En tidning från Barnhemmet Oasen för dig som arbetar med socialt arbete

Utgåva 162011

Barnhemmet Oasen

20 ÅR

1991 - 2011

Barnhemmet Oasen

20 ÅR

1991 - 2011

FRÅN VISION TILL VERKLIGHET Oasens grundare Rune Nensén om att följa drömmen

SKOLA PÅ HVB-HEM Vikten av integrerad skola

Årets höjdpunkt försociala sektorn!G Ö T E B O R G 2 3 - 2 5 / 8

ICART 2011

+

•Händelserna•Bildernaår

TIDSLINJE Eva FeindlerT a l a r e I C A R T 2 0 1 1

TAME Teen Anger Management Education

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

w w w . o a s e n . c o m

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

w w w . o a s e n . c o m

Med tanke på Runes ledare ovan finns det en viss risk för att vi båda framstår griniga gamla gubbar om även jag recenserar Socialstyrelsen, men jag tar chansen att lägga litet lök på laxen J.

Den 1 juli 2011 sker ändringar avseende de reg-ler som populärt brukar benämnas ”lex Sarah” men som egentligen återfinns i socialtjänstla-gen och LSS. Liknande regler för hälso- och sjukvård - ”lex Maria” - finns i den nya patient-säkerhetslagen. Ändringar innebär bland annat att anställdas m fl rapporteringsskyldighet till sin ledning avseende missförhållanden (eller en påtaglig risk för missförhållanden) utökas till att även omfatta individ- och familjeomsor-gen. Det behövs numera inte att ett allvarligt missförhållande föreligger utan det räcker med ett missförhållande. När det gäller ledningens skyldighet att göra vidareanmälan till tillsyns-

FRÅN VISION TILL VERKLIGHET

TIDSLINJE OASEN 20 år

ICART INTERNATIONELL KONFERENS

3.

6.

4.

8.

LEDARE/RUNE NENSÉN

Rune Nensén om att bygga en HVB-verksamhet

Upplev Oasens milstolpar

SKOLA PÅ HVB-HEM

7.

Vi ser på vikten av en integrerad skola

TAME: TEEN ANGER MAGAGEMENT EDUCATION

6.

Dr Eva Feindler om att möta aggressiva ungdomar

Årets ART-konferens hålls i Göteborg

myndigheten krävs dock ett allvarligt missför-hållande. Ändringarna berör även HVB-hem-men.

Vad är då ett ”missförhållande”? I förarbetena till lagändringarna (prop 2009/10:131 s 31) får man inte några direkta svar utan regering-en överlämnar till Socialstyrelsen ”att i före-skrifter, allmänna råd eller handbok närmare precisera vad som avses med begreppen miss-förhållande, påtaglig risk för missförhållande samt allvarligt missförhållande”. Man skulle då kunna förvänta att Socialstyrelsen gav detta uppdrag hög prioritet och i god tid innan halv-årsskiftet kom med någon vägledning i frågan. Vad jag erfarit väntas sådan vägledning dock inte komma ut förrän en bra bit efter lagänd-ringarnas ikraftträdande. Undrar om jag borde rapportera detta missförhållande någonstans…

Rune Nensén Styrelseordförande

Bo Hjort är VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit universitetslektor i socialrätt och socialkonsulent vid länsstyrelsen. Vill du ställa en fråga? E-posta till bo.hjort@infosoc.se.Frågeställaren anonymiseras i de fall frågan publiceras i tidningen.

Bo Hjort Juridisk expert

INNEHÅLL/NUMMER 16

6

4 7

Vår allmänna uppfattning är att tillsynsverk-samheten gentemot HVB-hemmen historiskt sett har varit av god klass – kompetenta tjäns-temän och insiktsfulla frågor. Efter att tillsyns-verksamheten övergått till Socialstyrelsen bör-jar vi dock skönja att samma tjänstemän tvingas in i tillsynsstrukturer som förmodligen upp-levs som frustrerande för båda parter. Social- styrelsen har exempelvis valt att påtagligt mins-ka sin kunskapsåterföring till HVB-hemmet med hänvisning till att man riskerar att binda upp sig i tillsyns- och tillståndsverksamheten – vilket förefaller vara en överdriven ängslan. En av våra medarbetare ringde nyligen till Socialstyrelsen centralt och frågade ”Finns det några forsknings rapporter i denna fråga?” och fick svaret ”Det får ni leta efter själva!” Reglerna i 4 § förvaltningslagen om myndighe-ternas serviceplikt förefaller något nedtonade i Social styrelsens framtidsstrategi…

Socialstyrelsen har även av svårförståeliga skäl valt att avskilja tillstånds verksamheten från tillsynsverksam heten. Enligt vår uppfattning kan detta medföra en kompetensförtunning på tillståndssidan. HVB-hem är en synnerligen

komplex verksamhet – beteendevetenskapligt, juridiskt, organisatoriskt, personal mässigt och ekonomiskt. Den största källan till kunskap och kompetens är just praktisk erfarenhet av tillsynsarbete i allmänhet och kunskap om det enskilda HVB-hemmet och den specifika mål-gruppen i synnerhet. Socialstyrelsens ställ-ningstagande leder gärna tanken till att man betraktar tillståndsverksamheten som en min-dre kvalificerad verksamhet som inte behöver annan kunskapstillförsel än den allmänt hållna lagtexten och kortfattade förarbetsuttalanden.

När man integrerar många länsstyrelses till en enda myndighet är det naturligt att man strävar efter en enhetlig tillsynsverksamhet. I denna strävan har Socialstyrelsen enligt vår uppfatt-ning åstadkommit en ökad fyrkantighet och en mindre optimal målfokusering. Man foku-serar mer på formalia snarare än vårdinnehåll. Långtgående krav på målgrupp separation (t ex avseende barn med eller utan föräldrar) som inte har något stöd i vetenskaplig forskning. Intervju-tekniken är numera så standardiserad att det blir svårare att anpassa den enskilda intervjun till barn med skilda typer av neuropsykiatrisk problematik.

83MÖTE REKTORER

Vi träffar rektorerna på Oasens skola

Omslagsbilder: Garbis H. Sarafian & iStockphotos

Det var bättre förr...

JURIDISK SPALT/BO HJORTLök på laxen

2

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

w w w . o a s e n . c o m

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

w w w . o a s e n . c o m

Barnhemmet Oasen

20 ÅR

1991 - 2011

Den grundläggande tanken med Oasen är att möta människor i utrednings- och behandlingsarbete utifrån ett helhetsperspektiv där vi sätter barn och familjer i centrum.

Berätta om din bakgrund. Hur kom du in på socionombanan?- Under gymnasietiden i Sundsvall fick jag allt mer ett intresse att engagera mig i arbete med barn och ungdomar. Det blev så småningom en självklar väg att fortsätta på. Innan jag sökte in till socionomprogrammet hade jag en tid både utbildat mig för och arbetat inom sjukhuskyr-kan både i Sverige och England. Mina handle-dare i London var bland annat utbildade psyko-terapeuter med lång erfarenhet av arbete med människor i kris. Under ett halvår arbetade jag på St Joseph´s Hospice i London, det hospice som under Cicely Saunders ledning grundande Hospice Rörelsen, en vårdmodell av cancerpa-tienter i livets slutskede, som även senare im-plementerats i Sverige vid olika sjukhus. Arbe-tet med människor i kris och i livets slutskede i kombination med socionomutbildningen blev en lärorik erfarenhet som lade grunden till mitt ar-bete både på socialbyrå och senare i privat vård.

Var hamnade du efter utbildningen?- Jag arbetade först i Eksjö som socialsekretera-re. Sedan kom jag till Vetlanda där jag erbjöds tjänsten som förste socialsekreterare och sedan avdelningschef. Efter några år ringde en kol-lega från något som då kallades för socialför-valtningens stab i Jönköping. Staben skötte de olika ”program” som fanns för barn-, äldre- och individomsorgen. Jag arbetade som utredare och programsamordnare under socialdirektören och hade kring 100-talet socialsekreterare att ansvara för. Det var en spännande och lärorik tid. Hur kom idén till dig om att starta ett privat HVB-hem?- Jag trivdes med jobbet som övergripande an-svarig för individ- och familjeomsorgen men kände att jag mer och mer blev en bricka i ett spel som inte egentligen åstadkom särskilt mycket för enskilda människor. Politiker kom oförberedda till socialnämnden trots att man haft en vecka på sig att läsa utredningar och sätta sig in i ärenden som man skulle fatta be-slut kring. Det blev nog droppen som fick bä-garen att rinna över. Jag började fundera över framtiden och vad jag skulle ägna mig åt de närmaste 10 åren. Jag visste ju att det fanns ett behov av bra institutionsplatser. På väg hem från jobbet till Aneby där jag då bodde kom

idén om ett utredningshem med inriktining på barn och familjer och på den vägen är det. Hur var känslan att släppa allt och börja om?- Det är klart att det var delade känslor. Jag kände att min framtid skulle ägnas åt något me-ningsfullt men det var samtidigt nervöst. Detta var 1990 och jag var tvungen att ta stora lån. Men jag tog klivet och vi började bygga samma år. Öppningen var planerad till september 1991. När jag samma år var på semester med familjen slog mig tanken; Vad händer om telefonen inte ringer? Några månader senare fick jag svaret. Första veckan fylldes åtta platser av tretton. Veckan efter var det fullt. Förutom några svack-or under lågkonjunkturer så har det fortsatt så.

Vad är det som är unikt med Oasen?- Att möta människor i utrednings och behand-lingsarbete utifrån ett helhetsperspektiv där vi sätter barn och familjer i centrum och samtidigt erbjuder i förekommande fall både förskola, skola och särskola. Detta har varit och är den grundläggande tanken med Oasen. I prakti-ken genomförs arbetet i team där alla arbetar tillsammans; socionomer, psykologer, läkare med specialistkompetens i barn- och vuxenpsy-kiatri, sjuksköterskor, pedagoger och behand-lingspersonal. Några år in i verksamheten så startade förskolan. Nu finns även grundskola. Har detta varit en medveten strategi?- Det föll sig nog rätt naturligt. Förskolan star-tades när vi såg ett behov av att strukturera da-garna för de mindre barnen. När antalet växte blev det svårare för en del barn med stora egna behov att fungera tillsammans med alla famil-jer som var inskrivna. Vi bestämde oss då för att köpa gården Karlsborg strax utanför Aneby. Här startade det som idag kallas för Barnenhe-ten. På Barnenheten byggde vi också grundsko-lan som idag även inkluderar en grundsärskola. Finns det fördelar med att ha egen skola?- Absolut! Detta var också den rätta vägen för oss. Vi ansåg att barnen måste få en ordnad skolgång. Många barn som kommer till oss har inte gått i sko-lan på flera år vilket ställer höga krav på oss som vårdgivare. Genom en helt integrerad skola som är godkänd av skolverket kan vi möta detta behov.

Vad har varit den största utmaningen?- Jag är nog glad att jag inte visste allt i för-väg. Den största utmaningen är och förblir att hitta bra och kompetent personal. Personalen är

Oasens största tillgång. Under åren har vi fått både ris och ros i media. Det är nästan alltid så att man aldrig, som i idrottsreportage, redovisar vad det är som händer utan väljer ut enskildhe-ter och gör det till en sanning. I själva verket blir den typen av journalistik i socialtjänstsam-manhang mycket oseriös. En annan utmaning har varit Migrationsverket. Jag är efter mer än 20 år i socialtjänstsammanhang förvånad över att enskilda ärenden kan hanteras så inhumant och ovärdigt. Det räcker ju inte att byta namn från Invandrarverket till Migrationsverket. Det behövs genomgripande organisationsföränd-ringar och möjligen tillsättning av kompetent personal för att åstadkomma en varaktig för-ändring. Det är inte rimligt att avvisa männis-kor när dom varit uppemot 5 år i Sverige och hunnit anpassa sig till våra förhållanden.

Metodutveckling och internationellt arbete ser ut att vara viktiga delar i verksamheten?- Ja, Oasen har varit med och lanserat be-handlingsmetoden Aggression Replacement Training, ART, i Sverige. Jag mötte metodens grundare, Arnold P. Goldstein på en konferens i Stockholm 1997. Från dess fram till Arnolds bortgång arbetade vi mycket tillsammans. Oasen har också deltagit i många internatio-nella metodkonferenser och samarbetat med människor som Dr. Eva Feindler och Dr. Sara Salmon. Vi har även lanserat ART-program-men PREPARE och PEACE4Kids i Sverige. Det är vi naturligtvis stolta över.

Nu har det gått 20 år. Hur ser framtiden ut?Jag citerar gärna Ingvar Kamprad som svar på på den frågan: ”Underbara framtid - det mesta är ogjort”!

Text

: Jo

na

s Sa

nd

wa

llB

ild:

Ga

rbis

H.

Sara

fian

& iS

toc

kPh

oto

I år firar Barnhemmet Oasen 20 år. I en personlig intervju möter vi grundaren och socionomen Rune Nensén som

berättar om resan.

”

FRÅN VISION till VERKLIGHET

3

Under 20 år har Oasen varit med och lett utvecklingen inom HVB i Sverige. Vi är stolta och glada över att vi har samlat på oss unika erfarenheter och upplevelser genom åren. Här visar vi några av de händelser och milstolpar som vi varit med om. Det har blivit en hel del. Men det absolut viktigaste ligger ändå framför oss. Vi ser nu fram emot de kommande 20 åren med spänning!

Barnhemmet Oasen

20 ÅR

1991 - 2011TIDSLINJE 1991-2011

ÖppningDe första grävskopetagen tas till det som nu är familjeenheten. Kommunalrådet Göran Äng klipper bandet. Oasen börjar att marknadsföras.

ART-boken Oasen översätter och ger ut ART- boken på svenska i juni 2000. I dags-läget har boken tryckts i hela fem upplagor och ART-metoden är spridd över hela världen!

Möte med Arnold P. Goldstein Under ett besök i Stockholm 1997 möter Rune Nensén och personal från Oasen ART-metodens grundare, Arnold P. Goldstein. Detta blev början på ett långt samarbete. Oasen kommer bli ledande inom ART-metodens spridning och ut-veckling i Sverige. Arnold har mastertränat Oasens personal i ART.

Oasen 5 år Till 5-års jubiléet bjuds Kari Killén in att föreläsa i ett fullsatt Aneby konserthus.

Förskola Oasen såg tidigt behovet av skolverksam-het. Det första steget togs 1995 när förskola startade i anslutning till Familjeenheten.

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 20001999

Familjeenheten Oasen startar sin familjeenhet med 12 platser. 12 personer anställs på enheten. Familjeenheten ligger i utkanten av Aneby samhälle.

Målgrupp: Barn i åldern 0-16 år med sina familjer, samt blivande föräldrar.Antal platser: 37.Upptagningsområde: Hela Sverige.Placeringsgrund: Planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU.Utredningsperspektiv: Socialt, barnpsykologiskt, barn- och vuxenpsykiatriskt. Utlåtanden: Från skola & förskola. Olika metodutlåtanden.

Fakta Familjeenheten 2011

Föreståndare

Socionomer

Läkare med specialist- kompetens i psykiatri

Psykologer

Sjuksköterskor

Pedagoger

Metodutvecklare

Behandlingspersonal

Andra viktiga möten

Checklista för komplett team

Dr. Sara SalmonDr. Eva Feindler

Dr. Kari Killén Aaron Gregory

Arnold P. Goldstein

Sara har gjort PEACE4Kids som är ART för skolbarn. Hon har utbildat Oasens personal.

Eva är professor på Long Island Univer-isty, USA. Hon har utbildat Oasens personal.

Kari är en av Skandinaviens auktoriteter inom anknytnings- forskning.

Aaron har arbetat i New Yorks ungdomsvård. Han har utbildat Oasens personal.

PEACE4KidsART för grundskolan!-Ett program för att utveckla sociala,

emotionella och akademiska kompetenser

hos skolbarn.

Sara Salmon

ÖVNINGSBOK

peace4kids_elevbok_v2.indb 1

2010-08-09 11.49

Barnhemmet Oasen20 ÅR

1991 - 2011

Konferenser Efter mötet med Arnold P. Goldstein växer ART i Sverige. Oasen beslutar sig för att hålla en internationell ART-konfe-rens i Malmö i september 2001. 800 deltagare och ett stort mediadrev sätter ART på sverigekartan. Konferensen startar dagen efter 11 september-attacken vilket gör den extra lad-dad. Detta blir även ett startskott för Oasens medverkan på många internationella konferenser.

ICART September 2001 bildas styrelsen för ART-metodens internationella intresseorganisation, International Center for Aggression Replacement Training, ICART, med initiativ av Arnold P. Goldstein och Rune Nensén.

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20092008 2010 2011

Barnenheten I januari 1998 startar Oasen sin barnenhet med 12 platser. Barnenheten ligger strax utanför Aneby. Här köper Oasen en lant- och hästgård, Karlsborg. ART är en av grundpelarna på den nya enheten. Snart börjar stora ombyggnationer och två stora avdelningar med plats för 16 barn invigs. I anslutning till Barnenheten ligger Oases stall och crossbana.

SFS: Steg För Steg I början av 2009 släpps tecken- och nivåsystemet Steg För Steg, SFS, som är utvecklat av Oasen. Systemet har nio nivåer och är till stor hjälp i det dagliga livet för barnen på Oasen. Varje halvår stäms systemet av tillsammans med barnen vilket gör det unikt i Sverige.

ICART 2011 I samband med 20 år inom HVB anordnar Oasen årets internationella ART-konferens. Den hålls i Göteborg i slutet av augusti med talare som Kari Killén och Dr. Sara Salmon.

Oasen 20 år 2011 firar Oasen 20 år som HVB-hem. Under åren så har hemmet satt en standard för många HVBhem och varit delaktiga i in-förandet av nya metodprogram i landet.

PEACE4Kids 2010 översätter Oasen PEACE4Kids. Det är ART-metoden anpassad för skolmiljö. Programmet är skapat av Dr. Sara Salmon.

PREPARE-programmet 2003 kommer en vidare-utveckling av ART-boken och programmet. Oasen över-sätter boken PREPARE och ger ut på eget förlag. PREPARE är ART med ytterligare övningar och lektioner.

Oasens skola Oasen insåg tidigt att det fanns ett stort behov av integrerad skolgång. En förskola fanns redan och 2003 tas steget till en grundskola. 2008 tillkommer grundsärskola och 2010 musikskola. 2009 byggs skolbyggnaden ut ytterligare. Idag är Oasens skola en unik ledstjärna inom HVB. Stora resurser läggs på individuell skolgång och en meningsfull skoldag. Det märks inte minst på resultaten.

Målgrupp: Barn i åldern 7-16 år.Antal platser: 20.Upptagningsområde: Hela Sverige.Placeringsgrund: Planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU.Utredningsperspektiv: Socialt, barnpsykologiskt, barn- och vuxenpsykiatriskt. Utlåtanden: Från skola & förskola. Olika metodutlåtanden.

Målgrupp: Placerade barn i åldern 7-16 år.Max antal elever: 35 Antal klassrun: 5Antal personal: 7 lärare, totalt 13 personal.Övrigt: Bibliotek, mediacenter, stall och crossbana.

Fakta Barnenheten 2011

Fakta Oasens skola 2011

Stockholm, Sverige: 1998

Malmö, Sverige: 1999/2001/2002

Oslo, Norge: 2000

Jönköping, Sverige: 2000

Colorado, USA: 2003/2005/2007/2011

Amsterdam, Holland: 2004

Warzawa, Polen: 2005/2007/2009

Montreal, Kanada: 2006

Urval konferenser

Förskola: 1995

Grundskola: 2003

Grundsärskola: 2008

Musikskola: 2010

Skolutveckling

Antal klienter: ca 1 600Antal vårddygn: ca 265 000Antal verksamhetsår: 20

Lite siffror1991-2011

Byggnation & Invigningar Konferenser & Utbildningar Metoder & Litteratur Jubileum

6O a s e n 2 0 å r

1 9 9 1 - 2 0 1 1w w w . o a s e n . c o m

Ett av Oasens mål är att behandla hela männis-kan. För att nå upp till detta mål insåg man ti-digt vikten av en integrerad skolgång. Det går helt enkelt inte att erbjuda lika bra vård för barn och ungdomar om man inte kan tillhandahålla en skolgång som integreras i den egna verk-samheten. Det finns många HVB-hem som er-bjuder skola, men då ofta bara i basämnen och i lokaler som under några timmar får agera ”skola”. Oasen ville erbjuda mer än så. Oasens skola har därför en helt egen byggnad och eleverna undervisas i alla ämnen. Det är en grundskola som är godkänd av skolverket med egen lärarkår. Genom skolan kan Oasen vara tillsammans med barnen 24 timmar om dygnet. Det blir en heltäckande vård.

11 pedagoger, varav sju är lärare, undervisar och stöttar eleverna genom skoldagarna. Behövs det annan specialkompetens i ett enskilt fall så ordnar skolan detta.

Individuella behov och uttryckssättI princip alla barn som kommer till Oasens skola har behov av särskilt stöd. Många gånger är just omgivningen problemet. Skolan tar emot asyl-barn som kanske inte har direkta bekymmer med skolan men den nya omgivningen blir ett hinder som måste övervinnas. Även barn med skyddad identitet undervisas i skolan. Utmaningen för skolan är att lösa alla dessa skarvar hos olika ty-

per av barn som undervisas. Gruppindelningen i skolan kallas för kunskapsbaserade grupper. Det betyder att det inte i första hand är åldern som bestämmer vilken klass eleven hamnar i utan vilken kunskapsnivå man ligger på. Det kan även vara så att socialtjänsten har vissa önske-mål om skolgången och då följer skolan detta.

Skolan har satsat mycket på att eleverna ska kunna ut-trycka sig också i de e s t e t i s k a ä m n e n a . Under det

gångna året startades en helt egen musikskola. Lärarna har märkt att många barn som kan ha svårt för sig i de teoretiska ämnena kan stärka självkänslan genom att få visa att de kan vara bra på något annat. Sång, spel och musikframträdan-den skapar självförtroende och en positiv känsla, vilket påverkar resten av skolgången som också kan upplevas lättare och mer positiv.

LärarkompetensenAtt erbjuda alla inskriva barn och ungdomar en individuell skolgång kräver också kompetent lärarkår och personal. När vi frågar biträdande rektor Per Wretbäck om vilka egenskaper en lä-rare som arbetar med den här typen av skola bör ha svarar han:- Du måste vara flexibel. Om du prövar ett grepp i klassrummet kanske du märker att det

inte fungerar. Då måste du direkt kunna ställa om och gå på en annan linje. En mogen och väl avvägd distans är också nödvändig. Många barn har en mycket svår bakgrund och då måste du ändå kunna se förbi det och fokusera på kunskap och framtid. Utmaningen här är att få barnen att förstå att Gustav Vasa kan vara viktig att känna till trots allt de varit med om. Det som varit får inte stå i vägen för det positiva som kan komma i framtiden genom bra kunskap.

Metoder ger livskunskapEn grundstomme i skolans verksamhet sedan starten 2003 är behandlingsmetoden Aggression Replacement Training, ART. Alla elever har tre ART-lektioner i veckan där de följer olika ma-nualbaserade ART-program. Skolan använder bland annat det helt nyöversatta programmet PEACE4Kids som är ART särskilt anpassat för skolmiljö. ART innehåller mycket mer än det namnet antyder. Huvudkomponenterna i ART är färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Genom detta får eleverna ett brett utbud i sunda och viktiga sociala mönster som många gånger saknas. Eftersom personalen är utbildade i metoden så används synsättet under hela skoldagen. Detta gör att man kan ta tag i situationer direkt när de uppstår istället för att behöva vänta tills efter skoltid.

En andra viktig del i skolans arbete är KBT-verktyget Steg För Steg, SFS. Det är ett nivå-system som hela Oasens verksamhet använder sig av. Att systemet gäller hela dygnet och även i skolan förstärker bara ytterligare att skolan är en del av Oasens helhet.

StrukturSkoldagen på Oasens skola är strukturerad. Detta är ett måste eftersom många elever har diagnoser som Asbergers syndrom och ADHD vilka kräver en i förhand informerad struktur och schema-läggning. Skoldagen börjar med informationsö-verlämning från den enhet som barnet bor på. När barnen lämnar skolan överlämnas informa-tion från skolpersonalen tillbaka till enheternas personal om hur skoldagen varit och vad som hänt. Genom detta är skolans kontakt med hem-met ständigt synkroniserad. Skolan utgör en del av Oasens utrednings- och behandlingsteam. Det innebär att skolan medverkar på behandlings-konferenser, i utlåtanden och gör pedagogiska utredningar.

Vad är Oasens skola? Svaret kan sammanfattas i en mening:Oasens skola är möjligheter. För eleverna innebär det möjligheten att

få precis den kunskap de behöver. Alltifrån individuella lektioner till anpassning av skoldagens längd och bredd i innehållet. Oasens skola

ger möjligheten att på ett strukturerat sätt ta sig vidare i skolan.

Ett ”hopplöst fall” har vi motbevisat flera gånger. Elever har också motbevisat

sig själva. Det lever man på länge.

Text

: Jo

na

s Sa

nd

wa

llB

ild:

Ga

rbis

H.

Sara

fian

& iS

toc

kPh

oto

SKOLA PÅ HVB-hem

MÖTE rektorerHur många söker gymnasiet efter Oasens skola?- Nästan alla söker Gymnasiet. De som inte

har godkänt erbjuder vi sommarskola. Det

är tveksamt om de eleverna hade gått ut

årskurs 9 över huvud taget om de inte gått

hos oss.

Hur känns det?- Det är fantastiskt roligt att se hur elev-

erna växer. Likadant i personalgruppen.

Ett ”hopplöst fall” har vi motbevisat flera

gånger. Elever har också motbevisat sig

själva. Det lever man på länge.

Var ser du skolan om 5 år?Vi kommer att vara ännu mer spetsinrik-

tade. Ännu mer barn med särskilda behov

och större kunskap.

Vilken är den största utmaningen du har som rektor? - Att få elever som tidigare inte gått i skola att

känna att det är meningsfullt. Det gäller att

få eleverna att nå det resultat de verkligen

kan nå. Några elever kan tidigare ha haft en

havererad skolgång. Vår utmaning är att få in

dem på banan igen.

När eleverna kommer hem till sina hemskolor

lär vi eleverna se deras skolors starka sidor och

inte bara bristerna. Vi vill också att hemsko-

lorna inkluderar eleverna på ett bra sätt. Vi

ser gärna att eleverna är en del av en social

gemenskap. En inkluderande skola.

Vilka aktuella skolprojekt ha ni?- Nu kommer den nya läroplanen som ska

börja implementeras under hösten.

Namn:Per Wretbäck

Roll:Bitr rektor Oasens skola

Utbildning:Luleå tekniska Universitet,

Lärare 1-7, Svenska SO,

Statliga Rektorsutbildningen

Namn:Helén Nensén

Roll:Rektor Oasens skola

Utbildning: Linköpings Universitet

Förskollärare

Statliga rektorsutbildningen

Arbetat som rektor sedan 1993

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

w w w . o a s e n . c o m

Det asociala beteendet hos barn och ungdomar är en betydande utmaning för dem som jobbar inom det kliniska området. Trots att antalet ungdomsarresteringar för våldsamma och aggressiva brott verkar ha sjunkit under det senaste decenniet, förblir förekomsten av uppförandestörningar bland barn och ungdomar hög.

Dr Eva FeindlerKeynote-talare ICART 2011

23-25 Augusti, Göteborg

?!

?!

?!

?!

TAME Teen Anger Management Education

Öve

rsä

ttn

ing

: Th

ere

se E

rikss

on

B

ild:

Ga

rbis

H.

Sara

fian

& iS

toc

kPh

oto

Behovet av behandling Förutom kognitiva brister och störningar visar aggressiva ungdomar på en hög nivå av emo-tionell och fysiologisk upphetsning. Ett av den dialektiska beteendeterapins många bidrag till området kognitiv beteendebehandling är betoningen på bristande känsloreglering och dess påverkan på impulsivt beteende (Line-han, 1993a). Faktum är att många ungdomar som söker behandling lider av olika typer av emotionell dysreglering (Keenan, 2000). Barn och tonåringar som har problem med impulsivt aggressivt beteende verkar vara oförmögna att klara de lägre nivåerna av den affektiva upp-levelsen av ilska på ett prosocialt och kon-struktivt sätt. Den retlighet och irritation som orsakas av målblockering eller lättare interper-sonell konflikt lämnar ofta plats åt intensifierad ilska och explosiv vrede.

Mot bakgrund av dessa ungdomars uppjaga-de sätt att vara och de svårigheter som orsakas av deras beteende, är behovet av behandling up-penbart; dock har man diskuterat formen för så-dan behandling. De senaste åren har det funnits en oro över att gruppbehandling för ungdomar med asociala beteendeproblem kan ha en iatro-gen effekt och på så sätt resultera i en ökning snarare än en minskning av sådant beteende bland gruppdeltagarna (t ex Arnold & Hughes, 1999; Dishion, McCord, & Paulin, 1999). I en empirisk granskning av studier som bedyrade sådana påståenden samt en efterföljande meta-analys av 66 behandlingsstudier, av vilka 53% innefattade en gruppkomponent, fann Weiss et al. (2005) inte många bevis som stödde tidigare nämnda anspråk på denna effekt. Resultaten av metaanalysen drog slutsatsen att studier som innehöll gruppkomponenter faktiskt hade min-dre risk att framkalla en negativ effektstorlek.

En generell beskrivning av ilskehanteringsträningGrundat på premissen att tonåringar som tappar kontrollen över sin ilska gör så på grund av sär-skilda brister i den kognitiva färdigheten och förmågan att uppföra sig, utvecklade Feindler

och hennes kollegor (Feindler, Ecton, Kings-ley, & Dubey, 1986; Feindler & Guttman, 1994; Feindler, Marriott, & Iwata, 1984; Feindler & Ovens, 1998) ett ilskehanteringsprogram för ungdomar. Den gängse förbättrade ilskehante-ringsinterventionen (Weisner, 2005) fokuserar på kontrollen av emotionella och impulsiva reaktioner, liksom på det som är ett lämpligt uttryck för att visa sin ilska på ett bestämt och rationellt sätt. Det förbättrade ilskehanterings-programmet använder en självreglerande taktik för coping-färdigheter med särskild betoning på de kognitiva komponenterna i ilska. Dessut-om har man tagit med beståndsdelar från DBT-strategier för känsloreglering och färdigheter i interpersonell effektivitet (Linehan, 1993b) för att förbättra ungdomars förmåga att bygga upp en medvetenhet om emotionell upphetsning och öka alternativen för prosocialt beteende då de ställs inför en interpersonell konflikt.

Från början till slut undervisas ungdomar om (1) interaktionen mellan kognitiva, emo-tionella, fysiologiska och beteendemässiga komponenter; (2) adaptiva och maladaptiva il-skefunktioner; (3) situationsbetingade utlösare som provocerar fram deras ilska; (4) principen om val och personligt ansvarstagande i deras respons på provokation, samt (5) vikten av lämpliga verbala affektyttringar.

Introduktion till metoden För att avgöra lämpligheten av denna KBT- baserade metod för ilskehantering måste först en klinisk utvärdering göras som utformas för att få en uppfattning om tonåringens ilskestörning. En granskning av den aggressiva tonåringens psykologiska profil och beteendehistorik bör visa på brister i hantering av upphetsning, impulskon-troll och prosociala reaktioner på interpersonell provokation. Andra faktorer som behöver tas med i beräkningen vid intervju och undersökning inkluderar psykiatrisk diagnos, kognitiv funk-tionsnivå, emotionell mognad, huruvida tonår-ingen är redo för behandling i grupp, och moti-vation för behandling diskuteras i sin helhet i ett annat sammanhang. (Feindler & Baker, 2004).

Vill du läsa mer? Artikeln i sin helhet finns på www.oasen.com

ARTIKEL+

Följande representerar en rad typiska frågor som ställs av dem som planerar att implemen-tera ett program: Hur långa bör sessionerna vara?Med tanke på att unga människor generellt sett har kort koncen-trationsspann bör inte sessionerna vara längre än 45 minuter, så att en maximal mängd mate-rial kan smältas. Dock kan sessioner förlängas för mogna ungdomar och i grupper där det finns ett lojalitetsband. Hur gamla bör gruppdeltagarna vara? Detta program utformades ursprungligen för tonåringar, med gruppdeltagare i åldrarna 13 till 18. Behandlingsprogrammets takt och inne-håll kan dock trappas ner för barn i yngre åld-rar. Finns det några tonåringar som definitivt inte skulle dra nytta av ilskehanteringsträning?Ja, ungdomar som går igenom extrem depres-sion och/eller som har självmordstankar har kanske inte motivationen till att delta. Ton-åringar som för tillfället missbrukar kommer heller inte dra nytta av programmet då substan-serna reducerar deras motivation och dämpar deras kognitiva förmåga. Slutligen, ungdomar med tankestörningar eller vanföreställningar kommer vara oförmögna att snappa upp myck-et från programmet. Dessa problem skulle be-höva tas itu med före tonåringens deltagande i ilskehanteringsträningen. Hur kan behandlingens riktighet säkerställas?Varje session bör ha en checklista över alla ak-tiviteter och de färdigheter som ska läras ut. Då sessionen är avslutad bör ledarna gå igenom den-na checklista för att säkerställa att allt innehåll täcktes. Sessionerna kan också videofilmas så att denna genomgång kan slutföras av en övervakare.

7

Postadress: Barnhemmet Oasen AB, Box 199, 578 24 ANEBY Besöksadress: Fasanstigen 17-25, ANEBYTel: 0380-472 00, Fax: 0380-418 11 Ansvarig utgivare: Rune Nensén

Barnhemmet Oasen är miljöcertifierat. Tidningen är tryckt på miljövänligt papper.

Barnhemmet Oasen är med i:

BARNHEMMET OASENS ENHETERVÄLKOMMEN TILL BARNHEMMET OASEN

Projektledning & layout Sandwall Kommunikation AB www.sandwallkommunikation.se

PEACE4KidsPEACE4KidsPEACE4KidsART för grundskolan!

-Ett program för att utveckla sociala,

emotionella och akademiska kompetenser

hos skolbarn.

Sara Salmon

Barnhemmet Oasen är ett HVB-hem för utredning och behandling. Vi tar emot både familjer och ensamkommande barn för planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU.

Vi har bedrivit vårdverksamhet i 20 år. Längs vägen har vi lärt oss mycket och fått stor erfarenhet. Barn och familjer står alltid i centrum hos oss.

Vi erbjuder ett komplett utrednings- och behandlingsteam. Teamet består av socionomer, psykologer, läkare med specialist-kompetens i psykiatri, sjuksköterskor, pedagoger, metodutvecklare och behandlingspersonal. Alla våra utredare är BBIC-utbildade.

ART, Aggression Replacement Training, PEACE4Kids, PREPARE, BBIC, ICDP och MI är några av vårabehandlingsmetoder och förhållningssätt.

KONTAKTA OASENVi tar emot akutplaceringar dygnet runt och hjälper till att ordna transporter över hela landet.

Familjeenheten tar emot familjer med barn i

åldern 0-16 år.SoL & LVU

Barnenheten tar emot ensamkommande barn i

åldern 7-16 år.SoL & LVU

I skolverksamheten finns:- Förskoleklass- Grundskola

- Grundsärskola

0380-472 00info@oasen.comwww.oasen.com

“New approaches in Treatment for Children, Youth, and their Families.”

23-25 AugustiBurgårdens konferenscenter

Göteborg

Årets ART-konferens Internationella topptalare USA, Kanada, Norge

& Sverige

Anmäl dig nu! För info och anmälan

www.icartnet.orgSpecialerbjudande för studenter!

Keynote-talare

Robert Calame“Familje-ART”

Kanada

Magnus Stalby”Från utbildning till behandling som

ger resultat”Sverige

Dr Eva Feindler“TAME: Teen Anger

Management Education”USA

Kim Parker“Familje-ART”

Kanada

Dr Kari Killén“Anknytningsteori”

Norge

Talar under förkonferensen23:e augusti

International Center For Aggression Replacement Training, ICART är en intresseorganisation för att främja forskning

och utveckling kring behandlingsmetoden ART. I år hålls ICARTs internationella konferens i Göteborg. Teknisk arrangör

är Barnhemmet Oasen. Förutom keynotes kommer det erbjudas fyra streams/workshops. ART är en växande metod

som under de senaste åren utvecklas med fler inriktningar. Dr Sara Salmons PEACE4Kids är ett exempel på detta. Den

ständigt aktuella Dr Kari Killén är särskilt inbjuden till förkonferensen och talar där om anknytningsteori.

OM ICART

Dr Sara Salmon“PEACE4Kids”

USA

ART-bokenISBN: 9789185353019 ISBN: 9173170178 ISBN: 9789185353033

PREPARE PEACE4Kids

Tips på ART-litteratur

Barnhemmet Oasen

20 ÅR

1991 - 2011

VÄLKOMMEN TILL GÖTEBORG!Jag träffade mannen bakom Aggression Replacement Training (ART) professor Arnold P. Goldstein 1997. Vi utvecklade snabbt ett samarbete som tillsammans

med många engagerade personer resulterade i en fenomenal spridning av ART-metoden runt om i Sverige och Norden. The International Center for

Aggression Replacement Training är en organisation som i år fyller tio år. Under jubileumskonferensen i Göteborg kommer du att få träffa några av

världens ledande teoretiker och praktiker inom ART-metoden. Vi presenterar dessutom en färsk svensk översättning av litteratur inom området. Ta också

chansen att delta i vår förkonferens där du får möjlighet att lyssna på en av nordens mest kända talare inom anknytningsteori, nämligen Kari Killén.

Rune NensénOrdförande ICART,Konferensarrangör