MAUD SÄGER: FLER ENTREPRENÖRER I VÅRDEN SIDAN 3

sidan 5

Valfrihet i vården ger större patientmakt

EN TIDNING FRÅN CENTERPARTIETNUMMER 4 2009

Jobben och klimatfrågorna viktigast i valet

I Köpenhamn för att lyckas

2 TIDNINGEN C.

centerpartiet.se

Efter år av uppladdning vänds världens blickar mot Danmarks huvudstad, där slut för hand-lingarna om ett framtida globalt klimatavtal inleddes den 7 december. Samman lagt 17  000 experter, politiker och orga nisa tioner från 192 länder är samlade för elva dagars för-hand lingar. Och den som för EU:s talan är miljöminister Andreas Carlgren. – Jag är här för att lyckas. Det var ett taggat statsråd som efter tre års förberedelser och närmare 100 internationella resor uttryckte stor optimism i samband med klimatmötets invigning. Ja, tänk om han lyckas, tänk om Köpenhamnsmötet faktiskt blir en milstolpe för klimatet? I så fall är det den bästa julklappen världen kan få. Läs miljöministerns egna ord på sista sidan.

ELISABETH JANSSON

No 4/2009:EN TIDNING FRÅN CENTERPARTIET

REDAKTIONEN

Chefredaktör:Elisabeth JanssonE-post: elisabeth.jansson@centerpartiet.seTEL: 08-617 38 41

Ansvarig utgivare:Lena ForsmanE-post: lena.forsman@riksdagen.seTEL: 08-786 60 89

ANNONSERkontakta redaktionen

POSTADRESStidningen C.Box 2200103 15 Stockholm

TELEFONTELEFON: 08-617 38 00FAX: 08-617 38 10

PRENUMERATIONMedlemmar i Centerpartiet, Center kvinnorna och CUF får tidningen C. gratis. Övriga betalar 80 kronor/år (4 nr/2009) Postgiro 104 63-8. Märk talongen ”Prenumeration tidningen C.” och ange namn och adress. C. finns även som taltidning.

ADRESSÄNDRINGKontakta ditt distrikt eller ring 08-61738 00

TS KONTROLLERAD UPPLAGA 2008: 55 600

Tryck: V-TAB, Norrtälje 2007, 2006, 2005

Miljöcertifierade enligt ISO141001, cert nr.1410718

OMSLAGSBILD:

Robert Nygren

ISSN 1651-4521

Redigering och produktion:Turbin

centerpartiet.se

Alltid med i C. MAUD SÄGER SID 3

TEMA SID 4

INTERNATIONELLT SID 16

CENTERPARTIET I BRYSSEL SID 21

PROFIL SID 22

DEBATT SID 26

C.SVERIGE SID 28

C. & HÖR SID 30

KORSORD SID 31

SID 12

SID 15

SID 17

SID 18

SID 19

Från köer till tystnaden

Jobben och klimatfrågorna viktigast i valet

Muslim och feminist?

Allt fler unga startar eget

CUF:are satsar på gröna tvättbollar

TEMA: VALFRIHET I VÅRDEN1 januari 2010 blir det lag på

obligatorisk valfrihet i primär-

vården. Den fria etableringsrätt

som förslaget innebär gör att patienternas möjlighet att välja vem som ska utföra vården ökar. Liksom möjligheterna för entre-prenörer att driva vinstdrivande vårdföretag.

FO

TO

: RO

BE

RT

NY

GR

EN

INNEHÅLL

maudsäger:

FO

TO

: LI

NU

S H

ALL

GR

EN

Oavsett om det handlade om att få nyfödda barn

att överleva eller att minska antalet självmord låg

Sverige i topp. Men när det handlade om hur lätt

det var att få träffa en doktor så hamnade Sverige

i botten. Till och med i Albanien var det lättare att

komma fram till sjukvården.

Den andra var en god vän som beskrev känslan

av att vara till besvär vid kontakt med sjukvård,

när hon inte fick träffa doktorn på den tid hon blivit

kallad till och hon ända ut i väntrummet hör glada

skratt från personalen.

Det tredje var när jag såg resultatet av regering-

ens kömiljard. Långa köer i svensk sjukvård har vi

haft så länge jag kan minnas. Staten har samman-

lagt satsat 38 miljarder kronor för att landstingen

skulle arbeta bort köerna men inget har hänt. Först

när regeringen säger att den här miljarden utbe-

talas först när köerna är borta så sker dramatiska

förändringar.

Det blir så tydligt att sjukvården är organiserad

med myndigheten som förebild, inte patienten.

På senare år har vi i Centerpartiet analyserat

samhället utifrån ett federalistiskt perspektiv. Mak-

ten ska utgå från den enskilda människan. Jag har

ofta beskrivit det som köksbordsdemokrati. Beslut

som kan fattas hemma vid köksbordet ska fattas

där och ingen annanstans.

Jag tror det är dags att vi vågar analysera

sjukvården utifrån ett federalistiskt perspektiv.

Vågar vända på pyramiden. Säkert kommer en del

landstingsadministratörer och vissa politiker att

reagera.

Grundläggande måste vara att det så långt möj-

ligt måste vara patientens behov och önskningar

som styr. Vi människor är olika och har därför olika

behov. Ska det vara möjligt måste vi basera sjuk-

vården på valfrihetssystem och framförallt gå från

att ha en sjukvård som produceras av förvaltningar

i landstinget till att få in många många fler entre-

prenörer.

Målet för mig är att vi får en sjukvård som

sprudlar av nytänkande och där ingen patient

behöver känna att man är ett störande moment

utan tvärtom är den viktigaste personen.

Tre händelser har på senare tid fått mig att fundera på hur det står till med den svenska sjukvården. Det första var en rapport som kom från en internationell organisation som jämför sjukvården i olika länder. Den visade tydligt att svensk sjukvård var absolut bäst när man jämförde de medicinska resultaten.

Tala om för Maud Olofsson vad du tycker! Mejla till maud.olofsson@centerpartiet.se

Ett urval samt svar på dessa kommer att publiceras i nästa nummer av tidningen C. Märk ditt mejl med ”tidningen C.” i ämnesraden.

Vad säger du?

4 TIDNINGEN C.

Tema: Valfrihet i vårdenTEXT: ANNIKA ERIKSSONFOTO: ROBERT NYGREN

1 januari 2010 blir det lag på obligatorisk valfrihet i primärvården. Den fria etable-ringsrätt som förslaget innebär gör att patienternas möjlighet att välja vem som ska utföra vården ökar. Liksom möjligheterna för entreprenörer att driva vinstdrivande vårdföretag.

TIDNINGEN C. 5

Valfrihet inom vården

rött skynke för SDen första januari 2010 blir Alliansens lag om obligatorisk valfrihet i primärvården verklighet. Patientmakt och fler utförare inom vården ska se till att den som behöver ska få sin vård. Utan att köa först.

– DEN HÄR FRÅGAN VISAR CENTERPARTIETS TRO PÅ DEN ENSKILDA

MÄNNISKANS VÄRDE, KRAFT OCH EGEN FÖRMÅGA, SÄGER KENNETH

Johansson, ordförande i Socialutskottet och socialpolitisk talesperson för Centerpartiet.

Det handlar om patienternas möjlighet att välja utförare och välja bort när man inte är nöjd. Men det handlar också om den fria etableringsrätt som förslaget innehåller. Det har fun-nits ett stort motstånd i oppositionen, och Kenneth Johansson tycker det speglar en tydlig skiljelinje mellan blocken.

– I sosseland är det myndigheter som bäst kan avgöra den enskildes behov och hur de ska lösas.

OBLIGATORISKT VÅRDVALEnligt den nya lagen blir det obligatoriskt med vårdval. Däremot är det upp till varje enskilt landsting att utforma kraven, och de ser väldigt olika ut.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, förklarar det delvis med ovana, att politikerna inte lärt sig hur de kan använda ersättningar för att reglera vården. Men han ser också en ideologisk strävan.

De norrlandslän som styrs av Social demo kraterna har valt modeller där ”landstingen kopierar sig själva”. Kraven på enskilda vårdcentraler görs till exempel så breda att inga små eller medelstora företag kan uppfylla dem. Kenneth Johansson tycker ibland det liknar ”politiskt sabotage” och menar att många av de här länen verkligen skulle vinna på det fria vårdvalet.

– Husläkarreformen lärde oss ett och annat, det var många husläkare som hamnade i storstadsregionerna. Det har vi särskilt tänkt på, hela landet ska ha en bra vård.

Svenskt Kvalitetsindex har visat att patienter är mer nöjda med privat vård. I den senaste undersökningen var något fler än »

6 TIDNINGEN C.6 TIDNINGEN C.

tidigare nöjda med offentlig vård, och det tycker Hans Dahlgren visar att konkurrens lönar sig, att ”alla måste skärpa sig”. De undersökningar som bland annat Kommunal gjort visar även att personalen som jobbar i privat verksamhet är nöjdare.

SOSSEFROSSA INFÖR VINST

Den diskussion som finns om vinst i vården är ganska ny. Kenneth Johansson förstår den inte, och tror att det handlar om ”sossefrossa inför vinst”.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, förstår inte varför just vinst i vården är ett rött skynke för så många.

Kenneth Johansson, ordförande i Socialutskottet, är övertygad om att landsbygden har mycket att vinna på det fria vårdvalet.

FO

TO

: A

NN

A-K

AR

IN N

YM

AN

»

Att landstingen kopierar sig själva är politiskt sabotage.

Varför är vinst i vården ett rött skynke?

– Så tänker man inte när man anlitar företag som bygger om sjukhus, serverar mat eller lagar ventilationen. Den som har koll på kost-nader har koll på verksamheten, varför skulle inte det gälla här?

Vårdföretagarna ansluter både vinstdrivan-de och icke vinstdrivande företag och Hans Dahlgren har svårt att förstå varför just vinst i vården är ett rött skynke. All verksamhet måste gå med vinst, och den vinsten hamnar någonstans; i satsningar på kompetens, teknik eller högre löner. Eller, i vissa fall, som aktieut-delning till ägarna.

– I aktiebolag har alla insyn i hur pengarna används, och är politikerna inte nöjda kan man ju sänka ersättningen eller ställa högre kvalitetskrav.

Kenneth Johansson berättar att regeringen innan nästa val ska lägga fram en proposition som föreslår att tillsynen ska ses över och patientens rättigheter stärkas. Vidare ska vård-garantin skärpas, patienten ska få rätt till en ”second opinion” (medicinsk bedömning av en annan läkare) och informationen om vård som kan ges av andra vårdgivare ska bli tydligare. Och i botten finns alltid det nationella beslutet om medicinska prioriteringar, det vill säga att akuta och livshotande problem alltid kommer först.

– Jag hoppas alla centerpartister ute i landet ser till att modellerna utformas så att ande-meningen i vårdvalet uppfylls.

TIDNINGEN C. 7

KANSKE ÄR DET EN SLUMP, SÅ KAN DET VARA. MEN

NÄR JAG KLIVER IN PÅ JÄRVA NYA VÅRDMOTTAGNING i Tensta och skakar novemberregnet ur kap-pan kommer en sjuksköterska fram och frågar hur han kan hjälpa mig. Jag blir så häpen att jag inte vet vad jag ska svara.

När jag sedan sitter mittemot Lokman Atroshi, ägare och grundare, och hör honom berätta energiskt om sina idéer, tänker jag att det var mer än en slump.

”Varje patient är en

affärsmöjlighet”Lokman Atroshi anser att patienten ska stå i centrum, ha tillgång till vård och känna sig trygg. För fem år sedan lämnade han sin läkartjänst på landstinget för att förverkliga sina idéer. Det har han inte ångrat.TEXT: ANNIKA ERIKSSON FOTO: ROBERT NYGREN

– När vi startade i februari började vi från noll. Lokalen var sliten, alla patienter var lis-tade hos andra. Det var bara att börja arbeta.

Tillsammans med sin familj målade han väggar och köpte möbler. Sedan satte sig helt enkelt Lokman Atroshi vid ett bord i Tensta centrum och berättade om den nya vårdcentralen.

– Jag sa till min personal att det är inte bara är jag som ska skaffa kunder, ni ska också göra det.

Varje patient som kommer innanför dörren är en affärsmöjlighet.

Men personalen kommer från landstingets verksamhet och det har inte varit enkelt att byta synsätt.

– När man jobbar för landstinget är man felprogrammerad, säger Lokman Atroshi och menar att i landstingets verksamhet blir patienten något som stör mitt arbete, nästan ett hot. Istället för att erbjuda vård sorterar man bort problem.

VINNA FÖRTROENDE

I privat verksamhet är patienterna grunden för verksamheten, det gäller att få kontakt och vinna deras förtroende. Det handlar naturligt-vis om att hålla god kvalitet, men också om att erbjuda trygghet och tillgänglighet.

Målsättningen är att alla som söker upp vårdcentralen ska få hjälp samma dag. Och att ingen ska behöva vänta på telefonrådgivning längre än två minuter, vilket man lever upp till i 98 procent av fallen. Så snart som möjligt ska man få tala med någon och det ska räcka med ett samtal för att hamna rätt.

Trygghet skapar man genom att visa att det finns kontinuitet. Efter avslutad undersökning bokar man en ny tid om ett halvår eller ett år. Det är lättare för patienten att avboka en tid än att boka den.»

Han tycker att landstingens kultur gör att man istället för att erbjuda vård betraktar patienter som något som stör arbetet. Lokman Atroshi är en sann entreprenör. När inga patienter fanns satte han sig vid ett bord i Tensta centrum och marknadförde sin vårdcentral. En vårdcentral vars målsättning är att patienten ska få hjälp samma dag.

8 TIDNINGEN C.

När vi gör en snabb rundvandring i lokalen blir idéerna om att möta patienterna konkreta. I undersökningsrummen finns det gott om anatomiska planscher och modeller, med senor, hud och muskler markerade i klara blå, gula och mörkrosa färger.

– Det kommer många som inte kan svenska, vi måste kunna förklara, säger Lokman Atroshi.

Och i personalrummet sitter två heltidsan-ställa tolkar redo att rycka ut.

Samtidigt som det handlar om att bli mer patienttillvänd måste man också lära sig att se sitt ansvar för att arbetsplatsen fungerar.

– I landstinget kommer någon och ordnar dina problem. Här är problemet ditt tills du har löst det.

TRÖTT PÅ LANDSTINGET

Själv har han sin utbildning och sina första yrkesår i Irak. 1993 kom han till Sverige och efter några års väntan, först på uppehållstill-stånd och sedan godkänd legitimation, börja-de han till sist arbeta som landstingsanställd 2000. Fyra år senare var han rejält trött på den stora organisationen och otydligheten. Han sa upp sig och köpte Bergslagens arbetsmiljö i Värmland. Sedan gick han vidare till att köpa ytterligare en företagshälsovård och i februari i år öppnade han Järva nya vårdmottagning utanför Stockholm. Dessutom är han med och bygger ett sjukhus i norra Irak.

– Det är spännande att få förverkliga sina idéer. Och det är lika fantastiskt varje gång man får möta människor och faktiskt kan ge dem det de behöver.

I ett vinstdrivet vårdföretag kommer patien-ten självklart i fokus och Lokman Atroshi tycker det handlar om mer än att bara göra kunden nöjd. Det handlar om rättvisa.

– Patienterna betalar skatt, det är deras pengar. De ska kunna välja. De ska ha den makten.

Samtidigt har han väldigt svårt att förstå den diskussion som uppstått kring vinst i vår-den. Det handlar om att förvalta gemensamma resurser på bästa sätt.

– Om någon kan bygga om ditt hus billigare med god kvalitet, skulle du inte välja det då?

VARFÖR FEL MED VINST?

Och om en verksamhet ger vad patienten vill ha, uppfyller alla kvalitetsmått och är effektiv har han svårt att förstå varför det skulle vara fel att göra en vinst dessutom. Tycker man inte om hur företaget hanterar vinsten kan man alltid diskutera det när nästa avtal skrivs.

Men han tror också politiker och tjänste-män har en ny utmaning framför sig när de ska hantera den nya situationen. Framför allt handlar det om tillsynen.

– Det bästa sättet att bli av med oseriösa företag är att ha mer och bättre tillsyn.

Inte minst gäller det att ställa tydligare kva-litetskrav och Lokman Atroshi skulle önska att det fanns mer kunskap om vad kvalitet i vården egentligen är.

– Idag är kraven ofta knutna till tillgänglig-het. Tillgänglighet är inte kvalitet, det är en självklarhet.

Lokman Atroshi vill inte beskrivas som en invandrare som lyckats, och det finns ingen anledning att göra det. Han är svensk, läkare och framgångsrik företagare. Samtidigt är han kurd från Irak, han har varit flykting som barn och som familjefar och han har etablerat sig i ett främmande land utan några andra resurser än sin egen kompetens. Det märks. Inte minst när vi pratar om hur dåliga vi är i Sverige på att utnyttja de resurser invandrare är.

– Alla de flyktingar Sverige tar emot, det är gratis marknadsföring. Och de kommer med kontakter, kunskap. Om vi kan mobilisera det på rätt sätt, då öppnas helt nya marknader.

FAKTAFÖDD: 1966 i Atrosh, därav namnet. En liten ort som legat i ruiner sju gånger sedan 50-talet. ”Familjen står varandra nära som man gör när man upplevt stora svårigheter. Vi finns över hela världen, så vi har låga hotellkostnader.”

BOR: I Järfälla sedan 2002

FAMILJ: Fru, fyra barn och ett barnbarn

UTBILDNING: Specialist i allmänmedicin och företagshälsovård

FRITID: Spelar golf, latar mig, promene-rar, läser mycket. Ganska nyligen läste jag Flyga Drake, den var fantastisk. Jag har gett bort minst tio ex av den boken.

SPECIELLT VÅRDMINNE: En gammal dam minns jag. Hon hade respekt för doktorn, som äldre ofta har. Hon hade klätt upp sig, satt länge och småpratade. Det är fint och man vill inte stressa, men som läkare har man bara en kvart, så jag erbjöd mig att hjälpa henne att klä av sig. Då log hon och sa, ”Gärna. Det är så länge sedan en man klädde av mig”.

När han nu återvänder till norra Irak, som han flydde från en gång i världen, blir det tyd-ligt hur svensk han blivit. Ibland tycker hans släktingar och vänner därnere att han fjäskar för svenskarna.

– Men jag säger till dom, mitt gamla hem-land har gett mig flykt och bomber. Sverige ger mig trygghet och möjligheter.

»

Lokman Atroshi har svårt att förstå varför det skulle vara fel med vinstdrivande vårdföretag. Men han anser att tillsynen inom vården måste skärpas så att oseriösa företag försvinner.

TIDNINGEN C. 9

– JAG ÄR I FÖRSTA HAND BARNLÄKARE, DET KOMMER

JAG ALLTID ATT VARA, SÄGER ANDERS W JONSSON

när han sätter sig mitt emot mig i det lilla arbetsrummet på Rosenbad. Han är lugn, vänlig och engagerad, precis som en bra barn-läkare ska vara.

Egenskaper som inte är så dumma hos en politiker heller för den delen. Och när Anders W Jonsson pratar vårdpolitik är det tydligt att engagemanget för patienten följt honom in i maktens korridorer.

– Jag tycker man blandar ihop päron och äpplen i debatten. Och det är ett sätt att vilse-leda människor.

För att göra sammanhangen tydligare delar han upp den offentliga vården i tre delar; finansiering, tillhandahållande och produk-tion. Att vården är och ska fortsätta vara offentligt finansierad råder det fullständig politisk enighet om. På samma sätt ska tillhan-dahållandet, fördelningen av vården, göras utifrån gemensamma beslut om behov. Det är

först när det kommer till produktionen som de privata alternativen kommer in i bilden.

Anders W Jonsson har jobbat både som läkare och verksamhetschef och har sett vården från golvet, men också fått inblickar i administrationen. Han menar att det finns tre maktcentra i vården; politiker, tjänstemän och profession. Patienten står däremot helt utan-för och betraktas närmast som ett problem.

Anders W Jonsson menar att nyckeln finns i möjligheten att välja, och framförallt att kunna

Utan valfrihet ingen patientmaktGlesbygden får inte vård och i städerna överkonsumerar överklassen specialister. Anders W Jonsson, läkare och politiskt sakkunnig på Statsrådsberedningen, vill arbeta för rättvisa i vården. Och nyckeln är de vinstdrivna vårdföretagen.TEXT: ANNIKA ERIKSSON FOTO: ROBERT NYGREN

»

Att vården även i fortsättningen ska vara offentligt finansierad tycker barnläkaren Anders W Jonsson är en självklarhet. Men när det handlar om vem som ska utföra den, ja då anser han att det är en självklarhet att privata alternativ ska uppmuntras. Allt för att öka patienternas valfrihet. På bilden: Agnes, 2, intresserar sig för doktorns stetoskop.

10 TIDNINGEN C.

välja bort. Och därför behövs de vinstdrivna vårdföretagen.

– Finns ingen möjlighet att göra vinst startas inga privata företag, utan privata utförare ingen valfrihet, utan valfrihet ingen patient makt. Så ser kedjan ut.

Han tycker att sambandet är tydligt i de kommuner som redan infört Lagen om valfri-het inom äldreomsorgen, LOV. Där ser man en maktförskjutning så att det nu är de äldre och deras anhöriga som avgör vad som är kvalitet och vilka som ger den.

PATIENTMAKT GER RÄTTVISA

Men främst handlar det om att patientmakten kan ge större rättvisa i vården. Och där är det problemen med tillgänglighet som står i cen-trum. Han berättar om en rapport från Health Consumer Index, som visar att svensk vård håller toppklass. Tillgängligheten placerar oss däremot i helt motsatt ände. Efter Albanien.

– Köerna är ett fördärv i svensk sjukvård. Där det finns köer behövs två saker för att ta sig fram: kontakter och kontanter.

Välutbildade höginkomsttagare kan lösa det, alltid känner de någon läkare som kan ordna en specialisttid. Och har man inte kon-takter köper man en privat sjukförsäkring.

– Vi vill ha ett system som är rättvist, där behoven styr och patienten är kung.

Det gäller också den brist på läkare som är vanlig i glesbygden. I Halland, där vårdvalet

FAKTAVAD STÅR W FÖR? “Elaka kompisar säger wiktigpetter. Men det är egentligen min frus efternamn, Wedin, som jag förkortat.”

FÖDD: 1961 på BB i Sveg

FAMILJ: Fru och två döttrar

UTBILDNING: 1980 – 82 Statsvetenskap och nationalekonomi Umeå universitet, 1983-1988 Medicin på Karolinska Institutet

FRITID: Skidåkning med hela familjen och vi bor på en gård som det är roligt att arbeta med. Jag rider sedan fem år till-baka. Bägge döttrarna och hustrun rider, så jag insåg att om jag ska få vara kvar i den här familjen är det bäst att börja.

VÅRDMINNE: Som distriktsläkare mötte jag en gång en 92-årig kvinna som oroades över att den 74-årige sonen, som just flyttat till äldreboende, inte skulle få ordentlig mat. Omsorgen vi har från den dag våra barn föds, den släpper vi aldrig.

funnits längst, har det inte varit några pro-blem med etableringar utanför städerna. Det intressanta för företagen är att hitta luckor i etableringarna, inte att vara där alla andra är. Därför tycker också Anders W Jonsson det är tråkigt att se hur de S-styrda norrlandslänen konstruerar vårdvalsmodeller som bevarar det gamla systemet.

– I norr får vi läkarbrist och i söder valfri-het, en politiskt skapad klyfta i primärvården.

Men fler utförare ställer också andra krav på det statliga ansvaret. Här arbetar man främst med två instrument; öppna jämförelser och till-syn. En tillsyn som ska bli tydligare i sina krav och utföras oftare. Det ska också finnas tydliga nationella riktlinjer för att komma bort från de stora olikheter som finns i landet idag.

BÄTTRE KONTROLL

– En annan effekt av det här systemet blir att politikerna får bättre kontroll än idag.

När privata aktörer kommer in tvingas kommuner och landsting göra klart vilka kostnader olika verksamheter har idag. Ibland har det visat sig att den offentliga verksamheten kostat dubbelt så mycket som det privata alternativet. Det har också lett till att vissa vårdföretag gjort stora vinster, och så kommer det att fortsätta vara tills markna-den mognat.

– Det blir en period när vissa kan göra stora vinster, det är övergående. Men vad ska man

säga om att det i årtionden slösats med skat-temedel på det här sättet?

FÖR MYCKET ANTIBIOTIKA

Systemet ger också möjlighet för politiker att styra vårdens innehåll. I Halland upptäckte man till exempel att användningen av anti-biotika skenade. Då kunde politikerna genom ersättningssystemen styra mot minskad anti-biotikaförskrivningen, och fick därmed stopp på ökningen.

Anders W Jonsson har varit med i politiken tillräckligt länge för att se sitt parti gå från myndighetskramande till köksbordsdemo-krati. Nu gäller federalism, att så många beslut som möjligt ska fattas av individen. Och att staten ska underlätta den processen.

– Vi i Centerpartiet har ett ideologiskt verk-tyg för hur makten i vården ska hamna hos patienten. Det är spännande att arbeta för det.

Men det är viktigt att våga lita på att cente-ridéerna håller. Det handlar om många modiga beslut, där man kan få både tjänstemän, läkare och socialdemokrater emot sig.

– Det är också tråkigt att se hur stor och bekväm landstingskostymen blivit för många centerpolitiker. Det är svårt att lämna ifrån sig makt. Även för en centerpartist.

»

Att Anders W Jonsson i första hand räknar sig som barnläkare är lätt att förstå. En inledningsvis misstänksam 2-åring smälte som glass under undersökningen och hade lite svårt att skiljas från doktorn när den var över.

TIDNINGEN C. 11

I DAG DRIVS ENDAST VART FJÄRDE SVENSKT FÖRE-

TAG AV EN KVINNA. DET GÖR ATT SVERIGE ÄR ETT

av de EU-länder som har lägst andel kvinn-liga företagare. Den enda bransch där andelen kvinnliga entreprenörer är överrepresenterade är vård- och omsorgssektorn. Trots detta finns mycket kvar att göra. Branschorganisationen Vårdföretagarna ser stora jämställdhetsvinster om vården öppnar upp för privata alternativ.

Hans Dahlgren på Vårdföretagarna menar att vinsterna för jämställdheten skulle vara många:

– Till exempel skulle det finnas mer än en arbets givare att välja mellan, vilket skulle gyn-na både löneutvecklingen och karriären för den enskilda. Att dessutom kunna bryta sig ur stora strukturer som landstingen och följa sin dröm är en viktig del som har saknats i den kvinno domi-nerade offentliga sektorn, säger han.

SNÅRIGT REGELVERK

Under många år har traditionellt manliga branscher gynnats av en socialdemokratisk regering medan områden där kvinnliga före-tagare har en stark ställning har förbisetts. Privata initiativ inom vård- och omsorgsbran-schen har mötts med misstänksamhet. Det finns i princip ingen annan sektor som är så

omgärdad av regler och inskränkningar som vård- och omsorgssektorn. De begränsade möjligheterna att driva företag inom vården är en anledning till varför kvinnors andel av det totala företagandet är så mycket lägre än männens.

1 januari 2009 infördes Lagen om valfrihets-system, LOV, som fungerar som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva sin verksamhet genom att överlåta valet av utförare till brukaren/patien-ten. Men enligt Hans Dahlgren har endast 50 av landets 290 kommuner infört LOV.

– Det främsta hindret för de entreprenörer som vill bli vårdföretagare är att landets kom-muner inte har öppnat upp för privata utfö-rare, säger han.

Hans Dahlgren menar att det förstås finns de som hävdar att privata företag väljer friska patienter.

– Det är svårt att säga hur den myten har uppstått, för det strider både mot läkaretiken och lagen att neka patienter. Dessutom skulle ett sådant företag snabbt tappa kunder och förtroende hos patienter och valda politiker, avslutar Hans Dahlgren.

FAKTAOm man jämför kvinnors och mäns företagande finns stora skillnader, även inom samma bransch. Till exempel driver kvinnor mindre företag än män, de lånar mindre pengar, går mer sällan i konkurs och anpassar i hög grad företagandet till familjesituationen. Och fler män än kvinnor börsnoterar sina företag.

De vanligaste orsakerna till att kvinnliga företagare inte växer är tidsbrist, dålig lön-samhet, myndighetsregler och begränsade möjligheter att få lån. Endast var fjärde kvinnlig företagare har någon gång ansökt om och blivit beviljad lån.

VISSTE DU ATT……regeringen årligen satsar 100 000 miljoner kronor för att främja kvinnors företagande?Målet är att minst 40 procent av nyföre-tagarna ska vara kvinnor. Närings minister Maud Olofsson har också bildat att ambassa dörsnätverk med 880 företagar-kvinnor som ska inspirera andra kvinnor att starta och driva företag.

Vinst i vården bra för jämställdhetenTEXT: KARIN CARLESTEN

Tror ni att det är en slump att vänstern säger nej till det som kvinnor kan tjäna pengar på och ja till det som män kan tjäna pengar på?Maud Olofsson på Centerpartiets Förtroenderåd i november 2009

12 TIDNINGEN C.

Från köer till

tystnadenFamiljen Korstanje bytte trängseln i holländska Veere mot naturen i värmländska Kila. Superlativen haglar när de berättar om sin nya livssituation. Familjen har stor framtidstro och kan inte tänka sig ett bättre land för sina barn att växa upp i. TEXT OCH FOTO: EVALENA HEINERED

FÖR TRE ÅR SEDAN BESTÄMDE SIG EMILY OCH

DONALD KORSTANJE OCH DERAS TVÅ BARN CHRIS

och Amber att ta klivet och byta land. Men vad är det som får en ung familj att dra upp röt-terna från sina barndomstrakter och bosätta sig på landsbygden i Sverige?

– Vi ville köpa hus i Holland, men där är det ju så trångt. Att ha skogen alldeles utanför dörren här i Sverige är något alldeles fantas-tiskt. Hemma i Holland bodde vi nära havet. När vi skulle ut i naturen fick vi ta bilen till den lilla skog som finns i trakten. Vi betalade dyr parkeringsavgift för att gå på rad genom skogen och trängas. Man blir till slut irriterad på varandra, och alla människor som trampar på ens fötter.

Kila i Säffle kommun ligger i typisk värm-ländsk landsbygd. Gårdarna ligger inbäd-dade i det kuperade landskapet med så pass mycket mellanrum att man får vara i fred,

men ändå så nära så att man vet att någon mer bor där. De allra flesta invånare har bott här i generationer, men precis som i många andra värmländska byar har nya familjer från fram för allt Holland och Tyskland bör-jat flytta hit.

GOTT OM PLATS

Med sina 17 personer per kvadratkilometer finns det gott om utrymme i Värmland. Jämför detta med Familjen Korstanjes provins, Zeeland, där motsvarande siffra är 203 personer.

Beslutet att flytta hela familjen och lämna föräldrar och syskon kvar i Holland tyckte Donald och Emily inte var något bekymmer. Kontakten med föräldrarna har till och med blivit starkare sedan de flyttade eftersom de umgås mer intensivt när de är på besök.

– Det är bara någon timmes flygresa mellan oss och vi träffas flera gånger per år. Vi kunde

helt enkelt inte stanna kvar när vi inte trivdes. Det är vi som ska vidare i framtiden. Det är bättre för barnen här i Sverige, menar Donald.

– Ja, det är för trängseln och för barnens skull vi har flyttat hit, fyller Emily i. I Holland har vi bara tre månaders föräldraledighet. Barnen börjar skolan vid fyra års ålder, och redan vid tolv års ålder måste de välja om de ska blir akademiker eller hantverkare. Hur ska man kunna veta det när man är tio?

– Barnen är också ute mycket mer i Sverige. Både Chris och Amber har varit mycket fris-kare sedan vi flyttade hit. De är ju ute på dagis och skolan hela dagarna. Det gör skillnad. Förkylningar och allergier är som bortblåsta, fortsätter hon.

SPRÅKET ÄR NYCKELN

Trots den höga arbetslösheten i Sverige var det aldrig några problem att få jobb.

TIDNINGEN C. 13

– Det största problemet med att kunna slå rot i Sverige var att få ett personnummer, kon-staterar Emily. För att få jobb måste man ha ett personnummer, och för att få ett personnum-mer måste man kunna visa att man har pengar nog för att klara sitt uppehälle i Sverige, och för att få pengar måste man arbeta. Det blev ett moment 22-läge som var svårt att lösa. Räddningen blev en timanställning i Säffle på sju timmar i veckan, vilket är minimum för att få ett personnummer.

Emily fick ganska snart ett vikariat på en

förskola i närheten. Både Emily och Donald menar att det är helt avgörande att lära sig språket och att våga ta kontakt med andra för att få jobb och smälta in i det nya landet.

Hemma i Veere var Emily barnskötare. Där hade hon hand om cirka 30 barn, de flesta var bebisar eftersom föräldraledigheten i Holland bara är tre månader. Aktiviteterna är styrda så att barnen aldrig kan välja fritt vad de vill göra. En dag ska de leka i ”legohörnan”, nästa dag i ”dockhörnan” och en tredje dag ska de leka i ”pysselhörnan”. En strukturerad verksamhet

som Emily upplevde gav lite utrymme för spontana inslag.

Nu läser Emily Förskollärarlinjen vid Karlstads universitet samtidigt som hon arbetar. Hon ser en stor skillnad i pedagogiken och förhållandet till barnen. Här är friheten större och lärarna är inte lika dominanta. Barnen tillåts att utvecklas mer individuellt.

När det gäller studierna finns det vissa skill-nader. Utbildningsmaterialet i Sverige är inte lika teoretiskt och visar istället på fler prak-tiska exempel. Som student i Sverige förväntas »

Emily och Donald Korstanje med sina två barn Amber och Chris njuter av sitt nya liv i de värmländska skogarna. För barnens skull ryckte de upp sina holländska rötter för att satsa på ett liv i Sverige. De tycker att det svenska systemet är fantastiskt. – Det gör att vi ser ljust på framtiden och vågar satsa på eget företag och utbildning, säger Donald.

14 TIDNINGEN C.

man arbeta mer självständigt och fram för allt finns det fler vuxna på skolbänken.

– Studenter i fyrtioårsåldern är helt otänk-bart i Holland, säger Emily.

En glad överraskning när hon påbörjade studierna var studiestödsystemet. I Holland måste man betala en avgift på 15 000 kronor

jag kan börja studera, och få stöd för det? Jag trodde inte att det var sant, berättar Emily.

Donald är snickare och efter en tid i Sverige startade han eget företag. Genom kontakter och det lokala nätverket har han fått snurr på verksamheten och har nu ett uppdrag på Gruvöns pappersbruk i Grums. Han är van från hemlandet att man måste ta tag i saker själv så för honom var det självklart att starta eget.

Att starta företaget upplevde han var lika enkelt som i Holland.

– Den svåra delen av företagandet börjar väl egentligen när jag ska göra bokslut, säger han. Men det blir först under nästa år.

SVERIGE MER JÄMLIKT

Både Emily och Donald tycker att svenskarna lever mer jämlikt, och att båda föräldrarna har mer tid med sina barn.

– När jag pratade med Försäkringskassan trodde jag att jag hade hört fel. Jag sa: ursäkta, jag måste ha förstått fel. Kan du förklara det där en gång till? Menar du att min man kan vara hemma med barnen och få betalt? Det kan inte vara möjligt, säger Emily upprymt.

– Grundtryggheten i det sociala systemet är unik. Det gör att vi ser ljust på framtiden och vågar satsa på eget företag och utbildning. Vi har flera idéer för framtiden och för barnens skull kan vi inte tänka oss något bättre, avslu-tar Donald.

»

Grundtryggheten i Sverige göra att vi vågar satsa på både eget företag och utbildning.

SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa

möjligheter att växa.

SV presenterar också flera aktuella studiematerial

om den svenska mångfalden: Mångfald berikar Sverige,

Allas lika värde (ALV), Den svenska koden.

Mångfald berikar!

Kontakta din lokala SV-avdelning för att snarast

starta studiecirklar om dessa viktiga frågor.

www.sv.se

för att få påbörja studierna. De flesta föräldrar börjar spara pengar tidigt till sina barn för att ge dem möjligheten att läsa en högre utbild-ning. För Emily blev det något av en chock när tjänstemannen på CSN berättade att hon skulle få pengar för att studera.

– När hon sa det svarade jag: menar du att

TIDNINGEN C. 15

SEDAN I AUGUSTI HAR PARTISTYRELSEN ARBETAT

MED STRATEGIN INFÖR VALET.

– Det har varit ett intensivt arbete i parti-styrelsen. Nu har vi landat i ett gemensamt dokument som ska vara ledstjärna i valet 2010, understryker Anders Flanking.

Parallellt med partistyrelsens eget arbete har diskussioner förts med distrikt och kom-munkretsar under hösten för att testa idéer och pröva strategin.

– Jag har bland annat besökt Sörmlands och Norra Älvsborgs distrikt samt Lidingö kommunkrets för att testa de förslag till prio-riteringar som partistyrelsen gör inför valet 2010, berättar chefsstrateg Kristina Jonäng.

JOBB OCH MILJÖ

Erfarenheterna från Europaparlamentsvalet visar att Centerpartiet måste fokusera mer.

– Vi kan aldrig vara bäst på allt. Men det finns ett par frågor där vi både kan vara bäst och ha högst trovärdighet i fråga om genomförande. Det är jobb/företagande och miljö/klimat. Det är våra övergripande prioriteringar inför valet, berättar partisekreterare Anders Flanking.

Jobben och klimatfrågorna viktigast i valet

Utöver de två politiska prioriteringarna inne-h åller strategin tre viktiga värdeord, nämligen frihet, trygghet och mångfald.

– Vår politik genomsyras av dessa vär-den. Företagarpolitiken och miljöpolitiken har inget egenvärde, utan syftar till att öka tryggheten, friheten och mångfalden. Frihet och trygghet är avgörande för människan. Mångfalden berikar människan och samhäl-let, vilket ger oss vidgade vyer, understryker Anders Flanking.

OCH VÄLFÄRDSFRÅGORNA?

Innebär fokuset på jobb/företagande och mil-jö/klimat att välfärdsfrågorna lämnas därhän i valet, funderar säkert väljarna.

– Nej, tvärtom, svarar Anders. Nya företag och nya jobb växer fram inom välfärdssek-torn, inte minst bland kvinnor. Vi har ett hel-täckande program för hela samhällslivet, men fokuserar på två huvudteman. Det är nödvän-digt att vi kraftsamlar, är konkreta och tydliga i budskapen.

Innebär ett sådant förhållningssätt att vi blir bråkstakar i Alliansen, undrar kanske någon.

Det finns massor med gröna företagare runt om i Sverige. De människor som startat dessa företag och som nyanställer är samhällets största hjältar just nu. Det säger partisekreterare Anders Flanking, som nyligen presenterat Centerpartiets strategi inför valet 2010.TEXT: ELISABETH JANSSON

– Centerpartiet är beroende av Alliansen på samma sätt som Alliansen är beroende av Centerpartiet. Alliansen är ett vinnande lag och vi kommer att se ännu mer av Centerpartiet i det laget, betonar Anders Flanking.

Kombinationen av jobb och miljö är viktigt att lyfta fram.

– Alla de människor som startar, driver och utvecklar det gröna företagandet är några av vår tids största hjältar, fortsätter Flanking.

– En klimatsmart ekonomi med massor av gröna entreprenörer måste synliggöras i Sverige också. Vi vill hylla småföretagare som inför miljöledningssystem, entreprenörer som utvecklar miljövänliga produkter och banker som medvetet styr människors sparande till gröna fonder, exemplifierar Kristina Jonäng.

– Centerpartiet har genomfört en rad förslag som både förbättrar företagandets villkor och som förbättrar miljön. I valrörelsen kommer vi att presentera ytterligare förslag, avslutar Anders Flanking.

16 TIDNINGEN C.

Personligt möte med afghaner en kick.

c.internationellt

Vänsteroppositionen vacklar i sitt stöd för den svenska militära insatsen i Afghanistan, och Vänsterpartiet kräver till och med att alla svenska soldater ska tas hem. Vad säger du om oppositionens sviktande stöd för Afghanistaninsatsen?

– Jag ser mycket allvarligt på det. Afghanistans folk har plågats av fruktansvärda krig och inbördeskrig i decennier. Den internationella fredsinsatsen med 42 länder har FN-mandat och agerar på en inbjudan av Afghanistans regering. Att nu dra tillbaka FN-insatsen vore att lämna landet i ett nytt förödande inbördes-krig där talibandiktaturen kan återkomma. Det skulle innebära ett massivt förtryck med både regional och global instabilitet som följd.

Samtidigt är många centerpartister också kritiska till Afghanistaninsatsen, även om partiet vill fördubbla de svenska bidragen till internationella insatser. Vad är din kom-mentar till det?

– Tyvärr debatteras de svenska fredsinsatser-na alltför sällan och det gör att många tvekar eller är negativt inställda. Men i allmänhet är det så att de allra flesta blir positiva när kun-skapen ökar och när de ser sambandet mellan det svenska försvaret och de internationella freds- och säkerhetsinsatserna. Sveriges säkerhet är beroende av att vi har ett eget försvar och av att vi samarbetar med andra.

Enligt många bedömare har säkerhetsläget i Afghanistan försämrats avsevärt under det senaste halvåret. I november inträffade till exempel en svår olycka där en lokal tolk dödades och fyra svenska soldater ska-dades. Är det försvarbart att utsätta sven-ska killar och tjejer för risker som dessa?

– Alla militära insatser är förknippade med risker. Våra svenska soldater i Afghanistan gör otroligt viktiga insatser och därför ska de ha de allra bästa förutsättningarna för att lösa sina svåra uppgifter. Tyvärr kan olyckor ändå inträffa, och det måste man alltid vara medve-ten om när man väljer att delta i en fredsinsats.

Hallå där Staffan Danielsson (C), Förvarsutskottet!

Hur känns det att vara hemma igen?– Bra, samtidigt som det är mycket jag kom-mer att sakna. Jag har trivts fantastiskt bra under mina sju månader i Afghanistan, både med uppdraget som sådant och med männis-korna omkring mig.

Gjorde du någon nytta i Afghanistan? – Ja, så känns det absolut även om insatsen måste ses långsiktigt. Och förändring tar tid. Svenskarnas närvaro uppskattas av de allra flesta och för egen del har jag inte mött någon afghan, vare sig man eller kvinna, som ifråga-sätter att vi aktivt arbetar för kvinnors ökade delaktighet i återuppbyggnadsarbetet.

Hallå där Krister Fahlstedt!I förra numret fanns ett reportage om Krister Fahlstedt, officer och centerpartist, som tjänstgjort som Gender Advisor (rådgivare inom genusfrågor) i den svenska Isaf-styrkan i Afghanistan. Sedan en vecka tillbaka befinner han sig återigen på svensk mark.

Säkerhetsläget verkar ha förvärrats. Har du varit rädd många gånger?– Nej, inte rädd. Däremot medveten om ris-kerna och visst blir man berörd av de attacker våra soldater råkat ut för och där flera ska-dats. Men att stänga in sig på campen är ingen lösning.

Vilken är den starkaste upplevelsen? – Det är svårt att sätta fingret på en enskild hän-delse. Så gott som varje personligt möte med afghaner har gett en kick. Mitt i alla svårigheter finns så mycket hopp och förändringskraft.

FO

TO

: HE

NR

IK K

LING

BE

RG

/FS17/F

ÖR

SV

AR

SM

AK

TE

N

TIDNINGEN C. 17

PÅ DEBATTSCENEN MÖTTES SARA MOHAMMAD,

GRUNDARE AV FÖRENINGEN GLÖM ALDRIG PELA och Fadime och Fazeela Selberg Zaib, bistånds-handläggare, debattör och skribent.

När islam och muslimer debatteras i Sverige är jämställdhet och feminism inte den första kopplingen man gör. Men hur ligger det till egentligen, förespråkar Koranen jämställdhet?

– Koranen är inte en obligatorisk lagbok, den öppen för många olika tolkningar, säger Fazeela Selberg Zaib. Koranen har traditionellt sett tol-kats av män så det är klart att den inte upplevs som särskilt jämställd. Det ska bli väldigt spän-nande den dagen kvinnliga lärda börjar tolka Koranen och får genomslag med sina åsikter,

Sara Mohammad håller med om att det är mycket som inte står i Koranen men som ändå utförs i religionens namn.

SVÅRT ATT SKILJA SIG

– I praktiken är det till exempel väldigt svårt för en muslimsk kvinna att skilja sig från sin man, eftersom de religiösa ledarnas ifråga-sättande av kvinnans motiv ibland gör det omöjligt för henne att ta ut skilsmässa. Jag ser detta varje dag i mitt arbete, men det står inte att läsa i Koranen att kvinnan ska utsättas för denna hårda behandling.

Religion är alltså ingen exakt vetenskap, utan lämnar fältet öppet för tolkningar. Men hur mycket är egentligen religion och hur mycket är seder och kultur av det vi ser av islam idag?

Sara Mohammad anser att man inte kan skilja dem åt eftersom de är för tätt sammanflätade.

– Islamister försöker påverka oss genom att hävda att seder faktiskt är en del av deras reli-gion. Ta bara deras krav på separata simhalls-tider och gymnastiklektioner i skolan, eller att Sveriges Kommuner och Landsting går ut och säger att det är okej med manlig omskärelse. Det är skandal. Det har ingenting med religion att göra, det är bara normer skapade av reli-giösa ledare.

Muslim och feminist?Är det är möjligt att vara troende muslim och feminist? Att det inte finns något entydigt svar på den frågan framkom tydligt när Centerkvinnornas avdelning Klöver dam i Stockholm arrangerade en debattkväll på temat. TEXT OCH FOTO: KARIN CARLESTEN

Fazeela Selberg Zaib menar att man också kan se det från ett annat perspektiv.

– Vi kan idag se hur unga kvinnor använder Koranen för att förhandla med sina föräldrar om sina levnadsvillkor. De läser och lär sig Koranen och kan visa på att reglerna som föräldrarna har satt upp enbart är kulturella uppfattningar som är sammanblandade med religion. Därmed kan de vinna frihet.

SLÖJFÖRBUD

Sensommaren 2004 infördes förbud mot att bära huvudduk i franska skolor. Samtidigt för-bjöds även judiska kalotter och stora kristna kors eftersom religiösa symboler anses strida mot den konstitutionella separationen mellan kyrka och stat.

Sara Mohammad tycker att förbudet är ett framsteg, eftersom hon anser att huvudduken sätter käppar i hjulet för kvinnors frihet.

– Egentligen skulle jag vilja se en 18-års-gräns för slöjan, men jag förstår att vi inte kan tvinga av kvinnor slöjan. Det viktigaste för mig är att kvinnan är mogen nog att ta ett

eget beslut om att bära slöja istället för att bli påtvingad den, säger hon.

Men Fazeela Selberg Zaib håller inte med: – För mig är slöjan ett skydd mot trakasse-

rier, en identitet och en protest mot en stereo-typisk mediebild av den muslimska kvinnan. Om man förbjuder slöjan kommer vi med all säkerhet att få se en motreaktion. Men slöjan är en mikroskopisk del av religionen. Varför kan vi inte prata om viktigare frågor? Vårt gemensamma mål är att uppnå jämställdhet och därför tycker jag inte att det är relevant att prata om vad vi har på oss. SÅ HUR ÄR DET, ÄR DET MÖJLIGT ATT VARA TROENDE MUSLIM OCH FEMINIST?

– Man kan inte vara feminist och leva enligt islams normer och värderingar, säger Sara Mohammad.

– Om man ser på islam med en talibans ögon, så nej, då går det förstås inte, säger Fazeela Selberg Zaib. Men om man tolkar islam som majoriteten av oss gör, så ja, själv-klart går det att vara både troende muslim och feminist. Jag är ett levande exempel på det.

Sara Mohammad menar att mycket som utförs i islams namn inte står i Koranen.

Fazeela Selberg Zaib tycker att det finns betydligt viktigare saker att prata om än huvudduk.

18 TIDNINGEN C.

HELA 7 000 UNGDOMAR UNDER 25 ÅR ANSÖKTE

MELLAN JANUARI OCH JULI OM F-SKATTESEDEL,

något som Catrin Mattsson tycker är bra. – Det är mycket positivt att fler unga ser

företagande som ett självklart val. Fler före-tagsamma individer och växande företag är avgörande för ökad sysselsättning och till-växt. Vi lever i en föränderlig värld och det är viktigt att vi skapar ett företagsklimat och en arbetsmarknad där vi kan ta tillvara på ungas kreativitet och nytänkande.

Ungdomsarbetslösheten ökade från 16,5 procent till 20,7 procent från juli 2008 till juli i år. Det tror Kristina Scharp, chef för skola och utbildning på Svenskt Näringsliv, är en av faktorerna till varför så många unga väljer att starta eget just nu.

– Konjunkturen är sannolikt en förklaring. När jag inte får arbete, är tröskeln lägre för att genomföra alternativet att skapa mitt eget jobb genom företagande, säger Kristina Scharp.

Men hon är också inne på samma spår som Catrin Mattsson.

Allt fler unga

startar egetAllt fler unga startar eget. Under 2009 års första hälft ökade F-skattesedelansökningarna från ungdomar under 25 år med 40 procent i jämförelse med samma period förra året. – Många unga startar företag för att de vill förverkliga sina drömmar och få utlopp för sin kreativitet, säger Catrin Mattsson som är politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet.TEXT: NANA HÅKANSSON

– En del startar företag för att de måste, men det handlar också om att kunna förverkliga drömmar. Det finns aktuella undersökningar som visar att det har skett en attitydföränd-ring till eget företagande. Ungdomar är mycket mer positiva till företagande i dag än tidigare. Fler yngre kvinnor startar också företag idag, även här ser vi en värderingsförskjutning.

En ändring av attityd till företagande är något som Näringsdepartementet med näringsminister Maud Olofsson i spetsen har arbetat med under de senaste åren.

– En del kring attityderna till företagande grundläggs redan i skolan. Det är därför som Maud Olofsson har initierat ett samarbete med Utbildningsdepartementet kring en stra-tegi för entreprenörskap inom utbildnings-området. Tanken är att entreprenörskap ska genomsyra hela utbildningsväsendet och att fler ska se företagande som ett självklart val, förklarar Catrin Mattsson.

Näringsdepartementet arbetar på flera håll för att det ska bli enklare, roligare och

lönsammare att vara företagare. Under man-datperioden har regeringen genomfört cirka 100 åtgärder och insatser för att skapa fler jobb och fler och växande företag.

– Det motsvarar i genomsnitt mer än en ny åtgärd varannan vecka, säger Catrin Mattsson.

Exempel på förändringar är regelförenk-lingar, satsningar på forskning och innovation, sänkta skatter och sänkta sociala avgifter. Andra åtgärder är mer specifikt riktade mot unga företagare och/eller unga anställda. Exempel på riktade åtgärder är en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, en satsning på innovationsmiljöer för unga omfattande 20 miljoner kronor per år från och med 2010, stöd till organisationer som Ung företagsamhet, Transfer och Snilleblixtarna och sänkta arbetsgivaravgifter och egenav-gifter för unga. Dessutom är ett starta eget-bidrag för unga under beredning.

MEN VILKA MÖJLIGHETER HAR UNG-DOMARS FÖRETAG ATT KLARA SIG PÅ MARKNADEN? VILKA KOMMER ATT KLARA SIG BÄST?– De som har en idé som håller, är duktiga på att kommersialisera den och som kan ta in rätt kompetenser vid rätt tillfällen för att utveckla företaget. Ungdomars företag har samma möjligheter som äldres. Det handlar om människors drivkrafter, initiativförmåga och kreativitet, säger Kristina Scharp på Svenskt Näringsliv.

VAD KAN REGERINGEN GÖRA FÖR ATT UNDERLÄTTA FÖR UNGDOMAR SOM STARTAR FÖRETAG? – De kan fortsätta att förenkla regelverken, göra det lättare att investera och anställa. Det är speciellt viktigt för ungdomar som inte har juridisk kunskap eller så lång erfarenhet av myndighetskontakter.

TIDNINGEN C. 19

CHRISTOPHER HANSSON OCH KOMPISARNA VIKTOR

SJÖLING, PATRIK OLOFSSON OCH ANDREAS GOOD

läser alla Ekonomiprogrammet på Lerums Gymnasium. GCW är ett så kallat Ung Företagsamhet-företag och är en del av deras skolgång. Under ett läsår får de möjligheten att under skolans uppsikt pröva på att vara egna förtagare.

Och vad kommer då företagsnamnet ifrån? Green Clean Washing Machine, det vill säga ”grön ren tvättmaskin”, syftar på produkten företaget säljer, nämligen tvättbollar som är ett miljövänligt alternativ till vanligt tvättmedel.

– Vi hade tänkt att det skulle vara något annorlunda, något som man inte hade hört

CUF:are satsar på gröna tvättbollarNytt, fritt och roligt. Så sammanfattar killarna i GCW första halvåret som egen-företagare. Än har pengarna inte börjat rulla in, men målsättningen är tydlig.– Man vill få in så mycket pengar som möjligt, säger Christopher Hansson som är 18 år och inköpsansvarig. TEXT OCH FOTO: NANA HÅKANSSON

talas om innan. Vi ville också att produkten skulle vara bra och miljövänlig, berättar Viktor Sjöling på frågan om varför de valt att satsa på just så kallade tvättbollar.

– Och tvättbollar ligger bra i tiden, förklarar Patrik Olofsson.

De har var och en investerat 250 kronor i företaget. Tanken är att de ska börja i liten skala för att sen expandera allt eftersom.

De är något blygsamma när pratar om före-tagets målsättningar, det är svårt att sia in i framtiden menar de, men målet är naturligtvis att det ska gå bra. Christopher Hansson är den som är mest ivrig:

– Går det bra ser jag inga hinder för att vi startar upp företaget igen efter gymnasiet. »

Christopher Hansson, Viktor Sjöling och Patrik Olofsson

FAKTA UNG FÖRETAGSAMHETUng Företagsamhet är en rikstäckande organisation, vars syfte är att främja eget företagande bland unga människor i Sverige. Idén med detta är att ungdomar under ett läsår ska få prova på att driva ett företag. Vid början av året utvecklas företagets idé, därefter drivs företaget vidare, eleverna deltar i mässor, tävlingar och mycket mer. Under läsåret 2008/2009 startade cirka 18 500 elever 5 600 företag.

20 TIDNINGEN C.

FO

TO

: HA

NS R

UN

ES

SO

N

Patrik Olofsson visar upp GRW’s produkt “tvättbollar“

Framför allt är det kul att vara egenföre-tagare, understryker de. Genom att driva företaget får de en inblick i hur det fungerar ”i verkligheten”. Det är lärorikt och roligare än den traditionella undervisningen i skolan.

– Och det är fritt, man kan välja själv vad man ska göra. Marknadsföring, ekonomi… man kan själv rikta in sig på något som man själv tycker är roligt.

Men de unga herrarna har inte bara startat ett eget företag. Förra året startade de en ny CUF-avdelning i Lerum. Viktiga frågor för gruppen har varit att få ner ungdomsarbets-lösheten. De tror att just fler ungdomsföretag är en lösning på det stora problemet.

VAD TYCKER NI BORDE GÖRAS FÖR ATT DET SKA BLI ENKLARE FÖR UNGDOMAR ATT STARTA FÖRETAG?– Skrota LAS, sänk arbetsgivaravgiften och satsa på nystartsjobb. Och uppmuntra ungdo-mar till att starta eget, det är väldigt viktigt, fastslår Christopher Hansson, egenföretagare och tillika ordförande i CUF Lerum.

Vill du komma i kontakt med killarna i GCW? Mejla gcw@live.se

FAKTA TVÄTTBOLLARIstället för tvättmedel stoppar man in små flygande tefat-liknande bollar i tvättmaskinen. Bollarna innehåller visserligen i likhet med konventionella tvättmedel kemikalier men i mindre mängd och det är kemikalier som inte anses vara miljöskadliga. När kemikalierna reagerar med vattnet börjar de producera joniserat syre som aktiverar molekylerna i vattnet så att de tränger in i textilfibrerna och lyfter bort smutsen.

»

Hallå där Eskil Erlandsson!Hur är det möjligt att grisar vanvårdas i Sverige? – Jag blev uppriktigt ledsen och bekymrad när jag såg bilderna på de vanvårdade grisarna för några veckor sedan. Det är uppenbart att djurskyddet inte fungerat.

Vems är ansvaret för när djur far illa?– Ansvaret för att djuret mår bra ligger alltid i första hand hos ägaren. Staten har ansvar för att se till att ägaren i sin tur följer lagen. Om man inte gör det, så ska man inte ha djur, och då kan vi från statens sida se till att man får djurförbud.

Tycker du att konsumenten ska välja bort svenskt griskött efter det som har hänt? – Nej, det tycker jag absolut inte! Det ser mycket värre ut i nästan alla andra länder. Svenska grisar skyddas av världens sträng-aste djurskyddslag. Vi har lag på att grisar ska ha tillgång till strö att böka i, det är förbjudet att fixera suggor och att klippa av svansen på grisarna. Så ser det inte alls ut i de allra flesta

länder. Så om du vill gynna en djurvänlig gris-produktion ska du fortsätta att köpa svenskt. Den som vill ställa ännu högre krav än vad lagen kräver kan köpa KRAV-märkt griskött. Då har grisen även fått gå ute.

Hur kan det bli bättre i framtiden? – Vi har redan gjort några saker för att det ska bli bättre. Till exempel har vi bestämt att grisgårdar var femte vecka ska genomgå en djurskyddsdeklaration som utförs av en legiti-merad veterinär. Regeringen har också flyttat över djurskyddsansvaret till länsstyrelserna eftersom det fram till det att Alliansregeringen tillträdde fanns stora problem med många kommuners djurskyddskontroll. När den orga-nisationen har satt sig tror jag att det blir både bättre rutiner och högre kvalitet på kontrollen.

Kommer du att köpa julskinka i år?– Ja, det kommer jag att göra. Men jag kommer att se till att den kommer från en grisbonde där jag vet att djuren har haft det bra.

FO

TO

: HA

NS R

UN

ES

SO

N

TIDNINGEN C. 21

1 julskinka på ca 3-4 kg

1 ägg, uppvispat

1 msk Coleman’s senapspulver

4 msk siktat ströbröd

3 msk strösocker

Värm ugnen till 125 grader. Spola av skinkan i kallt vatten. Stick in en stektermometer. Lägg skinkan på ett galler med en långpanna under. Stek skinkan tills termometern visar 65 grader och ta ut den ur ugnen.

KLASSISK SENAPS GRILJERAD JULSKINKA

DEN SENASTE DJURSKANDALEN HAR DOCK LETT TILL

EN ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ EKOLOGISKA SKINKOR,

och trots att det är flera veckor kvar till jul har många mindre leverantörer redan slut på ekologisk julskinka. Men även om 27 procent av svenskarna uppger att det är viktigt med ekologisk skinka, är endast sex procent av de julskinkor som Scan säljer ekologiska. Det kan bero på att priset nästan är det dubbla.

Så vad finns det då för olika julskinkor? I valfrihetens Sverige kan man välja mellan färsk rimmad julskinka, lättrökt julskinka eller ekologisk julskinka.

Att rimma och laga egen skinka kräver pla-nering och tid, men liten arbetsinsats. För den som är mer bekväm än så är det lämpligt att välja en färdigkokt skinka som bara behöver griljeras. Den som inte ens har tid att griljera sin skinka själv kan till och med köpa den fär-diggriljerad. Men det är att kasta bort pengar. Det går snabbt och är lätt att griljera själv och så får man lite av den ljuvliga jullika doften hemma i köket.

Även i år verkar trenden att köpa mindre skinkor hålla i sig. Det beror inte enbart på att det blir allt fler hushåll med få eller en person, utan att det blir allt vanligare att de större hus-hållen köper ett par små skinkor i stället för en stor. Då håller sig skinkan fräschare, eftersom den konsumeras på kortare tid.

Men om man köper en julskinka modell större räcker den till en mängd måltider resten av julen. Enklast är att göra sig en härlig skink-macka. Eller laga en riktig rätt av skinkan, till exempel pastasås, skinkpytt eller ost- och skinkpaj.

Viktigast på julbordet är skinkan. Den behåller år efter år sin förstaplats på listan över de mest populära julbordsrätterna. Enligt Scans julundersökning är julskinkan favoriträtt på julbordet för 85 procent av svenskarna. TEXT: ELISABETH JANSSON

Älskade

julskinka

Höj ugnstemperaturen till 300 grader. Skär bort svålen på skinkan och torka den med en ren kökshandduk eftersom griljeringen då fäster bättre. Placera skinkan i en ugnssäker form. Blanda ihop senapspulver, socker och ströbröd. Pensla skinkan med ägget, strö över blandningen. Häll lite matolja i pannan, griljera i fem-tio minuter, ös skinkan med oljan under tiden.

FO

TO

: SV

EN

SK

KÖ

TT

INF

OR

MA

TIO

N

22 TIDNINGEN C.

ÅLADROTTNING. Till titlarna kommunråd, kommunstyrelseord-förande och ordförande i kommunala sektionen i Centerpartiet

FALKENBERG SER SIG GÄRNA SOM HUMORNS HUVUD-

STAD I SVERIGE. INTE SÅ UNDERLIGT MED TANKE PÅ

att det bland kommuninvånarna finns komiker som Annika Andersson och Stefan & Krister.

Stadens nyårsrevy är landets största. Och revypappan har en rik källa att ösa ur när det är dags att skriva manus. Han heter nämligen Magnus Wernersson och delar frukostbord och liv med kommunens starka kvinna, Mari-Louise Wernersson.

Att det ska vara roligt i politiken och det kommunala arbetet är också viktigt för Mari-Louise Wernersson.

–Min målsättning är att vi ska skratta minst en gång under

kommunstyrelse sammanträdena. Ibland het-tar det till lite och då är det förlösande med ett skratt.

KANSKE FÅR MAN SÄKERHET NOG BÅDE ATT BJUDA PÅ SIG SJÄLV OCH ATT TACKLA OVÄNTADE SITUATIONER OM MAN VÄX-ER UPP SOM BONNATÖS I TRYGGESTAD MITT PÅ ÖLAND?– Ja, det var precis som det låter; en trygg och go uppväxt men jag var lite ensam. Jag var den enda som föddes i min församling 1965 och när jag började ettan kunde min fröken inte förstå allt vad jag sa trots att hon också var öländska.

I brist på jämnåriga umgicks Mari-Louise med släkten, inte minst sin samhällsengage-rade farfar.

– Han lärde mig namnen på världens alla presidenter och jag kunde tidigt vilka som satt i regeringen. Farfar och jag diskuterade mycket politik, det har funnits där alltid.

Den politiska förebilden fanns också näst-gårds – landstings- och kommunpolitikern Åke Svensson från Räpplinge. Mari-Louise följde med honom på olika möten och satt och lyssnade med spänning på vad han hade att säga.

– Åke var en väldigt god, jordnära och lös-ningsorienterad politiker, säger hon.

Lika delar dramatik och komik har kantat Mari-Louise Wernerssons väg till partitoppen. En sak är den nytill trädda ordföranden i kommunala sektionen övertygad om: – Det går bättre om man har roligt!TEXT: KARIN HYLANDER FOTO: CHRISTEL LIND

Millis är kommunens

starka kvinna

c.profil

TIDNINGEN C. 23

Den första egna politiska insatsen gjorde hon i Folkkampanjen mot kärnkraft inför kärn-kraftsomröstningen 1979.

Mari-Louise var 14 år gammal och valdes till vice ordförande i folkkampanjen i Borgholm.

– Jag var väl inte direkt till nån hjälp för den ordinarie. När han inte kunde åka på möten frågade jag om det gick att cykla dit… Men jag skrev insändare och knackade dörr jädrar i mig!

HUR DET GICK?Jodå, det valdistrikt i Sverige som sam-lade flest nej-röster låg i Borgholms kommun. Och Mari-Louise Wernersson är än i dag kärnkraftsmotståndare.

– Även om jag inte är lika aggressiv som jag var då, säger hon.

Den politiska karriären tickade på. Mari-Louise började på förvaltningslinjen på hög-skolan i Växjö men hoppade av för ett jobb som politisk sekreterare i landstinget i Kalmar län. Hon har suttit som ombudsman både för partiet och Centerkvinnorna.

Det var som engagerad vice ordförande i CUF-distriktet som hon mötte sin blivande man, hallänningen Magnus.

– 25 år tidigare hade mina föräldrar träffats på en CUF-stämma i Uppsala. När jag skulle åka på stämma i samma stad så flabbade de lite och önskade mig lycka till. När de hämtade

mig vid tåget undrade de hur det hade gått. Jag kunde inte annat än skratta…

Det var bara att ta sitt pick och pack och flytta tvärs över landet. I dag är Mari-Louise och Magnus båda döttrar i tonåren och det gemensamma företaget, kommunikationsby-rån Wernersson Idé, har hunnit få två anställda.

HUR VAR DET DÅ MED DRAMATIKEN?Jo, när Mari-Louise Wernersson tillträdde som kommunstyrelsens ordförande och kommun-råd i Falkenberg skedde det under verkligt dra-matiska former. Hon tvingades ta över rodret över en natt.

– Jag arbetade politiskt i kommunen och

kan Mari-Louise Wernersson nu lägga ytterligare en. I augusti blev hon utsedd till årets Åladrottning av Ålakademin. – Det blev jag för kommunens miljövårdsarbete i Ätran. Det är en jätteallvarlig fråga. 99 procent av ålen har försvunnit. Missförhållanden som man vet om måste man göra allt man kan för att åtgärda och detta vet vi. Så jag ska ge järnet det här året! säger hon.

c.profil

FAKTAAnn Mari-LouiseWernersson (kallas Millis)Ålder: 44 år

Född och uppvuxen: På Öland

Vardagssyssla: Kommunråd i Falkenberg

Aktuell: Har i höst tillträtt som ord förande för Centerpartiets kommunala sektion

24 TIDNINGEN C.

parti styrelsen ungefär en dag i veckan och trivdes väldigt bra som egen företagare. Jag hade inte tänkt tanken att bli kommunråd. Så kom den fruktansvärda dagen den 18 januari 2006. Ingemars sekreterare ringde och sa att han hade blivit sjuk. Det hördes direkt att det var allvarligt.

Ingemar Johansson, som inte bara var cen-terpartistiskt kommunråd i Falkenberg utan också Mari-Louises gode vän, hade drabbats av en stroke. Hon följde med i ambulansen in till länssjukhuset i Varberg.

– På vägen dit försökte jag ringa hans fru. Vi visste ju inte om han skulle klara sig.

När Ingemars familj kommit till sjukhuset åkte Mari-Louise hem och hade krismöte med sin egen.

– Jag visste ju att jag måste ta vid på något sätt. Det var bara att lägga om livet. Redan näs-ta dag var jag tvungen att hålla informations-möten om vad som hänt, säger Mari-Louise.

Att hålla sig kall och rationell i det läget var inte det enklaste. Det blev något lättare när Ingemars fru ringde redan på andra dagen och meddelade att Ingemar hade gett Mari-Louise sitt mandat och förtroende. Han kunde inte tala men hade skrivit på en lapp: ”Millis ska ta över”.

Till de svåraste ögonblicken i hennes liv hör ändå det när hon räckte fram pappret till sin företrädare uppe på sjukhuset och bad honom skriva under att han avsade sig uppdraget som kommunstyrelsens ordförande.

Det blev ändå bra till slut, både för Mari-Louise och för Ingemar Johansson.

– Han har valt att se det som att jag hjälpte

honom, inte som att jag tog hans plats. I dag är han min andreman precis som jag var hans tidigare, säger Mari-Louise.

Bara ett halvår senare kom nästa chock. Oppositionsrådet Bill Andersson, som stöttat Mari-Louise mycket under den första tiden som kommunråd, segnade ner och dog i kom-munhuset, 62 år gammal.

– Livet är så. Det händer grejer, säger Mari-Louise allvarligt.

Mari-Louise Wernerssons hjärtefråga delar hon med sin partiledare; näringslivspolitiken. När tidningen C. träffar henne har hon just varit på en företagarfrukost i Ullared.

– Näringslivsfrågor handlar ju om allt från infrastruktur till attityder och att få igång tillväxten igen är det viktigaste vi politiker har att jobba med, säger hon.

– Falkenbergs kommun har just utsetts till årets IT-kommun. Jag tog emot priset på Göteborgsoperan häromkvällen och är så himla stolt. Att en “bonnakommun” kunde ta priset framför näsan på Silicon Valley i Stockholm – de övriga nominerade var Järfälla, Täby och Stockholm! Att vi med egen kunskap, kompetens och drivkraft har drivit utveckling vidare en bra bit ifrån Märsta!

FULLTECKNAD KALENDER

Miljö- och energifrågor hör också till det som engagerar henne. En annan stor och viktig sak, som tar mycket tid just nu, är planeringen av kommundagarna i Göteborg.

Som för alla politiker på Mari-Louise Wernerssons nivå är både dagar och kvällar fulltecknade nästan jämt. Men bara nästan.

Ingemar Johanssons stroke, Bill Anderssons hastiga död och det faktum att även Bills efter-trädare har drabbats av stressrelaterade hälso-problem har gett Mari-Louise Wernersson en tankeställare.

– Jag var nyligen på Previa och tog prover för att kolla upp att allt är bra. Varje dag ställer jag klockan på kvart i sex för att hinna med en frisk morgonpromenad tillsammans med min väninna Fia. Och på helgen försöker jag att hålla en hel dag fri från arbete. Då kollar jag inte ens Facebook. Allra bäst tycker jag att det är om vi har gäster hemma på lördagskvällen eller om vi är bortbjudna till goda vänner. Jag tycker ju om att ha roligt!

TANKESTÄLLARE. Först fick Mari-Louise Wernerssons gode vän och företrädare på kommunrådsposten, partikamraten Ingemar Johansson, en stroke. Ett halvår senare dog oppositionsrådet Bill Andersson mitt i valrörelsen. – Livet är så. Det händer grejer. Det är läxan jag fått, säger Mari-Louise Wernersson.

Jag skrev insändare och knackade dörr jädrar i mig!

c.profil

»

TIDNINGEN C. 25

MOT NYA HÖJDER. Det är extra roligt att vara centerpartist i Falkenberg, tycker Mari-Louise Wernersson. Både för att partiet har ett starkt fäste här och för att klimatet i kommunhuset är gott.

c.profil

FAKTACENTERPARTIET I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONEREfter valet 2006 har Centerpartiet, utöver de 29 riksdagsledamöterna, omkring 3 000 förtroendevalda på den regionala och lokala nivån. Centerpartiet finns representerat i alla kommuner förutom fem, och finns också med i olika majoriteter i cirka 160 av landets 290 kommuner.

I 58 kommuner innehas posten som kommunstyrelseordförande av en centerpartist. I landets regioner/landsting har Centerpartiet sammanlagt 160 mandat och finns med i ledningen i elva av landets 20 regioner/landsting.

Centerpartiet fick i snitt 9,1 procent i 2006 års kommunalval och 7,9 procent i region/landstingsvalet. I de enskilda kommunerna varierar Centerpartiets valresultat från några procent upp till dryga 45 procent.

KOMMUNALA SEKTIONENFör att den centrala och lokala politiken ska hänga ihop, och för att stärka och utveckla den regionala och lokala politiken har Centerpartiet en kommunal sektion. Sektionen rapporterar till Partistyrelsen och arbetar gentemot förtroendevalda på kommunal och regional nivå. Sedan slutet av augusti leds sektionen av Mari-Louise Wernersson som också är kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg.

Kommunala sektionen håller koll på vad som händer inom Sveriges Kommuner och Landsting och har också en stödgrupp för lokala politiker som utsätts för olika former av hot. Kommunala sektionen ansvarar för Kommundagarna som är det årliga mötet för Centerpartiets ledande kommunpolitiker. Nästa gång hålls Kommundagarna i Göteborg den 5-6 februari.

26 TIDNINGEN C.

Delta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: elisabeth.jansson@centerpartiet.sedebatt

26 TIDNINGEN C.

TILL ATT BÖRJA med vill jag tacka Carlos för att du tar upp detta ämne, miljöfrågan förtjänar mer diskussion än att i koncensus lämnas med medskicket att den är viktig. Det viktigaste att diskutera är hur vi ska göra inte enbart att vi ska göra något.

MEN ATT HA INGÅNGEN att människor bara ska få konsumera de varor som de ”verkligen behöver” gör mig mörkrädd. För vem ska bestämma vad det är som man verkligen behöver och vem ska se till att människorna inte konsumerar det som inte är tillåtet. Politikens utmaning är att styra konsumtionen och efterfrågan till hållbara alternativ. Det är genom konsumtion och efterfrågan som vi kan driva utvecklingen åt rätt håll.

Att stanna utvecklingen nu vore ödesdigert, det är nu vi måste hitta morgondagens lös-ningar. Människor i fattiga länder kommer inte att nöja sig med låsas in i fattigdom, de har rätt till utveckling. För att utvecklingen ska vara hållbar krävs nya idéer och mer forskning och för att någon ska forska krävs efterfrågan på idéer. Utveckling, tillväxt och efterfrågan är förutsättningar för en hållbar värld.

LOKAL PRODUKTION anses av många inklusive Carlos vara en del av vägen till ett ekologiskt hållbart samhälle, jag håller inte med.

Naturligt vis är det viktigt att utnyttja naturens resurser på ett effektivt sätt, det behöver vi inte diskutera. Men är då lös-ningen att i så stor utsträckning som möjligt producera lokalt?

JAG KAN GE ETT exempel för att göra min argumentation övertydlig; jag bor i Torsåker någon mil norr om Dalälven. I min by finns en efterfrågan på vin och jag bestämmer mig för att starta en vingård. Efter stora investeringar och enorma uppvärmningskost-nader har jag fått igång några vinrankor som producerar druvor med ganska dålig kvalitet. Samtidigt har en driftig kille i södra Frankrike börjat producera vin, för samma kostnad som jag kan producera en flaska kan han få fram 100 stycken.

VAD ÄR DÅ LÖSNINGEN på detta? Är det att ge mig skattefinansierat stöd för få affärerna att gå ihop, är det att förbjuda människor i Torsåker att dricka vin eller är det att låta killen i Frankrike syssla med vintillverkning, se till att han gör det på ett miljövänligt sätt och frakta vinet till Torsåker med förnyel-sebart drivmedel? Jag röstar på det sista alternativet. Det finns nog de som efterfrå-gar whiskey i Torsåker också, det kanske är på den marknaden jag ska slå mig in på.

MEN JAG HÅLLER naturligtvis med dig i mycket av det du skriver. Centerpartiet är i stort behov av att förtydliga och utveckla sin miljöprofil. Det är inte bara för att vinna väljare, det är främst för att Sverige och världen behöver frihetliga miljöpartier. Den positionen kommer vi inte att ta genom att kopiera Miljöpartiets skrämselargumenta-tion och stagnationspolitik, vägen är inte att strypa konsumtion utan att uppmuntra den.

HENRIK BJÖRKMANCenterpartiet i Gävle

Konsumtion ska uppmuntras – inte strypasReplik på Carlos Anderssons debattartikel i förra numret av tidningen C. Han menade att Centerpartiet måste förtydliga sin miljöprofil och börja ifrågasätta konsumtionssamhället.

Henrik Björkman från Centerpartiet i Gävleborg tycker tvärtom att tillväxt och efterfrågan är förutsättningar för en hållbar värld.

Henrik Björkman

TIDNINGEN C. 27

– VALRÖRELSEN I VÅRAS VAR NÅGOT AV DET JOB-

BIGASTE, MEN SAMTIDIGT ROLIGASTE JAG VARIT MED

om, säger Lena Ek.Hon fick drygt 33 procent av Centerpartiets

personkryss och känner sig ödmjuk och stolt över det stora förtroendet. Samtidigt känner hon att stödet förpliktigar.

– Jag kommer att arbeta hårt för att visa upp mitt arbete för väljarna och för alla cen-terpartister runt om i landet, säger hon.

Som före detta kommunalråd och riksdags-ledamot är det inte första gången som Lena Ek klarar av en valrörelse för att därefter sätta igång det politiska arbetet.

– Att arbeta i Europaparlamentet innebär ett politiskt entreprenörskap som har stora likheter med kommunpolitiken. Mycket hand-lar om personkemi och att bygga allianser, säger Lena Ek.

Den tydliga blockpolitik som finns på riks-planet i Sverige och som kräver en annan typ av alliansbygge saknas.

– Istället för att, som jag gjorde när jag var ekonomiskpolitisk talesperson för partiet, bygga från grunden med en långsiktig ekono-misk plattform tillsammans med de andra bor-gerliga partierna, handlar parlamentsarbetet om allianser i sakfrågor, säger Lena Ek.

FRAMTIDSFRÅGOR I FOKUS

Trots att Lena Ek sitter på Centerpartiets enda mandat i Europaparlamentet är hon inte ensam. Genom sin position som gruppledare för den liberala gruppen i det tunga industri-, forsknings- och energiutskottet har hon genom årens lopp förhandlat många viktiga frågor.

– Jag har haft förmånen att arbeta med stora frågor som kemikaliedirektivet REACH, EU:s klimatpaket och nu under hösten med Telekompaketet, säger Lena Ek.

Inför den här mandatperioden kommer Lena Ek även fortsättningsvis att rikta in sig på klimat och energipolitik, samt jämställdhets- och öppenhetsfrågor. Dessa prioriteringar

Mer hjärta och smärta med

LissabonfördragetEn ny arbetsvecka i Strasbourg är på väg att ta slut och Lena Ek andas ut under några minuter i arbetsrummet. TEXT: KRISTIAN LJUNGBLAD

har också präglat hennes val att nu också vara ersättare i Jordbruksutskottet.

– Att Europa har ett hållbart jordbruk är viktigt för alla svenskar. Det är också troligt att jordbruket kommer att bli nästa klimatre-surs. Dessutom älskar jag ju skogen!

I och med att Lissabonfördraget träder i kraft kommer Jordbruksutskottet att få mer att säga till om. Den så kallade medbeslutan-derätten, som innebär att parlamentet och ministerrådet har lika stor makt, kommer att utvidgas till flera områden, däribland till jordbrukspolitiken.

– Genom det nya fördraget kommer den ideologiska nerven att bli tydligare i parla-mentet. Det kommer att bli spännande att se om det även påverkar alliansbyggandet, men räkna med att det kommer att bli mer hjärta och smärta i Europapolitiken.

Centerpartiet i Bryssel

28 TIDNINGEN C.

ALE 2010-02-15 kl 19.00Starrkärrs bygdegårdBoel Holgersson, tel 0733-300 223 eller e-post boel.holgersson@centerpartiet.se

BERG 2010-02-14 kl 19.00Gymnasieskolan, SvenstavikDan-Olov Westberg, dan-olov.westberg@berg.se

BJUV 2010-01-27 kl 19.00Smedjan Billesholm042-89070

BODEN 2010-02-28 kl 15.00Partilokalen Hellgrensgatan 4Roger Bohman, 070-696 24 55, rutbo@telia.com

BOLLNÄS 2010-02-16 kl 19.00Hantverkslokalen i BollnäsMaud Kvarnäng, maud.kvarnang@centerpartiet.se

BORÅS 2010-02-10 kl 18.30Plats meddelas senareboraskrets@centerpartiet.se

BOTKYRKA 2010-02-12Tid och plats meddelas senare

BOXHOLM 2010-01-31 kl 17.00Samlingssalen Bjursdalen, BoxholmPer-Åke Agnevik

BRÄCKE 2010-02-10 kl 19.00Jämtkrogen BräckeJan Danielsson, jv.danielsson@telia.com

DALS ED 2010-03-14 kl 15.00Gamla RealKenneth Gustavsson, 0534-320 37

EKSJÖ 2010-02-15 kl 19.00Mariannelund, Folkets HusConny Sixtensson, 070-644 84 71, conny.sn@hem.eksjo.com

ENKÖPING 2010-02-17 kl 19.00Litslena bygdegårdGunilla Karlsson, 0171-359 26, enkoping@centerpartiet.se

ESLÖV 2010-02-25 kl 18.30Prästgården, MarieholmJenny Eberyd, 0413-55 52 57, jenny_eberyd@hotmail.com

ESSUNGA 2010-02-27 kl 19.00Räddningstjänstens lokal, NossebroGunilla Johansson, gunilla.arnej@swipnet.se

FALKÖPING 2010-02-23 kl 19.00Meddelas senareHillevi Wallgren, adolfsson.hillevi@telia.com

FINSPÅNG 2010-01-25 kl 18.00Missionskyrkan i FinnspångFredrik Blomberg, 0122-211 11, fredrik.blomberg@tele2.se

FÄRGELANDA 2010-03-09 kl 18.30Torps SkolaMarion Pelli, 0528-200 88, marion.pelli@spray.se

GNOSJÖ 2010-02-08 kl 18:30GSK Stugan GnosjöTore Gustavsson

GÄLLIVARE 2010-01-04 kl 17.30SV-lokalen, Raijoväg 3, 982 36 GällivareBerit Vennström, 0975-102 39, beritvennstrom@hotmail.com

HABO 2010-02-28 kl 14.00Nya församlingshemmet, BankerydEgon Waldemarsson, 0733-37 46 55, egon@habo.net

HALMSTAD 2010-02-22 kl 18.30Holms bygdegård, HolmVera Andersson, 035-10 31 40 (ons fm), vera@hyltan.se, halmstad@centerpartiet.se

HANINGE 2010-02-28 kl 14.00Plats meddelas senarePetri Salonen, 070-397 41 42, petri.salonen@centerpartiet.se

HELSINGBORG 2010-02-15 kl 18.00MörarpChristina Freij, 0709-10 97 82, christina.freij@centerpartiet.se

HJO 2010-02-24 kl 19.00Södra Fågelås församlingshemGert Franzén, 0503-124 97

HUDIKSVALL 2010-02-25 kl 19.00 Meddelas senare Lars-Olof Widell, 0650-148 48, lars-olov.widell@centerpartiet.se

HÅBO 2010-02-10 kl 19.00KommunhusetSven-Erik Svensson, sveneric.svensson@choseutveckling.se

HÄRNÖSAND 2010-02-21 kl 19.00Församlingsgården i HärnösandNiklas Forslund, 070-5435700

HÄSSLEHOLM 2010-02-24 kl 19.00Storby BygdegårdKretsexpeditionen 0451-834 08, centerpartiet.hlm@telia.com

HÖÖR 2010-02-23 kl 19.00Kyrkans Hus i BosjöklosterOla Kollén, 0413-224 46, ola.kollen@telia.com

JÄRFÄLLA 2010-02-10 kl 18.30Studieförbundet Vuxenskolan, Kvarnplan 11, JakobsbergMonica Lindberg, 070-250 02 02, monica.lindberg@dhl.com

KALIX 2010-02-23 kl 19.00Kalix Folkhögskola, ÄlvgårdenKretsordförande Kristina Henriksson, kristina.henriksson@sv.se

KARLSKOGA 2010-02-09 kl 19.00Prisma CaféInga-Lill Andersson, bjorkmo@tele2.se

KARLSKRONA 2010-02-10 kl 18.30Plats meddelas senare

KINDA 2010-02-14 kl 14.00Tjällmo HornGöran Olsson

KLIPPAN 2010-03-11 kl 19.00Skäralids RestaurangTorsten Johansson, 0435-150 51

KROKOM 2010-02-15 kl 19.00Plats meddelas senareEvert Jonsson, evert.jonsson@centerpartiet.se

KUMLA 2010-02-28 kl 17.00Studieförbundet Vuxenskolans lokal, Viagatan 8, KumlaJan Engman

KUNGSBACKA 2010-03-08 kl 19.00HanhalsgårdenKristina Karlsson, 0706-66 56 91

KÖPING 2010-02-25 kl 19.00Tallåsgården i MunktorpPer-Anders Jansson, 070-537 18 64, per-anders.jansson@centerpartiet.se

ÅRSMÖTENTill alla medlemmar i

CENTERPARTIET, CENTERKVINNORNA, CENTERPARTIETS UNGDOMSFÖRBUND & CENTERSTUDENTER

Alla medlemmar i Centerrörelsen kallas till och har rösträtt på Centerpartiets krets-årsmöte. Samtliga kretsar i Centerpartiet har möjligheten att publicera sin inbjudan till årsmöte i tidningen C. Här nedan hittar ni de kretsar som har valt att kalla till årsmöte i medlemstidningen.

Skriv in datumet i kalendern och varmt välkommen på ett spännande årsmöte!

MED CENTERPARTIET LANDET RUNT

c.sverige!

TIDNINGEN C. 29

LAHOLM 2010-02-15 kl 19.00Kräveds BygdegårdOve Bengtsson, 0708-35 95 34, ove.bengtsson@laholmsbredbandsbolag.se

LANDSKRONA 2010-02-15 kl 18.30Plats meddelas senaresven-olof.birgersson@swipnet.se

LINDESBERG 2010-02-08 kl 18.30Masugnen, LindesbergKarl Arne Löthgren, 070-517 60 58

LINKÖPING 2010-02-20Tid & plats meddelas senareKim Svensson, 013-31 21 23, kim.svensson@centerpartiet.se

LUND 2010-03-01 kl 19.00N. Ugglarps bygdegårdBörje Hansson, borje.hansson@centerpartiet.se

LYCKSELE 2010-02-21 kl 12.00Ansia Konferens & RestaurangHans-Olof Mårtensson, hansoe.martensson@telia.com

LYSEKIL 2010-02-15 kl 18.30SAIS Klubbhus, BrastadChristina Rörvall-Dahlberg, 0523-406 01, rorvall-dahlberg@telia.com

MORA 2010-02-09 kl 18.30Röda Stugan, Vasagatan, MoraNils Carlsson, nils.carlsson@mora.se

MUNKFORS 2010-01-31 kl 17.00Plats meddelas senarePeter Ingmarsson, peter.ingmarsson@brevet.nu

MÖNSTERÅS 2010-02-15 kl 18.30Kronmunken, MönsteråsLennart Karlsson, 0499-208 09, lennart.049920809@telia.com

NYBRO 2010-02-19 kl 18.30Alsterbro Folkets HusKenneth Petersson, kenneth.petersson@centerpartiet.se

OLOFSTRÖM 2010-02-17 kl 19.00Kyrkhults församlingshem

ORSA 2010-02-09 kl 18.30Borns BystugaMikael Thalin, mikael.thalin@cleanmail.se

ORUST 2010-02-28 kl 15.00Studieförbundet Vuxenskolan, HenånIngrid Nyström, ingrid.nystrom@yahoo.se

OSKARSHAMN 2010-02-18 kl 18.30Villa Shalom, Homhällevägen, OskarshamnChrister Brorson, ch.brorson@gmail.com

OVANÅKER 2010-02-25 kl 19.00Plats meddelas senare, Se annonsBjörn Mårtensson, 0271-310 41, 070-568 30 52, bjorn.martensson@helsingenet.com

OXELÖSUNDS datum och tid meddelas senareföreningslokalen Trädgårdsgatan 11

PERSTORP 2010-02-09 kl 18.30Plats meddelas senareArnold Andréasson, familjen.andreasson@telia.com

ROBERTSFORS 2010-02-23 kl 18.30Ostens lager, ÅnäsetMarta Pettersson, svmarta@robertfors.se

SALEM 2010-02-03 kl 18.00 - 21.00Salems kommunhus / ”Bergaholm”Leif Ståhl, 0739-15 81 54, leif_stahl@yahoo.com

SKINNSKATTEBERG 2010-01-17 kl 15.00St. Davidsgården SkinnskattebergAnders Andersson, bussbyn@gmail.com

SKURUP 2010-02-06 kl 10.00Skurups BygdegårdJörgen Sjöslätt, 0411-45159 jorgen.sjoslatt@tele2.se

SKÖVDE 2010-03-01 kl 18.30Stadshuset, SkövdeGun Edin, g.edin@telia.com

STORFORS 2010-01-21 kl 18.00Sockenstugan BjurtjärnGerd Lagerqvist, 0550-910 42, gerd.lagerqvist@telia.com

STORUMAN 2010-01-31 kl 13.00Vuxenskolan, StorumanPatrik Persson, patrik.persson@storuman.se

STRÄNGNÄS 2010-02-18 kl 19.00Sal Glunten, Kommunhuset, SträngnäsAnton Nordström, anton.nordstrom@strangnas.se

STRÖMSUND 2010-02-15 kl 19.00Församlingshemmet, BackeGöran Espmark, 0670-350 24, goran.espmark@norrskog.se

SUNDSVALL 2010-02-28 kl 09.30Sockenstugan i Liden vid kyrkanHans Forsberg, 070-647 95 14, hans.forsberg.svensson@centerpartiet.se

SUNNE 2010-02-10 kl 18.00Café LövenJonas Feltenmark, 0730-60 18 66, jonas.feltenmark@centerpartiet.se

SÄFFLE 2010-02-21 kl 15.00Vattenverkets konferenslokalChrister Tengelin, 0709-50 52 52, christer.tengelin@spray.se

SÄTER 2010-02-07 kl 18.00Nybo bygdegård GustafsKarl-Erik Finnäs, finnas@telia.com

SÖDERTÄLJE 2010-02-25 kl 18.30Plats meddelas senareJosefin Gripenstam, 08-550 180 20, sodertalje@centerpartiet.se

TIBRO 2010-02-11 kl 18.30NäringslivetshusAnnica Henrysson 0504-31016, annica.henrysson@skovde.se

TIERP 2010-02-24 kl 19.00Plats meddelas senareBertil Ahlin, 070-372 19 21

TIMRÅ 2010-02-24 kl 19.00Lagårn, Lögdö brukAnita Hellstrand, 070-510 20 17, 060-15 60 31, anita.hellstrand@centerpartiet.se

TINGSRYD 2010-02-16 kl 19.00Rävemåla bygdegårdSören Gabrielsson, gabrielsson.soren@telia.com

TJÖRN 2010-01-30 kl 14.00SibräckagårdenHenry Hermansson, 070-635 31 55, 0304-66 35 63, henry.hermansson@gmail.com

TRELLEBORG 2010-02-22 kl 19.00Vattentornet i TrelleborgPatrik Holmberg, 0708-81 77 70

TROLLHÄTTAN 2010-02-22 kl 18.30Upphärads bygdegårdGunilla Karlsson

TROSA 2010-02-25 kl 19.00Plats meddelas senare

TÄBY 2010-01-30 tid meddelas senareRadarvägen 43, Hägernäs, TäbyKG Eriksson, 0708-82 44 27, kg.eriksson@bredband.net

UMEÅ 2010-02-22 kl 19.00Landstingshuset UmeåEric Bergner, eric.bergner@centerpartiet.se

UPPLANDS VÄSBY 2010-02-20Tid & plats meddelas senare

VALLENTUNA 2010-02-24 kl 19.00Café Biscotti, TunaTorg 3, 186 31 VallentunaMärta Rönnås, 0734-13 93 82, centerpartiet.vallentuna@telia.com

VILHELMINA 2010-01-15 kl 18.00Hotel Wilhelminas SPA-avdelningMaria Kristoffersson, 070-371 49 09, maria.kristoffersson@vilhelmina.se

VÅRGÅRDA 2010-03-01 kl 19.00Dagcentralen FloragatanStig-Olov Tingbratt, tingbratt@telia.com

VÄRNAMO 2010-02-11 kl 19.00Plats meddelas senareStefan Widerberg, getterslid@telia.com

VÄXJÖ 2010-02-18 kl 19.00Loke i JätCarl-Gunnar Hagberg, carl-gunnar.hagberg@centerpartiet.se

YSTAD 2010-02-25 kl 19.00Österlenkryddor

ÅRE 2010-02-14 eller 21 kl 19.00Copperhill, ÅreAnna-Lisa Hoflén, 070-219 16 07, anna-lisa.haflen@centerpartiet.se

ÅRJÄNG 2010-02-12 kl 18.30Best Western Hotel ÅrjängRoland Kylén, 076-130 41 27, roland@sillerud.se

ÖRNSKÖLDSVIK 2010-02-17 kl 18.30Sidensjö BygdegårdBarbro Olsson(Center exp.), 0660-182 10, 070-333 35 78, info@centerpartiet.nu

ÖSTERSUND 2010-02-21 kl 18.00Stocketitt, FrösönAnki Lundstedt, 070-677 46 74, anki.lundstedt@centerpartiet.se

ÖSTHAMMAR 2010-02-17 kl 19.00Hökhuvuds bygdegårdBertil Alm, 0174-109 16, 0709-22 84 47, bertil.alm@centerpartiet.se

ÖSTRA GÖINGE 2010-03-08 kl 18.00Brobygården, BrobySofia Bengtsson, 0709-36 05 52

30 TIDNINGEN C.

CATHERINE ISAKSSON NY GENERAL SEKRETERARE I CISCatherine Isaksson, 47 år, blir från och med 1 februari 2010 ny generalsekreterare i Centerpartiets Internationella Stiftelse, CIS.

– Det känns spännande att få bidra till att utveckla CIS och fördjupa det arbete som jag hittills har gjort på ideell basis. Att få bidra till att människor kan förändra sin livs-situation genom demokratiutveckling är en oerhört stark drivkraft för mig, säger Catherine Isaksson.

Catherine efterträder Siv Ramsell Westberg som efter mer än 10 år på posten nu slutar på egen begäran.

c&hörCENTERFOLK I FARTEN

Föreslå kandidater till Centerkvinnornas förbundsstyrelse!Nu är det dags att föreslå kandidater till Centerkvinnornas nya förbundsstyrelse som ska väljas av stämman i Lund den 23-25 april.

Alla medlemmar i Centerkvinnorna har rätt att lämna in namnförslag till valberedningen.

Skicka kontaktinformation för den/de kandidater du vill föreslå till Ann-Christine Simonsson som är valbered-ningens ordförande:

ann-christine.simonsson@swipnet.seeller Ann-Christine Simonsson, Torp Östergården 3, 514 61 DALSTORP

Välkommen med ditt förslag senast den 15 februari!

Centerkvinnornas valberedning

ALLIANSREGERINGEN HAR NU LAGT NÄSTAN 300

MILJONER KRONOR PÅ ATT RÄTTA TILL FELEN, VILKET

var nödvändigt.– Om vi inte hade rättat till felen kunde det

ha lett till att enskilda brukare riskerade att få betala tillbaka stora delar av sitt gårdsstöd. Det skulle också ha lett till stora böter för Sverige. Danmark har haft liknande fel och de har varit tvungna att böta en miljard kro-nor till EU. Det är lika mycket pengar som en procents sänkning av egenavgifterna, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Den extra administrationen har dock lett

Årets utbetalningar av miljö- och gårdsstöd är försenade. Det beror på att många uppgifter i databasen för jordbruksmark varit felaktiga. Fel, som den förra regeringen inte gjorde något åt.

Miljö- och gårdsstödet försenat

till att de ansvariga myndigheterna ligger efter med utbetalningarna.

Jordbruksverket och länsstyrelserna har målsättningen att 90 procent av stöden ska betalas ut innan årsskiftet. Sett över hela lan-det är målet fullt realistiskt, dock ligger vissa länsstyrelser sämre till än andra. Detta trots att regeringen har gett länsstyrelserna sam-manlagt 120 miljoner kronor ytterligare i år för att de ska klara av att få ut stöden i tid.

– För mig har det viktigaste varit att så många som möjligt ska få så mycket som möj-ligt av sina pengar så fort som möjligt. När jag

förstod att vissa bönder riskerade att inte få sina pengar i tid bjöd jag in de ansvariga på Jordbruksverket och länsstyrelserna för att förhöra mig om det fanns något ytterligare som jag kunde göra, säger Eskil Erlandsson.

Det entydiga svaret var att det inte fanns något som kunde göras från politiskt håll, utan att det främst handlar om administrativa rutiner.

– Nu hoppas jag att de ansvariga myndig-heterna lägger allt sitt krut på att betala ut så mycket de bara orkar så att så få bönder som möjligt drabbas, säger Eskil Erlandsson.

TIDNINGEN C. 31

korsord

stres-sar

sällan

natur-pro-

dukter

även

irland

sjö-

fara

utanin-

tresse

är en m iljö-

märkt fågel

om en

stund

rikt-

n ing

ton e

höjd

någotatt ha iskjort-ärmen?

är töj-

bar

mannenbakompeergynt

franskvän

sådanlist anas

åträdvisa

upp sig

kännersig

säkerkan läk-are skri-va motion

på

skrivskänsligtkritise-ra hårt

bak-

plats

bad-

plats

begärblevdhl

kan

bonden

haranghåller

detkallt

förund-rar i skyn

kortingenjör

på -

m inner

hoarom

natten

tropikväxtmynnar

ut idonau

på dennasidaninom

kemin

varu kodmötte

noak ara-rat med

fattasär bilden

ovanifrån

utslag

muskel-svag-het

är en full-fjädraddansare

måla

tunt

forma

finnastill-

gänglighälsning

mjukgörvisar de

sombryr sig

tanke-lära

knäcksjultid

var med

är den somnästan slår

sig fram

rabatt-

växt

hyllasdam medstickas

med

månfasvisar uppsig tillvardags

leveri över-

dåd

välja

fram

mjuk-vararen-

skötare

skrev

verdi

mån om

pigg

vändsi t id-n ing

gör vigoda

sopporav

klagalite

fordon

passarmed

kreti

plock-ar man

bäroch

svamp i

vinnerkan vara

av klister-

typ

sker i

sculler

hållertempeni bilen

kan enbåtvara

mångenpå

träd

fallerdet

mesta

dagens

dubbel

© svenska korsord ab

Ç

⁄

⁄

‹

Ç Ç

‹

⁄

⁄

⁄

÷

e

v

m

r

moster

eke

hetlevrad

r

ideala

cent

k

l

geni

lekar

n

tre

ari

etsa

dåren

enskede

g

bra

åratal

pryl

l

pa

s

v

v

katt

einar

eskil

anar

alun

n

smörsång

atp

e

glas

eko

sond

ironi

ego

s

klas

ensam

nagel

tabu

avmätt

pina

d

generade

seans

illa

rena

enbart

testat

gerskön

avkopp-ling

enjord-näraman

låterinställ-

samtgenljud

förbudblirlättröda

tvätt-

ade

lyssnarlydighund

på

blevgammalkille i

särklass

fällerden som

villilla

kan gäd-da i vassläkar-slang

blirman avskadanstänga

utanin-

tresse

ute-slut-ande

kärraluktade

somhundenkänner

backa-fallösolo

är jupellesvans-

lös

som domtyp

tenn is-tour

ande-möte

en i

släkten

tänder

snabbt

mynt i

england

ljus-

huvud

målamedsyra

utmärktligger i

söder oms-holm

sago-ormgrej

har vissaför

affärersatir

låterför-vånat

ny-

badad

himlaklar

börjarräkn ing

om enstundefter

två

hållitlåda

stopparblod

fästasbäst

möjliga

fältangerjätte-

lång tid

kanskesom

kanske

göra

illaprovat

tillhörtoppendrogrunt

ton i

skalan

brassicapå latinden ärej klok

som

mulen

hör upp!känns

inte brai ögat

gillar

barn

firas26 sep-tember

längre insöder-bergs

doktor

mårsjö-sjuk

önskar

onöjd

brinnerpå ljus

hårtvirke

minns nog krav-aller -31

carina

bröd-krydda

jag

gala-

vagn

ses

ihop

rätts-

giltigt

blir dethösttidbra medordn ing

fårkungen

i lön

väl i

götet

görlångaköer

var en

svejk© svenska korsord ab

֍

ÇÇ

⁄

÷

ÇÇ

Ç Ç Ç

Ç›Ç

÷

÷

÷

÷

÷

Ç

÷

Lösningen är inskickad av:

NAMN ........................................................................

ADRESS ......................................................................

POSTADRESS ...............................................................

Skicka din lösning senast den 15 januari 2010 till:Centerkryss 4/2009tidningen C, Box 2200, 103 15 Stockholm

Vinnare Centerkryss 3/2009

1. Ulla Sundberg, Säter

2. Ragnar Peterson, Karlskoga

3. Ann-Mari Håkansson, Fågelmara

4. Inger Wallin, Degeberga

5. Ulla Pettersson, Målilla

6. Seth Svensson, Dalsjöfors

7. Inga-Lill Gunnarsson, Vimmerby

8. Lena Axelson, Edsbyn

9. Carita Härstedt, Tomelilla

10. Beril Karlsson, Bengtsfors

TIDNINGEN C. 31

Vårdcentralen Familjeläkarna Skrea i Halland.

EN TIDNING FRÅN CENTERPARTIETNummer 4/2009 Posttidning B returadress: tidningen C. Box 2200, 103 15 Stockholm

Någon månad senare var klimatfrågan högst på den världspolitiska dagord-ningen. Tidigare världs banks ekonomen Nicolas Sterns kostnadsberäkningar och Al Gores film fick massivt genom-slag. Plötsligt följdes varje rapport från FN:s klimatpanel av stora rubriker. Det som Centerpartiet talat om i decennier var nu på allas läppar.

För mig har klimatfrågan också varit den helt ojämförligt största frågan under mandatperioden. När FN:s klimatmöte nu har öppnat känns det som slutet på tre år av förberedelser, med åtskilliga resor – närmare 60 enbart i år - över hela jorden.  

Jag har under de här åren besökt jor-dens lunga i form av Amazonas regn-skog. Jag har mött människor i Afrika som minst av allt orsakat klimatpro-blemen men nu drabbas hårdast av dem. Jag har sett utvecklingen av ny grön teknik i Kina och Indien. På plats har jag diskuterat med forskarna på Antarktis. Jag har haft till fällen att skaka hand och samtala med USA:s Obama och Kinas Hu. Men framförallt har jag haft djupgående och omfat-tande diskussioner med världens miljö ministrar.

Det är vi miljöministrar som ansvarar och driver klimat förhandlingarna. Vi har haft åtskilliga tillfällen att testa varandras ståndpunkter och pressa på varandra till det som behöver göras.

Sverige o ch EU gjorde sig tidigt väl för-beredda. Steg för steg har vi förtydligat våra krav och förväntningar på andra länder. Vi såg i alliansregeringen till att Sverige som första land ställde upp på 30 procent minskning i EU. Vi höjde ambitionen och skiftade det socialde-mokratiska klimatmålet på minus fyra procent till 2012, till en minskning på 40 procent. Med det mest ambitiösa klimat- och energipolitiken i Europa visar vi vägen för att bryta beroendet av fossil energi, och istället öppna för kraftfulla investeringar i det förny-bara. 2030 ska vi ha fossiloberoende fordonsflotta.

Så kan vi gå vidare: Centerpartiet leder Allians rege ringen och Alliansregeringen leder EU för att driva på för miljön.

Nu reser jag till Köpenhamn för att leda EU:s miljöministrar i klimatför-handlingarna. Jag har varit tydlig: jag åker till Köpenhamn för att lyckas. Vi behöver en överenskommelse som

omfatta alla världens länder och sammanlagt minskar utsläppen så att att jordens temperaturökning kan hållas under två grader. Detta har jag också fått starkt stöd för i kampanjen 2grader som så många centerpartister varit engagerade för.  

Jordens klimat har väntat länge nog. Det är i Köpenhamn beslutet ska tas, med allt innehåll som är viktigt för att rädda klimatet. Efter tre års förberedelse tänker jag inte ge upp i slutspurten.

ANDREAS CARLGREN

FO

TO

: VIC

TO

R B

RO

TT

För drygt tre år sedan stod jag som alldeles ny minister, i riksdagens sammanbindningsbana, och upprepade miljöprioriteringarna för mandatperioden: klimat, hav, miljödriven tillväxt.

I Köpenhamn för att lyckas

PS. Kampanjen 2grader samlade in över 25 000 namnunderskrifter. De har nu lämnats över till amerikanska och kinesiska ambassaden för att öka trycket för ett globalt klimatavtal.