Tidningen Skogsentreprenören nr 5-2012

SKOGSENTREPRENÖREN 4 • 2012 1

En mEdlEmstidning från smf # 5• 2012

helg för hela familjeni Åre

SkogSEntrEprEnörEn

DeSSUTOm • TOmTen Delar UT klappar

• marie Wickberg avUnDaS inTe SkOgSenTreprenörerna

• enTreprenör bjöD in SkOgSägare

• jOhan bööS, Sg finanS UnDrar vem SOm vÅgar SaTSa pÅ SkOgen

•bOrTSäTTningSövningar

• alla vinnare i Åre

Allt från SMf-StäMMAn och MäSSAn

Smf gjOrDe SiTT pÅ mäSSan för aTT lOcka näSTa generaTiOn Till SkOgen

nu måste fler ta sitt ansvar– vi frågar om resursfrågan

”STOr förbäTTringSpOTenTialnär DeT gäller TrakTDirekTiven”

vi reder ut skillnaden mellan apse och abse

SP561LF - med flerträdshantering

Med sin kompakta och smidiga design ikombination med den patenterade hjulupp-hängningen är SP´s skördaraggregat det perfekta valet för avverkning med flerträds-hantering.

Välkommen till vår mellandagsvisning

i Ljungby den 28-29 december

Tel: 0372-25342 • www.spmaskiner.se

Skogsentreprenören1211_Layout 1 2012-11-15 13.44 Sida 1

Se vårvideo

www.markusson.se

Se vår video med senaste modellerna påwww.markusson.se

4 950

Vi är butiken där arborister, skogsarbetareoch de som gärna vistas utomhus

kan hitta bra produkter till bra pris med vänlig kundtjänst!

Kolla in på [email protected] • 0760-155 646

JohnDeere.se

John Deeres effektivaste slutavverkare någonsin!Med nya 1470E i IT4-utförande flyttar vi fram positionerna ytterligare. Vi kan därför erbjuda en XL-skördare som ger både suverän produktivitet, lägre ljudnivå och förbättrad avgasrening.John Deeres nya hydrauliksystem för effektivare slutavverkning finns även på 1270E IT4. Våra säljare informerar gärna mer om detta – samt om alla övriga nyheter på John Deeres IT4-modeller.

1470E IT4

Skogsentreprenoren_v48.indd 1 2012-11-28 14.49

4 SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

InStIck: JohAn BööS

Att finansiera skogsentreprenö-rer har generellt sett alltid inne-burit att bevilja stora krediter till mindre företag, som ofta har

mycket små marginaler och inte myck-et till buffert för att klara av ett mins-kat intäktsflöde. Ett stillestånd på en eller flera månader kan följaktligen bli förödande. Då kan ett anstånd med åta-gandena till finansiären vara avgöran-de för företagets fortsatta överlevnad. Min uppfattning är att alla som ansökt om anstånd är medvetna om att det inte kan tas för givet att det beviljas, efter-som finansiären ogärna vill öka sin risk.I många andra branscher bygger företagen ofta upp en buffert under goda år, för att användas när det är lite sämre tider. För att kunna bygga upp denna buffert krävs att företaget har en skälig vinstnivå. En fråga jag ställer mig är: varför kan inte skogsentreprenörerna bygga upp en buf-fert för att hantera perioder med mindre jobb eller stillestånd?

Det finns sannolikt mer än ett svar på den frågan. Själv funderar jag på om ersätt-ningsnivåerna till skogsentreprenörerna är rimliga. Dessa tar en stor risk genom att skuldsätta sig med flera miljoner kronor för inköp av maskiner, något som blir extra tydligt när det rör sig om en enskild firma eftersom den personen sätter sin privata ekonomi på spel. Inom finansbranschen

måste en affär med hög risk generera en högre intäkt än en affär med låg risk för att kompensera den ökade risken. Min bedöm-ning är att en skogsentreprenör inte har samma möjlighet till ökade intäkter, eller ens rimliga sådana. En orsak till att den-na situation uppkommit är att det finns en handfull stora uppdragsgivare och många mindre entreprenörer, något som resulte-rar i stor konkurrens mellan entreprenö-rerna och möjlighet för uppdragsgivarna att ställa hårda krav.

nU när kOnjUnkTUren viker i Europa och kronan stärkts minskar Sveriges konkurrenskraft och det blir ett kärvt exportklimat. Denna situation påver-kar våra kunder inom skogen negativt, då besked om minskade volymer och stille-stånd hör till vardagen. En försämrad finansiell situation ökar sannolikheten för anstånd och obestånd, något som kan leda till minskad riskaptit. En ökad andel anstånd och obestånd är normalt i en låg-konjunktur, men skogsentreprenörerna förefaller ha svårare än andra att parera sådana nedgångar. En minskad riskaptit hos finansiärerna får till följd att entrepre-nörerna får det besvärligare att hitta finan-siering.

En sådan utveckling gynnas ingen av. Uppdragsgivarna behöver entreprenörer-na. Entreprenörerna som behöver finan-siera sina inköp av maskiner behöver finansiärer. Det finns med andra ord ett beroendeförhållande mellan dessa tre par-ter. Min förhoppning är att alla inblandade inser detta och vågar satsa för en ljus fram-tid för alla aktörer inom skogen.

SG Finans ska även fortsättningsvis sat-sa på att finansiera de svenska skogsentre-prenörerna. De krav vi kommer ställa på kreditvärdighet hos entreprenören är bero-ende av ett ökat ansvarstagande från upp-dragsgivarna. Detta för att få en rimlig riskspridning mellan skogsentreprenörer-na, uppdragsgivarna och SG Finans.

jOhan bööSKREdiTchEf, cREdiT RiSK MaNaGER, SG EquiPMENT fiNaNcE

här bjuds personer med kunskap om hur skogsnäringen fungerar in för att ge sin bild av skogssverige i allmänhet och Sveriges skogsentreprenörer i synnerhet.

ansvarig utgivare: ulf Sandströ[email protected]

Redaktör: Erik Säfvenberg [email protected]

annonser: Mikael Wännström090-71 15 25, E-post:E-post: mikael.wannstrom@ display-umea.se

adress: Tyska Brinken 28111 27 Stockholm Tel. 08-655 41 90fax. 08-655 41 45

E-post huvudkontoret: [email protected]

Produktion: dynamo Press aB Tryck: Tryckmäklaren i Norrupplaga: 10 000

internet: www.skogsentreprenad.nukontakt

Vem vågar satsa på skogen?


Men det verkar skogsbruket göra. Den som har varit med några år känner ju till den fantastis-ka utveckling som skogsbruket genomgått. Det har bland annat gällt produktivitetsutveckling-

en (alla känner väl till Skogforsks utvecklingskurva). Det har gällt yttre och inre miljöfrågor och inte minst skogsyr-kesutbildningen. Kompetensförsörjningen har alltid varit en central fråga som också medverkat till en snabbare utveckling av skogsbruket. Den medvetne inser att utan utbildning och kompetenshöjande insatser går det inte att rationalisera verksamheten.

För att en så positiv utveckling ska kunna ske krävs kompetenta ledare som såväl vågar ta ansvar, som också har en någorlunda bra kompass och en moral som gör att man framstår som en hederlig kulturbärare. Ingen vill föl-ja den som det inte går att lita på.

Efter de sista åren i SLA måste jag ändå fråga mig om det inte behövs utbildningsinsatser lite varstans. När det gäller kompetensförsörjningsfrågan så är det en fråga som handlar om långsiktighet. Det är en alldeles för viktig frå-ga för att handläggas som ett projekt eller ad hoc-fråga.

SLA Mellan hade en plan som man också beslutade att fortsätta med vid sista styrelsemötet. Dock kom den aldrig till stånd då beslutet om att lägga ner distriktet kom strax efter. Det var ett dåligt beslut ur företagens perspektiv, menar jag, då lösningen inte fanns utan ersattes av ett pro-jekt, en ad hoc-lösning. Det är viktigt att centrala organi-sationer och företagsledningar framstår som goda föredö-men då det är de som bygger kulturen, och inte tvärtom.

Kulturen inom SLA har byggts sedan 70 talet och har inte förändrats så mycket förrän nu på senare år. Lite kon-servativ, men väldigt bra för företagen, då man visste vad förbunden hade ansvar över och vilka personer man skul-le vända sig till. Kollektivavtalen och de centrala frågorna som kompetensförsörjning och arbetsmiljö var de viktigas-te, vilka förutom avtalet kräver till exempel djup kunskap om utbildningssystemet (hur man påverkar), företagens villkor och behov (vad arbetar man mot för mål) och myn-digheter (påverka i tidiga skeden). För det krävs bransch-kunskap (lång och gedigen) och helhetssyn, samt lite klok-skap och ett brinnande engagemang.

Den stora omställning som skett av skogsbruket sedan 80-talet har framförallt inneburit en entreprenörisering, en decentralisering av det funktionella skogsbruket, pro-duktionen. Entreprenadföretagarna har fått ett stän-digt ökat ansvar, samtidigt som en urskillningslös pris-press har gjorts, utan att decentraliseringen har följts av befogenheter som annars hade varit naturligt i en sådan utveckling. Inom SLA Mellan fanns det en insikt om vik-ten av att ge entreprenörsgruppen ett ökat inflytande över arbetsgivarfrågorna. En del i detta var bland annat att distriktet tog in en entreprenör som ordförande. En annan var att lägga upp en långsiktig strategi för kompetensför-sörjning.

Vad gjorde Skogsbrukets Yrkesnämnd (SYN) under 1980-2007 då jag var ansvarig för verksamheten. En part-sammansatt grupp som skulle driva utvecklingen inom yrkesutbildning, arbetsmiljö och kompetensförsörjnings-området.

Utvecklingen att företagen började göra om sina anställda till företagare började på 80-talet (AT-ägande) och fortsatte under 90-talet med att utveckla uppdragstagare av anställda avverkningsgrupper.

För att underlätta för de mindre företagens utveckling arbetade jag om SYN:s arbetssätt något till att bli mer pro-jektinriktat, då det fanns en potential i att driva utveck-lingsprojekt parallellt med de långsiktiga och kontinuer-liga utbildnings- och arbetsmiljöfrågorna. Dit tillhörde Yrkesutbildningen, fort- och vidareutbildningen, valide-ring, kontakterna med myndigheter och utbildningsan-ordnare och arbetsmiljöfrågorna. Mycket av arbetet hand-lade om att skapa förståelse för detta hos myndigheter och medverka till en ansvarsfull utveckling för såväl blivan-de arbetsgivare som anställda. OCH-projektet där SYN var styrgrupp utgjorde väl ett slags crescendo i denna utveck-ling.

Genom åren har Skogsbrukets Yrkesnämnd SYN tagit fram SYN-kurserna, SYN-modellen, Skogsbruk i utveck-ling, ”Det handlar om oss”, checklistor hos Prevent och så vidare, allt för att underlätta utvecklingen och verksamheten i skogsbruket. Så tillkom till exempel Branschprogrammet för Arbetslivsfonden där skogsbruket fick cirka 120 miljoner kronor där SLU också tog fram ALFS-nyheter på vårt uppdrag. När jag skrev programmet byggde det mycket på tidigare arbetsmiljöprojekt som SYN drivit, men också på forskning från SLU och Skogsarbeten. SYN och förbundet framstod som progressiva och utvecklings-inriktade vilket andra förbund och yrkesnämnder vittna-de om. Det var en tid då de centrala parterna tog fram indu-striavtalet och vi pratade om medparter, inte motparter eller att facket skulle ha ”hål i huvudet”. Också en del i den kultur som fanns.

Två gymnasiereformer var genomförda. Den tredje var påbörjad, men jag nekades att fortsätta arbetet, trots att jag ombetts av dåvarande ordföranden i SYN att fullfölja genomförandet av reformen, för att säkerställa innehåll och ersättningsnivåer bland annat. Den logiken förstod jag aldrig och inte de andra branscherna i arbetsgruppen på Skolverket eftersom jag var den drivande i gruppen.

SLA utgör en grupp av diversifierade företag som ingår i en grupp av företag (SLA, Skogsindustrierna och Trä- och möbelindustriförbundet) som heter Arbio och ingår i Svenskt Näringsliv, som är en sammanslagning av SAF och industriförbundet.

Skogsindustrierna bildar arbetsgivarorganisation till-sammans med Stål och metall och gruvorna, antagligen för att de har liknande förutsättningar och deras kulturer lik-nar varandra mer än de i Arbio.

Så vad gör SLA Skog för att möta den verklighet som skogsentreprenörerna står inför? Efter jag varit verksam nästan ett helt arbetsliv i skogsbruket och 21 år inom SLA, så framstår det som att den kultur som var så stabil har fal-nat ordentligt och nu vet man inte vart man vill. Vem tar ledningen i denna fantastiska utmaning, där det gäller att skapa goda förutsättningar för fortsatt verksamhet?

Min fråga till de som ser sig som goda ledare i skogsbru-ket är: Hur ser ni på framtiden? Vilken kultur vill ni ska vara bärare för att branschen ska vara attraktiv för ungdo-mar att jobba i?

Kortsiktiga kompetensförsörjningsprojekt brukar vara bortkastade resurser, så när ska kompetensförsörjnings-frågan bli långsiktig? Vem tar rodret och blir kapten på skutan?

per bOrgfÖRE dETTa KaNSlichEf fÖR SYN Och aNSvaRiG fÖR uTBilNiNGSfRåGOR

På aRBiO aB. NuMERa EGEN fÖRETaGaRE

per borg, före detta kanslichef för sYn

Inget fartyg seglar utan kapten

DeBAttören


trAktplAnerIng

Sju snabba frågor har fått ett, kanske väntat, men beklämmande resultat. I

studien av Tomas Johannesson på Skogforsk till medlemsföretag i SMF ges en bild av hur dåligt det fungerar med traktplanering och direktiv. Tomas Johannesson berättar att studien bekräftar det man redan trodde, att det fanns stora brister, men att resultaten i flera fall visade på en ännu värre bild än förväntat.

– framför allT är jag förvånad över att det är så väldigt kort fram-förhållning på traktdirektiven. 90 procent av de som svarat har fått direktiven mindre än en månad före avverkning och 60 procent mindre än en vecka innan. Det gör det ju i många fall omöjligt att bedriva barmarksplanering och

omöjligt att planera sina resurser långsiktigt, säger han.

Tomas Johannesson tycker att entreprenörerna borde få trakt-direktiven tre månader innan avverkning.

– Det vore rimligt för att man ska kunna planera sitt arbete. I dag är risken stor att entreprenö-ren drabbas av stora intäktsbort-fall genom att de får vänta eller för att basvägar, avläggsplatser och vändytor inte fungerar som det var tänkt. Kartmaterialet är också ofta dåligt som gör att lut-ningar och virkeskoncentrationer inte finns utmärkta.

Det är tydligt var ansvaret lig-ger.

– Ansvaret är uppdragivarnas. Det är deras ansvar att förse sina entreprenörer med bra traktdi-rektiv i god tid innan avverkning

annars riskerar man en mängd onödiga kostnader som sällan följs upp.

vikTigaST är änDÅ de risker som det innebär att få planering-en så sent inpå avverkning.

– Vi arbetar hårt inom hela branschen med att minime-ra markskadorna och då krävs att det finns kunskap om var på trakterna de bästa bärigheterna finns och var det kan vara lämp-ligt att göra eventuella överfarter. Annars riskerar man att mark-skadorna ökar eftersom man inte hinner gå igenom trakterna och planera basvägar till exempel. I värsta fall får planeringen i stort sett göras från hytten. Ett stort fokus på markskadeproblemati-ken är viktigt men en bra plane-ring har flera dimensioner. Han

Det finns stora brister i traktplanering och traktdirektiv visar en studie gjord av Skogforsk byggd på enkätsvar från medlemmar i SMF.– Vi visste att planeringen var eftersatt, men att den var så här dåligt trodde vi inte, säger Tomas Johannesson på Skogforsk som gjort undersökningen.

www.arbetsvagnar.se

ARBETS

AGNARSWEDEN AB

®

Ny tank, nytt elverk, ny boggie, nytt drag, nytt skåp, ny fatlyft, nya sidofack,ny centrallåsning m.m

NYHETER2012

Stora brister i traktplanering

Tomas Johannesson.


nyA föreSkrIfter

På Gammelkroppa skogsskola hittar du utbildningen du söker!

Natur– och kulturmiljövård Naturvärdesbedömning Skogsbilvägen Dikesrensning/skyddsdikning Sprängkurs– Grundkurs Spränkurs-Förnyelse Intensivkurs i skogsbruk och mångbruk För mer information besök vår hemsida

www.gammelkroppa.se eller ring Tommy Johansson 0590-91013

Skogsutbildningar

Välkommen till oss på ANJO Mekanik ABHydraulcylindrar: Vi lagar, renoverar och modifierar befint-liga cylindrar. Vi tillverkar även kundunika specialcylindrar.

Anjo Mekanik AB Telefon: 0910-37 500Svedjevägen 8 J Fax: 0910-710 035931 36 Skellefteå Mail: [email protected]

www.anjomekanik.se

Finns traktplaner tillgängliga i god tid innan avverkningsstart?

0 10 20 30 40 50

Normalt 6 mån

Normalt 3 mån

Mindre än 1 mån

Mindre än 1 vecka

Mindre än 2 dagar

%

Ger direktivet inklusive kartbilden en TYDLIG och SANNINGSENLIG information om trakten avseende:- yttergränser- lutningar - volymer- sortiment - trädslagsblandning - vattendrag och överfarter - ledningar och övriga hinder - natur och kulturhänsyn?

0 10 20 30 40 50 60

Ja, definitivt

Ofta men inte alltid

Det brister oftast

%

menar också att det kan finnas direkta risker för personer och maskiner på grund av sena trakt-planer genom att avläggen kan bli för trånga eller placerade på olämpliga ställen med säkerhets-risker för timmerbilarna och dess förare som följd. Studien visar också att just avläggsplatserna ofta antingen inte är utmarke-rade eller stämmer överens med verkligheten.

– I vissa fall är traktdirektiven inte ens skriftliga och att läm-na muntliga direktiv innebär en stor risk för att den som först fick informationen inte uppfattat den på samma sätt som den som fick informationen sist.

av DeT SOm brister mest i traktdirektiven anger de flesta av de svarande ledningar och övriga hinder och på andra plats kom-mer volymer och lutningar. Men även vattendrag och överfarter är vanliga brister.

Enligt Tomas Johannesson finns det tydliga orsaker till bris-

terna: brist på tid, brist på resur-ser och brist på kunskap.

–. Det sker en del generations-växlingar och omorganisationer inom tjänstemannasidan vilket gör att man har tappat erfaren-het. Samtidigt så har man tving-ats göra omprioriteringar inom utbildningarna och prutat bort delar av praktiktiden. Det innebär också en svår situation för de som kommer ut och ska arbeta med de här frågorna. De har inte alltid den kunskap de behöver.

Men nu ska situationen åtgär-das. En pilotutbildning sätts igång redan första kvartalet 2013 och andra kvartalet 2013 ska den första skarpa utbildningen hållas.

Samtidigt tycker han att det borde kunna fungera bättre redan nu. Om alla gavs utrymme att verkligen arbeta efter de checklis-tor som ofta finns så skulle miss-tagen bli färre. Inför framtiden är han optimistisk:

– Tekniken har kommit långt och Skogforsk finns med i utvecklingen av allt kraftiga-

re beslutstöd. De flesta kom-mer inom kort att kunna job-ba med digitala traktdirektiv som innehåller mer informa-tion om grundvattendjup, vir-kesförråd, lutningar och mycket annat, samtidigt som vi nu möter upp med ett bra utbildningspa-ket säger Tomas Johannesson på Skogforsk. £

fakTa:I studien skickades en enkät ut till 823 medlemsföretag i SMf. Av dessa svara-de 139, eller 16,9 procent, en siffra som tomas Johannesson är nöjd med.– Jag tycker kvaliteten på svaren är myck-et bra. framför allt är det många av de som svarat som också skrivit kommentarer i fritextfälten, något som brukar vara ovan-ligt i liknande enkäter, säger han.Det han också tycker gör att svaren hål-ler hög kvalitet är att de kommer från ett bra utsnitt av de man skickade ut till. Med andra ord är det bra spridning både geografiskt och på uppdragsgivare.

Två av resultaten från undersökningen. Resultaten i sin helhet kan du läsa på www.skogs-entreprenad.nu

Smf i möTe meD arbeTSmiljöverkeTkarl-magnUS hembjer, lars-göran göransson och Ulf Sandström från SMf träffade måndag 10 december pat-rik hemmingsson, Bel Bergenvald, från Arbetsmiljöverket. Bland annat disku-terades motorsågskörkortet, toaletter i skogen och manuell fällning samtidigt som man avverkar med skördare. Det fördes en förutsättningslös diskussion där målet var att SMf i fortsättningen ska få direkta kontakter rakt in i Arbets-miljöverket men också bli en tydlig remissinstans till verket.

– hade vi varit en remissinstans till en del frågor kanske en del saker hade det sett annorlunda ut, säger Ulf Sandström.


MeDleMSInItIAtIv

Reino Nilsson på Gettjärns Skogsprodukter AB tog i mitten av november initiativ till att bjuda in till en skogsdag med markägare hos Mellanskog för att bland annat diskutera gallring och vikten av att ha lokala entreprenörer som håller hög kvalitet.

Skogsdagen genomfördes till-sammans med Mellanskog och man hade bjudit in

skogsägare i Fryksdalen med omnejd till Västra Ämtervik.

– Jag satt en dag och filosofe-rade över vår verksamhet och hur mycket skogsägarna vet om vår vardag. Det är ju ändå de som till sist betalar vår lön. De borde också börja reflektera över om de tycker att det är viktigt att det finns loka-la entreprenörer med lokal arbets-kraft som håller hög kvalitet och är seriösa, säger Reino Nilsson.

UnDer skogsdagen berättade han om företaget men också om hur de är certifierade, hur SMF:s eget certifieringsparaply fungerar och vad SMF Skogs-entreprenörerna är. Dessutom delade han ut en ’’bibba’’ med utvalda dokument ur sin certifie-ringspärm som visar på hur SMF:s certifiering fungerar.

– Jag hade också med mig cer-tifieringspärmen i sin helhet för att den som så önskade hade möj-lighet att kolla närmare på vad en certifiering innebär.

– Målet med dagen var att de skulle lära känna oss i GESAB lite bättre, att de skulle få lite mer koll på hur vi jobbar och berätta vad skogsägarna verkligen betalar för när de anlitar oss och Mellanskog.

Han och Rottne visade också upp en större skördare än den han har i dag och berättade hur skogs-ägarna också påverkar maskinva-let.

– Deras synpunkter är en tung parameter i nästa maskinbyte.

En av de viktigaste frågorna under dagen var den om skillna-den mellan bestånds- och stick-vägsgallring. Tanken var att skogsägarna skulle förstå skill-

naden på arbetsmetod med en liten maskin jämfört med en stor maskin i gallring.

På gallringsobjektet hade bäg-ge maskinstorlekarna använts och skogsägarna kunde jämföra de bägge systemen på ett enkelt och tydligt sätt. Trakten delades unge-fär på mitten av en järnväg och på övre sidan hade vi avverkning med vår lilla H8:a som är bestånds-gående, och nedanför järnvägen med Rottnes demo H11:a skördare som är stickvägsgående.

– I dag är det i princip samma ersättning oavsett om man kör med beståndsgående eller stick-vägsgående system. Det borde avspegla sig mer i prissättning-en om man ställer upp på markna-dens önskemål och kör med min-dre maskiner.

han ville också förmedla vad det innebär att gallra seriöst och inte bara hälften av träden.

– Många moment påverkar pri-set, det är det inte alla som för-står. Även om vi inte är billigast

på marknaden strävar vi defini-tivt efter att vara bland de bästa på marknaden och med en tydlig målsättning att ligga i topp.

Sammanfattningsvis är Reino Nilsson mycket nöjd med dagen.

– Dagen gick kanonbra. Drygt 60 personer kom mot förväntade 25 och det trots en dubbelbokning med skogsdag för Stora Enso sam-ma dag.

Efter dagen fick deltagarna med sig en enkät om frågor som kommit upp.

– Tittar man på de svar vi fått in hittills så verkar alla fått en bättre bild av vår verklighet. Framför allt har vi fått ett kvitto på att de för-står skillnaden mellan gallrings-systemen och att priset inte alls är lika avgörande som man kan tro. Det är däremot kvaliteten. Nästan alla som svarat har angett att det är avgörande.

nU önSkar Reino Nilsson att fler entreprenörer tar chansen att ta direktkontakt med skogsägar-na.

– Jag hoppas verkligen att fler tar möjligheten. Det är till gagn för oss alla och det är helt klart värt allt arbete, säger han.

Avslutningsvis, skogsbran-schen är Sveriges största nettoex-portbransch, i särklass, de stora företagen som exporterar framför allt papper och pappersmassa går det bra för och de tjänar pengar vilket är kanonbra. Då borde det ju kunna spilla över lite grann på oss som avverkar och transporte-rar råvaran till dessa industrier så att vi också kan ha en skälig lön-samhet över tid. Allt för att få ett bra och seriöst långsiktigt samar-bete mellan markägare, entrepre-nörer, åkare, uppdragsgivare och industri. Alla tjänar på det. £

Entreprenör bjöd in till skogsdag

– Målet med dagen var att de skulle lära känna oss i GESAB lite bättre, att de skulle få lite mer koll på hur vi jobbar, säger Rei-no Nilsson


vad ApSe innehåller:Avtalspaketen består av fem delar:• kontraktsmall. Sammanfattar affä-ren.• Bilaga 1 – Mall för en uppdragsbeskriv-ning. Beskriver tjäns-ten som ska utföras.• Bilaga 2 – Mall för en checklista. Beskriver kraven som ställs på leve-rantören.• Bilaga 3 – Mall för att beskriva ersätt-ningen. Beskriver den överenskomna ersättningen.• Allmänna bestäm-melser för skogs-entreprenad. Bran-schens generella avtalsvillkor. Detta är ingen mall utan en färdigförhandlad text.Det färdiga avtalet består av ett kon-trakt, tre bilagor och en hänvisning till Allmänna bestäm-melser för skogsen-treprenad. Utöver avtalspaketen finns också en mall för den som vill skriva en anbudsinbjudan.

alla dokument, inklusive de allmän-na bestämmelserna, finns att hämta gra-tis på www.apse.se. Där finns också mer information om ApSe och hur det används i skogssve-rige idag.

fakTa apSe

AvtAl

Viktiga skillnader mellan APSE och ABSESvårt att veta skillnaden på ABSE och APSE? Nu reder vi ut skillnaden och dess bety-delse för alla skogsentreprenörer.– Viktigaste skillnaden är att de allmänna bestämmelserna, ABSE, är en den juridis-ka grunden, en färdig text. ABSE är alltså en del av hela avtalspaketet, APSE, säger Niklas Fogdestam, sekreterare i APSE-kommittén som är huvudman för APSE.

tillsammans med Niklas Fogdestam tar vi varje förkortning i turordning. Vi börjar med APSE, som är en för-

kortning av Avtalspaket för skogsentrepre-nad.

– Mer än 90 procent av det operati-va skogsbruket bygger i dag på entrepre-nad. Det förutsätter att du vet hur du skri-ver bra avtal. Genom att använda mallarna i APSE försäkrar du dig om att alla nödvändi-ga delar av avtalet finns med. Du kan anpas-sa mallarna efter just ditt specifika behov. Med APSE får entreprenörerna och deras kunder hjälp att skriva genomarbetade entreprenadavtal, säger Niklas Fogdestam.

Han berättar att APSE-systemet består av fem delar. En av delarna är branschens generella avtalsvillkor, ABSE, som står för Allmänna bestämmelser för skogsentrepre-nad. Gällande bestämmelser heter ABSE 09.

alla De övriga fyra delarna är mallar, utvecklade av Skogforsk och bestäl-larrepresentanter, som kan användas för specifikt beskriva den aktuella entreprena-den. Mallarna innehåller systematik och textförslag för den som behöverbeskriva den entreprenad man vill avtala om på ett lättkommunicerat sätt. Förutom själva kon-traktet, finns tre dokument som vardera beskriver uppdraget, leverantören och ersättningen. I dag finns avtalsmallar för markberedning, föryngring, röjning och drivning.

– I avtalspaketet finns också en mall för hur man skriver en anbudsinbjudan.

Nu åter till huvudskillnaden mellan ABSE och APSE. ABSE är alltså en del av avtalspaketet. De allmänna bestämmel-serna kan användas också utan det övriga avtalspaketet och de mallar som APSE inne-håller.

ABSE 09 är framtaget av represen-tanter för beställare och entreprenörer gemensamt. Anledningen till att parter-na beslutade sig för att ta fram de allmänna bestämmelserna är att det saknas lagstift-ning som reglerar avtalsförhållanden kring entreprenader. Av samma anledning fanns redan innan ABSE togs fram liknande all-männa bestämmelser i andra entreprenad-tunga branscher.

I Allmänna bestämmelser för skogsen-treprenad, ABSE 09, regleras bland annat ansvarsfrågor, garantier och tvistefrågor. ABSE 09 kan användas för de flesta entre-prenader i skogsbruket.

– En stor fördel med ABSE 09 är när man ska skriva avtal. Då räcker det med att hän-visa till de allmänna bestämmelserna i det enskilda avtalet för att de ska gälla då vet du också att grunden för avtalet formulerats juridiskt korrekt. Har man åberopat ABSE 09 behöver det alltså inte bifogas det enskil-da avtalet, säger Niklas Fogdestam. £

Om prOjekTeThösten 2007 samlades ett flertal av branschens skogsbolag tillsammans med SMf Skogsentrepre-nörerna för att ta fram verktyg för att standardi-sera delar av arbetet med att köpa och sälja entre-prenad. resultatet blev ApSe. anna furness-lindén, som ledde arbetet, kommenterar; – vi behövde fixa lite mer lugn och ro kring avtals-frågorna i branschen så att parterna kunde lägga krutet på värdeskapande produktion istället. tex-ten i ABSe 09 är framförhandlad av avtalskunni-ga jurister från både SMf och beställarsidan. Det skapar trygghet för de tjänstemän och entrepre-nörer som sedan ska sluta avtalen.– Dessutom finns det rätt mycket forskning som visar att genomarbetade avtal ”tvingar” parterna att snacka igenom det man avtalar om, att speci-ficera tjänsten helt enkelt, och att det i sig skapar värde och effektivisering. Mallarna fungerar som en kom-ihåg-lista; parterna får hjälp att på ett systematiskt sätt snacka igenom tänkbara situa-tioner; vad händer om det här uppstår? hur fung-erar rutinen för det där?

Niklas Fogdestam. foto

: Sv

en t

egel

Mo


SMF på landsbygdsdepartementet

Katalogbeställning dygnet runt:

019-304325www.nimaab.se

Kolla in vår hemsida:www.nimaab.se

Ny katalog!308 sidor

lant–/skogsbruk • industri • jakt/slakt

Nima Maskinteknik ABBox 1505, 701 15 Örebro

Butik: Gryts ind. omr. ÖrebroPris ex moms Fraktfritt över 2400:–

Order 019-30 43 20 Växel 019-30 43 00

Fax 019-36 16 97www.nimaab.se

Flaktank Carry 440 & 220litKompletta med dieselpumpar, slangar m.m. Nima har ett brett sortiment av olika bränslepumpar med tillbehör.

8220:– 5280:–

Kött- kvarnar 1-fas 230VMR9 1 hk 250kg/h 3380:– MR10 1,5 hk 400kg/h 4320:–

Snökäppar 2mFörpackning om 25st.

Snökäpp med reflex 16:–/st250st med reflex 14:40/st

Alice Automatic 2240:–Maxima 3780:–Påsar, 50st 20×29cm 148:– 2st rullar, 6m×20cm 124:– 2st rullar, 6m×30cm 148:–

Vakuumpackar

Varm-lufts- pannorMobila varm-luftspannor för die-seldrift.

Mod effekt tank Panna Slang25 25kW 36lit 9800:– 2380:–30 32kW 70lit 10800:– 2496:–50 48kW 70lit 11980:– 2496:–80 80kW 120lit 13980:– 3660:–Termostat 1-steg 0–40°C 10m kabel 996:–

Sand lådor

Finns även i färgerna orange, gul, blå och grå. Svensktillverkade.

NY65 lit 1160:–130 lit 1596:–250 lit 1980:–

350 lit 2596:–550 lit 2996:– + frakt

SMf tAr plAtS

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson bjöd 4 december in till en Workshop om skogsbrukets jämställdhetsstrategi där SMF:s vd, Ulf Sandström, deltog tillsammans med bland andra Elisabet Salander Björklund, VD på Bergvik skog.

Det var inom ramen för Skogsriket som det hölls en workshop om skogsbruks-

sektorns jämställdhetsstrategi tis-dagen den 4 december på Landsbygdsdepartementet.

Förutom landsbygdsminis-ter Eskil Erlandsson deltog Ulf Sandström från SMF och Elisabet Salander Björklund, VD Bergvik skog, för att tala om konkurrens-kraft och jämställdhetsarbete i skogssektorn.

– Konkurrenskraft kräver jäm-ställdhet och konkurrenskraft är viktig för vår skogssektor. Vi rör oss mot en biobaserad samhälls-ekonomi där skogen är central, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

I sak har Ulf Sandström inget att anföra mot landsbygdsministerns åsik, men menar att det är enklare sagt än gjort.

– Attraktiva arbetsplatser är en livsnödvändighet för att jämställd-

hetsstrategin ska lyckas, men då måste strategin inom skogsbruket ändras i grunden. Det är stora skill-nader på den yttre och inre miljön.Våra medlemmar måste få långsik-tiga villkor.

– I dag lever många med kort-siktiga avtal där tryggheten för de anställda inte är längre än uppsäg-ningstiden för avtalet. Det ger inte förutsättningar för att göra våra arbetsplatser attraktivare, säger Ulf Sandström.£

Två av de bilder som Ulf Sand-ström visade på Landsbygdsde-partementet. De visar hur skill-naderna mellan den inre- och yttre miljön försvårar möjlighe-terna att öka attraktiviteten för skogsentreprenörernas arbets-platser.


Sågar skogsbruket av den gren man sitter på?

SAnDStröM tAlAr Ut

vem av våra beslutsfattare i skogsbranschen törs ställa sig upp och säga att man

tar på sig ansvaret för att bran-schen kan erbjuda de förutsätt-ningar som är nödvändiga för att vara attraktiv för duktiga och drif-tiga företagare och maskinförare i framtiden? Vem blir först ut att tala om att man har förstått kopp-lingen mellan hur vi behandlar våra entreprenörer och hur vi kommer att lyckas med att attra-hera duktiga ungdomar? Finns modet hos någon av skogsdirektö-rerna att erkänna att den linje med fortsatt hård prispress och upphandlingar som skapar oro och förtvivlan inte är rätt väg att gå om man vill branschen ska vara attraktiv?

vaD har DÅ hänt i korthet under det senaste året?

Här kommer några exempel på saker som påverkar branschens trovärdighet då man pratar om detta med resursbristen.

SCA drog åt tumskruvarna rejält för entreprenörerna i början av året och det var nollbud till alla som gällde i början. Att allt kunde lösas med högre produktivitet var motbudet till de entreprenörer som ville ha ersättning för kost-nadsökningar: ”öka tempot” var svaret alla fick.

Södra å sin sida gick under våren ut ena veckan med fina reportage om vilket ansvar man tog för att locka ungdomar till

branschen, och ge dessa möjlig-heter att starta upp egna före-tag med stöd av Södra. Två veckor efteråt sparkar man ut fem entre-prenörer och deras maskinförare, för just där dessa var verksamma hade man inte längre något jobb och de var överflödiga.

Nu i dagarna säger man upp en mängd avtal med entreprenö-rer igen och kallar det för att man vill se över resurserna. Tror man att det är så man skapar trygghet och långsiktig verksamhet i små-företagen?

Sveaskog, som är allas vårt bolag, har nu när den senaste omorganisationen börjat sätta sig övergått till att öka tempot med upphandlingar. Entreprenörernas avtal sägs upp på vissa områden för att dessa sen ska ”tvingas på frivil-lig väg” att lämna in ett anbudspris som Sveaskog sen kan diskutera så det hamnar på ”rätt” nivå enligt Sveaskog.

Stora Enso ville under våren ändra förutsättningar i pågående avtal utan att kompensera något ekonomiskt, och mindre kund-företag hotar nu under hösten med att säga upp befintliga avtal med entreprenörer för att avta-len innehåller en klausul som ger ersättning till entreprenören vid stillestånd.

DeSSa exempel är bara som en droppe vatten i Mississippi av allt våra entreprenörer rapporte-rar har hänt det senaste året av

liknande händelser sett ur deras perspektiv. Kanske skogsbolagen och skogsägarföreningar med fle-ra menar att entreprenörerna inte har fattat hur extremt viktigt det är att en avverkning snart inte får kosta något, eller om någon säger hur sanningen ser ut är han eller hon illojal mot branschen och kan få sitt avtal uppsagt med omedelbar verkan.

Det tragiska är att dessa kun-der verkar vilja fortsätta med det destruktiva beteendet som entre-prenörerna har mötts av under många årtionden och som ska-pat branschens dåliga attrak-tionskraft. Hur kan någon vettig människa tro att detta beteende är bra marknadsföring av bran-schen, eller att denna hantering av entreprenörernas villkor är tro-värdig eller långsiktigt hållbar om vi vill rekrytera nya duktiga människor till skogsbruket?

enTreprenörerna har under många år skapat en ökad produktivitet i avverkningsarbe-tet, men verkar vara ensamma om att se detta. I föryngringsav-verkning kan man snart påstå att man producerar nästan dubbelt så mycket som för 10-15 år sedan, självklart med mycket stora varia-tioner beroende på var i landet man är och hur de skogliga förut-sättningarna ser ut. Och de yttre skogliga förutsättningarna har dessutom blivit betydligt sämre, detta skriver i princip 100 procent

Efter det senaste årets händelser måste jag ställa frågan om skogsbrukets beslutsfat-tare någonsin kommer att förstå kopplingen mellan resurshanteringen och rekryte-ringsfrågan? När ska lampan tändas för alla i den himmel där strategierna dras upp om branschens möjligheter att lyckas med en framtida rekrytering av duktig arbetskraft? Varför måste man hos 70 procent av våra kundföretag driva entreprenörer till vägs ände innan man inser vad man har gjort, för att sen stå och ropa att det är svårt att få tag i resurser och att ingen förstår varför det kunde bli på detta viset!


SAnDStröM tAlAr Ut

Sågar skogsbruket av den gren man sitter på?

* Koldioxidminskningen för den förnybara andelen i OKQ8 Diesel Bio+ är beräknad enligt lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel (2010:598).

Vårt senaste bidrag för en mer hållbar bilism heter Diesel Bio+ och består av hela 27 % förnybart drivmedel. När du tankar hos oss är du därför med och reducerar koldioxidutsläppen motsvarande 135 000* dieselbilar i månaden.

Diesel Bio+ innebär samma låga koldioxidutsläpp året runt och du hittar den på 370 av våra stationer. Ring 020 - 85 86 87 för att minska företagets koldioxidutsläpp idag. Och läs gärna mer om hållbar bilism på okq8.se.

Intresserad av att minska företagets utsläpp?Ring oss.

av de svenska entreprenörerna under på. Att sen en maskinföra-re måste lägga mycket tid på administration, uppföljning, kalibrering och mycket annat jämfört med för 10 år sedan är ingen som verkar tänka på. Detta blir ju direkt synbart i dag 2012 på debiteringsgraden på en maskin-förare. Hos vissa kunder ställs krav på tidsredovisning av stille-stånd på ”minut nivå” för entre-prenörens förare. Hur många branscher och svenskar skulle ställa upp på detta? Sen får sam-ma förare veta av entreprenörens kunder att man är för lågproduk-tiv och att all utveckling som han eller hon bidragit med under många år nu nu helt bortglömd.

Trots all ökning av produkti-

viteten under alla dessa år har inte något mervärde spillt över till entreprenörernas fördel. Nettovinstmarginalen har ald-rig varit mer än några ynka pro-cent och allt mervärde har tagits om hand av andra än de som ska-pat denna utveckling. Det är tra-giskt nu när småföretagen är i stort behov av en buffert som inte finns, och som inte många kunder heller vill hjälpa till med att skapa.

Jag hoppas att dessa skogsbo-lag och skogsägarföreningar inser vad man håller på med, och att man snarast omprövar sitt ageran-de mot entreprenörerna och går från ett utnyttjande till långsik-tig samverkan. Detta eftersom vi som bransch alltid blir bedömda efter vad vi gör och inte efter vad vi

säger, och just nu i detta ögonblick håller dessa skogsbolag och skogs-ägarföreningars agerande på att såga av den gren som entreprenö-rerna sitter på, och går den av kom-mer det att drabba många fler led i vår skogliga kedja.

Förhoppningen är att dessa skogsbolag och skogsägarfören-ingar börjar inse och vill förstå hur negativt alla dessa exempel påverkar branschens möjlig-het till en framtida rekrytering, och att man ser till att man ock-så ändrar beteendet så att man blir trovärdiga i sina uttalanden i rekryteringsfrågan. Annars är ris-ken stor att det inte bara är gre-nen som går av utan att hela trä-det får stora skador.

Ulf SanDSTrömvd SMf SKOGSENTREPRENÖRERNa


SkogSfolk oM reSUrSfrågAn

Vi frågade ordförande i landets skogsägarfören-ingar, där vissa hänvisade frågan vidare, samt till andra betydelsefulla per-soner i skogsbranschen om hur de ser på ansvaret i resursfrågan.

Vi ställde följande fråga:vem eller vilka anser du har ansvaret för att branschen har tillräckligt med resurser för att kunna klara avverk-ningsbehovet om fem år?

Här är svaren:

södraJag tror det är svårt att utkristallisera en eller flera aktörer, företag eller myndigheter som skall ha eller ta ansvar för en bransch och dess resurser.

resurserna, oavsett om det är avverkningar, transporter eller något annat styrs i mångt och mycket utav utbud, efterfrågan och lönsamhet.

I botten måste det finnas en vidare-förädlande industri som efterfrågar sko-gens råvara och har en god betalnings-förmåga. och i tillägg för Södras vidkom-mande skogsägare/medlemmar som vill driva ett aktivt skogbruk och får en tillfredsställande nettovinst vid avverk-ningar på sin skogsfastighet.

Sedan måste självfallet det finnas en dialog och ett samarbete mellan samtli-ga aktörer och intressenter i en bransch. Allt från skolorna och dess utbildningar och praktikplatser till maskinleverantö-rer och entreprenörer. Detta gäller också på utvecklingssidan för att finna effekti-vare och mer skonsamma drivningsmöj-ligheter. Detta samspel, som redan finns idag mellan branschens olika aktörer måste fortsätta och fördjupas, då tror jag att det finns tillräckligt med resurser om fem år.

hÅkan SvenSSOn Skogsdirektör Södra Skogsägarna

norra skogsägarnafrågeställningen tar upp risken för brist på framtida resurser inom svenskt skogsbruk.

norra Skogsägarna delar uppfattningen att vi inom skogsbranschen (skogsägare-beställa-re-utförare) har ett ansvar för att aktivt marknadsföra vilket behov och vilka möjligheter vi ser för de som skall äga och bruka skogen i Sverige. Med skogs-branschen menar skogsägarförening-arna som företräder privata, enskilda skogsägare som köper skogliga tjänster för avverkning och skogsvård men ock-så skogsbolagen som brukar egen skog och även avverkar på uppdrag åt priva-ta skogsägare. I skogsbranschen ingår givetvis skogsentreprenörerna som står för den dominerande delen av avverk-nings-, skogsvårds- och transportarbe-tet med anställda i sina företag.

Skogsbranschen samverkar kring dessa frågor dels i lokala yrkesråd mot det yrkesorienterade naturbruksgym-nasierna, dels i branschråd i samver-kan med Arbetsförmedlingen men ock-så i samverkan genom SlA, Skogs- och lantarbetsgivareförbundet, där kompe-tensförsörjningsfrågan legat högt upp på agendan de senaste tio åren. Detta arbe-te har varit framgångsrikt, långsiktigt och uthålligt. Aktiviteter som Skogen i Sko-lan, Sveriges Bästa prao, Dra åt skogen samt framför är exempel på samverkan i branschen för att visa barn, ungdomar och samhället vad skogsbranschen kan erbjuda för produkter i ett uthålligt sam-hälle och vilka arbetsmöjligheter som finns i skogsbranschen. resultatet av detta arbete är att naturbruksgymna-sierna med skoglig inriktning ökat eller håller jämn storlek på elevkullarna, trots att födelsetalen är låga och sjunkande för de aktuella åldergrupperna som pas-serat utbildningssystemen de senaste åren.

förutom kunnig arbetskraft krävs givetvis en stabil verksamhet och rim-lig lönsamhet för de som väljer att inves-tera i skogsmark, skogsmaskiner eller annan entreprenadverksamhet. vår uppfattning är att resursbalansen styrs av utbud och efterfrågan, vilket utmär-ker en fungerande marknad. De mer lön-samma företagen får fler förfrågningar och lättare att rekrytera personal samt erbjuds möjlighet att expandera sina företag. De mindre lönsamma företa-gen måste anpassa sin verksamhet eller avvecklas. norra Skogsägarna engagerar

sig på flera sätt och bedriver näringspo-litisk bevakning, såväl lokalt som regio-nalt och nationellt. vi har utformat en plattform med rubriken ”en samlad poli-tik för framtiden” som nyttjas i våra kon-takter med politiker och myndigheter. I grunden är vårt budskap att vi vill skapa bra förutsättningar för ett aktivt och lön-samt skogsbruk. fokus ligger på skogs-bruk i ett företagsperspektiv, något som också gynnar skogsentreprenörer.

Det som utmärker skogsentreprenad-branschen är att det ofta är en och sam-ma uppdragsgivare/kundföretag som samarbetet bygger på. förklaringen till detta är naturlig eftersom att entrepre-nören och uppdragsgivaren delvis har ett gemensamt intresse att värva nya skogs-ägare genom att uppträda gemensamt i marknadsföring eller helt enkelt verka som lokala ambassadörer.

nilS brOman Skogschef norra Skogsägarna

skogforskJag anser att alla som har intresse av att det fak-tiskt avverkas träd om fem år bär ett gemensamt ansvar för denna fråga. Ju större intresse, desto större del av ansvaret.

magnUS ThOr programledare teknik på Skogforsk

alfta skogstEkniskaSkogsnäringen har ett stort ansvar samt att myndigheterna möjliggör för olika utbildningsanordnare att genomföra oli-ka utbildningar som svarar mot de kom-petenskrav näringen har. Dessutom har olika intressenter i övrigt ett gemensamt ansvar för kompetensförsörjningen och även samhället i stort, då skogen och skogsbruket är så viktig direkt och indi-rekt för Sverige. Sedan har de olika aktö-rerna olika bevekelsegrunder för sitt engagemang i frågan.

laSSe larSSOn

Alfta Skogstekniska

mellanskog och norrskog har fått samma fråga men inte kommit in med något svar innan pressläggning.

Vem ska ta ansvar för resursfrågan?

foto

: no

rrA

Sko

gSä

gA

rnA

foto

: An

nA

hU

lt

MES - SmideTelefon: 0661-220 00Mobil: 0702-03 34 84@inf0 messmide.se • www.messmide.se

Boggi? Vi fixar bandet

Renovera dina band själv med Halvmånar.Nya boggiband från 400 mm till 750 mm. Dragande, bärande, miljöband. Brodd. Svetslänk.

Låsen finns i tre längder och två grovlekar 22 mm + 28 mm

wow!nya outlander™ 500 dps™

© 2012 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP) ® ™ och BRP-logotypen är varumärken som tillhör BRP eller dess dotterbolag. Alla rättigheter förbehålles.

brp.comcan-am.se

IntroduKtIonsprIs!

67.920:- ca.pris exkl. moms

(84.900:- inkl.)

trestegsservostyrning (tri-mode dps™)

rotax® 499,6cc V-twin på hela 46 hk

motorbroms som standard

extremt lättstyrd

Klassens starKaste motor!

eFFeKtIV

SKOGSGRIP130

SKOGSGRIP SUPERSTUD130TS

SUPERSTUD PIGGELINFLEX

PIGGELIN MEGASTUD160TS

MEGASTUD

Grepp och bärighet från världens

ledande tillverkare av slirskydd.

TERRA GROUZERROCKY TXLGROUZERROCKY TXLGROUZER TXLROCKY GROUZERROCKYTERRA ROCKYTERRA ROCKY

GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00

www.gunneboindustries.com | [email protected]


StölDer I Skog, väg och AnläggnIng

I kampen mot maskinstölderna pekar Larmtjänst på hur viktigt det är att ha koll på chassinummer men ock-så att ha märkt och koll på serienummer på allt från rototilt till aggregat.

I början av december hölls ett entreprenadseminarium av Larmtjänst, som ägs gemensamt

av försäkringsbolagen, där Ulf Sandström från SMF deltog tillsam-mans med företrädare för polisen och Interpol i England samt perso-nal från Larmtjänst för att ge sin bild av stöldstoppsprojektet och erfarenheterna av Blådiesel.

I kampen mot maskinstölder-na står SMF och Larmtjänst eniga om vad som behöver göras. En av de viktigaste åtgärderna för att få bukt med stölderna är att ha koll på chassinummer och att märka upp alla viktiga delar på maskinen.

– Det är förvånansvärt många som inte vet chassinumret på en entreprenadmaskin värd flera mil-

joner. Vet man inte chassinum-ret kan vi inte efterlysa maskinen. Men det blir allt bättre och vi ser fler och fler som inser vikten av ha koll på sina maskiner, säger Göran Trangius på Larmtjänst.

han beräTTar aTT samarbe-tet i Europa gör att man med chassi-nummer eller märkta delar kan spå-ras upp, framförallt att Polisen kan efterlysa maskinen i hela Europa i Polisens efterlysningssystem.

– Problemet med omärkta delar eller oregistrerade maskiner är att de kan säljas tillbaka till Sverige som ”vita” maskiner. Kan vi återfö-ra stulet gods kommer stölderna att minska på sikt.

Ett allt större problem är stölder av delar på maskinerna, något som gör behovet av exempelvis micro-dotmärkning viktigt.

– Det blir vanligare och vanligare att de som utför stölderna vet exakt vad de är ute efter. Vår bedömning är att 80 procent av stölderna är väl organiserade. Vi har också sett en boom av stölder av rototiltar, gri-par och aggregat. Är de inte märkta kan vi inte efterlysa dem. Även till exempel tiltar och gripar har serie-

nummer och det är väldigt viktigt att veta dessa nummer.

En effektiv åtgärd som funge-rar bra på entreprenadsidan är GEO-fence. Det är en spårutrustning som för det första larmar när maskinen försvinner utanför sitt arbetsom-råde och sedan kan användas för att spåra maskinen.

– Men som alla elektroniska sys-tem har det sin begränsning. Har man inte bytt batterier eller kon-trollerat att utrustningen funge-rar gör den ingen nytta, förklarar Göran Trangius.

Till SiST vill han påminna om vikten av larmkedjor där man larmar varandra och helst också polis om man ser något misstänkt.

– Till exempel är bilar som smy-ger runt i skogen utan att man vet vad de gör där. Där ska man ta registreringsnummer och meddela detta till polisen och sina kollegor. Sedan är det jätteviktigt att höra av sig om man misstänker att någon försöker sälja en stulen maskin. Vi använder också omvärldsbevakning av dagstidningar för att spåra stu-let gods, säger Göran Trangius på Larmtjänst.£

Koll på sina maskiner viktigt vapen mot stölder

Ulf Sandström talade både på mötet i Stockholm och Arvika.Göran Trangius, Larmtjänst

foto: åSa

SÖN

NERB

Yfo

to (

även

Mik

ael S

kogl

und)

: Eli

N S

uN

ESd

OTT

ER


I stöldsstoppsmötet i Arvika deltog, förutom SMF, även bland andra Mikael Skoglund som är forensisk analytiker. Hans arbetshypotes är att de flesta stölder hör ihop och att det därför är mycket viktigt att anmä-la alla stölder avsett vär-de och vad det är.

Dagen efter entreprenörsse-minariet anordnade Stora Enso ett möte med anled-

ning av den stora mängd dieselstöl-der och skadegörelse av skogsma-skiner som drabbat västra Värmland. Inbjudna var represen-tanter från Polisen, SMF, Länsförsäkringar och verksamma entreprenörer i området

Mikael Skoglund var en av talar-na och han arbetar som forensisk analytiker. Det innebär att han analyserar kriminaltekniska fynd och ser om det finns samband.

– Ofta går det att se mönster i hur brott har begåtts. Det gäller inte minst stölder.

Han berättar att han arbetar efter hypotesen att de flesta stölder begås av personer som på något sätt ingår i större sammanhang.

– Vad skulle en vanlig tjuv göra med flera kubik dieselolja? Jag ser det som sannolikt att de som utför

dessa stölder på något sätt ingår i någon form av organiserad brotts-lighet, säger Mikael Skoglund.

Det är just därför som det är vik-tigt att anmäla alla typer av stöl-der.

– En stöld av verktyg kan höra ihop med allt från stölder av maski-ner till sommarstugeinbrott. Även om en enskild stöld inte går att läg-ga stora resurser på, blir det ett helt annat läge om det går att se större mönster, förklarar han. £

StölDer I Skog, väg och AnläggnIng

Våra tankbilar når fram i hela Sverige. Slå oss en signal på 020-85 86 87. Vi levererar diesel, eldningsolja och bensin inom tre arbetsdagar.

Vi hittar fram – överallt.

För hela livet med bilen

Stöldstoppsmöte i Arvika

Mikael Skoglund från Polisen i Värmland.

SammanfaTTning av Dagentre punkter framkom som är extra viktiga för att bekämpa stölderna: 1. Samverkan mellan polisen, skogsen-treprenörer, åkare och anläggningsentre-prenörer.2. Märkning av diesel (Blå Diesel) och stöldbegärligt gods.3. Anmäl AlltID stölder och skadegö-relse. Detta för att underlätta för polisen att se samband och att dessa brott får en högre prioritet.


högre kvAlItet: certIfIerIng

Han är årets unga företagare årets pristagare Marcus vallström driver sitt företag

M.vallströms Entreprenad aB sedan nästan 10 år. han

har under dessa år målmedvetet på egen hand byggt upp

företaget till vad det

är idag; lönsamt, sta-

bilt och kundorienterat.

företaget har fått myck-

et goda vitsord vid olika

certifieringsrevisioner.

Pristagaren är en sann

entreprenör och uppfyller alla kriterier som har satts upp

för priset.

1 ledarskap. ledningsfilosofin präglas av att skapa engage-

mang och delaktighet hos de anställda. ansvarsområden

delegeras till de anställda, tydliga mål sätts och följs upp

och åtgärder görs för att skapa en attraktiv arbetsplats.

2 företagaren satsar på hög produktivitet och god kva-

litet i utfört arbete inklusive hög leveranssäkerhet.

Kundnöjdheten är mycket god.

3. Sund ekonomi. företaget har under pristagaren egen led-

ning skaffat en mycket stabil ekonomi med uppseende-

väckande hög lönsamhet och det håller konkurrenskraf-

tig prisnivå.

PrismotiVEring

Björn Jonasson, SLA, med priset på SMF-stämman.

Marcus Vallström, 33 år, som driver företaget M. Vallströms Entreprenad AB i Skellefteå kommun fick priset för årets Unga Skogsmaskinföretagare.

Utmärkelsen som är instiftad av SLA delades ut vid en ceremoni i Åre

i samband med SMF Skogsentreprenörernas års-stämma. Prissumman uppgår till 50 000 kronor. SLA vill med priset uppmärksamma goda exempel på unga fram-gångsrika företagare inom skogsbruket. Förhoppningsvis kan priset inspirera andra att utveckla befintliga och nya skogsmaskinföretag.

Marcus Vallström själv säger så här om utmärkelsen.

– Jag är självklart hedrad och det känns som ett kvit-to på att man gör rätt saker. Sedan har jag duktiga anställ-da, säger Marcus Vallström.

Han har två anställda, två maskiner och kör själv. Halvatiden går till gallring och halva till slutavverkning.

– Ska man få det att gå ihop måste man gör det mesta själv se över alla kostnader. Man får ingenting gratis, säger han. £

Regelrätt företag fick pris som årets nyföretagareKapah Forest, med Henrik Andersson och Patrik Andersson i spetsen, vann pris som årets nyföretaga-re på företagsgalan i Umeå. Värt att notera: de har genomfört Regelrätt Entreprenad.

kapah Forest vann pris som årets nyföretagare på Umeågalan som är stadens

stora företagsgala. Motieringen löd: ”Ett lönsamt företag i en kapitalkrävande och konkurrens-utsatt bransch. Årets Nyföretagare 2012 har lyckats bli en marknadsorienterad aktör inom landets basnäring och inom en verksamhet där man varit

aktiv under flera generationer.”Utdelare var Almi

Företagspartner Nord och EntreprenörCentrum Västerbotten.

– Det här är första gången vi prisat ett företag inom skogsnär-ningen. Det vi tycker är impone-rande är att de lyckats etablera

långsiktiga kundkontakter från dag ett i en bransch med hård konkurrens, generellt låga mar-ginaler och enormt kapitalbehov. Det visar på enormt mod att våga sats i en sådan bransch, säger Karolina Kollenmark Andersson på Almi Företagspartner.

Hon lyfter också fram att kusinerna Henrik och Patrik Andersson tagit med sig den kom-petens om skogsarbete som fun-nits i släkten i generationer, men som då bedrev skogsbruk med helt andra tekniska förutsätt-ningar.

– De har tagit fasta på dessa kunskaper och blivit en modern marknadsaktör som ligger i fram-kant inom sin bransch, säger hon. £

Marcus Vallström.

Henrik och Patrik Andersson.

foto

: ERl

aN

d S

EGER

STEd

T


aB K-G Skogstjänst a. Broströms Skogsentreprenad aB a-Gallringa. Johansson Skogsmaskiner f:a aKa-Skog firma alfta Skogstekniskaalgerbo Skogstransporter aB alhbin Skogsentreprenad aB alvE Skogstjänst a lövgrens Maskinavv aBalenius Skog aBamréns Skogsmaskineranders Björklund Skog aBanders Erikssonanders d. Skogstransporter aBanders frödinganders Gustavssons Gräv & Skog aBanders Maskin och Skogsservice aBandersson Bengt firmaanderssons Ren & vilt aBanderssons Skog o Grävandersson uno Skogsmaskin aBandåns allserviceanton Kasselstrand firmaararps Skogsentreprenad aBaronsson, SvenBacklunds Skog aBBajlon Skog aBBarrsäter Skogs aBBc Gård aBBengtsbo Skogsentreprenad aBBensby Skogstjänst aBB. Eriksson Skogsentr aBBernbo Skog o JordBernhards Skogstjänst firmaBertil Persson SkogsentreprenadBerntsson Skog aBBio Skog i Skellefteå aBBjarnes Slutavverkning aBBJ SkogsserviceBjörk & Skog aBBjörn & fafas aBBjörnsgård Traktor aBBodafors Skogstjänst aBBoggas SkogstjänstBoråsens Skog R JohanssonBorås Skogsavverkningar aBBoqvist Skogsvård och avverkning aBB-O Brantholms avv. aBB-O’s Traktortjänst i Örträsk aBBo Svensson Skogsentreprenad aBBP Skog i delsbo aBBrantbo Skog aBBrandt i uppför aBBrasab Skog aBBr. Bryntessons hBBr. forslunds Entreprenad aBBr. Gannbäcks Skog aBBr. Jönssons Skogsentreprenad hBBr. Nordmark hBBr. Wiklunds Skog aBBrändbo Skog aBBröd. Perssons Skogsmaskiner aBBr Söderströms Skogs aBBurträsk Skogstjänst aBBuWaB Skogsmaskiner aBBäckströms Gräv & SkogBörje larsson firmaBörje Persson SkogsentreprenadcJ forest aBchrister holmström Skog aBclaes anderssoncroon Skogsvård KBcS dahlbergs Skog aB curt Öhrns Skogsentreprenad aBdahlin Skog aBdahn Skog & veddalabacken aBdalfors Skogsentreprenad aBdaniels Skogsentr Järvsö aBdanielssons Skogstransporter aBdannäs Skogsentreprenad aBdan Tillgrens Skogsarbetendca Skogsentreprenad aBdegerslättens Skogsentr aBdennis RödingdN Skogsentreprenad firmad. Oscarssons Skogsentrepr. i Tolarpdrivarn aBd&S Skog & Entreprenad aBdunbergs Skogsservice aBEa logging aBEdsén Skog och hjort aBEdvinsson Skogsvård aBEilert Olssons SkogstransporterEkelunds Skogsvård i Östersund aBEksåg Entreprenad hBEla Skogsservice aBEmil Thorsson Skogsentreprenad aBEng Peter Skogsentreprenad aBEngström Kvistare aBENSaBEntreprenad i Od hBEntreprenadmaskiner i Strängnäs aBEPl-Maskin firma

Eriksson Skog i Munksjön aBErlandsson Bygg o skogsavverkningEskelinen Skogsmaskiner aBE åströms Skogstjänst aBf o a Skogstjänst aBfirma aJO anders Jonssonfirma Bengt anderssonfirma david Erikssonfirma Kent Johanssonfirma Kent Öhmanfirma Krister anderssonfirma lars-Göran Brattfirma Magnus Berggrenfirma Mats Gustafssonfirma Per-axel Rolfssonfirma Per fagbergfirma Per Månssonfirma Ricky Edlundfirma Samuel filipssonfirma Sven-Erik Johanssonfirma Tonny Jönssonfirma ulf Westinfirma Wåhlin agnefjällsjö Skog & Maskin aBfjällsjö Skog & Maskin aBfolkessons Skog aBforestcat loggiing aBforsbergs Bygg & anläggning aBforsmo åkeri aBfreddes Skogstjänste i Traryd aBfredrik huggare aBfröbergs Skogfurulunds Entreprenad aBfågelsund Skog aBfällmyra aBföllinge EnergiskogGateruds GårdG. henryssons Skogsavverkn aBGettjärns Skogsprodukter aBGigsele Transport Br Englund aBGM avverkningsservice hBGottes Skog & Röj aBGrahns SkogstjänstGrinduga Skogsentreprenad aBGrundbergs Skogstransporter aBGrundfors Skogsmaskiner aBGräv o Skog Gunnarssons Jord & Skog aB Gunnar andersson f:a Göran PerssonGöranssons Skogsentr aBGösbo Skogstjänst firmahagifa aBhansson i Röke aBhallsta JSMhallvikens Skog aBharry haglund Skog aBhassela Skogsentreprenad aBhedemora Skogstjänst aBhedesunda Skogsgallring aBhedlunds Entr. aBhedlunds Skogsmaskiner i Björna aBhedströms Skog aBhEMaT aBhenrik Jönsson aBhenrik lundénhenriksson Bodin i delsbo aBhG Skog och Entreprenad firmah Norgren Entreprenad aBhN-Skog aBhova Skog aBhTG Skog aBhTP Skogsentreprenad aBhuaberg Skogstjänst aBhultsjö s Skogsmaskiner aB, l-Ghusby-Oppunda Jordbruks aBhusby Skog aBhW Skogsentreprenadhylletofta Skogs aBhåkab Sveg aBhåkanssons Jord o Skogstjänsthärnöskog aBhästens Storskogsentreprenad aBhögbergs Maskintjänsthöggärdets Skog & Maskinhöglunda Skog aBhögås Skog aBinge Gustafsson Skogstransp aBinge larssoningemar Stenetegingvarssons Skogsentreprenad aBintrepid Expeditions Sweisakssons Terrängtransport aBisraelssons Skogstjänst aBJ amréns Skogsmaskiner aBJannes & Pelles Skogsavverkning aBJenny lundkvistJMB Skogsentreprenad aBJBs Gallring aBJc Gallringsstjänst aBJeans SkogsavverkningJ-E Ellström aBJ dahlqvists Skog aBJiKå Gallring aBJiPe Skog och Trä aB

J Jonsson Skogs aB Joda Skogsentreprenad aB Joema Skog KB Johan adolfssons Skogstj aB Johan larsson Skogsservice firma John larssons Skogsentreprenad aB Johnsson B. arne Jon anderssonJP forest aB Juktåns Skogstjänster aB Jutos Skog aBJ W Skogstjänst aBJWS SkogsdikningJämt-Zäta Skogstransporter aBJönsson Jord & Skog aBKalvsbäcken Skog aBKantsjö SkogstjänstKapah forest aBKarl-Göran Johansson firmaKarl-Willy Karlsson Skog aBKenJo Skog aBKenneths Skotartjänst firmaKents Skog o Maskin Kents Skogsavverkningar aBKGM s Skog aBKG Johanssons Skogs aBK. f. Skogsavverkningar aBKjell arvidssons Skogsservice hBKjell PetterssonKM Gallring aBKolsebro-Snötomta Skogsavverkning aBKomsta Skog aBKonradsbo Skogstjänst aBKrogsereds Skogsentreprenad aBKroksjö Skogs Entreprenad aBKrokström Per Maskingallring aBKrångelbygget aBK. Thullnérs SkogsentreprenadKurt Nyströms Skogsmaskiner aBKvistarlundqvist aBKågedalens Skog aBKärdeviks Skogsentreprenad aBlama Skogstjänst hBlandby forest aBlarsens Skogsmaskiner aBleif åke Magnusson aBlE Skogsavverkning aBlillfole Skog & ved Rickard hansson firmalindbergs Pröppsdrivning aBlingärdets Skog aBlisells Entreprenad aBlisselåkers lantbruklissjanis Skog aBljungskile Skogs aBljusnans Skogsvård aBlM Nyströms Skog aBlohen aBlönnemåla SkogsavverkningMaK aBMarbexhults Skogsentreprenad”Markberedning Skog o Miljö leif Nilsson”Mark & Skog i Skifors aBMarkus Nilsson SkogMaryd SkogsentreprenadMattias Skogsservice i hörby aBM Björk SkogstjänstMekanav aBMicke fransson Skogsentrepr aBMidskog Entreprenad aBMikado forestry aPSMikael ErikssonM. Jonssons åkeri aBMJ Skog och TräMjölsereds Skog & Maskin f:aMnordin Skogstjänst aBMo-dig aBMoElit Skog aBM Norkvist Skogsavverkning aBMT Gallrarna i Skorped aBMunsvattnets Skogsdrivningar aBN. Bengtsson Skogstjänst aBNG forest aBNh Skogsentreprenad aBNitro Skog aBNockeröd Jord & SkogNordmalings Skogsmaskiner aBNordmalings Skog & Mark aBNorman o Son Skogsavverkning aBNorrträd aBNorrhuggarna aBNRN Maskin aBOlas virkestransporterOlle holmberg SkogOredssons Skogsentreprenad aBOrrefors Skogsentreprenad aBOrsa Skogsavverkningar aBOscarssons Skogsentr i Tolarp aBP. Blomstedts Skogsentreprenad aBPEBs Skogsentreprenad aBPelle Rönningås aBPelles Skogstransporter aBPeter lundquist Skogsentr aBPeters SkogstjänstPeter Sundh Entreprenad aBPetrus Skogstjänst aBP. halvarssons Jord & Skog aBP-O Gunnarssons Entreprenad firmaPutte anderssons Skogsentrepr. aBPyrola Skog aBP-å åslund Skogsentreprenad firmaPär G Texmoquickwood aBqvarnsjö Skogstjänster aBR & G SkogsentreprenadRagnarssons Skogsentreprenad aB

Ramnebergs SkogsentreprenadRejmyre Skogsmaskiner aBRensby Skogsavverkning aBResele Skog aBRickarums Skogstjänst aB Roger & Sörens Skogsentr. aB Rotviks SkogsserviceRooth Skogsvård aBRotudden Skog aBRW Skogsmaskiner aBRune NolåkersRya Skogentreprenad aBRyttwood aBRöjar’n i lillviken aBRönningås Skog aBfirma RönntorpetSaxebo SkogsavverkningarScandimark EOOdSB Skogsfrakt aBSjöns Jord o Skog aBSjöös Skogstjänst aBSkattunge Trä ek. för.Skog & Mark h hermansson f:aSkog o Marktjänst aBSkog & Maskin logging i Norr aB Skog & Trä Torup aB Skogsby SkogSkogsarbete i väst aBSkogsavverkarn i Jörn aBSkogsdrivning l. Karlsson aBSkogsentreprenad Br. Nilsson aBSkogs-larsson aBSkogsmulle aB Skogs & NaturvårdSkogsnicke aBSkogsteamet i heby aBSkogstjänst i dalarna aBSkogstjänst i lövestad hBSkogstjänst i Söräng aBSkogsvård lars Edsvik aBSkotar anders aBSkotarn i Sörmland aBSkålarps Skogsentreprenad aBSluthuggarna aBSmååkrans Maskin firmaSnårbergets Skog & Konsulttjänst aBSonö Jord - Skog aBStefan holmgren lBRStefan Karlssons Skogsservice aBStrandbergets Skog aBStuguns Entreprenad aBSundlings Skogsservice aBSvedja Skog aBSvenssons Skogsavverkning aBSydostavverkning aBSören hedlund Gräv o SkogsentreprenadTabergs Skogsentreprenad aBTanums Skogsmaskiner aBTallroths Skogskörningar aBTallywood aBTB Skogstjänst aBTES Entreprenad aBThilén Skogsteknik aBThörnwalls Entreprenad aBTjurkhult Skogstjänst aBTjust-Eds Maskin aBToklog aBTomas lundqvist Skogsmaskiner aB Tomas lövgrens Skogsmaskiner aB Tommy JohanssonTore Jonsson i Ö-vik aBTorps Gallring aBTorstenssons Skog o MarkserviceTP Skog firmaTrissan aBTS Skogsavverkningar aBTuna Skog aBTöre SkogsbruksserviceuB Skotningubergs Skogsavverkning aBuGB Skogsservice hBugglereds Skogsavverkning aBulf hektors Skogsentreprenadulf Johanssons Skogsavverkningarulf Westin firmaurJo Skogstjänst hBvalbo Entreprenad aBvaltons Skogstransporter aBvekakärrs Skogsentreprenad aBverest aBvesterlaus aBviBla aBvistab i vindeln aBvrigstads alltjänst aBväckelsångs Skogsmaskiner aBvästanås Gård aBvästavverkning aBvästraby allservice aBWedins aBWest valley logging aBWilliam Erikssons Skogsentr. aBWintax Maskin aBWJ Skogstjänst aBWood Service Mitt aBWOSa aBY. Berggrens Jord & SkogsEntreprenadYxefalls Skogstransporter aBåkershultsskogstjänst aBåsebo Skog aBåseda Skogsentreprenad aBåtorp SkogÄlvsätra Skog aBÖ-f. Skogshantering aBÖrn Skog aB Österby Gallring aB Österrike Skog aBÖstgöta Skogsentreprenad aB

Allt fler väljer SMF-certifieringMånga skogsentreprenörer har hittills visat SMf certifiering aB sitt förtroende och ansökt om PEfc gruppcertifiering. förutom redovisade företag lig-ger ett stort antal ansökningar under behandling.

SaknaS DiTT föreTag? beSök WWW.SmfcerT.Se för infOrmaTiOn Och anSökningS hanDlingar.

högre kvAlItet: certIfIerIng


teori blandades med praktik för att öka med-lemsföretagens kompe-tens inom ämnet och de två kurstillfällena blev

mycket uppskattade av deltagar-na. Förmiddagen genomfördes inomhus med grundläggande teo-retisk genomgång. På de korrek-tioner där det finns tydliga defi-nitioner fördjupade deltagarna sig med praktiska övningar under eftermiddagen.

TvÅ av Smf:S företagsutveck-lare, Björn Åslin och Rikard Ålstig, höll i de båda utbildnings-tillfällena som denna gång genomfördes i Bispgården samt Lycksele med medlemmar som har SCA Skog som kund.

– För flera korrektorer som i dag används i bortsättning-en finns det tyvärr lite för dåliga definitioner om hur de ska tolkas och regleras, säger Björn Åslin på SMF.

Därför lades tyngdpunk-ten i den praktiska delen av den-na utbildning på de korrektio-ner som har tydliga definitioner och där det finns bra mätnings-hjälpmedel att ta till. Exempel på sådana korrektioner är lut-ning, ytstruktur, stamtäthet och underväxt.

för aTT mäTa terrängens svå-

righet krävs det att man planerar väl innan man kommer ut i fält. Traktdirektiv med bra kartmate-rial som har utmärkta höjdkurvor behövs, samt att man i fält lägger ut och genomför provytorna på rätt sätt. Som förberedelse inför den praktiska delen av utbild-ningen användes bland annat ste-reobilder och deltagarna tittade på de olika provytor som finns med i Skogforsks Terrängtyp-schema.

– Redan under kursdagarna fick vi frågan om vi kan anordna fler liknande kurstillfällen, säger Rikard Ålstig på SMF.

De föreTagare som var med dessa dagar fick snabbt klart för

sig nyttan av denna utbildning och många ansåg även att deras anställda behöver fördjupade kunskaper i ämnet. Alla förare som dagligen kör över hela objek-tet bör ju även kunna bedöma avvikelser i den objektsvisa bort-sättningen som är gjord.

En hel del kunskap i ämnet fanns hos alla deltagare sedan tidigare. Det gjorde att diskus-sionerna inom de olika grupper-na blev livlig under de praktiska övningarna. Erfarenheter i ämnet utbyttes och kontakter knöts.

– Vi tror att alla deltagare fick med sig några nya verktyg samt ökade kunskaper kring bortsätt-ning efter dagen, sammanfat-tar kursledarna, Björn Åslin och

Fördjupade kunskaperi bortsättningföretagare gick kurs i norr

BortSättnIngSövnIngAr

För många av SMF:s medlemmar är objektsvisa bortsättningar en grund för den ersättning som man får efter utfört arbete. Efter önskemål från medlemmar anordnade därför SMF i höstas två egna kurstillfällen på försök i norra Sverige.

fOTO

: RiK

aR

d å

lST

iG

Björn Åslin (stående) höll tillsammans med Rikard Ålstig i de båda utbildningstillfällena som genomfördes i Bispgården och Lycksele.

Diskussio-nerna inom de olika grupper-na blev livlig under de prak-tiska övning-arna.


Fördjupade kunskaperi bortsättningföretagare gick kurs i norr

BortSättnIngSövnIngAr

fOTO

: RiK

aR

d å

lST

iG

fOTO

: RiK

aR

d å

lST

iG

Rikard Ålstig. £

www.cranab.se

PASSION FÖR SKOG INBYGGD I TEKNIKENMed Cranabs nya FC-serie är din maskin redo för framtiden!

Allt för skogsentreprenörer!

Kontor: +46-292-10630 Mobil: +46-70-2002895Fax: +46-292-10550 www.enskedehydraul.se

Bucher Sågmotorer Top Air Föravskiljare Packningssatser

Donaldson Filtersystem Slangpress-utrustning

Sauer Danfoss Hydraulmotorer

För att mäta terrängens svårighet krävs det att man planerar väl innan man kommer ut i fält. Traktdirektiv med bra kartmaterial som har utmärkta höjdkurvor behövs, samt att man i fält lägger ut och genomför provytorna på rätt sätt. Som förberedelse inför den praktiska delen av utbildningen användes bland annat stereobilder och deltagarna tittade på de olika provytor som finns med i Skogforsks Terrängtypschema.


SMF-tomten delar ut klappar

toMten klAppAr tIll

Sca: EN NY TUMSKRUV för den gamla är utnött efter det senaste årets prispress på entreprenörerna.

SöDra: ETT SKOGSLEXIKON PÅ ALLA SPRÅK så de kan kommuni-cera med alla deras nya entrepre-nörer från hela världen som kör bil-ligare än de lokala svenska entreprenörerna.

mOnica STriDSman: EN NY VÅGSKÅL som kan börja väga över mer mot produktion än mot miljöhänsyn.

marie Wickberg: Får EN STOR JULSTJÄRNA för sitt mycket uppskattade föredag på SMF:s årsstämma.

SkOgfOrSk: NYTT BALANS-SINNE som kan balansera entre-prenörernas och bolagens önske-mål på rätt sätt.

SkyDDa SkOgen: ETT NYTT ELSTÄNGSEL så de kan hägna in sin egen skog och skita i andras.

WWf: EN NY LAGBOK så man slutar dela ut priser till männis-kor som bryter mot lagen genom civil olydnad.

kUng carl xvi gUSTaf: Ska få DEN STöRSTA OCH MJUKASTE JULKLAPPEN AV ALLA för sitt beslut att inte dela ut priser till människor som begår civil olyd-nad.

alla kUnDer SOm SägerUpp avTal meD enTreprenörerna: EN STOR VÄCKARKLOCKA som kan väcka dem ur djupsömnen.

alla friSTÅenDe föreTagare: EN STOR JULKLAPP till alla fristå-ende företagare som tackar nej till skambud.

Smf-tomten önskar alla (till och med våra värsta fiender) en riktig god jul och ett gott nytt skogsår 2013.

SMF-tomten delar ut klappar

Allt för skogsentreprenören – En leverantör räcker!

Alla

pri

ser

är e

xkl.

mom

s

0278-450 22 • [email protected]

Bandlås • Boggieband • Broddar • Däck • Filter • Gripar • Kedjor Markberedningständer • Matarhjul • Märkfärg • Oljor • Slirskydd • Svärd

Vid köp av 15 svärd samt 30 kedjor från

Gäller tom 31/12 -12

Softshelljacka på köpet

Kapsvärd Längd Sänkt RSN Standard

(cm) pris (Lös topp) ord. pris 42 479:- 479:- 419:- 419:-

48 479:- 479:- 419:- 429:- 429:-

54 479:- 479:- 429:- 439:- 489:- 439:- 399:-

59 / 60 479:- 479:- 449:- 459:- 509:- 459:- 409:-

64 479:- 479:- 459:- 469:- 519:- 469:- 419:-

67 489:- 489:- 479:- 529:- 479:- 429:-

75 489:- 489:- 489:- 499:- 549:- 499:- 449:-

80 / 82 489:- 489:- 509:- 519:- 569:- 519:- 459:-

90 489:- 489:- 529:- 579:- 529:- 469:-

Nosekit 129:-

KAMPANJPRIS 2.0mm. Gäller tom 31/1 -13

5% rabattVid köp av 20 svärd.Gäller även tillsamans med andra kampanjerbjudanden

Få ett gratis nosekit för varje RSN-svärd. Gäller tom 15/12 -12

RSN Kampanj!

Priser per drivlänk

Sågkedjor

Bredd RMH RMHS

1,6 mm 1,25:- 1,35:- 1,29:- –

2,0 mm 1,35:- 1,45:- 1,27:- 1,29:- 1,39:-

KAMPANJPRIS 2.0mm. Gäller tom 31/1 -13

Vid köp av 120 kedjor.

Gäller även tillsamans med andra

kampanjerbjudanden

5% rabatt

TRANSPORTTANKAR I PLAST 125, 200 och 430 liter

• Lätt och smidig• Ingen besiktning,

ADR-undantag • 12 volts dieselpump• Inbyggt fäste för

automatpistolen

Tillval:• 24 volts pump• Digital pumpvolymmätare Tillval till 430 l tanken: • Skyddslock • Nivåmätare

Finns i storlekarna 2 000-10 000 liter

Cistern på bilden är extrautrustad med gavelskåp samt pump.

200 liter 125 liter

430 liter

Huvudkontor:

Oxelgrensv. 25 • 152 42 SödertäljeTel 08-549 530 00 • [email protected]

Distriktskontor:

Mogatan 6 • 254 64 HelsingborgTel 042-15 92 15 • [email protected]

CISTERN I MILJÖLÅDA MED REGNKRAGEJust nu!Förmånligt prova

på pris!

Svensk Skogsmaskinförsäkring erbjuder en försäkring som är anpassad till dina behov som skogsmaskinsägare. Du som har köpt en

nytillverkad skogsmaskin har nu också möjlighet att prova på vår försäkring i 6 månader till ett extra förmånligt pris.

Välkommen att kontakta oss på 026-51 52 09.

Vad vill du få ut av dinförsäkring?


Det kom mängder av del-tagare och utställare till SMF-stämman med tillhö-rande mässa i Åre.– Vi slog deltagarrekord för en stämma utanför Stockholm, säger SMF:s vd, Ulf Sandström.

Det blev precis en så bra stämma och så många del-tagare som SMF:s vd, Ulf

Sandstöm, hade hoppats på.– Att locka så många av våra

medlemmar till en stämma 60 mil från Stockholm är inget min-dre än ett tecken på hur betydel-sefull stämmohelgen blivit för våra medlemmar. Dessutom blev mässan en succé med välfylld mässhall och en stor del av de vik-tigaste leverantörerna på plats, säger han.

Cirka 520 deltagare kom till stämmohelgen på Holiday Club i Åre och stämningen var på topp hos alla ditresta.

– Det som gör helgen så värde-full för deltagarna är att så myck-et finns på en och samma plats. Här finns tid att prata med sty-relsen, andra medlemmar, kolle-gor, utställare och att bara umgås under trevliga former.

Samtidigt pekar Ulf Sandström på hur mycket information som ges hur många viktiga frågor som diskuteras under stämmohelgen.

– För att hänga med i vad som händer är det jätteviktigt att vara

med. Jag tycker att vi är duktiga på att föra ut information genom de många möten och kanaler som vi använder, men det är självklart att stämmohelgen är ett unikt tillfälle att få reda på och diskute-ra en mängd av viktiga frågor.

– Har man inte tagit chansen tidigare att vara med ska man direkt boka in nästa års stämmo-helg i Stockholm som hålls 7-9 november.Plats meddelas vid ett senare tillfälle, säger han. £

StäMMAn och MäSSAn I åre

Succé för stämma och mässa – i år igen

Under stämmohelgen delade personal och styrelse ut SMF-badhanddukar åt alla besökare.



Rätt upplägg för lyckad familjehelg i År haDe Smf valt ett upplägg där man hoppades locka hela familjer till stämmohelgen, något som lyckades.

– Vi kompletterade tidigare års upp-lägg med stämma, mässa, boende och mat på samma hotell med upplevelsebad, godisregn och aktivitetsrum för ungdo-mar, som verkligen slagit väl ut, säger Ulf Sandström, SMF:s vd. £

Trubaduren Stefan Nordlander hade en egen fanclub i Ada och Axel Persson från Bygdsiljum. Bakom vag-nen står barnens mamma, Maria Berggren. Pappan heter Jonny Persson.

Anna Verdin och Linda Jöfelt på Easy Conference hjälper Ulf Sandström med stämmohelgens stora godisregn som mer kom att likna ett skyfall.



Leveransavtal ”Maskin 03” klart

TSG-gruppen vill driva på utvecklingen

I förra numret var inte redovisningen av grg-gruppen komplett. I grg-grup-pen ingår:• Ulf Sandström, sammankallande, epost: ulf.sandstrom@skogsentreprenad .nu • lennart granqvist, Jämtland, epost: lennart.064220051 @telia.com

• håkan Dunberg, Småland • Mats ågren, Uppland • pelle rönningås, Medelpad• Dan Johansson, Boråsärenden skickas med fördel till de två förstnämnda till de e-postadresser som angetts.

här är alla SOm SiTTer meD i grg-grUppen

Fredrik Gunnarsson är ny Tekniska samverk-samsgruppen, TSG.

Eddie Edwinsson och Lennart Larsen.

Varför ska SMF vara med i TSG? Den frågan besvara-de Lennart Larsen på den presentation som han och Eddie Edwinsson höll om TSG under stämmo-helgen.– Jo, för att vara med och driva den tekniska utvecklingen av det svenska skogsbruket i den riktning vi vill.

lennart Larsen menar att SMF är så pass stora, med över 900

medlemsföretag som samman-

lagt äger över 2000 maskiner. Detta faktum gör att SMF, till-sammans med sina medlemsföre-tag är bäst lämpade att driva på den tekniska utvecklingen, enligt honom.

– Vem ska vara med och driva utvecklingen om inte vi. Skulle inte vara med i TSG då skulle våra kunder göra det och det kan ald-rig vara riktigt, säger han och fick medhåll av Eddie Edwinsson, som höll i TSG-presentationen tillsam-mans med Lennart Larsen.

– Det absolut sämsta vi kan göra är att sätta oss på läktaren och låta de andra leka, menar han. £

Den nya lagSTifTningen om att man måste kunna doku-mentera sina kunskaper både teo-retiskt samt praktiskt i använd-ning av motorsåg, börjar inte tillämpas förrän i januari 2015 SMF meddelar att alla som idag använder motorsåg kan ta det lugnt.

– Ha ingen panik och gör inga förhastade utbildningsinsatser.

SMF tillsammans med andra i branschen, jobbar nu aktivt med att försöka ta fram enkla model-ler och sätt för att kunna bedöma kompetensnivån på de med lång erfarenhet och handhavande av motorsågsarbete.

Arbetsmarknadens parter strä-var efter att hitta enkla sätt där dagens yrkesverksamma skogsar-

betare ska kunna påvisa sin kom-petens.

– Just nu är det bästa rådet att ha is i magen och avvakta, det är ändå två år kvar till kra-vet ska vara uppfyllt. Till dess ska förhoppningsvis alternativ till Motorsågskörkort finnas för de med lång erfarenhet och goda kunskaper, förklarar SMF.£

Nu har GRG-gruppen i SMF förhandlat klart leve-ransavtalet ”Maskin 03” tillsammans med Maskin-leverantörerna. Men fort-farande återstår mycket jobb.

Det faktum att GRG-gruppen (Garanti- och Reklamations-Gruppen) förhandlat fram

ett nytt leveransavtal tillsammans med Maskinleverantöerna innebär inte att man på långa vägar är klar med hur detta avtal slutligen ska

ingEn Panik mEd att kunna dokumEntEra sina kunskaPEr i motorsågsanVändning

tillämpas och tolkas.– Vi har ett digert arbete kvar

med detta och att utarbeta de all-männa råden och hoppas kunna vara klara en bit in på 2013, säger

Ulf Sandström som ser avtalet som en milstolpe.

– Nu har vi ett leveransavtal att förhålla oss till och slipper famla i mörkret, säger han. £



Vill öka tryggheten””Vi behöver fler skogsmaskinförare. Men, och nu är jag hård, jag skul-le inte välja att bli skogsmaskinförare i dag. Jämfört med det jobb jag har i dag som är hyfsat nio till fem och där jag vet ganska exakt vad jag får in i lön varje månad. Det är klart att det är jädrigt tufft att rekrytera till en bransch som ibland har lönsamhetsproblem, där man får skiftjobba, där man får ta ett jättestort eget ansvar och där man ofta är egenföretagare. Här måste man jobba med att förbättra villkor och förbättra lönsamhet för att för-bättra branschens attraktionskraft, för det finns många positiva saker med att jobba i skogen. Här har man ett väldigt arbete framför sig. Det går inte att rekrytera för rekryterandets skull. Det kommer inte att magiskt uppstå människor som vill jobba som maskinförare, bara sådär, utan det handlar om att skapa en attraktiv arbetsmiljö och en att-raktiv bransch.…Ur mitt perspektiv, som är politiker, kan jag lätt koppla det här till det jag pratade om tidigare – ett hållbart skogsbruk. För ska vi lyckas med det måste ni ta rätt beslut, vara välutbildade och trygga i det ni gör och man får inte heller ha för hög press på sig när det gäller kostnad och tid om man ska klara av att ta rätt beslut i varje läge för att ha ett hållbart skogsbruk. Det här håller nämligen ihop. Både strukturrationalisering och kompetensförsörjning hänger ihop med om vi kommer att klara av att ha ett hållbart skogsbruk framöver.”

Marie Wickberg från Näringsdepartementet var på plats för att prata om satsningen på ”Skogsriket”. Men i sitt tal framförde hon också sin syn på skogs-entreprenörernas vardag.Citatet till höger är hämtat ur hennes anförande.

I den digitala versionen av tidningen, som du hittar på SMf:s hemsida, finns här en länk till en ljudupptagning av hela hennes anförande. www.skogsentreprenad.nu



Många tog chansen till ”get together”

mÅnga TävlingarmÅnga vinnare

Under stämmohelgen hölls en rad täv-lingar. förutom torsdagens bowling avg jordes en trekamp , en skyttetävling och en tipspromenad i mässhallen.

vinnare bowlingherr: raymond WedinDam: Sandra WestmanBarn: lina rönningås

Trekamp (lagledare)1:a: fDt hArADS (Susanne nyström) 2:a: teAM goneåre (Johan Adolfsson)3:a: pIteelIt (karin Westerlund)

Skyttetävling-lagvinnare: grankottarna (erik Andersson)

Tipspromenad1:a Björn eriksson2:a linus rönningås3:a Ulrika Blixth

gunilla löfstrand Maria pålsson Ake Dahlqvist

En bra bit över 200 perso-ner hade kommit till Holiday Club i Åre för torsdagens ”get together” och bowlingmästerskap.

fullsatt, festligt och bowling-aktivt. Så kan man samman-

fatta torsdagens tjuvstart av stäm-mohelgen.

– Vi började med konceptet att inleda stämmohelgen med en samling redan på torsdagen för de som då hade rest ner till Infra City i Upplands Väsby utan-för Stockholm. Det var mycket uppskattat så vi såg till att göra något liknande i år, men då med fler aktiviteter. Att vi var just på det här hotellet gjorde ju själv-klart sitt till, säger SMF:s vd, Ulf Sandström.

I hotellets ”Sportsbar” var det

fullt på torsdagkvällen av SMF-medlemmar, deras familjer, utställare och andra stämmo- och mässbesökare. Det spelades bow-ling, kördes bilsimulator och spe-lades minigolf.

– Det verkade som alla trivdes och umgicks under kvällen. Vår personal gjorde verkligen ett fan-tatiskt jobb med bowlingen. Ett tag kändes det som hela stämman var och spelade bowling samti-digt, det var fullt på alla de åtta banorna, berättar Ulf Sandström.

aTT kOncepTeT med en ”get together” kommer att få en efter-följare även till nästa års stämma är självklart.

– Vi har sett hur uppskat-tat det är att få träffas, trivas och mingla lite innan stämmohelgen startar, så det är klart att det blir en ”get together” även nästa år, säger Sandström. £

Att kalla torsdagens ”get together” för en succé är ingen överdrift. Här samlades en bra bit över 200 personer för att minga, träffas och trivas.

Den känsliga kontakten kräver passion och närvaro. Vi känner skogen och de utmaningar som den moderna skogsavverkningen ställer. Med flera decenniers erfarenhet. Med respekt för miljön.

Nokian Däck ABBox 3002, SE-195 03 MärstaMetallvägen 34, SE-195 72 RosersbergTel. 08-474 74 40Fax. 08-761 15 28

Som hemma i skogen

FoREST king F

www.nokiantyres.se

Din leverantör av Trailers för Entreprenad, Lantbruk och Lastbil

SkogsmaskintrailerLängd 13 900mmBredd 2600 mmHöjd 500 mmLastkapacitet 30 alt 35 tonStyrande axlarFjäderassisterade ramper

Syd Produkter ABwww.sydprodukter.se

Övre Ämnebodav. 39-30, 376 92 Svängsta Tel. 0454-572 [email protected]

RH-Pusher

Reipal ABTel 0413-249 48, fax 0413-249 84

- 6 st olika modeller- lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton- utväxling från 20 ggr till 50 ggr- marknadsledande- robust konstruktion- minimalt underhåll

För mer info kontakta Din motorsågsåterförsäljare eller

Trädfällriktare

Känner du någon som borde läsa

sKogsentreprenören?

Skicka ett mejl till [email protected]

tillSammanS Ser vi till att fler läSer tidningen.



Uppskattad styrelsehearing

Nu ska regionråd bildas i hela landet

SMF:s styrelse, från vänster: Jörgen Westerlund, Lars Göran Göransson, Håkan Dunberg, Tommy Norman, Bernt Hermansson , Lisa Johansson, Ulf Sandström och Carita Bäcklund (bilden intill).

Som de flesta redan upp-märksammat och fått information om på res-pektive sektionsmöten, har SMF bildat regionråd.

DeT kan inTe undgått många att SMF skulle bilda regionråd

efter en massiv informations-kampanj runt om på landets sek-tionsmöten bland annat.

Under stämman togs det for-mella beslutet om att bilda regi-onråd som en kanal in i styrelsen.

Det kommer nu att bli en upp-gift för SMF:s styrelse att besluta hur många regionråd som ska fin-

nas runt om i landet. Regionrådens uppgifter kom-

mer att bland annat vara ett forum för diskussion, refererns-grupp för styrelsen, företräda sek-tionsmedlemmarna i olika frågor och att ge förslag på ledamöter i valberedning vid ordinarie fören-ingsstämma. £

UnDer lördagen fick SMF:s medlemmar, underledning av ordfö-rande Lars-Göran Göransson, möjlighet att få svar direkt av SMF styrelse vid den styrelse-hearing som hölls. Allt från sektionsmotioner till certifieringsfrågor diskuterades under hea-ringen. £

det här är smf:s styrelse


på webadressen:http://bit.ly/smfstammakan du se fler bilder från helgen.

vill DU Se mer?


Det var fullt upp hela helgen

Monrad Lassemo från SMF:s norska motsva-righet, MEF, var på plats och höll tal.

Bandet Ständut blakk stod för underhållningen under middagen. Sedan blev det dans med ett helt annat band.

Det var fullt med folk i mässhallen och utställarna fick full uppmärksamhet från besökarna.

Fullt upp i SMF:s monter

Det var god mat och hög stämning under lördagens stämmomiddag.



Vi frågade utställarna på mässanvad är det viktigaste med att vara på smf-mässan • vad vill ni prata med kunderna om

hanS linDgren, Sg finanSDet viktigaste för oss är att synas bland kun-derna och att finnas där för dem. Mycket är en social bit.

TOmaS SmeDäng, Trygg hanSaAtt få träffa alla med-lemmar och prata för-säkring. över 50 pro-cent av alla medlemmar har sina försäkringar hos oss, så det här är ett gyllene tillfälle att få träffa dem ansikte mot ansikte. vi håller på att lansera den här sjuk-vårdsförsäkringen där vi gjort ett avtal med SMf. Den innebär att man får en ”genväg” förbi lands-tingskön för att få snab-bare vård.

Dan ingemarSSOn, gremODet är för att synas och träffa kunder. Sedan vill vi prata om våra nya produkter i synnerhet, skördaren 1350 och det program-met som vi presente-rar.

STefan ljUngberg, bracke fOreST.kundkontakterna. Alla som är här är anting-en kund eller potenti-ell kund. Det är ingen annanstans det är så hög kvalitet på kunder-na som här.bO jOhanSSOn, Sp

maSkinDet är ju entreprenö-rerna, våra kunder, som är här. Det är ju våra produkter och prata med dem om för-delar med våra pro-dukter.

göran nyberg, OlOfSfOrS abträffa entreprenörer som kör ute i skogen. eftersom vi inte jobbar med slutförbrukare utan med återförsäl-jare får vi sällan träffa entreprenörerna, då är det här ett jättebra till-fälle att få träffa entre-prenörer. vilka band de ska ha till vilken maskin och vilken körning.

rOberT nilSSOn, enSkeDe hyDraUlDet är 100 procent rätt folk som är här. vi har de senaste två åren arbetat efter koncep-tet one stop shop, att få in så många pro-dukter som möjligt till entreprenören. vi firar 35-årsjubileum och jag är andra genera-tionen och har aldrig varit med tidigare på SMf-mässan. Sedan vill vi visa en liten mobil slangpress och vad det kostar att ha med sig ett litet startpaket i bilen.

Ulf peTTerSSOn, iggeSSUnD fOreSTDet viktigaste är att man får visa sina pro-dukter, att man finns. vi får mycket frågor kring topptrissor bland annat – hur länge det håller till exempel.

Olle pagnerT, Wexman ab.Det är att bibehålla den personliga kontakten med våra kunder. vi hörs ju annars mest på telefon resten av året. Jag tror att det är 18:e stämma i rad som vi ställer ut, så det är lite tradition också. vi har släppt 16 nyheter i år, inte minst en design-förändring på jackorna i forestry line.

TOmaS jOnSSOn, hSp-gripenDet är kontaktytan mot våra kunder. Det är ett ypperligt tillfäl-le att träffas, samla in synpunkter och följa g jorda affärer, inte så mycket att göra nya.

bO axelSSOn, agrO OilSyns man inte så finns man inte. Det är använ-darna av våra produk-ter som finns här och visa kedjesmörjningen och högteknologi på hydraulolja.

eerO lUkkarinen, pOnSSeviktigaste är att natur-ligtvis att träffa kunder och leverantörer. Det som är bra är att det är branschfolk här och att mässan är så trevlig och att man får prata med proffs.

marcUS eDlUnD, meS-SmiDeträffa folk och prata med dem och höra hur de har det. Det är bra att vi fått hinna prata om våra nya led-lam-por.

hyDrOScanDSkapa kontakter är det viktigaste för oss. om man jämför med elmia är den här kvalitativt bättre.

larS-Åke OlOfS-SOn, SkOgSmaTe-riel nOrDfOreSTDet är att få träffa alla entreprenörer man annars bara pratar med på telefon. Sedan att visa nyheter som kedjefettpumpar, slip-maskiner och led-lam-por.



maria bäcklUnD, ernST & yOUng.Det betyder jättemyck-et för oss att vara här eftersom vi har en hel del kunder här, framför allt de jag jobbar med, som är medlemmar. Det är viktigt att synas helt enkelt. Sedan vill vi berätta om att vi varit inblandad i branschen så länge som vi ha.

mikael OlSSOn, cranabDet viktigaste är att komma till tals med slutanvändarna av våra produkter. vi vill få utvärdering från de som kör våra produkter.

paTrik krOnqviSTnOrDfarmDet viktigaste är att träffa rätt folk. Jag säl-jer ofA slirskydd och svarat på frågor om Biojkack bland annat.

maria klingfOreSTlink parTSvi är nya och måste visa upp oss. folk vill veta vilka är och vad vi gör, som är ett samköp för entreprenörer via web-ben.

kriSTian SjöSTrömOkq8Jag är jätteglad över att vara här och höra vad kunderna säger. Det är produkt, pris ochmil-jöfrågor samt vår pro-dukt, Diesel Bio+.

STen kanebO,kOmaTSU fOreSTDet är att träffa våra kunder. Sedan är det bra stämning och alla trivs. vår stora stor-skotare 895 och vår hyttdämpning som var världspremiör på mäss-san.

maTS ÅhfelDT,TOvekS SkOgSma-SkinerDet är kundvård att synas här. vi är ju det senaste maskinmärket och då är det viktigt.

gUnnar bäck, lOgmaxDet är intressant att träffa våra kunder. visa nyheter och prata om ägarbytet.

STig jakObSSOn,STigS maSkinJag har varit med i 26 år. Att man träffa kunder och är man inte med då är det alltid risken att de glömmer bort en.Det är kul att träffa kunderna, man hinner ju inte ringa till alla.

marS larSSOn,mcb larSSOn abträffa alla kunder och prata oljor och nya pro-dukter.

per-OlOf bre-Denberg, DUnlOp hiflexAtt få träffa kunder och berätta om våra slang-ar. vi har redan fått fle-ra som kommit fram och sagt: ”är det ni som har de där mjuka slang-arna”. Så det var verkli-gen varit bra för oss att vara här.

maTS fahlgren, nOkian Däckviktigast är att visa upp oss och prata med slut-förbrukarna.

freDrik SjölanDer, jOhn DeereDet är att träffa kun-der och diskutera. Mest umgås.

henrik WeSTin, TrellebOrgDet är att få kontakt med våra slutkunder och hur våra produk-ter fungerar i vardagen och se till att de har rätt produkt till rätt appli-kation.

Daniel erikSSOn, SamSOnDet är väldigt bra folk här. här träffar man bara folk i branschen.

erik linDSTeDT, keDjan abvi vill träffa slutkunder-na, så vi får veta hur det fungerar föe dem.

per-anDerS bjUgg-STam, elfOreSTDet viktigaste är att få träffa branschfolk, men också få berätta om hur det går för oss.

(Sävar)Sven berglUnD, lUbe TOOlSDet bästa med att vara här är att man får träffa kunder. Jag säljer över hela landet och det här är ett av de få tillfäl-len man har chans att träffa dem. Många frå-gar om vår patentfyllda bom-roller.

hanSi engSTröm, Timbear abDet är ju för att få träf-fa de seriösa entre-prenörerna. här är det inga stojiga glassätare. vi vill ju prata om hur snedvriden skogssi-dan är egentligen och om alternativen som finns. Det allt fler som börjat titta vår maskin nu när många ställer sina maskiner i väntan på att tiderna ska bli bättre. vår maskin kan ju avverka i våta mar-ker, åt länsstyrelsen, avverka stadsnära till exempel.


fototävlIng nAtUrBIlDer

Tävlingen har fått in sina första bidragSkicka in era bästa naturbilder och vinn priser. Nu startar Skogsentre-prenörens egen fototävling.

från och med nu och fram till numret innan års-stämman 2013 kommer Skogsentreprenören att

ta emot er läsares allra bästa naturbilder. Redaktionen kommer att välja ut bland de inskick-ade bilderna och vi tänkte först publicera bilder i den naturbilaga som görs till nummer 2-2013 som delas ut inför Elmia Wood, men vi bestämde att publicera några av de bilder vi fått in redan nu med förhoppnigen om att ni, som inte skickat in, blir inspirerade ochg skickar in era bilder. Sista bilder-na kommer i andra bilagan som görs till nummer 4-2013 inför SMF:s årsstämma.£

Eddie Edwinsson, Sidensjö, har skickat in ett bidrag till fototävlingen som han kallat ”Trollskt i svampskogen”. Det är solen som tittar in i stubben och gör så att den ser ut att ”brinna”.

Ulf Bergvall, Ljusdal, har tagit den här bilden från sin skogsmaskin. Bilden har han kallat ”En morgon på jobbet!”

Skicka Dina bilDer Till:[email protected]


fototävlIng nAtUrBIlDer

Hultdin System AB, Skolgatan 12, SE-930 70 Malå, SwedenTel: 0953-418 00, Fax: 0953-418 01, E-mail: [email protected]

www.hultdins.se

Världens bäst säljande skotargrip i nästan 20 år!

Göran Rohdén Västra Frölunda pustar ut efter en trevlig dag med toppjakt i Ljusbodarnas fäbod i Leksand.

”Skogsvårdsinsats genomförd”, inskickad av Mikael Sundling. Han berättar att han fällde dessa två kalvar i en tallplantering på Holmens skogar i Väster-botten, på ståndskall efter Ratuvallens JIBB

Skicka Dina bilDer Till:[email protected]

Returadress: SMF Skogsentreprenörerna,Tyska Brinken 28, 111 27 Stockholm

Make your own way

www.olofsfors.com

www.eco-tracks.com

Vi vill tacka våra förare som tänker framåt och framtid i skogen. Utan er hade vi aldrig kunnat utveckla banden och slirskydden som tar er dit ni vill, och längre.

VÄLKOMMEN TILL VÅRA MARKER

Documents

Tidningen Skogsentreprenören nr 5-2012