Click here to load reader

Tidningen Oasen nr 15

  • View
    231

  • Download
    5

Embed Size (px)

DESCRIPTION

En tidning från HVB-hemmet Oasen för dig som arbetar med socialt arbete.

Text of Tidningen Oasen nr 15

  • En tidning frn Barnhemmet Oasen fr dig som arbetar med socialt arbete

    Utgva 152011

    PEACE4KidsPEACE4KidsPEACE4KidsART fr grundskolan!-Ett program fr att utveckla sociala,

    emotionella och akademiska kompetenser

    hos skolbarn.

    Sara Salmon

    Barnhemmet Oasen

    20 R

    1991 - 2011

    MENINGSFULL FRITID Hstar som en del av verksamheten

    METOD FR FRAMTIDEN ART-metoden PEACE4Kids vxer

    Utbildning skapar framtidens ledare

    VRDEGRUNDSTEG TILL

    LEDARSKAP

    FR SNART 20 R SEDAN KOM MICKE TILL OASEN. IDAG HAR HAN FAST JOBB OCH EGNA

    DESIGNDRMMAR. FLJ HANS HISTORIA.

    20 r senare:

    Pnyttfdd Uppvxt

    +

  • O a s e n 2 0 r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

    w w w . o a s e n . c o m

    O a s e n 2 0 r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

    w w w . o a s e n . c o m

    Vr socialtjnstlagstiftning r internationellt sett ambitis. Redan i socialtjnstlagens inled-ningsparagraf omnmns demokrati, solidaritet, ekonomisk och social trygghet. I andra para-grafen betonas srskilt barnperspektivet. Vi har ven en srskild lag - LVU som gr det mjligt att skydda barn mot misshandlande el-ler eljest gravt olmpliga frldrar.

    Man skulle d kunna frvnta sig att ng-ra motsvarande ambitioner tminstone del-vis skulle terfinnas i vr utlnningsstiftning. Dessa frhoppningar kommer emellertid p skam.

    I 21 a c LVU klargrs att pgende LVU-vrd inte hindrar avvisning eller utvisning. Denna diskreta formulering innebr bde i teori och praktik fljande. Om ett barn har beretts LVU-vrd p grund av gravt olmpliga frld-rar, r det inget som hindrar att barnet avvisas eller utvisas tillsammans med frldarna. N-got krav p att de behov som franlett LVU-vrden nd skall tillgodoses uppstlls inte i lagen, men diskuteras i lagens frarbeten. I verkligheten sker inte denna noggranna avvg-ning. I 5 kap 12 utlnningslagen anges att

    LEDARSKAP FR FRAMTIDEN

    PNYTTFDD UPPVXT

    GRUND SOM HLLER

    ICART INTERNATIONELL KONFERENS

    3.

    6.4.

    8.

    LEDARE/RUNE NENSN

    Magnus Stalby utbildar ledare

    Micke om livet fre och efter Oasen

    Vrdegrundsarbete inom organisationen

    MENINGSFULL FRITID7.Hstar i verksamhetens fritidsarbete

    METOD SOM VXER6.ART-metoden PEACE4Kids brjar spridas

    rets ART-konferens hlls i Gteborg

    tillflligt uppehllstillstnd fr beviljas den som r freml fr LVU-vrd och i frarbetena anges att sdant uppehllstillstnd i princip skall beviljas. I verkligheten sker detta inte i den utstrckning som lagstiftaren kan antas ha frutsatt.

    I kap 10 utlnningslagen betonas barn-perspektivet p allmnt hllet stt. I verklig-heten vet jag att detta barnperspektiv ofta p sin hjd omnmns i en enda kort, allmnt hl-len, mening. I 5 kap 6 utlnningslagen anges att uppehllstillstnd kan beviljas om det finns synnerligen mmande omstndigheter. I verk-ligheten avvisas personer med de mest upp-rrande historier att vanligt folk har svrt att frestlla sig det. I verkligheten avvisas vld-tagna kvinnor och flickor till omrden dr FN:s flyktingkommissarie varnat fr att de inte kan f skydd. Migrationsverket tillts gra andra bedmningar n FN utan ngra som helst be-viskrav.

    Vad skall gras fr att komma tillrtta med detta? Ngra f enkla handgrepp skulle avsevrt frbttra lget. Lagarna behver frtydligas - det som uttalas i frarbeten br i centrala delar

    Bo Hjort r VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit universitetslektor i socialrtt och socialkonsulent vid lnsstyrelsen. Vill du stlla en frga? E-posta till [email protected] anonymiseras i de fall frgan publiceras i tidningen.

    Rune Nensn Styrelseordfrande

    Bo Hjort Juridisk expert

    INNEHLL/NUMMER 15

    7

    4

    PEACE4KidsPEACE4KidsPEACE4KidsART fr grundskolan!

    -Ett program fr att utveckla sociala, emotionella och akademiska kompetenser hos skolbarn.

    Sara Salmon

    6

    Oasen har under rens lopp varit involverad i ett antal flyktingrenden, varav flera har upp-mrksammats i massmedia. Familjer med en tragisk historia som ftt en mjlighet att un-der vistelsen hos oss lka sina sjlsliga sr och terf ett visst framtidshopp. Vi har ven hjlpt mnga juridiskt, nr vanliga advokater flytt fl-tet efter att rttshjlpen tagit slut.

    Ngra f har ftt stanna i Sverige, andra har avvisats. S hr i efterhand, r det svrt att se ngot mnster i myndigheternas stllnings-taganden t det ena eller det andra hllet i ut-lnningsrenden. Oasen r van vid att utreda och hantera svra bedmningsfall nr det gl-ler tillmpning av socialtjnstlagstiftningen, exempelvis att ta stllning till huruvida en fr-lder r en lmplig fostrare eller inte. S gott som alltid blir det en rimlig utgng. Utgngen i utlnningsrenden r dremot svr eller omj-lig att frutsga och kan en del fall till leda till mnskliga katastrofer.

    Fr ngra veckor avvisades en psykiskt ut-

    mattad mor och hennes 14 riga son. Polisens flyktinghandlggare hade lovat att det skulle ske diskret civil polisbil, civilkldd polis. Vid ankomsten till Kosovo skulle FN:s barnorgani-sation UNHCR och ngon frivillig organisation hjlpa till. Fanns det ngot namn, ngon adress, ngot telefonnummer s att vi kunde frbereda mottagandet? Nej inte nu, men allt skall ordnas drnere, sades det. Vad hnde? Tre polisbilar varav en vanlig, och fyra polismn, varav tv i uniform, och en konstant skllande polishund anlnder i gryningen. Kvinnan och pojken frntas bryskt de mobiler och kontanter vi gett dem. Nere i Kosovo fanns inget som helst mot-tagande. De fick visserligen sedermera tillbaka pengar och mobiler men flera veckor eftert har ingen hjlporganisation hrt av sig.

    Hade de inte ftt kontanter av oss hade de ftt sova i ngon kall trappuppgng.

    Upprrande? Javisst. Ovanligt? Nej, dess-vrre inte alls. Det r drfr vi gr oss hrda med jmna mellanrum.

    terfinnas i sjlva lagtexten. Prvningsprocessen bde i Migrationsverket och migrationsdom-stolarna mste tillfras strre sakkunskap inom humaniora psykologer, psykiater sociologer eller socionomer. Det krvs mer kunskap om mnniskor och lnder och mindre empatils juridik.

    83

    Omslagsbild: iStockPhoto/Satu Knape

    Vad hller migrationsmyndigheterna p med?

    JURIDISK SPALT/BO HJORTSocialtjnstlagstiftning, utlnningslagstiftning och verkligheten

    6

    Framtid

    2

  • O a s e n 2 0 r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

    w w w . o a s e n . c o m

    O a s e n 2 0 r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

    w w w . o a s e n . c o m

    LEDARSKAP FR FRAMTIDEN

    Tydlighet

    Utvecklande

    Inspirerande Framtid

    Kompetens

    Nyttig

    Deltagare frn Oasen beskriver med ett ord hur de upplever utbildningen

    En kad tillsyn frn myndigheter tillsammans med strre konkurrens stller krav p ett mo-dernt flexibelt ledarskap.

    Som ett led i att mta framtidens utmaning-ar och att skapa en samsyn kring ledarskapet p Oasen beslutade den hgsta ledningen att genomfra ett strre ledarutvecklingsprogram. Programmet r 14 mnader lngt och leds av Magnus Stalby och Sara Hillbom frn Psykolog-partners. Bda med lng erfarenhet av ledarut-veckling inom privat och offentlig verksamhet.

    Fokus p inlrningspsykologiProgrammet bygger p aktuell forskning kring ledarskap och organisationsutveckling. Tyngd-punkten ligger p inlrningspsykologiska mo-deller och teorier kring ledarskap. Programmet har flera olika delar. Basen i programmet r 7 heldagar med workshops kring olika teman. Inledningsvis stts fokus p att definiera vilka beteenden som definierar ett funktionellt ledar-skap. Dag tv fokuserar p att minska det egna

    undvikandet som ledare och att fokusera nr-varo och tydlighet. Den tredje dagen arbetade kursgruppen med skdespelare frn Stockholm. Fokus lg hela dagen p kommunikation och olika typer av samtalssituationer.

    Grupputveckling och konflikthanteringI slutet av januari 2011 genomfrdes dag fyra och fem d deltagarna fick en upplevelse- baserad introduktion till grupputveckling, gruppdynamik och konflikthantering. Under

    2011 kommer ocks en dag att gnas t frnd-ringsarbete och organisationsutveckling. Den sista dagen genomfrs om drygt ett r d del-tagarna skall redovisa och examineras p sina projektarbeten. Frutom dessa workshops s trffas deltagarna i mindre grupper om 4 fr in-dividuell coachning dr fokus ligger p indivi-duell personlig utveckling. Upplevelsebaserade vningar, frdighetstrning och reflexion r hrn-

    2000-talets arbetsplatser stller hga krav p medarbetare och chefer. Verksamheter prglas av stndig frndring, kad flexibilitet, tillgnglighet och samtidiga krav p personalen att hantera denna kade press.

    stenar i programmet.Slutligen r arbe-

    tet i lrpar en viktig komponent. Alla deltagare i program-met r indelade i par. Syftet med detta r att ha en kollega med samma arbetsuppgifter men p en annan enhet. Reflexion, diskussion och utveck-ling str i fokus.

    Resultat som hllerLedarutvecklingsprogram som bygger p in-lrningspsykologi blir mer och mer populra. Beteendefokus ger tydlighet och lngvariga resultat. Forskningen visar ocks att vid im-plementering av evidensbaserade behandlings-program som SFS, ART, MI eller KBT s r ledarskapet mycket viktigt. Med ett tydligt ledarskap, en klar vision och fantastiska med-arbetare str Oasen nnu starkare att mta framtidens utmaningar.

    Upplevelsebaserade vningar, frdighetstrning och reflexion r hrnstenar i programmet.

    Text: Magnus StalbyBild: Garbis H. Sarafian

    Magnus Stalby r Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut och arbetar p Psykologpartners.Magnus r ven handledare fr Oasens personal.

    3

  • O a s e n 2 0 r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

    w w w . o a s e n . c o m

    O a s e n 2 0 r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

    w w w . o a s e n . c o m

    Detta var 1993. D var Micke en mellanstadie-kille och idag r han en vuxen man. Vi har trf-fat Micke nstan 20 r efter att han var p Oasen fr att prata om uppvxten och