Malmö högskola Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete 10 poäng

Kompensatoriska stödåtgärder med avseende på inlärningsstilar,

minnesträning och studieteknik ”Nästan allt man gör är ju studieteknik”

Compensatory support focused on learningstyles, memory-practise

and study-techniques.

“Almost everything we do is study-techniques”

Nadia Dadi-Bouhoum Carolina Peyron

Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning 60 poäng 2007-05-28

Examinator: Ingrid Sandén Handledare: Lars Berglund

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Vårterminen 2007

Abstrakt Dadi-Bouhoum, Nadia & Peyron, Carolina (2007). Kompensatoriska stödåtgärder med avseende på inlärningsstilar, minnesträning och studieteknik ”Nästan allt man gör är ju studieteknik” Compensatory support focused on learningstyles, memory-practise and study-techniques.“Almost everything we do is study-techniques” Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med följande studie är att undersöka vilka kompensatoriska hjälpmedel som specialpedagoger arbetar med i grundskolan i årskurserna F-9. De kompensatoriska stödåtgärder vi vill undersöka är de som är inriktade på inlärningsstil, minnesträning och studieteknik. Vi vill med detta examens arbete belysa och beskriva en del av alla de hjälpmedel och metoder som finns för att underlätta skoltiden för elever i svårigheter av olika slag. Vi har genom en kvalitativ forskningsintervju byggt upp ett samspel mellan två personer, respondenten och intervjuaren. Studiens resultat visar att många specialpedagoger är väldigt kreativa och engagerade i arbetet med att förbättra elevernas studieteknik och minne. Det tas även hänsyn till elevers olika inlärningsstilar. Vi har blivit presenterade en mängd olika hjälpmedel för att förbättra dessa områden. Resultatet visar att mängden olika metoder och material inte är det avgörande för elever i svårigheter. Pedagogerna anser att det egna engagemanget i den enskilda eleven är det viktigaste. Vad det gäller ny forskning tar specialpedagogerna till sig den genom lokala nätverk och kontakter med andra pedagoger. De tar hellre till sig ny forskning genom artiklar av mer lättsam text som facktidningar eller muntligt genom föreläsningar. Nyckelord: inlärningsstilar, minnesträning, studieteknik. Nadia Dadi-Bouhoum Tyringegatan 104 252 76 Helsingborg

Carolina Peyron Korngatan 6 263 36 Höganäs

Handledare Lars Berglund Examinator: Ingrid Sandén

FÖRORD Först och främst vill vi tacka varandra för ett mycket gott samarbete. Vi vill också tacka våra familjer för att de inte har klagat för att vi bara suttit vid datorn eller läst helger och kvällar under långa tider. Vi vill tacka våra kollegor och våra arbetsplatser för stor hjälp i detta förvirrade tillstånd det innefattar att skriva en uppsats. Tack för att ni har varit lyhörda och öppna i våra diskussioner och frågeställningar Vi vill sedan tacka vår handledare Lars Berglund för alla goda råd och uppmuntrande kommentarer när det kändes tungt. Ett extra stort tack till våra respondenter för att de bidrog med mycket trevliga och givande intervjuer. Utan er hade det inte blivit något arbete alls.

INNEHÅLL 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund

7 7

2 SYFTE 2.1 Syfte 2.2 Frågeställningar

9 9 9

3 LITTERATURGENOMGÅNG 3.1 Begrepp 3.1.1 Lärstilar 3.1.2 Minnesträning

11 11 11 15

4 METOD 4.1 Allmänt om metod 4.2 Metodval 4.3 Undersökningsgrupp 4.4 Datainsamling 4.5 Databearbetning 4.6 Tillförlitlighet 4.7 Etik

19 19 19 20 23 24 24 24

5 RESULTAT 5.1 Studieteknik 5.2 Minnesträningen 5.3 Inlärningsstilarna 5.4 Beskrivning av material 5.5 Varför detta material? 5.6 Hur hittas nytt material? 5.7 Tillverkas något eget material? 5.8 Ta del av den senaste forskningen.

25 25 26 27 29 31 32 33 34

5.9 Utforska nytt material och nya metoder? 5.10 Elevmedverkan 5.11 Presentation av nya metoder och material 5.12 Hur uppfattas materialet av eleverna? 5.13 Rflektion av resultatet

35 36 37 38 39

6 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION

41

7 FORTSATT FORSKNING

46

REFERENSER

7

1 INLEDNING Hur tänker verksamma specialpedagoger kring att skolan ska vara öppen för alla individer. Var hittar man tiden till att utforska ”rätt” material och metod till den enskilda individen. Under fortbildningar och vidare utbildningar har man möjlighet att ta del av ny forskning kring pedagogiska tankar och metoder. Men i sitt vardagliga arbete kanske det utrymmet inte är så stort. Ett individuellt förhållningssätt och målbeskrivande metod för eleven ska inte enbart planeras på individnivå utan även på organisations nivå och gruppnivå. Pedagogiska magasinet hade i augusti numret 2006 en tema serie som handlade om ”Vägar till lärande” En av artiklarna beskrev Howard Gardners teori kring multipla intelligenser. I en diskussion kring kompensatoriska hjälpmedel dök frågan upp om specialpedagoger har eller känner till material och metoder som tränar elevers olika förmågor. Förmågor som kan komma eleven till gagn när det gäller inlärning. Under vår utbildning har vi haft möjlighet att träffa specialpedagoger och andra pedagoger. Vi har varit delaktiga i deras arbete, diskussioner och tankar, diskussioner som ofta handlat om elevernas inlärnings svårigheter och vilka kompensatoriska hjälpmedel som används. Vi har efterfrågat råd och idéer på material som kan vara till hjälp för elever i svårigheter. Det mesta av materialet vi stött på handlar om läs/skriv inlärning eller matematik förståelse. Vi är nyfikna på om det används andra typer av hjälpmedel/metoder som tränar funktioner som i sin tur även är bra för studietekniken och minnes träning samt om man tittar och arbetar med individuella inlärningsstilar. I jakten på de ”magiska trollspöet” som ska göra allt bra för elever i svårigheter väcktes hela tiden nya tankar och frågeställningar. Samtidigt ser vi att det hela kanske inte är så komplicerat. Det viktigaste är eleven och dennes välmående i en skola för alla. 1.1 Bakgrund Vi kommer från två helt olika arbetsmiljöer. En av oss har under de senaste tio åren arbetat som förskollärare i en föreningsdriven verksamhet med både förskola och skola i sin regi. Verksamheten har en stark koppling till idrott och här ges pedagoger möjligheten att följa barnet från förskolan ända upp till skolan. I verksamheten finns det plats för 300 elever från förskola upp till år 9. Den andre av oss har de senaste sex åren har arbetat som matte/no lärare i både profil klass och ”vanlig” klass. Hon fungerar även som klassföreståndare och mentor på en av kommunens större skolor, en F-9 skola med plats för 750 elever. Skolan har profilklasser i både fotboll och musik men även ”vanliga” klasser. Här arbetar man i sitt arbetslag, i traditionella stadier. I våra grupp diskussioner kunde vi kunde inte låta bli att jämföra våra olika arbetsplatser. Mycket var ganska likt. Men möjligheten till att påverka sin arbetssituation skiljer sig markant. Även skolornas olika möjligheter till att arbeta med elever i svårigheter skiljer de båda skolorna åt. Men när det kommer till

8

kompensatoriska stödåtgärder var det inte så stor skillnad. Detta väckte tankar kring hur det såg ut för andra skolor och specialpedagoger.

9

2 SYFTE 2.1 Syfte. Syftet med denna uppgift är att kartlägga vilka kompensatoriska hjälpmedel specialpedagoger i grundskolan F-9 arbetar med när de gäller inlärningsstil, minnesträning och studieteknik. Genom en kvalitativ forskningsintervju vill vi bygga upp ett samspel mellan två personer, respondenten och intervjuaren. På så viss hoppas vi kunna ta reda på om det finns specialpedagoger som tänker utanför de traditionella ramarna och vågar pröva andra sätt att nå fram till eleverna. Vi vill med detta examens arbete belysa och beskriva en del av alla de hjälpmedel och metoder som finns för att underlätta skoltiden för elever i svårigheter av olika slag. Vi vill undersöka hur aktivt specialpedagogerna tar till sig nya hjälpmedel och metoder som utvecklas och hur man gör detta. Men även inspirera andra specialpedagoger till att våga ta till sig nya förbättrade hjälpmedel och pröva nya vägar för att bygga en skola för alla. 2.2 Frågeställningar Frågor vill vi ha svar på är följande:

• Vilka kompensatoriska hjälpmedel används på skolorna och varför används dessa, tas det hänsyn till elevernas skilda inlärningsstilar?

• Hur tar pedagoger reda på var nya metoder finns till hands? • Uppmärksammar pedagoger de metoder som kommer fram genom ny

forskning? • Hjälper det kompensatoriska hjälpmedlen till att bygga en skola för alla?

10

11

3 LITTERATURGENOMGÅNG. 3:1 Aktuella begrepp När vi har gjort vår undersökning har vi intresserat oss för inlärningsstilar, minnesträning och studieteknik. För att få lite mer inblick i vad som menas med dessa begrepp gör vi nedan en lite mer ingående beskrivning av dessa. Inlärningsstilar benämns också som lärstilar. Ordet lärstil används ofta i forskar sammanhang medan inlärningsstilar mer hör hemma i skolterminologin. När man studerar vad som menas med lärstilar vävs studietekniken in som i del i dessa. Studieteknik kan definieras som de verktyg en individ kan använda för att lyckas på bästa sätt med sina studier vilket då kan leda till den mest optimala inlärningen för denne. Även minnesträning kan uppfattas som en del av studietekniken efter som det också syftar till bättre inlärning. Vi har därför valt att beskriva bakgrunds historia och forskning kring lärstilar och minnesträning. 3:1:1 Lärstilar Lärstilsteorierna har sin grund i lärteorier, psykologi och beteendevetenskap, men också i hjärnforskning. Ornstein (1988) som är en av vår samtids viktigaste hjärnforskare, beskriver den mänskliga hjärnan som ett lapptäcke av talanger och förmågor. Enligt det västerländska traditionella sättet att se på intellekt menar Ornstein att ett idealiskt intellekt bör innehålla logisk och verbal förmåga. Dessa intellekt går att utveckla genom en utbildningsform som lockar fram medfödda verbala och logiska förmågor. Men, säger Ornstein, så enkelspårigt fungerar inte intellektet. Människan är inte bara en teoretiker, utan reagerar även på kroppsliga symtom, på yttre händelser, på hunger och kyla och på omgivningens signaler. Enligt Ornstein har vi inte bara ett intellekt (förstånd) utan flera. Varje intellekt i vår hjärna är specialiserat på sitt sätt. Olika delar av systemet är igång vid olika tidpunkter, och vi har egentligen ingen aning om vilken del som arbetar vid en viss tidpunkt. Troligen är också vårt minne utspritt över de olika intellekten enligt Ornstein. Hjärnan besitter en rad talanger - spatiala, verbala, intuitiva, känslomässiga, matematiska, kroppsliga etc. Enligt Ornstein finns det en svaghet i den västerländska kulturen eftersom den till största del är inriktad endast på språkliga och matematiska talanger. I Medveten i

medvetenhet (1996) talar Ornstein om indelningen i elva talanger som kan arbeta oberoende av varandra eller kombineras och lagarbeta. Alla talangerna är inte tillgängliga samtidigt. Det bästa sättet att lära är förstås att använda rätt talang vid rätt tillfälle. Från 80-talet har begreppet lärstilar intresserat fler och fler människor. Begreppet lärstilar har uppkommit som ett samlingsnamn för flera olika teorier på samma tema.

12

Pask (1972) beskriver två helt olika lärstrategier vid inlärning. En seriell (vänster hjärnhalva) som fokuserar uppmärksamheten på fakta och detaljer. Här byggs sammanhanget upp inom ett ämnesområde steg för steg och en holistisk strategi (höger hjärnhalva) ,där man försöker få grepp om helheten och sambanden redan från början och associera till det nya som ska läras till andra, redan bekanta, ämnesområden. Den seriella och den holistiska strategin är helt enkelt två olika sätt att skapa förståelse. Enligt Pask är en balans mellan hjärnhalvorna bra för inlärningen. Vänster hjärnhalva står för logiken och det rationella tänkandet, och höger hjärnhalva står för intuition och känslor. Gardner (1983) gav sin definition av mänsklig intelligens. Gardner myntade begreppet multipla intelligenser och har hittills definierat nio olika intelligenser. Var och en av oss besitter samtliga nio, men i olika stor utsträckning. Gardner(2006)utvecklar sina tankar vidare om hur människan använder sin kapacitet, vilket resulterar i något som han definierar i fem sinnen. De fem sinnena som bör utvecklas hos alla individer enligt Gardner är följande: Ämnes/disciplin sinnet, the discipined mind (kognitivt sinne) behärska kunskap och färdigheter som är viktig i dagens föränderliga värld där utbildning pågår hela livet Syntes sinnet, the synthesizing mind (kognitivt sinne) besluta vad som är viktigt och sammanställer denna kunskap på ett användbart sätt Kreativitets sinne, the creative mind (kognitivt sinne) hjälper oss utforska nya områden Respektsinnet, the respectful mind (humant sinne) får oss att uppskatta olikheter och får oss att arbeta effektivt med människor från olika bakgrund Etiksinnet, the ethical mind (humant sinne) handlar om att försöka agera på ett sätt som tjänar samhället i stort. Multipla intelligenser (MI) är teorin om hur hjärnan är organiserad medan de fem sinnena är en principdeklaration menar Gardner (2006). Dunn m.fl. (1995) beskriver ett antal faktorer, som de anser har betydelse för ett framgångsrikt lärande. Författarnas budskap lyder i förenklad form: En del lär sig bäst om de sitter för sig själva, får tid att tänka efter eller kan sitta uppkrupna i en skön fåtölj med en kopp kaffe till hands. Andra lär sig bäst när det är liv och rörelse runtomkring, när de får diskutera i grupp eller kanske röra på sig medan de nya kunskaperna smälter in. Enligt Dunn m.fl. kan man lista de faktorer som inverkar på lärandet i fem olika områden. Nedan följer en rad faktorer som inverkar på vår förmåga att lära: Omgivande miljö (t.ex. ljud, ljus, temperatur) Egna känslor (t.ex. motivation, ansvar, behov av inre eller yttre struktur) Sociala faktorer (t.ex. ensam, i grupp),

13

Fysiologiska faktorer (t.ex. behov av näringsintag) Psykologiskt processande (t.ex. analytiskt eller reflekterande angreppssätt Kolb (1976) beskriver människors olika sätt att lära från två aspekter. Det ena är hur vi tar till oss information på många olika sätt på skalan mellan konkreta upplevelser och abstrakt tänkande. Den andra beskriver vad vi gör med den information vi tar in vilket också kan ske på olika sätt, alltifrån reflektion och observation till aktivt experimenterande. Utifrån dessa båda dimensioner definierar Kolb fyra lärstilsprofiler eller typer. Figur 3.1 Kolbs fyra lärstilsprofiler

Konkreta upplevelser

Aktivt experimenterande Reflektion och observation

Abstrakt tänkande Boström & Wallenberg (1997) beskriver nobelpristagarna Bandler och Grinders VAK-modell där man utgår från att människor lär med sina sinnen. VAK står för visuell, auditiv och kinestetisk/taktil Här talar man om visuella, auditiva och kinestetiska personer. Enligt VAK metoden är människor något av de tre. Detta innebär att de är beroende av att använda hörseln, synen eller kroppen för att kunna lära in något. Vissa personer kan ta in information med ett annat sinne än sitt naturliga men de flesta är helt beroende av att använda ett visst sinne för att lära sig. I dagens skola klarar sig visuella och auditiva personer bäst med traditionell kateder undervisning enligt Boström & Wallenberg (1997) som forskar inom lärstilar. Enligt Boström är ca 20 % av alla elever kinestetiska som i sammanhanget inlärningsstilar också Hannaford (1998) menar att det finns en överrepresentation av kinestetiska inlärare bland barn som får special undervisning. Hon visar bland annat att de kinestetiska inlärarna inte kommer till sin rätt i skolan så som den är organiserad idag. Deras inlärningsstil – att ständigt röra på sig - uppfattas som störande av lärare och elever. De blir stressade för att de inte får använda sin bästa inlärningskanal och när barn blir stressade sker ingen eller mycket liten inlärning. Till slut accepterar de flesta skolans syn på ”specialelever” så att även

14

de själva ser sig som dåliga inlärare. Normalbegåvade barn med kinestetisk inlärningsstil diskrimineras ofta i skolan hävdar Hannaford. I boken NLP – en introduktion beskriver författarna O’Connor & McDermott (1998) vad NLP innebär. NLP tekniken kan man kopiera en persons verbala och ickeverbala beteende likt en skådespelare. I Asien hade man traditionellt lärt sig att bli en mästare genom att till det yttre kopiera en mästare totalt. Med NLP börjar man istället med att tillägna sig de nödvändiga inre "ingredienserna" för den förmåga man önskar man kopierar inte hela personen utan tar bara ut de bästa mest framgångsrika beteendet. När man har kunnat identifiera någons framgångsrika mentala och fysiska strategi för något kan man ta till sig detta med hjälp av NLP tekniken modellering. Modellering innebär i NLP sammanhang att man lägger till en annan persons "tankestrukturer"/"tankemönster" till sina egna. Resultatet blir då inte en kopia, utan en unik kombination som nu också kan utföra vad personen som "kopierades" kunde - fast på sitt eget unika sätt. Detta tillvägagångssätt ledde fram till vad som idag benämns Neuro-Lingvistisk Programmering. Denna började användas ca 1978. Gregoric har tagit fram en modell med fyra tankestilar. Dessa är beskrivna i Butlers bok An introduction to the Gregorc Model of Mindstyles(1990). För att veta vilken typ man är genomför man ett test. När man sedan har kommit fram till vilken kategori man tillhör kan detta hjälpa människor att veta på vilket sätt de tänker och även hur andra kan tänka på annat sätt. Människor med olika tankestilarna har olika sätt att bearbeta information på detta ger då fyra olika inlärningsprofiler. Ordningsamma tänkare (Konkret sekventiell) Analytiska tänkare(Abstrakt sekventiell) Känslomässiga tänkare(Abstrakt slumpmässig) Kreativa tänkare (Konkret slumpmässig) Med sekventiell menas att man tänker enligt någon slags plan steg för steg i en viss ordning. Medan slupmässiga tänkare går mer på känsla och tar det lite lite som man känner för i stora bitar. Butlers har tagit fram den procentuella fördelningen hos befolkningen i stort och hos lärare och skolledare med utgångspunkt på Gregorics modell. Vi har sammanställt dessa data i ett diagram för att få en bild av hur det ser ut i skolan enligt Butlers.

15

Diagram 3.1 Butlers procentuella fördelning enligt Gregorics modell

0

10

20

30

40

50

60

Ordningsamma

tänkare

Analytiska

tänkare

Känslomässiga

tänkare

Kreativa

tänkare

% av befolkningen

% av lärare och skolledare

Oavsett vilken metod man använder av de som beskrivits ovan är budskapet detsamma. Det finns ingenting mer orättvist än att behandla människor som om de var lika på alla områden. Vad de olika modellerna har gemensamt, tillsammans med den senaste hjärnforskningen, är att de beskriver olikheter i sättet att tänka och lära sig. Dessa uttrycks av alla som en kraftfullt kognitiv preferens som kan vara lika stark som om man är höger eller vänsterhänt. Kan de vara så att om en person ska fungera intellektuellt och samtidigt ständigt bli tvingad bort från sin naturliga inlärningsstil ,är det lika illa som att tvinga en högerhänt att skriva med vänster hand. 3.1.2 Minnesträning I vår hjärna pågår ständigt olika biologiska processer där nervcellerna skickar elektriska impulser till varandra via synapserna. I synapserna frigörs kemiska ämnen så kallade transmittor substanser. Dessa överför nervimpulsen till nästa nervcell och impulsen kan fortsätta. När vi tänker och minns är det ett antal sammanlänkade nervceller som är inblandade i komplexa mönster. Dessa bildar tillsammans olika associationsbanor i hjärnan. Varje gång vi lär oss något nytt byggs nya kopplingar och associationsbanor upp. När vi tränar något om och om igen går nervimpulserna i samma banor och för varje gång går impulsen snabbare och vi blir mer kompetenta på uppgiften. Ingvar (2006)

Hjärnan förändras som en effekt av att man använder den. Motoriska färdigheter nås ofta genom många repetitioner. Processautomatisering är därför ett centralt tema. Man behöver ofta kontinuerlig träning men kan efter uppehåll relativt snabbt träna upp prestationsförmågan igen. Till skillnad från den motoriska inlärningen har de episodiska minnena en tidsrepresentation, en interaktion med medvetanderummet, och man kan också beskriva minnet språkligt. Dessa minnessystem är utvecklade sent under evolutionen och baseras på människans utveckling av bland annat

16

pannloberna. Vid nyinlärning anses det inre av tinningloben ha en central roll och samspelar med pannloberna och andra regioner i hjärnbarken. Skador i tinningloben leder till oförmåga till nyinlärning, medan tidigare minnen är relativt intakta. Ingvar, 2006 s 1.

Men det är inte bara de biologiska processerna utan också psykologiska mekanismer i hjärnan som påverkar hur vi tänker och beter oss. Detta är mycket komplicerat och forskarna vet ännu inte exakt hur hjärnan fungerar. Man har gjort en modell för hur man så här långt vet hur minnet fungerar. Här nedan visas en schematisk bild hur man nu tror att minnet är uppdelat i olika delar. Figur 3.2 Schematisk bild av människans minne

Korttids minne är en speciell minnesfunktion för det som vi aktivt kan hålla i minnet tex när vi ska skriva av ett telefonnummer. Denna korta stund som vi håller siffrorna i huvudet kallas korttids minne. I detta minne lagras alltså inte telefonnumret för att vi ska kunna minnas det utan finns endast till hands för att vi ska kunna skriva ner det direkt. Ska de lagras och kunna minnas lagras det i det episodiska minnet tillsammans med olika associationer kring de personer som telefonnumret går till.

Månson Bergqvist (2005,, s. 28,29) skriver om korttidminnet

Detta minne har undersökts i många studier och det man vet är att vi som mest kan hålla sju till nio enheter i minnet. Varje enhet kan vara en siffra, en bokstav, ett namn eller liknande information. Forskarna har också konstaterat att det är lättare att hålla flera enheter aktivt i korttiddsminnet om de grupperas… Det är rätt självklart. Som du kunde se i förra övningen i ……. Det är lättare att minnas ett telefonnummer som ser ut så här 712 98 36 än ett som ser ut så här: 7 1 2 9 8 3 6 .

Minnes-system

Procedur-minne

Korttids-minne

Långtids-minne

Episodiskt minne

Semantiskt minne

Perceptuellt minne

17

Långtidsminnet är det vi till vardags kallar för vårt minne. Här lagras allt vi lärt oss och allt vi upplevt. Det lagras på olika ställen i hjärnan och kodas så att vi sedan kan återkalla det till vårt medvetande och vi minns. Långtidsminnet delas upp i fyra delar. Den första kallas det episodiska minnet och här lagras alla episoder ur en människas liv. Minnet är kopplat till när och var någonting inträffade. Detta minne kan koppla samman känslor, sinnesupplevelser och associationer till olika händelser vilket gör det lättare att minnas och ta fram det till medvetandet. Det är denna del vi tränar när vi minnestränar. Då tränar vi olika metoder för att koda det man vill lära in. Den andra delen av långtidsminnet kallas det semantiskt minnet och består av neutrala fakta som inte är beroende av var och när du lärde dig det T.ex. multiplikationstabellen eller Sveriges storstäder. Det perceptuella minnet behövs för att kunna känna igen objekt i omgivningen. Detta minne är inte beroende av när och var vi lärde oss de olika kunskaperna. Det är i detta minne som gör att vi kan se en hammare veta vad den heter, vad den används till och hur man gör föra att använda den. Detta minne tar lång tid att bygga upp. Procedurminnet är människans motoriska minne och är en del av långtidsminnet. Man behöver inte tänka hur man gör när man tex. går cyklar och hoppar, det sitter i ”ryggmärgen” och fungerar automatiskt. När vi tränar minnet är det alltså det episodiska minnet vi tränar. Vi tränar på att hitta olika sätt att komma ihåg saker vi kodar på olika sätt. Adler och Holmgren (2000, s.50) menar i Neuropedagogik – om komplicerat lärande

I modern teoribildning betonas betydelsen av att bygga upp funktionella system för att minnas, vilket bör utgöra en större pedagogisk utmaning, än att alltför ensidigt satsa på att träna förmågan att minnas detaljer. Betydelsen av att tidigt träna minnets spännvidd skall dock inte underskattas. Här utgjorde utantillinlärning av psalmverser en viktig del för de äldre generationerna medan de yngre framförallt tränar detta minne via ramsor och sånger. Tidig träning av minnesspännvidden ger utrymme för lagring av den kunskap som skall komma längre fram i livet

Adler och Holmgren (2000) beskriver vidare att det finns tre komponenter som styr hur bra vi minns. Återupprepningen där vi övar t.ex. glosor utantill. Associationerna som binder samman det man lärt in med sådant man redan kan och skapar ny mening åt innehållet. Den tredje och sista komponenten som påverkar hur vi minns är den känslomässiga delen. Denna bestämmer vad som ska uppfattas, förbli obemärkt eller trängas bort. Glömska menar Adler och Holmgren (2000) är ett sätt att skydda eller värja sig mot det som tränger sig på. Det kan vara både sådant som vi inte vill minnas för

18

att det gör ont i själen eller sådant som uppfattas om oväsentligt. Inlärning kommer alltså inte att fungera om man inte är intresserad eller motiverad.

19

4 METOD 4.1 Allmänt om metod När man bestämmer sig för vilken metod man ska utgå ifrån är det flera faktorer man måste ta hänsyn till. Ett positivistiskt förhållningssätt utgår från de logiska sanningarna. Väljer man en kvantitativ metod är syftet att hitta de sanna svaret genom att följa oberoende metodregler som inte låter sig påverkas av undersökarens tankar eller inflytande. Här kanske man då väljer en datainsamling genom enkäter. Fördelen är då att man kan nå ut till väldigt många respondenter på kort tid. En enkät ger en möjlighet för respondenten att verkligen vara anonym. Nackdelen är att frågorna kan feltolkas och det i sin tur kan göra respondenterna osäkra, vilket kan leda till att man avstår från att svara. Om man istället använder sig av en empirisk undersökningsmetod använder man sig i stor utsträckning av sina fem sinnen.

Skillnaden mellan empiriska sanningar och logiska sanningar är att man aldrig kan vara helt säker på att en empirisk sanning verkligen är sann (Thurén 1991, s.17)

När man väl fattat dessa beslut är de dags för undersökaren att bestämma sig för vilken information man vill åt för att belysa problemet. Lansheim (föreläsning 060914) beskriver den narrativa forskningsmetoden. Då vårt arbete inte enbart fokuserar kring information om individuella personer kändes den metoden inte användbar för att belysa vårt problemområde. Att använda sig av intervju är det vanligaste när de gäller att göra en kvalitativ undersökning. Merriam (1994) beskriver olika typer av intervjuer man kan använda sig av. En surveyintervju kan man göra när man ska intervjua en stor grupp eller när man ska pröva olika hypoteser. I den kvalitativa undersöknings modellen kan man använda sig av ett mindre strukturerat alternativ än den strukturella modellen. Den här typen av intervju ger undersökaren möjlighet att hålla frågorna öppna och inte tänka på en särskild turordning eller färdigt frågeformulär. Den ostrukturerade intervjun kan man som forskare använda sig av när man inte vet tillräckligt mycket om ämnet. Denna metod är användbar i en pilotstudie där man undersöker möjliga frågor till kommande intervjuer. 4.2 Metodval Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning. Att ha en kontakt med verkligheten är en förutsättning för att kunna undersöka hur det ser ut i en specialpedagogs vardag.

20

Their purpose is to learn about some aspect of the social world and to generate new understandings that can be used by that social world. (Rossman och Rallis, 1998, s. 5).

Genom att använda den kvalitativa metoden anser vi att beskrivningar och utforskningen av egenskaper underlättas.

För oss är det viktigt att det finns ett samspel mellan oss och respondenterna.

”I den kvalitativa forskningsintervjun bygger man upp kunskap: det rör sig bokstavligen om ett samspel, om ett utbyte av synpunkter mellan två personer som samtalar om ett ämne av gemensamt intresse” (Kvale, 1997, s 21).

Vi har valt ut tio respondenter som vi på olika sätt kommit i kontakt med tidigare. Vi hade frågeställningen klar men tillät följfrågor från respondenten samt oss själva.

Vi hade planer på att genomföra intervjuerna gemensamt. Men då vi båda är heltidsarbetande kom verkligheten snabbt ifatt oss. Vi insåg att om både vår egen tid samt respondenternas tid skulle stämma fick det nog bli fler timmar på dygnet, därför genomförde vi fem intervjuer var. Vi bearbetade intervjuerna var för sig, på så sätt fick vi som enskilda individer möjlighet till att begrunda resultaten genom ett eget perspektiv. Därefter kan dessa två uppfattningar formas till en slutgiltig sammanställning. 4.3 Undersökningsgrupp Vi har valt att intervjua specialpedagoger på 10 olika skolor i en medelstor kommun med ca 100 000 invånare. Skolorna ligger på olika områden i hela kommunen, några på landsbygden och några i centrum. Någon av skolorna ligger i ett mer utsatt område än de andra skolorna. Skolorna representerar både den privata och föreningsdrivna verksamheten samt den kommunala verksamheten. För det flesta av specialpedagogerna blev det enklast att träffas på deras arbetsplats. Många nyttjade sin planeringstid till att få möjlighet att delta i vår undersökning. Det gav oss även en inblick hur deras arbetsplatser såg ut och vi fick en djupare förståelse för den aktuella arbetssituationen. Nästan alla hade ett arbetsrum med tillgång till dator och tavla. Några av rummen fungerade som kontor eller annat arbetsrum för andra pedagoger eller personal ur ledningsgruppen. Vår undersökningsgrupp bestod av 10 specialpedagoger. Vi försökte att få en grupp med så olika erfarenheter som möjligt för att få en stor bredd på

21

undersökningen. Ingen av pedagogerna arbetade på samma skola. Vi hade valt personer som vi ansåg inte var rädda för att pröva nya metoder och tankar. För att lättare kunna följa de olika personernas uttalanden men att ändå ge dem anonymitet har vi valt att ge dem fiktiva namn. Vi kommer nu att beskriva de tio respondenterna med avseende på bakgrund och nuvarande arbetssituation. Anna arbetar på en mellanstor skola. Skolan är en kommunal f-9 skola med 500 elever. Skolan profilerar sig mot idrott, musik, hantverk och media. Anna arbetar med de äldre eleverna, från år 6-9. Anna träffar elever som behöver hjälp med svenskan. Hon träffar eleverna enskilt men även i grupp. Vid vissa lektioner är hon med som extra stöd inne i klassrummet. Anna valde vi för att hon lägger mycket tid på att arbeta med elevernas självkänsla och vill att eleverna ska känna sig delaktiga i sitt lärande. Maja arbetar på en lite mindre skola med 275 elever. Skolan är en kommunal f-6 skola. Skolan är indelad i fyra enheter Här arbetar man med en hälsofrämjande skolutveckling. Maja träffar elever i alla åldrar. Hon ser sig själv som elevernas personliga coach. Maja anser att samtala med eleverna är det viktiga. Utan en god relation blir det svårt att kunna motivera elever i svårighet mot en utveckling

Eivor arbetar i en mellanstor kommunalskola med 600 elever. Skolan är en f-9 skola. Eivors breda kompetens gör det möjligt för henne att arbeta med elever på alla stadier. En examen som ingenjör tog henne vidare till en lärarexamen som därefter tog henne till speciallärare utbildningen med inriktning mot talpedagog för att sen gå vidare till specialpedagogsutbildning med ”döv, hörsel” inriktning. Hon har även varit verksam inom särskolan. Eivors breda kompetens samt hennes intresse för vidare forskning gör henne till en spännande respondent. Karl arbetar på en liten föreningsdriven skola med 95 elever. Det är en f-6 skola som har en stark idrotts anknytning. Skolan profilerar sig även mot hälsa och miljö. Karl har en bakgrund som fritidspedagog och har tidigare arbetat på skoldaghem. Karl arbetar även som biträdande rektor. Natalie arbetar på en liten privat skola med 100 elever. Hon arbetar enbart 25 % som specialpedagog. Hennes arbete består mestadels av att kartlägga och språkträna de yngre eleverna. Hennes bakgrund som förskollärare hjälper henne i sitt kreativa arbete med eleverna. Detta är hennes första uppdrag som specialpedagog. Hon blev färdig med utbildningen 2006.

Ellen arbetar på en kommunal skola. Skolan är en F-9 skola med ca 750 elever. Skolan består av en stor andel elever med utländsk bakgrund. Ellen arbetar med elever i åk 3-6 oftast enskilt eller i liten grupp. Närmare 90 % av Ellens elever

22

har utländsk bakgrund. Ellen är från början talpedagog och vidareutbildade sig senare till specialpedagog. Hon har arbetat som specialpedagog på denna skola i sju år. Ellen representerar en stor kommunal skola och arbetar på mellanstadiet med en stor andel invandrade barn. Lena arbetar på en kommunal skola. Skolan är en F-9 skola med ca 600 elever. Lisbeth har arbetat som lågstadielärare i trettio år och är utbildad specialpedagog sedan något år tillbaka. Lena arbetar mest med elever i åk 3-6. Vi valde Lena för att hon representerar en nyutbildad specialpedagog men som har lång erfarenhet av undervisning på låg och mellan stadiet. Emma arbetar på en kommunal F-9 skola med ca 600 elever. På skolan finns ett mindre antal elever med utländsk bakgrund. I Emmas grupp finns inga barn med utländsk bakgrund. För tillfället arbetar Emma som klasslärare i en särskoleklass med elever i åk 1-3. Emma är i grunden förskollärare och utbildade sig till specialpedagog för ca 10 år sedan. Hon har även diverse special utbildningar ibland annat Martemeopedagogik. Emma har arbetat i resursteam, i special grupper med tonåringar samt gett inspirations föreläsningar för andra pedagoger. Vi valde Emma för att hon har en spännande bakgrund där hon inspirerat många pedagoger och att hon även representerar särskolan. Moa arbetar på en kommunal F-9 skola med ca 750 elever. En stor andel av barnen har utländsk bakgrund. Moas främsta uppgift är att arbeta med elever i åk 7-9 som inte har betyg i kärnämnena. Hon arbetar även med de elever som har olika typer av diagnoser där deras funktionshinder ibland ställer till det i större grupper av elever. Hon arbetar mest individuellt eller i liten grupp. Moa har arbetat som specialpedagog i fem år och har sen tidigare en annan arbetslivserfarenhet. Moa valde vi för att hon anses vara en person med mycket kreativa lösningar på olika inlärnings situationer. Eleverna tycker mycket om Moa och söker gärna upp henne för att få stöd både privat och med skolarbetet.

Tom arbetar på en F-9 skola i kommunal regi. Elevantalet är ca 750. Ca 60 % av eleverna är invandrade från andra länder. Tom arbetar med elever i åk 7-9 i mindre grupper eller individuellt. Tom har en bakgrund som mellanstadielärare. Senare utbildade han sig till specialpedagog vilket han arbetat som de senaste tio åren. Tom arbetade i ett kommunalt resurs team i en minde kommun innan han kom till den här arbetsplatsen för tre år sedan. Vi valde Tom för att han har lång erfarenhet att arbeta med specialpedagogiska frågor. Enligt kollegor på skolan har han en öppen och ödmjuk inställning till alla elever.

23

4.4 Data insamling För att nå ut till specialpedagogerna nyttjade vi våra kontakter och relationer vi skaffat oss genom vår verksamhetsförlagda tid. Vi tog kontakt med alla genom telefon och beskrev kortfattat vad intervjun skulle beröra för ämnen. Två av de respondenter vi valt ut från början fick dessvärre förhinder. Istället fick vi hjälp av andra pedagoger med att hitta nya respondenter som stämde in på det kriterier vi satt upp. Kassettbandspelare eller diktafon användes under alla intervjuerna. Som extra stöd förde vi minnesanteckningar för sidospår eller idéer som eventuellt dök upp under intervjuns gång. Vid en av intervjuerna provade vi att använda ljudfil via mp3. Denna ljudfil laddades sedan ner i datorn och på så vis hade man allt på ett och samma ställe. Nackdelen var att den inspelningsbara mp3n satt i en mobiltelefon, när mobilen började ringa bröts inspelningen. Det gick inte att stänga av mobilens uppringningsfunktion utan att stänga av hela mobilen. Men i handeln finns det idag prisvärda digitala diktafoner som kan lagra ljudfiler som varar i många timmar. Den metoden rekommenderar vi. Vill man sen vara extra avancerad ska det även finnas datorprogram som skriver ut ljudfilen. På så vis spar man tid när man ska ha ut det viktiga råmaterialet innan själva bearbetningen. Men något sådant program hade inte vi utan vi skrev ut alla intervjuer själv. Att skriva ut intervjuer är ett tidskrävande arbete men en intressant upplevelse. Man blir verkligen ett med intervjun och lägger särskilt märke till sina svaga sidor som intervjuvare. Det är en fördel att skriva ut intervjun så fort som möjligt, gärna innan nästa intervju ska göras. Då har man möjlighet att utvecklas som intervjuare och bli säkrare i sin roll. Man gör då inte gärna samma miss igen t.ex. upprepar sig eller avbryter. Att inte avbryta eller att bara invänta ett svar är svårt. Det blir lätt så att man försöker förtydliga och upprepa sina frågor fast att respondenten enbart sitter och tänker ut ett svar. Datainsamlingen har skett med hjälp av följande frågor:

1. Vilka kompensatoriska stödåtgärder använder du dig av för att förbättra – a) Studietekniken? b) Minnes träningen c) Inlärningsstilar.

2. Kan du beskriva materialet du använder? 3. Varför har ni valt att arbeta med just dessa? 4. Hur hittar ni nytt aktuellt material? 5. Tillverkar du något nytt material själv? 6. Tar ni del av ny forskning? 7. Utforskar ni nytt material och nya metoder? 8. Är eleverna delaktiga i sökandet av nya stöd åtgärder och hjälpmedel? 9. Hur presenteras materialet för eleverna? 10. Hur uppfattas materialet av eleverna?

24

4.5 Databearbetning Vi valde att analysera intervju utskrifterna med hjälp av meningskoncentrering ”Långa uttalanden pressas samman i kortare uttalande, i vilka den väsentliga innebörden av det som sagts omformuleras i några få ord” (Kvale 1997, s 174). Vi kände att vi ville nå ett djup och är därför inriktade på att finna de essentiella delarna av de svar vi tillgets. När var och en av oss analyserat sina intervjuer bytte vi material med varandra. Utifrån varandras råmaterial gjorde vi en ny menings koncentrering och arbetade fram ett objektivt resultat. När detta var klart träffades vi för att tillsammans komma fram till ett gemensamt resultat. 4.6 Tillförlitlighet. Att använda intervju som en insamlingsmetod kan ha diverse brister. Det var oerhört viktigt hur vi ställde våra frågor. Hur frågan ställs kan inverka på svaret man får. Hur dessa pedagoger arbetar med de olika materialen och varför just de material och metoder används är det intressanta. Det får inte låta som om vi vill förmana andra specialpedagoger till att ändra sitt arbetssätt. Det kan pedagogerna göra när vårt arbete är klart om de anser att det kan vara till någon hjälp. Vi var tvungna att hålla oss observanta för att se till att vi inte kom för långt från de frågor som ställts, samt att vi till det yttersta, undviker personliga åsikter och tankar för att ej påverka den intervjuade. Det hade varit en fördel om båda kunnat vara med på intervjun. En av oss hade då kunnat fokusera på att hålla kursen rätt. För att uppnå hög tillförlitlighet har vi valt de specialpedagoger/speciallärare som visat sig vara villiga till att framföra sina egna åsikter. Inte endast på grund av att de tar del i en undersökning utan även att det kan vara vitalt för en utveckling som senare kan leda till en förbättring för elever med specifika svårigheter. Gruppen av specialpedagoger som vi har samlat har en bredd som gör att vi får chansen att ta del av många olika perspektiv som vi senare skall försöka att förmedla genom detta examensarbete. 4.7 Etik

De personer som deltar i vår undersökning är anonyma. Specifik information gällande konfidentiellheten har muntligen delats ut till de involverade.

Vi har informerat alla i vår urvalsgrupp om studiens syfte och att man när som helst kan dra sig ur intervjun. Vi kommer att erbjuda alla som deltar att ta del av resultatet. Vi har inte angivit kommunens namn och alla respondenter har fingerade namn.

25

5 RESULTAT Vi har valt att dela upp resultaten i samband med de olika frågorna för att lättare hitta de resultat man är intresserad av i vår undersökning. Vi presenterar svaren skriftligt samt i tankekartor. Det som är markerat med rött i tankekartorna är svar som förekommer mer frekvent.

5.1 Studieteknik Bild 5.1 Respondenternas svar på hur man arbetar med studieteknik.

Respondenterna fick frågan om hur de arbetade med att förbättra studietekniken. Många tycker att det är bra att eleverna tar hjälp av datorn när det gäller studieteknik. De flesta av våra respondenter brukar även presentera tankekartor som en bra grund för att förtydliga vad man kan och därefter fylla på med vad man ska kunna. Det är dock inte säkert att eleven anser att tankekartan är det bästa hjälpmedlet - det passar inte alla.

Vissa köper bilder och vissa köper mind mappen. Vissa har lyssnat på texter som vi sedan har kopierat och satt i en mindmapp. Några har velat ha texter som sitter på olik färgade papper. Det är helt individuellt för eleverna.

Det gäller att man tidigt blir medveten om elevens starka sidor så att man i dialogen med eleven kan använda sig av dessa för att förbättra studietekniken.

26

Vi försöker i första hand ha en dialog med eleverna. Vi vill göra dem medvetna om sina starka sidor samtidigt förbättra deras svaga sidor.

När det gäller studieteknik finns det många individuella idéer om hur man arbetar med detta som framgår av bild 5.1. De flesta specialpedagogerna ansträngde sig mycket för att hitta nya sätt att arbeta. Det finns två bitar här som kommer fram väldigt tydligt, det personliga och det praktiska. Det personliga är att vikten av mötet är väldigt framträdande genom samtal, dialog och medvetenhet om hur olika elever fungerar. Det praktiska arbetet med datorn, diktafon, texter och bilder är några av de verktyg som kan användas och kombineras i det oändliga.

Nästan allt man gör är ju studieteknik. T.ex. Hur tänker du i matten, använd meter staven, kom nu ihåg den i huvudet. Det är väldigt mycket sådant man gör utan att tänka på det som är studieteknik

5.2 Minnesträningen Bild 5.2 Respondenternas svar på hur man arbetar med minnesträning.

Respondenterna fick frågan om hur de arbetade för att förbättra minnesträningen. Även här anses tankekartan som ett bra hjälpmedel. Det kan ge en överblick över vad man har arbetat med och vart man är på väg. Det kan hjälpa eleven att minnas och visuellt se nya saker som man lärt sig. Men även här måste man tillsammans med eleven genom samtal titta på vad som är svårt. All utantill-inlärning man lyckas lära sig är ett bra sätt att hålla igång minnet anser många av respondenterna. Någon var lite kritisk till för mycket träning och uttryckte följande

27

Man måste inse att det finns risker med för mycket minnes träning. För en del elever lägger vi ner så mycket tid på minnesträning att vi inte hinner med det vi borde göra. Då måste vi försöka hitta en balans så att inte det ena tar ut det andra

Även här finns det två aspekter på träningen. Den ena är hur det praktiska arbetet går till med tankekartor och datorn. En annan praktisk aspekt på minnes träning är olika varianter på ”rabblande utantill” inlärning. Olika specialpedagoger gjorde på olika sätt genom t.ex. siffersekvenser eller ramsor. Allt bidrar till ökad minnes kapacitet.

Jag fick ju lära mig psalmverser som jag inte förstod ett ord av vad de betydde men kanske jag fick nytta av det genom att det blev mera kopplingar på vissa ställen i hjärnan i alla fall.

Den andra aspekten på minnesträningen är återigen vikten av samtalet, som förekom som ett frekvent svar i vår undersökning. Många av respondenterna uttryckte att de är intresserade av att lära sig mer om minnesträning och försöker gå på de föreläsningar som erbjuds. Tyvärr var dessa föreläsningar många gånger inte det som man väntade sig. Någon beskrev en föreläsning så här:

Gick på en föreläsning som hette Kogmed men det handlade mera om att sälja ett datorprogram än att få konkreta tips och idéer kring hur man kan träna minnet hos eleverna

5.3 Inlärningsstilarna Bild 5.3 Respondenternas svar på hur man arbetar med inlärningsstilar.

28

Respondenterna fick frågan om hur de arbetar med elevernas inlärningsstilar. Det flesta tänker mest på de visuella eller de auditiva kanalerna. Någon tyckte att det är viktigt att arbeta med så många kanaler som möjligt så att även eleven lär sig att man kan lära olika saker på olika sätt alltså ett flexibelt inlärningssätt.

Det är viktigt att man förmedlar budskapet till lärare om eleven har en stark auditiv sida t.ex. Att båda säga och skriva samma sak i har inte så stor effekt på eleverna. Jag brukar säga till andra lärare -Rita hellre det du menar än att skriv det du säger. Jag tycker att både förmedla med munnen och att göra skisser på tavlan är bra.

Kunskaper om Gardners nio olika intelligenser förekom sällan. Många känner till hans namn och kopplar samman ord som auditiv, visuell och taktil inlärningsstil med honom, utan att ha någon djupare kunskap om hans idéer.

Men jag har det i tankarna när jag jobbar med eleverna. Alltså hur de kan lära in. Då kommer det in det här med olika inlärningsstilar. Jag är väldigt övertygad om att en del elever tar in kunskap via öronen och andra via synen. Jag tänker på detta särskilt när de ska t.ex. skriva på ”alphasmarten” Då är det ju de taktila och det visuella man arbetar med. Att de gör en grej och att kan se det och skriver ner de. Då förstärker man inlärningen tror jag definitivt.

(Alphasmart är ett tangentbord där man råskriver in sin text. Sedan laddar man in texten i en dator. Texten kan laddas in i alla möjliga program i både PC och Mac. Den är portabel, enkel att ta med sig och att använda för att anteckna eller skriva arbeten i klassrummet med.) Respondenterna var alla överens om att ett flexibelt arbets- och förhållningssätt till eleven är viktigt. Att ta tillvara på elevernas styrka i inlärningen är ett måste.

29

5.4 Beskrivning av material Bild 5.4 Respondenternas beskrivning av materialet.

Respondenterna ombads att beskriva de olika material de använde sig av. Bandspelare och då särskilt ”Daisy” spelare, används flitigt av nästan alla vi intervjuat. En Daisy-spelare är en fristående cd-romspelare med funktioner för att läsa och navigera i en speciell Daisy-talbok. Det går att förflytta sig mellan kapitel, rubriker, sidor och sätta bokmärken i talboken. Bokmärken kan till exempel läggas vid de bästa dikterna eller viktiga komihåg i en fackbok. Man kan också lyssna på vanliga cd-skivor och mp3-skivor i en Daisy-spelare men det är inte på alla det då går att navigera sig fram på samma vis som i en Daisy bok.

Alla använde sig av datorn och olika datorprogram. Att hitta rätt dator program är inte alltid så lätt. Det finns många bra länksidor på Internet som är användbara i arbetet med elever t.ex. www.burkar.nu (Annas länkburkar).

Frölunda dator är ett företag som mer än en respondent talar gott om. Här har det funnits möjlighet att få prova datorprogram innan inköp. I kommunen har man nyligen skapat en ny organisation för att samla all service och underhåll för kommunens datorer på ett ställe. Detta har inneburit att alla kommunala skolor har fått hyra sina datorer till en viss kostnad. Kommunens data tekniker servar och underhåller dem. Detta har också medfört att alla program som läggs in på datorerna ska ha licens för hela kommunen. Det betyder i praktiken att ingen enskild specialpedagog eller skola kan köpa en CD

30

skiva med något program och använda den utan att kommunen köper in licens för alla skolor. Detta är mycket kostsamt. Detta har också inneburit att alla de gamla specialprogram som specialpedagogerna har använt under många år inte får användas längre, eftersom kommunen inte är villig att köpa in skollicenser för alla små program som används på de olika skolorna.

Även det här med att använda datorn skulle vi kunna bli duktigare på att föra ut till eleverna. Framför allt de elever vi jobbar med skulle kunna jobba mer med datorn som ett hjälpmedel. Vi har lite problem med att vi är uppkopplade på en server. Det är lite svårt att få programmen till att fungera bl.a. Det finns ju annars rätt många typer av program. Lexia är ett sådant program som jag har jobbat rätt mycket tidigare men jag tycker att det är så tungrott här

MG och Lexia är två populära datorprogram. MG programmen är datoriserande läs och stavningsprogram som är gjorda av Majgull Johansson. Lexia är ett datorprogram för afasi och dyslexi. Talsyntes är ett annat datorprogram som ska kunna läsa upp meningar och ord med en något sånär mänsklig röst. Den kan vara till stor hjälp när man arbetar med språkstörda elever. En talpenna är ett annat hjälpmedel som används. Den skannar in enstaka ord från en tryckt text i en bok eller annan text och ordet visas i en display på pennan. Det finns oftast två viktiga funktioner i en talpenna: en inbyggd ordbok på svenska som ger förklaring till ordet samt inbyggd talsyntes som läser upp ordet. Engelskt lexikon och tal kan väljas till. Då har man en digital ordbok i fickformat. De flesta av respondenterna ansåg att man bör introducera synteser när man är yngre. På så vis blir det inget konstigt att använda den som hjälpmedel när man kommer upp i åldern och är mer känslig för att man kanske skiljer sig från mängden.

Många av eleverna som är i svårigheter klarar inte av att sitta längre stunder vid datorn för att träna. Utan behöver mer det som jag kallar för personlig coachning

Specialpedagogen fungerar mer och mer som en personlig coach. Det läggs mycket tid på samtal. Samtal med eleven, andra pedagoger och föräldrar

Bilder, spel och stenciler används av alla våra respondenter på ett eller annat sätt. Men det alla känner är att man framförallt använder är sig själv.

31

5.5 Varför detta material?

Bild 5.5 Respondenternas svar på varför man har valt just detta material.

Respondenterna fick frågan om varför de valt just detta material som de beskrivit. Denna fråga fick helt olika svar. Elevernas behov skiljer sig åt och specialpedagogen försöker vara flexibel i sitt arbetssätt.

Vi har en elev som är väldigt intresserad av något som heter Shadow och Kosmo och allt vad det nu är? Han får berätta om de olika bilderna och så skriver jag texten och sen får han gå in och skriva den texten på datorn. Då tycker jag att har ett intresse så blir det enklare. Sen så klistrar vi den texten på de bilderna som han älskar. Då är det svenska. Det är ju jätte bra. Sen har vi en annan elev som är jätte intresserad av olika maskiner, vägskrapor och allt. När vi räknar så har jag bilar som han får räkna och parkera. Så man möter eleverna där de är.

Det är många sinnen som ska tillfredställas och specialpedagogen använde gärna materiel man är väl förtrogen med. De flesta specialpedagogerna lägger ner mycket tid och ansträngning på att ta fram materiel som ska passa för just en specifik elev.

32

5.6 Hur hittas nytt material?

Bild 5.6 Respondenternas svar på hur man hittar nytt material.

En viktig källa för specialpedagogen är SKED, Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi. Många skolor har en koppling hit. Pedagogerna som vi träffat som har en koppling till SKED, har i sin tur en viktig uppgift, nämligen att föra informationen vidare ut till sina kolleger och andra med lokala nätverk. Det allra flesta är även aktiva i lokala nätverk som i sin tur är kopplade till både BUP, Barn och Ungdoms Psykiatrin, och habiliteringen. På de lokala träffarna anser det flesta att man hinner med att prata med varandra om nytt material. I kommunen finns det även ett centrum för kunskapsutveckling om läs och skrivsvårigheter som kallas ”Ordverkstan”. Hit kan man vända sig som pedagog men även anhörig. Här arrangeras kurser och egna föreläsningar som riktar sig till förskolan och grundskolan. Ibland kommer det även externa föreläsare. Man erbjuder handledning till pedagoger och föräldrar. Ordverkstan vill skapa en ökad förståelse och kunskap kring läs och skrivhandikapp.

En hel del av våra respondenter använder sig av facklitteratur. Tidningen ”Specialpedagogik” är en viktig källa. Tidningen en av Lärarförbundets tidskrifter och utkommer med 6 nr/år. De mest frekventa svaren från respondenterna handlar om muntlig information på olika sätt med andra pedagoger från specialiserade eller lokala nätverk. Många tycker att det är lättare att ta till sig nytt material och metoder genom att prata med andra.

33

5.7 Tillverkas något eget material? Bild 5.7 Respondenternas svar på om de tillverkar något material själva.

Alla våra respondenter gör eget material. För det mesta handlar de om bilder, ord-kort och enkla spel.

Man får hela tiden tänka väldigt mycket och försöka inspirera varandra vi i arbetslaget. Det finns inte material nog utan man måste själv vara väldigt kreativ. Man får ta det vi har och göra något med de t.ex. kopiera sin hand eller sin fot. Det blir ofta väldigt positivt bemött av de människor som man ska använda det till De blir mer personligt.

Det ansågs även enklare att själv förenkla en text än att hitta förenklade texter, särskilt om man vill att eleven ska kunna arbeta med samma material som de andra eleverna.

Vi kopierar- det kanske man inte får säg? Vi förstorar upp texten och gör om texterna till enklare och massa grejer så här. Det är mycket kopierande så kopieringsmaskinen är suverän. Datorn är också bra på det viset. Man kan plocka ut artiklar, man kan skriva ut och ändra och mixtra rätt mycket faktiskt. Klippa och klistra gör vi väl en del annars också. Lite matematik material har vi väl tillverkat, men det handlar också om tid och då är vi där igen. Vi skulle ju vilja ha mycket mer material vad det gäller matematikundervisning, mer konkret material. Det finns ju väldigt dåligt utbud så det måste man hitta på själv och det tar mycket tid.

34

5.8 Ta del av den senaste forskningen. Bild 5.8 Respondenternas svar på om hur de tar till sig ny forskning.

Alla var intresserade av nya rön och forskning. Återigen är de genom SKED, ”Ordverkstan” och det lokala nätverket som många får sin information kring ny forskning.

Att höra andra kollegor prata om forskning gör det hela mer intressant. Tidskriften ”Specialpedagogik” nämns precis som Lärarförbundets ”Lärarnas tidning”. Denna utkommer med 20 nr/år. Tidskriften ”Pedagogiska magasinet” beskriver sig själv som en heltäckande forskningstidskrift inom utbildningsområdet. Även denna tidskrift är en av lärarförbundets tidskrifter och utkommer med 4 nr/år. Skolverkets nyhetsbrev som man får utskickat till skolan samt att man kan gå in och läsa på skolverkets hemsida är bra tycker många. Många uttryckte svårigheten med att använda ny forskning på rätt sätt.

Det är inte helt lätt med ny forskning. Ofta består ny forskning bara av något som talar om vad man sökt i forskningen. Det är inte säkert att man får någon ny metod. De är ju ett senare arbete

35

5.9 Utforska nytt material och nya metoder? Bild 5.9 Respondenternas svar på hur de utforskar nytt material och nya metoder.

Respondenterna fick frågan om hur de utforskar nya metoder och material. Här märkte man av en viss tveksamhet. Viljan finns men tiden räcker inte till. Det känns lättare att ta till sig det andra kollegor har haft tid att utforska än att sätta sig in i forskningen själv.

Det är väl det som jag tycker är det roliga i yrket även om jag känner att jag inte hinner så mycket som jag skulle vilja. Dagen suger kraften ur mig. Min pedagogiska kreativitet har ingen tid liksom Jag gör lite så där i farten, och det är ju synd tycker jag.

36

5.10 Elevmedverkan Bild 5.10 Respondenternas svar angående elevmedverkan.

Respondenterna fick frågan om eleverna medverkade i sökandet efter nytt material. Nästan alla svarade nej här. De få pedagoger som svarade ”ja” var väldigt positiva till elevmedverkan.

Eleverna kan komma med jätte bra förslag, man kan ju lätt låsa sig som vuxen. Så det tycker jag att dom få göra om de har förslag på något annat. Dom har kanske sett något på TV, varit på nätet eller hört från någon på en annan skola, släktingar eller kompisar eller de bara kommit på något. Så visst, då är man ju jätte glad.

En av respondenterna hade fått tips av en elev om en väldigt bra ”talpenna”. Eleven själv kände en annan elev på skola som nyligen fått en ”talpenna”. Specialpedagogen tog kontakt med denna skola och fick tillåtelse att komma ut till den andra skolan och pröva pennan med ett par elever. De blev ett positivt samarbete som mynnade ut i att eleven fick chans att prova ett nytt material. Pedagoger från olika skolor kunde hitta ett sätt att utveckla ett pedagogiskt samarbete och ännu ett lokalt nätverk kom igång. Det fanns även en del av de andra pedagogerna som verkligen önskade att eleverna visade mer vilja till att delta i sökandet av nytt materiel, men inte visste hur man skulle komma igång med detta. Föräldrar kan däremot komma med synpunkter och önskemål, tyvärr stämmer det inte alltid överens med elevens behov. Många svarade först nej men kom sen på att eleverna omedvetet påverkat deras arbete.

37

Nej det har de nog aldrig gjort. Det är ju lite speciellt. Nu är det kanske inte är riktigt så du menar, men vi sätter upp bilder för att det ska bli tydligt för eleverna vilka barn som kommer varje dag och vilka vuxna som är där varje dag. Bilderna har jag satt upp huller om buller. Nu i vecka hände det att en av eleverna sa att – E. du arbetar ju med mig och med henne, då ska ju din bild sitta där. Sen arbetar ju Y med H, då ska ju hennes bild sitta under hennes. Detta blev ju en ordning och en struktur för just den eleven. Sen blev det en aha upplevelse för oss vuxna att så kan man ju också göra.

5.11 Presentation av nya metoder och material Bild 5.11 Respondenternas svar på hur de presenterar nytt material.

Respondenterna fick frågan om hur de presenterade nytt material för eleverna. I form av dialog genom samtal presenteras det mesta av materialet för eleven.

Jag berättar att jag sett någon annan som jobbat med det eller att jag varit på kurs och jag säger Jag tror att vi ska prova det här. Jag försöker att göra eleven nyfiken. Men ibland får man bara säga att – Du ska jobba med det här och så är det. Vissa elever behöver det kommandot

Det gäller att göra denna presentation så intressant som möjligt. Det flesta utgår här ifrån elevens olika lärstilar och intresse.

Ibland kan jag också bara sätta frammaterialet. Sen ser jag hur de använder det och sen säger jag, -Så här kan man också göra, utifrån hur jag hade

38

tänkt. Jag har inte en massa principer. Det får inte vara så att materialet bara får användas på ett vis. Jag har min syn och då kan det uppfattas som lite mesigt av andra när jag säger - Så kan man ju också göra. Jag är på jakt efter barnets självkänsla, att aldrig misslyckas. Detta är barn som ska ha framgång hela tiden. Det är vad jag är på jakt efter. Då får andra tycka att jag är en mes för jag får så mycket igen och barnen växer i mina ögon. Jag skulle aldrig kommentera om de gjorde fel. De tänker ju så att det knakar ibland och det skulle då aldrig falla mig in att säga att det var fel. Jag är ju på jakt efter självkänslan.

5.12 Hur uppfattas materialet av eleverna? Bild 5.12 Respondenternas svar på hur materialet uppfattas.

Respondenterna fick frågan om hur eleverna uppfattar materialet. Oftast upplever eleverna det som positivt med material. Det är enklare med yngre elever än med äldre.

Många gånger känns det som om dem i den här åldern lite har lagt av. Det spelar väl ingen roll, jag kan ju inte bättre för att jag har det här problemet eller gör si eller så. Lite ointresse över huvud taget helt enkelt tror jag. Jag tror att det är lättare att introducera det tidigare i sådana fall. Det här med att hur kan du lära dig bättre och vad kan du använda för material?.

Många av de äldre eleverna i svårigheter har nästan gett upp och tappat gnistan. Men har man nya ”coola” saker är det enklare. Tekniska hjälpmedel uppfattas gärna som lite ”coola”.

39

5.13 Reflektion av resultatet Utan det personliga engagemanget hjälper det inte hur mycket idéer man har, hur fina datorprogram som presenteras eller nytt material som forskats fram.

Sen har jag satt i samband med min egen skolgång som inte var perfekt men där jag kunde känna ,- att med vissa lärare fungerade det medan med andra fungerade det inte alls. Då har jag tänkt många gånger - vad är det som händer? Vad har de gett mig? Jag har inte fått något självförtroende i samband med att jag har varit på deras lektion, de har inte heller gett mig någon möjlighet kanske? Så det har nog påverkat mig mycket. Ibland har man ju funderat varför engelskan fungerade så bra med den läraren på gymnasiet men däremot fungerade det inte bra när jag gick i nian. Jag mognade kanske? Det kan ju också ha varit så att den här lärarens undervisning fungerade bättre för mig. Jag tror att jag kanske är mer beroende av vad det är för en person. Vissa elever är ju inte det, men där är jag nog mera relationsbunden. Jag måste känna att den här läraren ser mig. Det är det som vi pratar mycket om här, det är relations biten, för det är det som ger någonting.

40

41

6 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION Under arbetets gång har vi trängt in i de olika begreppen och fått en större förståelse. Vi lyckades med att hitta specialpedagoger som vi tyckte tänkte utanför det ”traditionella ramarna”. Samspelet i intervjuerna kändes bra. Vi blev kritisk granskade av en del och många ställde sig undrande till en del av våra frågor. Detta fick oss att inse att vissa frågor som vi ställde inte var tillräckligt tydliga. Men då vi i vårt val av metod hade bestämt oss för att ha en halvstrukturerad intervju som tillät följdfrågor från både oss och respondenterna blev de ett givande samspel. Vilka hjälpmedel man använde sig av för att förbättra studietekniken var många. De visade sig att de mesta vi gör i skolan handlar om studieteknik. Där kan både minnesträning och arbetet kring inlärningsstilar räknas in. Det var därför vi tyckte att titeln ”Nästan allt man gör är studieteknik” kändes så passande. Hjälpmedel vad det gäller inlärningsstilar var det svårt att hitta exempel på. Någon av de skolor vi besökte hade utvecklat en egen metod med ett översikts schema som beskrev elevens inlärningsstil. Materialet kändes inte förankrat hos personalen vilket gör att vi ifrågasätter syftet med detta hjälpmedel. Generellt var vår uppfattning att alla arbetade utifrån olika inlärningsstilar utan att egentligen ha någon större kännedom om vilka de olika metoderna var. Så som vi studerat och beskrivit i vår litteraturgenomgång gjorde att vi upplevde de som att vi var mer pålästa i ämnet än våra respondenter. Eftersom vi själva utbildades till pedagoger under senare 80 tal, då Gardner (1983) myntade begreppet ”multipla intelligenser”, som från början beskrevs som de sju intelligenserna, var vi trångsynta nog att anta att alla pedagoger var bekanta med hans tankar. När vi sedan sökte vidare blev vi bekanta med Boström & Wallenberg (1997) som guidar oss vidare in på ett område som även det berör elevers inlärning. De flesta av våra respondenter hade vaga kunskaper kring inlärningsstilar men ingen gedigen kunskap som vi kunde koppla till vår litteratur. Visst hade de flesta hört talas om Howard Gardner men långt ifrån alla kunde referera till hans idéer och modeller. Inte heller kunde de referera till någon annan litteratur eller undersökning. De flesta respondenterna hade ingen uppfattning om att det fanns flera olika modeller som handlade om inlärningsstilar utan vi fick känslan av att inlärningsstilar har varit på det pedagogiska ”modet” och därmed inte blivit tillräckligt förankrat som metod. De närmaste är Bandler& Grindlers VAK-modell som beskrivs i Bostöm & Walenberg (1997). I en vidare diskussion kan man ju fråga sig hur viktigt det är att kartlägga elevers olika inlärningsstilar.Som en respondent uttryckte det:

Vi går inte in och analyserar inlärningsstilar. Det finns ju program där man kan göra det men jag är inte säker på att de alltid är så viktigt.

42

Något som Boström & Wallenberg(1997) tar upp känner vi dock igen från våra respondenters svar. Boström& Wallenberg (1997,s.80)

För en lärare är det av största vikt att kunna granska sin egen arbetsstil och undervisningsstil

Detta känns som en viktig bit i det hela att reflektera över sig själv som lärare. Kanske viktigare än att veta vem som tagit fram den modellen som man använder. Men i Boström & Wallenberg bok finns en enkel modell som säkert de flesta lätt skulle kunna ta till sig och använda. När det gäller minnesträning återkom respondenterna till betydelsen av utantill inlärning. Många talade varmt om sina egna erfarenheter av rabblandet av enkla språkleksramsor till mer avancerade siffersekvenser. Månson Bergqvist (2005, s. 28,29)

Forskarna har också konstaterat att det är lättare att hålla flera enheter aktivt i korttiddsminnet om de grupperas… Det är rätt självklart. …..Det är lättare att minnas ett telefonnummer som ser ut så här 712 98 36 än ett som ser ut så här: 7 1 2 9 8 3 6 .

Det gjordes också återkopplingar till den gamla skolans utantillinlärning av t.ex. psalmverser. Om detta skriver Adler och Holmgren( 2000,s 50)

Betydelsen av att tidigt träna minnets spännvidd skall dock inte underskattas. Här utgjorde utantillinlärning av psalmverser en viktig del för de äldre generationerna medan de yngre framförallt tränar detta minne via ramsor och sånger. Tidig träning av minnesspännvidden ger utrymme för lagring av den kunskap som skall komma längre fram i livet

Intresset för minnesträningens betydelse är stort. Vi stötte på respondenter som kände sig lurade av föreläsningar som marknadsför sig med att de verkar ha hittat lösningen på hela problemet. I slutänden hade mer än en föreläsning avslutats med att marknadsföra dyra datorprogram.

Det kändes som om föreläsningen var sponsrad och att den föreläsande forskaren fick anslag av dator företaget. Då var det svårt för mig att ta forskningen på allvar

Något som slår oss när vi läst olika litteratur och intervjuat våra specialpedagoger är hur pedagogiska tankar som kan vara 100 år gamla känns förvånansvärt moderna. Kylemart & Winther (1999) talar om detta i sitt studiematerial. Det känns som om lärare av någon anledning inte tar till sig ny forskning på ett speciellt effektivt snabbt sätt. Ska det verkligen ta hundra år för vissa idéer innan de börjar gälla? Varför är det så?

43

I skolan har det inte hänt så mycket på många år mycket tror jag för att vi aldrig pratar pedagogik. Alltså det är ju så det blir mer att vi pratar om enskilda elever och grupper som inte fungerar. Det är mest brandkårsutryckningar och omplåstring det är ju ingen linje i det hela. Vi körde igång ett pedagogiskt kafé i en annan kommun jag arbetade i men det självdog för det var ingen som kom till slut. Många tyckte att de inte orkade med så var det till slut bara några stycken kvar. Det skulle istället vara inlagt på schemat varje vecka. Jag vet på skolor där man kört igång med handledningsgrupper där man diskuterar sådana här saker.

Ny forskning har svårt att riktigt nå fram pga. av tidsbrist. Detta var något som alla tog upp som ett problem. Den pedagogiska kreativiteten störs av alla krav och allt vi ska utföra. Skolornas arbete kring vissa områden känns tungt som t.ex. datorer som inte kan användas på de sättet pedagoger vill. Den pedagogiska flexibiliteten på kommunala skolor blir mindre även om många av pedagogerna är mycket kreativa och engagerade. De ger upp efter ett tag. Privata skolor verkar har ett mer flexibelt arbetssätt och möjlighet till att påverka sin verksamhet. Där finns istället andra problem som t.ex. föräldrar som lägger sig i verksamheten och undervisningen i större utsträckning.

Misstänksamheten kring att skolorna inte uppfyller kraven är större bland aktiva föräldrar, föräldrar som aktivt sökt sig till en privatskola

Vi pedagoger kanske skulle behöva hjälp på traven med att pröva nya metoder och idéer som forskningsresultat har visat. Vi som arbetar med utbildning inom skolan kanske ska titta på andra branscher och lära oss av dem. Det skulle vara omöjligt för en läkare att operera en blindtarm som man gjorde det för femtio år sedan. Där utbildar man och tränar människor i det senaste inom forskningsvärlden. I skolvärlden verkar det gå hur bra som helst att inte ta till sig något nytt under hela sin yrkesverksamma tid. Vi har trevligt nog stött på ett antal undantag som verkligen intresserade sig för nyheter inom hjärnforskningen bland annat. Tyvärr uppfattas mycket forskningstext som svår forcerad och många föredrar sammanfattande föredrag av någon föreläsare på en studiedag. Vi vet säkert alla hur upprymd man kan vara efter en bra studiedag då man fått många nya idéer. Problemet är bara när dessa idéer ska förverkligas då kommer vardagens stress och sätter käppar i hjulet för detta. Vi anser att pedagoger skulle behöva åka på ”träningsläger” kontinuerligt. Där olika nya metoder kunde arbetas in med hjälp av alla dessa kunniga forskare som arbetat med nya idéer under många år. Forskare kan ju enligt oss ha en tendens att bara leva i sin forskarvärld och skulle säkert berikas av en koppling till de personer som deras forskning är syftad att hjälpa.

44

Frågor som rör barns utveckling och utbildning har även ekonomiska aspekter. Enligt Ingvar (2006) finns det ekonomiska aspekter på bristande förståelse av hjärnan. Ingvar(2006, s.1)

Hjärnsjukdomarna medför stort lidande och tar en avsevärd andel av samhällets sjuk- och omsorgsomkostnader. Utvecklingen av den terapeutiska arsenalen begränsas av vår bristande förståelse för hur hjärnan är organiserad.

För varje barn som vi misslyckas med kostar det samhället miljoner kronor och ovärderligt själsligt lidande. Det är därför väldigt viktigt att föra fram sätt som får barn att lyckas både skolmässigt och själsligt. Därför handlar detta arbete inte bara om olika metoder som får barn att bli bättre i skolan och klara godkända betyg. Det handlar om så mycket mer. Alla personer vi talade med kunde nämna ett antal personer som de ”räddat”. De vittnar om hur små ögon blick med socialsamvaro kan betyda hela skillnaden för vissa som kan gå vidare i livet med en självkänsla som är avgörande för hur det ska gå i deras liv. Detta menar vi har stora ekonomiska vinster att hämta om pedagoger överlag arbetade målmedvetet med detta. Många pedagoger har detta som en personlighet men det skulle pratas mer om hur betydelsefullt empatisk förmåga hos pedagoger är. Vi anser följaktligen att vi belyst och beskrivit delar av det material vi fått presenterat för oss av våra respondenter. Vi har valt att presentera det material som vi anset intressant. Troligtvis och förhoppningsvis finns det ännu mer material där ute som kan vara till gagn för elever i svårigheter. I resultatet valde vi att presentera svaren på respondenternas frågor med en modell som enligt det flesta av våra respondenter ansågs vara en bra metod till inlärning, nämligen tankekartor även kallade ”mindmaps”. Vi är medvetna om att denna modell inte passar alla därför har vi även valt att koppla en liten text till varje bild. Vår förhoppning är att så många som möjligt som intresserar sig för att vara aktiva i att utarbeta en plan på hur vi bygger en skola där vi alla kan få plats, kan hitta nya vägar att fortsätta sitt arbete. Vi har kanske inte hittat så många nya vägar som bygger en skola för alla. Men de finns fortfarande ny spännande forskning som bara väntar på att vi ska hinna ta del av den. Vi måste stå på oss i vår roll som specialpedagoger att kräva av våra arbetsledare och ansvariga politiker att vi ska få tiden och resurserna till att ta del av aktuell forskning. När vi för tre år sedan började på denna utbildning fokuserade vi mycket på att lära oss om olika metoder som skulle kunna fungera som ett ”magiskt trollspö”. Under utbildningens gång och framförallt under detta arbetes sammanställning har vi kommit fram till att det inte finns enskilda metoder eller vägar till en skola som är till för alla. Mycket ligger i den enskilda pedagogens förhållningssätt och förmåga att möta varje individ som den är.

45

Om man ska förstå inlärning måste man hela tiden komma ihåg att inlärning och motivation är olösligt sammanvävda. Inlärning måste därför ses i skenet av skolans och närmiljöns sociala och kulturella ramar. Nyckeln till elevernas inlärningsprocess hittar man inte i en enkel inlärningsformel. Mer sannolikt är att nyckeln ligger i en förståelse för hela det sociala samspel som fyller elevens värld (Imsen, 1988, s 220)

46

7 FORTSATT FORSKNING Istället för vidare forskning inom olika kompensatoriska stödåtgärder föreslår vi att en fördjupning inom problematiken med att forskningen inte når användarna borde belysas mer. Något annat som vi anser borde forskas mer om är i vilket utsträckning vanliga pedagoger använder tex minnesträning som ett verktyg för att förbättra studieresultaten.

47

REFERENSER Bergqvist Månsson, S (2005), Minns du - en bok om minnesträning, Jönköping: Bilda förlag. Boström, L & Wallenberg, H (1997), Inlärning på elevernas villkor, Jönköping: Brainbooks. Butlers, K (1990), An introduction to the Gregorc Model of Mindstyles Presentation guide I, Columbia, CT: The leaner´s Dimension.

Dunn, R & Dunn, K & Treffinger, D (1995), Alla barn är begåvade - på sitt

sätt, Jönköping: Brain Books.

Gardner, H (1983), Frames of Mind – The Theory of Multiple Intelligence, New York: Basic. Gardner, H (2006), Multiple intelligence: new hosizons, New York: Basic Books. Hannaford, C (1998), Dominansfaktorn, Jönköping: Brainbooks. Imsen, G (1988) Elevens värld, Lund: Studentlitteratur. Ingvar, M(2006), Bilder av hjärnans minne, förståelse och inlärning Stockholm: Institutionen för klinisk neurovetenskap Artikel: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=2092&a=4382&l=sv. Kolb, D A (1976), Learning Style Inventory: technical manual, Boston: McBer. Kylemark M & Winther M (1999), Vad säger pedagogerna om inlärning och

kunskap- Studiemateria, Stockholm: Delegationen för it i skolan l Utbildnings departementet. Nilsson, L.-G. (2002).Minnessystemen i hjärnan--från entitet till mångfald i

klassifikationen, Ljusdal: Medikament förlag, Tidskriften Medikament nr. 2. O’Connor, J & McDermott, I (1998), NLP – en introduktion, Stockholm: Svenska förlaget. Ornsteins, R (1988), Multimind, Stockholm: Bonniers.

48

Ornsteins, R (1996), Medveten om medvetande, Stockholm: Natur och Kultur. Pask, G & Scott, B C E (1972), Learning strategies and individual competence, Amsterdam: Elsevier, International Journal of Man-Machine Studies, 4: 217-53. Rossman, G B & Rallis, S.F (1998), Learning in the fields- an introduction to

qualitative research, Thousand Oaks, Sage publications, inc. Internetadresser www.mglos.se www.burkar.nu www.frolundadata.se www.ki.se