TRR-tidningen nr 3 2013

ta nya vagar

TRREN TidNiNg om omsTällNiNg fråN Trr TrYggHETsrådET nummer 3 oktober 2013

Nu kör jag! Så tänkte Maria Thelin på jobbmässan. Det ledde till nytt jobb.

sockrad omställning ta plats i fiendeland ii

Träffsäker rekrytering

kärleks- boosTa chefen

ha roligT så blir du bäsT

bättre ta en boll i taget

trrtidningen OKTOBER 2013 2

ledare calle leinarVdTrr TrYggHETsrådET

Adress TRR Trygghetsrådet, Box 162 91 103 25 StockholmTelefon 020-877 877Webb www.TRR.se

Adressändringar [email protected] Ange den gamla och nya adressen, företagets organisationsnummer samt adresskoden.Ansvarig utgivare Stefan EklundInformationschef Ann-Sofi Sjöberg, [email protected]ör Gunilla Mild Nygren, [email protected] Jonas Björkman, Stefan Eklund, Heléne Palm, Ann-Sofi Sjöberg och Erica SundbergLayout Katrin Uddströmer, Kung & PartnersTryck och repro Åtta45 Upplaga 50 000 exemplarISSN 1650-6383Omslagsfoto Christian Andersson

Adresskälla för TRR-tidningen är PAR för VD, personalansvariga med flera i anslutna företag samt arbetsgivar- och fackförbund för anställda och förtroendevalda inom respektive förbund.

sverige börjar ta fart igentidningsrubrikerna har förmedlat positiva signaler den senaste tiden: Sverige går mot ljusare tider. börs och konjunktur lyfter, hushållens fram-tidssyn är mer positiv, produktionsvolymen ökar och bemanningsbran-schen talar om trendbrott för uthyrning av personal. nästan alla ekono-miska indikatorer pekar uppåt och det börjar bli fart på svenskt näringsliv. Det gläds vi åt på trr.

Det är positiva prognoser och det finns hopp om en svag förbättring av arbetsmarknaden. Vi inom trr ser samma trend och har i vår senaste prognos gjort bedömningen att färre tjänstemän kommer att söka trrs stöd i år och fler än tidigare kommer att lämna för nytt jobb.

Vi räknar med att cirka 19 000 tjänstemän söker vårt stöd under 2013 och de kommer från ett stort antal branscher. i Stockholm är det till exem-pel många friskolor med sjunkande elevunderlag som säger upp lärare och specialpedagoger. i västra Sverige märker man av tidningsdöden: både mediekoncerner och pappersindustri drar ner på antalet anställda. i norra Sverige är utvecklingen mer positiv och många branscher anställer. enligt Konjunkturbarometern går samtliga fem län starkare än normalt, men både gruvindustrin och callcenterbranschen backar. Skogsindustrin säger också upp på flera platser i landet och Posten drar ner. ericsson har beslutat att lägga ner sin verksamhet i Hudiksvall, men förhoppningen är att delar av jobben ska räddas genom ett uppköp.

Samtidigt är det många branscher och företag som rekryterar. i det här numret får du ta del av hur man kan rekrytera personal på olika

sätt. Kom ihåg att du alltid är välkommen att kontakta trr rekryteringsservice på 020–877 877. Helt kost-nadsfritt går vi igenom vilka personer som skulle kunna vara aktuella för just ditt företag.

På sidan 18 berättar effektivitetskonsult Sofia brask om varför det är mer effektivt att hålla en boll i luften åt gången än att försöka jonglera med fler. Fokus och koncentration ger mer, så ägna hösten åt att skala av, fokusera och var där du gör mest nytta, något före detta länspolismäs-taren Carin götblad förespråkar på sidan 12. n

”Trr gör bedömningen att färre tjänstemän kommer att söka TRRs stöd i år och fler än tidigare kommer att lämna för nytt jobb.”

Vad tycker du? mejla till:[email protected]

trr på 3 röda 1. för uppsagda tjänstemäntrrs uppdrag är att skapa framgångs-rika förändringsprocesser för de anslut-na företagen och deras medarbetare. målet är att stötta medarbetare, som blir uppsagda på grund av arbetsbrist eller riskerar att bli det, på deras väg mot ett nytt jobb. Vi ger råd och stöd till medarbetare, ledning och fackliga företrädare i företag före, under och efter en omställning.

2. på uppdrag aV parterna trr grundades 1974 som en del i det så kallade omställningsavtalet mellan svenskt näringsliv och ptK (förhand-lings- och samverkansrådet ptK). det innebär att det är arbetsgivar- och arbetstagarförbund som är trrs upp-dragsgivare. genom att trrs verksam-het finansieras via omställningsavtalet är tjänsten redan betald.

3. finns öVer hela landet trr har cirka 230 medarbetare på drygt 40 platser i landet. över 32 000 företag är anslutna till trr. trr ger företag och fack möjligheten att arbeta med en leverantör för alla uppsagda tack vare dotterbolaget startkraft som ger stöd till arbetare.

JEANETTE HäGGlUND

trr.se läs mer om Trr.

nytt telefonnummer till trr

iSTO

CK

3OKTOBER 2013 trrtidningen

Det finns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och att inte kunna påverka sin arbets- situation, till exempel arbetstempo och planering av arbetet. Psykisk ohälsa är den vanligaste sjukskrivningsorsaken och forskarna menar att det finns mycket att vinna genom att förbättra arbetsklimatet.

Ett sätt är att få in frågor om psykisk ohälsa i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultatet kommer från en undersökning gjord av Hjärn-koll, en nationell kampanj för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa. (Arbetsliv)

nio av tio får nytt jobb

nyanställningar De sektorer som rekryterar flest av de uppsagda tjänstemännen är den offentliga sektorn och service- och tjänster som anställde tolv procent vardera.startat företag Åtta procent av de uppsagda tjäns-temän som TRR stöttade under första halvåret startade företag.längre studier Tre procent valde att påbörja längre studier.

TrrTendenser

iinotiser aktuellt

iSTO

CK

per langeförEläsarE ocH förfaTTarE

Våga göra det du tycker är roligt! det säger inspiratören, föreläsaren och författaren per lange.– Jag tror inte på quick fix. Det gäller att hitta det man faktiskt vill göra och där man tycker att man gör nytta. Att gå till jobbet varje dag måste kännas meningsfullt, men det är högst indivi-duellt vad det är. Ha hjärtat och hela kroppen med i det du gör, då blir det du gör bra och ger framgång.lättare sagt än gjort, eller?

– Försök våga göra det du tycker är roligt. Man behöver inte sälja villan och satsa allt, det går att starta i liten skala, prova på och söka sig fram. Hit-ta inspirerande människor. Vart tredje år brukar man hamna på en platå där utvecklingen står still – se till att utmana det. Jag tror också på att komma ur sig själv och inte grotta för mycket. som chef, hur kan jag motivera mina medarbetare?

– Återigen, ha hjärtat med och var autentisk. Ge feedback som du menar och står för, var närvarande och se till att det genomsyrar hela fö-retaget. Det går inte att bluffa, fuskare genomskådas alltid.

du blir bäst på det som är roligt

bästa tipset

snärjd blir sjuk

Fler tjänstemän förlorar jobbet, en

tröst är att fler än någonsin snabbt

hittar ett nytt.

tusen kronor mer per år tjänar

inrikes födda män i medianinkomst

jämfört med kvinnor i samma

grupp. (På jobbet)

65

Psykisk ohälsa är vanligaste orsaken till sjukskrivning.

antalet tjänstemän som förlorade sitt jobb fortsatte öka under första halvår-et. Samtidigt var andelen som fick nytt jobb rekordhöga 91 procent under april till juni och 90 procent för halvåret.

Många rekryterades till offentlig sek-tor vilket också medför att lönen sjunker något – andelen som har fått högre lön har minskat med fem procentenheter jämför med samma period i fjol.

Stockholm visar lite lägre siffror än övriga storstadsregioner, här har 88

procent av de uppsagda tjänstemännen fått nytt jobb, jämfört med genomsnit-tet på 91 procent. läs mer på www.trr.se.

Av de 7 978 aktivt arbetssökande tjänstemännen som TRR har stöttat under första halvåret 2013 fick 82 procent ny anställning. startade 8 procent eget företag. valde 3 procent att påbörja längre studier.

iSTO

CK


nligt managementkonsulten Char-lotta Wikström, som har skrivit en praktisk handbok i ämnet, är det i allra högsta grad något att ta på allvar i den kunskapsekonomi som råder:

– globaliseringen innebär ökad konkurrens om talanger och brist på talanger. och det blir värre. De närmsta åren försvinner en och en halv miljon 40-talister i pension.

Hon menar att en väl fungerande talent Management, tM, kan underlätta matchning och öka rörligheten på arbetsmarknaden.

– Men det gäller att man gör sin hemläxa ordentligt och verkligen funderar över vilken typ av kompetens det är man behöver, vad man kan ”köpa” på stan och vad man själv måste ansvara för att kompetensutveckla internt.

men alla följer ännu inte med på tåget. le-darskapsforskaren lynda gratton på london business School hävdar att storbolagen inte hänger med i svängarna. Charlotta Wikström håller med:

– Många bolag måste bli bättre på att förstå hur nästa generations medarbetare fungerar och vad de har för krav för att kunna vinna konkurrensen om dem.

– De som inte förstår kommer att få pro-blem. Det är ungefär som att säga att man inte tror på ekonomistyrning eller budget. Vad man gör inom talent Management är ju att planera, genomföra och följa upp

sina medarbetare – den moderna produktionsresursen.

när Centiro Solution 2011 blev utsedd till Sveriges bästa arbetsplats tog företagets grundare och VD, niklas Hedin, plats på scenen. i tacktalet lyfte han fram flera skäl bakom framgångarna. ett av dem var talent Management.

– Den enda försäkringen för att klara sig i ett klimat där allt går fortare är att anpassa sig till nya villkor. Vi ger kraften, strukturen och möjligheten till var och en i företaget att driva förändring, speciellt nyanställda. Som ledare får du inte tro att du är den som är smartast i rummet, säger han.

sedan starten 1998 har Centiro Solution haft en individcentrerad syn som handlar om att utveckla var och ens möjligheter.

– Vår syn på den enskilda människans möj-ligheter sitter i vårt Dna. Vi behandlar inte talent Management som ett separat område, det är en väl inarbetad del av vår affärsstrate-gi och kultur. Det centrala är att vi har fingret

I jakten på talanger som kan driva ett företag framåt har Talent Management blivit vår tids trendbegrepp. är det något vi bör ägna oss åt eller bara ännu en floskel i corporate bullshit-ordlistan?text HENrik lENNgrEN illustration migUEl daVilla

varda talangenTänk strategiskt och

CharlottaWikström

NiklasHedin


på pulsen på organisationen och ständigt försöker se och förstå vad varje enskild

individ behöver för att lyckas.finns det en risk att hamna i en

fälla där talanger identifieras, får talanghatten på sig, men sedan faller

i glömska?– Ja, om man behandlar det som ett se-parat område. nyckeln till att lyckas är att integrera det i den löpande verksam-heten. På så sätt får du bra koll på de

situationer där talangerna kan användas. Det kräver ledarskap och genuint kultur-

bygge, säger niklas Hedin.– Hos oss är metoden att göra mjuka frågor

till hårda, att fundera på och ta tillvara varje människas hela för-måga. Med hjälp av det

får vi en prestation utöver den vanliga, och har roligt

på vägen. att vi inte bara får ett nice Place to Work, utan ett

great Place to Work, där prestationen inför kunder och marknaden är en integrerad del.

hur mäter ni effekterna av arbetet med talent management?

– en effekt är att varje individ blir mer bekant med sin egen förmåga och utveckling. På det sättet ökar både matchning och rörlig-het. Jag tror vi kommer att få se mer av det på den svenska arbetsmarknaden framöver, framför allt när det gäller unga. Man kan undra hur många 25-årsklockor det kommer att delas ut framöver?Vad säger du till belackare som hävdar att talent management inte är mer än ett tjusigt ”corp bullshit-”ord?

– De borde ägna sig åt lite faktainsamling som visar att marknadsledande företag statis-tiskt sett har mer engagerad personal. nyli-gen träffade jag en framträdande Hr-profil i ett marknadsledande multinationellt företag. Han kan prognostisera företagets vinst utifrån sitt engagemangsindex, med en korrelation på höga 0,72. Det finns fler som har förstått detta, men talar tyst om det eftersom det förmodligen är en strategisk fördel. n

goda råd till den som vill jobba med talent management. 1. skapa medvetenhet – visa att Tm ger resultat i pengar. 2. skapa ett gemensamt språkbruk. 3. förankra hos ledningen. 4. Utgå från affärsstrategin – visa att ni förstår behoven. 5. Vidga talangbegreppet till hela organisationen. 6. Engagera och samarbeta med linjecheferna. 7. förenkla och undvik krångliga processer. 8. Utveckla iT-stöd som bygger strukturkapital. 9. mät och rapportera effekterna av Tm-arbetet. 10. Ta ägarskapet över Tm-frågorna i din organisation.

råd från charlotta Wikström och Henrik martin, stardust consulting, som har skrivit en praktisk handbok om Talent management.

Detta visar en undersökning från Bersin & Associates (Deloitte) som belyser fördelarna med Talent Management.

Företag som jobbar bra med Talent Management har:

26% 40%

högre intäkter per anställdlägre personal-omsättning bland högpresterare

varda talangen

10 tips för att lyckasHåLL I TALANgHATTeN! Lyckad Talent Management kräver att det integreras i den löpande verksamheten. Se bredare på kompetens och ta vara på varje människas hela förmåga.


Nu kör jag! Så tänkte Maria Thelin jobbmässans andra dag och det gick bra. Hon fick kontakt med konsultföre-taget Altran och gick vidare till intervju och anställning.

Hon tog chansen. Först var det nervöst, men sedan presenterade Karin Hjertman sig så bra att speedintervjun ledde till jobbet som apotekschef på Cura apoteket.


tema rekrytera nytt

nytttank

Frågan är Viktig för alla företag. en felrekrytering kostar pengar, engagemang och tid. Men hur hittar man rätt och vilken väg ska man välja? Sätten att rekrytera har förändrats, nu finns betydligt fler vägar att gå än för bara några år sedan.

– Det viktiga är att anpassa sättet att söka efter den profil man vill ha. är det en generell administratör är det kanske inte läge att annonsera, det ger flera hundra svar som måste tas om hand. Då är det mer effektivt att fråga grannen, använda linkedin eller varför inte vända sig till trr re-kryteringsservice, säger ewa ryman, som har arbetat med trr rekryteringsservice sedan starten 1993.

lite krasst konstaterar hon att det egentligen inte är så mycket nytt under solen:

– Kontakter ger dig nytt jobb och företagen hittar nya medarbetare via sina kontakter. Det är sättet att knyta och underhålla sina kontakter som har förändrats i och med sociala medier och till exempel olika arrangemang som jobbkontakter, mässor och speedintervjuer.

Hon tolkar det som att företagen har blivit ännu försik-tigare för att undvika felrekryteringar. Då är personliga möten ett bra sätt för att få ytterligare en kontrollpunkt. Speedintervjuer ger en sådan chans och arrangeras regel-bundet vid trrs olika kontor:

– Spontant brukar de flesta företag som deltar utbrista ”vad mycket duktigt folk ni har här!”. och det är ju så. bland våra uppsagda tjänstemän finns en fantastisk resursbank och det är ett slöseri med kompetens att de går utan jobb.

de Flesta som deltar är bemannings- och rekryteringsfö-retag. De måste ha konkreta uppdrag för en viss yrkeska-tegori. De fungerar som ewa ryman uttrycker det ”som grindollar för de stora företagen”. De arbetssökande ska vara förberedda med sina CV och en kort presentation. Varje intervju pågår i tio minuter.

– Här får man kontakt direkt. i jämförelse med till exempel ett inskickat CV som svar på en annons, så är det oerhört mycket svårare att bli bortsållad här. Här står man

ewaRyman

JesperOlsson

Läge för rekrytering?Läge för rekrytering?

text gUNilla mild NYgrEN foto cHrisTiaN aNdErssoN ocH joHaNNa bErglUNd

Mer omsorgsfull, men snabbare och mer träffsäker. rekrytering har gått från en långdragen process till allt snabbare sökningar via sociala medier, jobbmässor och speedintervjuer. Ta nya vägar till nya medarbetare.


tema ii rekrytera nytt

livs levande och kan prata för sig, förklara och berätta om sin kompetens, mål och personlighet.

även jobbmässor fungerar bra, tycker ewa ryman. Det är ett effektivt sätt att få igång matchning på en ort där den stora arbetsgivaren lagt ner. ofta sker det i samverkan med olika aktörer och bjuder in den bransch och/eller företag som kan tänkas vara intresserad av den kompetens som finns tillgänglig.

– Det är större arrangemang där vi bjuder in 30 till 40 företag, både våra medlemsföretag och branschspecifika rekryterings-företag. till en jobbmässa kommer det uppåt 600 kandidater på en dag – ett effektivt sätt att träffa personer inom ett visst kompetensområde.

att egna kontakter är bästa vägen till nytt jobb är något som trrs statistik har visat länge. tack vare sociala medier har det blivit ännu tydligare och också enklare.

– lite tillspetsat kan man säga att linked in är världens fräsigaste adressbok där alla uppdaterar sina egna uppgifter, säger Jesper olsson, rådgivare på trr och specialiserad på sociala medier.

– lägger man ner lite möda, skapar en bra profil, sätter en kärn-full rubrik och är aktiv, då fungerar det som ett bra bete för företag som söker medarbetare. linkedin kan även känna av din profil och ge förslag på de jobb som dyker upp från företag och rekryterings-konsulter och som kanske passar dig.

Han skrattar och inser att han säljer in linkedin med hull och hår, men säger att han står för det eftersom det fungerar så bra.

– Jag arbetade tidigare på ett rekryteringsföretag. nyligen såg jag på min före detta arbetsgivares sajt att de konstaterade att drygt hälften av tillsättningarna av lediga jobb sker via linkedin. Det är modigt att gå ut med, men det säger också en del om kraften i sociala medier, konstaterar Jesper olsson. n

fråganHur har sättet att rekrytera utvecklats?

jan gutestamVd, matchprovider Xper– Platsannonsen byter skepnad och flyter in i social medier eller andra nätverk. Det delas, tipsas och diskuteras

om arbetsgivare och lediga tjänster. Företagen måste vårda sitt arbetsgivar-varumärke �då ökar också träffsäkerhe-ten likväl som att de arbetssökande bör vårda sin profil i sociala medier.

– i dagens slimmade organisationer märks en felrekrytering mer, man måste träffa rätt. Det blir viktigare att mjuka värden stämmer, personlighet och förmågan att passa in i gruppen. Där fungerar speedintervjuer och auditions bra för att bilda sig en uppfattning om kandidaterna som personer.

”det är sättet att knyta och underhålla sina kontakter som har förändrats i och med sociala medier och arrangemang som mässor och speedintervjuer.”

EWA RyMAN, TRR REKRyTERiNGSSERViCE


icas aPotekskedja, Cura apoteket, expanderar och har stort behov av att rekrytera personal, framför allt farma-ceuter. lilian Dahlstedt, Hr-konsult på ica, nappade direkt när hon fick tips om speedintervjuer hos trr:

– Jag såg chansen att träffa många per-soner med rätt kompetens. Dessutom stod vi inför ett konkret behov att rekrytera bland annat en apotekschef till Värmdö. Jag anmälde intresse att träffa sju eller åtta kandidater, berättar lilian Dahlstedt.

– en extra bonus när kontakten kommer från trr är att personerna oftast är tillgängliga direkt. Har man ett konkret rekryteringsbehov finns alla möjligheter att hitta rätt person snabbt och dessutom utan kostnad.

Varje intervju var satt till femton minuter. – Det känns inte alls stressigt och det räcker till för att

hinna bilda sig en bra första uppfattning om en person. Dessutom ger det mig en chans att presentera företaget, så informationsutbytet går åt båda håll.

Vid just det här tillfället fick lilian Dahlstedt kontakt med Karin Hjertman, en person med rätt bakgrund och gedigen erfarenhet. efter att ha rådgjort internt bokades en längre intervju in. resultatet blev en anställning – Karin Hjertman blev den nya apotekschefen på Cura apoteket på Värmdö.

– Jag fick Karins CV och hon berättade om sig själv och sin yrkeserfarenhet. Det kändes rätt. Hennes gedigna erfarenhet och personlighet passade bra in i rol-len som apotekschef och det första intrycket visade sig hålla ända fram till anställning, säger lilian Dahlstedt.

Hon fick även fler bra kontakter för framtida rekry-teringar och konstaterar att speedintervjuer är ett bra komplement till andra sätt att hitta ny personal.

– Jag är absolut öppen för att prova igen eftersom det finns så många fördelar. att få personlig kontakt direkt istället för att enbart läsa ett CV är värdefullt och ger mer på ett enkelt och bra sätt. n

kariN HjErTmaN, apoTEkscHEfKarin Hjertman rekryterades via speedintervjuer och är nu apotekschef på Cura apoteket:

– Till en början var det lite nervöst, en ovan situation. jag ville verkligen säga det som var viktigt och försökte tänka på att prioritera det jag sa. det var värdefullt att kunna berätta om mina meriter och på det sättet komplettera mitt cV.

– mervärdet med en speedintervju är att få chansen att presentera sig själv, men också att få en bild av och kontakt med det företag som söker personal. det var jättebra att kunna ställa frågor åt båda håll på ett ganska opretentiöst sätt.

träffade rätt i speedintervju

Lilian Dahlstedt


tema n rekrytera nytt

sociala medierlinkedin är bästa jobbsökarsajten och rekryteringssajten. För både företag och arbetssökande gäller att vara aktiv. Här finns cirka en miljon aktiva konton, de flesta tjänstemän i storstäder. Kolla dina kontakters kontakter och se vilka gemensamma nämnare som finns. trr reKryteringsserViceSpecificera din kravprofil och den matchas mot de arbetssökande tjänstemän som har sökt stöd hos TRR. Ett första urval görs av TRRs rådgivare som presenterar ett antal kandidater som matchar profilen. Tjänsten är gratis.

speedinterVjuerKorta intervjuer med kandidater inom ett visst område. Bra för att få direkt kontakt, effektivare än annonser och betydligt mer träffsäkert.jobbmässorStörre event där aktörer inom en viss bransch bjuds in för att träffa kandidater med rätt bakgrund för dem. Effektivt vid stora omställ-ningar där uppsagda med specifik kompetens finns tillgängliga för andra företag inom närliggande branscher.

auditionsAnvänds oftast inom serviceyrken. De sökande får göra en presentation inför publik och stor vikt läggs vid personlighet och utstrålning.hittelönAnställda får en viss summa för tips om bra kandidater. Ett sätt att utvidga kontaktnätet och ger personliga referenser. Vanligt inom konsultföretag där personal-omsättningen generellt är relativt hög.

fråganHur har sättet att rekrytera utvecklats?

eleonore edelbladKonsultrekryterare, manpower– För oss är annonser fortfarande grunden och ett sätt att få vårt nätverk att växa. Det har blivit vanligare med speedintervjuer och jobbmässor. Det är ett bra sätt för företagen att synas, men även annonser skapar uppmärksamhet. Employer branding blir allt viktigare för att locka rätt personer.

– Egna kontakter är viktiga särskilt inom specialistyrken, där fungerar till exempel linkedin bra. Egna nätverk och sociala medier ökar träffsäkerheten efter-som en referens tillkommer automatiskt.

sara dahlströmKonsultchef, peak it & office

— Grunden för oss är annonsering, nätverkande, search och sociala me-dier. Personliga kontakter och relationer är en viktig del, men även platsannonser är enormt viktiga för oss. Vi använder linkedin för det professionella nätverket, men även Facebook för att nå ännu fler.

— Jobbmässor tycker jag är bra. Vi hinner träffa många bra kandidater vid ett tillfälle. Om den anordnas via TRR vill de ha återkoppling på hur deras klienter agerade vid en intervju, det är ett bra sätt att hjälpa dem att komma vidare också.


För att Vara ett av europas ledande kon-sultföretag inom teknik och it är den franska koncernen altran relativt okänd i Sverige. För att hitta rätt medarbetare arbetar man aktivt med att göra sig mer välkänt. ett sätt är att delta på jobbmässor samt arbetsmark-nadsdagar på högskolor och universitet.

– Det ger både många bra kandidater och vi får en chans att visa upp oss, vad vi gör och vilka utvecklingsmöjligheter det finns hos oss, säger Ulf rogers, regionchef på altran.

Han har varit med vid ett flertal jobbmässor av det här slaget och tycker att det är värdefullt att få ett första per-sonligt möte direkt:

– Man hinner få ett första intryck av en person och kan se något mer än ett CV. efter en jobbmässa brukar vi bjuda in dem som vi är intresserade av till en informationskväll. Det brukar vara väldigt bra och uppskattat av alla. Då får kandidaterna chans att se mer av företaget, träffa andra konsulter som berättar om jobbet och vi får möjlighet att prata lite mer med varje person. en rekrytering ska ju fungera åt båda håll.

ulF rogers berättar att jobbmässorna inte alltid leder till jobb direkt, även om man har träffat bra kandidater, men det är ett sätt för altran att bygga upp sin rekryte-ringsbas av bra kandidater. Som konsultföretag behöver de ett ständigt inflöde av duktiga människor inom olika områden.

– Mer sällan använder vi oss av annonser på linkedin och Monster och ännu mer sällan av platsannonser i pres-sen. Då handlar det mer om specifik kompetens som vi söker till ett visst uppdrag.

– ofta är jobbmässorna en följd av större nedläggningar där många drabbas. i vår region har det till exempel varit företag som astra Zeneca, Sony och nokia. i de fallen ger faktiskt mässorna också en värdefull inblick i hur man arbetar inom olika branscher, konstaterar Ulf rogers. n

maria THEliN, koNsUlTMaria Thelin rekryterades via jobbmässa som it- och teknikkonsult på Altran i Malmö:

– jag hade varit på astra Zeneca i drygt nio år och helt utanför söka-jobb-sfären. men när ned-läggningen var ett faktum började jag tänka på att byta yrkesbana. Trr ordnade arbetsmarknads-dagar och en jobbmässa, så jag gick dit. i början fick jag mest prestationsångest, blev blockerad och tyckte inte jag kunde någonting. Turligt nog så var det två dagar och andra dagen gick jag dit och tänkte ”att nu kör jag” och då gick det bättre.

– jag fastnade direkt för altran, det kändes som ett bra företag och jag tyckte verksamheten lät spännande. för mig var det helt nytt att vara konsult så jag blev väldigt glad när jag blev uppringd efter jobbmässan. Nu har jag varit här i nästan två år och trivs jättebra.

jobbmässa ger cHans att visa sig

UlfRogers


mentorn n carin gotblad

carin götblad är förskolläraren som blev jurist, som blev länspolismästare i stockholm. nu är hon regering-ens nationella samordnare mot våld i nära relationer.

Men utredningstiden tar snart slut och hon meddelar att hon söker nytt jobb – helst inom polisen och helst på en operativ chefsfunktion. ledarskap är hennes kärna. Utgångspunkten är alla människors lika värde. Vad driver dig? – Jag vill vara där jag gör mest nytta. Jag tror på att söka sig bort från sina gelikar, in i ”fiendeland”. Då kan man bidra till nya perspektiv och själv bli av med en del fördomar. Jag har inte en traditionell polisbak-grund, men tyckte att polisen behövde mig, så jag sökte mig dit där det handlar om frågor jag vill förändra. hur ser du på ledarskap?

– Jag tror på positiv förstärkning, då är det också lättare att säga när något inte fungerar. en ledare måste visa resultat, det räcker inte med ord. Under min tid som länspolismästare mer än tredubblades till exempel andelen kvinnliga chefer. tricket var att fråga kvin-norna vad de behövde istället för att gissa.

– att lyssna och vara delaktig är jätteviktigt. ett sätt jag använde var medarbetarfrukostar, dit alla fick anmäla sig. Sex personer vid varje tillfälle i en mix där alla var olika. Jag poängterade att jag inte förberedde mig, det skulle inte bli någon återkoppling, men att jag lyssnade. Det kom så otroligt många goda idéer. bland annat upptäckte jag många medelålders kvinnor som hade kompetens, erfarenhet, personlig mognad, men inte tillräckligt med självförtroende för att söka chefsjobb. Då fick de peppning, en andra chans och lyckades fantastiskt bra som chefer. Vi jobbade hårt med att byta plats på kvinnor och män i organisatio-nen. Det kräver ett vidare synsätt på kompetens och ett tålmodigt nötande. hur får man igenom förändringar inom till synes cementerade områden?

– Den högsta chefen måste visa vad som gäller, annars kan nivån under jobba ihjäl sig, men de långsik-tiga förändringarna uteblir. Jobba tvärfunktionellt och underifrån, låt beslutsprocessen ta tid, involvera och förankra, då blir genomförandet snabbare och enklare.

– träna på att vara modig och offensiv. Det är sällan något är så farligt som man tror. är något obehagligt är det bättre att ta initiativet. till en början fanns det säkert de som fnös åt att en före detta dagisfröken blev högsta polischef i Stockholm, men jag ser min bakgrund som en tillgång. Visar man vilken nytta den annorlunda bakgrunden kan göra försvinner sådana attityder. Kunskapsförakt är aldrig acceptabelt. n

text gUNilla mild NYgrEN foto saNdr qVisT

Träna på att vara modig

Tidigare länspolismästaren Carin götblad går gärna mot-ströms. Det fanns de som fnös åt att en före detta dagisfröken blev högsta polischef i Stockholm, men hon visade att en annorlunda bakgrund kan göra nytta.


Vår möjlighet att uppnå hög ålder har förbättrats så mycket att 72 år i dag motsvarar 30 år för cirka hundra år sedan. Från början av 1900-talet fram till i dag har sannolik-heten att

en människa dör före ålderdomen minskat snabbare än vad den gjorde under de föregå-ende 200 000 åren.

Förändringen har nästan gått för fort, enligt fors-karna. Vår bättre fysik medför att vi i industriländerna får svårt att för-sörja vår allt äldre befolkning.

(Di.se)

notiser omvarld

eget kontor Kontorslandskapet fungerar, men ibland är det svårt att koncentrera sig när kolleger pratar eller avbryter. Forskning visar att egna rum ger högre trivsel. Det optimala är kanske en fransk arkitektgrupps lösning med plexiglas som omsluter den egna arbetsplatsen: den stänger ute ljud, men inte gemensamhetskänslan.

Facebooka rätt även här handlar det om tillgänglighet. Dela upp dina

kontakter i olika kategorier med olika tillgänglighet till din information. i dag gör nära hälften av alla arbetsgivare en koll på Facebook vid rekrytering och fyra av tio googlar de arbetssökande. Skapa en bubbla där dina festbilder stannar i rätt krets.

Fri Fritid Stäng av jobbet på fritiden. Fler röster höjs för klara riktlinjer från arbetsgivaren om vad som gäller – kon-stant tillgänglighet eller fritid? (SvD)

skapa utrymme i ditt arbetsliv

72 är det nya 30

Skapa bubblor i arbetslivet för att sätta gränser och må bättre på jobbet.

birgitta jägHem löfvingHr-cHEf, NEVs

... för att ni har fått hjulen att snurra i den före detta saab-fabriken i trollhättan. Vad roligt att anlägg-ningen och många duktiga män-niskor kommer till nytta igen. hur känns det?

– Mycket bra! Vi förbereder start av bilproduktion igen. Under hösten blir vi cirka 340 anställda och ännu fler sysselsatta hos underleverantörer. Många är före detta anställda på Saab Automobile som kan proces-serna, men vi betonar att det här är ett nytt företag som växer fram med en spännande resa framför sig. Vad gör nevs?

– Vi är ett bilföretag som tillverkar produkter under namnet Saab. Vi satsar globalt, men börjar med den kinesiska marknaden och ett fåtal modeller, därefter vill vi utöka både geografiskt och med fler modeller. På sikt vill vi bli ledande tillverkare av elbilar. hur har rekryteringen gått hittills?

– Vi har haft 120 annonser på ett år och är priviligierade som får så många kompetenta sökanden. Många som söker har pendlat till andra orter sedan Saab Automobile gick i konkurs och vill komma tillbaka till Trollhättan.

en eloge

Varsågod! en eloge...

iSTOCK

magnus anderssonVD, Orrefors Kosta Boda, efter beslutet om nedläggning av glasbruket i Orrefors (SvD)

”alla kan skära bort människor, det svåra är det som kommer efteråt.”

kärleksboosta cHefen En chef får sällan direkt kritik eller direkt beröm. Men även chefer är människor som behöver uppmunt-ran och uppmärksamhet för sina insatser. Skriv ett kärleksbrev till chefen när hen har gjort något bra, visat tillit till medarbetarna eller hanterat konstruktiv kritik på ett bra sätt. Det är känslorådgivaren Karen Vistesens råd i boken ”Kae-restebrev – skriv med hjertet”. Hon ivrar för kärleksbrev i alla typer av relationer och med chefen har vi ju en viktig sådan. (ingenjörskarriär)


Nya grepp och smakfulla erbjudanden. Stefan Hägg och kollegan Susanne Corse tog till aktiv marknadsföring av den kompetens som fanns bland personalen i Cloettas nedläggningsdrabbade gävlefabrik.


sa gjorde vi cloetta

bara ett halVår efter att de två konfektyr-jättarna Cloetta och leaf gått samman togs beslutet att lägga ner tre fabriker inom den nybildade koncernen. en av dem är anlägg-ningen i gävle där 152 medarbetare, varav 36 tjänstemän, berörs.

– Då hade vi arbetat med lean Production i drygt tio år och halverat våra produktionskost-nader. beslutet togs på central nivå, där man tog hänsyn till hela produktionsnätverket. att gävlefabriken läggs ner har alltså inget sam-band med lönsamhetsproblem, säger Susanne Corse, Hr-chef på Cloetta i gävle.

gäVleborgs län är sedan tidigare hårt drabbat av nedläggningar och har landets högsta arbetslöshet med elva procent. Dess-utom skapade just den här nedläggningen ett lokalt trauma av ett annat skäl. ahlgrens bilar och läkerol har en stark kulturell koppling till gävle och har tillverkats här sedan 1953 respektive 1909. godiset ses som stadens klenod.

– Så nedläggningen är tråkig för gävle på flera sätt. Det blev många negativt vinklade inslag i de lokala medierna till en början. lite trist, vi vill ju att våra medarbetare ska få nya jobb. Då är det inte bra om de enbart porträtt-teras som offer, även om det naturligtvis är jobbigt för våra medarbetare, speciellt alla de som arbetat här i flera decennier, säger Susanne Corse.

Hon och hennes kollega Stefan Hägg,

kvalitets- och miljöchef, som är projektledare för omställningsarbetet på halvtid, insåg att de måste göra allt de kan för ingjuta hopp hos medarbetarna.

– Vi fick en lång förberedelsetid. beskedet kom i mars 2012 och verksamheten ska vara avvecklad den 1 januari 2014. Vi började med att försöka förklara och motivera. Vi satte upp målet att alla som önskar ska få ett nytt jobb. För att alla skulle få klart för sig vilka möj-ligheter som finns, kopplade vi tidigt in trr trygghetsrådet och en aktör för medarbetar-na på kollektivsidan, berättar Stefan Hägg.

monika åkerblom, rådgivare hos trr i gävle, tycker det var bra att Cloetta så snabbt tog tag i omställningsarbetet:

– redan i april 2012 satte vi i gång work-shops med chefer och fackliga representanter. i november genomfördes framtidssamtal med tjänstemännen för att få igång tankar och börja planera framåt.

Susanne Corse påpekar att förhandlingar mellan företag och fack pågick ända fram till årsskiftet 2012/13 och att man först när ett avtal var klart kunde sätta igång med omställ-ningsarbetet på allvar.

– risken är att många väntar för länge med att söka nya jobb, men efter sommaren har vi märkt en ökad aktivitet hos medarbetarna. Det beror naturligtvis på att stängningen när-mar sig, men troligtvis också på vår kampanj Nya möjligheter med bland annat en egen

+

+

+

--

--

lokala företag får upp ögonen för att här finns kompetent personal.ingjuter stolthet, mod och hopp hos medarbetarna.Positiv medial uppmärksamhet som tar bort offerstämpeln.

De mest kompetenta medarbe-tarna kan försvinna alltför snabbt.Medarbetarnas egna drivkrafter riskerar att försvagas.

en särskild webbplats där medarbetarna lanseras som specialister i lean Production. godislådor till intressanta företag för att marknads-föra sajten. framtidsmässa med speedintervjuer… Cloetta tar annorlunda grepp när företagets fabrik i gävle läggs ner.text ToVE gYllENsTiErNa foto briTT maTTssoN

sockradomstallning

webbplats, säger Susanne Corse. idén föddes när hon och Stefan Hägg

spånade kring hur de skulle gå ut och mark-nadsföra den stora kompetens som finns på anläggningen:

– att vi skulle trycka just på vår kompetens inom lean Production, kändes självklart. Vi har ju varit något av en mönsterfabrik på om-rådet. Vi ville göra något som stack ut, som att skicka ut en godispåse. Vi kopplade in en kontakt med erfarenhet från reklambranschen och så föddes kampanjen Nya möjligheter, berättar Stefan Hägg.

På webbplatsen nyamojligheter.nu kan


sa gjorde vin cloetta

man läsa om den resa som gävlefabri-ken gjort inom lean Production och om alla kompetenta medarbetare som kan rekryteras härifrån. För att marknadsföra sajten tillverkades en godislåda med läkerol och ännu mer information. ett 80-tal lådor skickades ut till personalche-fer, VDar och platschefer hos intressanta lokala företag.

Före utskicket ordnades en presskonfe-rens som resulterade i flera inslag i såväl lokala medier, som i expressen. och nu var inslagen positivt vinklade. ganska snabbt hörde ett tiotal företag av sig. Kontakterna följs upp med telefonsamtal. Webbplatsen har hittills haft drygt 500 unika besökare.

– Vi åker också ut och föreläser på olika företag i länet om vår lean-resa. Vi tar med oss några av våra medarbetare, så att de får chansen att sälja in sig där, säger Stefan Hägg.

i det externa arbetet har Cloetta fått draghjälp av både landshövding och kommundirektör.

internt har ambitionen varit att hela tiden hålla medarbetarna informerade om allt som sker. i ett strategiskt placerat hörn på arbetsplatsen finns en anslags-tavla med allt som pågår – interna och externa jobbannonser, utbildningar och så kallade ”nyttigheter”.

– Det kan handla om att arbetsförmed-lingen, Pensionsmyndigheten eller olika

bemanningsföretag kommer på besök för att informera. Dessutom har vi vecko-möten med alla chefer.

sociala medier är ytterligare en kanal som används i informationsflödet – lin-kedin som vänder sig till rekryterare och Facebook, som är populär bland medar-betarna internt.

– Facebooksidan skapar ett driv. Här berättar man till exempel om man fått nytt jobb och andra gratulerar, säger Stefan Hägg.

Just att väcka medarbetarnas egna drivkrafter ses som viktigt.

– Vi vill ju inte vara som en curlande förälder, utan alla måste inse att det är deras eget ansvar att skapa sin framtid, säger Susanne Corse.

en extra utmaning under omställnings-perioden är att hålla igång produktionen ända till stängningen, trots att beman-ningen succesivt minskar.

Den 1 augusti hade 14 av 36 tjänstemän ny sysselsättning, arbete eller studier varav två internt. På kollektivsidan har 25 av 117 ny sysselsättning.

Under hösten intensifieras aktivite-terna. bland annat ordnas i september en framtidsmässa på fabriken, där besö-kande företag kan genomföra speedinter-vjuer med potentiella kandidater. n

nyamojligheter.nu kolla in cloettas nya grepp

Skapar nya möjligheter, men vill inte curla de uppsagda medarbetarna. Stefan Hägg och Susanne Corse ser till att alla tar ansvar för sin framtid.


Den 10 oktober bjuder TRR in till en jobbmässa och mötesplats där företag som söker nya medarbetare

får chansen att träffa kompetenta kandidater. Ett 30-tal företag deltar och närmare 600 kandidater

brukar besöka jobbmässorna.

läs mer om trrs aktiviteter i höst på www.trr.se.

björn samuelssonrådgiVarE, sköVdE ocH Trr:s projEkT om omsTällNiNg Vid oHälsa

i ett projekt som har löpt under ett år har trr arbetat med att vässa sin metod för att bättre stötta personer med någon form av ohälsa som söker stöd hos trr efter en uppsägning.

Mellan fem och tio procent av dem som söker stöd hos trr har någon form av ohälsa – fysiskt, psykiskt, socialt eller en kombination. Syftet med projektet har varit att riva hindren

1. Vad har du för bakgrund?– Utbildning inom HR och en

bred yrkesbakgrund. Jag har bland annat varit i byggsektorn, byggt upp näringslivsenheten vid Högskolan i Skövde och arbetat som ombudsman inom Unionen. På TRR har jag varit i drygt tio år, i två omgångar.2. Vad är bäst och sämst med job-bet som rådgivare?

– Det bästa är att få möjlighet att bidra till en persons utveckling mot en ny lösning, anställning eller start av företag. Det svåraste är när regel-verken inte samverkar, man ser en lösning men trögheten i olika system gör att det inte går.3. du har varit involverad i trrs projekt om omställning vid ohälsa. Vad innebär det?

– Projektet syftar till att vässa och ut-veckla våra redan befintliga metoder för att bättre passa personer med nå-gon form av ohälsa som söker TRRs stöd efter en uppsägning. Med enkla medel har vi uppnått fina resultat.4. hur har arbetet inspirerat dig?

– Framför allt har jag fått fler verk-tyg i min verktygslåda. Jag har blivit snabbare på att identifiera eventuell ohälsa genom att ställa rätt frågor redan vid första mötet. är vi tydliga är individens väg tillbaka till nytt jobb betydligt kortare, kontakterna med andra aktörer underlättas. 5. hur ser arbetsmarknaden ut i skövdetrakten just nu?

– läget är försiktigt positivt. Det känns som om vi har bottnat, men nu sakta vänder uppåt. Offentlig sektor, fordonsindustri och mindre företag anställer igen. Och precis som överallt är det egna kontakter och nätverk som är mest effektiva för att hitta nytt jobb.

projekt hittar väg ur ohälsa5 frågor till...

Hitta jobb på nalen

träffa trr hos förbundenUnder hösten medverkar TRR på möten arrangerade av iKEM (innova-tions och kemiindustrierna i Sverige) och industriarbetsgivarna. Först ut är Sundsvall den 17 oktober.

nyamojligheter.nu kolla in cloettas nya grepp

ändring för age AGE är det kompletterande inkomstskydd en stor andel uppsagda tjänstemän är berättigade till enligt omställ-ningsavtalet. Nu har en tidsbe-gränsad ändring gjorts i avtalet. En anställning som avslutas genom en överenskommelse, utan att en uppsägning ägt rum, berättigar nu till AGE (avgångersättning). Facket och företaget ska dock vara över-ens om den faktiska övertaligheten. läs mer på trr.se/for-uppsagda/din-ekonomi/Vem-far-age/

iinotiser trr

och hitta nya vägar inom ramen för trrs verksamhet. Projektgruppen fick utökat stöd, till exempel mer tid med rådgivaren, en djupare analys av nuläget och mer stöd i kontakterna med arbetsförmedlingen och Försäk-ringskassan. resultatet blev positivt: 48 procent av deltagarna fick nytt jobb efter 12 månader. läs hela rapporten på www.trr.se

JEPP

E G

USTA

VSSO

N

iSTO

CK

TRR hittar nya vägar ut på arbetsmarknaden för klienter med ohälsa. Läs mer om det lyckade projektet Omställning vid ohälsa.


skaffadigbollkoll

Du kan ha mött honom eller hen-ne, den där personen som gärna – och liksom i förbifarten mellan alla viktiga uppgifter – droppar

något om sin fantastiska förmåga att hålla många bollar i luften. budskapet är tydligt: Det är mycket nu och det fixar jag galant, jorå så att…

Men frågan är om den där påstådda mäster-jonglören får så mycket gjort egentligen. är han eller hon snarare bra på att slänga upp saker i luften bara för att hamna mitt i ett regn av neddimpande bollar och slutligen flyta runt i något som liknar ikeas bollhav?

Ja, den bilden är naturligtvis tillspetsad, men inte alldeles osann. Personer med höga tankar om sin simultankapacitet överskattar ofta sin förmåga, och är sämre än andra på att göra flera saker samtidigt, visar en studie från Utah University.

i studien har ett hundratal personer deltagit i en serie tester medan forskarna ville hitta

svaret på frågan: Vad gör de som påstår sig vara mästerjonglörer så mycket bättre på att göra många saker samtidigt?

– Vi letade efter vad de är bättre på, men vi hittade det inte, säger forskaren eyal ophir i ett pressmeddelande.

Slutsatsen blev i stället att många bollar i luften-människor betalar ett högt pris:

– allt distraherar dem, summerar forskaren Clifford nass.

De som vanligtvis gör många saker samtidigt klarar inte att stänga ute störande

Glöm klyschan.Gör en sak i taget.

Vi är inte designade för att göra tusen saker samtidigt. den som kan prioritera, ta en sak åt gången och plocka ner bollarna en i taget blir mest effektiv på jobbet. forskning visar att mästerjonglörerna inte är så bra som de tror.text aNNika HällqVisT illustration kajsa EldsTEN

eyal Ophir

CliffordNass

PetraBrask


moment, är för splittrade för att fokusera och utföra en uppgift väl. Dessutom är de risk-benägna och blir lätt uttråkade, visar studien.

De som bäst klarar av att utföra flera uppgifter samtidigt är de som sällan gör det, visar studien. Det är en sak i taget-personer som kan koncentrera sig på den uppgift de har framför sig, även om bollarna flyger i luften runt omkring dem.

eFFektiVitetskonsult Petra brask skrattar igenkännande åt många bollar-klyschan som har varit på modet i platsannonser och efter-frågad hos jobbkandidater.

– Uttrycket har blivit lite slitet, nästan lite komiskt, eftersom alla någonstans vet att det inte går. Vad jag tror att man egentligen efterfrågar är förmåga att prioritera bland upp-gifterna, att se vilken boll som är viktigast att plocka ner just nu, och att kunna fatta beslut utifrån det, säger hon.

att vi inte blir effektivare av ett evigt jong-lerande, det skriver Petra brask under på.

– Vår hjärna är inte konstruerad för det. när vi blir avbrutna i en arbetsuppgift tar det tid för hjärnan att ställa om till den nya uppgiften och att komma tillbaka till den första upp-giften. efter ett antal avbrott kommer vi inte tillbaka till full koncentration.

enligt Petra brasks egen undersökning bland klienter blir vi avbrutna på jobbet var åttonde minut då vi fångar någon boll som flyger förbi. Vi gör det för att vi är schyssta, och kanske för att vi vill känna oss lite oumbärliga.

så tar du en sak i taget:

1. Skriv en att göra-lista för arbetsdagen. Den avlastar hjärnan som annars vill rabbla uppgifterna om och om igen, vilket tar energi och ökar risken för dubbelarbete och att

något glöms bort.

2.Prioritera i listan. Plocka ner de viktigaste bollarna först. Skulle det dyka upp nya, handlar det om att omprioritera. Vilka bollar kan du snabbt passa vidare? Vilka kan du

slänga av planen? Vilka behöver du spela nu?

3. Planera in särskild tid för olika arbetsuppgifter. Då får hjärnan koll och kan fokusera. Sätt av särskild tid för till exempel mejl och möten så att detta inte stör när du behöver

sammanhållen tid för uppgifter som kräver koncentration.KällA: Effektivitetskonsult Petra Brask

skippa bollhavet!

– Ja, men vi vill så väl. Vi är omtänksamma och vill inte att andra ska drabbas av att vi exempelvis inte svarar snabbt på mejl.

Men alla bollar som studsar ner på skriv-bordet och dyker upp på skärmen innebär ständiga avbrott som inte gynnar ett gott arbetsresultat.

– ett ständigt hoppande mellan uppgifter tröttar hjärnan, vilket gör att vi riskerar att inte orka med viktiga uppgifter. För mycket hop-pande kan till och med göra att vi börjar förha-la viktiga uppgifter för att hjärnan är så trött. och oavslutade saker blir en plåga, eftersom hjärnan vill se en början och ett slut, annars måste den hålla igång många trådar samtidigt. De där trådarna ligger där och tickar, poppar upp och stör, samtidigt som vi måste fokusera på den uppgift vi håller på med just nu.

För många bollar i luften kan också göra att vi glömmer. Korttidsminnet, eller arbetsmin-net som det också kallas, är något av en flask-hals i systemet, och där kan det bli stopp.

– i snitt kan vi ha sju saker i hjärnan sam-tidigt. Kommer det då in en åttonde trillar något bort.

Petra brasks generaltips är därför att av-lasta hjärnan, och att i den mån det går, ta en boll åt gången.

– Verkligheten i dag är att vi måste göra många olika saker samtidigt. Vi behöver kunna hoppa mellan arbetsuppgifter, men ändå ta en sak i taget. För att kunna göra det bra behöver vi kunna fokusera och då behöver vi samman-hållen tid utan avbrott, avslutar hon. n

”i snitt kan vi ha sju saker i hjärnan samtidigt. kommer det då in en åttonde trillar något bort.” PETRA BRASK, EFFEKTiViTETSKONSUlT

AJ,AJ,AJ! Stå inte och lyssna på neddim-pande bollar. Fokusera, gör en sak i taget och prioritera – då blir du mest effektiv och får mest gjort.

sa gjorde vi

tema

notiser

vårda talangerrekrytera nytt

skaffa bollkoll

sockrad omställning

det riskerar att bli en corporate bullshit-klyscha: Talent Mana-gement. Det är något många säger sig syssla med, men som få riktigt lyckas få till. Konsten är att integrera tankesättet i hela verksamheten och företagskulturen, säger Niklas Hedin, VD på Centiro Solu-tions, Sveriges bästa arbetsplats 2011. Han konstaterar att det gäller att ständigt försöka se och förstå vad varje enskild individ be-höver för att lyckas. Bra Talent Management lönar sig med 26 procent högre intäkter per anställd enligt en undersökning från Deloitte. lär dig vårda talangen. På riktigt.

bästa tiPset Att gå till jobbet varje dag måste kännas menings-fullt. Ha hjärtat och hela kroppen med i det du gör, då blir det du gör bra och ger framgång. läs fler tips och kloka ord från inspiratören och författaren Per lange.

sätten att rekrytera har föränd-rats. Den traditionella platsannonsen fyller fortfarande en viktig funktion, men allt mer används nya sätt att mötas, få personliga kontakter och komma snab-bare till ett första möte. TRR anordnar

en mängd olika sätt för att underlätta matchningen av arbetssökanden och företag med rekryteringsbe-hov – jobbmässor, speedintervjuer

och TRR Rekryteringsservice är några. Ewa Ryman och Jesper Olsson på TRR berättar mer om de nya vägarna till nya

medarbetare. Cura apoteket berättar hur

de hittade en ny apotekschef via en speedintervju och konsultföretaget Altran hur de ofta använder sig av jobbmässor för att rekrytera och göra sitt företag känt i rätt kretsar. inspireras till nya rekryteringsvägar.

cloetta lägger ner Gävlefabriken och 152 med-arbetare berörs. Ahlgrens bilar är en del av Gävles själ, men vid årsskiftet tar det slut. Med engagemang och nytänkande har man tagit sig an omställningen och skapat ett sug efter medarbetarnas kompetens, till exempel inom lean Production. Godis-lådor, en egen sajt och framtidsmäs-sor är några nya grepp. läs mer om en sockrad omställning.

4

6 1218

3mentorn

caringötblad,utredaregå mot strömmen och använd alla erfarenheter till att verka där man gör mest nytta. Hennes utgångspunkt är alla människors lika värde. Positiv förstärkning, tydlig-het och tvärfunk-tionellt arbetssätt är hennes goda råd för att lyckas som chef. Carin Götblad är före detta polismäs-taren som nu är regeringens natio-nella samordnare mot våld i nära relationer.

Karin Hjertman blev apokteschef via en speedintervju.

trr-tidningen n pa 3 minuter

Posttidning bAVSäNDARE BEGRäNSAD EFTERSäNDNiNGTRR TRyGGHETSRÅDETBOX 16291103 25 STOCKHOlM

14

sluta Försöka hålla många bollar i luften samtidigt. Det är varken effektivt eller sunt. Ett ständigt hoppande mellan uppgifter tröttar hjärnan, vilket gör att vi riskerar att inte orka med vik-tiga uppgifter. Det konstaterar effekti-vitetskonsult Petra Brask. Plocka ner bollarna och fokusera istället.

Documents

TRR-tidningen nr 3 2013