Click here to load reader

Tidningen Oasen nr 14

  • View
    220

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Tidning från Barnhemmet Oasen för dig som arbetar inom socialtjänsten.

Text of Tidningen Oasen nr 14

  • 1En tidning frn Barnhemmet Oasen fr dig som arbetar inom socialtjnsten

    Utgva 142010

    MTE MEDMUSIKEN

    INTERNATIONELL KONFERENS ART-konferens i Sverige nsta r

    METOD P RESABehandlingsarbete p plats

    EN NATT FR LINA ETT VAL:DROGERNA ELLER BARNEN.MT EN MODIG FAMILJ P VG TILLBAKA TILL LIVET.

    Vi trffar lrarna p en helt ny musikskola

    Lina fick livet tillbaka

    Minskar aggression i familjer

    Tips till frldrar

    KBT

  • w w w . o a s e n . c o m

    Om en kroggare meddelas en varning fr bris-

    ter i alkoholserveringen kan beslutet verkla-

    gas, liksom nr en lkare tilldelas en erinran

    eller varning fr brister i dennes sjukvrdande

    verksamhet. Men en frestndare fr ett HVB-

    hem kan inte verklaga ett beslut av Social-

    styrelsen som riktar kritik fr pstdda brister

    i vrdverksamheten inte ens om kritiken anges

    vara allvarlig. Dremot kan beslut som innebr

    frelggande eller frbud verklagas. Ofta torde

    en mjlighet att verklaga ett tillsynsbeslut vara

    ondig. Den uppgivna bristen r fr det mesta

    sjlvklar och skall tgrdas. I andra fall kan ett

    tillsynsbeslut innehlla viktiga principiella och/

    eller kontroversiella stllningstaganden.

    Fr ett tag sedan riktade Socialstyrelsen all-

    varlig kritik mot Oasens LSS-enhet. Varfr?

    Jo, ledningen hade sett till att en 11-rig sr-

    skolepojke (placerad med std av LSS) som

    ATT MTA AGGRESSION I FAMILJER

    ETT NYTT LIV

    RTT TILL MUSIK

    PEACE4Kids

    3.

    6.

    4.

    8.

    LEDARE/RUNE NENSN

    JURIDISK SPALT/BO HJORT

    Dr Eva Feindler om aggressionsproblematik.

    Lina var fast i missbruk. Men hon valde familjen istllet. Idag har familjen ftt livet tillbaka.

    Oasen startar egen musikskola.

    METODEN P RESA7. Att ta med metodarbetet till annan ort.

    MINISTER P BESK6.Hgskole- och forskningsminister p Oasen.

    Nytt lromedel i ART.

    VR FRISKOLA BRJAR UPPMRKSAMMAS

    VERKLAGANDEMJLIGHETER I TILLSYNSRENDENbodde ensam i en lgenhet p bottenvningen

    p fritiden skulle kunna umgs med sina jmn-

    riga klasskompisar. I tv lediga lgenheter i

    samma trappuppgng som formellt tillhrde

    LSS-boendet placerades drfr kompisarna

    med sina frldrar. Dessa barn hade samma

    begvningsniv som 11-ringen men var for-

    mellt placerad med std av SoL resp LVU. Alla

    var njda pojken, barnens frldrar och be-

    rrda kommuner. Socialstyrelsen berrde inte

    ens frgan om den sociala konstruktionen var

    bra fr 11-ringen eller huruvida den tillflliga

    lsningen var att se som en sdan smrre fr-

    ndring av verksamheten som ej r tillstnds-

    pliktig. Allvarlig kritik gavs p g a bristande

    verensstmmelse med tillstndet. Punkt.

    Frgan r om inte det vore lmpligt med en

    ordning som medgav verklagande till allmn

    frvaltningsdomstol av tillsynsbeslut som inne-

    Bo Hjort r VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit universitetslektor i socialrtt och socialkonsulent vid lnsstyrelsen. Vill du stlla en frga? E-posta till [email protected] anonymiseras i de fall frgan publiceras i tidningen.

    Rune Nensn Styrelseordfrande

    Bo Hjort Juridisk expert

    INNEHLL/NUMMER 14

    6

    4

    3

    PEACE4KidsPEACE4KidsPEACE4KidsART fr grundskolan!

    -Ett program fr att utveckla sociala, emotionella och akademiska kompetenser hos skolbarn.

    Sara Salmon

    8

    Oasen har bde en fristende grundskola och

    en grundsrskola. Skolornas pedagogiska verk-

    samhet r integrerad med Oasens behandlings-

    verksamhet. De barn som r inskrivna

    i friskolan r nstan undantagslst ven in-

    skrivna p barnhemmet.

    Vi r stolta ver friskolan. Eleverna har ofta en

    helt havererad kommunal skolgng bakom sig

    och har ibland knappt satt sin fot i en lektions-

    sal under det senaste ret innan de kommer till

    Oasen. Trots detta brukar vi f igng eleverna

    igen. Nr eleverna och deras frldrar besvarar

    vra kvalitetsenkter, fr vi gldjande positiva

    omdmen.

    Under september besktes vr skola av reger-

    ingens hgskole- och forskningsminister,

    Tobias Krantz. Han visade ett genuint intresse

    fr vr verksamhet och fick sjlv en mngd

    frgor frn vra elever. Att just landets forsk-

    ningsminister beskte oss var srskilt intressant

    eftersom Oasen sedan mnga r byggt upp ett

    ntverk av internationella forskningskontakter.

    Vi kommer att fortstta med denna inriktning

    och skulle grna f med vr friskola i denna ak-

    tivitet. Kanske ett forskningsprojekt som belyser

    effekterna av vrt koncept? I avvaktan p detta

    fortstter vi med vra systematiska kvalitetsmt-

    ningar fr att konsolidera vra framgngar.

    hller allvarlig kritik eller som berr frgor av

    principiell vikt. Detta skulle bde ka rttss-

    kerheten och stimulera ett strre analysdjup i

    viktiga frgor. Oasen har i vart fall uppmrk-

    sammat Socialstyrelsens generaldirektr p

    problemet.

    67

    Omslagsbild: Garbis H. Sarafian

    2

  • w w w . o a s e n . c o m w w w . o a s e n . c o m

    I FAMILJERAGGRESSION ATT MTA

    Nya verktyg

    fr frldrar

    Oasen har ocks bjudit in folk frn nrliggan-de kommuner som r intresserade av mnet. Mnga har dykt upp i frelsningssalen i Jn-kping dr Eva hller seminariet.

    Eva brjar med att presentera sig och bert-tar om sin bakgrund.

    -Jag mtte fr mnga r sedan en man som hette Arnold Goldstein, sger Eva. Arnold hade d arbetat med en behandlingsmetod fr mn-niskor med aggressionsproblematik. ART heter metoden som nu idag har vuxit sig stor. Mnga av er knner skert till den.

    Eva berttar vidare att Arnold d arbetade med att omvandla det populra anger manage-ment till anger replacement. Drav metodens namn. ART, Aggression Replacement Train-ing.

    -ART anvndes till en brjan primrt inom

    ungdomsvrden och hade blivit en omtyckt be-handlingsmetod, sger Eva. Vad jag sg var en mjlighet att utg ifrn metoden och applicera moment p familjebehandling.

    Grunden i KBTFr att bttre ge lyssnarna en frstelse i

    tankesttet s berttar hon om hennes utgngs-punkt.

    -Grunden i det jag undervisar ligger inom omrdet KBT, kognitiv beteende terapi, sger Eva. Den klassiska psykologin hade lnge ett synstt att aggression kom ifrn insidan och att det var dr svaren fanns. KBT r mer ls-ningsfokuserat och inriktar sig p att frstrka nskvrt beteende och genom detta uppn fr-ndring.

    Inom KBT r det handledaren som har an-

    En frga som stndigt r aktuell r den om bemtandet av aggression inom familjer. Fr att ge vidareutbildning inom omrdet bjuder HVB-hemmet Barnhemmet Oasen i Aneby in Eva Feindler, USA, att tala kring mnet. Eva har lnge forskat kring agressionsproblematik i familjemilj och undervisar i psykologi vid Long Island University , USA.

    TNK P1. Barnen tar efter dina beteenden2. Belna barnen nr de gr ngot bra2. Lr dig ditt barns lder.

    svaret att leda klienten rtt. Det sker genom att lra mnniskan frdigheter till att fungera soci-alt. Det blir helt enkelt mer praktiskt.

    Inriktning mot familjerEva kommer in p hur detta tankesttet kan

    appliceras i barnfamiljer. -Mycket bygger p att frebygga aggressi-

    on, sger Eva. Vi lr familjerna att ha ett mns-ter och beteende som hmmar att aggression uppstr.

    -Ofta rvs aggressionen frn frldrar och det r viktigt att frldrar frstr detta, fortst-ter hon. Homeostacis r ett begrepp som bety-der att f en jmn balans. Om frldrar brkar mycket s vill barnen ofta anstrnga sig s att det ska bli bra. De brjar d sjlva att brka fr att f frldrarna att sluta. Barnet faller in i samma aggressiva mnster som frldrarna ti-digare hade fr att jmna ut balansen.

    Belna - inte bestraffaRegler och belningssystem har visat sig

    vara bra fr att kontrollera barns beteende. Men en del frldrar r skeptiska till sdana system. P fel grunder menar Feindler.

    -Jag hr en del sga att man inte ska muta barnen. Men man mste kunna skilja p mutor och ln. Det kan innebra att om barnet stdar sitt rum s fr det ka och leka med en kompis.

    Eva r noga med att ppeka att man inte ska frvxla belningssystem med bestraffnings-system. Hon sger att mnga tyvrr frst upp-fattar belningssystemen fel och tar dem fr just bestraffningssystem. Det r fr att man ti-digare uppfostrat barn med aggressionsproble-matik p detta stt; gr barnet ngot dumt s fr det ett straff.

    -Vad vi ska gra r att uppmuntra nr barnet gr ngot bra, sger Eva. D frstr barnet att det r det rtta beteendet. Det r vad ett bel-ningssystem r.

    Se ldernSom frlder kan du i frvg skaffa verk-

    tyg och kunskap om hur ditt barn kommer att

    utvecklas. Om du vet detta kan du ocks vara frberedd.

    - Mnga tar inte riktigt fasta p att du mste knna till ditt barns tankestt fr den lder som barnet befinner sig i, sger Eva. Om du har en fyraring s resonerar naturligtvis fyraringen p ett visst stt. Nr sedan barnet r tonring s r det ju helt annorlunda. Mnga frsker till exempel att skapa band med sin tonring ge-nom att bertta att man sjlv varit tonring. Det r fel stt att nrma sig en person vars psy-ke r vldigt egocentrerat som en tonrings ska vara. Prva istllet att interagera med oj, det menar du inte, frklara hur du tnker hr. Tonringen vill vara i centrum.

    Eva menar ocks att det ligger i tonring-ens natur att ifrgastta allt. Det blir enklare att tackla frustrationerna om man redan r frbe-redd p att de kommer nr barnet vxer upp.

    Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian

    3

  • w w w . o a s e n . c o m

    fIck livet tIllBAKALina vxte upp i en mellanstor stad i Sverige. Dr hade hon bott i 25 r innan hon kom till Oa-sen. Pappan till Li