TRR-tidningen nr 3 2012

1OKTOBER 2012 TRRTIDNINGEN

TRREN TidNiNg om omsTällNiNg fråN Trr TrYggHETsrådET nummer 3 oktober 2012

FÖRETAGARE RIVSTARTAR EFTER SAAB

Led med hjArtAt nArbetA med din biogrAfi iiLÅt hr bLi mAnskLigt

– Det är inte mer upp och ner än vanligt, säger Roger Mörtvik, TCO.

Ekonomerna guidar i upp- och nedgångarna

RäTT RÖST lyFTER BudSkApET

svArtLAge

TEMA: förE undEr EfTEr

TRRTIDNINGEN oktober 2012 2

LedAre CALLe LeinArVdTrr TrYggHETsrådET

Adress TRR Trygghetsrådet, Box 162 91 103 25 StockholmTelefon 020-877 877Hemsida www.TRR.seAdressändringar [email protected] Ange den gamla och nya adressen, företagets organisationsnummer samt adresskoden.Ansvarig utgivare Stefan EklundInformationschef Ann-Sofi Sjöberg, [email protected]ör Gunilla Mild Nygren, [email protected] Jonas Björkman, Stefan Eklund, Heléne Palm, Ann-Sofi Sjöberg och Britt SkauLayout Katrin Uddströmer, Kung & PartnersTryck och repro Åtta45 Upplaga 50 000 exemplarISSN 1650-6383Omslagsfoto Jann Lipka

Adresskällor för TRR-tid-ningen är FORA och PAR för VD, personalansvariga med flera i anslutna före-tag samt arbetsgivar- och fackförbund för anställda och förtroendevalda inom respektive förbund.

I ständig förändringtrr finns för företag och fack, både före, under och efter omställning en. Före, för att förbereda ledning och fack. under, för att mer konkret stötta de medarbetare som drabbats och efter, för att vi vet att de som är kvar på företaget efter en omställning drar ett tungt lass. Att starta om när kolleger har lämnat, att forma nya grupper, att börja nya arbetssätt och att fånga upp ”tappade sugar” är en utmaning, en utmaning som vi gärna är med på.

I vårt tema i detta nummer av tidningen – före, under och efter omställ-ning – kan du läsa mer om hur TRR arbetar och hur tre företag hanterat dessa olika faser.

för 20 år sedan var en omställning en avgränsad process. Man genom-förde en omställning och sedan var det klart, det skulle inte behövas någon ny nedskärning på många år igen. Nu måste vi acceptera och lära oss att leva med ständig förändring. Och vi är mitt i en strukturomvandling på flera håll i arbetslivet. de riktigt stora, som exempelvis posten, Ericsson och Telia Sonera, började strukturera om och därmed minska sin personal redan för tio år sedan. Sedan dess har flera av dem varit med om sex eller sju omställningar på tio år. Ständig förändring.

förr var också konjunkturcyklerna mer tydliga, enklare att läsa. I dag är det mer komplext, mer skakigt på olika håll samtidigt och dessutom rå-der en viss begreppsförvirring. läget känns mer upp och ner. på nästa upp-slag får vi hjälp av konjunkturinstitutets prognoschef, Jesper Hansson och TCOs samhällspolitiske chef, Roger Mörtvik, att förstå vad en konjunktur är och vart den är på väg i denna tid präglad av osäkerhet och förändring.

Vi håller alltid ett vakande öga över hur utvecklingen ter sig ute i Eu-ropa, hur räntan kan påverka vår svenska exportindustri och var de nya jobben dyker upp.

är det skakigt och oroligt hos er? Ring TRR direkt 020-877 877 eller din kundansvarige, så kan vi diskutera den situation ni befinner er i för närvarande.

Vi är redo i höst! n

”Att fånga upp ’tappade sugar’ är en utmaning, en utmaning vi gärna är med på.”

vad tycker du? maila till:[email protected]

trr pÅ 3 rödA

020-877 877

TRR har cirka 230 medarbetare på drygt 40 platser i landet.Här finns ständig beredskap för att ge råd och stöd till anställda, chefer och fackliga förtroendevalda om en övertalighetssituation uppstår.TRR är en stiftelse vars huvud- män är Svenskt Näringsliv och PTK. 32 000 företag med 700 000 medarbetare omfattas av omställningsavtalet. Resultaten är goda: 9 av 10 aktivt arbetssökande hittar nytt jobb. 9 av 10 får lika eller högre befattning. 7 av 10 får lika eller högre lön.

1.

2.

3.

trr.se läs mer om Trr.

nYtt teLefonnummer tiLL trr

iSTO

cK


När Universum presenterade re-sultatet av sin år-liga undersökning om hur studenter ser på sina fram-tida arbetsgivare och karriärer, visade det sig att det personliga varumärket är mycket viktigare

nu än för några år sedan. Enligt claes Peyron, Director Nordics på Univsersum, påverkar detta studenternas val i stor utsträckning. De väljer helst arbetsgivare och gör karriärval, som speglar

den egna personligheten.

De skandina-viska studenterna uppskattar stöt-tande ledare, en dynamisk och kreativ arbetsmil-jö och möjligheter till utbildning och utveckling i yrket.

(Universum)

– Arbetslivet är inte föräldravänligt. pappabeteende gynnas medan mamma- beteende missgynnas. Arbetsmarkna-den måste anpassas efter föräldrarnas särskilda villkor. det gynnar alla, säger Shadé Jalali, likabehandlings-specialist på unionen.

uttalandet grundar sig på en enkät där cirka 3 300 av unionens medlem-mar svarade på frågor om föräldraskap och karriär. Mer än varannan anser att de utvecklats som medarbetare under föräldraledigheten, men ändå påver-

kar föräldraskapet karriären negativt, särskilt för kvinnorna. En viktig skillnad är att kompetensutveckling inte erbjuds i lika hög utsträckning, varken under tiden man väntar barn eller när man är föräldraledig, och det gäller för 74 procent av kvinnorna och 55 procent av männen.

Att halka efter kompetensmässigt innebär i regel också sämre löneut-veckling och även där är det kvin-norna som drabbas hårdast, enligt undersökningen.

ALLt Ljus pÅ mig

pappa gynnas på jobbet

uppsägningArFörsta halvåret 2012 sökte 7 967 tjänste-män stöd hos TRR, drygt 2 200 fler än under 2011.nYAnstäLLningAr Företagen ersättningsanställer, men nyrek-ryteringen går trögt.Längre utbiLdningAndelen som söker sig till längre utbildning ligger på samma nivå som förra året. nYföretAgAndeNågot färre av dem som TRR stöttar startar eget företag. Normalt startar åtta till elva procent eget, nu är det knappa sju procent.

TEndEnsEr

procent, eller en tredjedel, av 500

chefer i privata sektorn säger att företaget inte har något mångfalds-arbete alls. Samtidigt tror fler än hälften att företag som satsar på mångfald har större chans att bli

lönsamma.(TNS Sifo)

ANN

A-LE

NA

AHLS

TRö

M

Karriären påverkas negativt när man blir förälder och mammorna drabbas hårdast, säger Shadé Jalali på Unionen.

unionen.se läs mer om undersökningen.

iinotiser AktueLLt

iSTO

cKiS

TOcK

sunnivA fALLAn rödHoTElldirEkTör, rica HoTElsårETs framTidscHEf 2012

Utmärkelsen som Årets fram-tidschef motiverades med att Sunniva Fallan Röd har tydliga värderingar i sitt ledarskap och en stark tro på yngres förmåga.Hur är en bra chef?

– Det som utmärker bra ledare är ett utpräglat människointresse. Ledarskap handlar om människor. En bra chef är en mästare på att se varje individ och sätta ihop bra arbetsgrupper.Hur ser det ut inom den närmaste framtiden?

– De generationer som kommer nu är kollektiva individualister, det gäller att förstå dem och återigen odla sitt människointresse.Och ditt bästa tips för att bli en bättre chef, är:

– Led med hjärtat och var prestige-lös. Låt andra lysa, det är inte farligt: är du duktig så märks det ändå. Välj dina strider och glöm inte att vara snäll, det lönar sig.

Led med hjärtat, var prestigelös

bästA tipset33


Nej, men konjunkturen är svårare att förstå Höga toppar och djupa dalar i konjunkturen. Vissa branscher rekryterar, andra säger upp. Läget känns upp och ner. nej, säger ekonomerna, det svänger inte oftare nu än förr.

Trots osäkerhet har Sverige konkurrensför-delar som gör att företag som vågar och kan investera långsiktigt kan ha mycket att vinna på att göra det nu.

Det är dags för en mer expansiv statsbud-get, investeringar i infrastruktur, utbildning

och en bättre arbetslöshetsförsäkring för att stabilisera ekonomin i sämre tider.

Använd KIs prognoser som en indikation på läget. Det allmänna läget smittar av sig på nästan alla branscher, men inte samti-digt. Lär känna hur din bransch påverkas.

text guNilla mild NYgrEN foto oCh biLdbehAndLing jaNN lipka

godA rÅd frÅn experternA

konjunktur är ett ständigt aktuellt begrepp. Men nu är det inte alltid konjunkturen man pratar om, trots att ordet konjunktur används.

– Nej, det råder en väldig begreppsförvir-ring, både i media och hos vissa finansiella aktörer, som man kan tycka borde vara mer korrekta, säger Jesper Hansson, prognoschef på konjunkturinstitutet.

Han borde ju veta – så vad är egentligen konjunktur?

– den nationalekonomiska definitionen på konjunktur är den aggregerade efterfrågan i ett land, alltså den totala efterfrågan på varor och tjänster, i förhållande till normal efter-frågan. det är en allmän upp- och nedgång i efterfrågan, inget annat. Säger vi lågkonjunk-tur, menar vi att det är efterfrågan som ligger under normalkurvan.

Och efterfrågan, den påverkas av förvänt-ningar, det internationella läget och finans- och penningpolitiken.

men vissa ser arbetslösheten som ett mått på konjunkturen. Andra tittar på aktiemark-naden för att läsa av den. det är då känslan av att läget är upp och ner infinner sig: när ekonomerna pratar om högkonjunktur, medan arbetslösheten stiger i vissa branscher och börskurserna rasar.

– Många använder begreppet konjunktur utifrån sin egen horisont. Finansminister Borg kan uttala sig om att konjunkturen är gynnsam, men det han menar är kanske inte att vi befinner oss i en högkonjunktur, utan att det är ett bra läge för regeringen att vidta olika åtgärder inom ramen för statsfinan-serna, förklarar Jesper Hansson.

Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, är inne på samma linje:

– det som har hänt är att det har blivit

upp oCh ner

betydligt svårare att läsa läget och ställa prog noser. Vi är i allt högre grad påverkade av det som sker internationellt. den tidigare superkonjunkturen, åren innan finanskrisen 2008, trodde vissa skulle vara för evigt. Men den byggdes av för hög skuldsättning, vilket gav en falsk bild av läget. Nu drar man i spar - bromsen, det i sin tur bidrar till att vi har hamnat i en lågkonjunktur som egentligen är onödig.

Ett bra läge i ekonomin är när vi har balans i hushållens skuldsättning, samtidigt som vi kan få fart på efterfrågan utan för mycket lånade medel.

att vissa branscher tvingas säga upp med-arbetare, medan andra har svårt att hitta rätt kompetens beror, enligt både Roger Mörtvik och Jesper Hansson, på att vi befinner oss i ett teknikskifte och en ökande globalisering.

– det speglar mer än något annat en struk-turomvandling i vissa branscher. IT har för-ändrat mycket tillsammans med internet och mobila lösningar, samt att produktcyklerna blivit betydligt kortare. Allt går fortare.

Jesper Hansson drar parallellen med bilens intåg under 1950- och 60-talet:

– Men det gick ändå mycket långsammare. I dag slår innovationer igenom på ett par, tre år.

Hur är egentligen läget då?Roger Mörtvik är ”försiktigt pessimistisk”

och menar att vi är mitt i en industriell revolu-tion och en skapad lågkonjunktur.

– det ger osäkerhet. Marknadens aktörer vet inte riktigt vad som händer. Vi tror på en långsiktigt fortsatt svag efterfrågan. Företa-gen vill minska sina risker och anställer inte gärna, det är svårt att placera kapital – för var ska man göra det? Ett signum för framtidens affärer är faktiskt osäkerhet.

Jesper Hansson är inne på samma linje, men kI skönjer en svag ljusning redan nästa år:

– Vi utgår från att situationen i Eu inte förvärras. det gör att vågorna av misströstan minskar och nivån på deppigheten sjunker och till slut har det vänt. det politiska maskin-eriet, de finans- och penningpolitiska in-satserna och andra politiska beslut, jobbar hela tiden. Makthavarna vidtar åtgärder och det påverkar det som sker, även om vi kanske skulle vilja att det gick snabbare.

men även han konstaterar att osäkerheten är stor. I årets augustiprognos räknar man med att sommarens uppstuds i BNp-tillväxten var tillfällig och att lågkonjunkturen fortsätter med stigande arbetslöshet som följd. Försik-tig pessimism även från kIs håll. n

5OKTOBER 2012 TRRTIDNINGENJUNi 2012 trrtidningen

Med en profil där företagets värderingar blir tydliga är

chansen större för bättre napp med sociala medier.

VAD SeR DU? Titta noga på bilderna – vad ser du? Fenomenet kallas Thatcher-effekten eftersom tekniken blev känd med ett foto på premiärminister Thatcher i början av 1980-talet. Porträttet är upp och ner, men ögonen och munnen är rättvända. Illusionen består i att det är svårt att urskilja varje ansiktsdel för sig. Titta igen på Roger Mörtvik och Jesper Hansson. Allt är just lite upp och ner!

wikipedia.org Läs mer om Thatcher-effekten

Roger Mörtvik, TCOs samhällspolitiske chef

Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet

6 trrtidningen OKTOBER 2012

TäRNINgeN äR KASTAD. När omställningen är ett faktum krävs rätt drag vid rätt tillfälle: före, under och efter.

7OKTOBER 2012 trrtidningen

Tänk igenom alla steg

ttttemA fore, under, efter

rätt drAg

Även om varje omställningsprocess är unik går alla igenom vissa faser som kräver sina speciella insatser. det handlar om att göra rätt sak i rätt tid.

Drömläget för en omställningsprocess är att sätta gång med åtgärder så tidigt som möjligt. det anser man inom TRR.

– Ju tidigare vi kommer in, helst innan informationen gått ut till de anställda, desto bättre kan vi planera och koordinera våra

insatser. då kan vi göra ett bättre jobb, säger Johan Sandgren, marknads- och kundansvarig hos TRR i Stockholm.

– Men att göra rätt i de senare faserna – under och efter själva omställningen – är naturligtvis lika viktigt, påpekar han.

de tidiga insatserna handlar om att stödja chefer, HR-personer och fackliga förtroende-män så att de står rustade inför omställnings-processen. Här kan TRR bistå med workshops riktade till olika målgrupper.

– de fackliga glöms ofta bort. I chefers

text ToVE gYllENsTiErNa iLLustrAtion kajsa EldsTEN

8

temA fore, under, efter

ansvar ingår att de ska klara av att ge tuffa besked. Men fackets representanter är förtro-endevalda som plötsligt ska förhandla om sina medlemmars avgångsvillkor. de ska vara med och besluta vilka som ska gå och vilka som ska vara kvar och måna lika mycket om båda grupperna. det är en balansgång som kan vara mycket svår, säger Johan Sandgren.

En annan form av stöd i det tidiga skedet är att sammanföra ledande personer i det aktuella företaget med andra företag som genomgått en liknande process, för att kunna ta del av deras erfarenheter.

– Vi på TRR förmedlar gärna sådana kontakter. Vi fungerar som en neutral part som inger förtroende i en eventuell konkurrenssituation.

trr vill också gärna komma in tidigt i nästa fas, när de anställda har blivit informerade om att neddragningar är på gång.

– det är bra om vi så fort som möjligt kan berätta om vilket stöd vi kan ge. då är risken mindre att de hamnar i något slags hopplös-hetstillstånd. Först brukar vi ha ett stormöte och även ge möjlighet till drop in-samtal. Så snart förhandlingarna med facket är klara, får varje berörd medarbetare sin egen rådgivare för att starta sin egen individuella process.

Ibland väljer företagen så kallade frivilliga

lösningar, där samtliga medarbetare erbjuds generösa avgångsvillkor.

– I de fallen kan medarbetarna behöva en neutral person att resonera med, innan de fattar beslut om att acceptera erbjudandet eller inte.

trr arrangerar även kurser i allt från hur man skriver en cv till hur man marknadsför sig på sociala medier. Vid större omställnings-projekt kan kursverksamheten förläggas till det aktuella företaget.

– Vi har också en on line-tjänst, där man kan kompetensutveckla sig eller kartlägga sin egen arbetsmarknad, säger Johan Sandgren.

det sista skedet i en omställningsprocess – att börja om på nytt med den organisation som är kvar efter neddragningen – är ofta den svåraste.

– de medarbetare som är kvar kan ibland känna skuld över att just han eller hon får stanna medan en eller flera kolleger har fått lämna. de har gått igenom en påfrestande tid som tagit på krafterna och befinner sig ofta på en ny position med nya kolleger och en ny chef. Nu ska de få upp energin, sätta nya mål och leverera. Här kan vi på TRR komma in och med insatser som kurser och workshops hjälpa till att gjuta mod i organisationen.

Innan man sätter punkt i en omställnings-process brukar man summera hur det har gått, berättar Johan Sandgren:

– Efter några månader bukar vi på TRR träffa ledningen, då vi bland annat levererar statistik. de flesta företag vill veta hur det har gått för dem som sagts upp. n

”de medarbetare som är kvar har gått igenom en påfrestande tid som har tagit på krafterna. nu ska de få upp energin, sätta nya mål och leverera.”JOHAN SANDGREN, MARKNADS- OcH KUNDANSVARiG, TRR STOcKHOLM

TRR har tjänster för alla faserna i en omställning. före Workshops för ledning, chefer, HR-personal och fackliga förtroendemän. Kontakt med företag som genomgått omställning och kan dela med sig av sina erfarenheter. unDer informationsmöte med hela personalen. individuell coachning av TRRs rådgivare för uppsagda medarbetare. Kursverksamhet för uppsagda medarbetare. öppna seminarier för chefer i mindre företag. TRRs onlinetjänst för uppsagda medarbetare. efter Kurser och seminarier för att hjälpa den nya organisationen att få fart. Summering av processen bland annat genom statistik. Efterskydd för uppsagda, det vill säga för uppsagda att återknyta kontakten med

sin rådgivare.

Stöd genom alla tre faserna

trrtidningen OKTOBER 2012

9

Den noggranna planeringen är en framgångsfaktor i St Jude Medicals omställ-ningsarbete. I slutet av 2012 ska företagets enhet i Järfälla stänga och alla utom ett fåtal av medarbetarna har sagts upp.

– den allra största risken är att man tappar nyckelpersoner för tidigt under resans gång, säger dåvarande Vdn Magnus Öhman.

den globala finanskrisen har slagit hårt mot hela den medicintekniska branschen och i maj 2011 kom beskedet att den ame-rikanska koncernen St Jude Medical flyttar sin tillverkning av pacemakers i Järfälla till Malaysia. Samtidigt konsolideras forskning och utveckling inom en annan division. då arbetade 620 personer inom enheten, varav 350 i produktionen.

– Vi bestämde oss tidigt för att omställning är en ledningsfråga. I vår företagskultur har vi alltid varit ansvarstagande och månat om våra medarbetare, säger Magnus Öhman.

Redan i december 2011 kom ytterligare ett neddragningsbesked och sedan den 30 juni i år är Magnus Öhman själv avvecklad.

processen planeraDes oerhört noga från början. Fyra månader innan informerades ledningsgruppen om vad som skulle ske och en månad innan blev 25 chefer informerade. Allt för att omställningen skulle kunna förbe-redas på bästa sätt.

– I en sådan här situation är det en svår balansgång för en chef att agera som om allt är Ok, att vara synlig och driva verksamhe-ten utan att vara alltför entusiastisk, säger Magnus Öhman.

Själv höll han ett tal på en personalfest bara ett par veckor innan beskedet offentliggjordes och fick noga väga varje ord.

– Trovärdighet är A och O i en så här stor

förändring. Ingen ska kunna komma i efter-hand och säga att man ljuger. Samtidigt har vi ett uppdrag från våra ägare att fortsätta att leverera fram till stängningen och då får inte alltför stor oro skapas.

För den allra största risken under en om-ställningsprocess är att man tappar nyckel-personer för tidigt under resans gång, anser Magnus Öhman. Om cheferna ska klara av den svåra balansgången är det viktigt att de får stöd i ett tidigt skede, menar han:

– Vi tog fram en särskild chefshandbok med allt från ”vanliga frågor” till riskanaly-ser. TRR kom hit och höll en workshop i hur man genomför uppsägningssamtal och chef-erna erbjöds coachning, något som majorite-ten nappade på. dessutom träffade ledningen och några utvalda chefer andra företag som gjort en liknande resa för att få råd och tips.

så här mer än halvvägs genom resan kan Magnus Öhman konstatera att färre än sex nyckelpersoner försvann i förtid, och att moti-vationen inte sjunkit alltför mycket.

– de noggranna förberedelserna har varit vår framgångsfaktor. dessutom har många av dem som sagts upp fått nya jobb. n

före: MAGNUS öHMAN, ST JUDE MEDicAL:--omstäLLning är en LedningsfrAgA

Noggrann planering och att måna om personalen är viktigt tidigt i omställningen, säger Magnus Öhman, tidigare VD, St Jude Medical.

THO

MAS H

ENRiKSO

N

OKTOBER 2012 trrtidningen


temA n fore, under, efter

röDa korset befinner sig i flera faser av omställningsprocessen samtidigt.

– Vi arbetar nu med två parallella spår eftersom vi nödgats göra tre stora organisa-tionsförändringar i rad. Vi stöttar dem som ska lämna och ingjuter mod hos dem som ska vara kvar, säger Helena Matson, personalchef på svenska Röda korset.

– det är jobbigt för våra medarbetare. pre-cis när de hämtat sig, kommer besked om nya neddragningar, säger Helena Matson.

det var 2009 som den första förändringen genomfördes.

– då hade vi 500 medarbetare spridda på 54 kontor över hela landet. Vi drog då ner per-sonalen till 450 och stängde 20 lokalkontor.

Bara något år senare var det dags igen. Röda korset hade då också drabbats av en förtroen-dekris i spåren av en bedrägeriskandal.

– den här förändringen var mycket mer omfattande än året innan. Organisationen fick en helt ny struktur, baserad på kompetens-

och verksamhetsområden i stället för geografi och vi drog ner antalet kontor från 36 till 16 och antalet medarbetare från 450 till 300, berättar Helena Matson.

ett erbjuDanDe med avgångsvillkor kom - binerat med egen uppsägning gick ut till samt - liga medarbetare.

– Cirka 75 medarbetare nappade på den chansen. Men vi blev trots detta, också tvungna att säga upp lika många. de frivil-liga avgångarna gjorde ändå den stora om-ställningsprocessen lite mindre dramatisk. Något som underlättade var dessutom att vi inför omställningen gjort en genomlysning av verk samheten ur många perspektiv. där framkom att medarbetarna önskade sig en mer effektiv, samlad och enhetlig organisa-tion. Så det fanns en stor förståelse för att något måste göras.

de uppsagda fick hjälp av bland annat TRRs rådgivare.

– detta stöd gav många en bild av alternativa karriär-möjligheter liksom stöd och vägledning i arbetssökan-det. denna hjälp till nyorientering har varit viktig i den för många tuffa omställningen som det innebär att byta jobb och kanske helt inriktning.

men reDan efter något år visade det sig att Röda korset måste minska sina löpande kost-nader ytterligare. I juni i år fick medarbetarna besked om att antalet tjänstemannakontor ska minska från 16 till fyra och antalet medarbe-tare från 300 till cirka 225.

– det är klart att medarbetarna nu är trötta på förändringar. de hade just vant sig vid sina nya roller, nya arbetsuppgifter, nya team, nya ledning och nya närmsta chef, när organisationen skakas på nytt. Men nu tar vi nya tag. n

under:HELENA MATSON, RöDA KORSET:

--vi viLL stöttA oCh ingjutA nYtt mod


i spåren av personalneddragningar spreds oron hos Volvo powertrain i Skövde. då lät företaget genomföra en serie semi-narier om chefsrollen efter omställning.

– det var bra att våra chefer hade hunnit bearbeta det som hänt. det bidrog till bra erfarenhetsutbyte, säger Evy Fast Haralds-son på Volvo powertrains HR-avdelning.

under hösten 2008 och våren 2009 varslades mellan 800 och 900 av Volvo power trains 3 200 anställda. dessutom sades kontrakten med ett hundratal konsul-ter upp.

– Hösten 2010 genomfördes en at-titydundersökning som visade på en stor frustration hos de anställda, berättar Evy Fast Haraldsson.

Bakgrunden var den turbulens som upp-stått efter att många medarbetare slutat:

– Eftersom vi måste följa turordnings-reglerna hade vissa avdelningar tappat fler än andra och vi måste göra många ompla-ceringar bland de medarbetare som var kvar. Allt detta skapade oro och otrygghet i organisationen.

ännu rörigare blev det när konjunktur-en tog fart igen under 2010. Volvo power-train behövde då återta den kompetens som försvunnit.

– En del täcktes genom återanställnings-garantin, det vill säga vi ringde upp uppsagda medarbetare som omfattades av den. Men vi tog också in personer från bemanningsföretag.

Efter det dåliga resultatet på attityd-undersökningen insåg Volvo powertrains ledning att något måste göras. Man bestäm- de sig för att rikta åtgärder mot ledarna, för att hjälpa dem att ge medarbetarna arbetsro och ny energi. TRR fick i uppdrag att genom-föra en serie seminarier. Samtliga 145

chefer deltog i seminarierna som spreds ut på 16 tillfällen.

– Cheferna var mycket nöjda. det blev bra diskussioner under seminarierna. Man delade med sig av sina tankar och erfaren-heter. Vid den attitydundersökning som genomfördes 2011 blev resultatet mycket bättre.

evy fast haralDsson tror att det var en fördel att det hade gått en viss tid efter om-ställningen, när seminarierna drogs igång.

– Man kan tycka att vi inte borde låtit det gå så långt innan vi gjorde något. Att vi skulle ha agerat redan innan de anställda började känna frustration. Men jag tror inte att det hade varit lika bra. det var viktigt att cheferna fick bearbeta händelseförloppet och låta tankarna mogna. Först då kunde det bli en givande diskussion. n

efter: EVy FAST HARALDSSON, VOLVO POWERTRAiN:

--viktigt Att fA LAtA tAnkArnA mognA

Bra samtal, att visa karriärmöjligheterna och väg-ledning i arbetssökandet gav stöd under omställ-ningen, tycker Helena Matson, Röda korset.

evy Fast Haraldsson på Volvo Powertrain tycker oron i företaget la sig när cheferna fick stöd och vägledning efter omställningen.

MAG

NUS BERG

STRöM

MiKAEL LJUN

GSTRö

M


Leende säljare, glada sjukskö-terskor och en intensiv blick från en konsult i fast-ighetsbranschen. Det har blivit allt vanligare med bilder i platsan-nonser. Enligt Karin Helgesson, doktor i nordiska språk som har skrivit en avhandling om platsannonser,

beror det främst på att företagen måste sälja in sig och på den ökade individualisering-en. Företagen vill förmedla att ”här jobbar trevliga, glada och nöjda människor” och den som söker jobb kan iden-tifiera sig med bilden av snygga och trevliga män-

niskor. Generellt tycker vi om att titta på andra

människor – det drar till sig

upp-märk-

samhet och lockar till läsning på ett annat sätt än en logga eller en pro-

dukt. (Metro)

notiser omvArLd

Vårt arbetsliv blir mer och mer gräns-löst – när slutar arbetstiden och när tar fritiden vid? Med smarta mobiler och mobilt internet kan vi numera göra många saker samtidigt. Många vill ha det så, men enligt undersökningen Mo-bility Report 2012 från Telenor ökar den nya mobiliteten också stressnivån i våra liv. 43 procent av de 1 000 intervjuade användarna av företagsbetald mobil-telefoni och 600 beslutsfattare, uppger att den ökar stressen och gör det svårare att koppla av. Det skiljer dock

en aning mellan kvinnor och män – fler kvinnor än män upplever att rörligheten istället minskar stressen.

En anställd arbetar i genomsnitt 24 procent av arbetstiden utanför sin ordinarie arbetsplats.42 procent av kvinnorna och 27 procent av männen anser att ökad rörlighet minskar stressen.60 procent tycker att det är viktigt att kunna jobba rörligt för att få ihop livspusslet.

(DN)

rörlighet ökar stressen

Annonsen har fått ett ansikte

MeJL I SNABBKÖPeT. Vi är mer mobila, men det ökar också vår stressnivå.

Anders hALLqvistforskarE liNköpiNgs uNiVErsiTET

...till dig som i maj disputerade med en avhandling om biografiskt lärande och omställning. Vad är det viktigaste resultatet från din forskning?

– Att radikal omställning kan innefatta ett identitetsarbete. Byter man karriär eller arbetsplats så kan man behöva arbeta med sin biografi, sin livsberättelse. Är man mitt i livet blir klivet större och kräver svar på frågor om vem man är, hur man ser på sig själv och sin historia. Det är vad som ibland kallas ett biografiskt lärande. Hur lär du dig själv i ditt arbetsliv?

– Genom att engagera mig i projekt som intresserar mig och att ingå i sammanhang med människor som kan mer än jag själv. Jag blir en-gagerad av att jobba med dem som sysslar med liknande saker som jag och av lagom utmanande uppgifter.Är beröm viktigt?

– Jag vill hellre prata om erkän-nande av det man gör och ja, det är viktigt. Det är något alla behöver för att känna livskvalitet.

en eLoge

Varsågod! En eloge...

dAVId bROOKSamerikansk författare

och kolumnist i DN

”Istället för att hinna fortast på de banor alla känner till, så rör sig kreativa män-niskor genom öde-marker där ingen varit.”

iSTOcK

iixxx xxx


Han omvärldsspanar, föreläser och skriver böcker, nästan alltid med HR- eller, för den som vill, personal- frågor, i fokus. Just nu är kjell lindström aktuell med boken Bortom tankefällan där han utvecklar sina tankar om fram-tidens personalarbete. Han menar att det är hög tid att göra HR-folket mer mänskliga och mindre systeminriktade. Vad menar du med det?

– HR har utvecklats till en funktion där allt ska lösas med IT-stöd. Men det går inte, människor, som ju trots allt är HRs ansvarsområde, är inte rationella. Nu krävs humanitet inom HR igen.

– Vi vill ha innovation och kreativitet, men det stimu-lerar man inte genom att leta avvikelser och sträva efter standardisering. Vi har fått en backlash på det systema-tiserade HR-arbetet och glömt varför människor finns.Vilka utmaningar har HR i dag?

– det finns tre stora utmaningar. den första är den kapsejsade chefsrollen. Chefer i dag är överlastade. de har ansvar för allt från produktionsplanering till utvecklingssamtal. det håller inte i längden och få vill bli chefer i dag.

– den andra är att lämna systemfokuseringen och ta sig ut i organisationen och kanske till och med avlasta cheferna med vissa av deras uppdrag.

– det tredje är att se till att öka samverkan mellan olika funktioner. Se till att vi talar med varandra över avdelnings- och funktionsgränserna. SAS Janne Carl-zon sa ”riv pyramiderna” på 1980-talet, nu är det dags att vi river processerna.Hur ser framtidens HR ut?

– Organisationer i dag är sällan enkla. En utmaning för HR är därför att verkligen förstå hur organisationen ser ut och vilka som gör vad. HR kommer att handla mycket om lobbying i framtiden.

– Svenska företag är otroligt effektiva och slimmade. det gör också att de är extremt dåliga på att dels ta in ungdomar, det finns ingen tid eller resurser för att lära upp dem, dels ta vara på de äldres kompetens. Istället sitter ett gäng i medelåldern och jobbar ihjäl sig. det är en viktig framtida utmaning, eller egentligen samtida, för HR.

– lite längre fram kommer tekniska innovationer som förändrar HR-arbetet. Vi ser redan prototyper av humanoida robotar. I till exempel turistnäringen, där den resebyrårepresentant som tar emot mitt i nat-ten på flygplatsen, inte är en riktig människa utan en humanoid robot. det blir en utmaning i sig, för hur leder man en robot? n

nmentorn omvArLdsAnALYtiker kjeLL Lindstrom

dags att Hrblir mänskligt

text guNilla mild NYgrEN foto Erik luNdback

HR – RIV PROCeSSeRNA! Det uppmanar Kjell Lindström och vill se mer mänskligt HR-arbete igen.

xxx xxx


Katastrofen kom av sig

rivstArt itroLLhAttAnefter Saabkonkursen startade före detta med-arbetaren, Per Skoglund, eget. ”Annars hade jag nog ångrat mig senare i livet”.


en av Dem som tagit steget till eget är före detta Saabmedarbetaren per Skoglund, som tillsammans med några kolleger driver konsultföretaget dynatech:

– När vi fick konkursbeskedet kändes det bittert eftersom vi hade pendlat mellan hopp och förtvivlan i flera år. Jag förlorade inte bara mitt jobb, utan också en stor del av mitt sociala liv och ett bra kontaktnät, säger ingen-jören som började arbeta på Saab direkt efter avslutad militärtjänst 1986.

Beskedet, som många i Trollhättan väntat på och fruktat, kom sex dagar före julafton 2011: Saab hade begärts i konkurs. Efter ägarna General Motors utlysta ”tävling” mellan Saab och Opel i Tyskland, den till synes färdiga lösningen med koenigsegg som köpare och sist men inte minst alla turer under affärsmannen Victor Mullers jakt på finansie-ring, blev det ändå konkurs.

per skoglunD var en de cirka 3 000 Saab-medarbetare som blev tvungna att se sig om efter ny sysselsättning. Hans fru hade ett par månader tidigare lämnat Saab för en konsult-tjänst på Volvo logistik.

– det var när hon och jag var ute och åt julbord som idén att starta eget tillsammans med några kolleger dök upp. Jag ringde min arbetskamrat Stefan Rundqvist som tände på

idén och sedan kontaktade vi fler, berättar per Skoglund.

Efter idébollande under januari, februari och mars fanns till slut fyra av de totalt tio kolleger som visat intresse kvar. Affärs-idén var att starta ett konsultföretag inom chassi utveckling. Med lång erfarenhet av att konstruera bilar med tonvikt på säkerhet, körglädje och komfort fanns en del att erbjuda den internationella fordonsindustrin.

dessutom hade man genom de två övriga medarbetarna och delägarna, kenneth Bäcklund och kjell Olofsson som kört rally, ytterligare ett ben att stå på – avancerad förar-utbildning för till exempel poliser.

Det hela resulteraDe i dynatech, som i dag finns inom ramen för teknikparken Innovatum. under sex månader har man här tillgång till billiga lokaler, juridisk kunskap, revisionssupport, mentorer, affärscoachning och nätverk.

TRR, som numera har två kontor i Troll-hättan (nedläggningen av Saab är det enskilt mest omfattande projektet i TRRs historia), har hjälpt till med bidrag för att bygga en hemsida, starta företagskurs, utbildningar i marknadsföring och bokföring med mera.

– Vi hade nog tagit steget ändå eftersom vi verkligen tror på vår idé. Men vi har fått bra

Katastrof. Så tänkte nog många Trollhätte-bor när saab Automobile begärdes i konkurs. Men nu är tongångarna betydligt mer positiva. Många har redan fått jobb och nya företag startas. text THomas ösTbErg foto julia sjöbErg

FAKTA Nedläggningen av Saab i TrollhättanAntal uppsagda totalt: 2 843personerUppsagda tjänstemän: 1 447personerFått jobb augusti 2012: 65 % (942 personer)

Katastrofen kom av sig

rivstArt itroLLhAttAn

öppen arbetslöshet i Trollhättan

6,9 %

11,4 %9,2 %

0

2

4

6

8

10

12

JULi -11 JAN-12 JULi -12


rivstArt i troLLhAttAn tt

frÅgAn hur är läget i trollhättan nu?

ÉRICA SULeTASångsolist och student– Saab betydde mycket för Trollhätteborna. När det gick bra för Saab var folk gladare. Nu är det lite deppig stämning. Det är skönt att den långa perioden av ovisshet är över, men samtidigt hade Trollhättan behövt en annan utgång på Saabäventyret. Många söker nu olika utbildningar för att kunna få nya jobb. Folk här är sega och ger inte upp.

HÅKAN geRTgÅRdFastighetsskötare– Jag tycker att stämningen har blivit lite bättre under de månader som har gått sedan kon-kursbeskedet. Det känns som att det är nya saker på gång och har blivit lite lättare att få jobb. Vi måste se positivt på framtiden, annars går det garanterat åt helsicke. Det tar några år för bruksorter att återhämta sig, men sedan börjar småindustrierna dyka upp.

dANIeL HALLbeRg PeTTeRSSONPraktikant– Personligen tycker jag det är tråk igt att Saab inte finns längre. Min pappa arbetade där och gav alltid intrycket av att det var en bra arbetsplats. Det var ju också Saab som gjorde Trollhättan känt. Men en del av dep-pigheten har lagt sig. Det måste ju komma något nytt efter Saab. Framtiden får utvisa vad det blir. Kanske elbilar. Själv satsar jag på att bli fritidsledare.

hjälp som har underlättat vår situation, säger per Skoglund, som nu är Vd i dynatech.

Alla berörda organisationer i Trollhät-tan var väl förberedda inför det som skulle kunna ske med Saab. Så tidigt som i februari 2009 hade Arbetsförmedlingen, kommunen, TRR, Trygghetsfonden TSl, facken och Högskolan Väst en plan färdig att rulla ut. Ett bra initiativ visade det sig.

– Vi ville vara i gång dag ett och redan mellan jul och nyår skrev vi in alla från Saab på Arbetsförmedlingen. Organisa-tionen fungerade bra och alla gjorde ett utmärkt jobb, säger Eva lindh-pernheim, nu avdelningschef på Arbetsförmedlingens huvudkontor, men tidigare verksam i Västra Götalands län.

arbetet gav resultat. drygt 1 400 tjänste män har sökt hjälp hos TRR. Av de 984 personer som lämnat TRR har nära 97 procent fått nya jobb eller startat eget. 90 procent av dem som har nytt jobb har fått tillsvidareanställningar och mer än hälften har högre löner än vad de hade på Saab.

Intresset för den kompetens som funnits inom Saab, till exempel ingenjörer och andra högutbildade, har varit otroligt stort i till exempel övrig fordonsindustri. Ett 70-tal personer har fått anställning på Volvo, men betydligt fler arbetar där som konsulter. En annan viktig arbetsgivare är Saab Combitech som etablerat sig i Trollhättan.

– det blir också spännande att följa elbil-tillverkaren Nevs som har köpt Saabs kon-kursbo. där hoppas vi på fler arbetstillfällen, säger TRRs regionchef Jonas Björkman.

per skoglunD delar opti mismen: – Bara att någon köpte Saab bidrog till att

skapa en positiv anda. Och ju längre tiden går, desto fler får jobb. Många ser trots allt nya möjligheter. En del byter bransch. Andra tar chansen att utbilda sig till något de längtat efter.

Själv tar han chansen på ett annat sätt.– Jag har alltid känt att jag någon gång i

livet skulle vilja testa att driva ett eget före-tag, annars ångrar jag mig nog när jag blir gammal. n

”Många ser trots allt nya möjligheter. En del byter bransch. Andra tar chansen att utbilda sig till något de längtat efter.”

PER SKOGLUND, NyBLiVEN VD, DyNATEcH

Kolleger i egen regi. Stefan Rundquist, Kenneth Bäcklund och Per Skoglund driver företag tillsammans och är en del av en ny positiv anda som spirar i Trollhättan.


iinotiser trr

thomAs johnssonprojEkTlEdarE, Trrs uTVEckliNgsaVdElNiNg

TRR statistik första halvåret 2012 visar att nio av tio får jobb, fler får tillsvida-reanställning och fler får högre lön.

under de första sex månaderna 2012 sökte 7 967 tjänstemän stöd hos TRR, vilket är drygt 2 200 fler än under 2011. Men ökningen är inte uttryck för en generell försämring av tjänstemän-nens arbetsmarknad, nio av tio av de aktivt arbetssökande som lämnat TRR har fått nytt jobb. Andelen som fått fast anställning har dessutom ökat med tre procentenheter, från 66 till 69 procent och andelen som har fått högre lön på sitt nya jobb har ökat från 28 till 32 procent.

– Vi lever i osäkra tider. Men ned-läggningen av Saab i Trollhättan och Astra Zenecas forskning och utveck-ling i Södertälje, är tecken på struktur-omvandling snarare än på lågkonjunk-tur. Att fler får tillsvidareanställning ser vi som ett tecken på att företagen ser ljust på framtiden, säger Calle leinar, Vd för TRR.

Av de 7 599 aktivt arbetssökande tjänstemän som TRR har stöttat första halvåret 2012: fick 81 procent en ny anställning. startade sju procent eget företag. valde tre procent att påbörja

längre studier.

1. Vad är din roll inom TRR?– Jag var forskare och lärare i företagsekonomi och började på TRR sent 80-tal. Jag arbetar med utvecklingsfrågor, bland annat med att följa upp metoder och program för att se om de fungerar som vi vill. Jag föreläser även om omställning.2. du har nyligen gjort en under-sökning bland TRRs egenstartare mellan åren 2008 och 2011 – vad är syftet med den?– Vi följer utveckling, förändring och de faktorer som påverkar varför vissa lyckas och andra inte. Många olika aktörer vill veta hur det går för de uppsagda tjänstemän som söker stöd hos oss och egenstartarna ut-gör mellan åtta och elva procent av dessa. Under dessa tre år fick vi med både en period av högkonjunktur och nedgången 2008/2009. 3. Hur ser resultatet ut?– Precis som tidigare finns mer än 80 procent av de nystartade företagen kvar efter tre år. Försörjningsförmåg-an har också ökat och att notera är att de som startade företag under lågkonjunkturen hade bäst försörjningsförmåga. 4. Vad görs mer för målgruppen?– Vi har utvecklat och startat en onlinetjänst för de som vill undersöka möjligheten att starta företag.5. Hur viktigt är det att TRR jobbar med utveckling och ligger i framkant?– TRR har ett stort ansvar. Vi vet att vi är den viktigaste aktören för dem vi stöttar i en, för många, svår situation i livet. Vi måste ha bra metoder och medarbetare och hela tiden utvärde-ra och följa upp det vi gör. Finputsa, hitta nya vägar och utvecklas.

fler får högre lön på nytt jobb

JEAN

ETTE

HÄG

GLU

ND

5 frÅgor tiLL...

Dags igen för Träff-punkt TRR i anrika Nalens lokaler på Regeringsgatan i Stockholm. Här kan företag som söker medarbe-tare snabbt och effektivt möta kompetenta kandidater.

– Bara i Stock - holm har vi ett stort antal personer som snabbt kan ge sig ut på uppdrag.

Jobbmässor är ett bra och avspänt sätt att mötas och både företag och arbetssökande brukar lyckas bra här, säger Marie Livehed på TRR.

Hit kommer bland andra ad-ministratörer, sälj/marknadsassis-tenter, ekonomer, arbetsledare och chefer, labbingen-jörer och kemister,

inköpare och pro-duktionsledare för att nämna några yrkeskategorier.

Välkommen till Nalen, Regerings-gatan 74, den 10 oktober 10.00 – 15.00.

För anmälan och frågor kontakta Marie Livehed på TRR: [email protected] eller 010–470 92 25.

kom på jobbmässa

Det går långsamt, men att fler får tillsvidareanställ-ning kan vara ett tecken på att företagen ser ljust på framtiden.

På klassiska Nalen hålls Träffpunkt TRR den 10 oktober, en jobbmässa för att snabbt träffa kompetenta kandidater till lediga jobb.

iSTO

cKN

ALEN

trr.se mer om undersökningen.

Missa inte intressanta seminarier, jobbmässor, föreläsningar och workshops på TRR. Läs mer på www.TRR.se

heLA höstensAktiviteter

18

hittA din röstLigger din röst för högt? Brukar du tappa den när du ska tala inför en stor grupp? Med rätt träning och handledning kan du vässa ditt viktigaste instrument och få folk att lyssna mer uppmärksamt på det du har att säga.

Öva, öva, öva!

text lisEloTTE friTz iLLustrAtion csa imagEs

isste du att ordet personlighet kommer från det latinska ordet

persona, som betyder genom ljud? Vi förknippas med hur vi låter när vi

talar, men är ofta märkligt omedvetna om röstens betydelse för hur bra vi

lyckas kommunicera med andra människor, säger lena Ahlström, som är handledare, Vd och grun-dare för ledarstudion i Stockholm.

Hit kommer människor från olika positioner i näringslivet för att bli bättre på att uttrycka sig levande och nå ut med sitt budskap i olika situa-tioner. Röstträning är en viktig del i de kurser och program som erbjuds.

– de flesta som går våra program tror att texten och orden är det viktigaste när vi kommunicerar, men får en aha-upplevelse när vi talar om att det vi uttrycker med kroppen och rösten har en enorm betydelse, berättar karin Fermann Huldt, som är röst- och talpedagog.

– Hos oss får de verktygen och inser att det finns en palett av möjligheter för att arbeta med rösten – tonlägen, andning, pausering. Alla har en stor utvecklingspotential. Men det är ett tufft arbete. Man får lägga ner mycket tid själv precis som när man går på gym eller spelar piano, säger lena Ahlström.

många av Dem som deltar i programmen har problem med röstkvaliteten. Antingen har de för hög energi, talar för fort och gällt, eller så har de

problem med det motsatta, för lite energi som ger en knarrighet i stämman.

– Vi arbetar med andningsövningar, med att hitta det viktiga magstödet, med artikulation, tempo och pausering. Vi väljer övningar som skapar trygghet och öppenhet, varvar individuella övningar med övningar i grupp och jobbar både från scenen och på golvet, berättar karin Fermann Huldt.

Hon menar att det inte går att läsa sig till rösttek-nik. Man måste få professionell handledning och uppleva det med hela kroppen.

– Vi hör när en människa hittar rätt. Man lär sig in i ryggraden och kroppen minns. då blir det en färdighet man har med sig hela livet och har nytta av både i arbets- och privatlivet.

bra röstteknik är en bra grund att stå på. Men för att nå ut med sitt budskap krävs också engage-mang och inlevelse.

lena Ahlström ger ett exempel från sitt eget liv. När en nära vän nyligen gick bort skulle hon hålla tal efter begravningen. Hon var självklart nervös, anspänd och ledsen. Rösten svek lite, men hon klarade det.

Efteråt kom en kvinna fram till henne och sa: ”Jag är hörselskadad men jag såg att du höll ett fantastiskt tal.”

– det fanns en innerlighet. Jag menade varje ord jag sa. Men jag hade inte klarat det om jag inte haft hjälp av mina kolleger inför talet, förberett mig noga, övat och övat. n

Lena Ahlström

KarinFermann Huldt

så hittar du din röst:

1. Lyssna på din egen röst – spela in den och hör hur det

låter när du pratar.

2.Förbered dig inför en presen-tation, då kan du hitta ett lugn i

rösten som gör att det du säger når fram och blir mer trovärdigt.

3. Hitta och använd magstödet. Din röst djupnar och du får

mer tyngd bakom orden.

4.Ta hjälp av en röstpedagog för att få verktyg att träna

rösten på rätt sätt.

trrtidningen OKTOBER 2012


hittA din röst

Öva, öva, öva!

katarina mohlin, kommunikations-direktör på If Skade - försäkringar, använ-der ofta sin röst i arbetet. En kurs gav henne verktygen för att kommunicera bättre.

– Jag kände till att kroppsspråket och rösten är mycket vik-tigare än orden när vi kommunicerar. Men teori är en sak, praktik en annan. När vi jobbade tillsammans i grupp på ledarstudion blev det så tydligt hur viktig rösten är. När någon lyckades få tag i sin röst blev budskapet mycket tydligare och kraftfullare.

efter kursen som hon gick för sex år sedan tränade katarina Mohlin sin röst regelbundet och tog även extralektioner hos en röstpedagog. Till en början var hon flitig med sina röstöv-ningar. I dag övar hon inte lika mycket, men det händer fortfarande att hon använder sin restid i bilen till att tala, sjunga och testa olika saker.

– Min röst är inte lika vältränad som efter kursen, men jag har fått ner den till ett lägre röstläge och är mycket medveten om vilka verktyg jag har.

– Om jag använder rösten rätt med magstödet får jag mer tyngd bakom orden och kommuni-cerar bättre. Talar jag långsammare känner jag mig mer vederhäftig och tryggare i det jag vill förmedla.

katarina mohlin märker stor skillnad om hon övar rösten och går igenom det hon ska säga inför en presentation.

– När jag inte gör det kan jag få känslan att det bara blev en massa ord. Inte så stringent. Om jag hittar lugnet i min röst så blir det en del av budskapet och det jag säger går fram mycket bättre.

Hennes tips till andra är att börja lyssna på sin egen röst – gärna spela in den – och att ta några lektioner hos en röstpedagog.

– Om man börjar lyssna på röster, sin egen och andras, inser man snart att det är ett verk-tyg som kan vara mycket kraftfullt, men som också kan stå i vägen för ens ambitioner om den inte fungerar. n

Träning gav röst med kraft

Katarina Mohlin hittade sin röst med rätt träning.

upp och ner

rivstart i trollhättan

hitta din rätta röst

någon säger upp, andra säger ner. konjunkturen är ett ständigt återkommande ämne, men den är inte mer upp och ner nu än förr, det säger konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson och Roger Mörtvik, TCOs samhällspolitiske chef. läget är bara mer svårtolkat och ovanligt osäkert. Vi reder också ut begreppet konjunktur, vad är det egentligen? läs och få insikt.

katastrof tänkte många i bygden, när Saab i Trollhättan till sist kastade in handduken. Men arbetet med att få Trollhättan på fötter igen går över för-väntan och redan har dryga 65 procent av de uppsagda tjänstemännen fått nytt jobb. Få en lägesrapport om hur Troll-hättan gasar vidare efter Saab.

4temA

före, under och efter omställningengör rätt Drag vid rätt tillfälle och vidta åtgärder så snart det bara går, det råder Johan Sandgren, marknads- och kundansvarig på TRR i Stockholm. Alla omställningar är olika, men samtliga går igenom vissa faser: före, under och efter omställningen. läs om tre företag och hur de beskriver sina upplevelser av dessa faser. När St Jude Medical gjorde nedskärningar och till sist lade ner verksamheten i Sverige var ledningen noggrant förberedd och hadlingsplanerna klara. på Röda korset befinner man sig i flera faser samtidigt, här uppskattas bland annat stödet från TRR och så Volvo powertrain som såg behovet att få igång organisationen efter omställningen.

7

18

14notiser

så blir Du en bra chef. Årets framtidschef, Sunniva Fallan Röd från Rica Hotels, ger sina bästa råd. TRR Tendenser och vad som hän-der med kar-riären när du är föräldraledig.

3

mentorn

omvärlds-analytiker kjell Lindström

13riv processer na, uppmanar kjell lindström apropå framtidens HR-arbete. Släpp systemfokuse-ringen och gå ut i organisationen, avlasta cheferna och prata över funktionsgrän-serna – kort och gott: HR måste bli mänskligt igen.

Per Skoglund startade eget med kolleger från Saab.

trr-tidningen n pA 3 minuter

posttiDning bAVSÄNDARE BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNiNGTRR TRyGGHETSRÅDETBOX 16291103 25 STOcKHOLM

rösten påverkar kanske mer än vi tror hur väl vårt budskap når fram. karin Fernman Huldt är röst- och talpedagog och ger människor verktyg för att kunna jobba på rätt sätt med att hitta den röst som når fram. Ett bra tips att börja med är att spela in sig själv och lyssna hur man låter.

Documents

TRR-tidningen nr 3 2012