Malmö högskola Fakulteten för lärande och

samhälle

VAL-projektet

Examensarbete 15 högskolepoäng

Kunskap och Skolans identitet i Sverige

Kunskapssyn hos

progressivism och kristendom

Knowledge and the essence of school

in Sweden

How knowledge is regarded

by progressivism and Christianity

Kiyomi Nojima Henrysson

Lärarutbildning 90hp Handledare: Ange handledare

Slutseminarium 2013-06-10

Examinator: Jan Anders Andersson

Handledare: Nils Andersson

2

3

Sammanfattning

Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att

undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom.

Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete

för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven.

Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att

denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar,

ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens

lärandesituationer med den vunna förståelsen.

Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen

mellan kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens

funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap

har ett egenvärde.

Jag har också studerat hur progressivismen stegvis har påverkat Sveriges skolpolitik

och pedagogik. Vad som kan ses som negativa konsekvenser av progressivismen är att

kunskapens innehåll och värde inte är så klart och positivt. Om kunskap inte betraktas

som värdefull i sig, ses inte heller lärare och skola som något av större eller principiellt

värde. Eftersom kunskap i första hand betraktas som instrument, blir följden att även

lärare och skola betraktas som redskap.

4

Abstract

The aim of my thesis is to explore the concept of knowledge and the essence of school

in Sweden by examining how knowledge is regarded by progressivism and Reformation

Christianity.

I have chosen to use a hermeneutic research method for my work to be able to give

the general pictures and comprehension of the two basic perspectives. Since the

hermeneutic research method highlights the importance of understanding and

interpretation, I think this method is suitable for my study. By reading a variety of

selected books and articles to deepen my understanding on the issue and through

interpreting and analyzing the current situations in schools, I have searched for the

answer to my questions.

I have found that one of the crucial differences in the views of knowledge between

Christianity and progressivism is that progressivism focuses on knowledge as function,

in other words, knowledge is treated as an instrument, while in Christianity knowledge

has an intrinsic value.

I have also studied how progressivism gradually has affected education policy and

pedagogy in Sweden. What can be seen as a negative impact of progressivism is that the

view of knowledge and its value is not so clear and positive. If knowledge, in the first

place, is not considered as something valuable, teachers or school will not be seen as

something with fundamental value either. Since knowledge is primarily seen as an

instrument, the consequence is that even teachers and school are considered tools.

5

Innehållsförteckning

Inledning ........................................................................................................................... 7

Syfte .............................................................................................................................. 9

Forskningsmetod .......................................................................................................... 9

Disposition .................................................................................................................. 10

Begrepp ....................................................................................................................... 10

Rationalism ............................................................................................................. 10

Empirism ................................................................................................................ 11

Relativism ............................................................................................................... 11

Postmodernism ....................................................................................................... 11

Dagens kunskapssyn ....................................................................................................... 15

Frågan om ”Vad är kunskap?”.................................................................................... 15

PISA- undersökning ................................................................................................... 17

Kunskapssyn hos progressivismen ................................................................................. 21

Den amerikanska pragmatismen ................................................................................. 21

Deweys pedagogiska filosofi – progressivismen ....................................................... 22

Kunskap och Darwinismen ......................................................................................... 23

Fallibilism ................................................................................................................... 25

Instrumentalism .......................................................................................................... 26

Kunskap och demokrati .............................................................................................. 27

Progressivismen i svenska skolor ................................................................................... 29

Från kristendoms- till demokratifostran ..................................................................... 29

Kunskapssyn hos reformationskristendom ..................................................................... 34

Kunskap genom ordet ................................................................................................. 35

Sann och sammanhållen kunskap. .............................................................................. 38

6

Learning by doing vs. Learning and doing ................................................................. 39

Föräldrarnas roll och ansvar i barnens lärande ........................................................... 40

Slutsats ............................................................................................................................ 41

Diskussion .................................................................................................................. 44

Referenser ....................................................................................................................... 46

7

Inledning

I skrivande stund, juni 2013, sätter en gymnasieskola i Malmö punkt för drygt 600 års

skolverksamhet. Malmö latinskola ska gå samman med två andra gymnasieskolor efter

sommaren och bli Nya Malmö Latin. Malmö latinskola grundades 1406 av borgarna i

Malmö, med anledning av att de fick ett privilegiebrev utfärdat av påven Innocentius

VII, för att undervisa kristendom och latin. På denna skola har jag arbetat som

språklärare i 20 år. Jag har bott i Sverige 25 år och har studerat bl a på universitet och

högskola totalt 8 år. Det innebär att jag har tillbringat en stor del av mitt liv i den

svenska skolvärlden. Att skriva om skolans identitet just i år, när ”min skola” ska

försvinna, har därför en symbolisk innebörd för mig.

Utgångspunkten för mitt arbete är egentligen två stora frågor: ”Vad är skola?” och

”Vad är kunskap?” Med andra ord handlar mitt arbete om skolans identitet och

kunskapsbegreppet. Vad är skola? – Många skulle på denna fråga svara att skolan är där

elever ska lära sig, det vill säga att skolans huvuduppgift är att elever ska tillägna sig

kunskap. Därför har denna fråga om skolans identitet en stark koppling till den andra

frågan: Vad är kunskap? – Det finns, och har funnits, många olika uppfattningar om vad

kunskap är. Frågan besvaras på olika sätt beroende på vilket perspektiv eller vilken

världsbild man har.

För att finna hur kunskapen numera betraktas som ofta beskrivs som post-industriell

eller postmodernistisk tid började jag studera vad postmodernismen är. Jag skulle skriva

om kontrasten i kunskapssyn mellan postmodernism och kristendom för att skillnaden

mellan dem tycktes vara störst. Men under arbetets gång upptäckte jag mer och mer att

progressivismen, som representeras av den amerikanske filosofen och pedagogisk

teoretiker John Dewey (1859-1952) i många avseenden varit tongivande i den

pedagogiska diskussionen under lång tid även i Sverige.

Ovanför huvudingången i Malmö latinskolas gamla skolbyggnad från 1879 står en

vers från bibeln: ”Herrens fruktan är vishetens begynnelse” (Ordspråksboken 9:10).

Denna bibelvers är egentligen lite längre:

8

Herrens fruktan är vishetens begynnelse och att känna den Helige är förstånd.

(1917 översättning)

The fear of the Lord is the beginning of wisdom: and the knowledge of the Holy is

understanding (King James Version. Proverbs 9:10). (Mina betoningar)

Här kan man finna tre begrepp som har kunskap att göra: vishet, kunskap, förstånd. Av

denna vers framgår vad en kristen grundinställning till kunskap är. Lärande börjar med

en viss grundinställning till Gud. Med andra ord, börjar tillägnelsen av kunskap med en

attityd: att frukta Gud. Den här inställningen utgör naturligtvis en stor kontrast till andra

världsåskådningar som utgår från människan som intellektuellt autonom eller oberoende

varelse för kunskap tillägnelse.

Svensk gymnasieskolans styrdokument, Läroplan, examensmål och

gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011(härefter Gy2011) börjar med

följande meningar som följs av huvudrubriken ” Skolans värdegrund och uppgifter.

Grundläggande värden”:

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbild-

ningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper

och värden.1 (Mina betoningar)

Det är riktigt att ett styrdokument börjar med att betona både kunskap och värden för att

det är de två begreppen som bestämmer och uttrycker skolans identitet. Utbildningens

syften är alltså tillägnelse av både kunskap och värden. Gy 2011 fortsätter:

Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och

de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.2

(Mina betoningar)

Värden förklaras här mer specificerade som två begrepp – mänskliga rättigheter och

demokratiska värderingar som grunden för det svenska samhället. Det är viktigt att

lägga märke till att gymnasieutbildningen är lagstagad. Det betyder att skolans identitet

och syfte bestäms av staten. Denna uppfattning om att skolan vilar på demokratins

grund och att skolans syfte är att inhämta och utveckla kunskap och värderingar –

mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar – är egentligen inte så gammal.

Innan 1919 års undervisningsplan fastställdes var det kristenfostran, som

representerades av Luthers lilla katekesläsning, som var skolans huvuduppgift, medan

det var föräldrarna och kyrkan som var huvudansvariga för barnens utbildning. Det är

1 Skolverket. 2011. s. 5.

2 Ibid. s.5.

9

intressant att det har skett en så stor förändring i fråga om skolans identitet i den

svenska skolvärlden under drygt 100 år. Jag, som inte är uppvuxen i Sverige, har extra

stor anledning att vara nyfiken på denna förändring.

Syfte

Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att

undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag

har valt dessa två konkurrerande grundperspektiv därför att jag anser att de historiskt

har varit betydelsefulla för skolans identitet. Inom kristendomen finns visserligen olika

riktningar men jag har valt just reformationskristendom, eftersom den utgjorde den

svenska skolans grundvärde innan demokrati blev den nya ledstjärnan .

Min fråga i uppsatsen är således följande:

Vilken kunskapssyn finns hos progressivism respektive reformationskristendom?

Jag skulle vilja arbeta med den frågan därför att kunskapsbegreppet är väsentligt och

avgörande när man tänker på skolan och lärande. Genom att bättre förstå skolans

identitet och vad kunskap är, ska jag förhoppningsvis kunna utvärdera och förbättra mitt

arbete som lärare och kan bidra till att främja elevernas lärande.

Forskningsmetod

Jag kommer att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod. Genom

litteraturundersökning avser jag samla information om synen på kunskap hos

progressivismen och kristendomen. Jag väljer den hermeneutiska metoden för min

undersökning för att jag vill ge en helhetsbild av två olika uppfattningar om kunskap i

dagens svenska skolmiljö. Eftersom hermeneutiken ”framhäver betydelsen av förståelse

och inlevelse”3 och ”genom förståelse tolkar kulturyttringar och andra produkter av

mänskligt medvetande”4, passar metoden för min undersökning. Genom att läsa

litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse av synen på kunskap och

tolka/analysera dagens lärandesituation med den vunna förståelsen. I valet av litteratur

3 NE:s Ordbok. vol.1. s. 624. ”hermeneutik”.

4 NE. 1992. vol. 8. ”Hermeneutik”. s. 560

10

har jag utgått från kurslitteraturen och sedan valt ut lämpliga fördjupande böcker. För

att söka korta och koncisa definitioner av framför allt olika filosofiska begrepp har jag

använt National Encyklopedin (härefter NE). Jag har strävat efter att ge ett

helhetsperspektiv för att svara på frågan och att inte gå in på för mycket detaljer.

Disposition

Inledningen avslutas med en kort presentation av några filosofiska begrepp relaterade

till kunskapssyn. Sedan börjar huvuddelen av arbetet. Det första kapitlet handlar om

dagens kunskapssyn. Här beskriver jag dagens ”jakt” efter svar på frågan om vad

kunskap är. Det är en fråga som är svårt att hitta ett svar. Jag skriver även kort om

kunskapssynen i den internationella undersökningen PISA och i nuvarande

styrdokumentet. Jag avslutar kapitlet med min reflektion om att det finns koppling

mellan ett svårfångat svar på frågan ”Vad är kunskap?” och en instrumentalistisk syn på

kunskap. Denna reflektion leder mig till instrumentalism som har en djup koppling till

progressivism.

I nästa kapitel diskuterar jag kunskapssynen hos progressivismen och John Dewey.

Detta kapitel och två kapitel därefter är kärnan på mitt arbete. Kapitel tre handlar om

hur progressivismen stegvis influerade svensk skolpolitik och skolan i sig. Därefter

beskriver jag kunskapssynen hos kristendom – framför allt hos reformationskristendom

vars grund som svenska skolväsendet tidigare vilade på . Jag avslutar därefter mitt

arbete med slutsats och diskussion.

Begrepp

Rationalism

En filosofisk riktning som utgör motsats till empirism. Ordet ratio betyder förnuft på

latin. Man kan uppnå kunskap om verkligheten enbart genom att använda förnuftet,

ratio. När man ska tolka erfarenheten är det nödvändigt att ha medfödda idéer anser

många rationalister. Platons idélära är en tidig rationalistisk teori. Descartes, Spinoza

och Leibniz ansåg att ”man ur ett litet antal självklara grundsatser kan härleda all

11

verklig kunskap. Även Kants lära att det finns syntetiska a priori kunskap är en form av

rationalism”.5

Empirism

En filosofisk riktning som utgör motsats till rationalism. Man betonar erfarenheten mer

än förnuftet som ”bas för vår kunskap”. Inom kunskapsteori är empirismen en

huvudriktning. Man kan som representativa empirister nämna Epikuros, Ockham,

Francis Bacon, Locke, Hume, John Stuart Mill och Bertrand Russel. Trots att

empirismen i sin klassiska form huvudsakligen är en övergiven position, anses inslag av

empirism viktiga inom många uppfattningar om kunskapens och vetenskapens natur

”vilka i många avseenden intar en mellanställning mellan empiriska och

rationalistiska.”6(Mina betoningar)

Relativism

En filosofisk teori som hävdar sanningens och värdenas relativitet. Relativismen

förnekar att

det finns något absolut sant, gott, rätt eller vackert: sanningar och värden gäller

endast för vissa tider, vissa betingelser.7 (Mina betoningar)

Platon kritiserade Protagoras kunskapsteoretiska relativism – ”människan är alltings

mått”. Kuhn, Quine och Feyerabend är bland de som representerar relativism.

Postmodernism

Enligt NE definieras postmodernism som en:

riktning inom modern filosofi, idédebatt och en rad estetiska verksamheter.

Termen, som varit i svang sedan 1970-talet, har en oklar och mångskiftande

innebörd.8

Det innebär att postmodernismen, trots sin mångfaldiga natur, har en viss tendens eller

att en sorts konsensus finns som anges genom begreppet riktning. På samma sida i NE

5 NE. Vol.15. 1994. “Rationalism”. s. 435.

6 NE. Vol. 5. 1991.”Empirism”. s. 470.

7 NE. Vol.15. 1994. ”Relativism”. s. 484.

8 NE. Vol.15. 1994. s.241.

12

under underrubriken ”Filosofi och idédebatt” förklaras den postmoderna tiden, med den

franska filosofen Jean-François Lyotards (1924- 1998) kända uttryck i sin bok La

Condition postmoderne, som en era i vilken ”de stora berättelsernas tid” är slut. Det

betyder,

inga religioner, metafysiska system eller ideologier vinner längre allmän tilltro.

Under postmoderna villkor finns bara partiella, subjektiva och individuella

sanningar.9 (Mina betoningar)

Här förklaras postmodernismens grundinställning som förnekande av de metaberättelser

som den brittiske filosofen Stephen Toulmin (1922- 2009) beskriver som ”the idea of a

single all-embracing theory of Nature” som historiker R.G. Collingwood uttryckt det.10

Definition av postmodernism i en engelsk ordbok (OALD) är liknande men något

annorlunda:

A style and movement in art, architecture, literature, etc. in the late 20th century that reacts

against modern styles, for example by mixing features from traditional and modern styles.11

Det är intressant att jämföra detta med definition av modernism:

1. modern ideas or methods

2. a style and movement in art, architecture and literature popular in the middle of

the 20th century in which modern ideas, methods and materials were used rather

than traditional ones.12

Så ordet modernism innebär även moderna idéer och metoder till skillnad från ordet

postmodernism som beskriver en stil och rörelse enligt OALD. Om man går tillbaka till

NE:s definition av modernismen är den en strömning, alltså en rörelse eller riktning:

en sammanfattande benämning på en strömning i västerländsk kultur som

ifrågasätter accepterade traditioner och vill ersätta dem med en rationell och kritisk

hållning till världen med ständig öppenhet för förändringar, andliga och

materiella.13

Man kan här observera att modernismen innebär en riktning med en viss bestämd vilja

att byta existerande traditioner mot rationella och kritiska attityder. Postmodernismen

lider emellertid, enligt den amerikanske litteraturvetaren Ihab Hassan (1925-), av ”en

9 Lyotard, François. 1979. s. 241.

10 Toulmin, Stephen. Return to Reason. s.86

11 Oxford Advanced Learner’s Dictionary. 2000. s. 985.

12 Ibid. s. 820.

13 NE. Vol.13. 1994. s.391.

13

viss semantisk instabilitet, dvs det existerar ingen klar konsensus om dess innebörd

bland de lärde”14

. Hassan undrar om postmodernismen

tillhör som Charles Altieri noterar, kategorin av ’verkligt omstridda begrepp’ inom

filosofin som aldrig fullständigt töms på sina grundläggande oklarheter. 15

Vidare beskriver Hassan postmodernismens karaktär:

Med obestämbarhet, eller ännu bättre, obestämbarheter, menar jag en sammansatt

referent som dessa olika begrepp bidrar till att skissera: mångtydighet,

diskontinuitet, oliktänkande, pluralism, slumpmässighet, revolt, förvrängning,

deformering.16

Man kan konstatera att det är allmänt accepterat att postmodernismen är svårdefinierad

och det beror på dess ursprung och karaktär. Den amerikanske teologen och författaren

James W. Sire (1933-) skriver i sin bok The Universe Next Door att postmodernismen är

både mer än och mindre än en världsbild.

In major part this is due to the origin of the term within the discipline of sociology

rather than philosophy. Sociologists are concerned with how people behave as part

of society. They do not use categories of being (metaphysics) or knowing

(epistemology) or ethics; that is, they do not ask what is true about reality, but how

notions of being and knowing and ethics arise and function in society.17

Jag förstår dock det så att postmodernismen har en viss gemensam uppfattning om

världen som Sire senare påstår att postmodernismen har en naturalistisk grund som

förnekar Guds existens: ”Postmodernism (…) accepts the foundation at the heart of

naturalism: Matter exists eternally; God does not exist”18

. Med begreppet naturalismen

menar jag härmed som ”åskådning enligt vilken naturen är det enda som existerar och är

verkligt.”19

Den postmodernistiska världsbilden har en naturalistisk grund som den

delar med modernismen men samtidigt utgör en reaktion mot den.20

Lyotards slutliga

svar i sin essä Svar på frågan: Vad är det postmoderna? visar tydligt att det finns

medvetet vald riktning hos postmodernismen: Han skriver att postmodernismen är ”krig

14 Hassan, Ihab. Postmoderna tider? Mot ett begrepp om postmodernismen.1982. s.65

15

Ibid. s.69. 16

Ibid. s. 72. 17

Sire, James W. 2009. s.217 18

Ibid. s.217. 19

NE:s Ordbok. Vol.2 s.445. ”Naturalismen” 20

Hassan beskriver ordet postmodernism som ”frammanar den företeelse som det vill överträffa eller

undertrycka, själva modernismen” (Hassan. s.65)

14

mot helheten, låt oss vittna om det oframställbara, låt oss aktivera det som skiljer, låt oss

rädda namnets ära”21

.

21 Postmoderna tider?1986. s.93.

15

Dagens kunskapssyn

Frågan om ”Vad är kunskap?”

Det är nästan varje dag läser man något problematiskt om skolan i massmedia, sociala

media eller en någon forskningsrapport. Det känns som om skoldebatt alltid har varit

aktuellt i Sverige, särskilt de sista tio åren. Det oftast handlar om ”den oroande

utvecklingen i den svenska skolan”22

att allt fler elever inte når sina kunskapsmål och

man diskuterar vad man ska göra åt den negativa trenden. Men samtidigt finns det

många som undrar även varför den oroande utvecklingen har skett. Synen på kunskap

har både med skolans identitet och huvuduppgift att göra och dessutom är det just

kunskapsutvecklingen som är kärnan i problematiken. Därför är frågan om ”Vad är

kunskap?” bland de viktigaste frågorna att ställa i detta sammanhang. Följande

meningar från introduktion till Lärarförbundets antologi I kunskapens namn (2007)

förklarar situationen:

Det pågår en kamp om skolan och synen på kunskap. I dagens nygamla debatt om

skolan används begreppet kunskap som slagträ för att vinna politiska poänger.

Oftast reduceras kunskap till det som enkelt går att mäta och någon diskussion om

vad vi egentligen menar med kunskap förs inte.23

Här påpekas ett grundläggande problem i skoldebatten nämligen att det inte finns någon

klar konsensus om vad kunskap egentligen är – på grund av att man inte har fört

diskussionen om kunskapsbegreppet. Även Bernt Gustavsson påpekar i sin bok

Utbildningens Förändrade Villkor (2009) att bildning och kunskap har varit

”styvmoderligt behandlade i litteraturen såväl inom pedagogik som inom andra

ämnen”24

trots att begrepp om kunskap, tillsammans med begrepp om bildning och

demokrati, är viktiga att förstå innebörden av.

22 Sydsvenskan. ”S vill ha extra skoldebatt.” 2013-05-03. http://www.sydsvenskan.se/sverige/s-vill-ha-

extra-skoldebatt/ hämtad 2013-05-31 23

Lärarförbundet. 2007. s.6

24 Gustavsson, Bengt. 2007. s. 9.

16

Kunskap förekommer i dag i många olika former och det finns lika många

uppfattningar om vad som är dess kärna och olika uttrycksformer. (…) Här finns

ett stort gap mellan bedriven utbildningspolicy, talet om att vi lever i ett

kunskapssamhälle och förståelsen av vilken betydelse kunskapsbegreppets vidgade

innebörd har för olika former av utbildningar.25

Gustavsson påpekade samma problematik även tidigare i sin bok Vad är Kunskap?

(2002):

”Kunskap” har blivit kodordet framför andra i debatten om skola och utbildning.

Men frågan om vad som menas med kunskap och vilken kunskap som ska

premieras förblir oreflekterad.26

Det verkar som om situationen inte har förändrats så mycket under en tid: många

använder ordet ”kunskap” och ställer frågan ”Vad är kunskap?” men det är svårt att

komma till någon konsensus. Man kan säga att samförstånd av vad kunskap är saknas i

skoldebatt. En kommunpolitiker i Sigtuna Samuel Kazen Orrefur t.ex. uttrycker sin

frustration över situationen med en oklar syn på kunskap i sin artikel Skolans

kunskapssyn är felaktig! (2010) :

Den svenska skolan är ett stort pedagogiskt misslyckande. Ingen har förstått hur

inlärning fungerar och vad kunskap egentligen är.27

Det finns dock en enhetlig uppfattning vad gäller skolan i Sverige: ingen är riktigt nöjd

med situationen, framför allt, inte med svenska elevers ställning vid internationella

jämförelser. Den svenska forskaren Andreas Nordin skriver i sin doktorsavhandling

Kunskapens politik – en studie av kunskapsdiskurser i svensk och europeisk

utbildningspolicy (2012) följande:

Frågor kring skola och utbildning är ständigt aktuella i den offentliga debatten.

Ofta tar diskussionerna sin utgångspunkt i resultaten från någon av de

internationella kunskapsmätningar som genomförs med jämna mellanrum.28

Han påpekar samtidigt att det finns tendens att kunskap betraktas och behandlas något

som ett enkelt mätbart ting. Han fortsätter

25 Ibid. s. 37.

26 Gustavsson, Bengt. 2002. s. 27.

27

www.newsmill.se/artikel/2010/09/01/skolans-kunskapssyn-r-felaktig 2010. Hämtad 2013-03-27.

Orrefur påstår utan källhänvisning som följande: ”Inlärningsprocessen kan beskrivas som ett träd.

Kunskap är en frågestruktur, information är detaljer som kopplas på frågestrukturen och likt löv på träd

utan större fara kan falla till marken när det blir höst.” 28

Andreas Nordin. 2012. s. 6

17

Vad som däremot sällan diskuteras i debattprogram eller på ledarsidor är hur den

kunskap som presenteras i dessa mätningar ska förstås. Kunskap framställs som

något oproblematiskt som på ett självklart sätt kan göras till föremål för olika typer

av mätningar och jämförelser.

Åter ser vi en oklarhet kring kunskapsbegreppet trots att begreppet faktiskt är helt

centralt i utbildningen. Men vilken kunskapssyn grundar de internationella

undersökningarna sina studier på?

PISA- undersökning

En av de stora internationella undersökningarna är PISA (Programme for International

Student Assessment). På Skolverkets hemsida kan man läsa vilka ämneskunskaper som

in gick i undersökningen 2009 men närmare än så preciseras inte.

Nästan en halv miljon 15-åringar från sammanlagt 65 länder eller regioner har deltagit i

PISA 2009. I Sverige deltog 4 567 elever. PISA är en OECD-studie som mäter

kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap29

.

Om man närmare vill ta reda på om kunskap som mättes av PISA, kan man läsa en

rapport Rustad att möta framtiden” som Skolverket har gett ut 2010 efter den

undersökning som Sverige deltog i 2009. Enligt rapporten avser PISA att undersöka

följande färdigheter:

Snarare än att utvärdera elevers förmåga att återge kunskaper i relation till kursplaner avser

PISA att mäta kunskaper och färdigheter som bedöms vara nära relaterade till vardagslivet

och av betydelse i det vuxna livet. 30

Det ska påpekas att rapporten säger att PISA 2009 har fokuserat inte ”att utvärdera

elevers förmåga att återge kunskaper i relation till kursplaner ”. Formuleringen kan

tolkas att PISA- undersökningen inte mäter elevers kunskaper som relaterade till

Sveriges kursplaner, det vill säga innehåll och kunskapskrav i varje ämne. Det betyder

att PISA inte prioriterar att mäta elevers faktakunskaper utan att mäta elevers förmåga

att utnyttja kunskap. På OECD:s hemsida kan man direkt läsa hur PISA förklarar sin

undersökning:

29 http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/internationella-studier/pisa/sverige-tappar-i-bade-

kunskaper-och-likvardighet-1.96011 hämtad:2013-05-01 30

Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och

naturvetenskap. Skolverket. 2010. s.6.

18

PISA is the only international education survey to measure the knowledge and

skills of 15-year-olds, an age at which students in most countries are nearing the

end of their compulsory time in school. (…) Rather than examine mastery of

specific school curricula, PISA looks at students’ ability to apply knowledge and

skills in key subject areas and to analyse, reason and communicate effectively as

they examine, interpret and solve problems.31

(Mina betoningar.)

PISA- undersökningar fokuserar på att mäta elevers förmåga att tillämpa kunskap och

färdighet genom att analysera, resonera och kommunicera effektivt. Vad innebär detta?

Det verkar som PISA avser att just de ovannämnda förmågorna är intressantare eller

viktigare att mäta än själva ämneskunskap.

Överensstämmer PISA:s prioritering gällande kunskapsmätning med kunskapssynen

i svenska styrdokument? Vi ska titta närmare på ett styrdokument, närmare bestämt en

svensk läroplan.

Läroplan GY11

Styrdokumentet Läroplan för Gymnasieskola 2011 (Gy11) definierar kunskap enligt

följande:

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former –

såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar

med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra

kunskapsformen.32

Kunskap förklaras här genom fyra olika kunskapsformer; fakta, förståelse, färdighet

och förtrogenhet. Varifrån kommer dessa begrepp? Bernt Gustavsson ger i Vad är

kunskap? en historisk tillbakablick genom att hänvisa till 1992 års läroplanskommitté,

”Skola för bildning”, som för första gången i Sverige vidgade och problematiserade

begreppet kunskap och presenterade en indelning i följande fyra olika former av

kunskap:

Faktakunskap som information, regler och konventioner.

Förståelsekunskap som att uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen.

Färdighetskunskap som att vi vet hur något ska göras och kan genomföra det.

Förtrogenhetskunskap som bakgrundskunskap eller kunskapens tysta dimension i

en kunskap som är förenad med sinnliga upplevelser och som kommer till uttryck

i bedömningar.33

31 http://www.oecd.org/pisa/pisafaq/#background_and_basics Hämtad: 2013-05-02

32 Läroplan för Gymnasieskola 2011. Skolverket. 2011. s.8.

33 Gustavsson. 2002. s.23-24.

19

Man kan tydligt se att de fyra kunskapsformer som anges i Gy11fanns redan här.

Gustavsson skriver att Aristoteles välkända tal om tre former av kunskap – episteme:

vetenskaplig-teoretisk kunskap, techne: praktisk-produktiv kunskap, fronesis: praktisk

klokhet – kan följas som trådar genom historien. Man kan se kopplingar mellan dessa

aristoteliska begrepp för kunskapsformer och Skolverkets beskrivningar av

kunskapsformer ovan. Det är intressant att Gustavsson lyfter fram dessa

kunskapsformer som följer:

I en god utbildning finns dessa tre former av kunskap representerade i en väl

avvägd balans. Att veta, att kunna och att vara klok, står inte i motsättning till

varandra.34

Gy11 betonar sedan vikten av att kunna använda kunskap:

Det är skolans ansvar att varje elev (…) kan använda sina kunskaper som redskap för

att

formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem

reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära

kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden

lösa praktiska problem och arbetsuppgifter35

Som kunskapsinnehåll, förutom ämneskunskaper anger Gy11bland andra kunskaper om

förutsättningar för en god hälsa

centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet

de mänskliga rättigheterna

de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia

samhälls- och arbetsliv,

internationell samverkan och globala samband36

Dessa kunskapsinnehåll speglar Skollagen (2010:800) som fastställer skolans

värdegrund och uppgifter:

Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att

elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers

utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och

förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande

demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.37

34 Ibid. s.14

35 Gy11. s. 9.

36 Gy11. s.9-10.

37 Gy11. s.5.

20

Man kan sammanfatta det så att kunskap i läroplanen ges en beskrivningen i konkreta

former – fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Kunskap behandlas som redskap

som ska kunna användas i olika intellektuella och praktiska handlingar. Dessutom ska

skolan förmedla sådana kunskaper som en ”god medborgare” behöver. En sådan

medborgare är förutsättningen för ett fungerande demokratiskt samhälle. Man kan

konstatera att kunskapssynen i läroplanen är målinriktad och pragmatiskt inriktad både

på individens och på samhällets nivå.

I föregående avsnitt har vi sett att PISA- undersökningen fokuserar på att mäta hur

elever använder kunskap, med andra ord, att mäta elevers förmåga att utnyttja redan

vunnen kunskap genom att eleverna ska visa att de kan analysera och lösa problem.

Som vi har sett ovan betonar även styrdokument GY11 vikten av elevers förmåga att

använda kunskap.

Jag konstaterar avslutningsvis att frågan ”Hur använder man kunskap?” har varit mer

fokus i skolvärlden än frågan ”Vad är kunskap?” Så nästa fråga är varför man har

prioriterat användningen av kunskap snarare än kunskapens innehåll. Jag sökte först

svar hos postmodernismen från 1970-talet men så småningom märkte jag att ett svar

kunde hittas lite tidigare än så – omkring sekelskiftet mellan 1800-talet och 1900-talet.

Nästa kapitel handlar om progressivismen vars rötter är i den amerikanska

pragmatismen.

21

Kunskapssyn hos progressivismen

Den amerikanska pragmatismen

När man läser litteratur och artiklar angående kunskap och lärande i modern tid, kan

man knappast undgå namnet på den amerikanske filosofen och pedagogiske teoretikern

John Dewey (1859-1952). Dewey levde i USA under en period som präglades av bl. a

det amerikanska inbördeskriget (1861-1865) och den amerikanska

medborgarrättsrörelse (1896-1954) och två världskrig (1914-1917, 1939-1945)

däremellan – vilket innebär att han levde i ett samhälle som förändrades mycket och

dramatiskt i många avseende. Tillsammans med Charles S. Peirce (1839-1914) och

William James (1842-1910), var Dewey en av de ledande filosoferna inom den

amerikanska pragmatismen som kort kan förklaras som ”det som praktiskt fungerar ses

som en korrekt uppfattning av omvärlden”38

. Med andra ord hävder pragmatismen att

”ett påståendes mening är dess praktiska konsekvenser”39

.

Sven-Eric Liedman skriver i sin bok Ett oändligt äventyr (2001) att pragmatismen

betonar teoriernas praktiska sida. Han fortsätter:

Riktningen har sitt namn efter det grekiska ordet pragma i betydelsen handling.

Enligt pragmatismen är det som vi betraktar som sanningar inte ett slags

avbildningar av verkligheten utan riktlinjer för handling.40

Med andra ord, betraktas sanning som inte något stilla påstående, utan något som pekar

åt rörelser (handling) inom pragmatismen.41

38 NE. Vol. 4. 1990. ”Dewey, John.” s. 536.

39 NE. Vol.15. 1994. ” pragmatism” s.256.

40 Liedman, Sven-Eric. 2001. s.126.

41 “Pragmatism holds that truth is modified as discoveries are made and is relative to the time and place

and purpose of inquiry.” http://encyclopedia2.thefreedictionary.com/pragmatism hämtad 2013-05-17

22

Deweys pedagogiska filosofi – progressivismen

Som pedagog ville Dewey ”överbrygga klyftan mellan tanke och handling: eleverna

skulle lära sig genom att i skolan utföra praktiska uppgifter”42

. Det kan kort kallas för

”learning by doing” som har blivit ett känt motto inom skolvärlden i många länder. En

av Deweys mest kända böcker heter Democracy and Education (Demokrati och

uppfostran.1916) och fick stor uppmärksamhet i världen, inte minst i Sovjet under

1920-talet. Enligt Deweys pedagogiska filosofi, progressivismen, skulle undervisningen

kopplas till varje elevs individuella intressen och läggning och arbetsformerna skulle

vara aktivitetsinriktade.43

Roger Säljö skriver i sin artikel Lärande, kunskap och kampen mellan traditionalism

och progressivism (2007) att progressivismen är en politisk, filosofisk rörelse i USA

mot ekonomisk och social ojämlikhet och mot konservatism:

USA var progressivismen som mest inflytelserik under de första decennierna av

1900-talet, men inom utbildning och skola lever dessa idéer ännu. Den mest

inflytelserika företrädaren för progressivismen inom skolans område var utan

tvekan John Dewey, som mycket aktivt drev tesen att skolan ska bedriva en

undervisning som utgår från barns och ungas livssituation och som är relevant för

deras framtida liv.44

Den pedagogiska progressivismen betonar att när samhället förändras måste elevers sätt

att lära och skolans sätt att undervisa förändras. Säljö nämner sedan som 1900-talets

reformister inom pedagogik tillsammans med Dewey bl. a. Jean Piaget (1896-1980),

Lev Vygotskij (1896-1934), Maria Montessori (1870-1952) och Jerome S. Bruner

(1915-).45

Vilken syn på kunskap och lärande har då progressivismen? Man betraktar, enligt

progressivismen, lärande som en konsekvens av människors egen aktivitet som

nämndes ovan som ”learning by doing”. Säljö fortsätter: ”kunskaper förutsätter en aktiv

individ som genom sitt engagemang tillägnar sig förståelse och insikt.” 46

42 NE. Vol. 4. 1990. ”Dewey, John.” s. 536.

43 Ibid. s. 536.

44 Säljö, Roger. 2007. s. 13.

45 Ibid. s.17.

46 Ibid. s. 18

23

Kunskap och Darwinismen

Men när det gäller begreppet kunskap verkar det som om det inte är lika enkelt att

förklara: ”en sådan kunskapssyn är svårare att artikulera i den allmänna debatten helt

enkelt därför att den är något mer abstrakt och svårfångad.”47

Om man bättre ska kunna

förstå kunskapssynen hos Dewey, får man gå tillbaka till den amerikanska

pragmatismens grundläggande förståelse av kunskap. Som nämndes ovan är Charles S.

Peirce bland de första betydelsefulla pragmatikerna och han var faktiskt en av de lärare

som undervisade Dewey, som doktorand i filosofi48

, på Johns Hopkins University.49

Bernt Gustavsson förklarar Peirce grundtanke om kunskap som följer:

kunskap har sin grund i våra handlingsvanor, det vi vant oss vid som ett riktigt sätt

att handla. Det vi tror kallade han för trosvanor. När vi blir överraskade och våra

vanor bryts, eller när vi stöter på ett problem som gör att vi måste tänka om, så

uppstår ny kunskap. Kunskap är kombinationen av att reflektera och att handla.

Det är själva problemen vi stöter på som gör att kunskap utvecklas och på det sättet

är den kunskap vi utvecklar aldrig absolute säker. Vi har kunskapen som redskap

och det avgörande är hur fruktbar den är i förhållande till de problem vi har.50

(Mina betoningar.)

Det är intressant att Peirces syn på hur ny kunskapskapas/uppstår påminner om

Friedrich Hegels (1770-1831) tes – antites – syntes dialektik: det vill säga ”metoden att

komma till verklig kunskap som verklighetens egen utvecklingsgång”51

. Kunskap

betraktas som något som utvecklas. ”Hos Hegel mynnar tes och antites i Andens

tankeutveckling ut i en syntes, som i sin tur kan bilda utgångspunkten för en ny antites

osv.” 52

Även om Peirce kunskapssyn skiljer sig från Hegels, kan man betrakta Peirce

syn på den kunskapsbildande processen liknar Hegels. Det kan även noteras att Dewey

har stått under inflytande från en neo-hegeliansk filosof – också lärare på Johns Hopkins

University, George S. Morris (1840-1889).

Once he completed his Ph.D. in Philosophy in 1884, Dewey began teaching

philosophy at the University of Michigan and remained there for 10 years (Field,

2007). During this time Dewey wrote two books expressing his early ideas in

47 Ibid. s. 19.

48 “Ph.D. in 1884 with a dissertation on ‘Kant’s Psychology’”. Westbrook, Robert B. 1993.

49 http://www.thephilosophynet.com/peirce.htm Hämtad 2013-05-04

50 Gustavsson, Bernt. 2011. s.73.

51 NE. Vol. 4.1990. ”dialektik”. s. 548.

52 NE.vol.17. s. 593.

24

Hegelian Idealism, a philosophical framework that accounts for the relation of

mind and nature; the subject and object of knowledge, psychology, the state,

history, art, religion, and philosophy (Field, 2007).53

Man kan konstatera att Dewey, åtminstone i början av sin akademiska karriär,

intresserade av Hegel.54

Hegel ägnade sig åt att beskriva idéers utveckling medan

Charles Darwin (1809-1882) fokuserade på biologiska arters evolution. Peirce

absorberade båda typerna av utveckling. Peirce tänkande är således genomsyrat av den

evolutionära idén.55

Och på ett sätt kan man se samma tendens hos den unge Dewey.

Hartman skriver:

Arvet från Darwin märks t ex i hans sätt närma sig samhällsfrågor. Deweys

pedagogiska teorier betecknades länge just som biologisk pedagogik 56

Ett av nyckelbegreppen för att kunna förstå pragmatismens kunskapssyn är just

begreppet utveckling (evolution). Man kan säga att pragmatismen – och därmed Peirce

och Dewey – är djupt påverkad av utvecklingsteorin i vidare bemärkelse. Medan Dewey

studerade på University of Vermont, innan han kom in på Johns Hopkins University,

fördjupade han sig i darwinismen genom sin lärare G.H. Perkins och Lessons in

Elementary Physiology, skriven av T.H. Huxley, en känd engelsk evolutionist. Teorin

om naturligt urval präglade starkt Deweys idéer under hela hans liv, framför allt vikten

av fokusering på samspelet mellan den mänskliga organismen och dess miljö i

psykologiska och kunskapsteoriska frågor.57

Deweys kunskapssyn går hand i hand med

Darwins teori om naturligt urval: t ex anser Dewey att kunskap inte är beständig utan

ständigt föränderlig, växande och utvecklande för att kunna anpassas till omgivningen.

Teorin om naturligt urval handlar mycket om samspelet mellan organism och miljö. På

53 http://www.icels-educators-for-

learning.ca/index.php?option=com_content&view=article&id=6&Itemid=24 hämtad 2013-05-10

54 ”Från Hegel känner man igen Deweys förkärlek att tänka och skriva i dialektiska begrepp: demokrati

och uppfostran, barnet och läroplanen, erfarenhet och utbildning. I dessa och andra begreppspar anges

olika spänningsfält och möjligheter till interaktion och därmed också möjligheter till utveckling.” ”Arvet

efter Hegel märks genom att han gärna betraktar världen i termer av dialektiska relationer.” Hartman,

Sven. Dewey läst idag. Gem-rapport nr 3. 2003. s.5, 6. 55

http://plato.stanford.edu/entries/peirce/ hämtad 2013-05-04 56

Hartman, Sven. 2003. s.5. 57

http://www.iep.utm.edu/dewey/ hämtad 2013-05-06

25

liknande sätt anser Dewey att produktiv utveckling av kunskap syftar till människans

aktiva omstrukturering av de egna villkoren för överlevnad och utveckling.58

Dewey föreläste om Charles Darwin and His Influence on Science vid Columbia

University 1909 och publicerade året därpå föreläsningstexten. Han förklarar att

utvecklingsteorin är en intellektuell upprorsmakare/rebell i förhållande till en

tvåtusenårig tradition (kristen världsåskådning) som baseras på antagandet av en fast

och definitiv förståelse av natur och kunskap. Det är viktigt att notera att Dewey hävdar

att On The Origin of Species (Om arternas uppkomst: 1859) introducerade ett tänkesätt

som skulle förändra kunskapens logik och därmed i slutändan åstadkomma förändringar

även inom moral, politik och religion.59

Fallibilism

Det andra nyckelbegreppet för att förstå pragmatismens kunskapssyn är fallibilism:

”åsikten att ingen kunskap, inte ens vetenskaplig kunskap, är med absolut säkerhet

sann”.60

Peirce betraktar kunskap som något som hela tiden förändras. Med andra ord,

tror han inte att det finns någon absolut ofelbar kunskap. Men han tänker samtidigt att

genom forskarnas samarbete, gemensamma vetenskapliga undersökningar och kritiska

dialog kommer man närmare sanningen.61

Dewey avvisar ”foundationalism” och

accepterar den fallibilism som är karakteristisk för pragmatismen. Han anser att varje

påstående med kunskapsanspråk har denna status endast preliminärt. Kunskap är knuten

till dess lämplighet att ge en sammanhängande förståelse av världen som grunden för

människors handlande. 62

Det är inte svårt att se sambandet mellan fallibilism och den processbetonade

pedagogiken: Att betrakta kunskap som icke-beständig och utvecklande leder till en

58 Som ovan.

59 http://members.door.net/arisbe/menu/library/aboutcsp/Dewey/Darwin.htm . hämtad 2013-05-05

60 ”Termen är framför allt förknippad med C.S. Peirce och Karl Popper.”NE. Vol.6. 1991. ”fallibilism”.

s.118.

61 http://www.thephilosophynet.com/peirce.htm hämtad 2013-05-04

62 http://www.iep.utm.edu/dewey/ hämtad 2013-05-06

26

större betoning av inlärning som process än som mål. Ett utmärkande drag hos

progressivismen är att lägga tonvikten vid processen att söka efter lösning (kunskap);

det vill säga att de läroprocesser som leder fram till ny kunskap ska premieras.63

Men

här finns en motsättning som är återkommande i skoldebattssammanhang, nämligen

progressivismen i kontrast till förmedlingspedagogiken (som betonar det färdiga

resultatet). Det är emellertid logiskt att Dewey betraktar lärarens uppgift snarare som

handledning än som kunskapsförmedling utifrån den här synen på kunskap. Eftersom

kunskap betraktas som något obeständigt så är kunskap i princip inte något som kan

förmedlas. Läraren ska i stället hjälpa och handleda eleven att generera egen kunskap

som eleven kan tillägna sig genom egna frågor. Dewey försvarade under hela sitt

yrkesverksamma liv principen om frågandeprocessen genom att argumentera för att det

är det enda riktiga sättet att förstå hur man vinner kunskap.64

Instrumentalism

Dewey menar att eleven, genom att formulera ett problem och arbeta med eller

reflektera över problemet, kan hitta en lösning (ny kunskap) på egen hand. Och den

nyvunna kunskapen kan i sin tur leda till nästa nya problem med dess lösning. Det kan

betyda att kunskap är ett redskap som kan eleven till ny kunskap.

Det tredje nyckelbegreppet att förstå pragmatismens kunskapssyn är således att kunskap

betraktas som ett redskap. Hos Dewey är den här synen på kunskap tydlig. Kunskap har,

i första hand, inget egenvärde utan det är kunskapens fruktbarhet och användbarhet, det

vill säga kunskapens nytta och funktion, som betraktas som värdefull. Dewey använder

begreppet instrumentalism för att uttrycka kunskapens praktiska användbarhet

(instrumentality) i ledning och styrning av interaktionen mellan organism och miljö.65

Följande definition av begreppet instrumentalism sammanfattar väl Deweys filosofi

kring kunskap och utbildning:

[The]Philosophy advanced by John Dewey holding that what is most important in a

thing or idea is its value as an instrument of action and that the truth of an idea lies

63 Gustavsson, Bernt. 2002. s.44.

64 http://www.iep.utm.edu/dewey/ hämtad 2013-05-06

65 http://www.iep.utm.edu/dewey/ hämtad 2013-05-06

27

in its usefulness. Dewey favored these terms over the term pragmatism to label the

philosophy on which his views of education rested. His school claimed that

cognition has evolved not for speculative or metaphysical purposes but for the

practical purpose of successful adjustment. Ideas are conceived as instruments for

transforming the uneasiness arising from facing a problem into the satisfaction of

solving it.66

(Mina betoningar.)

Kunskap och demokrati

En av de praktiska mål som är fruktbar/framgångsrik anpassning är demokrati.

I Demokrati och utbildning uttrycker Dewey att utbildningens viktigaste funktion är att

forma demokratiska medborgare.67

Som nämndes ovan var Dewey en ledande och inflytelserik filosof och pedagog i sin

tid. Det är symboliskt att han föddes 1859 samma år som Darwins Om arternas

uppkomst publicerades. När han dog 1952 hade det kalla kriget (ca.1946-1990) mellan

USA och Sovjetunionen inletts. När Sovjetunionen, före USA, lyckades att sända upp

Sputnik i omloppsbana runt jorden 1957, kom nyheten som en chock för USA att deras

vetenskapliga teknik låg efter Sovjetunionen. Många skyllde på Deweys och

progressismens läror och kritiserade dem att de orsakade sämre kunskapsutveckling,

framför allt i naturvetenskap och matematik i USA.68

Robert B. Westbrook beskriver:

Dewey proved to be a convenient symbol of opprobrium for ‘fundamentalists,’

worried about the decline of intellectual standards in schools and the threat this

posed to a nation involved in a Cold War with Communism. Following the launch

of the Russian space satellite ‘Sputnik’, as two historians of the period have said,

‘the already swelling outcry against the educational system became a deafening

roar. Everyone joined in —the President, the Vice-President, admirals, generals,

morticians, grocers, bootblacks, bootleggers, realtors, racketeers—all lamenting the

fact that we didn’t have a hunk of metal orbiting the earth and blaming this tragedy

on the sinister Deweyites who had plotted to keep little Johnny from learning to

read’69

Deweys pedagogik har varit kontroversiellt sedan länge inte minst för elevernas

studieresultat – ironiskt nog för att Deweys betoning är just nyttan av skolverksamhet.

Men om man ser från ett kunskapssyns perspektiv, har Deweys fokus från början varit

på kunskapsutveckling för att elever kan anpassa till sin miljö, det vill säga, ett

66 http://encyclopedia2.thefreedictionary.com/Instrumentalism Hämtad 2013-05-09

67 Gustavsson, Bernt. 2011. s.73.

68 http://plato.stanford.edu/entries/education-philosophy/ Hämtad 2013-05-04 69

Westbrook, Robert B. “JOHN DEWEY”. Prospects: the quarterly review of comparative

education.Paris, UNESCO:vol. XXIII, no. 1\2, 1993. s.89.

28

demokratiskt samhälle snarare än kunskap i för sig. Jag anser därför är det viktigt att

man ska reflektera över grundläggande frågor när det gäller fråga om skola och

utbildning – om skolans identitet och utbildningens huvudsyfte. Är skolans och

utbildningens huvudfokus tillägnelse av kunskap eller är det vilken nytta kunskapen

medför?

Emellertid uppmärksammades progressivismen igen i världen. I nästa avsnitt ska jag

utforska hur progressivismen har påverkat Sverige.

29

Progressivismen i svenska skolor

Från kristendoms- till demokratifostran

Deweys Intresse och viljeansträngning publicerades 1902 i tidskriften Skolan i Sverige

och det var första gången som hans text hade översatts till svenska70

. Den progressiva

pedagogiken har sedan dess kommit att djupt prägla svenska skolan. Göran Linde

skriver i Skolverkets intern rapport: ”Progressivismens idéer har fått ett starkt

genomslag i talet om skolan och manifesterats i läroplanssupplement och som normativt

stoff i lärarutbildning alltsedan 1950-talet.”71

Vad har hänt under de 50 år? Hur har

progressivismen gradvist påverkat svenska skolor? Man kan emellertid tydligt se

progressivismens inflytande i Sverige redan i 1919 års undervisningsplan för rikets

folkskolor.72

Enligt Sven Hartman ändrades tre ämnen biblisk historia, bibelläsning och katekes

till ett ämne kristendom, vilket innebar en större betoning på Nya testamentet och

Bergspredikan samtidigt som kyrkohistoria och katekes försvann: därmed reducerades

antalet undervisningstimmar för kristendom med mer än hälften. Katekesläsning

stadgades i 1686 års kyrkolag73

. Enligt lagen var katekesläsning föräldrars

undervisningsplikt i kristendom. Barnen skulle läsa och kunna utantill Lilla katekes

(1529, svensk översättning ca.1544) skriven av Martin Luther (1483-1546). 1919 års

undervisningsplan innebär att ansvaret för barnens utbildning förflyttas från föräldrarna

och kyrkan till skolan. Det är naturligtvis inte enbart progressivismen som påverkade

70 http://www.ur.se/Tema/Didaktikens-verktyg/Teknik-och-larande/5.-En-ny-teknik-en-ny-produktion-ett-

nytt-larande hämtad 2013-05-09 71

Linde, Göran. Intern rapport Mål och kunskapsformer i gymnasieskolans kursplaner. Skolverket. 2004.

s.11-12 72

http://www.ur.se/Tema/Didaktikens-verktyg/Teknik-och-larande/5.-En-ny-teknik-en-ny-produktion-ett-

nytt-larande#Tillbaka7 hämtad 2013-05-10 73

http://www.lararnashistoria.se/sites/default/files/wB_Lararhistoria_0002.pdf hämtad 2013-05-10

30

detta beslut74

men man kan inte förneka att betydelsen av progressivismens inflytande

för förändringar i frågan.

En mer enhetlig skola för de breda massorna tog form ungefär samtidigt med att

Sverige fick en parlamentarisk demokrati och det var samlingsregeringen mellan

liberaler och socialdemokrater som förde den moderna skolreformen i hamn. Den

innehöll utförliga anvisningar för varje ämne och minskade antalet kristendomstimmar

betydligt. Katekesläsningen slopades i stort sett. I stället fick historia, geografi,

modersmålet och hembygdskunskapen större utrymme och den metodiska inriktningen

mot det praktiska livets kunskaper blev tydligare. 75

Det är intressant att innan man tog beslut om avskaffande av katekesläsning blev det

under flera dagar i riksdagen mycket teologiska debatt, framför allt om ”uttolkningen av

formuleringarna i Luthers lilla katekes”.76 En av dem som talade för reformen var en

liberal politiker vid namn Fridtjuf Berg (1851-1916). Det intressanta med honom är att

han var bland de första som introducerade Deweys progressivism i Sverige i början av

1900-talet.77

Han var riksdagsledamot 1891-1916 och ecklesiastikminister78

1905-1906

och 1911-1914. Emellertid innebar 1919 års undervisningsplan en stor förändring i

svensk skolhistoria – nämligen skolans huvuduppgift att lära kristendomen ersattes med

att ge medborgarutbildning. Sven Hartman sammanfattar:

I samband med 1919 års studieplan påbörjades en målinriktad modernisering av

den obligatoriska skolan. Skolans tidigare huvuduppgift att fostra

församlingsmedlemmar inför konfirmationsläsningen ersattes av uppgiften att ge

medborgarutbildning i en nation med allmän rösträtt. I mitten av 1900-talet kom

denna pedagogik att särskilt inriktas på demokratifostran. Detta var den bärande

tanken i det stora grundskoleprojektet som drevs under den senare halvan av 1900-

talet. (Nicklasson, 2007) Skolan skulle vara en spjutspets in mot framtiden; den

skulle vara ett viktigt instrument för samhällets fortsatta modernisering; detta

krävde också hela skolväsendets fortsatta sekularisering.79

(Min betoning.)

74 Man kan t ex nämna Ellen Key (1849-1926) och Johan Fredrik Herbart (1776-1841) som betydelsefula

pedagoger. 75

http://www.lararnashistoria.se/article/folkskolans_historia_1900 hämtad 2013-05-10 76

Hartman, Sven. 2009. s.86.

77 Ibid. s.102.

78 Motsvarande dagens utbildningsminister fast även med ansvarig för kyrkor. Olof Palme var den sista

ecklesiastikminister och den första utbildningsministern.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ecklesiastikminister hämtad 2013-05-12 79

Hartman, Sven. s. 89.

31

Det är mycket intressant att Hartman här använder den socialdemokratiske politikern

och statsministern Olof Palmes (1927-1986) kända uttryck ”Skolan ska vara en

spjutspets mot framtiden” från hans tid som utbildningsminister. De här orden citeras

för att förklara andan i den tidens stora grundskoleprojekt – skolan skulle vara

instrument för samhällets utveckling – precis som en av Deweys största övertygelser.

Den socialdemokratiska politikern och diplomaten Alva Myrdal (1902–1986) arbetade

för en skolreform under 1940-talet genom att introducera amerikansk utbildning som

hon ansåg vara utformad för att skapa ett demokratiskt samhälle. Ulf P. Lundgren

skriver i Utbildningsforskning och utbildningsreformer: ”Tillsammans med Oscar

Olsson kom hon att bli en av de mest framträdande förespråkarna inte bara för en

enhetsskola utan också för en progressiv pedagogik.”80

(Min betoning.)1941 gav hon

tillsammans med sin man Gunnar Myrdal (1898-1987) ut en bok som heter Kontakt

med Amerika. Enligt boken ska den nya skolan ”präglas av mera frihet och större

respekt för barns olika personligheter” genom ” individualisering av undervisningen”.81

År 1943 publicerade den socialdemokratiske riksdagsmannen och skolpolitikern Oscar

Olsson (1877-1950) debattskriften Demokratins skolor som handlar om den progressiva

reformrörelsen som bygger på Dewey. Olsson skriver: ”Läraren kunde inom klassens

ram differentiera under hela skoltiden genom att individualisera sin undervisning.

Passiv klassrumspedagogik skulle om inte ersättas så i alla fall kompletteras med

aktiv.”82

Här kan man se ett spår av eller likhet med Deweys elev- och

aktivitetscentrerade pedagogik.

Myrdals och Olssons arbete resulterade 1946 års skolkommissions förslag till

”radikala förändringar när det gällde skolans demokratiska uppdrag”83

att skolan skulle

ge demokrati fostran.

Genom denna kommissions arbete fick enhetsskoletanken (grundskolan) sitt första

politiska genombrott i svensk skolpolitik. Skolkommissionen sammanfattade

skolans uppgifter i flera punkter, förutom nytt innehåll i kunskapsämnen fanns mål

om att skolan skulle ge allmänbildning, estetisk fostran, yrkesfostran, social

fostran, hälsofostran och personlighetsdaning, det vill säga fostran till demokrati.

80 Lundgren, Ulf P. Utbildningsforskning och utbildningsreformer. Pedagogisk Forskning i Sverige. 2002

årg 7 nr 3. 2002. s. 234-5 http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/lundgren2.pdf hämtad 2013-05-10

81 http://www.ur.se/Tema/Didaktikens-verktyg/Teknik-och-larande/5.-En-ny-teknik-en-ny-produktion-ett-

nytt-larande#Tillbaka7 hämtad 2013-05-10 82

Som ovan. 83

http://www.lararnashistoria.se/article/folkskolans_historia_1900 hämtad 2013-05-13

32

Och man måste ge plats åt arbetsmetoder med starkare inslag av aktiverande

moment, inte bara mekaniskt rabblande av kunskaper.84

(Mina betoningar.)

Demokratifostran och en aktivitetsbetonad arbetsmetod är huvudingrediens i Deweys

pedagogiska program85

som vi hittills har sett och man kan se hur progressivismen

gradvist växer in i det svenska skolsystemet. Enligt 1955 års undervisningsplan stadgas

icke- konfessionell kristendoms undervisning av i folkskolan.86

År 1962 togs riksdagsbeslutet om en nioårig och icke-konfessionell grundskola.

Konfessionell folkskola avskaffades.87

Samtidigt byts ämnet kristendomskunskap till

religionskunskap.

Dewey har en stark övertygelse om att skolan ska vara konfessionslös –

kristendomen ska undervisas som en av de världsreligionerna inom ämnet religion.

1908 skriver han i en artikel:

Our [public] schools, in bringing together those of different nationalities,

languages, traditions, and creeds, in assimilating them together upon the basis of

what is common and public in endeavour and achievement, are performing an

infinitely significant religious work. They are promoting the social unit out of

which in the end genuine religious unit must grow. Shall we interfere with this

work? Shall we run the risk of undoing it by introducing into education a subject

which can be taught only by segregating pupils? This would be deliberately to

adopt a scheme which is predicated upon the maintenance of social divisions in just

the matter, religion, which is empty and futile save as it expresses the basic unities

of life.88

(Mina betoningar.)

Dewey använder här ord “the social unit”, ”genuine religious unit” och “the basic

unities of life” för att förklara sin övertygelse om vad (offentliga) skolor ska sträva efter

och vad de ska undervika. Han menar att den sociala enheten (unit) är något som skolan

ska sikta på genom att assimilera elever som har olika bakgrund på en vanlig och allmän

grundval. Från denna sociala enhet ska den äkta religiösa enheten växa, påstår Dewey.

Men det är otydligt vad han menar med ”den äkta religiösa enheten”. Om religion

84 Som ovan.

85 “I believe it is the business of every one interested in education to insist upon the school as the primary

and most effective instrument of social progress and reform in order that society may be awakened to

realize what the school stands for, and aroused to the necessity of endowing the educator with sufficient

equipment properly to perform his task.” Dewey, John. “My Pedagogic Creed”, School Journal vol. 54.

1897. s. 80. 86

Hartman, Sven. s. 99. 87

Även ”fortsättningsskolan, högre folkskolan, kommunala mellanskolan, realskolan och kommunala

flickskolan” ersatts med grundskola. http://www.lararnashistoria.se/article/folkskolans_historia_1900

hämtad 2013-05-13 88

Dewey, John. “Religion and Our Schools” Hibbert Journal 6. 1908. s. 807.

33

uttrycker sina grundläggande sammanhållningar av livet betyder det att den sociala

skillnaden upprätthållas. Dewey använder negativa adjektiv som ”tomt” och

”meningslöst” för ett sådant försök att kontrastera med den sociala enheten.

Det kan naturligtvis finnas andra förklaringar till att skolans huvuduppgift att lära ut

kristendom ersätts med demokratifostran, men Deweys argumentation verkar

övertygande för många i världen, framför allt i USA och nordeuropeiska länder. Man

kan säga att Deweys instrumentalistiska syn på kunskap ändrade skolans fokus från

kunskap som ett mål till kunskap som nytta för demokratin.

Enligt kristendom kan man säga att kunskap i för sig har ett värde: kunskap om Gud

och kunskap om människa/kosmos eftersom de kunskaperna kommer från Gud. Nästa

avsnitt ska jag jämföra kunskapssynen hos kristendom med progressivismens syn på

kunskap .

34

Kunskapssyn hos reformationskristendom

Den huvudsakliga skillnaden mellan Deweys progressivism och kristendomen hänger

samman med dess respektive lära om människans ursprung – å den ena sidan Darwins

utvecklingsteori och å den andra den bibliska uppfattningen om skapelsen. Mot denna

bakgrund kan man säga att denna skillnad speglar exakt svenska skolans avgörande

identitetsförändring – från en konfessionell institution till en icke-konfessionell

institution eller från kristenfostran till demokratifostran som sin huvuduppgift. Bland de

olika riktningarna inom kristendomen, har jag valt reformationskristendom för att den

utgjorde den svenska skolans grundvärde innan demokratin tog över den rollen som jag

tidigare nämnt i inledningen.

Kunskap är huvudmålet för båda institutionerna men synen på kunskap skiljer sig åt. På

vilket sätt är synen på kunskap relaterad till människosynen i dessa två synsätt? I det här

avsnittet vill jag fokusera på hur kristendom betraktar kunskap. Jag måste dock

begränsa min studie för att kunna fokusera på hur kristen kunskapssyn skiljer sig från

progressivismens.

Människans kunskap

Enligt den traditionella kristna uppfattningen baseras människans förmåga att tillägna

sig kunskap på läran om att människan är skapad till Guds avbild (1 Mosebok 1: 27) till

skillnad från andra djur. Det betyder bland annat att Gud, som har ett autonomt

(oberoende) förnuft och personlighet, skapade människan – till att likna honom – med

förnuft och personlighet89

. Människan är vidare inte en del av Gud utan hon är skapad.

Med andra ord finns det en avgörande skillnad mellan Guds väsen och människans. Gud

är den som har skapat och människan den som är skapad – likväl liknar människan Gud

som bärare av förnuft (dock inte autonomt) och personlighet. Om skillnaden mellan

Guds och människans kunskap skriver den amerikanske teologen och filosofen

Cornelius Van Til (1895-1987):

89 Gustavsson, Stefan. 1997. s. 215.

35

Christians believe in two levels of man’s existence as derived from the level of

God’s existence. For this reason, Christians must also believe in two levels of

knowledge, the level of God’s knowledge which is absolutely comprehensive and

self-contained, and the level of man’s knowledge which is not comprehensive but

is derivative and reinterpretative. Hence we say that as Christians we believe that

man’s knowledge is analogical of God’s knowledge.90

(Min betoning)

Enligt Van Til är människans kunskap analog till Guds kunskap, det vill säga att

människans kunskap inte är allomfattande utan osjälvständig, beroende av Gud, och en

form av ”efter-förståelse” (en förståelse i Guds fotspår). Guds kunskap och människans

kunskap skiljer sig till sitt väsen åt men det finns ett samband mellan dem, nämligen att

människans kunskap följer Guds absoluta allomfattande och sanna kunskap.91

Den kristna kunskapssynen skiljer sig från Deweys syn på kunskap – en kunskap som

utvecklas för att människan för sin överlevnad ska kunna anpassa sig till sin miljö

(enligt darwinismen). Kunskapen utvecklas men når aldrig sanningen, eftersom absolut

sanning inte finns, som nämns i föregående avsnitt om progressivismens – och därmed

Deweys – kunskapssyn: fallibilism, det vill säga att ingen kunskap med absolut säkerhet

är sann.

Kunskap genom ordet

Hur kan man då enligt kristendomen få och tillägna sig kunskap? Enligt Bibeln kan man

lära sig om Gud och världen (inklusive människan och universum) dels genom naturen

(allt skapat) och dels genom att läsa och förstå Skrifterna – Bibeln. Dessa två

kunskapskällor kallas för den allmänna och den särskilda uppenbarelsen. Van Til

förklarar:

What God did actually reveal directly, and what God revealed naturally to man,

together form one system of truth. God had one comprehensive plan with respect to

the universe inclusive of his natural and his supernatural revelation.92

90 Van Til, Cornelius. In Defense of the Faith. Vol.V. An Introduction to Systematic Theology. 1982.

s.12. 91

Emellertid måste man notera att denna kunskapssyn inte är lika med Platons idealism som Dewey

kritiserar som statisk. Gud är i kristendomen treenig och det betyder att det finns relationer och därmed

interaktion mellan de tre personerna i gudomen. Van Til skriver: ”for Dewey the idea of transcendence

involves pure staticism. And staticism does injustice to human experience, which he concieves to be

simply an active interrelationship of experience with itself and its environment.” Essays on Christian

Education. 1979. s. 49. 92

Ibid. s.74

36

Van Til menar att de båda uppenbarelserna tillsammans utgör ett enhetligt

sanningssystem enligt Guds allomfattande tanke.

Jag tar här upp huvudsakligen den särskilda uppenbarelsen, Bibeln, som är Guds

uppenbarelse i ord. Kristen syn på kunskap har en mycket stark förbindelse med

språket. Gud använder ord, talar, vid skapelsen (1 Mos.1:1). Gud kommunicerar också

med människan med ord: när Gud ger människan uppgiften att ta hand om jorden (1

Mos.1:28), dömer människan (1 Mos. 3:16–19) eller ger de tio budorden (2 Mos. 20:1-

17) använder språket. Jesus talar till folket. Han undervisar med vardagliga ord.

Evangelium ska spridas hela världen (Matt.28:18-20) genom undervisning och

översättning av Guds ord. Människan lär sig genom språket, som förutsätts vara bärare

av sanning. Det är inte överdrivet att påstå att man inte kan föreställa kristendomens lära

utan begreppet Guds ord. Det är djupt förknippat med kristendomens syn på kunskap.

Luther och de andra reformatorerna tänkte att det var väsentligt att alla människor – inte

bara präster och intellektuella utan män och kvinnor, rika och fattiga, gamla och unga –

skulle kunna läsa, lära sig och förstå Guds ord. Översättning av Bibeln till olika språk

och utbildning för alla sorters människor blev en aktuell och stor angelägenhet framför

allt i nordeuropeiska länder. Den amerikanske teologen och tänkaren Francis A.

Schaeffer (1912-1984) förklarar att reformatorerna, Martin Luther (1483-1546) och Jean

Calvin (1509-1564), hävdar att Bibeln är huvudnyckeln till kunskap om Gud.

There could have been no Reformation and no Reformation culture in Northern

Europe without the realization that God had spoken to man in the Scriptures and

that, therefore, we know something truly about God, because God has revealed it to

man93

.

Schaeffer menar att detta, att Gud som talar till människan genom bibeln och att

människorna kan veta något riktigt om Gud – är särskilt viktigt att lyfta fram med tanke

på den moderna människans fråga om kommunikation och språk.

Det finns dessutom en annan aspekt av kunskap genom Guds ord: det finns varm och

intim relation mellan människan och kunskap. I Bibeln liknas Guds ord som födan –

något som smakar gott och något som människan är beroende av för att leva. Kunskap

som smakar gott.

93 Ibid. s.21

37

Hur ljuvligt smakar inte ditt tal! Det är sötare än honung för min mun.

(Psaltaren.119:103)

Ät honung, min son, det är gott, självrunnen honung är söt för din gom. Så är

kunskap och vishet för din själ. Om du finner dem, har du en framtid, och ditt

hopp blir ej om intet. (Ordspråksboken. 24:13-14)

As newborn babes, desire the sincere milk of the word, that ye may grow thereby:

If so be ye have tasted that the Lord is gracious.94

(King James Version.1 Peter.

2:2-3)

Germanisten Birgit Stolt, som är expert på Luthers språkuppfattning och hans

bibelöversättning, skriver om hur Luther uttrycker värmen hos och närheten till

kunskapen om Gud.

Luther betecknar katekesen som ”en kristen människas modersmjölk”. I

predikstolen skall prästen vara ”som en ammande mor”. (…) Denna beskrivning av

ett moderligt, omvårdande och kärleksfullt mättande med livsviktig föda tecknar en

annan känslomässig bild än det torra inpluggande av en utantilläxa som många idag

associerar med ordet ”katekes”.95

Det är intressant att Bibel- och, katekeslärning som oftast beskrivas som tråkigt, dystert

och glädjelöst finns inte här. Emellertid visar dessa citat att olika kunskapssyn påverkar

hur man upplever kunskap och lärande. Enligt kristendomen, blir kunskap en del av

människan precis som maten blir kött och blod i människokroppen. Dessutom betraktas

kunskapen något mycket värdefullt eftersom kunskapen ursprungligen kommer från

Gud.

Din muns undervisning är bättre för mig än tusentals stycken guld och silver.

(Psaltaren. 119:72)

Lycklig den människa som finner visheten, den människa som får förstånd. Ty det

är bättre att få vishet än silver, den vinst den ger är bättre än guld. Den är dyrbarare

än pärlor. Allt härligt du äger går ej upp mot den. (Ordspråksboken. 3:13–15)

Det även betonas i Bibeln att Guds ord, kunskap är mycket nära till människan.

Ordet är inte heller på andra sidan havet, så att du behöver säga: "Vem vill för oss

fara över till andra sidan havet och hämta det åt oss och låta oss höra det, så att vi

94 I svensk översättning finns inte ordet ord. ”Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken, så

att ni genom den växer upp till frälsning, då ni nu har smakat att Herren är god. ”(Folk bibel. 1 Petrus.

2:2-3)

95 Stolt, Birgit. Luther själv. Hjärtats och glädjens teolog. 2004. s.202.

38

kan följa det?" Nej, ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, så att du

kan följa det. (5 Mose. 30:13-14)

Ordet betraktas något som Gud använder för att förmedla kunskap till människor med.

Men både ord och kunskap betraktas även något som är mycket värdefulla och nyttiga

och intima eftersom kunskapen är sann och den kommer från Gud med personlighet.

Man kan därför konstatera att i kristendom betraktas kunskap som är värd för respekt

och kärlek. Det är stor skillnad från Deweys syn på kunskap som verktyg för att nå ett

bra resultat, det vill säga människans lyckade anpassning till miljö. Denna skillnad på

kunskapssyn påverkar även syn på lärare och skolan. I kristendom anses lärare som

kunskapbärare och kunskapsförmedlare som både har auktoritet och ansvar och därför

värd för respekt. Skolan betraktas även som en positiv plats där man kan lära sig något

värdefullt. Progressivismen har tendens att betraktar lärare som handledare och skolan

som verktyg för ett demokratiskt samhälle. Så betoning är demokrati som resultat och

inte själva kunskap.

Sann och sammanhållen kunskap.

Francis A. Schaeffer fortsätter skriver i sin bok Escape from Reason:

Thus on the basis of the Scriptures, while we do not have exhaustive knowledge,

we have true and unified knowledge96

. (Mina betoningar.)

Schaeffer påstår att genom Bibeln kan man ha verklig kunskap om sanningen om Gud,

om människa och om naturen även om man inte har en uttömmande kunskap om

sanning (exhaustive truth). Vidare genom Bibeln kan man ta del av en sann och

sammanhållen kunskap (true and unified knowledge) – kunskap om Gud, människan

och världen. Vad menas då med ”sann och sammanhållen kunskap” Schaeffer

kommenterar tidigare i bok detta problem associerat med dagens utbildning:

Today we have a weakness in our educational process in failing to understand the

natural associations between the disciplines. We tend to study all our disciplines in

unrelated parallel lines. (…) We have studied (…) our theology as theology, our

philosophy as philosophy; we study something about art as art; we study music as

96 Schaeffer, Francis A. 1968. s. 21.

39

music, without understanding that these are things of man, and the things of man

are not unrelated parallel lines97

.

Tanken på ”sann och sammanhållen kunskap” baseras på både kunskap om Gud och

människor/ kosmos, med andra ord nåd och natur (Grace and Nature), som kommer från

Gud som är ”den yttersta verkligheten” (the ultimate reference point)98

.

Denna uppfattning att människan kan tillägna sig sann och sammanhållen kunskap

genom Guds ord står i skarp kontrast till Deweys kunskapssyn – att människan i första

hand förvärvar ny kunskap genom egna aktiviteter/erfarenheter.

Learning by doing vs. Learning and doing

Det finns skillnader men det finns också likheter mellan kristendom och progressivism.

Kunskap och handling har ett starkt samband med varandra också i kristendomen.

Kunskap utan handling betraktas emellertid i Bibeln som något som falskt.

Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva. (Jakob.1:22)

Den som därför hör dessa mina ord och handlar efter dem, han liknar en förståndig

man som byggde sitt hus på klippan. (Matteus. 7:24)

(…) så att ni kan leva värdigt Herren och i allt behaga honom, när ni bär frukt i alla

slags goda gärningar och växer till i kunskapen om Gud. (Kolosserbrevet.1:10)

Kristen uppfattning är att kunskap är kopplad till handling med andra ord kunskap ska

leda till god handling. Man kan uttrycka det som ”learing and doing” som är kontrast

till Deweys ”learning by doing”. Andra likheter är att kunskap, enligt bibeln, är någon

som växer. Kunskap dock betraktas något som ”unfolding” (läggas fram, uppenbaras) –

det förutsätter att det finns substans, ett verkligt innehåll i kunskap tillskillnad från

progressivismens otydlig, oklar kunskap som man inte riktigt kan veta det exakta

innehållet (för att det förändras ständigt) utan man kan uppleva kunskapens effekt som

resultat.

97 Ibid. s. 12.

98 Van Til, Cornelius. 1982. s. 163.

40

Föräldrarnas roll och ansvar i barnens lärande

Det är främst föräldrar som betraktas som ansvariga för sina barns lärande i kristendom.

I Sverige utfärdade Karl XI 1686 kyrkolagen, som motsvarar senare tiders

folkskolestadga:

Enligt denna lag skulle alla barn inhämta grundläggande kunskaper inom

kristendomen. Ingen fick gifta sig som inte kunde läsa innantill i bok och som inte

kunde Luthers lilla katekes. 1723 utfärdades en förordning om att föräldrarna

skulle ombesörja undervisning i hemmen. De var alltså skyldiga att undervisa sina

barn eller skaffa dem undervisning och det var prästernas uppgift att genom

husförhör kontrollera att barnen lärde sig innanläsning och katekesen.99

(Min

betoning.)

Anledning till att man inte fick gifta sig och bilda familj innan man hade lärt sig

katekesen kan förstås mot bakgrund av att föräldrarna hade främsta ansvar till barnens

kristenfostran. Birgitta Stolt beskriver Luther som ”husfadern” dagligen lär katekesen

med sina äldsta barnen, Hans och Lenichen, sex och knappt tre år gamla.

Och själv behöver han stava lika mycket på dessa texter, menar han, trots att han

var en magnus doctor (…).100

Luther ansåg att hemmet också var en viktig ”förmedlingsinstans” vid sidan av kyrka

och skola. Han menade att även han som vuxen och doktor i teologi själv behövde

fortsätta att studera vid köksbordet med sina barn.

Som vi har sett tidigare förflyttades ansvaret för barnens utbildning från hemmet till

staten 1919 i Sverige. Det betyder att det är staten som definierar vad skolans

huvuduppgift är. Dewey betraktar kunskap och skola som instrument. Han värderar

kunskapen efter dess användbarhet eller nytta.

99 Lirén, Gösta. En skola för hela folket. 1986. s.1

100 Stolt, Birgit. 2004. s.205.

41

Slutsats

Syftet med det här arbetet är att undersöka kunskapssyn hos progressivismen och

kristendomen för att få en djupare förståelse av vad skolans uppgift och identitet är. Jag

har valt detta ämne för att dessa två grundperspektiv är de historiskt huvudsakliga för

den svenska skolas identitet och för att kunskapsbegreppet utgör kärnan i förståelsen av

skolans uppgift. Progressivismen som presenteras av John Dewey, kan beskrivas som en

pedagogisk filosofi som har sina rötter i den amerikanska pragmatism som kort

förklaras ”det som praktiskt fungerar ses som korrekt uppfattning av omvärlden”101

.

Progressivismens utmärkande pedagogiska drag är bland annat betoning av elevers

aktivitet i lärande processen och kunskapsutveckling genom erfarenhet, reflektion och

samarbete med andra elever. T ex uppmuntras ämnesövergripande arbete och

problembaserade grupparbete därför att den arbetsformen kan uppfylla ovan nämnda

elev- och aktivitetscentrerade pedagogik. Det finns gott om praktiska råd rörande

elevers lärande hos progressivismen.

Å andra sidan när man närmare tittar på kunskapssynen hos progressivismen, är det

inte lika klart och konkret. Detta är precis beroende på hur progressivismen uppfattar

vad kunskap är. Jag har emellertid kommit fram till tre utmärkande drag hos

pragmatismen gällande kunskapssyn och sammanfattar dessa karakterlistiska nedan.

Kunskap som förändras och utvecklas:

Kunskap är inte beständig utan ständigt föränderlig, växande och utvecklande för att

kunna anpassas till den omgivande miljön. Kunskapsutveckling är människans aktiva

omstrukturering av de egna villkoren för överlevnad och utveckling.

Kunskap som aldrig når den absoluta sanningen:

Varje påstående med kunskapsanspråk har denna status endast preliminärt. Denna

kunskapssyn kallas fallibilism och avvisar att det finns någon absolut ofelbar kunskap.

Däremot kan man komma närmare sanningen genom forskning och samarbete.

101 NE. Vol. 4. ”Dewey, John.” s. 536.

42

Kunskap som är redskap:

Dewey använder begreppet instrumentalism för att betona kunskapens praktiska

användbarhet i ledning och styrning av interaktionen mellan organism och miljö.

Kunskap är ett redskap som kan leda eleven till ny kunskap. Det är inte kunskapens

egenvärde som fokuseras utan kunskapens användbarhet, nytta och funktion som

betraktas som värdefull.

Dessa kunskapssyner kan huvudsakligen sägas ha sina rötter i darwinismen som

Dewey starkt är influerad av. Dewey hävdar i tal och skrift att darwinismen kommer att

förändra kunskapens logik och därmed åstadkomma förändringar även inom moral,

politik och religion.102

Om man ser tillbaka i historien kan man säga att Dewey har rätt i

att utvecklingsteori genomsyrar i många områden i det nuvarande samhället framför allt

i västvärlden, men även i Kina och Japan.

Darwinismen som utgör grund för progressivismen kontrasterar skarpt mot

kristendomen i fråga om människosyn. Kristendomen hävdar att Gud finns och han har

skapat hela universum och människan. Gud kommunicerar med människan med ord –

framför allt genom bibeln. Det finns många riktningar inom kristendomen och jag har

valt reformationens kristendom i mitt arbete för att den har varit svensk skolas

grundvärde innan demokrati tog över den platsen. Men jag menar även att

reformationskristendom i många avseenden och inte minst i synen på kunskap

kontrasterar mot darwinismen. Jag sammanfattar några moment i kunskapssyn hos

reformationens kristendom.

Människans kunskap är analog till Guds kunskap som är sammanhållen:

Människans kunskap betraktas som begränsad, osjälvständig och beroende av Gud.

Guds kunskap och människans kunskap skiljer sig till sitt väsen åt men människans

kunskap följer Guds absoluta allomfattande och sanna kunskap. Eftersom Gud är ”den

yttersta verkligheten” (the ultimate reference point), anses hans kunskap vara

sammanhållen och inte fragmentarisk.

102 http://members.door.net/arisbe/menu/library/aboutcsp/Dewey/Darwin.htm Paragraf 1. hämtad 2013-

05-05

43

Kunskap inom alla områden är viktig och har ett värde för respekt och kärlek:

Kunskap inom alla områden är betydelsefull för människor eftersom Gud är intresserad

av alla områden av sin skapelse. Alla ämnen är betydelsefulla och viktiga att studera

och utforska eftersom Gud har gett order till människor att vara goda förvaltare av

världen. Kunskap betraktas som något mycket värdefullt eftersom den är sann och

ursprungligen kommer från Gud. Kunskapen liknas dessutom vid mat som smakar gott,

är nyttig och blir en del av människan. Kunskap förtjänar därför respekt och kärlek.

Kunskap genom kommunikation:

Kristen syn på kunskap har en mycket stark förbindelse till språket. Människan lär sig

genom språket som förutsätts vara bärare av kunskap och sanning. Bibeln är

huvudnyckeln till kunskap om Gud och världen och dessutom riktar den sig till alla

människor. Därför ansåg reformatorerna det var viktigt att alla kunde läsa och förstå

språket. Kristen fostran i Sverige före 1900-talet som representeras av utantilläsning av

Luthers lilla katekes är säkerligen inte en pedagogik som främjar elevers kritiska och

kreativa tänkande. Men det är viktigt att notera att Luther från början menade att lilla

katekesen skulle läras in i form av dialog bestående av frågor och svar.

Deweys nya pedagogik som främjar elevens självständiga och aktivitetsbaserade

lärande passar in ett samhälle i förändring. Dewey anser dessutom att demokrati är det

viktigaste målet för att uppnå som skolan ska användas till som ett instrument. När man

ser dagens svenska skola från det perspektivet kan man säga att skolan har åstadkommit

en hel del som instrument som främjar ett demokratiskt samhälle. Jag personligen anser

att svenska elever jämfört med t ex japanska elever är mycket medvetna om demokrati –

framför allt sina rättigheter som barn och medborgare – och att de är duktiga att

framföra sina åsikter.

Vad som kan ses som negativa konsekvenser av progressivismen är, å andra sidan,

att kunskapens innehåll och värde inte är klart och positivt. Alla elever vill få bättre

betyg som resultat av sitt lärande, men få värderar själva kunskapen som tillägnats högt.

Respekt och kärlek till kunskap kan betraktas som något så overkligt att det kan låta

som en sagoberättelse eller ett skämt. Samma sak kan man säga om inställningen till

skola och lärare – en inställning som har samband med kunskap. Om kunskap inte

betraktas som värdefull, ses inte heller lärare och skola som något av större värde.

44

Eftersom kunskap betraktas som redskap, betraktas även lärare och skola som redskap.

Däremot värderas betyg som kan översättas till siffror och materiell framgång i livet

mycket högt. Jag anser att denna inställning till kunskap egentligen är ett problem för

vuxna – framför allt föräldrar. Om vuxna inte värderar kunskap högt och inte visar hur

värdefull och rolig det är att kunna läsa eller lära sig något nytt för barn, hur kan barnen

förväntas ha en positiv inställning till kunskap och lärande? Progressivismen är

visserligen inte den enda orsaken till denna låga syn på kunskap. Men jag tycker ändå

att det finns anledning att se progressivismen som en bidragande orsak just på grund av

att kunskap och skola betraktas som instrument – medel och inte mål.

En annan aspekt som jag vill peka på är att enligt progressivismen ska kunskap och

skola ständigt förändras för att anpassas efter miljön – ett samhälle som snabbt

förändras på grund av t ex världsekonomi, majoritetens eller massmedias intresse eller

politik. Det ändras snabbt även vilken ämneskunskap som är användbar eller säljbar i

samhället. Man kan kalla detta ”fenomen” dynamisk men också rörlig. Som jag har

förstått behöver barn och ungdomar egentligen stabilitet i sitt vardagliga liv – framför

allt i en lärandemiljö kan jag inte se den ständiga förändringen i inlärningsmiljön som

positiv. Denna instabilitet kan påverka elevers inställning till lärande och kunskap

negativt.

Sammanfattningsvis vill jag säga att man – lärare, skolledare, föräldrar, politiker

med fler – bör tänka igenom och utvärdera konsekvenser av olika kunskapssynen. Då

blir det också klarare om skolans identitet ska byggas på en skola som utgör ett stabilt

centrum för barn, kunskap och lärande eller som en organisation som fungerar som

instrument för ett samhälle och ständigt förändras för att anpassas efter samhällets

villkor. Nästa frågor blir således: Varför finns skolan?

Diskussion

Skolan finns för elevers lärande. Vad kan man då göra för att elever kan lära sig bättre?

Jag har kommit fram till att det behövs en klarare och positivare syn på kunskap, lärare

och skolan. Det är viktigt att både barn och vuxna är medvetna om hur värdefullt och

trevligt det är att lära sig ny kunskap därför att kunskap och lärande har ett egenvärde.

45

Dessutom har enligt min uppfattning människan i grunden en nyfikenhet och längtan

efter sanning och kreativitet.

Men även om man är medveten om kunskapens egenvärde, kan det ibland vara svårt

att studera eftersom det i lärandets natur finns något som kräver tålamod och

koncentration för att förstå något nytt och främmande. Det finns gott om motgångar –

man kan missförstå, glömma och distraheras. Då är det fantastiskt att det finns någon

som har både kunskap och förmåga att förklara väl och förstå olika svårigheter som

barnet upplever. Någon som finns närheten av barnet för att både förmedla kunskap och

hjälpa barnet att förstå och övervinna svårigheter i sitt lärande. Jag menar i första hand

de personer är som föräldrar och sedan lärare. Ju större barnet blir desto större

kompetens behövs – en kompetent lärare – med goda kunskaper och skicklighet att

undervisa .

Lärarens status diskuteras ofta i dagens skoldebatt. Om elever tar kunskap på allvar

och har respekt för kunskap, då har de också höga tankar om kunskapsbärare – lärare,

vuxna och sedan själva – när de har lyckats att tillägna sig ny kunskap!

Men om skolan enbart är ett instrument för samhället eller för den egna materiella

framgångens skull, blir det andra saker som prioriteras, framför allt effektivitet. Det kan

röra sig om kostnadseffektivitet för samhället eller för eleverna – minsta satsning för att

få högsta betyg. Intresset för kunskap minskar och strävan efter effektivitet ökar.

46

Referenser

Gustavsson, Bernt. Utbildningens förändrade villkor. Liber. Stockholm. 2011.

Gustavsson, Bernt. Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap.

Skolverket. Stockholm. 2002.

Gustavsson, Stefan. Kristen på goda grunder. Om sanning i en tid av tvivel. SESG-

Media. Stockholm. 1997.

Hartman, Sven. Dewey läst idag. Gem- rapport nr 3. 2003.

http://ojs.sub.su.se/ojs/index.php/gem/article/viewFile/21/20 hämtad 2013-05-15

Hartman, Sven. Med eleven i blickfånget – en aspekt av läroplansutvecklingen. Livet

tillfrågas. Gem- rapport 7. Stockholm. Lärarhögskolan i Stockholm. 2009.

http://ojs.sub.su.se/ojs/index.php/gem/article/view/5/4 hämtad 2013-05-14

Liedman, Sven-Eric. Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper. Albert Bonniers.

2001.

Linde, Göran. Intern rapport. Mål och kunskapsformer i gymnasieskolans kursplaner.

Skolverket. Stockholm. 2004.

www.skolverket.se/omskolverket/publicerat/.../Blob/pdf1451.pdf?k

Lirén, Gösta. "Facklärarna i skolans och arbetsmarknadens perspektiv: en kamp för

jämlika villkor". Svenska Facklärarförbundet . 1986.

http://www.lararnashistoria.se/node/641 hämtad 2013-04-25.

Lyotard, Jean-Francois. The Post-Modern Condition: A Report on Knowledge.

Manchester University Press. Manchester. 1984.

Läroplan för gymnasieskola 2011. Skolverket. Stockholm. 2011.

Löfgren, Mikael. Molander, Anders. (red). Postmoderna tider? Norstedts.1986.

Nationalencyklopedin.Vol.1-17. Bra Böcker. Höganäs. 1992 – 1995.

Nationalencyklopedins Ordbok vol.1-17. Bra Böcker. Höganäs. 1996.

New Dictionary of Theology. Inter-Versity Press. London. 1988.

Nordin, Andreas. Kunskapens politik – en studie av kunskapsdiskurser i svensk och

europeisk utbildningspolicy. Linnaeus University Press. 2012.

Schaeffer, Francis A. Escape from Reason. Inter Varsity Press. IL.1968.

Sire, James W. The Universe Next Door. Inter Varsity Press. IL. 2009.

Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011. Stockholm. Skolverket. 2011.

47

Skolverket.”Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och

kunskaper i matematik och naturvetenskap.” Stockholm. 2010.

Stolt, Birgit. Luther själv. Hjärtats och glädjens teolog. Artos & Norma bokförlag.

Skellefteå.2004.

Toulmin, Stephen Edelston. Cosmopolis. The Hidden Agenda of Modernity. The

University of Chicago Press. Chicago. 1992.

Toulmin, Stephen Edelston. Return to Reason. First Harvard University Press. 2003.

Van Till, Cornelius. Essays on Christian Education. Presbyterian and Reformed

Publishing Co. Philipsburg. NJ. 1979.

Van Till, Cornelius. In Defense of the Faith Vol.V. An Introduction to Systematic

Theology. Presbyterian and Reformed Publishing Co. Philipsburg. NJ. 1982.

Westbrook, Robert B. “JOHN DEWEY”. Prospects: the quarterly review of

comparative education. vol. XXIII, no. 1\2. UNESCO. Paris. 1993. http://www.ibe.unesco.org/fileadmin/user_upload/archive/publications/ThinkersPdf/deweye.PDF hämtad 2013-05-16