of 28/28
Ett mellanrum i staden Avgångsprogram sommar 2013 Helena Piehl - 4063 Kunstakademiets Arkitektskole Studieafdelning 5 Handledare - Stine Henckel Schultz

Program Examensarbete

  • View
    221

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Programmet för mitt examensarbete från Kunstakademiets Arkitektskole i Köpenhamn. Programmet innehåller ramar och givna förutsättningarna för projektet.

Text of Program Examensarbete

  • Ett mellanrum i staden

    Avgngsprogram sommar 2013Helena Piehl - 4063

    Kunstakademiets ArkitektskoleStudieafdelning 5

    Handledare - Stine Henckel Schultz

  • Innehllsfrteckning

    Frord 9

    Stockholm under 1900-talet 11

    Mentalitet 13

    Omrdet 19

    Projektet 21

    Metod 25

    Kllfrteckning 26

    Studiefrlopp 27

  • Men solen stod ver Liljeholmen och skt hela kvastar av strlar mot ster; de gingo genom rkarne frn Bergsund, de ilade fram ver Riddarfjrden, klttrade upp till korset p Riddarholmskyrkan, kastade sig ver till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne p Skeppsbrobtarne, illuminerade i fnstren p Stora Sjtullen, eklre-rade Lidingskogarne och tonade bort i ett rosenfrgat moln, lngt, lngt ut i fjrran, dr havet ligger. Och drifrn kom vinden, och hon gjorde samma frd tillbaka, genom Vaxholm, frbi fstningen, frbi Sjtullen, utmed Siklan, gick in bakom Hstholmen och tittade p sommarnjena; ut igen, fortsatte och kom in i Danviken, blev skrmd och rusade av utmed sdra stranden, knde lukten av kol, tjra och tran, trnade mot Stadsgrden, for uppfr Mosebacke, in i trdgrden och slog emot en vgg.

    - August Strindberg, Inledning till Rda Rummet

    5

  • Konceptuell skiss6

  • Frord

    Stockholm. Sveriges huvudstad. Nordens strsta ttort. Sveriges kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum. En stad byggd p arna dr Mlaren och stersjn mts. P grnsen mellan landskapen Uppland och Sdermanland.

    Stockholm r en storstad med den mindre stadens karaktr. Vatten skiljer de olika stadsdelarna t och skapar flera centrala knutpunkter runt om i staden. Naturen r hgst ptaglig i de flesta delar av staden. Den kuperade terrngen som skapar vyer, de mnga grnomrden som kantar staden samt nrheten till skrgrden och det ppna havet prglar alla upplevelsen av staden. Samtidigt r det en urban milj med tempot av en storstad.

    Stockholm r ven staden som r geografiskt utspridd och segregerad. Med mnga stads-delar som r dligt sammankopplade. Dr mnniskor r uppdelade efter omrde och kan ses som kollektivt tnkande inom sin grupp.

    Stockholm r staden jag har vxt upp i. Staden som jag, efter att ha varit borta i tta r, ser flera problem med.

    7

  • 8

  • Stockholm under 1900-talet

    Stockholm bildades redan p 1200-talet, men det var frst i och med att den blev utnmnd till Sveriges huvudstad p 1600-talet, som den fick sin nuvarande utformning. I och med att staden blev en ny knutpunkt, expanderade och utvecklades den och fick karaktren av en europeisk huvudstad. Det ursprungliga stadsntet hrstammar frn 1600-talet, men staden stod nst intill orrd fram till 1900-talet d de stora stadsplan-mssiga frndringarna gde rum.

    Efter andra vrldskriget blomstrade Sveriges ekonomi. Eftersom landet inte hade deltagit i kriget, hade stderna inte blivit bombade och var drfr intakta. Dessutom efterfrgades Sveriges naturtillgngar fr att bygga upp ett Europa i ruiner. En kraftig befolknings-tillvxt i Stockholm, i kombination med starkare ekonomi, ledde till att stora beslut togs i frga om utveckling och frbttring av staden. Hela stadsdelar revs och nya bank-komplex och varuhus ersatte.

    P de stora flten kring innerstaden skapade man nya stadsdelar, som kom att kallas fr ABC-frorter1. Fr att koppla samman dessa nya delar av staden brjade man p 50-talet bygga tunnelbana. Tanken var att de nya satellitfrorterna smidigt skulle kopplas samman till en enda knytpunkt i Stockholms centrum fr att underltta fr alla som nu skulle behva pendla till sina arbeten.

    Under 60-talet lades all energi p att utveckla och expandera mjligheten fr biltrafik. Detta innebar ett omfattande nt av biltunnlar, stora billeder som skulle fra trafiken genom innerstaden samt frslag p 30 stycken nya parkeringshus bara i den inre krnan av staden. Svl tunnelbanebygget som bygget av biltunnlar skedde ovan mark, vilket innebar att man rev alla byggnader som stod i vgen fr att kunna bygga nere i ppna schakt.

    De nya ABC frorterna och sedermera Miljonprogrammet2 som prglade senare delen av 60-talet hade satt nya krav fr standard i bostderna. Nr mnniskor brjade flytta ut till de nya frorterna blev det n mer tydligt att de gamla bostderna inte levde upp till den nya standarden och delar av Stockholms innerstad frslummades. Detta gav politikerna ytterligare incitament till att riva de stadsdelar som inte levde upp till de nya kraven och erstta dem med byggnader som gick mer i tidens anda.

    Resultatet blev ett stort antal satellitfrorter som inte hngde samman. S lnge det fanns en anslutning till tunnelbanan, fanns det en anslutning till staden. Det resulterade ven i att alla stadsdelar blev homogena till uttrycket eftersom de byggdes i samma skede, stadsdel fr stadsdel.

    9

    1Arbete Bostad Centrum21965 togs ett riksdagsbeslut att det under de nrmaste ren skulle byggas en miljon nya bostder fr att rda bot p bostadsbristen

  • Krig r en alltfr allvarlig sak att lmna till generalerna och Stockholms stad r en alltfr allvarlig sak att lmnas till teknikerna.

    - Kaj Bonnier, Grupp 39, r 1963

    Projektets placering i Stockholm10

  • Mentalitet

    Den stora transformationen av Stockholm under framfrallt 50-talet och 60-talet, leddes i huvudsak av politiker och tekniker. Stora beslut skulle tas under kort tid och arkitekturen utformades drefter. I landet rdde arbetsbrist och det resulterades att man grna byggde med s stora prefabricerade byggelement som mjligt eftersom det blev billigare att lgga mer av arbetsbrdan i fabriker n ute p byggarbetsplatserna. Mnga andra effektivitets-tgrder vidtogs ocks, som att alla byggnader i en lnga skulle byggas i samma vinkel s att lyftkranarna kunde g p rls. Resultatet blev att arkitektens roll helt underminerades under denna period, vilket det finns spr kvar av n idag.

    Det ramaskri och alla vldsamma protester, frn Stockholms invnare, som kom i klvattnet av den omfattande stadstransformationen har kommit att prgla Stockholms arkitektur och stadsplanering nda fram till idag. Frndringar sker endast nr det verkligen behvs och staden uppfattas grna som frdig i lnga perioder tills man pltsligt sls av akut bostadsbrist och blir tvungen att bygga nya stadsdelar fr att komma till rtta med problemen. Just nu r Stockholm inne i en sdan period. Hela staden r under transformation och under versiktsplan 993 planeras 60 000 nya bostder i framfrallt gamla hamn- och industriomrden ssom Lindhagen och Norra Djurgrdsstaden.

    Den gamla viljan att vara delaktig och pverka sitter dock kvar i stockholmarna och projekt som Nya Slussen4 skjuts upp gng p gng fr att inga tillfredsstllande beslut kan tas.

    11

    3Den kommuntckande plan som ska redovisa grunddragen i den avsedda anvndningen av mark- och vattenomrden. I detta fall frn 1999. 4Nya Slussen r arbetsnamnet fr projektet att riva och nybygga trafikplatsen Slussen med omgivning. Byggstart r berknad till 2013 och r 2020 skall allt st frdigt. 2004 utlystes den frsta arkitekttvlingen och frslagen p det Nya Slussen har kantats av kritik och debatt.

  • 12Mjligheter fr infill-byggnader i omrdet

    Plats fr infill-byggnad 0-10 m

    Plats fr infill-byggnad ver 10 m

    Plats fr infill-byggnad 0-10 m, efter mindre modifikationer

    Plats fr infill-byggnad ver10 m, efter mindre modifikationer

  • Intention

    Jag ser stora problem med hur Stockholm har utvecklats under 1900-talet. Inte minst de tekniska problem som vi nu upplever i Miljonprogrammets bostder, dr en miljon bostder nu frfaller samtidigt. Ett estetiskt problem bli ocks att stadsdelarna blir homogena. Eftersom staden inte har haft en organisk utveckling finns nu ven en motvilja att addera till gamla byggnader och omrden d man inte vill kontrastera till det befintliga.

    Staden mste f frttas inifrn. Bde fr att skapa ett diversifierat estetiskt uttryck och fr att rda bot p bostadsbrist. Det r ven viktigt att i viss mn bryta mot de strikta regler som finns, fr att skapa kontraster och lta staden f en organisk utveckling.

    Jag vill i mitt projekt ge ett konkret frslag p hur man kan anvnda ett mellanrum till att frtta och bygga en byggnad som r anpassad efter den givna grundens frutsttningar. Istllet fr att bygga bostder i tusental- det vill sga att uppfinna ett arkitektoniskt recept som appliceras p det urbana landskapet oberoende av dess omedelbara lokala premisser - vill jag utg frn platsen och mnniskorna och rita ett bostadshus mnat fr en specifik situation. Jag vill genom ett konkret projekt visa hur ett frndrat tankestt kan ge mycket till mentaliteten kring Stockholms stadsplan.

    13

  • By depicting the reciprocity between the integral body of the sculpture and the space that surrounds it (...) one can decide the intervals that establishes the contours of the work.

    - Rosalind E. Krauss

    Sol LeWitt: Open Modular Cube, 196614

  • The work of art shows people new directions and thinks of the future. The house thinks of the present.

    - Adolf Loos

    Konceptuell volymstudie i tr15

  • 16

  • Vandring genom omrdet17

  • Situationsplan 1:500018

    Slussen Stadsgrden Sdra Teatern Mosebacke Katarina Kyrka

  • Omrdet

    I sydstlig riktning frn den viktiga knutpunkten Slussen leder Katarinavgen upp frbi Katarinaberget och upp mot Vita bergen p stadsdelen Sdermalm. Utifrn denna vg ringlar sig mindre grnder upp lngs Katarinaberget och en av dessa grnder r Klevgrnd. Omrdet som r byggt p Katarinaberget r, till skillnad frn mnga andra omrden i Stockholm, en samling hus i en salig blandning av stilar och epoker. Den kuperade terrngen har gjort det svrare att bygga p marken, samtidigt som det fantastiska utsikten ver Stockholm och havsinloppet har gjort det omjligt att inte gra det. Stilarna spnner frn sm trhus i allmogestil till 80-tals funktionalism. Det finns industribyggnader i tegel svl som Art Noveau detaljer p Sdra teatern vid Mosebacke.

    Klevgrnd upplevs som en bakgata till den strre Katarinavgen, endast mnad att koppla an till de f bostadshus som ligger p den, fr att sedan mynna ut vid Gtgatan. Gatan r ofta nstintill folktom, trots att den omges av livliga omrden. Gatan i sig upplevs som ett mellanrum mellan Slussen med dess myller av mnniskor och trafik, och Medborgarplatsen vilken har blivit en viktigt centralpunkt p Sdermalm.

    Omrdet omfattar dels kvarteret Mosebacke, som bestr av Sdra Teatern, Mosebacketerrassen samt Kgelbanan. Alla dessa byggnader r kulturhistoriskt mycket vrdefulla byggnader. Utver dessa finns ven bostadskvarteren Hkens Kvarn samt Kvarteret Katarinabacken, vilka r delvis kulturminnesmrkta. Dessutom finns avgrnsande park- och gatumark.

    Bostadshuset i kvarteret Katarinabacken angrnsar till parkomrdet som kopplar samman Fiskargatan med Klevgrnd. Eftersom Fiskargatan ligger betydligt hgre upp n Klevgrnd bestr denna parkmark mestadels av trappor fr att ge mjlighet att ta sig upp fr den branta backen. Bostadshuset avslutas med tv brandfasader som vetter mot parken, med en nedsnkt innergrd emellan. Mellan bostadshusets brandfasad och brjan p trapplngan, finns en liten markareal som i nulget r nstintill obrukbart. Grunden r ungefr 80 kvadratmeter till ytan och vetter ut mot Klevgrnd och med en utsikt ver Stockholms inlopp och resten av staden. Genom att bygga upp till den tomma fasaden och koppla samman till de innergrdar de angrnsande bostadshusen har, kan en naturlig frlngning av kvarteret Katarinabacken gras med minimalt intrng p parkmarken.

    19

  • 20

  • Projektet

    Byggnadsnmnden har faststllt omrdet som srskilt vrdefull mark och enligt 38, frsta stycket i byggnadsstadgan (BS) gller drfr:

    En byggnads yttre skall ges sdan utformning och frg, som stads- eller landskapsbilden fordrar och som lmplig bde fr byggnaden som sdan och fr en god helhetsverkan. Inom ett bebyggelseomrde som utgr en vrdefull milj skall dessutom srskild hnsyn tas till omrdets egenart.

    Vidare sger stadsplanen att bebyggelse i de tre kvarteren endast fr ske i 3-4 vningar samt att Vid frgsttning och materialval gnas srskild uppmrksamhet p grund av omrdets utsatta lge i stadsbilden med dess silhuettverkan.5

    Omrdet r, ssom mnga andra omrden i Stockholm strikt reglerade under Stadsbyggnadsnmnden. Det bostadshus av typen infillbyggnad jag ska tillfra i kvarteret, kommer att ta hnsyn till dessa riktlinjer med reservation fr att undantag kan gras inom de estetiska. Detta fr att jag, i min analys av Stockholms utveckling, starkt har satt mig emot framvxten av stadsdelar med homogent utseende.

    Bostadshuset som kommer att byggas som en frlngning av kvarteret Katarinabacken kommer drfr att bli en byggnad med 2-4 enheter, beroende p organisering. P grund av det vldigt attraktiva lget vill jag rita lgenheter som vnder sig till en ngot ldre mlgrupp.

    De befintliga trapporna i parken behlls och bildar den yttre grns fr byggnadens utbredning. Marken emellan den befintliga byggnaden och trappan kommer att snkas ned fr att den nya byggnaden ska hamna i niv och vergngen ska bli harmonisk. Inne i byggnaden kommer de privata enheterna sluta sig kring de gemensamma ytorna och mtet mellan dessa kommer att skapa dynamiken i projektet.

    21

    5 Ur den senast ndrade stadsplanen frn 11 juni, 1982

  • Bilder frn grunden22

  • 23

  • Situationsplan 1:80024

    Mjlig yta fr byggnad

    Mjlig yta fr bakgrd

  • Metod

    Fr att genomfra detta projekt kommer jag att inleda en process med konceptuella teckningar och modeller. Detta fr att jag vill utforska bostadens mjligheter och frska bryta de normer som finns inom lgenhetsbyggande i Stockholm. Jag vill utforska det privata rummet svl som det gemensamma och hitta en bra balans mellan dessa. Den yttre formen ska komplementera omgivande byggnader, men fortfarande ge en modern tidsmarkr till omrdet. Genom teckningar och modeller i passande skala vill jag sedan visa p en mjlig frttning i Stockholms innerstad.

    Inlmningsmaterial

    Situationsplan 1:200Plan-, snitt- och fasadteckningar 1:100 - 1:50Modeller 1:100 - 1:50Rumliga tecknigar, skisser och detaljteckningar

    Inlmningsmaterialet kan komma att ndras beroende p projektets utfall.

    25

  • Kllfrteckning

    Arkitektur i Sverige - Funtion, konstruktion och estetik genom tiderna Martin Rrby, Arkitekturmuseets publikation 2004

    Den moderna staden tar form - Arkitektur och debattEva Eriksson, Ordfront Frlag 2001

    Passages in Modern SculptureRosalind E. Krauss, MIT Press 1981

    Rivningen av KlarakvarterenP3 Dokumentr, 22 April 2012

    26

  • Studiefrlopp

    Termin 9-10 Afdelning 5, handledare Stine Henckel Schultz

    Termin 8 Praktik p Manifold Architecture Studio, Brooklyn New York

    Termin 7 Afdelning 5, handledare Hgni Hansen

    Termin 5-6 Afdelning 5, handledare Anders Munck och Claus Pryds

    Termin 3-4 Afdelning 5, handledare Rikke Gry Rasmussen och Maria Hellese Mikkelsen

    Termin 1-2 Afdelning 5, handledare Hgni Hansen, Filippa Berglund och Stine Henckel Schultz

    27

  • 28

    Architecture is the will of an epoch translated into space.

    - Ludwig Mies van der Rohe