Lrarutbildningen

SL III:3

Examensarbete

15 hgskolepong

Omvrdnadsutbildning fr vuxna invandrare.

Hur gick det efter utbildningen?

Health care education for adult immigrants.

How did it work out after the education?

Anette Grahn

Lrarutbildningen 90 hp Examinator: Nils Andersson

Slutseminarium Handledare: Margreth Drakenberg

SAMMANFATTNING

Att vara tvungen att lmna sitt land innebr fr de flesta mnniskor ett stort trauma. Resan till

ett nytt och annorlunda liv innebr alltid frluster.

Att brja om i en ny kultur, uppleva kulturkrockar och lra sig sprk i ett nytt land r inte helt

ltt.

Hr har skolan en stor uppgift bde med utbildning och med integrering i det svenska

samhllet. Det frsta mtet med den svenska skolan fr de vuxna genom SFI (Svenska fr

invandrare).

En del av dessa vuxna invandrare sker omvrdnadsprogrammet p Komvux.

Hur gick det fr dessa under skoltiden och framfr allt efter?

Fr att ta reda p detta fick de elever som gtt utbildningen i en kommun i Smland 2004 -

2007 svara p en enkt.

Enkten innehll frgor om bemtande under utbildningen, p APU-platserna, (Arbetsplats

frlagd utbildning. I uppsatsen kommer hrefter frkortningen APU att anvndas), samt

frgor hur arbetssituationen ser ut idag. Alla fre detta invandrareleverna stllde upp och

svarade p enkten.

Resultatet blev ver frvntan. Strsta delen har idag tillsvidareanstllningar eller lngre

vikariat. Endast tv elever uppgav att de inte arbetar inom vrden idag.

Utbildningen hjlpte bde till med att f arbete och att lttare integreras i det svenska

samhllet.

SKORD: bemtande, kulturkrock, omvrdnadsprogram, invandrare

FRORD.

Tack Ni alla elever som stllde upp fr att gra denna uppsats mjlig. Ni tog Er tid att komma

hit, Ni som inte kunde komma svarade i alla fall p frgorna och skickade dem till mig.

En del av Er tog emot mig i Era hem. Ingen av Er vgrade att stlla upp. Utan Er medverkan

hade det inte blivit ngon uppsats.

Ni kommer alla att f hemskickat ett exemplar av uppsatsen.

Tack fr Din medverkan; Andrea, Arjana, Cornelis, Hanna, Mevlide, Evelina, Margareta,

Fru Thorn, Linda, Mirka, Edina, Virginia, Vivian, Zafu, Ludmilla, Elisabeth, Nancy, Salve,

Kim, Mereta, Raija, Elvira, James, och Bianca.

Lycka till i framtiden!

Sommaren och hsten 2008

Anette Grahn

INNEHLLSFRTECKNING

SAMMANFATTNING

FRORD

1. BAKGRUND 5

1.1 INTRODUKTION 6

1.2 MIN ARBETSPLATS. 6

1.3 KULTURSKILLNADER.... 7

1.3.1 KULTURSKILLNAD, ETT AKTUELLT EXEMPEL 8

1.3.2 BEMTANDE.. 9

1.4 STATISTIK. 10

1.5 VEM R INVANDRARE?............................ 10

1.6 INVANDRARSTATISTIK FRN EN KOMMUN I SMLAND 10

1.7 SPRK. 11

1.8 OMVRDNADSPROGRAMMET. 12

1.8.1 ARBETSPLATSFRLAGD UTBILDNING APU.. 13

2 SYFTE OCH FORSKNINGSFRGOR. 13

2.1 IDN TOG FORM. 13

3 METOD OCH MATERIAL.. 14

3.1 INVANDRARELEVERNA... 15

3.2 JAKTEN P ELEVER.. 15

3.3 BORTFALL, VALIDITET, RELIABILITET.. 16

4 RESULTAT.... 17

4.1 ALLMNNA FRGOR 17

4.2 BEMTANDEFRGOR.. 21

4.3 ARBETSFRGOR... 24

5 ANALYSRESULTAT. 25

5.1 SLUTSATS. 26

6 DISKUSSION.... 28

7 FRSLAG P NYA INSATSER.. 29

REFERENSER

BILAGOR

BILAGA 1 KALLELSEBREV

BILAGA 2 ENKTEN

5

1. BAKGRUND

Rekryteringsbehoven inom vrden fram till 2015 r stora och det beror frmst p stora

pensionsavgngar. En halv miljon personer med omvrdnadsutbildning behver rekryteras

under ren 2000 2015.

En brist p 200 000 personer med omvrdnadsutbildning bedms finnas r 2015 med

nuvarande utbildningsdimension.

Kraftfulla tgrder krvs fr att attrahera fler till utbildning och arbete inom vrden och

dessutom frmodligen nya former fr vuxnas lrande.

Arbete inom vrd och omsorg som krver hgskoleutbildning r attraktivt, men de lgre

utbildningarna som underskterska/sktare r inte tillrckligt attraktiva. De arbetena har en

lgre status.1.

Anskningarna till Omvrdnadsprogrammen kar inte, snarare tvrtom. P

ungdomsgymnasiet i vr kommun i Smland finns endast en klass p

Omvrdnadsprogrammet. Fr mnga av programmets elever r det inte heller deras frsta val

utan kanske andra eller tredje. 2/3 av dessa elever fortstter sedan inte inom vrdyrket.

Statliga/kommunala anslag dras in som tidigare var till vuxenutbildningen dr en stor del av

omvrdnadspersonal utbildas.

Lroplanen2 sger att utbildningen ska ge insikt hur man mter och kommunicerar med

mnniskor i olika vrd- och omsorgssituationer.

Omvrdnadsprogrammet ska ocks uppmrksamma olika kulturella och religisa mnster

som prglar mnniskors liv3.

Eftersom antalet invandrare kar som vrdtagare kar givetvis ocks behovet av personal som

kan vrda och samtala med denna grupp. Vi vet att t.ex. inom psykiatrin finns en stor del

vrdtagare med invandrarbakgrund med psykisk ohlsa och fr att n fram rent

kommunikativt mste tolkar deltaga tillsammans med vrig personal. Eftersom tolkar mste

bestllas lngt i frvg kan inte ngon spontan konversation frekomma annat n med

kroppssprk. Om flera invandrare vore anstllda inom kommun och landsting skulle detta leda

till att patienter med invandrarbakgrund kunde knna sig tryggare d de kunde prata med

personal p sitt eget modersml. Under fyra r har jag arbetat som omvrdnadslrare p

1 Socialstyrelsen (2003) Kompetensfrsrjning inom vrd och omsorg om ldre och funktionshindrade 2 Utbildningsdepartementet (1994)Lroplan fr de frivilliga skolformerna Lpf 94 3 Omvrdnadsprogrammet 2000:15 Sid 9 Stockholm Skolverket

6

Komvux i kommunen. Under dessa r har jag haft 24 elever med invandrarbakgrund, 21

kvinnor och 3 mn. vriga elever var under samma period 148 stycken.

1.1 Introduktion

Gng p gng ptalas det i media att invandrare har svrt att f bostad eller arbete p grund av

sitt namn eller sin dialekt. Kalla fakta TV 4 den 25 oktober 2006 handlade om invandrare

som skte arbete. Om personen som ringde och skte arbete hade ett utlndsktklingande namn

eller kraftig brytning bemttes de med orden: Tyvrr r tjnsten redan tillsatt, tack fr visat

intresse.

Minuterna efter ringde ngon med ett svenskt namn och frgade efter samma tjnst. D fanns

tjnsten kvar och personen ifrga uppmanades att skicka in sina papper.

1.2 Min arbetsplats.

Min arbetsplats r p Komvux och jag handhar vuxnas lrande. Eftersom vi dagligen

konfronteras med frgor om personal, utbildning och frfrgningar frn olika vrdinrttningar

efter personal, har vi ocks insett att det kommer att bli kaos den dagen kommunerna

upptcker att det inte finns folk med adekvat utbildning att f tag i. Idag har inte Landstingen

ngon utbildning p denna niv utan det r den kommunala vuxenutbildningen som gller

ven fr Landstinget. Vi behver hela tiden rekrytera nya elever. Vi behver dessutom f in

fler elever med invandrarbakgrund p vra utbildningar drfr att i framtiden kommer

invandrare att finnas p vra ldreboenden. Att ta hand om sina ldre hemma kommer kanske

inte att fungera fr den andra eller den tredje generationens invandrare. S smningom

kommer den svenska modellen att anammas och d behver vi mnniskor med kunskaper i

olika sprk och olika kulturer. Drfr r invandrare en mlgrupp fr omvrdnadsutbildningar.

I samarbete med Arbetsfrmedlingen har vi genomfrt ett specialprojekt med tv

invandrarkvinnor som under en lng tid hade arbetat p ldreboende. Av Skolverkets lokala

kurser gjorde vi en sammansttning som vi tyckte var relevant fr deras utbildning. Vi utgick

frn kursmlen och gjorde flera kurser till en. Ex: i mnet Omvrdnad hade vi en kurs som

hette Medicinsk grundkurs med omvrdnads- och social omsorgsperspektiv. Kursen

innehll allts bde Medicin och Omvrdnad. Denna utbildning genomfrdes tillsammans

med SFI p s stt att p frmiddagarna studerade de svenska och p eftermiddagarna

7

studerade de omvrdnad. Det fungerade mycket bra och resulterade i att bda har

tillsvidaretjnster idag.

1.3 Kulturskillnader

I det svenska samhllet ses det som en sjlvklarhet att skta sej sjlv. Sjlv r bste drng,

Bra karl reder sej sjlv, r ordsprk vi grna citerar4. Vi ska klara oss sjlva och inte vara

beroende av varandra eller andra! Nr vi blir ldre och inte klarar av vrt liv p egen hand r

det en sjlvklarhet att vi fr insatser frn kommunen, eller flyttar till ngot ldreboende. Den

svenska mentaliteten och kulturen r inte sdan att vi flyttar hem till vra barn nr vi blir

gamla och orkeslsa. Oftast r det ocks s i det svenska samhllet att familjer r splittrade,

barn bor lngt frn sina familjer.

Vra invandrare har dremot en helt annan kultur i dessa frgor. Fr dessa kvinnor och mn r

det en sjlvklarhet att ta hand om sina frldrar. Men, yrkesrollen att tvtta ngon, kl p,

hjlpa p toaletten, utanfr sin egen familj, finns inte i alla kulturer.

I och med att kvinnorna sker Omvrdnadsprogrammet gr de oftast ett avsteg frn den

kvinnoroll de levde i sina hemlnder. Fr en del kvinnor har det frndrat rollfrdelningen

mellan makarna, fr andra har relationen till landsmaninnor i Sverige eller det forna

hemlandet frndrats.5

Flera av eleverna har sina gamla frldrar boende hos sig ven om de har mnga barn och bor

i en trea. Att lta en utomstende ta hand om de gamla r otnkbart, det ska sktas i familjen.

Att ta hand om frldrar r ingen uppoffring, det tillhr kulturen. Att lta en frlder flytta till

ett ldreboende r helt otnkbart. Den ldre generationen har i flera fall flyttat hit p ldre

dagar, s.k. anhriginvandring, bara fr att bli vrdade av sina barn. Samtidigt hjlper de ocks

till i den grad de kan i hemmet och r ofta barnvakter nr s behvs.

Omvrdnad och omsorg finns s att sga med frn modersmjlken.6

Invandrarkvinnor/mn som sker och gr omvrdnadsprogrammet har i mnga fall svrt att ta

till sig den svenska modellen. De reagerar i mnga fall kraftigt under sin frsta APU. De

tycker att alla gamla som de mter under sin APU r s ensamma och vergivna. Bryr vi oss

inte om de ldre i det svenska samhllet?

4 Gillis Herlitz (2004) Svensk. Uppsala: Uppsala Publishing House AB 5 Camilla Gustavsson (2006:4) Av egen kraft. Invandrade kvinnors berttelser om intrde i det svenska samhllet. FoU Nordvst Rapport 6 Ingela Olsson (2002) Mte med mnniskor frn andra kulturer. Kavala Moris frlag

8

Vra uppvxtvillkor/rtter sitter djupt. Vi i Sverige har den kulturen att man ska skta sig

sjlv, ven nr man ntt lderdomen. I flera av de lnder som vra elever kommer ifrn r

tankarna helt annorlunda. Dr ska man ta hand om sina anhriga. Mnga av de elever jag

trffar p r frmodligen uppvxta med mormor/farmor i huset. Drfr upplever mnga att

ldrevrden i Sverige r detsamma som att vi har glmt bort vra ldre slktingar.

Skolsituationen r en annan stor sttesten. Svenska lrare bemter de vuxna eleverna p ett

helt annat stt n de r vana vid. Mnga av eleverna r vana vid en tydligare hierarki. Mtet

med den svenska skolan kan drfr vara omtumlande fr dessa vuxna elever och srskilt fr

kvinnor. Kvinnorna tycker att eleverna i den svenska skolan r sla.

1.3.1 Kulturskillnad ett aktuellt exempel

Ana fdd 1987 r flykting frn Palestina och muslim. Hon brjade omvrdnadsutbildningen

vren 07. Hon behrskade svenska sprket ganska bra. Under de frsta mnaderna blev hon

aldrig en i gruppen. Hon hll sig mest fr sej sjlv och undvek sociala kontakter med sina

klasskamrater.

Under den frsta APU:n ringde handledaren frn ldreboendet och rapporterade att det hade

uppsttt svrigheter och en av vrdlrarna kte till boendet dr Ana gjorde sin praktik. Saken

var den, sa handledaren, att hon var kldd i jumprar med lnga rmar, de ndde nda ner p

halva handen. Handledaren bad henne att ha kortare rmar av hygieniska skl, men det

frbjd den islamska lagen henne att gra. rmarna hngde ner p ett ohygieniskt stt, hon

var i kket ena stunden, sen var hon och bytte blja andra stunden och rmarna hngde i

vgen. Efter lnga och mnga diskussioner kortade hon rmarna lite och fullfljde sin praktik

och blev godknd. Sljan var inget problem, det fungerade bra. Det r frsommar och

fljaktligen ljust bde tidig morgon och sen kvll. Detta kommer att ha en avgrande

betydelse fr den fortsatta APU:n.

Nu r det dags fr den APU 2 och det brjar bli sen hst. terigen ringer en handledare frn

ett annat arbetsstlle.

Ana vgrar duscha patienter hon vill inte se ngon naken. Hon vgrar befatta sig med nakna

mn. Dessutom arbetar hon bara under dagens ljusa timmar, hon fr inte vara hemifrn nr det

r mrkt. Vad gr man nu? Ska man arbeta inom vrden kan man inte vgra de mest

elementra uppgifterna.

9

Tyvrr blir det s att Ana fr avbryta utbildningen. Hon kunde inte n mlen. Hon finns kvar

p skolan och lser allmnna mnen, men inom vrden kan hon troligen aldrig arbeta.

1.3.2. Bemtande

Vid varje mte br vi med oss vrderingar och frdomar. Inom skolvsendet sgs ofta att vi

ska ha en gemensam vrdegrund. Det kan vara svrt d det finns lika mnga vrderingar som

mnniskor.

Alla ska bli respekterade fr den de r.

Men bemtande handlar ocks om respekt, om att se den andra mnniskan fr den hon r. Att

ha ett vnligt stt i frhllandet till mnniskor, en nyfikenhet och ppenhet fr det nya

oknda.

Bemtande handlar om mnskliga rttigheter.7

Bemtande kan ocks vara en politisk frga, fr det handlar ocks om vilka lagar och regler

som styr.

Fr myndighetsutvare som har stor makt ver andra mnniskors liv stlls det alldeles

speciella krav p bemtande. Det kan vara handlggare p frskringskassan, p

flyktingmottagning, arbetsfrmedling eller sjukhuspersonal. Hr kan finnas en knsla av

underlgsenhet, det r d viktigt att man blir bemtt utifrn sina egna frutsttningar.

Dligt bemtande kan klassas som trakasserier8.

Bemtande kan handla om bde ord och kroppssprk, det vill sga, att du visar med din

kropp, gester, mimik vad du tnker och knner.9

Ett respektfullt bemtande gr att mnniskor vxer och mr bttre.

Enligt Khler, et al. (2002) r bemta lika med att vara p ett visst stt mot ngon.10

7 SISUS Nationellt program fr att ka kompetensen om bemtande (2007) Stockholm 8 Tidningen Stiletten nr 1 (2008) 9 Anita Kangas Fyhr (2006) Vrd och omsorgsarbete Stockholm: Bonniers 10 Per-Olof Khler Ulla Messelius (2002) Natur och kulturs svenska ordbok Stockholm: Natur och kultur

10

1.4 Statistik

Antalet lderspensionrer kommer att ka kraftigt omkring r 2010 nr de stora kullarna

fdda i mitten av 1940-talet fyller 65 r. Omkring 2030 r det dags fr 60-talisterna att fylla

65 r. Den kade livslngden i kombination med att stora fdelsekullar gr i pension gr att

frsrjningsbrdan kommer att ka under en 30-rsperiod fr.o.m.2005.

Idag r arbetskraftinvandringen till Sverige ca 5000 per r. Flertalet kommer frn Norden och

EU-lnderna.

Andelen utlandsfdda i Sverige lg 2007 p 13 %.11

1.5 Vem r invandrare?

En invandrare r en person som flyttat frn ett land till ett annat land.

Fr att registreras som invandrad i Sverige mste man vara folkbokfrd hr och fr att bli

folkbokfrd krvs att man avser att vistas i landet i minst ett r.

Invandrare kallas ocks den som har minst en frlder som r fdd i ett annat land, men sjlv

r fdd i Sverige.

- Utrikes fdd: Person som r folkbokfrd i Sverige men som ej r fdd hr.

- Utlndsk medborgare: Person som r folkbokfrd i Sverige men inte har svenskt

medborgarskap12

1.6 Invandringsstatistik frn en kommun i Smland.

Kommunen har ca 30 000 invnare. Den r den strsta i lnet med sina 1608 km13.

I kommunen blomstrar bde sm och stora fretag/industrier.

Strsta arbetsgivaren r kommunen ttt fljt av en industri som tillverkar aluminiumprofiler.

Som i mnga andra smlndska samhllen r fretagsamheten stor och det finns gott om

mindre och strre industrier.

Enligt en tjnsteman frn Socialfrvaltningen ser invandringen ut p fljande stt:

- under 1990- talet kom en stor mngd flyktingar frn forna Jugoslavien.

- 2003 kom 30 flyktingar till kommunen. De flesta var frn Afghanistan och Somalia.

11 Vlfrds Bulletinen nr 1 (2007) Statistiska Centralbyrn 12 Vlfrds Bulletinen nr 3 (2002) Statistiska Centralbyrn 13 Fickfakta (2008) frn kommunen

11

- 2004 och 2005 tog kommunen sammanlagt emot 60 flyktingar.

- 2006 och 2007 togs 80 flyktingar emot.

Frn 2004 och framt har flyktingstrmmen nstan uteslutande varit frn Irak.

Endast ngra f har under den tiden kommit frn Somalia.

Nstan alla r unga mn som inom ngra r skickar efter sin familj i form av fru och barn.

Bara i r rknar man med mellan 30 40 familjemedlemmar som ska komma.

Alla som kommer har/fr uppehllstillstnd eftersom de r kommunplacerade.

Enligt tjnstemannen finns ocks ett stort mrkertal bland invandringen. Det gller bde

arbetskraftsinvandring och s.k. krleksinvandring dvs. mn eller kvinnor som tar hit blivande

partners frn andra lnder.

Flera som kommer har hgre utbildningar som ex. lkare, veterinrer samt arkitekter. Efter en

uppmrksammad tidningsartikel i den lokala tidningen har ven dessa kunnat komma ut i

praktik.

Frn Socialfrvaltningens sida rknar man med att hlften av invandrarna har ftt arbete inom

industrin i kommunen eller dess omedelbara nrhet.

De flesta lser p SFI.

1.7 Sprk

Mlsttningen i det svenska samhllet r att alla invandrare/flyktingar som kommer ska lra

sig svenska. Invandrarna/flyktingarna studerar p SFI och SAS (Svenska som andrasprk).

De flesta flyktingar som kommer brjar p SFI. Genomsnittstiden fr svenska studier r fr

normaleleven tv och en halv termin.

Enligt SFI-lrarna lr sej kvinnorna sprket fortare n mn, detta gller ven analfabeterna.

Fr att eleverna sedan ska kunna studera vidare p Omvrdnadsprogrammet krvs att man

ocks klarat proven frn SAS som motsvarar grundskolans kurs eller likvrdig kunskap.

Efter svenskundervisningen slukar industrin all arbetskraft som gr att f tag i. Redan innan

eleverna har gtt frdigt SFI r representanter frn industrin inne p skolan och vrvar

personal. I de flesta fall handlar det om industriarbete, och flera gr inte frdigt sin

sprkutbildning utan prioriterar arbete.

12

1.8 Omvrdnadsprogrammet.

Omvrdnadsprogrammet syftar till att ge grundlggande kunskaper fr arbete i

verksamheter inom hlso- och sjukvrd samt vrd och omsorg.

Programmet syftar ven till att ge en grund fr fortsatt lrande i arbetslivet och fr vidare

studier.14

Inom vuxenutbildningen lses inte krnmnena inom programmet utan enbart

karaktrsmnena, och bl.a. lser man fljande:

- Vrd och Omsorgsarbete

- Psykologi A

- Mnniskan socialt och kulturellt

- Medicinsk grundkurs

- Etik och livsfrgor

- Datorkunskap

- Arbetsmilj och skerhet

Under 50 veckor lser eleverna 1350 pong. Det blir drygt 25 pong i veckan.

I SFS nr 2002: 101215 betonas urval av eleverna till vuxenutbildningen. Dr sgs bl.a. att:

- Den som har en kort utbildning ska ges fretrde.

- Den som vill fullflja en oavslutad utbildning har ven den ett fretrde.

- Den som behver komplettera ett reducerat program har ven den fretrde.

De elever som har dlig skolunderbyggnad, eller slutade skolan i frtid kommer prioriteras

allts i Kommunal Vuxenutbildning.

De elever som redan har ett gymnasieprogram r inte prioriterade.

1.8.1 Arbetsplatsfrlagd utbildning APU.

Tanken med en APU r att praktik och teori r en oskiljaktig enhet. Kunskap ska ses i ett

sammanhang. Som en rd trd i omvrdnadsprogrammet lper tanken att man ska ha tillgng

till praktik, dels fr att lra sej arbeta sjlvstndigt men ocks fr att arbeta tillsamman med

andra. Skolan skall efterstrva ett bra samarbete med arbetslivet.16

14 OP (2000:15) 15 Sveriges Riksdag SFS nr 2002:102 Stockholm 16 Lpf 94 sid 27

13

Undervisningen ska ocks ha en balans mellan teori och praktik eftersom det frmjar

lrande.17

Den arbetsplatsfrlagda utbildningen skall vara minst 15 veckor p ungdomsgymnasiet. Fr

vuxenutbildningen r det kommunen som stller kravet om antal APU veckor. P Komvux i

vr kommun har vi 12 veckor under de 50 utbildningsveckorna. Dessa frdelas p tre tillfllen

med en stor variation p platser. Samverkan med arbetslivet pongteras i programmlen.

Under den sista terminen lser eleverna valbara kurser, allts de mnen som eleven intresserar

sig fr. Det kan vara sjukvrd, psykiatri, utvecklingsstrning/funktionshinder mm. I samband

med detta val grs ven sista APU:n inom valt omrde.18

2. SYFTE OCH FORSKNINGSFRGOR.

Syftet med denna uppsats r att f svar p fljande:

- Fick eleverna med invandrarbakgrund som gick omvrdnadsprogrammet 2004-2007, arbete

efter utbildningen? Det handlar om 24 elever, 21 kvinnor och 3 mn.

- Hur bemttes de under sin utbildning och sinAPU?

- Stannade de kvar inom vrdyrket eller gick de ver till industrin dr de ropar efter

arbetskraft?

Dessa frgor mste ju ven vara intressanta fr skolan och skolans verksamhet. Hjlper vi

dessa elever till en bra utbildning eller stjlper samhllet dem nr utbildningen r klar? Spelar

verkligen ett namn eller uttal en s stor roll?

2.1 Idn tog form

Idn till uppsatsen vcktes fr ngot r sedan. I varje kurs p Omvrdnadsprogrammet dr jag

arbetar finns ett par elever med invandrarbakgrund. Under mina fyra r har det varit mestadels

kvinnor men ven tre mn med invandrarbakgrund. Mina tankar och funderingar gick till

dessa. Hur gick det sedan?

17 Lpf 94 sid 31 18 OP (2000:15)

14

3. METOD OCH MATERIAL

Utgngspunkten fr min underskning var Den traditionella forskningsprocessen19.

Frgor och funderingar har funnits under en lngre tid p hur det gick.

Litteraturgranskningen bestod i att lsa runtomkringmaterial, i sjlva mnet fanns inget

dokumenterat. Det var svrt att f tag i referenslitteratur.

Problemet: Var fanns de forna eleverna, var de inom industrin eller fanns de inom vrden?,

Var utbildningen ett stt att komma ut p den svenska arbetsmarknaden? Hur skulle jag f tag

i alla, skulle de verhuvudtaget stlla upp p en underskning? Jag ville ha alla eleverna med i

underskningen, men var det mjligt? Hur skulle frgorna stllas?

Metoden: Jag valde att arbeta med en enkt. Min mlgrupp var de forna eleverna.

Utgngsmaterialet r ett frgeformulr (bilaga 2). Enkten gjordes p lttfattlig svenska s att

inga oklarheter skulle uppst vid ifyllandet av denna.

Ett annat alternativ hade varit att gra en intervju med personerna. Jag valde att inte gra det

av fljande orsaker:

- alla elever hade invandrarbakgrund och behrskar sprket p ett varierat stt. I en

intervju, trots att intervjuaren inte avser detta, kan nyanser i sprk, betoning och

liknande spela en avgrande roll och kan pverka svaren. Vid en intervju vill jag som

intervjuare att samma frutsttningar ska rda.20

- Vid en enkt kunde jag gra lttfattliga frgor p svenska. D hade alla samma

frutsttningar. Vid en intervju hade vi skert kommit in p stickspr, en del hade inte

frsttt och eventuella ord skulle frklaras.

- Sanningshalten spelar en stor roll. I en intervjusituation vill eleven inte sra sin

gamla lrare utan svarar eventuellt som eleven tror r bra.

Med detta i tanken valde jag att gra en enkt eftersom d samma villkor gllde fr alla

och man fick vara helt anonym.

Under ren som gtt har jag dagligen observerat relationer i klassen mellan invandrarelever

och de svenska eleverna. Jag har ibland observerat ett utanfrskap. Ofta bildar

invandrareleverna subgrupper i gruppen. Trots indelningar i t.ex. grupparbeten med styrd

gruppindelning s lyckas en del alltid p ngot stt byta grupp s att man hr ihop.

19 Jarl Backman (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur Lund 20 Jan Hartman (1998) Vetenskapligt tnkande. Studentlitteratur Lund

15

Min mlgrupp till detta arbete och min tillgng var mina fre detta elever. I enkten stllde

alla elever upp. Det var de som satt inne med svaren.

Jag har diskuterat med omrdeschefer inom kommunen hur de stller sej till personal med

invandrarbakgrund.

Analysen gjordes efter sammanstllningen av enkten, och med hjlp av analysen kunde jag

ven dra en slutsats som resulterade i denna rapport.

Drmed har Den traditionella forskningsprocessen fljts.

Fr att frskra mig om att n alla skickade jag en kallelse via brev och gav frslag p olika

tider fr eleverna att komma till skolan. (bilaga 1). Hr p skolan blev de anvisade ett rum dr

de sedan fick sitta ensamma och svara p enkten. Jag var inte nrvarande vid

ifyllnadstillfllet.

Kommunen r liten s det var mjligt att kalla hit dem. I en strre stad skulle frmodligen

detta vara omjligt. De flesta bodde kvar med en radie p ngra mil. Endast en elev hade

flyttat lngre bort.

3.1 Invandrareleverna

Varje deltagare lovades total anonymitet vid deltagandet i enkten. Ingen skulle skriva sitt

namn p enkten. Alla inlmnade svar frn enkten kommer att frstras nr min uppsats

blivit godknd.

Samtliga invandrarelever som gtt omvrdnadsutbildningen 2004-2007 deltog. De flesta av

dessa elever har jag ocks varit handledare fr.

Medelldern p dessa elever var 39.9 r.

Geografiskt kommer de frn stora delar av vrlden, dock r Europa verrepresenterat.

Alla elever bjds p fika efter enktunderskningen. De som kom till de angivna tiderna

uppskattade initiativet och tyckte att det var roligt att trffa varandra.

3.2 Jakten p elever

Tv veckor innan de uppsatta tiderna skickades inbjudan ut.

Vid de utsatta tiderna vntade jag och min handledare med fika. Frsta tiden kom ingen, inte

heller den andra utsatta tiden. Den tredje tiden dk ngra upp.

16

5 elever kom p de utsatta tiderna.

7 kom p andra tider. De hrde av sig om de angivna tiderna ej passade, s vi bestmde nya

tider.

7 besvarade enkten brevledes.

2 besvarade frgorna p telefon.

3 elever gjorde jag hembesk hos drfr att de av olika anledningar inte kunde komma eller

p annat stt inte hrde av sej. Hembesket gjordes efter samtycke med eleven.

Eftersom jag ville n samtliga fick jag lgga ett stort arbete fr att n alla. Skatteverket

kontaktades fr att f nya aktuella adresser. Flera fick jag ringa flera gnger och pminna. Ett

par hade redan slngt enkten och jag fick skicka nya blanketter.

Alla var intresserade av vad dessa frgor kunde leda till. Samtliga tyckte det var bra att arbetet

genomfrdes.

Samtliga r lovade att f se resultatet.

3.3 Validitet, reliabilitet och bortfall

Jag ville fnga in det som var viktigt i mina frgor och stllde drfr frgorna p ett enkelt stt

fr att validiteten skulle vara hg. Fr att underltta fr eleverna formulerade jag texten p ett

lttfattligt stt, frgade om en sak i snder, och i inbjudningsbrevet som jag skickade ut

(bilaga 1) frklarade jag ocks syftet med underskningen.

Mina respondenter var mina elever. Tillfrlitligheten i ett mitt arbete var mycket viktigt fr

mig. Frgeformulret avsg att mta, och jag fick svar p det jag ville mta, jag fick med

andra ord svar p frgorna.21

Reliabiliteten r hg drfr att i enkten fanns f tillfllen fr eget inflytande frn elevernas

sida. Slumpen och fri improvisation frn deras sida var mycket liten drfr att deltagarna fick

flja enkten utan att sjlva lgga till eller dra ifrn. Enkten fylldes i p skolan under

kvllstid, ngon fyllde i den hemma, ytterligare ngra svarade p frgorna via telefon.

Eftersom alla elever deltog i enkten finns inget bortfall. Jag bemdade mig fr att kontakta

samtliga drfr att det inte handlade om ngra stora skaror med mnniskor. Hade en eller ett

par inte velat delta i underskningen hade den frlorat sitt vrde.22.

Slutsats: Bde validiteten och reliabiliteten r hg i detta arbete och att bortfall saknas helt.

bekrftar detta.

21 Svante Krner, Lars Wahlgren (2002) Praktisk statistik. Studentlitteratur Lund 22 Birgitta Rudberg (1993) Statistik. Studentlitteratur Lund

17

4. RESULTAT.

4.1 Allmnna frgor.

Frga 1. lder.

P Komvux prioriteras elever som inte har fullstndigt gymnasieprogram. Utbildningen

vnder sej frmst till personer som fyllt 20 r.

ldern var jmt frdelad, de flesta var fdda p 50, 60 och 70talet, endast ett par var fdda

p 80talet. Den ldsta eleven var fdd 1951 och den yngsta 1985.

Fdelser.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

50-talet 60-talet 70-talet 80-talet

18

Frga 2-8 i enkten

___________________________________________________________________________

Karaktristika Antal respondenter (n=24) Tid i Sverige

Kn Mn 3

Kvinnor 21

Ursprungsland Polen 4 8, 16, 17, 22 r

Nederlnderna 2 6, 6 r

Kosovo 2 14, 15 r

Danmark 2 8, 31 r

Finland 2 21, 39 r

Kroatien 2 5, 5 r

Bosnien 2 14, 15 r

Filippinerna 2 8, 22 r

Norge 1 uppgav ej

Kenya 1 7 r

Eritrea 1 25 r

Skottland 1 18 r

Lettland 1 9 r

Peru 1 16 r

lder vid ankomst till Sverige. 0-10 r 3 st.

11-20 r 7 st.

21-30 r 9 st.

ldre n 31 r 5 st.

___________________________________________________________________________

Krkort? Ja 17 st.

Nej 7 st.

Civilstnd. Gift m. sv. man/ kvinna. 7 st.

19

Gift m. landsman 6 st.

Singel 4 st.

Sambo 5 st.

Gift m. annan landsman 2 st.

Skolunderbyggnad. Grundskola i Sverige 11 st.

SFI 14 st.

SAS 8 st.

___________________________________________________________________________

Under punkten skolunderbyggnad kan det vid frsta anblicken se ut som om siffrorna inte

stmmer. Men de eleverna som kom frn de nordiska lnderna har varken gtt grundskola

eller SFI i Sverige. Dremot har ngra av de andra eleverna gtt bde SFI och SAS.

Frga 9. Vilken utbildning har du frn ditt ursprungsland?

De flesta uppgav att de hade gtt grundskola, ttt fljd av dem som inte hade ngon

utbildning. Endast ett ftal hade hgskoleutbildning/universitetsutbildning. Yrken som fanns

representerade var: ekonom, ingenjr, tekniker, vvare, kontorist.

20

Frga 10.

Vad var huvudorsaken till att du valde en vrdutbildning?

0

5

10

15

20

25

Jag ville ha ett arbete Arbetsfrmedlingen sa

t mej att ska

Intresse att arbeta med

mnniskor

Annan

Hr kan antalet elever synas missvisande. Ngra av eleverna angav hr flera alternativ, ex.

jag vill ha ett arbete och jag har intresse att arbeta med mnniskor. Ngra skrev som

annan orsak att de var tvungna att omskolas, medan en annan skrev att den redan hade en

vrdutbildning frn sitt hemland och ville arbeta inom vrden. Ytterligare en elev hade

vikarierat p ett boende och trivdes bra, drfr ville eleven utbilda sig. En elev gav alla tre

alternativen som stod i frgan. Det vanligaste var nd att eleverna ville ha ett

mnniskovrdande yrke.

21

4.2 Bemtande.

Frga 11.

Bemtande av klasskamrater under utbildningen

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Mycket

bra 0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 Mycket

dligt

10

Kommentarer p denna frga var bl.a:

Grupperingar i klassen

Knde ett utanfrskap

Skitsnack

Flera av invandrareleverna i mina klasser fljer aldrig med p aktiviteter som klassen ordnar,

t.ex. restaurangbesk eller vernattning p skolresor. Detta skapar ett utanfrskap. Ingen har

dock blivit riktigt dligt bemtt av klasskamraterna.

De flesta har upplevt ett mycket bra/bra bemtande av klasskamraterna, endast ngra uppger

att de knt sig smre bemtta.

22

Frga 12.

Vilket bemtande fick du av lrarna under utbildningen?

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Mycket

bra 0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 Mycket

dligt

10

Dessa kommentarer framkom i enkten:

Rasistiska religionskommentarer

Vissa lrare utmrkta, andra ifrgasatte kunskap

Bra av de flesta, inte alls bra av andra, tnkte sluta skolan

verlag bra, ett undantag

En av eleverna har p flera frgor i enkten fyllt i att hon/han ftt ett smre bemtande, detta

pverkar alla frgorna om bemtandet.

Tyvrr upplever ett par elever att bemtandet varit dligt. Hr finns lite att arbeta med fr oss

som lrarlag.

Frga 13. Hur var bemtandet i klassen av lrare/vriga elever nr du inte frstod ngot

under lektionstid? (t.ex. vissa ord, annorlunda kultur)

Huvudparten av eleverna uppgav att de inte hade ngra svrigheter, en tredjedel uppgav att de

skte hjlp nr de behvde. Endast ngra uppgav att de frskte klara sej sjlva och ville inte

utmrka sej genom att frga. De flesta elever har en mycket god sprkunderbyggnad och

klarar sprket utan strre problem.

23

Frga 14.

Hur blev du bemtt av personal under din APU?

Mycket bra

Bra

Mindre bra

Dligt

APU-platserna fick mycket bra omdmen frn eleverna. Skolorna p hglandet bedriver

tillsammans en handledarutbildning en gng per termin och hr ser vi resultatet. APU-

platserna skall ha all respekt fr vad de gr fr vra elever.

Frga 15. Hur blev du bemtt av patienter/klienter/brukare under din APU?

Mycket bra och bra dominerar svaren p frgan. Ett par uppgav att bemtande var mindre bra

och kommentaren var att sprket var vid vissa tillfllen ett hinder.

Frga 16. I kontakten med mnniskor t.ex. anhriga, patienter, personal, hade de svrt att

frst ditt tal s att bemtandet blev annorlunda?

Inte alls, lite grann, mttliga svrigheter eller stora svrigheter.

Tv tredjedelar uppgav att de inte alls hade problem medan resten hade lite svrigheter och

endast en uppgav mttliga svrigheter. Inte heller hr har sprket varit ett hinder.

Frga 17 Anvnder du slja?

Ingen av dessa elever anvnde slja.

24

4.3 Arbetsfrgor

Att arbeta r enligt Nationalencyklopedin23 att uppbra ln fr en tjnst man utfrt. Det kan

vara t kommunen, landstinget, staten eller privat fretag.

I vr kommun finns en ppen arbetslshet p knappt tv procent enligt Arbetsfrmedlingens

hemsida.

Inom vrd och omsorgsarbete arbetar ca 1000 personer i kommunen.

Frga 18.

Arbetar du idag inom vrden?

02468

1012141618202224

Ja, inom

kommunens

verksamhet.

Ja, inom

landstinget.

Nej, jag har ett

helt annat arbete

idag.

Jag r arbetsls. Jag r hemma,

skter barn och

familj eller

liknande.

Kommunens verksamhet slukar alla elever. Redan under elevernas frsta APU brukar

arbetsgivaren knyta eleverna till arbetsplatsen fr att arbeta som vikarie/timanstlld.

Orovckande att ingen arbetar inom landstingets sjukvrdsomrde. Det r svrt att f tjnster

inom landstinget. Detta gller inte bara invandrarelever utan elever i allmnhet. Landstinget

har anstllningsstopp, och vid vikariebehov skts detta internt.

Frga 19. Hur arbetar du idag?

ver hlften har idag fasta tjnster, endast ngra f r timvikarier. Ett par r sjukskrivna, och

resten arbetar med lngre vikariat.

23 Nationalencyklopedin

25

Frga 20. Hur tror du din arbetssituation hade sett ut om du inte hade haft din

omvrdnadsutbildning?

Hr var frdelningen verlag lika, en tredjedel hade studerat, en tredjedel hade varit

arbetslsa, en tredjedel hade arbetat inom industrin.

Frga 21. Blev du erbjuden arbete p din APU-plats? Om nej, varfr?

Flertalet blev erbjudna arbete p sin APU-plats. Ngra ville inte arbeta dr, ngon fick annat

arbete, och ngra uppgav att det inte fanns ngot vikariebehov p APU-platsen.

5. ANALYSRESULTAT.

Miljoner kronor lggs ner p invandrare i vrt samhlle idag och mnga frsk grs fr att f

ut invandrare i arbetslivet. Har omvrdnadsutbildningen hjlpt invandrareleverna till att

integreras p den svenska arbetsmarknaden?

Med denna uppsats ville jag underska hur mnga av Omvrdnadsprogrammets elever som

hade ftt arbete och hur bemtandet var p APU-platserna och bland klasskamraterna samt

frn lrarhll.

Vad visade d de olika svaren?

Omvrdnadsprogrammet i vr kommun domineras av kvinnor med en relativt hg medellder.

De flesta av invandrarna var frn Europa, den dominerande gruppen kom frn forna

Jugoslavien. Mnga hade bott en lng tid i Sverige och behrskade sprket ngorlunda, f

elever kom direkt frn SAS.

Tv tredjedelar av de tillfrgade kom till Sverige i yrkesverksam lder och i en del fall hade

de redan en utbildning med sig. Endast ett par hade en hgskoleutbildning. F hade med sig

en omvrdnadsutbildning, flera yrkeskategorier fanns representerade. Endast ett par av

eleverna kom till Sverige innan tio rs lder.

S gott som alla hade gtt p SFI, inte lika mnga hade gtt igenom SAS.

Nstan en tredjedel var gifta med svenska partners, de andra hade varierande ursprung p sina

partners.

De flesta elever hade en brokig bakgrund men lngtan att arbeta med mnniskor frenade

gruppen.

De flesta i gruppen hade krkort.

26

Nr det gller bemtande ansg de allra flesta att de blev bra bemtta bde i skolan, p APU

och av lrare. APUplatserna fick verlag ett mycket gott betyg. ven klasskamrater fick

generellt bra omdme. Dock fanns ett par undantag. Ngra knde ett utanfrskap, ngon

angav sprksvrigheter, ngon annan upplevde att ngon/ngra av lrarna var bde rasistiska

och bemtte eleverna illa.

Vid sprkfrbistringar eller andra problem under utbildningen skte de elever som behvde

extra std och hjlp handledning av lrare. De flesta hade dock inga svrigheter.

Sprkfrbistring var inte heller ngon stor sak fr eleverna i mtet med patienter, anhriga

eller personal.

De allra flesta blev erbjudna arbete p sin APUplats om det frelg vikariebehov. De andra

fick annat arbete inom vrdsektorn.

Utbildningen betydde mycket fr de tillfrgade eftersom den ledde till att de fick arbete. En

tredjedel tror att de hade studerat om de inte hade haft sin utbildning, industrin r ett annat

alternativ i avsaknad av arbete. En tredjedel trodde till och med att de hade varit arbetslsa om

de inte hade gtt utbildningen.

Hur ser d arbetssituationen ut? Hade utbildningen genomslagskraft? ver hlften har idag

fasta tjnster inom den kommunala vrden, en fjrdedel har lngre vikariat. Endast ett par

arbetar inte inom vrden idag, och den ena av dem arbetar som vikarie ibland fr att inte helt

komma frn sin utbildning. En person arbetar inom den privata vrden. Ingen arbetar inom

landstinget.

ver 90 % har tjnster inom vrd och omsorgsarbete

5.1 Slutsats

Rent generellt har de flesta invandrare en svagare stllning p arbetsmarknaden n de infdda

i de flesta vstlnder. Detta beror p tv orsaker visar en skrift frn Integrationsverket:24

1. Man nervrderar individens humankapital p grund av etnisk eller kulturell bakgrund

2. Informationsbrist ex. individer med en viss grupptillhrighet dras ver en kam.

24 Anna Sjgren, Yves Zenou (2007) Vad frklarar invandrares integration p arbetsmarknaden. Integrationsverket Norrkping

27

Detta behver inte vara unikt fr invandrare. Om jag sker ett arbete och inte har referenser

eller arbetslivserfarenhet frn liknade arbete som jag sker, kan det vara svrt att styrka mina

kvalifikationer.

Eleverna som ingtt i denna enkt har alla ftt en svensk yrkesutbildning, och nr de sker

arbete efter utbildningen har de papper p att de gjort APU p olika arbetsplatser. De har

allts strkt sitt humankapital.

De allra flesta av eleverna har ftt arbete inom utbildningsomrdet, och s gott som samtliga

har, om inte fasta tjnster s i alla fall lngre vikariat. Slutsatsen blir att utbildning lnar sej.

Har man ett arbete underlttas ocks integreringen i det svenska samhllet.

Krkort kan ibland vara ett krav fr personal inom hemtjnst. De som i underskningen inte

hade krkort arbetade i hemtjnst centrum, (dr anvnder man cykel) eller p boendena i

centrum. Ingen uppgav i enkten att krkortet hade betydelse nr det gllde arbete.

Av enktfrgorna att dma finns ingen skillnad p om eleven r gift med svensk man/kvinna

eller landsman om huruvida de har ftt arbete.

Hudfrgen spelade inte heller ngon roll. De tv som var svarta hade idag tjnster. Kn var

inte heller avgrande, de mn som gtt utbildningen hade ocks tjnster med ett undantag.

Det framgr ocks av enkten att ett flertal av eleverna blev erbjudna arbete p flera stllen n

ett. Elever med invandrarbakgrund r, enligt samtal med en omvrdnadschef p kommunen,

mycket samvetsgranna, plikttrogna, ordningsamma och gr att lita p. De anstlls grna inom

kommunen vilket enkten visar.

Bsta bemtandet hade eleverna ftt p sin APU, av handledare, vrig personal samt

patienter.

Bemtandet i skolan kunde vara bttre, bde frn lrarhll och frn de andra eleverna i

klassen. I stort sett r det dock ett bra bemtande som vra invandrarelever mts av.

S gott som samtliga har ftt ett gott bemtande av samtliga avnmare.

En tredjedel av eleverna antog att utan omvrdnadsutbildningen hade de idag varit arbetslsa.

Idag arbetade de, betalade skatt och r integrerade i det svenska samhllet istllet fr att vara

arbetslsa.

n en gng vill jag betona att kommunen vi bor i r relativt liten och kanske hade siffrorna

sett helt annorlunda ut om det hade varit i en storstad.

Slutsatsen r att utbildningen lnade sej. Det blir i det stora hela en samhllsekonomisk vinst.

28

6. DISKUSSION

Frgan r: svarade de forna eleverna p vad dom trodde att jag ville veta, eller svarade de

rligt? r svaren p enkten tillfrlitliga? Ligger hr en kulturellt betingad hund begraven om

att vara lraren till lags? Jag hoppas att de svarade rligt fr idag r de inte i beroendestllning

till mig och skolan.

Beror det p kulturskillnad att en del av de tillfrgade knde att de hade ftt ett dligt

bemtande av lrare? Var det tonfall, gester eller ord som de svenska eleverna inte

verhuvudtaget reagerade p? Finns det en knslighet/utsatthet hos dessa elever som gr att

de sker fel hos lrare? Kanske hade svaren sett annorlunda ut om jag hade stllt samma

enktfrgor till de svenska eleverna?

Mnga frgor kan jag aldrig f svar p men ibland behver vi stlla oss frgorna fr att de kan

fungera som en vckarklocka.

Dremot bemttes alla utom en mycket bra eller bra av personal under sin APU.

En sak som jag ibland funderar ver r sammanhllningen i klassen. Flera av

invandrareleverna fljer inte med p skolresor, vill inte flja med ut och ta p fritiden nr

klasskamraterna vill hitta p ngot. r det en kulturfrga? Kvinnor frn andra kulturer kanske

inte gr ut en kvll med ett glatt gng andra kvinnor fr att ta och umgs?

P grund av detta kan det ocks bli ett slags utanfrskap.

I ngot fall r det samma person som upplever sej dligt bemtt av bde elever, lrare och

personal under APU. Varfr tog inte denna person kontakt med lrare/rektor under

utbildningens gng? r det verkligen ett s dligt klimat s man inte vgar ta upp de

frgorna? Vad ska vi som omvrdnadslrare ndra p/tnka p?

Vi som undervisar om olika kulturskillnader och kulturkrockar behver ocks sjlva arbeta

med frgor om bemtande.

Samtliga som arbetar inom vrden idag arbetar inom kommunens verksamhet. Invandrarna r

en stor tillgng med sina sprkkunskaper.

Varfr har d s mnga ftt arbete? r det s att till skillnad frn de svenska eleverna njer

invandrareleverna sig med att till en brjan ta obekvma tider, arbeta storhelger, stlla upp nr

andra vill vara lediga? S smningom r sedan kommunen skyldig att ge dessa vikarier en

tillsvidareanstllning drfr att de har fretrdesrtt enligt Lagen om Anstllningsskydd.

De svenska eleverna dremot vill grna ha en fast tjnst p en gng och om de inte fr det

sker de sej bort frn yrket och tar andra tillsvidareanstllningar t.ex. inom industrin.

En tredjedel av eleverna uppgav att utan sin omvrdnadsutbildning hade de studerat idag.

29

7. FRSLAG P NYA INSATSER

Det fanns ett frslag som sg ut som fljer:

Under vrterminen skulle vi brja ett nytt projekt fr att f tag i invandrarkvinnor fr att

intressera dessa fr vrdarbete. Malm och vr kommun var de tv kommunerna som

arbetade med: Pilotprojekt fr utveckling av vuxnas utbildning.

Det var ett samarbete mellan SFI och Omvrdnadsprogrammet. Modellen hette

Yrkesfrberedande orienteringskurs integrerad inom ramen fr SFI.

Det handlade om flyktingar som brjat lsa svenska hsten 07. De skulle lsa frutom

svenska, data, samhllskunskap och matematik. Under denna frsta termin skulle de vlja en

yrkesinriktning till termin tv. Det fanns tre yrkesinriktningar att vlja p:

- Restaurang och storhushll

- Industri

- Omvrdnad

Sprk var det fjrde valbara alternativet.

Orienteringskursen var p 100 pong och var upplagd p fljande stt:

En studiedag per vecka, det vill sga 5 timmar skulle eleverna finnas hr p

Omvrdnadsprogrammet.

40 av dessa 100 pong skulle genomfras p studiebesk/arbetsplatsbesk, och tanken var att

eleverna skulle kunna vara delaktiga exempelvis vid en matsituation eller en hygiensituation.

Resten av tiden skulle SFI bedriva undervisningen. Efter denna Orienteringskurs hoppades vi

att intresset skulle vara vckt och att eleverna efter vidare studier i svenska sprket skte

Omvrdnadsprogrammet.

Tyvrr genomfrdes aldrig frslaget, men det ligger inte helt nerlagt s vi hoppas att det

fortfarande inom en snar framtid ska kunna genomfras.

Varfr genomfrdes det inte? Intresset var fr svagt frn invandrarnas sida. Dessutom var

sprkkunskaperna fr bristflliga efter bara en termins studier.

30

REFERENSER

Backman, Jarl. (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Gustavsson, Camilla. (2006:4) Av egen kraft. Invandrande kvinnors berttelser om intrdet i

det svenska samhllet. FOU: Nordvst Rapport

Hartman, Jan (1998) Vetenskapligt tnkande. Studentlitteratur Lund

Herlitz, Gillis. (2004) Svenskar. Uppsala. Uppsala: Publishing House AB

Kangas Fyhr, Anita. (2006) Vrd och omsorgsarbete Stockholm: Bonniers

Khler, Per-Olof. Messelius, Ulla. (2002) Natur och kulturs Svenska ordbok Stockholm:

Natur och kultur

Krner, Svante Wahlgren, Lars (2002) Praktisk statistik Studentlitteratur Lund

Lroplan fr de frivilliga skolformerna Lpf 94

Nationalencyklopedin (1989) Bra Bckers frlag AB Hgans

Olsson, Inger. (2002) Mten med mnniskor frn andra kulturer. Kavala: Moris frlag

Omvrdnadsprogrammet OP (2000:15) Programml, kursplaner, betygskriterier och

kommentarer. Stockholm: Skolverket

Rudberg, Birgitta (1993) Statistik. Studentlitteratur Lund

Sjgren, Anna. Zenou, Yves. (2007) Vad frklarar invandrares integration p

arbetsmarknaden? Stockholm: Integrationsverket

Socialstyrelsen (2003) Kompetensfrhjning inom vrd och omsorg om ldre och

funktionshindrade.

31

Socialstyrelsens institut fr srskilt utbildningsstd (Sisus) Nationellt program fr att ka

kompetensen om bemtande

Svensk frfattningssamling (SFS) nr 2002: 1012 Sveriges riksdag

Tidningen Stiletten (STIL)nr 1 (2008)

Kommunfakta (2008) Fickfakta

Vlfrds Bulletinen (2002 nr 3) Arbetskraftinvandring en lsning p frsrjningsbrdan?

Statistiska centralbyrn

Vlfrds Bulletinen (2007 nr 1) Statistiska Centralbyrn

32

Bilaga 1

Hej!

Nu r det en tid sedan Du avslutade din utbildning p Omvrdnadsprogrammet p Kom Vux i

X-stad

Jag hller p och skriver en uppsats p Hgskolan i Malm som handlar om hur det har gtt

fr Er med invandrarbakgrund efter utbildningen. Under mina fyra r p Kom Vux har jag

haft sammanlagt 24 elever med invandrarbakgrund som har gtt igenom hela utbildningen och

det r Er som jag vnder mig till.

Fr att f en s bra och rttvis bakgrund som mjligt nskar jag att Du fyller i en enkt med

frgor. Frgorna handlar om bemtande i skolan och p APU-platsen, och om Du har arbete

nu osv. Allt du behver gra r att ringa in rtt svar.

Du behver inte uppge ditt namn, enkten r helt anonym.

Fr vrigt vore det roligt att hra och se hur det r med Dig och jag ger ett par tider som

frslag. Kom den tiden som passar Dig bst!

Efter Du har svarat p frgorna bjuder jag p kaffe! Passar ingen av tiderna s hr av Dig s

kan vi komma verens om ngonting annat.

Det r vldigt viktigt att jag fr kontakt med samtliga.

Tider: Mndag den 10 mars klockan 14.00-15.00.

Tisdag den 11 mars klockan 10.00-11.00

Onsdag den 12 mars klockan 17.00-18.00.

Plats: X-gatan i X-stad.

G en trappa upp till Omvrdnadsprogrammets lrarrum.

Min handledare r ocks med.

Vnliga hlsningar Anette Grahn

Frgor? Ring XXXXX

Eller maila XXXXXXX

33

Bilaga 2

Enktfrgor.

Allmnna frgor:

1. Fdelser_________________

2. Kn Kvinna/Man

3. Ursprungsland?______________________

4. Hur lnge har du bott i Sverige?______________________________________

5. Hur gammal var du nr du kom till Sverige?

1. Under 10 r

2. Mellan 10-20 r

3. Mellan 20-30 r

4. ldre n 30 r

6. Har du krkort? Ja/Nej

7. r du:

1. Gift med svensk man/kvinna?

2. Gift med landsman?

3. Singel?

4. Sambo?

8. Har du gtt grundskola i Sverige? Ja/Nej

Har du gtt p SFI? Ja/Nej

Har du lst SAS? Ja/Nej

9. Vilken utbildning har du frn ditt ursprungsland?________________________________

34

10. Vad var huvudorsaken till att du valde att g en vrdutbildning?

1. Jag ville ha ett arbete

2. Arbetsfrmedlingen sa t mej att ska.

3. Jag har intresse av att arbeta med mnniskor

4. Annan orsak, vilken?________________________

Bemtande

11. Bemtande av klasskamrater under utbildningen?

Mycket bra Mycket dligt

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Om svar r dligt-mycket dligt (skala 5-10) kan du frklara din

upplevelse?____________________________________________

______________________________________________________

12. Vilket bemtande fick du av lrarna under utbildningen?

Mycket bra Mycket dligt

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Om svar r dligt-mycket dligt (skala 5-10), kan du ange p vilket stt du ej blev vl

bemtt?_________________________________________

___________________________________________________________

13. Hur var bemtandet i klassen av lrare/vriga elever, nr du inte frstod ngot under

lektionstid? (ex, vissa ord, annorlunda kultur)

1. Hade inga svrigheter.

2. Ingen hnsyn togs.

3. Jag skte sjlv hjlp och handledning nr jag behvde.

4. Frskte klara mej sjlv, ville inte utmrka mej.

35

14. Hur blev du bemtt av personal under din APU?

Mycket bra Bra Mindre bra Dligt

Om du svarat mindre bra eller dligt, kan du ge exempel p vad som

hnt?___________________________________________________

_______________________________________________________

15. Hur blev du bemtt av patienter/klienter/brukare under din APU?

Mycket bra Bra Mindre bra Dligt

Om du svarat mindre bra eller dligt kan du ange p vilket stt du ej blev vl

bemtt?___________________________________________

_________________________________________________________

16. I kontakten med mnniskor ex. anhriga, patienter, personal, hade de svrt att frst ditt

tal s att bemtandet blev annorlunda?

Inte alls Lite grann Mttliga svrigheter Stora svrigheter

17. Anvnder du slja? Om ja, vilka reaktioner/bemtande har du

mtt?___________________________________________________

36

Arbetsfrgor:

18. Arbetar du idag inom vrden?

1. Ja inom kommunens verksamhet.

2. Ja, inom landstinget.

3. Nej, har ett helt annat arbete idag

4. Jag r arbetsls.

5. Jag r hemma, skter barn och familj eller liknande.

19. Hur arbetar du idag?

1. Timvikarie, vet inte frn dag till dag.

2. Fast tjnst

3. Lngre vikariat

4. Sjukskriven

20. Hur tror du att din arbetssituation sett ut om du inte hade haft din utbildning?

1. Jag hade arbetat inom industrin

2. Jag hade varit arbetsls.

3. Jag hade studerat

21. Blev du erbjuden arbete p din APU-plats? Om nej, varfr?

1. Det finns inget vikariebehov eller lediga tjnster.

2. Kan inte ta mej dit, har inte krkort.

3. Jag vill inte arbeta dr.

4. Jag fick annat arbete.

37