17
Krisen banar väg för gröna alternativ MAUD SäGER: CENTERPARTIET GöR SKILLNAD I EU SIDAN 3 sidan 8 EN TIDNING FRåN CENTERPARTIET NUMMER 2 2009 Unga är de största förlorarna Så ska vargproblemen lösas

Tidningen C Nr 2 2009

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Centerpartiets tidning C. Nr 2 2009. Redaktör Elisabeth Jansson, ansvarig utgivare Lena Forsman.

Citation preview

Page 1: Tidningen C Nr 2 2009

Krisen banar väg för gröna alternativ

Maud säger: Centerpartiet gör skillnad i eu sidan 3

sidan 8

en tidning från CenterpartietnuMMer 2 2009

Unga är de största förlorarna

Så ska vargproblemen lösas

Page 2: Tidningen C Nr 2 2009

en tidning från Centerpartiet

redaktionen

Chefredaktör:Elisabeth JanssonE-post: [email protected]: 08-617 38 41

Ansvarig utgivare:lena ForsmanE-post: [email protected] tEl: 08-786 60 89

annonserkontakta redaktionen

postadresstidningen CBox 2200103 15 Stockholm

internetwww.centerpartiet.se/tidningenc

telefontElEFon: 08-617 38 00FAx: 08-617 38 10

prenuMerationMedlemmar i Centerpartiet och Center kvinnorna får tidningen C. gratis. Övriga betalar 80 kronor/år (4 nr/2009) Postgiro 104 63-8. Märk talongen ”Prenumeration tidningen C.” och ange namn och adress. C. finns även som taltidning.

adressändringKontakta ditt distrikt eller ring 08-61738 00

ts kontrollerad upplaga 2008: 55 600

tryck: V-tAB, norrtälje 2007, 2006, 2005

Miljöcertifierade enligt ISo141001, cert nr.1410718

oMslagsbild:

Ulf Huett nilsson/Johnér

issn 1651-4521

Redigering och produktion:turbin

No 2/2009:

Den globala finanskrisen drar fram som en lavaström över världen. och även om krisen inte på långt när drabbat Sverige på samma sätt som många andra länder, får den själv-klart konsekvenser också här. till exempel är nu nästan var fjärde person mellan 15 – 24 år arbetslös. Det gör att Sverige placerar sig näst längst ner i den europeiska statistiken.

Centerpartiet vill som enda politiska parti diskutera en förändring av arbetsrät-ten och lagen om anställningstrygghet. För vari ligger ”tryggheten” för den som är sist anställd, vilket oftast är en ung människa? och var finns förresten tryggheten för den som inte har någon fast anställning? För de som faktiskt har det verkar tryggheten mest handla om att klamra sig fast hos en arbetsgivare så länge det bara går – oavsett om man trivs eller inte. Den borde istället ligga i att kunna få ett nytt jobb om man skulle bli av med eller lämna det man har. läs om Centerpartiets nya arbetsmarknadsmodell på sidan 14.

7 maj är det dags för partistämma i Örebro. Årets upplaga är rekordstor med hela 521 ombud från norr till söder. Under fyra dagar ska de diskutera och besluta om det som Centerpartiet ska gå till val på 2010. Men innan dess är det både kyrkoval (20 september) och Europaparlamentsval (7 juni). läs om det senare på sidan 3-7.

ElISABEtH JAnSSon

centerpartiet.se

2 tidningen C.

maudsäger:

När Europas länder den 7 juni väljer ett nytt Europa­

parlament är den snabba och positiva utvecklingen

värd att ägna en tanke. Det öppna och förenade

Europa vi i dag tar för givet hade inte varit möjligt

utan EU. Aldrig någonsin tidigare har så många

länder och så många människor företrätts i det nya

Europaparlament som nu väljs.

Den omvandling Europa genomgått är stor. Men

nu tronar nya utmaningar upp sig framför oss. Det

handlar om hur vi ska lösa både klimatkrisen och

jobbkrisen. Det handlar om hur Europas förenta

krafter ska samlas för att tillsammans möta den glo­

bala ekonomiska kris vi alla nu känner av. Vi måste

ge Europas medborgare hopp om en bättre framtid.

De senaste fem åren har Lena Ek varit Centerpar­

tiets Europaparlamentariker. Som en av 785 leda­

möter har hon visat att det går att göra skillnad.

Som en av huvudförhandlarna i EU:s klimatpaket

har Lena varit med om att driva igenom att EU:s

ambitiösa klimatpolitik. Lena har visat att det går

att påverka, på samma sätt som hon gjorde när

EU:s kemikalielagstiftning förhandlades fram för

något år sedan.

När det nu är dags för Europa att ta sig an de nya

utmaningarna har Centerpartiet fortsatt en viktig

roll att fylla. För vi är vana att kavla upp ärmarna.

Vi vet att det går att ändra framtiden. Att man med

goda idéer, aktivt arbete och beslutsamhet kan

åstadkomma storverk. Det har Centerpartiets arbete

i den svenska regeringen visat på många områden.

Vi lever i en tid av växande utmaningar. Men det

innebär också en tid av stora möjligheter. Kanske

är det så att klimatkrisen och finanskrisen

pekar ut riktningen åt Europa? Kanske är det

så att Europa nu med förenade krafter har

en unik möjlighet att göra de omställningar

som är nödvändiga för att skapa ett håll­

bart och samtidigt konkurrenskraftigt

samhället – en eco­efficient economy.

Jag tror det.

Det är därför Lena behöver

sällskap av fler Centerpartister

vid förhandlingsborden och vid

röstknapparna. Om varje medlem

värvar fyra röster vardera lyckas

vi med målet på tre Centerpar­

tister i Europaparlamentet. Det

klarar vi om vi jobbar ӊnda in i

kaklet”. Den 7 juni tar vi tillsammans

ett viktigt steg för Europas framtid.

Det är lätt att glömma bort hur snabbt världen förändras.

När jag växte upp var Europa delat. En mur gick rakt

genom Europa och gamla grannar skiljdes åt av taggtråd.

I dag kan var och en av oss kan resa fritt från norr

till söder, från väster till öster. Vi kan med egna ögon

se den mångfald som är Europas charm - kulturerna,

religionerna, traditionerna, sätten och sedvanorna

alla våra språk. Vi kan uppleva den ömsesidiga

toleransen som växer sig allt starkare.

fo

to

: k

ris

tia

n p

oh

l

alltid med i C.Maud säger sidan 3

debatt sidan 20 C.sverige sidan 28

internationellt sidan 29

C. & hör sidan 30

korsord sidan 31

sid 8

sid 9

sid 10

sid 11

sid 14

sid 22

sid 24

sid 26

Ekonomiska morötter ska göra Sverige bäst i miljöklassen

Stora möjligheter för gröna näringar

High tech och kogödsel i ljuv förening

Avskjutning och nytt blod ska lösa vargproblemen

Unga är de största förlorarna

Alliansen lägger örat mot rälsen i Samtal med Sverige

Rekordstor partistämma avstamp för valrörelsen

Ansiktslyftning för centerpartiet.se

För Centerpartiets Europaparlamentariker lena Ek är det bråda dagar. Vid sidan av hundratalet voteringar i Europaparlamentet och massor av möten både i och utan-för Sverige bedriver hon en personvalskampanj. ”ofantligt slitigt”, säger hon själv. Samtidigt går det inte att ta miste på hur gärna hon vill bli återvald. För att säkra kryssen prioriterar hon personliga möten med väljarna enligt Barack obamas homeparty-koncept. Den 7 juni vet vi om det gick hem.

teMa: kaMpanj inför europa-parlaMentsvalet, sid 4

Page 3: Tidningen C Nr 2 2009

4 tidningen C. tidningen C. 5

tema: valkampanjtext: nana hÅkansson foto: ola axMan oCh Cina lindkvist

För Centerpartiets Europaparlamen-tariker lena Ek är det bråda dagar. Vid sidan av hundratalet voteringar i Europaparlamentet, massor av anföranden och möten både i och utanför Sverige bedriver hon en per-sonvalskampanj. ”ofantligt slitigt”, säger hon själv. Samtidigt går det inte att ta miste på hur gärna hon vill bli återvald. För att säkra kryssen prioriterar hon personliga möten med väljarna enligt Barack obamas homeparty-koncept.

– ursäkta att jag är tyst, Men jag har pratat i ett sträCk sedan

halv tolv.

Lena Ek sitter i en röd skinnfåtölj i foajén till Volvo­koncernens huvudkontor på Hisingen i Göteborg. Hon tar en kort paus i kampanjandet genom att läsa Dagens Industri. Då och då kommenterar hon högt tidningens innehåll för Jonas Nabbebo, kampanjledare för hennes personvalskampanj, som sitter i en fåtölj bredvid.

– Förra tisdagen sa jag att ”nu vänder kursen”, när Obama hade lagt sitt paket, och nu har den gjort det! säger Lena Ek och slår ihop tidningen.

Det är dags för dagens andra möte. Lena Ek tog ett tidigt morgonflyg från Bryssel (ja, hon klimatkompenserade för sina koldioxidutsläpp genom att köpa utsläppsrätter genom Naturskyddsföreningen) för att besöka SKF:s vindkraftsdivi­sion i Göteborg under förmiddagen.

Anders Kroon, ansvarig för hybridteknik inom Volvokon cer­nen, och Niklas Gustavsson, ansvarig för miljö­ och samhälls­frågor på Volvo, tar emot. Nu följer en och en halv timme med djupa diskussioner om Volvogruppens ekonomi ska situation, miljöteknik, forskning och – inte att förglömma – EU­politik.

vill bli oMvald

Både Volvos företrädare och Lena Ek har bestämda åsikter, men stämningen är god. Som ledamot i Europaparlamentets industri­ och energiutskott och dessutom en av huvudför­handlarna i arbetet med EU:s klimatpaket, är Lena Ek en viktig person för Volvo att hålla sig väl med. Nu, men även efter valet hoppas hon själv.

– Jag hoppas att jag, ta i trä, blir omvald, säger Lena Ek och knackar i bordet. 

Mötet är viktigt även för Lena Eks del. Som Europa parla­mentariker är hon i Bryssel fyra dagar i veckan och en dag i

Personliga möten, intensiva samtal och EU-politik i fokus. tidningen C. följde Centerpartiets Europaparlamentariker lena Ek när hennes valkampanj landade i Göteborg. Inspirerad av Barack obama stod ett så kallat homeparty på agendan.

Homeparty à la Obama ska säkra kryssen

veckan besöker hon svenska väljare för att samla inspiration och kunskap.

hoMeparty À la obaMa

Några koppar te och en kaka senare sitter Lena Ek i en taxi på väg till ytterligare ett möte. Ett så kallat homeparty, det vill säga ett politiskt möte hemma hos en privatperson. Lite som ett Tupperwareparty, erkänner Jonas Naddebo. Men utan försäljning av plastsaker till överpris, försäkrar han. Däremot kommer det att bjudas på snittar, skumpa och politik, allt enligt konceptet lånat från Barack Obamas lyckade valkampanj.

Just det här partyt äger inte rum hemma hos någon, utan på Centerpartiets kansli i centrala Göteborg. Annars är grundtan­ken densamma – att det är de små mötena som gör skillnad.

– Det är de personliga mötena som är viktiga. Avsluta varje samtal med att överlämna ett visitkort så att de känner sig speciellt utvalda, instruerar Jonas Nabbebo.

En del politiker tycker inte om valkampanjer, och ännu min­dre att träffa en massa folk. För Lena Ek är det tvärtom. Idén med homepartyn stämmer väl överens med hennes personlighet.

– Jag är en social person, jag vill gärna prata, lyssna och lära.Väl framme drar sig Lena Ek emellertid undan en stund.

Hon har tidigare flaggat för att hon behöver några minuter av tystnad för att fylla på batterierna innan dagens tredje möte börjar. Det finns gott om andra som håller låda:

– Nu smäller det! skrattar en av de lokala Centerpartisterna och öppnar en flaska mousserande vin.

I luften ligger förväntan och nyfikenhet, ingen har ju varit på homeparty förut.

Lena Ek håller ett kort anförande där hon berättar om sina hjärtefrågor varpå den som vill får ställa frågor. Efter det ming­lar hon bland gästerna som består av lokala Centerpartister och universitetsstudenter, allmänt politiskt intresserade och

foto

: ola

ax

Ma

n

Page 4: Tidningen C Nr 2 2009

6 tidningen C. tidningen C. 7

Europas förenta krafter!

Mer om vår politik: centerpartiet.se

Det är modigt att vara optimist. Men med näsan i morgontidningen känns det rimligare att vara pessimist. Svarta rubriker om finanskris, varsel och klimathot. Bilder av väpnade konflikter, rasism och flyktingkaravaner. Mellan raderna: Det finns ingen morgondag, gräv ner dig där du står! Men innan du gör det, varför inte höja blicken över tidningen och prova ett annat pers-pektiv: att gräva där du står. Du behöver bara skrapa bort det allra översta lagret av svartsyn och uppgivenhet för att hitta rotskott av hopp. Som att du faktiskt lever i en världsdel som uppfann demokratin, akademin och penicil-linet. En kultur som besegrat barbari, fattigdom och epidemier. Som har rensat ut sina egna spöken och en gång för alla förenats i en fredlig union. Och om du lyfter blicken lite till så ser du att du inte är ensam. Runt dig står en halv miljard EU-medborgare med samma drömmar och våndor som du. 497 miljoner! Det är fler än USA och Ryssland tillsammans. Tänk dig nu att alla dessa människor bestämmer sig för att göra något åt världens ödes-frågor, istället för att bara träta om gurkor och trafikregler. Tänk dig att vi fokuserar forskare och entreprenörer i våra tjugosju länder på ny miljöteknik som kan hejda den globala upp-värmningen och ge arbete och välstånd på köpet. För ärligt talat, vem ska annars göra det?Tänk dig att vi utnyttjar vår diplomatiska och politiska makt till att släcka konflikthärdarna i Afrika, Mellanöstern och Sydostasien. Vem ska annars göra det? Tänk dig att vi bestämmer oss för att behålla initiativet i finanskrisen och ge världen ett nytt, hållbart finansiellt system. För vem ska annars göra det?Tänk dig till sist att förmågan till allt detta redan finns där. Kraften, kompetensen och pengarna. Parlamentet, förhandlingsborden och röstknapparna. Och att det enda som svajar är viljan.Dags att gå från tanke till handling. Den 7 juni har du chansen – i Europaparlamentsvalet. Att lägga din röst på Centerpartiet då är att lägga din röst på viljan. Och på de liberala krafter som sakta men säkert omvandlar vår europeiska union från Den stora byråkratin till Den goda demokratin. Då gräver du där du står. Då röstar du för Europas förenta krafter. Då visar du att det är både modigt och rimligt att vara optimist.

ett kurdiskt teveteam. Enligt instruktionerna avslutar hon varje samtal med att överlämna ett visitkort. Ibland går Jonas Nabbebo in och avbryter samtalen. Lena Ek älskar att prata med människor och skulle kunna stå och prata med en och samma person hela kvällen, förklarar han.

– Det är lite annorlunda, på det viset att vi inte brukar göra så [anordna homepartyn], säger Lena Ek efteråt.

Både till homepartyt i Göteborg och på de hon stått värd för efter det har det kommit folk som hon annars inte skulle ha träffat och det gillar hon.

– Vi kommer nog att fortsätta med det, även om man samlar på sig en massa arbete. De fles­ta har ju något de undrar över, vill ha hjälp med, tycker är fel eller tycker är bra. Men det ligger också i politikerrollen, säger Lena Ek och låter för ovanlighetens skull lite trött på rösten.

Det är mycket just nu, ”ofantligt slitigt” med Lena Eks egna ord.

– Nästa vecka voterar jag 91 olika ärenden i Strasbourg och samtidigt ska jag hinna med fyra anföranden och tre möten i Sverige. Det ska bli skönt när parlamentet stänger den 7 maj, då lär man hinna mer.

Det som ska hinnas med är den egna per­sonvalskampanjen. Centerpartiets andra kan­

Europa kan mer! Det är utgångspunkten för Centerpartiets kampanj inför Europa­parlamentsvalet 2009.

Centerpartiet vill ha ett EU som mer blickar utåt i världen än inåt på sig själv. Ett EU som är en global ledare. Ett EU som ägnar sig åt ödesfrågorna istället för att träta om krokiga gurkor och trafikregler. Denna syn på EU är helt enkelt en fortsättning på Centerpartiets budskap inför Europaparlamentsvalet 2004 – ”Ett smalare men vassare EU”.

Europas förenta krafter – Centerpartiets kampanj inför Europaparlamentsvalet

teManuMMer oM valet22 maj utkommer ett temanum-mer om Europaparlamentsvalet. I det kan du läsa mer om kandi-daterna och den politik de går till val på.

Förutom att distribueras till alla medlemmar, kommer temanum-ret att användas som valmaterial i distriktens kampanjer.

didater har hållit på med sina kampanjer ett tag medan hon själv knappt har påbörjat sin. Det stressar henne eftersom personkryssen betyder mycket i valet till Europaparlamentet.

– Jag håller på att planera för klimatkonfe­rensen i Köpenhamn och det hoppas jag kun­na fortsätta med. Men det beror ju på dem som går och röstar. Om de röstar på Centerpartiet och om de kryssar för mig…

läs lena eks blogg på lenaek.se

Att förena Europas krafter är temat för allt informations­ och reklammaterial. Illustrationer som symboliserar huvudfrågorna jobb och företagande, miljö, öppenhet och välfärd kopplas ihop med Centerpartiets programför­klaring som finns att läsa här intill. Kampanjen har tagits fram i samarbete med reklambyrån Waters Widgren/TBWA.

fo

to

: Cin

a lin

dk

vis

t

lena Ek älskar att prata med människor. Grundtanken i hennes valkampanj är att det är de små mötena som gör skillnad.

Page 5: Tidningen C Nr 2 2009

8 tidningen C. tidningen C. 9

I mars presenterade regeringen sin stora kli­mat­ och energiproposition. För att nå de högt ställda miljömålen vill regeringen använda ekonomiska styrmedel. Gröna alternativ ska alltså löna sig. Och tvärtom: det ska kosta att släppa ut koldioxid.

Därför har regeringen presenterat ett klimat skattepaket som ska fungera som en motor i klimatarbetet.

Ekonomiska morötter ska göra Sverige bäst i miljöklassen

Stora möjligheter för gröna näringar

övergången till en grön global ekonoMi

skulle broMsa kliMatförändringen både

snabbare och till en betydligt lägre kostnad än vad man hittills trott. Men världens ledare måste agera omedelbart för att undvika de vär­sta följderna av klimatförändringen. Det visar en rapport som det amerikanska konsultföretaget McKinsey presenterade i januari.

I rapporten Pathways to a Low Carbon Eco­nomy anges detaljerat kostnaderna för att skära ner de skadliga koldioxidsutsläppen. Som substitut till fossila bränslen föreslås ­ föga revolutionerande ­ förnybara energikällor som sol­ och vindkraft.

Billigt byta till grön ekonomi

kliMatskattepaketet i korthet

• skattebefrielse för nya miljöbilar under de första fem åren. gäller både privat- och företags bilar.

• Ju större koldioxidutsläpp, desto högre for-dons skatt.

•höjd energiskatt på diesel i två steg: 20 öre den 1 januari 2011 och 20 öre 1 januari 2012.

• sänkt fordonsskatt på tunga lastbilar och bussar (som en kompensation för den höjda dieselskatten).

• höjd koldioxidskatt för uppvärmning inom jord-, skogs- och vattenbruk samt delar av industrin.

kliMat-oCh energiMål till 2020

• 40 procents minskning av klimatutsläppen•Minst 50 procent av energiförsörjningen ska

ske genom förnybar energi• 20 procent effektivare energianvändning • Minst 10 procent förnybar energi i tran s port sektorn

Om 21 år, det vill säga 2030, ska Sverige även ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi. genoM att bli leverantör av bioMassa från skogsråvara,

grödor eller gödsel, eller produCent av förnybar energi,

till exempel genom vindkraft, breddas inkomstmöjligheterna för jord­ och skogsbruksföretagare.

– Regeringens nya klimat­ och energipolitik stärker de grö­na näringarnas konkurrenskraft, säger Claes Västerteg.

Samtidigt säger han att han har förståelse för att de gröna näringarna har en speciell situation och att konkurrensen är hård.

– Men för att Sverige ska leva upp till de ambitiösa miljömål som satts upp, krävs att alla sektorer är med och bidrar, säger Claes Västerteg.

För de gröna näringarna innebär det, förutom ökade möjlig­heter, även ökade kostnader vid användning av fossila bränslen. Huvudregeln är att det ska vara dyrt att köra med fossila bränslen.

Steg för steg kommer det också inom alla näringar att bli dyrare att använda energi som orsakar klimatutsläpp och

det här har regeringen gjort för skogs- oCh jordbrukare•Under 2007 minskade den administrativa bördan för

jordbrukare med fem procent

•Kravet på skogs- och miljöredovisning har tagits bort

•Över 1000 tillståndspliktiga verksamheter ska göras anmälningspliktiga

•Avgift för djurskyddskontroll, avgift för kontroll av BSE, förprövningsavgift för djurstallar och arbetsgivar-avgiften har sänkts

så vill Centerpartiet öka lantbrukets konkurrenskraft• Sänkta egenavgifter och arbetsgivaravgifter

•Ökade möjligheter till större direktavdrag

• Snabbare avskrivningar vid nybyggnation

Det anmärkningsvärda i rapporten är den slutsumma man kommit fram till för hur myck­et det skulle kosta att nå det uppsatta målet, en 40­procentig minskning av växthusutsläp­pen fram till 2030: mindre än en halv procent av världens samlade BNP.

I kölvattnet av finanskrisen finns därför stora möjligheter att bygga upp en ekonomi som både skapar arbetstillfällen och stabiliserar kli­matet. Då krävs politiska beslut som gör gröna alternativ lönsamma.

”Jag tror att det finns en anledning till att den ekonomiska krisen och klimatkrisen sammanfaller. Människor över hela världen frågar efter hållbara lösningar. Nu är det ett

gyllene tillfälle att både skapa arbetstillfällen och göra någonting åt klimatkrisen.” Maud Olofsson

billigare att använda miljövänliga alternativ.

Det är inte fråga om att välja mellan en god miljö och ett levan­de lantbruk, utan att ställa om till en hållbar och konkurrenskraftig produktion, menar han.

Claes Västerteg ser ljust på fram­tiden och menar att jord­ och skogs­bruket på sikt kan bli helt själv­försörjande på energi. Och det finns tid att ställa om. Centerpartiet och Alliansregeringen vill att framtida skattehöjningar på ener­gi­ och miljöområdena ska balanseras av motsvarande skatte­lättnader senast i samband med att de träder i kraft vilket sker i två steg: 20 öre 2011 och ytterligare 20 öre 2012.

fo

to

: s

Ca

np

ix

fo

to

: rik

sd

ag

en

de gröna näringarna är vinnare i den pågående klimatom-ställningen. det menar Claes västerteg, Centerpartiets miljöpolitiske talesperson. och den stora potentialen ligger i att producera förnybar energi.

Page 6: Tidningen C Nr 2 2009

10 tidningen C. tidningen C. 11

lars svensson är inte bara lantbrukare. han

är nybliven energientreprenör oCkså.

Sedan i december har hans nötkreatur fått ett nytt uppdrag vid sidan av mjölkproduk­tionen. Nu ska de omkring tusen kossorna leverera råvaran till gårdens miljövänliga biogasanläggning, som är en av de första i sitt slag i Sverige.

– Många är nyfikna och det ringer folk hit varje dag, förklarar Lars Svensson, som börjar bli van vid att visa runt besökare på sin gård.

Sådana här små biogasanläggningar kan inom kort skapa helt nya förutsättningar för landsbygdens entreprenörer. Lars Svensson förklarar att finns två aspekter som gör hans biogassatsning intressant. Den ena är rent ekonomisk.

Genom att producera sin egen energi för­svinner den årliga elräkningen på sexhund­ratusen kronor. Gården kan därför driva sin verksamhet i lugn och ro utan att behöva bekymra sig över att energipriset ska skjuta i höjden. Dessutom kommer biogasen att gene­rera vinst i och med att gården producerar dubbelt så mycket energi som den konsume­rar. Överskottet säljs vidare på den öppna marknaden.

Gödseln som biogasen utvinns ur kan även återanvändas, vilket innebär att man sparar på inköpet av konstgödsel.

– Vi har räknat på det här och som vi ser det ska vi gå med vinst efter två år, lyder Lars Svenssons framtidsprognoser.

Miljövinst

Den andra viktiga aspekten är miljövinsten. När klimatförändringarna diskuteras har nöt­kreatur ofta fått stå i skamvrån. En av de stora miljöbovarna på en gård med nötkreatur är gödselbehållaren som släpper ut mängder av växthusgasen metan. Nu förvandlas cirka 80 procent av gödslet istället till miljövänlig energi genom en rötningsprocess.

– Miljövinsten har varit väldigt viktig för oss. Vi som har så här mycket djur måste tän­ka oss för när det gäller miljön. Jag tror att om tio år har de flesta gårdar av den här storleken en sådan här anläggning, säger Lars Svensson.

Biogasanläggningen har bara varit igång under några månader och när nyhetens behag lagt sig och energiproduktionen blivit vardag kanske man väljer att utnyttja potentialen ytterligare. Till exempel någon form av upp­värmning av gårdens lokaler för att ta tillvara på den spillvärme som anläggningen avger.

– Det är så fantastiskt att vi har vågat göra det här. Nu har jag blivit en lantbrukare som producerar grön el, säger Lars Svensson stolt.

Hightech och kogödsel i ljuv förening

TEXT och foTo: Jacob ZETTErman

få djur rör upp så MyCket känslor soM var-

gen. oCh under senare år har antalet vargar

på en relativt begränsad yta i Svealand växt så mycket att många av de boende här kräver att något görs.

De vargar som finns i Sverige här stammar dock från en liten och isolerad stam, varför den genetiska statusen numera är dålig.

För att begränsa vargstammens tillväxt­takt, kräver därför EU att Sverige först för­bättrar vargstammens genetiska status, vilket skulle kunna ske genom inplantering av varg. Med andra ord måste Sverige både gasa och bromsa samtidigt, ett reptrick som heter duga.

Erik A. Eriksson, Centerpartiets jaktpoli­tiske talesperson, betonar att det är viktigt

Avskjutning och nytt blod ska lösa vargproblemen

text: elisabeth Jansson

att människor kan leva sida vid sida med rov­djuren, men att detta nu blivit problematiskt eftersom vargstammen vuxit sig så stor i vissa delar av landet.

­Vi måste börja jaga varg igen, säger han. Men det tar tid och trögheten i frågan gör mig väldigt frustrerad.

hårdnat tryCk

Han berättar att trycket från de områden i Sverige som har mest varg, det vill säga Värmland, Dalsland, Västra Götaland, Dalarna och delar av Bergslagen, har hårdnat under senare tid. Befolkningen här ska inte bara samsas om ytan med vargen, utan även med flera tusen lodjur och björnar, liksom en väx­ande vildsvinsstam.

– Människor som lever här och ser vargar dagligen tycker att vi politiker snabbt ska gå in och agera. Men det har vi inte kunnat bero­ende på den rådande lagstiftningen, säger Erik A. Eriksson. I grunden finns dels ett EU­direktiv som innebär att Sverige har åtaganden vad gäller en ”gynn­sam bevarandestatus” för vargen, och dels ett riksdagsbeslut från 2001 som säger att antalet vargar i Sverige ska uppgå till 200 stycken.

Detta gör att Sverige har förbundit sig att hantera rovdjursfrågan i en viss ordning. Och det tar tid, säger Erik A. Eriksson.

Han menar att det i dagsläget finns ungefär 220­230 vargar, men att antalet sannolikt kom­mer att uppgå till ungefär 300 stycken efter att vårens valpning är klar. Detta betyder att etappmålet är uppfyllt med råge.

Visste du att?Redan i mars 2007 infördes den så kall-lade nödvärnsrätten i jaktförordningen, vilken innebär att djurägare har rätt att freda sina husdjur mot rovdjur. I mitten av april beslöt jordbruksministern att nödvärnsrätten ska permanentas.

Jakt, regional förvaltning och åtgärder för att för bättra vargens genetiska status. det är de huvudsakliga ingredienserna i regeringens rovdjurs-proposition som läggs fram för riksdagen i juni.

Samtidigt anser Naturvårdsverket att den svenska vargstammen nu är på väg mot vad som på byråkratspråk kallas en gynnsam bevaran­destatus. Det innebär både att antalet vargar har ökat och att de genetiska förutsättningarna har förbättrats, varför det troligtvis kommer att bli aktuellt med vargjakt senare i år.

större regionalt ansvar

För att stärka legitimiteten för rovdjurspolitiken kommer regeringen att föreslå att det regionala ansvaret utökas. Det ska ske genom regionala råd bestående av lokala beslutsfattare och aktö­rer som till exempel Naturskyddsföreningen, Jägarförbundet och LRF.

– Det är klassisk centerpolitik, menar Erik A. Eriksson. Besluten ska fattas så nära dem det berör som möjligt.

Med skärpa i rösten säger han att det finns en risk att landsbygdsbefolkningen förlorar tilltron till demokratin om politikerna skulle misslyckas med rovdjurspolitiken.

– Det är inget alternativ, säger han. Center­partiet gick till val på att förändra rovdjurspo­litiken och det ska vi göra också. Sedan finns det vissa som tycker att det går för sakta och det har jag förståelse för.

I juni lämnar regeringen rovdjursproposi­tionen till riksdagen, som kommer att fatta beslut någon gång under hösten. Vargjakten kan som tidigast starta under slutet av 2009, eller i början av 2010.

Läs mer om rovdjurspolitiken på debattsi­dan på sidan 20!

Erik A. Eriksson, Centerpartiets jaktpolitiske talesperson är frus-trerad över att rovdjurspropositionen har dröjt, men menar att regeringen inte haft något val.

investeringsstöd

Från och med nyår går det att söka investe­ringsstöd till gårdsbaserad biogasproduktion. Mellan 2009­2013 finns 200 miljoner kronor att använda för detta syfte. Hälften av pengarna kommer från EU:s jordbruksbudget, resten från svenska staten.

Det går att söka stöd för upp till 30 procent av investeringen. Ett villkor för att få stödet är att minst hälften av det som ska rötas utgörs av stallgödsel.Fotnot: Odensviholm gård ligger strax utanför Gamleby

i nordöstra Småland. Gården ägs och drivs av familjer-

na Svensson och Löwenborg och sammanlagt arbetar

tio personer där.

så utvinns biogasenBiogas kan utvinnas med hjälp av flera olika råvaror, till exempel grödor, rest-avfall eller gödsel. Från gårdens olika gödselbehållare matas gödseln in i en rötkammare. Rötningen tar ungefär trettio dagar. Gödsel från omkring tusen kor kan generera mer än en miljon kilowattimmar per år.

lars Svensson på odensviholm gård blickar ut över sina kossor. Gödsel från de omkring tusen djuren omvandlas till el i gårdens biogasanläggning.

fo

to

: rik

sd

ag

en

Page 7: Tidningen C Nr 2 2009

12 tidningen C. tidningen C. 13

Åtgärdspaket för landsbygdens tillväxt

– landsbygden kan spela en avgörande roll

för utveCklingen av ett hållbart saMhälle,

säger jordbruksminister Eskil Erlandsson. Han lyfter särskilt fram förnybar energi, ökad turism, den stora mängden mikro­ och småföretag och den stora rikedomen på naturresurser som viktiga områden med stor potential.

exeMpel på åtgärder i landsbygdsstrategin

• antalet poliser ska utökas till 20 000 och samt-liga tingsrätter i norra sverige ska vara kvar.

• Under 2008-2011 har 265 miljoner kronor anslagits för att gynna infrastrukturen för bredband.

• 30 miljoner kronor avsätts för att bevara och utveckla den kommersiella servicen på landsbygden, i första hand tillgången till drivmedel.

• avdrag för resor mellan bostaden och arbets-platsen har höjts från 18 till 18,50 kronor/mil.

• arbetsförmedlingen, försäkringskassan och skatteverket har etablerat gemen samma lokala servicekontor.

• regionala serviceprogram ska införas för att sam ord na insatser för ökad tillgänglighet till kom mer siell och offentlig service i alla delar av landet.

• tillståndsprocessen för etablering av vind-kraft har förenklats.

• ett förslag till nationellt viltöver vaknings-program ska utarbetas. Åtgärder för en för-bättrad vildsvins förvalt ning förbereds också.

• Under 2009 ska förslag om rov djurs - förva ltningen lämnas till riksdagen. viltskade-an sla get ska utökas med 20 miljoner kronor och läns styrelserna ska få medel bland annat för kompetens höjande åt gär der för en regio-naliserad förvaltning av rov djurs stam marna.

• regeringen föreslår att det ska bli lättare att få bygga i områden med god tillgång till stränder.

• insatserna för ”mat med mervärden” inom lands bygdsprogrammet stärks med 30 mil-joner kronor mellan 2009–2013.

• ett särskilt investeringsstöd för att öka och utveckla biogasproduktion har in rättats inom landsbygdsprogrammet.

• genom riktade medel inom projektet livs-kraftigt hästföretagande ska utveck lingen av regionala häst kompetens centrum främ-jas under 2009.

• Medel för statlig medfinansiering av enskilda vägar och enskilda färjelinjer ökade med 100 miljoner kronor under 2008 för 2009 anslås ytterligare 150 miljoner kronor.

17 mars presenterade regeringen en samlad strategi för den svenska landsbygden. där finns åtgärder som främst är inriktade på att öka förut-sättningarna att driva företag, arbeta och bo på landsbygden. det handlar till exempel om förutsättningar för företagande, infrastruktur, tillgång till poliser och grundläggande service som post och bank.

Regeringens landsbygdsstrategi är inriktad på att öka möjlighe-terna att leva och bo på landsbygden.

nästa år fyller Centerpartiet 100 år. genoM projektet dåtid

– nutid – fraMtid ska jubileet på olika sätt uppMärksaMMas över hela landet.

Just nu pågår arbetet med att producera en jubileumsfilm som ska bli en oberoende tillbakablick på ett 100­årigt poli­tiskt partis historia. Den ska kunna användas i olika aktivite­ter under och efter jubileumsåret.

I filmen medverkar till exempel centerprofiler som Thorbjörn Fälldin, Karin Söder, Olof Johansson, Lennart Daléus och Maud Olofsson. För att fånga upp äldre rörligt bildmaterial har en omfattande efterforskning gjorts i Statens film­ och ljudarkiv, Riksarkivet, partidistrikt och bland enskil­da medlemmar. Parallellt med filmprojektet pågår också pro­duktionen av en jubileumsbok.

– Distriktens engagemang under jubileumsåret är jättevik­tigt, säger Mailis Dahlberg, projektledare för hundraårsjubileet.

Hon välkomnar därför distrikten att arbeta med egna historieprojekt där man kan lyfta fram politiska profiler och

händelser som haft betydelse för folkrörelsearbetet, folkbild­ningen och regionens politiska utveckling.

Inför Centerpartiets 75­årsjubileum genomfördes ett omfat­tande studiecirkelarbete, där partidistrikten i en eller annan form dokumenterade sin senaste historia. Ambitionen är nu att arbetet under våren 2010 ska fortsätta med de efterföl­jande 25 åren. Målet är att materialet ska presenteras i form av utställningar i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, regionala länsmuseet och bygdegårdsrörelsen.

– I samband med utställningen rekommenderar jag distrikten att genomföra offentliga framtidsseminarier, gärna i samarbete med regionens universitet eller högskola, säger Mailis Dahlberg.

Varje distrikt kan söka upp till 50 000 kronor i ekonomiskt bidrag för olika jubileumsaktiviteter.

Kontakta Mailis Dahlberg för mer information: [email protected]

Centerpartiet 100 år

Mailis Dahlberg på Centerpartiets Riksorganisation är projektledare för hundraårsjubileet.

enligt ett nytt eu-beslut koMMer betesMarker Med Mer än 60

träd per hektar inte att få gårdsstöd i fortsättningen.

– Som småländsk bonde tycker jag att EU:s beslut är helt befängt, säger Eskil Erlandsson. I Småland finns gott om träd­rika betesmarker, där djuren utan problem har bete nog för att få foder så de klarar sig.

Efter långa förhandlingar med EU­kommissionen nådde jordbruksministern en kompromiss för att kunna rädda de mest värdefulla betesmarkerna. Den slutliga överenskom­melsen innebär att betesmark som berättigar till gårdsstöd får innehålla max 60 träd per hektar jordbruksmark. Marker som är särskilt värdefulla ur miljö­ eller kulturperspektiv får innehålla högst 100 träd per hektar för att få gårdsstöd.

För marker med särskilda miljövärden som har fler än 100 träd per hektar, och för skogsbeten, slåtterängar och alvarbe­ten, ges lantbrukare möjlighet att söka miljöersättning.

– Detta ger ingen ökad regelbörda för bonden som fyller i sin miljöstödsansökan som vanligt. Skillnaden är att denne i

Kompromisslösning räddar värdefulla betesmarker

fortsättningen får ett högre belopp inom miljöstödet än tidi­gare, säger Eskil Erlandsson.

Han understryker att han och Jordbruksdepartementet gjort allt som står i deras makt för att få behålla det gamla systemet, men att det nu inte finns något mer att förhandla om; överenskommelsen med EU­kommissionen ligger fast.

– Jag är ändå glad över att vi lyckades rädda de marker som har högst naturvärden. Nu jobbar jag så hårt jag kan för att stödet ska gälla från och med i år, så att det inte uppstår några glapp, säger han.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson och hans med­arbetare har lagt ner 1500 timmars arbete på att förmå EU­kommissionen att ändra sig. Han menar att detta är ett bra exempel på frågor som EU inte ska lägga sig i:

– EU ska ägna sig åt de stora frågorna och inte åt ordnings­frågor som dessa, säger Eskil Erlandsson.

Foto

: VI SK

oG

SäG

AR

E

Jordbruksminister Eskil Erlandsson tycker att EU bör ägna sig åt de storapenseldragen och inte åt hur många träd det ska få finnas i svenska beteshagar.

Foto

: SC

An

PIx

Page 8: Tidningen C Nr 2 2009

14 tidningen C. tidningen C. 15

vi riskerar att förlora en hel generation oM vi inte gör

någonting, säger riksdagsledaMot annika Qarlsson.

Nya former av visstidsanställningar poppar upp som svampar ur marken. Projektanställning, särskild tillsvidare­anställning och säsongsanställning är några namn på anställ­ningsformer där arbetsgivaren gör allt för att undgå tvånget att fastanställa någon.

– Jag möter hela tiden småföretagare som säger att det är en alltför stor risk att fastanställa idag. För det första är det svårt att snabbt kunna göra sig av med personal när det blir sämre tider. För det andra kan företagaren inte själv välja vilka nyckelpersoner som ska vara kvar i företaget när upp­sägningar ska göras, eftersom turordningsreglerna skickar ut de senast anställda först. Kompetens och kunskap måste vara det som avgör vem som ska ha rätt till anställningen i första hand, säger Annika Qarlsson som sitter i Centerpartiets arbetsgrupp för jobb och företagande.

ny Modell

För att komma till rätta med problemen har Centerpartiet tagit fram en ny arbetsmarknadsmodell. För längd provan­ställning gör det lättare för företagen att säga upp anställda, fler ska kunna undantas från turordningsreglerna, en höjd a­kassa under de tre första månaderna och avdragsgillt spa­rande för kompetensutveckling är insatser som ska få företag att anställa fler och förhindra att människor låses fast eller stängs ute från jobben.

Provanställning kan tillämpas i upp till sex månader idag. Under provanställningen kan arbetsgivaren säga upp den anställde utan särskild orsak, en möjlighet somförsvinner när anställningen blir fast. Centerpartiet vill att provanställningen ska kunna förlängas i upp till ett år. Det ger arbetsgivare och anställda möjlighet att ha en tillsvidareanställning med mil­dare uppsägningsregler under en längre tid än idag.

I dag får endast små företag med upp till tio anställda undan­ta två personer från turordningsreglerna. Centerpartiet vill att alla företag ska få undanta personer från turordningsreglerna. Ju fler anställda desto fler ska få undantas.

– Det är ett steg i rätt riktning i alla fall. I slutändan måste det vara kompetensen som avgör, inte åldern, säger Annika Qarlsson.

var fjärde arbetslösI Danmark är ungdomsarbetslösheten 7,8 procent, i Sverige är siffran 22,9 procent. Den stora skillnaden beror på hur reg­lerna på arbetsmarknaden ser ut. I Danmark finns inga turord­ningsregler, det är alltså inte självklart att det är de unga som får gå först. Människor håller sig heller inte fast vid ett arbete på grund av rädslan att förlora sin plats på turordningslistan. Istället vågar folk säga upp sig för att det finns nya jobb att gå till. En högre a­kassa den första tiden gör att övergången mellan två jobb inte innebär en ekonomisk kris.

Eftersom de danska arbetsgivarna lättare kan säga upp personal upplever de inte anställningar som en lika stor risk som de svenska gör. Nyanställningarna är fler och rörelsen på arbetsmarknaden är mycket större i Danmark än i Sverige.

Lars Gellner är arbetsrättsjurist på Svenska Näringsliv. Han är glad att det åtminstone finns ett politiskt parti som ser pro­blemen på arbetsmarknaden.

– I dag består anställningstryggheten i att bita sig fast hos en arbetsgivare så länge som möjligt, oavsett om man trivs eller inte. Tryggheten borde istället ligga i att man lätt kan få ett nytt arbete om man skulle bli av men det man har, säger han.

sänkta trösklar

För att ytterligare sänka trösklarna till arbetsmarknaden vill Centerpartiet att åldersgränsen för att få starta­eget­bidrag slopas. I dag kan den som är under 25 år inte söka bidraget, vilket utestänger många unga entreprenörer.

I dag kan ungdomar också tvingas vänta i tre månader innan de är berättigade till en plats i den så kallade jobbgarantin. Centerpartiet vill att ungdomar redan efter 30 dagar erbjuds insatser som till exempel praktik och mentorskap.

– Att börja sitt yrkesverksamma liv med att vara arbetslös ökar risken för att fastna i långtidsarbetslöshet eller drabbas av ohälsa. Därför vill vi ta bort tremånadersregeln i jobbgarantin, säger Annika Qarlsson.

Centerpartiet vill också införa så kallade ungdomsavtal, som innebär en friare anställningsform som ungdomar själva kan välja under de första två åren av en anställning. Det gör att ungdomar ges en möjlighet att komma snabbare in på arbetsmarknaden, samtidigt som de också kan bli uppsagda med kortare varsel.

Unga är de största förlorarna

Ungdomsarbetslösheten i sverige är bland de högsta i hela europa: nästan var fjärde person mellan 15-24 år är arbetslös. Centerpartiet är det enda partiet som vill förändra reglerna på arbetsmarknaden. text: anna-karin nyMan

text oCh foto: anna-karin nyMan

påskdagarna har inneburit Många extra

arbetstiMMar oCh klirr i kassan på branäs fritidscenter i norra Värmland. Snön smälter och det droppar från taken. Skid anläggningen är öppen en vecka till. Då blir de cirka 200 ung­domar som varit säsongsanställda arbetslösa.

– För oss är det helt avgörande att vi kan använda den här anställningsformen. Vi har ju bara öppet på vintern och kan omöjligt ha anställda året runt, säger Karin Modin­Svärd som är personalansvarig på Branäs.

Medelåldern är mycket låg på anläggningen. Säsongs arbete lockar mest ungdomar som kan

åka hemifrån och jobba intensivt under en kor­tare period.

– För mig är det bra med den här anställ­ningen, jag hinner prova på ganska många jobb under ett år, säger Sandra Olofsson, 21 år från Orsa.

Sandra jobbar i en av Branäs restauranger. De sista veckorna har hon fått jobba i baren under nattklubben, något hon tycker är jätteroligt.

– Om jag hade fått fast anställning som djur­skötare, som jag är utbildad till, hade jag troligen inte stått på den här sidan bardisken. Nu har jag ju en bransch till som jag kan jobba inom.

Men om det hade varit en året­runt­anlägg­ning så hade Sandra inte tyckt att det skulle vara ok att sparka henne först bara för att hon var anställd sist.

– Nej, det är ju helt orättvist, jag gör ju ett bra jobb, säger hon.

Hennes några år äldre kollega Martin Elmquist, har jobbat som bartender sen han gick ut skolan.

– Nej, jag tycker inte att det är otryggt att vara tillfälligt anställd . Jag är inte orolig för att bli arbetslös, det behöver man inte i den här branschen.

Det viktigaste för Martin är inte hur han är anställd eller på vilken ort han jobbar. Centerpartiets förslag om ungdomsavtal och längre provanställning tycker han verkar vettigt.

– Jag tänker att det som är bra för arbets­givaren är bra för de anställda. Är det lätt för företagen att anställa så är det lätt för mig att få jobb.

”Är det lätt att anställa är det lätt att få jobb”

tillfälliga anställningar är vanligt bland ungdomar. tryggheten för dem heter inte lagen om anställ-ningsskydd, det handlar snarare om att få in en fot och skaffa sig erfarenheter.

Sandra olofsson, 21 år, säsongsarbetar på en skidanläggning i värmländska Branäs. Martin Emquist, som säsongsjobbar i en bar, tror att det som är bra för företagen är bra för de anställda.

Page 9: Tidningen C Nr 2 2009

16 tidningen C. tidningen C. 17

– koMMunen har jättestora bekyMMer, säger Maria

kristoffersson. så det är väl inte ett ultiMat läge att ta

över rodret just nu. Liksom i många andra kommuner är det ekonomiska läget

oerhört kärvt i Vilhelmina. Siffrorna lyser rött och kommunen väntas i år gå back med hela 24 miljoner kronor. Det är mycket pengar för en kommun med totalt 7 200 invånare.

Maria Kristoffersson menar att Vilhelmina, liksom de flesta glesbygdskommuner, redan sparat så mycket att det inte finns så mycket mer att ta av. Nu handlar det om att lägga ner sådant som inte är lagstadgat; bibliotek, museer, ishall och ridhus.

Men även om det är tufft att ta över rodret just nu, kan hon ändå se att det innebär enorma möjligheter:

– Alla är så medvetna om att vi befinner oss i en svår situa­tion och att det är andra tider nu.

Fram till valet 2006 hade Vilhelmina haft socialdemokra­tiskt styre i 40 år och ingen kommunal verksamhet hade

konkurrensutsatts. Med dessa förutsättningar tog de borger­liga över makten för två och ett halvt år sedan.

– Så det finns mycket att förändra i organisationen och strukturen, säger Maria Kristoffersson och låter beslutsam.

få unga, Många gaMla

För Vilhelminas del är det demografin som är mest proble­matisk. De gamla kommuninvånarna är betydligt fler än de unga. Antalet förskole­ och grundskolebarn sjunker, och antalet gymnasieelever störtdyker. I Västerbotten som helhet finns nästan dubbelt så många gymnasieplatser som antalet 16­åringar. Samtidigt ökar kostnaderna för både äldre­ och handikappomsorgen.

– Det är en jättestor omställning att få befolkningen att förstå att det är så här det ser ut. För man kan inte bygga en kommun på hur man vill att det ska se ut.

Maria Kristoffersson tror att krisen kan göra att motståndet

mot förändringar blir mindre. För förändring­ar kommer det att bli.

– Det handlar om att omfördela kommunens resurser utifrån hur befolkningen ser ut, men också om att konkurrensutsätta och låta med­borgarna ta större ansvar och del i det offentliga.

Hon tycker lagen om valfrihet är lysande, inte minst för glesbygden.

– Om vi till exempel kan lägga ut hemtjäns­ten i byn på butiken eller på något annat litet byföretag finns det större möjligheter att överleva, säger Maria Kristoffersson och sju­der av entusiasm.

lägga ut välfärden på entre-prenad alltså. hur är synen på det i vilhelMina?

Det blivande kommunalrådet berättar att hon i början av mandatperioden bjöd in Carema och Attendo Care för att berätta om äldre­ och handikappomsorg i privat regi.

– Biosalongen på Folkets Hus var fylld till bredden. Det var PRO, SAP och Kommunal, ja hela den socialistiska ligan fanns i salen.

Männen på scenen mötte starkt motstånd

från publiken som ansåg att det var oerhört provocerande att prata om att det var någon annan som skulle utföra tjänsterna än kom­munen själv.

– Men nu är det bara att ta tag i frågan igen. Vilhelmina kommun har aviserat att man

måste säga upp omkring 50 tjänster. För även om organisationen redan är slimmad, måste det sparas ännu mer. Ändå säger hon sig ha förståelse för att regeringen inte har avsatt några pengar till kommunerna i år.

– För om kommuner och landsting går dåligt, så går det ju dåligt för staten också. Varför tror man att staten har välfyllda fickor när det är lågkonjunktur? Det är klart att det tryter även där.

Det ekonomiska läget i Vilhelmina har legat på minus många gånger tidigare, men har då räddats av finansiering från staten. Även 2008 – mitt under brinnande högkonjunktur – visade siffrorna på minus.

hur känns det att hålla i yxan då?

– Ja, det är nödvändigt. Någon måste ju hålla i den. Man kan inte bara av ”godhet” köra kom­

munens ekonomi i sank genom att låta män­niskor gå kvar. Någon måste ta ansvaret och säga att ”det här går inte”.

Som exempel nämner hon att lärartätheten måste gå ner från tolv lärare per hundra barn till ungefär åtta­nio, som det ser ut i övriga Sverige.

Maria Kristoffersson var den lokalpolitiker i Vilhelmina som hade mest personröster i valet 2006.

– Folk tror på mig och jag känner mig stärkt av det. Men jag kanske inte är lika populär nästa val, fast då har jag i alla fall gjort det jag trott var riktigt. För jag kan ju inte undgå att göra sådant jag anser är nödvändigt, bara för att jag ska få röster. Jag måste ta ansvar i den här svåra tiden.

hur känns det att bo granne eller vara släkt Med Människor soM drabbas av de nedskärningar du varit Med att besluta oM? – Jag försöker vara så öppen jag kan. Jag blog­gar mycket, och för mig är det viktigt att vara mig själv. I folkmun är jag fortfarande Ola och Anna­Gretas jänta. Och alla vet vem min man

c.profil

Krisen skapar möjligheter för Vilhelminas nya kommunalråd

text oCh foto: elisabeth Jansson

det är en solig aprilmorgon då Maria kristoffersson anländer till arlanda. Under gårdagen ersatte hon lena ek i en regional-politisk debatt i europaparlamentet i bryssel. och efter mellan-landningen är det raka spåret hem till vilhelmina. tiden är knapp och hon har mycket att göra; 1 maj tillträder hon som kommunal-råd. och hon utlovar stora förändringar.

1 maj tillträder Maria Kristoffersson som kommunalråd i Vilhelmina.

Page 10: Tidningen C Nr 2 2009

18 tidningen C. tidningen C. 19

namn: Maria kristofferssonÅlder: 47 årFamilj: man och tre döttrarAktuell: från 1 maj nytt kommunalråd i vilhelmina Hissar:

våren, regionalpolitiken i eu och Mauds arbeteDissar:

elaka människor, blodpalt och trångsynthet

vilhelmina

är och vilka barn jag har. Om folk då ser att jag fortfarande är samma Maria som försöker göra mitt jobb kanske de ändå kan förstå, även om man inte gillar det jag gör.

Hon menar att öppenheten även gör att risken för påhopp ökar.– En del undrar om det är smart att vara så personlig på

bloggen, ”ska du inte bara blogga om politik?”. Men för min egen skull måste jag få berätta om både och, om att jag varit på skidtävling eller plockat blåbär. Det går inte bara att vara politiker som tar allt ansvar och all skit. Man måste få vara den man är också.

Maria Kristoffersson kommer in på hur det ekonomiska läget i kommunen hänger ihop med den globala lågkonjunkturen och finanskrisen, och om hur företag i Vilhelmina, vars servrar ligger i New York, i samband med 11 september fick problem när flygplanen körde in i Twin Towers. Kort sagt: hur en liten kommun i norra Sverige hänger ihop med resten av världen.

– Som kommun måste man idag föra en kommunal­global politik. För vi brottas med samma frågor som i resten av världen. Vi lever i en global värld och det är något vi måste

hantera, till exempel när det gäller klimatet. Hur ska vi han­tera energiförsörjningen? Ska vi bygga ut vatten­ och vindkraf­ten? Hur ska vi fixa maten till våra skolor, ska vi satsa på det lokalproducerade?

Hon tycker det är lite dåligt att man i Sverige inte kopplar ihop perspektiven och ser sambanden.

– Ta regionalpolitiken till exempel. Vi ska naturligtvis koppla ihop den med regionalpolitiken i Europa. Sambandet är ju solklart.

Maria Kristoffersson tycker också att regioner och länder borde samarbeta mer och lära av varandra. Inte bara på EU­nivå, utan också direkt mellan regioner både inom och utanför Sverige.

Hon menar dock att det finns risk för protektionism i kri­sens spår.

– Jag är lite rädd för att kommuner och landsting ska sluta sig när pengarna tryter, när lösningen istället ligger i att öpp­na sig och samarbeta.

c.profil

”Om vi säger att vi jobbar för demokrati och glömmer bort jämställdheten, ja då jobbar vi ju inte för demokrati.”

har det någon betydelse att vilhelMina nu får en kvinna soM koMMunalråd?

– Ja, det tror jag. Jag har hållit på länge inom både privat och offentlig sektor, och på Europanivå. Men som kvinna uppfattas man ofta som att man är ”för mycket”. Det där är svårt att hantera, för vad är det man egentli­gen säger? Jo, att man är för duktig, eller att andra inte känner sig bekväma med att man styr för mycket eller tar för mycket plats.

Maria berättar om de strategier hon använ­der för att hantera detta.

– Som ordförande i socialnämnden försöker jag att lämna ordet fritt utan att säga vad jag själv tycker. Det är mitt sätt att hantera det här med att inte ”vara för mycket”. Att ändå styra diskussionen åt det håll jag vill, men att inte komma med färdiga lösningar.

Hon menar att strategin hjälper henne att skapa flyt.

– För om jag kommer och föreslår ”pang, bom, så här ska vi göra”, då blir det ett mot­stånd. Och så här ser det ju ut i skolan också. Om tjejerna har hälften av taltiden så upplevs det som att de har all taltid. Det är så samhäl­let ser ut.

– Jag brukar säga att det är ett helvete att ha de här jämställdhetsglasögonen! För när man väl har på sig dem blir ju allting så uppen­bart. Man kan inte ens läsa en barnbok utan att bli upprörd.

Utan omsvep säger hon att hon är feminist, och att det är viktigt att ha kunskap om de strukturer som håller kvinnor tillbaka.

– Det kan hjälpa en att förstå att det inte handlar om en själv.

Hon berättar att hon brukar prata ihop sig med sina manliga kollegor innan mötet, så att de lyfter jämställdhetsperspektivet – inte hon.

– För det är viktigt att det inte hela tiden är kvinnorna som gör det. För då blir man den där gnälliga genuskärringen! Min kollega Robert blir aldrig betraktad på det viset. När han lyfter frågan blir det en annan sak.

Maria Kristoffersson är övertygad om att hennes kunskaper om makt och kön är oerhört viktiga i sin blivande roll som kommu­nalråd, och hon tycker att Centerkvinnornas jämställdhetsutbildning Fyra nyanser av grönt borde vara obligatorisk för alla kommunalråd.

– Inte bara för att det ska se bra ut, utan som en kvalitetssäkring så att de som finns i systemet ska se, förstå och kunna hantera situationen. För om vi säger att vi jobbar för demokrati och glömmer bort jämställdheten, ja då jobbar vi ju inte för demokrati.

på din blogg skriver du att du vill verka ”för vilhelMinas bästa”. vad innebär det Mer exakt? – Att skapa ett samhälle som är öppet, tryggt, varmt, och där alla känner att de har ett eget utrymme. Vi har ju väldigt mycket ungdomar,

främst unga tjejer, som mår dåligt. Det är jätte­viktigt att vi skapar en trygg och bra uppväxt för våra barn och ungdomar.

du säger att vilhelMina är ett så tryggt saMhälle att Man kan hänga husnyCkeln på en spik bredvid dörren. oCh ändå är det så Många soM Mår dåligt?– Ja, och det beror på att vi bor i ett så manligt dominerat samhälle. Det visar de undersök­ningar vi har genomfört.

Maria Kristoffersson ser plötsligt bekymrad ut: – Det är mycket tydligt att kommunen har

jämställdhetsproblem. Och killarna mår inte heller bra, för de måste in i den här macho­kulturen, där man ska köra skoter och ”det ordnar sig alltid”.

Undersökningarna visar att tjejerna plug­gar som galningar för att de ska bli något, att de pressar sig i skolan och kämpar som djur, samtidigt som de mår dåligt.

– De är aldrig bra nog, eftersom de inte ryms i mallen.

Hon menar att detta är ett generellt problem och inte specifikt för Vilhelmina. Att frågan ändå måste hanteras av kommunen är hon fast besluten om. Parallellt med neddragningarna och alla andra frågor som kommer att ligga på hennes skrivbord om en vecka. Att vara kom­munalråd är i sanning ingen lätt uppgift.

Maria Kristoffersson vill låta invånarna ta större del i och ansvar för det som händer i Vilhelmina.

Page 11: Tidningen C Nr 2 2009

20 tidningen C. tidningen C. 21

Som läkare med erfarenhet av döende barn och vuxna är jag en mycket stark motståndare till aktiv dödshjälp och läkarassisterade självmord. Min övertygelse bottnar i att ingen människa har rätt att avsluta en annan människas liv.

Döden är oundviklig. när vi i sjukvården ställs inför en människa med ett livshotande tillstånd, där det är uppenbart att bot inte finns, övergår vården till att lindra smärta, ångest och oro. Ibland klarar inte vården det uppdraget och resultatet blir ett livsslut i smärta, ångest och oro. För en ung och frisk anhörig är det många gånger en skrämmande upplevelse, och man kanske tänker att man hellre skulle vilja få hjälp med att begå självmord.

Jag tycker tvärtom att vården i livets slutskede borde förbättras - inte att vården ska medverka till självmord. Det strider helt mot den etik som sjuk-vården bygger på nämligen att stå i livets tjänst, bota, lindra och trösta. läkarassisterade självmord

står också i direkt motsats till samhällets och sjukvårdens mål att minska antalet självmord.

Svensk sjukvård tillhör världens allra bästa. Vi kan transplantera levrar och bota många former av cancer. Vi vet också hur man med hjälp av god omvårdnad och medicinska insatser kan lindra plågsamma symtom även vid livets slut. Att kapi-tulera genom att öppna för aktiv dödshjälp är helt fel väg. Erfarenheter från länder som redan provat den vägen är avskräckande.

Redan idag är det lagligt att avstå från att inleda livsuppehållande behandling och att som patient kräva att livsuppehållande behandling ska avslu-tas. och redan idag är det lagligt att vid vård i livets slutskede kraftfullt ångestdämpa, smärtstilla och ge sömnmedicin även om konsekvensen teoretiskt kan bli att döden inträffar några timmar tidigare. Det tillgodoser fullt ut det önskemål den döende patienten har om att inte behöva lida.

En enig grundlagsutredning föreslår några mindre justeringar av nuvarande grundlag. Det är naturligt-vis bra med enighet, men man måste ändå ifrågasät-ta om den nu gällande konstitutionen tjänat Sverige väl. För även om Sverige trots allt är ett mycket bra land att leva i får vi inte slå oss till ro med det.

Vi har halkat efter jämförbara länder på många områden och till och med blivit förbisprungna av länder med sämre förutsättningar. Dessutom tillåts allvarliga samhällsproblem ofta grassera utan att kraftfulla motåtgärder sätts in. Klart sagt: Sverige har uppenbara ledningsproblem.

nu har vi en bra regering med stor potential där partiledarna samarbetar väl, men detta får inte tas till intäkt för att konstitutionen är acceptabel.

debatt: debatt:

Nej till läkarassisterade självmordMen det går en knivskarp medicinsk och etisk gräns mellan att i livets slutskede ge läkemedel i syfte att behandla smärta, ångest och att ge en patient läkemedel i syfte att döda genom att slå ut andningen eller stoppa hjärtat.

Skulle sjukvården, som alltid har stått i livets tjänst, få i uppdrag att döda, skulle det allvarligt minska allmänhetens förtroende. Svårt handikap-pade och sjuka skulle hamna i dilemmat att ta hänsyn till lidande anhöriga och därför begära läkarassisterat självmord. Hur skulle man då vara säker på att det är den svårt sjukes vilja och inte de anhörigas outtalade önskemål?

Anders W JonssonBarnläkare och politiskt sakkunnig

i Regeringskansliet

Inför skilda valdagar och ett personval värt namnet

Att de ledande politikerna ibland ingår framåtsyf-tande överenskommelser är inte nog.

nu finns tvärtom all anledning för Centerpartiet att föra vidare sina reservationer från tidigare grundlagsutredningar, det vill säga verka för skilda valdagar och personval likt det finländska systemet. I Finland väljer alla väljare ut sin favorit-kandidat och den som inte får tillräckligt många röster blir inte vald.

Personval skulle inte bara väsentligt stärka kopplingen mellan väljare och valda, utan också riksdagsledamöternas ställning. Det är också vik-tigt att valkretsarna är rimligt stora med max 5-10 mandat. Utjämningsmandat skulle också säkra att mindre partier får viss representation.

Med en direkt folkvald statsminister med tydligt definierade och kontrollerade ansvarsområden och befogenheter skulle demokratin stärkas sam-tidigt som särintressenas inflytande minskar.

Sverige bör rimligen ha ett valsystem och en styrelseform som främjar politik i det stora folkflertalets intresse och som inte försvårar långsiktigt ansvarstagande. Partiernas nuvarande jakt på marginalväljare gynnar inte landet.

Centerpartiet bildades som en folklig politisk kraft. Man drev konsekvent på för att få till stånd en sund realpolitik. Detta arv förpliktigar. Sverige behöver en väsentligt förbättrad grundlag.

MArtin ekuddenÖsteråker

naturvårdsverket har överlämnat ett förslag till miljöministern om rovdjursförvaltningen, men det är sammantaget ett dåligt förslag som bara skjuter problemen framför sig. Värmlands landsbygd är i stort sett täckt av vargrevir. Det ställer till stora bekymmer för markägare, djurägare och jägare. läget är nu akut.

Det finns riksdagsbeslut om att när etappmålet 20 föryngringar (cirka 200 vargar) var uppnått så skulle man hejda ökningen för att fundera över hur man skulle gå vidare. Etappmålet är uppnått med råge och stammen går nu mot 300 individer. Men regeringen har inte förmått ta fram det beslut om jakt på varg som vi hade behövt nu i vinter. Det här är dåligt. Situationen för de människor som tvingas leva med varg är ohållbar och för Värmlands del är den på väg att bli otäck.

länet berörs av 16 revir, vilket är en stor del av den skandinaviska vargstammen. Eftersom reger-ingen har dragit ut på beslutet finns risk att ingen jakt kan ske förrän nästa vinter. nu i vår blir det föryngring i åtskilliga av länets revir och vi kommer därför att ha ett läge som kommer att bli mycket svårhanterligt.

För att åtminstone nödtorftigt rädda situationen för de drabbade - och förtroendet för regeringens rovdjurspolitik - behöver vi snabbt få beslut om:

• licensjakt på varg i vargtäta områden nu

• nationell toleransnivå för vargstammen

• Regionala nivåer enligt de förslag som tagits fram (dvs. två-tre revir inklusive gränsrevir i Värmland

• Förvaltning enligt stafettprincipen, dvs. att hela flockar ska tas bort så att ett område får vara vargfritt under en följd av år

• Regional förvaltning

• Permanenta möjligheten till skyddsjakt enligt paragraf 28 vilken nu är tidsbegränsad

nu måste regeringen visa handlingskraft och fatta beslut. Det går inte att med bevarad trovärdighet hänvisa till behov av ständigt nya utredningar så som den förra regeringen gjorde. Det är få frågor som är så ”genomutredda” som just rovdjursfrå-gorna. Vi förväntar oss ett snabbt beslut som kan lösa den akuta situationen.

rolAnd kylén (C)ledamot kommunstyrelsen Årjäng

Fatta beslut om rovdjursförvaltningen nu!

Jag och Roland Kylén delar otåligheten. Vi behöver en ny, bättre rovdjurspolitik. Därför ser vi till att inte förlora någon tid. Ett av de första beslut som regeringen tog hösten 2006 var ändring av paragraf 28 för skydd av tamdjur. nu i dagarna har vi permanentat den förändringen.

Direkt när naturvårdsverket bekräftade att etappmålen för varg och järv uppnåtts såg jag till att lägga flera snabba uppdrag med förkortad remisstid. Detta för att redan i den kommande propositionen kunna ta ytterligare initiativ för en politik som främjar acceptans och samexistens mellan människor och rovdjur.

Propositionen presenteras i sin helhet om någon månad. I propositionen vill vi lägga förslag om:

Andreas Carlgren svarar direkt:•organisation för regional förvaltning med

lokalt inflytande. Glesbygdsbor i rovdjurs-täta områden ska inte behöva känna att besluten fattas av centralbyråkrater i Stockholm. Vi vill öka det regionala ansvaret och lokala inflytandet. Det stärker rovdjursbeslutens legitimitet och minskar människors känsla av vanmakt och otrygghet.

• utökad begränsad och strikt kontrollerad jakt på varg. Jakt har hittills enbart varit möjligt i fråga om så kallad skyddsjakt efter beslut av naturvårdsverket.

• åtgärder för att stärka den genetiska statusen hos vargstammen. Vargstammen växer utifrån en svag genetisk bas. nyligen inkom jägar-, lantbruk och glesbygdsor-ganisationer med en skrivelse som pekar

på att svag genetik kräver ett högre antal vargar för att stammen ska vara livskraftig. Vi vill nu lägga förslag för att stärka vargstammens genetiska status.

Som centerpartistisk miljöminister vill jag leda Sverige mot en situation med större förståelse för hur människa och varg ska leva tillsammans. Jag vill medverka till en fördjupad dialog mellan jägare, politiker och glesbygdsbor, och ta vara på möjligheten att få olika intressen att närma sig varandra. Den proposition jag inom kort ska presentera utgör ytterligare ett steg mot en ny trovärdig rovdjurspolitik som både tar hänsyn till natur-intressen och intressen hos djurägare.

AndreAs CArlgren Miljöminister

Page 12: Tidningen C Nr 2 2009

22 tidningen C. tidningen C. 23

 – det går bra att fylla i den där fraMMe, säger

kvinnan i orange t-shirt oCh stiCker en bro-

sChyr i handen på Mig samtidigt som hon pekar mot några ståbord lite längre bort.

Hon tillägger med ett leende:– Det finns godis där framme också. Centralstationen i Göteborg i början av april.

Med ledande diskussionslystna politiker – det vill säga Centerpartiets partisekreterare Anders Flanking, Folkpartisten och Europa mi nistern Cecilia Malmström, Moderaternas partisekrete­rare Per Schlingmann och Krist de mo kraternas partisekreterare Lennart Sjögren och orangea ballonger och kola försöker Alliansen locka förbipasserande att prata politik.

”Samtal med Sverige” heter kampanjen som har hållit på sedan i slutet av januari. Syftet är att låta allmänheten och allianspartiernas med­lemmar tycka till om vilka samhällsproblem Alliansen bör prioritera framöver. ”Samtal med Sverige” pågår till 1 maj. Efter det kom­mer inkomna svar att sammanställas och analyseras för att sedan ligga till grund för de reformgrupper som kommer att arbeta fram Alliansens gemensamma valplattform inför riksdagsvalet nästa år.

påverka valManifestet

Avsikten är att alla som vill kan vara med och påverka den politik som ska föras nästa

mandatperiod. Vi vill visa att Alliansen lyssnar och att man kan säga vad man vill till våra före­trädare, förklarar Centerpartiets Erik Bratthall som är koordinator för Alliansens kampanjstab.

– Det här är vår chans som Centerpartister att skicka in synpunkter till Alliansens val­plattformsgrupp, tillägger han. 

”Hjälp alla hemlösa. Släpp in alla som kom­mer in i Sverige, ge dem hem och jobb”, skriver sextonåriga Elin Molin med sin kompis rygg som stöd.

– Jag visste inte vad Alliansen var förut. Jag är inte så jätteinne på politik, men det är bra att de är här så att man kan fråga, säger hon medan hennes kompisar pratar med Anders Flanking.

Alliansen lägger örat mot rälsen i Samtal med Sverige

text: nana hÅkansson foto: erik bratthall

vilka frågor ska alliansen lyfta under nästa mandatperiod? hur ser de viktigaste framtidsfrågorna ut för sverige respektive den kommun du bor i? frågorna kommer från alliansen och vänder sig till såväl allmänhet som partimedlemmar.

Vid bordet bredvid frågar Angelica Algdahl Per Schlingmann varför Alliansen inte satsar mer på ungdomar. Mot en vägg en bit bort står en kille i trettioårsåldern och väntar på att hans kollegor ska prata klart med Cecilia Malmström. Själv är han inte intresserad, det är fel partier förklarar han och fortsätter att studera samtalen mellan politikerna och all­mänheten på avstånd.

Cristian Delgado berättar att han inte rös­tade på något borgerligt parti i förra valet, men han har ändå kommit hit för att ta chansen att prata med bland annat Anders Flanking. De pratar ett bra tag och avhandlar ämnen som ROT­avdrag, massarbetslöshet och solidaritet.

– Det är bra att de [politikerna] visar sig så att folk kan ställa frågor. För mig spelar det ingen roll vem som sitter i regeringen, bara de tar rätt beslut.

– Jag behöver inte fylla i, jag är redan med i ett av partierna, säger en annan kille som stannar till. Han uppmanas att ändå skriva ner sina åsikter, tanken är att alla så många som möjligt ska representeras i ”samrådet”.

– Vi vill veta vad du tycker, uppmanar kvinnan i orange t­shirt.

SJ:s signaler och information om ankom­mande och avgående tåg varvas med ljud av färgglada bollar som slängs i korgar med tex­terna skola, jobb, vård och klimat – som svar på frågan ”vilken fråga är viktigast för dig?”

– Intresset har varit jättestort bland både alliansväljare och andra väljare. Vi har haft massor av intressanta samtal och det kommer in mängder in mängder med talonger och syn­punkter, berättar en nöjd Erik Bratthall.

regionala MötenKampanjen har haft minst ett möte i varje län

där varje alliansparti har representerats av en eller flera politiker, såväl lokala och regionala som nationella. Det har varit allt ifrån videokon­ferenser på olika platser i Norrbotten, samtal på café i Falun till dagens möte mitt i eftermid­dagsrusningen på Göteborgs centralstation.

Anders Flanking är också mycket belåten när han pustar ut efter en timme av intensiva samtal.

– Jättekul! är hans spontana kommentar.Han hade hoppats på fler konkreta idéer från

allmänheten, men är ändå nöjd med dagens diskussioner. A­kassa, värnskatt, studie medel, jobbskatteavdrag, invandring och försäljning

läs mer om Samtal med Sverige på www.alliansforsverige.se/samtal-med-sverige.

Fram till den 10 maj kan du själv skicka förslag till [email protected] eller:

”samtal med sverige” allians för sverige box 2357 103 18 stockholm

av statliga bolag är frågor som kommit upp under samtalen.

– Det är bra att tvingas diskutera och ta ställning i olika frågor, säger Anders Flanking som under dagen fick förklara alltifrån varför regeringen inte vill köpa Saab till varför han som Centerpartist tycker att det är en själv­klarhet att Sverige ska ta emot invandrare.

– Det är bra att man får chansen att prata politik, men för den sakens skull är det inte sagt att man måste tycka likadant.

Centerpartiets partisekreterare Anders Flanking diskuterar med Cristian Delgado när “Samtal med Sverige” besökte Göteborg i början av april. Både unga och gamla tog tillfället i akt att ge input till Alliansens kommande valmanifest.

Page 13: Tidningen C Nr 2 2009

24 tidningen C. tidningen C. 25

Andreas Strömberg, projektledare för partistämman och Kristina Jonäng, Centerpartiets chefsstrateg laddar för en rekordstor partistämma i Örebro.

tExt oCH Foto: ElISABEtH JAnSSon

7-10 maj äger Centerpartiets partistämma rum för knappt hundrade gången i ordningen. Under några intensiva majdagar träffas rekord-många ombud från norr till söder för att diskutera och besluta om det som Centerpartiet ska gå till val på 2010.

att hela 521 oMbud ska delta på stäMMan är en följd av den

stadgejustering soM gjordes under stäMMan 2007, vilken

innebär att alla kommunkretsar numera har ett eget ombud som partiet också bekostar resa, boende och mat för.

– Förutom de 290 kretsombuden deltar dessutom 200 ombud som är fördelade utifrån distriktens medlemstal, säger Andreas Strömberg som är projektledare för partistäm­man. Han bekräftar att ett så stort evenemang ställer extra stora krav på arrangören.

­Ja, det är en jättestor apparat. Allt från fikapauser, teknik och boende måste klaffa. Eftersom vi vill att så mycket tid som möjligt ska ägnas åt den politiska debatten får ingen minut gå till spillo, säger han och betonar att just tidhållningen är viktig.

För att politiska debatter med så många deltagare över­huvudtaget ska kunna genomföras, förbereds alla frågeställ­ningar i olika kommittéer där ombuden diskuterar igenom frågorna i mindre grupper. Detta är något som brukar vara uppskattat från ombudens sida och på så vis blir stämmode­batten i plenum också mer effektiv.

Ekonomi och skatter kommer att få stort utrymme under stämman, liksom hur ekonomi och miljö ska samverka för att skapa ett resurssnålare samhälle. Det stundande Europa­parlamentsvalet gör också att Europa kommer att vara närva­rande under hela stämman.

Onsdagen den 6 maj spikar partistyrelsen Europavals mani­festet och själva stämman används också som en valkickoff. Men egentligen är det öppenhet och välfärd som är de nya frågor som stämman ska fokusera på.

– Centerpartiet är ganska känt för vad vi gör inom företagande och miljö, men inom öppenhet och välfärd tar vi nu nya kliv fram­åt, säger Kristina Jonäng som är Centerpartiets chefsstrateg.

Som exempel nämner hon ökat entreprenörskap inom vård, skola, och omsorg, hälsolyft i skolan och regionernas framtida roll.

Kristina Jonäng tror att den största politiska utmaningen under stämman blir att visa att Centerpartiet är ett parti som både kan lyssna och leda.

Rekordstor partistämma avstamp för valrörelsen

prioriterade oMråden under stäMMan

• Jobb

• Välfärd

• Miljö

• Öppenhet

exeMpel på Motioner

• löner och bonusar - vad är rimligt

• Införande av obligatorisk a-kassa

• Skrota lAS till förmån för en mer flexibel och arbetsmarknad

• Energibesparingar genom avreglerad elmätarmarknad

• Bredband åt alla - digital allemansrätt

• Alkolås i fordon

• lämplighetstest vid intagning till vårdutbildning

• Skadestånd för brottsoffer

• Avskaffa spelmononpolet

• landsbygdsutveckling i det svenska biståndet

SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människamöjligheter att växa.

SV presenterar också flera aktuella studiematerial om den svenska mångfalden: Mångfald berikar Sverige,Allas lika värde (ALV), Den svenska koden.

Mångfald berikar!

Kontakta din lokala SV-avdelning för att snarast starta studiecirklar om dessa viktiga frågor.

www.sv.se

Bygdegarden.C 09-02-05 10.35 Sida 1

är Centerpartiet bra på att lyssna?

– Ja, jag tror att vi är överlägsna på det jämfört med hur andra partier jobbar. Vi har också överlägset flest motioner till stämman och jag tror att det beror på att vi i grunden är folkrörelsemänniskor.

Det tydligaste exemplet är kanske Framtids­dialogen som genomfördes under 2007 och 2008. Då arrangerades 900 möten där Centerpartister över hela landet fick ge sitt bidrag till Centerpartiets politiska agenda. Dessa möten dokumenterades och användes som underlag till Framtidskonventet som ägde rum i Norrköping i fjol. Där processades frågor­na ytterligare, och resultatet ligger nu till grund för det program som tagits fram inför stämman.

– De som deltog i Framtidsdialogen kan verkligen känna att de är med och påverkar vad vi kommer att gå till val på nästa år, säger Kristina Jonäng.

Andreas Strömberg vill att stämman ska fungera som en vitamininjektion för både

visste du att?Årets partistämma är ett klimatneutralt arrangemang, vilket innebär att koldioxidutsläppen har dragits ner till ett minimum, och att de som görs klimatkompenseras.

kyrkovalet i höst och valen nästa år, men inte minst inför Europaparlamentsvalet som ligger närmast till hands:

– Jag vill att folk ska känna: ”Wow, nu kör vi! Nu har vi val om en månad och där ska vi ta tre mandat, det är inget snack om saken”.

En av höjdpunkterna under partistäm­man är Rikstingståget under lördagen. Tåget startar klockan 11.30. Då tågar ungefär 1 500 Centerpartister mellan Drottningparken och Järntorget i Örebro.

Mellan 12.00 och 14.00 blir det underhåll­ning av Lasse Berhagen och Linda Bengtzing, liksom tal av CUF:s ordförande Magnus Andersson och partiordförande Maud Olofsson. Alla medlemmar är varmt välkomna att delta.

Den som inte har möjlighet att komma till Örebro kan ändå ta del av stämmodebatterna via SVT24, Centerbloggar och Twitter. Länkar till Centerbloggar finns på centerpartiet.se

Page 14: Tidningen C Nr 2 2009

26 tidningen C. tidningen C. 27

– en Modern Webbplats gör Centerpartiet

ännu bättre på nätet, oCh det bäddar för

framgång, både i Europaparlamentsvalet och i valet 2010, , säger Lena Forsman, kommunika­tionschef på Centerpartiet.

Under arbetet med Framtidsdialogen lyftes fyra prioriterade områden: jobb och företagande, miljö, öppenhet och förnyad välfärd. Dessa kom­mer även att stå i fokus på den nya hemsidan.

Vidare finns numera möjlighet för besöka­ren att kommentera artiklar. ”Månadens tema” är också nytt och ger läsaren en möjlighet att fördjupa sig i ett utvalt ämne. På startsidan

Ansiktslyftning för centerpartiet.se

text: Ulrika ingeMarsdotter

i mitten av maj lanseras Centerpartiets nya hemsida. Mer ideologi, tydligare fokus, större möjligheter till interaktion och lättare navigering. det är resultatet av den helrenovering centerpartiet.se har genomgått.

finns nu också Youtube­klipp och blogginlägg. All kontaktinformation finns samlad på ett stäl­le, och sökmöjligheterna för att hitta specifika Centerpartister har också förbättrats avsevärt.

Sociala medier, som bloggar, mikrobloggar och Facebook kommer att lyftas fram mer än tidigare och under ”Påverka här” finns ett nyhetsrum där det finns tips och råd för hur man syns i de nya digitala medierna.

Tanken bakom den gamla webben var att locka läsare genom att främst kommunicera dagsaktuella frågor. En läsarundersökning liksom analys av besöksstatistiken visade

dock att besökaren främst vill ha information om Centerpartiets politik och ideologi, en mer lättnavigerad webbplats och möjlighet till interaktion.

CENTERPARTIETSUNGDOMSFÖRBUND

90 år med Centerpartiets Ungdomsförbundi år fyller CUf, Centerpartiets Ungdomsförbund, 90 år. Med anledning av detta har en jubileumsskrift tagits fram. beställ ett exemplar genom att e-posta [email protected] eller ring 08-617 38 00. det kostar 20 kronor för CUf-medlemmar och 80 kronor för icke medlemmar. betala till postgiro: 1 54 50-0 eller bankgiro 470-3195.

Beställ CUF:s jubileumsskrift

Kom till Rikstinget i Örebro!

Rikstinget den 9 maj är höjdpunkten under Centerpartiets partistämma.

Rikstingståget avgår klockan 11.30 från Drottningparken i Örebro. Därefter går tåget genom centrala Örebro fram till Järntorget som är beläget i norra delen av city.

Här blir det scenframträdande av Lasse Berghagen och Linda Bengtzing. CUF:s ordförande Magnus Andersson håller tal, liksom partiordförande Maud Olofsson. Rikstinget avslutas klockan 14.00.

Alla medlemmar är varmt välkomna att delta!

Page 15: Tidningen C Nr 2 2009

28 tidningen C. tidningen C. 29

Med Centerpartiet landet runt

c.sverige!

viktiga datuM 7-10 maj: Centerpartiets stämma i Örebro

7 juni: Europaparlamentsvalet

30 juni: Centerpartiets dag under Almedalsveckan

1 juli: Sverige blir ordförandeland i EU

c.internationelltiCa-handlare i lund slår Mynt av ratade råvaror Ica Kvantum i tuna utanför lund slängde förr mat för 1,5 miljoner kronor om året. nu har man anställt en kock som istället lagar lunchlådor av de råvaror som ingen vill köpa. En vinna-vinna-situation för både företaget och miljön.

Varje dag rensar livsmedelshandlare bort varor som inte går att sälja. Inte för att de är dåliga utan för att kunderna ratar dem av olika anledningar. Champinjoner med svarta prickar på, köttfärs vars bäst-före-datum är på väg ut eller skärvor från ostdisken.

2007 kom Ica-handlaren Sven Billing på idén att istället tillaga maten och sälja den som färdig-rätter i butiken. I grannhuset hittade han kocken Ingrid Bergenstråhle som gavs i uppdrag att förädla råvarorna. För 35-40 kronor kan kunderna numera köpa en god och nylagad lunch.

och försäljningen går lysande. Mellan 250-300 gånger per dag klirrar det till i delikatessdis-kens kassaapparat. Sven Billing när nu tanken att utöka verksamheten, vilket torde glädja både knorrande magar och miljövänner.

Maud olofsson invigde eWk-Museet 1 april invigde Maud olofsson EWK-museet i norrköping. EWK, eller Ewert Karlsson (1918-2004), är en av Sveriges mest kända politiska tecknare. Många läsare har säkert

sett spåren efter hans vassa penna i tidningen land och Aftonbladet.

- EWK:s bilder är precis lika aktuella idag som när han skapade dem. En av mina personliga favoriter är Moder Jord. Den är en påminnelse om det ansvar vi alla har att vårda den värld vi lever i, inte för vår egen skull utan för våra barns och barnbarns skull, säger Maud olofsson.

EWK-museet har blivit verklighet tack vare en donation från Centerpartiet på 1,3 miljoner kronor liksom bidrag från lRF, Aftonbladet och Söderköpings kommun. I museets arkiv har cirka 2000 av Ewert Karlssons verk deponerats.

- Bilderna lockar till eftertanke och samtal kring samhällets olika frå-geställningar. Genom detta museum får vi EWK:s skarpsynta bild av viktiga samhällsfrågor med oss in i framtiden, säger Maud olofsson.

Demokratiprojekt för kvinnokraftvikten av att engagera sig politiskt oCh ta ansvar för beslut soM rör

både saMhället oCh sig själv. det är ett av syftena Med det saMar-

betsprojekt som Centerkvinnorna driver tillsammans med namibiska Khomas Women in Department.

Nyligen besökte en grupp från Centerkvinnornas Stockholmsavdelning Namibia för att avsluta den första fasen av projektet och för att starta upp projekt nummer två. I intervjuer med de namibiska kvinnorna framkom tydligt att de vill arbeta aktivt för att vaska fram kandidater till politiska positioner. Några av dem lyfte även upp möjligheterna att starta ett kvinnoparti.

Projektet finansieras av Centerpartiets Internationella Stiftelse.

fo

to

: gU

n d

rU

gg

e

lena ek, Centerpartiets europaparlaMentariker Menar att balansen

Mellan säkerhetsMässiga intressen oCh individers privata sfär blivit

allt skevare och tar därför strid för den individuella friheten och person­liga integriteten i EU.

­ Staten ska inte läsa och höra allt vi säger och gör, säger Lena Ek. Rätten till personlig integritet, var och ens möjlighet att styra över sina egna tankar, sin egen kropp och uppgifterna kring sin person, är grund­läggande mänskliga rättigheter. Centerpartiet tar strid för dessa både i riksdagen och i Europaparlamentet.

Hon föreslår därför att den europeiska ombudsmannen och den europeiska datatillsynsmannen slås ihop till en ombudsman, som ska

Dunplockning från levande fåglar går emot EU­lagvid ett Möte Med eu:s jordbruks- oCh fiskeråd den 23 Mars tog jord-

bruksMinister eskil erlandsson upp frågan oM ploCkning av dun från

levande fåglar är förenligt med EG:s lagstiftning. Bakgrunden till frågan var ett reportage som visats i TV4:s Kalla Fakta.

Kommissionen bekräftade att de förhållanden som visats i programmet inte är förenliga med djurskyddslagstiftningen.

­ Jag är övertygad om att det inte bara är jag av mina kollegor som anser att djurplågeri inte får förekomma i EU. Vi måste därför tillsammans ta alla djurskyddsfrågor på allvar och det är bara tillsammans som vi kan lösa problemen, säger Eskil Erlandson.

Det uppmärksammade programmet filmades i Ungern, där frågan just nu är föremål för en rättslig prövning. Samtidigt genomför kommis­sionen också en översyn av de produktionsmetoder som förekommer inom EU.

”Värna den personliga integriteten i EU”

CIS samarbetar med nystartat parti i på BalkanCenterpartiets internationella stiftelse, Cis, startade nyligen ett

saMarbete Med nasa stranka (vårt parti) soM är ett liberalt parti i

Bosnien–Hercegovina. I huvudsak bidrar CIS med organisationsutveck­ling, politikerutbildning och medie­ och kommunikationsträning.

Eftersom cirka 50 procent av befolkningen i Bosnien­Hercegovina är så kallade ”soffliggare”, inriktar sig en stor del av Nasa Strankas arbete på att förmå människor att gå och rösta. Som ett första mål vill partiet minska de nationalistiska partiernas dominans över den politiska agendan.

I höstens lokalval vann partiet platser i hälften av de 48 kommuner man ställde upp i. I en kommun, Bosanski Petrovac, erövrade partiet borgmästarposten och man är nu det tredje största partiet i Sarajevo och fick därmed posten som vice borgmästare.

se till att EU följer Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och inte beslutar om integritetskränkande för­ordningar och direktiv.

Lena Ek vill även inrätta en integritets­skyddskommitté med befogenheter att stoppa lagförslag och skicka tillbaka dem till EU­kommissionen för ompröv­ning vid oproportionerliga kränkningar av människans frihet och privata sfär.

lena Ek

fo

to

: Cin

a lin

dk

vis

t

Page 16: Tidningen C Nr 2 2009

30 tidningen C. tidningen C. 31

Den 8 mars utsåg Centerkvinnorna i Åstorp Ulrika Stengard-olsson till årets kvinnliga företagare. Hon är utbildad sjukgymnast och bedriver sjukgymnas-tik med hästen som ett viktigt hjälpme-del. Ulrika Stengard-olsson bedriver dessutom en konferensanläggning, har turridningar på islandshästar och lägerskola för funktionshindrade.

På internationella kvinnodagen brukar Centerkvinnorna uppmärksamma kvinnor som driver företag genom att dela ut en tårta. I år delade Centerkvinnorna ut ett 30-tal tårtor till företagsamma kvinnor runt om i Sverige.

ulrika stengard-olsson årets kvinnliga före tagare i åstorp

hallå där gunilla hjelM!

du har gjort dig känd soM det bloggande koMMunalrådet i vetlanda. Men den 18 februari slutade du plötsligt. varför?

lokalmedia sökte upp mig och var tydlig med att det kunde få konsekvenser om jag fortsatte att blogga. Att jag gärna fick fortsätta att vara kritisk men… Reportern menade att jag recenserade medierna och att det inte är förenligt med mitt uppdrag som kommunalråd. Jag uppfattade att de inte vill att jag ska yttra mig.

”är det värt det” tänkte jag, ska jag inte kunna använda min yttrandefrihet? Jag vill inte sätta kommunen eller partiet på spel och jag har inte råd att få media emot mig. Jag kände att det inte var roligt längre, och att jag ville ha en paus och fundera igenom hur jag ska göra.

Men sen den 25 Mars kan Man åter läsa dina blogginlägg. hur koMMer det sig att du bör-jade igen?

Det har varit en spännande tid och jag har fått mycket stöd och uppmuntran från många och oväntade håll, även från journalister. Efter ett tag började jag fundera på att göra en nystart, men var fortfarande lite tveksam. Då dök det upp en Facebookgrupp: ”Vi som vill att Gunilla Hjelm ska börja blogga igen”. Då bestämde jag mig.

Självklart önskar jag att det vore fler som kommenterade, men den stora grejen är inte att få hundratals kommentarer. Jag ser på mina läsarsiffror att det är många som läser, och i tider där gapet mellan politiker och väljare ökar är ju det positivt.

har du fått någon reaktion från lokalMedia?

nej, ingen alls. Däremot får jag väldigt positiva kommentarer från folk som har saknat mitt bloggande. Då känner jag att det var rätt beslut att börja igen.

Jag har också fått kontakt med andra politiker som stängt ner sina bloggar efter att ha fått problem med lokalmedia. Då kan man fundera på om det finns ett mörkertal. Vem äger det fria ordet? är det inte till för oss andra? Det är lite synd att diskussionen om vem som får yttra sig inte har lyfts upp.

på vilket sätt påverkar blog-gandet dig soM koMMunalråd?

Bloggen är en kanal där jag kan ge min egen bild av det som sker. och jag träffar människor genom mitt bloggande och twittrande som jag aldrig skulle ha kom-mit i kontakt med annars. Som väljare ges du också möjlighet att få kontakt med dina politiker utan filtrering genom ”gam-melmedias” kanaler. Det har vitaliserat demokratin. Hela det nya medielandska-pet är fantastiskt.

Jag ställde faktiskt frågan till lokalmedia om vad som hade hänt om det hade varit tvärtom, om jag hade sagt till en jour-nalist att fundera över vad han eller hon egentligen skriver om. Då hade det blivit ett ramaskri! Journalister säger att de värnar om yttrandefriheten, men gäller det bara i en riktning?

är du en bloggande politiker som har liknande erfarenheter eller har åsikter om detta?

Hör av dig till [email protected]

Gunilla Hjelms blogg finns här: http://gunillahjelm.blogspot.com

82

korsord

lösningen är inskickad av:

naMn ........................................................................

adress ......................................................................

postadress ...............................................................

skicka din lösning senast den 5 juni 2009 till:Centerkryss 2/2009tidningen C, box 2200, 103 15 stockholm

vinnare Centerkryss 1/2009

1. Inga-Britt Carlsson, Överum

2. Anna Gustavsson, Hajom

3. Torbjörn Gustafsson, Alingsås

4. Marita Jörkander, Dalsjöfors

5. Hans Arvidsson, Månstad

6. Gudrun Andersson, Halmstad

7. Alvar Timhagen, Månstad

8. Åsa J:son Frisk, Brokulla

9. Barbro Larsson, Torsåker

10. Elly Eriksson, Kristinehamn

bliverall vårbörjan

hän-

förd

fallerdet

mesta

kok-ande

tragedi

dåmörkerråder

natur-lig

kraft-källa

hämta

igen

stank

gå fintsläktepilar

tillhör

programför de

som villupp

är ne-gativkant

gillarförare

med kallahänder

gekalla

handen

varöver

bönder

den är

knuten

skyddtittadesnett

städar

vi med

invantmöns-

terpassar

medzeneca

vak

är enlysandekraft-källa

minskarvinter-

tiddelar

måsteovan

kan varaljus

märk!reserilskenhund

övarmusik-er på

harlycko-

samsönderhar enrysare

är litesur

ärligser

glatt påtillvaronorkar ej

kantranor

han är ettmodelejon

låtersom

vargentrots

kall

blåst

kan bu-sen få

det hett om

stårde som

är sams

brukar

jubilar

är enduktig

fiskare

ledergår deti racet

giftkvinnaluftigt

ord

förbere-da mål

tas medpå flak

påsammalinje

bar en

ulan

göraannor-lunda

harskrikigt

förmycket

handlar

omogen

saknar

kraft

form avhylla

kanton iscweiz

gillar

barn

är desom har

råd

säll-skaps-

dam

pratadei natt-

mössan

mindre

lådor

sägerden somskjuter

upp

märr-ens

mule?

väljs

på meny

i dess vägfinner

vi assuan-dammen © svenska korsord ab

cc ee nn tt ee rr nn 0022 -- 00 99Ç Ç

÷

÷ ‹

ÇÇ Ç Çç

⁄‹

÷

t

k

n

skede

oboe

omärkligt

normalt

i

etta

n

sak

a

vres

ve

sky

eljest

tron

uret

klarnat

svalt

d

ts

a

estet

t

glin

ö

oro

f

v

a

n

kajkar

törstig

nuddar

u

ds

rek

klister

agna

t

skifta

v

natt

inta

pyts

idkat

gass

nåd

nosig

arenan

åkare

åtra

tusan

skorsten

blirman lätt

i öken

kommermed

posten

m in ihinkändra

till någ-ot annat

ångrasigär

trotsig

ställersig eji för-

grunden

skol-

ledare

be-skrivakort

håller

sammanbrukat

lättsvor-dom

visarlycklig

m in

den mötsidrotts-intress-erade på

stå förkonse-kven-serna

rör vid

lättrisbål

stadiumär det

manknappt

ser

segrareutan

ytterlig-heter

himmelkunga-

plats

lagom

kalltyngel

lägger

båtar

metall-stång

då mörk-er råder

tar desom öns-kar säll-

skap

har detdå det

gått uppett ljus

kvävedå

solenlyser

starkt

stickerupp förrökav-

gång

är

negativ

begärastår för

kort-vuxen

kan kör-kort

iblandsnobb

blandvilkafack-ord

varmatröjanannars

farrunt ien eka

fylls vidmacksätta

på bete

filtrer-

ats

brukarhov-

slagare

han kör

gods

genom-

gång

brunkryddablåsin-

strument

detvisar

tid

brukardet vid

plusgram

spriderfröner-

övra

grejkänns

imagen

krigs-skolan

miss-kund

görarga

hundarkanske

period

ackord

ä r l itegalenkollar

upplagor

ska bus-en få se på

i brev

menatväntar

folkpå

dropp-ar

nedförkinden

passarmedvett

skyrnog lan-

tisen © svenska korsord ab

Ç Ç Ç

÷

‹‹

Ç Ç Ç Ç Ç

÷

÷

÷‹ ‹

Ç

tidningen C. 31

c&hörCenterfolk i farten

fo

to

: Cs

r-n

ew

s.n

et

Page 17: Tidningen C Nr 2 2009

en tidning från Centerpartietnummer 2/2009 posttidning b returadress: tidningen C, box 2200, 103 15 stockholm

”Vi behöver makt för att kunna påverka vår vardag. Det är därför jag brinner för den lokala demokratin.” Eva är en av Sveriges 44 000 lokalpolitiker. Hon är en av dem som varje dag tar ansvar för vår vardag. Det är i kommuner och landsting som besluten om vård, skola och omsorg fattas. Därför är den lokala demokratin viktig.

www.skl.se/demokrati

E VA H E L L ST RA N DKommunstyrelsens ordförande,Åre kommun