Social Workers Conference Vikten av internationella möten

ART-Utbildning200 personer har utbildats genom behandlingshem

+

Möt Nadia, Leo och Florije som gjort resan från asyllösa flyktingar till att

få ett nytt liv i Sverige

ETT NYTT CENTRUM FÖR LIVET

& H

VBFAMILJ

TEMA:

ICDPVägledande samspeli familjebehandling

För dig som arbetar med socialt arbete Höst 2012nr. 19

Om

sla

gsf

oto

: iS

tock

Ph

oto.

com

4.LEDARERune Nensén

5.JURIDISK SPALTBo Hjort om aktuell socialjuridik

6.ICDP - VÄGLEDANDE SAMSPELFamiljebehandling där det positiva lyfts fram

18.SKOLTIDNINGElevernas text och bild i tidningsprojekt

20.SWSD 2012Internationell socialarbetarkonferens

16.ART - KONSTEN ATT FÖRÄNDRAUtbildning för framtiden

10.ETT NYTT CENTRUM FÖR LIVETMöt en familj som trotsat alla odds

INNEHÅLL/NUMMER 19

10.

16.20.

6.

4Oasen HVB & Skola

LEDARE/RUNE NENSÉN

Rune Nensén Föreståndare Oasen HVB & Skola

Låter detta sannolikt? Naturligt-vis inte, det vore ju närmast absurt. Tänk er att en handläggare på Social-styrelsen säger till ett HVB-hem ”Ni får absolut inte blanda ihop ensam-kommande barn med barn som har föräldrar.” Detta låter ju lika absurt, men det är faktiskt så som Social- styrelsens praxis vid tillstånds- givning ser ut. Någon förankring i vare sig författning eller vetenskap och beprövad erfarenhet finns inte mig veterligen.

Min erfarenhet av 25 års arbete med barn på HVB-hem säger mig att vid varje placering hos oss övervägs om HVB-hemmets resurser passar

Segregering av barn som placeras på HVB-hem utan förälder

Föreställ er att ett barn mister sina föräldrar i en olycka och ska placeras i ett familjehem, förmodligen hos anhöriga. Tänk er att någon handläggare inom

socialtjänsten skulle invända ”Det går inte. Den familjen har ju egna barn!”. Eller att samma

tonåring ska byta skola och rektorn säger ”Han måste placeras i en särskild klass där det bara

finns föräldralösa barn.”

barnets behov i alla avseenden. Vid val av fysisk placering på hemmet bör man göra en individuell bedömning och försöka få barnet att inlemmas i en trygg och trivsam gemenskap. Man blandar självfallet inte ihop en kraftigt utagerande tonåring som skulle skrämma vettet ur en ammande små-barnsförälder och hennes barn. Å andra sidan bör man undvika att utan någon rimlig anledning segregera barn placerade utan någon förälder från övriga barn. Även barn som placerats ensamma bör självfallet kunna delta i gemensamma aktiviteter som passar dem och umgås med andra barn och vuxna som de trivs med vare sig de andra barnen är till- sammans med sina föräldrar eller inte.

5Oasen HVB & Skola

Statskontoret pekar bland annat på att antalet oavgjorda ärenden har ökat från 2 400 vid årsskiftet 2009/2010 till 17 200 (!) vid årsskiftet 2011/2012 trots en 50%-ig ökning av tillsyns- personalen. Man redovisar att Socialstyrelsens chefsjurist slump-mässigt studerat 13 tillsynsärenden och funnit i tre av dessa att dokumentationen inte gav tydligt stöd för myndighetens påståenden, i två ärenden fanns tvek-samma författningstolkningar, i sju av ärendena hade de kritiserade inte fått yttra sig över beslutsförslaget. I ytterligare ärenden hade fel lagrum angivits. Statskontoret rekommende-rade bildandet av en renodlad tillsyns- myndighet, ett förslag som vann regeringens gillande och kommer att bli verklighet inom kort. Kommer detta att lösa problemen? Jag kan ta ett milt verkande gift på att många problem kommer att kvarstå. Den lösning som skisserats är främst en omorganisation.

JURIDISK SPALT/BO HJORT

Socialstyrelsen och framtiden

Vi har under senare tid riktat en del kritik mot Socialstyrelsens arbetsformer när det gäller

tillsyn av HVB-hemmen. I våras fick vi oväntat kraftigt medhåll i Statskontorets utredning 2012:11.

Bo Hjort är VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit

universitetslektor i socialrätt och socialkonsulent vid länsstyrelsen.

Bo Hjort Juridisk expert

Man löser inte grundläggande problem avseende kompetens och förhållnings- sätt genom en omorganisation. Exempelvis har såväl den genom- snittliga socionomen som juristen en mycket liten del socialrätt och allmän förvaltningsrätt i sina examina rätts-områden som är helt centrala vid tillsyn av socialtjänsten. Jag har själv varit huvudlärare i socialrätt vid en social-högskola och har fått intrycket av att rättskunskapens andel av utbildnings-resurser och utbildningstid genom-gått en närmast anorektisk utveckling sedan slutet av 1970-talet. Hand-läggarna vid Socialstyrelsen har visserligen fått sju (!) dagars till-synsutbildning, men detta är själv-fallet helt otillräckligt. Först med en radikal förbättring av Socialstyrelsens rekrytering och internutbildning samt en återupptagen dialog med erfarna social-arbetare i kommuner och HVB-hem kan tillsynsreformen få luft under vingarna.

Ansvarig utgivare: Rune NensénTidningen Oasen

Box 199, 578 24 ANEBY

Oasen HVB är miljöcertifierat. Tryckt på miljövänligt papper.

Oasen HVB är medlem i Svenska Vård.

Projektledning & layout sandwall.me

6Oasen HVB & Skola

Familjebehandling är ett område som kräver stora krav på de metoder och förhållningssätt som används.

På Oasen har familjebehandlingen successivt implementerat ICDP. Det positiva står i centrum för

samspelet mellan barn och förälder.

VÄGLEDANDE SAMSPELICDP

Text: Jonas SandwallBild: Garbis H. Sarafian, iStockphotos

7Oasen HVB & Skola

Familjebehandling är ett område som ställer stora krav på de metoder och förhållningssätt som används på behandlingshem. På familjebehand-lingshemmet Oasen HVB har familje-behandlingen under några år successivt implementerat ICDP programmet. ICDP som står för International Child Deve-lopment Programme. I Sverige brukar ICDP kallas för Vägledande samspel. ICDP är ett metodprogram med målet att stärka förälderns eller vårdnads- havarens bild av sitt barn.

Programmet utvecklades i Norge 1985 av professorerna Karsten Rukman Hun-deide och Henning Rye vid Oslo Uni-versitet. Programmet är utformat med utgångspunkten i FNs barnkonvention.På ICDPs hemsida kan man läsa att programmet i första hand inte är skapat

för barn med problem som exempelvis inom psykiatrisk verksamhet utan är inriktat på de som har omsorgen om bar-net. ICDP är en internationell stiftelse, ICDP International. I Sverige drivs programmet av stiftelsen ICDP Sweden.

Styrkan i programmet är att stiftelsen utbildar de människor som är omsorgs-givare vilket garanterar en jämn kva-litet på utbildningen. I Sverige utbil-dar ICDP Sweden lärare, förskollärare, sjuksköterskor, psykologer, specialpeda-goger, personal inom socialtjänsten och personal på behandlingshem. Utbild-ningen inom programmet är gedigen och består av tre nivåer där den sista nivån innebär att du själv får utbilda i ICDP. Till exempel på din egen arbetsplats. Sussanne Fornander arbetar som familje- behandlare på Oasens Familjeenhet. FORTS NÄSTA SIDA:

8Oasen HVB & Skola

Hon är utbildad på nivå tre och utbildar nu själv Oasens personal internt. Detta har resulterat i att det på kort tid blir fler och fler med ICDP-kunnande i personal-styrkan.- Målet är att så många som möjligt av be-handlingspersonalen ska ha gått nivå ett. När någon arbetar med exempelvis föräldra-samtal har de alltid nivå två, säger Sussanne.

GENOMSYRAROasens familjebehandlare Sussanne For-nander kom i kontakt med programmet för några år sedan. Hon ser hur ICDP även fungerar som ett slags värdegrundsintru-ment som genomsyrar hela familjebehand-lingen.

-I det dagliga arbetet med människor och familjer blir ICDP ett värdegrundstänkande. I behandlingsverksamheten så samman-fattas människosynen på ett bra sätt genom ICDP.

POSITIVT GENOMSLAGPå Oasen kommer de familjer som har frågor eller problematik kring samspel in i ICDP. Målet är att få föräldrarna att se på sina barn med nya ögon. I programmet lyfter man fram det positiva i barnets bete-ende och relation.-Många föräldrar som kommer till oss har dåliga erfarenheter av hur deras barn upp-fattas av människor runt omkring famil-jen. Föräldrarna har fått höra så många olika negativa beskrivningar av sina barn. Eftersom den sociala situationen lätt gör att barnet blir utåtagerande får föräldrarna ofta höra problematiken om deras barn. ”Barnet fungerar inte i skolan, det är

I programmet lyfter vi fram det positiva i barnets beteende

FORTS ICDP:

”

Under ICDP-utbildningen visar Sussanne Fornander hur bilder fungerar som ett komplement i samtalet.

9Oasen HVB & Skola

stökigt i affären, barnet gör fel här och fel där.” Denna negativa bild fastnar till slut hos föräldrar-na som får svårt att se de positiva sidorna hos barnet, säger Sussanne.

ICDP-behandlingen bryter det negativa och visar på allt det positiva som fungerar. I samtal diskuterar föräldrarna och familje- behandlare föräldrarollen och vad som fungerar. Men det handlar inte om gränssättning som man lätt kan tro.-Många delar av behandling går ut på att gränssätta men här är ICDP annorlunda. Många föräld-rar är faktiskt rätt duktiga på att säga ”du får inte” och ”sluta”. Man behöver naturligtvis gräns-sättningen men vi vill ge dem ett större register att bemöta barnen med. Vi ger en utökad vägledning.

BERÄTTANDE MÖTENNär en familj kommer till Oasen ser fa-miljebehandlaren till familjens situation. I starten av programmet träffas ICDP-vägledaren/familjebehandlaren och föräld-rarna. Här får föräldrarna svara på frågor kring hur de ser på sitt barn, vad barnet betyder för dem. -I ICDP arbetar vi kring totalt åtta olika teman. I snitt burkar familjen träffa ICDP- vägledaren fem till sex gånger under behandlingen. Varje gång arbetar vi med material och kompletterar gärna med fotografi och bilder. I den dagliga verksam- heten för behandlingspersonal alltid dag- anteckningar som används för att få en så bra bild som möjligt. Efter varje ICDP- samtal så skattar föräldrarna utvecklingen tillsammans med vägledaren, säger Sussanne.

EN DEL AV HELHETENICDP är inte en komplett behandlingsform. Oasen har fler alternativ beroende på familjens behov, vilket Sussanne understryker:-Allt beror på typen av familjeproblematik, säger hon. Är barnet nyfött eller upp till skolåldern tycker jag att ICDP är perfekt.

Om barnet är äldre använder vi ART och Familje-ART. Ett exempel skulle kunna vara en familj med en sjuåring som har både problematik inom anknytning och beteende. Då blir det både ICDP och ART.

VERKLIGHETEN VISARAtt ICDP ger familjerna nya verktyg och nycklar är Sussanne övertygad om.- Jag minns en familj som bodde på Oasen med en son på två och ett halvt år. När familjen kom till oss var mannen i familjens ton aggressiv mot sonen. Jag bad deras fadder ta kort i den dagliga verksamheten på sådant som var positivt. Små ljusglimtar helt enkelt. Jag tog fram fotografierna vid våra samtal och visade mannen det positiva. Efter ett tag vände det. Han blev mjukare i tonen och relationen till sonen var en helt annan när de åkte. ICDP var en stor hjälp i behandlingsarbetet med den familjen, säger Sussanne.

Vi vill ge föräldrarna ett större register att bemöta

barnen med.

Tre dialoger, åtta samspelsteman

1. Den emotionella dialogenVisa att du tycker om ditt barn (1)

Följ barnets initiativ (2)Intim dialog (3)

Ge erkännande (4)

2. Den meningsskapande dialogenGemensam uppmärksamhet (5)

Ge mening (6)Utvidga, ge förklaringar (7)

3. Den reglerande dialogenPlanlägga steg för steg (8a)

Anpassa stödet istället för att gradera stöd (8b)

Reglera situationer med fasta rutiner (8c)Positiv gränssättning (8d)

”

En ö

vers

ikt

av

de

olik

a d

ela

rna

i IC

DP

ETT NYTTCENTRUMFÖR LIVET

Paret Leo och Nadja träffades första gången som barn under brinnande krig. Efter att

blivit grundlurade på sin utlovade flyktresa till Tyskland hamnade de slutligen på Oasen

under en tid när familjen var i totalt kaos. - Oasen var bra för oss, vi fick den hjälp vi

behövde säger Leo, pappan i familjen.

Text: Garbis Sarafian & Jonas SandwallBild: Garbis H. Sarafian, Graphic River & iStockphotos

12Oasen HVB & Skola

Lägenheten är relativt enkelt inredd men mycket välskött. I vardagsrummet står en stor soffgrupp.- Jag köpte hela soffgruppen för 1 500 kronor på Blocket säger Leo stolt och spricker upp i ett leende.Familjen har nyligen fått uppehållstill-stånd i Sverige efter att tidigare fått av-slag. Efter det positiva beskedet har den lilla familjen bosatt sig på småländska höglandet och börjat sin anpassning till det svenska samhället. Florije springer runt och visar mig alla sina nallar. Flickan går på förskola och börjar lära sig svenska

bra. Allt verkar idylliskt. Men det har inte alltid varit så i denna familj.

MÖTTES SOM BARNNär Leo och Nadia träffades första gång-en var det som barn och under brinnande krig. Deras familjer bodde i ett omtvistat gränsområde på Balkan. Familjerna um-gicks och var vänner sedan länge. När hår-da strider bröt ut hamnade de mitt i skott-linjen. Nadias gravida mamma och hennes pappa dödades och vid endast 5 års ålder stod hon därför helt ensam i livet.- Vår familj tog hand om henne, säger Leo

Jag träffar Leo och Nadia i deras enkla men välskötta lägenhet i en ort på småländska höglandet. Nadia ställer

fram kaffe och lilla Florije 3 år tittar nyfiket på mig. Paret är i 30-årsåldern och är till en början reserverade trots att vi setts dagligen under de två år de bodde på Oasen. De vill

under skyddade namn ställa upp på en intervju.

13Oasen HVB & Skola

eftertänksamt och nickar åt Nadias håll. Leo står för det mesta av kommunika- tionen under intervjun. Nadia säger inte så mycket men nickar instämmande. Jag får uppfattningen att hon förstår mer av det svenska språket än man kan tro. Nadia och Leo växte sedan upp tillsammans i Leos familj och en dag när de två vuxit upp föreslog Leos mor att de kunde gifta sig. - Det gjorde vi säger Leo lakoniskt.

GRUNDLURADEParet flydde Balkan och bosatte sig i Bul-garien samtidigt som Nadias psykiska hälsa försämrades. Leo försörjde familjen som byggjobbare. - Vår situation i Bulga-rien blev mycket svår förklarar Leo. Tiden i landet blev inte som de tänkt sig. Nadia fick allt svårare psykiska problem och den hjälp hon behövde fanns inte att få som flykting i Bulgarien. - Vi ville till ett annat land och hörde att Tyskland var bra, berättar Leo. Vi träffade en landsman som sa att han kunde hjälpa oss att komma till Tyskland illegalt. Det

skulle kosta 10 000 dollar. Leo fortsätter: - Jag sålde guld och smycken och lånade av bekanta för att få ihop pengarna. Mannen ordnade pass och papper åt oss så att vi skulle kunna ta oss dit. Vi tyckte vi kunde lita på honom för han var ju ändå en landsman.

Vägen skulle gå via Sverige, men när paret anlände utfattiga till Malmö för vidare färd mot Tyskland var mannen som bortblåst. Efter att fruktlöst ha sökt honom i närmare en veckas tid insåg Leo att de hade blivit lurade.- Jag gick till en taxichaufför och frågade om jag fick låna hans telefon för att ringa efter hjälp hos kommunen, vi hade ju ingenting…

Efter en tid i Malmö kom de till Marianne-lund och fick boende på en flyktingförläggning. Situationen blev nu allt svårare på flera sätt. Nadia var gravid och i allt sämre psykiskt skick. Det var ingen bra kombination. Förläggningen hade begränsade möjlig- heter och någon tipsade om att Oasen

Jag sålde guld och smycken och lånade av bekanta för att få ihop pengarna. Mannen

ordnade pass och papper åt oss så vi skulle kunna ta oss dit. Vi tyckte vi kunde lita på honom för han var ju ändå en landsman.

”

FORTS NÄSTA SIDA:

”Vi ska börja lära oss svenska snart och sen ska Florije gå i skolan. Vi vill också lära känna

lite nya vänner.

15Oasen HVB & Skola

kunde vara ett bra alternativ. Med en vecka kvar av sin graviditet kom familjen till Oasen i Aneby där man stannade i två år.- Vi fick verkligen bra hjälp på Oasen, man tog hand om oss, säger Leo med eftertryck.Det är ingen tvekan om att han är tacksam.- Det var mycket bra på Oasen, alla hjälpte oss på många sätt. Min fru är frisk nu, hon fick hjälp på sjukhuset och på Oasen. Jag är mycket tacksam.

Lilla Florije föddes i Eksjö en varm som-markväll. När barnet var fött låg ansvaret för det lilla barnet helt på honom. Nadia var inskriven på psykiatrisk avdelning och för stunden helt oförmögen att ta hand om sin dotter. Utan avlastning och stöd av personal på Oasen hade det inte fungerat.

FRAMTIDENNär jag frågar familjen vad de gör om fem år tystnar de för ett tag. I ljuset av de se-naste årens händelser verkar det vara en för lång tidsrymd att greppa.- Vi ska börja lära oss svenska snart och sen ska Florije gå i skolan, säger de efter-tänksamt. Vi vill också lära känna lite nya vänner.Frågor om framtida sysselsättningen har de inget direkt svar på.

Intervjun är slut och jag reser mig för att gå men innan jag går får jag en kram av lilla Florije. - Hej dååå! ropar hon oavbrutet.- Vi kanske ses, tänker jag.

När familjen kom till oss på Oasen befann de sig verk-ligen i kris. Familjen kom direkt från BB där Florije hade fötts. Arbetet började med att få balans i basala rutiner som mat och sömn. Allt var fokuserat på att få dem att kunna landa. Struktur och rutin var nödvändigt för att de skulle kunna hantera deras pressade livssituation.

En stor del av tiden gick åt att hjälpa familjen i asyl- processen. Asylärenden är nå-got vi har stor erfarenhet av på Oasen och som vi under

åren kunnat hjälpa många människor med. I detta fall hade familjen en advokat vi inte ansåg var engagerad i familjen. Vi såg till att de fick byta advokat. Dessutom kun-de vi påverka så att de fick en muntlig förhandling i migra-tionsdomstolen.

Efter två månader blev mam-man sämre. Vi arbetade till-sammans med psykiatrin. När vi såg att mamman blev suicidal lades hon in. Vi arbe-tade samtidigt med pappan genom Vägledande samspel. Detta var deras första barn

Reflektioner: Oasens Familjebehandlare

NAMN Sussanne Fornander

YRKE Familjebehandlare på

Oasen HVB & Skola

UTBILDNING Socionom, ICDP Nivå 3

LÄS MER oasen.com

och han kände sig osäker i föräldrarollen. Mamman ville inte knyta an till barnet vilket ökade pressen på pappan.

En ljusglimt jag kommer ihåg var när Florije hade sitt tvåårs- kalas. Familjen bodde då i en av våra lägenheter. När per-sonal kom förbi för att gratta sprang Florije och mötte dem med en kram. Allt det tråki-ga fick under ett födelsedags- kalas försvinna. Det känns så skönt att det mitt i djupaste kris får komma stunder och avbrott när det kan få vara fest och någon slags glädje.

FORTS FAMILJ:

16Oasen HVB & Skola

ARTMetoden som förändrar

beteenden hos människor. Möt ett behandlingshem

som idag har utbildat nära 200 personer i ART.

ART eller Aggression Replacement Trai-ning är en grundsten för behandlingsverk-samheten på många av landets HVB-hem. Metoden är multimodal och består av tre delar. Ilskekontroll, sociala färdigheter och moralträning. Dessa tre delar som är grunden i ART brukar kallas för bas-ART. Metoden har sitt ursprung i Kognitiv Bete-endeterapi, KBT. Idén i KBT är att männi- skans negativa och destruktiva beteen-de går att förändra till någonting positivt genom människans egen handlingsförmåga.

På Oasen har ART varit en del av verk-samheten i nära 15 år. Behandlingshem-met tog in ART på ett tidigt stadium när metodens grundare, den nu framlidne Dr. Arnold P. Goldstein, var som mest aktiv. Detta har inneburit många fördelar. En stor del av personalgruppen har ART-ut-bildning och Oasen har även översatt och

gett ut ART-litteratur i Sverige.

Oasen har sedan början av 2000-talet ut-bildat både externa aktörer såväl som egen personal i metoden. När vi träffar Oasens metodutvecklare, Nikolai Hamstein, räk-nar han snabbt efter och säger:-Nu borde vi ha utbildat runt 200 personer i ART genom Oasen. Det är klart att det genomsyrar vår verksamhet. Vi är verkli-gen ett ART-center i Sverige.

Under 2012 och kommande år pågår en stor internutbildning. Vi träffar Nikolai som sitter med ART-utbildningens andra delmoment.

Hur kommer det sig att ni valde ART som en av era behandlingsformer?Nikolai: ART fyllde ett tomrum bland våra metoder. ART gav verktyg för att ta hand

Text: Jonas SandwallBild: Garbis H. Sarafian, iStockphotos

17Oasen HVB & Skola

om beteendeproblem på ett prak-tiskt och välfungerande sätt. Vi såg att den då rådande terapifor-men att samtala sig till föränd-ring var långt ifrån tillräcklig. Samtal kan absolut hjälpa men det måste till en praktisk rörelse i och av människan. Här blir ART ett viktigt verktyg till nystart för barn och familjer.

Ni säger att ART genomsyrar verksamheten. Hur kan man se detta?N: Det bästa sättet att se det är när man tittar på våra dags- scheman. Vi insåg tidigt att de barn och ungdomar som fanns hos oss behövde ART som ram-verk under hela dygnet. Vi star-tade därför en egen skolverksam-het för att bättre kunna följa upp och stötta våra inskrivna barn. Detta innebär praktiskt att ART ligger schemalagt tisdag, onsdag, torsdag samt lördag eller söndag. Om det inte är skoltermin så fort- skrider arbetet ute på våra enheter. Vi lever och andas ART

helt enkelt, ha ha.

Varför har ni valt att ha ART under skoltid?N: Vi såg att barnen var som mest koncen-trerade under förmiddagar när de befann sig i skolan. Dessutom är ART-manualen uppbyggd genom lektioner. Skolmiljön passade då perfekt. Det blev en win-win. Vi kunde erbjuda en heltäckande vård och våra barn och ungdomar fick ett konse-kvent dygn utan avbrott i vården. Detta med integrerad skola går det inte nog att understryka vikten av. Det är hela skillna-den mellan att nå fram eller inte.

Detta kräver då att personalen kan ART?N: Precis! Vår ambition är att personalen som håller i ART-undervisning ska vara adekvat utbildade ART-instruktörer och att all behandlingspersonal ska få intern utbildning inom alla grunder i ART. Alla

som börjar hos oss får ett exemplar av ART-boken som de måste läsa igenom. Om du fortsätter att arbeta för oss så har du med största sannolikhet en ART-tränarut-bildning inom en treårscykel.

Lyckas ni leva upp till ambitionerna?N: Ja, det måste jag säga. Det är inte en-kelt utan kräver stora resurser. Men det är också ett medvetet val som vi gör. En behandlingsform som ART måste vara to-talt närvarande för att få genomslag. Och just genomslag hos våra klienter är något vi ser dagligen.

Hur stor del av personalen är utbildad i ART?N: Idag är 20 personal färdiga ART-instruk-törer. Tre stycken är ART Master Trainers, vilket är nivån du bör ha för att kunna ut-bilda egna ART-instruktörer. Efter vår nu-varande storsatsning kommer vi under 2013 vara uppe i 40 ART-instruktörer. Något jag vågar påstå är helt unikt i Sverige.

1. ART Master Trainer, Jimmy Henriksson talar om ART i skolmiljö. 2. Metodutvecklare och ART Master Trainer, Nikolai Hamstein, går igenom kursens upplägg.

1.

2.

SNABBFAKTA ART

METODMetoden bygger på

KBT, Kognitiv Beteendeterapi.

FRÅN Ursprungligen

utvecklad i USA av Dr. Arnold P. Goldstein.

Har använts i Sverige sedan 1996.

BAS-ARTIlskekontroll

MoralträningSocial färdighetsträning

LITTERATURART

ISBN: 9789185353019

PREPAREPROGRAMMETISBN: 9789185353026

PEACE4KIDSISBN: 9789185353033

UTBILDNINGoasen.com

ART I SVERIGEswe-art.se

LÄS MER PÅoasen.com

18Oasen HVB & Skola

Under våren gjorde Oasens skola en egen tidning. Ett projekt kring kultur, svenska och bild.

Helén Nensén är rektor på Oasens skola. Tidigt under våren fick hon en idé att göra ett spännande och stort tidningsprojekt med eleverna.

En tidning förenar språk och bild på ett bra sätt menar Helén. Dessutom lär sig skolbarnen hur en tidning fungerar på riktigt.-Vi satte ihop redaktionsgrupper, bild-redaktörer och alla barn var journalis-ter, berättar Helén Nensén.

Skoltidning

I ladugården På Tenhults gymnasium finns två ladu- gårdar. En ungdjursladugård och en mjölk- ladugård. På gården har de två maskiner, en Fiat med frontlastare och en teleskops- lastare. Det finns också en gödselbrunn.

I maskincentrumI maskincentrum har de en Lamborghini- traktor, en Fiat, en John Deere, en Class Arion, en Volvo bm, en Valtra och en Valmet.

Tenhults Naturbruksgymnasium

KosläppetKosläpp är när bönderna släpper ut sina kor på sommarbete. Kosläpp sker på vå-ren, när vädret tillåter, och är en fan-tastisk upplevelse för oss människor att bevittna. Och en riktig fest för korna!

När det var dags för skol- avslutning fick alla barn och föräldrar var sitt tryckt exem-plar av skolans nya tidning. Något som betydde mycket för eleverna på Oasens skola.-Vi såg hur det lyfte elever språkligt och stärkte själv-känslan vilket är extra givande, säger Helén.

ELEVARTIKEL!

Intervjuer:Dead By AprilMatglädje

Oasens skolaIdrott & hälsaRoliga garvOch mycket mer...

+

Nummer 1

Text: Elever på Oasen Skola & Jonas SandwallBild: Elever på Oasen Skola

19Oasen HVB & Skola

På Åsens by finns det äldre sorter av vårve-te, svarthavre, höstråg med allmogeogräs, midsommarråg, korn och spånadslin. En-bart naturgödsel används på Åsens by. De använder moderna jordbruksredskap men eftersom årstiderna gör att olika arbets-sätt används, visas olika brukningsmeto-der och arbetssätt. Exempelvis används

Här är en bild på Åsens by och hur landskapet ser ut i reservatet.

Åsens by är ett reservat sedan år 1994. Det är ett ständigt arbete med att återskapa betesmark, äng och åker. Med reservat menas att man vill

behålla hur naturen en gång har varit inom ett speciellt område.

Kulturlandskapet

arbetshästar och hästdragna redskap emellanåt. Ett par namn på arbetshästar-na är Dolly och Lucky. Det är fint med alla ladugårdar och hus som finns i naturen på Åsens by. En del människor tycker till och med att det är så pass fint att de vill ha dop och bröllop ute i detta kulturlandskap som finns här ute.

Det var en gång två bröder som hette Oliver och Orvar. De skulle handla på Ica nära. Då sa Orvar: -Ska vi köpa oliver, Oliver?

En norrman skulle hoppa ut från ett flygplan. En kamrat hindrade honomoch sa:-Tokstolle, du måste ju använda fallskärm!-Måste jag?-Ja, det regnar ju!

Det var en gång en familj som Inge, Inga och ingen ingick i. En dag ringde de på dörren då sa Inga: -Hej!

Rol iga garv!

ELEVARTIKEL!

ELEVARTIKEL!

Intervjuer:Dead By AprilMatglädje

Oasens skolaIdrott & hälsaRoliga garvOch mycket mer...

+

Nummer 1

VÄLKOMMEN TILL OASEN HVB & SKOLATidningen Oasen drivs av Oasen HVB & Skola. Vi är ett hem för utredning och behandling med över 20 års erfarenhet. Vi tar emot både familjer och barn för planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU. Vi erbjuder ett komplett team med socionomer, psykologer, läkare med specialistkompetens i psykiatri, sjuksköterskor, pedagoger, metodutvecklare och behandlingspersonal.

Vården har KBT som grund. ART, Aggression Replacement Training, PEACE4Kids, PREPARE, BBIC, ICDP och MI är några av våra behandlingsmetoder och förhållningssätt.

Huvudarrangör var International Federation of Social Workers, IFSW, en yrkesorganisation med stor genomslagskraft och tydliga kontak-ter inom stora nätverk som exem-pelvis FN. Från Oasen fanns Garbis Sarafian, administrativ samordnare, på plats. Han menar att det var en stor möjlighet för Oasen att presentera sig för en bred internationell publik.- Vi har ända sedan starten 1991 försökt hålla oss uppdaterade på internationell forskning inom det sociala området, säger Garbis.

Genom ART-metoden som vi var med och introducerade i Sverige 1997 har vi under åren arbetat mycket inter-nationellt och för oss är det viktigt att ha ett öra mot marken för att se vad som händer i ett globalt per-spektiv, fortsätter Garbis.

En bredd av människorTotalt 2500 personer från hela världen var på plats och bland tal- are, besökare och utställare fanns representanter från universitet, fackförbund, frivilligorganisationer,

behandlingshem, myndigheter mm.- Det fanns en akademisk tyngd men även många praktiska goda exempel på konferensen säger Garbis.- Detta var en konferens som jag tror gjorde deltagarna både ödmjuka och laddade inför framtiden, avslutar han.

Internationell Samverkan

Under juli månad arrangerades den globala konferensen Social Work

Social Development - SWSD 2012.

SWSD KEYNOTES!Gå in på swsd2012.creo.tv

så hittar du alla keynotes med intressanta

världsnamn som bl a Hans Rosling!

1. Gäster i Oasens monter 2.. Garbis Sarafian i Oasens monter

1.

3.

2.

Text: Jonas SandwallBild: Garbis H. Sarafian, iStockphotos

Familjer med barn i

åldern 0-16 år.

SoL & LVU

Barn i åldern 7-16 år.

SoL & LVU

I skolverksamheten finns:

- Förskoleklass

- Grundskola & Grundsärskola

Våra enheter & skola

oasen.com

OBS! Vi har helt nytt adressregister och ber dig kontrollera att adressen stämmer. Om inte maila oss på info@oasen.com.