EN FRISKARE ORGANISATION Friskvårdstävling höjde personalens kvalitet

NYBYGGE Nya lokaler med musiksal och samtalsrum

+Elin var i tidiga tonåren när hon behövde en ny vändning på livet.

OMSTART

För dig som arbetar med socialt arbete /// Vår & Sommar 2013 nr. 20 ///

6.

Om

sla

gsf

oto

: iS

tock

Ph

oto.

com

4.LEDARERune Nensén

5.JURIDISK SPALTBo Hjort om aktuell socialjuridik

6.

14.EN FRISKARE ORGANISATIONFriskvårdstävling gav kondition och kvalitet

16.NYTT NAMN OCH WEBBOasen har bytt namn och lanserat smart webb

10.BYGGE FÖR FRAMTIDEN Utrymmen för vård och musik

OMSTART Eva placerade sitt barn på HVB

INNEHÅLL/NUMMER 20

10.

14. 16.

4Oasen HVB & Skola

LEDARE/RUNE NENSÉN

Rune Nensén Föreståndare Oasen HVB & Skola

För säkerhets skull polisanmälde de oss också dagen därpå (utan närmare precisering). Vi fick aldrig en möjlighet att gentemot Socialstyrelsen bemöta de falska anklagelserna eller ens chans till en muntlig dialog. Efter TV-programmet följde en skur av polisanmälningar från privatpersoner (flertalet samordnade av en och samma person) med de mest fantasifulla anklagelser - allt från inlåsta 5-åringar och grov misshandel till någon ospecificerad cykel som påstods sakna reflex. Barnombudsmannen JO-anmälde Socialstyrelsen för att de inte polisanmält oss tidigare (!).

Efter omsorgsfull utredning har ansvarig åklagare nyss friat Oasen från alla brottsmisstankar, inklusive Socialstyrelsens polisanmälan. Trots att ett stort antal av Oasens personal och ledning hördes upplysningsvis i olika omgångar och att vi själva gjorde digra sammanställningar av incidenter och händelser som åtminstone kunde ha ett avlägset intresse för polisen, delgavs ingen enda person misstanke för brott. Åklagaren konstaterade – precis som vi alltid hävdat – att vårt sätt att möta våld och hot från ungdomar – under ett decennium inte tidigare föranlett kritik från

Ljusare tider

Några dagar innan ett livligt förannonserat TV4-program med uppseendeväckande

brottsanklagelser mot Oasen, fick Socialstyrelsen ovanligt bråttom i ett segt tillsynsärende, fattade

ett delbeslut (!) avseende endast 2 av 4 inspektionspunkter med kritik främst kring vårt ej låsbara time out-rum som tillsynsmyndigheterna

känt till och accepterat under ett decennium.

0380-472 00 /// info@oasen.com /// oasen.com

Socialstyrelsen. Samma dag som åklagarens beslut var daterat, beslutade Socialstyrelsen klädsamt nog att man bedömde att Oasens vidtagna och planerade åtgärder för att möta Socialstyrelsens – enligt vår mening ändrade - tillsynspraxis var relevanta. Den som vill ha ytterligare information kan besöka pressrummet på www.oasen.com.

Några positiva saker har ändå denna kris medfört. Vi har minutiöst sett över våra rutiner för åtgärder och förhållningssätt vid problemskapande beteenden och personalen verkar känna en trygghet i att få en mängd praktiska exempel på vad man får och inte får göra och hur en och samma händelse kan hanteras på olika sätt. Avskaffandet av time out-rummet har lett till ett flexiblare bemötande, exempelvis att det blivit vanligare att aggressiva barn tas ut på avstressande naturpromenader. Vi har också blivit mindre fyrkantiga beträffande våra behandlingsmetoder. Ingen enda behandlingsmetod passar alla och oavsett vilken metod man väljer, krävs en individuell anpassning. Dessutom blir ingen metod bättre än den personal som ska tillämpa den. Därför fortsätter vi att satsa på handledning och vidareutbildning.

5Oasen HVB & Skola

Även om mycket kan göras inom ramen för nuvarande regelverk, krävs i praktiken en del mindre författningsändringar för att styra upp den nya myndigheten. Några förslag:

1. Återupprättad dialog och kunskapsåterföring. En mindre ändring krävs i instruktionen för Inspektionen för vård och omsorg (SFS 2013:176). Det bör göras ett tillägg i 2 § andra stycket – ”En god tillsyn förutsätter en dialog med och kunskapsåterföring till de som är föremål för tillsynen.”

2. Rimliga krav på målgruppseparering Socialstyrelsen har i olika tillståndsärenden haft extrema krav på målgruppseparering som helt saknar motsvarighet inom offentlig sektor eller i samhället i övrigt, exempelvis får inte behandlingsplacerade vistas i samma lokaler som utredningsplacerade. Barn utan förälder påstås lida om de träffar barn med förälder. Förslagsvis kan man i 4 kap 2 § socialtjänstförordningen (SoF) ange att krav på målsgruppsseparering ska ha tydlig förankring i vetenskap och beprövad erfarenhet och inte strida mot de värdegrunder som finns i samhället i övrigt.

3. Specialister i vården. Ett stort antal HVB-hem har insprängd hälso- och sjukvårdsverksamhet. Tidigare har det betraktats som en merit att ha tillgång till psykologer och psykiatriker i den

JURIDISK SPALT/BO HJORT

Det har fötts en ny myndighet i landet – Inspek-tionen för vård och omsorg. En av de bärande tankarna är att en renodling av myndighetens

uppgifter ska leda till en effektivare verksamhet. Enligt min mening krävs det mer än denna organisatoriska förändring, som delvis är av

kosmetisk karaktär.

Bo Hjort är VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit universitetslektor i socialrätt och socialkonsulent vid länsstyrelsen.

Bo Hjort Juridisk expert

utsträckning som det gagnar verksamheten. Numera har man vid tillståndsgivning kryptiska formuleringar om att sådant regleras i annan lagstiftning och vägrar att omnämna dessa i tillstånden. I ett fall som vi känner till har man vid tillståndsgivning sagt att ”ni får ha en konsultpsykolog men inte en anställd psykolog”. Förslagsvis gör man ett tillägg till 4 kap 3 § första stycket SoF så att det framgår att tillgång till specialistkompetens skall anges i tillståndsbeviset.

4. Larm- och säkerhetssystem. Går man in i någon mindre tobaksaffär kan det ibland ”plinga till” för att varsko butiksinnehavaren att en kund kommit in i butiken. På HVB-hem – med långt högre säkerhetsbehov – har Socialstyrelsen ansett att enkla magnetbrytare vid fönster och dörrar på ett HVB-hem är ett intolerabelt intrång i klienternas integritet, även om det inte plingar till utan bara ger en tyst signal till personalen när ett fönster eller dörr öppnas. Man har krävt trippla samtycken – från barnet, vårdnadshavare och kommun för att få ha sådana självklara säkerhetssystem. En klient som kanske är placerad på grund av förövarproblematik eller en kommun som inte har en aning om vilka klienter som bor i rummet bredvid skulle alltså ha en vetorätt! Eller kanske en förälder med bristande föräldraförmåga. Krav på erforderliga larm- och säkerhetssystem bör anges i 4 kap 2 § SoF.

Ansvarig utgivare: Rune NensénTidningen Oasen

Box 199, 578 24 ANEBY

Oasen HVB är miljöcertifierat. Tryckt på miljövänligt papper.

Oasen HVB är medlem i Svenska Vård.

Allt löser sig inte bara sådär. Ibland måste man söka hjälp och våga

gå mot strömmen. När dottern Elin mådde dåligt tog mamma Eva saken i egna händer.

OMSTARTText : Jonas Sandwall

Bild : iStockphotos 6 Garbis H. Sarafian

7Oasen HVB & Skola

Ber

ätte

lsen

sk

ildr

as u

r tr

e pe

rspe

kti

vA

: Mam

ma

B: U

tred

are

Bar

nenh

eten

C: U

tred

are

Fam

iljee

nhet

en

Berätta om hur du ser på bakgrunden till

varför Elin kom till Oasen.

-Jag tror att man kan säga att det bör-jade med Elins uppväxt. Hon är adop-terad och kom till vår familj när hon var tre år. Under de första tre åren av ett barns liv behövs mycket bekräftelse och uppmärksamhet. Något som Elin inte fick när hon då bodde på ett barn-hem. När sedan Elin var nio år dog hennes pappa, min man. Detta tror jag påverkade Elin ytterligare.

På vilket sätt?

-När man hamnar i en djup kris är det lätt att roller kastas om. Vår familje-relation som mamma dotter planades ut. När vi sedan skulle tillbaka till rutinerna igen fungerade det inte. När Elin kom i puberteten blev det värre och jag bemästrade inte situationen.

Vad hände?

-Elin blev mer och mer utåtagerande. Jag insåg att jag var tvungen att ha hjälp. Vi var en helt vanlig familj som hade hamnat i en livskris vi inte rådde på. Då var hjälp enda alternativet.

Mitt mål var hela tiden att förbättra livet för min dotter. Hon är mitt kall. Jag sökte mig först till Socialtjänsten för hjälp men upplevde inte att jag fick gensvar. Det känns ibland som om det måste gå så mycket längre inom problematiken för att barn och familjer ska få hjälp, vilket jag tycker är synd.

Vad gjorde du då?

-Jag hade tidigare hört talas om Oasen så jag ringde dit och kom i kontakt med Marie Andersson på Barnenheten. Jag sa att jag ville placera min dotter. Jag visste inte då att det inte gick. Det var ju tvunget att gå via hemkommunen.

Hur upplevde du att Elin tog det när hon kom

till Oasens barnenhet?

-Hon tyckte först det var hemskt att komma till Oasen. Det är naturligtvis ett stort uppbrott i hennes liv. Men successivt hittade hon tillbaka till sig själv vilket var målet.

Ni bodde sedan båda på Oasens familjeenhet.

-Ja, jag gjorde det för att jag ville dela upplevelsen med min dotter. Detta var en ny start för vår familj och inte bara för Elin.

Hur är det idag?

-Elin är lugnare nu och har kunnat bryta med dåliga mönster. Vår relation som mor och dotter är tillbaka.

Eva Elins mammaA:

8Oasen HVB & Skola

Lotta Palmqvist-Lust Utredare Barnenheten

Barnenhetens utredare Lotta Palmqvist- Lust berättar om den första tiden för Elin på Oasen. Hon berättar om en rätt kavat tjej med skinn på näsan. Elin lyss-nade inte på sin mamma och rörde sig i kretsar som gjorde att hon skulle kunna hamna i större svårigheter.-Elin var i tidiga tonår när hon kom till oss på Barnenheten, berättar Lotta. Vi

fick i uppdrag att se på vilka förutsätt-ningar som fanns för Elin att bo hem-ma samt vilka stödinsatser som skulle kunna fungera.

Att få reflektera

Mycket av utredningstiden gick åt till att tillsammans med Elin få fram en bild av vilket beteende som triggade olika situationer. Lotta menar att det handlar om att i dagliga samtal reflek-tera kring bra och dåligt beteende.-Utredningen tog tre månader under

B:

OMSTART

Mitt mål var hela tiden att förbättra livet för min dotter. Hon är mitt kall.”

Anna-Karin Mörk Utredare FamiljeenhetenAnna-Karin Mörk arbetar som utre-

dare på Oasens familjeenhet där Elin och mamma Eva bodde tillsammans. Eva hade själv tagit initiativet till en gemensam placering vilket inte händer så ofta.

Uppleva tillsammans

För att kunna dela upplevelsen ville mamma Eva bo tillsammans med Elin under någon månad på Familjeenheten.-Jag ser detta som en helt vanlig familj som hamnat i en svår situation, säger Anna-Karin. Pappan i familjen hade dött några år tidigare. I sorgen hamnar man i andra beroende-ställningar. Barn får hjälpa till mer och man kan som förälder tappa auktori- teten som kan vara svår att återupprätta. -På Familjeenheten gick vi igenom SFS (Oasens nivåsystem) och gjorde en för-enklad variant av teckenekonomi som familjen sedan kunde ta med sig hem och använda i sin egen vardag.

Tid för föräldern

På familjeenheten fick Eva ha fler samtal med Anna-Karin.-Detta var viktigt för familjen, menar Anna-Karin. Tidigare hade Elin varit i fokus och nu var det Evas tur. Samta-len var coachande. Eva var en kvinna med mycket resurser som hon behövde återupptäcka.

Oasen och hemkommunen tog fram ett eftervårdsupplägg. Eva kunde under den tid hon ville kontakta familjebe-handlare för samtal och råd.- Eftervård är väldigt individuellt, sä-ger Anna-Karin. Det är styrt efter be-hoven och familjen. Elin och Eva är en familj där det gått bra. De hittade till-baka till familjerollerna.

C:

OMSTART

NAMN: Lotta Palmqvist LustJOBBAR SOM: Utredare på Barnenheten, Oasen HVBUTBILDNING: Socionom

1. 2.

1.

2.NAMN: Anna-Karin MörkJOBBAR SOM: Utredare på Familjeenheten, Oasen HVBUTBILDNING: Socionom

vilka allt material samlades upp från verksamheten, säger Lotta. Förutom de egna samtalen bygger mycket på daganteckningar från behandlings- personalen som är med under hela dygnet. I den sociala huvudutredning-en finns det även med en utredning från Oasens psykolog som ligger till grund för bedömningar och fortsatt behandlingsarbete samt ICDP-utlå-tande från Oasens familjebehandlare.

Välja själv

Efter hand såg Lotta och personalen på Barnenheten att Elin utvecklades. Hon kunde bättre se sin del i situatio-

ner och konflikter. -Elin hade ett fantastiskt driv och en energi och kunde vända den till någon-

ting positivt, säger Lotta. Det handlade i grunden om en anknytningssvårighet med en problematik i hyperaktivitet.Parallellt med samtalet med Elin tala-de Lotta med Elins mamma, Eva. -Både Elin och Eva hade goda resur-ser. Eva hade en förmåga att se Elins behov och sin roll som mamma. Hon hade bra förmåga att se helheten.

Elin hade ett driv och energi som hon kunde vända till något positivt.

Eva valde själv att komma med sitt barn till Oasen.

”

”

10Oasen HVB & Skola

BYGGE FÖR framtiden

ett

Text : Jonas SandwallBild : Garbis H. Sarafian

11Oasen HVB & Skola

Ökat tryck på anpassad skolgång och trångbodda lokaler resulterade i nybygge.

Nu delar Barnenheten och Oasens skola nya lokaler. Marie Andersson, biträdande

föreståndare på Barnenheten, och Helén Nensén, rektor på Oasens skola, berättar om nybyggnationen.

12Oasen HVB & Skola

1. Helén och Marie i det nya konferensrummet.

2. Musiklärare Kenta Brännlund undervisar i skolans musiksal.

1.

2.

13Oasen HVB & Skola

Varför har ni satsat på nybyggnation?

-En anledning är att vi vuxit både i barngrupp och i personalgrupp. För Barnenhetens del var det framför allt utrymmen för administration som inte hängt med de senaste åren och vi be-hövde ändamålsenliga lokaler. Men vi kommer även att använda våra nya utrymmen på kvällar och helger för barngrupperna. Planen är att kanske kunna ha filmkvällar och ett pyssel-rum. En grupp med våra äldre tjejer hade faktiskt en mysig SPA-kväll för ett tag sedan.

Vilka typer av rum får Barnenheten?

-Sjuksköterskan får anpassad expedi-tion där utrymme finns för psykiater när denne är på plats. Vi får även två samtalsrum som används av psyko- logerna och för andra samtalskontakter samt ett stort konferensrum.

Hur är det att dela byggnad med skolan?

-Vi har ju alltid ett nära samarbete med skolan eftersom den ligger ute hos oss på Barnenheten. En positiv föränd-ring är att sjuksköterskan nu sitter närmare skolan.

1. Välkommen in i musiksalen 2. Psykolog redo för samtal

1. 2.

Marie Andersson Bitr föreståndare Barnenheten

Helén Nensén Rektor Oasens skola

Positivt är att sjuksköterskan nu sitter tillsammans med skolan. ”

”Ni byggde till skolan för bara tre år sedan.

Tog ni i för lite?

-Ha ha. Nej, men det går snabbt ibland, skrattar Helén. Nu behövde vi plats för en helt ny klass. Mer efterfrågan och fler elever är bakgrunden.

Vilka utrymmen har tillkommit för skolan?

-En ny musiksal med rejäla möjlig- heter. Det gör också att det blir lugnare i skolans huvudbyggnad.

Vad säger barnen?

-De tycker det är roligt och häftigt med allt nytt. Vår musiklärare Kenta

Brännlund är otroligt glad över de nya större lokalerna!

Hur har de utökningarna påverkat skolan?

-Förändringarna innebär mindre klasser med fem till sju elever och fler lärare. De sista sex åren har vi gått från tre till åtta lärare. Skolverket kräver utbildade lärare vilket vi väl-komnar. Fler lärare innebär alltid bättre resultat för elever. En fantas-tiskt rolig sak är att förra året klarade alla våra elever de nationella proven.

Fler lärare innebär alltid bättre resultat för eleverna.

14Oasen HVB & Skola

Vi träffar Johan Flodin som under Oasens friskvårdsprojekt övervakat mätningarna och Lotten Asp, Oa-sens personalkonsulent, för att pra-ta om insatsen. Johan har alltid levt med idrott. Han är flerfaldig medaljör i rodd. På meritlistan finns två VM-sil-ver, tio SM-guld, 6:e placering i OS, Nordisk mästare, VC-vinnare. Johan tränar även svenska världsmästarin-nan i rodd, Frida Svensson.

Berätta kort om vad det är du gör?

Johan: Jag gör fysiologiska mätningar på både elitidrottare och motionärer. Mycket av arbetet handlar även om att föreläsa om friskvård och motion. Det

var så jag kom i kontakt med Rune som är föreståndare på Oasen.

Hur ser du på Oasens initiativ?

Johan: Jag stöter på många företag och organisationen som erbjuder något slags friskvårdsalternativ som exem-pelvis gymkort genom friskvårdspeng. Men ett så pass omfattande projekt som det Oasens genomfört är sällsynt.

Hur såg projektet ut?

Lotten: Vi har med hjälp av Johan an-ordnat ett friskvårdsprojekt i form av en personaltävling. Tävlingen pågick mellan maj och november. Syftet var konditionsförbättringar hos medarbe-tarna.

En idé om långsiktig friskvårdssatsning

växte till en personaltävling. En tävling där

klyschan ”alla är vinnare” faktiskt blev sann.

en friskare ORGANISATION

Vinnarna presenteras. Från v: Patricia, Erika, Christian och Peter

Vad var den största fördelen/vinningen för dig i din arbetssituation

att du deltog i satsningen?

PATRICIA: Jag känner att jag har mer tålamod i de pröv-

ningar som jag ställs inför på mina arbetspass. Eftersom

jag är piggare kan jag ge det där lilla extra.

Varför valde du att delta i friskvårdstävlingen?

CHRISTIAN: För att jag tycker om att träna och tyckte det

var ett bra initiativ av företaget. Extra roligt med tävlings-

momentet som sporrade mig och många andra.

Hur mår du nu efteråt?

ERIKA: Jag mår bra. Känner mig pigg i arbetet.

- Frågor till vinnarna -

15Oasen HVB & Skola

Hur mäter man kondition?

Johan: Konditionen mäter vi och be-skriver genom maximal syreupptag-ning i blodet.

Hur blev resultatet?

Johan: För de som valde att delta, vil-ket var många, så har resultatet varit strålande. Redan efter tre månader såg vi stora förändringar. Många gick från att ligga i en riskzon till att bli normal-tränade. Har man för dålig kondition blir alla situationer ansträngande.Lotten: Som helhet var den genom-snittliga konditionsförbättringen för alla som deltog 18 %. Sedan stimulerar det ju också ett allmänt prat och med-

vetenhet kring friskvård och hälsa.

Kondition är alltså liv?

Johan: Jag brukar säga att det är stör-re ränta på att träna ditt hjärta än att gå ner i vikt. Det är livet som räknas i slutändan.Lotten: Det tycks också som att många inte bara ser det som en rolig tävling utan som en investering i sitt egen väl-befinnande. Att man har ambitionen att vidmakthålla sina nya motionsva-nor även efter tävlingens slut. På så sätt är ju ”alla vinnare”. Responsen och den positiva andan kring projektet gör att vi kommer fortsätta med kon-ceptet även under 2013.

Text : Jonas SandwallBild : Garbis H. Sarafian

Vill du veta mer? Surfa in på

www.oasen.com

0380-472 00info@oasen.com

oasen.com

VÄLKOMMEN TILL OASEN HVB & SKOLATidningen Oasen drivs av Oasen. Vi är ett hem för utredning och behandling med över 20 års erfarenhet. Vi tar emot både familjer och barn för planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU. Vi erbjuder ett komplett team med socionomer, psyko-loger, läkare med specialistkompetens i psykiatri, sjuksköterskor, pedagoger, metod- utvecklare och behandlingspersonal.

Vården har KBT som grund. ART, Aggression Replacement Training, PEACE4Kids, PREPARE, BBIC, ICDP och MI är några av våra behandlingsmetoder och förhållningssätt.

Skolan tar större delEfter 20 år under flaggan Barnhemmet Oasen byttes namnet ut till Oasen HVB & Skola. Under de senaste åren har skolan blivit en allt vik-tigare del av verksamheten. I samband med att skolans lokaler byggdes ut togs ett beslut om att att införliva skol-delen tydligare i Oasens varu-märke. Att lyfta in HVB var ett naturligt steg för att enklare kommunicera Oasens tjänster.

NYTT namnny WEBB&

Barnhemmet Oasen har bytt namn till Oasen HVB & Skola. I samband med detta lanserades

en helt ny hemsida.

Text: Jonas SandwallBild: Garbis H. Sarafian, iStockphotos

Webb som når flerDen nya hemsidan byg-ger nu på skalbara lös-ningar och responsiv design. När en besökare går in på sidan med en mobil- telefon eller en surfplatta skalas den automatiskt om för att passa just den typen av skärmstorlek. Oasen har även satsat på att få en kom-munikation som ännu mer riktar sig till de barn och familjer som bor på Oasen.

1. Oasens uppdaterade logotyp

2. Helt ny hemsida

3. Sidan anpassad för mobil eller platta

1.

2.

3.

Våra enheter & skola

Familjer med barn i åldern 0-16 år

enligt SoL & LVU

Barn i åldern 7-16 år

enligt SoL & LVU

I skolverksamheten finns- Förskoleklass- Grundskola & Grundsärskola