TRR-tidningen nr 4 2011

tidningennR 4 2011

tRR tRygghetsRådet – med omställning i fokus

Talang-- jägaren

ClaRion hotel pRiCkaR Rätt

Rätt RetoRik

experten ger sina bästa tips

klämd i mitten

mellanchefens eviga dilemma

pluRalisten

icas Vd gillar olikheter

tRR

TRR-Tidningen | decembeR | 20112

ledaRe

tRR-tidningenges ut av tRRtrygghetsrådet

adressTRR Trygghetsrådetbox 162 91103 25 Stockholm

telefon020-56 08 01

hemsidawww.TRR.se

adressändringare-posta den gamla och nya adressen, företagets organisationsnummersamt adresskoden [email protected].

ansvarig utgivareStefan eklund

informationschefAnn-Sofi Sjöberg,[email protected]

Redaktörgunilla mild nygren,Kung & Partners

RedaktionJonas björkman, Stefan eklund, HelénePalm, Ann-Sofi Sjöberg och britt Skau

grafisk formKatrin Uddströmer,Kung & Partners

tryck och reproÅtta 45

upplaga65 000 exemplar

iSSn 1650-6383

Adresskällor för TRR-

tidningen är FORA och

PAR för Vd, personal-

ansvariga med flera

i anslutna företag

samt arbetsgivar- och

fackförbund för anställda

och förtroendevalda inom

respektive förbund.

nummer 4 2011omslagsfoto:Lee Kearney

Je

An

eTTe

Hä

gg

LU

nd

Calle leinaRVd, TRR

[email protected]

mitt bästa råd till chefer är att ge feedback, ofta och mycket.

innehåll

det händeR myCket på den internationella makroekono-miska arenan just nu. Hos de svenska företagen går omvärlds-bevakningen varm – hur hanterar vi det som sker, hur påverkar läget vår marknad och vår framtid, är några frågor som ställs.

På TRR får vi frågor från olika håll vad vi tror om varsel, uppsäg-ningar och omställningar framöver. Självklart en svår fråga. Men det vi kan se är att tendensen runt om i landet än så länge är avvaktande, men den balanserar på en skarp egg mot ökande varsel.

Ett flertal företag fortsätter dock att rekrytera och i det här numret kan du läsa om hur personligheten spelar in vid rekrytering. På gott och ibland ont, låter vi många gånger magkänsla och attraktion styra valet av slutlig kandidat.

i högkonjunktuR möter vi cirka 10 000 personer varje år som har förlorat sitt jobb. Näst efter en allvarlig sjukdom anser många att en uppsägning är den största livskrisen. Ett vanligt skäl till varför man tvingas lämna sin arbetsgivare är att man inte längre passar in i den kompetensprofil arbetsgivaren vill ha.

Men kan arbetsgivaren göra något för att undvika den dras-tiska åtgärden, uppsägning? Min erfarenhet säger att det många gånger hänger på ledarskapet. Alltför många får i samband med uppsägningssamtalet för första gången i sitt yrkesliv en ordentlig feedback och återkoppling på sitt arbete. Min bestämda upp-fattning är att chefer generellt måste bli mycket bättre på att ge konstruktiv feedback.

Aktuell forskning från Karolinska Institutet visar också att chefer som är målinriktade, krävande, tydliga, delegerande och sys-tematiska med ordning och reda leder till friska organisationer med lägre sjukfrånvaro. Forskningen visar också på vikten av uppföljning.

mitt bästa Råd till chefer är att ge feedback, ofta och mycket. Och mitt råd till medarbetare är att kräva att få återkoppling på sitt arbete. En viktig kugge i maskineriet är mellanchefen, den viktiga länken mellan företagsledning och medarbetare. Därför vill vi hissa mellanchefen med hjälp av goda råd från IFL, Institutet för företags-ledning vid Handelshögskolan i Stockholm. Läs mer om hur mellan-chefen får mandat att ta ansvar på sidan 14. n

Mer bra ledarskap behövs

tema: anställ efteR peRsonlighet Använd magkänslan eller ej?

notiseR Fågelkvitter minskar stress

pluRalisten icas Vd Kenneth bengtsson lyfter mångfaldsfrågorna

öVeRtyga med dig själV Råd från retorikexperten elaine eksvärd

hissa mellanChefen en svår roll kräver mandat för att lyckas

kylig satsning TRR Rekryteringsservice självklart val för norrmejerier

tRR-info Kliv av och på karriären i rulltrappssamhället

4101112141518

TRR-Tidningen | decembeR | 2011 3

notiseR

många vill,men få gör

Enligt TRRs statistik för de tre första kvartalen 2011 är det aningen kär-

vare för uppsagda tjänstemän att få nytt jobb. Men det är små förändringar och tyder mer på en avvaktande hållning än på konjunktursvängningar.

– Vi ser små förändringar på arbetsmark-naden för tjänstemän som kan tolkas som början på en avmattning av konjunkturen. Det handlar ännu inte om fler uppsägningar, men det blir lite svårare att få nytt jobb. Vi håller kvar prognosen för 2011 och räknar med att 11 000 uppsagda tjänstemän söker stöd hos oss, säger Calle Leinar, VD för TRR.

Det är framför allt andelen som får nytt arbete i företag med färre än 50 anställda som har sjunkit jämfört samma period 2010. Men samtidigt har andelen som får arbete i större företag ökat med tre procentenheter.

Personer som är äldre än 50 år har haft en positiv utveckling på arbetsmarknaden. Under de tre första kvartalen gick 40 procent

Vissa tecken på avmattning Alltså, jobbar fram till pensionsåldern.

Tvärtemot vad vi tror och kanske vill, är det bara hälften av alla svenskar som jobbar vid 64 års ålder. Det visar en undersökning som Dagens Nyheter låtit göra. Tre av fyra i arbetsför ålder tror att de orkar arbeta till 65-årsdagen, men verkligheten ser alltså annorlunda ut. Det är betydande skillnader mellan hur olika grupper ser på sin ork. Bland LO-medlemmar tror 27 procent att de inte kommer att orka ända till 65-årsdagen, men enbart 14 procent av Sacos medlem-mar tror att de inte orkar. Utbildning och inkomst spelar roll beroende på hur man ser på att arbeta fram till 65. Ju högre utbildning och lön, desto högre tro på sin egen ork. Arbetsmiljön är en viktig faktor: I grupper med fysiskt tunga arbetsuppgifter tror man sig inte heller orka lika länge.

(DN/Synovate, 2010)

utvecklat omställningsavtal på gång

70procent av arbetsgivarna

använder arbetspsykologiska tester när de gör urval

vid rekryteringar.(Computer Sweden)

iSTO

cK

Ett nytt Saltsjöbadsavtal har varit på gång under lång tid. Senast sprack förhandling-arna när parterna inte kom överens om hur turordningsreglerna skulle utformas. Men nu öppnar PTK, tjänstemannafackens paraply-organisation, för en förändring av dessa regler. Regeln om ”sist in – först ut” har i praktiken redan spelat ut sin roll, enligt PTKs ordförande Cecilia Fahlberg, som menar att den ger en falsk känsla av trygghet när det i

själv verket ändå är kompetensen som avgör. Samtidigt betonar hon vikten av rättssäkerhet och trygghet och flaggar för att fler ska omfat-tas av omställningsavtalet, exempelvis de med tidsbegränsade anställningar. Svenskt Näringslivs vice VD, Christer Ågren välkom-nar en förändring för att ge företagen möjlig-het att ha rätt kompetents på plats för möta den globala konkurrensen. Förhandlingarna startar i april nästa år. (SvD)

i den gruppen vidare till nytt jobb, vilket är en ökning med hela åtta procentenheter jämfört med samma period i fjol.

– Det är en trend som vi sett sedan 2010 och det är glädjande att törsten efter erfaren-het håller i sig och att andelen 50-plussare som går vidare i karriären ökat. Det är också en indikator på arbetsmarknadsläget, kom-menterar Calle Leinar.

De branscher som rekryterat mest är framför allt service- och tjänstesektorn samt verkstads- och metallindustrin. n

så här länge jobbar vi:62,4 % av 62-åringarna55,1 % av 63-åringarna46,4 % av 64-åringarna

78%ny AnSTäLLning

7%egeTFöReTAg5%LängRe STUdieR10%öVRigA

tRR har hjälpt 11 355 aktivt arbetssökande tjänstemän vidare under de tre första kvartalen 2011.

JA

n O

LS

SO

n

iSTO

cK

Det osäkra konjunkturläget gör att arbetsmarknaden är avvaktande.


perSoNlighetANStäll efter

Du sållar bland kandidaternas CV. Den som har bäst kompetens får så klart jobbet. Tror du. I själva verket bestämmer du dig vid första mötet.

text Kim wAdSTRöm foto TeTRA imAgeS

alla äR

Vi olika

Personkemi avgör

vem som får jobbet.


ledaReleda i föRändRing


Beslutet fattas blixtsnabbt.Redan när du möter vid hissen känns det rätt. Chefer rekryterar på känsla – inte efter cv.

– Ditt cv avgör om du blir kallad till intervju, men när du väl är där är det attraktion som avgör om du får jobbet, säger Ingrid Tollgerdt-Andersson, psykolog, ekonomie doktor och förfat-tare till boken Attraktion och kemi.

Hon forskar sedan 20 år om ledar-skap och våra drivkrafter. I sin nya bok fokuserar hon på attraktion och personkemi vid rekrytering.

– Vi vill gärna tro att vi fattar ratio-nella beslut med hjärnan. Vi borde bli mer medvetna om att känslor styr oss, menar hon.

I boken intervjuas tolv chefer, bland andra Peabs ägare Mats Paulsson och Lars Stugmo, vd för it-företaget hiq.

– Alla svarade att det är magkänsla som styr vem som går vinnande ur rekryteringsprocessen. Jag visste att attraktion spelar stor roll, men att det skulle vara så avgörande överraskade mig.

i boken berättar Stockholms stads förre personaldirektör Eva Frunk-Lind om ett tillfälle när hon och en kollega bestämt sig för en person. Då kom en ny kandidat och ”sopade golvet ” med dem. ”Han var charmig, lagom

personlig och berät-tade om sitt liv. Vi blev fullständigt trollbundna.”

– När personkemin stämmer spelar inte kompetens och meriter lika stor roll längre, säger Ingrid Tollgerdt-Anders-son, som menar att äldre chefer med god självkännedom

oftare vågar lita på sin magkänsla direkt. – De yngre försöker gömma sina beslut

bakom rationella förklaringar och tar längre

tid på sig att samla argument. Man tar ju en risk genom att lita på sin intuition.

Eftersom personkemin är så avgörande kan det bli fel när vi rekryterar med hjälp av rekryteringsföretag, menar hon.

– Det kan stämma perfekt mellan en kan-didat och rekryteraren. Men med uppdrags-givaren klickar det inte alls.

när vi möter nya människor reagerar vi oftast neutralt. Några få känner vi direkt antipati eller sympati för. Vad är det hos dessa personer som framkallar så starka känslor?

– Vår uppfattning om andra styrs till 90 procent av yttre faktorer som klädsel,

utseende och det ordlösa språket. Det är de signaler vi sänder ut i form av kroppsrörel-ser, ansiktsuttryck, utstrålning, handslag och ögonkontakt.

män och kvinnor är lika lyhörda inför sin intuition. Men det har skett en föränd-ring i attityden kring att tala om det, menar Ingrid Tollgerdt-Andersson.

– Det som förr viftades bort som kvinnlig intuition anses inte vara nonsens längre. Det är mer okej att säga att magkänslan styr beslut.

På senare år har forskningen fått belägg för att intuition är information vi får från hjärnans spegelneuroner. Det är nerv-celler som utan att vi är medvetna om

Ingrid Tollgerdt-Andersson


tips | luras inte av magkänslan 1. Var inte ensam vid en rekrytering.2. Gå inte emot din magkänsla när den säger nej,

men ifrågasätt när den säger ja, ja, ja! 3. Fråga dig varför det säger ”klick”.4. Backa bandet och titta på kravprofilen.

Vill du överge den och varför?5. Låt någon som inte träffat

personen ta referenser, någon som kan fokusera på svagheter.

Fortsättning på sidan 8


ledaRe

personliga egenskaper är vikti-gare än rätt CV. Därför rekryterar Clarion hotel med talangjakter.

Ett handslag förändrade allt. Ulrika Rosén hade sållat fram 15 kandidater av 90 sökanden till jobbet som hotellchef. När hon tog den förste i hand visste hon direkt.

– Jag kände så mycket negativt bara genom att ta honom i handen och se honom i ögonen. Jag visste direkt att jag aldrig skulle kunna rekrytera honom, berättar Ulrika Rosén, Director of Passion och ansvarig för Clarions hr-arbete.

Ändå gick hon vidare med intervjun. En tim-me som bara bekräftade det hon redan visste.

– Efteråt var jag arg och skämdes inför mig själv. Jag hade slösat bort allas tid. Och tänk om jag missat någon bättre bland de 75 som inte kallats till intervju?

så föddes idén till Clarion Hotels annorlunda rekryteringsmetod med talangjakter. Auditions som har inspirerats av tv-program-met Idol och speed-dejting.

– Nu hinner vi träffa mer än dubbelt så många sökande. Ju fler vi träffar, desto större är chansen att träffa rätt.

Rätt attityd och egenskaper hos de anställda

är avgörande för om Clarion ska nå sina mål att få branschens nöjdaste gäster och medarbe-tare, menar Ulrika Rosén.

– Och det arbetet måste börja i rekryteringen.Efter en grovgallring får de sökande presen-

tera sig inför en jury som består av utomstå-ende. Juryn läser inte deras cv.

– Får de veta att någon har jobbat på Ikea, kan det goda varumärket ge en förutfattad mening.

audition varar bara några minuter för med-arbetare och upp till en kvart för ledare.

– Juryn vet om personen är rätt inom loppet av 30 sekunder, resten av tiden är bara för att få belägg för det. Men visst händer det att vi omvärderar det första intrycket, säger Ulrika Rosén.

De som går vidare testas sedan i grupper om 20 i workshops under en halvtimme. Där får de en verklighetstrogen uppgift som avslöjar hur de samarbetar, löser problem och tar initiativ under stress.

– Efter det vet vi definitivt om det är värt att gå vidare. Allt utöver den tiden är bara slöseri med tid.

Målet är att till slut ha tre kandidater som är så bra att det inte spelar någon roll vem man väljer.

– I dag får vi fram tre lika starka kandidater, tidigare när vi inte hade lika stort urval fick vi fram en. Rätt egenskaper syns inte i ett cv. n

7

Vi vet inom 30 sekunderULRiKA ROSén, cLARiOn HOTeL:

Rätt egenskaper

syns inte i ett

CV, säger Ulrika

Rosén, Clarion

Hotel.

Le

e K

eA

Rn

ey


ledaRe


det läser av av omvärlden och ger oss värde-full information om hur andra känner.

– Det är spegelneuronerna som gör att vi ofta vet vad andra ska säga innan de gör det.

De får oss också att oavsiktligt härma var-andra. Vi svarar på leenden, tar efter rörelser och ansiktsuttryck.

– Och när någon liknar oss, uppfattar vi dem som sympatiska. Vi gillar också män-niskor som har liknande värderingar och social och kulturell bakgrund.

det finns en fara med att vi dras till dem som liknar oss själva.

– Då kan vi missa personer som är olika oss, men fantastiska i alla fall. Det är inte heller bra om alla har samma bakgrund och tycker likadant. Vi behöver team

som kompletterar varandra, säger Ingrid Tollgerdt-Andersson.

det är också orsaken till att de som bry-ter mot normen i näringslivet, som kvinnor och de som har en annan etnisk bakgrund, oftare avfärdas som ”icke kompetenta”. Något som leder till homogena lednings-grupper och organisationer.

– Vi tycker att det är jobbigt när vi är olika och tycker olika.

Men olikhet behövs för att företag ska utvecklas.

Ingrid Tollgerdt-Andersson tycker att vi bör tänka efter när vi känner starkt för en kandidat.

– Fundera på varför personen känns så fantastiskt trevlig. Gå tillbaka och fråga dig

vad det var för personprofil och kompetens du sökte från början.

Ändå menar hon att vi absolut inte ska avfärda magkänslan.

– Går vi emot den leder det till felrekry-teringar. Gillar du inte en person, är det ömsesidigt. Med tiden kommer ni bara att irritera er på varandra. n

Vi tycker att det är jobbigt när vi är olika och tänker olika.

Rätt inställning väger tungtn Allt fler företag anser att rätt personlighet är viktigare än erfarenhet och utbildning. Många rekryterar därför medarbetare med endast gym-nasieutbildning, visar undersökningen Kompeten-ser för handlingskraft av Almega.

Framför allt är det tjänsteföretag som är på jakt efter personer med rätt inställning, snarare än rätt teoretiska kunskaper. Dessa företag söker efter personer med generiska kompetenser som service känsla, förmåga att ta ansvar, initiativ-förmåga, att samarbeta och kommunicera.

www.almega.se

Läs mer om undersökningen.

Fortsättning från sidan 6


ledaRe

9

rätt utbildning och erfarenhet tar ingenjörerna till intervju hos Mats rosander, personaldirek-tör på Siemens. Men väl där, låter han även magkänslan styra beslutet.

Siemens rekryterar närmare 300 personer varje år, varav många ingenjörer, till sin verk-samhet med ång- och gasturbiner i Finspång.

– Det händer ofta att vi känner direkt att en person är rätt. Det är personkemin som spelar in. Man får helt enkelt höra rätt frågor och rätt svar, säger personaldirektören Mats Rosander.

siemens arbetar traditionellt i urvalspro-cessen. De tar fram en kompetensprofil för den tjänst och medarbetare de söker, inklusive efter-frågade egenskaper. Därefter gör man ett urval.

– cv är viktigt, men inte allt. Vi gör även en helhetsbedömning där individens driv, utvecklingspotential och personlighet spelar en stor roll. Personligheten har blivit viktigare de senaste åren.

När Mats Rosanders team av rekryterare sedan väljer mellan ett antal personer med lik-

värdiga kompetenser blir även personkemi en viktig faktor. Men Mats Rosander varnar, som den erfarne personaldirektör han är, för att låta sig förföras av fel anledning.

– Jag litar på magkänslan, men vi ska alltid vara minst två i en rekryteringsprocess så att vi får in flera åsikter.

Det händer också att första intrycket är fel, menar han.

– Dessutom finns det alltid en risk för att man väljer en person som i alltför mycket liknar en själv. Man måste tänka på grupp-dynamiken och inte kopiera sig själv, säger Mats Rosander.

för siemens, som arbetar på en global marknad, är det viktigt att de anställda delar företagets värdegrund.

– Affärer som inte går rätt till vill vi inte hålla på med. Vi är därför noga med att testa att de vi anställer är med på våra värderingar.

Mats Rosander menar att det är viktigt att rekryteringsprocessen inte går för fort och att man inte hoppar över något led.

– Det ultimata är att lägga personkemi och magkänsla i ett rör, och rätt utbildning och erfarenhet i ett annat. Sedan kan man väga alla plus och minus mot varandra. Får man då plus på bägge – då är man hemma. n

Risken är att kopiera sig självmATS ROSAndeR, SiemenS

– Våga blanda, tänk

på gruppdynamiken,

tycker Mats Rosander,

Siemens.

miK

Ae

L g

RiP

ledaRe


Att skogen läker till exempel utmattningssyndrom visar aktuell forskning. Men är en virtuell skog är lika effektiv som en verklig skog? Svaret är till viss del ja. I ett forskningspro-jekt vid Lunds universitet har man provocerat fram stress-reaktioner hos ett 30-tal friska personer. Därefter har en grupp fått återhämta sig i virtuell natur, en med tillägg av naturljud och en grupp utan vare sig bilder eller ljud. Det visade sig att låtsasskogen får pulsen att gå ner och stresshormonet kortisol att minska. Framför allt ljudet av fågelkvitter och brusande

vattendrag gav effekt, med ljud märktes den bästa återhämt-ningen. Men forskarna påpekar att virtuell natur inte kan mäta sig med effekten av en verklig skogspromenad. (Arbetsliv)

”istället för att dölja saker och bli mer och mer insnärjd i lögner är det bättre att gå ut och erkänna. det är mänskligt att göra fel och att erkänna att man har gjort fel är att erkänna att man är mänsklig. det är ett bra första steg mot att bli förlåten.”

AL gOLin, KALLAS äVen mR PR OcH äR VeTeRAn i bRAnScHen, Om ViKTen AV ATT FöReTAg

byggeR UPP eTT LÅngSiKTigT FöRTROende, äR AUTenTiSKT OcH äRLigT. (Svd)

mindre stress med naturljud

tillåtet kliva ur garderoben

uthålliga familjeföretagareFamiljeföretagen är en viktig stomme i ekonomin, menar Hans Sjögren, professor i ekonomisk his-toria vid Linköpings universitet. Tillsammans med två kolleger ska han undersöka familjeföretagens

betydelse för svensk ekonomi. 75 procent av Sveriges företag är familjeföretag och tillsammans står de för en fjärdedel av BNP och för 20 procent av sysselsättningen. Siffrorna ställer den gängse uppfattningen att ägandet ofta sprids till fonder, riskkapitalister och pensionsbolag, på skam. De visar att även i mogna industriländer fortsätter en stor andel av företagen att vara familjeägda. Enligt Hans Sjögren är familjeföre-tagens betydelse för ekonomin dåligt utforskad, men i dag, när allt fler strävar efter snabba och höga vinster, blir dessa uthålliga kapitalister en allt viktigare stomme i ekonomin. (linköpings universitet)

Utgå inte från att alla är hetero-sexuella. Använd inte nedsättan de beteckningar som bögar, flator eller transor. Skratta inte med i skämt som är HBT-relaterade, alltså om homo-, bi- eller transsexuella. Genom gott HBT-uppförande på jobbet blir det lättare att kliva ut ur garderoben om man inte är öppen med sin sexuella läggning på grund av rädsla att bli missgynnad. Nu kan din arbetsplats bli HBT-certifierad genom Riksförbundet för sexuellt likaberättigade, RFSL, som ger personalen utbildning i hur man agerar på ett bra sätt. Certifie-ringen gäller i två år och markeras med ett regnbågsmärke. (tt, rfSl)

Chefer kollar sociala sajterChefer söker information om de jobbsökande, lägger till sina medarbetare på Facebook och använder sociala nätverkssajter i

allt större utsträckning vid rekrytering. Det visar en undersökning bland 8 000 personer gjord av Manpower och Kairos Future. Anledningen till att cheferna söker information här är för att se om den sökandes person-lighet passar in på företaget och hur livssituationen ser ut. 14 procent av cheferna säger sig också ha sållat bort arbets sökande på grund av vad de hittat på dessa sajter. (ekonomisverige.se)

iSTO

cK

iSTO

cK

JA

n O

LS

SO

n

mATTOn

TRR-Tidningen | OKTObeR | 2011 11

nya intRyCk

Icas VD Kenneth

Bengtsson anser

att mångfald berikar

och ger energi.

mångfald hamnar inte på agendan per automatik.

Vad är nyckeln till ett framgångsrikt mång fald s- arbete?

– Mångfald hamnar inte på agendan per automatik utan det är något som ledningen hela tiden måste lyfta upp. Ledning och högre chefer måste vara engagerade i frågorna för att lyckas. Vi bestämde oss för att sätta fokus på ett område och startade ”Vi kan mer”.

Det började med ett besök på Glada Hudik- teatern?

– Jag såg en föreställning och blev imponerad över kraften, glädjen och hur människor kan växa om man ger dem möjlighet. Tanken växte fram att Ica, som är en stor arbetsgivare, skulle kunna hjälpa till att få andra att växa.

I ”Vi kan mer” samarbetar Ica med bland andra Sam-hall och kommunerna för att personer med funktionsned-sättning ska få sysselsättning. Efter två år är i dag fler än 500 personer verksamma inom Icas olika verksamheter.

Vilka är erfarenheterna av satsningen?– Till en början var butikerna avvaktande, men med

tiden allt mer positiva. De butiker som anställt personer med funktionsnedsättning vittnar om att arbetsplatserna har berikats. Det ger bättre harmoni, nya perspektiv och mer energi i arbetslaget. Alla gör ett bättre jobb vilket ytterst leder till ökad lönsamhet för butiken.

Så mångfald är lönsamt?– Ja, ur flera aspekter. Det är ingen rocket science i

det. Om du har en sammansättning av personalstyrkan med olika bakgrunder, jämn fördelning mellan män och kvinnor, olika nationaliteter, en mix av äldre och yngre, så blir det en bättre balans och trivsel på arbetsplatsen.

”Vi kan mer” har fått stor uppmärksamhet, inte minst genom Ica:s tv-reklam där rollfiguren Jerry spelad av Mats Melin från Glada Hudik-teatern blivit rikskändis.

– Vi ville synliggöra mångfalds-frågan och öka trycket. Det skapar intresse i vår organisation och en stolthet övervad vi kan åstadkomma.

Ni försöker även få andelen kvinnliga chefer att öka?– I den svenska verksamheten är bara tio procent av

Ica-handlarna kvinnor. Det försöker vi ändra på genom en riktad satsning med bland annat mentorspro-gram och fortbildning. Som en jämförelse kan nämnas att i vår baltiska verksam-het är 90 procent av butikscheferna kvinnor.

Vilka andra områ-den är viktiga ur ett mångfaldsperspektiv?

– Vi tittar på hur vi kan få in fler människor med olika kulturell och etnisk bakgrund, men även på åldersstrukturerna. Traditionellt är det många unga människor som jobbar i butik. Vi måste bli bättre på att ta tillvara äldre människors kompetens och bereda plats för dem som vill fort-sätta att arbeta även efter 65 år. n

Att lyfta mångfaldsfrågorna hos ledningen och i tV-reklam har visat sig vara en framgångs-faktor för ica. VD Kenneth Bengtsson ser många vinster med att ta vara på människors olikheter.

Pluralisten

text THOmAS eKenbeRg foto bRUnO eHRS


ledaRe

12

att intervjua elaine eksvärd är att få sig serve-rad ett antal oneliners:

”Du har aldrig en andra chans att göra ett första intryck.” ”What´s in it for me.” Eller: ”Gör mer än intryck – gör avtryck…” Hon är van att uttrycka sig snärtigt och på ett sätt som gör att man kommer ihåg vad hon har sagt.

Det är som det ska vara när man är retorikexpert. Men retorik är inte bara vältalighet, understryker Elaine Eksvärd:

– Det handlar om så mycket mer än så. Modern retorik tar upp hela kommunikationen, inte bara orden. Och då ingår även en del psykologi.

Ta bara detta med det första intrycket: Du har en minut på dig att göra det.

– Mer eller mindre omedvetet noterar vi hur du är klädd, din hållning och ditt kroppsspråk, hur du hälsar, din mimik, ditt röstläge, hur snabbt du pratar och så vidare. Och vi bedömer dig efter de snabba slutsatser vi drar. Det kallas för haloeffekten.

att klä sig och använda färger strategiskt är ett ganska enkelt sätt att påverka omgivningens uppfattning.

– Ha på dig någon av grundfärgerna rött, blått, gult eller grönt. Då är chansen större att andra under-

medvetet lägger märke till dig och tar in vad du säger.Men allra viktigast för att folk ska vilja höra dina

argument är att de känner sig välvilligt inställda och nyfikna på dig och att de bedömer dig som trovärdig.

För att skapa välvilja hos andra är det viktigt att du själv ser vänlig ut och ser dem i ögonen. Och helst ska du le.

– Men säg inte ”vad trevligt att träffas”, om du inte menar det. Sådant märks direkt. Säg hellre något mer neutralt. Du bör också försöka träna bort eventuell nervositet. Det går att lära sig behärska sitt kroppsspråk.

Detta är bara början. Slaget är naturligtvis inte vun-net ännu. Nu har du ytterligare högst en minut på dig att säga något som gör att de omkring dig vill fortsätta lyssna. Själva anslaget, som helst ska vara så kort som en enda mening.

Ibland måste du börja med att eliminera eventuella fördomar som andra har om dig.

Elaine Eksvärd nämner som exempel mannen med ett stort ärr i ansiktet som börjar med: ”Hej, det här ärret kommer från en bilolycka som jag var med om för två år sedan. Jag heter Anders och jag ska prata om...” Själv brukar hon inleda

Pathos, ethos och logos. Använd de gamla grekernas retoriska grunder för att kommunicera bättre och få andra att förstå vad du vill och menar. retorikexperten elaine eksvärd berättar hur.

text TOVe gyLLenSTieRnA illustRation JOAnnA AndReASSOn

ÖVertygA MeD Dig SjälV

Elaine Eksvärd


ledaRe

13

elaine eksvärds tips för att övertyga

n Klä dig och använd färger strategiskt.

n Var så avspänd som möjligt. Le. Försök få dem du vänder dig till att känna välvilja.

n Var dig själv, använd dina egna ord och gester.

n Tänk på hur du in - leder, avdramati-sera fördomar.

n Ta med känslo-, erfarenhets- och logiska argument i ditt anförande.

n Sök ögonkontakt med så många som möjligt.

n Läs av reaktioner och improvisera om det behövs.

sina framträdanden med att berätta hur gammal hon är, eftersom många upplever henne som ”alltför ung” eller ”lillgammal”.

– Då slipper de hänga upp sig på min ålder och kan börja lyssna.

hur ska vi då få människor att ta till sig vårt bud-skap vid exempelvis sammanträden och sälj möten? Enligt klassisk retorik finns tre viktiga verktyg – pa-tos, ethos och logos.

– Patos handlar om känslor, ethos om erfarenheter och logos om förnuftet, förklarar Elaine Eksvärd. Om du ska lägga fram ett politiskt förslag, kan du peka på vad det innebär för Hulda, 92, i äldreboendet, hur det har gått på andra ställen där man genomfört förslaget, och till sist vad det kostar.

Hon råder oss att vara oss själva så långt det

går. Den som brukar gestikulera mycket, eller använda en viss jargong, ska göra det även inför publik, på ett säljmöte eller sammanträde. Men undvik alltför många svåra ord och fackuttryck.

– Att själv vara en god lyssnare är mycket viktigt när man ska övertyga andra. Du ska söka ögonkontakt med så många som möjligt av deltagarna i mötet. Genom att titta på många kan du läsa av reaktionerna och agera därefter.

För även om förberedelser alltid är viktiga, handlar det ännu mer om att vara beredd och kunna improvi-sera, påpekar hon:

– Ett välrepeterat anförande som bara löper på utan att talaren tar hänsyn till mottagandet, riskerar att bli hur livlöst och tråkigt som helst. Försök i stället upp-

fatta vad som tänder dem du vänder dig till och ta upp den tråden.

elaine eksvärd är ingen vän av presentatio-ner i Powerpoint:

– Ett riktigt sömn-piller i nio fall av tio. Vår fantasi triggas mer om vi får skapa våra egna bilder i huvudet. Ska man absolut ta till en Powerpoint, ska den vara mycket genom-

tänkt och användas på rätt sätt. n

ledaRe

tre av fyra mellanchefer vill byta jobb enligt en undersökning av tidningen Chef. Den främsta orsaken är missbelåtenhet med den närmsta chefen.

Margareta ernborg ansvarar för ledarskapsutbildningar på ifl vid handelshögskolan i Stockholm, läs hennes goda råd för att få mellanchefen att trivas bättre.

Vad beror missnöjet på? – Den övergripande orsaken är helt

enkelt att de högre cheferna engagerar sig för lite i sina mellanchefers situation. De behöver bli mer medvetna om hur stor inver-kan deras handlingar har på mellanchefens arbete. Till att börja med fastnar ofta kom-munikationen som rör strategiska frågor på en högre nivå. Det innebär att känslan för helheten och sammanhanget går förlorad hos mellanchefen.

Vad kan man göra åt det?– Involvera mellancheferna i de utma-

ningar som står för dörren. Det leder i sin tur till att de får mer engagemang i själva utförandet av eventuella beslut.

På vilket sätt kan mellancheferna blir mer nöjda med sin arbetssituation?

– Att de får göra det som de är ditsatta att göra. Som det är i dag kör deras chefer ofta över dem och tar deras arbetsuppgifter.

– Högre chefer har mer abstrakta arbets-uppgifter, svåra och kanske tunga att hålla på med. Då är det lättare att vara operativ och gå ut och röja i mellanchefernas jobb. Mellanchefen känner sig i sin tur över-körd och har svårt att genomföra sitt jobb. Dessutom tappar han eller hon maktbas när någon annan kommer in och kommunicerar med medarbetarna.

Ett annat problem är att uppgifter delegeras utan att befogenheterna klargörs. Mellan-

den viktiga länken mellan ledning och medarbetare

hissa mellanchefen

chefen får ansvar, men inte mandat att ta det. Det kan vara frustrerande och skapa ett

handlingsförlamande vakuum. Vilka möjligheter har mellanchefen

att ventilera sin frustration?– Det är en annan del av problemet,

det saknas ibland en kollegial samhörig-het. Ett förslag är att låta mellancheferna använda ledningsgruppen som stödgrupp. Men det är också viktigt att mellancheferna själva blir bättre på att ställa krav och tydligt klargöra sina behov. De är betydelsefulla för organisationen, de är länken mellan ledning och medarbetare och en viktig kanal för att få ut riktning, strategier, nya arbetssätt och processer. Utan dem kan man inte genom-föra förändringar i organisationen. n

Ge mellan-

chefen mandat

att ta ansvar.


www.TRR.seLäs snabba tips.

text ÅSA ReHnSTRöm

foto iSTOcK

TRR-Tidningen | OKTObeR | 2011 15

Trots ökad konkurrens och hårdare tider för mejeriföretagen väljer Norrmejerier att satsa inför framtiden och planerar för tunga investeringar och nyanställningar. i rekryte-ringsprocessen tar Norrmejerier hjälp av trr rekryteringsservice.

Kylig satsning

norrmejerier väljer att rekrytera och investera

text CARolA lInDSTRöM foto Rolf HöIjER

mjölkaR på

komptens

Rekrytering med hjälp

av TRR känns tryggt

och säkert. för Björn

jonsson, HR-chef på

norrmejerier, är de en

självklar partner.

kunden


ledaRekunden

Norrmejerier är en ekonomisk förening som ägs av mjölkbönder i Norrbotten, Västerbotten och

Västernorrland. Varje år förädlas mer än 195 miljoner kilo norrländsk mjölk. Norrmejerier har också flera egna varumärken, som Västerbottenost, drycken Jokk, yoghurten och filen Verum och sportdrycken Gainomax.

– Just nu är vi inne i en väldigt intensiv period, säger Björn Jonsson, hr-chef på Norrmejerier.

Han berättar att Norrmejerier nyligen har byggt ett nytt ostlager i Umeå och att man även planerar en utbyggnad av mejeriet i Burträsk.

– Vi har också ökat vårt upptagningsområde, fram-för allt i Västernorrland. Allt fler mjölkbönder väljer att ansluta sig till oss. Mellan 2008 och 2011 har det tillkommit 87 nya leverantörer, vilket bland annat medför att vi behöver utöka vår säljkår.

Norrmejerier sysselsätter för närvarande omkring 480 årsanställda, men det ska bli fler.

– Inom den närmsta perioden kommer vi att anställa 16 personer, upplyser Björn Jonsson.

Företaget sköter sina rekryteringar på egen hand, men har också tagit hjälp av TRR Rekryteringsservice vid ett flertal rekryteringar.

– Vi har valt att ta stöd av TRR när vi inte hinner själva eller när vi tror att de personer vi söker finns med i deras rekryteringsbank, säger Björn Jonsson.

tRR Rekryteringsservice är en kostnadsfri tjänst som ger företag ett urval av kandidater till lediga tjänster.

– Fördelen med att anlita TRR är att de kandidater som finns i rekryteringsbanken är erfarna och har hög kompetens. Eftersom TRRs rådgivare jobbar så nära kandidaterna så lär de känna dem väl. Det känns tryggt och säkert för oss när vi söker ny personal, säger Björn Jonsson.

Pia Oskarsson, ansvarig för TRR Rekryterings-service i norr, håller med:

– Som rådgivare träffar man de arbetssökande tjänste-männen flera gånger och får på så sätt en väldigt god bild och insikt om hur de är som personer. Det gör det lättare att matcha kandidaterna mot företagens behov.

norrmejerier vill profile-

ra sig som en attraktiv

arbetsgivare.

Björn jonsson pratar

framtid med en av

medarbetarna.

Piaoskarsson


ledaRe

Norrmejerier har använt sig av TRRs tjänster vid rekryteringar både i Umeå och i Luleå. Björn Jonsson är nöjd med stödet som företaget fått.

– Den enda nackdel jag ser med att anlita TRR är att kandidatbanken kan vara begränsad. För vissa tjänster vill vi söka bredare för att få in många ansökningar att välja bland, och då annonserar vi själva. För andra tjänster vill vi ha ett fåtal högkompetenta kandidater med en lokal anknytning och då är TRR Rekryterings-service perfekt.

fakta norrmejeriern Norrmejerier är ett

av Sveriges största mejeriföretag, som ägs av cirka 620 mjölk-bönder i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.

n Mejerier finns i Umeå, Luleå och Burträsk.

n Företaget omsätter cirka 1,8 miljarder per år och investerar årligen omkring 100 miljoner kronor.

n Norrmejerier syssel-sätter för närvarande omkring 480 årsan-ställda och ett flertal rekryteringar planeras.

n Norrmejerier har använt TRRs tjäns-ter i omställning, vid rekrytering och för att profilera sig som arbetsgivare på informationsträffar och rekryteringsdagar.

För Norrmejerier är det viktigt att profilera sig som arbetsgivare för att attrahera rätt arbetssökande. Ett sätt är via informationsträffarna.

– Där brukar vi finnas med för att presentera vårt företag. Vi har också genomfört provintervjuer med de kandidater som går TRRs jobbsökarskola, för att de arbetssökande ska få träna på att gå på anställningsintervju.

men norrmejerier har också erfarenhet från en annan del av TRRs verksamhet.

– 2006 var Norrmejerier tvungna att genomföra en stor omställning och då tog vi hjälp för att få en så framgångsrik omställningsprocess som möjligt. Ex-empelvis fick våra chefer gå kurser i hur man hanterar uppsägningar och svåra samtal och det minns jag som givande för dem, säger Björn Jonsson.

Och det är omställning som är huvuduppgiften, men TRR Rekryteringsservice är en sidoeffekt från kärnverksamheten som är effektiv för alla parter.

Hur stor roll TRR har under processen beror på företagets önskemål och behov.

– Företagen väljer själva hur den ska se ut. En del företag vill själva ta emot frågor och ansökningar, andra företag vill att det sker via oss, berättar Pia Oskarsson.

Det är rådgivarnas uppgift att matcha företagets behov mot all den kompetens som finns bland de arbetssökande tjänstemännen.

– När det gäller matchningen mellan jobb och kandidat så söker vi naturligtvis efter någon som upp-fyller företagets krav, men vi kan också i vår dialog med företaget lyfta fram en person som vi bedömer vara helt rätt, även om det saknas någon pusselbit i kompetensen. Med hjälp av det ekonomiska omställ-ningsstödet kan vi skräddarsy kandidatens utbild-ning eller inskolning så att kompetensen blir rätt till hundra procent, påpekar Pia Oskarsson.

en annan uppgift är att skapa mötesplatser mel-lan företag som har rekryteringsbehov och de arbets-sökande tjänstemän som finns med i kandidatbanken.

– Vi anordnar regelbundet jobbmässor och andra mötesplatser mellan företag och arbetssökande. Under hösten har vi till exempel anordnat bemanningsdagar i både Piteå och Umeå, berättar Pia Oskarsson.

Servicen är förbetald för alla företag, såväl anslutna som icke anslutna arbetsgivare.

– Vi har inget vinstintresse och tar bara uppdrag där vi vet att vi kan hitta en bra lösning som är till gagn för både det rekryterade företaget och den arbets-sökande tjänstemannen. Vi jobbar för en vinna/vinna-lösning, avslutar Pia Oskarsson. n

eftersom tRRs rådgivare jobbar så nära kandidaterna lär de känna dem väl. det är tryggt och säkert för oss.

ledaRe


mATTiA

S b

AR

dÅ

tRR-info

1. Vad har du för bakgrund?

– Den är ganska brokig, men en röd tråd genom mitt arbetsliv är att hjälpa människor. I grunden är jag officer i Flygvapnet, därefter drev jag eget företag inom hälsocoachning. Jag spelade professionell basket under två år och då passade jag på att utbilda mig till beteende- vetare, vilket ledde till att jag arbetade med rekry-tering samt jobbcoach-ning för långtidsarbets-lösa. För två år sedan började jag på TRR.2. Hur ser du på rollen som rådgivare?

– Det är en spännande och intressant kombina-tion av att vara dels kun-nig inom omställnings-

processen gentemot det varslande företaget, dels att stötta och coacha den individ som är uppsagd och ska komma vidare i yrkeslivet. Rollen består till lika delar av kunskap och hjärta.3. Hur gör du för att hålla koll på om- världen?

– Som kundansvarig för cirka 80 företag i regionen så får jag en bra bild av läget här. Dess- utom kompletterar jag med att läsa in mig via olika rapporter från till exempel TRR, Svenskt Näringsliv, Norrlands-fonden, Arbetsförmed-lingen och liknande för att få en nationell bild av läget.4. Hur använder du magkänslan?

– Jag litar till hundra procent på min mag-känsla eftersom den är baserad på min erfaren-het och utbildning. Det

händer att jag får om-värdera situationen och hur jag ska förhålla mig till den, men det händer alldeles för sällan för att påverka tilliten till min intuition eller magkänsla.5. Hur är läget på arbetsmarknaden i regionen?

– Avvaktande samman-fattar stämningen bra just nu. Fortfarande får nio av tio tjänstemän nytt jobb enligt vår statistik, men det finns en försiktigare hållning bland företagen. Det är industri, försäljning och offentlig verksamhet som rekryterar mest. Nå-got som märks tydligt är att det är svårt att matcha företagens behov av specialistkompetens med de arbetssökande som finns. Det ska bli in-tressant att se hur läget i Europa utvecklas, för det påverkar oss också. n

gUniLLA miLd nygRen

5 frågor till...johan Zetterström, rådgivare i sundsvall

”Vi lever i ett rulltrappssamhälle” n – Man gör karriär, men sedan kan man kliva av ett tag för att senare fortsätta sin karriär igen.

Det konstaterade Stig-Björn Ljunggren, statsvetare och samhällsdebattör, när han medverkade på TRRs partsträffar under hösten. I en spännande mix talade han om allt ifrån läget i Europa, en kontinent han beskriver som ”på dekis”, och utmaningar på arbets-marknaden där han förespråkar ett mer processinriktat tänkande med mer entreprenörskap.

Han ser ett tudelat samhälle där medelklassen mins-kar och de välutbildade drar iväg utomlands, samtidigt som arbetstillfällena i service- och tjänstesektorn växer.

– Kina säger att det är vår tid nu. För oss i Sverige handlar det om att hänga med i den utvecklingen och varför inte satsa på undervisning i kinesiska? undrar Stig-Björn Ljunggren retoriskt.

TRRs årliga partsträffar har ägt rum på tre orter i landet med representanter från Svenskt Näringsliv och PTK.

www.tRR.se

Välkommen till tRRRunt om i landet på TRRs kontor pågår olika aktiviteter, seminarium och intressanta träffar. Här är några datum att hålla koll på:n Umeå 6 december: TRR träff med diplo-maten och före detta utrikesministern Jan Eli-asson. För både företag och klienter. Träffa andra HR- och personalchefer på TRR. Här är ett axplock bland aktuella träffar:n Örebro 7 december n Linköping 24 januari, för kvinnliga HR-chefern Motala 25 januari

En röd tråd i johan

Zetterströms arbetsliv

är att hjälpa människor.

I ett rulltrappssamhälle kan man kliva av karriären.

iSTO

cK

tRR-info

tRR Rekryteringsservicegenvägen till smarta rekryteringar

häR finns ViRing 020 –56 08 01 så kommer du till tRR närmast dig.

tRR erbjuder......dig som är chef ellerfackligt förtroendevald

n TRR Rekryteringsservice är en tjänst för företag som snabbt vill ha ett urval av kompetenta kandidater kombinerat med personligt bemötande och engagemang.

Ring 020–36 20 00 och du kommer direkt till TRR Rekryteringsservice i din del av landet. Beskriv den lediga tjänsten och vilka önskemål du har så matchar vi bland arbetssökande klienter. Tjänsten är förbetald, personlig, snabb och enkel!

Vid övertalighet

TRR-rådgivaren underlättar ditt företagsförändringsarbete genom att:n Informera om olika sätt att hantera förändringar i

samband med arbetsbrist.n Ge råd om hur processer kan hanteras på ett så

bra och humant sätt som möjligt.n Diskutera företagets situation, behov av åtgärd-

er samt hur TRR kan vara ett stöd i processen.n Hålla seminarier kring chefsrollen och den fack-

liga företrädarens roll inför uppsägningar.

Vid rekryteringsbehov

TRR Rekryteringsservice hjälper dig att:n Hitta kompetenta människor inom de flesta

yrkes- och arbetsområden på tjänstemanna- sidan.

...dig som är övertalig eller uppsagd

TRR-rådgivaren öppnar dörrar till ett nytt arbete eller eget företag genom:n Personlig rådgivning med stöd och vägledning.n Aktiviteter, enskilt och i grupp, för personlig utveckling och effektiv jobbsökning.n TRR Rekryteringsservice och andra kanaler till nytt arbete.n Möjlighet till individuellt ekonomiskt stöd för kompetensutveckling.n Ett kompletterande inkomstskydd, avgångser-sättning (AGE), vid arbetslöshet. För mer informa-tion om reglerna, läs på TRR.se eller ring 020–78 11 35.

BoråsEskilstunaFalunGislavedGävleGöteborgHalmstadHelsingborgJönköpingKalmarKarlshamn

KarlskogaKarlskronaKarlstadKatrineholmKristianstadLidköpingLinköpingLuleåLundMalmöMotala

NorrköpingNyköpingOskarshamnRonnebySkellefteåSkövdeStockholmSundsvallTrollhättanUmeåUppsala

VisbyVästervikVästeråsVäxjöYstadÖrebroÖrnsköldsvikÖstersund

n TRR är en stiftelse och våra huvud-män är Svenskt Näringsliv och PTK. 32 000 företag med 700 000 medarbetare är via omställningsavtalet anslutna till TRR.n Arbetsgivareförbund i Svenskt Näringsliv (undantag FAO), KFO och Idea.n Företag kan även sluta hängavtal med ett PTK-förbund och därmed ansluta sig till TRR Trygghetsrådet.

n TRR levererar en omställningsför-säkring för de anslutna företagen och dess medarbetare.

n Avgiften är 0,3 procent på företagens lönesumma för de anställda som omfattas av om-ställningsavtalet. (0,7 procent för företag som är anslutna genom hängavtal.)

n TRR står i ständig beredskap att ge råd och stöd till anställda, chefer och fackliga förtroende-valda om en övertalighetssitua-tion uppstår.

n TRR har cirka 230 medarbetare på drygt 40 platser i landet.

n TRRs huvudmän är Svenskt Näringsliv och PTK.

n Startkraft AB är ett helägt dotter-bolag till TRR och erbjuder stöd till arbetare via TSL.

32 000 företaganslutna till tRR

snabba fakta om tRR

goda resultatn 9 av 10 finner nytt arbete.n 9 av 10 av dem vi hjälper får ett lik-

värdigt eller bättre jobb.n 7 av 10 får bibehållen eller högre lön.n 175 000 medarbetare från drygt

20 000 företag har de senaste tio åren fått vårt stöd för att gå vidare i karriären.

iSTO

cK

www.TRR.se Läs mer om TRR Rekryteringsservice

TRR-Tidningen | decembeR | 2011 19www.tRR.se

Meriterna avgör om du blir kallad till intervju, men attraktion och magkänsla

om du får jobbet. Det säger psykologen Ingrid Tollgerdt-Andersson. Läs mer om hennes tes och nya boken Attraktion och kemi. Två HR-chefer berättar hur de ser på magkänslans roll: För Ulrika Rosén, som även har titeln Director of Passion på Clarion Hotel, är den avgörande vid rekryteringar, som de bland annat genomför med talang-jakter. När HR-chefen Mats Rosander på Siemens rekryterar ingenjörer är det baserat på meriter, men magkänsla och personkemi spelar in och därför ser man till att alltid vara två på intervjuerna för att få fler åsikter.

notiserSidAn 10n Fågelkvitter på jobbet minskar stressen, det visar forskning från Lunds universitet. Chefer kollar sociala sajter när de rekryterar, men allt färre använder sajterna när de söker jobb. 75 procent av Sveriges företag är familjeföretag, en betydande grupp uthålliga företagare och en viktig del av ekonomin, en-ligt professor Hans Sjögren. Dyker det upp bögskämt vid fikat? Då är det dags att HBT-certifiera din arbetsplats, läs mer om hur du gör.

pluralistenSidAn 11n En föreställning på Glada Hudikteatern förändrade Icas VD Kenneth Bengtssons syn på mångfald och hur man får människor att växa. Resultatet blev satsningen på ”Vi kan mer” som har bidragit till bättre balans och trivsel i Ica-butikerna.

bli övertygandeSidORnA 12–13n Retorikexperten Elaine Eksvärd berättar hur du förvaltar det första intrycket på bästa sätt. Det går på en minut. Läs mer om

hur du kontrollerar ditt kroppsspråk, vilka färger som är bra att bära och hur du kan avdramatisera eventuella fördomar.

hissa mellanchefen!SidAn 14n Lite i kläm, litet mandat men stort ansvar och dåligt stöd från sin närmaste chef. Mel-lanchefen behöver stöd för att göra ett bra jobb. Margareta Ernborg på IFL vid Handels-högskolan i Stockholm ger goda råd.

kylig satsning på norrmejerierSidORnA 15–17n Trots hårda tider i mejeribranschen har Norrmejerier valt att satsa inför framtiden. Vid rekryteringar tar de bland annat hjälp av TRR Rekryteringsservice. HR-chef Björn Jonsson berättar varför.

posttidning bAVSändARe begRänSAd eFTeRSändningTRR TRyggHeTSRÅdeTbOX 16291103 25 STOcKHOLm

JO

An

nA

An

dR

eA

SS

On

mATTO

n

tRR-tidningen

på minuteR3

tema | anställ efter personlighetenSidORnA 4–9

bR

Un

O e

HR

S

RO

LF

Hö

iJe

R

Te

TR

A im

Ag

eS

Documents

TRR-tidningen nr 4 2011