of 34/34
EXAMENSARBETE Högskoletekniker med inriktning mot elkraft (TGEAT) Institutionen för ingenjörsvetenskap 2011-05-27 Lokal kompensering av kapacitiv jordfelsström. Andreas Lundell Jakob Kadesjö

Examensarbete - Kungälv Energi

  • View
    347

  • Download
    4

Embed Size (px)

Text of Examensarbete - Kungälv Energi

  • EXAMENSARBETE Hgskoletekniker med inriktning mot elkraft (TGEAT) Institutionen fr ingenjrsvetenskap

    2011-05-27

    Lokal kompensering av kapacitiv jordfelsstrm. Andreas Lundell Jakob Kadesj

  • EXAMENSARBETE

    i

    Lokal kompensering av kapacitiv jordfelsstrm.

    Sammanfattning

    Allt eftersom att kraven p driftskerhet kar vljer fretagen att kablifiera

    mellanspnningsntet p landsbygden. Detta medfr problem med kapacitiva

    jordfelsstrmmar, d de kar kraftigt vid kablifiering. Fr att flja freskrifter mste dessa

    strmmar kompenseras bort. Kompenseringen grs med hjlp av en spole som genererar

    en induktiv strm, vilket r i motsatt rikting mot ntets kapacitiva jordfelsstrm.

    Kompenseringen kan ske med hjlp av tv metoder, antingen med central kompensering i

    frdelningsstationen eller med lokal kompensering i ntstationen p utgende ledningar

    frn frdelningsstationen. Frfattarna bakom denna rapport har ftt i uppdrag av Kunglv

    Energi AB att ta fram frslag p placering av reaktorer fr lokal kompensering. Rapporten

    beskriver grundlggande teorier som br knnas till, frklaring p olika kompenserings-

    metoder och tillvgagngsstt fr att komma fram till optimal placering. Resultatet av

    denna rapport blev ett frslag till placering av tre reaktorer mnade fr lokal kompensering.

    Datum: 2011-05-27 Frfattare: Andreas Lundell, Jakob Kadesj Examinator: Ulf Sandberg, Hgskolan Vst, [email protected] Handledare: Gert Risberg, Kunglv Energi AB Program: Elanlggningsteknik Huvudomrde: Elektroteknik Utbildningsniv: Grundniv Pong: 15 hgskolepong Nyckelord: Kapacitiv, Jordfelsstrm, nollpunktsreaktor, kompensering, lokal kompensering Utgivare: Hgskolan Vst, Institutionen fr ingenjrsvetenskap,

    461 86 Trollhttan Tel: 0520-22 30 00 Fax: 0520-22 32 99 Web: www.hv.se

    mailto:[email protected]

  • BACHELORS THESIS

    ii

    Local compensation of capacitive earth fault current

    Summary

    As the requirements for reliability increases, the companies choose to wire medium voltage

    network in rural areas. This entails that the problem of capacitive earth fault currents is

    increasing sharply. Comply with regulations; the capacitive earth fault currents must be

    compensated. The compensation is done with a coil that generates a current in opposite

    direction to the networks capacitive earth fault currents. The compensation can be done in

    two ways, one is central compensation in the distribution station, and the second one is a

    local compensation of the substation out of line. The writers behind this report have been

    requested of Kunglv Energi AB to make suggestions on placement of reactors for local

    compensation. The report describes some basic theories that should be known, explanation

    of various compensation methods and procedure to come up with optimal position. The

    result was a proposal to deploy three reactors for compensation on a power line.

    Date: May 27, 2011 Author: Andreas Lundell, Jakob Kadesj Examiner: Ulf Sandberg, Hgskolan Vst, [email protected] Advisor: Gert Risberg, Kunglv Energi Programme: Power System Technology Main field of study: Electrical Engineering Education level: first Credits: 15 HE credits Keywords Capacitive, Local compensation, neutral reactor, Ground fault current Publisher: University West, Department of Engineering Science,

    S-461 86 Trollhttan, SWEDEN Phone: + 46 520 22 30 00 Fax: + 46 520 22 32 99 Web: www.hv.se

    mailto:[email protected]

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    iii

    Frord

    Detta Examensarbete vid Hgskolan Vst har utfrts p uppdrag av Kunglv Energi AB.

    Vi vill tacka Kunglv Energi AB fr visat frtroende.

    Ett speciellt tack till:

    Gert Risberg, Kunglv Energi AB

    Magnus Hermansson, Kunglv Energi AB

    Gran Sandberg, Kunglv Energi AB

    Ulf Karle, Kunglv Energi AB

    Arne Berlin, Vattenfall Power Consulting/ Hgskolan Vst.

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    iv

    Innehll

    Sammanfattning ................................................................................................................................. i

    Local compensation of capacitive earth fault current ................................................................. ii

    Summary ............................................................................................................................................. ii

    Frord ................................................................................................................................................ iii

    Nomenklatur ..................................................................................................................................... vi

    1 Inledning ...................................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund/problembeskrivning ...................................................................................... 1 1.2 Kunglv Energi AB ......................................................................................................... 1 1.3 Syfte/ ml/avgrnsningar ............................................................................................... 1

    2 Bakgrundsteori ............................................................................................................................ 2 2.1 Jordfelsstrmmar ............................................................................................................. 2 2.2 Kompensering av jordfelsstrmmar.............................................................................. 3

    2.2.1 Central kompensering ........................................................................................ 4 2.2.2 Lokal kompensering ........................................................................................... 4

    2.3 Starkstrmsfreskrifter .................................................................................................... 6

    3 Olika typer av utlokaliserade spolar ......................................................................................... 7 3.1 Utanpliggande spole ....................................................................................................... 7 3.2 Transformator med inbyggd spole ................................................................................ 8 3.3 Hexaformer transformator med inbyggd spole ........................................................... 8

    4 Tillvgagngsstt ......................................................................................................................... 9 4.1 Steg 1, avstmning av nollpunktsreaktorer ................................................................... 9

    4.1.1 Resultat .............................................................................................................. 10 4.1.2 Analys ................................................................................................................. 10

    4.2 Steg 2, ntberkningar ................................................................................................... 10 4.2.1 Metod 1 Facilplus ............................................................................................. 11 4.2.2 Metod 2 Manuella berkningar ....................................................................... 11

    4.3 Jmfrelse av resultat ..................................................................................................... 12 4.4 Kompenseringsbehov vid reservmatning ................................................................... 12

    5 Frslag till kompensering ........................................................................................................ 13 5.1 Ntstation, 6038 Silversvg ........................................................................................... 13 5.2 Ntstation, 5092 Norra Ard ....................................................................................... 14 5.3 Ntstation, 6053 Kolekrr ............................................................................................ 14

    6 Resultat ...................................................................................................................................... 14 6.1 Driftomlggning ............................................................................................................. 14 6.2 Ekonomi .......................................................................................................................... 14

    7 Slutsats ....................................................................................................................................... 16

    Kllfrteckning ................................................................................................................................ 17

    Bilagor

    A. L604

    B. Reservmatning

    C. Omrden fr kompensering

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    v

    D. Kabeldata

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    vi

    Nomenklatur

    0 Ledningens kapacitiva tomgngsstrm (A)

    Kapacitiv jordfelsstrm, i detta fall = 3 0

    Nollpunktsmotstndets strm (A)

    Nollpunktsreaktorns strm (A)

    Totala jordfelsstrmmen (A)

    Nollpunktsreaktor

    Nollpunktsmotstnd

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    1

    1 Inledning

    Denna rapport beskriver ett arbete om lokal kompensering av kapacitiva

    jordfelsstrmmar i 10 kV ntet gt av Kunglv Energi AB.

    1.1 Bakgrund/problembeskrivning

    Allt eftersom kraven p leveransskerheten kar vljer energibolagen att verg frn

    luftledning till markkabel i mellanspnningsnten p landbygden. Detta grs fr att

    vderskra ntet. Markkabel r inte knslig fr vdrets pverkan, d den ligger

    skyddad i marken. Med denna metod fs ett mer driftskert nt jmfrt med

    luftledning som vid till exempel stormar ofta drabbas av driftstrningar.

    Nr kablifieringen av nten kar, framfr allt p landsbygden, kar ocks de

    kapacitiva jordfelsstrmmarna kraftigt. Jmfrt med en luftledning genererar en

    markkabel upp till 50 gnger hgre kapacitiv strm.

    Fr att flja starkstrmsfreskrifterna (se stycke 2.2) mste dessa strmmar

    kompenseras fr att begrnsa berringsspnningen som kan uppst i jordade delar vid

    jordfel. P Kunglv Energi AB sker denna kompensering med nollpunktsreaktorer ute

    i frdelningsstationerna.

    1.2 Kunglv Energi AB

    Kunglv Energi AB r ett kommunalt energibolag i Kunglvs kommun. Bolaget har

    tre affrsomrden, Elnt, Vrme och Bredband. El-distributionsomrde innefattar

    Kunglvs Kommun (utom Marstrand), Jrlanda i Stenungsunds kommun och

    Torskog i Lilla Edets kommun. Kunglv Energis nt r anslutet till Vattenfalls

    verliggande regionnt via tv mottagningsstationer, M1 i Kunglv och M9 i Rollsbo.

    I dessa stationer transformeras regionledningens spnning p 130 kV ned till 10- och

    20 kV. Kunglv Energi AB har fem stycken frdelningsstationer (M2-M6) som matas

    med ett 20 kV slingnt. Transformeringen i dessa stationer r 20/10 kV.

    1.3 Syfte/ ml/avgrnsningar

    Detta examensarbete gr ut p att dimensionera nollpunktsreaktorer ute i

    frdelningsstationerna, samt utplacering av reaktorer fr lokal kompensering av

    kapacitiva jordfelsstrmmar. Hnsyn ska tas till framtida utbyggnad och reserv-

    matning. Med rtt placerade reaktorer skall omkoppling mellan frdelningsstationerna

    inte innebra ngot behov av justering av nollpunktsreaktorerna i frdelnings-

    stationern. Mlet r att se ver ntet frn frdelningsstationen M6 i Kode.

    Steg ett - berkna och analysera vilken strcka som genererar strst kapacitiv

    felstrm.

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    2

    Steg tv - underska optimal placering av lokal kompensering.

    Rapporten innehller inte ngra djupare ekonomiska aspekter. Ngon geografisk

    planering av kabelfrlggning kommer inte gras.

    2 Bakgrundsteori

    Kapitlet beskriver grundlggande teorier som r ndvndig att knna till fr att frst

    denna rapport.

    2.1 Jordfelsstrmmar

    Varje isolerad ledare placerad i nrheten av jord erhller en kapacitiv koppling likt en

    kondensator [9]. Detta medfr att det kommer flyta en kapacitiv tomgngsstrm (0)

    i ledningen oberoende om ledningen r belastad eller ej, se Figur 2.1.

    Figur 2.1. Figuren visar de kapacitiva tomgngsstrmmarna vid normal drift.

    Storleken p den kapacitiva tomgngsstrmen fr markkabel kan berknas med

    samband (1)

    0 = (1)

    Dr

    = 100

    =

    0 fr luft ledning rknas ut med sambandet nedan

    0 =

    300 (2)

    Dr

    =

    =

    0

    0

    0

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    3

    Vid ett jordfel i en markkabel blir den kapacitiva jordfelsstrmmen () tre gnger

    strre n den kapacitiva tomgngsstrmen.

    2.2 Kompensering av jordfelsstrmmar

    Storleken p jordfelsstrmmen i ett icke direktjordat nt bestms av ntets kapacitiva

    koppling samt systemets nollpunktskoppling till jord. Fr att minska den kapacitiva

    jordfelsstrmmen i ntet ansluts en nollpunktsreaktor () till transformatorns nollpunkt. Vid ett jordfel genererar nollpunktsreaktorn en strm () i motsatt

    riktning mot ntets kapacitiva jordfelsstrm (Figur 2.2). Detta medfr att den totala

    resulterande jordfelsstrmmen minskar kraftigt [3].

    Normalt finns ett motstnd () inkopplat parallellt med , fr att generera

    tillrckligt stor utlsningsstrm s att relskydden ska kunna detektera fel [8]. genererar en aktiv strm () som ocks matas mot felstllet. Fljden av och

    blir att jordfelsstrmmen genom felstllet minskar.

    Figur 2.2. Schemat visar de olika strmmarna vid jordfel.

    Den resulterande jordfelsstrmmen efter kompensering kan berknas med fljande

    samband (3).

    = 2 + ( )

    2 (3)

    0 0

    = 3 0

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    4

    2.2.1 Central kompensering

    Med central kompensering menas att reaktorn r placerad i frdelningsstationen.

    Reaktorn, ocks kallad Petersnspole, r parallellkopplad med ett nollpunktsmotstnd.

    Reaktorn r en variabel reaktans som stlls in manuellt eller automatiskt beroende p

    typ.

    En manuell reaktor stlls in fr hand genom att p plats skruva p regleranordningen

    med hjlp av en vev. Automatisk instllbar reaktor knner av ntets kapacitiva bidrag

    och stller in sig automatiskt efter ntets behov. Kunglv Energi AB anvnder i

    dagslget central kompensering i frdelningsstationerna. Reaktorerna som anvnds r

    manuella och mste drmed manvreras p plats.

    2.2.2 Lokal kompensering

    Allt eftersom markkabelntet kar rcker inte befintliga central kompensering till.

    Istllet fr att kpa in en ny strre nollpunktreaktor fr central kompensering kan

    metoden med lokal kompensering tillmpas.

    Lokal kompensering innebr att en spole motsvarande 10 15 A induktiv

    kompenseringsstrm placeras ut i distributionstransformatorns nollpunkt p

    hgspnningssidan.

    Rent teoretisk skulle metoden med lokal kompensering kunna erstta den befintliga

    centrala kompenseringen. Lokal kompensering fungerar i praktiken som ett

    komplement till den befintliga centrala kompenseringen.

    Det finns tv huvudmotiv till varfr lokal kompensering anvnds:

    Minska -strmmen vid lnga markkabellngder

    Stabilisera reglering av kompensering vid sektionering

    Enligt en analys som gjorts i examensarbetet skrivet av Lars Andersson [2], r det inte

    gynnsamt att placera spolarna nra frdelningsstationen. Genom att istllet placera

    spolarna lngre ut p ledningen kan transportstrckan av -stmmen minska.

    Om ett fel uppstr lngt ut p en ledning och ingen lokal kompensering finns, blir

    transportstrckorna av den reaktiva kompenseringsstrmmen lnga. Detta orsakar

    aktiva frluster i ntet vilket frsmrar knsligheten hos nollspnningsskydden.

    Varje utlokaliserad nollpunktsreaktor antas ha ett nollfljdsfrhllande (R/X) som r

    2 2,5 %. Detta medfr att varje utlokaliserad nollpunktsreaktor ger ett tillskott p

    aktiv strm. Denna aktiva strm kan oftast frsummas eftersom

    transportstrckorna r fr korta fr att visa ngon effekt. Lars Anderssons [1]

    studier visar ocks att:

    en utledning inte ska kompenseras fullt ut. En underkompensering p cirka 20 A r det

    ideala.

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    5

    Med underkompensering menas att ledningen inte kompenseras fullt ut frn

    frdelningsstationen. De frsta 20 Amperen kompenseras centralt medans resterande

    kompenseras med utlokaliserade reaktorer. se Figur 2.3.

    Figur 2.3 visar principen med underkompensering av en ledning.

    En stor frdel med lokal kompensering r att sektioneringsomrdet blir sjlv-

    kompenserande, vilket innebr att nollpunktsreaktorn i matande frdelningsstation

    inte pverkas.

    Carl Evaldsson har i sitt examensarbete [3] kommit fram till tv egenskaper fr att

    lokal kompensering ska kunna anvndas p ett s ekonomiskt och problemfritt stt

    som mjligt. Dessa egenskaper r:

    Effektbehovet fr stationen ska helst inte verstiga 100 kVA

    Reaktorn ska helst inte placeras i en station som matas av luftledning. Luftledningen r

    strningsknsligare och dr med r det strre risk att reaktorn frsvinner ur ntet om en

    storm skulle intrffa.

    Anledningen till att effektbehovet inte br verskrida 100 kVA r att det inte r

    ekonomiskt frsvarbart fr fretaget att kpa in strre transformator d prisskillnaden

    r stor.

    Omrdet fr underkompensering, 20 A

    10 A 10 A 20/10 kV

    Nollpunktsutrustning i frdelningsstationen

    Distributionstransformator med 10 A spole fr kompensering

    Omrde fr lokal kompensering

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    6

    2.3 Starkstrmsfreskrifter

    Enligt Kap 5 6 [1] finns inget krav p bortkoppling fr endast markkabel i nt med

    25 kV nominell spnning. Men krav p automatisk signalering finns.

    Enligt Kap 5 4 - 5 [1] ska frnkoppling vara skerstlld, beroende p ledningstyp, fr

    resistansvrden 3000 respektive 5000 ohm.

    I tabell 2.4 [1] visas hgsta tilltna spnningssttning av utsatta delar och lngsta tid

    innan automatisk frnkoppling av anlggningen.

    Tabell 2.4 Hgsta tilltna vrden vid spnningssttning av jordade delar [1].

    Anlggningsdel Hgsta tilltna vrden vid enpoligt jordslutning

    Frnkoppling automatiskt

    inom

    Signalera

    automatiskt

    2 Sekunder 5 sekunder

    Skyddsledare och PEN-ledare

    som tillhr ngot annat

    ledningssystem anslutet ver

    transformator i vilket en punkt

    r direkt jordad (TN-system)

    - vid gemensam jordning 100 V 100 V 50 V

    - vid skilda jordningar 200 V 200 V 100 V

    Utsatta dela i driftrum eller p

    sdana platser dr mnniskor

    ofta vistas

    400 V 300 V 100 V

    vriga delar 800 V 600 V 200 V

    Eftersom Kunglv Energi AB nt r samjordat kan ur Tabell 2.4 fs att hgsta

    spnning vid enpoligt jordfel inte fr verskrida 100 V. Som nmnts tidigare mste

    den kapacitiva jordfelsstrmmen kompenseras fr inte spnningen ska verskrida 100

    V. Ur sambandet nedan kan det ses att berringsspnningen r beroende av storleken

    p strmmen genom felstllet och jordtagets resistans.

    =

    Berringsspnningen r allts den potentialskillnad som kan uppst mellan jordade

    och ojordade delar. Till exempel mellan spisen och diskbnken i kket.

    Genom att kompensera bort delar av strmmen kan en hgre resistans i jordtaget

    tilltas utan att spnningen verskrider maxvrdet.

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    7

    3 Olika typer av utlokaliserade spolar

    Detta kapitel behandlar tre olika utfranden av lokal kompenseringsutrustning. De tre

    utfrandena r transformator med utanpliggande spole, transformator med inbyggd

    spole och Hexaformer-transformator med inbyggd spole. Transformatorerna med

    lokal kompenseringsutrustning finns i storlekarna 50 kVA 315 kVA. De flesta

    fabrikaten som erbjuder distributionstransformatorer fr lokal kompensering har en

    inbyggd Petersnspole.

    3.1 Utanpliggande spole

    En ldre variant av reaktor r nollpunktsinduktor [8]. Denna typ av reaktor bestr av

    en luftisolerad kopparspole monterad mellan tv gavlar av isolermaterial.

    Transformatorn har ingen jrnkrna och ingen deltalindning, vilket medfr smre

    elektriska egenskaper.

    Reaktorn kopplas till hgspnningssidans nollpunkt i en transformator med

    kopplingstyp YNzn [8]. Nackdelen med denna reaktor r att vid ett isolationsfel blir

    systemet direktjordat och jordfelsstrmmen kar d kraftigt, frn cirka 10 A till 5-10

    kA. Bild 3.1 visar hur en nttransformator med inkopplad nollpunktsinduktor ser ut.

    Bild 3.1 bilden visar en nttransformator med inkopplad nollpunktsinduktor. Nollpunktsinduktorn r den rd-gula spolen till vnster i bilden.

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    8

    3.2 Transformator med inbyggd spole

    En distributionstransformator med inbyggd spole bygger p principen med en trebent

    transformator dr en Petersnspole kopplas mellan transformatorns nollpunkt och

    jord p hgspnningssidan.

    Det finns tv huvudfabrikat som rapporten beskriver. Det r transformatorer med

    inbyggd spole frn ABB och Transfix. Transformatorer med inbyggd spole frn

    Transfix har en inbygg deltakopplad utjmningslindning med kopplingstyp Znyn.

    Utjmningslindningen, ven kallad deltalindning, anvnds fr att snka

    nollfljdsimpedansen i transformatorn.

    Transfix har ven en inbyggd hgspnningsskring, vilket gr transformatorn

    sjlvskyddande. Spolen ger ett lgt bidrag av aktiv strm. Transformator med inbygg

    spole, frn Transfix, finns i storlekarna 100- och 200 kVA. ABB har en transformator

    med liknande lsning.

    3.3 Hexaformer transformator med inbyggd spole

    Kunglv Energi AB har valt att kpa in tre transformatorer av mrket Hexaformer.

    Hexaformer r en oljeisolerad 3-fas transformator med inbyggd Petersnspole,

    konstruktionen av transformatorn skiljer sig frn andra tillverkar med sin udda

    konstruktion[7].

    Spolarna som anvnds r 10 A fr 11 kV system och 15 A i 22 kV system [7].

    Transformatorns finns i utfrande frn 100 kVA 315 kVA. Transformatorn har ett

    R/X frhllande p

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    9

    4 Tillvgagngsstt

    Tv steg har anvnds fr att komma fram till optimal placering av nollpunkts-

    reaktorerna. Frsta steget r avstmning av nollpunktsreaktorer i frdelnings-

    stationerna. Syftet med avstmningen r att f rtt avstmda nollpunktsreaktorer samt

    f en tydlig bild p vilken frdelningsstation som r hgst belastad av kapacitiva

    jordfelsstrmmar. Steg tv r ntberkningar. Ntberkningarna grs p

    frdelningsstationens utgende ledningar.

    4.1 Steg 1, avstmning av nollpunktsreaktorer

    Vid avstmning av centrala nollpunktreaktorer utnyttjas den befintliga

    driftosymmetrin vilket frmst uppkommer vid olika steg p nollpunktsreaktorn.

    Denna spnning bildar en resonanskurva dr nollpunktsspnningen r en funktion av

    reaktorstrmmen. Nr reaktorn r avstmd mot ntets kapacitiva jordfelsstrm fs en

    resonanspunkt. Fr att f en tydligare resonanspunkt kan nollpunktsmotstndet

    kopplas ur under mtningen.

    Figur 4.1 diagrammet visar typisk resonanskurva.

    En annan metod fr att stlla in nollpunktreaktorn r att berkna den optimala

    instllningen, metoden bygger p att en strminjiceringsutrustning anvnds i

    nollpunkten fr att injicera en strm och drmed frndrar ntets symmetri. Genom

    att mta strm och spnningsfrndring vid injicering kan resonanspunkten berknas

    fram. Denna metod har inte anvnds d strminjiceringsutrustning inte fanns att tillg

    p Kunglv Energi AB.

    0,76

    0,78

    0,80

    0,82

    0,84

    0,86

    0,88

    0,90

    47 48 49 50 51 54 56 57 58 59 60

    U0

    Instllt strmvrde p central nollpunktsreatorn [A]

    Serie1

    Resonanspunkt

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    10

    Det instllda vrdet p reaktorn br ligga ngra Ampere frn resonanspunkten, detta

    fr att f en liten snedavstmning. Snedavstmning innebr allts att reaktorn inte r

    helt instlld efter ntets behov. Ur detekteringssynpunkt krvs en viss snedavstmning

    fr att inte nollfljdsspnningen ska bli fr liten fr att relskydden ska kunna

    detektera fel. Resultatet efter avstmning visas i Tabell 4.1.

    4.1.1 Resultat

    Tabell 4.1 visar vrden p reaktorstorlek och instllt vrde efter avstmning utfrd genom mtningar p reaktorerna.

    Station Instllt vrde [A] Reaktorstorlek

    [A]

    M1-T1 68 126

    M1-T2 >80 80

    M1-T3 49 126

    M2 22 63

    M3 89 126

    M4 54 63

    M5 48 63

    M6 >63 63

    M9-T1 57 80

    M9-T2 31 80

    4.1.2 Analys

    Avstmningen visar att nollpunktsreaktorn i frdelningsstationerna M6 i Kode och

    M1-T2 i Kunglv r instlld p ett vrde strre n reaktorns storlek. M1-T2 r

    planerad att bytas ut mot en strre reaktor. Fr att undg byte av reaktorn i

    frdelningsstation M6 kommer lokal kompensering av utgende ledningar frn M6

    tillmpas. Rapporten kommer hr efter att behandla utgende ledningar frn M6.

    4.2 Steg 2, ntberkningar

    Detta kapitel behandlar tv metoder som anvnds vid ntberkningar. Metod ett

    utfrdes med hjlp av programmet Facilplus, metod tv gjordes med manuella

    berkningar. Utgende mellanspnningsnt frn frdelningsstationen M6 bestr av

    fyra stycken ledningar, L601-L604. Varje ledning bestr i sin tur av ledningsstrckor

    med olika frlggningsstt och kabeltyper.

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    11

    4.2.1 Metod 1 Facilplus

    Fr att utfra berkningar p ntet anvnder sig Kunglv Energi AB av programmet

    Facilplus. Dr fs bland annat information om geografisk placering av ledningsntet,

    kabellngder, kabeltyper, frlggningsstt samt ntstationens typ och utfrande.

    Facilplus gr ntberkningar med hnsyn tagen till bland annat kabeltyp, frlggnings-

    stt och spnningsniv. Resultatet efter gjorda berkningar i Facilplus redovisas i

    Tabell 4.2

    4.2.1.1 Resultat

    Tabell 4.2 visar vad varje ledning ut frn frdelningsstationen M6 genererar i kapacitiv jordfelsstrm samt det totala vrdet.

    Ledning [A]

    L601 20.5

    L602 3.9

    L603 6.6

    L604 40.1

    Totalt 71.1

    4.2.1.2 Analys

    Som tabell 4.2 visar r den totala kapacitiva jordfelsstrm fr frdelningsstationen M6

    71.1 A. Det hga kapacitiva bidraget beror p att stor del av ledningarna r utfrd

    som markkabel. Som kan ses ur tabellen r L604 den ledning som genererar hgst

    kapacitiva jordfelsstrm, 40,1 A, detta beror p att stor del av ledningen, 18.2 km, r

    utfrd som markkabel.

    4.2.2 Metod 2 Manuella berkningar

    Fr manuella berkningar anvnds samband (1, 2). Hnsyn vid manuella berkningar

    r tagen till kabeltyp, kabelarea, frlggningsstt och driftspnning. Berkningar valdes

    att gras p ledning L604 d den genererar hgst kapacitiva jordfelsstrm enligt

    tidigare analys. Fabrikatet p kablarna som anvnds vid manuella berkningar r

    Ericsson och Prysmian [4-6], kabeldata visas i Bilaga D. Resultatet av berkningarna

    vid driftspnning 10.7 kV redovisas i tabell 4.3.

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    12

    4.2.2.1 Resultat

    Tabell 4.3 visar L604 totala lngd och totala kapacitiva strmbidrag.

    Ledning Total lngd [km] Totalt [A]

    L604 36,3 41,4

    4.2.2.2 Analys

    Efter gjorda manuella berkningar p ledning L604 kan det konstateras att resultatet

    av berkningarna inte helt stmmer verens med resultatet frn berkningar med

    Facilplus.

    4.3 Jmfrelse av resultat

    Nr metoderna jmfrdes konstaterades det att resultatet inte helt stmmer verens.

    (se tabell 4.4). Vidare studier gjordes d i Facilplus. Vid berkningar i Facilplus

    anvnds en mrkspnning som r satt till 10,5 kV, verkliga driftspnningen p

    Kunglv Energi AB r 10,7 kV. Resultatet av berkningarna i Facilplus blir d ngot

    felaktiga. Metod 2 r dr med att fredra.

    Tabell 4.4 visar resultatet av utrkningar p ledning L604.

    Berkningsmetod fr ledning L604

    [A]

    Metod 1 40,1

    Metod 2 41,4

    4.4 Kompenseringsbehov vid reservmatning

    Fr att f ett sjlvkompenserande nt mste hnsyn tas till frnskiljningspunkter i

    ntet [8]. Placering br ske mellan tv frnskiljningspunkter och storleken p

    mellanliggande nt br generera en total kapacitiv jordfelsstrm som motsvarar

    storleken p den utlokaliserade spolen.

    Detta medfr att vid reservmatning frn en annan frdelningsstation kommer inte

    grundinstllningarna pverkas hos nollpunktsreaktorn i matande frdelningsstation.

    L604 kan reservmatas frn tv olika punkter (Bilaga B), antingen frn ledningen L503

    frn frdelningsstationen M5 eller frn ledning L601 frn frdelningsstationen M6.

    Nr matning frn M5 sker pverkas fr nrvarande instllningarna p

    nollpunktsreaktorn. Utan lokal kompensering p L604 skulle M5 vid reservmatning f

    ett tillskott p kapacitiv jordfelsstrm p 41,4 A, detta innebr att nollpunktreaktorn i

    M5 skulle f en kraftig snedavstmning.

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    13

    5 Frslag till kompensering

    Efter gjorda berkningar p utgende ledningar frn frdelningsstationen M6 har

    ledning L604 valts att kompenseras. Dels fr att denna ledning generar en hg

    kapacitiv jordfelsstrm samt att den kan reservmatas frn en annan frdelningsstation.

    Bilaga A visar L604:s utbredning. Heldragen linje visar luftledning och streckad linje

    visar markkabel.

    Vid placering av lokal kompensering br hnsyn tas till:

    Sektioneringspunkter

    Transformatorns storlek

    Inkommande matning

    Placering p ledning

    Fr att kompensera ledning L604 finns tv alternativ. Ett alternativ skulle vara att byta

    ut nuvarande nollpunktsreaktor i M6 mot en strre nollpunktsreaktor. Fr att inte

    problemet med stor snedavstmning, vid reservmatning, ska kvarst skulle det d

    behvas kpas in ytterligare en nollpunktsreaktor, med automatik, till frdelnings-

    stationen M5. Detta fr att klara freskriftskraven vid reservdrift.

    Ur bde tekniska och ekonomiska aspekter bedms inte detta som rimligt. Drfr

    kommer hr presenteras tre frlag p placering av transformatorer med inbyggd spole

    fr lokal kompensering.

    5.1 Ntstation, 6038 Silversvg

    6038 Silversvg r en markstation som matas med en 11 kV markkabel. Stationen har

    tre utgende lgspnningsledningar. Transformatorn i stationen r p 315 kVA och r

    belastad till 36 % vid hglast.

    Efter berkningar i Facilplus kunde det konstateras att den befintliga transformatorn

    p 315 kVA kunde ersttas med en transformator p 100 kVA med inbyggd 10A

    spole.

    Belastningsgraden med den nya transformatorn kommer vid hglast att ligga p

    87,1%. Hnsyn vid berkningar har tagits till planerad utbyggnad. En 10 A reaktor

    berknas kompensera den rdmarkerade strckan i bilaga A figur 4.

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    14

    5.2 Ntstation, 5092 Norra Ard

    5092 Norra Ard r ocks en markstation, stationen matas ven den av en 11 kV

    markkabel med har fyra utgende lgspnningsledningar. Befintlig transformator i

    stationen r p 200 kVA och r belastad till 87 % vid hglast.

    Hr ges ett frslag p att byta ut befintlig transformator p 200 kVA till en Hexaform-

    transfomator p 100 kVA. Belastningsgraden vid hglast bli 106,5 %.

    Detta bedms rimligt d en transformator kan belastas upp till 120 % under en vis tid.

    En 10 A reaktor berknas kompensera den blmarkerade strckan i bilaga A figur 4

    5.3 Ntstation, 6053 Kolekrr

    6053 Kolekrr, markstation med tre utgende lgspnningsledningar. Stationen r

    matad med en 11 kV markkabel och transformatorn som transformerar ner

    spnningen till 0,4 kV r p 100 kVA.

    Befintlig 100 kVA transformator byts ut mot en 100 kVA transformator med 10 7A

    spole. Belastningsgraden i detta fal blir ofrndrad. En 10A reaktor berknas

    kompensera den grnmarkerade strckan i bilaga A figur 5.

    6 Resultat

    Detta kapitel redovisar konsekvenserna av placeringen av de utlokaliserade

    nollpunktsreaktorerna.

    Resultatet av kompenseringen blir att cirka 28 A av den kapacitiva jordfelsstrmmen

    kommer att kompenseras lokalt ute p ledningen, resterande 13,28 A kompenseras via

    den centrala nollpunktsreaktorn.

    Det medfr ocks att det instllda vrde, >63, p den centrala nollpunktsreaktorn i

    M6, kan minskas. Enligt Facilplus genererar utgende mellanspnningsntet frn

    frdelningsstationen M6 en kapacitiv strm p 70,1 A, med lokal kompensering av

    L604 skulle denna strm minska till 42,1 A.

    6.1 Driftomlggning

    Genom att utnyttja lokal kompensering av ledning L604 blir stor del av ledningen

    sjlvkompenserande. Frdelen med detta blir att nollpunktsreaktorn i M5 vid

    reservmatning inte fr lika stor snedavstmning.

    6.2 Ekonomi

    Ur ekonomiska aspekter kan det vara lnsamt att anvnda reaktorer fr lokal

    kompensering. Alternativt skulle den centrala nollpunktsreaktorn kunna bytas ut mot

    en ny strre.

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    15

    Som nmndes tidigare i rapporten behvs d tv nya centrala nollpunktsreaktorer med

    automatik kpas in, fr att inte problemet med stor snedavstmning vid

    reservmatning ska kvarst. Kunglv Energi AB har valt att kpa in tre stycken

    transformatorer, frn Hexaformer, med inbyggd Petersnspole fr lokal

    kompensering. De har ett styckpris p 88 250 kronor (prisuppgifterna r hmtade ur

    fakturor p Kunglv Energi AB).

    En ny strre central nollpunktsreaktor med automatik till frdelningsstationen kostar

    cirka 290 000 kronor/styck. I priset ingr en nollpunktsreaktor med regleromrde 20-

    200 A, ett 5 A nollpunktsmotstnd, strminjiceringsutrustning och utrustning fr

    automatik.

    Tabell 6.1 tabellen visar en ekonomisk jmfrelse mellan central- alternativt lokal kompensering.

    Typ styckpris antal totalt

    Central kompensering 290 000 kr 2 580 000 kr

    Lokalkompensering 88 250 kr 3 246 750 kr

    Prisskillnad 333 250 kr

    Som kan ses ovan r lokal kompensering i detta fall en billig lsning p att minska

    problemen med kapacitiv jordfelsstrm vid frlggning av markkabel.

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    16

    7 Slutsats

    Lokal kompensering r en sker, enkel och robust metod att kompensera kapacitiva

    jordfelsstrmmar. Denna rapport visar ven at det r ekonomiskt frsvarbart att

    anvnda denna metod. Andra frdelar med lokal kompensering r:

    Den aktiva strmmen minskar

    Transportstrckan av kapacitiv jordfelsstrm minskar

    Snedavstmningen vid reservmatning frn annan frdelningsstation minskar.

    Lokal kompensering r ett komplement till central kompensering. Dock mste hnsyn

    tas till vissa punkter som nmnts tidigare.

    Vid placering av lokala reaktorer efterstrvas sjlvklart att f en s optimal placering

    som mjligt. Det r inte alltid mjligt beroende p stationens utfrande eller

    transformatorns effekt. Istllet placeras d transformatorn, med inbyggd spole, s nra

    den optimala placeringen som mjligt.

    I detta fall har optimal placering inte kunnat tillmpas fullt ut. Stationen 5092 Norra

    Ard blir vid hglast ngot verbelastad men vald placering bedms nd som rimlig.

    Lokal kompensering av L604 ses vara den mest effektiva och mest ekonomiska

    metoden att minska kapacitiv jordfelsstrm i frdelningsstationen M6.

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    17

    Kllfrteckning

    1. Elskerhetsverket (2008). ELSK-FS 2008:1. [Elektronisk] Elskerhetsverket. Tillgnglig: [2011-04-12]

    2. Andersson, Lars (2006). Analys av systemegenskaper vid kablifiering av mellanspnningsnt. [Elektronisk] Hgskolan Vst, Institutionen fr teknik, matematik och datavetenskap. Tillgnglig [2011-04-18]

    3. Evaldsson, Carl (2010). Kompensering av kapacitiva jordfelsstrmmar i 10 kV kabelnt. Hgskolan Vst, Institutionen fr teknik, matematik och datavetenskap.

    4. Ericsson.com (2010). AXCEL-LT (12)kV. [Elektronisk] Ericsson.com. Tillgnglig < http://archive.ericsson.net/service/internet/picov/get?DocNo=3/28701-FGC101681&Lang=EN > [2011-05-04]

    5. Ericsson.com (2010). AXCEL, AXCEK 6/10(12)kV. [Elektronisk] Ericsson.com. Tillgnglig < http://archive.ericsson.net/service/internet/picov/get?DocNo=7/28701-FGC101681&Lang=EN&HighestFree=Y > [2011-05-04]

    6. Ericsson.com (2010). AXKJ 6/10(12)kV. [Elektronisk] Ericsson.com. Tillgnglig < http://archive.ericsson.net/service/internet/picov/get?DocNo=9/28701-FGC101681&Lang=EN&HighestFree=Y > [2011-05-04]

    7. Hexaformer Produktion AB (2010). 3 Phase transformers with Petersn coil, 11kV. [Elektronisk]. Hexaformer Produktion AB. Tillgnglig < http://www.hexaformer.com/ExternaDokument/Petersen-coil-11kV-version2.1.pdf > [2011-05-16]

    8. Sveriges elleverantrer (1998). Jordningsteknik och jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt. Stockholm: Arne Lfgren Offset

    9. Svenska Elfreningen (1992). Jordfelsteknik. Emmaboda: kesson

    http://www.elsakerhetsverket.se/Global/F%C3%B6reskrifter/2008-1.pdfhttp://hv.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=4&pid=diva2:214934http://hv.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=4&pid=diva2:214934http://archive.ericsson.net/service/internet/picov/get?DocNo=3/28701-FGC101681&Lang=ENhttp://archive.ericsson.net/service/internet/picov/get?DocNo=3/28701-FGC101681&Lang=ENhttp://archive.ericsson.net/service/internet/picov/get?DocNo=7/28701-FGC101681&Lang=EN&HighestFree=Yhttp://archive.ericsson.net/service/internet/picov/get?DocNo=7/28701-FGC101681&Lang=EN&HighestFree=Yhttp://archive.ericsson.net/service/internet/picov/get?DocNo=9/28701-FGC101681&Lang=EN&HighestFree=Yhttp://archive.ericsson.net/service/internet/picov/get?DocNo=9/28701-FGC101681&Lang=EN&HighestFree=Yhttp://archive.ericsson.net/service/internet/picov/get?DocNo=9/28701-FGC101681&Lang=EN&HighestFree=Yhttp://www.hexaformer.com/ExternaDokument/Petersen-coil-11kV-version2.1.pdfhttp://www.hexaformer.com/ExternaDokument/Petersen-coil-11kV-version2.1.pdf

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    Bilaga A:1

    A. L604

    Figur A.1. Visar hur ledning L604 breder ut sig. Figuren r hmtad ur Facilplus.

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    Bilaga B:1

    B. Reservmatning

    Figur B.1. Schema visar punkter fr reservmatning av ledning L604. Figuren r hmtad ur Facilplus

    Punkten fr reservmatning frn L601

    Punkt fr reservmatning frn L503,

    frdelningsstation M5

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    Bilaga C:1

    C. Omrden fr kompensering

    Figur C.1 visar omrde A (rdmarkerat) och B (blmarkerat) i schemaform. Figuren r hmtad ur Facilplus.

    Placering av utlokaliserade spolar med 10 A kompensering i stationen 6038 och 5092

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    Bilaga C:2

    Figur C.2. Visar omrde C (grnmrkt) i schemaform. Figuren r hmtad ur Facilplus.

    Placering av utlokaliserad spole med 10 A kompensering, 6053

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    Bilaga D:1

    D. Kabeldata Tabell D.1. kabeldata p det kablar som anvnds vid berkning

    Resistans (ohm/km) Induktans Kapacitans

    Jordfelsstrm vid 10,7 kV

    Kabel beteckning Ledare Skrm (mH/km) (Uf/km) (A/km)

    AXCEL 3x95/16 0,32 1,2 0,3 0,28 1,63

    AXCE-LT 1x50/16 0,641 1,2 0,4/0,72 0,23 1,339

    AXCE-LT 1x95/16 0,32 1,2 0,36/0,66 0,3 1,747

    AXCE-LT 1x150/25 0,206 0,8 0,34/0,62 0,35 2,038

    AXKJ 1x50/16 0,641 1,2 0,4/0,72 0,23 1,339

    AXAL-TT 3x50/25AL 0,641 1,2 0,37 0,16 0,932

    AXAL-TT 3x240/35AL 0,125 0,8 0,29 0,27 1,57

    AXLJ-F LT 3x50/16 F1 0,641 1,2 0,33 0,24 1,397

    AXLJ-F LT 3x95/16 F1 0,32 1,2 0,3 0,3 1,747

    AXLJ-F LT 3x150/25 F1 0,206 0,8 0,29 0,36 2,096

    AXLJ-F LT 3x240/25 F1 0,125 0,8 0,27 0,44 2,562

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    Bilaga D:2

    Tabell D.2. visar omrde etts kabel beteckning, lngd, kabeltyp och dess strm.

    Omrde 1

    Kabel beteckning Kabel Typ Grafisk lngd [m] [A]

    K616 AXKJ 35 524,6 0,6560

    SK627 AXCEL 95 25,1 0,0409

    K681 AXCEL 95 460,8 0,7511

    K682 AXCEL 95 347 0,5656

    K680 AXCEL 95 532,1 0,8673

    K679 AXCEL 95 615,7 1,0036

    K678 AXCEL 95 269,6 0,4394

    K677 AXCEL 95 304,1 0,4957

    K676 AXCEL 95 261,5 0,4262

    K675 AXCEL 95 354,1 0,5772

    K673 AXCEL 95 238,5 0,3888

    SK673 AXCE 50 167,8 0,6741

    K672 AXCE 50 129,7 0,5210

    K671 AXCE 50 61,5 0,2470

    K671 AXCE 50 297 1,1930

    K671 AXLJ 95 215,9 0,3772

    K671 AXCE 50 104,1 0,4182

    K671 AXLJ 95 471,5 0,8237

    K672 AXLJ 95 408,2 0,7131

    K672 AXLJ 95 50,4 0,0880

    K761 AXLJ 95 444,3 0,7762

    K777 AXLJ 95 260,4 0,4549

    K777 AXCE 50 42,9 0,1723

    K777 AXLJ 95 131,9 0,2304

    K667 AXCE 50 401,4 1,6124

    K667 AXLJ 95 197,2 0,3445

    K668 AXCE 50 286,6 1,1513

    Summa 7603,90 16,01

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    Bilaga D:3

    Tabell D.3. visar omrde tvs kabel beteckning, lngd, kabeltyp och dess strm

    Omrde 2

    Kabel beteckning Kabel Typ Grafisk lngd [m] [A]

    K753 AXLJ 95 70,5 0,1232

    K753 AXLJ 95 301,4 0,5265

    K751 AXLJ 95 217,2 0,3794

    K751 AXLJ 95 490,5 0,8569

    K751 AXLJ 95 112,4 0,1964

    K752 AXLJ 50 484,9 0,6774

    K752 AXLJ 50 252,2 0,3523

    K750 AXLJ 95 218,7 0,3821

    K750 AXLJ 95 491,9 0,8593

    K749 AXLJ 95 514,2 0,8983

    K747 AXLJ 95 487,5 0,8517

    K748 AXLJ 95 28,8 0,0503

    604345 - T6029 ALL 99 300,5 0,0107

    T6029 - 604354 ALL 99 310,3 0,0111

    604354 - 604365 ALL 99 417,4 0,0149

    604365 - 604467 ALL 99 197,3 0,0070

    K282 AXCE 50 15 0,0603

    604365 - T6033 CU 16 45,7 0,0016

    604365 - 604369 ALL 62 207,1 0,0074

    K624 AXAL 50 19,7 0,0184

    604369 - 604437 ALL 62 426,6 0,0152

    HK623 AXAH 50 2,6 0,0001

    604354 - 604372 ALL 99 191,9 0,0068

    K661 AXCE 50 145,2 0,5833 SK66101 - T6030 AXCE 50 58,3 0,2342

    K690 AXCE 95 231,7 1,2143

    604375 -604377 ALL 99 162,5 0,0058

    604377 - T6031 BLX 99 436 0,0156

    T6031 - 604388 BLX 99 246,5 0,0088

    604388 - 604391 BLX 99 164,5 0,0059

    604391 - T6032 CU 25 115,1 0,0041

    604391 - T6069 ALL 99 505,8 0,0180

    604388 - 604424 ALL 99 164,1 0,0059

    K324 AXCE 150 150,3 0,9189

    604345 - 604342 ALL 99 150,1 0,0054

    604342 - 604341 ALL 99 53,1 0,0019

    604341 - 604250 ALL 99 638,3 0,0228

    K794 AXLJ 50 236 0,3297

    K793 AXLJ 240 63,3 0,1622

    K793 AXLJ 240 495,2 1,2687

    K793 AXLJ 240 393,9 1,0092

    Summa 10214,2 12,1218

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    Bilaga D:4

    Tabell D.4. visar omrde tres kabel beteckning, lngd, kabeltyp och dess strm

    Omrde 3

    Kabel beteckning Kabel Typ Grafisk lngd [m] [A]

    L604446-T5264 ALL99 402,7 0,0144

    604445-604446 ALL234 85,2 0,0030

    604172-604445 ALL 99 65,2 0,0023

    604172-T5087 ALL 99 91,6 0,0033

    604163-604172 ALL 99 297,8 0,0106

    604163-604164 ALL99 57,4 0,0020

    604164-T5086 CU16 289,3 0,0103

    604153-604163 ALL99 267,1 0,0095

    604153-T5085 ALL99 243,6 0,0087

    T5085-604436 ALL 99 407,8 0,0145

    604151-604153 ALL99 234,9 0,0084

    604151-604405 CU25 125,8 0,0045

    604151-T5219 CU25 179,2 0,0064

    EF16-604151 ALL99 130,6 0,0047

    604145-EF16 CU35 45,9 0,0016

    604117-604145 CU25 708,9 0,0253

    604117-604120 FEAL49 154,2 0,0055

    604120-604125 FEAL49 285,8 0,0102

    604125-604128 FEAL31 246,1 0,0088

    604128-T5279 ALL99 150 0,0054

    604128-T5083 FEAL31 578,9 0,0206

    604112-604117 CU25 172,8 0,0062

    604112-T5082 CU10 227 0,0081

    604106-604112 CU25 410,1 0,0146

    604106-T5084 ALL62 115,9 0,0041

    604089-604106 CU25 642,7 0,0229

    604089-T5081 ALL99 504,3 0,0180

    T5081-604096 ALL99 97,5 0,0035

    604079-604083 CU25 311 0,0111

    604083-T5217 CU25 280,1 0,0100

    604079-T5079 FEAL 49 70,8 0,0025

    T5079-604080 FEAL 49 53,9 0,0019

    604080-T5215 ALL 62 558 0,0199

    604069-604079 CU25 366,5 0,0131

    604067-604069 ALL99 145,1 0,0052

    604041-604067 CU50 191,5 0,0068

    604041-T5239 CU50 341 0,0122

    604030-60433 FEAL31 156,5 0,0056

    EF80-T5273 ALL234 402,9 0,0144

    T5273-604030 ALL234 226,2 0,0081

    604030-604026 ALL234 361,1 0,0129

    604026-F128 ALL234 1115,8 0,0398

    F128-T5077 ALL234 305,4 0,0109

    T5077-604010 ALL234 332,8 0,0119

    604010-604001 ALL234 870,5 0,0310

    K538 AXCE 50 74,9 0,3009

    K208 AXCE 50 28 0,1125

    K652 AXCE 50 481,7 1,9350

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt

    Bilaga D:5

    K792 AXLJ 240 747,8 1,9159

    K791 AXLJ 50 633,2 0,8846

    K791 AXLJ 50 273,9 0,3826

    K606 AXAL 50 78,4 0,0731

    K669 AXLJ 50 379,1 0,5296

    K669 AXCE 50 338,7 1,3606

    K790 AXLJ 240 198,2 0,5078

    K790 AXLJ 240 631,9 1,6189

    K790 AXLJ 240 481,3 1,2331

    K789 AXLJ 240 331,2 0,8485

    K509 AXCE 50 64,7 0,2599

    K147 AXKJ50 270,5 0,362869

    HK249 AXCE 50 97,8 0,3929

    K139 AXAL240 55,1 0,0866

    Summa 18473,8 13,2799

  • Jordfelsstrmmar vid kablifiering av landsbygdsnt