of 50/50
Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 10 poäng Kompensatoriska stödåtgärder med avseende på inlärningsstilar, minnesträning och studieteknik ”Nästan allt man gör är ju studieteknik” Compensatory support focused on learningstyles, memory-practise and study-techniques. “Almost everything we do is study-techniques” Nadia Dadi-Bouhoum Carolina Peyron Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning 60 poäng 2007-05-28 Examinator: Ingrid Sandén Handledare: Lars Berglund

examensarbete klart.pdf

  • View
    218

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of examensarbete klart.pdf

Malm hgskola Lrarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete 10 pong

Kompensatoriska stdtgrder med avseende p inlrningsstilar,

minnestrning och studieteknik Nstan allt man gr r ju studieteknik

Compensatory support focused on learningstyles, memory-practise

and study-techniques.

Almost everything we do is study-techniques

Nadia Dadi-Bouhoum Carolina Peyron

Specialpedagogisk pbyggnadsutbildning 60 pong 2007-05-28

Examinator: Ingrid Sandn Handledare: Lars Berglund

Malm hgskola Lrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pbyggnadsutbildning Vrterminen 2007

Abstrakt Dadi-Bouhoum, Nadia & Peyron, Carolina (2007). Kompensatoriska stdtgrder med avseende p inlrningsstilar, minnestrning och studieteknik Nstan allt man gr r ju studieteknik Compensatory support focused on learningstyles, memory-practise and study-techniques.Almost everything we do is study-techniques Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pbyggnadsutbildning, Lrarutbildningen, Malm hgskola Syftet med fljande studie r att underska vilka kompensatoriska hjlpmedel som specialpedagoger arbetar med i grundskolan i rskurserna F-9. De kompensatoriska stdtgrder vi vill underska r de som r inriktade p inlrningsstil, minnestrning och studieteknik. Vi vill med detta examens arbete belysa och beskriva en del av alla de hjlpmedel och metoder som finns fr att underltta skoltiden fr elever i svrigheter av olika slag. Vi har genom en kvalitativ forskningsintervju byggt upp ett samspel mellan tv personer, respondenten och intervjuaren. Studiens resultat visar att mnga specialpedagoger r vldigt kreativa och engagerade i arbetet med att frbttra elevernas studieteknik och minne. Det tas ven hnsyn till elevers olika inlrningsstilar. Vi har blivit presenterade en mngd olika hjlpmedel fr att frbttra dessa omrden. Resultatet visar att mngden olika metoder och material inte r det avgrande fr elever i svrigheter. Pedagogerna anser att det egna engagemanget i den enskilda eleven r det viktigaste. Vad det gller ny forskning tar specialpedagogerna till sig den genom lokala ntverk och kontakter med andra pedagoger. De tar hellre till sig ny forskning genom artiklar av mer lttsam text som facktidningar eller muntligt genom frelsningar. Nyckelord: inlrningsstilar, minnestrning, studieteknik. Nadia Dadi-Bouhoum Tyringegatan 104 252 76 Helsingborg

Carolina Peyron Korngatan 6 263 36 Hgans

Handledare Lars Berglund Examinator: Ingrid Sandn

FRORD Frst och frmst vill vi tacka varandra fr ett mycket gott samarbete. Vi vill ocks tacka vra familjer fr att de inte har klagat fr att vi bara suttit vid datorn eller lst helger och kvllar under lnga tider. Vi vill tacka vra kollegor och vra arbetsplatser fr stor hjlp i detta frvirrade tillstnd det innefattar att skriva en uppsats. Tack fr att ni har varit lyhrda och ppna i vra diskussioner och frgestllningar Vi vill sedan tacka vr handledare Lars Berglund fr alla goda rd och uppmuntrande kommentarer nr det kndes tungt. Ett extra stort tack till vra respondenter fr att de bidrog med mycket trevliga och givande intervjuer. Utan er hade det inte blivit ngot arbete alls.

INNEHLL 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund

7 7

2 SYFTE 2.1 Syfte 2.2 Frgestllningar

9 9 9

3 LITTERATURGENOMGNG 3.1 Begrepp 3.1.1 Lrstilar 3.1.2 Minnestrning

11 11 11 15

4 METOD 4.1 Allmnt om metod 4.2 Metodval 4.3 Underskningsgrupp 4.4 Datainsamling 4.5 Databearbetning 4.6 Tillfrlitlighet 4.7 Etik

19 19 19 20 23 24 24 24

5 RESULTAT 5.1 Studieteknik 5.2 Minnestrningen 5.3 Inlrningsstilarna 5.4 Beskrivning av material 5.5 Varfr detta material? 5.6 Hur hittas nytt material? 5.7 Tillverkas ngot eget material? 5.8 Ta del av den senaste forskningen.

25 25 26 27 29 31 32 33 34

5.9 Utforska nytt material och nya metoder? 5.10 Elevmedverkan 5.11 Presentation av nya metoder och material 5.12 Hur uppfattas materialet av eleverna? 5.13 Rflektion av resultatet

35 36 37 38 39

6 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION

41

7 FORTSATT FORSKNING

46

REFERENSER

7

1 INLEDNING Hur tnker verksamma specialpedagoger kring att skolan ska vara ppen fr alla individer. Var hittar man tiden till att utforska rtt material och metod till den enskilda individen. Under fortbildningar och vidare utbildningar har man mjlighet att ta del av ny forskning kring pedagogiska tankar och metoder. Men i sitt vardagliga arbete kanske det utrymmet inte r s stort. Ett individuellt frhllningsstt och mlbeskrivande metod fr eleven ska inte enbart planeras p individniv utan ven p organisations niv och gruppniv. Pedagogiska magasinet hade i augusti numret 2006 en tema serie som handlade om Vgar till lrande En av artiklarna beskrev Howard Gardners teori kring multipla intelligenser. I en diskussion kring kompensatoriska hjlpmedel dk frgan upp om specialpedagoger har eller knner till material och metoder som trnar elevers olika frmgor. Frmgor som kan komma eleven till gagn nr det gller inlrning. Under vr utbildning har vi haft mjlighet att trffa specialpedagoger och andra pedagoger. Vi har varit delaktiga i deras arbete, diskussioner och tankar, diskussioner som ofta handlat om elevernas inlrnings svrigheter och vilka kompensatoriska hjlpmedel som anvnds. Vi har efterfrgat rd och ider p material som kan vara till hjlp fr elever i svrigheter. Det mesta av materialet vi sttt p handlar om ls/skriv inlrning eller matematik frstelse. Vi r nyfikna p om det anvnds andra typer av hjlpmedel/metoder som trnar funktioner som i sin tur ven r bra fr studietekniken och minnes trning samt om man tittar och arbetar med individuella inlrningsstilar. I jakten p de magiska trollspet som ska gra allt bra fr elever i svrigheter vcktes hela tiden nya tankar och frgestllningar. Samtidigt ser vi att det hela kanske inte r s komplicerat. Det viktigaste r eleven och dennes vlmende i en skola fr alla. 1.1 Bakgrund Vi kommer frn tv helt olika arbetsmiljer. En av oss har under de senaste tio ren arbetat som frskollrare i en freningsdriven verksamhet med bde frskola och skola i sin regi. Verksamheten har en stark koppling till idrott och hr ges pedagoger mjligheten att flja barnet frn frskolan nda upp till skolan. I verksamheten finns det plats fr 300 elever frn frskola upp till r 9. Den andre av oss har de senaste sex ren har arbetat som matte/no lrare i bde profil klass och vanlig klass. Hon fungerar ven som klassfrestndare och mentor p en av kommunens strre skolor, en F-9 skola med plats fr 750 elever. Skolan har profilklasser i bde fotboll och musik men ven vanliga klasser. Hr arbetar man i sitt arbetslag, i traditionella stadier. I vra grupp diskussioner kunde vi kunde inte lta bli att jmfra vra olika arbetsplatser. Mycket var ganska likt. Men mjligheten till att pverka sin arbetssituation skiljer sig markant. ven skolornas olika mjligheter till att arbeta med elever i svrigheter skiljer de bda skolorna t. Men nr det kommer till

8

kompensatoriska stdtgrder var det inte s stor skillnad. Detta vckte tankar kring hur det sg ut fr andra skolor och specialpedagoger.

9

2 SYFTE 2.1 Syfte. Syftet med denna uppgift r att kartlgga vilka kompensatoriska hjlpmedel specialpedagoger i grundskolan F-9 arbetar med nr de gller inlrningsstil, minnestrning och studieteknik. Genom en kvalitativ forskningsintervju vill vi bygga upp ett samspel mellan tv personer, respondenten och intervjuaren. P s viss hoppas vi kunna ta reda p om det finns specialpedagoger som tnker utanfr de traditionella ramarna och vgar prva andra stt att n fram till eleverna. Vi vill med detta examens arbete belysa och beskriva en del av alla de hjlpmedel och metoder som finns fr att underltta skoltiden fr elever i svrigheter av olika slag. Vi vill underska hur aktivt specialpedagogerna tar till sig nya hjlpmedel och metoder som utvecklas och hur man gr detta. Men ven inspirera andra specialpedagoger till att vga ta till sig nya frbttrade hjlpmedel och prva nya vgar fr att bygga en skola fr alla. 2.2 Frgestllningar Frgor vill vi ha svar p r fljande:

Vilka kompensatoriska hjlpmedel anvnds p skolorna och varfr anvnds dessa, tas det hnsyn till elevernas skilda inlrningsstilar?

Hur tar pedagoger reda p var nya metoder finns till hands? Uppmrksammar pedagoger de metoder som kommer fram genom ny

forskning? Hjlper det kompensatoriska hjlpmedlen till att bygga en skola fr alla?

10

11

3 LITTERATURGENOMGNG. 3:1 Aktuella begrepp Nr vi har gjort vr underskning har vi intresserat oss fr inlrningsstilar, minnestrning och studieteknik. Fr att f lite mer inblick i vad som menas med dessa begrepp gr vi nedan en lite mer ingende beskrivning av dessa. Inlrningsstilar benmns ocks som lrstilar. Ordet lrstil anvnds ofta i forskar sammanhang medan inlrningsstilar mer hr hemma i skolterminologin. Nr man studerar vad som menas med lrstilar vvs studietekniken in som i del i dessa. Studieteknik kan definieras som de verktyg en individ kan anvnda fr att lyckas p bsta stt med sina studier vilket d kan leda till den mest optimala inlrningen fr denne. ven minnestrning kan uppfattas som en del av studietekniken efter som det ocks syftar till bttre inlrning. Vi har drfr valt att beskriva bakgrunds historia och forskning kring lrstilar och minnestrning. 3:1:1 Lrstilar Lrstilsteorierna har sin grund i lrteorier, psykologi och beteendevetenskap, men ocks i hjrnforskning. Ornstein (1988) som r en av vr samtids viktigaste hjrnforskare, beskriver den mnskliga hjrnan som ett lapptcke av talanger och frmgor. Enligt det vsterlndska traditionella sttet att se p intellekt menar Ornstein att ett idealiskt intellekt br innehlla logisk och verbal frmga. Dessa intellekt gr att utveckla genom en utbildningsform som lockar fram medfdda verbala och logiska frmgor. Men, sger Ornstein, s enkelsprigt fungerar inte intellektet. Mnniskan r inte bara en teoretiker, utan reagerar ven p kroppsliga symtom, p yttre hndelser, p hunger och kyla och p omgivningens signaler. Enligt Ornstein har vi inte bara ett intellekt (frstnd) utan flera. Varje intellekt i vr hjrna r specialiserat p sitt stt. Olika delar av systemet r igng vid olika tidpunkter, och vi har egentligen ingen aning om vilken del som arbetar vid en viss tidpunkt. Troligen r ocks vrt minne utspritt ver de olika intellekten enligt Ornstein. Hjrnan besitter en rad talanger - spatiala, verbala, intuitiva, knslomssiga, matematiska, kroppsliga etc. Enligt Ornstein finns det en svaghet i den vsterlndska kulturen eftersom den till strsta del r inriktad endast p sprkliga och matematiska talanger. I Medveten i medvetenhet (1996) talar Ornstein om indelningen i elva talanger som kan arbeta oberoende av varandra eller kombineras och lagarbeta. Alla talangerna r inte tillgngliga samtidigt. Det bsta sttet att lra r frsts att anvnda rtt talang vid rtt tillflle. Frn 80-talet har begreppet lrstilar intresserat fler och fler mnniskor. Begreppet lrstilar har uppkommit som ett samlingsnamn fr flera olika teorier p samma tema.

12

Pask (1972) beskriver tv helt olika lrstrategier vid inlrning. En seriell (vnster hjrnhalva) som fokuserar uppmrksamheten p fakta och detaljer. Hr byggs sammanhanget upp inom ett mnesomrde steg fr steg och en holistisk strategi (hger hjrnhalva) ,dr man frsker f grepp om helheten och sambanden redan frn brjan och associera till det nya som ska lras till andra, redan bekanta, mnesomrden. Den seriella och den holistiska strategin r helt enkelt tv olika stt att skapa frstelse. Enligt Pask r en balans mellan hjrnhalvorna bra fr inlrningen. Vnster hjrnhalva str fr logiken och det rationella tnkandet, och hger hjrnhalva str fr intuition och knslor. Gardner (1983) gav sin definition av mnsklig intelligens. Gardner myntade begreppet multipla intelligenser och har hittills definierat nio olika intelligenser. Var och en av oss besitter samtliga nio, men i olika stor utstrckning. Gardner(2006)utvecklar sina tankar vidare om hur mnniskan anvnder sin kapacitet, vilket resulterar i ngot som han definierar i fem sinnen. De fem sinnena som br utvecklas hos alla individer enligt Gardner r fljande: mnes/disciplin sinnet, the discipined mind (kognitivt sinne) behrska kunskap och frdigheter som r viktig i dagens frnderliga vrld dr utbildning pgr hela livet Syntes sinnet, the synthesizing mind (kognitivt sinne) besluta vad som r viktigt och sammanstller denna kunskap p ett anvndbart stt Kreativitets sinne, the creative mind (kognitivt sinne) hjlper oss utforska nya omrden Respektsinnet, the respectful mind (humant sinne) fr oss att uppskatta olikheter och fr oss att arbeta effektivt med mnniskor frn olika bakgrund Etiksinnet, the ethical mind (humant sinne) handlar om att frska agera p ett stt som tjnar samhllet i stort. Multipla intelligenser (MI) r teorin om hur hjrnan r organiserad medan de fem sinnena r en principdeklaration menar Gardner (2006). Dunn m.fl. (1995) beskriver ett antal faktorer, som de anser har betydelse fr ett framgngsrikt lrande. Frfattarnas budskap lyder i frenklad form: En del lr sig bst om de sitter fr sig sjlva, fr tid att tnka efter eller kan sitta uppkrupna i en skn ftlj med en kopp kaffe till hands. Andra lr sig bst nr det r liv och rrelse runtomkring, nr de fr diskutera i grupp eller kanske rra p sig medan de nya kunskaperna smlter in. Enligt Dunn m.fl. kan man lista de faktorer som inverkar p lrandet i fem olika omrden. Nedan fljer en rad faktorer som inverkar p vr frmga att lra: Omgivande milj (t.ex. ljud, ljus, temperatur) Egna knslor (t.ex. motivation, ansvar, behov av inre eller yttre struktur) Sociala faktorer (t.ex. ensam, i grupp),

13

Fysiologiska faktorer (t.ex. behov av nringsintag) Psykologiskt processande (t.ex. analytiskt eller reflekterande angreppsstt Kolb (1976) beskriver mnniskors olika stt att lra frn tv aspekter. Det ena r hur vi tar till oss information p mnga olika stt p skalan mellan konkreta upplevelser och abstrakt tnkande. Den andra beskriver vad vi gr med den information vi tar in vilket ocks kan ske p olika stt, alltifrn reflektion och observation till aktivt experimenterande. Utifrn dessa bda dimensioner definierar Kolb fyra lrstilsprofiler eller typer. Figur 3.1 Kolbs fyra lrstilsprofiler

Konkreta upplevelser

Aktivt experimenterande Reflektion och observation

Abstrakt tnkande Bostrm & Wallenberg (1997) beskriver nobelpristagarna Bandler och Grinders VAK-modell dr man utgr frn att mnniskor lr med sina sinnen. VAK str fr visuell, auditiv och kinestetisk/taktil Hr talar man om visuella, auditiva och kinestetiska personer. Enligt VAK metoden r mnniskor ngot av de tre. Detta innebr att de r beroende av att anvnda hrseln, synen eller kroppen fr att kunna lra in ngot. Vissa personer kan ta in information med ett annat sinne n sitt naturliga men de flesta r helt beroende av att anvnda ett visst sinne fr att lra sig. I dagens skola klarar sig visuella och auditiva personer bst med traditionell kateder undervisning enligt Bostrm & Wallenberg (1997) som forskar inom lrstilar. Enligt Bostrm r ca 20 % av alla elever kinestetiska som i sammanhanget inlrningsstilar ocks Hannaford (1998) menar att det finns en verrepresentation av kinestetiska inlrare bland barn som fr special undervisning. Hon visar bland annat att de kinestetiska inlrarna inte kommer till sin rtt i skolan s som den r organiserad idag. Deras inlrningsstil att stndigt rra p sig - uppfattas som strande av lrare och elever. De blir stressade fr att de inte fr anvnda sin bsta inlrningskanal och nr barn blir stressade sker ingen eller mycket liten inlrning. Till slut accepterar de flesta skolans syn p specialelever s att ven

14

de sjlva ser sig som dliga inlrare. Normalbegvade barn med kinestetisk inlrningsstil diskrimineras ofta i skolan hvdar Hannaford. I boken NLP en introduktion beskriver frfattarna OConnor & McDermott (1998) vad NLP innebr. NLP tekniken kan man kopiera en persons verbala och ickeverbala beteende likt en skdespelare. I Asien hade man traditionellt lrt sig att bli en mstare genom att till det yttre kopiera en mstare totalt. Med NLP brjar man istllet med att tillgna sig de ndvndiga inre "ingredienserna" fr den frmga man nskar man kopierar inte hela personen utan tar bara ut de bsta mest framgngsrika beteendet. Nr man har kunnat identifiera ngons framgngsrika mentala och fysiska strategi fr ngot kan man ta till sig detta med hjlp av NLP tekniken modellering. Modellering innebr i NLP sammanhang att man lgger till en annan persons "tankestrukturer"/"tankemnster" till sina egna. Resultatet blir d inte en kopia, utan en unik kombination som nu ocks kan utfra vad personen som "kopierades" kunde - fast p sitt eget unika stt. Detta tillvgagngsstt ledde fram till vad som idag benmns Neuro-Lingvistisk Programmering. Denna brjade anvndas ca 1978. Gregoric har tagit fram en modell med fyra tankestilar. Dessa r beskrivna i Butlers bok An introduction to the Gregorc Model of Mindstyles(1990). Fr att veta vilken typ man r genomfr man ett test. Nr man sedan har kommit fram till vilken kategori man tillhr kan detta hjlpa mnniskor att veta p vilket stt de tnker och ven hur andra kan tnka p annat stt. Mnniskor med olika tankestilarna har olika stt att bearbeta information p detta ger d fyra olika inlrningsprofiler. Ordningsamma tnkare (Konkret sekventiell) Analytiska tnkare(Abstrakt sekventiell) Knslomssiga tnkare(Abstrakt slumpmssig) Kreativa tnkare (Konkret slumpmssig) Med sekventiell menas att man tnker enligt ngon slags plan steg fr steg i en viss ordning. Medan slupmssiga tnkare gr mer p knsla och tar det lite lite som man knner fr i stora bitar. Butlers har tagit fram den procentuella frdelningen hos befolkningen i stort och hos lrare och skolledare med utgngspunkt p Gregorics modell. Vi har sammanstllt dessa data i ett diagram fr att f en bild av hur det ser ut i skolan enligt Butlers.

15

Diagram 3.1 Butlers procentuella frdelning enligt Gregorics modell

0

10

20

30

40

50

60

Ordningsamma

tnkare

Analytiska

tnkare

Knslomssiga

tnkare

Kreativa

tnkare

% av befolkningen

% av lrare och skolledare

Oavsett vilken metod man anvnder av de som beskrivits ovan r budskapet detsamma. Det finns ingenting mer orttvist n att behandla mnniskor som om de var lika p alla omrden. Vad de olika modellerna har gemensamt, tillsammans med den senaste hjrnforskningen, r att de beskriver olikheter i sttet att tnka och lra sig. Dessa uttrycks av alla som en kraftfullt kognitiv preferens som kan vara lika stark som om man r hger eller vnsterhnt. Kan de vara s att om en person ska fungera intellektuellt och samtidigt stndigt bli tvingad bort frn sin naturliga inlrningsstil ,r det lika illa som att tvinga en hgerhnt att skriva med vnster hand. 3.1.2 Minnestrning I vr hjrna pgr stndigt olika biologiska processer dr nervcellerna skickar elektriska impulser till varandra via synapserna. I synapserna frigrs kemiska mnen s kallade transmittor substanser. Dessa verfr nervimpulsen till nsta nervcell och impulsen kan fortstta. Nr vi tnker och minns r det ett antal sammanlnkade nervceller som r inblandade i komplexa mnster. Dessa bildar tillsammans olika associationsbanor i hjrnan. Varje gng vi lr oss ngot nytt byggs nya kopplingar och associationsbanor upp. Nr vi trnar ngot om och om igen gr nervimpulserna i samma banor och fr varje gng gr impulsen snabbare och vi blir mer kompetenta p uppgiften. Ingvar (2006)

Hjrnan frndras som en effekt av att man anvnder den. Motoriska frdigheter ns ofta genom mnga repetitioner. Processautomatisering r drfr ett centralt tema. Man behver ofta kontinuerlig trning men kan efter uppehll relativt snabbt trna upp prestationsfrmgan igen. Till skillnad frn den motoriska inlrningen har de episodiska minnena en tidsrepresentation, en interaktion med medvetanderummet, och man kan ocks beskriva minnet sprkligt. Dessa minnessystem r utvecklade sent under evolutionen och baseras p mnniskans utveckling av bland annat

16

pannloberna. Vid nyinlrning anses det inre av tinningloben ha en central roll och samspelar med pannloberna och andra regioner i hjrnbarken. Skador i tinningloben leder till ofrmga till nyinlrning, medan tidigare minnen r relativt intakta. Ingvar, 2006 s 1.

Men det r inte bara de biologiska processerna utan ocks psykologiska mekanismer i hjrnan som pverkar hur vi tnker och beter oss. Detta r mycket komplicerat och forskarna vet nnu inte exakt hur hjrnan fungerar. Man har gjort en modell fr hur man s hr lngt vet hur minnet fungerar. Hr nedan visas en schematisk bild hur man nu tror att minnet r uppdelat i olika delar. Figur 3.2 Schematisk bild av mnniskans minne

Korttids minne r en speciell minnesfunktion fr det som vi aktivt kan hlla i minnet tex nr vi ska skriva av ett telefonnummer. Denna korta stund som vi hller siffrorna i huvudet kallas korttids minne. I detta minne lagras allts inte telefonnumret fr att vi ska kunna minnas det utan finns endast till hands fr att vi ska kunna skriva ner det direkt. Ska de lagras och kunna minnas lagras det i det episodiska minnet tillsammans med olika associationer kring de personer som telefonnumret gr till.

Mnson Bergqvist (2005,, s. 28,29) skriver om korttidminnet

Detta minne har underskts i mnga studier och det man vet r att vi som mest kan hlla sju till nio enheter i minnet. Varje enhet kan vara en siffra, en bokstav, ett namn eller liknande information. Forskarna har ocks konstaterat att det r lttare att hlla flera enheter aktivt i korttiddsminnet om de grupperas Det r rtt sjlvklart. Som du kunde se i frra vningen i . Det r lttare att minnas ett telefonnummer som ser ut s hr 712 98 36 n ett som ser ut s hr: 7 1 2 9 8 3 6 .

Minnes-system

Procedur-minne

Korttids-minne

Lngtids-minne

Episodiskt minne

Semantiskt minne

Perceptuellt minne

17

Lngtidsminnet r det vi till vardags kallar fr vrt minne. Hr lagras allt vi lrt oss och allt vi upplevt. Det lagras p olika stllen i hjrnan och kodas s att vi sedan kan terkalla det till vrt medvetande och vi minns. Lngtidsminnet delas upp i fyra delar. Den frsta kallas det episodiska minnet och hr lagras alla episoder ur en mnniskas liv. Minnet r kopplat till nr och var ngonting intrffade. Detta minne kan koppla samman knslor, sinnesupplevelser och associationer till olika hndelser vilket gr det lttare att minnas och ta fram det till medvetandet. Det r denna del vi trnar nr vi minnestrnar. D trnar vi olika metoder fr att koda det man vill lra in. Den andra delen av lngtidsminnet kallas det semantiskt minnet och bestr av neutrala fakta som inte r beroende av var och nr du lrde dig det T.ex. multiplikationstabellen eller Sveriges storstder. Det perceptuella minnet behvs fr att kunna knna igen objekt i omgivningen. Detta minne r inte beroende av nr och var vi lrde oss de olika kunskaperna. Det r i detta minne som gr att vi kan se en hammare veta vad den heter, vad den anvnds till och hur man gr fra att anvnda den. Detta minne tar lng tid att bygga upp. Procedurminnet r mnniskans motoriska minne och r en del av lngtidsminnet. Man behver inte tnka hur man gr nr man tex. gr cyklar och hoppar, det sitter i ryggmrgen och fungerar automatiskt. Nr vi trnar minnet r det allts det episodiska minnet vi trnar. Vi trnar p att hitta olika stt att komma ihg saker vi kodar p olika stt. Adler och Holmgren (2000, s.50) menar i Neuropedagogik om komplicerat lrande

I modern teoribildning betonas betydelsen av att bygga upp funktionella system fr att minnas, vilket br utgra en strre pedagogisk utmaning, n att alltfr ensidigt satsa p att trna frmgan att minnas detaljer. Betydelsen av att tidigt trna minnets spnnvidd skall dock inte underskattas. Hr utgjorde utantillinlrning av psalmverser en viktig del fr de ldre generationerna medan de yngre framfrallt trnar detta minne via ramsor och snger. Tidig trning av minnesspnnvidden ger utrymme fr lagring av den kunskap som skall komma lngre fram i livet

Adler och Holmgren (2000) beskriver vidare att det finns tre komponenter som styr hur bra vi minns. terupprepningen dr vi var t.ex. glosor utantill. Associationerna som binder samman det man lrt in med sdant man redan kan och skapar ny mening t innehllet. Den tredje och sista komponenten som pverkar hur vi minns r den knslomssiga delen. Denna bestmmer vad som ska uppfattas, frbli obemrkt eller trngas bort. Glmska menar Adler och Holmgren (2000) r ett stt att skydda eller vrja sig mot det som trnger sig p. Det kan vara bde sdant som vi inte vill minnas fr

18

att det gr ont i sjlen eller sdant som uppfattas om ovsentligt. Inlrning kommer allts inte att fungera om man inte r intresserad eller motiverad.

19

4 METOD 4.1 Allmnt om metod Nr man bestmmer sig fr vilken metod man ska utg ifrn r det flera faktorer man mste ta hnsyn till. Ett positivistiskt frhllningsstt utgr frn de logiska sanningarna. Vljer man en kvantitativ metod r syftet att hitta de sanna svaret genom att flja oberoende metodregler som inte lter sig pverkas av underskarens tankar eller inflytande. Hr kanske man d vljer en datainsamling genom enkter. Frdelen r d att man kan n ut till vldigt mnga respondenter p kort tid. En enkt ger en mjlighet fr respondenten att verkligen vara anonym. Nackdelen r att frgorna kan feltolkas och det i sin tur kan gra respondenterna oskra, vilket kan leda till att man avstr frn att svara. Om man istllet anvnder sig av en empirisk underskningsmetod anvnder man sig i stor utstrckning av sina fem sinnen.

Skillnaden mellan empiriska sanningar och logiska sanningar r att man aldrig kan vara helt sker p att en empirisk sanning verkligen r sann (Thurn 1991, s.17)

Nr man vl fattat dessa beslut r de dags fr underskaren att bestmma sig fr vilken information man vill t fr att belysa problemet. Lansheim (frelsning 060914) beskriver den narrativa forskningsmetoden. D vrt arbete inte enbart fokuserar kring information om individuella personer kndes den metoden inte anvndbar fr att belysa vrt problemomrde. Att anvnda sig av intervju r det vanligaste nr de gller att gra en kvalitativ underskning. Merriam (1994) beskriver olika typer av intervjuer man kan anvnda sig av. En surveyintervju kan man gra nr man ska intervjua en stor grupp eller nr man ska prva olika hypoteser. I den kvalitativa undersknings modellen kan man anvnda sig av ett mindre strukturerat alternativ n den strukturella modellen. Den hr typen av intervju ger underskaren mjlighet att hlla frgorna ppna och inte tnka p en srskild turordning eller frdigt frgeformulr. Den ostrukturerade intervjun kan man som forskare anvnda sig av nr man inte vet tillrckligt mycket om mnet. Denna metod r anvndbar i en pilotstudie dr man undersker mjliga frgor till kommande intervjuer. 4.2 Metodval Vi har valt att gra en kvalitativ underskning. Att ha en kontakt med verkligheten r en frutsttning fr att kunna underska hur det ser ut i en specialpedagogs vardag.

20

Their purpose is to learn about some aspect of the social world and to generate new understandings that can be used by that social world. (Rossman och Rallis, 1998, s. 5).

Genom att anvnda den kvalitativa metoden anser vi att beskrivningar och utforskningen av egenskaper underlttas.

Fr oss r det viktigt att det finns ett samspel mellan oss och respondenterna.

I den kvalitativa forskningsintervjun bygger man upp kunskap: det rr sig bokstavligen om ett samspel, om ett utbyte av synpunkter mellan tv personer som samtalar om ett mne av gemensamt intresse (Kvale, 1997, s 21).

Vi har valt ut tio respondenter som vi p olika stt kommit i kontakt med tidigare. Vi hade frgestllningen klar men tillt fljfrgor frn respondenten samt oss sjlva.

Vi hade planer p att genomfra intervjuerna gemensamt. Men d vi bda r heltidsarbetande kom verkligheten snabbt ifatt oss. Vi insg att om bde vr egen tid samt respondenternas tid skulle stmma fick det nog bli fler timmar p dygnet, drfr genomfrde vi fem intervjuer var. Vi bearbetade intervjuerna var fr sig, p s stt fick vi som enskilda individer mjlighet till att begrunda resultaten genom ett eget perspektiv. Drefter kan dessa tv uppfattningar formas till en slutgiltig sammanstllning. 4.3 Underskningsgrupp Vi har valt att intervjua specialpedagoger p 10 olika skolor i en medelstor kommun med ca 100 000 invnare. Skolorna ligger p olika omrden i hela kommunen, ngra p landsbygden och ngra i centrum. Ngon av skolorna ligger i ett mer utsatt omrde n de andra skolorna. Skolorna representerar bde den privata och freningsdrivna verksamheten samt den kommunala verksamheten. Fr det flesta av specialpedagogerna blev det enklast att trffas p deras arbetsplats. Mnga nyttjade sin planeringstid till att f mjlighet att delta i vr underskning. Det gav oss ven en inblick hur deras arbetsplatser sg ut och vi fick en djupare frstelse fr den aktuella arbetssituationen. Nstan alla hade ett arbetsrum med tillgng till dator och tavla. Ngra av rummen fungerade som kontor eller annat arbetsrum fr andra pedagoger eller personal ur ledningsgruppen. Vr underskningsgrupp bestod av 10 specialpedagoger. Vi frskte att f en grupp med s olika erfarenheter som mjligt fr att f en stor bredd p

21

underskningen. Ingen av pedagogerna arbetade p samma skola. Vi hade valt personer som vi ansg inte var rdda fr att prva nya metoder och tankar. Fr att lttare kunna flja de olika personernas uttalanden men att nd ge dem anonymitet har vi valt att ge dem fiktiva namn. Vi kommer nu att beskriva de tio respondenterna med avseende p bakgrund och nuvarande arbetssituation. Anna arbetar p en mellanstor skola. Skolan r en kommunal f-9 skola med 500 elever. Skolan profilerar sig mot idrott, musik, hantverk och media. Anna arbetar med de ldre eleverna, frn r 6-9. Anna trffar elever som behver hjlp med svenskan. Hon trffar eleverna enskilt men ven i grupp. Vid vissa lektioner r hon med som extra std inne i klassrummet. Anna valde vi fr att hon lgger mycket tid p att arbeta med elevernas sjlvknsla och vill att eleverna ska knna sig delaktiga i sitt lrande. Maja arbetar p en lite mindre skola med 275 elever. Skolan r en kommunal f-6 skola. Skolan r indelad i fyra enheter Hr arbetar man med en hlsofrmjande skolutveckling. Maja trffar elever i alla ldrar. Hon ser sig sjlv som elevernas personliga coach. Maja anser att samtala med eleverna r det viktiga. Utan en god relation blir det svrt att kunna motivera elever i svrighet mot en utveckling

Eivor arbetar i en mellanstor kommunalskola med 600 elever. Skolan r en f-9 skola. Eivors breda kompetens gr det mjligt fr henne att arbeta med elever p alla stadier. En examen som ingenjr tog henne vidare till en lrarexamen som drefter tog henne till speciallrare utbildningen med inriktning mot talpedagog fr att sen g vidare till specialpedagogsutbildning med dv, hrsel inriktning. Hon har ven varit verksam inom srskolan. Eivors breda kompetens samt hennes intresse fr vidare forskning gr henne till en spnnande respondent. Karl arbetar p en liten freningsdriven skola med 95 elever. Det r en f-6 skola som har en stark idrotts anknytning. Skolan profilerar sig ven mot hlsa och milj. Karl har en bakgrund som fritidspedagog och har tidigare arbetat p skoldaghem. Karl arbetar ven som bitrdande rektor. Natalie arbetar p en liten privat skola med 100 elever. Hon arbetar enbart 25 % som specialpedagog. Hennes arbete bestr mestadels av att kartlgga och sprktrna de yngre eleverna. Hennes bakgrund som frskollrare hjlper henne i sitt kreativa arbete med eleverna. Detta r hennes frsta uppdrag som specialpedagog. Hon blev frdig med utbildningen 2006.

Ellen arbetar p en kommunal skola. Skolan r en F-9 skola med ca 750 elever. Skolan bestr av en stor andel elever med utlndsk bakgrund. Ellen arbetar med elever i k 3-6 oftast enskilt eller i liten grupp. Nrmare 90 % av Ellens elever

22

har utlndsk bakgrund. Ellen r frn brjan talpedagog och vidareutbildade sig senare till specialpedagog. Hon har arbetat som specialpedagog p denna skola i sju r. Ellen representerar en stor kommunal skola och arbetar p mellanstadiet med en stor andel invandrade barn. Lena arbetar p en kommunal skola. Skolan r en F-9 skola med ca 600 elever. Lisbeth har arbetat som lgstadielrare i trettio r och r utbildad specialpedagog sedan ngot r tillbaka. Lena arbetar mest med elever i k 3-6. Vi valde Lena fr att hon representerar en nyutbildad specialpedagog men som har lng erfarenhet av undervisning p lg och mellan stadiet. Emma arbetar p en kommunal F-9 skola med ca 600 elever. P skolan finns ett mindre antal elever med utlndsk bakgrund. I Emmas grupp finns inga barn med utlndsk bakgrund. Fr tillfllet arbetar Emma som klasslrare i en srskoleklass med elever i k 1-3. Emma r i grunden frskollrare och utbildade sig till specialpedagog fr ca 10 r sedan. Hon har ven diverse special utbildningar ibland annat Martemeopedagogik. Emma har arbetat i resursteam, i special grupper med tonringar samt gett inspirations frelsningar fr andra pedagoger. Vi valde Emma fr att hon har en spnnande bakgrund dr hon inspirerat mnga pedagoger och att hon ven representerar srskolan. Moa arbetar p en kommunal F-9 skola med ca 750 elever. En stor andel av barnen har utlndsk bakgrund. Moas frmsta uppgift r att arbeta med elever i k 7-9 som inte har betyg i krnmnena. Hon arbetar ven med de elever som har olika typer av diagnoser dr deras funktionshinder ibland stller till det i strre grupper av elever. Hon arbetar mest individuellt eller i liten grupp. Moa har arbetat som specialpedagog i fem r och har sen tidigare en annan arbetslivserfarenhet. Moa valde vi fr att hon anses vara en person med mycket kreativa lsningar p olika inlrnings situationer. Eleverna tycker mycket om Moa och sker grna upp henne fr att f std bde privat och med skolarbetet.

Tom arbetar p en F-9 skola i kommunal regi. Elevantalet r ca 750. Ca 60 % av eleverna r invandrade frn andra lnder. Tom arbetar med elever i k 7-9 i mindre grupper eller individuellt. Tom har en bakgrund som mellanstadielrare. Senare utbildade han sig till specialpedagog vilket han arbetat som de senaste tio ren. Tom arbetade i ett kommunalt resurs team i en minde kommun innan han kom till den hr arbetsplatsen fr tre r sedan. Vi valde Tom fr att han har lng erfarenhet att arbeta med specialpedagogiska frgor. Enligt kollegor p skolan har han en ppen och dmjuk instllning till alla elever.

23

4.4 Data insamling Fr att n ut till specialpedagogerna nyttjade vi vra kontakter och relationer vi skaffat oss genom vr verksamhetsfrlagda tid. Vi tog kontakt med alla genom telefon och beskrev kortfattat vad intervjun skulle berra fr mnen. Tv av de respondenter vi valt ut frn brjan fick dessvrre frhinder. Istllet fick vi hjlp av andra pedagoger med att hitta nya respondenter som stmde in p det kriterier vi satt upp. Kassettbandspelare eller diktafon anvndes under alla intervjuerna. Som extra std frde vi minnesanteckningar fr sidospr eller ider som eventuellt dk upp under intervjuns gng. Vid en av intervjuerna provade vi att anvnda ljudfil via mp3. Denna ljudfil laddades sedan ner i datorn och p s vis hade man allt p ett och samma stlle. Nackdelen var att den inspelningsbara mp3n satt i en mobiltelefon, nr mobilen brjade ringa brts inspelningen. Det gick inte att stnga av mobilens uppringningsfunktion utan att stnga av hela mobilen. Men i handeln finns det idag prisvrda digitala diktafoner som kan lagra ljudfiler som varar i mnga timmar. Den metoden rekommenderar vi. Vill man sen vara extra avancerad ska det ven finnas datorprogram som skriver ut ljudfilen. P s vis spar man tid nr man ska ha ut det viktiga rmaterialet innan sjlva bearbetningen. Men ngot sdant program hade inte vi utan vi skrev ut alla intervjuer sjlv. Att skriva ut intervjuer r ett tidskrvande arbete men en intressant upplevelse. Man blir verkligen ett med intervjun och lgger srskilt mrke till sina svaga sidor som intervjuvare. Det r en frdel att skriva ut intervjun s fort som mjligt, grna innan nsta intervju ska gras. D har man mjlighet att utvecklas som intervjuare och bli skrare i sin roll. Man gr d inte grna samma miss igen t.ex. upprepar sig eller avbryter. Att inte avbryta eller att bara invnta ett svar r svrt. Det blir ltt s att man frsker frtydliga och upprepa sina frgor fast att respondenten enbart sitter och tnker ut ett svar. Datainsamlingen har skett med hjlp av fljande frgor:

1. Vilka kompensatoriska stdtgrder anvnder du dig av fr att frbttra a) Studietekniken? b) Minnes trningen c) Inlrningsstilar.

2. Kan du beskriva materialet du anvnder? 3. Varfr har ni valt att arbeta med just dessa? 4. Hur hittar ni nytt aktuellt material? 5. Tillverkar du ngot nytt material sjlv? 6. Tar ni del av ny forskning? 7. Utforskar ni nytt material och nya metoder? 8. r eleverna delaktiga i skandet av nya std tgrder och hjlpmedel? 9. Hur presenteras materialet fr eleverna? 10. Hur uppfattas materialet av eleverna?

24

4.5 Databearbetning Vi valde att analysera intervju utskrifterna med hjlp av meningskoncentrering Lnga uttalanden pressas samman i kortare uttalande, i vilka den vsentliga innebrden av det som sagts omformuleras i ngra f ord (Kvale 1997, s 174). Vi knde att vi ville n ett djup och r drfr inriktade p att finna de essentiella delarna av de svar vi tillgets. Nr var och en av oss analyserat sina intervjuer bytte vi material med varandra. Utifrn varandras rmaterial gjorde vi en ny menings koncentrering och arbetade fram ett objektivt resultat. Nr detta var klart trffades vi fr att tillsammans komma fram till ett gemensamt resultat. 4.6 Tillfrlitlighet. Att anvnda intervju som en insamlingsmetod kan ha diverse brister. Det var oerhrt viktigt hur vi stllde vra frgor. Hur frgan stlls kan inverka p svaret man fr. Hur dessa pedagoger arbetar med de olika materialen och varfr just de material och metoder anvnds r det intressanta. Det fr inte lta som om vi vill frmana andra specialpedagoger till att ndra sitt arbetsstt. Det kan pedagogerna gra nr vrt arbete r klart om de anser att det kan vara till ngon hjlp. Vi var tvungna att hlla oss observanta fr att se till att vi inte kom fr lngt frn de frgor som stllts, samt att vi till det yttersta, undviker personliga sikter och tankar fr att ej pverka den intervjuade. Det hade varit en frdel om bda kunnat vara med p intervjun. En av oss hade d kunnat fokusera p att hlla kursen rtt. Fr att uppn hg tillfrlitlighet har vi valt de specialpedagoger/speciallrare som visat sig vara villiga till att framfra sina egna sikter. Inte endast p grund av att de tar del i en underskning utan ven att det kan vara vitalt fr en utveckling som senare kan leda till en frbttring fr elever med specifika svrigheter. Gruppen av specialpedagoger som vi har samlat har en bredd som gr att vi fr chansen att ta del av mnga olika perspektiv som vi senare skall frska att frmedla genom detta examensarbete. 4.7 Etik

De personer som deltar i vr underskning r anonyma. Specifik information gllande konfidentiellheten har muntligen delats ut till de involverade.

Vi har informerat alla i vr urvalsgrupp om studiens syfte och att man nr som helst kan dra sig ur intervjun. Vi kommer att erbjuda alla som deltar att ta del av resultatet. Vi har inte angivit kommunens namn och alla respondenter har fingerade namn.

25

5 RESULTAT Vi har valt att dela upp resultaten i samband med de olika frgorna fr att lttare hitta de resultat man r intresserad av i vr underskning. Vi presenterar svaren skriftligt samt i tankekartor. Det som r markerat med rtt i tankekartorna r svar som frekommer mer frekvent.

5.1 Studieteknik Bild 5.1 Respondenternas svar p hur man arbetar med studieteknik.

Respondenterna fick frgan om hur de arbetade med att frbttra studietekniken. Mnga tycker att det r bra att eleverna tar hjlp av datorn nr det gller studieteknik. De flesta av vra respondenter brukar ven presentera tankekartor som en bra grund fr att frtydliga vad man kan och drefter fylla p med vad man ska kunna. Det r dock inte skert att eleven anser att tankekartan r det bsta hjlpmedlet - det passar inte alla.

Vissa kper bilder och vissa kper mind mappen. Vissa har lyssnat p texter som vi sedan har kopierat och satt i en mindmapp. Ngra har velat ha texter som sitter p olik frgade papper. Det r helt individuellt fr eleverna.

Det gller att man tidigt blir medveten om elevens starka sidor s att man i dialogen med eleven kan anvnda sig av dessa fr att frbttra studietekniken.

26

Vi frsker i frsta hand ha en dialog med eleverna. Vi vill gra dem medvetna om sina starka sidor samtidigt frbttra deras svaga sidor.

Nr det gller studieteknik finns det mnga individuella ider om hur man arbetar med detta som framgr av bild 5.1. De flesta specialpedagogerna anstrngde sig mycket fr att hitta nya stt att arbeta. Det finns tv bitar hr som kommer fram vldigt tydligt, det personliga och det praktiska. Det personliga r att vikten av mtet r vldigt framtrdande genom samtal, dialog och medvetenhet om hur olika elever fungerar. Det praktiska arbetet med datorn, diktafon, texter och bilder r ngra av de verktyg som kan anvndas och kombineras i det ondliga.

Nstan allt man gr r ju studieteknik. T.ex. Hur tnker du i matten, anvnd meter staven, kom nu ihg den i huvudet. Det r vldigt mycket sdant man gr utan att tnka p det som r studieteknik

5.2 Minnestrningen Bild 5.2 Respondenternas svar p hur man arbetar med minnestrning.

Respondenterna fick frgan om hur de arbetade fr att frbttra minnestrningen. ven hr anses tankekartan som ett bra hjlpmedel. Det kan ge en verblick ver vad man har arbetat med och vart man r p vg. Det kan hjlpa eleven att minnas och visuellt se nya saker som man lrt sig. Men ven hr mste man tillsammans med eleven genom samtal titta p vad som r svrt. All utantill-inlrning man lyckas lra sig r ett bra stt att hlla igng minnet anser mnga av respondenterna. Ngon var lite kritisk till fr mycket trning och uttryckte fljande

27

Man mste inse att det finns risker med fr mycket minnes trning. Fr en del elever lgger vi ner s mycket tid p minnestrning att vi inte hinner med det vi borde gra. D mste vi frska hitta en balans s att inte det ena tar ut det andra

ven hr finns det tv aspekter p trningen. Den ena r hur det praktiska arbetet gr till med tankekartor och datorn. En annan praktisk aspekt p minnes trning r olika varianter p rabblande utantill inlrning. Olika specialpedagoger gjorde p olika stt genom t.ex. siffersekvenser eller ramsor. Allt bidrar till kad minnes kapacitet.

Jag fick ju lra mig psalmverser som jag inte frstod ett ord av vad de betydde men kanske jag fick nytta av det genom att det blev mera kopplingar p vissa stllen i hjrnan i alla fall.

Den andra aspekten p minnestrningen r terigen vikten av samtalet, som frekom som ett frekvent svar i vr underskning. Mnga av respondenterna uttryckte att de r intresserade av att lra sig mer om minnestrning och frsker g p de frelsningar som erbjuds. Tyvrr var dessa frelsningar mnga gnger inte det som man vntade sig. Ngon beskrev en frelsning s hr:

Gick p en frelsning som hette Kogmed men det handlade mera om att slja ett datorprogram n att f konkreta tips och ider kring hur man kan trna minnet hos eleverna

5.3 Inlrningsstilarna Bild 5.3 Respondenternas svar p hur man arbetar med inlrningsstilar.

28

Respondenterna fick frgan om hur de arbetar med elevernas inlrningsstilar. Det flesta tnker mest p de visuella eller de auditiva kanalerna. Ngon tyckte att det r viktigt att arbeta med s mnga kanaler som mjligt s att ven eleven lr sig att man kan lra olika saker p olika stt allts ett flexibelt inlrningsstt.

Det r viktigt att man frmedlar budskapet till lrare om eleven har en stark auditiv sida t.ex. Att bda sga och skriva samma sak i har inte s stor effekt p eleverna. Jag brukar sga till andra lrare -Rita hellre det du menar n att skriv det du sger. Jag tycker att bde frmedla med munnen och att gra skisser p tavlan r bra.

Kunskaper om Gardners nio olika intelligenser frekom sllan. Mnga knner till hans namn och kopplar samman ord som auditiv, visuell och taktil inlrningsstil med honom, utan att ha ngon djupare kunskap om hans ider.

Men jag har det i tankarna nr jag jobbar med eleverna. Allts hur de kan lra in. D kommer det in det hr med olika inlrningsstilar. Jag r vldigt vertygad om att en del elever tar in kunskap via ronen och andra via synen. Jag tnker p detta srskilt nr de ska t.ex. skriva p alphasmarten D r det ju de taktila och det visuella man arbetar med. Att de gr en grej och att kan se det och skriver ner de. D frstrker man inlrningen tror jag definitivt.

(Alphasmart r ett tangentbord dr man rskriver in sin text. Sedan laddar man in texten i en dator. Texten kan laddas in i alla mjliga program i bde PC och Mac. Den r portabel, enkel att ta med sig och att anvnda fr att anteckna eller skriva arbeten i klassrummet med.) Respondenterna var alla verens om att ett flexibelt arbets- och frhllningsstt till eleven r viktigt. Att ta tillvara p elevernas styrka i inlrningen r ett mste.

29

5.4 Beskrivning av material Bild 5.4 Respondenternas beskrivning av materialet.

Respondenterna ombads att beskriva de olika material de anvnde sig av. Bandspelare och d srskilt Daisy spelare, anvnds flitigt av nstan alla vi intervjuat. En Daisy-spelare r en fristende cd-romspelare med funktioner fr att lsa och navigera i en speciell Daisy-talbok. Det gr att frflytta sig mellan kapitel, rubriker, sidor och stta bokmrken i talboken. Bokmrken kan till exempel lggas vid de bsta dikterna eller viktiga komihg i en fackbok. Man kan ocks lyssna p vanliga cd-skivor och mp3-skivor i en Daisy-spelare men det r inte p alla det d gr att navigera sig fram p samma vis som i en Daisy bok. Alla anvnde sig av datorn och olika datorprogram. Att hitta rtt dator program r inte alltid s ltt. Det finns mnga bra lnksidor p Internet som r anvndbara i arbetet med elever t.ex. www.burkar.nu (Annas lnkburkar).

Frlunda dator r ett fretag som mer n en respondent talar gott om. Hr har det funnits mjlighet att f prova datorprogram innan inkp. I kommunen har man nyligen skapat en ny organisation fr att samla all service och underhll fr kommunens datorer p ett stlle. Detta har inneburit att alla kommunala skolor har ftt hyra sina datorer till en viss kostnad. Kommunens data tekniker servar och underhller dem. Detta har ocks medfrt att alla program som lggs in p datorerna ska ha licens fr hela kommunen. Det betyder i praktiken att ingen enskild specialpedagog eller skola kan kpa en CD

30

skiva med ngot program och anvnda den utan att kommunen kper in licens fr alla skolor. Detta r mycket kostsamt. Detta har ocks inneburit att alla de gamla specialprogram som specialpedagogerna har anvnt under mnga r inte fr anvndas lngre, eftersom kommunen inte r villig att kpa in skollicenser fr alla sm program som anvnds p de olika skolorna.

ven det hr med att anvnda datorn skulle vi kunna bli duktigare p att fra ut till eleverna. Framfr allt de elever vi jobbar med skulle kunna jobba mer med datorn som ett hjlpmedel. Vi har lite problem med att vi r uppkopplade p en server. Det r lite svrt att f programmen till att fungera bl.a. Det finns ju annars rtt mnga typer av program. Lexia r ett sdant program som jag har jobbat rtt mycket tidigare men jag tycker att det r s tungrott hr

MG och Lexia r tv populra datorprogram. MG programmen r datoriserande ls och stavningsprogram som r gjorda av Majgull Johansson. Lexia r ett datorprogram fr afasi och dyslexi. Talsyntes r ett annat datorprogram som ska kunna lsa upp meningar och ord med en ngot snr mnsklig rst. Den kan vara till stor hjlp nr man arbetar med sprkstrda elever. En talpenna r ett annat hjlpmedel som anvnds. Den skannar in enstaka ord frn en tryckt text i en bok eller annan text och ordet visas i en display p pennan. Det finns oftast tv viktiga funktioner i en talpenna: en inbyggd ordbok p svenska som ger frklaring till ordet samt inbyggd talsyntes som lser upp ordet. Engelskt lexikon och tal kan vljas till. D har man en digital ordbok i fickformat. De flesta av respondenterna ansg att man br introducera synteser nr man r yngre. P s vis blir det inget konstigt att anvnda den som hjlpmedel nr man kommer upp i ldern och r mer knslig fr att man kanske skiljer sig frn mngden.

Mnga av eleverna som r i svrigheter klarar inte av att sitta lngre stunder vid datorn fr att trna. Utan behver mer det som jag kallar fr personlig coachning

Specialpedagogen fungerar mer och mer som en personlig coach. Det lggs mycket tid p samtal. Samtal med eleven, andra pedagoger och frldrar Bilder, spel och stenciler anvnds av alla vra respondenter p ett eller annat stt. Men det alla knner r att man framfrallt anvnder r sig sjlv.

31

5.5 Varfr detta material?

Bild 5.5 Respondenternas svar p varfr man har valt just detta material.

Respondenterna fick frgan om varfr de valt just detta material som de beskrivit. Denna frga fick helt olika svar. Elevernas behov skiljer sig t och specialpedagogen frsker vara flexibel i sitt arbetsstt.

Vi har en elev som r vldigt intresserad av ngot som heter Shadow och Kosmo och allt vad det nu r? Han fr bertta om de olika bilderna och s skriver jag texten och sen fr han g in och skriva den texten p datorn. D tycker jag att har ett intresse s blir det enklare. Sen s klistrar vi den texten p de bilderna som han lskar. D r det svenska. Det r ju jtte bra. Sen har vi en annan elev som r jtte intresserad av olika maskiner, vgskrapor och allt. Nr vi rknar s har jag bilar som han fr rkna och parkera. S man mter eleverna dr de r.

Det r mnga sinnen som ska tillfredstllas och specialpedagogen anvnde grna materiel man r vl frtrogen med. De flesta specialpedagogerna lgger ner mycket tid och anstrngning p att ta fram materiel som ska passa fr just en specifik elev.

32

5.6 Hur hittas nytt material?

Bild 5.6 Respondenternas svar p hur man hittar nytt material.

En viktig klla fr specialpedagogen r SKED, Sknes Kunskapscentrum fr Elever med Dyslexi. Mnga skolor har en koppling hit. Pedagogerna som vi trffat som har en koppling till SKED, har i sin tur en viktig uppgift, nmligen att fra informationen vidare ut till sina kolleger och andra med lokala ntverk. Det allra flesta r ven aktiva i lokala ntverk som i sin tur r kopplade till bde BUP, Barn och Ungdoms Psykiatrin, och habiliteringen. P de lokala trffarna anser det flesta att man hinner med att prata med varandra om nytt material. I kommunen finns det ven ett centrum fr kunskapsutveckling om ls och skrivsvrigheter som kallas Ordverkstan. Hit kan man vnda sig som pedagog men ven anhrig. Hr arrangeras kurser och egna frelsningar som riktar sig till frskolan och grundskolan. Ibland kommer det ven externa frelsare. Man erbjuder handledning till pedagoger och frldrar. Ordverkstan vill skapa en kad frstelse och kunskap kring ls och skrivhandikapp.

En hel del av vra respondenter anvnder sig av facklitteratur. Tidningen Specialpedagogik r en viktig klla. Tidningen en av Lrarfrbundets tidskrifter och utkommer med 6 nr/r. De mest frekventa svaren frn respondenterna handlar om muntlig information p olika stt med andra pedagoger frn specialiserade eller lokala ntverk. Mnga tycker att det r lttare att ta till sig nytt material och metoder genom att prata med andra.

33

5.7 Tillverkas ngot eget material? Bild 5.7 Respondenternas svar p om de tillverkar ngot material sjlva.

Alla vra respondenter gr eget material. Fr det mesta handlar de om bilder, ord-kort och enkla spel.

Man fr hela tiden tnka vldigt mycket och frska inspirera varandra vi i arbetslaget. Det finns inte material nog utan man mste sjlv vara vldigt kreativ. Man fr ta det vi har och gra ngot med de t.ex. kopiera sin hand eller sin fot. Det blir ofta vldigt positivt bemtt av de mnniskor som man ska anvnda det till De blir mer personligt.

Det ansgs ven enklare att sjlv frenkla en text n att hitta frenklade texter, srskilt om man vill att eleven ska kunna arbeta med samma material som de andra eleverna.

Vi kopierar- det kanske man inte fr sg? Vi frstorar upp texten och gr om texterna till enklare och massa grejer s hr. Det r mycket kopierande s kopieringsmaskinen r suvern. Datorn r ocks bra p det viset. Man kan plocka ut artiklar, man kan skriva ut och ndra och mixtra rtt mycket faktiskt. Klippa och klistra gr vi vl en del annars ocks. Lite matematik material har vi vl tillverkat, men det handlar ocks om tid och d r vi dr igen. Vi skulle ju vilja ha mycket mer material vad det gller matematikundervisning, mer konkret material. Det finns ju vldigt dligt utbud s det mste man hitta p sjlv och det tar mycket tid.

34

5.8 Ta del av den senaste forskningen. Bild 5.8 Respondenternas svar p om hur de tar till sig ny forskning.

Alla var intresserade av nya rn och forskning. terigen r de genom SKED, Ordverkstan och det lokala ntverket som mnga fr sin information kring ny forskning.

Att hra andra kollegor prata om forskning gr det hela mer intressant. Tidskriften Specialpedagogik nmns precis som Lrarfrbundets Lrarnas tidning. Denna utkommer med 20 nr/r. Tidskriften Pedagogiska magasinet beskriver sig sjlv som en heltckande forskningstidskrift inom utbildningsomrdet. ven denna tidskrift r en av lrarfrbundets tidskrifter och utkommer med 4 nr/r. Skolverkets nyhetsbrev som man fr utskickat till skolan samt att man kan g in och lsa p skolverkets hemsida r bra tycker mnga. Mnga uttryckte svrigheten med att anvnda ny forskning p rtt stt.

Det r inte helt ltt med ny forskning. Ofta bestr ny forskning bara av ngot som talar om vad man skt i forskningen. Det r inte skert att man fr ngon ny metod. De r ju ett senare arbete

35

5.9 Utforska nytt material och nya metoder? Bild 5.9 Respondenternas svar p hur de utforskar nytt material och nya metoder.

Respondenterna fick frgan om hur de utforskar nya metoder och material. Hr mrkte man av en viss tveksamhet. Viljan finns men tiden rcker inte till. Det knns lttare att ta till sig det andra kollegor har haft tid att utforska n att stta sig in i forskningen sjlv.

Det r vl det som jag tycker r det roliga i yrket ven om jag knner att jag inte hinner s mycket som jag skulle vilja. Dagen suger kraften ur mig. Min pedagogiska kreativitet har ingen tid liksom Jag gr lite s dr i farten, och det r ju synd tycker jag.

36

5.10 Elevmedverkan Bild 5.10 Respondenternas svar angende elevmedverkan.

Respondenterna fick frgan om eleverna medverkade i skandet efter nytt material. Nstan alla svarade nej hr. De f pedagoger som svarade ja var vldigt positiva till elevmedverkan.

Eleverna kan komma med jtte bra frslag, man kan ju ltt lsa sig som vuxen. S det tycker jag att dom f gra om de har frslag p ngot annat. Dom har kanske sett ngot p TV, varit p ntet eller hrt frn ngon p en annan skola, slktingar eller kompisar eller de bara kommit p ngot. S visst, d r man ju jtte glad.

En av respondenterna hade ftt tips av en elev om en vldigt bra talpenna. Eleven sjlv knde en annan elev p skola som nyligen ftt en talpenna. Specialpedagogen tog kontakt med denna skola och fick tilltelse att komma ut till den andra skolan och prva pennan med ett par elever. De blev ett positivt samarbete som mynnade ut i att eleven fick chans att prova ett nytt material. Pedagoger frn olika skolor kunde hitta ett stt att utveckla ett pedagogiskt samarbete och nnu ett lokalt ntverk kom igng. Det fanns ven en del av de andra pedagogerna som verkligen nskade att eleverna visade mer vilja till att delta i skandet av nytt materiel, men inte visste hur man skulle komma igng med detta. Frldrar kan dremot komma med synpunkter och nskeml, tyvrr stmmer det inte alltid verens med elevens behov. Mnga svarade frst nej men kom sen p att eleverna omedvetet pverkat deras arbete.

37

Nej det har de nog aldrig gjort. Det r ju lite speciellt. Nu r det kanske inte r riktigt s du menar, men vi stter upp bilder fr att det ska bli tydligt fr eleverna vilka barn som kommer varje dag och vilka vuxna som r dr varje dag. Bilderna har jag satt upp huller om buller. Nu i vecka hnde det att en av eleverna sa att E. du arbetar ju med mig och med henne, d ska ju din bild sitta dr. Sen arbetar ju Y med H, d ska ju hennes bild sitta under hennes. Detta blev ju en ordning och en struktur fr just den eleven. Sen blev det en aha upplevelse fr oss vuxna att s kan man ju ocks gra.

5.11 Presentation av nya metoder och material Bild 5.11 Respondenternas svar p hur de presenterar nytt material.

Respondenterna fick frgan om hur de presenterade nytt material fr eleverna. I form av dialog genom samtal presenteras det mesta av materialet fr eleven.

Jag berttar att jag sett ngon annan som jobbat med det eller att jag varit p kurs och jag sger Jag tror att vi ska prova det hr. Jag frsker att gra eleven nyfiken. Men ibland fr man bara sga att Du ska jobba med det hr och s r det. Vissa elever behver det kommandot

Det gller att gra denna presentation s intressant som mjligt. Det flesta utgr hr ifrn elevens olika lrstilar och intresse.

Ibland kan jag ocks bara stta frammaterialet. Sen ser jag hur de anvnder det och sen sger jag, -S hr kan man ocks gra, utifrn hur jag hade

38

tnkt. Jag har inte en massa principer. Det fr inte vara s att materialet bara fr anvndas p ett vis. Jag har min syn och d kan det uppfattas som lite mesigt av andra nr jag sger - S kan man ju ocks gra. Jag r p jakt efter barnets sjlvknsla, att aldrig misslyckas. Detta r barn som ska ha framgng hela tiden. Det r vad jag r p jakt efter. D fr andra tycka att jag r en mes fr jag fr s mycket igen och barnen vxer i mina gon. Jag skulle aldrig kommentera om de gjorde fel. De tnker ju s att det knakar ibland och det skulle d aldrig falla mig in att sga att det var fel. Jag r ju p jakt efter sjlvknslan.

5.12 Hur uppfattas materialet av eleverna? Bild 5.12 Respondenternas svar p hur materialet uppfattas.

Respondenterna fick frgan om hur eleverna uppfattar materialet. Oftast upplever eleverna det som positivt med material. Det r enklare med yngre elever n med ldre.

Mnga gnger knns det som om dem i den hr ldern lite har lagt av. Det spelar vl ingen roll, jag kan ju inte bttre fr att jag har det hr problemet eller gr si eller s. Lite ointresse ver huvud taget helt enkelt tror jag. Jag tror att det r lttare att introducera det tidigare i sdana fall. Det hr med att hur kan du lra dig bttre och vad kan du anvnda fr material?.

Mnga av de ldre eleverna i svrigheter har nstan gett upp och tappat gnistan. Men har man nya coola saker r det enklare. Tekniska hjlpmedel uppfattas grna som lite coola.

39

5.13 Reflektion av resultatet Utan det personliga engagemanget hjlper det inte hur mycket ider man har, hur fina datorprogram som presenteras eller nytt material som forskats fram.

Sen har jag satt i samband med min egen skolgng som inte var perfekt men dr jag kunde knna ,- att med vissa lrare fungerade det medan med andra fungerade det inte alls. D har jag tnkt mnga gnger - vad r det som hnder? Vad har de gett mig? Jag har inte ftt ngot sjlvfrtroende i samband med att jag har varit p deras lektion, de har inte heller gett mig ngon mjlighet kanske? S det har nog pverkat mig mycket. Ibland har man ju funderat varfr engelskan fungerade s bra med den lraren p gymnasiet men dremot fungerade det inte bra nr jag gick i nian. Jag mognade kanske? Det kan ju ocks ha varit s att den hr lrarens undervisning fungerade bttre fr mig. Jag tror att jag kanske r mer beroende av vad det r fr en person. Vissa elever r ju inte det, men dr r jag nog mera relationsbunden. Jag mste knna att den hr lraren ser mig. Det r det som vi pratar mycket om hr, det r relations biten, fr det r det som ger ngonting.

40

41

6 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION Under arbetets gng har vi trngt in i de olika begreppen och ftt en strre frstelse. Vi lyckades med att hitta specialpedagoger som vi tyckte tnkte utanfr det traditionella ramarna. Samspelet i intervjuerna kndes bra. Vi blev kritisk granskade av en del och mnga stllde sig undrande till en del av vra frgor. Detta fick oss att inse att vissa frgor som vi stllde inte var tillrckligt tydliga. Men d vi i vrt val av metod hade bestmt oss fr att ha en halvstrukturerad intervju som tillt fljdfrgor frn bde oss och respondenterna blev de ett givande samspel. Vilka hjlpmedel man anvnde sig av fr att frbttra studietekniken var mnga. De visade sig att de mesta vi gr i skolan handlar om studieteknik. Dr kan bde minnestrning och arbetet kring inlrningsstilar rknas in. Det var drfr vi tyckte att titeln Nstan allt man gr r studieteknik kndes s passande. Hjlpmedel vad det gller inlrningsstilar var det svrt att hitta exempel p. Ngon av de skolor vi beskte hade utvecklat en egen metod med ett versikts schema som beskrev elevens inlrningsstil. Materialet kndes inte frankrat hos personalen vilket gr att vi ifrgastter syftet med detta hjlpmedel. Generellt var vr uppfattning att alla arbetade utifrn olika inlrningsstilar utan att egentligen ha ngon strre knnedom om vilka de olika metoderna var. S som vi studerat och beskrivit i vr litteraturgenomgng gjorde att vi upplevde de som att vi var mer plsta i mnet n vra respondenter. Eftersom vi sjlva utbildades till pedagoger under senare 80 tal, d Gardner (1983) myntade begreppet multipla intelligenser, som frn brjan beskrevs som de sju intelligenserna, var vi trngsynta nog att anta att alla pedagoger var bekanta med hans tankar. Nr vi sedan skte vidare blev vi bekanta med Bostrm & Wallenberg (1997) som guidar oss vidare in p ett omrde som ven det berr elevers inlrning. De flesta av vra respondenter hade vaga kunskaper kring inlrningsstilar men ingen gedigen kunskap som vi kunde koppla till vr litteratur. Visst hade de flesta hrt talas om Howard Gardner men lngt ifrn alla kunde referera till hans ider och modeller. Inte heller kunde de referera till ngon annan litteratur eller underskning. De flesta respondenterna hade ingen uppfattning om att det fanns flera olika modeller som handlade om inlrningsstilar utan vi fick knslan av att inlrningsstilar har varit p det pedagogiska modet och drmed inte blivit tillrckligt frankrat som metod. De nrmaste r Bandler& Grindlers VAK-modell som beskrivs i Bostm & Walenberg (1997). I en vidare diskussion kan man ju frga sig hur viktigt det r att kartlgga elevers olika inlrningsstilar.Som en respondent uttryckte det:

Vi gr inte in och analyserar inlrningsstilar. Det finns ju program dr man kan gra det men jag r inte sker p att de alltid r s viktigt.

42

Ngot som Bostrm & Wallenberg(1997) tar upp knner vi dock igen frn vra respondenters svar. Bostrm& Wallenberg (1997,s.80)

Fr en lrare r det av strsta vikt att kunna granska sin egen arbetsstil och undervisningsstil

Detta knns som en viktig bit i det hela att reflektera ver sig sjlv som lrare. Kanske viktigare n att veta vem som tagit fram den modellen som man anvnder. Men i Bostrm & Wallenberg bok finns en enkel modell som skert de flesta ltt skulle kunna ta till sig och anvnda. Nr det gller minnestrning terkom respondenterna till betydelsen av utantill inlrning. Mnga talade varmt om sina egna erfarenheter av rabblandet av enkla sprkleksramsor till mer avancerade siffersekvenser. Mnson Bergqvist (2005, s. 28,29)

Forskarna har ocks konstaterat att det r lttare att hlla flera enheter aktivt i korttiddsminnet om de grupperas Det r rtt sjlvklart. ..Det r lttare att minnas ett telefonnummer som ser ut s hr 712 98 36 n ett som ser ut s hr: 7 1 2 9 8 3 6 .

Det gjordes ocks terkopplingar till den gamla skolans utantillinlrning av t.ex. psalmverser. Om detta skriver Adler och Holmgren( 2000,s 50)

Betydelsen av att tidigt trna minnets spnnvidd skall dock inte underskattas. Hr utgjorde utantillinlrning av psalmverser en viktig del fr de ldre generationerna medan de yngre framfrallt trnar detta minne via ramsor och snger. Tidig trning av minnesspnnvidden ger utrymme fr lagring av den kunskap som skall komma lngre fram i livet

Intresset fr minnestrningens betydelse r stort. Vi sttte p respondenter som knde sig lurade av frelsningar som marknadsfr sig med att de verkar ha hittat lsningen p hela problemet. I slutnden hade mer n en frelsning avslutats med att marknadsfra dyra datorprogram.

Det kndes som om frelsningen var sponsrad och att den frelsande forskaren fick anslag av dator fretaget. D var det svrt fr mig att ta forskningen p allvar

Ngot som slr oss nr vi lst olika litteratur och intervjuat vra specialpedagoger r hur pedagogiska tankar som kan vara 100 r gamla knns frvnansvrt moderna. Kylemart & Winther (1999) talar om detta i sitt studiematerial. Det knns som om lrare av ngon anledning inte tar till sig ny forskning p ett speciellt effektivt snabbt stt. Ska det verkligen ta hundra r fr vissa ider innan de brjar glla? Varfr r det s?

43

I skolan har det inte hnt s mycket p mnga r mycket tror jag fr att vi aldrig pratar pedagogik. Allts det r ju s det blir mer att vi pratar om enskilda elever och grupper som inte fungerar. Det r mest brandkrsutryckningar och omplstring det r ju ingen linje i det hela. Vi krde igng ett pedagogiskt kaf i en annan kommun jag arbetade i men det sjlvdog fr det var ingen som kom till slut. Mnga tyckte att de inte orkade med s var det till slut bara ngra stycken kvar. Det skulle istllet vara inlagt p schemat varje vecka. Jag vet p skolor dr man krt igng med handledningsgrupper dr man diskuterar sdana hr saker.

Ny forskning har svrt att riktigt n fram pga. av tidsbrist. Detta var ngot som alla tog upp som ett problem. Den pedagogiska kreativiteten strs av alla krav och allt vi ska utfra. Skolornas arbete kring vissa omrden knns tungt som t.ex. datorer som inte kan anvndas p de sttet pedagoger vill. Den pedagogiska flexibiliteten p kommunala skolor blir mindre ven om mnga av pedagogerna r mycket kreativa och engagerade. De ger upp efter ett tag. Privata skolor verkar har ett mer flexibelt arbetsstt och mjlighet till att pverka sin verksamhet. Dr finns istllet andra problem som t.ex. frldrar som lgger sig i verksamheten och undervisningen i strre utstrckning.

Misstnksamheten kring att skolorna inte uppfyller kraven r strre bland aktiva frldrar, frldrar som aktivt skt sig till en privatskola

Vi pedagoger kanske skulle behva hjlp p traven med att prva nya metoder och ider som forskningsresultat har visat. Vi som arbetar med utbildning inom skolan kanske ska titta p andra branscher och lra oss av dem. Det skulle vara omjligt fr en lkare att operera en blindtarm som man gjorde det fr femtio r sedan. Dr utbildar man och trnar mnniskor i det senaste inom forskningsvrlden. I skolvrlden verkar det g hur bra som helst att inte ta till sig ngot nytt under hela sin yrkesverksamma tid. Vi har trevligt nog sttt p ett antal undantag som verkligen intresserade sig fr nyheter inom hjrnforskningen bland annat. Tyvrr uppfattas mycket forskningstext som svr forcerad och mnga fredrar sammanfattande fredrag av ngon frelsare p en studiedag. Vi vet skert alla hur upprymd man kan vara efter en bra studiedag d man ftt mnga nya ider. Problemet r bara nr dessa ider ska frverkligas d kommer vardagens stress och stter kppar i hjulet fr detta. Vi anser att pedagoger skulle behva ka p trningslger kontinuerligt. Dr olika nya metoder kunde arbetas in med hjlp av alla dessa kunniga forskare som arbetat med nya ider under mnga r. Forskare kan ju enligt oss ha en tendens att bara leva i sin forskarvrld och skulle skert berikas av en koppling till de personer som deras forskning r syftad att hjlpa.

44

Frgor som rr barns utveckling och utbildning har ven ekonomiska aspekter. Enligt Ingvar (2006) finns det ekonomiska aspekter p bristande frstelse av hjrnan. Ingvar(2006, s.1)

Hjrnsjukdomarna medfr stort lidande och tar en avsevrd andel av samhllets sjuk- och omsorgsomkostnader. Utvecklingen av den terapeutiska arsenalen begrnsas av vr bristande frstelse fr hur hjrnan r organiserad.

Fr varje barn som vi misslyckas med kostar det samhllet miljoner kronor och ovrderligt sjlsligt lidande. Det r drfr vldigt viktigt att fra fram stt som fr barn att lyckas bde skolmssigt och sjlsligt. Drfr handlar detta arbete inte bara om olika metoder som fr barn att bli bttre i skolan och klara godknda betyg. Det handlar om s mycket mer. Alla personer vi talade med kunde nmna ett antal personer som de rddat. De vittnar om hur sm gon blick med socialsamvaro kan betyda hela skillnaden fr vissa som kan g vidare i livet med en sjlvknsla som r avgrande fr hur det ska g i deras liv. Detta menar vi har stora ekonomiska vinster att hmta om pedagoger verlag arbetade mlmedvetet med detta. Mnga pedagoger har detta som en personlighet men det skulle pratas mer om hur betydelsefullt empatisk frmga hos pedagoger r. Vi anser fljaktligen att vi belyst och beskrivit delar av det material vi ftt presenterat fr oss av vra respondenter. Vi har valt att presentera det material som vi anset intressant. Troligtvis och frhoppningsvis finns det nnu mer material dr ute som kan vara till gagn fr elever i svrigheter. I resultatet valde vi att presentera svaren p respondenternas frgor med en modell som enligt det flesta av vra respondenter ansgs vara en bra metod till inlrning, nmligen tankekartor ven kallade mindmaps. Vi r medvetna om att denna modell inte passar alla drfr har vi ven valt att koppla en liten text till varje bild. Vr frhoppning r att s mnga som mjligt som intresserar sig fr att vara aktiva i att utarbeta en plan p hur vi bygger en skola dr vi alla kan f plats, kan hitta nya vgar att fortstta sitt arbete. Vi har kanske inte hittat s mnga nya vgar som bygger en skola fr alla. Men de finns fortfarande ny spnnande forskning som bara vntar p att vi ska hinna ta del av den. Vi mste st p oss i vr roll som specialpedagoger att krva av vra arbetsledare och ansvariga politiker att vi ska f tiden och resurserna till att ta del av aktuell forskning. Nr vi fr tre r sedan brjade p denna utbildning fokuserade vi mycket p att lra oss om olika metoder som skulle kunna fungera som ett magiskt trollsp. Under utbildningens gng och framfrallt under detta arbetes sammanstllning har vi kommit fram till att det inte finns enskilda metoder eller vgar till en skola som r till fr alla. Mycket ligger i den enskilda pedagogens frhllningsstt och frmga att mta varje individ som den r.

45

Om man ska frst inlrning mste man hela tiden komma ihg att inlrning och motivation r olsligt sammanvvda. Inlrning mste drfr ses i skenet av skolans och nrmiljns sociala och kulturella ramar. Nyckeln till elevernas inlrningsprocess hittar man inte i en enkel inlrningsformel. Mer sannolikt r att nyckeln ligger i en frstelse fr hela det sociala samspel som fyller elevens vrld (Imsen, 1988, s 220)

46

7 FORTSATT FORSKNING Istllet fr vidare forskning inom olika kompensatoriska stdtgrder freslr vi att en frdjupning inom problematiken med att forskningen inte nr anvndarna borde belysas mer. Ngot annat som vi anser borde forskas mer om r i vilket utstrckning vanliga pedagoger anvnder tex minnestrning som ett verktyg fr att frbttra studieresultaten.

47

REFERENSER Bergqvist Mnsson, S (2005), Minns du - en bok om minnestrning, Jnkping: Bilda frlag. Bostrm, L & Wallenberg, H (1997), Inlrning p elevernas villkor, Jnkping: Brainbooks. Butlers, K (1990), An introduction to the Gregorc Model of Mindstyles Presentation guide I, Columbia, CT: The leaners Dimension.

Dunn, R & Dunn, K & Treffinger, D (1995), Alla barn r begvade - p sitt stt, Jnkping: Brain Books.

Gardner, H (1983), Frames of Mind The Theory of Multiple Intelligence, New York: Basic. Gardner, H (2006), Multiple intelligence: new hosizons, New York: Basic Books. Hannaford, C (1998), Dominansfaktorn, Jnkping: Brainbooks. Imsen, G (1988) Elevens vrld, Lund: Studentlitteratur. Ingvar, M(2006), Bilder av hjrnans minne, frstelse och inlrning Stockholm: Institutionen fr klinisk neurovetenskap Artikel: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=2092&a=4382&l=sv. Kolb, D A (1976), Learning Style Inventory: technical manual, Boston: McBer. Kylemark M & Winther M (1999), Vad sger pedagogerna om inlrning och kunskap- Studiemateria, Stockholm: Delegationen fr it i skolan l Utbildnings departementet. Nilsson, L.-G. (2002).Minnessystemen i hjrnan--frn entitet till mngfald i klassifikationen, Ljusdal: Medikament frlag, Tidskriften Medikament nr. 2. OConnor, J & McDermott, I (1998), NLP en introduktion, Stockholm: Svenska frlaget. Ornsteins, R (1988), Multimind, Stockholm: Bonniers.

48

Ornsteins, R (1996), Medveten om medvetande, Stockholm: Natur och Kultur. Pask, G & Scott, B C E (1972), Learning strategies and individual competence, Amsterdam: Elsevier, International Journal of Man-Machine Studies, 4: 217-53. Rossman, G B & Rallis, S.F (1998), Learning in the fields- an introduction to qualitative research, Thousand Oaks, Sage publications, inc. Internetadresser www.mglos.se www.burkar.nu www.frolundadata.se www.ki.se