Tidningen Skogsentreprenören nr 1-2012

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012 1

En mEdlEmstidning från smf # 1• 2012

Liknande probLem för entreprenörer i tyskLand

fLerträdshantering håLLer inte vad den Lovar

skogsboLags agerande omodernt och oproffsigt

vägLängdsmätning utan kontroLL

SkogSEntrEprEnörEn

profilering UniK nyhet i sKogssverige

Många komtill lyckadstämmadessutom

• profiL

• nyckeLtaL

• mer från mef

• instick från

sveaskogs vd

• barnbok visar

hur anna skotar

• ny personaL

• nya i styreLsen

• fLer med i stöLdstopp

• nya internrevisorer

2 SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

annons

SP 451 LF är det populäraste gallrings-aggregatet i Sverige, och har varit det imånga år. Våra konkurrenter kliar sig i huvudet och undrar varför. Det gör inte vi…vi vet varför och det gör våra kunderockså. Ring Bo eller Anders så hjälper dom dig till rätt spec på just din 451:a, för din maskin och ditt gallringsuppdrag.

Tel: 0372-25342 • www.spmaskiner.se

SP aggregat med flerträdshantering

Skogsentreprenören1201_Layout 1 2012-01-27 09.43 Sida 1

Se vårvideo

www.markusson.se

Se vår video med senaste modellerna påwww.markusson.se

info@forest-‐life.se www.forest-‐life.se

26698 Hjärnarp 0760155646, 0431-‐455424

Vi är butiken där!arborister, skogsarbetare!och de som gärna vistas!utomhus kan hitta bra!produkter till bra pris,!med vänlig kundtjänst.!

Välkommen in i vår!webbutik!

Annika & Barry!Shanahan!!

www.forest-life.se!


JohnDeere.se

Gallring av contorta kan vara en kvistig och komplicerad arbetsuppgift.Men rätt utrustning underlättar – så hör av dig i god tid innan du ska börja!

Är du redoför contortagallring?

Skogsentreprenören_Deere.indd 1 2011-09-13 11.48


insticK: po Wedin

alla som arbetar i skogsnäringen och läser branschmedia känner väl till spelet mellan entrepre-nörer och skogsbolag. Den ena

sidan tycker att man får för lite betalt, den andra förväntar sig å sin sida bättre kvalitet och mer flexibilitet från entre-prenörerna. Men den tillspetsade retori-ken i utspel och debattartiklar tycker jag är helt i sin ordning om parterna sam-tidigt på en djupare nivå erkänner sitt beroende av varandra. För så är det ju – i ljuset av den ökande internationella kon-kurrensen måste vi hitta bra lösningar för både bolag och entreprenörer för att kunna vara konkurrenskraftiga.

denna utmaning ska också ses i lju-set av att produktivitetsutvecklingen i skogsbruket har avstannat. Här har skogsbolagen och entreprenörerna - till-sammans med maskintillverkare och andra skogsägare – ett gemensamt ansvar för att se till så att teknikutvecklingen tar fart igen.

Sveaskog anlitade år 2011 cirka 200 skogsmaskinentreprenörer. Vi är en av landets största uppdragsgivare och har i kraft av vår egen kompetens och erfaren-het mycket att ge tillbaka till skogsen-treprenörerna. Och även om det kanske

uppfattas som provocerande i samman-hanget vill jag lyfta fram vad som gör ett stort företag, likväl som en enskild entre-prenör, framgångsrikt – nämligen att lyssna på kunden.

Jag började som vd på Sveaskog hösten år 2011. Min ambition har alltsedan dess varit att hitta ett mer kundorienterat arbetssätt i allt vad vi gör. Vi implemen-terar i början av 2012 en ny organisation som genom ett decentraliserat arbetssätt och med tydligare lokalt resultatansvar är ett sätt att komma närmare kunden och dem som vi har affärsrelationer med.

men att vara kundorienterad är inte samma sak som att vara villig att sälja sina tjänster eller produkter till lägsta möjliga pris. Tvärtom. Genom att lyssna på kundens behov kan man få en kvalitet i sin verksamhet som gör att man kan ta bra betalt. Jag tror att morgondagens vin-nare bland skogsentreprenörerna är de som är utvecklingsbenägna och flexibla i sitt tjänsteinnehåll, som ständigt arbe-tar med effektiviseringar och som ger sina anställda en bra och trygg arbetsmil-jö. Och jag vill ge SMF beröm för att de genom sitt program Regelrätt Entreprenad hjälper sina medlemsföre-tag att arbeta med dessa frågor.

avsLutningsvis viLL jag kort lyfta en annan viktig fråga: mångfalden. Några av de utmaningar som både entre-prenörer och Sveaskog - och för all del hela skogsnäringen - står inför är gemen-samma. Vi har idag alldeles för få kvinnor och medarbetare med annan bakgrund – utbildning, etnicitet, med mera - i vår bransch. Här har vi ett gemensamt jobb att göra för att hitta morgondagens skogsarbetare. Jag välkomnar en dialog med SMF och andra skogsaktörer för att nå bättre resultat i detta arbete.

po Wedin vd, SvEaSKOG

Här bjuds personer med kunskap om hur skogsnäringen fungerar in för att ge sin bild av skogssverige i allmänhet och Sveriges skogsentreprenörer i synnerhet.

ansvarig Utgivare: Ulf Sandströ[email protected]

Redaktör: Erik Säfvenberg [email protected]

annonser: Jonas Sjöström090-349 37 06E-post: [email protected]

adress: Tyska Brinken 28111 27 Stockholm Tel. 08-655 41 90Fax. 08-655 41 45

E-post huvudkontoret: [email protected]

Produktion: dynamo Press aB Tryck: Tryckmäklaren i NorrUpplaga: 8 000

Internet: www.skogsentreprenad.nukontakt

”För varje företag gäller – lyssna på kunden ”

PO Wedin, vd Sveaskog.


inom kort ska vi ha förhandling med vår uppdragsgivare. Vet inte direkt om man kan kalla det förhandling när vi är så pass långt bort från varandra. Det är väl mer ett samtal. De tycker att det är rimligt att vi ska godta i princip nollbud

när prisutvecklingen visar allt annat än detta. Vi har inte haft något nytt prisavtal sen dryga två år tillbaka, och om man ser på senaste prisindex för våra maskiner så har skördaren stigit nästan med 6 % och skotaren någon procent ytterligare. Detta är exkl. löner så ytterligare ett par procent ska läggas till.

Om man sedan tänker på vinstmarginalerna generellt i vår bransch, så måste priserna upp ytterligare från detta. Ska jag vara riktigt ärlig känns det hopplöst att ens diskutera med dem, vi har redan varit på ett antal ”lönesamtal” utan resultat. Det är som att de försöker nöta ut oss till att skriva under.

Dessutom lägger de på mer och mer i vår ”portfölj” utan att vi ska få skäligt betalt. Senaste exemplet är det här med ett extra sortiment (klentimmer). Något som många entreprenö-rer sorterar ut direkt i skogen. Vår uppdragsgivare har ”beslu-tat”, utan egentligen någon diskussion att entreprenören ska ha 2 kr extra per kubik för denna hantering.

För att underlätta för skotarpiloterna vill man ju gärna ha igång färgmärkningen på skördaren, men detta skulle enbart kosta 35–45 000 kr varje år. Av de då ursprungliga 2 kr extra har vi då kvar ca 1,3kr/m3 för själva hanteringen av klentimret (aptering, högläggning, transport med skotaren och avlast-ning). Man behöver inte vara speciellt begåvad för att räkna ut att inte heller detta går ihop.

Sen är det all kvalitetssäkring vi ska gå igenom. Nu kräver kunden att vi ska skaffa egen certifiering. Jag menar inte på något sätt att de är fel med certifiering, de är tvärtom väldigt bra. Man får ökad kontroll på företaget och verksamheten så de tjänar verkligen sitt syfte. Men de ger betydligt mer admi-nistration och det tar tid från annat arbete som man får ta igen under annan tid. Nu är ju jag relativt ung och har inget pro-blem med datorer och dokumenthantering. Hade exempelvis min far varit tvungen att gå igenom detta hade det tagit betyd-ligt längre tid och krävt mer handledning. Något som hade ökat kostnaderna ytterligare.

Vi brukar påtala detta vid förhandlingar, att de adminis-trativa kostnaderna ökat och med bland annat certifieringar och att prislistan därför ska korrigeras därefter. Men de tycker att det ligger mestadels i vårt intresse att utföra detta, och där-för kan de inte gå med på någon korrigering. Jag håller med om att det är i vårt intresse att göra detta och skulle inte vilja ha det ogjort, då det ger bättre kontroll av verksamheten, men de påtalar ju ofta hur viktiga dessa är för kundens räkning men när det kommer till förhandling är de inte beredda att bidra med sådant de finner värde i.

För några år sedan gick vi igenom SMF:s Regelrätt Entreprenad och blev godkända. Då betalade uppdragsgivaren ut en liten summa per kubik för att de var drivande i proces-sen. Till året därpå följande förhandling tänkte de ta bort den-na betalning. Är det inte meningen att kvalitetssäkringar och certifieringar ska vara ett kontinuerligt och föränderligt arbe-te för all tid?

Om inte vi som entreprenörer kan reglera priser efter väx-ande omkostnader och stigande prisutveckling, hur tycker då

skogsbolagen att vi ska göra? Man får ofta höra att de inte har några pengar till förfogande att höja priserna till entreprenö-ren men jag finner det en smula märkligt när man ser deras företags årsredovisningar.

Vidare är tidsrapporteringen som vår uppdragsgivare använder ofta ett hinder för oss vid förhandling. Rätt använt är det ett utmärkt verktyg till uppföljning av maskinerna, men som jag ser det utnyttjas den alltför ofta i fel syften. Hade jag fått bestämma hade jag kastat ut ”skak-uret” för länge sedan. Enligt min mening och eftersom vi ska vara så kalla-de ”fria entreprenörer” är dessa driftsuppgifter som vi skickar varje kväll enbart till för våra ögon och inte våra kunders. Visst måste vi skicka in produktionen men de behöver inte veta när och varför min maskin stått still. Varför ska kunden veta exempelvis hur länge jag jobbat, hur länge jag har haft rast, hur många träd i timmen jag kört, vilket TU maskinen har och så vidare. Dessa siffror används sedan fel. Oftast i prisförhand-lingar för att påpeka våra brister och vad vi måste jobba på för att kunna öka lönsamheten. Det är sällan tal om vad kunden ska göra för att skapa bättre förutsättningar för oss.

Så är det ofta i förhandlingarna, att vi måste jobba på att förbättra oss, och givetvis strävar vi alltid efter att förbätt-ra och göra verksamheten mer lönsam men uppdragsgivaren måste också ta sitt ansvar som kund om de i fortsättningen vill ha ut virke ur skogen. Ofta får man höra att vi ska vara tack-samma att vi har körning men jag tycker att kunderna ska vara mer tacksamma för att vi entreprenörer väljer att arbeta för just dem.

Någonstans i allt detta måste dock även vi entreprenörer sätta oss ner och vara lite självkritiska. Hur har vi hamnat i denna sits med vikande lönsamhet och sämre förutsättning-ar? Hur kan det komma sig att man kan köpa en ny hjullas-tare för 1,5 miljoner och sedan ha en timpenning på över 800 kr/h när vi i skogen har en timpenning på strax över 700 kr för en maskin som nästan kostar 4 miljoner? Någonstans är det vi entreprenörer som har skrivit under alla dessa dåliga avtal med prissänkningar och det är också vi som nu måste ta oss i kragen och inse att detta inte kan fortsätta i samma riktning.

Jag är i denna bransch för att jag tror på en förändring. Industrierna kommer även i framtiden behöva råvara i form av virke, men skogsbolagen måste genast få upp ögonen för deras entreprenörers situation. Det har i några delar blivit lite bätt-re, men inte tillräckligt. För att få till stånd en förändring tror jag vi entreprenörer måste samarbeta i större utsträckning. Som det är nu är vi för långt ifrån varandra och ingen annan än skogsbolagen tjänar på detta. Ensam vid förhandlingsbordet känner man sig väldigt liten, och det enda man kan göra är att inte skriva på dåliga avtal och hoppas att andra gör detsamma. Kanske skulle vi entreprenörer som exempelvis är verksamma åt samma kund och inom samma område göra gemensam sak vid förhandlingsbordet för att skapa bättre förutsättningar att lyckas?

Det var mycket ris i ett och samma mejl. Det finns natur-ligtvis ljusglimtar och fördelar med att vara entreprenör men ibland känns de väldigt långt borta!

EN SMF-MEdlEM

Öppet brev från en medlem till en företagsutvecklare i SMF

Tankar från verkligheten

debattören


skogforsks och Skogsstyrelsens gemen-samma enkät visade 2010 att kostnaden för föryng-

ringsavverkning ökade med 2 pro-cent och för gallring med 3 pro-cent.

Om man väger ihop markbe-redning, plantering och röjning så blev skogsvårdskostnaden per hektar densamma som 2009.

Däremot ökade industrins råvarukostnad med hela 18 pro-cent, huvudsakligen ett resultat av högre virkespriser.

men Lika intressant som att se på enskilda års kostnadsökningar kan vara att se längre trender i kostnaderna och då ser man tyd-ligt att skogsbrukskostnaderna, kostnaden för föryngringsavverk-ning och gallring alla ligger under KPI:s, konsumentprisin-dex, utveckling om man jämför kostnaderna från 1996.

Virkespriserna och transport-kostnaderna ligger klart över, medan kostnaden för skogsvård ligger nästan exakt på samma utveckling som KPI.

– Branschen borde skänka en stor ”Skogs-Oskar” till alla entre-prenörer och maskinförare som hela tiden bevisligen håller kost-nadsökningen i schack, detta trots att förutsättningarna från kunderna hela tiden blir sämre, säger Ulf Sandström, vd i SMF.

i skogforsks publikation skriver man i ”Trender 1996–2010” att: ”Skogsbrukskostnaden visar skogsbrukets samlade kost-nader för drivning, skogsvård, vägar m.m. Den har ökat sedan början av 2000-talet.”

Vidare skriver man att: ”1996-2006 sjönk kostnaderna för driv-ning.

Sedan dess har kostnaderna ökat, dock i långsammare tempo det senaste året.”

man kan Lika gärna skriva att återhämtningen för avverknings- och skogsbrukskostnad som framför allt skedde 2008, från nivåer långt under KPI, avstanna-de under 2009 för att åter se en liten uppgång 2010. Av alla avverkningskostnader är det gall-

ring som ligger närmast KPI efter en gynnsam utveckling sedan 2008.

det är intressant att kon-statera att det nästan bara var transportkostnaden som följde med när virkespriserna sköt i höj-den 2010.

– Tänk om betalningsförmå-gan vore lika stor för tjänsterna som för råvaran, då skulle skogs-branschens rekryteringsproblem vara ett minne blott. De bästa företagarna slogs om uppdragen och de bästa ungdomarna köade på utbildningarna.

– Istället fortsätter man i bran-schen att klia sina huvuden för att hitta nya vägar till billigare tjänster och hur man kan pres-sa alla till en högre produktivitet. Att råvarukostnaden ökat med 18 procent är tydligen inget man bryr sig så mycket om eftersom det är en naturlig del i en skog-lig verksamhet, och självklart är det bara att gratulera markägar-na som fått del av högkonjunk-turens goda effekter, tycker Ulf Sandström. £

Skogsbrukets kostnader och intäkter 2010

Råvarukostnaden största del av kostnadsökningen

läget i sKogen

Samtidigt som kostnaden för drivning ökat med 4 procent under 2010 jämfört med året innan, ökade industrins råvarukostnad med 18 procent. Det redovisar publikationen Resultat från Skogforsk nr 4-2011 där man sammanställt skogsbrukets kostna-der och intäkter 2010.

Trender 1996–2010Diagrammen ovan visar den relativa utveck-lingen för ett antal viktiga poster 1996-2010. Den gröna linjen visar utvecklingen för konsu-mentprisindex, KPI.

Skogsbrukskostnaden visar skogsbrukets samlade kostnader för drivning, skogsvård, vägar m.m. Den har ökat sedan början av 2000-talet.

Virkespriserna har ökat påtagligt sedan mitten av 2000-talet med undantag för 2009.

Transportkostnaderna har ökat kraftigt sedan 2003. Det senaste året planade dock kostnadsökningen ut.

Föryngringsavverkning och gallring 1996-2006 sjönk kostnaderna för drivning. Sedan dess har kostnaderna ökat, dock i lång-sammare tempo det senaste året.

Skogsvård Utvecklingen av skogsvårdskost-naden har varit lite ojämn. Sammantaget över hela perioden 1996-2010 är kostnadsutveck-lingen i paritet med KPI.

Foto

: Sve

rker

Joha

nsso

n

Under 2010 ökade skogsbrukskostnaden med 4 % i förhållande till år 2009. Ökningen beror på faktiska kostnadsökningar samt mängden och sammansättningen av de olika åtgärderna. Ökningen var störst i norra Sverige.

Skogforsks och Skogsstyrelsens gemensamma enkät visade 2010 att kost-naden för föryngringsavverkning ökade med 2 % och för gallring med 3 %. Om man väger ihop markberedning, plantering och röjning så blev skogs-vårdskostnaden per hektar densamma som 2009. Industrins råvarukostnad ökade med hela 18 %, huvudsakligen ett resultat av högre virkespriser.

”Under det senaste året har kostnadsökningarna dämpats för

de fl esta tunga kostnadsposterna.”

Torbjörn [email protected] 018-18 85 63

Skogsbrukets kostnader och intäkter 2010Måttliga kostnadsökningar och högre virkespriser

Resultat

FRÅN SKOGFORSK NR. 4 2011

0

20

40

60

80

100

120

140

Slutavverkning rel tal

KPI rel tal

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

0

20

40

60

80

100

120

140

Vedpris rel tal

KPI rel tal

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

0

20

40

60

80

100

120

140

Gallring rel tal

KPI rel tal

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Transport

KPI

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

90

95

100

105

110

115

120

Skogsvård rel tal

KPI rel tal

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Föryngringsavverkning

Virkespriser

Gallring

Transportkostnad

Skogsvård

01996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

20

40

60

80

100

120

140

Skogsbruk rel tal

KPI rel tal

KPI

KPI KPI KPI

KPI

KPI







Foto

: Sve

rker

Joha

nsso

n







Resultat


0

20

40

60

80

100

120

140


KPI rel tal

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

0

20

40

60

80

100

120

140

Vedpris rel tal

KPI rel tal

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

0

20

40

60

80

100

120

140

Gallring rel tal

KPI rel tal

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Transport

KPI

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

90

95

100

105

110

115

120

Skogsvård rel tal

KPI rel tal

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010


Virkespriser

Gallring

Transportkostnad

Skogsvård

01996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

20

40

60

80

100

120

140

Skogsbruk rel tal

KPI rel tal

KPI

KPI KPI KPI

KPI

KPI







Foto

: Sve

rker

Joha

nsso

n







Resultat


0

20

40

60

80

100

120

140


KPI rel tal

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

0

20

40

60

80

100

120

140

Vedpris rel tal

KPI rel tal

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

0

20

40

60

80

100

120

140

Gallring rel tal

KPI rel tal

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Transport

KPI

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

90

95

100

105

110

115

120

Skogsvård rel tal

KPI rel tal

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010


Virkespriser

Gallring

Transportkostnad

Skogsvård

01996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

20

40

60

80

100

120

140

Skogsbruk rel tal

KPI rel tal

KPI

KPI KPI KPI

KPI

KPI

Faksimiler av rappor-tens egna grafer över skogsbrukskostnad, föryngringsavverk-ning och gallring. Den gröna linjen motsvarar KPI.


läget i sKogen

– det vi sett är att om man ändrar sättet att mäta, ökar också avståndet och det innebär en löneglidning utan dess like. Min generella inställning är att om man ändrar handelsmåttet, oavsett om det är definitionen på fastkubikmeter under bark eller sättet man mäter väglängd vid skotning, måste också ersättningen ändras så att inte ersättningarna stick-er iväg. det vi sett är att det plötsligt blir längre när man ändrar sätt att mäta och det är inte rimligt. fredrik forsén,

REGIONcHEF NORR, BIllERUd

– ersättning för väglängd vid skotning baseras ofta på terrängtransportavstån-det som är sträckan mellan avlägget och virkets tyngdpunkt på avverkningsobjek-tet. i de fall där den modellen används så är ersättningsnivån anpassad och upp-byggd efter den modellen. fördelen med det kan vara att god planering av körningen lönar sig. på så sätt är modellen produk-tivitetsdrivande vilket alla i branchen är betjänta av. att ersätta efter trippmäta-ren är inte det, inte heller ersättning per timme.

Jon rudman, TEKNISK cHEF, STORa ENSO

– frågan är varför man ska ändra? idag mäter vi på kartan och gångrar med 1,3. det värdet använder vi sedan som underlag för ersättning, en ersättning som båda parter kommer överens om i avtal. vi hävdar inte att den är den san-na väglängden, men den är enkel att kontrollera och ett objektivt värde att använda som underlag vid förhandlingar.

urban nordmark, avvERKNINGScHEF, SvEaSKOG

– vi har inte bundit oss till något särskilt sätt att mäta. Underlaget för ersättning-en är egentligen bara en del av affärs-uppgörelsen och vill entreprenörerna ha trippmätning som underlag för ersätt-ningen är vi beredda att diskutera det. det vi tycker är viktigt är att underlaget som används för ersättning är konse-kvent och ger lika behandling för olika entreprenörer. entreprenörerna ska ha skäligt betalt och vi är beredda att ta en diskussion om ersättningen ifall vi räknat fel eller om förhållandena är extrema.

dan gLöde, SKOGSSKÖTSElcHEF, MEllaNSKOG

– huvudanledningen till att vi inte använder trippmätare som underlag för upphand-ling är att våra prestationsnormer inte är utformade utifrån total körsträcka. det vore som att jämföra äpplen och päron. sedan är ersättning baserad på körd sträcka inget som motiverar effektivisering av körningen. vi och hela branschen behöver duktiga och effektiva entreprenörer.

tomas Johansson,vERKSaMHETSUTvEcKlaRE, Sca

– vi är tveksamma till att använda tripp-mätning, eftersom det är för stor spridning mellan olika maskiner på mätresultatet. därför använder vi ett medelskotningsav-stånd och slingtillägg som vi beräknar från bland annat kartmaterial och som vi för-handlar med entreprenörerna.

Jan åhLund, SKOGSBRUKScHEF HOlMEN.

– det är en svår fråga och vi har inte tagit något principbeslut, men tycker att det viktigaste är att mätningen blir rätt och att alla är överens. vi har inte låst oss vid hur mätningen ska gå till.

thomas höiJer, SKOGSBRUKSUTvEcKlaRE SydvEd, REGION Syd

kommEntarEr från skogsbolagEn

Att använda moderna trippmätare som underlag för ersättning för skotningsavstånd borde vara självklart, menar Ulf Sandström vd på SMF Skogsentreprenörerna. De flesta skogsbolagen håller inte med, men det finns faktiskt bolag som redan idag använder metoden.

Metoden att mäta en genomsnittlig väg-längd för transport av virket vid en avverk-ning – från skogen till avlägget vid vägen – är inte sällan en orsak till diskussion mellan entreprenör och kund. En metod är att mäta på kartan.

– Det känns som rena stenåldern när det finns moderna hjälpmedel i skotarna, som trippmätare. Idag är många entrepre-nörer i händerna på de mätvärden kunden

tagit fram. Budskapet från SMF till entre-prenörskåren är att alla som har moderna trippmätare i sina maskiner vägrar godta något annat än denna utrustning för mät-ning av köravstånd. Inga andra mätmeto-der kan spegla den verkliga körsträckan bättre. Naturligtvis sker sedan en uträk-ning som tar hänsyn till företagsspecifika förutsättningar och arbetssätt som påver-kar slutresultatet, säger Ulf Sandström.£

”Mät med trippmätare”

Styrkan sitter inuti

Anna kör skogsmaskin

Manus: Anna Andersson Utter & Jenny Claesson · Illustrationer: Stina Durgé

anna andersson utter från norberg val-de att bli skogsmaskinförare, trots en bind-vävssjukdom som egentligen kunde g jort henne till sjukpensionär. hon tilldelades utmärkelsen ”Årets eldsjäl” vid forest indu-stry awards 2009 och nu är hon huvudper-son i en barnbok om henne själv: ”styrkan sitter inuti - anna kör skogsmaskin”. vin-sten går till välgörenhet. Jenny claesson och anna andersson Utter har skrivit boken tillsammans. den har givits ut som ett pro bono-projekt av add gender med stöd av bland andra sMf.

skogsmaskinförarE huvudpErson i barnbok

smf kommenterar:

sMf:s utspel verkar helt rätt utifrån entreprenö-rernas perspektiv efter-som splittringen hos kunderna verkar total: allt från affärsmässiga kommentarer till ensidig maktfullkomlighet.


nya i sMf:s styrelse

Carita Bäcklund, Orsa besparingsskog, är ny ledamot av SMF Skogsentreprenörernas styrelse och ser en fördel i att komma lite utifrån.– Det gör att jag kan se saker med andra ögon. Samtidigt är jag uppriktigt sagt väl-digt imponerad över hur målmedvetet SMF jobbar med många frågor, säger hon.

Carita imponerad över SMF:s målmedvetenhet

Under de senaste 15 åren har hon agerat bestäl-lare och tror sig kunna lägga ett kund-bestäl-larperspektiv på frågor som berör SMF.

Dessutom har hon användning i styrelsen för sin erfarenhet av att arbeta med personalledning och organisationsfrågor.

– Vi har en egen avverkningsgrupp och några entreprenörsgrupper och vet hur svårt det kan vara att få en grupp att gå runt ekonomiskt.

Hon känner sig inspirerad över att få bli en del av styrelsearbetet och är imponerad över hur bra SMF jobbat med skogsbranschens framtidsfrågor.

– Sättet hur man arbetat med allt från rekrytering och skogens attraktionskraft till dagsaktuella frågor är imponerande och är viktigt för hela skogsbran-schen. Det är viktigt för hela branschen med en stark entreprenörsorganisation och det vinner alla på. Att

ha en organisation som inte driver på andra i bran-schen är säkert mer bekvämt men inte bra på lång sikt för någon, menar Carita Bäcklund. £

det var våren 2011 som Lisa Johansson, eller Elisabeth som hon egentligen heter i förnamn

”det är det ingen som kallar mig”, fick frågan om hon ville ingå i SMF:s styrel-se. Hon berättar att hon haft en rela-tion till SMF sedan 2000, i förstahand från skogsvärlden runt SMF, senare som medlem och ordförande för Boråssektionen.

Lisa Johansson har bland annat arbetat som affärsutvecklare på Stora Enso, på reklambyrå riktad mot skogsbruket och som produktchef på Trelleborg Wheel Systems. Hon är delägare i Pelles Skogstransport AB som hon driver tillsammans med sin man och har sedan flera år skrivit åt diverse tid-ningar med skogligt innehåll.

Dessutom har hon bisysslor inom turism, som brukshästkörning och bed and breakfast.

– Jag tycker att det är viktigt att fundera på hur SMF uppfattas av omvärlden. De ska se oss som en modern och framåt organisation som har hög status hos entreprenörerna. Samtidigt får vi aldrig glömma den enskilde maskinägaren och deras vill-kor. Det är för dem vi jobbar, säger Lisa Johansson.

Hon menar också att det är dags att öka kontakten med markägarna för att de ska få en ökad förståelse och bättre bild av de entreprenörer som gör job-bet i deras skogar. En hjärtefråga, då

hon själv är skogsägare. Ökat företagskunnande hos entreprenörerna är

också viktigt för henne.– Vi måste se till att de går att driva entreprenörs-

företag, att kunna vara verksamhetsledare utan att behöva köra kvällsskiftet också, anser Lisa. £

Lisa vill in med nytänkande i styrelsenLisa Johansson från Sunnaryd, fyra mil söder om Värnamo, kommer att arbeta för att göra SMF Skogsentreprenörerna till en modernare organisation där hon vill bidra med ett annat tänkande i styrelsen.– Jag vill att vi visar att vi är en stark organisation som argumenterar för lönsamhet och teknik, utan att fastna i enskilda frågor, säger hon .


SkogsElmia monter 608 och Skogsnolia monter 1000


Ris och ros för nyckeltalen aAtt redovisa ekonomiska nyckeltal för entrepre-

nörskåren orsakar alltid ett antal frågor och ifrå-gasättanden oavsett vem som tar fram dessa. SMF har närmare 20 år följt trenderna hos

anslutna medlemsföretag med registrerat aktiebolag, från 307 företag 1993 till 543 företag 2010. SMF har alltid redovisat resultatet i procent av omsättningen (nettore-sultatprocenten) som ett viktigt nyckeltal. Avstäm-ningen sker då efter finansiella intäkter och kostnader och före bokslutsdispositioner, efter finansiella kostna-der för att vi anser att även en räntekostnad är en kostnad som är en realitet i ett litet företag utan större ekonomis-ka muskler. Varför SkogForsk och andra ibland väljer att redovisa resultatet före finansiella kostnader får de stå för, men visst ser det bättre ut på pappret.

Ett av de viktigaste målen i vår verksamhet i SMF har varit att skapa en förbättrad lönsamhet för våra med-lemmar, efter 2010 års bokslut var målet att medianfö-retaget skulle ha en vinstmarginal på + 5 procent. Tyvärr kan vi konstatera att vi inte har nått hela vägen fram utan det stannade på +3,6 procent för 2010. Vi var på god väg i norra Sverige 2009 med + 4,3 procent och hade goda förhoppningar att klara lite till för 2010, men tyvärr gick det åt fel håll och stannade på 3,9 procent. För södra Sverige kan vi konstatera att det blivit en liten uppryck-ning från 2,0 till 3,6 procent vilket självklart är positivt. Medianvärdet på 3,6 procent tycker man borde ha ham-nat något högre eftersom norra Sverige låg på 3,9 pro-cent, men median då alla företag i Sverige hamnade i samma korg stannade på 3,6 likafullt.

Nyckeltalen för entreprenörsgrupper hos olika kunder har åkt berg- och dalbana minst sagt. Om vi börjar med katastroferna så har entreprenörerna hos Norrskog och Holmen drastiskt försämrad lönsam-het och nödhjälpsåtgärder har förhoppningsvis redan satts in hos dessa. Sydved måste också skärpa till sig minst lika snabbt. SCA och Sveaskog håller ställning-arna och där handlar det om att jobba för att bibehål-la lönsamheten hos sina entreprenörsgrupper, och se

det som en utmaning att kunna öka den ännu mer i framtiden. En skärpning har skett hos Södra, Stora, Mellanskog och Norra Skogsägarna men det är fortfa-rande en bit kvar upp till 5 procent. Korsnäs är de som gjort det riktiga lyftet med sina entreprenörer, från 3,1 procent till 9,5. Hoppas bara att alla i Korsnäs förstår att det är precis det här som behövs för att visa att man menar allvar med att lyfta statusen och öka attrak-tionskraften för arbete i skogsbruket.

Både ris och ros finns med då ska man tolka årets nyckeltal och från SMF hävdar vi att en förbättrad lön-samhet hos småföretagarna kommer att vara ett måste om branschen ska ha någon som helst chans att konkur-rera om bra arbetskraft i framtiden. Fagra tal är genom-skådade för länge sedan utan verklighetens villkor är det som kommer att fälla avgörandet. Tyvärr kan man redan nu konstatera att det hos flera av de större kunderna på senare tid återigen har infunnit sig en närmast hysterisk kostnadsjakt. Ändringar av villkor under pågående avtals-period, skärpta prestationskrav utan reglering av kalky-ler, ingen kompensation för kostnadsökningar. ”Det står andra på kö och vill köra”, ”du har för låg produktivitet” samt mycket mer möter entreprenörerna ute i verklighe-ten hos dessa kunder. Till de kunderna vill man bara säga en sak: Kom aldrig mer och säg att det är resursbrist och att vi ska locka fler ungdomar till skogen, eller att SMF svartmålar branschen för att vi berättar hur verkligheten ser ut, det är precis ert eget agerande som lägger ribban till hur berörda kommer att prata om vår bransch nu och i framtiden. Till berörda entreprenörer vill undertecknad skicka följande hälsning: Byt kund eller dra ner på verk-samheten och skriv aldrig på ett avtal som inte ger lön-samhet. Det finns andra som uppskattar dig som skogs-entreprenör om inte din nuvarande kund gör det.

Vi ser dock fram emot ett bra skogsår 2012 med för-bättrad lönsamhet för alla parter, och att det i sin tur kan skapa en högre status och attraktionskraft för vår viktiga näring i framtiden.

uLf sandström, vd SMF SKOGSENTREPRENÖRERNa

sandströM talar Ut

ebeaver - den radiostyrda redskaps-bäraren/multimaskinen

Den radiostyrda bioenergiskördaren forest ebeaver

ebeaver AB • Gesällvägen 10, 546 33 Karlsborg • Tel: +46 (0) 505 101 60Mobil: +46 (0) 708 283 556 • www.ebeaver.se • [email protected]

Framtidens system för att skörda bioenergi energieffektivt med minimal

påverkan på miljön.

På Gammelkroppa skogsskola hittar du utbildningen du söker!

För mer information besök vår hemsida

www.gammelkroppa.seeller ring Peter Stejmar 0590-91011

SkogsutbildningarSkogsuppskattning och planering 2-4/4Natur– och kulturmiljövård 10-13/4Förnyelsekurs natur– och kulturmiljövård 16/4Skogsbruksplanläggning 17-19/,22-23/5Skogsbilvägen 2-4/5 och 7-9/5Skogsvård 7-11/5


nycKeltal 2010

år 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Soliditet (1) 26,0 28,0 26,5 27,0 26,0 27,1 26,8Räntabilitet (1) 6,7 7,8 4,6 5,2 5,8 5,5 5,8

Resultat (2) 4,2 5,9 2,4 2,7 2,4 3,1 3,6Region Norr (3) 3,6 3,6 2,0 1,7 2,7 4,3 3,9Region Syd (3) 4,7 5,5 2,9 3,5 2,1 2,0 3,6

Holmen (4) 4,3 5,9 2,7 1,8 3,2 5,0 2,6 Sveaskog (4) 3,0 2,8 1,9 1,7 1,9 5,2 5,1 Sca (4) 3,4 5,1 1,9 3,1 4,7 4,9 5,0 Stora Enso (4) 2,4 8,3 6,9 1,5 -0,5 2,8 3,4Södra (4) 3,6 9,1 3,9 2,3 2,7 1,9 3,1Mellanskog (4) 5,1 5,1 1,6 3,2 2,9 0,4 2,7Sydved (4) 3,5 7,4 3,0 5,0 1,4 0,3 0,8Norra (4) 4,4 1,2 2,7 0,7 0,6 1,9 4,0Norrskog (4) 4,4 1,7 -1,8 -1,3 4,0 5,1 0,8Korsnäs (4) 6,9 6,8 1,9 4,4 0,1 3,1 9,5Övriga (4) 3,4 6,8 1,7 2,7 2,5 3,8 3,6

(1) Median hela SMF(2)Resultat i % av omsättningen (nettoresultat %) hela SMF(3) Resultat fördelat på region(4) Resultat fördelat på kund

OBS! Stormen Gudrun år 2005.

Nyckeltalen

GunneboGrepp och bärighet från världens ledandetillverkare av slirskydd.

Kedjor för:Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV

MEGASTUD

160TS

PIGGELIN-FLEX SR-A8ATV-PIGG

Rek

lam

Bola

get,

Vetla

nda

0707

Terralite

Grouzerlite

Rockylite

Gunnebo Industrier AB590 93 GunneboTel 0490-890 00

www.gunneboindustries.com








Kedjor för:Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV

MEGASTUD

160TS

PIGGELIN-FLEX SR-A8ATV-PIGG

Rek

lam

Bola

get,

Vetla

nda

0707

Terralite

Grouzerlite

Rockylite



elin Sunesdotter är ny företagsutvecklare i SMF Skogsentre-

prenörerna. Hon är född och uppvuxen strax utan-för Östersund men bor nu i Västerås med ansvar för norra delen av södra regionen. Hon har gått skogsindustriell ekonomi på lant-bruksuniversitetet Ultuna i Uppsala. Det innebär att hon är civilekonom med skogsfokus med en magisterexamen i bagaget. Dessutom har hon arbetat på Swedbank, Norrskog och SCA. Hennes ekonomiska kompetens är omfattade men hon erkänner att hon har mer att lära.

– Jag måste lära mig mer om skogs-branschen, men det kan våra medlem-mar. Däremot tror jag att jag kan hjälpa många entreprenörer med mitt kunnande om bland annat strategiskt tänkande och marknadsföring. Inte minst hur man gör för att tjäna mer pengar utan att behöva arbeta fler timmar i skogen, säger hon.£

Elin ny FU i SMF

Prata smörja med oss! Agrol smörjmedel är det självklara valet för dig som har en maskinpark som aldrig får stå stilla. Samarbete med ledande maskintillverkare samt egen avan-cerad forskning har gett oss unika kunskaper som vi gärna delar med oss av. Du som användare av våra produkter har säkert många frågor. Till exempel: Varför är det så viktigt att hydrauloljan har rätt viskositet? Kan man blanda oljor? Hur bra är de miljöanpassade produkterna i jämförelse med de icke miljöanpassade? Vi gör allt för att ge dig smörjmedelsmarknadens bästa produktsupport. Hitta rätt smörjmedel till ditt fordon och dina körförhållanden på www.agrol.se/smorjmedel, klicka på ”till tabellerna” – eller prata direkt med någon av oss! Vi gör rätt val enkelt.

Vi svarar på alla frågor om smörjmedel!

Bo Axelsson Region Syd 08-657 44 46

Lars Ekmark Region Mitt 019-605 17 20

Yngve Lindh Region Norr 08-657 44 31

Lars

YngveBo


stöldstopp

Allt fler ansluter sig till Stöldstopp

att minska stölderna i skogen är viktigt och allt fler går med i pro-jektet Stöldstopp. Inom samarbe-

tet erbjuds flera bra tjänster som under-lättar för skogsentreprenörer.

– Vi har haft en del stölder av maskin-delar i vårt område och det innebär både förlorade delar och stillestånd, säger Reinhardt Ziegler.

Han menar att SMS-tjänsten är en av många bra tjänster som kan motver-ka brott. Den innebär att alla stölder som polisanmäls genom Stöldstopp inom ett område automatiskt går ut som ett SMS till alla andra entreprenörer i området som en varning. Dessutom kan man tip-sa andra entreprenörer om man upptäckt något misstänkt som gör att andra borde vara på sin vakt.

– Att man dessutom får hjälp med att göra en polisanmälan om man drabbats är bra. Upptäcker man att man har blivit av med delar eller diesel när man kommer

ut i skogen är det enkelt att bara kunna ringa till Stöldstopp och lämna alla upp-gifter över telefon. Då upprättar de en polisanmälan. Så är den klar att skickas vidare till försäkringsbolaget samtidigt som polisen får en snabb anmälan. Att det finns en anmälan och att delarna är märkta och dieseln färgad är ju en förut-sättning för att polisen ska kunna identi-fiera stöldgods, gripa tjuven och återföra delarna till den rätte ägaren.

Han tycker också att rabatterna på mikromärkning och blådiesel är bra och han tror att många entreprenörer kom-mer att börja märka sina saker samt färga sin diesel blå.

Dessutom finns rabatter på spårsän-dare och larmpaket.

– Jag tror det är ett effektivt sätt att stoppa brott och det är bra om vi samar-betar för att involvera fler maskingrupper och sprida insatsen över ett större geogra-fiskt område, säger Reinhardt Ziegler. £

VSV, som är ett logistikföretag för allt som har med skogen att göra, har gått med i projektet Stöldstopp.– Att samverka mot brott är viktigt och dessutom ger samarbetet flera rabatter som är bra för de entrepre-nörer som vi samarbetar med, säger Reinhardt Ziegler, avverkningsledare i Vänersborg.

fakta/ proJektet stöLdstopp:

sMf skogsentrepre-nörerna och svenska stöldskyddsförening-en ssf startade pro-jekt stöldstopp 2005, idag är samtliga sMf-medlemmar, många av de stora skogsbo-lagen, plus ett stort antal entreprenörer på väg och anläggnings-sidan anslutna till nät-verket. en styrgrupp med representanter från ssf, sMf, försäk-ringsbolagen, larm-tjänst och skogsbola-gen ansvarar för verk-samheten medan ssf svenska stöldskydds-föreningen ansvarar för driften av verksam-heten.

Reinhardt Ziegler, avverkningsleda-re på VSV i Vänersborg.

efter ett lyckat försök i norr-botten för att få bukt med die-selstölder från maskiner och

lastbilar har man nu börjat använ-da blå diesel i värmland och redan efter att försöket pågått bara ett par månader hade dieselstölderna minskat med över 80 procent. die-seln hade helt plötsligt blivit nära nog omöjlig att avyttra. Upptäckts-risken blev för stor.

färgämnet som färgar dieseln blå hälls direkt ner i dieseltanken och 1 liter räcker till 10.000 liter.

Kostnaden för att färga dieseln är mellan 4-7 öre per liter diesel, så det är en billig åtgärd för att förebyg-

ga stölder. Kunden får tillsammans med färgämnet även möjlighet att köpa klistermärken där det med tyd-lighet står att det är stöldskyddad blå diesel i tanken. Märket är även kompletterat med text på engelska.

dieseln blir med färgämnet till-satt klarblå och lätt att identifiera för gemene man.

alla som köper färgämnet regist-reras och innehavarna av blå die-sel kan därför kontrolleras av poli-sen. därför kan misstänkta tjuvar som påträffas med blåfärgad diesel direkt misstänkas för åtminstone häleri, eftersom den uppenbart är stulen.

lyckat försök mEd blådiEsEl i värmland

man kan ringa Katarina Wennman på sMf, skogs-entreprenörernas huvudkontor på 08-6554190 för kontroll om en viss person är behörig att inneha färg-ämnet, men också för att beställa infärgningsmedlet. för mer info: ring Ulf sandström 070-608 42 31.


EntrEprEnörsprofilEn: ”MånadEns kantarEll”

nödlägesanslag och resa till tysKland

Nödlägesanslagkan rädda livSMF har tagit fram ett nödlägesanslag. Tanken är att skylten ska sättas på respektive maskin. Alla SMF-medlemmar får några exemplar gratis.– Vi hoppas på det här sättet kunna hjälpa till om en nödsituaton uppstår i skogen, säger Ulf Sandström, vd SMF.

fakta:alla medlem-mar i sMf får ett par exem-plar. du som behöver fler kan bestäl-la nödläge-sanslaget hos Katarina Wennman på huvudkonto-ret på telefon 08-6554190.

följ mEd till tyskland!sMf anordnar en resa till KWf- mässan i södra tyskland 11-17 juni. visst ska ni med?resan utgår från arlanda med buss förmiddagen den 11 juni och bussen återkommer den 17 juni på eftermiddagen.program, priser och mer informa-tion kommer senare. intressean-mälan och frågor skickas till [email protected] i vanlig ordning är det först till kvarn som gäller!

��

Hultdin System AB, Skolgatan 12, SE-930 70 Malå, SwedenTel: 0953-418 00, Fax: 0953-418 01, E-mail: [email protected]

www.hultdins.se

ALS / ALS-T

NU TILLGÄNGLIG FÖR ALLA SKOTARE!• Högre snittlast

• Mjukare gång

• Ökad produktivitet

• Ökad förarkomfort

• Breddbara bankar

• Hydrauliska stöttor

• Förskjutbar bakre banke

• Tiltbart i sidled

• Låg grind ger bra sikt

Kontakta din lokala maskinåterförsäljare.

Lennart piper är kemiingenjör mot informationsteknologi och företagekonomi. han har arbe-tat med iso-standardisering i 20 år och tog 1992 initiativet till det svenska standardiseringsarbetet för iso 14000-serien. lennart är förfat-tare till 15 böcker inom ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. han bedri-ver sedan år 2000 på deltid ett familje-skogsbruk om 49 hektar.

björn nilsson är jägmästare och driver bolaget bJenergy ab med skogs- och bioenergiupp-drag på konsultbasis. verksam-heterna består, förutom revisionsarbete, främst av utredningar, undervisning, för-valtningsuppdrag och skötselhandledning. han arrangerar även skogliga studieresor till british columbia.

monika eriksson har en filo-sofie magisterexamen i miljö-vetenskap med specialinrikt-ning mot tillsyn. hon är dess-utom legitimerad sjuksköter-ska (a-hlr instruktör). hon är dessutom pefc- ansvarig vid ett entreprenörsföre-tag.

anna-karin thun och anders nenzén driver företaget aKa-skog sedan 2006. de bor i boden men har arbetat över sto-ra delar av norr-land med varierande uppdrag. aKa skog tillhandahåller tjänster för såväl privata markägare, som skogsbolag och myndig-heter som till exempel skogsbruksplaner, värderingar, avverkningsplanering och uppföljningar.


högre Kvalitet: certifiering

pefc föreskriver att para-plyorganisationer ska genomföra internrevisioner på minst 10 pro-cent av de anslutna företagen årli-gen. hittills har sMf certifiering lagt sig på en högre nivå, då både de revi-derade entreprenörerna och para-plyets verksamhet har allt att vinna på att revidera så många skogsen-treprenörer som möjligt. samtidigt är det en kostnadsfråga och det är viktigt att arbeta kostnadseffektivt och inte lägga mer resurser på det än nödvändigt. sMf certifiering ab anlitar för närvarande fyra internre-visorer, som kompletterar det revi-sionsarbete man genomför på egen hand. alla konsulter är välutbildade och oberoende av det område som revideras. självfallet har de ock-så erfarenhet och kännedom om skogsentreprenörernas vardag.

Arbetsmiljöverket är generellt positiva till certifieringar och andra liknande system där arbetsmiljö ingår, men vill inte kommentera enskilda certifieringar.– Förebyggande arbetsmiljöarbete där man jobbar systematiskt är bra, säger Helen Nyström, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket.

att det är viktigt att sköta sitt arbetsmiljöarbete vet de flesta entreprenörer. Allt fler väljer också

att certifiera sig och att arbeta med syste-matiskt arbetsmiljöarbete som är en del av certifieringen.

Certifieringen kräver dokumenta-tion av en rad arbetsmiljöåtgärder och att man undersöker och rättar till brister i arbetsmiljön.

– Hos de företag som genomfört ett certifieringsarbete eller liknande behöver vi från Arbetsmiljöverket ofta ställa färre

krav på det förebyggande arbetet, efter-som det redan genomförs som en del av lednings- eller certifieringsarbetet.

Samtidigt pekar hon på att den doku-mentation som många små företag oro-ar sig över måste finnas, inte alltid ställs som krav på företag med färre än tio anställda. Men det finns fortfarande åtgärder som måste göras oavsett storlek.

– En sådan åtgärd är riskbedömning-ar vid till exempel ändrade arbetssätt. Detta krav ställs på alla företag, förklarar arbetsmiljöinspektör Helen Nyström.

fakta/ Lednings-system:ett ledningssystem kan beskrivas som en organisations policy, mål och mätkriterier samt arbetet med att nå målen. ett lednings-system har olika inrikt-ning beroende på vad det syftar till. ett mil-jöledningssystem syf-tar till att minska verk-samhetens miljöpåver-kan och ett kvalitets-ledningssystem syftar till att säkerställa och öka verksamhetens kund- och intressent-nytta. ett arbetsmiljö-ledningssystem syftar till att säkra arbetsmil-jöarbetet. en organi-sation kan ha flera led-ningssystem.

fakta/vanLiga krav från arbetsmiLJöverketarbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt föreskrifter från arbets-miljöverket (afs 2001:1). i föreskrifterna utvecklas och preciseras hur arbetsgivaren ska gå till väga för att uppfyl-

la sitt ansvar för arbetsmiljön. som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbets-givaren undersöka arbetsför-hållandena, bedöma risker, vidta åtgärder och kontrollera genomförda åtgärder (se saM-

hjulet). vilka åtgärder som arbetsgivaren ska vidta fram-går av andra föreskrifter från arbetsmiljöverket, nämligen de som gäller fysiska, psykologis-ka och sociala faktorer i arbets-miljön.

Enklare följa lagen med certifiering

Helen Nyström, arbets-miljöinspektör på Arbetsmiljöverket.

nya intErnrEvisorEr


a Broström Skogsentreprenad aBa lövgrens Maskinavv aBa-Gallring Firmaalenius Skog aBalfta Skogstekniskaalgerbo Skogstransporter aBalhbin Skogsentreprenad aBalvE Skogstjänstanders d. Skogstransporter aBanders Öhman Skog aBandersson Bengt Firmaanderssons Skog o Grävanton Kasselstrand Firmaararps Skogsentreprenad aBBajlon Skog aBBarrsäter Skogs aBBengtsbo Skogsentreprenad aBBernbro Skog & JordBernhards Skogstjänst aBBerntsson Skog aBBertil Perssons SkogsentreprenadBJ SkogsserviceBjarnes Slutavverkning aBBjörk & Skog aBBjörn & Fafas aBBo Svensson Skogsentreprenad aBBodafors Skogstjänst aBBoggas Skogstjänst aB Boqvist Skogsavverkning aBBorås Skogsavverkningar aBBoråsens Skog R Johansson FirmaB-O’s Traktortjänst i Örträsk aBBP Skog i delsbo aBBr Nordmark HBBr. Bryntessons HBBr. Jönssons Skogsentreprenad HBBrasab Skog aBBrändbo Skog aBBurträsk Skogstjänst aBBUWaB Skogsmaskiner aBBäckströms Gräv & SkogBörje larsson Firmachrister Holmström Skog aBcJ Forest aBcroon Skogsvård KBd & S Skog & Entreprenad aBd. Oscarssons Skogsentr i Tolarpdahlin Skog aBdahn Skog & veddalfors Skogsentreprenad aBdan Tillgrens Skogsarbeten Firmadaniels Skogsentr Järvsö aBdanielsson Skogstrp aB,dannäs Skogsentreprenad aBdegerslättens Skogsentr aBdennis RödingdN Skogsentreprenad Firmadrivarn aBdunbergs Skogsservice aBE Åströms Skogstjänst aBEdvinsson Skogsvård aBEilert Olssons SkogstransporterEksåg Entreprenad HBEla Skogsservice aBEmil Thorsson Skogsentreprenad aBEng Peter Skogsentreprenad aBEngström Kvistare aBEntreprenad i Od HBEntreprenadmaskiner i Strängnäs aBEPl-Maskin FirmaEriksson Skog i Munksjön aBErlandsson Bygg o skogsavverkningF o a Skogstjänst aBF:a aJO anders JonssonFa anders ErikssonFa anders FrödingFa Kent ÖhmanFa Per MånssonFa Ulf WestinFirma claes anderssonFirma david ErikssonFirma Johansson UlfFirma Kent JohanssonFirma Krister andersson

Firma Mats GustafssonFirma Per FagbergFirma Per-axel RolfssonFirma Peter larssonFirma Sven aronssonFirma Sven-Erik JohanssonFirma Tonny JönssonFirma Wåhlin agneForsbergs Bygg & anläggning aBFreddes Skogstjänst i Traryd aBFröbergs SkogFurulunds Entreprenad aBFågelsund Skog aBFällmyra aBG. Henryssons Skogsavverkn aBGateruds GårdGettjärns Skogsprodukter aBGM avverkningsservice HBGottes Skog & Röj aBGrahns SkogstjänstGrinduga Skogsentreprenad aBGrundbergs Skogstransporter aBGunnarssons Jord & Skog aBGustavssons Gräv & Skog aBGöranssons Skogsentr aBGösbo Skogstjänst FirmaH Norgren Entreprenad aBHagerud & Mogren Skogsavv aBHagifa aBHallforsens Skog och MaskinHallsta JSMHansson i Röke aBHassela Skogsentreprenad aBHedemora Skogstjänst aBHedesunda Skogsgallring aBHedlunds Entreprenad aBHedlunds Skogsm i Björna aBHEMaT aBHenrik Jönsson aBHenrik lundén FirmaHenriksson Bodin Skog i delsbo aBHG Skog och Entreprenad FirmaHN-Skog aBHova Skog aBHTG Skog aBHTP Skogsentreprenad aBHuaberg Skogstjänst aBHultsjö s Skogsmaskiner aB, l-GHusby Skog aBHusby-Oppunda Jordbruks aBHylletofta Skogs aBHåkanssons Jord o SkogstjänstHärnöskog aBHästens Storskogsentrepr aBHögbergs MaskintjänstHöggärdets Skog & Maskin aBHöglunda Skog aBHögås Skog aBInge Gustafsson Skogstransp aBInge larssonIngemar StenetegIngvarssons Skogsentreprenad aBIsakssons Terrängtransport aBJ dahlqvists Skog aBJ W Skogstjänst aBJ. Sandberg Skogstjänst aBJannes & Pelles Skogsavverkn aBJBS Gallring aBJc Gallringstjänst aBJ-E Ellström aBJeans Skogsavverkning FirmaJiKå Gallring aBJiPe Skog och Trä aBJMB Skogsentreprenad aBJoda Skogsentreprenad aBJohan adolfsson s Skogstj aBJohan larsson Skogsservice aBJohanssons Skogs aB, KGJohnsson B. arneJon anderssonJonsson i Ö-vik aB, ToreJP Forest aBJWS SkogsdikningJämt-Zäta Skogstransporter aB

Jönssons Jord & Skog aBKalvsbäcken Skog aBKantsjö Skogstjänst aBKapah Forest aBKarl-Göran Johansson FirmaKarlsson och Gunlers Skogstjänst aBKarl-Willy Karlsson Skog aBKenJo Skog aBKenneths Skotartjänst FirmaKents Skog o MaskinKents Skogsavverkningar aBKGM s Skog aBKjell arvidssons Skogsservice HBKjell Ferm Skogsavverkningar aBKjell PetterssonKM Gallring aBKolsebro-Snötomta Skogsavverkning aBKomsta Skog aBKonradsbo Skogstjänst aBKrogseredsskogsentr aBKroksjö Skogs Entreprenad aBKrokström Per Maskingallring aBKrångelbygget aBKvistarlundqvist aBKågedalens Skog aBKärdeviks Skogsentreprenad aBlama Skogstjänst HBlandby Forest aBlarsens Skogsmaskiner aB, lennartlars-Göran Bratt Firmalarsson Gräv och Skog FirmalE Skogsavverkning aBlillfole Skog & ved Rickard Hansson Firmalindbergs Pröppsdrivning aBlingärdets Skog aBlisells Entreprenad aBlisselåkers lantbruklissjanis Skog aBljungskile Skogs aBlM Nyströms Skog aBlohen aBlönnemåla Skogsavverkninglövgrens Skogsmask aB, TomasM Björk Skogstjänst aBM. Norkvist Skogsavverkning aBMarbexhults Skogsentreprenad FirmaMark & Skog i Skifors aBMarkus Nilsson FirmaMaryd SkogsentreprenadMattias Skogsservice i Hörby aBMekanav aBMicke Fransson Skogsentrepr aBMidskog Entreprenad aBMikado Skog aBMjölsereds Skog & Maskin F:aMoElit Skog aBMT Gallrarna i Skorped aBN. Bengtsson Skogstjänst aBNG Forest aBNH Skogsentreprenad aBNitro Skog aBNockeröd Jord och SkogNordmalings Skog & Mark aBNordmalings Skogsmaskiner aBNorman & Son Skogsavverkn aBNorrHuggarna aBNyströms Skogsmaskiner aB, KurtOlas virkestransportOlle Holmberg SkogOredssons Skogsentreprenad aBOrrefors Entreprenad aBOrsa Skogsavverkningar aBP. Blomstedts Skogsentreprenad aBP. Halvarssons Jord & Skog aBPEB.s Skogsentreprenad aBPelles Skogstransporter aBPerssons Skogsmaskiner aB, BrPeter lundquist Skogsentr aBPeter Sundh Entreprenad aBPetrus Skogstjänst aBP-O Gunnarssons Entreprenad FirmaPutte andersson Skogsentreprenad aBPyrola Skog aBP-Å Åslund Skogsentreprenad FirmaQvarnsjö Skogstjänster aBR & G Skogsentreprenad aBRagnarssons Skogsentrepr aBRamnebergs Skogsentreprenad aBRejmyre Skogsmaskiner aBRensby Skogsavverkning aBResele Skog aBRickarums Skogstjänst aBRicky s Skogstjänst Roger & Sörens Skogsentr aB

Rooth Skogsvård aBRotviks Skogsservice FirmaRune NolåkersRya Skogentreprenad aBRyttwood aBRöjar’n i lillviken aBSamuel Filipsson FirmaSaxebo SkogsavverkningarSB Skogsfrakt aBScandimark EOdSjöns Jord o Skog aBSjöös Skogstjänst aBSkattunge Trä ek. för.Skog & Mark H Hermansson F:aSkog & Maskin logging aBSkog & Trä Torup aBSkog o Marktjänst aBSkogsavverkarn i Jörn aBSkogsby Skog lars JohanssonSkogsdrivning l. Karlsson aBSkogsentreprenad Br. Nilsson aBSkogsnicke aBSkogstjänst i dalarna aBSkogstjänst i lövestad HBSkogstjänst Söräng aBSkogsvård lars Edsvik aBSkotar anders aBSkotarn i Sörmland aBSkålarps Skogsentreprenad aBSluthuggarna i Skutskär aBSmååkrans Maskin FirmaSnårbergets Skogs och Konsulttjänst aBSonö Jord-Skog aBStefan Holmgren lantbr. FirmaStefan Karlssons Skogsservice aBStrandbergets Skog aBSundlings Skogsservice aBSvedja Skog aBSvenssons Skogsavverkning aBSydostavverkning aBSören Hedlund Gräv o Skogsentreprenad FirmaTabergs Skogsentreprenad aBTallroths Skogskörningar aBTanums Skogsmaskiner aBTB Skogstjänst aBTES Entreprenad HBThilén Skogsteknik aBThullnérs Skogsentreprenad, KThörnwalls Entreprenad aBTjurkhult Skogstjänst aBTjustbygdens Bygg aBTjust-Eds Maskin aBToklog aBTomas lundqvist Skogsmaskiner aBTommy JohanssonTorps Gallring aBTorstenssons Skog o MarkserviceTP Skog FirmaTrissan aBTS Skogsavverkningar aBTuna Skog aBUB Skotning aBUGB Skogsservice HBUgglereds Skogsavverkning aBUlf Hektors SkogsentreprenadUlf Westlin FirmaUrJo Skogstjänst HBW J Skogstjänst aBvaltons Skogstransporter aBWedins Skog aBvekakärrs Skogsentreprenad aBverest aBWest valley logging aBvesterlaus aBvibla aBWintax Maskin aBvistab i vindeln aBWosa aBvrigstad alltjänst aBväckelsångs Skogsmaskiner aBvästanås Gård aBvästavverkning aBvästerbottens Skogsteknik aBvästraby allservice aBy. Berggrens Jord o Skogsentreprenadyxefalls Skogstransporter aBÅkershultsskogstjänst aBÅsebo Skog aBÅseda Skogsentreprenad aBÅtorps Skog FirmaÖ.F. Skogshantering aBÖrn Skog aBÖsterby Gallring aBÖsterrike Skog aBÖstgöta Skogsentreprenad aB

Allt fler väljer SMF-certifieringMånga skogsentreprenörer har hittills visat SMF certifiering aB sitt förtroende och ansökt om PEFc gruppcertifiering. dessutom ligger ett stort antal ansökningar under behandling.

saknas ditt företag? besök WWW.smfcert.se för information och ansöknings handLingar.

högre Kvalitet: certifiering


björn Berg gick in som delägare i sin pap-pas företag i slutet av 1980-talet. 1992 blev han ensam ägare till Bergs

Maskin AB som arbetar med alla sorters mark- och anläggningsar-beten.

Sedan dess har företaget vuxit sakta men säkert med bibehållen lönsamhet.

– Jag tror att det är bra att gå lugnt och försik-tigt fram så att organisa-tionen hänger med i till-växten, säger Björn Berg.

bergs maskin har drygt 25 anställda, 12 maskiner, hjullastare, grävmaskiner och lastbi-lar och omsatte förra året närmare 24 miljoner kro-nor.

Björn Berg menar att det viktigaste för att nå lönsamhet och tillväxt är kvaliteten på arbetet.

Det leder till förtroende från kun-derna.

– Det är mycket lättare att bli av med en kund än det är att hitta nya, så det gäller att alltid göra ett bra jobb, säger han.

Bergs Maskin arbetar mest i områ-det runt Piteå. Både bra och dåliga omdömen om entreprenörer sprids snabbt.

– Om vi inte har tid att göra rätt för-sta gången så ser jag inte att vi skul-le ha råd. Det är för dyrt för oss att göra fel, konstaterar Björn Berg.

Lönsamheten når Björn Berg

genom att alltid försöka utföra ett bätt-re jobb än andra.

– Men det gäller också att ha rätt maskin för rätt uppdrag och att ha bra personal som både är bra förare och kan möta kunderna, förklarar han.

2012 kommer att innebära ett hack i tillväxten för Bergs Maskin som från och med årsskiftet tvingats avslutat ett uppdrag som innebar att köra truck och traktor vid SCA:s sågverk i Munksund.

Ett uppdrag som de haft de senaste 12 åren.

– Vi fick ett så lågt bud av SCA att det inte var någon idé att förhandla. Därför vi val-de att tacka nej, säger Björn Berg.

bJörn berg menar att SCA:s agerande är både omo-dernt och oproffsigt och mest liknar ett gammalt träpatron-tänkande.

– Det är tydligt att ingen ska känna sig säker. Alla ska kunna bytas ut, säger han.

Det är ett förhållningssätt som Björn Berg mött enbart inom skogsin-dustrin.

– I exempelvis byggbranschen är det tvärtom. Där väljer man att vidareut-veckla och fördjupa samarbeten som fungerar bra och det gynnar ju alla par-ter, säger han.

Han menar att man som entrepre-nör ska välja att tacka nej om det inte går att tjäna pengar på avtalen.

– Som företagare måste man få tjäna pengar och jag tror faktiskt att många yngre entreprenörer inte kommer att stå med mössan i handen utan välja att göra något annat om det inte går att nå lönsamhet, säger Björn Berg.£

Entreprenadföretagare om skogsindustrin

– Omodern och oproffsig

entreprenör i annan bransch

Kvalitet och förtroende. Det är helt avgörande faktorer för att nå lönsamhet och tillväxt. Det menar Björn Berg som drivit entreprenadföretaget Bergs Maskin AB i Öjebyn sedan 1980-talet.

smf kommenterar

bra att det finns entrepre-nörer som tackar nej till så kallade ”erbjudanden” från kunder om olönsam entre-prenad. det borde fler ta fasta på och inte gå på kun-dernas utpressningsmeto-der vare sig man är i skogen eller på industrin. det for-dras kunskap och insikt för att driva ett företag, och även mod och styrka för att kunna säga nej tack.

dåLigt är att ”träpatro-nernas” tid inte är förbi ännu, och det dessutom i en tid då skogen står och ropar efter nytt folk. och något märkligt blir det då samma bolag som sparkar ut duktiga företagare från sågverket samtidigt job-bar aktivt med att locka nya människor till skogs-bruket. tydligen har man på sågverket inte fattat kopplingen mellan sitt eget handlande och hur det påverkar människors syn på den skogliga verksam-heten. skogsbranschen som alla andra branscher blir bedömd efter vad vi gör och inte vad vi säger. om skogsbruket från stub-be till industri ska vara tro-värdiga och kunna locka nya duktiga människor till en av våra viktigaste bas-näringar, ja, då är det dags att i handling också visa att vi kan jobba långsiktigt och skapa ett förtroende för det vi gör. det som hän-de björn berg med flera på sca:s sågverk är definitivt inte något som stärker sta-tusen och förtroendet för skogsbranschen. det kan-ske är dags att börja koppla ihop orsak och verkan även för ”träpatronerna”!

Björn Berg tycker SCA:s age-rande är både omodernt och oproffsigt.

FOTO: UlRIKa aNdERSSON


Oberoende av vad du producerar vill vi vara med dig på resan.

Viktiga råvaror eller viktigt papper?

Oavsett om du avverkar timmer för skogsindustrin eller

producerar tidningspapper för den Europeiska marknaden, lönar

det sig att välja finansiering från SG Equipment Finance när du

skall investera i ny utrustning. Vi hjälper dig med leasing, hyra eller

avbetalning för din investering av utrustning. Vi finansierar skogs-

maskiner och övrig produktionsutrustning inom skogsindustrin.

Ditt företag får tillgång till modern och effektiv maskinpark utan

att binda kapital i utrustningen.

Besök oss på www.sgfinans.se eller

kontakta oss på 08-470 95 00.


i Norge har vi ikke hatt et tilsvarende tilbud. Skogbrukets Kursinstitutt tok derfor kontakt med Skogforsk i Sverige

med ønske om å «importere» RECO til Norge.

– Og ved Skogforsk i Sverige ble vi møtt med stor velvilje. Dermed startet et svensk/norsk samarbeid som nå har endt opp i at norske entreprenører også kan «kjøre RECO».

avtaLen har gitt Skogbrukets Kursinstitutt muligheten til å lære opp to norske RECO-instruktører som får delta i det svenske nettverket av instruktører. De utvalgte er Ole Bertil Reistad og Terje Stubberud, begge svært erfarne maskin-førere fra henholdsvis Lillehammer og Elverum. Høsten 2011 fikk de en innføring i RECO av Anders Mörk, og er nå i full gang med å kjøre kurs i Norge. Kursene i Norge administreres gjennom Skogbrukets Kursinstitutt.

svært gode tilbakemeldinger: «Kurset er svært nyttig. Økt bevisst-het i forhold til arbeidsgangen og drivstofforbruk gir bedre resultater» er en av mange gode tilbakemeldinger vi har fått fra deltakerne. Det å få «en-til-en» oppfølging ute i maskinen opp-leves som veldig positivt og verdifullt: -Bedre innstilling av maskinen og

endret arbeidsmønster gir en mer behagelig arbeidssituasjon, samtidig som man blir mer effektiv og sparer drivstoff. RECO er nyttig kunnskap er også nyttig for alle som skal drive opplæring av nye maskinførere. Vi inviterer derfor lærere fra naturbruksgymnasiene til å delta på kurs. I løpet av året vil det også i samarbeid med Maskinentreprenørenes Forbund (MEF) legges opp til at lærlinger får tilbud om RECO-kurs i løpet av læreti-den i bedrift. Anders Mörk er positiv til denne typen opplæring:

– Det er effektivt å komme tidlig inn i en opplæringsprosess slik at de unge førerne kan danne gode vaner og større bevissthet omkring effektiv kjøring og drivstofforbruk, sier nestoren for RECO i Sverige.

reco er et kurs i kontinuerlig utvikling etter hvert som ny kunn-skap og erfaring kommer til. Skogbrukets Kursinstitutt og instruktørene i Norge tar i bruk RECO slik det er kjent fra Sverige, samtidig som det vil bli tilpasset norske for-hold. Blant annet vil det være aktuelt å se på drifter i bratt terreng med «RECO-øyne», og implementere dette i kurset. Vi ønsker også å være med på

RECO til Norge med stor suksess

nytt frÅn Mef

Effekten av det svenske kurskonseptet RECO med Anders Mörk i spissen, har ryktes over grensen, og entreprenører i Norge har ønsket å kunne ta del i denne suksessen.

fakta/ski

skogbrukets Kurs-institutt (sKi) tilbyr kurs- og andre kompe-tansetiltak rettet mot skog- og utmarkssek-toren i norge.vår styrke ligger i å kombinere pedagogisk og naturfaglig kompe-tanse tilpasset ulike målgrupper og utdan-ningsnivå. les mer om vår virksomhet på www.skogkurs.no

Prosjektkoordinator Eva Skagestad er svært godt fornøyd med at Skogbrukets Kursinstitutt kan tilby RECO-kurs i Norge.


nytt frÅn Mef

De to norske instruktørene Terje Stubberud (v) og Ole Bertil Reistad sammen med Anders Mörk under opplæringsperioden høsten 2011.FOTO: SvEIN ERIK MadSSvEEN, «aNlEGGSMaSKINEN».

MES - SmideTelefon: 0661-220 00Mobil: 0702-03 34 84@inf0 messmide.se • www.messmide.se

Boggi? Vi fixar bandet

Renovera dina band själv med Halvmånar.Nya boggiband från 400 mm till 750 mm. Dragande, bärande, miljöband. Brodd. Svetslänk.

Låsen finns i tre längder och två grovlekar 22 mm + 28 mm

Skogsentreprenören 94 x 140 mm

Skogsstyrelsen genomför SYN-kurser i hela landet: • Natur-ochkulturmiljövård(Gröntkörkort)• Motorsågsutbildningarochkörkort• Röjsågsutbildningarochkörkort• ochfleraandrautbildningar

Läsmer,kontaktaossochanmäldigtillnågonavvårautbildningarpåskogsstyrelsen.se/produkter.Dukanävenkontaktaossgenomvårväxeltfn036-359300

Skogsstyrelsen utbildar

WWW.SKOGSSTYRELSEN.SE/PRODUKTER

SKOGSSTYRELSENSPRODUKTER&TJÄNSTER

å videreutvikle hjelpemidler som video, og kanskje nedlastbare «apps’» til mobiltelefon for ulike tema fra kurset. Dette arbeidet vil skje i tett

samarbeid med SKOGFORSK og Anders Mörk.

eva skagestad PROSJEKTKOORdINaTOR SKOGBRUKETS KURSINSTITUT


lennart Granqvist star-tade Grankvistarn AB 1973. Han har sin bas i Österåsen utanför Häggenås, som ligger

några mil norr om Östersund. Sedan fyra år tillbaka har sonen tagit över den dagliga driften av skogsmaskinföretaget. Själv ägnar han sin mesta tid åt en entreprenadverksamhet med bland annat grävmaskiner och plogbilar. Men sitt stora engage-mang i SMF, som inleddes 1975, har han inte släppt.

– Jag har bland annat suttit med i styrelsen i 10 år och sut-tit som förhandlare mot SCA i 18 år för att få fram centrala avtal, berättar Lennart Granqvist.

De centrala avtalen gjorde att skogsbolagen nästan såg entre-prenörerna som anställda.

– Det här är kanske något som i viss mån lever kvar fortfaran-de, och det har väl helt enkelt gått snabbare för entreprenörerna att ställa om, säger han.

han menar att dagens entre-prenörer är bättre på att förhand-la för egen del.

– Nuförtiden är de flesta entre-prenörer inte bara duktiga föra-re utan också duktiga företagare som kan sköta sina förhandlingar på egen hand, säger han.

Lennart Granqvists engage-mang i SMF har även handlat om teknik och miljöfrågor. Numera har han bland annat ansvar för att bistå entreprenörer som ham-nat i konflikt när det gäller rekla-mationer.

– Men det har blivit myck-et mindre av sådant nu. Det kan-

ske beror på att entreprenörerna är bättre på att förhandla på egen hand, säger han.

smf:s roLL i framtiden tror Lennart mycket kommer att handla om utbildning, att hjälpa skogsmaskinentreprenörerna att bli ännu bättre företagare.

– Vi måste hjälpa våra medlem-mar att bli ännu kunnigare när det gäller att styra sin verksam-het, exempelvis genom certifie-ring, säger han.

Många känner säkert igen Lennart Granqvist från SMF:s årstämmor där han suttit som ordförande.

– Det känns som ett riktigt hedersuppdrag och dessutom har jag fått möjligheten att vara med och arrangera stämman ett tiotal gånger.£

Lennart plogat vägen för SMF

profilen

Han har varit egen skogsmaskinentreprenör i snart 40 år och medlem i SMF nästan lika länge. Lennart Granqvist menar att SMF gjort mycket genom åren, men att man har en viktig roll även i framtiden.

FOTO

: PE

R E

RIc

SSO

N


HALL OM MIG,ANNARS STOPPARJAG DIREKT.

Högeffektiv proffssåg utrustad för säkerhet i världsklass. Vår unika högerhandsbroms QuickStop Super (Q) är integrerad i det bakre handtaget och stoppar kedjan på mindre än en sekund om du släpper taget. Det höjer säkerheten radikalt, inte minst när du förflyttar dig eftersom du kan gå med sågen igång utan att kedjan roterar. För mer information om våra produkter och aktuella erbjudanden, bara hos din rådgivande STIHL och VIKING specialist i den Servande Fackhandeln: www.stihl-viking.se eller ring 020 - 555 666

Välkommen till Din Servande Fackhandlare!

Ord 775:- Nu 599:-

Skogshjälm G 3000

KAMPANJ-

VAROR!

STIHL MS 261 C-Q Med QuickStop Super (Q) högerhandsbroms Nu 7.390:- Ord. 7.690:-

STIHL MS 241 C-MQ

Med QuickStop Super (Q) högerhandsbroms

Nu 6.490:- Ord. 6.790:-

Ord 3 400:- Nu 2 900:-

Skyddsbyxa X-Fit

Riktiga redskap säljs bara av experterwww.stihl.se


flerträdshantering

Flerträdshantering är en relativt ny teknik som många hoppas ska effektivisera produktionen. Men alla är inte lika säkra.– Flerträdshantering är inte alltid det mest effektiva, men när det blir så stort fokus på en viss teknik riskerar man att överanvända den, säger Kolbjörn Kindströmer, skogsmaskinentreprenör i Nora.

Risk att ny teknik kan bli en fluga

Kolbjörn Kindströmer har kört en Rottne H8 med fler-trädshanterare i drygt två

år. Hans erfarenhet av flerträds-hantering är att det inte är en fär-digutvecklad teknik.

– Risken finns att flerträds-hanteraren krånglar mycket och att det medför många onödiga stopp vilket påverkar produktivi-teten negativt, säger han.

Kolbjörn Kindströmer upp-lever det också som att det inte bara är tekniken som är outveck-lad. Även metodiskt krävs det mer kunskap för att man ska kunna tala om sänkta produktionskost-nader.

– i en bra och homogen tall-skog kan det vara bra med fler-trädshantering, men i den bland-skog vi för det mesta kör i blir det faktiskt ingen produktivitetsök-ning, säger han.

Kolbjörn Kindströmer menar att man riskerar att ha en över-tro på ny teknik. Att man gör mer kranrörelser för att använda fler-trädshanteringen istället för mindre.

– Man ska använda flerträds-hanteringen på rätt sätt och vid rätt typ av bestånd. Nu är det för stort fokus på flerträdshantering eftersom alla tror att man kan

sänka produktionskostnaderna, men så är det inte, konstaterar Kolbjörn Kindströmer.

redan 2003 presenterade Skogforsk resultat som pekade på att flerträdshantering av klena träd kan vara ett sätt att sänka avverkningskostnaderna.

Vid den undersökningen mot-svarade prestationsökningen en sänkning av avverkningskostna-den med 10–15 kr per m3fub bero-ende på basmaskinens timkost-nad.

– Min erfarenhet säger att om man är nere på medelstammar på mellan 0,04 och 0,06 är det effektivt med flerträdshantering, men i övrigt är det fortfarande väldigt osäkert, säger Kolbjörn Kindströmer.

entreprenören Stefan Nilsson i Värnamo har använt flerträdshanterare på sin Gremo 1050 med SP-aggregat i två och ett halvt år. Han är positiv till fler-trädshantering men menar att det har blivit överdrivet fokus på flerträdshantering.

– Det ska användas på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Annars sän-ker det inte produktionskostna-derna, säger Stefan Nilsson på Dannäs Skogsentreprenad.

Han menar att de flesta entre-prenörer har varierad körning och att flerträdshantering kommer till sin rätt när medelstammen är under 0,06 beroende på aggrega-tets storlek.

Det betyder att flerträdshan-teringen bara effektiviserar min-dre delar av entreprenörens årliga körning.

– För mig är det exempelvis väldigt effektivt när jag kör för-stagallring och kan plocka ut mycket energived, berättar Stefan Nilsson

dessutom kräver flerträds-hantering mer av entreprenören.

– Det kräver nästan någon form av utbildning och sedan är det en ganska lång inkörnings-process att lära sig en ny metod. Dessutom måste man se över inställningarna i maskinen, för-klarar Stefan Nilsson.

mats mörk i Kalix driver Mörks Skogsmaskiner AB. Han har en flerträdshanterare på en Valmet 911.4.

– Här uppe i Norrbotten fung-erar det inte att köra med fler-trädshanterare i snö. När man ackumulerat en stam går det inte att mata ner aggregatet i snön och då får man inte ner stubbarna.


flerträdshantering

Risk att ny teknik kan bli en fluga

INNOVATIVA ENTREPRENADREDSKAP

SKOTARVAGN!Minska skogsskadorna med skotarvagnen. Lastas med skotarens ordinarie kran vid slutavverkning och gallring. Vagnen är överlägsen vid långa skotningsavstånd och på mark med dålig bärighet.

WWW.UFOAB.SE

UMEÅ FÖRSÄLJNING AB. LÄRLINGSGATAN 8. 904 22 UMEÅ. TEL: 090-12 07 70

Dessutom fungerar inte flerträds-hanteringen i risig granskog, säger Mats Mörk.

Dessutom menar han att det är för glesa bestånd i norra Sverige för att flerträdshanterare ska vara effektiv.

– I glesa bestånd blir det mer krankörning med flerträdshan-tering än med konventionell kör-ning och då blir följden sämre produktivitet. Dessutom tycker jag att flerträdshanteringen mås-te bli mer driftsäker, säger Mats Mörk.£

”Man ska använda flerträdshanteringen på rätt sätt och vid rätt typ av bestånd.”

KolbjÖrn KindStrÖMEr


reKrytering

skogsmaskinförare är ett framtidsyrke och kommer att ge mycket goda möjligheter till arbete under lång tid framöver, men då behöver de arbetssökan-de bli bättre utbildade och möta de krav som skogs-entreprenörerna ställer. Att matcha företag till

anställd redan i utbildningsskedet är viktigt.– Mer praktisk erfarenhet och bättre matchning mel-

lan jobbsökande och blivande arbetsgivare är vad som krävs för att få med alla de delar som behövs i en förarut-bildning så att de som ska ut och producera håller den nivå entreprenörerna behöver, säger Karl-Magnus Hembjer på SMF som sitter med i Skogsbrukets yrkesnämnd (SYN).

I Skogsentreprenören nummer 4-2011 berättade vi hur landets naturbruksgymnasier kan bli bättre på att de elev-er som vill ägna sig åt att köra skogsmaskin också ska få den utbildning de behöver för att klara av, men också för-stå vad arbetet innebär.

Nu vill SMF också se en förlängning av bristyrkesut-bildningen till 40 veckor. Framför allt är det praktik, att köra skogsmaskin, som tillförts utbildningen.

Karl-Magnus Hembjer menar att den utbildning på 40 veckor som föreslås är grundad på de krav som kommer att ställas på de som går utbildningen när de kommer ut och ska börja arbeta.

Några av de delar som ska finnas med är bland annat arbete med motorsåg och röjsåg, kran, virkestransport, skogsskötsel, beståndsvård, virkeslära samt kunskap om basmaskin, service och svetskunskap.

Givetvis ska dessa kursdeltagare också ha alla de for-mella utbildningsbevis som krävs av elever på skogsbruks-gymnasierna som bland annat natur- och kulturmiljö-vårdsutbildning (tidigare ”Grönt kort”) men också det så kallade Guldkortet.

Sedan tillkommer utbildning i ekonomi, GIS/GPS, maskindator, felsökning och hydraulik.

Men trots att skogsmaskinförare är ett bristyrke, går det inte att tro att arbetsgivarna står och väntar med öpp-na armar på de nyubildade.

– Produktivitetskraven är för hårda för att kunna anställa utbildade med för låg praktisk erfarenhet. Därför det är viktigt att få med mer praktik och förlänga utbild-ningen. Att tro att en kort kurs räcker för att göra de som vill arbeta i skogen anställningsbara gör bara de som utbil-dar sig och företagarna besvikna, menar Karl-Magnus Hembjer.

Han förklarar också att det finns en profil framtagen av SMF tillsammans med företaget Rekrytema som faststäl-ler vad en skogsmaskinsförare måste ha för egenskaper för att lyckas bli bra.

SMF Skogsentreprenörerna har tillsammans med

Rekrytema AB tagit fram ett unikt verktyg för att testa om en persons egenskaper ”matchar” till skogsmaskinförar-yrket.

Ulf Sandström vd på SMF Skogsentreprenörerna berät-tar:

– Vi har under det gångna året genomfört ett stort antal personliga analyser som ett led i vår utbildnings-satsning ”Framtidens Ledarskap” med våra medlemsfö-retag. Utbildningen har varit mycket uppskattad både hos våra företagare och deras anställda och intresset har varit mycket stort, vi kommer även 2012 att fortsätta med denna satsning som med ”Jobmatchanalysen” som grund skapar en större förståelse för varje persons sätt att agera i företa-get och som ger teambuildingen en ny vinkling.

– Det vi nu gjort är att Rekrytema med sin erfarenhet från olika branscher och yrken tillsammans med SMF och våra erfarenheter skapat en ”Skogsmaskinförarprofil”. Vi har intervjuat entreprenörer som gått utbildningen och plockat fram vilka egenskaper de har värdesatt högst hos sina maskinförare. Rekrytema har sedan med erfaren-het av mer än 200 analyser hos maskinförare vägt ihop och skapat en speciell profil för vilka egenskaper som de ”bäs-ta” i dag har i branschen.

– Det unika med detta verktyg är att alla som har tänkt bli maskinförare via till exempel vuxenutbildningar nu först kan göra en ”Jobmatch” för att se hur väl egenska-perna ”matchar” mot en ”skogsmaskinförarprofil”. Ingen ska sätta sig i den sitsen att först gå en utbildning och sen upptäcka att man inte alls passar till jobbet.

Att vara skogsmaskinförare är ett jobb med stora utmaningar och ställer höga krav på den enskilde perso-nens förmåga att ta egna beslut. Till exempel är stor flex-ibilitet och hög uthållighet två av flera egenskaper som är viktiga för att klara de krav som ställs på en yrkesverk-sam, ”Skogsmaskinförar PRO” visar hur väl varje person ”matchar” dessa krav och var förbättringsmöjligheterna finns.

– Vi jobbar också på att skapa enklare vägar för att alla intresserade snabbt ska kunna göra en ”Jobmatch”och få en utvärdering. En entreprenör som ska anställa kanske först vill se en analys från de som söker jobb för att få en bättre bild av en persons egenskaper. Vår förhoppning är även att verktyget ”Skogsmaskinförar PRO” snarast börjar användas vid samtliga vuxenutbildningar till skogsma-skinförare, detta för att säkerställa att de som går utbild-ningarna verkligen också har förutsättningar att klara av jobbet i framtiden och inte hamnar på fel utbildning.

– Att vi nu kan hjälpa personer att hitta rätt från början ser vi som en stor besparing av resurser både för samhället och individerna, avslutar Ulf Sandström. £

Vill ha förlängd praktikSMF Skogsentreprenörerna vill göra bristyrkesutbildningen till maskinförare längre. Från dagens 25 veckor till 40.


110

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Arbets-struktur

Inredrivkraft

Stress-tolerans

Besluts-karaktär

Energinivå Framåtanda Handlings-kapacitet

Tolerans Relations-inriktning

Genomslags-kraftGenomslags-kraftGenomslags- Resultat-

index

A B C D E F G H I J K

FÖRHÅLLNINGSSÄTTFÖRHÅLLNINGSSÄTTAGERANDEAGERANDE

SAMVERKANSAMVERKAN

79 70 61 71 86 78 80 44 49 87 82

Planerings-sinne

75

Egenmotivering

68

SjälvkontrollBehärskning

72

Genomtänkt

65

Fysisk energi

99

Tävlings-inriktad

87

Inflytande-sfär

Inflytande-sfär

Inflytande-

90

Okritiskframtoning

31

Visadhänsyn

48

Uttrycktdominans

97

Svars-realism

86

Intresse fördetaljer

63

Optimism

61

Motstånds-kraft40

Viljestyrka

94

Psykiskenergi

88

Visione-rande

64

Initierande

80

Okritiskvärdering

60

Diplomati

40

Kommunika-tivitet

76

Själv-realism

86

Ordnings-sinne101

Humör-jämvikt

84

Koncentra-tionsförmåga

71

Uthållighet

44

Behov avtempo

74

Utvecklings-motiverad

100

Riskvillighet

37

Tillittill andra

77

Kontakt-skapande

61

Öppenhet

73

Anpassning

93

��

��

��

��

��

REKRYTEMA

UNIK NYHET I SKOGSSVERIGE!

Psykiskenergi

88

Psykiskenergi

88

Psykiskenergi

88

Framtidens Ledarskap

SKOGSMASKINFÖRAR PRO - ett nytt verktyg för att testa en persons egenskaper innan anställning eller utbildning!

Har personen de egenskaper som krävs för att klara en av de tuffaste utmaningarna i Skogssverige?

JobMatch är utvalt av SMF som det mest professionellatestverktyget för att mäta personliga egenskaper och kom-petenser. Vi har tagit fram en idealprofil för bästa skogs-maskinförare - SKOGSMASKINFÖRAR PRO.

Profilen bygger på analyser från över 100 av Sveriges bästa Skogsmaskinförare. Vi kan nu erbjuda dig som entreprenör att använda JobMatch när du skall rekrytera.

Du som utbildningsansvarig kan höja statusen och kvalite-ten på dina utbildningar genom att använda JobMatch på de sökande.

Du har nu en unik möjlighet att testa dina kandidater och se hur väl deras personliga egenskaper matchar SKOGSMASKINFÖRAR PRO profilen och därmed väsentligt öka chansen för rätt urval av dina kandidater.

Struktur och flexibilitetHar visat sig vara viktiga egenskaper för maskinförare. Här är det viktigt att hitta rätt balans mellan att vara struktu-rerad och flexibel. Hela första kolumnen ger en bra bild av balansen mellan olika typer av arbetsstruktur.

Kom i gång med JobMatchKontakta oss:Camilla på Rekrytema: 031-33 55 946 [email protected]

Ulf Sandström på SMF :[email protected]

Driftig & självgåendeViktigt för Maskinförare är driftighet och hur självgåen-de denne är. Det ser du bl.a genom att jämföra dessa två parametrar.

Eget initiativ & drivkraftJobMatchen mäter bl.a samlad drivkraft och hur självständigt initiativ personen tar. På en låg nivå har du en medarbetare som konstant behöver in-struktioner.

Planerings-sinne

75

Planerings-

75

Planerings-

75

JobMatch i samband med utveckling Vi arrangerar utbildningar för ledare och utvecklings-dagar för hela företag. “Framtidens Ledarskap” är ett lyft i entreprenörsföretag såväl som i skogsbolag och skogsägarföreningar. Våra utbildningar har fått mycket höga betyg av deltagarna. Det som gjort detta möjligt är analysverktyget JobMatch.

Vad är JobMatch?JobMatch är ett test som mäter 33 olika arbetsrelate-rade egenskaper. Din kandidat/medarbetare svarar på testet över internet och du får en nyanserad beskriv-ning av hur han/hon matchar befattningens krav. Kan det vara enklare? Rekrytema Sweden AB

www.rekrytema.com


det Börje Börjesson tycker är all-varligt är att samtidigt som arbetskraftsunderlaget kommer att bli allt mindre har skogsnä-ringen inte i tillräcklig omfatt-

ning tagit nödvändiga initiativ och visat det engagemang som behövs när det gäller utbildningsfrågor.

– Branschen har alltid varit bortskämd med god tillgång på arbetskraft och dess-utom väl fungerande sådan. Man har duktig, lojal och ambitiös arbetskraft i en omfattning som varit tillräcklig. Men nu har man inte kunnat skapa den attrak-tionskraft som behövs.

han pekar på att antalet ungdomar som lämnar gymnasieskolan sjunker med en tredjedel de närmaste fem till sju åren. Dessutom pekar han på att de som arbetar i skogen i stor utsträckning kom-mer från mindre tätorter där befolk-ningsunderlaget successivt minskar.

Vidare lyfter han fram bristen på kvin-nor i yrket, hur näringen inte lyckats med att i tillräcklig omfattning attrahera kvin-nor att verka, och stanna kvar, inom bran-schen. Till sist har näringen, menar han, också misslyckats med att attrahera perso-ner med annan etnisk bakgrund till dessa skogsyrken.

– Något mer svenskt, än svenskt skogs-bruk, finns knappast.

Detta sammantaget kan, enligt honom, få stora konsekvenser på skogsnä-ringen i stort, men framför allt i det ope-rativa skogsarbetet.

– Vi ser också ökande konkurrens från andra branscher som söker liknande typ av kompetens som vi efterfrågar till det ope-rativa skogsarbetet. Med en gruvnäring som, i takt med ökad råvaruefterfrågan, åter får luft under vingarna och efterfrågar maskinförare samt ett motsvarande efter-frågetryck från infrastruktursatsningar-

nas behov av förare till ”gula maskiner”, gäller det för skogsnäringen att erbjuda såväl lönemässiga som arbetssociala vill-kor som kan konkurrera med dessa andra branscher.

börJe börJesson frågar sig var för-klaringen till den minskande attrak-tionskraften finns. Har dagens unga har andra krav vad gäller arbetsvillkor? Ställer dagens familjebildningar krav som är svåra att kombinera med långa resor och skiftarbete eller om lönebilden är annorlunda i andra branscher?

– Jag är övertygad om att i de fall näringen agerat annorlunda och tagit andra ställningar, så hade förutsättning-arna i dag varit annorlunda i positiv rikt-ning.

Ett av problemen, som han ser det, med att göra något handfast i frågan är att skogsbruk är en ”svårorganiserad” verksamhet eftersom den till klart över-vägande omfattning består av mark- och skogsägare som inte själva äger eller ope-rativt hanterar sin produktionskapacitet.

– om exempeLvis ett verkstadsföre-tag beslutar att avsätta resurser för stöd och handledning till skolor och elever, så äger man frågan och resurserna från beslut till genomförande. Man kan kalky-lera med en minskad produktion på grund av oerfaren personal, men samti-digt se den långsiktiga vinsten med att säkerställa god framtida rekrytering. För skogsbruket ser situationen annorlunda ut. Längst ut i produktionskedjan finns entre prenören som har störst möjlighet att ställa praktikplatser och annat stöd till förfogande.

Börje Börjesson pekar på hur man från näringen försökt skapa model-ler för att ersätta entreprenörer och maskinföretagare men vill se en utveck-

Inget privilegium få arbeta i skogen

reKrytering

– Jag tycker man kan skönja en parallell mel-lan skogsnäringen och H.C. Andersens saga om Kejsarens nya kläder, säger Börje Börjesson.


Börje Börjesson, universitetsadjunkt i skogshushållning vid SLU i Skinnskatteberg tycker att det är dags att ifrågasätta om det verk-ligen är ett privilegium att få arbeta i skogen eller om tiden är inne att se skogsarbete som vilket arbete som helst.

ling av dessa och frågar sig varför dagens YH-utbildningar är exkluderade inom denna ersättningsmodell.

– Jag har under senaste fem åren haft förmånen att få verka i ett antal olika led-ningsgrupper avseende skogliga YH/KY utbildningar, och har ofta förvånats över näringens bristande engagemang vad gäller dessa. Kritiken är inte riktad mot de personer som är företagens represen-tanter, utan det faktum att man besät-ter dessa mandat utifrån den som är närmast, istället för den som har dessa frågor som ansvarsområde. Undantag finns, vill jag tydligt betona, men gene-rellt upplever jag att näringen skulle kun-

na bidra med betydligt större insatser och engagemang.

– Jag tycker man kan skönja en paral-lell mellan skogsnäringen och H.C. Andersens saga om Kejsarens nya klä-der. Alla berömde hans vackra kläder, de underbara tygerna och dess klara lys-ter tills en liten pojke frågade varför far-brorn är naken! Lite så är det också med skogsnäringen; alla vi medelålders män (!) talar gärna om denna fantastis-ka bransch, om privilegiet att få arbeta inom denna och dess oerhörda betydel-se för landet, men jag undrar varför vi då behöver en hearing om rekryteringspro-blemen? säger Börje Börjesson.£


sKotartävlingar och sMf pÅ Årets Mässor

För den intresserade finns många tillfällen att träffa före-trädare för SMF på mässor under året. Dessutom hålls uttagningstävlingar till Skotar-SM på inte mindre än fyra uttagningstävlingar på mässor runt om i landet.

Under 2012 kommer Skotar-SM att genomföras med fyra större uttag-ningstävlingar till stora Skotar-SM

för yrkesverksamma skogsmaskinförare. Den stora finalen körs 2013 under den inter-nationella skogsmässan Elmia Wood.

Första deltävlingen och första mäss-san SMF deltar i är Skog & Traktor 4-5 maj i Emmaboda. Mässan genomförs på Emmaboda flygbana och intilliggan-de skogsparti där många av maskinerna, som skördare och skotare, demonstre-ras i sin rätta miljö. Det blir försäljning, visning och demonstrationer av allt från stora skogsmaskiner och terränggåen-

de fordon till flistuggar, motorsågar, skydds- och jaktkläder, viltfällor och till-behör av alla de slag.

Nästa deltävling och SMF-närvaro kom-mer att vara på mässan Nolia Jord & Skog Piteå 10-12 maj där SMF även är medarrang-ör. I år får Nolia Jord & Skog ett direkt skogs-fokus med en första dag för skogsbranschen och två dagar även för allmänheten. Man får lära sig mer om hur skogsbruk bedrivs genom att gå en studieslinga i skogen vid mässområdet med både lärande och täv-lande på ett tiotal stationer. Dessutom kan publiken i Piteå njuta av finalen i Skol-SM med ungdomar från naturbruksgymnasier-na i hela Sverige.

I juli är det dags för nästa deltävling på mässan Fäviken Game Fair i Fäviken 27-29 juli. Även här kommer SMF att medverka på plats.

Sista deltävlingen för året, och del-taganda av SMF, sker 24-25 augusti på Mellanskogsmässan på SLU:s försöksgård Lövsta utanför Uppsala. Mässans tema är ”att äga skog”. £

Skotartävling och SMF på massor av mässor

är du yrkes- verksam, och viLL tävLa?

anmäl ditt intressehos denna företagsut-vecklare i sMf till res-pektive mässa:

emmaboda: Karl-Magnus hembjer [email protected] piteå: rikard Ålstig rikard.alstig@ skogsentreprenad.nu fäviken: björn Åslinbjorn.aslin@ skogsentreprenad.numellanskog: elin sunesdotter [email protected]

Såg här såg det ut när man körde skotartävlingar på Nolia Jord & Skog förra gången mässan hölls, 2010. Även i år är SMF med och arrang-erar mässan i Piteå.


www.scaskog.com

FRY

KLU

ND

S

Vår ambition är att vara den bästa uppdragsgivaren för dig som vill utveckla ditt företag mot större konkurrenskraft och lönsamhet.

Vi erbjuder kvalificerat stöd och nära samverkan inom såväl organisation som ekonomi och teknik.

Vill du veta mer? Ring någon av våra produktionschefer!

Vill du öka din lönsamhet?

Norrbotten: Linnéa Carlsson 0911-775 62

Västerbotten: Erland Gustavsson 0950-238 65

Ångermanland: Fredrik Rajala 0612-257 48

Jämtland: Pär Forsman 063-15 05 09

Medelpad: Magnus Wikström 060-19 39 33

Välj ett matarhjul med bett och etikett!

www.finnskogsvalsen.com Vi finns på Facebook

Välkommen till oss på ANJO Mekanik ABHydraulcylindrar: Vi lagar, renoverar och modifierar befint-liga cylindrar. Vi tillverkar även kundunika specialcylindrar.

Anjo Mekanik AB Telefon: 0910-37 500Svedjevägen 8 J Fax: 0910-710 035931 36 Skellefteå Mail: [email protected]

www.anjomekanik.se

Känner du någon som borde läsa

sKogsentreprenören? sKicKa ett mejl till

[email protected]

tillsammans ser vi till att fler läser tidningen.


stäMMa och Mässa 2011

Stämman 2011 blev lyckad ur många aspekter med bland annat många deltagare och uppskattat program samt en mässa som många tyckte var en av de bästa på många år.

Många kom till lyckad stämma

hela 523 deltagare, varav ett 50-tal från Norge, kan se tillbaka på en av de mest lyckade stämmorna och

mässorna på många år.

monika stridsman, MEF, Kajsa Bergqvis och ett femtiotal utställare gjor-de Infra City i Upplands Väsby norr och Stockholm till SMF-land under tre dagar i november.

Hela 429 deltog på lördagens stäm-momiddag, med efterföljande dans till Arvingarna, som avslutade hela stämmo-helgen.

– särskiLt trevLig överrask-ning var att 251 personer var med på torsdagens ”get together” där vi ming-lade och hade det trevlig, säger Ulf Sandström.

Casper Janebrink, sånga-re i Arvingarna som stod för dans och underhållning under mässmiddagen.Fullsatt då Kajsa Bergqvist pratade om viner.

Ulf Sandström gratulerar två av många vinnare i de täv-lingar som hölls under mässan.

Redan under inskrivningen till stämman var det fullt med folk.



Enda plumpen i protokollet var att inte alla maskinleverantörer deltog på mäss-san.

– Det var många besökare som undra-de varför inte Rottne och Komatsu Forest prioriterade att träffa sina kunder.

Nu är planeringen på gång för fullt för höstens stämma och mässa som den här gången hålls 9-10 november på Holiday Club i Åre.£

Skogsmaskiner medvärldsledande elhybridteknik

El-Forest B12 nytillskottet i vår skotarfamilj GT-GreenTrac

fjärrstyrt terrängtransportfordon

För ytterligare information slå en signal på tel 0660 37 53 20 eller kontakta Gunnar Bäck på tel 070-304 48 05

Syd Produkter AB0454- 572 001

Övre Ämnebodavägen 39-30, 376 92 Svängsta • Tel. 070-568 20 53 • [email protected]

Din leverantör av Trailers för Entreprenad, Lantbruk och Lastbil

10 år i bransch

en 2001–2010

Över 100 nöjda kunder!

Samtliga vagnar kan utrustas med styrbara axlar

MaskinjumboLängd 13600 mm Bredd 2540 mmHöjd 900 mmLastkapacitet 30 ton

Skogstrailer jumboLängd 13900 mmBredd 2600 mm,Höjd 500 mmLastkapacitet 30 ton

Euro tippvagnLängd 5740 mm, Bredd 2540 mm,Lastkapacitet 9-25 ton, Lastvolym 5,6-11,2 m3

TraktordragenSkogstrailerLängd lastyta 10000 mm, Bredd 2600 mm, Höjd 500 mm, Lastkapacitet 30 ton

Belysta breddningsskyltar

Breddningssats

Fjäderassisterande ramper

Hydrauliskkatastrofbroms

Tack alla ni som var med på:MaskinexpoSkogselmiaSkogsnolia

Besök vår nya hemsida www.sydprodukter.se

Lerduveskytte inomhus var en av de grenar som ingick i den mång-kamp som hölls under mässan.

MEF:s skogsavdelnings ordförande, Par Harald Vergedal, tar emot en jubileumsgåva av SMF:s ordförande Lars Göran Göransson.

Skogsstyrelsens generaldirektör, Monika Stridsman, var också på plats för att bland annat tala om deras satsning kallad Skogsriket.


Mål och att våga tro på sig själv är A och O för att lyckas. Det berättade Kajsa Bergqvist under sin föreläsning under SMF-stämman i november.

Kajsa Bergqvist blev första svenska kvinna att hoppa över två meter. Hon inne-

har med 2,06 meter det svenska höjdhoppsrekordet och är fortfa-rande världsrekordhållare inom-hus med 2,08 meter.

Men det var långt ifrån säkert att det blivit en framgångsrik idrottskarriär. Vägen till fram-gång var både lång och krokig.

När Kajsa Bergqvist var sex år gammal började intresset för idrott. Hon började spela fotboll, men var frustrerad över att bara få träna en gång i veckan. Ett mått på hennes målmedvetenhet är att hon, vid sidan av lagträningen i fotboll, tränade bolljonglering på egen hand och lyckades efter ett par år bolla 500 gånger i sträck.

andra idrotter tog vid och det var först när hon vid tio års ålder blev övertalad av sin store-bror att springa Rösjöloppet, ett distanslopp, som Kajsa Bergqvist hittade sin idrottsliga hemvist.

Vid 12 års ålder började hon tävla i friidrott och satte tidigt målen högt – att bli bäst. Men hon började växa ordentligt fram till 15 års ålder och fick problem

med sina knän. Samtidigt fort-satte hon träna och ställde upp i ungdoms-SM i Småland i grenar-na längd, spjut och höjdhopp. Resultaten: Sist, sist och tredje sist i respektive gren.

– Det var inte roligt att bli SM-tävlingarnas sämsta deltaga-re. Att vara sämst i Sverige vid 15 års ålder, när du siktat mot att bli bäst, gjorde att jag tänkte lägga av. Istället blev det en vändpunkt, säger hon.

kaJsa fick hJäLp av läkare och sporrades av en enorm känsla av revansch.

– Om inte det på ungdoms-SM hänt hade jag förmodligen inte haft kraften att jobba så hårt som jag gjorde.

Hon gick från att vara sämst i Sverige till bäst i världen på två år. Från sämst på ungdoms-SM till att vinna höjdhoppet på ung-doms-OS i Holland.

– Det var den viktigaste grejen i min karriär. Efter ungdoms-SM gick jag från tankar på att lägga av till att istället bestämma mig för att bli den bästa höjdhopperskan alla kategorier. Genom att sät-ta sanslöst höga mål fick jag ock-

så en otrolig energi. Och det var här, överst på pallen i ungdoms-OS, som jag första gången sakta men säkert också började tro på att mina högt uppställda mål var möjliga att uppnå.

Det tog Kajsa sju år från det att hon satte målet att bli bäst till målet var nått. Hon beskriver hur märkligt det var att bli ran-kad som världens bästa och sedan känna – ingenting.

– Visst det var kul, men det var också dags att sätta nya mål. Nu skulle jag vinna allt som gick att vinna och hoppa 2,10 meter.

Det var nära att målet uppfyll-des men en skada inför OS 2004 satte stopp för det och karriä-ren såg ut att vara över. Hon gick på kryckor i tio veckor och tyck-te synd om sig själv. Sedan vann Stefan Holm, Christian Olsson och Carolina Klüft OS-guld och hon fick en sådan kick att hon stängde tv:n och direkt åkte till gymmet.

trots att hon inte kunde gå, var målet att ta sig till VM året därpå.

– Vad andra än säger finns det nästan ingenting så tråkigt som

Viktigt våga sätta höga mål

Kajsa Bergqvist höll en föreläsning om att nå sina mål på årets SMF-stämma.



dags att planEra in årsstämman i årE 2012 i år drar vi oss norrut och kommer att hålla till på holiday club i Åre 9-10 november. hotellet lig-ger mitt i Åre och är ett upplevelsehotell för alla sinnen. här ryms bla hotellrum, mässhall, res-tauranger, bowling, upplevelsebad och spa – allt under samma tak! vidare information och prelimi-närt program presenteras längre fram.

rehabträning. Men jag satte små mål och vill sätta rekord. Vad är rekordet på balansplatta? Enligt uppgift hade tennisspelaren Niklas Kulti klarat fem minuter. Då skulle jag också klara det.

Efter nästan ett år var hon till-baka och klarade två meter. Hon var bättre och starkare än inn-an skadan och hoppade som ett i lyckorus, men så kom VM och det som varit kul och fantastiskt blev till prestationsångest.

– Hjärnan fylldes av tanken på att ”om jag inte tar guldet nu får jag aldrig chansen igen”.

men vad som började illa med

nervositet och en viktminskning med fyra kilo på tre veckor innan mästerskapet och dessutom en dag som var VM:s blötaste någon-sin med ett regn som fyllt höjd-hoppsmattan med vatten, blev till karriärens höjdpunkt.

– Jag gick en kilometer i kul-verten under olympiastadion och ser, när jag går upp på arenan, hur solen kommer fram. Då för-svann all rädsla, all nervositet och jag kände att ”det här är min dag.” När jag sprang ärevarv kom regnet.

Kajsa Bergqvist vann allt den säsongen och toppade med att på vintern 2006 sätta ett inomhus-

världsrekord som fortfarande står sig.

två år senare, 2008, med-delande hon att karriären var över.

– Det var som att återuppfin-na mig själv. I vardagen har du fle-ra mål, som idrottare bara ett. Jag fick hitta de små målen, som att springa maraton under fyra tim-mar.

Idag arbetar hon som vinim-portör och vet vad som gäller för att lyckas.

– Att våga! Våga tro på sig själv, våga förändra och våga sätta höga mål, säger Kajsa Bergqvist.£

Föreläsaren Kajsa Bergqvist ser höjdhopparen Kajsa Bergqvist på storbild njuta av att stå överst på pallen efter VM-guldet 2005.



skogsentreprenörerna i Tyskland är organiserade i entreprenörs-föreningar som finns i alla Tysklands 16 delstater, utom Schleswig-Holstein. Delstaten

Niedersachsen har högst anslutnings-grad på cirka 80 procent av entreprenörs-företagen.

I övriga delstater ligger anslutnings-graden under 50 procent. Totalt är cirka 2 100 entreprenörsföretag anslutna. Det är snarare de stora företagen som anslu-ter sig. DFUV, som står för Deutsche Forstunternehmerverband e.V, är en sammanhållande paraplyorganisation. DFUV:s viktigaste uppgift är att ta till vara entreprenörernas intressen på fede-ral nivå och att stödja de delstatliga för-eningarna i deras arbete. Skogsbruket är organiserat på delstatsnivå, så varje del-statsförening ansvarar för sina specifika frågor. I sydvästra Tyskland ligger delsta-ten Baden-Württemberg med 11 miljoner invånare. Där finns en konkurrerande entreprenörsorganisation, som valt att stå utanför DFUV.

Generellt sett har entreprenörerna en svag position, även om det skiljer sig åt mellan olika delstater. De betraktas också sällan som likvärdiga partners. Samtidigt finns det tecken som tyder på att kunder börjar förstå entreprenörernas betydel-se för skogsbruket. Alltför många kunder betraktar dock fortfarande entreprenörer som “hjälpredor” till skogsägare och vir-kesköpare. Många entreprenörer har ock-så gått i konkurs den senaste tiden.

Det genomsnittliga entreprenörsföre-taget i Tyskland har en till två maskiner och tre till fem anställda. Samtidigt finns det ett förhållandevis stort antal riktigt

stora entreprenörsföretag med upp till 100 anställda och en stor maskinpark.

Den typiska kunden skiljer sig åt bero-ende på i vilken delstat entreprenören arbetar. I hela Tyskland ägs cirka en tred-jedel av skogsmarken av staten, en tred-jedel av kommunerna och en tredjedel av privata skogsägare. Dessa skogsäga-re är ofta sammanslutna till så kallade Forstbetriebsgemeinschaften, ett slags privata samfälligheter. Genom dessa kan entreprenörer erbjudas arbete på större arealer.

mekaniserad avverkning förekommer främst hos dem med större skogsinne-hav. För att få arbeta på statlig skog krävs, för övrigt, certifiering enligt RAL som är ett certifikat som inbegriper både FSC och PEFC.

– Villkoren för landets entreprenö-rer borde vara bättre än de är med tanke på att virkesmarknaden är bra. Det borde finnas goda chanser för entreprenörerna. Men priserna är trots det dåliga. säger Michael Sachse.

– Det gör att många entreprenörer tvingas hitta kompletterande inkomst-källor och bredda sin verksamhet med till exempel stämpling, planering och arbete med motor- och röjsåg, tillägger Michael Haarhaus.

– Entreprenörerna har dessutom säl-lan långa kontrakt, vilket minskar intresset och möjligheterna att investe-ra. Nykomlingar har dessutom svårt att etablera sig i branschen eftersom maski-ner främst säljs till etablerade entrepre-nörer som har störst möjlighet att kun-na finansiera sitt köp med lån, påpekar Jürgen Kumm.

Tysland har både små och enormt stora entreprenörer

entreprenör i tysKland

Förhållandena för skogsentreprenörer i Tyskland och Sverige har många likheter med diskussioner om pris och rekryteringsproblem. Samtidigt är Tyskland en fede-ration som består av många delstater och landet har tusentals entreprenörsföre-tag. Även om många är små, finns det också riktigt stora entreprenörer med över hundratals anställda.

– Konkurrensen mel-lan entreprenörsföretag om bra förare hårdnar. Man försöker till och med värva förare från varandra, säger Michael Haarhaus, vd på FOWI.

Jürgen Kumm, vd på cer-tifieringsföretaget QfF, Qualifizierungsfonds Forstwirtschaft eV.

Dr. Michael Sachse, vice ordförande i entre-prenörsorganisationen DFUV.


entreprenör i tysKland

Den största utmaningen för skogsen-treprenörer i Tyskland är att höja prisni-vån och att kunna rekrytera kompetent personal. Prisnivån påverkar möjlig-heten att upprätthålla maskinparken och rekryteringsproblemen accelererar, eftersom lönenivån ligger i den nedersta tredjedelen på marknaden.

I Tyskland utbildas skogsmaskinfö-rare växelvis på skola och på godkända lärlingsplatser hos både skogsägare och entreprenörer under tre år. Många unga

lämnar sin utbildningsplats i förtid, då de är missnöjda med både arbetssitua-tion och vad de ser som ett otidsenligt ledarskap.

Hur jobbar ni med att kunna rekrytera förare och annan personal?

–DFUV har länge engagerat sig i utbildningsfrågan. Med viss framgång! Men det tyska utbildningssystemet är statiskt och klarar inte att svara upp mot förändrade krav, säger Michael Sachse.

– Men konkurrensen från andra bran-scher är också stor. Om inget händer och görs, måste skogsbruket snart nöja sig med dem som blir över, när andra branscher plockat russinen, tillägger Haarhaus.

Hur jobbar ni med att få lönsamhet?– Många jobbar i stället längre arbets-

dagar och förlänger maskinernas avskriv-ningstid. Arbetssäkerhet och hälsofrå-gor får stå tillbaka, konstaterar Michael Sachse.

– Många kan inte göra maskinkalky-ler, men även ekonomiskt och ekologiskt vettiga investeringar kan inte realiseras på grund av för kort planeringshorisont, tillägger Jürgen Kumm.£

NYHET!”DROPPEN Dos” – fixar blandningen av koncentrat vid stubbehandling!

MASKIN AB Tel 0371-804 00 • [email protected] • www.droppen.net

• Sågkedjesmörjning minskar oljeförbrukning med upp till 70%.• Stubbehandling hindrar spridningen av rotröta.

Har du problem med frost? Kontakta oss så löser vi det!

skyddar skogen!

- MINUSGRADER - Inte längre ett minus vid stubbehandling

fakta/ tyskLands toppfrågor

vilka frågor är de som diskuteras mest bland entreprenörer?1.priset2.priset3.priset4. Upphandlingen inom

statligt och kommu-nalt skogsbruk

5. priser på rotposter6. spårbildning

Här är några av de anställda på entreprenörsföreta- get FOWI som leds av Michael Haarhaus.

Returadress: SMF Skogsentreprenörerna,Tyska Brinken 28, 111 27 Stockholm

www.eco-tracks.com

Vi vill tacka våra förare som tänker framåt och framtid i skogen. Utan er hade vi aldrig kunnat utveckla banden och slirskydden som tar er dit ni vill, och längre.

VÄLKOMMEN TILL VÅRA MARKER

EVO™

Bandet med allroundegenskaper gällande bärighet och grepp, utan att ge avkall på rensningsförmågan.

PRO-GRIP U™

Ett modernt 3-rutors slirskydd med täta sidor och U-broddar. Konstruktionen ger reducerat slitage, lång livslängd och riktigt bra grepp.

Make your own way

www.olofsfors.com

Documents

Tidningen Skogsentreprenören nr 1-2012