b a r n 1 n r 3 . 2 0 1 1

barn

Vems röst lyssnar vi till?

Är du rörd? Frågar ett av mina barn med en utfors-kande blick från sidan.

Och jag erkänner. Det är år 2010 och vi är på väg in i vallokalen. Plöts-

ligt överrumplas jag av hur stort detta är. Jag har sett så mycket de senaste åren. Så många situationer där den enskildes åsikter och behov inte alls räknas. Där det snarare är pengar, mutor och kontakter som avgör. Där samhällsstyrningen är allt annat än god.

Men även i en demokrati måste vi vara observanta på vilka det är som faktiskt använder sin rätt att komma till tals. I vissa valkretsar var valdeltagandet under 50 procent i förra riksdags-valet. Samtidigt som det var närmare 90 procent som gick till valurnan i flera mer välbergade områden.

Det finns naturligtvis flera skäl till att folk väljer att inte rösta. Men ett av dem är upplevelsen av att de egna vardagsfrågorna ändå inte prioriteras på den politiska agendan.

Sverige är ett av de rikaste länderna i världen. En majoritet har sedan slutet av 1990-talet fått det allt bättre ekonomiskt.

Medelklassen har breddats. Samtidigt har skillnaden i standard mellan den fattigaste tiondelen och den övriga befolkningen ökat.

I ett sådant samhälle är det viktigare än någonsin att inte sluta lyssna.

Det kostar att vara barn och växa upp i en familj som inte har råd. För att slippa berätta att man inte har pengar till present tackar man nej till kalas. Fotboll är något kompisarna håller på med - själv har man

varken pengar till idrottskläder eller medlemsavgift. Man känner sig annorlunda och utanför.

Barnens frågor tenderar att glömmas bort i valrörelser. Inför årets val är Rädda Barnens fokus att få till samtal och att lyfta fram dem. Det här numret av tidningen Barn är en del av det arbetet.

Läs. Låt dig inspireras. Och fundera. Vilka är de mest bränn-ande frågorna när bara några dagar återstår till EU-valet och några månader till höstens riksdagsval?

Använd din röst! Och lyssna till barnens.

Sophie Arnö Chefredaktör

2014 har i medier kallats för supervalåret. Redan den 25 maj är det val till EU-parlamentet. Den 14 september är det val till riksdag, kommun och landsting. Det är bra. Men även

i en demokrati måste vi vara uppmärksamma på vilka som faktiskt kommer till tals.

LEDARE

torbjörn selanderär sedan snart 20 år bosatt i Kapstaden och

täcker afrika för svenska och internationella medier. För det här numret har han följt

arbetet mot hiv och aids i Zambia.– jag har sett många hjälpprojekt under årens lopp, runtom i afrika. det är väldigt få gånger

som jag blivit imponerad, men i Chibombo hände det. det är tydligt vilken skillnad det

har gjort för traktens unga. jag blev väldigt glad över detta.

agneta perssonär frilansjournalist med bas i stockholm.

För det här numret har hon träffat alexandra pascalidou och Morgan alling och pratat barnfattigdom. de växte båda

upp under fattiga förhållanden och har trots det haft framgångsrika karriärer. Men de

släpar på ett socialt arv där självsäkerheten och självklarheten inte finns i ryggmärgen

på samma sätt som hos den som vuxit upp med större trygghet.

lasse granestrandär frilansjournalist efter många år som reporter på dagens nyheter. I det här

numret intervjuar han stefan löfven (s) och Maria larsson (kd) om barnfattigdom. och berättar om vad

botkyrka kommun gör mot den.   – jag tycker att debatten om

barnfattig dom har mognat och nyanserats. begreppen har preciserats.

INNEHÅLL

rädda barnen kämpar för barns rättig­heter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer – i sverige och i världen. Vi är en folk rörelse som stöds av 280 000 medlemmar och givare. rädda barnens huvudpartners är accenture, advokat­firman Vinge, axfood, Clas ohlson, god el/god Fond, Ikea, post kod­lotteriet, santa Maria samt swedbank robur.ordförande:Inger ashinggeneralsekreterare:elisabeth dahlin

barn:barn – tidningen om barns rättigheter – ges ut av rädda barnen med 4 nr/år. Medlemmar och månadsgivare får tidningen gratis. För icke beställt material ansvaras ej. redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt mat erial, samt att publicera materialet elektroniskt. eftertryck och utdrag med angivande av källa är tillåtet. För signerade bidrag svarar författarna.issn nr: 1404­8965

redaktion: 08­698 90 00chefredaktör: sophie arnö, sophie.arno@rb.sereporter: annika rydman, annika.rydman@rb.seart director:pompe Hedengrenformgivare:josefin gahmbergrepro: jeanette anderssonansvarig utgivare:elisabeth dahlintryck: sörmlands grafiska, på miljövänligt papper. ts­kontrollerad upplaga 124  200 ex.

prenumera tions­ärenden:jessica juselius, jessica.juselius@rb.se08­698 90 93adress: barn, rädda barnen, 107 88 stockholmbesöksadress: lands­vägen 39, sundbyberge­post: barn@rb.seHemsida: www.raddabarnen.se/tidningenbarnannonser:sophie arnö08­698 67 01omslag: anders Frelin

foto

: jör

gen

hil

debr

andt

Barnens nästa minister? sid. 18Pascalidou och Alling om uppväxten, sid. 14 Nio av tio barn är stressade av skolan, sid. 26

medverkande :lynsey addario, pernilla ahlsén, jonatan arnö, anders Frelin, jimmy gottfridsson, lasse granestrand, jörgen Hildebrandt, pia Huss, agneta persson, torbjörn selander, Mimmi thorneus, patrick trägårdh, sandra Qvist, anna treutiger.

plusgiro: rädda barnens plus­ och bankgiro 90 20 03­3. Medlems­avgift: 200 kronor, plusgiro 90 01 11­6. Månadsgivare: 100 kronor i månaden. För mer information ring 08­698 90 30.

Botkyrka tar täten i kampen mot barnfattigdomen, sid. 10

b a r n 4 n r 1 . 2 0 1 4

b a r n 5 n r 1 . 2 0 1 4

Vill du se mer? Reportaget har även publicerats i TIME. Se fler på lightbox.time.com, sök på »roadside birth in the philippines«FOTNOT: Tyfonen Haiyan drabbade Filippinerna den 8 november, 2013. Cirka sex tusen människor omkom, drygt 14 miljoner drabbades. Det finns för närvarande cirka 250 000 gravida kvinnor i de drabbade områdena där mycket av den medicinska infrastrukturen är utslagen.foto Lynsey AddArio

bILDEN: Förlossning på vägJAnuAri, 2014. Barnmorskan norina Malate förlöser Analyn Pesado, 18, vid sidan av vägen strax utanför staden tacloban i filip-pinerna. den blivande fadern ryan Bacate, 21, (i randig tröja) gör vad han kan för att vara ett stöd.

under tyfonen Haiyan fick det unga paret sitt hus förstört och var tvungna att flytta till en avlägsen by. Mot slutet av gravidi-teten var Analyn orolig att hon inte skulle hitta någonstans att föda. nästan alla lokala förlossnings kliniker i området hade blivit förstörda.

när värkarbetet väl började så hann hon och pojkvännen inte fram till den närmaste

kliniken på sin motorcykel. en främling såg paret vid vägkanten medan förlossningen var i full gång och åkte för att hämta en barnmorska.

fotograf Lynsey Addario var utsänd på uppdrag av rädda Barnen , som bidrar till att bygga upp hälso- och sjukvård i de utsatta om rådena. Av en slump befann hon sig i området och kunde fånga hela för loppet.

– Jag har aldrig sett något liknande, säger hon. en sådan gemensam ansträngning. Att se ett barn födas så. det var mirakulöst.

efter förlossningen fördes den lilla familjen till närmaste klinik av rädda Barnen för en hälsokontroll.

b a r n 6 n r 2 . 2 0 1 4

SVERIGE

Mindre tråkiga lektioner krävsnär elever inte blir till­räckligt stimulerade och utmanade kan de inte nå maximala kunskaps­resultat. det konstaterar skolinspektionen efter en granskning av 650 lektioner i olika ämnen med elever i varierande åldrar. enligt skol­lagen ska varje elev få förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. För att lyckas med det behöver skolorna ha mer variation i under­visningen, menar skol­inspektionen.

25 år Med Barnkonventioneni höst fyller Fn:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, 25 år. Barnkonventionen antogs av Fn:s general­församling den 20 november 1989 och har till syfte att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att barn ska få komma till tals. redan 1923 skrev rädda Barnens grundare eglantyne Jebb ett utkast till deklarationen om barns rättigheter. Hon reste till geneve, till inter national Unions möte, med sitt utkast. ett år senare antogs hennes deklaration vid league of nations möte. år 1925 hölls den första internationella Child Welfare­kongressen i geneve.

kyrkan vill stärka Minoriteters Barnsvenska kyrkan har gjort en rapport om hur rättigheterna för barn och unga som tillhör minoritets­ och urfolk kan värnas. Många minoritets­ och urfolks­barn upp lever både utsatthet och ifråga­sättande. i rapporten , som heter »tio sätt att stärka barn och unga«, påpekas vikten av att minoritets­ och urfolks­barn får möjlighet att känna sig som normen. och att de får chansen att lära sig sitt språk. allt för att stärka dem i deras identitet och därmed göra dem tryggare. rapporten – som är gjord i samarbete med Hugo valentin­Centrum vid Uppsala universitet – bygger bland annat på barn och ungas egna synpunkter.

»»lågstadielyft««Regeringen har avsatt 2,3 miljarder kronor per år till mindre skolklasser samt till fler special-lärare och lågstadielärare.

– Rädda Barnen välkomnar vårbudgetens »lågstadielyft«, säger Elisabeth Dahlin, general sekreterare för Rädda Barnen.

Regeringen har även föreslagit att en fritids-peng till barn i ekonomiskt utsatta familjer införs.

– Äntligen får vi större fokus på orättvisorna kring barns fritidsaktiviteter. Fattigdom ska inte sätta stopp för barns möjligheter att vara med i idrotts- och föreningslivet, säger Elisa-beth Dahlin.

Samtidigt pekar Elisabeth Dahlin på risken med att fritidspengen enbart ska ges till barn från och med årskurs fyra upp till 18 års ålder.

– Även yngre barn har behov av en menings-full fritid. Annars finns risken att utanför-skapet befästs tidigt, säger hon.

Barn kan klaga till Fnnu kan barn få upprättelse på inter­nationell nivå när ett land bryter mot Barnkonventionen. rädda Barnen har drivit arbetet med frågan internationellt och varit aktiva i att ta fram protokollet som gör det möjligt för barn att klaga direkt till Fn.Men i sverige dröjer det innan barn får samma möjlighet efter­som varken regeringen eller riksdagen ännu har förbundit sig till protokollet.

HJältarnas HUs ett boende för familjer med svårt sjuka barn ska byggas på norr­lands universitets­sjukhus område i Umeå. Föreningen Hjältarnas hus ligger bakom initiativet och lands­tinget i väster botten betalar bygget som ska stå klart hösten 2016. verksamheten ska drivas i stiftelseform. Hjältarnas hus, som får fjorton familjerum, ska även vara öppet för svårt sjuka vuxna med små barn. Upptag­ningsområdet blir de fyra nordligaste länen.

foto

: mas

kot/

tt

Eldsjälsara

för ett och ett halvt år sedan styrde sara thiringer kosan norrut från hemstaden Göteborg till stockholm för att ta vid som ordförande för rBuf.

– det är jättelyxigt att ha ett jobb där jag kan ägna all tid åt saker som jag jobbat med på min fritid i flera år.

i tonåren var sara aktiv idrottare. Men hon tröttnade. inte så mycket på själva aktiviteterna, utan på strukturen.

– Jag försökte engagera mig och få inflytande för ungdomarna men det var så tråkigt för det var ingen som kunde något om frågan. de var där för att sporta, inte för att för att diskutera viktiga samhällsfrågor. särskilt de vuxna förstod inte poängen med ungas deltagande.

Via en samhällsengagerad kompis kom hon i kontakt med rBuf, blev medlem och var med och drog igång en lokalförening i hemstaden. då var hon 16 år och arg för att hon inte fick rösta i det viktiga eu-valet.

sara brinner för de frågor hon driver i rBuf. Hon pratar om de sociala, ekonomiska och rasistiska orättvisor som styr barns och ungdomars liv och möjligheter.

– det är väldigt tydligt att barn behandlas olika utifrån föräldrar-nas utbildning och arbete. skolan har förlorat sin kompensatoriska roll, säger hon.

Men även ålder är en makt-faktor, poängterar sara. Hon kallar det för åldersmakt-ordningen.

– Barn och unga får höra att de är lata och oengagerade och den bilden är accepterad. det är legi-timt att utestänga dem från den demokratiska processen. Att vara barnslig klassas som något dåligt. Men det finns inget negativt ord som heter vuxnig.

om ett barns rättigheter kränks finns det små möjligheter att utkräva ansvar, menar hon. Barn kan inte rösta på ett annat politiskt parti för att få en förändring.

– Vi borde prata mer om den diskriminering som sker på grund av låg ålder. och ge barn fler möjligheter att påverka sin verklighet.

saras engagemang slutar inte då kontoret stänger för dagen. På kvällarna är det olika möten, vissa i rBuf:s lokal, men hon går också på andra föreningars träffar.

– Jag kan inte tänka mig att inte vara engagerad!

TEXT ANNIKA RYDMANFOTO MIMMI THORNEUS

b a r n 8 n r 2 . 2 0 1 4

VÄRLDEN

tillsammans med Malala Fund kommer rädda barnen att driva två utbildningsprojekt för syriska flyktingbarn i jordanien. projekten ska ge stöd till dem som idag inte har möjlighet att gå i skolan.

– de här projekten är mycket viktiga i den svåra flyk­tingsituationen som råder här just nu. alla barn måste få möjlighet att gå i skolan, säger Malala Yousafzai.Många av dem som har flytt från syrien bor idag i informella flyktingläger. syriska och jordanska lärare kommer att utbilda dem, och ge stöd till barn som har tvingats genomgå traumatiska upplevelser.

– Vi siktar på att nå omkring 500 barn under ett års tid. psykosocialt utsätts de för enorma påfrestningar som man kanske inte alltid tänker på, säger rädda barnens generalsekreterare elisabeth dahlin.

rädda Barnens MaMMaindex 2014även i de värst utsatta länderna går det att bekämpa såväl barna­dödlighet som mödra­dödlighet. det visar rädda Barnens årliga mammaindex, som i år presenteras för 15:e gången. i afghanistan har villkoren för mödrar och nyfödda förbätt­rats markant tack vare kraftiga satsningar på bland annat att utbilda barnmorskor. Men fortfarande är det så att i botten på listan finns många länder som är drabbade av krig och katastrofer. i dr kongo löper kvinnor och barn större risk att dö än vad stridande soldater gör.Bästa länderna är: Finland, norge, sverige, island och neder­länderna. Sämst är: guinea­Bissau, Mali, niger, dr kongo och somalia.

sex Månader eFter tyFonenMiljontals barn drabb­ades när tyfonen Haiyan drog in över Filippinerna. rädda Barnens finns på plats och hjälper till med det långsiktiga återupp­byggnadsarbetet. Under tre år planerar organisationen att nå drygt en miljon människor med olika insatser. 300 000 människor, varav drygt 110 000 barn, har redan nåtts. Bland annat har rädda barnen satt upp 39 tillfälliga skolor och 46 barnvänliga platser.

kollapsad sJUkvårdMer än 60 procent av sjukhusen är stängda och hälften av läkarna har flytt landet. när kriget i syrien nu pågått i tre år har sjukvårds­systemet kollapsat. det visar en ny rapport från rädda Barnen. antalet person er som dött till följd av sjuk­domar som normalt går att behandla är fler än de som dött av våldshandlingar. vårdpersonal vittnar om vidriga förhållanden där operationer måste utföras utan narkos eller bedövning.

lag Mot aga i Malta Malta är det senaste landet att få ett lagligt förbud mot kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i hemmet. ­självklart är vi glada att fler lagstiftar men det finns fortfarande mycket kvar att göra, säger sara Johan sson på rädda Barnen. en överväldigande major­itet av världens barn saknar fortfarande lagligt skydd mot den vanligaste formen av våld ­ kroppslig bestraffning och annan kränkning – trots att nästan alla stater har åtagit sig att skydda barn från alla typer av våld genom att ratificera barnkonventionen. idag är det 37 länder som förbjuder aga och annan kränkning av barn i hemmet. 25 av dem finns i europa.

FOTO

: Tan

ya M

alot

t/Th

e M

alal

a Fu

nd/

Save

th

eCh

ildr

en

FOTO

: Su

san

War

ner

och

sam

tar

ling

/sav

e th

e Ch

ildr

en

skyFall på saloMonöarnaMinst 19 personer har mist livet och dussintals saknas, varav många barn, efter att intensiva skyfall har drabbat salomonöarna . tio tusentals står utan hem och risken för utbrott av denguefeber är stor. rädda Barnen finns på plats med hjälpinsatser. Man har bland annat börjat dela ut hinkar, tvål och hand­dukar för att förhindra spridning av sjukdomar. rädda Barnen har ar­betat på salomonöarna sedan 1986, bland annat med katastrofinsatser.

Malala Fund och rädda barnen

Malala yousafzai blev känd över hela världen när hon skottskadades svårt av talibaner som försökte tysta hennes kampanj i pakistan för flickors rätt att gå i skolan. nu arbetar hon för att flickor överallt i världen ska kunna få utbildning.

b a r n 9 n r 1 . 2 0 1 4

prylEn:hiv-test

att hiv-testa blivande mammor är ett bra sätt att minska spridningen av viruset. om en hiv­positiv kvinna blir gravid är risken för att viruset överförs till barnet 35 procent. Men om viruset upptäcks, och om kvinnan får vård och medicin, så minskas risken att barnet blir smittat till mindre än två procent.

Cirka 90 procent av alla hiv­positiva barn under femton år har fått viruset av sin mamma. Hälften av barnen smittas vid förlossningen, en tredjedel via bröstmjölken och resten av barnen blir smittade när de ligger i mammans mage.

Hälften av alla barn som smittats med hiv av sin mamma dör innan de fyllt två år. sjukdomsförloppet är extra aggressivt hos barn. Utan vård och medicin multipliceras viruset och förstör kroppens immunförsvar. det gör att barnet lättare får lunginflammation och andra vanliga infektionssjukdomar.

foto

: TT

FOTO

: Sus

an W

arn

er o

ch s

am t

arli

ng/s

ave

the

Chil

dren

b a r n 10 n r 2 . 2 0 1 4

Serkan Köse står utanför dörren till lägenheten dit han kom 1986. Då, när han var fattig.

Tjugoåtta år senare är hissen inte trasig och skamfilad. Fasaderna är snygga och balkongerna nya. Den svenska fattigdomen bor allt bättre.

Vi är i Botkyrka kommun. Här har politikerna i flera år satsat på att minska antalet barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Enligt Rädda

Barnens undersökningar har Botkyrka lyckats och andelen fattiga barn har nästan halverats mellan år 2000 och år 2011.

Serkan Köse har gjort en klassresa. I dag är han 38 år, har en akademisk examen i statsvetenskap och nationalekonomi och är ombudsman i ABF Botkyrka. Resan började här på sjätte våningen i ett höghus i Fittja centrum. Han var tio år och kom med sina kurdiska föräldrar från Konya i Turkiet. Mamman jobbade som städerska och var analfabet, pappan var pizza-bagare.

– Vi var nog fattiga, vad det nu är? säger Serkan Köse. Jag kommer ihåg att jag inte hade några riktiga vinterskor och att vi sov alla fyra barnen i våningssängar i samma rum. Och så fick jag mitt livs första fotboll. Då var jag tio år.

Och fattigdomen i dag?Serkan Köse drar på svaret. Han är stolt över sin uppväxtmiljö

i Fittja. Pekar på det som förbättrats. Ett Fittja centrum som är uppfräschat och som innehåller både apotek och en stor livs-medelshall.

– Här finns både fattiga och de som har det bättre ställt. Men visst ser jag fattigdom med mina egna ögon. När jag hämtar mina barn i skolan och förskolan kan jag möta barn som har för dåliga skor och för tunna kläder. Det finns de som kommer hungriga till skolan och som bor sex, sju stycken i en trea.

sverige ska vara ett land där alla barn har samma livschanser. Det tycker alla politiker.

Rädda Barnen har med sina rapporter om barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer väckt en het debatt. Ordet »barn-fattigdom« har provocerat i ett Sverige med stigande levnads-standard för de allra flesta.

Debatten har satt avtryck och de grupper som släpar efter har fått större uppmärksamhet.

Flera reformer till stöd för barnfamiljer har beslutats av reger-ingen på senare tid. Till exempel obligatorisk läxhjälp i skolan, ett fritidsbidrag på 3 000 kronor per år till barn i familjer med försörjningsstöd och en höjd grundnivå i föräldrapenningen. Man har även höjt flerbarnstillägget i barnbidraget och höjt bostadsbidraget. Däremot har regeringen inte genomfört några större ekonomiska reformer som riktar sig till alla, som höjt tak i a-kassa och sjukförsäkring. Där finns ingen samstämmighet mellan regering och opposition.

Rädda Barnens senaste uppgift om antalet fattiga barn är 232 000. Det är en hög siffra, men den är betydligt lägre, ja hälften av vad den var för femton, tjugo år sedan. Rapporten redo visades i december 2013 och visade att de 232 000 barnen utgör 12,1 procent av alla Sveriges barn. Det är en minskning på några tiondelar från året före.

Men det ser helt olika ut i olika delar av landet. Malmö har den mörkaste siffran. Där räknas 31,9 procent av alla barn som fattiga. I mars 2014 beslutade kommunstyrelsen i Malmö att en minskning av barnfattigdomen är ett prioriterat politiskt mål och att de ekonomiska och sociala klyftorna i staden ska minska.

De två andra storstäderna, Göteborg och Stockholm, har en bättre situation. Men det är stora variationer mellan stads-delarna. På vissa håll räknas mer än hälften av barnen som ekonomiskt utsatta. I Bergsjön i Göteborg är siffran 55,7 procent. I en annan ände

av kommunen, i Torslanda, är den 1,5 procent. Landets lägsta barnfattigdom har Lomma i Skåne.

Störst risk att växa upp under torftiga ekonomiska

TEXT LASSE GRANESTRAND FOTO JÖRGEN HILDEBRANDT

botkyrka tar täten

I tio år har Rädda barnen rapporterat om situationen i ekonomiskt utsatta familjer. barnfattigdom har blivit ett begrepp som regeringar och kommuner måste

förhålla sig till. botkyrka tar täten.

b a r n 11 n r 2 . 2 0 1 4

botkyrka tar täten

b a r n 12 n r 2 . 2 0 1 4

förhållanden har barn till föräldrar med utländsk bakgrund och barn till ensamstående föräldrar.

Bland barn till ensamstående föräldrar hade barnfattigdomen minskat från 28,5 till 28 procent vid den senaste mätningen. Bland barn till sammanboende föräldrar gick minskningen från 8,6 procent till 8,1.

Barnfattigdomen är fem gånger högre bland barn med utländsk bakgrund än bland barn till föräldrar födda i Sverige. Men minskningen är större bland barn med utländsk bakgrund än bland dem med svensk.

Sverige är ett av de rikaste länderna i världen. En majoritet har sedan slutet av 1990-talet fått det allt bättre ekonomiskt. Medel-klassen har breddats. Samtidigt har skillnaden i standard mellan den fattigaste tiondelen och den övriga befolkningen ökat. Tion-delen med de lägsta inkomsterna har nästan inte alls fått del av standardökningen. Ofta är de familjerna beroende av bidrag som följer prisutvecklingen men inte inkomstutvecklingen.

Därmed ökar gapet. Klyftan.Rädda Barnen undviker EU-begreppet »relativ fattigdom«. Den

fattigdomen defineras som att man har en inkomst lägre än sextio procent av landets genomsnittliga. Med det måttet kan människor klassas som fattiga även om de fått det väsentligt bättre.

Rädda Barnen väljer en annan metod. Så här ser den ut:Organisationen kombinerar en koll på dem som har

försörjnings stöd från kommunen (tidigare kallat socialbidrag) och dem som har en så kallad låg inkomststandard.

Gränsen för denna inkomst-standard är framräknad av Statis-tiska centralbyrån. Den slår fast en miniminivå för vilka inkomster som behövs för att klara nödvändiga levnads omkostnader. Det vill säga mat, kläder, boende, barnomsorg och

fackavgifter. Den normen ligger nära de nivåer för försörjnings-stöd som kommunerna brukar använda.

Rädda Barnen får på detta sätt med både de som har försörjnings stöd från kommunen och de som bara har mycket låga inkomster.

katarina berggren tar emot i kommunalhuset i Tumba centrum. Hon är kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka sedan tio år. Hon är socialdemokrat, född 1968, och tycker inte att Fattig-Sverige är så långt bort.

När hon var åtta år gammal flyttade hon från Stockholms-förorten Farsta till Botkyrka. Hennes pappa var brevbärare, hade bara gått i skolan i sex år men var politiskt aktiv och blev så småningom ledamot i skolstyrelsen i Botkyrka. Politiken fanns i familjen och Katarina gick i många demonstrationer redan som barn. »Klasskamraterna tyckte att jag var ett ufo«, säger hon.

Och hur är det med fattigdomen i dag?– Det finns många i vår kommun som lever under knappa

ekonomiska förhållanden, säger Katarina Berggren. Vi försöker hantera det. Men vi råder inte över att inkomstklyftorna ökar. De som har arbete drar ifrån.

Vad gör Botkyrka för att underlätta för de barn som lever i hushåll som har dåligt med pengar?

Katarina Berggren har en lång lista. Absolut främst sätter hon att förskolan i kommunen är tillgänglig på heltid för alla barn och föräldrar. Även för hushåll där föräldrarna är arbetslösa eller

inte ens ingår i arbetskraften.– Jag är ganska säker på att vi är

den enda kommunen i landet med den här generositeten. För barnet är förskolan viktig som socialt samman-hang, för språkutvecklingen och kanske också för måltiderna.

>>Ditt liv ska inte vara utstakat för att du har de föräldrar du har.«

Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande.

Serkan Köse ordnar fritidsaktiviteter för unga.

b a r n 13 n r 2 . 2 0 1 4

För Katarina Berggren är det viktigt att kompensera barn för brister i deras uppväxtförhållanden.

– Ditt liv ska inte vara utstakat för att du har de föräldrar du har.Digitalisering är nummer två på Katarina Berggrens lista. Alla

barn på högstadiet har tillgång till en egen dator som de också får använda hemma under åren i skolan.

Nummer tre handlar om jobb. Alla mellan 16 och 18 år får sommarjobb, utan undantag. Alla arbetslösa ungdomar i kommunen mellan 18 och 24 år har rätt till någon form av praktikplats eller utbildning.

Kommunen har halverat avgiften till Kulturskolan. Man har också förbjudit skolorna att ta ut avgifter och tillfört en miljon kronor till museibesök och liknande.

Hur har ni råd?– Vi har inte råd att inte inkludera alla. Vi kan inte ducka för alla

sociala och ekonomiska utmaningar vi har i kommunen. Jag ser ren fattigdom på pendeltågsstationen.

Det är ett faktum att Botkyrka enligt Rädda Barnens rapporter gått från 29,6 procent fattiga år 2000 till 16,5 procent år 2011. Beror det på era åtgärder? Eller på den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället?

– Jag tror att det vi gör lokalt gör skillnad, men det är svårt att bevisa.

serkan köse och hans medarbetare på ABF låser upp dörren till fritidsklubben Stjärnan i Hallunda Folkets Hus. Några barn i tio-tolvårsåldern hänger på låset för att få spela dataspel, baka kladd-kaka, få läxhjälp (nåja, någon gång), spela pingis, se på film eller hänga i mysrummet. ABF driver tre fritidsgårdar och fyra fritids-klubbar i kommunen.

Kommunen har gett i uppdrag åt ett antal ideella organisationer att ordna fritidsaktiviteter efter skolan för 10-12-åringar. En grupp som annars kan känna sig vilsen.

Serkan Köse såg irritationen hos personalen på Folkets Hus inför de barn som höll till i och omkring huset.

– Man tyckte att de förstörde och stökade. Jag såg att barnen var utestängda.

Det är några år sedan Serkan Köse trots sin fina akademiska examen körde taxi för att försörja sig. Det var då han blev uppvaktad av socialdemokratiska kvinnoförbundet och fick frågan om han ville bli pressekreterare? Jodå, och där började ett slags karriär. Så småningom blev han ordförande i den tunga arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden i Botkyrka.

Det var där han tog initiativ till en rapport om kommunens osynliga invånare. De som lever i kommunen men står helt utanför arbetsmarknad och bidragssystem. De som ligger under och utanför samhällets radar.

– Jag blev chockad och förvånad över att det är så många. Femton procent i norra Botkyrka.

Och det är nästan lika många kvinnor som män. Det handlar om 3 360 personer i arbetsför ålder. Hur många av dem som har barn vet ingen. Inte heller hur de livnär sig. Men det kan handla om att de försörjs av familjen, släkten, ett familjeföretag, svartjobb, kriminal-itet eller helt enkelt jobbar i ett annat land men är skrivna i Sverige.

Inte så mycket har hänt med utredningen. Det är svårt att veta hur man ska gå vidare. En fråga är hur många barn som har föräldrar i den »osynliga« gruppen.

Det doftar gott av nybakad chokladkaka. Fler och fler barn fyller Stjärnans lokaler. Några av dem har föräldrar som jobbar sent. Andra kanske inte får ta hem kompisar.

Bella, 11 år, vill starta en kampanj mot mobbning. Hon har redan en paroll klar: »Stjärnans barn säger nej till mobbning«.

-Folk i min skola behöver höra om det, säger hon. Man ska inte säga »dvärg« eller »din lilla fattiga idiot«.

Serkan Köse suckar. Han är helt övertygad om att Stjärnan behövs. *

Stjärnan i Hallunda Folkets Hus är en av fyra fritidsklubbar och tre fritidsgårdar som ABF driver i Botkyrka kommun. Här kan man spela dataspel, baka kladdkaka, få läxhjälp, spela pingis, se på film eller hänga i mysrummet.

b a r n 14 n r 2 . 2 0 1 4

TEXT AGNETA PERSSON FOTO SANDRA QVIST

Att ständigt leva med rädslan att bli vräkt. Att aldrig kunna ta det som borde vara tillgängligt för alla för givet. Det är tecken på fattigdom enligt Alexandra

Pascalidou och Morgan Alling. Vi träffade dem för att prata om deras egna erfarenheter.

morgan: Bägge mina föräldrar var kriminella och utanför. Jag ägde mina kläder från att jag var åtta, fram till dess ägde jag ingenting. När jag bodde hos fosterfamiljen Alling käkade vi tomatsoppa de sista två veckorna i månaden och fick tigga brödrester hos bagaren. Jag tog med mig bröd och smör från skolan. Om vi åt lunch hos någon släkting så hade vi med oss lådor och fyllde på. Vi smög med det, utåt försökte vi vara finare än vi egentligen var.Hos din biologiska mamma då?

– Där fanns det perioder när vi bodde i pappkartong. Hon var ju periodare och drack. Ibland hade hon arbete, ibland inte. När hon blev vräkt från lägenheten bodde vi under Älvsborgsbron i Göte-borg, där kunde man bo i papplådor. Då var jag en fyra, fem år.Hur upplevde du det?

– Jag har en ganska bra bild av den tiden. Det var ju min morsa, jag såg ingen problematik i det, det var så livet var. Jaha, nu bodde vi här och jaha, nu sov vi här. Det var spännande och nytt. Som barn har jag inget perspektiv på att jag är fattig. Jag kanske var sju, åtta år när jag fattade att jag var annorlunda. Det blev någon slags konstig sorg i att inse att jag var utanför.alexandra: Mina föräldrar hade ingenting. Mamma jobbade i en garnfabrik i militärdiktaturens Grekland, pappa gjorde lumpen i tre år. Det fanns ingen barnomsorg så jag dumpades hos mormor med kossor och hönor och utedass i en liten bergsby med trettio invånare. Vi åt det trädgården bjöd på. Där växte jag upp utan böcker, utan radio, utan teve. Det fanns ingen affär, vi köpte aldrig någonting, vi hade aldrig pengar. På helgen kom mamma med kotletter och då hade hon frågat slaktaren om han hade några ben över till hunden. Fast vi hade ingen hund. Sådant växte jag upp med. Jag visste inte att andra barn hade sago-böcker. Mormor var analfabet. Det är inte förrän du möter det andra som du inser skillnaderna i livsvillkoren.

– När vi kom till Rinkeby trodde vi att vi hade hamnat i paradiset. Där fanns ugnar och rinnande vatten, kylskåp och element. Vi trodde att vi var världens rikaste. Men på löpsed-larna stod det att barnen i Rinkeby var fattigast i Sverige. Vi? Fattiga? Vi jämförde ju bakåt, med vad vi kom ifrån, och då hade vi det mycket bättre. Men när vi äntligen började få insyn i hur

ett vanligt svenskt liv kan se ut, ett vanligt arbetarliv, vi snackar inte överklass, då började vi begripa att okej, vi kanske har det sämre. Det kanske inte är normalt att man äter kött i bästa fall en dag i veckan, att man aldrig äter fisk, att man sällan köper färska råvaror, att man bara handlar på extrapriser och att man alltid är rädd för att bli vräkt.

– Den fattigdom jag växte upp i var synlig, för det var alltid mörkt hemma hos oss. Vi tände nästan aldrig, inte ens stearin-ljus för de kostade också pengar. Än i dag går jag omkring och släcker ljusen hemma, jag gör det reflexmässigt. Jag slänger aldrig mat eller kläder och jag tror att jag kommer att hamna på gatan nästa månad. Fattigdomskulturen går i arv.När insåg du att alla inte hade det som ni?

– Det var inte förrän jag började på gymnasiet på Kungs-holmen. Där hade föräldrarna visitkort och titlar. De hade lant-ställen, böcker i bokhyllan och åkte på skidresor. Och de hade konversationer vid middagen. Vi åt aldrig gemensam middag, det är också ett fattigdomstecken. Den som kom hem först tog ut morsans gamla gryta från kylskåpet, värmde upp och åt.morgan: Det fanns en trygghet i utanförskapet på något konstigt sätt. När man började hitta sina vänner som också var utanför, då var det vi mot världen. Jag bodde hos en fosterfamilj uppe i Värmland. De jobbade på en gård hos en bondefamilj där det fanns en fin överklassflicka. När jag upptäckte att hennes föräldrar var gravt alkoholiserade, trots att de var rika, hittade jag en samhörighet med henne. Jag var barnhemsbarnet som inte hade någonting medan hon hade allt och bodde i det stora fina huset. Men hon var ändå lika ensam som jag.

– I skolan upptäckte jag att vi var ju ganska många barn som var utanför, vi hade ingen kärlek liksom. Jag kunde uppleva en styrka i det, att vi var många, att jag inte var själv.Hur definierar ni begreppet fattigdom?alexandra: Att leva i olika typer av brist. Att inte kunna ta det som borde vara tillgängligt för alla för givet. Att leva under rädsla. Framför allt för barn är det förödande. Barn som vet att de aldrig får det de pekar på, inte ens när de behöver det. Barn som inte kan åka skridskor för att man varken har råd att hyra eller köpa. Fattigdomen kan se olika ut, den behöver inte betyda

upplevt

b a r n 15 n r 2 . 2 0 1 4

b a r n 16 n r 2 . 2 0 1 4

att man bara lever på vatten och knäckebröd. Den kan yttra sig genom att man måste ljuga för att man inte kan följa med på utflykter eller gå på klassfest. morgan: Fattigdom kan vara att du inte har några som helst framtidsdrömmar eller visioner. Jag kan också tycka att det är fattigt att en trebarnsmamma går och lämnar sina barn på förskolan vid sju, hämtar dem vid sex, lagar mat, barnen somnar vid åtta och mamman somnar av utmattning i soffan. Och sen upp nästa morgon igen. Vi bor inte i kåkstäder, men vi bor i små råtthål i stora miljonprojekt. Åker man ut dit så är det så slitet. Visst har vi en teve, men det har de i kåkstäderna också. Jag träf-far en del ungdomar som kommer från miljonprojekten och som inte ens vet vad Stockholms City är för någonting. Deras verklig-het är där ute och där kan de skapa en status i den gemenskapen. Och där är alla utanför. Man sitter och tittar på de rika på teve.Finns det fattiga barn i Sverige i dag?alexandra:De som har makten på de stora tidningarnas ledarsidor verkar ibland leva i illusionen eller odla myten om att vi lever i en värld fri från sexism, rasism och fattigdom. De lever i en idealiserad tillvaro. Jag tycker att det är väldigt intressant, eftersom de drar slutsatser från sin egen verklighet och misstänk-liggör och skuldbelägger, förhoppningsvis omedvetet, de fattiga.

– Jag är jättemycket ute och föreläser på skolor, jag träffar ju de här barnen och ungdomarna. Jag träffade en lärare på min gamla skola, Knutbyskolan, som inte kunde ge barnen läxor eftersom de bor nio personer i en tvåa, har ingen egen säng och framför allt inte papper och penna så de kan göra läxor. Fattiga barn finns. även om vi försöker blunda bort dem. Ser det likadant ut i dag som när du växte upp?

– Jag tror det är mycket sämre i dag eftersom vi har haft så otroligt mycket nedskärningar. Bibliotek och fritidsgårdar har stängts. Det finns ju inget som heter kommunala musikskolan längre där du kan spela musikinstrument gratis. Och det tror jag är en stor förlust för dagens barn som inte kommer från bemedlade familjer. Själv flydde jag mitt bråkiga trångbodda hem och hittade på att jag skulle spela blockflöjt på musikskolan. Det blev en flykt och en överlevnadsstrategi. Och jag gick till biblioteket. Jag gick till det som fanns och var gratis. morgan: Vi har ju fyra hundra tusen barn i samhället som är utanför på olika sätt. Vi har mycket mobbning, sexuella övergrepp , utanförskap med barn till bipolära, missbrukande, handikappade föräldrar. Jag levde på åttiotalet, då åt vi tomat-soppa de sista två veckorna i varje månad. Och jag hämtade bröd från skolan. Jag vet att det sker i dag med, om inte ännu mer.Hur vet du det?

– För att jag läser om det på Barnombudsmannen där barn skickar in rapporter. För att jag får massor med mejl och brev från barn där de berättar att morsan och farsan är alkoholister

och att de driver omkring på stan. För mig är det här ett samhällsproblem. Utanförskap kostar och det här är en nota som vi alla får ta. De 400 000 barn som är utanför i dag ska växa upp. En del hävdar att invandrarna är ett problem för Sverige. Jag säger att det är utanförskapet och fattigdomen som är problemet. Tar man inte hand om utanförskapet så skapar vi en socialt, kollektiv låg självkänsla. Och den låga självkänslan tar sig uttryck genom droger, eller kriminalitet eller strebrar med psykopatiska drag som ska hämnas, som ska fanimej och så vidare. Den låga självkänslan är det som kostar samhället hur mycket pengar som helst.Vad är risken med utanförskapet?

– Risken är att du får barn som inte bryr sig om samhället över huvud taget. De är inte del av ett samhälle, de skiter fullständigt i politik. Det enda de tänker på är att överleva dagen - och då får du mer kriminalitet. Från samhällets sida borde vi kunna säga att vi är här för er, vi hjälper er, vi är en del av en gemenskap och vi hjälper och stödjer varandra. Men skiter du i det, ja då kommer du att få skit tillbaka, det är inget snack om det. Jag har över-levt, men mina syskon har inte gjort det. Min lillebror har legat samhället till last med miljoner kronor. Det kostar kanske en miljon att rädda ett barn, men skiter man i det så får man betala en miljon om året i fyrtio år.alexandra: Människor måste få förutsättningar att utbilda sig, att utvecklas. Får man inte det är risken stor för stagnation och det ger aldrig ett bra samhälle. För stora klassklyftor är även enligt de nyliberala kapitalistiska tänkarna i USA ett stort samhällsproblem, eftersom det skapar social friktion. Segre gation skapar motsättningar. Man behöver inte vara Einstein för att fatta att det inte gynnar ett samhälle.Vad behövs göras då? Och vem har ansvaret?morgan: All forskning visar att om barnet kan gå kvar i skolan och gå ut nian, då är möjligheten att det överlever och inte hamnar i utanförskap jättestor. Man kan inte skita i dem vid elva, tolv, tretton års ålder, när de börjar skolka och syssla med småkriminalitet. Man måsta sätta in punktinsatser och lägga in massor med pengar från samhällets sida i form av kuratorer, speciallärare, kanske någon diagnosutredning, polisen, social-tjänsten, en jourtelefon till socialsekreterare som hjälper dig...Stort ansvar hos politikerna, är det vad du säger?Ja, de måste sätta igång och ta lite av den där framtida notan som barnet kommer att kosta. Ta en miljon och sätt igång och punktinsatsa. Börja satsa på våra barn och skolor. Har vi ingen aning om vad barnet vill? Ja men då frågar vi. Fotbollsproffs? Bra, samhället betalar fotbollsträningen och ser till så att tränar en ringer och säger du kommer väl i dag, vi längtar efter dig nu, vi behöver din högerfot här nu. Så vi får bort dem från gatan och in i samhället där de fattar att de är en del av det. Det handlar om att

NAMN: Morgan AllingFÖDD: 8 juni 1968 i Mölndal utanför GöteborgYRKE: Skådespelare, regissör, föreläsare, producent, manusförfattareSJÄLVBIOGRAFI: Kriget är slut (Forum, 2010). Morgan Alling skriver om sig själv, om maskrosbarnet som inte bara klarade sig utan har lyckats vända motgångarna till en styrka. Ett porträtt av en pojke som överlever tack vare sin humor och sin längtan efter revansch. 

NAMN: Alexandra PascalidouFÖDD: 17 juli 1970 i Bukarest, RumänienYRKE: Journalist, programledare, författareSJÄLVBIOGRAFI: Bortom mammas gata (Atlas, 2009). Här berättar Alexandra Pascalidou sin egen historia om flykten till Sverige, uppväxten i förorten Rinkeby och alla önskningar som blev uppfyllda. Men också om utanförskapet, rasismen hon mött och rädslan den dag nazisterna stod utanför hennes dörr.

b a r n 17 n r 2 . 2 0 1 4

bli sedd, bekräftad och lyssnad på, tagen på allvar. Det är när du blir lyssnad på som du kan ta in resten också. alexandra: Man kan dela ansvaret. Jag tillhör varken höger eller vänster. Debatten kan bli väldigt ensidig, det är som två motpoler i ett skyttegravskrig. Högern skriker att det är individ-uellt ansvar era misslyckade latmaskar, och så skriker vänstern att det bara är kollektivets. Det är en kombination. Man har ett individuellt ansvar för både sig och sin familj och sitt eget liv, men man behöver stöd. Jag pratar inte om några excesser, inga överdrifter. Det kommer alltid vara så att de rikas barn går på de bästa skolorna och får tillgång till en stimulerande fritid, får resa, åka på språkresor och göra alla de magiska saker som aldrig vi fick göra. Men när man inför RUT för läxhjälp för rika borde man kanske ha infört något så att alla barn får tillgång till läxhjälp. Eller satsa på skolor i fattiga områden där man vet att majorite-teten sannolikt kommer att gå ut till ett liv i arbetslöshet eller till väldigt osäkra anställningar. Man ärver ju ofta sina föräldrars sociala status. Varför tror ni att ni lyckats bryta ert sociala arv?alexandra: Hämndlystnad. En ackumulerad vrede genom generationer. Ingen i min släkt har någonsin satt sin fot på universitetet, alla kämpade för sitt land för att få leva i fred och frihet och demokrati, alla dog luspanka. Vi hade inte råd att begrava dem, vi hade inte ens råd med gravstenar. Jag växte senare upp i en förort i världens modernaste välfärdssamhälle, en förort där många såg ner på oss för att vi hade en annan hårfärg, annan hudfärg eller för att vi saknade makt och pengar. Rasism och klassförakt går ofta hand i hand.

– Du vet, den här underordningen, de här klasskillnaderna, de har präglat mig väldigt mycket och de gör att jag vill ge igen på något sätt. Framför allt vill jag visa att vi kan lika mycket om inte mer. Jag vill motbevisa dem. Jag vill också kasta livbojar till mina systrar och bröder som kämpar hårdare än jag tvingades göra. morgan:Jag var tvungen att vara vuxen redan som fyra- femåring. Ta hand om morsan, ta hand om farsan, ta hand om min lillebror. Jag var tvungen att vara den som var nykter i familjen. Jag var tvungen att prata med polisen när de kom. När jag och min bror blev omhändertagna var jag tvungen att ta hand om honom. Jag kunde inte balla ur. Sedan fick jag nog ganska mycket uppmärksamhet, både från mina föräldrar och alla alkis-gubbarna som gillade mig. De tyckte jag var charmig och rolig, de skrattade, sjöng och applåderade. De spelade musik och jag hängde på. Det gjorde att jag fick bekräftelse på att jag var en bra människa. Sedan träffade jag Martin Alling som bekräftade mig och mina drömmar och mina visioner.

– Men när jag blev äldre kände jag att jag hade med mig ett arv. Att jag inte var någonting. Jag visste att jag ville bli

skådespelare men saknade den här självklarheten i att ringa upp en teater. Jag har tänkt mycket på varför vissa människor kan bete sig hur fan de vill och komma undan med det. Jag har sett många skådespelarbarn som kan bete sig som idioter, för de till-hör klicken, de är innanför. Det finns en självsäkerhet hos dem. Men vi som är totalt utanför kan inte bete oss som idioter, vi måste vara smarta och strategiska hela tiden. Barn som kommer från tryggare familjer kan laja runt lite hur som helst och göra snedsteg för det löser sig ändå.

– Idag har jag ett bra självförtroende, men sedan har jag det där att jag kan bli bättre. Jag kan bli ännu roligare, jag ska slå två volter, jag ska springa in i väggen ännu hårdare, ramla från ännu högre höjder. Titta på mig nu, titta på mig nu! Och sedan litar man inte på den berömmelsen man får för man har ett stort svart hål som skapades när man var utanför.alexandra: Det där känner jag igen. Jag kan få prestations-ångest ibland. Jag kan fortfarande känna mig obildad, även om jag har mer än två hundra poäng på universitetet. Jag kan också känna att jag inte räcker till. Och väldigt ofta kan jag känna att det är synd att man inte har en morsa man kan rådfråga, en morsa man kan få både kontanter och kontakter av redan med modersmjölken. Det är givetvis så. Samtidigt kan jag känna mig ganska stolt för att jag överlevt. Jag är en krigare och jag har tagit mig fram med mitt eget svärd utan att fiffla, gifta upp mig eller svika dem som står bakom mig. Jag har gått en dubbelt så lång väg, jag är betydligt starkare just för att jag inte har fått någon röd matta utrullad. Jag har ingen farsa som har fixat in mig någonstans. Min fattigdom är faktiskt min största rikedom. Ni har båda barn. Vad vill ni ge dem som ni själva inte fick?morgan: Kärlek. Att hela tiden bekräfta dem, lyssna på dem, och vara med dem. Till 95 procent är jag alltid där. Jag lämnar och hämtar, lyssnar och skrattar och utvecklas med dem, upptäcker världen genom deras ögon. Jag hade ju en barndom där det var så hos någon familj, men hos en annan familj blev vi inlåsta ett rum i flera timmar. En sådan barndom vill jag inte ge.alexandra: Jag ska kompensera allt. Min dotter ska få gå i en bra skola, hon ska få tillgång till allt jag inte fick, som att gå på museum, bli allmänbildad, köpa en bok om hon känner för det, gå på teater eller bio. Allt möjligt. Men det är också viktigt för mig att hon ska känna ödmjukhet, tacksamhet och känna empati och solidaritet för människor som inte har samma livsvillkor som hon. Så vi ger hennes kläder till yngre barn, vi går till UFF och Myrorna, hon får lära sig att resurserna är begränsade, att det finns människor som har det betydligt svårare. Med mig får hon panta flaskor och sedan bestämma själv om hon ska ge bort pengarna eller köpa någonting. Kampen börjar hemifrån och den slutar inte förrän alla människor får värdiga villkor.  *

»Den fattigdom jag växte upp i var synlig, för det var alltid mörkt hemma hos oss««

b a r n 18 n r 2 . 2 0 1 4Barnens minister?

b a r n 19 n r 2 . 2 0 1 4Barnens minister?

b a r n 20 n r 2 . 2 0 1 4

1. Vad tänker du om orden barn och fattigdom?maria: Det finns flera dimensioner. I Indien och Guatemala har jag stött på barnen som svälter. Här hemma ser det ut på andra sätt. Det finns både ekonomisk och kulturell fattigdom. Jag tror inte att barn tycker om ordet fattigdom. De kan känna skuld inför det. Som om det var deras fel. Jag pratar hellre om barn i ekono-miskt utsatta familjer.

– Den relativa fattigdomen, när man jämför standard med till exempel sina klasskamrater, kan vara minst lika påfrestande som den absoluta. När jag växte upp på ett småbruk i Småland med fem kor och en pappa som måste jobba extra på sågverk fanns inte mycket pengar. Men eftersom det var så för de flesta barn jag kände så funderade jag inte på det. De välbärgade barnen levde liksom i en annan division.stefan: Det gör ont att höra de två orden i en och samma mening. Barnfattigdom hör inte hemma i den svenska välfärds-modellen. Jag tänker på barn som när skolresan kommer på tal säger att, »där har jag redan varit«, för att skyla över att de inte har råd.

– Jag växte upp i ett arbetar-hem i Sollefteå men jag tyckte aldrig vi var fattiga även om man inte kunde få allt man önskade sig. Med lite tur kunde det bli ett hockeyskydd i julklapp. Först på högstadiet märkte jag att det fanns ungar med helt andra villkor. Sonen till Aseas platschef gick i min klass.

– Vi sparade mycket. Mamma sålde parfymer för att få ihop till en sådan där tredelad bokhylla som var vanlig på 60-talet.

– En gång var pappa arbetslös i några månader. Jag var sex, sju år och märkte att både han och hans kompisar försökte skyla över det.2. På vilket sätt har livsvillkoren för barn i resurssvaga familjer förbättrats/försämrats under den nuvarande regeringen?maria: Det viktigaste är att vi trots en finanskris och lågkonjunk-tur då många förlorade jobben har 200 000 fler personer i arbete än 2006. Utanförskapet bröts i familjerna när föräldrarna fick jobb. Vi är på väg åt rätt håll.

– Vi har genomfört en rad reformer riktade till ekonomiskt utsatta. Viktigast är höjningen av bostadsbidraget till barnfamiljer med låga inkomster. De har fått ett tillskott på upp till 975 kronor per månad för en familj med två barn. Till barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd finns ett nytt bidrag från 1 juli på 3 000

kronor per år till fritidsaktiviteter. Det kan bryta utanförskapet och nå fram till barnet på ett sätt som en generell höjning av det ekonomiska biståndet inte gör.

– Inkomster från ungdomars sommarjobb minskar inte längre socialbidragets storlek. Vi har höjt grundnivån i föräldraförsäk-ringen från 180 till 225 kronor per dag. stefan: Klyftorna har ökat i Sverige. Den tiondel av befolk-ningen som har lägst inkomster har inte fått del av standard-

ökningen som vi sett i resten av samhället. Fler och fler får långvarigt försörjningsstöd och arbetslösa får relativt sett mindre och mindre pengar från a-kassan som inte höjts på tio år. Av de 35 000 som finns i FAS3 har många inte mer än 5 000-6 000 kronor per månad.3. Vilka reformer tycker du behövs under nästa mandatpe-riod för att förbättra livet för de 232 000 barn (år 2011) som lever i familjer med försörjningsstöd eller med så kallad låg inkomst-standard?maria: Det viktigaste är att föräldrarna har jobb. En bra miss-bruksvård och psykiatri är också viktigt så att barnen får föräldrar som kan ge dem en god uppväxt-miljö. Jag vill gärna fortsätta att höja bostadsbidragen. De har en hög träffsäkerhet.stefan: Vi har röstat med regeringen för att höja en rad bidrag: bostadsbidragen, fler-barnstillägget och grundnivån i föräldraförsäkringen. I flera fall har vi föreslagit större höjningar än regeringen och vi vill höja barnbidraget och underhålls-stödet. 4. Vad är viktigast för att minska andelen fattiga barn i Sverige? Reformer som riktar sig till alla

familjer, eller åtgärder speciellt för ekonomiskt utsatta? maria: Jag tycker det är mest solidariskt att rikta sig till de sämst ställda.stefan: Viktigast är att jobben blir fler. Att höja taket i a-kassa och sjukförsäkring ger också människor möjlighet till omställning utan att de blir ekonomiskt utsatta. A-kassan har eroderats. Vi höjer så att de flesta bör få ut åttio procent av sin lön när de är i arbetslöshet. A-kassan är en viktig del av den svenska modellen. 5. Vad föredrar du? Höjning av taken i a-kassa och sjukförsäkring eller höjning av bostadsbidrag?maria: Att höja taken i a-kassan och sjukförsäkringen tycker jag är fel väg eftersom det inte gynnar de mest utsatta. Bättre då att

Båda har levt utan särskilt mycket pengar. Båda vill värna om barnen. Men vägarna är olika.

FaKta – låg InKoMststandard. detta definieras av sCB som att ett hushålls disponibla inkomster inte räcker till nödvändiga utgifter enligt en norm för baskonsumtion och boende. För år 2011 är gränsen satt till 11 622 kr/mån för en vuxen och ett barn.

MAriA LArsson är barn-och äldreminister och har ingått i regeringen reinfeldt sedan tillträdet 2006. Hennes recept för att minska fattigdom är att fler kommer i jobb. Liksom riktade reformer av typen höjda bostadsbidrag.

b a r n 21 n r 2 . 2 0 1 4

höja golven som vi gjort med grundnivån i föräldraförsäkringen.stefan: Både och. Men riktade bidrag får inte bli som en check från fattigvården. De borgerligas bidrag på 3 000 kronor per år till fritidsaktiviteter för barn i familjer med långvarigt försörjnings-stöd är ett sådant dåligt exempel. Vi vill i stället höja normen för ekonomiskt bistånd för dessa familjer och göra ett handslag med föreningslivet, till exempel idrotten och friluftslivet, och kommu-nernas kulturskolor. De som håller avgifterna nere för barn får statsbidrag.6. Hur kan samhället stödja de barn som lever i familjer som är skrivna i Sverige men varken har några bidrag eller registrerad inkomst? maria: Socialtjänsten har ett uppdrag att söka upp dem om de tror att barnen far illa. Vi vet inte så mycket. Frivilligorgan-isationer kan hjälpa oss att hitta barnen. De har örat mot marken. Sedan ska barnen förhoppnings-vis alltid ha kontakt med skolan och hälsovården.stefan: De måste in i samhället . Arbete är nyckeln. Inte bara för deras ekonomi utan också för det sociala samman-hanget. Föreningslivet kan också vara en väg in.7. Vad kan samhället göra för de barn som löper störst risk att växa upp i en torftig ekonomi? Det vill säga de som har föräldrar som är utrikes födda. Hur kan man yt-terligare stödja ensamkommande barn och asylsökande barn?maria: Sedan årsskiftet måste alla kommuner ta emot ensam-kommande barn. När det gäller deras boende behöver vi fler familjehem eller egna lägenheter med boendestöd. De nu vanliga hvb-hemmen (hem för vård och boende) är inte alltid en bra lösning. Jag hoppas fler kommuner inser vilken stor tillgång invandrarna är på sikt.stefan: Även om det är tråkigt att svara samma sak så svarar jag: arbete och utbildning. Det finns ingen quick fix. Validering av utländska utbildningar är viktigt. Det finns för många högutbil-dade utrikes födda som inte har jobb på rätt nivå. 8. Hur mycket kan skolan kompensera för dåliga uppväxtvillkor? Hur ser du på läxhjälp och avgifter i skolan? Vad kan politiker göra åt stressen som många barn känner i skolan i dag?maria: Alla barn har rätt till intellektuell stimulans och stöd.

Skolan blir extra viktig för dem som inte får tillräckligt hemifrån. Vi lagstiftar om att alla kommuner måste erbjuda minst två timmars läxhjälp per vecka. Vi satsar på att de bästa lärarna ska finnas i socialt och ekonomiskt utsatta områden genom en särskild satsning på förstelärare som har extra betalt.

– Avgifter är av ondo. Det ska inte förekomma. Stressen är en ledningsfråga. Skolledare måste lyssna bättre på vad barn och ungdomar tycker själva. Man kan inte lagstifta mot stress.

stefan: Vi behöver stärka skolan i grunden. Vi kommer att ta bort läx-RUT. Alla ska inte vara med och betala privatlärare för några få. Alla ska få läxhjälp i skolan. Vi föreslog redan 2012 att det ska vara mindre klasser och större lärartäthet i förskola och lågstadium. Först nu före-slår regeringen samma sak. Och stressen ska mötas med skickliga lärare som har tid att möta varje elev. 9. Hur ser du på en nationell handlingsplan mot barnfattig-dom? På vilket sätt kränks barns rättigheter i Sverige i dag?maria: Vi gör ett försök med handlingsplaner i Skåne och Väster-botten. Där får man i uppdrag att hitta metoder för kommunerna. Sedan får vi se hur det kan bli nationellt. Lagstiftning är kanske inte det bästa. Barnkonventionen vill jag däremot se att den äntligen förs in i svensk lag. Det har varit trögt. Jag har mött motstånd inom regeringen. Men nu är i alla fall en utredning på plats.

– Barn har fortfarande en alltför svag ställning i Sverige. Det är en bit kvar tills de ses som fullvärdiga medborgare.stefan: Vi vill göra barnkonven-tionen till svensk lag. Det kommer att stärka barns rättigheter. Först nu har regeringen tillsatt en

utredning om frågan. Jag är inte främmande för en nationell hand-lingsplan mot barnfattigdom.10. Hur kan barns speciella utsatthet åtgärdas globalt via den svenska biståndspolitiken?maria: Barnkonventionen ska styra. Den är ratificerad av nästan alla jordens länder. Vi satsar på de länder där behoven är som störst.stefan: Utbildning är en viktig nyckel för att bekämpa fattigdom och för att stärka barns och särskilt flickors ställning. *text lasse granestrand Foto jörgen HIldebrandt

Båda har levt utan särskilt mycket pengar. Båda vill värna om barnen. Men vägarna är olika.

*tidningen Barn önskade en intervju med stefan löfven och statsminister Fredrik reinfeldt. Men reinfeldt tackade nej och hänvisade till sin fackminister Maria larsson. socialdemokraternas motsvarighet heter lena Hallengren och är talesperson i barnrättsfrågor. (Hon är vice ordförande i socialutskottet och arbetar med frågor som äldreomsorg, sjukvård och barnfattigdom. Hon var förskole­ och ungdomsminister åren 2002­2006.)

stefAn LöfVen är statsministerkandidat och partiledare (s) sedan drygt två år. Hans kur mot fattigdom är jobb och utbildning. Han gillar inte läxhjälp via rut. och om riktade fritidsbidrag säger han: »det har en doft av fattigvård«.

b a r n 22 n r 2 . 2 0 1 4

VänsterpartIet

1 Det finns alltid risk att barns rättigheter och barns bästa inte kommer i första rummet. Barn som befinner sig i

utsatt position – till exempel i samband med vårdnadstvister, i utredningar inom socialtjänsten och i asylprocesser – riskerar särskilt att få sina rättigheter kränkta och att inte kunna göra sig hörda. Därför vill vi att barnkonventionen blir svensk lag.

2 Vi gör riktade satsningar på ekonomiskt utsatta barnfamilj er, som höjt försörjningsstöd, höjt underhållsstöd,

avgiftsfria läkemedel för barn och förbud mot avgifter i skolan.

3 Hemuppgifter måste ha en rimlig omfattning och alla elever ska ha möjlighet att göra dessa i skolan med lärarhjälp. Alla

skolor som ger hemuppgifter ska därför erbjuda elever lärarledd läxhjälp inkluderat i skoldagen så att elever kan göra hela arbets-dagen i skolan. Vi är motståndare till regeringens läx-RUT.

4 Vi vill införa ett förbud mot att ta ut avgifter. Att skolan är helt avgiftsfri är en viktig princip för att skolan ska vara

tillgänglig för alla. Även små avgifter kan drabba hårt.

5 Stressen är mycket knuten till prov, läxor och betyg. Skolorna och lärarna måste ges bättre förutsättningar att

arbeta på ett mer stödjande sätt när det gäller att nå kunskaps-målen. Då handlar det om fler lärare och att lärarna ges mer tid för undervisning. Vi är mycket kritiska till att betygsättningen har flyttats allt längre ner i åldrarna och vi vill att man ska minska antalet nationella prov.

soCIaldeMoKraterna

1 Alldeles för många barn får inte möjlighet att växa upp under trygga förhållanden hemma, i skolan och på fritiden. Varje

barn har rätt att utvecklas efter sina egna förutsättningar och förverkliga sina drömmar. Vi vill att FN:s barnkonvention ska bli svensk lag.

2 Socialdemokraterna kommer aldrig att acceptera att möjlig-heterna att lyckas beror på vilken bakgrund man har. Den

viktigaste åtgärden för att komma tillrätta med barnfattigdomen är att barnens föräldrar får jobb. Vi vill dessutom höja barnbidraget och underhållsstödet.

3 Alla elever ska ges bästa möjliga förutsättningar att klara skolan och alla grundskoleelever ska ha rätt till läxhjälp – inte

bara de elever vars föräldrar har råd att betala. Skolan ska bidra till att utjämna människors livschanser. Investeringar i mindre klasser och fler lärare går före fler skattesänkningar.

4 Vi vill ha en avgiftsfri grundskola. Alltför många skolor tar idag ut avgifter som sammanlagt innebär stora kostnader för

familjen. Det förekommer att elever förväntas betala stora summor för att delta i studie- och klassresor. Skollagen ger idag utrymme för enstaka inslag som innebär obetydliga kostnader för eleverna. Detta bör utvärderas.

5 Stressen kan ha många orsaker och det krävs en mängd åtgärd er för att komma tillrätta med den. Vi vill investera i

mindre klasser, skickliga lärare och minskade sociala klyftor i skolan.

1  På vilket sätt tycker ni att barns rättigheter kränks i Sverige idag?

Vad vill ni göra åt detta?

2   Vilka reformer kommer ni att genomföra eller driva som ger förbättrade livsvillkor

för socioekonomiskt utsatta barn?

3  Skolans roll är att skapa lika villkor för alla barn oavsett uppväxt. Samtidigt startas allt

fler initiativ utanför skolan för att klara av till

exempel läxläsning. Initiativ som alla inte har tillgång till eller råd att utnyttja. Hur ser ni på detta och vad tänker ni driva i dessa frågor?

4 Ska skolor få lov att ta ut avgifter? Varför eller varför inte?

5 Rädda Barnens enkätundersökning »Ung röst« visar att många barn känner

sig stressade i skolan idag.  Vad tror ni att det beror på? Och vad vill ni göra åt det?

vad vill ni?partienkät

b a r n 23 n r 2 . 2 0 1 4

MIljöpartIet

1 Barn trakasseras och kränks till exempel i skolmiljöer. Det kräver

stärkt ledarskap, fler vuxna i skolan och stärkt normkritiskt arbete. Barn vräks fortfarande, det vill vi förbjuda. Barn ska kunna vara måls äganden i brottmål och ha egna ombud i vårdnadstvister. Med barnkonventionen i svensk lag kommer barns rättigheter att stärkas.

2 Vi vill höja underhållsstödet med 250 kronor per månad. För att underlätta

ekonomiskt för ensamstående föräldrar föreslår vi en skattereduktion på 5 000 kronor netto, lika för båda föräldrarna. Vi vill höja taket i bostadsbidraget, göra en översyn av försörjningsstödet och förbättra arbetslöshets- och sjuk-försäkringen.

3 Viktigare än att satsa resurser på att exempelvis subventionera företag

som erbjuder läxhjälp är att satsa resurser så att skolan klarar sitt uppdrag. Skolans kunskapsuppdrag ska inte överlåtas på någon annan. Men det finns all anledning att stödja ideella läxhjälpsinitiativ för att utjämna barns chanser att klara av skolan.

4 I princip ska inga avgifter tas ut i skolan. En avgiftsfri skola är ett

fundament för att ge alla barn lika möjlig-heter till delaktighet i skolan och därmed till lärande. Skollagen är inte tillräckligt tydlig med vilken typ av avgifter som får tas ut i dag.

5 Stressen är ett stort bekymmer som kräver åtgärder på flera håll. Dels

behöver skolsystemet bli bättre på att ge elever fler chanser att klara exempel-vis prov och andra moment. Den tidiga sorteringen behöver upphöra. Samtidigt behöver elevhälsan stärkas så att det finns tid för det viktiga förebyggande elev-hälso arbetet.

KrIst deMoKraterna

1 Att barn inte alltid får komma tals i asylprocessen eller får snabb tillgång

till psykisk vård är två exempel bland flera där barns rättigheter behöver stärkas. Vi vill göra barnkonventionen till svensk lag, stödja familjerna och stärka skyddet mot våld, övergrepp och exploatering.

2 Arbete är det enskilt viktigaste för att långsiktigt förbättra hushålls-

ekonomin. Samtidigt vill vi även fortsätta bygga ut och förbättra det sociala stödet till familjer. Vi har tidigare höjt bostads-bidraget och grundnivån i föräldra-försäkringen. Men vi vill mer, till exempel att återigen höja golvet i föräldraförsäk-ringen samt öka familjernas valfrihet och möjlighet att få mer tid med sina barn.

3 Vi vill införa en skyldighet för alla huvudmän, både för kommunala

och fristående skolor, att under ordnade pedagogiska former och utanför ordinarie undervisning erbjuda sina elever kost-nadsfri läxhjälp.

4 Utbildningen ska vara avgiftsfri och tillgänglig för alla. Skollagen ska

respekteras och ingen ska behöva avstå från inslag i undervisningen. De enstaka inslag av obetydliga kostnader som får finnas måste hållas just enstaka och obetydliga.

5 Barns situation påverkas av samhäl-let i stort. Forskning visar att barn

som växer upp i en trygg familjegemen-skap i allmänhet får goda förutsättningar att klara livets utmaningar. Lagstift-ning, trygghetssystem och det praktiska stöd som ges lokalt ska vara inriktat på att underlätta för trygga och stabila relation er. Dessutom är en trygg och lugn skolmiljö en förutsättning för lärande. Vi vill förbättra arbetsron och garantera att stödinsatser sätts in tidigt för de elever som behöver det.

FolKpartIet

1 I lagstiftningen är barns rättigheter enligt FN:s barnkonvention oftast

väl tillgodosedda, men det finns brister i tillämpningen, till exempel i migrations-ärenden och när det gäller barn som placerats av den sociala barnavården.Vi vill att FN:s barnkonvention ska bli svensk lag. Vi tror att det skulle bidra till att barnrättsperspektivet i Sverige stärks.I regeringen har vi varit pådrivande för flera satsningar för att stärka stödet och skyddet för barn som far illa, till exempel att alla barn som placerats utanför hemmet får en egen socialsekreterare.

2 Jobb och integration är det viktigaste för att minska

barnfattigdomen . Men det behövs också bättre villkor för dem som ändå hamnar utanför. Därför har Folkpartiet medverkat till att höja flerbarnstillägget, bostads-bidraget och försörjningsstödet för barnfamiljer. Vi vill också att a-kassan ska vara allmän och obligatorisk och att underhållstödet ska höjas.

3 Skolan ska kompensera för ojämlika villkor i hemmet. Regeringen föreslår

i årets vårbudget att det ska bli obligato-riskt för skolorna att erbjuda läxhjälp.

4 Nej, skolan ska vara helt avgiftsfri. Det är reglerat i Skollagen och är en

viktig demokratisk princip.

5 Att många barn och ungdomar känner sig stressade idag tror vi

beror på att de är osäkra på om de har tillräckliga kunskaper för att klara sig i en föränderlig värld. Det bästa vi kan göra är att fylla dem med självförtroende genom att visa att vi tror på och har höga förvänt-ningar på dem.

Läs även vad Centern och Moderaterna tycker på nästa sida

b a r n 24 n r 2 . 2 0 1 4

CenterpartIet

1 Barns rättigheter kränks bland annat då de är brottsof-fer, särskilt när det gäller brott begångna inom det egna

hemmet och föräldern till exempel kan hindra barnet från att vittna. I lagen om stärkt stöd och skydd för barn och unga som far illa saknas en mycket viktig del och det är rätten för barnet att ha ett eget oberoende ombud. Det är något vi vill ändra på. Vi vill att man ska utreda hur barns rättigheter enligt barn-konventionen kan föras in i svensk lag på ett sätt som stärker barns rättigheter.

2 Vi vill ha en stark jobbpolitik och göra det lättare att anställa eftersom det enskilt viktigaste för socioekono-

miskt utsatta barn är att deras föräldrar får möjlighet att arbeta och tjäna pengar. Vi vill också att föräldrar som inte bor ihop med barnet ska ta ett större ekonom iskt ansvar än vad som ofta är fallet.

3 Möjligheten att för en någorlunda hanterbar kostnad få läxhjälp är bra eftersom det ger fler än de som har det

allra bäst ställt möjlighet att använda det. Tidigare var det bara familjer med hög inkomst som kunde anlita läxhjälp. Genom att fler går ihop om läxhjälp och delar på kostnaden kan man göra läxhjälp en tillgänglig för fler.

4 Vi vill att skolan ska vara avgiftsfri.

5 Det är allvarligt att unga idag inte mår bra. Vi vill att det ska ställas högre krav på kommunernas skolhälsovård.

Tillgången på skolsköterskor, kuratorer med flera ska vara god. Eftersom studier visar att daglig fysisk aktivitet förbättrar elev-ernas fysiska och psykiska hälsa och även har positiva effekter på lärandet vill vi att idrottsundervisningen i grundskolan utökas.

Moderaterna

1 En kränkning kan te sig på olika vis, allt från att ett barn blir mobbat i skolan och inte hörsammas av vuxna, till hot

och kränkande tillmälen på internet. Vi anser att alla aktörer i samhället är skyldiga att motverka att barn på något sätt utsätts. Just nu pågår en utredning som ska analysera för- och nackde-lar med att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. Vi vill avvakta resultatet innan vi tar ställning i frågan.

2 Den viktigaste åtgärden för att förbättra livsvillkoren för barn i utanförskap är att skapa jobb till deras föräldrar.

Utanförskap och social utsatthet har en oroväckande tendens att gå i arv. En av välfärdssamhällets viktigaste framgångar är att alla barn har möjligheten att gå i skolan på lika villkor. En god utbildning är nyckeln till social rörlighet.

3 Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskaps-

inriktningen i skolan, med höga förväntningar på alla elever. De ska också få bättre möjligheter att nå kunskapsmålen. Alla huvudmän, både för kommunala och fristående skolor, ska bli skyldiga att erbjuda läxhjälp. Vi vill satsa 400 miljoner kronor per år på läxhjälp.

4 Sveriges skolor är avgiftsfria (undantaget internatskolor) och det är viktigt att det även i fortsättningen är så. Det

inträffar att klasser gör utflykter då egen matsäck ska medtas eller att en grupp åker till museum där inträde krävs. Grund-inställningen ska vara att det endast vid enstaka tillfällen är acceptabelt.

5 Orsakerna till den upplevda stressen kan variera, men det är mycket viktigt att fånga upp dessa barn tidigt genom en väl

fungerande skolhälsovård. Det är viktigt att skolans huvudmän tar barnens stress på allvar.

1  På vilket sätt tycker ni att barns rättigheter kränks i Sverige idag?

Vad vill ni göra åt detta?

2   Vilka reformer kommer ni att genomföra eller driva som ger förbättrade livsvillkor

för socioekonomiskt utsatta barn?

3  Skolans roll är att skapa lika villkor för alla barn oavsett uppväxt. Samtidigt startas allt

fler initiativ utanför skolan för att klara av till

exempel läxläsning. Initiativ som alla inte har tillgång till eller råd att utnyttja. Hur ser ni på detta och vad tänker ni driva i dessa frågor?

4 Ska skolor få lov att ta ut avgifter? Varför eller varför inte?

5 Rädda Barnens enkätundersökning »Ung röst« visar att många barn känner

sig stressade i skolan idag.  Vad tror ni att det beror på? Och vad vill ni göra åt det?

fortsättning partienkät

b a r n 25 n r 2 . 2 0 1 4

nio av tio stressade av skolanStressen i skolan är en av de viktigaste frågorna för barn.

Det visar Rädda Barnens undersökning »Ung röst«.När Rädda Barnens medlemmar träffar barn får de veta mycket om hur de upplever sina liv och sin vardag. Ur den vetskapen föddes initiativet till Ung röst. Den första undersökningen gjordes 2009. Nu har undersökningen genomförts igen av massor av engagerade medlemmar runt om i hela landet

Ung Röst har gjorts i 500 skolor i 75 kommuner och nästan 25 000 barn i årskurserna sex, åtta och ettan på gymnasiet har svarat på de 31 enkätfrågorna. Dessutom har tio fokusintervjuer, djup-intervjuer, genomförts.

– Det är viktigt att lyssna på barnens egna röster – att inte vi vuxna tar oss rätten att tolka deras situation, säger Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnen.

Barn i Sverige upplever att de inte får sina rättigheter tillgodo-sedda. Det handlar bland annat om rätten att bli lyssnad på och kunna påverka och rätten att slippa känna sig kränkt eller mobbad.

En siffra som sticker ut i Ung röst är stressen i skolan. Hela 90 procent svarar att de under det senaste året någon eller många gånger känt sig stressade över skolarbetet. Runt 40 procent är oroliga för att inte klara av skolan.

– Siffran är en väckarklocka. Det här är oroande och det är väldigt viktigt att man kommunalt diskuterar och följer upp vad siffran står för, säger Inger Ashing.

Hälften av barnen säger att de känt sig ledsna eller nedstämda under en längre tid.

– Visserligen är det inget grundtillstånd i livet att vara lycklig utan livet går upp och ner. Men man ska inte behöva känna sig nedstämd och ledsen under en längre tid, säger psykologen Jenny Jägerfeld och fortsätter:

– Med stress är det samma sak – att vara stressad under en kortare period är ingen fara. Men när man känner sig stressad under en längre tid får det konsekvenser.

På Blackebergs gymnasium i Bromma, Stockholm, har man varit uppmärksam på elevernas psykiska ohälsa och stress under flera år.

– Många ungdomar mår dåligt. Vår elevhälsovård har aldrig

haft så mycket att göra, berättar Magnus Silfverstolpe, rektor.Den nya gymnasieskolan ställer högre krav – det är fler prov

och fler inlämningar. Samtidigt har stressen i samhället ökat. På allt det läggs livsstilen att ständigt vara uppkopplad.

– Vi kom fram till att vi behövde ta tag i problemet på en bredare nivå. Att planera prov och inlämningar så att inte allt kommer samtidigt, att lära ut studieteknik och att jobba med elevernas självkänsla, säger Magnus Silfverstolpe.

Mobbning och kränkningar är vardag för många barn i skolan. I Ung röst svarar 21 procent att de känt sig mobbade eller kränkta det senaste året – någon eller många gånger. Drygt hälften av pojkarna har sett någon bli slagen.

– Att så många barn rapporterar att de har upplevt mobbning och våld är allvarligt. Trots att mycket görs för att motverka mobbning tycks det inte minska. Nya sätt att komma till rätta med problemet behövs och här bör skolans personal sitta ner och prata med barnen, säger Inger Ashing.

Skolan ska vara gratis, men hela 43 procent av barnen svarar att de under det senaste året blivit ombedda att ta med sig pengar till olika aktiviteter. Tretton procent säger att de oroar sig över att familjens pengar ska räcka till allt de behöver. Och åtta procent har inte kunnat delta i en fritidsaktivitet för att det kostat pengar.

– Kommunerna måste säkerställa att vi har en avgiftsfri skola. Barnens skolaktiviteter ska inte behöva vara beroende av familj-ens ekonomiska situation, säger Inger Ashing.

Barn har rätt att bli lyssnade på och tagna på allvar, enligt Barnkonventionen. I Ung röst säger 91 procent av barnen att det är viktigt att de som bestämmer lyssnar på barn. Och 60 procent vill ha mer inflytande och fler möjligheter att påverka.

– Det är jättepositivt att så många barn och unga vill vara med och påverka. Det skulle jag, om jag var politiker, se som en stor möjlighet. Barn och ungdomar är en outnyttjad kraft, säger Inger Ashing.

TEXT ANNIKA RYDMAN

Läs mer om Ung röst på www.raddabarnen.se/ung-rost/

b a r n 26 n r 2 . 2 0 1 4

rädda barnens undersökning Ung röst visar att många barn känner sig stressade över skolarbetet.för frida, alva, arvid och axel, niondeklassare på

Hammarskolan i Vännäs, är betygen en stor orsak till stress – och oron över att inte ta sig in på gymnasiet.

TEXT ANNIKA RYDMAN FOTO PATRICK TRÄGÅRDH

Känner ni er stressade i skolan?

bARNPANELEN

Varför tror ni att många känner sig stressade?Alva: Jag tror många är stressade över att ta sig in på gymnasiet. Och det ställs mycket högre krav i skolan i dag än för fem, sex år sedan. När jag ber mina äldre bröder om hjälp med till exempel matte-läxan säger de att det är samma matte som de har på gymnasiet.Arvid: Och betygen. Jag kan ha tränat på läxan så att all sitter och så blir det ändå C på provet för att jag gör ett miss-tag och då får jag ett sämre betyg och kan inte ta mig in på gymnasiet.

Har ni själva känt stress i skolan? AXEL: Ja, men jag kan inte peka på en sak som är orsaken. Det är många bäckar små som gör att det är som det är i skolan. Allt tillsammans bygger upp stressen. Jag får stresskänslan bara av att komma till skolan. Och ibland känner jag mig stres-sad hemma också över skolan.Arvid: Ja, jag oroar mig över att få underkänt.Axel: Om man får underkänt så hamnar man efter alla andra och då blir det ännu mer stress.Frida: Vissa perioder är det jättemånga prov och vissa perioder inga prov alls.

Alva: Man vet att det alltid kommer att bli stressigt. Det är som om lärarna inte kommunicerar med varandra om när de har tänkt ha prov och så plötsligt kommer flera prov samma vecka. Om jag har två prov och en inlämning samma vecka så känns det som om det blir för mycket - och då gör man ingenting i stället.Frida: Jag tycker att det är stressigt för att det blir som en tävling att ta sig in på de populära linjerna.Alva: Går någon inte ut gymnasiet så får man bilden av den personen att han eller hon är misslyckad.Frida: Ja, i dag är det så att man nästan inte kan få ett jobb utan att ha en utbild-ning.Arvid: Skolan är inte för att man ska lära sig något utan för att få bra betyg.Alva: Ja, det handlar om att man ska prestera bra, inte om man tycker det är roligt i skolan eller att man lär sig någon-ting. Axel: Och skolan tar upp så mycket tid att man knappt hinner göra något annat än skolarbetet.

Ung röst säger att tjejer mår sämre än killar. Varför tror ni att det är så?Alva: Tjejer förväntas vara duktiga i

skolan och killar att vara stökiga och strunta i läxorna.Frida: Ja, så är det.Arvid: Men i vår klass känns det som att det är killarna som är mest stressade.Alva: Men det kan också vara så att tjejer inte visar att de är stressade, de håller det inom sig.Frida: Jag har aldrig berättat för någon att jag är stressad, jag håller det inom mig.

Vad är det ni oroar er för?Alva: Framtiden. Jag har ingen aning om vad jag vill bli. Därför vill jag ha bra betyg så att jag kan välja en linje som är bred. Jag har sett människor som det har gått dåligt för och jag är rädd att det ska bli samma sak för mig, att jag inte har till-räckligt bra betyg för att komma in på rätt linje – att jag ska få städa på Mc Donalds istället.Arvid: Ja, jag har inget mer att tillägga till det som Alva säger.Axel: Jag tror att en stor del av stressen är inbillad. Man tror att det ska gå på tok men det är nog mycket miljön runtom-kring en som gör en stressad.Arvid: Valen man gör nu påverkar hela livet, men samtidigt så påverkar ju alla val man gör hela ens liv. Så egentligen spelar

b a r n 27 n r 2 . 2 0 1 4

Känner ni er stressade i skolan?

det ingen roll om man får ett A eller ett C på proven.Alva: Alla på skolan vet att vi är stress-ade, men det är som om lärarna skyfflar det under mattan. Att de tystar ner oss så att vi inte ska göra något stort av det.Alva: Skolan känns övergiven, som att den inte är viktig längre och att de högre makterna inte tycker att det är viktigt hur vi mår. Att det ska vara på ett visst sätt och så ska man finna sig i det.

Hur borde det vara för att ni skulle känna er mindre stressade?Frida: Att lärarna planerade mer tillsamm ans så att proven blev mer utspridda.Alva: En drömgrej vore att det fanns flera ställen här på skolan där man kunde

sätta sig och slappna av. Som små hörn med soffor där man kunde sitta med sina kompisar och vila upp sig lite.Arvid: Miljön i skolan är inte rolig. Allt är så tråkigt gjort. Det är beiga väggar, tråkiga möbler, korridorer. Och smutsigt. Jag får känslan av fängelse. I stället vill jag kunna känna »så här skulle jag kunna ha det hemma«. Man vill kunna känna sig avslappnad även i skolan.Axel: Politikerna borde lägga ner mer pengar på skolorna. Det finns många saker att förbättra, som skolmaten, den känns energilös. Jag äter nästan aldrig här på skolan.Frida: Men salladsbaren är ju bra.Axel: Ventilationen i skolan är jättedå-lig. Och det är så tråkiga färger! Vi har gamla skolböcker och vi ärver även

arbets böckerna.Arvid: En bok som jag har hade min mamma när hon gick i skolan!Alva: Vi har haft mögel i skolan. Man får ont i huvudet av att vara här, ventilationen är så dålig. Det känns som att ingen vill lägga pengar på skolan.

När tycker ni att man ska börja få betyg?Alva: I åttan. Barnen på låg- och mellan-stadiet ska inte behöva känna den stress som vi har.Frida: Det är bättre med omdömen i de lägre klasserna.Axel: Jag tycker synd om min lillebror som går i sexan och ska få betyg, även om han är positiv till att få veta var han ligger till.

Arvid Söderlund, Axel Kärnebro, Alva Sandström och Frida Svanefjord känner sig stressade av skolan precis som många andra ungdomar.

b a r n 28 n r 2 . 2 0 1 4

Arvid: Ja, och att din lillebror sedan ska »in i mappen«, att hans resultat kommer att ligga kvar för folk att läsa, typ »jaha, han var sådan då«.

Finns det läxhjälp här på skolan? Alva: Ja på onsdagar. Då är det fika och så får man hjälp med läxorna. Jag brukar gå dit.Frida: Jag kan inte eftersom jag bor i Strand, en by en bit från Vännäs, och jag måste med skolbussen hem.

Om någon av er, eller någon kompis, mår dåligt, vet ni var ni ska vända er då?Frida: Ja. Vi har en kamratstödjargrupp här på skolan som jag är med i och vi träffas en gång i veckan. Det är vår fritidsledare som leder grupp en. Vi vet oftast vilka elever vi kan hjälpa. De flesta på skolan skulle inte våga komma fram till en vuxen och berätta. Alva: Det är ett fåtal vuxna här på skolan som man kan prata med och det känns väldigt tråkigt att det känns så. Men det är den här fängelsekänslan – som om de är anställda för att vara här och passa oss.

Erbjuder skolan något stöd för de som känner sig stressade och mår dåligt eller behöver extra hjälp i skolan?Arvid: Det finns extra hjälp att få men inte om man är stressad. Jag tycker det är jobbigt att prata om saker jag har problem med. Sedan tänker jag att mina problem nog inte är så stora.Alva: Jag skulle inte kunna gå till kuratorn och prata för det känns inte som att jag har så stora problem. Men stressen - det känns inte som om det finns någon här som man kan gå till för att prata om sin stress. Det vore bra om någon kom till skolan och lärde oss om stresshantering. Och kanske hade enskilda samtal med dem som ville.Arvid: Men istället för det har de tagit hit folk som pratar om att vi inte ska spela så mycket TV-spel.Frida: Men datorn är bra, man kan fly in i den och komma från sin egen värld. Det är av stress ande.

Har ni varit med om att skolan bett er ta med pengar till matsäck, en utflykt eller frilufts-dag?Frida: De säger att skolan inte ska kosta något men det stämmer inte. Vi skulle träna att ta oss ur en isvak och då sa lärarna att vi skulle ta med oss kläder. De utgick ifrån att alla hade kläder och utrustning.Alva: Det är som om alla förväntas ha flera Fjällrävenunderställ hemma. Jag har en kompis som har det lite jobbigt. Hon hade inga kläder för att vara ute en hel dag. Jag for också illa av att se hur det var för henne den dagen. Hon tyckte det var jättejobbigt att vara där vid isvak en eftersom hon inte hade några varma kläder.Frida: Eller som när det är cykelutflykt. Då utgår skolan från att alla har en cykel, men alla har inte det.Axel: De säger att man ska låna en cykel då, men det kanske inte känns så kul.Arvid: Det känns faktiskt nedvärderande.

I Rädda Barnens undersökning säger många barn att de inte blir lyssnade på. Har ni möjlighet att påverka beslut som rör er skola?Alva: Jag har inget problem med att säga vad jag tycker om det är något jag tycker är fel. Lärarna och rektorn lyssnar och säger att de ska göra något åt det, men ingenting händer. Så nej, jag känner inte att jag blir lyssnad på.Axel: Och när proven klumpar ihop sig krävs det att hela klassen ber eller skriker om att få flytta på åtminstone ett prov.

Resultaten i svenska skolor har sjunkit jämfört med dem i andra länder (Pisa-undersök-ningen). Vad tror ni det beror på?Frida: Att skolan är kommunal och inte statlig. Det är stor skillnad bara mellan skolorna här i Vännäs och i grannkommunen Umeå.Alva: Det känns som att vi inte har samma förutsättningar att lyckas för att vi bor här.Arvid: Det borde vara lika för alla! Vi får sämre förutsättningar än de elever som går på skolor där kraven på eleverna är högre. Här finns det knappt vikarier. *

>>Alla på skolan vet att vi är stressade, men det är som om lärarna skyfflar det under mattan.«

Frida Svanefjord

Axel Kärnebro

Arvid Söderlund

Alva Sandström

b a r n 29 n r 2 . 2 0 1 4

Hur kommer det sig att du skriver om utsatta människor?– Jag kommer själv ur ett underläge. Min pappa var bara

34 år när han dog i sviterna efter sin barndoms reumatiska feber. Hans föräldrar var för fattiga för att kunna köpa den nöd vändiga medicin som hade kunnat skydda honom. Detta, att vara för fattig för att kunna hjälpa den man älskar mest, det väckte en fruktansvärd vrede inom mig redan som liten. När jag sedan växte upp jobbade min mamma extra i garderoben på Ystad Teater. Jag fick följa med och sög i mig allt jag kunde. Redan där och då insåg jag vilka röster som kom till uttryck, de var inte mina.

Under 1990-talet var Lars Norén svensk teaters mest hypade dramatiker.

– Alla älskade de där borgerliga pjäserna men jag ville berätta något annat. Jag ville visa att bara för att man inte hela tiden, som hos Norén, pratar om sina känslor betyder det inte att man saknar dem. Jag skrev »Hill och Gargamella« (ett omskakande framtidsdrama om hur barn tvingas bli »organbank«).

I vad Cristina kallar »det dåvarande operettmalmö« slog pjäsen 1994 ner som en bomb. Sedan dess har Cristina, bland

mycket annat, hunnit berätta om många tidigare osedda i pjäser som »Alkohålet«, »Strypartösen« och »Mamman som inte visste«.

Nu i april 2014 hade Cristinas »Fallet Kapten Klänning« urpremiär på Uppsala Stadsteater. Pjäsen bygger på 3000 sidor förundersökning som gäller den tidigare länspolis mästaren Göran Lindbergs dubbelspel. Officiellt verkade han för kvinnors rättigheter, privat våldförde han sig på och utnyttjade grovt unga flickor.

– Det gör ont att läsa materialet. Alla dessa flickor vars själv-bild är så dålig att de inte ens själva tycker att någon ska bry sig om eller tro på vad de utsatts för. Ofta handlar det om helt vanliga tjejer, men något har gått sönder i deras integritet. Jag vill förstå vad som händer och jag vill visa hur mycket skit det finns, upp på bordet med det bara! Visst är det bra att Lindberg själv blivit dömd, men det viktigaste är ju att detta får pågå hela tiden. Vad är det vi kallar civilisation när vi tillåter att unga tjejer konsumeras för sexuell njutning och där internet fungerar som en enda visuell bordell. Vi får aldrig slå oss till ro!TEXT PIA HUSS FOTO JIMMY GOTTFRIDSSON

kulturprofilEnCristina Gottfridsson, stridbar dramatiker med rötterna i Malmö, är en pjäsförfattare som ger röst åt dem som alltför sällan kommer till tals; kränkta och utnyttjade

barn och marginaliserade vuxna.

b a r n 30 n r 2 . 2 0 1 4

Har du tänkt rösta? På vilket parti?– Ja, fast jag har inte bestämt mig. Helst vill

jag rösta på feministiskt initiativ, men om de inte kommer in i riksdagen så kanske det blir Miljö-partiet. det behövs ett parti som satsar på skola och miljö.Vilka frågor är viktiga för dig och varför?

– framför allt skolan – här finns stora brister som behöver åtgärdas.

– Miljöfrågorna är också viktiga, de stressar mig. det känns som om politikerna är nöjda med att till exempel minska utsläppen i sverige genom att flytta industrier utomlands. Vi måste ha ett större internationellt tänkande! Berätta om dig själv och din vardag.

– Jag jobbar som verksamhetsutvecklare på den ideella organisationen sveriges elevkårer. Jag stöttar elevkårer på gymnasieskolorna. Jag tycker att kultur är väldigt roligt och sitter med i styrelsen i en konstförening. Jag bor fortfarande hemma men drömmer om att flytta till en egen lägenhet – men det finns ju inga.Vad tycker du att politikerna ska göra för att barn och unga ska få det bättre i Sverige?

– Bygga fler billiga bostäder för unga. Jag står i bostadskö men det verkar som om jag kan få en lägenhet först om tio år.

– satsa på fritidsgårdar – ungas fritid känns ganska innehållslös i dag.

– se över rutinerna kring bidrag till ideella organisationer, om de vore enklare skulle fler unga kunna engagera sig i spännande projekt.Hur ser du på framtiden?

– Ganska ljust. det som händer i ukraina gör mig dock rädd, men trots att eu inte gör något så är eu bra, framförallt för freden. det är viktigt att

rösta i europavalet. – Arbetslösheten bland unga måste gå ner, gör

den det ser framtiden ljusare ut. Jag var arbetslös i höstas och det var inte roligt.

Dina Oetterli, 19johanneshov, stockholm

Drygt 442 000 unga får rösta för första gången i höstens val.Hur kommer de att rösta? Vad är viktiga frågor för dem?

Möt Olivia, Alexandra, Rikard, Amar och Dina.TEXT OCH FOTO ANDERS FRELIN

FÖRSTAGÅNGSVÄLJARE

FÖRSTAGÅNGSVÄLJARE

Har du tänkt rösta? På vilket parti?– Ja, på socialdemokraterna.

Vilka frågor är viktiga för dig och varför?– skolan är viktig för att jag går där själv just nu, och för

att jag kommer att få barn som går där. Att stå emot rasism är viktigt. Min skola, Kärrtorps gymnasium, har ju varit extra utsatt med hot och klotter. Jag har inte själv blivit hotad, men andra i elevkåren där jag sitter med har fått direkta hot från rasister.

– Jämställdhet är också viktigt, att förändra den sexism som är vanlig i reklam och filmer.Berätta om dig själv och din vardag.

– Jag går sista året på ekonomiska programmet på Kärr-torps gymnasium. Jag är pr-ansvarig i skolans elevkår. Jag

jobbar extra i en mataffär och umgås mycket med min pojkvän på fritiden.Vad tycker du att politikerna ska göra för att barn och unga ska få det bättre i Sverige?

– framför allt måste de skapa jobb.– sedan är det viktigt att redan tidigt i skolan få in att alla är

lika värda. Att det finns skolor och dagis där man kan välja hen och inte klassas som tjej eller kille är bra.Hur ser du på framtiden?

– Jag är lite orolig över de nationalistiska strömningar som pågår. Men samtidigt finns det mycket hopp. Jag ser på våra demonstrationer att det finns ett jätteengagemang mot rasism en. så fort man sätter upp en affisch om en demonstration så engagerar sig människor. det är jättehäftigt att se!

Olivia stern, 18 södermalm, stockholm

alexandra Palmberg, 20 Hässelby och Hammarby sjöstad, stockholmHar du tänkt rösta? På vilket parti?

– Ja. Jag kommer rösta blått, men hur blått vet jag inte riktigt. i blockpolitiken är inte skillnaderna lika tydliga längre. Jag har tidigare sympatiserat med Moderaterna men lutar mer åt folkpartiet nu.Vilka frågor är viktiga för dig och varför?

– Jämställdhet mellan alla, framför allt mellan män och kvinnor. Jag har funderat på att rösta på feministiskt initiativ men det partiet är för smalt. det representerar inte resten av mina åsikter.

– skolan är viktig, hur man kan få den mer attraktiv. efter-som jag är på väg att flytta hemifrån är både bostad och jobb viktigt; hur man ska få boende och hur man ska kunna gå från utbildning till jobb.Berätta om dig själv och din vardag.

– Jag har nyss kommit hem efter en säsong i Alperna. Jag

funderar på vad jag ska utbilda mig till i höst, lärare eller psykolog kanske, och i vilken stad.Vad tycker du att politikerna ska göra för att barn och unga ska få det bättre i Sverige?

– se till att alla kan lyckas och trivas i skolan. det är ännu viktigare i lägre åldrar, att minska grupperna på dagis och se till att det finns utbildad personal.

– Möta barnfattigdomen och se till olika familjers behov. Bidragsberoendet får inte bli för stort, men det är viktigt att hjälpa de familjer som har det ekonomiskt svårt. Hur ser du på framtiden?-Jag vet inte. Vår generation är väl den som har haft bäst standard, samtidigt går vi utan jobb. Vi kan inte välja och vraka som tidigare generationer. Ändå kan jag inte oroa mig för det. först ska jag utbilda mig. framtiden känns ljus men ändå molnig.

Har du tänkt rösta? På vilket parti?– Ja, på Miljöpartiet.

Vilka frågor är viktiga för dig och varför?– Arbete och skolpolitik. Men även jämställdhet

och att få ut sverigedemokraterna från riksdagen. rasismen och otryggheten är symptom orsakade bland annat av att det är så dåligt med arbetstillfällen för unga.

– skolan måste moderniseras, till exempel att hänga med i digitaliseringen. den kan ju ge en helt annan utbildning. Men också att skapa mindre klasser som kan ge större trygghet.

– Även synen på arbete och kompetens måste moderniseras. Man behöver kartlägga bättre vilka kompetenser som behövs och sedan uppmuntra folk att skaffa dem.Berätta om dig själv och din vardag.

– Jag frilansar som filmskapare till företag och projekt, det blir mycket arbete framför datorn. Mina intressen är film och konst. Jag vill fortsätta jobba och utbilda mig inom det, helst till filmproducent. Jag bor med min sambo i en liten lägenhet på Gärdet i stockholm.Vad tycker du att politikerna ska göra för att barn och unga ska få det bättre i Sverige?

– de borde integrera barn mer i samhället, skapa fler aktiviteter som riktar sig enbart till unga. de borde öka fritidsverksamheten och till exempel ha fri tillgång till teknik, eller satsa på festivaler i förorterna, som ett Pride fast för alla olika kulturer.Hur ser du på framtiden?

– Ganska positivt. Med den digitala förändringen finns det nu möjlighet att kompetensutveckla sig och hitta sig själv på ett helt annat sätt. Världen är inte lika platt längre. det är viktigt att alla får tillgång till det, att det är fritt och öppet, inte segregerat.

rikard Jarl, 21Farsta OCH Gärdet, stockholm

alexandra Palmberg, 20 Hässelby och Hammarby sjöstad, stockholm

b a r n 34 n r 2 . 2 0 1 4

Har du tänkt rösta? På vilket parti?– Ja, självklart. det är en demokratisk skyldighet. egent-

ligen hade jag tänkt rösta på ett parti som inte har chans att nå 4-procentsspärren: feministiskt initiativ eller syndikalist-erna. Men nu blir det att jag taktikröstar på Vänsterpartiet för att inte ge sverigedemokraterna mandat i riksdagen.Vilka frågor är viktiga för dig och varför?

– Välfärd, skola, omsorg och boende. Hur de ekonomiska tillgångarna ska fördelas. Viktigt är också jämställdhet och att bemöta rasism. social rättvisa, helt enkelt.Berätta om dig själv och din vardag.

– Jag vikarierar som lärare på grundskolan, på Kulturama, bland annat i samhällsvetenskap. På fritiden skådespelar jag på teaterverket vid odenplan i stockholm.

Vad tycker du att politikerna ska göra för att barn och unga ska få det bättre i Sverige?

– öka kvaliteten på utbildningen. och få bort skolan som en politisk fråga. den förda politiken påverkar skolan alldeles för mycket, som folkpartiets i dag och socialdemo-kraternas under kommunaliseringen. skolan borde luta sig mer på fakta än politiska ideologier; flytta fokus från ideo-logi till faktisk undervisning.Hur ser du på framtiden?

– Jag är inte så optimistisk. Globalt har vi jättestora ekonom iska problem och en enorm miljökris. i sverige är klyft orna stora, både ekonomiskt och socialt. det går att reparera, men det kräver mycket arbete. Jag undrar om någon kommer att orka.

amar Jasarevic, 21 Farsta, stockholm

b a r n 35 n r 2 . 2 0 1 4

kuLtuR

Rädda Barnen och Stockholms Filmfestival Junior har inlett ett samarbete. Tillsammans ska man utveckla en arena för film som redskap för barn att berätta om sin verklighet.

Under årets festival visades animerade filmer från ett projekt som drivits i Nordafrika.

De afrikanska barnen som har gjort filmerna och barnen som är med i Stockholm filmfestival Juniors filmverkstäder har kopplats ihop – ett första Skypemöte har redan hållits. Nästa år ska samarbetet växa och då är tanken att barnen ska göra filmer tillsammans.

– Rädda Barnen är en barnrättsorganisation som vi sympatiserar starkt med. Med mer än femton års erfarenhet av filmskapande med barn ser vi varje år vilken positiv effekt som skapas när barn och ungas egna historier får liv på film, säger Git Scheynius, festivalchef.

tUrné oM BarnFattigdoMdet kostar på att vara barn och växa upp i en familj som inte har råd. i föreställningen »det är dyrt att vara fattig«, som turnerar under våren i landet, läses rollerna av personer med anknyt­ning till turnéns orter. Föreställningen är baserad på barns egna berättelser om barn­fattigdom och utanför­skap i dagens sverige. turnén genomförs i ett gemensamt projekt mellan rädda Barnen, Majblomman och riks­teatern.

»tänk till« sUCCé på yoUtUBesom första svenska public servicebolag har Ur sänt program för unga med youtube som huvudkanal och svt som plattform nummer två. kanalen, som heter tänkt till, har gjort succé och nu kommer en ny säsong. Frontperson är dennis Widehammar, känd som videobloggaren dewide. i serien »tänk till med dewide« undersöker han olika fenomen och ämnen som pinsamma föräld­rar, raggning, statspel och könssjukdomar.

kärleken är FriFolkteatern i gävle ger sig ut på turné med föreställningen »kärleken är fri!?« där rädda Barnen är samarbetspartner. syftet med föreställ­ningen är att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. kärleken är fri!? handlar om individers rättighet att välja identitet och grupptillhörighet i rela­tion till kärlek, familj, kultur och samhälle. om ungas rätt till sin kropp, sexualitet och att själva få välja part­ner. Föreställningen spelas under våren framförallt på skolor för elever i årskurs nio upp till trean på gymnasiet i Malmö, stockholm, göte­borg och gävleborg. premiär är onsdag den 14 maj.

teater För Första-gångsvälJarei höst får de som går trean på gymnasiet rösta i riksdagsvalet. »den svenska demo­kratins historia« är en klassrumsföreställning för just dessa elever som riksteatern turnerar med under våren. pjäsen har skapats genom ett samarbete mellan scen­konstkollektivet troja, Uppsala stadsteater, västmanlands teater, riksteatern, Unga dramaten och söder­törns högskola – och har arbetats fram till samm­ans med tredjeringare på katedralskolan i Uppsala. tanken är att föreställningen ska inspirera till ett vision­ärt samtal med eleverna om vad demokrati är och kan vara, både i sverige och i världen, i dag och i framtiden.

rädda barnensamarbetar med ffiilmfestival

Foto

: Joh

an B

ergm

ark/

UR o

ch s

teph

anie

sin

clai

r. il

lust

rati

on: s

tina

wir

sén

foto

: som

ei c

han

För Ung att Bli giFtJust nu pågår en utställning på Fotograf­iska i stockholm om barnäktenskap. den prisbelönta fotografen stephanie sinclair och filmaren och fotografen Jessica dimmock visar sin utställning »too young to Wed.« Med bilderna vill fotograf­erna hjälpa de unga flickor som redan är bortgifta och fortsätta kampen mot att barn gifts bort. stephanie sinclair har sedan tio år tillbaka vigt sitt liv åt att dokumentera barnäktenskap.

b a r n 36 n r 2 . 2 0 1 4

Att vara uthållig – och kunnig i sitt ämne. Det är två förutsättningar om man ska lyckas påverka.

Den slutsatsen drar Lisa Lundgren, ordförande i Rädda Barnens lokalförening i Borås. Tillsammans med andra aktiva medlemmar har hon drivit en kampanj som fått hemkommunen att ta fram en

handlingsplan för att minska barnfattigdomen.– Socialdemokraterna hade redan lagt en motion om en

handlingsplan, men vi var definitivt med och påverkade att den klubbades igenom för snart ett år sedan, säger hon.

Lokalföreningens projektgrupp studerade barnfattigdoms-rapporterna noga innan de inledde kampanjarbetet.

– Definitionen av barnfattigdom är inte helt lätt, så det var viktigt att alla förstod vad det handlade om. För att lyckas påverka måste man kunna svara på alla kritiska frågor.

Till sin hjälp hade de även material från Rädda barnen om hur man kan bedriva kampanj arbete.

– Vi hade inte lyckats utan det. Där står allt om hur man ska gå till väga. Vi har följt det precis, säger Lisa Lundgren.

Projektgruppen använde bland annat en kart-läggningsmall med frågor som de skickade ut till olika experter inom kommunen. Kartläggningen visade hur många barn som levde i ekonomisk utsatthet och vad det fanns för möjlighet till läxhjälp, försörjningsstöd för datorer, och regler kring att ta ut avgifter för skolutflykter.

– Borås har problem med segregerade områden, vi har haft ganska stor invandring och tog tidigt emot ensamkommande flyktingbarn. Det blev väldigt tydligt att barnfattigdom är ett problem här, säger Lisa Lundgren.

De bjöd även in politiker och tjänstemän att delta i ett rundabordssamtal.

– Där pratade vi om varför det ser ut som det gör i Borås, hur det kommer sig att familjer med barn vräks från sina hem till exempel och vad det krävs för åtgärder. Det blev ett bra samtal och det kändes som att alla var ganska överens.

En viktig utgångspunkt för lokalföreningens arbete var också att prata med barn i femte klass för att samla in deras egna tankar kring vad det betyder att ha eller inte ha pengar. Får man bättre självförtroende av att ha många saker? Vad händer om en kompis inte har någon mat hemma att bjuda på när man hälsar

på efter skolan?Barnens erfarenheter citerades sedan och

trycktes upp i en broschyr. Kampanjgruppen lade också ner mycket tid

på att hålla föredrag och på att informera och övertyga de egna medlemmarna.

– Det var en utmaning. Det här visade sig nämligen vara en partipolitisk fråga och det är väldigt viktigt att ha med alla. En del var skeptiska till definitionen av barnfattigdom, men ju mer vi pratade om det, desto mer överens blev vi. Vi är en förening med ungefär 60 aktiva medlemmar med olika partipolitiska sympatier. Det måste man ta hänsyn till. Men det är också det som är så spänn-ande, säger Lisa Lundgren.

Viktigt att lyssna på

barnen!Inför valet jobbar många av Rädda barnens aktiva med-lemmar med att påverka sina lokalpolitiker. I borås har lokalföreningen bidragit till att kommunen har beslutat

att ta fram en handlingsplan mot barnfattigdom. TEXT OCH FOTO PERNILLA AHLSéN

Lisa Lundgren, Rädda Barnen.

b a r n 37 n r 2 . 2 0 1 4

Hon påpekar också hur viktigt det är att synas i sociala och tradi-tionella medier om man vill nå ut med ett budskap. Rädda Barnen i Borås var flitiga på Facebook, skrev insändare i tidningen och skickade ut flera pressreleaser under kampanjens gång. Lisa Lundgren har dessutom intervju-ats både i lokalradion och Borås Tidning.

När handlingsplanen behand-lades i kommunfullmäktige den 22 augusti 2013 var hon väldigt nervös. Men när en av leda-möterna tog upp Rädda Barnen i sitt tal och berättade vad de hade pratat om, så kändes det bättre. Och förslaget gick igenom, med en rösts övervikt.

– Det var ju inte det att motstån-darna var för barn fattigdom, problemet var att de inte tyckte att det behövdes en särskild kommunal handlingsplan. Men

en sådan är viktig, för den ger oss något att följa upp, säger Lisa Lundgren.

Nu har kommunen tillsatt en tjänsteman som jobbar med att ta fram handlingsplanen och Rädda Barnen i Borås hoppas att de ska få vara med i utform andet. Men det viktigaste, menar Lisa Lund-gren, är att de har fått upp frågan på dagordningen.

Samtidigt arbetar lokalfören-ingen vidare i grannkommunen Mark. I ett nytt klassrum med femteklassare lyfter de frågan; hur man kan hjälpa kompisar som inte har råd att följa med på olika aktiviteter?

En pojke räcker upp handen och säger att hans fotbollsklubb har möten där man får föra fram förslag.

– Där kan vi föreslå att sommar-skolan ska vara gratis så att alla kan vara med. *

SÅ KAN DU PÅVERKA:I handledningen till Rädda barnens kampanj Bryt barnfattigdomen! finns gott om tips och råd kring hur man kan påverka politikerna att ta sitt ansvar att bryta barnfattigdomen och ge alla barn lika möjligheter att förverkliga sina drömmar:

* Läs på. Att kunna sitt ämne är A och O. I hand-ledningen finns fakta, frågor och svar om barnfattigdom i Sverige. Där finns även barns egna röster som kan vara bra att väva in när ni pratar om barn fattigdom.

* Skriv en påverkansplan. Det finns flera sätt att lägga upp en kampanj. Välj det som passar er bäst.

* Anordna en ringstuga och ring upp politiker. Använd er av en samtalsmall för att få fram ert budskap.

* Skriv insändare och debattartiklar. Var saklig och underbygg dina argument med fakta.

* Bjud in politiker till möten och rundabordssamtal kring barnfattigdomen i er kommun.

* Besök valstugor och torgmöten för att föra ut ert budskap.

* Håll kontakten! Efter valet är det viktigt att åter-koppla till de kontakter ni skapat under valrörelsen för att se till att vallöftena förverkligas.

Vill du ta del av hela kampanjhandledningen? Gå in på www.raddabarnen.se

Birgitta Svensson från Rädda Barnen i Borås frågar femteklassare i Marks kommun hur de tänker kring att ha eller inte ha pengar.

b a r n 38 n r 2 . 2 0 1 4

Hallå, Jesper Strömbäck, du är professor i medie- och kommun ikationsvetenskap med inriktning mot politisk komm-unikation och tidigare kanslichef för Framtids kommissionen. Vad har vi för möjligheter att påverka politiken egentligen?

– Vi har jättestora möjligheter. Bara att rösta på det parti man tycker är bäst har stor betydelse eftersom det påverkar vilket parti som får styra. Om man engagerar sig på annat sätt ökar möjligheterna. Många upplever kanske att de inte kan påverka, men jag har aldrig hört någon säga det som verkligen har försökt. Faktum är att det aldrig har varit så enkelt att påverka som nu, när man kan skriva insändare eller sprida sitt budskap i Sociala medier. Om man går med i ett parti är chansen dessutom stor att man får påverka politiken mer direkt eftersom partierna tappar medlemmar och konkurrensen är liten.Vi har ett högt valdeltagande i Sverige, men varför går inte alla och röstar?

– Det finns olika förklaringar. Valdeltagandet är större bland folk som exempelvis är högutbildade eller är resursstarka på andra sätt. De som har tillgång till mindre resurser, exempelvis när det gäller utbildning och arbete, tenderar att rösta i lägre utsträckning. Att rösta är dessutom något man lär sig med tiden och därför vanligare bland äldre. Men vi ser att på skolor där de anordnar skolval blir valdeltagandet högre. Det visar hur stor roll skolan har för demokratin.

Jesper strömbäckprofessor i medie- ocH kommunikationsVetenskap

stefan fölsterförfattare ocH debattör

»»det har aldrig varit så enkelt att påverka som nu««

»»fokusera på frågor som många känner igen och uppfattar som ett stort problem ««Hallå, Stefan Fölster, du arbetar på tankesmedjan Reform-institutet och är en flitig debattör i olika samhällsfrågor. Hur ska man tänka om man vill påverka politiken?

– Frestelsen kan vara stor att hitta en alarmerande siffra, vilket också kan fungera ibland, men man ska akta sig för att över-driva, för det slår bara tillbaka. Dessutom är det viktigt att lyfta fram det som verkligen är problemet. Om det handlar om social utsatthet eller intellektuellt fattiga miljöer är det viktigt att säga det, så att debatten inte kommer att handla om huruvida det stämmer att vi har fattiga barn i Sverige eller inte.

– Sedan är det bra att synas i nyheterna och på olika debatt-sidor. För att lyckas med det måste problembeskrivningen ha ett stort nyhetsvärde, helst något som inte har berättats på det här viset förut. Då får man mer uppmärksamhet och når fler. Det är också bra att fokusera på frågor som många känner igen och uppfattar som ett stort problem. Som att skolan är ojämlik och vad det får för konsekvenser. Det kan också vara effektivt att lyfta fram lyckade historier och att visa insatser som har lyckats, för att visa att det faktiskt går att förändra.

– Ett annat sätt att nå ut är att hålla föredrag. Då har man längre tid på sig att övertyga människor om sitt budskap än om man skriver en debattartikel som är lätt att bläddra förbi.

foto

pre

ssbi

ld, k

alla

kul

or f

örla

g

b a r n 39 n r 2 . 2 0 1 4

foto

pre

ssbi

ld, k

alla

kul

or f

örla

g

53 miljoner kronor från PostkodLotteriet

pARtNERS

Köp en klassisk Puckstång så går 50 öre per glass till det sommarläger som Rädda Barnen och GB Glace arrangerar för ungdomar mellan 13 och 15 år. Lägret kombi−nerar roliga och sociala aktiviteter med nya kompi−sar och ökade kunskaper om barns rättigheter.

– ett stort tack till postkodlotteriet! deras generösa bidrag gör det möjligt för oss på rädda barnen att fortsätta våra insatser för de mest utsatta barnen och bedriva påverkans arbete för barns rättigheter, säger elisabeth dahlin, rädda barnens generalsekreterare.

pengarna gör det möjligt att driva projekt kring flykting barns rättigheter, mot våld mot barn, för en trygg och säker skola och fritid samt att barn får möjlighet att göra sina röster hörda. rädda barnen arbetar för en värld utan aga och för alla barns rätt till trygg omvårdnad och skydd. en stor del av de projekt som stöds av pengar från postkod lotteriet finns utanför sverige.

ny kollektion i designsHopennya favoriter har landat hos design för barns rättigheter. Chhatwal & Jonssons sänglinne samt klongs vackra stilrena vatten­kanna är några av vårens produkter. – vi har valt sådant som vi själva gillar och som har en kvalitet som vi hoppas ska attrahera våra kunder, säger victoria nordan­sjö, rädda Barnen totalt ca 30 nya spänn ande design­produkter lanseras. välkomna in! www.räddabarnen.se/designshop

elitryttare Mot MoBBing– säg till vuxna! Försök inte lösa mobb­ning själva! det var vM­ryttaren Helena lundbäcks råd till barn och unga när hon deltog i rädda Barnens och huvud­partnern skandias seminarium i samband med göteborg Horse show. samtalet hand­lade om hur man kan arbeta med kränk­ningar, diskriminering och mobbning inom ridsporten. det blev en mycket välbesökt kväll med många spännande samtal och frågor.

sparare HJälper i katastroFer! Fram till i år har rädda Barnen fått drygt 116 miljoner kronor från fond­spararna i swedbank robur Humanfond. i februari i år skänkte fondens sparare ytterligare 5 028 346 kronor. pengarna går till rädda Barnens katastrofarbete. Just nu finns rädda Barnen på plats, bland annat i syrien och Filipp­inerna, för att hjälpa och skydda de barn som drabbats av kriget respektive naturkata­strofen. swedbank robur Humanfond är en ansvarsfull fond vilket innebär att företagen den invest­erar i tar ansvar för mänskliga rättigheter , arbetsvillkor och miljö.– Bidraget från spararna i swedbank robur är oerhört värdefullt, och gör att vi snabbare kan nå ännu fler barn i kata­strofer, säger Marie dahlgren, chef för företagssamarbeten. Fo

to T

erés

e Be

rgst

en, p

etra

bin

del

och

sav

e th

e ch

ildr

en in

Cam

bodi

a

FältBesök Med ikea Under hösten besökte medarbetare från ikea kambodja där ikea Foundation stöt­tar rädda Barnens projekt för utsatta barns rätt till kvali­tativ utbildning i en trygg skolmiljö, fri från våld och diskrimi­nering. de tillbringade fyra dagar i fält och fick med egna ögon se projekten som finansieras av ikeas mjukdjurskampanj och hur rädda Barnen tillsammans med ikea Foundation arbetar för att stärka barns rättigheter.

b a r n 40 n r 2 . 2 0 1 4

Corina Fieraru har kommit till Stockholm från Rumänien för att tigga ihop pengar till sin sons operation.

b a r n 41 n r 2 . 2 0 1 4

Det är ingen självklarhet att politikerna i EU har ett barnrättsperspektiv när de fattar sina politiska beslut. Därför har Rädda Barnen funnits på plats i Bryssel i tjugo år för att på plats kunna påverka politikerna att ta hänsyn till barns rättigheter.

Lika lite som barns rättigheter är en het politisk fråga för de flesta EU-politikerna,

är romernas situation det.– Romerna är allra längst ner på EU:s agenda. Det är oerhört

sorgligt, säger Anna Hedh, s, EU-parlamentariker som har drivit den romska frågan i flera år i EU.

Romerna är Europas största minoritetsfolk och av världens omkring 20 miljoner romer bor 12-15 miljoner i Europa. Sex miljoner av de europeiska romerna bor innanför EU:s gränser. Men egentligen är siffrorna bara uppskattningar – ingen vet exakt hur många romer som finns i Europa i dag eftersom det är frivilligt att registrera sig som minoritet.

– Många vill inte stå för att de är romer. Det finns romer i Sverige som tar svenska efternamn, berättar Thomas Hammar-berg, tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättig-heter.

Skälet är att det är så stigmatiserat att vara rom. Romerna har varit förföljda och utsatta för antiziganism, rasism mot romer, i hundratals år. Än i dag är romerna socialt utstötta och hundra-tusentals barn lever i stor utsatthet och misär i Europa.

– Det borde till exempel vara en självklarhet för länderna att varje barn får en födelseattest men så är det inte, säger Thomas Hammarberg.

Utan födelseattest »finns man inte« och hamnar utanför alla sociala försäkringssystem i samhället.

– Problemet är inte romerna utan vi andra som inte klarar av att se dem som medmänniskor med samma rättigheter som alla andra, säger Thomas Hammarberg.

Allt för många romska barn i Europa går inte i skolan – eller hoppar av. Det finns en fördom om att det är deras föräldrar som inte vill skicka dem till skolan. Men ofta handlar det om helt andra orsaker, berättar Thomas Hammarberg. Föräldrarna kanske inte har pengar nog att ge sina barn hela kläder, de kanske saknar skor eller de vaccinationer som skolan kräver att barnen ska ha.

Att komma till skolan sämre klädd än de andra barnen, och dessutom vara rom, bäddar för mobbning både från skol-kamrater och till och med lärare. Dessutom är skolan inte gratis i alla länder.

– Det räcker inte med att EU skriver deklarationer, ramverk och strategier om romernas situation i Europa, det behövs mer. Det behövs mycket mer, säger Thomas Hammarberg.

I EU:s sociala fond finns pengar att söka till projekt för att förbättra de romska barnens situation. Men det är krångligt att söka pengarna, och det krävs medfinansiering, något som vissa länder inte är villiga att bidra med.

– Tyvärr har de projekt som fått pengar ur den sociala fonden varit generella istället för riktade till de mest utsatta, säger Thomas Hammarberg.

Rumänien har flest romer i Europa - enligt den officiella statistiken är de 600 000. Men beräkningar visar att siffran är uppemot två miljoner. Av dem är mellan 650 000 och en miljon

den 25 maj är det val till Eu-parlamentet. En av frågorna som rädda Barnen driver gentemot

Eu är de romska barnens situation. Bryr sig politikerna i

Bryssel egentligen?TEXT SOPHIE ARNÖ OCH ANNIKA RYDMAN

FOTO JÖRGEN HILDEBRANDT

bryr sig EU om romska barn?

b a r n 42 n r 2 . 2 0 1 4

barn och de flesta av dem lever i fattigdom och misär.Barnadödligheten är fyra gånger så hög bland romska barn

som bland övriga barn i Rumänien - som har dubbelt så hög barnadödlighet som Sverige. Sex av tio romska barn i Rumänien lever på under fyra dollar per dag. Och 40 procent av barnen är undernärda.

Fyra av fem romska barn går inte i förskolan och utan att ha gått i den, är det svårt för barnen att smälta in i den vanliga skolan. Dessutom hoppar hälften av de romska barnen i Rumän-ien av skolan innan de fyllt 16 år.

– För femhundra år sedan var romerna slavar i Rumänien och traditionen att behandla dem illa lever tyvärr kvar. Inte ens romerna värdesätter sig själva och sin potential. När man pratar med dem säger de »vi är bara zigenare«, berättar Gabriela Alexandrescu, generalsekreterare för Rädda Barnen i Rumänien.

Hon möter de negativa attityderna gentemot romerna överallt i samhället, även bland makthavare som ifrågasätter varför hon bryr sig om de romska barnen.

– Jag har fått höra av makthavare att jag inte ska »slösa bort min tid på att hjälpa romska barn«. Jag behöver ägna mycket tid åt att förklara för både myndigheter och makthavare varför vi måste hjälpa barnen, säger Gabriela Alexandrescu och fortsätter:

– Utbildning är nyckeln. Det finns en halv miljon romer i Rumän ien som är analfabeter – och de har barn.

Rädda Barnen i Rumänien driver flera projekt med sommarskolor för dem som inte haft möjlighet att gå i vanliga förskolor.

– Barnen suger i sig kunskaperna som svampar – och de får mat. Resultaten är fantastiska, 98 procent av barnen som gick sommarskolan blev sedan integrerade i det ordinarie skol-systemet, berättar Gabriela Alexandrescu.

Rädda Barnen i Rumänien har också projekt för barn som hoppat av skolan. Man erbjuder barnen en extraskola där de läser in två läsår under ett år – allt för att de ska kunna börja skolan igen i rätt årskurs, tillsammans med jämnåriga.

Ett annat stort problem i Rumänien är alla ensamma barn vars föräldrar har lämnat landet för att arbeta eller tigga i andra länder. Den officiella siffran är 80 000 ensamma barn – den

inofficiella 300 000. Barnen mår ofta mycket dåligt - Gabriela Alexandrescu berättar om tio- tolvåringar som tar sina liv. Rädda Barnen driver även projekt för att hjälpa de övergivna barnen att hålla kontakten med sina föräldrar.

– Tack vare Rädda Barnen har vi också fått en ny lag som förbjuder föräldrarna att lämna landet utan att se till att barnen har en vårdnadshavare hemma som tar hand om dem, berättar Gabriela Alexandrescu och fortsätter:

– Jag tror vi kan åstadkomma mycket för de romska barnen i Rumänien, trots att det är svårt att hitta myndighetspersoner att samarbeta med.

EU har flera gånger påpekat att romerna måste integreras bättre och medlemsländerna har efter ett beslut i kommissionen egna romska strategier. Men inte mycket händer. Och några krafttag har ännu inte tagits gentemot medlemsstaterna för att tvinga dem att börja agera i frågan.

Både Thomas Hammarberg, Gabriela Alexandrescu, Anna Hedh och hennes kollega i EU-parlamentet Cecilia Wikström, fp, anser att det måste bli lättare att söka medel från EU. Och att EU behöver bli mycket bättre på att följa upp vad projektpengarna används till.

– Vi har en romsk strategi som innehåller mycket pengar, men vi är för godtrogna, pengarna försvinner för ofta i korruptionens svarta hål. Det är oacceptabelt, säger Cecilia Wikström.

Enligt Lissabonfördraget är alla medlemsländer bundna att följa stadgarna om medborgarnas grundläggande rättigheter – och även barnens rättigheter.

– Jag anser att vi borde namnge alla länder i EU som inte lever upp till stadgarna, säger Cecilia Wikström.

Både Cecilia Wikström och Anna Hedh tycker att det är hög tid att länderna som inte följer stadgarna ska drabbas av sanktion er – att pengar från EU hålls inne. EU har också möjlighet att frånta ett land dess rösträtt i rådet om det inte följer stadgarna.

– Men det har inte hänt ännu och det handlar om ren och skär feghet, säger Anna Hedh och fortsätter:

– EU producerar väldigt många fina papper med ord där man uppmanar stater att göra saker. Vart tar de papperen vägen? *

Problemet är inte romerna utan vi andra som inte klarar av att se dem som medmänniskor med samma rättigheter som alla andra.«» »

Cecilia Wikström Anna Hedh Gabriela Alexandrescu Thomas Hammarberg FOT

O: S

OPH

IE A

RN

Ö

»»jag skäms över att tigga««

b a r n 43 n r 2 . 2 0 1 4

I strömmen av människor vid St Eriksplan sitter en ung kvinna uppkrupen längs en husvägg med en filt över benen. Hon har mörk hy och ett ungt leende. Förläget sträcker hon ut pappkoppen som hon har i sin hand.

Det är Corina Fieraru från Rumänien. Hon fyllde 30 år i söndags och har bara varit i Stockholm en vecka.

– Det var mina sväger-skor som påverkade mig att åka, berättar hon. De sa att jag kunde få jobb här och jag trodde dem.

Nu tigger hon istället sex timmar om dagen och samlar tomglas resten av tiden.

– Jag mår inte bra, jag skäms, säger hon. Jag märker att folk inte tycker om att se tiggare. Några grimaserar. Några har spottat på mig. Andra är vanliga. Alla är olika…

1 000 kronor har hon fått ihop under den här första veckan. Det behövs mer, mycket mer, för att köpa en returbiljett hem. Resan hit kostade 2 000 kronor med buss. Pengar som hon lånade av sina grannar.

– Inte ens det har jag fått ihop än!Corina kommer från den lilla byn Pitesti, fyra timmar norr om

Bukarest. Hon är född och uppvuxen i Rumänien. – Jag har aldrig varit utanför mitt eget land förut, berättar hon. Hon har heller aldrig varit borta från barnen; Adrian, 14, och

Alex, 8. Nu tänker hon på dem hela tiden. – Det var ett svårt beslut att åka. Att lämna dem... Jag tänkte

länge på vad som talade för och vad som talade emot. Det är svårt att prata om. Men det är tydligt att bakom hennes

utsträckta hand finns pojkarna. Äldsta sonen föddes med kejsarsnitt och fick en förlossnings-

skada i höften. Han kan inte gå ordentligt och familjen har inte haft pengar till att göra en operation.

– Och så bor vi ju så trångt. Jag hoppades kunna få ihop pengar så att vi åtminstone kunde bygga ett större hus.

Familjen, Corina, hennes man och de två sönerna bor tillsammans med hennes föräldrar, hennes bror som är blind sedan födseln, hans fru och deras tre döttrar. Alla elva - i ett litet rum.

Ingen i familjen har någonsin haft en anställ-ning hemma i Rumänien. De försörjer sig på social-hjälp, barnbidrag och på att göra sopkvastar som de säljer på den lokala marknaden.

Corina själv har aldrig gått i skolan och kan inte ens skriva sitt namn.

– Det var det aldrig fråga om, skrattar hon. Jag var tvungen att sköta hemmet.

Hennes man däremot kan både läsa och skriva – men kan inte heller få något jobb.

– Arbetsmarknaden i Rumänien är väldigt svår, konstaterar hon. Många i deras by har lämnat sina barn för att söka möjligheter

till inkomst utomlands. – Det är normalt! Morföräldrarna tar oftast hand om dem. Vi är

sammansvetsade familjer.Men hennes egen man, som är kvar hemma, tyckte inte om att

Corina åkte berättar hon. – Jag övertalade honom, sa att jag kanske kan förändra vår

situation. Barnen sa inte så mycket. – Men i förrgår fick jag låna en mobil och kunde ringa dem.

Då sa de att de ville att jag skulle komma hem. Jag sa att jag kommer. Men först ska jag samla in pengar. Så mycket som gud vill!

Och det hon vill?– Att de ska få ett jobb och inte behöva leva så som jag gör nu!

Att lämna barnen var det svåraste. Hon tänker på dem varje vaken minut. Men Corina Fieraru har ännu

inte fått ihop pengar till sin returbiljett.

»»jag skäms över att tigga««

b a r n 44 n r 2 . 2 0 1 4

För två år sedan skulle Memory Mulimba, fjorton år, giftas bort, men det stoppades. »Det är jätteviktigt att vi unga inte börjar med sex för tidigt«, säger hon.

b a r n 45 n r 2 . 2 0 1 4

I år är det 30 år sedan forskarna slog fast att det är hiv-viruset som orsakar aids. Men trots att världen i dag

vet mycket om hur det sprids, smittas ändå miljontals barn och vuxna varje år. I Zambia

driver Rädda Barnen ett framgångsrikt projekt

för att ge barn och ungdomar kunskap om hur de kan

skydda sig.TEXT ANNIKA RYDMAN FOTO TORBJÖRN SELANDER

b a r n 46 n r 2 . 2 0 1 4

Det är eftermiddag i jordbruksdistriktet Chibombo, tio mil norr om huvudstaden Lusaka. På en knölig plan utanför Kampe-keteskolan råder full aktivitet. Ett femtiotal barn och ungdomar, de flesta klädda i skoluniform, tränar fotboll under ledning av en ung och entusiastisk kvinna.

Plötsligt avbryts övningen och ledaren, Wansuwila Nambela, ropar till för att fånga allas uppmärksamhet:

– Team!– Coach!, svarar alla barn och ungdomar med full hals.Alla samlas runt Wansuwila Nambela och hon börjar berätta

om varför det är så viktigt att ta sina mediciner om man blivit smittad med HIV. På ett medryckande och positivt sätt får

Wansuwila barnen och ungdomarna att svara. Plötsligt är det dags för en ramsa med handklapp och sedan är alla på gång efter bollarna igen.

Sedan tre år tillbaka driver Rädda Barnen och Plan ett gemensamt projekt i Chibombo med stöd av Postkodlotteriet. Samarbets partner är Sport in Action, en organisation som finns spridd över hela Zambia.

Med hjälp av sport, teater, dans och lek får barn och ungdomar kunskap om hiv och aids. Men ledarna undervisar också i »livs-kunskap« – konfliktlösning, antimobbning och barns rättigheter.

– Det gäller att ge informationen på ett sätt som de förstår och att vara på deras nivå när man pratar, säger Wansuwila Nambela.

För barnen och ungdomarna betyder aktiviteterna inte bara att

Varje dag hjälper Memory Mulimba, 14 år, till på gården.

Bertha Kabengele-Mbozi, Rädda Barnen i Lusaka , tillsammans med barn som deltar i Sport in Action.

Leonard Njovu, 13 år.

b a r n 47 n r 2 . 2 0 1 4

de får lära sig om sex och hiv – för dem är det också att sätt att glömma den tuffa vardagen. Många lever i splittrade familjer och de flesta känner någon som antingen är hiv-positiv eller har dött i aids.

– Min pappa dog i aids. Han hade en flickvän och jag tror att han fick smittan av henne. Nu bor mamma i Lusaka med mina syskon och jag bor här med min bror. Livet är svårt, berättar Levy Mbewe, fjorton år.

Zambia är hårt drabbat. Enligt officiella siffror är var sjunde vuxen och 170 000 barn hiv-positiva. 700 000 barn saknar en eller båda föräldrarna på grund av att de har dött i aids.

Myter som att man kan bli »renad« genom att ha sex med ett barn lever envist kvar, trots informationskampanjer. Små flickor blir fortfarande bortgifta och nästan 30 procent av de 15- till 19-åriga flickorna blir gravida.

– Det är tabu att prata om sex och hiv. Men barnen har rätt

»Det är tabu att prata om sex och hiv. Men barnen har rätt att få veta, hur ska de annars kunna skydda sig?«

– Barnen här är så sårbara. Men när jag ger av mig själv så öppnar de upp och tar till sig det jag har att säga, berättar Wansuwila Nambela från Sport in action.

Tjejerna ska prata om kvinnokroppen och om sex – traditionellt tabubelagda ämnen. Deras träff inleds därför med rolig sång och dans.

Samson Nyendwa jobbar frivilligt med Sport in action.

b a r n 48 n r 2 . 2 0 1 4

att få veta, hur ska de annars kunna skydda sig? säger projekt-ledaren Bertha Kabengele-Mbozi påRädda Barnen i Lusaka.

Det gäller att förändra människors förhållningssätt. Att få dem att förstå att de måste prata med sina barn om sex och hur de ska bete sig för att inte bli smittade– och gravida.

– Det handlar faktiskt om liv och död, konstaterar Bertha Kabengele-Mbozi.

I ZaMbIa liksom i så många andra afrikanska länder är de tradi-tionella ledarna viktiga. Och kyrkan. Att få med dem i processen har varit helt avgörande. Det har också varit viktigt att få med rektorerna på byskolorna i arbetet.

På plats i Chibombo är det den pensionerade veterinären Samson Nyendwa, som koordinerat arbetet med att engagera lokalsamhället. Tillsammans med ett gäng passionerade volon-tärer har han lyckats få med sig fem skolor, flera traditionella ledare och präster.

Vi sätter oss i bilen för att åka hem till en av de traditionella ledarna, Ezilon Katakula. Han bor i ett enkelt litet hus en bra bit från huvudvägen. På gården leker en liten pojke med en hund. En ung tjej står hukad över en liten eld och lagar mat. Under det stora trädet sitter de åldrade ledarna och väntar.

De berättar om hur de har ändrat sina attityder sedan Sport in Action kom in i bilden – att de har fått kunskap och nu förstår hur viktigt det är att prata med barnen och ungdomarna om sex och hur de kan skydda sig.

– Vi har stora utmaningar som vi måste ta tag i. Det är hiv,

aids, barnäktenskap och analfabetism. Och det tar tid att förändra människors inställning, säger Ezilon Katakula.

Men det går åt rätt håll. Antalet tonårsgraviditeter har gått ner och de traditionella ledarna griper in och stoppar barn-äktenskap. När Fredrick S. Chola fick höra att has barnbarn skulle bli bortgift med en äldre man, trots att hon var just ett barn, tvekade han inte att agera.

– Jag anmälde både förmedlaren och den blivande maken till polisen och det gick till domstol. Han fick femton års fängelse, berättar han.

För två år sedan skulle Memory Mulimba, fjorton år, giftas bort. Det var struligt med skolan och hennes föräldrar tyckte att det var lika bra att gifta bort henne. Då grep Samson Nyendwa in och stoppade det hela. Nu bor Memory ett par mil från sina föräldrar, hemma hos sina släktingar i Chibombo. Hon går i skolan igen och är med i de aktiviteter som Sport in Action har i området.

– Jag har lärt mig så mycket och blivit starkare. Och det är så roligt att hålla på med sport, säger hon, ler och fortsätter:

– Det är jätteviktigt att vi unga inte börjar med sex för tidigt. Vi kan bli med barn och det finns många andra risker för oss också.

Rakt genom Chibombodistriktet går en stor huvudväg som leder norrut. Här och var längs vägen ligger barer. På kvällarna fylls de och barnen lockas dit. Ibland blir de till och med ditskickade av föräldrarna för att sälja nötter. Det är lätt att de dras in i missbruk och att de blir utnyttjade sexuellt.

– Barnen är verkligen utsatta i det här området, säger Bertha Kabengele-Mbozi.

Barnen har blivit lugnare sedan vi gick med i projektet och vi har mycket färre flickor som blir med barn och hoppar av skolan.«»»

I Chibombo saknas hälso- och sjukvård för barn och unga. Och det är långt till skolorna.

– Vi måste börja prata med barnen om hiv, aids och sex, säger traditionelle ledaren Ezilon Katakula.

b a r n 49 n r 2 . 2 0 1 4

Flera skolor i Chibombo har omfamnat Sport in Actions program och valt att integrera det i undervisningen på olika sätt. Dels får ledarna komma till klassrummen och undervisa, dels hålls aktiviteterna på skolområdet, i direkt anslutning till att skolorna slutar för dagen.

– Tidigare var det tabu att prata om sex med skolbarnen. Men nu gör våra lärare det, berättar Lwindt Henry, rektor på Okada-skolan och fortsätter:

– Vi kan se stora resultat redan nu. Barnen har blivit lugnare sedan vi gick med i projektet och vi har mycket färre flickor som blir med barn och hoppar av skolan. Dessutom har vi lyckats få tillbaka två flickor som har fått barn hit till skolan.

En väldigt utsatt grupp är de hiv-positiva barnen och deras ofta hiv-positiva föräldrar. Särskilt hårt är det för änkorna, berätt ar den traditionella ledaren Elizabeth Kaongo. Ofta försöker de försörja sig på jordbruk, men det är svårt att överleva på det.

– Det finns inget skyddsnät som tar hand om dessa familjer. De är oerhört sårbara, säger hon.

återigen sätter vi oss i bilen för att på gropiga kostigar bege oss ännu längre ut på landsbygden. Samson Nyendwa vill att vi ska träffa Lonita Shalubala, en hiv-positiv mamma som bor ensam i en fallfärdig hydda tillsammans med sina tre söner. Den mellersta sonen, åttaårige Trust, är hiv-positiv.

– Jag var gift med pappan i tio år men han har lämnat oss. Nu försöker jag försörja barnen genom att sälja bananer ute vid vägen, berättar Lonita Shalubala.

Vi sitter på ett gammalt tygskynke under ett träd och pratar. Barnen klänger på sin mamma. Lille Trust är märkbart loj.

– Jag försöker orka för barnens skull, men livet är hårt. Men jag är noga med att vi tar våra mediciner, säger Lonita Shalubala.

Det finns bara ett sjukhus och två vårdcentraler i Chibombo. Ingen av dessa vänder sig speciellt till barn och ungdomar. Det är en väldigt stor brist, säger Bertha Kabengele-Mbozi på Rädda Barnen.

– Det är ett sådant stigma kring hiv och barnen och ungdom-arna vill inte gå till mottagningarna som riktar sig till vuxna för att få hjälp med preventivmedel eller för att testa sig. De känner sig utpekade, säger hon och fortsätter:

– Barnen och ungdomarna säger: »Nu när jag vet hur jag kan skydda mig, så har jag ingenstans att gå«. Vi måste jobba för att det byggs kliniker som vänder sig till barn och ungdomar.

På ett par av skolorna har man lyckats skapa barnvänliga platser. Det kan vara biblioteket eller ett klassrum som under vissa tider och dagar är bemannade av frivilliga från Sport in Action som finns på plats för att informera och svara på frågor. Men behoven är så klart enorma.

– Utmaningen är att erbjuda barnen och ungdomarna hälso-vård på deras egna villkor, menar Bertha Kabengele-Mbozi. *

»Jag försöker orka för barnens skull, men livet är hårt.«

Lonita Shalubalas är en ensamstående och hiv-positiv trebarnsmamma. Delar av taket på hennes hydda har rasat in, men hon har varken kraft eller pengar till att laga det.

b a r n 50 n r 2 . 2 0 1 4

sIstA ORDEt

vi pratar om barns liv!

i rädda barnens senaste undersökning Ung röst upp­ger 13 procent av deltagarna att de är oroliga över att familjens ekonomi inte räcker till. trots att skolan ska vara avgiftsfri svarar så många som 43 procent att de har uppmanats att ta med sig pengar till aktiviteter i skolan. för mig är det alarmerande siffror. Vi har skolplikt i Sverige vilket betyder att barn måste vara i skolan. Men vi säkerställer inte att alla barn har möjlighet att delta i skolans alla aktiviteter.

för inte så länge sedan var jag inbjuden att delta i en panel på en forskningskonferens med temat barn och ungas uppväxtvillkor. den huvudsakliga frågan för konferensen var om Sverige som land håller ihop. en av de andra paneldeltagarna var en forskare som in­ledde med att kritisera hela barnfattigdomsbegreppet och särskilt rädda Barnens retorik. hans tes och slutsats var att barnfattigdom, i vad han menade var ordets rätta bemärkelse, inte existerar annat än i undantagsfall. Istället för att få ge min bild av villkoren för barn och unga idag fick jag försvara vår metod. Istället för att prata om barns villkor och konsekvenser för barn handlade diskussionen om statistik och användning av register. Självklart är det viktigt att vi kan motivera, förklara och ibland även försvara vårt sätt att arbeta mot barnfattigdom men samtidigt måste jag erkänna att jag blir innerligt trött på alla dessa försök att trivialisera och förminska frågan.

Vi vet att många barn idag lever i ekonomiskt utsatta situation­er. det är känt att det finns bevisade samband mellan det och till

exempel ohälsa. Vi vet att barns liv påverkas negativt.

Ur mitt perspektiv är det faktum att vi ser att andelen barn, också över tid, som lever i det vi kallar barnfattigdom ligger på omkring 10 procent mycket oroande. Sverige har ratificerat barnkonventionen och därmed förbundit sig att tillgodose och tillförsäkra alla barn deras rättigheter. I dag dis­krimineras barn på olika sätt på grund av familjens ekonomiska förutsättningar. Varje barns upp­levelse är viktig och vi har en skyldighet att lyssna och agera.

Jag är glad över att vi i valet i höst har barnfattigdom som vår profilfråga. Vi har arbetat med den länge. tillsammans kommer vi nationellt, regionalt och lokalt säkerställa att frågan hamnar på den politiska agendan. Vi vill att fler kommuner ska bestämma sig för att ha en helt avgiftsfri skola. Vi accepterar inte att frågan förminskas till att handla om statistiska mått. Vi pratar om barns liv! Om barns egna upplevelser.

Även om den övergripande slutsatsen från forsknings­konferensen jag deltog i var att Sverige håller ihop är jag inte lika säker. för att vi ska kunna säkerställa att vi fortsätter att vara ett stabilt samhälle måste alla som bor och lever här känna sig delaktiga. Om vi konsekvent diskriminerar grupper kommer det på sikt att leda till motsatsen. det blir ett samhälle där alla barn inte växer upp med tron att de kan förverkliga sina drömmar.

Inger Ashing StyrelSeOrdförande foto

: ylv

a su

ndg

ren

»jag blir innerligt trött på alla dessa försök att trivialisera och förminska frågan om

barns ekonomiska utsatthet.«

vi pratar om barns liv!

Varje månad har våra lottköpare chans att få dela på många miljoner med sina grannar. Samtidigt bidrar de till vårt överskott som vi skänker till Rädda Barnen och övriga organisationer som vi stödjer.

Ett friskt och långt liv, resor, ny bostad, en bättre värld… alla har vi våra drömmar. En del av dem går att köpa för pengar, andra kräver ett socialt engagemang. Med en lott i PostkodLotteriet har du chans att uppfylla både dina egna och dina medmänniskors önskningar.

Ny vinstchans varje dagDe högsta veckovinsterna lottar vi ut till helgen – en miljon kronor på fredagen och ytterligare en miljon på lördagen. Du har också chans att vinna upp till 100 000 kr per lott plus en bil varje fredag. Dessutom lottar vi ut många miljoner i GrannYran tre gånger per år och i många vinstrika extradragningar under året.

Världens näst största privata givareTillsammans med våra systerlotterier i Holland och Storbritannien har vi under de senaste 25 åren skänkt över 45 miljarder kronor till välgörande ändamål. Det gör oss till världens näst största privata givare.

Presentkort värt 300 krBeställ en lott på postkodlotteriet.se/vinstchans inom 7 dagar så får du ett presentkort värt 300 kr som tack. Presentkortet kan du använda i över 100 butiker, hotell och restauranger.

Köp en lott på postkodlotteriet.se/vinstchans

Köp en lott nu och få ett presentkort som tack

Tillsammans med våra systerlotterier i Holland och Storbritannien har vi under de senaste 25 åren skänkt över 45 miljarder kronor till välgörande ändamål. Det gör oss till världens näst största privata givare.

Presentkort värt 300 krBeställ en lott på postkodlotteriet.se/vinstchans inom 7 dagar så får du ett presentkort värt 300 kr som tack. Presentkortet kan du använda i över 100 butiker, hotell och restauranger.

Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort Presentkort värdevärdevärdevärdevärdevärdevärdevärdevärdevärdevärdevärdevärdevärdevärdevärdevärde

300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 kr300 krGår att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Går att använda i över 100 butiker, hotell, restauranger och upplevelseföretag.

Vas från Klong,

1125 kr

Vas från Klong,

625 kr

Karaff/Vas av Carina Seth Andersson

590 kr

Skulptur av Humlan Lange ,

950 kr

Vattenkanna från Klong,

725 krVäska från Decadent,

4199 kr

FOT

O: P

ETR

A B

IND

EL

STY

LIN

G: S

AŠA

AN

TIC

FO

RM

: LO

WE

BR

IND

FOR

S

Handla för barns rättigheter! När du köper något i vår webbshop ”Design för barns rättigheter” bidrar du till vårt arbete att hjälpa utsatta barn över hela världen.

Gå in på räddabarnen.se/designshop

Doftljus från Dusty Deco,

390 kr

Klockor från Triwa,

1495 kr

Mobilväska från Decadent,

850 kr

RÄBX1402_225_146_Barn_Grön_OK.indd 1 2014-04-15 13:26

PosttidninG BaVSÄndare: rÄdda Barnen107 88 StOCkhOlM

Med stöd från Clas Ohlson får fler barn i Nepal möjlighet till en säker, kvalitativ och mer utvecklande förskolemiljö. De har också samverkan med Rädda Barnens CSR center i Kina.

Tack alla huvudpartners för att ni hjälper oss att göra

världen lite barnvänligare

Vinge bidrar Pro Bono med juridisk kompetens och rådgivning vad gäller Rädda Barnens nationella som

internationella verksamhet.

IKEA är engagerad i flera projekt med Rädda Barnen. Ett exempel är ”Oss föräldrar emellan – för tryggare barn”.

Santa Maria hjälper utsatta barn i Colombia till en bättre utbildning.

Pengarna från PostkodLotteriet har varit med och delfinansierat en stor mängd projekt. De viktigaste arbets-områdena är att se till att alla barn får gå i skolan och att

inga barn ska behöva utsättas för våld.

Via Banco Humanfonden som förvaltas av Swedbank Robur, stödjer fondsparare Rädda Barnens arbete med att ge barn i krigs- och katastrofländer tillgång till utbildning.

Med stöd från Axfood och dotterbolagen Willys och Hemköp genomför vi i Sverige projekten High Five, mot

utanförskap inom idrotten, och På lika villkor som arbetar med barnrättsfrågor. De stöttar också våra utbildnings-

projekt i Elfenbenskusten.

Accenture bidrar med management- och konsulttjänster för att löpande förbättra Rädda Barnens verksamhet samt

stödja projekt i utvecklingsländer och lokalt.

Som ett led i att minska utanförskapet stödjer Skandia Rädda Barnens projekt High Five, som motverkar

mobbning och diskriminering inom idrotten.

GodEl och systerbolaget GodFond har stöttat Rädda Barnen sedan företagen startades. De har valt att stödja

Rädda Barnens arbete i katastrofdrabbade länder.

Vill du också samarbeta med Rädda Barnen? Ring Henrik Linder på tel 08-698 92 82 eller Maja Haak på tel 08-698 67 03.

BARN 0199 Tackannons 225x297_uppd.indd 1 31/01/14 10:15