Tidningen Skogsentreprenören nr 4-2011

En mEdlEmstidning från

Två SMF proFiler

Nr 4•2011

vi bygger allT bäTTre näTverkenTreprenör

i kanada

TuFF reSa För SMå Sågverk

räTT kurSer gör elever Mer anSTällningSbara

TIDNINGEN SKOGS-

EntrEprEnörEn

allT INför årSSTämmaN

Hej Hå, vi nu Till

gruvan gåinSTick avarTdaTa-banken

2 SKOGSEntrEprEnörEn 4 • 2011

www.logmax.com

Log Max AB - Stationsvägen 12 - 770 13 Grangärde - Sverige - Tel: +46 240 59 11 00 - www.logmax.com

Har du haft slanghaveri de senastefem åren? Vi finns här för dig!Vill du slippa kostnaden för dina slanghaverier de kommande fem åren, prata med oss på Log Max under SMF-mässan.

HEADS ABOVE THE COMPETITION

SKOGSEntrEprEnörEn 4 • 2011 3

www.komatsuforest.se

901TX & 840TX. En extremt produktiv gallringsduo. Visst hade vi det på känn. Men säljsuccén för våra gallringsmaskiner Komatsu 901TX och Komatsu 840TX har ändå överträffat våra vildaste förväntningar. Förklaringarna är flera, men i grunden handlar det om en förening av optimalt gallringsresultat, lönsamhet och största möjliga skonsamhet. Mindre och lättare men ändå numret större inom gallring, kort sagt. Titta närmare på din nya succémaskin, den finns närmare än du tror. Kontakta din säljare.

PS. Fler Forestry Quality-nyheter på gång, så håll kontakt med oss.

Succé på gallringS-marknaden!


INSTIcK: JOhaN bODEGårD

Skogen är ett ämne som engagerar många! Om det inte vore så då skul-le till exempel denna tidning inte finnas. Synpunkterna på hur sko-gen brukas och vad den används till är mycket varierande. För att dis-

kussionen ska leda framåt är det avgörande att känna till skogens tillstånd. ArtDatabanken har till uppgift att bidra till bra kunskap. Vi samlar fakta om Sveriges alla arter och försöker på bästa sätt bedöma hur stor risk det är att arterna kommer att dö ut på lång sikt (100 år) i den så kallade rödlistan. Att vi arbetar med så långa tidsperioder beror på att de flesta arter reagerar långsamt på förändringar i sin livsmiljö och att vissa hot uppträder mycket sällan. Att det finns många arter som riskerar att försvinna från landet och som är knutna till skogen är ett faktum. Att det är så beror till stor del på den flerhundraåriga skogshistoria vi har som ett skogsbrukande land.

Mycket gott görs i Sverige för att arterna ska få det bättre och flera arter visar också en positiv utvecklingstrend. Samtidigt finns det många arter som det tyvärr går allt sämre för. Det beror till stor del på vår skogshistoria men naturligtvis också på hur vi brukar skogen idag. Men för skogsentreprenörerna går det inte att sitta och tänka på skogshistorien när maskinen körs.

Naturvårdshänsyn ingår i det dagliga arbetet för dem som skördar. Jag vet att det finns många mycket duktiga skogsentreprenörer som gör ett fantastiskt arbete under hårda arbetsförhållanden för att både vara lönsam i sitt företag och ta hänsyn till natur- och kulturmiljövärden i skogen. Men jag vet också att de inte alltid har de bästa förutsättningar att göra ett bra jobb. Det tycker jag man ska ha respekt för när diskussionens vågar går höga om hur skogen brukas.

Att ha förutsättningar för att kunna göra sitt jobb på ett bra sätt är något varje anställd eller företagare ska kunna ha, tycker jag. Här har SMF en jätte-viktig roll att stödja sina medlemmar för att ha bra förutsättningar för jobbet. Det ska vara anständigt betalt för avverkningsarbetet, det ska finnas bra trakt-direktiv framtagna i tid och det ska vara tydligt snitslat i skogen. Det ska finnas

ett gott stöd från samhället i form av rådgivning om hur naturhän-syn ska tas men resurserna till rådgivningen har minskat drastiskt sedan den nuvarande skogpolitiken infördes, som bygger på frihet under ansvar. Detta är mycket olyckligt då framför allt skogsägaren går miste om den personliga rådgivningen i fält. Alla dessa faktorer tror jag är en stor del av orsaken till att det ibland brister i hänsyns-tagandet. Här krävs en skärpning från samhällets och skogsägarnas sida.

Om inte kommer rödlistan att fortsätta att vara lång för de skogs-levande arterna. Och det tror jag ingen vill, allra minst skogsentrepre-nörerna.

JOhaN bODEGårDArtdAtAbAnken

Här bjuds personer med kunskap om hur skogsnäringen fungerar in för att ge sin bild av skogssverige i allmänhet och Sveriges skogsentreprenörer i synnerhet.

KontaktAnsvarig Utgivare: Ulf Sandströ[email protected]

Redaktör: katarina Wännman [email protected]

Annonser: Jonas Sjöström090-349 37 06e-post: [email protected]:

Adress: tyska brinken 28111 27 Stockholm tel. 08-655 41 90Fax. 08-655 41 45

E-post huvudkontoret: [email protected]

Produktion: dynamo Press Ab Tryck: tryckmäklaren i norrUpplaga: 7 000

Internet: www.skogsentreprenad.nu

”Naturvårdshänsyn ingår i det dagliga arbetet.

Johan Bodegård, artdatabanken.


DEbaTTörEN

för en tid sedan delade en av miljöorganisationerna ut pris till den person som vunnit en omröstning om årets miljöhjälte. Priset gick till en av alla de många människor som ägnar stor

del av sin fritid till att söka naturvärden i skog, samt att debattera och argumentera för avsättning av dessa skogar. Som sig bör intervjuades pristagaren och han passade då på tillfället att kritisera att så få enligt hans förmenande beslutar om hur och till vad våra svenska skogar skall användas. Djuren till exempel som lever i skogarna har inget att säga till om och de människor som företräder bevarandesidan sades ha allt-för litet inflytande.

Men stopp och belägg, vem är det som gör en verklig uppoffring, vem är vardagshjälten? Alltför många väljer att förväxla allemansrätt och äganderätt och förtränga att äganderätten har en stark och grund-murad förankring i vår lagstiftning. Med detta i åtanke är det solklart att den verkliga uppoffringen görs av den som med eller mot sin vilja avstår en del av sin egendom. Hjälten/hjältinnan är den som själv, fri-villigt eller motvilligt, gör en uppoffring och tar hänsyn till skogens oli-ka värden.

Men alla vi som jobbar i skogen kan bidra till att med rimliga med-el göra så stor naturvårdsnytta som möjligt, att få så mycket naturvård som möjligt för de kronor vi satsar. Senaste forskningen visar att de träd som avsätts i vardagshänsyn gör skillnad. Död ved och kvarläm-nade stora träd är element som glädjande nog ökar och som är viktiga element för artmångfald. Hänsynsytorna förväntas i framtiden utgöra livlinor för många arter och förhoppningsvis hålla populationerna på tillräckligt livskraftiga nivåer.

Många entreprenörer möter en brokig samling uppdragsgiva-re med varierande och berättigade målsättningar för sitt skogsbruk. Självklart bör det vara ägaren som, inom vårt regelverk i form av lag-stiftning och eventuell certifiering, är den som bestämmer. Men inom dessa givna ramar har den som sitter i skördaren stor betydel-se för resultatet, han eller hon är sannolikt den enda som ser varje träd i beståndet. Att utbildning och kunskap är viktiga förutsättningar för ett bra utfört arbete är så självklart att det inte behöver sägas . Ett rim-ligt krav på våra skördarförare borde dessutom vara att alltid kunna ge en förklaring till varje lämnat träd. Inte för att jag tror att vare sig skogs-brukare, naturvårdare eller forskare idag har all kunskap och alla sam-band klara för sig, men kanske gäller ”tänka rätt är stort, men att alltid tänka är större”. Genom att tänka till, undvika schabloner och slentri-an kan vi sannolikt med samma insats som idag nå längre.

Skogsstyrelsen konstaterar i sina inventeringar att det oftast vid avverkning lämnas tillräcklig volym, men tyvärr lämnas fel träd. Duktiga entreprenörer har en avgörande roll för att vi skall komma till rätta med detta. Uppdragsgivarens roll är att vara en bra beställare, vil-ket förutom kostnadsmedvetenhet även måste ge utrymme för kvali-tetsmedvetenhet. Skogsbrukets ansvar måste vara att ge entreprenörer rimliga villkor att klara vårt uppdrag och som dessutom lockar duktiga människor att vilja bli entreprenörer.

carITa bäcKluND, OrSA beSPAringSSkOg

orSa beSparingSSkogS cariTa bäcklund:

veM är vardagSHjälTen?

Carita Bäcklund, Orsa besparingsskog.


lönsamheten i sågverksbran-schen är låg. mycket låg. I dess spår väntas konkurser och ned-läggningar. redan under andra kvartalet i år lades åtta sågverk ner och ingenting tycks kunna stå emot utvecklingen mot allt större sågverk.– Samtidigt visar investeringarna i större sågverk på en tro på bran-schen, säger bertil Stener, direk-tör på trämekaniska sektionen hos Skogsindstrierna.

Råvaruprisernas har stigit tack vare god efterfrågan, men priserna har minskat lön-samheten, framför allt för små sågverk. Det är inte minst rot-avdragen, som lyft efter-frågan och kompenserat för den minskade exportförsäljningen.

Johan Freij, affärsområdeschef för området skog och lantbruk i Danske Bank, har med hjälp av Skogsstyrelsens virkes-balansutredning räknat ut att om de båda nyinvigda sågverken i Värö respektive Braviken kör för fullt kommer det att upp-stå en brist på fem miljoner kubikmeter timmer per år i södra Sverige.

briST på SkogEnligt Tommy Hammarström på Expressens ledarredaktion är det redan brist på skog.

Han pekar på att situationen komplice-rats i södra Sverige genom att två nya stora sågverk har tillkommit, båda med en kapa-citet på 750 000 kubikmeter. Det ena lig-ger i anslutning till Holmens tidningspap-persbruk Braviken, vid Bråviken utanför Norrköping.

Det andra har byggts av Södra i

anslutning till företagets massafabrik i Väröbacka. Både Värösågen och den i Braviken ska använda gran som råva-ra för produktionen av konstruktions-virke. Norra skogsägarna har dessutom invigt en ny såglinje på Kåge sågverk utan-för Skellefteå och ökade kapaciteten till 200 000 kubikmeter. Dessutom ska den SCA-ägda Bollstasågen slå sågrekord i år med 460 000 kubikmeter och planerar att öka produktionen till 700 000 kubik.

STor STrukTuroMvandlingTommy Hammarström menar att det är de mindre köpsågverken som kommer att drabbas då både Braviken och Värösågen är så stora att de var för sig kommer att påverka virkesmarknaden i sina regioner på grund av sina enorma virkesbehov.

Hos SCA ser man dock inga problem med råvarutillgången till sina sågverk.

– Den egna skogen ger oss en sta-bil råvarubas till såväl egna bruk som såg-verk. Kombinerat med den expanderande köporganisationen kommer SCA Skog att kunna försörja vår högeffektiva och där-med konkurrenskraftiga industri med en uthållig råvaruförsörjning, säger Jörgen Bendz, virkeschef vid SCA Skog.

Svag eFTerFråganBertil Stener på Skogsindustrierna tycker att det är fel utgångspunkt att fokusera på råvaruförsörjningen.

– Det finns inte, och kommer inte att finnas någon råvarubrist att tala om. Samtidigt är det rätt att det som pågår är en rejäl strukturomvandling, men det som gjort att åtta mindre sågverk lagts ner är att nybyggandet minskat i Västeuropa och Nordamerika med 45 procent sedan 2005.

Stener tycker att det är viktigt att kom-ma ihåg att satsningarna på nya sågverk trots allt visar på en tro på trä.

– Det finns delar som går bra. Vissa marknader, som den nordafrikanska, går bra. Dessutom ökar byggandet av stör-re hus i trä. Satsningen på ökad förädling i och med de nya sågverken är också bra för framtiden, säger Bertil Stener.

köpSågverken pekar på att prisnivån mås-te hållas.

– Det vi nu ser är inte bara en struktu-rell fråga där det handlar om att den star-kaste slår de svagare på marknaden. För att de mindre sågverken ska klara sig igenom det som ser ut som en långvarig konjunk-turnedgång behöver vi kunna hålla pris-nivån, framför allt genom en ökad vida-reförädling, säger Henrik Asplund, vd i Sågverkens riksförbund, som är köpsågver-kens branschförening.

ingeT nyTT FenoMenSågverksdöden är nu inget nytt fenomen. Sedan 1980 har antalet sågverk halverats, samtidigt som den genomsnittliga produk-tionen per sågverk ökat från 35 000 kubik-meter till 110 000 kubikmeter och den totala produktionen ökat från 11,2 miljo-ner kubikmeter till 17 miljoner.

– Strukturomvandling är inget nytt. Sista tio åren har ett flertal sågverk lagts ner i vår region från Sundsvall och norrut. Allt färre sågverk kommer att såga den volym som i dag produceras. SCA har till exempel stängt sågverket i Stugun 2011 och samti-digt fördubblat produktionen i Gällö. Det sågverket sågar lika mycket som dessa två sågverk tidigare gjorde tillsammans, säger Jonas Mårtensson, vd för SCA Timber. £

läGET I SKOGEN

TuFF reSa vänTar För Många SMå Sågverk


läGET I SKOGEN

www.expandersystem.com I [email protected]

Expander®System är en modern, kostnadseffektiv lösning som gör slut på glappande maskinleder en gång för alla!

10 års funktionsgaranti på Expander®System







Expander®SystemDet moderna sättet attkonstruera ledaxlar

Expander System firar 25 år i industrins tjänst med mer än 1 000 000 ledinstallationer över hela världen

Det patenterade systemet för både nya och slitna leder

Bertil Stener på Skogsindustrierna tycker att det är fel utgångspunkt att fokusera på råva-ruförsörjningen och menar att det inte kom-mer att finnas någon råvarubrist att tala om.

Holmens nyinvigda jättesågverk Braviken, vid Bråviken utanför Norrköping, är ett av de senaste exemplen på den stora strukturomvandling som sker på sågverkssidan. Bara under andra kvartalet i år har åtta mindre såg-verk lagts ner.

FOtO

: HOl

men

/SOF

iA A

nd

erSS

On m

&F

FOtO


SaNDSTröm Talar uT

Ett besök med ett gäng skogs-entreprenörer upp till en påbör-jad verksamhet i en gruva i Pajala väckte en hel del tankar, både hos entreprenörerna och underteck-nad, om vilka otroliga möjligheter som öppnar sig för driftiga små-företagare när man ser på plats vad som redan har hänt, och fram-för allt vad som kommer att hända inom några år i en sådan verksam-het.

En bra fråga för hårt pressade skogsentre-prenörer är ju om man ska sälla sig till dem i branschen som ser gruvverksamheten som ett hot som tar våra förare, eller om man ska se gruvan som en otrolig möjlig-het att slippa stå på ett ben i sin verksam-het som är det absolut vanligaste bland våra medlemmar.

aTT vara uTläMnad till bara en kunds god-tycke har visat sig för många småföretaga-re vara en svår tvångströja som man tagit på sig, frivilligt eller ofrivilligt kan man fråga sig, men visst har många kunder i vår verk-samhet också haft det som mål att ”deras”

entreprenörer bara har en uppdragsgivare just för att ha full koll på vad entreprenö-ren hittar på. Många kunder säger att man vill ha affärsmässiga leverantörer samtidigt som man gärna ser att tvångströjan ändå finns där.

Att plötsligt som skogsentreprenör hit-ta alternativa verksamheter är inte alltid lätt, men att vara på hugget när det öpp-nar sig en möjlighet att bygga upp ett ben extra i gruvnäringen eller i andra verksam-heter borde vara ett måste, inte för att sub-ventionera den skogliga verksamheten om den inte går med vinst, utan för att kunna

avveckla det skogliga benet om inte skogs-bruket kan konkurrera om bra företaga-re. Att som entreprenören Patrick Rosén i Pajala se möjligheterna som öppnas med att stå på flera ben är ett exempel som fler kan ta efter. Vi behöver fler kunder än de som finns i skogsbruket som konkurre-rar om våra tjänster på marknaden, annars fortsätter det som en skogschef sa en gång till undertecknad när entreprenörerna ställde krav, att ”det är marknaden som styr och inte entreprenörerna, och det är jag som är marknaden”.

en vikTig Fråga För dig som är entrepre-nör i skogsbruket är hur du vill forma din framtid. Kan du skapa en bra lönsamhet i ditt företag tillsammans med din kund och fortsätta att stå på ett ben är det bara att gratulera och önska lycka till. Tillhör du däremot den stora skaran som har svårt att uppnå en bra lönsamhet kanske det är dags att klippa upp ”tvångströjan” och skapa fler ben att stå på framåt, oavsett om det blir under eller ovan jord. Nu börjar det finnas andra än kunderna i skogen som uppskat-tar duktiga skogsentreprenörer. Lycka till.

STadigare FöreTag Med Fler ben aTT STå på

Välj ett matarhjul med bett och etikett!

www.finnskogsvalsen.com Vi finns på Facebook

Att ha åtta ben att stå på som Odens häst, Sleipner, är kanske att ta i, men många ben gör att före-taget står stadigare.

illUStrAtiOn: PAtrimOniO deSignS limited


anna börjesson ska i ett examens-arbete titta på faktorer i arbetet mellan kund och entreprenör som påverkar entreprenörernas lön-samhet och produktivitet.– med hjälp av Smf och dess med-lemsföretag är målet att ta fram kriterier som kan användas som underlag vid förhandling, till en affärsmässig relation, säger hon.

Blivande jägmästaren Anna Börjesson går sitt sista år på SLU och ska under hösten påbörja sitt examensarbete som ska vara klart under våren. Hon har erfarenhet av arbete i skogen och både gått maskinförar-utbildning i Burträsk och själv kört skörda-re och skotare i ett par år. Under den tiden deltog hon i SMFs utbildning för unga företagare i skogen.

Hennes bakgrund, som maskinföra-re och uppväxt i en entreprenörsfamilj, har haft betydelse för inriktningen på exa-mensarbetet.

– Historiskt har granskningar av skogsmaskinsentreprenörerna varit inrikta-de på vad entreprenören kan eller bör göra för att öka sin produktivitet och lönsamhet utifrån ett kundperspektiv. Det man glömt är att kundernas organisation och arbets-

sätt i högsta grad påverkar produktiviteten och lönsamheten för entreprenörer.

Hon menar att den bild som tidigare forskning gett varit alltför ensidig.

– För att hitta en balans måste både kundernas och entreprenörernas perspek-tiv komma fram när man tittar på förbätt-

ringspotentialen. Jag vill tillföra entrepre-nörernas perspektiv på vilka kriterier hos kunderna som påverkar deras lönsamhet och produktivitet.

Målet med examensarbetet är att klar-göra vilka kriterier som bör uppfyllas för att bidra till en ömsesidigt affärsmässig relation som leder till hög produktivitet och lönsamhet för bägge partners.

– Jag tror att det går att hitta kriterier som gör att affärsrelationen mellan kund och entreprenör blir mer produktiv. Bara sättet att kommunicera kan säkert spara pengar för båda parter

Anna kommer att vara med på mässan på Infra City och hon hoppas att många kommer till montern för att ställa frågor och ha synpunkter på examensarbetet.

Rent konkret inleds arbetet med att hon, tillsammans med SMF, tar fram en enkät som kommer att finnas på SMFs hemsida, www.skogsentreprenad.nu

Där hoppas hon att så många som möj-ligt ska gå in och svara på de frågor som kommer att ställas. £

Träffa anna börjesson på mässan i november. Där får ni veta mer om detta viktiga examensarbete.

exaMenSarbeTe Ska ge bäTTre aFFärSrelaTion Till kunderna

www.arbetsvagnar.se

ARBETS

AGNARSWEDEN AB

®

Ny tank, nytt elverk, ny boggie, nytt drag, nytt skåp, ny fatlyft, nya sidofack,ny centrallåsning m.m

NYHETER2011

Anna Börjesson kommer att vara med på årsstäm-man och presentera sitt examensarbete som hon behöver hjälp med av SMFs medlemmar.

FOtO

: eri

k Sä

Fven

berg



En bättre affär!

Beställ på www.bonnet.se • Tel: 020-35 00 36 • [email protected]

Alla priser är exkl. moms. Alltid fraktfritt inom Sverige på kedjor över 3.000:-

Dubbel U-brodd, 12-15 mmDimension Ø Ant. rutor Pris/par600/50-22,5 12 12mm 2R Brodd 9.595:-600/55-26,5 14 14mm 3R Brodd 16.595:-600/60-30,5 14 14mm 3R Brodd 19.695:-600/65-34 15, 23.1-26 15mm 3R Brodd 21.995:-650/45-24,5 15 15mm 3R Brodd 18.995:-650/65-26,5 14 14mm 3R Brodd 22.895:-700/45-22,5 12 12mm 3R Brodd 12.795:-700/50-26,5 15 15mm 3R Brodd 19.595:-700/55-34 15 15mm 3R Brodd 23.595:-700/70-34 15 15mm 3R Brodd 25.995:-710/45-24,5 15 15mm 3R Brodd 19.995:-750/55-26,5 15 15mm 3R Brodd 21.595:-

Borlegerat stål i brodd och länk • Suveränt grepp

Perfekt passform • Överlägset pris

Behåller greppetOFA PROTEC - Rätt driv i skogen!• Passar även där utrymmet är trångt.• Skyddar däcksidan.• Optimalt grepp med många broddar i

backen.• Levereras med spännkättning.

Prisexempel:600/55-26,5, 16 mm: ........... 19.350:-*700/40-22,5, 13 mm: ........... 19.035:-700/50-26,5, 13 mm: ........... 19.515:-*710/40-24,5, 13 mm: ........... 20.235:-*710/40-24,5, 16 mm: ........... 23.745:-750/55-26,5, 16 mm: ........... 28.670:-* Nya dimensioner

OFA har många fler typer av slirskydd. Se: www.nordfarm.se

Priser är rek. ca-priser exkl. moms. Samma priser, med eller utan brodd!

www.nordfarm.se • 011-19 70 40


full farT I GruvbraNSchEN

HiTTa oSS på webben: www skogsentreprenad.nu

SMF på beSök i HeT gruvnäring

rekryTeringSbeHoveT Mer MöjligHeT än HoTGruvnäringen är norra Sveriges mest expansiva bransch och senaste exemplet på det är den nya gruvan i Kaunisvaara utanför Pajala. med Smf åkte 35 skogsmaskin-entreprenörer till Pajala för att tit-ta på gruvnäringen som ett kom-plement till skogen.

Att landets skogsentreprenörer är dukti-ga företagare vittnar även kunderna om, men vad händer om de tar sin kompetens till andra branscher? För att kunna fort-sätta locka duktiga företagare till skogen tog SMF tillfället i akt att lära sig och sina medlemmar mer om en av de mest expan-siva branscherna i landet. Det är inte minst viktigt särskilt som kampen om duktiga förare hårdnar allt mer och skogsentrepre-nörer tittar på möjligheten att starta verk-samhet i eller runt gruvnäringen.

– Vi kan bara locka duktiga företaga-re till skogen om det finns bra affärsmöj-ligheter, men då krävs att skogsbolagen möter konkurrensen med vettiga villkor så att skogen kan konkurrera om de bästa entreprenörerna, säger Ulf Sandström vd för SMF.

Gruvindustrin är nu inne i en högkon-junktur som få trodde var möjlig för någ-ra år sedan. Investeringarna som görs i Norrbottens och Västerbottens län är på hundratals miljarder och behovet av arbets-kraft är enormt.

– Jag har aldrig varit med om en sådan rusch. Folk har hört av sig från hela Sverige

för att fråga om gruvjobb och ansökning-arna om starta eget-bidrag ökar, säger Terje Raattamaa, chef för Arbetsförmedlingen i Pajala, Kiruna, Karesuando och Vittangi.

arbeTSFörMedlingen SaMarbeTar med gruvkommunerna och de olika bolagen om rekryteringar och utbildningar. Bland annat ordnas rekryteringsmässor på oli-ka håll.

– Rekryteringsbehoven är långt mycket större än vad vi har arbetssökande inskriv-na. Dessutom gäller det att hitta lösningar som gynnar alla gruvorter. De olika bola-gen konkurrerar ju om arbetskraften, säger Terje Raattamaa.

Harry Rantakyrö är personalspeci-alist hos Northland Resources och han jobbar med rekryteringen till gruvan i Kaunisvaara utanför Pajala.

– De yrkesgrupper där behoven är störst är bland mekaniker, där även elektri-ker ingå och maskinförare. Hittills har vi fått in över 2 000 ansökningar. Många av de som söker har dessutom gedigen erfa-renhet av yrket så det kommer nog inte att bli några problem att hitta folk, säger han.

Här intill kan ni läsa om Patrik Rosén från Pajala som aldrig skulle lämna skogen helt, men som samtidigt tagit chansen att starta ett entreprenadföretag.

– Det går helt enkelt inte att missa chansen, även om man får jobba som satan för att driva två bolag, säger han.

Pajala har Europas sista stora reserv av järnmalm och totalt planerar det kanaden-siska bolaget Northland tre gruvor i områ-

det kring Pajala. Förutom Kaunisvaara, även Tapuli och Sahavaara. På finska sidan, ett par mil på andra sidan gränsen, startar dessutom en gruva Hannukai.

Redan nu är det full fart på arbetet kring gruvstarten som inledas om ett år, men fler arbetstillfällen kommer att ska-pas när gruvan är i full drift våren 2013. Uppemot 700 arbetstillfällen kommer att skapas direkt i gruvarbetet hos Northland och diverse underleverantörer.Till det kommer en mängd arbetstillfällen runt om i kommunen i gruvans spår.

Patrik Rosén ser redan hur Pajala håller på att förändras.

– Det byggs ett helt nytt industriom-


full farT I GruvbraNSchEN

paTrik Hakar på Men läMnar aldrig SkogenPatrik rosén har varit skogsentre-prenör sedan 1998 men har nu hit-tat ett expansivt komplement till skogen. han börjat med entrepre-nadmaskiner.– Det är roligt att vara entreprenör i Pajala just nu, säger han.

Bolaget som driver entreprenadmaskiner-na, Mark- och entreprenadtransport, star-tade Patrik Rosén så sent som för ett år sedan tillsammans med Tomas Fors. De ser stora expansionsmöjligheter för företaget. De bor ju i Pajala.

– När gruvbolaget visade upp två A4-sidor med bara yrkeskategorier som behövs för gruvan, börjar man förstå hur stor etableringen är, säger Patrik Rosén.

Idag har de allt från tre grävmaskiner på mellan 1,5 och 21 ton till två bandvagnar, en schaktmaskin, hjullastare och två lastbi-lar. Men det skulle kunna vara mycket mer.

– Om vi bara hittar duktigt folk som kan köra åt oss kan vi växa med arbetet kring gruvan. De ville till exempel ha tag på en lastbil och vi körde dit en gammal vi redan hade och de undrade direkt om vi inte hade en till, fast större.

Men det vilar också en osäkerhet kring arbetet för gruvan. Inga kontrakt skrivs

utan allt sker ”allt eftersom”, så det vill till att man både vill och vågar.

– Frågar man tornedalingen säger han: ”Jo, nog byggs det – men hur länge”. Men vi vet hur stora behoven är. Till exempel ska 50 lastbilar köra de 15 milen mellan Svappavara och gruvan i Kaunisvaara när den står klar.

deT är i den lilla byn Kaunisvaara, strax utanför Pajala centralort, som gruvan nu håller på att färdigställas, men trots att det är ordentlig skjuts på entreprenadsidan vill Patrik Rosén inte släppa skogen. Idag har han en skördare och en skotare, och fyra som kör åt honom.

– Pappa startade firman 1975 och jag tog över 1998. Själv har jag jobbat 28 år i skogen, nästan hela mitt vuxna liv, så slu-ta är inget alternativ. Istället ger entrepre-nadsidan en rad fördelar ekonomiskt för de båda bolagen. Vi kan samnyttja trailern till exempel. I skogsarbetet används den för få timmar för att det ska vara ekonomiskt för-svarbart, men nu används den för jämnan. Dessutom får jag en starkare ställning när jag ska förhandla avtal i skogen, eftersom jag inte behöver acceptera vilka villkor som helst då jag har ett ben till att stå på, säger Patrik Rosén. £

råde och man kan få stå i kö när man ska tanka. Dessutom man måste bromsa in när man passerar korsningen, säger han och ler samtidigt som han konstaterar att mataffä-ren börjat ha öppet till 20.00.

Befolkningsminskningen har också stannat upp och man räknar på kommu-nen med en stadig uppgång i antalet kom-munmedborgare. Så här sa kommunalrådet Bengt Niska till Svenska Dagbladet för näs-tan precis ett år sedan.

– Jag tror att om 15 år så har den här kommunen fördubblat sin befolkning. Från att i dag ha Sveriges äldsta befolkning, till att i mitten av 2020-talet kanske ha Sveriges yngsta befolkning. £

Ulf Sandström, vd SMF, Patrik Rosén, entreprenör och Harry Rantakyrö, personalspecialist för Paja-lagruvan på Northland Resources.

FOtO

: rik

Ard

ÅlS

tig

FOtO

: rik

Ard

ÅlS

tig


är deT ok aTT inTe Själv Få FakTurera kunden?

aDvOKaTEN Svarar

avtalsexperten, advokat marko Tuhkanen svarar här på några viktiga frå-gor som våra företagsutvecklare samlat upp från er medlemmar. han sva-rar på frågorna utifrån allmänna avtalsrättsliga principer med beaktande av branschpraxis.

idag är deT allT vanligare aTT enTreprenörerna inTe Själva TillåTS FakTurera Sina kunder. iSTälleT gör kunderna en avräkning. är deTTa ok? vad Säger bokFöringSlagen ocH andra lagruM?Parterna är fria att avtala om huruvida avräkning eller fakturering skall ske avseende det av entreprenören utförda arbetet. Om entreprenören av bokföringsskäl upplever detta vara ett bekymmer är det givetvis något som bör upplysas kunden, varefter parterna förhopp-ningsvis kan enas i en samförståndslösning. Vad man som entreprenör bör vara uppmärk-sam på är om avtalet statuerar en viss tidsgräns för påtalande av felaktig avräkning. Vid det fall avtalet fastslår en viss tid inom vilken besvär skall anföras, är detta enligt grundregeln bindande för båda parter. Således föreligger en risk för att entreprenören försitter rätten att anföra felaktigheter i avräkningen. Som entreprenör bör man därför noga överväga om den eventuella tidsbegränsningen är att anse som oskäligt kort i förhållande till den tid som kan behövas för att upptäcka fel i avräkningen. Sammanfattningsvis kan vi inte se att förfaran-det skulle vara i strid med lag.

advokatbyrån Tuhkanen ab

box 11

953 21 haParaNDa

Tel: advokat marko Tuhkanen: 0922-108 00

Jur kand magnus Söderlind:

0922-108 03

INNOVATIVA ENTREPRENADREDSKAP

SKOTARVAGN!Minska skogsskadorna med skotarvagnen. Lastas med skotarens ordinarie kran vid slutavverkning och gallring. Vagnen är överlägsen vid långa skotningsavstånd och på mark med dålig bärighet.

WWW.UFOAB.SE

UMEÅ FÖRSÄLJNING AB. LÄRLINGSGATAN 8. 904 22 UMEÅ. TEL: 090-12 07 70


Skogsentreprenören 94 x 140 mm

Skogsstyrelsen genomför SYN-kurser i hela landet: • Natur-ochkulturmiljövård(Gröntkörkort)• Motorsågsutbildningarochkörkort• Röjsågsutbildningarochkörkort• ochfleraandrautbildningar

Läsmer,kontaktaossochanmäldigtillnågonavvårautbildningarpåskogsstyrelsen.se/produkter.Dukanävenkontaktaossgenomvårväxeltfn036-359300

Skogsstyrelsen utbildar

WWW.SKOGSSTYRELSEN.SE/PRODUKTER

SKOGSSTYRELSENSPRODUKTER&TJÄNSTER

SkogsElmia monter 608 och Skogsnolia monter 1000

Order 019-304320 Växel 019-304300www.nimaab.se

Butik: Gryts industriområdepris exkl. moms Fraktfritt över 2400:–

Nima Maskinteknik AB, Örebro

lantbruk • industri • jakt • slakt

Katalogbeställning dygnet runt:019-304325www.nimaab.se

276sidorGratis!

Ventilerad storsäck1,5m3 1000kg100×100×150cm • 4 + 4stlyft/hängstroppar • 4st tömnings-stroppar • UV-beständig • Klass6:1.

Erbjudande 30st 108:–/st

ord. pris 120:–/st

Vedsäck för SJ–och HydropallUV-beständig.

Säck til SJ/Europall 10st 18:–/stHel bal 200st 16:–/stSäck til Hydropall 10st 20:–/stHel bal 200st 18:–/st

Dieselpumpar 12–24V modell 3000För montering på fordonBP3000 12V 50 lit/min 940:–BP3000 24/12V 50/30 lit/min 940:–

Många fler dieselpumpar hittar du i vår katalog.

Med slangar, pistol, batterianslut-ning och bottensilKit 3000 12V 50 lit/min 1660:–Kit 3000 24V 50 lit/min 1660:–

Kylaggregat230V. Freonfritt, vägg-monterat. Gratis bygg-anvisningar.CU 350 350 W 8996:–CU 450 450 W 9580:–CU 900 875 W 12400:–Ange rumsvolym, temperaturoch inläggningsmängd/dygn.

Vakuumpackar

Alice Automatic 2240:–Maxima 3780:–Påsar, 50st 20×29cm 148:–2st rullar, 6m×20cm 124:–2st rullar, 6m×30cm 148:–

Kött-kvarnar 1-fas 230VMR9 1 hk 250 kg/h 3380:–MR10 1,5 hk 400 kg/h 4320:–

Stor kapacitet


Smf-PrOfIlEN: ruNE KarlSSON

rune Karlsson har varit med om hela förändringen av svenskt skogsbruk. från manuell hugg-ning till dagens engreppsskörda-re. under en stor del av den eran har han också varit engagerad i att förbättra entreprenörernas villkor, först i maskinek och sedan i Smf.

Det var 1965 som Rune Karlsson började i skogen. Då gick man med manuell huggning med en skotare som gick efter och samlade upp stockarna. Men nya tider var på väg och hans företag, Bröderna Karlssons skogstran-sporter, köpte in den första processorn 1978. Det var en Kockums stegmatare som använ-des i gallring, efter ett par år fanns ytterligare en. Tio år senare skaffades första skördaren, en FMG 0470 ”Lillebror”.

– Sättet vi arbetade i maskinerna på den tiden är svårt för yngre att förstå. Jag satt till exempel på knä på förarstolen i skotaren med reglagen snett bakom mig när jag skulle lasta. När det gäller processorn fanns samtidigt två fällare manuellt, men vi högg snabbare och billigare än den maskinella fällaren kunde gå fram, säger Rune Karlsson.

Han berättar att de alltid var noga med underhållet och lät varje förare ta eget ansvar för att hålla maskinerna i produktion, eller ringa verkstaden om något hänt. De kör-de aldrig på något annat än dagskift annat än under stormen Gudrun då man behövde köra tvåskift. Företaget lades ner 2006 och då hade företaget fyra skördare, varav tre små gallringsskördare, och två skotare.

– Vi hade börjat avveckla lite innan för tanken var att jag skulle gå i pension i janua-ri 2005, men då kom Gudrun och jag stan-nade ett år till.

Han säger också att Gudrun gjorde det enklare att sluta.

– Jag hann vara med om både det bästa och värsta i skogen. Gudrun var en upplevelse, men

det var inte utan att man var lite mätt på avverk-ning efter Gudrun. Då hade jag varit med om både stormen 1969 och 1995, men Gudrun var riktigt besvärlig.

Rune Karlssons engagemang för entre-prenörsfrågor har följt genom hela hans arbetsliv. Redan 1972-1976 var han med om att starta Skaraborgs skogsmaskinägar-nas förening, som sedan gick upp i åkeriför-eningen. Men skogsåkarna tyckte inte att vi entreprenörer hörde hemma där och då bil-dades Maskinek. Han gick med i Maskinek 1977 och var dess ordförande från 1980 till 1993 när de gick samman med SMF och han lämnade över ordförandeskapet. Dessutom var han sektionsordförande i SMF från 1993 till 1998, samt med i regionstyrelsen.

– Vi blev starkare efter samgåendet med SMF då vi fick en organisation som job-bade över hela landet, inte som innan med Maskinek i södra Sverige och SMF i norra.

Försäkringsfrågor för skogsmaskinäga-re har varit en del av arbetet . 1978 valdes han in som ordförande i Folksam Företags skogsgrupp om skogsmaskinägarnas försäk-ringsvillkor och -kostnad. Denna övertogs av Trygg Hansa i mitten av 1990 talet och Rune

var då med i styrelsen för Skaraborg till 2005.Han berättar att förhandlingarna med

kunderna ofta var hårda, framför allt när det gällde prissättningen. Dessutom var priserna olika på olika skogsbruksområden och tim-priset kunde skilja sig med 50 till 100 kro-nor per timme beroende på i vilket område avverkningen skulle ske.

– Kunderna ville egentligen att vi skul-le jobba dygnet runt, men vi stretade emot och fick en enorm styrka med SMF. Vi fick också ekonomisk utbildning från Maskinek och SMF och en massa annat som vi inte haft tidigare och som är ett måste för att kunna driva företag.

Idag är Rune Karlsson nästan lika aktiv i skogen som när han hade sitt företag. Han jobbar idag med att på deltid förvalta ungefär 600 hektar skog.

– Det är fullt upp. Jag har ju 40 hektar själv. Sedan är jag orienterare också, så jag får fortfarande vara i skogen och det gillar jag.

Han önskar SMF lycka och framgång med sitt arbete i framtiden

– Utan seriösa entreprenörer skulle det inte vara bra för svenskt skogsbruk, säger Rune Karlsson. £

Här träffar vi en person som gjort mycket för SMF genom åren och är värd att lyftas fram i vår tidning.

”vi blev STarkare eFTer SaMgåendeT Med SMF”

På den här bilden från 1993 står Rune Karlsson, nummer två från höger, tillsammans med, från vänster: Runes bror Bengt Karlsson och hans son Per-Åke samt maskinsäljaren Tommy Larsson.

FOtO

:JAn

ber

gm

An



Prata smörja med oss! Agrol smörjmedel är det självklara valet för dig som har en maskinpark som aldrig får stå stilla. Samarbete med ledande maskintillverkare samt egen avan-cerad forskning har gett oss unika kunskaper som vi gärna delar med oss av. Du som användare av våra produkter har säkert många frågor. Till exempel: Varför är det så viktigt att hydrauloljan har rätt viskositet? Kan man blanda oljor? Hur bra är de miljöanpassade produkterna i jämförelse med de icke miljöanpassade? Vi gör allt för att ge dig smörjmedelsmarknadens bästa produktsupport. Hitta rätt smörjmedel till ditt fordon och dina körförhållanden på www.agrol.se/smorjmedel, klicka på ”till tabellerna” – eller prata direkt med någon av oss! Vi gör rätt val enkelt.

Vi svarar på alla frågor om smörjmedel!

Bo Axelsson Region Syd 08-657 44 46

Lars Ekmark Region Mitt 019-605 17 20

Yngve Lindh Region Norr 08-657 44 31

Lars

YngveBo

MES - SmideTelefon: 0661-220 00Mobil: 0702-03 34 84

@inf0 messmide.se • www.messmide.se

Boggi? Vi fixar bandetRenovera dina band själv med Halvmånar.Nya boggiband 400-500 till Novotny Tigercat LogLander mm. Även nya band 600-750 dragande, bärande, miljöband. Brodd. Lås i 3 längder. Svetslänk.

Bästa komfort i krävande miljöerDet finns stolar som erbjuder bra komfort under de flesta förhållandena, och det finns stolar som erbjuder bästa komfort under de allra tuffaste förhållandena. Be-Ge 3000 C&F tillhör definitivt den senare kategorin.Stolen som med sin flexibilitet kan anpassas till de specifika behov som finns i olika typer av entreprenad- och skogsmaskiner har fått bästa omdöme av såväl maskintillverkare som slutanvändare.

Låt oss se till att du sitter säkert och komfortabelt!

Komfortabelt nackstöd

Djupa luftreglerade sidostöd

Armstödsfästen för skogsanpassade armstöd

Möjlighet till 3” midjebälte

Justerbar sittdyna

Airvent / elvärme

Reglagepanel placerbar höger / vänster / front

Möjlighet till inbyggd komp-ressor

Möjlighet till skogsglid-skenor

Be-Ge Industri ABBox 912, SE 572 29 Oskarshamn Telefon: 0491-76 18 00 Hemsida: www.be-ge.com

Utveckling - Tillverkning - Försäljning

Rikstäckande återförsäljare: Förarmiljö AB, KolsvaTel 0221-535 00www.forarmiljo.se Se vår hemsida för lokala återförsäljare

Be-Ge 3000

Sittab stol AB, GustafsTel 0243-244250www.sittab.se


Kjell blomstedt har varit med i Smf sedan starten, varit med om sammanslagningen med maskinek och sett Smf växa från en ska-ra entreprenörer inom Sca till en organisation som lyckas sluta avtal som gällt mot flera av landets skogsbolag. han har också sett vad entreprenörer som arbetar till-sammans kan åstadkomma.

SMF startades 1974 vid ett möte i Bräcke med tillsättningen av en interimsstyrelse, ungefär samtidigt som Maskinek. Största skillnaden mot Maskinek var att SMF till-lät AT-ägare att vara med. AT-ägare var för-enklat anställda åt skogsbolagen som ägde sina egna maskiner, ett anställningsförhål-lande som skapades under 1950-talet och fanns kvar in på 1970-talet.

Kjell Blomstedt från Lillsele i Västerbottens inland var med från början och valdes in i styrelsen för SMF vid det andra ordinarie årsmötet som hölls 1976 och var en del av styrelsen fram till 1990. Han var vice ordförande 1980-85 och ord-förande 1985 till 1988.

SMFS uppgiFT var Från början att få till ett avtal för sina medlemmar med SCA. Tack vare rekryteringen av en jägmästare, Erik Björklund, och ett hårt arbete från för-handlingsgruppen kom man redan 1975 fram till det första avtalet med SCA.

En faktor som också ledde fram till avtalet var skogsarbetarstrejken 1975 där sammanlagt 15 000 skogsarbetare i olika områden deltog i spåren av rationalisering-en av skogsbruket.

– SCA var helt enkelt mer öppen för dialog än de varit innan. Dessutom hade Erik Björklund den ekonomiska kunskap vi behövde för att kunna sluta ett avtal. Det är vad jag är mest stolt över under min tid i SMF. Avtalen hade stor betydelse för den enskilde entreprenören i det läget vi

var. SCA bidrog också till mekaniseringen genom att de ville få avtalstexter för de nya maskinerna som kom på marknaden. Det var ett arbete som den dåvarande skogstek-niske chefen lyckades med i samarbete med oss i SMF, säger Kjell Blomstedt.

deTTa ledde Till aTT man började få in medlemmar från hela Norrland och Dalarna som körde åt andra bolag. Dessutom öppnades för förhandlingar med andra bolag. Till slut hade man lyckats sluta avtal som gällde de flesta skogsbolag.

– Vi ville få till stånd ett avtal som tog hänsyn till de kostnader vi hade. Man ska komma ihåg att bolagen uppträdde illa på den tiden. De uppträdde både nedlåtande och inte så uppriktigt många gånger. Det var ibland rena diktaturfasoner. Därför blev avtalen extremt detaljerade och regle-rade allt från batterier till kojans dieselför-brukning.

kjell bloMSTedT Har variT med under hela teknikutvecklingen i skogen, allt från att köra fram virket med häst i början av 1950-talet. Den första processorn köp-te han 1974 för att året efter komplette-ra med fällare. I början av 1980-talet kom tvågreppsskördarna. Engreppsskördare

enligt modern skördarmodell kom i slu-tet av 1980-talet och var redan i början av 1990-talet helt dominerande.

– När jag började med min far i skogen och vi hade häst undrade jag om vi skulle fortstätta så här. Då sålde far kor och häst och köpte en traktor. Jag tog över 1960 när min far blev sjuk.

Teknikutvecklingen har varit enorm i skogen, inte bara när det gäller maskiner-na.

– Bara en sådan sak som mobiler-nas intåg innebar att mycket tid sparades genom att man slapp många onödiga resor och dessutom kunde ringa till bolagen om något var oklart. Vi skaffade den första mobilen 1976.

Han Menar aTT SMF också haft en viktig del i utvecklingen genom att sedan 1970-talet förhandlat fram bra köpvillkor med leve-rantörer, rabattavtal med leverantörer av bränsle och tillbehör samt kunnat erbjuda fakturering via SMF för sina medlemmar.

SMF kämpade hårt för kunna köra på timlön och många entreprenörer kör-de tolvtimmarspass, antingen 5-17 eller 6-18. I Kjell Blomstedts företag bytte man arbetsuppgifter var tredje timme, allt för att minska arbetsbelastningen.

”Man MåSTe våga Ta konFlikT när deT beHövS”

Smf-PrOfIlEN: KJEll blOmSTEDT

Kjell Blomstedt var med i SMF från starten 1974, då en interimsstyrelse bildades.

FOtO

: eri

k Sä

Fven

berg



ENTrEPrENörSPrOfIlEN: ”måNaDENS KaNTarEll”

”Man MåSTe våga Ta konFlikT när deT beHövS”– Det var verkligen hårt jobb att köra

maskin på den tiden. Arbetsmiljön var usel och många slet ut sig. Dessutom var säker-heten dålig och att inte fler dog under arbe-tet är en gåta.

de cenTrala avTalen Mellan SMF och bolagen försvann 1990 och kunderna bör-jade förhandla enskilt med varje entrepre-nör.

– SMFs roll är kanske starkare än på mycket länge eftersom det blir allt svåra-re att hitta entreprenörer med välutbildad arbetskraft. Förarbristen kan vändas till en styrka för entreprenörer som har tillgång till bra arbetskraft och kan erbjuda rimliga arbetsvillkor.

Han menar också att man inte ska vara

rädd att ta till konfliktåtgärder om det behövs.

– Vi, entreprenörer hos SCA, Lycksele skogsförvaltning, ställde maski-nerna på fredagar 2002, som ett direkt svar på kraven om en 12-procentig sänk-ning av tidigare ersättningar. Vi åstad-kom en kraftsamling och gav ett styrke-besked som fick sänkningskravet att dras tillbaka. Det visade att man kan förbättra sitt förhandlingsläge om man vågar ställa maskinerna.

Samtidigt säger Kjell Blomstedt att attityderna från kunderna är en helt annan idag än förr och att öppenheten för dialog är mycket större.

– Idag går det att samråda med bolagen men grundproblemet är detsamma som

förr, att få rimliga villkor. När vi började med mekaniseringen och kunde rationali-sera skogsbruket, fanns större möjligheter att tjäna pengar men vi vet ju att man från bolagen resonerade så att ”det ska inte bli några direktörer av skogsentreprenörerna”. Bolagens policy tydde på att det ekonomis-ka utfallet skulle hålla sig runt +-0. Det är orimligt att behöva driva en verksamhet långsiktigt med bara några procents ränta-bilitet, säger Kjell Blomstedt.

Kjell Blomstedt är ett levande exem-pel på den era som fört in skogsbruket från ett helt manuellt arbete i ett nytt årtusende med datoriserade skogsmaskiner. När han avslutade sin verksamhet i skogen 2006, var det efter att ha jobbat i 50 år mot ett enda bolag, SCA.£



välkoMMen Till inFra ciTy

ocH SkogSbrukeTS STarkaSTe näTverk

allT Om årSSTämmaN – rIv ur Och SPara!

vi kan inTe lova SolSken och vackert väder, men vi kan lova att 2011 års stämmohelg kommer att uppfylla allas förväntningar med råge, detta oav-sett om du är medlem i SMF eller i MEF, medföljande eller utställare. En bra bit över 500 anmälda och 45 utställare på toppenhotellet Scandic Infra City borgar för att denna helg tillsammans med ett fullspäckat program och en rad nya aktiviteter blir en helg att minnas. Att träffas och utbyta erfarenhe-ter samt att få möjligheter att utöka sina kontaktnät gör alla starkare. Att likt spindeln väva större och kraftigare nätverk är en viktig framgångsfaktor för varje framgångsrik företagare.

Vi från SMF vill med dessa rader hälsa alla hjärtligt välkomna till årets årsstämmohelg, dessutom en extra liten välkomshälsning till våra vänner från MEF i Norge som väljer att fira sitt 30-årsjubileum som organisation tillsammans med oss i Sverige.

Ha en riktigt trevlig helg.

ulf SaNDSTröm larS-GöraN GöraNSSONvd SmF SkOgSentrePrenörernA OrdFörAnde SmF SkOgSentrePrenörernA

Full Huggning på MäSSTorgeTDet kommer att bli full huggning på mässtorget där Smf håller i trådar-na tillsammans med en rad samar-betspartners.

De som finns på mässtorget är Rekrytema, Stöldskyddsföreningen SSF, Tidningen Skogsteknik, MEFoch SMF.

Rekrytema, som utför JobMatch har ett specialerbjudande som du kan läsa mer

om på annonsen som ligger här intill. Stöldsskydds föreningen, SSF, kommer

att prata om larmkedjan stöldstopp, men också märkmetod som kan få stor betydelse för alla entreprenörsföretag. Det är ett ”DNA för värdesaker” med den stora fördelen att det är näst intill omöjligt att avidentifiera föremå-let. Du applicerar mikropunkterna genom att stryka på dem på flera ställen med ett special-lim, vilket gör dem mycket svåra att avlägsna.

De medföljande varningsdekalerna varnar tjuven om att föremålet är märkt och svårt att sälja vidare vilket har en stöldavskräckan-de effekt. Polisen kan med UV-ljus hitta och identfiera märkningen.

Missa inte att prata med våra vänner från Norge, MEF. Mässan är ett lysande tillfälle att skapa kontakter med dem och lära sig mer om hur entreprenörer har det i Norge. £

FOtO

: iSt

OckP

HOt

O/g

rig

Ory

bibi

kOv


allT Om årSSTämmaN

110

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Arbets-struktur

Inredrivkraft

Stress-tolerans

Besluts-karaktär

Energinivå Framåtanda Handlings-kapacitet

Tolerans Relations-inriktning

Genomslags-kraftGenomslags-kraftGenomslags- Resultat-

index

A B C D E F G H I J K

FÖRHÅLLNINGSSÄTTFÖRHÅLLNINGSSÄTTAGERANDEAGERANDE

SAMVERKANSAMVERKAN

79 70 61 71 86 78 80 44 49 87 82

Planerings-sinne

75

Egenmotivering

68

SjälvkontrollBehärskning

72

Genomtänkt

65

Fysisk energi

99

Tävlings-inriktad

87

Inflytande-sfär

Inflytande-sfär

Inflytande-

90

Okritiskframtoning

31

Visadhänsyn

48

Uttrycktdominans

97

Svars-realism

86

Intresse fördetaljer

63

Optimism

61

Motstånds-kraft40

Viljestyrka

94

Psykiskenergi

88

Visione-rande

64

Initierande

80

Okritiskvärdering

60

Diplomati

40

Kommunika-tivitet

76

Själv-realism

86

Ordnings-sinne101

Humör-jämvikt

84

Koncentra-tionsförmåga

71

Uthållighet

44

Behov avtempo

74

Utvecklings-motiverad

100

Riskvillighet

37

Tillittill andra

77

Kontakt-skapande

61

Öppenhet

73

Anpassning

93

��

��

��

��

��

REKRYTEMA

UNIKT MÄSSERBJUDANDE FÖR MEDLEMMAR I SMF OCH MEF!

Din LedarstilJobMatchen visar vilken ledarstil du har. Genom att även låta dina medarbetare göra JobMatch, kan du se vilken le-darstil som är optimal till varje person - och hur du bäst tilllämpar den för att nå dina verksamhetsmål.

VAD ÄR JOB-MATCH?JobMatch är ett test som mäter 33 olika arbetsrelaterade egenskaper och ger dig en fingervis-ning var du har dina styrkor men också dina utvecklingsområden som ledare.

”Mina anställda har verkligen uppskattat att få göra en JobMatch. Analysen har varit till hjälp för att lära sig för-stå varför man reagerar som man gör i vissa situationer. För min egen del som företagsledare så kan jag använda min personal bättre idag. Genom JobMatch är jag nu bättre på att nyttja varje persons starka sidor.”

”JobMatch är ett nytt verktyg för mig som varit fan-tastiskt nyttigt för att lära mig både hur jag funge-rar som ledare men också hur mina anställda tänker och agerar i olika situationer. Jag är helt säker på att framtidens ledarskap där alla gör JobMatch, stärker företagets konkurrenskraft genom en bättre samver-kan och förståelse för varandra inom företaget.”

HUR GÅR DET TILL?Du får inloggning per e-mail så att du enkelt kan besvara frågorna via nätet. Du kommer att få ditt 6-sidiga resultat i SMF:s monter på årsstämman och en kortare genomgång av Rekrytemas repre-sentanter.

ANMÄL DIG IDAG!Gå in på denna länk och anmäl dig: http://se.rekrytema.com/smf/

Eller ring till Mimmi Paulsén på Rekrytema: 031 33 55 940

Framtidens LedarskapStarka företag behöver trygga ledare

DU som besöker årsstämman 11-12 november, har nu en unik möjlighet att - helt utan kostnad - få göra en JOB-MATCH. Du besvarar frågorna via webben inn-an årsstämman och får resultatet på plats i Upplands Väsby på årsstämman.

Hur motiverar du?Här kan vi se hur du kan bli bättre på att moti-vera dina medarbetare och skapa ett effektivt team.

Jörgen Westerlund. Entreprenör och styrelseledamot i SMF Skogsentreprenörerna

Bernt Hermansson. Entreprenör och styrelseledamot i SMF Skogsentreprenörerna



Torsdag 10 november

12.00 – 17.00 Styrelsemöte

19.30 Get together –

pubkväll med buffé

Lokal: Ballroom

Fredag 11 november

09.00 Avprickning för

årsstämman samt kaffe

09.30 – 12.30 Årsstämma

Lokal: Congress Hall

09.30 – 11.30 Öppen del med föreläsningar

11.30 – 12.30 Årsstämmoförhandlingar för

SMF´s medlemmar

09.30 Shoppingbuss till Stockholm

centrum (Sveavägen)

Samling utanför hotellentrén

11.30 – 13.30 Lunchbuffé.

Lokal: Ballroom

13.30 – 14.30 SMF information för inbjudna

icke-medlemmar

13.00 – 15.00 Konferens MEF medlemmar

Lokal: Congress Hall

14.00 Mässan öppnar

Lokal: Inframässan

14.30 Shoppingbuss

går tillbaka till

hotellet

Avreseplats Sveavägen

17.00 Vinprovning för damerna

Lokal: Ballroom

19.00 – 21.00 Middagsbuffé.Lokal: Ballroom

24.00 Mässan stänger

Lördag 12 november

09.00 – 12.00 Mässa

11.30 – 13.00 Lunchbuffé

Lokal: Ballroom

13.00 Demovisning av Flishugg

CH1266 (Neuson-Ecotec)

Buss avgår utanför hotellet

19.00 – 02.00 Årsstämmomiddag med under-

hållning och dans till Arvingarna

Lokal: Vinterträdgården

HISS

WC

ELS

KÅ

P

Trygg Hansa

HSP Gripen

Ponsse

El-forest

GunneboIndustrier

Ernst& Young

IggesundForest

Olofsfors

NordfarmMaskin

BEMA Kätting-mäster

Promentum

Finnskogs-valsen

Svenska Blount

Stigs MaskinSP-Maskin Skoda Sverige

TORG / CAFÉ

SMF/Easy Conference MEF

Rekrytema AB

SSF

TidningenSkogsteknik

SKJUTBANA

ENTRÉ

BALLROOM

Morio

LubeTools

Progalli Skog

Log Max

BohultMaskin

Markusson

HultdinSystem

SLA

MCB Larsson

Cranab

Maskin-skade-fonden

Safepart

Neuson Ecotec

Arbets-vagnar

Kedjan iÖstersund

Noikan Däck

Eco Log SG Finans Trelleborg Skogma Gremo

John DeereTÄVLINGSSTATIONWexman Skogsservice

SKALA

0 M 10 M

viSSTe ni att Scandic infra city har

Skandinaviens största tropiska inomhus-

trädgård? På hotellet finns även gym, pool

och bastu, och en kort promenad från

hotellet hittar du både spa och tränings-

anläggning.

Scandic infra citykanalvägen 10 194 61 Upplands väsby 08-517 344 00 [email protected]


årsstämmani år har vi möblerat om en del i pro-grammet och startar stämmohelgen med årsstämman på fredag förmid-dag, med registrering och kaffe kl 09.00. 09.30 kickar vi igång med kort infor-mation från SmF och meF, därefter två starka föreläsare, kajsa bergqvist och monika Stridsman. kajsa bergqvist är fd världsmästarinna i höjdhopp och före-läser om målmedvetenhet och resul-tat. monika Stridsman är generaldirektör på Skogsstyrelsen och har en bred och intressant erfarenhet av skogssektorn. kl 11.30 startar årsstämmoförhand-lingarna där endast SmF´s medlemmar får delta.

mässanöppettider:Fredag 14.00 – 24.00lördag 09.00 – 12.00 Årets mässa har en del nya inslag, då vi i år satsar på en levande mötesplats att finnas och umgås på. Som komplement till nätverkandet får vi uppleva både magi och musik, med hjälp av illusionisten Peter varg och trubaduren Anders kahn. till detta lägger vi glädje och lekfullhet, i form av en lagtävling och skyttetävlingar som pågår under hela fredagen. På lördagen kör vi en favorit i repris, frå-getävlingen bland utställarna! Förra året var intresset väldigt stort att delta, och i år ser vi fram emot ännu fler. vi utlovar fina priser till både vinnare och deltagare.vinnarna koras på lördagens middag och tävlingskupong för samtliga tävlingar finns i SmF´s monter. lycka till!

mat & dryckluncherna och både torsdagens och fre-dagens middag är bufféer och serve-ras i ballroom som ligger intill mässan. mässan kommer att vara öppen då freda-gens buffé serveras. lördagens årsstämmomiddag med underhållning hålls i vinterträdgården och dansen i intilliggande ballroom. inne i mässhallen kommer det att finnas ett mindre café/bar där dryck och snacks finns till försäljning. det går självklart bra att betala med drinkbiljetter där. Under helgen har ni möjlighet att köpa drinkbiljetter som gäller på fredag och lör-dag. ni som har förbokat drinkbiljetter hit-tar dem i ert välkomstkuvert. biljetter kan också hämtas ut hos SmF´s personal,

var de än befinner sig på mässan. vi noterar hur många biljetter ni kvit-terar ut och senast onsdag efter stäm-man lämnar/skickar ni tillbaka even-tuellt överblivna biljetter till SmF eller easyconference. vi fakturerar därefter mellanskillnaden tillsammans med era övriga beställningar. det går även bra att betala dryck med kort eller kontanter. i år finns två olika sorters drinkbiljetter:öl/vin/cider 52:- / ex momsdrink/avec/snaps 3 cl 60:- ex moms

menyer

Torsdag kvällmedelhavsinspirerad buffé

fredag lunchPannbiff med gräddsås, potatispuré och pressgurka

lördag lunchStekt lax med romsås, kokt potatis och citrontill luncherna serveras sallad, bröd, smör och kaffe

fredag middagsbuffékyckling i krämig örtsåstimjanstekt fläskkarré med provencal-ska grönsakercitronrostade rotsaker och ris Fräsch salladsbuffédessertbord kaffe

lördag årsstämmomiddagFörrättlimemarinerad räksallad med tomater, fänkål, sockerärtor och rucolavarmrättbaconlindad fläskfilé med grillade grön-saker rödvinssky och potatisgratängdessertgrön äppelsorbet på botten av mandel-biskvi med maraschinolikör

vinprovningkajsa bergqvist är utbildad somme-lier och har numera en egen vinagen-tur, kajsa Wines. På fredag kväll hål-ler hon en vinprovning i ballroom för ett stort gäng vinintresserade damer. de får prova fyra olika viner under vägledning av kajsa. Provningen startar kl 17.00 och beräknas ta ca 1 timma. efter provning-en kommer kajsa bergqvist till SmF´s monter en stund för att prata vin med

den som vill. Föranmälan till vinprovning-en är gjord. För ev nyanmälan kontakta easyconference för platsförfrågan.Årets värd för vinprovningen är trygg Hansa!

Shoppingbussden populära shoppingbussen avgår kl 09.30 utanför hotellets entré. bussen stannar på Sveavägen, mitt i centra-la Stockholm. därefter är det fri tid för alla resenärer och bussen går tillbaka till hotellet från samma ställe kl 14.30.Plats till bussresan måste föranmälas och kostar 130:- ex moms tur & retur. kontakta easyconference för platsförfrå-gan om du inte redan anmält dig.

Parkeringbåde utanför hotellet och mässhallen finns gott om betalparkeringar (15:-/timma mån-fre). Hotellet erbjuder även platser i deras garage till en kostnad av 75:-/dag eller 100:-/dygn. dessa bokar man i hotellets reception.

Säkerhet

SmF eller Scandic infra city ansvarar

ej för personliga ägodelar och mate-

rial i montrar, hotellrum etc. det finns

inget vaktbolag inhyrt under helgen.

ni ansvarar själva för försäkring av era

montrar.

In & utcheckninggaranterad incheckningstid är kl 15.00 och utcheckning skall ske senast kl 12.00 på avresedagen. Hotellet har ett bagagerum att ställa väskor i vid behov.kostnader för dryck och liknande som ni sätter upp på hotellrummets nota beta-las vid avresa. endast logi, middagspaket och ev drinkbiljetter faktureras.

frågor och informationmer information om helgen finns att läsa på www.skogsentreprenad.nuvid ytterligare frågor kontakta Anna verdin eller linda Jöfelt, easyconference, [email protected] eller tel 031-778 11 30.


VILL DU BLI EN AV SVERIGES SÄKRASTE SKOGS-ENTREPRENÖRER?

RING 0771-111740 ELLER BESÖK WWW.TRYGGHANSA.SE/SMF

Vårt försäkringspaket Trygga Yrkesförare ser inte bara till att du är rätt försäkrad. Om något händer får du snabb hjälp och handläggning av våra experter. Dessutom hjälper vi dig att förebygga olyckor så att din verksamhet blir säkrare och du kan hålla dina kostnader nere. Trygga Yrkesförare – försäkrings-lösningen för Sveriges säkraste skogsentreprenörer.

allT du beHöver veTa oM STäMMa ocH MäSSa


I år kommer friidrottsstjärnan Kajsa bergqvist till Smf´s års-stämma. Kajsa var en av friidrotts-världens bästa kvinnliga höjdhop-pare som idag har sadlat om till sommelier och importerar vin. På årsstämman föreläser hon om målmedvetenhet och prestatio-ner, och senare på dagen håller hon vinprovning för damerna.

Sveriges främsta kvinnliga höjdhoppa-re genom tiderna, Kajsa Bergqvist, har tre VM-guld, tre EM-guld och OS-brons. Hon kommer att prata om målmedve-tenhet och resultat på den öppna delen av stämman. Hon tycker att man ska våga satsa och våga tro på sig själv. Dessutom menar hon att det inte är någon slump att många som sysslat med individuella idrottsgrenar startar företag, för de är vana att vara sin egen chef. När hon höll på med idrotten var det som ett litet företag i sig, där alla i teamet strävade åt samma håll.Att Kajsa Bergqvist startade företag efter idrottskarriärens slut var därför naturligt.

inTreSSe För MaT ocH dryck hade funnits med sedan unga år och vuxit allt starkare. En händelse som såg ut som en tanke var att hon varje år åkte med friidrottslandslaget på trä-ningsläger till Sydafrika, där träningsanlägg-ningen var placerad i Stellenbosch, mitt i lan-dets främsta vindistrikt.

– Där tog det nya intresset ordentlig

fart. Jag fick en inblick i vinets förunder-liga värld när jag doftande, smakande och spottande reste runt bland de vackra går-darna och pratade med vinodlarna.

När Kajsa Bergqvist siktat in sig på vin som sin framtida karriär ringde hon Restaurangakademin i Stockholm och fick plats på deras ettåriga sommelier-utbild-ning.

– Ju mer jag lärde mig, desto mer insåg jag hur lite jag egentligen kunde.

Efter utbildningen erbjöds Kajsa Bergqvist ett jobb som säljare, men hon hade andra planer. Hon ville själv driva ett företag som importerar viner och star-tade Kajsa Wines tillsammans med Björn Persson, vd och grundare av Vinovum. Det var han som tidigare erbjudit henne job-bet som säljare hon tackade nej till. Idag är Kajsawines ett dottebolag till Vinovum och genom att ingå i ett samarbete har Kajsa Wines fått hjälp med allt från prak-tiska detaljer till personal.

aTT vara FöreTagare har många likheter med tiden som elitidrottare, men med den stora skillnaden att hon idag fokuserar på många mål, istället för som tidigare endast ett – att klara en viss höjd vid ett specifikt tillfälle.

Kontakten med idrottsvärlden har hon inte tappat sedan hon startade företaget. Både i år och förra året stod till exempel Kajsa Wines för vinet till middagen efter den årliga DN-galan och fick hjälp med serveringen av andra friidrottsstjärnor som gått vidare i sina civila karriärer som Malin Ewerlöf och Maria Akraka.

Hennes filosofi kring vinerna är att ta reda på människan bakom vinet, vem har producerat vinet och varför smakar det som det gör? Hon träffar vinmakarna och skapar en personlig relation till dem vilket innebär att hon verkligen kan berätta om sina viner och få oss att uppleva vinmaka-rens intentioner. £

kajSa bergqviST koMMer Till inFra ciTy!

STigS MaSkin koMMer ockSå – SoM vanligTStigs maskin i jämtländska lit har varit med på Smfs mässor i över 20 år och är självklart med i år också.– Det är en trivsam mässa och roligt att möta kunderna öga mot öga, säger en av grundarna, Stig Jakobsson.

De som varit på SMF mässa i samband med årsstämmorna vet att Stigs Maskin är en av de trogna utställarna. Företaget har deltagit i över 20 år och Stig Jakobsson vet inte själv

om det är 23:e eller 24:e året som de ställer ut när de åker ner till Stockholm för mässan på Infra City norr om Stockholm. Stigs Maskin säljer maskiner, utrustning, reservdelar och tillbe-hör till bland annat entreprenörer, industrier och jordbruksföretag. Skogsentreprenörer är en viktig målgrupp, men det är inte bara för att göra affärer som de åker på mässan.

– Att träffa kunderna är både trevligt och viktigt. Det blir en sammansvetsning under mässan. Vi har många trevliga kunder och flera som varit kunder under lång tid. Det är roligt

att se att när nya generationer skogsentrepre-nörer tar över efter sina föräldrar fortsätter de handla av oss, säger Stig Jakobssson.

Att det blir fler mässor i samband med års-stämman gör Stig Jakobsson ingen hemlig-het av.

– SMF har varit duktiga på att anpassa sig till utställarnas krav och flera kunder handlar av oss för att vi är med på mässan, trots att vi inte är den närmaste leverantören. För många blir det ingen stämma utan mässa, säger Stig Jakobsson. £

Kajsa Bergqvist föreläser på den öppna delen av års-stämman.


FOtO

: cAW

A m

ediA



www.droppen.netwww.interagroskog.se

Tävla och vinn en groggblandare!

I monter 23 under mässdagarna har du möjlighet att vinna groggblandaren ”Droppen Rus” genom att svara på några enkla frågor. Välkommen!

Droppen Dos – automatisk blandning av Rotstop Gel i ett slutet system för enklare stubbehandling.

”Droppen Rus” är en lätt modifierad Droppen Dos, som i sitt nya utförande används som automatisk blandare av t ex vodka för enklare behandling :-)

V Ä L K O M M E N T I L L M O N T E R 2 3

Den mobila flishuggen CH1266 med 650hk motor och spännande egenskaper premiärvisas i Sverige med början i november. Huggen kan fås med huggrotor för stamved som m ed hjälp av utbytbara silkorgar ger önskad storlek på flisen, eller med biorotor för grot och stubbar. Rotor byts på några timmar. -Den öppna väldesignade huggrotorn för stamved tillsammans med effektivt materialtransportsystem ger flis av god kvalitet och låg bränsleförbrukningen. -Den slutna Biorotorn försedd med enkla engångsknivar, kan fås hårdmetallbelagda, vilket lämpar sig bäst för förorenat material, såsom grot och stubbar, men klarar även stamved.

Maskinen kan levereras utan kringbyggnad för kunden att göra sin egen, färdig som treaxlat släp, trailer eller byggd på lastbilschassi med och utan vridkrans, utkast med blås eller band är valbart.Kontakta oss gärna om ni går i investeringstankar och också vill se den i drift!

Neuson-Ecotec med säte i det skogsrika österrike tillhör Neuson gruppen, välkänt för sina små grävmaskiner och andra markbearbetande produkter. Nu utvidgar man sitt produkt-program för behandling av biomassa, som sedan tidigare består av 5 modeller banddrivna skördare från 11-32 ton med och utan tiltbar hytt, stora mobila höghastighetskvarnar för söderdelning av grot och returträ, 5 och 7 m långa siltrummor och stora kompostvändare. Med flishuggen lägger man nu ännu en tårtbit till cirkeln som spänner från träd till jord.

Sverigekontakt, (Stockholm); Folke Giesen tel. 0708 90 34 [email protected], www.neuson-ecotec.com

Återförsäljare sökes för norra Europa, Sverige, Norge, Finland och Danmark

Neuson-Ecotec visar stor mobil flishugg på demotur i Sverige!

Neuson Ecotec med säte i det skogsrika österrike, utvidgar sitt produktprogram för behandling av biomassa med en stor dieseldriven flishugg med spännande egenskaper -och etablerar sig samtidigt i norra Europa där återförsäljare sökes för Sverige, Finland och Danmark.

Neuson Ecotec tillhör Neuson gruppen, välkänt sedan länge för sina små grävma-skiner och andra markbearbetande produkter. Neuson Ecotecs produktprogram består sedan tidigare av 5 modeller banddrivna skördare från 11-32 ton med och utan tiltbar hytt, mobila höghastighetskvarnar för söderdelning av grot och returträ, siltrummor och kompostvändare. Nu lägger man ännu en tårtbit till cirkeln som spänner från träd till jord genom att introducerar en stor mobil hugg med 460 eller 650 hk dieselmotor. Huggen kan fås med flisrotor för stamved som med hjälp av utbytbara silkorgar ger olika storlek på flisen mellan 30-100 mm och/eller med en Biorotor för grot och stubbar, -rotor byts på några timmar. Maskinen kan levereras utan kringbygg-nad för kunden att göra sin egen eller färdig som treaxlad trailer eller byggd på lastbilschassi.

Sverigekontakt:Folke GiesenNeuson Ecotec GmbH, Tel 08-778 22 84, www.neuson-ecotec.com

Neuson Ecotec etablerarsig i norra Europa


Skogsentreprenörernas situation i Kanada liknar på många sätt de i Sverige, men det finns också stora skillnader.– De stora avstånden till avverk-ningsområdena är en stor skill-nad, säger luc lebel på avdelning-en för skoglig forskning vid laval university och en av de främsta kännarna av skogsbruk runt om i världen.

Det är lätt att tro att skillnaderna skulle vara större mellan svenska och kanadensis-ka skogsentreprenörers vardag men utma-ningarna, möjligheterna och problemen är i mångt och mycket desamma.

på SaMMa SäTT SoM här brottas man med små marginaler och med att se sig själva som ”riktiga företagare”.

– Många entreprenörer i Kanada iden-tifierar sig inte som företagare utan som skogsmaskinsägare. Det har också gjort att de skrivit avtal om avverkning utan rikti-ga förhandlingar. För att kunna förhand-la behöver entreprenörerna veta sina egna kostnader för att avverka, men också sina personliga och affärsmässiga mål. Först då går det att sätta fakta bakom krav i en för-handling. I dag blir svaret, om entrepre-nören klagar, att ”så är det”. Därför skulle entreprenörerna också behöva coachning i hur de förhandlar, säger Dr Luc LeBel.

Professor Luc Lebel är en expert på skoglig systemanalys och har en doktorsex-amen i skogsbruk från Virginia Tech. Han är också ordförande för FORAC. Det som skiljer Luc Lebel från andra kanadensis-ka skogskännare är att han arbetat mycket med skogliga organisationer i såväl Förenta staterna, Kanada, Frankrike som Sverige för att dokumentera affärsnätverk och stu-dera de faktorer som påverkar deras arbete.

I Kanada äger 75 procent av alla skogs-maskinsägarna maskiner för ett helt

avverkningslag. Så var det inte för någ-ra år sedan. Då ägdes varje maskin av sin egen entreprenör som sedan samarbetade i avverkningslag. Anledningen till föränd-ringen var framför allt att bolagen ville ha en motpart att förhandla med.

kanada Har probleM med återväxten bland entreprenörerna, liksom i Sverige. Medelåldern bland entreprenörerna är 51 år och endast 36 procent av skogsentrepre-nörerna i Quebec sade sig vilja fortsätta om fem år. Samtidigt svarade så många som 30 procent av entreprenörerna att de var posi-tiva till att fördubbla sitt företag. Fem av de 30 procenten var till och med mycket positiva.

– Mycket talar för att utvecklingen går mot superentreprenörer som skriver avtal med skogsbolagen och sedan knyter min-dre entreprenörer under sig.

eFTerSoM de FleSTa avverkar klena bestånd är gallring inget begrepp man använder. Den mesta avverkningen sker i bestånd som ger 0,12 kubikmeter per träd. Detta är bara en av anledningarna till de små margi-nalerna som får vissa entreprenörer att säga nej till avtal som inte bär sig ekonomiskt och istället bli mer flexibla genom att ta sig an uppdrag som till exempel snöröjning och entreprenadsarbeten.

– Något som är viktigt att komma ihåg, som är en stor skillnad mellan avverknings-arbete i Kanada och i Sverige är att man har längre till sina avverkningsplatser. I Kanada är entreprenörerna vana att ta hand om sig själva. Hela 70 procent arbetar i avlägsna områden och snittet ligger på 2,5 timmars bilfärd. Det gör att 50 procent bor och arbetar 12-timmarsskift måndag till fredag vid avverkningsplatsen i ”logging camps”. Maskinerna går dygnet runt. Det gör ock-så att man behöver ha all serviceutrustning med sig. I Sverige kan man använda min-dre servicebilar som kör mellan reservdels-

lagret och avverkningsplatsen. I Kanada måste man ha reservdelslagret med sig, för-klarar Dr. Luc LeBel.

Han Förklarar aTT en servicelångtrada-re ofta kostar runt 300 000 kanadensiska dollar, drygt två miljoner svenska kronor. Dessutom fungerar ingen mobiltelefon. All den tekniska utrustning, som är van-lig i Sverige, tas ofta bort eftersom den inte används.

Om framtiden kan Dr LeBel säga föl-jande:

– De skogsentreprenörer som just nu är verksamma är de bästa av de bästa. De har gjort resan från manuell huggning till mekanisering och rationalisering och de som klarat sig genom hela den omvand-lingen är de allra bästa. Vi kommer inte att ha entreprenörer som utsatts för den här typen av utveckling igen. Samtidigt är en ny generation långsamt på väg fram som är öppna för ny teknik och kan vara mer benägna att betrakta sig själva som ”rik-tiga” företagare. Det gör också att de kan vara snabba på att tillämpa sina kunska-per i en annan bransch om avkastningen på investeringen inte uppfyller förväntningar-na, säger Dr Luc LeBel. £

rekryTeringSprobleM ocH långa avSTånd i kanada

Så SEr DET uT I aNDra läNDEr Vi tittar närmare på hur entreprenörer har det i andra länder och ser vad som skiljer och förenar.

Luc Lebell är expert på Kanadensiskt skogsbruk. Han ser ytterligare en skillnad mot Sverige.– Här finns ingen nationell organisation för skogsen-treprenörer som hos er, konstaterar han.

känner du någon SoM borde läSa den Här Tidningen? Skicka eTT Mejl Till [email protected], Så Skickar vi Tidningen.



rekryTeringSprobleM ocH långa avSTånd i kanada

Maskinsidan är en av de områden där skillnaderna mellan att verka som skogsentreprenör i Kanada och Sverige är mest märkbar. Även om det finns skotare och skördare enligt svensk modell, så är det vanligare med fällare /läggare, som på stora bilden och lunnare (skidder). Dessut-om har man också processorer som kvistar stammarna.

känner du någon SoM borde läSa den Här Tidningen? Skicka eTT Mejl Till [email protected], Så Skickar vi Tidningen.

FOtO

: tig

ercA

t


höGrE KvalITET: cErTIfIErING

SkärpTa peFc-krav Från 1 januari 2012Svenska PEfc uppdaterar regel-bundet de krav, som ställs på äga-re till PEfc-certifierad skogsmark och PEfc-certifierade skogsen-treprenörer. Detta sker i en öppen och demokratisk process, i vil-ken 24 olika organisationer, som representerar skogsbruk, träför-ädling och andra miljömässiga och sociala intressen har deltagit. Den svenska standarden godkänns sedan av PEfc International. vid årsskiftet införs nya regler. Smf certifierings Ewa lidén reder ut vad som gäller.

Den nya svenska PEFC entreprenörsstan-darden gäller precis som förut alla skogsen-treprenörer, oavsett i vilket paraply denne gruppcertifierat sitt företag.

ny procedur vid anSluTningenFrån och med 1 januari 2012 kräver PEFC att alla skogsentreprenörer som grupp-certifieras ska uppfylla alla krav innan ett bevis om gruppcertifiering får utfärdas. Dessutom måste en personlig kon-takt skapas mellan skogsentreprenör och para-ply. Baserat på detta kommer vi inom SMF Certifiering att ändra vår anslutningspro-

cess. Du som vill ansluta ditt företag mås-te fylla i en ansökningsblankett som för-ut, men dessutom bifoga en detaljerad deklaration. I det fall något eller några krav inte är uppfyllda vid anslutningstill-fället, ska liksom förut en handlingsplan bifogas. I och med att ansökan kommit in och certifieringsprocessen påbörjats, kan skogsentreprenören ta uppdrag hos PEFC-certifierade kunder. Men om inte åtgärderna genomförs inom föreskri-ven tid, så utfärdas inget bevis och anslut-ningsprocessen avbryts. Precis som tidiga-re ska årliga självkontroller genomföras och skickas in till paraplyet.

uppdaTerade peFc-krav De kompletta kraven specificeras i Svensk PEFC Entreprenörsstandard PEFC SWE 003:3. På www.smfcert.se finns en länk till PEFC:s hemsida, där standarden finns för nerladdning.

Ett viktigt PEFC-krav gäller utbild-ning. Den som arbetar inom skogsbruket bör ha skoglig grundutbildning motsva-rande 3-årig naturbrukslinje. Minimikrav är ett giltigt kompetensbevis i natur- och kulturmiljövård (SYN-godkänd kurs och utbildare). Dessutom kräver svensk lag tillräckligt många medarbetare med kun-skaper i första hjälpen och i förekom-mande fall ADR 1.3 och Heta arbeten. Kompetensen i företaget ska dokumenteras i en utbildningsliggare. Det ska sörjas för kompetensutveckling genom regelbund-na arbetsplatsträffar och utvecklingssam-tal. Resultatet av detta ska sammanfattas och uppdateras i årliga program för kom-petensutveckling.

Självfallet förutsätts att den certifierade skogsentreprenören tillämpar sina kunska-per på PEFC-certifierad mark, t ex genom att ta generell hänsyn vid skogliga åtgärder.

Liksom tidigare krävs traktdirektiv med karta innan arbete påbörjas på PEFC-certifierad skogsmark. Nytt är att skogsen-treprenören ska anmäla avsaknad av eller

brister i traktdirektiven till kunden. Om rättelse ej sker, ska avvikelse anmälas till kund. SMF Certifiering erbjuder dessut-om möjligheten att anmäla avvikelser till oss via vår hemsida. Det ger oss underlag för att agera kraftfullt, när vi kan konstate-ra anhopningar av brister.

Ett grundläggande krav i PEFC-certifieringen är att företaget följer svenska lagar och förordningar. Många av PEFC-kriterierna är preciseringar av allmänna lagkrav. Det är viktigt att hålla sig uppda-terad om lagkrav, t ex om arbetsmiljölagen och avfallsförordningen. Därför erbjuder SMF Certifiering tillgång till SkogForsks Regelrätt Skogsbruk. Använd det verkty-get!

Nytt från årsskiftet är att PEFC krä-ver skriftliga avtal. Såväl affärsavtal mel-lan skogsentreprenör och kund och mellan skogsentreprenör och underentreprenör, som anställningsavtal mellan skogsentre-prenör och anställd. På förfrågan ska bok-slut som inte är offentliga uppvisas.

I första hand ska certifierade skogsen-treprenörer anlita certifierade underentre-prenörer. Tillfälligt anlitade ocertifierade underentreprenörer ska ges information och tillsyn anpassad till deras erfarenhet och kompetens. Underentreprenörer ska anmälas till GS-facket. Om underentre-prenörer anlitas i mer än två led, ska skrift-lig överenskommelse inhämtas från kund.

PEFC värnar inte enbart om skogsmar-ken utan även om de människor, som arbe-tar inom skogsbruket. Skogsentreprenören ska arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrå-gor (SAM), erbjuda sina anställda före-tagshälsovård och anpassa arbetet till varje individs medicinska och fysiska förutsätt-ningar. Motivationen hos personalen ska ökas genom en förankrad affärsidé och var-je anställd ska ha fördelningen av ansvar och befogenheter klart för sig.

I de fall personskador och olycksfall förekommer, ska konsekvenserna härav förebyggas genom att ha utbildning och


vikTigT aTT koMMa iHågFör redan certifierade skogsentreprenörer gäller en rim-

lig övergångsperiod, under vilken åtgärder ska vidtas

för att uppfylla den nya standarden. SmF certifiering Ab

kommer att erbjuda såväl gamla som nya skogsentre-

prenörer stöd i denna process.


SkärpTa peFc-krav Från 1 januari 2012utrustning för första hjälpen, en fungeran-de nödlägesberedskap och en aktuell lista med telefonnummer till anhöriga.

Riskerna för miljöpåverkan ska mini-meras genom att i första hand använ-da miljömärkt förbruk-ningsmaterial. Motorer ska uppfylla EU:s emissionslagstiftning och hydraulolja vara vegeta-bilisk och miljöanpassad. Etylenglykol får INTE användas efter årsskiftet. Skulle olyckan vara fram-me ska saneringsutrustning finnas till hands. Skördare ska ha utrustning för mini-mering av sågkedjeolja och sågkedjor ska smörjas med vegetabilisk olja. Motor- och röjsågar ska drivas med alkylatbensin.

Tankar och behållare ska vara un-märkta och besiktigade. Vid service ska spill före-byggas genom dukar eller tråg och det ska finnas utrustning för att sanera eventuellt spill.

Även om mängden kemikalier och far-liga ämnen ska hållas till ett minimum, är vissa miljöpå-verkande produkter ännu så länge oumbärliga. För dessa produkter ska det fin-nas säkerhetsdatablad och produkterna ska hanteras enligt lag och producen-tens anvisningar. När farligt gods transporteras ska det

återföljas av en godsdeklaration och farligt avfall ska återföljas av en transportdeklara-tion. Farligt avfall ska naturligtvis återläm-

nas till leverantör eller till miljöstation för destruktion. Den skogsentreprenör, som årligen transporterar mer än 100 kg eller 100 liter farligt avfall, ska ha tillstånd för detta av Länsstyrelsen. I övriga fall är en anmälan tillräcklig. För att kunna övervaka mängden ska, för varje slag av farligt avfall, anteckningar föras om den mängd avfall som uppkommer årligen och vart avfallet transporteras. £

PASSION FÖR SKOG INBYGGD I TEKNIKENMed Cranabs nya FC-serie är din maskin redo för framtiden!

www.cranab.se


läs mer om SMF:s utbildningar, samt anmäl er på: www.skogsentreprenad.nu


Följande FöreTag cerTiFierade per den 19 okTober 2011

A broström Skogsentreprenad AbA lövgrens maskinavv AbA-gallring FirmaAlfta SkogstekniskaAlgerbo Skogstransporter AbAlhbin Skogsentreprenad AbAlve SkogstjänstAnders d. Skogstransporter AbAnders öhman Skog AbAndersson bengt FirmaAnderssons Skog o grävAnton kasselstrand FirmaArarps Skogsentreprenad Abbajlon Skog Abbarrsäter Skogs Abbengtsbo Skogsentreprenad Abbernbro Skog & Jordbernhards Skogstjänst Abberntsson Skog Abbertil Perssons SkogsentreprenadbJ Skogsservicebjörk & Skog Abbjörn & Fafas Abbjörnidet Skogsentreprenad Abbo Svensson Skogsentreprenad Abbodafors Skogstjänst Abboggas Skogstjänst Ab boqvist Skogsavverkning Abborås Skogsavverkningar Abboråsens Skog r Johansson Firmab-O’s traktortjänst i örträsk AbbP Skog i delsbo Abbr nordmark Hbbr. bryntessons Hbbrasab Skog Abbrändbo Skog Abburträsk Skogstjänst AbbUWAb Skogsmaskiner Abbäckströms gräv & Skogbörje larsson Firmachrister Holmström Skog AbcJ Forest Abd & S kog & entreprenad Abd. Oscarssons Skogsentr i tolarpdahlin Skog Abdahn Skog & veddalfors Skogsentreprenad Abdan tillgrens Skogsarbeten Firmadaniels Skogsentr Järvsö Abdanielsson Skogstrp Ab,dannäs Skogsentreprenad Abdegerslättens Skogsentr Abdennis rödingdn Skogsentreprenad Firmadrivarn Abdunbergs Skogsservice Abe Åströms Skogstjänst Abedvinsson Skogsvård Abeksåg entreprenad HbelA Skogsservice Abemil thorsson Skogsentreprenad Abeng Peter Skogsentreprenad Abengström kvistare Abentreprenad i Od Hberlandsson bygg o skogsavverkningF o A Skogstjänst AbF:a AJO Anders JonssonFa Anders eriksson

Fa Anders FrödingFa kent öhmanFa Per månssonFa Ulf WestinFirma claes AnderssonFirma david erikssonFirma Johansson UlfFirma kent JohanssonFirma krister AnderssonFirma mats gustafssonFirma Per FagbergFirma Per-Axel rolfssonFirma Peter larssonFirma Sven AronssonFirma tonny JönssonFirma Wåhlin AgneForsbergs bygg & Anläggning AbFröbergs SkogFurulunds entreprenad AbFågelsund Skog AbFällmyra Abg. Henryssons Skogsavverkn Abgettjärns Skogsprodukter Abgm Avverkningsservice Hbgottes Skog & röj Abgrahns Skogstjänstgrinduga Skogsentreprenad Abgrundbergs Skogstransporter Abgustavssons gräv & Skog Abgöranssons Skogsentr Abgösbo Skogstjänst FirmaHagifa AbHallforsens Skog och maskinHallsta JSmHansson i röke AbHassela Skogsentreprenad AbHedemora Skogstjänst AbHedesunda Skogsgallring AbHedlunds entreprenad AbHedlunds Skogsm i björna AbHemAt AbHenrik lundén FirmaHenriksson bodin Skog i delsbo AbHg Skog och entreprenad FirmaHn-Skog AbHtg Skog AbHuaberg Skogstjänst AbHultsjö s Skogsmaskiner Ab, l-gHusby Skog AbHusby-Oppunda Jordbruks AbHylletofta Skogs AbHåkanssons Jord o SkogstjänstHärnöskog AbHästens Storskogsentrepr AbHögbergs maskintjänstHöggärdets Skog & maskin AbHöglunda Skog AbHögås Skog Abingemar Stenetegisakssons terrängtransport AbJ W Skogstjänst AbJ. Sandberg Skogstjänst AbJannes & Pelles Skogsavverkn AbJbS gallring AbJc gallringstjänst AbJ-e ellström AbJeans Skogsavverkning FirmaJHi Skogstjänst HbJikå gallring AbJiPe Skog och trä AbJmb Skogsentreprenad AbJoda Skogsentreprenad AbJohan Adolfsson s Skogstj AbJohan larsson Skogsservice AbJohanssons Skogs Ab, kg

Jonsson i ö-vik Ab, toreJP Forest AbJWS SkogsdikningJönssons Jord & Skog Abkalvsbäcken Skog Abkantsjö Skogstjänst Abkarl-göran Johansson Firmakarlsson och gunlers Skogstjänst Abkarl-Willy karlsson Skog AbkenJo Skog Abkenneths Skotartjänst Firmakents Skogsavverkningar Abkgm s Skog Abkjell Arvidssons Skogsservice Hbkjell Ferm Skogsavverkningar Abkm gallring Abkolsebro-Snötomta Skogsavverkning Abkonradsbo Skogstjänst Abkroksjö Skogs entreprenad Abkrokström Per maskingallring Abkrångelbygget Abkvistarlundqvist Abkågedalens Skog Abkärdeviks Skogsentreprenad Ablama Skogstjänst Hblandby Forest Ablarsson gräv och Skog Firmale Skogsavverkning Ablillfole Skog & ved rickard Hansson Firmalindbergs Pröppsdrivning Ablisells entreprenad Ablissjanis Skog Abljungskile Skogs Ablm nyströms Skog Ablohen Ablövgrens Skogsmask Ab, tomasm björk Skogstjänstmarbexhults Skogsentreprenad Firmamark & Skog i Skifors Abmarkus nilsson Firmamaryd Skogsentreprenadmattias Skogsservice i Hörby Abmekanav Abmicke Fransson Skogsentrepr Abmikado Skog Abmjölsereds Skog & maskin F:amt gallrarna i Skorped Abn. bengtsson Skogstjänst Abng Forest AbnH Skogsentreprenad Abnitro Skog Abnockeröd Jord och Skognordmalings Skog & mark Abnordmalings Skogsmaskiner Abnorman & Son Skogsavverkn AbnorrHuggarna AbOlas virkestransportOlle Holmberg SkogOredssons Skogsentreprenad AbOrsa Skogsavverkningar AbP. blomstedts Skogsentreprenad AbP. Halvarssons Jord & Skog AbPeb.s Skogsentreprenad AbPelles Skogstransporter AbPerssons Skogsmaskiner Ab, brPeter lundquist Skogsentr AbP-O gunnarssons entreprenad FirmaPyrola Skog AbP-Å Åslund Skogsentreprenad FirmaQvarnsjö Skogstjänster Abragnarssons Skogsentrepr Abramnebergs Skogsentreprenad Abrejmyre Skogsmaskiner Abrickarums Skogstjänst Abricky s Skogstjänst roger & Sörens Skogsentr Abrooth Skogsvård Abrotviks Skogsservice Firmarya Skogentreprenad Ab

ryttwood Abröjar’n i lillviken AbSamuel Filipsson FirmaSaxebo SkogsavverkningarSb Skogsfrakt AbScandimark eOdSjöns Jord o Skog AbSkattunge trä ek. för.Skog & maskin logging AbSkog & trä torup AbSkog o marktjänst AbSkogsavverkarn i Jörn AbSkogsby Skog lars JohanssonSkogsdrivning l. karlsson AbSkogsentreprenad br. nilsson AbSkogsnicke AbSkogstjänst i lövestad HbSkogstjänst Söräng AbSkogsvård lars edsvik AbSkotar Anders AbSkotarn i Sörmland AbSkålarps Skogsentreprenad AbSluthuggarna i Skutskär AbSmååkrans maskin FirmaSnårbergets Skogs och konsulttjänst AbStefan Holmgren lantbr. FirmaStefan karlssons Skogsservice AbSundlings Skogsservice AbSvedja Skog AbSvenssons Skogsavverkning AbSydostavverkning Abtabergs Skogsentreprenad Abtallroths Skogskörningar Abtanums Skogsmaskiner Abtb Skogstjänst AbteS entreprenad Hbthilén Skogsteknik Abthullnérs Skogsentreprenad, kthörnwalls entreprenad Abtjurkhult Skogstjänst Abtjustbygdens bygg Abtjust-eds maskin Abtoklog Abtomas lundqvist Skogsmaskiner Abtommy Johanssontorps gallring Abtorstenssons Skog o markservicetP Skog FirmatS Skogsavverkningar AbUb Skotning AbUgb Skogsservice HbUgglereds Skogsavverkning AbUlf Hektors SkogsentreprenadUrJo Skogstjänst Hbvaltons Skogstransporter AbWedins Skog Abvekakärrs Skogsentreprenad Abverest AbWest valley logging Abvesterlaus Abvibla AbWintax maskin Abvistab i vindeln AbWosa Abväckelsångs Skogsmaskiner Abvästanås gård Abvästavverkning Abvästerbottens Skogsteknik Abvästraby Allservice Aby. berggrens Jord o Skogsentreprenadyxefalls Skogstransporter AbÅkershultsskogstjänst AbÅsebo Skog AbÅseda Skogsentreprenad AbÅtorps Skog Firmaörn Skog Abösterby gallring Abösterrike Skog Aböstgöta Skogsentreprenad Ab

allT Fler väljer SMF-cerTiFieringmånga skogsentreprenörer har hittills visat Smf certifiering ab sitt förtroende och ansökt om PEfc gruppcertifiering. Dessutom ligger ett stort antal ansök-ningar under behandling.

Saknas ditt företag? besök www.smfcert.se för information och ansökningshandlingar.


��

Hultdin System AB, Skolgatan 12, SE-930 70 Malå, SwedenTel: 0953-418 00, Fax: 0953-418 01, E-mail: [email protected]

www.hultdins.se

ALS / ALS-T

NU TILLGÄNGLIG FÖR ALLA SKOTARE!• Högre snittlast

• Mjukare gång

• Ökad produktivitet

• Ökad förarkomfort

• Breddbara bankar

• Hydrauliska stöttor

• Förskjutbar bakre banke

• Tiltbart i sidled

• Låg grind ger bra sikt

Kontakta din lokala maskinåterförsäljare.

läs mer om SMF:s utbildningar, samt anmäl er på: www.skogsentreprenad.nu


landets naturbruksgymnasier med skoglig inriktning är den lång-siktiga basen för Sveriges skogs-entreprenörer. Trots att rekryte-ringsbehovet av skogsmaskinsfö-rare är väldigt stort, kan behovet till övervägande del mötas av lan-dets naturbruksgymnasier med skogsinriktning, men då krävs att skolorna ger eleverna vad de behö-ver för att kunna bli anställnings-bara.

För att öka anställningsbarheten har SMF Skogsentreprenörerna tagit fram en krav-specifikation på vad som krävs av eleverna för att få jobb.

– Entreprenörerna ska inte behö-va skicka tillbaka personer till skolbän-ken som nyss lämnat den, säger Karl-Magnus Hembjer som representerar SMF i Skogsbrukets yrkesnämnd (SYN).

aTT rekryTeringSbeHoveT av skogsma-skinsförare är stort och med all sannolikhet kommer att bli allt större, är ingen nyhet och det utbildas också nya förare varje år på landets naturbruksgymnasier med skoglig inriktning. Men eleverna som går ut gym-nasierna har inte alltid de kurser de behö-ver för att kunna anställas.

– För att vi ska kunna anställa elever som avslutat sin treåriga utbilning på någon av landets olika naturbruksutbildningar med skoglig inriktning är det oerhört viktigt för oss att eleven har dokumenterad kunskap och utbildningsbevis i de kurser vi anger oav-sett på vilken skola i landet utbildningen har genomförts, säger Karl-Magnus Hembjer.

– Nästan alla skolor ger dessa kurser idag, men inte alla. Om skolorna vill ha vårt stöd för sin verksamhet, är det viktigt att de sna-rast börjar ge eleverna alla de kurser som SMF ser som ett krav för anställningsbarhet.

Några av de kurser och utbildningsbe-vis som eleverna ska ha med sig är bland

annat natur- och kulturmiljövårdsutbild-ning, det som tidigare kallades grönt kort samt ”Guldkortet” och ADR-s.

Han menar att det är orimligt att entre-prenörerna ska behöva sätta personer som borde ha vad som krävs på skolbänken det första de gör. Sedan är det inte bara utbild-ning som behövs för att passa som förare av en skogsmaskin.

– Det är viktigt att ha rätt förutsätt-ningar för arbetet och att förstå vad det går ut på. Därför är det viktigt att vi från bran-schen vågar vara tydliga med vad vi förvän-tar och kräver av skolorna samt av eleverna, när de slutar skolan. På så sätt kommer det bli lättare för skolorna nu med en tydliga-re målbild.

några exeMpel på viktiga egenskaper är bland annat så basala saker som att kunna arbeta tvåskift och inte vara mörkrädd men också virkeskunskap, kunskap i arbete med dataklave och kunna hydraulik- och ellära.

– För oss i branschen är mycket av det här självklarheter. Därför är det viktigt att vi har en dialog som gör klart vad vi ställer för krav på de som ska arbeta som förare, säger Karl-Magnus Hembjer.

Han menar att det finns en rad egen-skaper och förväntningar på förare som det också är viktigt att skolorna förmedlar till sina elever. Bland annat ska elever som vill bli förare vid praktikperioder vara intres-serade av arbetsplatsen och se det som en möjlighet att se och lära av erfarna förare men också vara initiativrik och tjänstvil-lig samt kunna ta sig till och från arbetet av egen kraft.

– Något som blir allt viktigare och där vi hoppas att förarutbildningarna blir ännu bättre, är förmågan hos förare att arbeta på rätt sätt. Med det menar vi att kunna arbe-ta metodiskt och planerat med saker som körning, lastning och avlägg för skotarfö-rare och maskinpositionering, fällningstek-nik och upparbetning för skördareförare.

Vi vill också se ett ökat fokus på körteknik, och för att få spakharmoni behöver man jobba mer med individanpassade maskin-inställningar.

Karl-Magnus Hembjer ser också en rad viktiga frågor för framtiden som måste tas upp med elever som vill arbeta som föra-re. Branschens krav gör att saker som ökad kunskap i ekonomi, men också att kunna få ut så hög andel debiterbar tid som möj-ligt på maskinerna.

Samtidigt är ett gemensamt mål att för-bättra attityden till jobbet hos eleverna.

– Som vi ser det har vi ett gemensamt mål att göra förarutbildningarna ännu mer verklighetsnära så att eleverna blir ännu bättre förberedda på vad arbetet inne-bär. Om fler elever får jobb efter avslutad utbildning kommer skolornas status, både hos elever och företag också att öka och fler ungdomar kan komma att söka sig till dessa utbildningar.

Han lyFTer FraM att skogsmaskinförare är ett framtidsyrke och kommer att ge myck-et goda möjligheter till arbete under lång tid framöver.

– Vi hoppas genom att tydliggöra våra förväntningar och krav, få våra utbil-dare att leverera ännu duktigare elever som snabbare kommer in i arbetet med hög produktion och klarar de tuffa krav som ställs på dem, säger Karl-Magnus Hembjer.£

de kurSer SoM Ska Ha genoMFörTS Med godkänT reSulTaT ocH regiSTreraTS:

• natur- och kulturmiljövårdsutbildning (det som tidiga-

re kallades ”grönt kort”)

•”guldkortet”

• Adr-s

• Heta Arbeten

• motorsågskörkort (nivå A + b)

• Första hjälpen och hjärt/lungräddning

rEKryTErING

Med räTT kurSer Ska elever göraS Mer anSTällningSbara

Karl-Magnus Hembjer.


www.forestline.se

Skördare: H-140 H-90 H-70 Motor:Mercedes OM926 326 hk OM906 258 hk OM904 170 hkKran: Cranab HC 185,10m KESLA H1610/H1611 F-line BG 8,7Bredd: 293 cm 244-266 cm 204-224 cmVridvinkel Midja: 49° 49° 49°Aggregat: Logmax5000/SP561LF Logmax4000/Sp451LF KESLA RH18 KESLA RH 25 SP561LF/KESLA RH25 Logmax 928Vikt: 19-ton 13-ton 8,5-ton

Skotare: F-140 F-90 F-70 Motor:Mercedes OM926 326 hk OM904 170 hk OM904 130 hk Lastkapasitet: 14-20-ton LastArea 7m2 11-ton 8-tonDragkraft: 26-ton 16-ton 12-tonBredd: 293 cm Breddning 375 cm 244-266 cm 204-224 cm Hjul: 8X710-26,5 8X600,700-22,5 8X500,600-22,5Vridvinkel Midja: 49° 49° 51°Kran: Cranab FC125 Cranab FC80 Cranab FC65Vikt: 19.6 ton 13 ton 7 ton

BegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatForestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011

Kontakta oss med förtroende för en bra maskinaffär ! Samtliga priser exkl. moms!

Örnsköldsvik 0660-591 00Nicklas Bergström 070-675 92 22

[email protected]

Lögenäs Maskin AB, SöderköpingAnders Karlsson 070-328 71 36

[email protected]

Micke Bohm 070-570 56 [email protected]

Heby 0224-315 50

NYHET!

FORESTLINE H90 har anlänt till Heby Lantbruksservice AB– för provkörning och närmare visning, kontakta Micke Bohm

HEAVY

DUTY!

FORESTLINE F-140

Skotare:Ecolog 564B -07 10 meters kran, 4000 tim. Pris: 1.250. 000:- ÖSA 260 6WD -87Höglägg Donare 870 band/kedjor. Pris: 149. 000:-Pronar 280 -09lastväxlar vagn 20-tons. Pris: 189. 000:-

Skördare:Sampo 1046x -08Kesla aggr, 5.500 tim. Pris 1.410 000:- Sampo 1046x -07Kesla aggr, 6.400 tim. Pris 1.150 000:- EcoLog 570B -05Logmax 5000, 11 m kran, 10.200 tim. Pris 998 000:- Ponsse Beaver - 04 H53 aggr, 13.000 tim. Pris 925 000:-Forestline MPM C90 -07Logmax 4000 aggr, 9 m kran, 4.000 tim Pris 1.650 000:-


www.scaskog.com

FRY

KLU

ND

S

Vår ambition är att vara den bästa uppdragsgivaren för dig som vill utveckla ditt företag mot större konkurrenskraft och lönsamhet.

Vi erbjuder kvalificerat stöd och nära samverkan inom såväl organisation som ekonomi och teknik.

Vill du veta mer? Ring någon av våra produktionschefer!

Vill du öka din lönsamhet?

Norrbotten: Linnéa Carlsson 0911-775 62

Västerbotten: Erland Gustavsson 0950-238 65

Ångermanland: Fredrik Rajala 0612-257 48

Jämtland: Pär Forsman 063-15 05 09

Medelpad: Magnus Wikström 060-19 39 33

Se vårvideo

www.markusson.se

Se vår video med senaste modellerna påwww.markusson.se

Kontakt: 0292-10630 • 070-2002895 • 070-2172183

När du behöver hydraulik eller tillbehör till dina maskiner!

Slangpressar

Filtersatser

Timmergripar

Sågmotorer


GunneboGrepp och bärighet från världens ledandetillverkare av slirskydd.

Kedjor för:Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV

MEGASTUD

160TS

PIGGELIN-FLEX SR-A8ATV-PIGG

Rek

lam

Bola

get,

Vetla

nda

0707

Terralite

Grouzerlite

Rockylite

Gunnebo Industrier AB590 93 GunneboTel 0490-890 00

www.gunneboindustries.com








Kedjor för:Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV

MEGASTUD

160TS

PIGGELIN-FLEX SR-A8ATV-PIGG

Rek

lam

Bola

get,

Vetla

nda

0707

Terralite

Grouzerlite

Rockylite



Utan kompromisser. Rottne H-11 – en fullvuxen mellanskördare.

Läs mer på www.rottne.com

Rottne H-11, en ny skördare med precision och styrka.

Syd Produkter AB0454- 572 001

Övre Ämnebodavägen 39-30, 376 92 Svängsta • Tel. 070-568 20 53 • [email protected]

Din leverantör av Trailers för Entreprenad, Lantbruk och Lastbil

10 år i bransch

en 2001–2010

Över 100 nöjda kunder!

Samtliga vagnar kan utrustas med styrbara axlar

MaskinjumboLängd 13600 mm Bredd 2540 mmHöjd 900 mmLastkapacitet 30 ton

Skogstrailer jumboLängd 13900 mmBredd 2600 mm,Höjd 500 mmLastkapacitet 30 ton

Euro tippvagnLängd 5740 mm, Bredd 2540 mm,Lastkapacitet 9-25 ton, Lastvolym 5,6-11,2 m3

TraktordragenSkogstrailerLängd lastyta 10000 mm, Bredd 2600 mm, Höjd 500 mm, Lastkapacitet 30 ton

Belysta breddningsskyltar

Breddningssats

Fjäderassisterande ramper

Hydrauliskkatastrofbroms

Tack alla ni som var med på:MaskinexpoSkogselmiaSkogsnolia

Besök vår nya hemsida www.sydprodukter.se


Smf består idag av 25 sektioner över hela landet. varje sektion har en vald sektionsordförande. Nu har en av dessa tackat för sig.

Under senaste årsmötet på Älvsbyns sektion valdes en ny sektionsordförande. Då avgick Kjell Johansson från Klöverträsk utanför Luleå efter att ha varit aktiv som sektionsord-förande i närmare 30 år.

En som följt Kjell under 35 år är faktiskt SMFs nuvarande vd Ulf Sandström. De lär-de sig köra maskin samtidigt åt Thelin och Lindmark i Älvsbyn. De tampades om priser-na, Kjell som entreprenör och Ulf som tjäns-teman på Assi råvara, och de sista elva åren slöts cirkeln och båda har slagits för entrepre-nörernas villkor. Ulf Sandsröm tackar Kjell för det otroliga jobb han lagt ned för sina kollegor i SMF och önskar Anders Öhman lycka till som ny sektionsordförande.

SEKTIONErNa

ny SekTionSordFörande i älvSbyn

SP Maskiner välkomnar alla SMF:are

till vår monter på SMF stämman i

Stockholm den 11-12 november.

Där visar vi våra tillförlitliga aggregat

med flerträdshantering och vi visar även

andra nyheter.

Vi ses på SMF Stämman!

Tel: 0372-25342 • www.spmaskiner.se

SP aggregat med flerträdshantering

Skogsentreprenören1109_Layout 1 2011-09-14 08.03 Sida 1Kjell välkomnar den nye sektionsordföranden för SMFs sektion i Älvsbyn, Anders Öhman från Lillpite.

FOtO

: rik

Ard

ÅlS

tig


The leader gives it all.www.stihl.se

inByte! Nu har vi skruvat till våra erbjudanden ordentligt! Byt in din gamla motorsåg eller röjsåg och få 1000 kronor i inbyte. Passa också på att få 300 kronor för din gamla röjsele när du byter till en prisbelönt STIHL X-Fit sele. För mer information om våra produkter och aktuella erbjudanden, bara hos din rådgivande STIHL och VIKING specialist i den Servande Fackhandeln: www.stihl-viking.se eller ring 020 - 555 666 Välkommen till Din Servande Fackhandlare!

inByte!

Just nu 300:- i inbyte för din gamla sele när du köper en

STIHL X-Fit sele.

NU: 995:- Ord. 1.295:-

inByte!Just nu 1000:- i inbyte för din gamla röjsåg när du köper en

STIHL FS 480 K.

NU: 7.590:- Ord. 8.590:-

Samtliga priser är Rek. priser inkl. moms och erbjudandena gäller t.o.m 11-11-30. Inbyte oavsett skick eller fabrikat.

inByte!inByte!

Just nu 1000:- i inbyte för din gamla motorsåg när du köper en

STIHL MS 261

NU: 6.390:- Ord. 7.390:-


Per harald vergedal är ordföran-de i mEf:s skogsavdelning, Smf Skogsentreprenörernas norska motsvarighet, och han skriver här själv om vikten av att lyfta rekryte-ringsfrågorna.

norSke SkogSenTreprenørerS utford-ringer står i kø hvorav rekruttering av nye førere kommer svært høyt opp på listen. Maskinbransjen er konservativ med ster-ke tradisjoner for kun tenke «karer» ved betjening av skogsmaskiner.

I en tid hvor maskinskogbruket for-gubbes vil det om få år bli enda større pro-blemer med å få ungdom til å satse på maskinføreryrket.

Situasjonen er svært bekymringsfull særlig fordi skogsentreprenører som satser er så veldig beroende av stabil, kvalifisert og ikke minst motivert arbeidskraft.

norSke enTreprenører som tenker inno-vasjon og fornyelse erkjenner at man må rekruttere helhetlig.

Med andre ord har ikke maskinbran-sjen råd med kun tenke «karer» fordi da har man ekskludert seg fra minst ½-parten av et rekrutteringsgrunnlag.

Hos norske skogsentreprenør Atle

Rønning Maskin jobber man bevisst med bolagets sterke og svake sider som arbeidsgiver for å få sin fører Ingvild Skeie til å trives og lykkes på sin arbeids-plass i skogen.

i norSk SaMMenHeng har «karriereplanleg-ging og rekruttering» innen entreprenør-bransjen fått bekymringsfullt liten opp-merksomhet.

Med utgangspunkt i at dette kan være en felles utfordring for de begge land – bur-de situasjonen ligge til rette for at både MEF og SMF sammen løfter spørsmålet om rekruttering høyere opp på sin agenda.

Med vennlig hilsenPEr haralD vErGEDal

FOrmAn, meF SkOgSAvdeling

rekryTering av SkogSenTreprenörer eTT norSkT ocH SvenSkT probleM

mEf SKrIvEr Om ENTrEPrENörSfråGOr I NOrGE

Rekryteringsproblemet finns i Norge också och Per Harald Vergedal menar att man måste locka fler kvinnor till föraryrket. Föraren Ingvild Skeie som syns på bilden jobbar åt Atle Rønning Maskin.

RH-Pusher

Reipal ABTel 0413-249 48, fax 0413-249 84

- 6 st olika modeller- lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton- utväxling från 20 ggr till 50 ggr- marknadsledande- robust konstruktion- minimalt underhåll

För mer info kontakta Din motorsågsåterförsäljare eller

Trädfällriktare

ebeaver - den radiostyrda redskaps-bäraren/multimaskinen

Den radiostyrda bioenergiskördaren forest ebeaver

ebeaver AB • Gesällvägen 10, 546 33 Karlsborg • Tel: +46 (0) 505 101 60Mobil: +46 (0) 708 283 556 • www.ebeaver.se • [email protected]

Framtidens system för att skörda bioenergi energieffektivt med minimal

påverkan på miljön.


Oberoende av vad du producerar vill vi vara med dig på resan.

Viktiga råvaror eller viktigt papper?

Oavsett om du avverkar timmer för skogsindustrin eller

producerar tidningspapper för den Europeiska marknaden, lönar

det sig att välja finansiering från SG Equipment Finance när du

skall investera i ny utrustning. Vi hjälper dig med leasing, hyra eller

avbetalning för din investering av utrustning. Vi finansierar skogs-

maskiner och övrig produktionsutrustning inom skogsindustrin.

Ditt företag får tillgång till modern och effektiv maskinpark utan

att binda kapital i utrustningen.

Besök oss på www.sgfinans.se eller

kontakta oss på 08-470 95 00.


för att dieseltanken ska vara god-känd, ett krav som ställs i de flesta certifieringar, måste den besikti-gas vart sjätte år av ett ackredite-rat företag. Idag är endast tre före-tag ackrediterade för kontroll av depåvagnarnas dieseltankar. roos Safety ab i hjärnarp är ett av dem som ackrediterats av Swedac för kontroll av depåvagnar och Ibcer.

Det finns fler företag som utför kontroller än som har rätt att göra det.

– Vi är bara tre företag i Sverige som får utföra kontroller, alla andra som säger sig göra det, kan ju inte utfärda protokoll med ackrediteringsnummer och märke. Det är endast när du har allt detta som du uppfyllt dina åtaganden som ägare. Skulle något hända med tanken kan du bli ansvarig om den inte är kontrollerad på rätt sätt. Vissa säger sig vara överkvalificerade för depå-vagn, men antingen är man ackrediterad eller inte, och vilka som har ackreditering finns på Swedacs hemsida, säger Bo Roos.

Vid en kontroll så undersöks depåvag-narnas dieseltankar både ut och invändigt, men också boggie- och draginfästningar efter sprickbildningar, tanken täthetspro-vas och överfyllnadsskydd provas.

– Det är oftast i skåpen som vi hit-tar felen. Skadade överfyllnadsskydd är ett exempel, dessutom behöver ofta de gamla komplicerade tryck/vacuumventilerna ses över och vid behov bytas till nya och bättre.

Han förklarar också att det är dags att se över vagnar som är byggda före 1993.

– I fjol slutade 17-årsregeln gälla, den innebär att vagnar byggda före 1993 inte längre är godkända om de inte byggts om enligt godkända certifikat, med tjockare topplåt i tanken till exempel, säger Bo Roos på Roos Safety AB. £

acKrEDITErING av DIESElTaNKar

konTroll av dieSelTank ocH ibc:All kontroll av dieseltank i depåvagn ska utföras av ack-

rediterat organ. idag

finns det tre företag

som är ackrediterade

av Swedac:

• Arbetsvagnar Sweden Ab i lycksele

• Pr Slamsugning Ab i Falköping

• roos Safety Ab i Hjärnarp

tank i depåvagn med tillbehör skall genomgå återkom-

mande kontroll inom bestämda tidsintervaller. längsta

tidsintervall mellan återkommande kontroller är sex år

Protokoll skall skrivas och sedan förvaras av ägaren.

depåvagn tillverkad efter 2001 utrustad med ibcer ska

kontrolleras var 2,5 år. Protokoll skall skrivas och förva-

ras hos ägaren.

ibc som är tömd, men inte rengjord får transporteras

obesiktad till besiktning.

ibc som fyllts innan utgångsdatum för kontroll får

transporteras 3 månader efter angivet datum.

Protokoll skall skrivas och sedan förvaras hos ägaren.

tankar, fat och dunkar skall vara typgodkända och vara

försedda med märket ”Un” för att få transporteras.

tankar, fat och dunkar i plast får användas maximalt 5

år efter tillverkning.

vikTigT anliTa räTT FöreTag vid Tank-konTroll

Bo Roos, längst till vänster, driver företaget Roos Safety som är ett av tre företag som utför ackrediterade inspektioner av depåvagnar.

Från och med 2005 tillverkas inte vagnar med inbyggda dieseltankar. Numera byggs de med separata, uttagbara tankar, så kallade IBCer. Har du en vagn byggd före 2005 har du endast tre företag att välja på om du ska ack-reditera vagnen. Har du en med IBC är valen betydligt f ler.



Boggiband

Bärande band Bandet är skonsamt mot underlaget tack vare sin stora bäryta. Passar de flesta under-lag. Rekommenderas ej i mycket djup snö.

Dragande bandBandet är lämpligt vid krävande vinterförhål-landen, utmärkt i kuperad, stenig och även lerig terräng.

Kombi band Ett mellanting av bärande och dragande band. Rensar sig bättre från snö än ett bärande band.

Dragande band med förstärkt bandkamBandet är lämpligt för de större maskinerna

SvenSkTillverkAde BoggieBAnd

Boggiband med en unik konstruktion där tvärjärnets speciella profil och högt placerade länksystem ger lågt rullmotstånd, minskad bränsleförbrukning och är skonsamt mot marken. Finns till marknadens vanligaste däckdimensioner i typerna; bärande, dragande och kombi.

Bärande

Kombi

Dragande

Dragandeförstärkt

SwingCut in Sweden AB, 685 94 TorsbyTelefon 070-278 13 54, fax 0560-42200, [email protected], www.swingcut.se

Skogsmaskiner medvärldsledande elhybridteknik

El-Forest B12 nytillskottet i vår skotarfamilj GT-GreenTrac

fjärrstyrt terrängtransportfordon

För ytterligare information slå en signal på tel 0660 37 53 20 eller kontakta Gunnar Bäck på tel 070-304 48 05

känner du någon SoM borde läSa

SkogSenTreprenören?

Skicka eTT Mejl Till [email protected]

TillSaManS Ser vi Till aTT Fler läSer Tidningen.


VILL DU BLI EN

AV SVERIGES SÄKRASTE YRKES-FÖRARE?

RING 0771 - 111 760 ELLER BESÖK WWW.TRYGGHANSA.SE/ME

Vårt försäkringspaket Trygga Yrkesförare ser inte bara till att du är rätt försäkrad. Om något händer ser vi också till att du får snabb assistans. Du får ett direktnummer till våra experter och vi garanterar snabb handläggning. De fl esta olyckor behöver dock aldrig inträffa, vi hjälper dig minska både risker och kostnader. Trygga Yrkesförare – försäkringslösningen för Sveriges säkraste skogsmaskinsföretag.

KAN EN LÅDA GÖRA DIG TILL SVERIGES SÄKRASTE YRKESFÖRARE?

I samarbete med



JohnDeere.se

Gallring av contorta kan vara en kvistig och komplicerad arbetsuppgift.Men rätt utrustning underlättar – så hör av dig i god tid innan du ska börja!

Är du redoför contortagallring?

Skogsentreprenören_Deere.indd 1 2011-09-13 11.48

returadress: SmF Skogsentreprenörerna,tyska brinken 28, 111 27 Stockholm

www.olofsfors.com

Make your own way

www.eco-tracks.com

Vi vill tacka våra förare som tänker framåt och framtid i skogen. Utan er hade vi aldrig kunnat utveckla banden och slirskydden som tar er dit ni vill, och längre.

VÄLKOMMEN TILL VÅRA MARKER

EVO™

Bandet med allroundegenskaper gällande bärighet och grepp, utan att ge avkall på rensningsförmågan.

PRO-GRIP U™

Ett modernt 3-rutors slirskydd med täta sidor och U-broddar. Konstruktionen ger reducerat slitage, lång livslängd och riktigt bra grepp.

Documents

Tidningen Skogsentreprenören nr 4-2011