Tidningen Oasen nr 14

1

En tidning från Barnhemmet Oasen för dig som arbetar inom socialtjänsten

Utgåva 142010

MÖTE MEDMUSIKEN

INTERNATIONELL KONFERENS ART-konferens i Sverige nästa år

METOD PÅ RESABehandlingsarbete på plats

EN NATT FÅR LINA ETT VAL:DROGERNA ELLER BARNEN.MÖT EN MODIG FAMILJ PÅ VÄG TILLBAKA TILL LIVET.

Vi träffar lärarna på en helt ny musikskola

Lina fick livet tillbaka

Minskar aggression i familjer

Tips till föräldrar

KBT

w w w . o a s e n . c o m

Om en krogägare meddelas en varning för bris-ter i alkoholserveringen kan beslutet överkla-gas, liksom när en läkare tilldelas en erinran eller varning för brister i dennes sjukvårdande verksamhet. Men en föreståndare för ett HVB-hem kan inte överklaga ett beslut av Social-styrelsen som riktar kritik för påstådda brister i vårdverksamheten inte ens om kritiken anges vara allvarlig. Däremot kan beslut som innebär föreläggande eller förbud överklagas. Ofta torde en möjlighet att överklaga ett tillsynsbeslut vara onödig. Den uppgivna bristen är för det mesta självklar och skall åtgärdas. I andra fall kan ett tillsynsbeslut innehålla viktiga principiella och/eller kontroversiella ställningstaganden.

För ett tag sedan riktade Socialstyrelsen all-varlig kritik mot Oasens LSS-enhet. Varför? Jo, ledningen hade sett till att en 11-årig sär-skolepojke (placerad med stöd av LSS) som

ATT MÖTA AGGRESSION I FAMILJER

ETT NYTT LIV

RÄTT TILL MUSIK

PEACE4Kids

3.

6.

4.

8.

LEDARE/RUNE NENSÉN

JURIDISK SPALT/BO HJORT

Dr Eva Feindler om aggressionsproblematik.

Lina var fast i missbruk. Men hon valde familjen istället. Idag har familjen fått livet tillbaka.

Oasen startar egen musikskola.

METODEN PÅ RESA7. Att ta med metodarbetet till annan ort.

MINISTER PÅ BESÖK6.Högskole- och forskningsminister på Oasen.

Nytt läromedel i ART.

VÅR FRISKOLA BÖRJAR UPPMÄRKSAMMAS

ÖVERKLAGANDEMÖJLIGHETER I TILLSYNSÄRENDENbodde ensam i en lägenhet på bottenvåningen på fritiden skulle kunna umgås med sina jämn-åriga klasskompisar. I två lediga lägenheter i samma trappuppgång – som formellt tillhörde LSS-boendet – placerades därför kompisarna med sina föräldrar. Dessa barn hade samma begåvningsnivå som 11-åringen men var for-mellt placerad med stöd av SoL resp LVU. Alla var nöjda – pojken, barnens föräldrar och be-rörda kommuner. Socialstyrelsen berörde inte ens frågan om den sociala konstruktionen var bra för 11-åringen eller huruvida den tillfälliga lösningen var att se som en sådan smärre för-ändring av verksamheten som ej är tillstånds-pliktig. Allvarlig kritik gavs p g a bristande överensstämmelse med tillståndet. Punkt. Frågan är om inte det vore lämpligt med en ordning som medgav överklagande till allmän förvaltningsdomstol av tillsynsbeslut som inne-

Bo Hjort är VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit universitetslektor i socialrätt och socialkonsulent vid länsstyrelsen. Vill du ställa en fråga? E-posta till [email protected]ågeställaren anonymiseras i de fall frågan publiceras i tidningen.

Rune Nensén Styrelseordförande

Bo Hjort Juridisk expert

INNEHÅLL/NUMMER 14

6

4

3

PEACE4KidsPEACE4KidsPEACE4KidsART för grundskolan!

-Ett program för att utveckla sociala, emotionella och akademiska kompetenser hos skolbarn.

Sara Salmon

8

Oasen har både en fristående grundskola och en grundsärskola. Skolornas pedagogiska verk-samhet är integrerad med Oasens behandlings-verksamhet. De barn som är inskrivnai friskolan är nästan undantagslöst även in-skrivna på barnhemmet.

Vi är stolta över friskolan. Eleverna har ofta en helt havererad kommunal skolgång bakom sig och har ibland knappt satt sin fot i en lektions-sal under det senaste året innan de kommer till Oasen. Trots detta brukar vi få igång eleverna igen. När eleverna och deras föräldrar besvarar våra kvalitetsenkäter, får vi glädjande positiva omdömen.

Under september besöktes vår skola av reger-ingens högskole- och forskningsminister, Tobias Krantz. Han visade ett genuint intresse för vår verksamhet och fick själv en mängd frågor från våra elever. Att just landets forsk-ningsminister besökte oss var särskilt intressant eftersom Oasen sedan många år byggt upp ett nätverk av internationella forskningskontakter.

Vi kommer att fortsätta med denna inriktning och skulle gärna få med vår friskola i denna ak-tivitet. Kanske ett forskningsprojekt som belyser effekterna av vårt koncept? I avvaktan på detta fortsätter vi med våra systematiska kvalitetsmät-ningar för att konsolidera våra framgångar.

håller allvarlig kritik eller som berör frågor av principiell vikt. Detta skulle både öka rättssä-kerheten och stimulera ett större analysdjup i viktiga frågor. Oasen har i vart fall uppmärk-sammat Socialstyrelsens generaldirektör på problemet.

67

Omslagsbild: Garbis H. Sarafian

2

w w w . o a s e n . c o m w w w . o a s e n . c o m

I FAMILJERAGGRESSION ATT MÖTA

Nya verktyg

för föräldrar

Oasen har också bjudit in folk från närliggan-de kommuner som är intresserade av ämnet. Många har dykt upp i föreläsningssalen i Jön-köping där Eva håller seminariet.

Eva börjar med att presentera sig och berät-tar om sin bakgrund.

-Jag mötte för många år sedan en man som hette Arnold Goldstein, säger Eva. Arnold hade då arbetat med en behandlingsmetod för män-niskor med aggressionsproblematik. ART heter metoden som nu idag har vuxit sig stor. Många av er känner säkert till den.

Eva berättar vidare att Arnold då arbetade med att omvandla det populära anger manage-ment till anger replacement. Därav metodens namn. ART, Aggression Replacement Train-ing.

-ART användes till en början primärt inom

ungdomsvården och hade blivit en omtyckt be-handlingsmetod, säger Eva. Vad jag såg var en möjlighet att utgå ifrån metoden och applicera moment på familjebehandling.

Grunden i KBTFör att bättre ge lyssnarna en förståelse i

tankesättet så berättar hon om hennes utgångs-punkt.

-Grunden i det jag undervisar ligger inom området KBT, kognitiv beteende terapi, säger Eva. Den klassiska psykologin hade länge ett synsätt att aggression kom ifrån insidan och att det var där svaren fanns. KBT är mer lös-ningsfokuserat och inriktar sig på att förstärka önskvärt beteende och genom detta uppnå för-ändring.

Inom KBT är det handledaren som har an-

En fråga som ständigt är aktuell är den om bemötandet av aggression inom familjer. För att ge vidareutbildning inom området bjuder HVB-hemmet Barnhemmet Oasen i Aneby in Eva Feindler, USA, att tala kring ämnet. Eva har länge forskat kring agressionsproblematik i familjemiljö och undervisar i psykologi vid Long Island University , USA.

TÄNK PÅ1. Barnen tar efter dina beteenden2. Belöna barnen när de gör något bra2. Lär dig ditt barns ”ålder”.

svaret att leda klienten rätt. Det sker genom att lära människan färdigheter till att fungera soci-alt. Det blir helt enkelt mer praktiskt.

Inriktning mot familjerEva kommer in på hur detta tankesättet kan

appliceras i barnfamiljer. -Mycket bygger på att förebygga aggressi-

on, säger Eva. Vi lär familjerna att ha ett möns-ter och beteende som hämmar att aggression uppstår.

-Ofta ärvs aggressionen från föräldrar och det är viktigt att föräldrar förstår detta, fortsät-ter hon. Homeostacis är ett begrepp som bety-der att få en jämn balans. Om föräldrar bråkar mycket så vill barnen ofta anstränga sig så att det ska bli bra. De börjar då själva att bråka för att få föräldrarna att sluta. Barnet faller in i samma aggressiva mönster som föräldrarna ti-digare hade för att jämna ut balansen.

Belöna - inte bestraffaRegler och belöningssystem har visat sig

vara bra för att kontrollera barns beteende. Men en del föräldrar är skeptiska till sådana system. På fel grunder menar Feindler.

-Jag hör en del säga att man inte ska muta barnen. Men man måste kunna skilja på mutor och lön. Det kan innebära att om barnet städar sitt rum så får det åka och leka med en kompis.

Eva är noga med att påpeka att man inte ska förväxla belöningssystem med bestraffnings-system. Hon säger att många tyvärr först upp-fattar belöningssystemen fel och tar dem för just bestraffningssystem. Det är för att man ti-digare uppfostrat barn med aggressionsproble-matik på detta sätt; gör barnet något dumt så får det ett straff.

-Vad vi ska göra är att uppmuntra när barnet gör något bra, säger Eva. Då förstår barnet att det är det rätta beteendet. Det är vad ett belö-ningssystem är.

Se åldernSom förälder kan du i förväg skaffa verk-

tyg och kunskap om hur ditt barn kommer att

utvecklas. Om du vet detta kan du också vara förberedd.

- Många tar inte riktigt fasta på att du måste känna till ditt barns tankesätt för den ålder som barnet befinner sig i, säger Eva. Om du har en fyraåring så resonerar naturligtvis fyraåringen på ett visst sätt. När sedan barnet är tonåring så är det ju helt annorlunda. Många försöker till exempel att skapa band med sin tonåring ge-nom att berätta att ”man själv varit tonåring”. Det är fel sätt att närma sig en person vars psy-ke är väldigt egocentrerat som en tonårings ska vara. Pröva istället att interagera med ”oj, det menar du inte”, ”förklara hur du tänker här”. Tonåringen vill vara i centrum.

Eva menar också att det ligger i tonåring-ens natur att ifrågasätta allt. Det blir enklare att tackla frustrationerna om man redan är förbe-redd på att de kommer när barnet växer upp.

Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian

3


fIck livet tIllBAKA

Lina växte upp i en mellanstor stad i Sverige. Där hade hon bott i 25 år innan hon kom till Oa-sen. Pappan till Linas båda pojkar började efter några år att misshandla Lina. Misshandeln sked-de allt oftare och blev värre. För att fly undan verkligheten började ett drogmissbruk att växa fram. Just då förstod inte Lina vad som hände och hur allvarligt det var. Nu i efterhand ser hon annorlunda på det.

-Det var benzo och amfetamin som jag tog. Jag förstod inte då att något var fel med det. När kommunen kontaktade Socialen och de kom för att hämta mig så blev jag först jättearg och ville vara i fred. Jag trodde ju inte att jag behövde någon hjälp.

Kommunen hade sett att situationen gått så långt att den fått ohållbara proportioner. De be-slöt sig för att ingripa akut. En kväll kom de hem till Lina och hennes barn och gav Lina ett val. Antingen så skulle kommunen kunna bli tvungen att omhänderta barnen eftersom Lina tog droger, eller så fick Lina åka tillsammans med sina barn till ett HVB-hem i Aneby. Trots det plötsliga va-let tog Lina alternativ nummer två. Några tim-mar senare befann sig familjen tillsammans i en bil på väg till Småland.

En familj i chockNär Lina och hennes två barn Lukas 4 år och

Erik 1 år kom till Aneby hade det redan blivit

natt. Lina berättar att hon möttes av personal från Oasen. Hon minns tillbaka på de första da-garna och menar att det var en omvälvande upp-levelse att plötsligt komma till ett främmande ställe som Oasen.

-Jag upplevde en chock. Det var en stor grej för oss och jag förstod det inte alls. Jag visste inte ens vart jag var på väg. Minnet är att vi sat-tes i en bil och åkte iväg. När vi kom fram så var vi på Oasen. Vi kom mitt i natten och blev visade till vår nya lägenhet där vi kunde lägga oss för att äntligen sova.

Läkande samtalPå morgonen efter att Lina och hennes barn

kommit till Oasen kom personal in till familjen. De satte sig ner med familjen för att tala ige-nom hur allt fungerade på Oasen och vilka ruti-ner som gällde. De berättade om vad som skulle komma och hur det rent praktiskt skulle gå till att bo i deras nya lägenhet. Redan första dagen började Lina att komma in i behandlingsarbetet på Oasen.

-Jag började direkt gå på möten och kom in i samtal. De första dagarna var bara en stor chock. Det tog nog ett par dagar innan jag riktigt förstod vad som hade hänt och att vi faktiskt var någon annanstans. Det var efter de dagarna som jag vaknade till liv så att säga. Tankarna kring vad som hände där hemma kom fram. Barnen und-

Mitt i natten kommer Lina tillsammans med sina två barn till Barnhemmet Oasen. Hon har fått ett val av socialtjänsten och kommunen. Antingen kunde Lina bli tvungen att lämna barnen eller så fick Lina tillsammans med hennes barn åka till ett HVB-hem.-Jag skulle aldrig få för mig att lämna mina barn, säger Lina. Jag valde Oasen.

rade också var de var och varför vi hade behövt åka iväg. Jag hade ingen bra förklaring. Kunde inte säga något konkret till dem.

I samtalen som kommit igång tyckte Lina det var jobbigt att ibland gå in till psykologen och berätta allt som hade hänt henne. Men det var något som hon var tvungen att ta sig igenom för att komma ut på andra sidan.

-Det var ju bara jag som egentligen visste vad som hade hänt. Det tar ett tag att komma ihåg allt och jag fick berätta allt efter hand. Jag hade både samtal med utredare och psykolog. Jag fick även hjälp att reda ut trauma.

Tre månader blev ett halvårEfter att Lina varit på Oasen i tre månader

träffade hon för första gången hemkommunen och socialtjänsten igen. Under mötet fick Lina möjlighet att tala ut och hon berättade vad hon kände efter de första månaderna på Oasen.

-Jag sa att jag nu hade varit på Oasen en tid, men ville stanna i tre månader till. Det kändes som att jag nu visste vad som hade gått fel men behövde ändå landa mer. Jag kände mig helt en-kelt inte redo. Om jag hade fått åka hem då så hade det inte varit bra.

Kommunen gick med på att Lina fick stanna i tre månader till. Lina menar att det var då det hände.

-Jag kände att jag äntligen kom på fötter.

Lina ficklivet tillbaka


4


fIck livet tIllBAKA

När beslutet kom att åka hem tre månader senare var det då mitt eget. Jag hade själv kommit fram till det och det kändes rätt.

Tid för nya perspektivLina berättar att det inte var helt enkelt för

henne och barnen att lämna Oasen efter så lång tid. Människor och personal som varit stöd i hela processen skulle plötsligt inte finnas där längre. Men hon tvekar inte i att beslutet att läm-na Oasen i det läget var det rätta för familjen att göra.

-Det var dags att ta tag i min egen vardag och försöka att fixa allting själv. Man kan inte bli för beroende av andra.

När Lina lämnade sin hemstad för Oasen så hade hon en bostadsrätt. Den sålde hon under tiden på Oasen och nu skaffade hon sig en hy-resrätt. Hon valde däremot att flytta till en an-nan stad några mil bort.

-Mina föräldrar har betytt jättemycket för mig. Mamma och Pappa bodde bara en halv-timme ifrån dit jag flyttade och jag ville vara nära dem. Det hade varit svårt för mig att fixa allt jag gått igenom utan deras stöd.

Glöden gav framtidstroNu flyter livet på så sakteliga. Lina är i full

färd att söka jobb och hon ska snart börja på en praktikplats. Lukas och Erik går i förskola. Lina känner att livet fått en helt ny mening och vet att det gäller att gå vidare.

-Det gäller verkligen att stå på. Jag känner att vi som familj kämpat tillsammans och att vi fixade det tillsammans. Det var viktigt för

Oasen räddade mitt liv. Utan den chansen vet jag inte var jag hade varit idag.

Lina ficklivet tillbaka

Namn och bilder är fingerade

oss att vi alla kom till Oasen. Sedan dess har jag inte rört en endaste drog. Jag sköter mig.

Det är inte utan att man kan undra var hon fått sin energi ifrån. Lina menar själv att hon fått sin kämparglöd genom alla samtalen hon haft på Oa-sen.

-Jag lärde mig verkligen att ta tag i saker och att inte deppa ihop. Att göra det löser ju inte några problem alls. Alla får vi motgångar i livet men man måste lära sig att gå vidare. Det är ju för barnen som man kämpar. Det är de som betyder allra mest.

Räddad till livetNär Lina flyttade till en ny stad när hon flyt-

tade hem bytte hon också kommun. Det gjorde

att hon inte fått den uppföljning som först var tänkt.

-Kommunen sa att de skulle hjälpa mig i upp till ett år efter. Jag hade kanske kunnat få hjälp i den nya kommunen som jag kom till men jag ville inte dra upp allting igen. Jag orkade inte det. Men det har ändå gått bra.

Den nya skolan som barnen kom till informerades av Lina själv. Hon tyckte inte det var nå-got problem att göra det.

-Jag tycker inte jag har något att skämmas för. Vi hade tagit tag i sakerna vi haft problem med. Jag berättade för läraren om vår bakgrund och det kändes

bra att få göra det.För Lina finns det ingen ånger i att hon val-

de Oasen den där natten för något år sedan.-Jag har sagt det många gånger förut:

Oasen räddade mitt liv. Samtidigt som jag fick en chans att hitta tillbaka till mig själv så fick jag göra det tillsammans med mina barn. Vi gjorde det som en familj. Utan den chansen vet jag inte var jag hade varit idag.

5


MUSIKSKOLA

LärareInstrumentEleverMusiksalInspirationSpelglädje______________ = NU KÖR VI!



Rätt till musik!

Stor del av de inskrivna barnen på Oasen hade ti-digare inte haft möjligheten att gå till vanlig mu-sikskola. Helén Nensèn, rektor på Oasens skola fick då en idé för att ändra på detta.

-Jag tänkte att då startar vi en egen musik-skola, säger hon glatt. Hon fortsätter.

-Det är ju definitivt en stor sak att ro iland men vi kände att musiken måste få vara en självklar del av barnens rättigheter till kultur. Eftersom musi-ken ingår i undervisningen så satsar vi på att utöka kvalitén på det området och kombinerar det med en musikskoledel. Vi fick även bidrag från Kulturrådet som har en område de kallar för Skapande Skola.

Naturlig utvecklingHelén menar att Oasen sedan tidigare star-

tade grundskola just för att kunna tillgodose de behov olika inskrivna barn hade. För bara något år sedan utvidgades faktiskt skolverksamheten med en grundsärskola. Nu har alltså turen kom-mit till musikskolan.

Under förra året byggdes Oasens skola ut och

fick fler klassrum och grupprum. När alla klasser flyttat runt och bott in sig märkte personalen att det fanns ett rum över. Det inne-bar en möjlighet för musikunder-visningen som tidigare funnits i en separat byggnad att flytta in. Dessutom erbjöd lokalerna nu möjlighet för instrumentunder-visning.

Helt rätt lärareEfter en presentation av idén

om musikskola nappade Oasens styrelse och beslöt att ge idén grönt ljus. Nu fanns det elever som ville spela, klassrum och klartecken att köra igång. Men - musiklärare? Trots Aneby ringa storlek som stad så finns det många musikaliskt begåvade människor. Två av dessa är välkända profiler i trakten. Ulrik och Maria är gifta och arbetar båda på Aneby mu-

sikskola. När de fick höra om satsningen med musikskola för barnen på HVB så nappade de

direkt.

Några snabbaVarför ger man sig in i ett så-

dant här projekt?- Vi vet ju sedan innan hur

viktig musik är för att uttrycka sig, säger Ulrik. Här märker vi verkligen att många barn bär på mycket de vill få ur sig och då är musik en fantastisk kanal för detta.

Vad är roligast?-Det är när man ser att det

lyser i barnens ögon. Vi har också märkt att dessa barnen är öppnare mot varandra än

många barn vi träffar i den vanliga musiksko-lan. På Oasen hejar barnen på varandra och upp-muntrar. Det är underbart att se.

MINIS TER PÅ BESÖKHÖGSKOLEMINISTERN MÖTTE BARNEN PÅ OASEN

Att få besök av en riksdagsledamot, som dess-utom är en minister är naturligtvis otroligt tack-samt. Det är också spännande för skolbarnen att få träffa en minister och ställa frågor om hur allt hänger ihop.

Pingis imponerar stortHur lärd man än är så är det svårt att stå i

skottlinjen för frågor från elever. Efter en rund-vandring på Oasen var det dags att träffa alla klasserna på Oasens skola som hade förberett frågor till ministern.

-Är du bra på pingis, frågar en av mellansta-dieeleverna. En annan elev flikar snabbt in:

-Kan du göra en skruv på bollen?Tobias skrattar till.-Ja, jag kan spela pingis, säger han. Själva

skruven sitter kanske inte lika bra som den en

gång gjort. Faktum är att jag en gång kom på andra plats i kommunmästerskapet i pingis och reserv i Smålandslaget.

Några ögonbryn höjs på eleverna. Att vara bra på pingis imponerar.

-Hade du bra betyg i skolan, frågar en hög-stadietjej.

-Ja, det får jag nog säga att jag hade, svarar Tobias. Betygen var bra i både högstadiet och gymnasiet.

En sista fråga hinner ställas innan Högskole-ministern ska bege sig av.

-Men behöver man ha bra betyg för att kunna arbeta i Riksdag och Regering?

-Nej, det behöver du faktiskt inte ha, svarar Tobias. Det som räknas mest är förtroendet från folket. Alla som är över 18 år får rösta i Sve-rige och den personen som vinner flest röster kan

komma in i Riksdagen. Det är hur de som röstar känner för dig som spelar roll, inte betygen.

Att vilja kommaTobias tackar för sig och fortsätter sedan ut

genom skolan till gårdsplanen. Där väntar lite fotografering och sedan blir det lunch i Oasens matsal.

Jimmy Henriksson arbetar med metodarbetet på Oasens skola. Han tycker att dagen har varit kanon och på frågan om vad han tyckte var bäst svarar han:

-Att ta sig tid att besöka barnen är det största.

I början av skolterminen fick Oasens skola statsbesök av Sveriges högskole- och forskningsminister, Tobias Krantz. Tobias ville se hur skolor som drivs av HVB-hem fungerar och frågade om det gick att besöka Oasen. Självklart, var svaret!

Högskoleminister Tobias Krantz hos Oasens högstadieklass

Vad ska man göra när barn är för svåra för att kunna undervisas i kommunala musikskolan?

Ger man bara upp? Nej, man ger barnen chans att uttrycka sin musik

i en alldeles egen nystartad musikskola.

6


Metoden på resaAtt få åka på skolresa är en självklarhet. Vad som däremot inte är lika självklart är hur man kan ta med sig det viktiga metodarbetet.- Det gäller att se möjligheterna, säger Nikolai Hamstein , metodutvecklare på Oasen.


Fakta Grötö

Landskap BohuslänLän Västra GötalandKommun ÖckeröFolkmängd 90Area 19 hektar

Betydelsen är det västsvenska gröt, ”sten, stenrammel”, med vilket här åsyftas den sandmorän av grov klappersten och grova block som finns på öns västra sida.

Wikipedia 2010

Doften är omisskännligt hav när man kliver ombord på färjan som tar dig till Grötö. Idyl-len infinner sig snabbt. Du ser kaptenshusen, måsarna, och hör en härlig öbo-dialekt från per-sonalen på färjan.

Redan på färjan stiger spänningen och många barn kikar nyfiket ut över relingen.

-Titta en manet. Fiskmåsarna är jättestora.Innan skolan är slut för läsåret så åker Oa-

sen ut på en skolresa under några dagar. De se-naste åren har destinationen varit en liten ö ute i Göteborgs skärgård vid namn Grötö. Denna lilla plats har alla ingredienser man kan önska och tänka sig att en västkustpärla ska ha. De gråblå klipporna som är så typiska för Bohuslän breder ut sig när man närmar sig ön. Men trots detta så är det rikligt med grönt och lummigt på ön. På Grötös norra sida finner man också en av Bohusläns få sandstränder. Ön är helt bilfri och tystnaden är påtaglig när man kliver av person-färjan som tagit en över sundet från fastlandet till Grötö.

Bra uppläggÄven om ön är mycket vacker så är det inte

den enda anledningen till varför Oasen tar sig hit. På ön ligger också en fritidsanläggning som heter Västerhav. Västerhav har visat sig vara en perfekt anläggning för Oasens skolresa. Det finns gott om stugor där barn och personal kan bo. Det är stora utrymmen för aktiviteter som lek, bad och fiske. Dessutom kan personalen alltid koka till dagens fångst av krabbor!

Struktur i stegenAtt ta en stor grupp barn på resa är en stor

uppgift i sig. Att dessutom få med ett fung-erande metodtänkande är ännu svårare. Oasen vill alltid kunna erbjuda behandlande inslag i de inskrivna barnens vardag och då ska det na-turligtvis gälla på skolresa också.

-Vi har under året sett en klar förbättring i SFS, säger Nikolai Hainstein. SFS eller Steg För Steg är ett nivå- och belöningssystem som vi har tagit fram på Oasen. Systemet gäller na-turligtvis på en skolresa och barnen har egna böcker där de tillsammans med personalen en-kelt kan följa deras utveckling. Detta ramverket blir en naturlig del av vardagen även när vi är ute och reser.

Nikolai fortsätter och förklarar att miljöom-bytet gör det lätt för ett barn att tro att det nu är nya regler som gäller. Att då ha med SFS utanför Oasens normala lokaler gör att barnen bättre kan förstå att de förhållningssätt de lär sig på Oasen gäller överallt. Det är inte okej att tala illa om andra, gå före i kön eller att knuf-fas.

-Men jag måste säga att det är otroligt kul att se hur väl barnen sköter sig. Vi tror på och arbetar med positiv förstärkning och det märker vi ger effekt när vi kommer hit ut. För barnen blir resan som en belöning. De som skött sig extra bra och kommit längre upp i SFS-nivåer-na har dessutom vissa förmåner. Det kan inne-bära att få vara uppe lite längre, åka ut och fiska lite mer eller se en film på kvällen.

Kontinuitet genom alltDagarna har aktiviteter som krabbfiske med

båttur till Vinga fyr, bad, minigolf och den vik-tiga fotbollsmatchen mellan elever och lärare. Men dagarna går efter Oasens uppsatta rutiner och scheman.

-Strukturen är viktig att ta med sig, säger Sara Elofsson, biträdande föreståndare på Fa-miljeenheten. Vi vill erbjuda en trygghet för barnen genom att vi följer en bestämd struktur. Målet är att visa barnen att de färdigheter de lärt sig också fungerar utanför Oasens reguljära verksamhet. Under en sådan här resa blir det många tillfällen för barnen att träna inlärda fär-digheter.

Hon menar vidare att det även blir en utma-ning för personalen.

- Vi försöker att vara extra noggranna vid sådana här tillfällen, säger Sara.

Reflektion och färdigheterART, Aggression Replacement Training, är

en metod som Oasen har använt under lång tid. Även ART fortsätter enligt plan under skolre-san. När grupper av barn och personal samlas på eftermiddagssamlingar så har man reflektion och går igenom ART-färdigheter och hur bar-nen kunnat använda dem under dagen. Det kan vara allt ifrån att ”vänta på sin tur” till att ”ha berömt någon”.

Efter några sköna dagar återvänder alla till Oasen i Småland. Allt har flutit på och alla ver-kar nöjda även med detta årets resa.

7

Postadress: Barnhemmet Oasen AB, Box 199, 578 24 ANEBY Besöksadress: Fasanstigen 17-25, ANEBYTel: 0380-472 00, Fax: 0380-418 11 Ansvarig utgivare: Rune Nensén

Barnhemmet Oasen är miljöcertifierat. Tidningen är tryckt på miljövänligt papper.

Barnhemmet Oasen är medlem i Svenska Vård.

BARNHEMMET OASENS ENHETEROM OASEN

PEACE4KidsPEACE4KidsPEACE4KidsART för grundskolan!

-Ett program för att utveckla sociala,

emotionella och akademiska kompetenser

hos skolbarn.

Sara Salmon

T a l a r e 2 0 1 1

Projektledning & layout Sandwall Kommunikation AB www.sandwallkommunikation.se

SANDWALLk o m m u n i k a t i o n

Barnhemmet Oasen är ett HVB-hem för utredning och behand-ling. Till oss kan både familjer och ensamkommande barn kom-ma. Vi tar emot planerade och akuta placeringar enligt SoL, LVU och LSS.

Oasen har bedrivit vårdverksamhet i nära 20 år. Längs vägen har vi lärt oss mycket och fått stor erfarenhet. Barn och familjer står alltid i centrum hos oss.

Vi erbjuder ett komplett utrednings- och behand-lingsteam. Teamet består av läkare, socionomer, psykologer, barnpsykiater, sjuksköterska, pedago-ger och behandlingspersonal. Alla våra utredare är BBIC-utbildade.

ART, Aggression Replacement Training, PEACE4Kids, PREPARE, BBIC, ICDP och MI är några av våra behandlingsmetoder och förhållningssätt.

KONTAKTA OASENVi tar emot akutplaceringar dygnet runt och hjälper till att ordna transporter över hela landet.

Familjeenheten tar emot familjer med barn i åldern 0-13 år.

Barnenheten tar emot ensamkommande barn i åldern 8-14 år.

Resursenheten tar emot LSS-placeringar för barn i åldern 6-16 år.

I verksamheten finns:- Förskoleklass- Grundskola- Grundsärskola

0380-472 [email protected]

P E AC E 4 K i dsText: Jonas SandwallIllustrationer: Simon Jannerland

A R T f ö r g r u n d s k o l a n

Barnhemmet Oasen har sedan många år lett ut-givningen av ART-litteratur i Sverige. Oasen har sedan tidigare get ut ART-boken och PRE-PARE-programmet på svenska marknaden.

I USA har Dr Sara Salmon har tagit fram ett program för just grundskolan baserat på ART. Programmet heter PEACE4Kids och finns nu översatt till svenska.

PEACE4Kids är utformat för att kunna an-vändas i skolmiljö. Detta gör att materialet pas-sar utmärkt för exempelvis HVB-hem och insti-tutioner som vill arbeta med ART i barn- och ungdomsgrupper.

Barnhemmet Oasens förlag har tagit fram den svenska versionen av PEACE4kids, ett ART-program anpassat för grundskolan. Nu finns boken äntligen ute och säljs tillsammans med en övningsbok.

Du kan ladda ner PEACE4Kids testpaket! Gå in på: www.oasen.comISBN: 978-91-85353-03-3 978-91-85353-04-0

För läraren eller handledaren finns en handledningsbok där uppgifter och lärar-handledning är samlade kapitelvis. Eleverna eller barnen har en övningsbok med alla öv-ningarna.

Gå in på oasen.com för att beställa mate-rialet redan idag!

INNEHÅLL• Empati• Ilskekontroll• Social färdighetsträning• Karaktärsträning• MELT /avslappning

Den 23-25 augusti 2011 kommer ICARTs internationella konferens att hållas i Göteborg på Burgårdens konferenscenter. ICART är en organisation som arbetar för utveckling och spridning av behandlingsmetoden ART, Aggression Replacement Training.

Konferensen sker i samband med Barnhemmet Oasens 20-årsjubileum. För att boka plats kan du redan nu vända dig till Oasen som också är konferensarrangör.

Dr Kari KillénNorge

Dr Eva FeindlerUSA

Dr Sara SalmonUSA

I C A R T I N T E R N A T I O N A LC O N F E R E N C E 2 0 1 1

F l e r h u v u d t a l a r e o c h w o r k s h o p l e d a r e k o m m e r a t t p r e s e n t e r a s e f t e r h a n d .

Kontakta oss gärna på: [email protected] I 0380-472 00

Documents

Tidningen Oasen nr 14