Click here to load reader

Tidningen Oasen nr 19

  • View
    223

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Tidningen Oasen är till för dig som arbetar inom socialt arbete.

Text of Tidningen Oasen nr 19

  • Social Workers Conference Vikten av internationella mten

    ART-Utbildning200 personer har utbildats genom behandlingshem

    +

    Mt Nadia, Leo och Florije som gjort resan frn asyllsa flyktingar till att

    f ett nytt liv i Sverige

    ETT NYTT CENTRUM FR LIVET

    & H

    VBFAMILJ

    TEMA:

    ICDPVgledande samspeli familjebehandling

    Fr dig som arbetar med socialt arbete Hst 2012nr. 19

  • Om

    sla

    gsf

    oto

    : iS

    tock

    Ph

    oto.

    com

  • 4.LEDARERune Nensn5.JURIDISK SPALTBo Hjort om aktuell socialjuridik6.ICDP - VGLEDANDE SAMSPELFamiljebehandling dr det positiva lyfts fram

    18.SKOLTIDNINGElevernas text och bild i tidningsprojekt20.SWSD 2012Internationell socialarbetarkonferens

    16.ART - KONSTEN ATT FRNDRAUtbildning fr framtiden

    10.ETT NYTT CENTRUM FR LIVETMt en familj som trotsat alla odds

    INNEHLL/NUMMER 19

    10.

    16.20.

    6.

  • 4Oasen HVB & Skola

    LEDARE/RUNE NENSN

    Rune Nensn Frestndare Oasen HVB & Skola

    Lter detta sannolikt? Naturligt-vis inte, det vore ju nrmast absurt. Tnk er att en handlggare p Social-styrelsen sger till ett HVB-hem Ni fr absolut inte blanda ihop ensam-kommande barn med barn som har frldrar. Detta lter ju lika absurt, men det r faktiskt s som Social- styrelsens praxis vid tillstnds- givning ser ut. Ngon frankring i vare sig frfattning eller vetenskap och beprvad erfarenhet finns inte mig veterligen.

    Min erfarenhet av 25 rs arbete med barn p HVB-hem sger mig att vid varje placering hos oss vervgs om HVB-hemmets resurser passar

    Segregering av barn som placeras p HVB-hem utan frlder

    Frestll er att ett barn mister sina frldrar i en olycka och ska placeras i ett familjehem, frmodligen hos anhriga. Tnk er att ngon handlggare inom

    socialtjnsten skulle invnda Det gr inte. Den familjen har ju egna barn!. Eller att samma

    tonring ska byta skola och rektorn sger Han mste placeras i en srskild klass dr det bara

    finns frldralsa barn.

    barnets behov i alla avseenden. Vid val av fysisk placering p hemmet br man gra en individuell bedmning och frska f barnet att inlemmas i en trygg och trivsam gemenskap. Man blandar sjlvfallet inte ihop en kraftigt utagerande tonring som skulle skrmma vettet ur en ammande sm-barnsfrlder och hennes barn. andra sidan br man undvika att utan ngon rimlig anledning segregera barn placerade utan ngon frlder frn vriga barn. ven barn som placerats ensamma br sjlvfallet kunna delta i gemensamma aktiviteter som passar dem och umgs med andra barn och vuxna som de trivs med vare sig de andra barnen r till- sammans med sina frldrar eller inte.

  • 5Oasen HVB & Skola

    Statskontoret pekar bland annat p att antalet oavgjorda renden har kat frn 2 400 vid rsskiftet 2009/2010 till 17 200 (!) vid rsskiftet 2011/2012 trots en 50%-ig kning av tillsyns- personalen. Man redovisar att Socialstyrelsens chefsjurist slump-mssigt studerat 13 tillsynsrenden och funnit i tre av dessa att dokumentationen inte gav tydligt std fr myndighetens pstenden, i tv renden fanns tvek-samma frfattningstolkningar, i sju av rendena hade de kritiserade inte ftt yttra sig ver beslutsfrslaget. I ytterligare renden hade fel lagrum angivits. Statskontoret rekommende-rade bildandet av en renodlad tillsyns- myndighet, ett frslag som vann regeringens gillande och kommer att bli verklighet inom kort. Kommer detta att lsa problemen? Jag kan ta ett milt verkande gift p att mnga problem kommer att kvarst. Den lsning som skisserats r frmst en omorganisation.

    JURIDISK SPALT/BO HJORT

    Socialstyrelsen och framtiden

    Vi har under senare tid riktat en del kritik mot Socialstyrelsens arbetsformer nr det gller

    tillsyn av HVB-hemmen. I vras fick vi ovntat kraftigt medhll i Statskontorets utredning 2012:11.

    Bo Hjort r VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit

    universitetslektor i socialrtt och socialkonsulent vid lnsstyrelsen.

    Bo Hjort Juridisk expert

    Man lser inte grundlggande problem avseende kompetens och frhllnings- stt genom en omorganisation. Exempelvis har svl den genom- snittliga socionomen som juristen en mycket liten del socialrtt och allmn frvaltningsrtt i sina examina rtts-omrden som r helt centrala vid tillsyn av socialtjnsten. Jag har sjlv varit huvudlrare i socialrtt vid en social-hgskola och har ftt intrycket av att rttskunskapens andel av utbildnings-resurser och utbildningstid genom-gtt en nrmast anorektisk utveckling sedan slutet av 1970-talet. Hand-lggarna vid Socialstyrelsen har visserligen ftt sju (!) dagars till-synsutbildning, men detta r sjlv-fallet helt otillrckligt. Frst med en radikal frbttring av Socialstyrelsens rekrytering och internutbildning samt en terupptagen dialog med erfarna social-arbetare i kommuner och HVB-hem kan tillsynsreformen f luft under vingarna.

    Ansvarig utgivare: Rune NensnTidningen Oasen

    Box 199, 578 24 ANEBY

    Oasen HVB r miljcertifierat. Tryckt p miljvnligt papper.

    Oasen HVB r medlem i Svenska Vrd.

    Projektledning & layout sandwall.me

  • 6Oasen HVB & Skola

    Familjebehandling r ett omrde som krver stora krav p de metoder och frhllningsstt som anvnds.

    P Oasen har familjebehandlingen successivt implementerat ICDP. Det positiva str i centrum fr

    samspelet mellan barn och frlder.

    VGLEDANDE SAMSPELICDP

    Text: Jonas SandwallBild: Garbis H. Sarafian, iStockphotos

  • 7Oasen HVB & Skola

    Familjebehandling r ett omrde som stller stora krav p de metoder och frhllningsstt som anvnds p behandlingshem. P familjebehand-lingshemmet Oasen HVB har familje-behandlingen under ngra r successivt implementerat ICDP programmet. ICDP som str fr International Child Deve-lopment Programme. I Sverige brukar ICDP kallas fr Vgledande samspel. ICDP r ett metodprogram med mlet att strka frlderns eller vrdnads- havarens bild av sitt barn.

    Programmet utvecklades i Norge 1985 av professorerna Karsten Rukman Hun-deide och Henning Rye vid Oslo Uni-versitet. Programmet r utformat med utgngspunkten i FNs barnkonvention.P ICDPs hemsida kan man lsa att programmet i frsta hand inte r skapat

    fr barn med problem som exempelvis inom psykiatrisk verksamhet utan r inriktat p de som har omsorgen om bar-net. ICDP r en internationell stiftelse, ICDP International. I Sverige drivs programmet av stiftelsen ICDP Sweden.

    Styrkan i programmet r att stiftelsen utbildar de mnniskor som r omsorgs-givare vilket garanterar en jmn kva-litet p utbildningen. I Sverige utbil-dar ICDP Sweden lrare, frskollrare, sjukskterskor, psykologer, specialpeda-goger, personal inom socialtjnsten och personal p behandlingshem. Utbild-ningen inom programmet r gedigen och bestr av tre niver dr den sista nivn innebr att du sjlv fr utbilda i ICDP. Till exempel p din egen arbetsplats. Sussanne Fornander arbetar som familje- behandlare p Oasens Familjeenhet. FORTS NSTA SIDA:

  • 8Oasen HVB & Skola

    Hon r utbildad p niv tre och utbildar nu sjlv Oasens personal internt. Detta har resulterat i att det p kort tid blir fler och fler med ICDP-kunnande i personal-styrkan.- Mlet r att s mnga som mjligt av be-handlingspersonalen ska ha gtt niv ett. Nr ngon arbetar med exempelvis frldra-samtal har de alltid niv tv, sger Sussanne.

    GENOMSYRAROasens familjebehandlare Sussanne For-nander kom i kontakt med programmet fr ngra r sedan. Hon ser hur ICDP ven fungerar som ett slags vrdegrundsintru-ment som genomsyrar hela familjebehand-lingen.

    -I det dagliga arbetet med mnniskor och familjer blir ICDP ett vrdegrundstnkande. I behandlingsverksamheten s samman-fattas mnniskosynen p ett bra stt genom ICDP.

    POSITIVT GENOMSLAGP Oasen kommer de familjer som har frgor eller problematik kring samspel in i ICDP. Mlet r att f frldrarna att se p sina barn med nya gon. I programmet lyfter man fram det positiva i barnets bete-ende och relation.-Mnga frldrar som kommer till oss har dliga erfarenheter av hur deras barn upp-fattas av mnniskor runt omkring famil-jen. Frldrarna har ftt hra s mnga olika negativa beskrivningar av sina barn. Eftersom den sociala situationen ltt gr att barnet blir uttagerande fr frldrarna ofta hra problematiken om deras barn. Barnet fungerar inte i skolan, det r

    I programmet lyfter vi fram det positiva i barnets beteende

    FORTS ICDP:

    Under ICDP-utbildningen visar Sussanne Fornander hur bilder fungerar som ett komplement i samtalet.

  • 9Oasen HVB & Skola

    stkigt i affren, barnet gr fel hr och fel dr. Denna negativa bild fastnar till slut hos frldrar-na som fr svrt att se de positiva sidorna hos barnet, sger Sussanne.

    ICDP-behandlingen bryter det negativa och visar p allt det positiva som fungerar. I samtal diskuterar frldrarna och familje- behandlare frldrarollen och vad som fungerar. Men det handlar inte om grnssttning som man ltt kan tro.-Mnga delar av behandling gr ut p att grnsstta men hr r ICDP annorlunda. Mnga frld-rar r faktiskt rtt duktiga p att sga du fr inte och sluta. Man behver naturligtvis grns-sttningen men vi vill ge dem ett strre register att bemta barnen med. Vi ger en utkad vgledning.

    BERTTANDE MTENNr en familj kommer till Oasen ser fa-miljebehandlaren till familjens situation. I starten av programmet trffas ICDP-vgledaren/familjebehandlaren och frld-rarna. Hr fr frldrarna svara p frgor kring hur de ser p sitt barn, vad barnet betyder fr dem. -I ICDP arbetar vi kring totalt tta olika teman. I snitt burkar familjen trffa ICDP- vgledaren fem till sex gnger under behandlingen. Varje gng arbetar vi med material och kompletterar grna med fotografi och bilder. I den dagliga verksam- heten fr behandlingspersonal alltid dag- anteckningar som anvnds fr att f en s bra bild som mjligt. Efter varje ICDP- samtal s skattar fr