En tidning från Barnhemmet Oasen för dig som arbetar med socialt arbete

Utgåva 172011

Barnhemmet Oasen

20 ÅR

1991 - 2011

FÖRSKOLA PÅ HVB En del av en helhet

RÖDA STUGAN Ett förtroendeboende

SOCIONOMDAGARNA Oasen föreläste om etik i klientmötet

Tillsammans skapar vi kompetens för HVB

KARI KILLÉN / MAGNUS STALBY / KBT

TEAM

INTERNATIONELLART-Konferens

Utrednings- & behandlings-

+Möte med Oasens psykologer

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

w w w . o a s e n . c o m

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

w w w . o a s e n . c o m

De föreskrifter som Socialstyrelsen producerat på senare tid är så svårtolkade att inte ens de mest insatta kan vara säkra på vad som avses. I somras trädde SOSFS 2011:5 om ändringar i lex Sarah i kraft (som även omfattar HVB-hem). Socialstyrelsen fick det ansvarstyngda uppdra-get av regeringen att närmare definiera vad ett ”missförhållande” är. Av svårförståeliga skäl väljer man – förmodligen med inspiration från hälso- och sjukvårdens lex Maria – en medi-cinsk definition genom att fokusera på hot mot enskildas ”liv, säkerhet eller fysiska eller psy-kiska hälsa”. Man gör inte en antydan om vad som gäller vid exempelvis grova verbala kränk-ningar eller otillåtna tvångsmedel av dementa vårdtagare. Även om sådant är helt oacceptabelt är det inte självklart att det faller under Social-styrelsens snäva definition (som enligt min me-ning är snävare an vad lagstiftaren avsåg). Nu gissar både kommuner och HVB-hem om vad som skall rapporteras enligt lex Sarah.

VIKTEN AV ETT KOMPLETT TEAM

TRE DAGAR AV KOMPETENS

TRE NOTISER

3.

6.

4.

8.

LEDARE/RUNE NENSÉN

Vi träffar psykologerna i Oasens team

Det bästa från internationell ART-konferens

RÖDA STUGAN

7.

Anpassat boende för ungdomar på HVB

FÖRSKOLA PÅ HVB

7.

Förskoleverksamhet som del av vården

Nyheter och tips

Den 1 januari 2012 träder nya föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) i kraft. Kommuner och HVB-hem ska nu ”identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkerställa verksamhetens kvalitet”. För varje process ska man ”identifiera de aktiviteter som ingår” och ”bestämma aktiviteternas inbördes ordning”. Man ska även göra riskanalyser för varje möjlig händelse och bedöma sannolikhe-ten för att händelsen inträffar. Det är nog många som kliar sig i huvudet nu. Ska ett gott klient-bemötande, en säker läkemedelshantering eller en ambitiös personal utbildning definieras som en process eller en aktivitet? Kan man verkli-gen rangordna alla olika aktiviteter inbördes? Är det ens i de flesta fall relevant ur kvalitets-synpunkt? Är kommunal och privat socialtjänst verkligen så okomplicerad att verksamheten kan beskrivas i grafiskt tilltalande processdia-gram? Finns det inte vissa typer av händelser

Rune Nensén Styrelseordförande

Bo Hjort är VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit universitetslektor i socialrätt och socialkonsulent vid länsstyrelsen. Vill du ställa en fråga? E-posta till bo.hjort@infosoc.se.Frågeställaren anonymiseras i de fall frågan publiceras i tidningen.

Bo Hjort Juridisk expert

INNEHÅLL/NUMMER 17

Det är viktigt med en ambitiös och effektiv tillsyn över HVB-hem – såväl privata som offentliga. Det gagnar både klienter och HVB-sektorns kvalitetsutveckling. Oasen har med sin drygt 20-åriga historia, sin omfattande verksamhet och tillgång till såväl beteende-experter som juridiska experter ovanligt goda möjligheter att ge konstruktiv kritik även på de som granskar oss. Debatten är viktig och vi räds inte att föra den. Jag får allt fler signaler om att Socialstyrelsens nya arbetsformer kan behöva ses över. Längre handläggningstider, försämrad kunskapsåterföring och en alltmer ansträngd koppling mellan ställningstaganden och bakomliggande författningsregler verkar breda ut sig. Låt mig bara ge ett exempel.

Efter att ha varit föreståndare i 20 år för en verksamhet som under åren ständigt varit i ut-veckling och numera har fler än 120 anställda, ser jag behovet av att som ägare fokusera på övergripande ledningsfunktioner. En av våra biträdande föreståndare – tidigare anmäld och godkänd av Socialstyrelsen i Jönköping och med adekvat utbildning och erfarenhet –

skulle gå upp som föreståndare medan jag skulle gå ned till biträdande föreståndare. En enkel rockad med andra ord, inga verksamhets-förändringar i övrigt. Enligt 7 kap 2 § SoL skall nytt tillstånd sökas om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras. Vi anmälde frågan till Socialstyrelsen som vi brukar göra. Tidigare brukade sådana ärenden avslutas med att man inte hade något att erinra och att någon ansökan inte behövde göras.

Så enkelt visade det sig inte vara. Denna gång fick vi ett prompt meddelande att skrivelsen skulle hanteras om en ansökan om tillstånds-ändring och att beräknad handläggningstid var 3-6 månader. När vi ringde och frågade varför, svarade ansvarig handläggare att ”det stod i lagen”. När vi frågade närmare om hon kände till vilken bestämmelse hon syftade på, vis-ste hon varken författning, paragrafnummer eller ungefärligt innehåll utan hänvisade till en annan befattningshavare i Stockholm.

Det säger sig självt att ett byte av föreståndare till någon som i något enstaka fall inte upp-

SOCIONOMDAGARNAFöreläsningar och möten med människor

som är så osannolika att man utan vidare kan bortse från dem? Föreskrifterna innehåller även andra administrativt betungande uppgifter, exempelvis en årlig kvalitets berättelse som alltså tillkommer utöver den skriftväxling som alltid föregår och följer av Socialstyrelsen tillsynsbesök två gånger per år.

fyller kraven på utbildning, kompetens eller personlig vandel skulle kunna anses vara en betydande förändring som kräver tillstånd. I detta fall var det dock fråga ett okomplice-rat byte. Det förefaller svårbegripligt varför Socialstyrelsen framtvingar en helt onödig tids-ödande ärendehantering och dessutom ändrar praxis utan att någon lagändring har skett. Kan-ske bör man överväga att ändra sina arbetsfor-mer för att bättra ta till vara den kompetens och de effektiva arbetsformer som tidigare rådde då länsstyrelserna hade tillsynsansvaret?

Omslagsbilder: Garbis H. Sarafian & iStockphotos

Socialstyrelsens arbetsreformer

JURIDISK SPALT/BO HJORTOrakel sökes

7

4 6

78

2

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

w w w . o a s e n . c o m

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

w w w . o a s e n . c o m

Text

: Jo

na

s Sa

nd

wa

llB

ild:

Ga

rbis

H.

Sara

fian

Berätta lite om era bakgrunder. Var kommer ni ifrån och vilken utbildning har ni?Carin: Jag kommer från Ulricehamn. Studi-erna började i Östersund och Borås med en magisterexamen i psykologi. Efter detta ville jag vidare och läste då psykologprogrammet vid Linköpings Universitet.Sara: Jag är uppvuxen i Jönköping. Sedan bar det av till Lund där jag läste psykologpro-grammet vid Lunds Universitet.

Varför just psykolog?C: Ja du, jag jobbade först på försäkringskas-san efter att jag tog min magisterexamen. Det blev mycket utredningar och jag ville åt mer av behandling. Mindre myndighet och mer människa.S: Läkare var faktiskt det jag först planerade för, det var där-för jag flyttade till Lund. Men före alla år av medicinstudier läsa något annat och då blev det en kurs i psy-kologi. Sedan var jag fast.

Är teamet på Oasen speciellt?S: Ja, man kan på ett unikt sätt samla in infor-mation om vardagen och om hur saker faktiskt fungerar. Vi kan genom helheten påverka barnens vardag här på ett helt annat sätt. C: Både utrednings- och behandlingsmässigt så kan vi göra stora insatser på Oasen. Tea-met på Oasen är som socialtjänsten och BUP tillsammans fast ständigt närvarande och alltid på plats.

Ni håller på och fortbildar er. Kan ni berätta lite om det?S: Javisst, jag har läst KBT steg ett. Det är första steget mot att bli psykoterapeut. KBT skiljer sig mot det psykodynamiska genom att det är en metod som är mer fokuserad på att konkret lösa problemen här och nu. KBT är

Oasen erbjuder ett sammanhang med en social struktur från första stund.

C: Generellt kan man säga att barn mår som de har det. Får de en fungerande vardag så mår de oftast bra.

Mätningar blir allt viktigare. Vad erbjuder ni psykologer genom Oasen?C: Vi gör mätningar enligt ASEBA. Målsätt-ningen är att vi ska få ett tydligt kvitto på vilka områden man behöver arbeta med. Ge-nom uppföljningar ser vi om barnet mår bättre och om inslagen har haft verkan.S: Vi gör skattningar med ASEBA under de första veckorna, sedan görs skattningarna igen efter cirka sex månader. Det gör att det fung-erar bäst för de som bor hos oss under längre tid. Förändring är en långsam process där vi behöver tid för att se framsteg.C: Mätningarna ger även feedback till verk-samheten. Vi ser hur förändringen ser ut och kan utvärdera vårt eget arbete för att succes-sivt bli bättre.S: Sedan använder vi oss naturligtvis av det sedvanliga testmaterial och skattningsformulär som psykologer använder.

MÖTE psykologer

Namn:Carin Rydholm

Roll:Psykolog Barnenheten

Utbildning:• Magister i psykologi

• Psykologprogrammet,

Linköpings Universitet

• ERASOR

Pågående utbildning: Traumafokuserad KBT

Namn:Sara Rex

Roll:Psykolog Familjeenheten

Utbildning:• Psykologprogrammet,

Lunds Universitet

• KBT steg 1

Pågående utbildning: Specialisering klinisk psykologi med

inriktning neuropsykologi

också väl integrerat i behandlingsarbetet på Oasen. Sedan läser jag nu min specialisering inom klinisk psykologi med inriktning mot neuropsykologi. Detta kommer jag ha an-vändning för i utredningar av både vuxna och barn kring neuropsykiatriska svårigheter som ADHD och autism.C: Jag har gått utbildning inom ERASOR som är bedömning gällande risk för återfall i sexuella övergrepp. ERASOR är kopplat till en övergreppsspecifik behandling. Sedan har jag just påbörjat en traumafokuserad fortbildning för barn och ungdomar. Utbildningen bygger på KBT-principer och ger stöd för hur barnen och ungdomarna kan hantera sina trauman.S: Vi försöker matcha våra utbildningar med verksamhetens behov. Det gör att vi förhopp-

ningsvis täcker så stort om-råde som möjligt. Carin är

mer inriktad mot Barnenheten och jag mot Familjeenheten.

Blir det mest utredningar eller behandling?S: Jag tycker att det tidigare har varit mest fokus på utredningar. Nu går det mer och mer mot behandlingsinriktade inslag.C: Socialtjänsten ställer ofta frågan om be-handling kan startas upp. Om en familj bara är här för tre månaders utredning kan det vara oetiskt att påbörja en behandling som man inte kan få slutföra.S: Att bli placerad är ett väldigt stort ingrepp på en människa. Det måste först finnas en sta-bilitet för att individerna ska vara tillgängliga för behandling.C. Precis. En strukturerad vardag måste komma först med de basala behoven. Sedan kommer den terapeutiska behandlingen. S: Oasen erbjuder just det sammanhanget. Den sociala strukturen arbetas på från första stund.

VIKTEN AV ETT KOMPLETT teamOasen arbetar med ett komplett utrednings- och behandlingsteam. Vi kommer i några nummer framöver träffa några av människorna i teamet och se på just

deras roll i helheten. Först ut är Oasens psykologer Sara och Carin.

3

Föreståndare

Socionomer

Läkare med specialist-

kompetens i psykiatri

Psykologer

Sjuksköterskor

Pedagoger

Metodutvecklare

Behandlingspersonal

Checklista för

komplett team

4

TRE DAGAR AV kompetensTe

xt:

Jon

as

San

dw

all

Bild

: G

arb

is H

. Sa

rafia

n

Konferensens inriktning var det internationella arbetet med Aggression Replacement Training, ART. ART har fått sitt fäste i många olika be-handlingssituationer världen runt. Det har visat sig vara en insats som kan hjälpa barn, ungdo-mar och vuxna att omforma beteenden som lätt stöter bort dem från det sociala livet. Istället kan de hitta nya verktyg att kommunicera igen. Konferensens medarrangör var International Center for Aggression Replacement Training, ICART, som är en internationell intresseorga-nisation för ART.

Talare från Socaialstyrelsen till ART-institutetMålet med konferensen var att lyfta fram ny och aktuell forskning inom ART och de olika ART-program som finns runt om i världen. Konferensen lockade deltagare och talare från tio länder. Förutom Sverige så fanns bland andra Norge, Finland, Danmark, Irland, Hol-land, USA och Kanada representerade. Totalt samlades nära 250 deltagare och lyssnade till keynotes från talare som Dr Eva Feindler, USA, Dr Sara Salmon, USA, Dr Kari Killén, Norge och Magnus Stalby, Sverige. Under da-garna erbjöds även fyra streams där deltagarna kunde förkovra sig i de olika workshopledarnas specialämnen. Programintegritet, Motiverande Intervjuer, Familje-ART och aktuell forskning var några av de ämnen som stod på schemat. Även Socialstyrelsen fanns representerad då

Dagarna mellan 23-25 augusti anordnade Oasen HVB & det internationella ART-nätverket ICART

en ART-konferens i Göteborg.

Katrine Kaunitz presenterade en rapport om ART i Sverige. Talare under förkonferensen var Kari Killén som talade om anknytnings-teori. Killén anses vara en av de mest framstå-ende forskarna i Norden kring anknytningsteori och efter 40 år är hon fortfarande en fantastisk föreläsare och inspirationskälla.

Arnold P. GoldsteinART är grundat av professor Dr Arnold P. Goldstein. Dr Goldstein arbetade från 1973 och framåt med att ta fram ett manualbaserat program för ungdomar med aggressionsproble-matik. Grunden i metoden var det då växande segmentet social inlärningsteori och kogni-tiv psykologi. Idag går ART under Kognitiv Beteende Terapi, KBT. Efter några års arbete utvecklades manualen till att innehålla tre grundkomponenter som gäller än idag. De är:• Social färdighetsträning• Ilskekontroll• Moralträning

ART - en social grundÄven om manualen till en början riktades till ungdomar med aggressionsproblematik så upptäckte man snabbt fler områden för ART. Många såg fördelar med metoden för även barn och vuxna. ART visade sig också gynnsam för antisociala och tillbakadragna personer. Ma-nualen började även användas för familjevård och olika skolsituationer. Tänker man på det så

är det kanske inte så konstigt. Två av grund-pelarna i manualen är social färdighetsträning och moralträning. I social färdighetsträning lär du dig hur du kommunicerar bra med andra människor och i moralträning tränas du i etik och moral. ART ger verktyg och nycklar till att leva ett bättre socialt liv helt enkelt.

Många områden för ARTManualen och metoden ART är multimodal. Det vill säga att den har som grundtanke att byggas ut när ny forskning inom nya områden kommer fram. Detta har skapat en rad nya ART-program och manualer. För familjebe-handling finns Familje-ART eller Family TIES som det heter i USA och England. För yngre skolbarn finns PEACE4Kids. ART har även utvecklats med fler manualer genom PREPA-RE-programmet. Alla bygger dock på grund-komponenterna.

Nästa ICART-konferens

är i Sandnes, Norge,

25-26 september 2012.

För mer information be-

sök ICARTs hemsida.

PEACE4KidsPEACE4KidsPEACE4KidsART för grundskolan!

-Ett program för att utveckla sociala,

emotionella och akademiska kompetenser

hos skolbarn.

Sara Salmon

International Center For Aggression Replacement Training, ICART är en intresseorganisation för att främja forskning och

utveckling kring behandlingsmetoden ART. I år hölls ICARTs internationella konferens i Göteborg. Teknisk arrangör var

Barnhemmet Oasen. ART är en växande manualbaserad behandlingsmetod som under de senaste åren utvecklats med

fler inriktningar. Dr Sara Salmons PEACE4Kids är ett exempel på detta. ART är KBT-inriktad och passar väl in i en evidens-

baserad verksamhet. På Oasen har ART använts i över 10 år och mycket av litterarturen i Sverige är översatt av Oasen.

OM ART & ICART

ART-bokenISBN: 9789185353019 ISBN: 9173170178 ISBN: 9789185353033

PREPARE PEACE4Kids

Tips på ART-litteratur

TRE DAGAR AV kompetens

Kari Killén har varit verksam inom anknyt-ningsforskningen i nära 40 år. Killéns bok om de svikna barnen är nästintill standardlit-teratur på socionom-utbildningar runt om i Skandinavien. Dr Killén har talat tidigare när Barnhemmet Oasen arrangerat konferenser.

Anknytning påverkarDr Killén talade under förkonferensen där hon talade om anknytningsteori och hur detta kan påverka barns liv. Dr Killén lyfte upp pionjär-arbetet av psykologen, psykiatern och psyko-analytikern John Bowlby och de grunder inom anknytningsteori som Bowlby lagt. Dr Killén refererade till några av Bowlbys tester. Hon tog upp det faktum att barn knyter till sig omsorgs-

personer. Med vissa personer utvecklar barnen trygga anknytningar och med andra utvecklar de otrygga anknytningar. Killén menar att vi som människor parallellt med utvecklingen av tillknytningsmönster även utvecklar inre arbetsmodeller för hur föräldrar ska vara och hur barn ska vara. Även förhållandet mellan förälder och barn är något som vi när vi går in i föräldrarollen till stor del redan har bestämt oss för.

-Förskolepersonal borde alltid tänka igenom om varför man reagerar på barn på olika sätt, säger Killén. Hon menar att reaktionen nämli-gen beror på hur vi själva en gång knutit an till vuxenvärlden. AnknytningspersonerDr Killén fortsatte att tala om hur barn har behov av anknytningspersoner. Det är männis-kor som barnet känner sig trygga i att söka upp om de är otrygga, får ont eller blir oroliga. Det

handlar i stor utsträckning om tröst.-Tröst går i generationer, menar Killén. Det som händer med tröst är att vi faller tillbaka på att vi tidigt skaffar oss uppfattningar om hur en förälder ska vara. Har våra föräldrar varit bra på att trösta så har vi som deras barn större kapacitet till detta. Likadant gäller motsatsen. Det är viktigt i familjehandlingssituationer me-nar Killén och lyfter fram vikten av att ge barn trygg anknytning. -Trygga barn får karaktärsdrag som är viktiga för deras framtid, säger Killén. Forskningen visar att de barnen leker tryggare och mer krea-tivt, de är inte lika bekymrade över moment som ska störa leken, de är under skoltiden mer gillade av lärare, de fungerar bättre i sociala sammanhang och bättre på att lösa problem i livet, sa Kari.Mycket beror detta på att de barnen vet vad de känner och var de står känslomässigt.-Detta är en stor gåva att ge ett barn, säger Kil-lén och fortsätter: Det är mer liv i dessa barn.

Vem är tryggI föreläsningens andra del tog Killén sig an en gammal myt. Hon menar att vi ofta tror att de barn som leker obekymrat när en för-älder lämnar rummet är de som är

tryggast och de barn som gråter så fort mamma eller pappa lämnar är de som är otrygga. Detta är en felaktig uppfattning enligt Dr Killén. - Det är de barn som gråter som har gjort en bra anknytning, menar Killén. De har knutit an till exempelvis en mamma och blir naturligtvis ledsna när tryggheten försvinner ut ur rummet. De stortjutande barnen är alltså inte de otrygga utan de trygga!

Dr Kari KillénAnknytningsteori

Magnus talade om implementering av ART - ett ämne som lyfter fram den svåra tröskeln där fasen implementering ofta är den mest kritiska i arbetet.

Hur det ofta ser ut-Vi hittar en metod eller ett förhållningssätt som vi ser fungera någon annanstans, säger Stalby. Sedan vill vi ha samma sak i vår egen verksamhet.

Han menar att detta är starten. För hur detta sedan ska gå till finns ingen särskild manual, det är olika från fall till fall. Det är lätt att tro att en metod inte fungerar fast att det egentli-gen är implementeringen som är skev. Magnus fortsatte sedan med ett exempel. Förr i tiden var skörbjugg ett problem för sjömän. 1601 gjorde kapten James Landcaster ett försök och

gav sina sjömän tre skedar citronsaft om dagen. Alla hans män överlevde. De andra skeppens sjömän hade en dödsgrad på 40 %. Detta till trots förändrades inte kosthållningen. Det var inte förrän fram emot 1800-talet som det vände och c-vitamin blev dagligt intag och skörbjug-gen försvann.-Frågan är, säger Magnus, var det metoden som inte fungerade eller implementeringen som misslyckades?

Organisationens strukturVar behandlingsmetoden implementeras och i vilken organisationskultur är också viktigt.

De organisationer som, enligt Magnus, har bäst förutsättningar är de som har:

• Tydlig strategi och tydligt ledarskap• Struktur i avdelningar• Decentraliserad beslutsstruktur• Ekonomisk flexibilitet• Uppföljningssystem

Positiv förstärkningStalby visade en modell som är användbar i implementeringsarbetet. Prestationskurvan visar att de organisationer som arbetar med positiv förstärkning får bättre implementering. Positiv förstärkning ger flera positiva konsekvenser som frivilliga prestationer, positiv relation till chefer och medarbetare samt långsiktig förbätt-ring av prestationer. Man tar organisationen till en högre nivå.

Magnus StalbyImplementering av behandlingsmetoder

Våra reaktioner på barns beteende beror på hur vi själva en gång knutit an till vuxenvärlden.

Var det metoden som inte fungerade eller implementeringen som misslyckades?

AffärsområdeschefLeg.psykolog

Leg.psykoterapeut (KBT) Handledare (KBT)

Organisationskonsult

Doktor i filosofiSocionom

Professor emeritusSpec. anknytningsteori

Pre

sta

tion

Ledarskap genom positiv förstärkning

Ledarskap genom bestraffning

Nivå för undvikande

Tid

Inte alltid lättFör att få ett perspektiv på svårigheten i imple-mentering av nya strukturer så visade Stalby exempel från organisationsteoretikern Kotter. Kotter säger att 70 % av alla förändringsinitia-tiv i organisationer misslyckas. Det är viktigt att ha med sig, menar Stalby. Det ger en respekt för uppdraget man har framför sig.

6O a s e n 2 0 å r

1 9 9 1 - 2 0 1 1w w w . o a s e n . c o m

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

w w w . o a s e n . c o m

RODA STUGAN..

Ett särskilt boende för de ungdomar som nått

längst i uvecklingen. Så löd ledorden när Oasen

började fundera kring att utveckla Barnenhetens

boende. Resultatet står nu klart och efter mycket

arbete har man nått ända fram.

Oasens barnenhet ligger på en lantgård några kilometer utanför småländska Aneby. Barnen-heten har sedan tidigare utvecklats i flera steg. Sist byggdes Oasens skola i anslutning till enhetens boende för att kunna erbjuda integre-rad skolgång för de inskrivna barnen.

FörtroendeEn av tankarna med Röda Stugan var att det skulle fungera som ett slags ”förtroendebo-ende”. Med detta menas att de barn som får bo i Röda Stugan kommit längre i sitt nivåsys-temsprogram, Steg för Steg eller SFS. SFS är Oasens egenutvecklade nivåsystem som har sin grund i KBT och teckenekonomi. Systemet går ut på att barnen som bor på Oasen får poäng/tecken för önskvärda beteenden. Summan av poäng kan i längden utväxlas mot roliga akti-viteter eller förmåner som exempelvis tv-spel, gå på bio eller åka till badhuset. Efterhand gör även poängen att eleven kan flyttas till ett högre steg inom SFS. Totalt finns nio steg fördelade på tre böcker. Det är när barnen kommit till sista boken som Röda Stugans boende blir aktuellt. Ofta har då barnen nått ett viss grad av mognad och kan fungera i en ny boendegrupp.

Härlig miljöNär du kommer in i Röda Stugan kliver du in i en äkta småländsk stuga. Det är mysigt med lågt till tak, kakelugn och ombonade ytor. Utsidan är naturligtvis faluröd med vita knutar.

Personalen finns tillgänglig dygnet runt i form av både sovande jour och vaken nattpersonal. Det gör att det hela tiden finns en aktiv och trygg behandlande miljö.

Eget ansvar ger självkänslaI Röda Stugan förväntas barnen ta mer ansvar för sina egna sysslor. Det handlar om att städa sitt rum, se till att de gemensamma ytorna hålls hela och rena samt att tvätta själv. Det kan tyckas vara småsaker men för många gör detta stor skillnad i utveckling och självkänsla. Boendet förbereder även ungdomarna för att komma tillbaka till vardagen utanför Oasen.

Tillsammans på IdolMånga aktiviteter som barnen gör kan även utföras med hela gruppen i Röda Stugan. Ny-ligen åkte hela gruppen som belöningsutflykt till en Idol-deltävling vilket var en stor morot för många. Även arbetet med delmål enligt BBIC påverkas positivt av gruppen barn som bor i Röda Stugan.

Rätt riktningNär vi träffar barnen talar många om den my-siga miljön och att det egna och gemensamma ansvaret upplevs som något positivt. Att vara med och hjälpa till drar utvecklingen framåt. Även personalen tycker att Röda Stugan är ett steg i rätt riktning.

1. Skrivbord i ett av barnens rum2. Gemensamma & mysiga utrymmen

3. Sport står högt i kurs

1

2

3

Text: Jonas Sandwall

Bild: Garbis H. Sarafian

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

w w w . o a s e n . c o m

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

w w w . o a s e n . c o m

Man hade möjlighet att gå på ett stort antal föreläsningar, delta i nätverksträffar och även besöka en stor mässa med utställare från hela landet.

Oasen medverkade både på mässan och som föreläsare. Ca 150 personer hade bänkat sig för att höra Sara Elofsson och Jimmy Henriks-son tala under rubriken Vikten av kvalitativa personliga möten i socialt utrednings- och behandlingsarbete. De betonade bland annat

vikten av ha en tydligt uttalad värdegrund i sitt arbete för att i sin tur kunna utveckla en god struktur som leder till ett gott bemötande där ordval och språk är viktiga ingredienser. En annan viktig aspekt är ett fungerande kva-litetsarbete och vikten av att ha goda sociala färdigheter i sitt arbete med behandling och utredning.

Socionomdagarna är en viktig samlingsplats för landets socialarbeteare med en mängd

intressanta seminarier och utställare. Landets barn- och äldreminister Maria Larsson var där och talade om att säkerställa barns rättigheter inom sociala barn- och ungdomsvården. Det erbjöds även fördjupningar för de som var intresserade av sociala medier i socialt arbete samt juridik inom socialt arbete.

Ettusen personer yrkesverksamma i den psykosociala sektorn samlades under oktober på Älsvsjömässan i Stockholm

för att inspireras i sitt fortsatta sociala arbete med olika utsatta

grupper i samhället.

Nästa Socionomdagarna

äger rum i november 2013.

SOCIONOMDAGARNA

FÖRSKOLA PÅ HVB

FÖRELÄSNING PÅ

Tanken med en förskola på HVB-hemmet Oasen är att de familjer som bor hos Oasen ska få en så naturlig vardag som möjligt. Ofta finns det problematik för familjer att få en ak-tiv skolgång för barnen. Detta mönster startar ofta tidigt. Genom att skapa positiva rutiner redan i föreskoleålder får barnen och famil-jerna en god struktur och blir bättre förberedda i att komma hem till hemmiljön.

En bra situation för behandlingenEn ytterligare aspekt är att frigöra tid för för-äldrarna att medverka i utredningen eller be-handlingen. En hel del moment i vården riktas mot familjer i grupp men en del även specifikt mot föräldrarna. Familjebehandlare kan till exempel träffa föräldrar och diskutera mer djupgående problematik och föräldrarna kan få ytterligare kompetent stöd i sina föräldraroller.

Text & Bild: Garbis H. Sarafian

Olika bakgrunderI förskolan finns grupper av barn med mycket olika bakgrund. Detta är naturligtvis en utma-ning för pedagogerna. Förskolan drivs av Oasens skola som även erbjuder grundskola och grundsärskola. Förskolan leds av för-skolechef Helén Nensén. Oasen har tidigare bedrivit förskoleverksamhet. Under en tid var det däremot inte så många yngre barn och istället

kom ett behov av en grundsärskola vilket då även startades upp. Nu ser Oasen återigen behovet av en förskola och då möter Oasen naturligt-vis detta behov. Oasen har lång erfarenhet av förskoleverksamhet då förskola har varit en del av verksamheten under många år. Personalen ser fram mot den utökade förskoleverksamheten och de nyrenoverade lokalerna.

Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian

Oasen har under lång tid erbjudit förskoleverksamhet. Nu är det dags

för en nystart av förskolan som tillhör Oasens skola.

7

Postadress: Barnhemmet Oasen AB, Box 199, 578 24 ANEBY Besöksadress: Fasanstigen 17-25, ANEBYTel: 0380-472 00, Fax: 0380-418 11 Ansvarig utgivare: Rune Nensén

Barnhemmet Oasen är miljöcertifierat. Tidningen är tryckt på miljövänligt papper.

Barnhemmet Oasen är med i:

BARNHEMMET OASENS ENHETERVÄLKOMMEN TILL BARNHEMMET OASEN

Projektledning & layout Sandwall Kommunikation AB www.sandwallkommunikation.se

Tommy Svensson har skrivit flera böcker. Ovan är Handbok om Vitaminer.

Barnhemmet Oasen är ett HVB-hem för utredning och behandling. Vi tar emot både familjer och ensamkommande barn för planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU.

Vi har bedrivit vårdverksamhet i 20 år. Längs vägen har vi lärt oss mycket och fått stor erfarenhet. Barn och familjer står alltid i centrum hos oss.

Vi erbjuder ett komplett utrednings- och behandlingsteam. Teamet består av socionomer, psykologer, läkare med specialist-kompetens i psykiatri, sjuksköterskor, pedagoger, metodutvecklare och behandlingspersonal. Alla våra utredare är BBIC-utbildade.

ART, Aggression Replacement Training, PEACE4Kids, PREPARE, BBIC, ICDP och MI är några av vårabehandlingsmetoder och förhållningssätt.

KONTAKTA OASENVi tar emot akutplaceringar dygnet runt och hjälper till med att ordna transporter över hela landet.

Familjeenheten tar emot familjer med barn i

åldern 0-16 år.SoL & LVU

Barnenheten tar emot ensamkommande barn i

åldern 7-16 år.SoL & LVU

I skolverksamheten finns:- Förskoleklass- Grundskola

- Grundsärskola

0380-472 00info@oasen.comwww.oasen.com

Barnhemmet Oasen

20 ÅR

1991 - 2011

3notiser

Kommande mässor2012Psykisk Ohälsa8-9 Februari City Conference Centre Folkets Hus i Stockholm.

Internationell konferens8-12 juli, StockholmsmässanKonferens och mötesplats för politiker, socialarbetare, akademiker och studenter

Sedan något år så driver Oasens skola även en musikskola. Syftet är att erbjuda kulturell utveckling och nya alternativ till de barn som går i Oasens skola. Under

hösten har musikskolan fått ny musiklärare, Kent Brännlund. Kent är etablerad musiker och spelar bland annat gitarr i ban-det The Spotniks.

Nya takter i musiken

Matnyttig kunskapFör att personalen på Oasen ska få bättre kunskap i kost för både klienter och sig själva så bjöds Tommy Svensson in till en utbildningsdag. Tommy Svensson har de sista 12 åren försökt få oss svenskar att förstå att dagens kostråd inte alltid är så kloka. Lättmargari-ner, fettsnålt, sockerfritt och andra ”hälsoprodukter” kanske inte alltid är så bra och nyttiga som tillverkaren vill göra gällande.

Tommy Svensson har skrivit böckerna ”Handbok för den Kräsne Konsumenten”, ”Handbok vid Graviditet och Amning” och ”Handbok om Vitaminer” där han samlat information om tillsatser i livsmedel och vikten av att äta ren mat.

Tommy har en bakgrund som Miljösamordnare och Miljöinformatör vilket gör att han är väl insatt i hur

kemiska ämnen påverkar miljön och oss människor. Han har också job-

bat med mat en stor del av sitt liv, dels under många år som matskribent i Norr-

köpings tidningar, dels som författare till två av kokböckerna i Richters kokbokserie.

Han har även deltagit i TV4:s program ”Ma-takuten” och ”Efter tio”, samt ett flertal gånger i

SVT:s ”Café Norrköping”.

-Att vi svenskar bryr oss mer om vad som står på pris-lappen än på innehållsförteckningen är kanske idag

det största problemet, säger Tommy. –-Företagen gör allt för att konkurrera prismässigt

och byter därför ut naturliga ämnen mot konstgjorda för att kunna erbjuda billigare priser. Idag finns över 2000 aromer (smakämnen) tillverkade av flera tusen kemikalier. Utan att tänka på det, köper vi kolsyrat vatten med smaker av lingon, päron och mango/ papaya utan att ens läsa om att smakerna består av ett 50-tal kemiska ämnen, som är helt främmande för vår kropp.

Handla mat, dryck och godis med förstånd. Titta alltid i första hand på innehållsförteckningen. Vi går inte upp i vikt av lagom mängd naturligt fett. Det största viktproblemet idag är allt socker och vetemjöl vi stoppar i oss.