of 28 /28
Åsa Johansson Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design 15 hp Institutionen för kulturvård Göteborgs universitet 2015 Hantering av levermossa i containerodling - svenska perennodlares erfarenheter

Examensarbete Åsa Johansson

  • Author
    lytuong

  • View
    226

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Examensarbete Åsa Johansson

  • sa Johansson

    Uppsats fr avlggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvrd, Trdgrdens hantverk och design

    15 hp Institutionen fr kulturvrd

    Gteborgs universitet

    2015

    Hantering av levermossa i containerodling

    - svenska perennodlares erfarenheter

  • Hantering av levermossa i containerodling - svenska odlares erfarenheter

    Frfattare sa Johansson

    Handledare: Pierre Nestlog

    Kandidatuppsats, 15 hp Trdgrdens hantverk och design

    L 2014/15

    GTEBORGS UNIVERSITET Institutionen fr kulturvrd

  • UNIVERSITY OF GOTHENBURG www.conservation.gu.se Department of Conservation Tel +46 31 7860000 Box 130 SE-542 21 Mariestad, Sweden

    Program in I Conservation, Gardening and Garden Design Graduating thesis, 20

    By: sa Johansson Mentor: Pierre Nestlog Management of liverwort in container cultivation - Swedish growers' experiences

    ABSTRACT

    Liverwort in container cultivation is a common problem for many nurseries around the country. The problem is associated with perennial nurseries. The environment of container cultivation is nutritious and moist and is therefore optimal for the liverwort to grow and develop. In good conditions the liverwort will spread both generative and vegetative. To overcome the problem with liverwort requires efforts of the nurseries that takes time and therefore costs money.

    The purpose of the study is to collect empirical knowledge about the management of liverwort from Swedish growers and the methods that can be used to minimize fouling of liverwort in container cultivation. The study has been done by different types of interviews partly done through e-mail communications but also by visiting one nursery for an interview and even a telephone interview. The result is a compilation of the responses I received on the management of liverwort. The survey is conducted to see if the nursery growers have similar experiences and if conclusions can be drawn by comparing with research and literature that has been written on the topic liverwort and weeds generally in container cultivation. The study will mainly focus on liverwort but other weeds are also present around the nurseries. The reason why the liverwort has to be removed from the pots is that according GROs (Grna nringens riksorganisation) quality standards for nursery plants no weeds are allowed upon delivery to the customer. In addition, the plant's ability to absorb nutrients and water deteriorate if a layer of liverwort is located on the surface of the pot

    The nursery growers agree that liverwort occur as problems in the cultures but they differ in the extent they think the problem is. Some of the informants see liverwort as an everyday operation while others are actively working to prevent the growth of liverwort. Nursery growers clears the pots by hand or use of chemical pesticides to minimize fouling of liverwort. Although methods to prevent liverwort in container cultivation is used on several nurseries.

    Title in original language: Hantering av levermossa i containerodling - svenska odlares erfarenheter Language of text: Swedish Number of pages: 26 Keywords: container culture, nursery, liverwort, weeds, organic

  • Frord

    Under mina studier vid Gteborgs universitet har jag haft en lngre praktikperiod. Under denna praktik var jag p en plantskola som vi tidigare hade varit p studiebesk hos. P plantskolan trffade jag Ulla-Lena och Jan-Erik Wiik som r gare efter grundaren Roland. Ulla-Lena visade mig alla moment som grs p en plantskola och en dag tog hon mig med ut i odlingen och sa att jag skulle f lra mig att rensa ogrs. D hade jag inte tidigare sttt p levermossa och denna grna mrkliga vxt gjorde att jag blev omttligt intresserad. Jag frstod p Ulla-Lena att mossan var problematisk d den vxte ovanp jorden i krukorna och bildade en belggning som gjorde att rensning blev viktig fr att vxten skulle kunna ta upp vatten p ett tillfredsstllande stt. Jag fick ocks veta att mossan mste rensas bort innan vxten skickas till kund och om en betydande del jord fljer med vid rensningen mste ny jord fyllas p innan leverans. Jag nmnde fr Ulla-Lena att jag skulle skriva en kandidatuppsats sista terminen p min utbildning och hon sa d att om jag inte kommer p ngot annat att skriva om s skulle hon grna se att jag skrev om just levermossan. Nr det sedan var dags att vlja mne hade jag egentligen inga andra alternativ utan att jag ville utg ifrn en bestllare som i detta fall blir Ulla-Lena och underska hur levermossa pverkar plantskolors verksamhet.

    Jag vill frst och frmst tacka just Ulla-Lena och Jan-Erik fr idn till arbetet. Ni r alltid positiva och tar alltid emot mig med ett leende nr det r ngot jag undrar ver. Jag vill ven tacka de odlare som visat intresse att svara p mina frgor som jag skickat via mejl. Tack fr att ni tog er tid att delge mig era erfarenheter som gjort denna studie mjlig. Jag vill ocks tacka min handledare Pierre Nestlog fr ditt stt att f mig att tnka sjlvstndigt och ta egna beslut. Ett srskilt tack vill jag rikta till Maria Hrnlund, bibliotekarie p Trdgrdens skola i Mariestad fr ditt eviga optimistiska stt att bemta oss studenter p. Sist men inte minst vill jag tacka min mor Anna Trandn fr mnga timmar diskuterandes levermossa i mitt kk i Vrmland.

    Kristinehamn, april 2015 sa Johansson

  • Innehllsfrteckning

    1. Inledning 9 ...............................................................................................................................................1.1 Bakgrund 9 ........................................................................................................................................1.2 Problemformulering 9 .....................................................................................................................1.3 Syfte och mlsttning 9 ...................................................................................................................1.4 Frgestllningar 10 ...........................................................................................................................1.5 Avgrnsningar 10 .............................................................................................................................1.6 Tidigare forskning 10 ......................................................................................................................1.7 Metod och material 11 .....................................................................................................................

    2. Underskning 13 .....................................................................................................................................2.1 Bakgrund 13 ......................................................................................................................................

    2.1.1 Odlingssubstrat 13 ...................................................................................................................2.1.2 Levermossa 13 ..........................................................................................................................2.1.3 Frebyggande tgrder 14 .......................................................................................................2.1.4 Kemisk bekmpning 15 ...........................................................................................................2.1.5 Containerodling 15 ...................................................................................................................

    2.2 Resultat 16 .........................................................................................................................................2.2.1 Levermossa - Frekomst och problem 17 ..........................................................................2.2.2 Odlingssubstrat 18 ...................................................................................................................2.2.3 Bevattning 19 ............................................................................................................................2.2.4 Vxtnring 20 ............................................................................................................................

    3. Diskussion och slutsatser 21 .................................................................................................................4. Sammanfattning 24 .................................................................................................................................Kll- och litteraturfrteckning 25.............................................................................................................

  • 1. Inledning 1.1 Bakgrund Under mina studier vid Gteborgs universitet har jag haft en lngre praktik p Rolands plantskola som ligger tv mil sder om Kristinehamn. Plantskolan driver upp och sljer perenna vxter med containerodling. Under praktiken var jag med och tog upp vxter som skulle skickas till handelstrdgrdar och garden centers fr frsljning. En av arbetsuppgifterna p plantskolan var att rensa jorden i krukorna frn ogrs innan de skulle levereras till terfrsljare. Uppgiften var tidskrvande och innebar mnga timmar liggandes p kn i bnkarna med krukor. Vissa av vxterna hade en grn belggning ovanp jorden. Denna belggning bestod till stor del av levermossa. Mossan rensades bort regelbundet fr hand eftersom tillvxten var snabb. D jord fljde med under rensningen behvde ny jord fyllas p i krukan innan vxten levererades. Detta upplevdes p plantskolan som ett tidskrvande och kostsamt arbetsmoment och gjorde att jag blev intresserad av att titta lite nrmare p levermossans tillvxt och frekomst.

    1.2 Problemformulering I Grna nringens riksorganisations (GRO) Kvalitetskrav fr plantskolevxter (2013, s. 36) str fljande beskrivet:

    I SJVFS 2010:47 Statens Jordbruksverks freskrifter om trdgrdsvxters sundhet m.m. freskrivs fljande.

    1 kap, 6 Ogrs, som Rorippa sylvestris, strandfrne, och andra svrbekmpade flerriga ogrs, ska bekmpas i produktionen och fr inte frekomma vid frsljning.

    Utver Jordbruksverkets freskrifter skall krukodlade vxter levereras ogrsfria och ytan i krukan skall vara fri frn mossa och levermossa.

    Hantering av levermossa r en arbetskrvande och drmed kostsam insats fr odlare med containerodling d ogrs inte fr frekomma i krukorna vid leverans till terfrsljare. Levermossan sprider sig snabbt om den inte rensas bort d sporer finns runt om i luften och ltt etablerar sig p jordytan.

    1.3 Syfte och mlsttning Syftet med studien r att sammanstlla erfarenhetsbaserad kunskap fr att lyfta problemet med pvxt av levermossa i containerodling p svenska plantskolor. Mlsttningen med arbetet r att underska och dokumentera hantering av levermossa i containerodling p ett urval av svenska plantskolor.

    !9

  • 1.4 Frgestllningar - Hur hanterar svenska odlare levermossa idag? - Vilka metoder r mjliga fr att frhindra pvxt av levermossa?

    1.5 Avgrnsningar Arbetet kommer att avgrnsas till att handla om hantering av levermossa i containerodling (krukodling). Inga andra ogrs n levermossa kommer att tas upp. Arbetet begrnsas ven till de fyra plantskolor och en plantskolerdgivare som deltagit i underskningen.

    1.6 Tidigare forskning Hansen (1993, s. 189) skriver i Odling av plantskolevxter att levermossa och d frmst lungmossan Marchantia polymorpha kan vara ett problem vid containerodling men ocks i vxthus. D sporerna av denna mossa r s vanliga r det nst intill omjligt att hlla odlingen fri frn problemet. Innan frilandsodlingen gick ver till containerodling var levermossa inget problem d jordytan p friland var relativt torr och levermossans tillvxt hindrades.

    Svampmedel anvnds mot levermossa och det finns frebyggande behandlingar att tillg. Exempel p bekmpningsmedel som r effektiva och godknda mot levermossa r Mogeton och Betanal. Dock r kemisk bekmpning numera mindre vanligt i krukor d risken r stor fr skador p vissa knsliga vxtslag (Rudin, 2000).

    Alternativa lsningar fr att minimera pvxt av levermossa i plantskolor har prvats och fungerar frmst i frebyggande syfte. Metoderna innebr att substratsytan tcks med ett material som r lttdrnerat och som torkar upp snabbt efter bevattning och skapar p s vis en missgynnande milj fr levermossan (Rudin, 2000).

    I Perenner: kortfattad introduktion till yrkesmssig odling och frsljning av perenna vxter (1994, s. 31) beskrivs hur perennagruppen hanterar ogrs i plantskolorna. Perennagruppen bestr av odlare som finns under Plantskolesektionen i GRO, Grna Nringens Riksorganisation. De rekommenderar att alltid ta ogrset frst, ven om det r mycket annat som behver gras p plantskolan. Perennagruppen tar upp viktiga frutsttningar fr att minimera pvxt av ogrs dr uppmrksamhet och renlighet stlls i fokus: Ogrsfri omgivning, ogrsfri moderplantering, ogrsfritt odlingssubstrat, lttsktta krukbddar, rena krukor, ldor och odlingsbrett (s. 31). Hr tas ocks upp att levermossa r ett srskilt problem eftersom den frkar sig och trivs i fuktiga och nringsrika miljer.

    Oregon State University, North Willamette Research and Extension Center, Aurora, Oregon, har gjort en sammanstllning av resultat frn Sven Svensson forskning (1997, 1998) om att hantera levermossa i containerodling och vxthus. Hr tas upp bevattningens betydelse, nringstillfrsel och betydelsen av hur gdseln tillfrs till exempel genom bevattning eller blandat i odlingssubstratet. I summeringen tas ven olika tckningsmaterial upp.

    !10

  • 1.7 Metod och material

    Kvalitativ forskning Metoden som anvnds r en praxisorienterad tradition eftersom den troligtvis kommer att leda till ngot praktiskt. En praxisorienterad ansats innebr att arbeta nra praktiker. Westlund (Mattsson, 2001, s. 49) sger att praktiker skall bli bttre som praktiker. Detta innebr att yrkeskompetensen kan utvecklas istllet fr forskarens forskning.

    Kvale och Brinkmann (2009, s. 228- 229) menar att subjektivitet kan leda till ett slarvigt arbete vilket de kallar fr tendentis subjektivitet och innebr att forskaren fokuserar p det som stder den egna uppfattningen och bortser frn sdant som som visar p andra mjligheter att se p resultatet. De menar ocks att subjektivitet kan leda till att genom att stlla olika frgor till underlaget kan de tolkas p olika stt utifrn olika perspektiv och p det viset f en ny frstelse. Detta kallar de fr perspektivisk subjektivitet.

    Som forskare r forskaren delaktig i frndring/utveckling som pgr och som dokumenteras. En induktiv ansats, teorin, bygger p empiri och ligger till grund fr min studie dr en skning grs av data med s f frutfattade meningar och frvntningar som mjligt (Thurn, 2007, s. 24).

    Ekermo (Mattsson, 2001, s. 49) talar fr forskning om kunskapsutveckling, kunskapsproduktion och synliggrandet av erfarenhetsbaserad kunskap. Forskningsarbetet fr vxa fram och inte bara pvisa ngot som praxisomrdet redan vet och ser. Arbetet kan istllet bli ett projekt som r verklighetsanknutet och som kan leda till en kompentensutveckling fr perennaodlare.

    Det kvalitativa i studien blir de erfarenheter som intervjupersonerna upplever eller genomgr fr att komma s nra som mjligt hur de ser p problematiken i min studie. Deltagarna kan d knna sig delaktiga i underskningen eftersom de utgr ifrn sina egna erfarenheter och kan dela med sig av bde tankar och funderingar. Det blir d en samverkan mellan mig som forskare och underskningsdeltagarna och detta r inte lika styrande som en kvantitativ forskning.

    Intervjuer Forskningsmetoden i studien bygger p intervjuer dr 14 intervjufrgor togs fram frdelade under fyra rubriker. Fr att testa olika intervjutekniker anvnds hr dels intervju via mejlkontakt och dels direkt mte med intervjupersonen. I det senare fallet r intervjupersonen knd genom att hon var handledare p en av mina praktikplatser dr ocks frstelsen fr problematik med pvxt av levermossa uppstod.

    Urval av intervjupersoner gjordes utifrn en skning p internet som resulterade i sex stycken plantskolor som var rimliga fr studien d dessa var intressanta p grund av sin verksamhet. Plantskolorna bedriver plantskoleverksamhet med containerodling. Frfrgan om intresse att delta i studien gick ut till fem fretag via mejl och en via telefon. Tv av de tillfrgade har valt att inte vara med i underskningen vilket skulle kunna bero p antingen ointresse eller

    !11

  • tidsbrist d vren r en intensiv period i odlarens arbete. Ytterligare en kontakt togs vid ett senare tillflle med en plantskolerdgivare och verksamhetsledare fr GRO, Grna nringens riksorganisation, plantskolors frsksverksamhet.

    !12

  • 2. Underskning 2.1 Bakgrund

    2.1.1 Odlingssubstrat Det r huvudsakligen torv plantskolorna anvnder sig av som odlingssubstrat i containerodling. Fr att frbttra substratets struktur blandas andra material med torven som exempelvis jord, sand, lera, grus, perlit och bark med mera. Inblandningen av andra material kan ven frlnga torvens bestndighet n vad den i rent tillstnd kan erbjuda (Gajdos, 1986). Internationellt har substrat innehllande torv, stenull, grus, leca, bark, perlit, lera, sgspn och markjord med mera anvnts. Ett bra odlingssubstrat ska vara tillgngligt i stora kvantiteter, ha ett acceptabelt pris, det ska ha en stabil struktur och ha en lg volymvikt. Substratet ska dessutom vara fritt frn organismer och kemikalier som kan vara skadliga och ha god vatten- och luftkapacitet (Hansen, 1993, s. 123- 124). Torv r det substrat som fr svenska frhllanden uppfyller flera av de ovanstende nskemlen. Torv som anvnds r av Sphagnum-typ (vitmosse-typ). Torv br ha en relativt lg humifieringsgrad, runt 3- 4. D r torven ganska grov och har optimala fysikaliska egenskaper. Om humifieringsgraden r hgre och torven drmed finare frsmras strukturen och har lgre luftkapacitet. Anvndning av en sdan torv resulterar i smre tillvxt hos plantorna. Ett lager av leca kan hlla ytan torr i sldor, pluggbrett och krukor. En yta som r stndigt fuktig och som fr en kontinuerlig dos av nringslsning vattnad ver sig r svr att skydda frn levermossa (Lf, 1994, s. 31).

    2.1.2 Levermossa Levermossans vxtkropp bestr av en bl istllet fr stam och blad som mnga andra mossor. Bladen hos levermossan r tunna. Mossan har inga rtter utan frankras i marken med hjlp av rotliknande trdar (se figur 1), rhizoider, som inte frser mossan med varken vatten eller nring. D mossorna saknar rtter tar de vatten ovanifrn. ven nring hmtas ovanifrn, frn luften och regn. Mossor r konkurrenssvaga och frekommer frmst p stllen dr krlvxter inte trivs exempelvis p bark, sten och p blottad jord (Hallingbck, 1985 s. 10-21). Levermossan trivs p fuktig mark med hga halter av kvve och fosfor och trivs dr det r finns hg luftfuktighet, svagt ljus, got t om nr ing och fukt ig t underlag. Levermossa r vxter som saknar krlsystem och som r nrmare slkt med ormbunkar och mossor n vanliga frbrande vxter (Atland, u..).

    !13

    Figur 1. Levermossa i perennkruka. Tydliga rhizoider.

  • Knlig fortplantning Den knliga fortplantningen sker genom att de knsceller som bildas i de hanliga knliga organen befruktar de honliga knliga organen. Befruktningen kan endast g till via en vattenfrbindelse mellan de bda knen. De flimmerhrfrsedda knscellerna simmar d ver till ggcellen. Vgen hittar de med hjlp av lockmnen som utsndras. Det hanliga och det honliga knsorganet kan finnas p olika plantor, p olika delar av samma planta eller ttt intill varandra (Jahns, 1983, s. 17).

    Hos bllevermossorna r det vanligt att de knliga organen r insnkta i blytan. Hos lungmossan Marchantia polymorpha vxer tunna utvxter ut frn blens kant. Dessa liknar sm paraplyer (se figur 2) och r antingen honliga eller hanliga. Det hanliga paraplyet bestr av en ttaflikig skaftad skiva. Det honliga paraplyet bestr istllet av nio tskilda sammansatta strlar. P det hanliga paraplyet sitter det knliga organet insnkt i ytan av skivan medan hos det honliga hnger det knliga organet under skivorna mellan strlarna. Paraplyerna r delar av blen och har inget gemensamt med den skaftade sporkapseln som de andra mossorna istllet kan ha (Jahns, 1983, s. 17-18).

    Knls fortplantningMnga mossor frkar sig ven knlst eller vegetativt. Hos lungmossan sker det genom att det bildas platta groddknoppar p korta skaft i de sm groddknoppsklarna p blen. P bda sidor av knoppen ligger en tillvxtpunkt i en inbuktning (Jahns, 1983, s. 22).

    Frekomst och levnadsstt De flesta arterna av mossa frekommer p land. D de endast har ett tunt skyddande lager r de vldigt knsliga mot uttorkning. Mossorna trivs p fuktiga och skuggiga stllen och vatten r en avgrande faktor fr mossans fortplantning. Mossorna klarar dliga ljusfrhllanden och de flesta arterna r bundna till en viss surhetsgrad hos underlaget (Jahns, 1983, s. 22).

    2.1.3 Frebyggande tgrder I Oregon State Universitys sammanstllning (Utan r) av Svenssons forskning beskrivs rd till plantskolister fr att minimera pvxter av levermossa i containerodling. Fr att skapa en missgynnande milj fr levermossa br vxterna inte vattnas mer n vad som r ndvndigt.

    !14

    Figur 2. Levermossa i perennkruka. Hanliga paraplyer.

  • Ytan br hinna torka upp mellan bevattningstillfllena, dock bara om plantskolevxten tl att torka ut. Ett stt att minska frekomsten av levermossa r underbevattning. Vilket innebr att vxterna fr st och suga upp vatten underifrn. Detta fr som fljd att substratsytan inte r lika fuktig och drfr inte heller lika gynnsam fr levermossan att vxa.

    Ngot som bevisligen fungerat fr att minimera pvxt av levermossa r att inte vergdsla med fosfor och kvve vilket annars ger optimala frutsttningar fr tillvxt av levermossa om vxten gdslas mer n vad den behver.

    Att blanda gdseln i odlingssubstratet istllet fr att gdsla genom bevattning gr att tillvxten av levermossa inte blir lika stort. Inte heller d str ytan direkt fuktig och nringsrik. Om vxten har ett stort bladverk som tcker substratsytan kommer levermossan att missgynnas. En kombination av restriktiv bevattning och minskad nringstillfrsel av frmst kvve och fosfor br efterstrvas. Det finns plantskolor som har minimerat pvxt av levermossa just genom att ndra bevattningsmetoder. Med underbevattning minskas pvxten kraftigt. Pvxt av levermossa kan sgas vara minst p sommaren d luften r varm och torr och d inte gynnar tillvxten. Om luftfuktigheten dremot hlls hg genom bevattning kommer levermossa att vara ett problem ret runt. Det finns flera olika tckningsmaterial som kan anvndas fr att minska utbredningen av levermossa. Tckningsmaterialet lggs ovanp substratet i krukan och gr ytan missgynnande fr levermossa. Hasselntsskal och ostronskal r sdana beprvade tckningsmaterial men konsumenter har uppgett missnje ver utseendet p dessa (Oregon State University, Utan r).

    Med varierande framgng har frsk gjorts med tckningsmaterial som leca, sgspn, sand, eller grov bark. Terra Star r en produkt bestende av sm pellets som r tillverkade av halm som r mald och sammanpressad och som har innehller 1%-ig jrnsulfat. Nr ytan med pellets vattnas bildas ett porst ytskikt i krukorna nr kornen svller (Rudin, 2000).

    2.1.4 Kemisk bekmpning Mogeton som anvnds som bekmpning i containerodling mot levermossa r hlsoskadligt. Det visar sig genom att gon kan bli irriterade. Vid hudkontakt kan det ge allergi och medlet definieras som farligt eftersom det finns stora risker fr allvarliga hlsoskador vid lngvarig exponering och frtring. Det finns ocks risk fr fosterskador. Mogeton r mycket giftigt fr vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga lngtidseffekter i vattenmiljn (Bayer AB, 2010, s. 1).

    2.1.5 Containerodling Containerodling r en intensivodling av plantskolevxter i kruka p en begrnsad yta (se figur 3). Containerodlingen kom till Sverige p 1960-talet. Innan dess var fltodling/frilandsodling den vanligaste formen av odling av vxter. Tekniken r gammal och har anvnts i Syd-Europa under flera hundra r. I brjan av 1950-talet fick containerodlingen sitt genombrott d de frsta plantskolorna med containerodling etablerades i sdra Kalifornien. Frdelarna med containerodling framfr fltodling r ur produktions-, distributions- och frsljningssynpunkter helt verlgsna. I jmfrelse med vanlig fltodling kan sgas att

    !15

  • odlingstiden kan frkortas till hlften och fr vissa vxtslag frkortas till en tredjedel. Anledningen till detta r att med hgre temperaturer, bttre lufttillfrsel och optimala vatten- och nringsfrhllanden kan en mer gynnsam rotmilj skapas i krukorna. Problem med jordtrtthet och vxtfljd frsvinner helt. I en containerodling stlls dremot hgre krav p sktsel och vervakning n vid fltodling. Containerodling under svenska frhllanden r numera frmst en frga om ettrskulturer p bddar p friland. I vissa fall anvnds vxthus fr lngsamtvxande kulturer eller kulturer dr utgngsmaterialet r rotade sticklingar, tex barrvxter och klngvxter. ven mnga perenner odlas i vxthus (Hansen, 1993, s. 116 - 119).

    2.2 Resultat Resultatet i studien har hmtats frn intervjuer, tre via mejlkontakt dr intervjupersonerna haft mjlighet att lsa frgorna och skriva svaren med betnketid och en intervjuperson som jag trffade och spelade in svaren. Frgorna utgick ifrn fyra omrden. Dessa var levermossa, jord, bevattning och nring och bestod av 14 frgor vilka alla var ppna frgor. Ytterligare en kontakt som togs vid senare tillflle gjordes via telefon och denna intervju blev mer en form av samtal n en intervju. Detta var en intervju med plantskolerdgivaren och verksamhetsledaren fr GROs plantskoleverksamhet Lars Rudin.

    En av de tillfrgade svarade att de har s gtt som inga problem med detta eftersom de vattnar frst nr vxterna behver detta och delar upp odlingen i vta bddar och torra bddar. De vattnar inte bara fr det skall vattnas. De ansg att detta mest r ett problem fr odlare av perenna vxter och avbjde drfr att delta i studien.

    !16

    Figur 3. Containerodling av perenner.

  • 2.2.1 Levermossa - Frekomst och problemI intervjuerna har frgor stllts fr att f reda p hur svenska odlare hanterar pvxt av levermossa och vad som grs fr minimera detta. P frgan om vilka problem plantskolisterna har med pvxt av levermossa i sina odlingar idag svarade de tre via mejlkontakt att en har problem, en annan har en del problem men inte allvarliga och en tredje att problemen uppkommer i vissa av perennkrukorna dock i liten omfattning. En av informanterna menar att levermossa finns verallt och hanteringen drfr har blivit en vana, man gr som man alltid har gjort. Extramoment skapar problem och ger merkostnader. Hr kan ocks nmnas att plantskolerdgivaren och verksamhetsledaren fr GRO sg levermossa som ett stort problem. Alla plantskolisterna menar att det skett en kning av levermossa i plantskolorna ver tid och en av informanterna hvdar att levermossa funnits i odlingen och frekommit som ett problem under s lng tid hen kan minnas. I brjan av 1990- talet hade en av plantskolisterna inga problem med levermossa och inte heller i det vxtmaterial som kpts hem som till exempel pluggplantor fanns det levermossa tidigare men det har ven dr kat. Informanten tror att problemet med levermossa kan bero p en kad frsurning via nedfall. Specifika vxter som har ptaglig tillvxt av levermossa r enligt samma informant Hosta, Rubus (allkerbr), Sempervivum och Thymus medan Echinacea och Sedum Herbstfreude inte har pvisat pvxt av levermossa.

    Levermossa var fr ngon av dem inte det strsta problemet utan menade att det finns andra mossor som r ett betydligt strre problem. En av de tillfrgade menar att mngden av levermossa beror mycket p hur vdret r och har varit och om de brustit i bekmpningen och en av dem ser att det har blivit en kning av levermossa ver tid.

    Enligt plantskolisterna r metoder som anvnds fr att bli av med eller frhindra pvxt av levermossa manuell rensning av krukor genom att mossan plockas bort fr hand. En av informanterna skriver att vid kraftiga pvxter av levermossa planteras vxten om efter att en stor del av substratet avlgsnats och drefter planteras vxten sedan om i ny frisk jord. En av informanterna anvnder sig av bekmpningsmedlet Mogeton fr att frhindra pvxt av levermossa och en informant frsker ha krukorna s soligt som mjligt, vattnar inte fr mycket och planterar ofta om vxterna. En av informanterna anvnder sig av jrnsulfat mellan bnkar och i gngar fr att frebygga pvxt av levermossa dr. Jrnsulfatet kan inte anvndas i krukorna.

    En av informanterna skriver ven den att metoden som anvnds fr att bli av med levermossa r rensning och pfrsel av ny jord. Informanten har inte anvnt besprutningsmedel tidigare men kommer i r (2015) att anvnda sig av Mogeton efter rekommendation frn annan plantskola fr att frhindra pvxt av levermossa. De vet att Mogeton inte kan sprutas p alla sorters vxer s som ormbunkar. Dessa r tunnbladiga och troligtvis extra knsliga. Dremot tror de att det inte ska vara ngra problem att anvnda Mogeton p de tjockbladiga vxterna. Samma informant frklarar att levermossan rensas regelbundet bort under hela vren och sommaren men ven p sensommaren fr att minimera pvxten innan vxterna tcks med vv infr vintern. Informanten beskriver att de i plantskolan frsker begrnsa ogrs som sprids med vinden genom lhckar och frsker hlla rent runt odlingen. En nackdel r att

    !17

  • levermossan ven kommer in i odlingen via det materialet som kps in i form av exempelvis pluggplantor eller moderplantor.

    En frga handlade om plantskolisterna gr ngon skillnad i hantering av levermossa med avseende p hur lnge vxterna finns i plantskolan. Svaren p frgan blev svrtolkade d en informant valt att inte besvara frgan. En informant ansg att det inte fanns ngon skillnad medan en annan informant ansg att de ettriga kulturerna inte ses ver p samma stt som de som str kvar i plantskolan flera r.

    GRO (Grna nringens riksorganisation) har regler om ogrs, mossa och levermossa i krukodlat material. En av informanterna knner inte till reglerna fr plantskolevxter men hanterar nd vxterna p ett sdant stt att reglerna fljs. De andra tv informanterna ansg att reglerna r bra och att man sjlvklart ska strva efter att ha en s ren planta som mjligt till kund.

    Problemet med levermossa ser Lars Rudin, plantskolerdgivare och verksamhetsledare fr GRO plantskolors frsksverksamhet, som knutet till containerodling. De som har mest problem r de som odlar perenner. Rudin stller sig frgan var levermossan kommer ifrn eftersom den r konkurrenssvag ute i naturen. Han menar att levermossan fr tillgng till ljus, vatten och nring p en plantskola och skapar drmed utmrkta frhllanden fr levermossa. Ett problem med levermossa r att gdsling och vattning frsvras hos vxten.

    Ett resultat som Rudin ser som vl fungerande r att anvnda ttika mellan bddar och i gngar, men dremot inte i krukorna. Han menar ocks att bekmpningsmedlet Mogeton r p vg ut och kommer inte lngre att vara tillgngligt. Kemikalieinspektionen reviderar sina kriterier fr godknda preparat men tillverkaren av Mogeton bryr sig inte om den lilla marknaden vilket innebr att Mogeton endast kommer att f anvndas med dispens i skogsplantskolor.

    GRO, dr Rudin r verksam kommer att gra forskning fr att f fram alternativa metoder till att stoppa tillvxten av levermossa. Ett av alternativen r natriumvtekarbonat som r slkt med bakpulver. Natriumvtekarbonat r i pulverform och pudras ut med en speciell maskin. Detta har anvnts i Holland med positivt resultat. Frsk med jrnsulfat har dremot inte gett ngra goda resultat. Rudin stter stor frhoppning till det nya medlet.

    2.2.2 OdlingssubstratVid val av jord gr en av informanterna en egenkomponerad jordblandning frn fretaget Emmaljunga torv med torv, lera, lngtidsverkande gdsel med mera. En informant gr egen jordblandning som r framtagen tillsammans med fretaget Hasselfors och en informant gr en jordblandning enligt recept Emmaljungas Eko/KRAV- mrkt jord med inblandning av 20 % leca och 40 kilo lera. Denna informant menar att det r viktigt att jordblandningen r ekologiskt sammansatt och att den behller sin struktur under en lngre tid eftersom vxterna odlas under lng tid i kruka. Det som inte slts under ret planteras om och fr en strre kruka kommande r. Plantskolorna har allts specialtillverkad jord.

    !18

  • Utifrn val av odlingssubstrat stlldes frgan om vilken skillnad som finns p frekomst av levermossa. Hr ansg en informant att det r svrt att bedma d odlingssubstratet kan variera i samma sndning men upplever att det kan vara en viss typ av vxter som lttare fr levermossa och tror att det kan bero p vilket sorts rotsystem som grna filtar sig och som drfr lttare drar till sig levermossa. Denna informant menar ocks att det ver huvud taget vid kompakt rotsystem till exempel vid vxter som sttt lnge i kruka och r verfyllda med rtter r mottagliga fr levermossa. En annan informant har uppfattningen att levermossa minskar nr jordblandningen fr en kad mineralandel och anvnder sjlv 50/50 av organiskt och mineraliskt material. En av informanterna berttar att de har provat att blanda in en stor andel finsand i torven men dr det inte visat ngon strre skillnad i minskad tillvxt av levermossan. De ska istllet anvnda sig av blocktorv som ger lngre fibrer och som hller strukturen bttre

    Enligt en av informanterna finns problemet med levermossa bde vid blta och torra somrar. Den finns ven dr det under lnga perioder r torrt, men s fort fukt tillkommer vxer och sprids mossan om den etablerat sig tidigare.

    Tckningsmaterial r ett stt att toppa krukan vilket innebr att ett lttdrnerande material placeras ovanp jorden i krukan och som ska frhindra/minska pvxt av levermossa genom att skapa en missgynnande milj i form av en torr yta. En av informanterna har testat grus som tckningsmaterial men detta har inte pvisat ngon strre skillnad utan det uppkommer ven mossa i gruset. En av informanterna anvnder inte tckmaterial och tnker inte gra det heller i nulget medan en annan informant har fr avsikt att gra ett frsk att anvnda rester frn ett kafferosteri som tckmaterial.

    Toppning av krukan med ett tckningsmaterial skulle kunna vara en lsning fr att minska pvxt av levermossa. Problemet med toppning r enligt en informant att s fort krukan hanteras ramlar materialet som toppat krukan av.

    Rudin tar upp mjligheten att toppa krukan med ett lttdrnerat material fr att minska pvxt av levermossa. Resultatet av detta har blivit en frga om kostnad och appliceringsteknik. Han sger att plantskolorna inte har anvnt sig av denna metod utan har istllet frlitat sig p kemiska bekmpningsmetoder fr att hlla borta levermossa ur odlingen. Tckningsmaterial r en god id men det negativa med detta r att materialet ramlar av nr krukorna hanteras.

    2.2.3 BevattningP frgan om bevattning svarade informanterna att de vattnar manuellt och en av informanterna hade ocks bevattningsbord som fylls och dr vxterna fr suga t sig vattnet innan det tappas av. Tv plantskolister sg skillnad i pvxt av levermossa beroende p hur mycket vatten som ges och frsker drfr vara restriktiva med bevattning och inte vattna mer n ndvndigt. En av informanterna menar att underbevattning kanske kunde vara ett bttre alternativ fr att minska pvxt av levermossans. Deras vatten kommer ifrn en nrliggande sj och det kan drfr finnas risk att levermossa och alger fljer med i vattnet till

    !19

  • odlingen. De nmner ven att de odlare som har stora reningsverk fr sitt vatten ocks har problem med levermossa s de har inte lagt ngon strre vikt vid att ta reda p om vattnet frn sjn kan pverka levermossans tillvxt. De menar istllet att levermossan mste tas bort helt frn odlingen. Att vara uppmrksam och agera snabbt r ett mste fr att kunna hantera levermossa innan den tar ver fr mycket.

    2.2.4 VxtnringVxtnring av olika slag anvnds av alla tre plantskolisterna och tillfrs p olika stt. En av dem anvnde pelleterad ekologisk/KRAV grnsaksgdsel frn Granngrden (NPK vrde 6-3-12) uppblandad med substrat i botten av kruka. Drefter flytande grngdning som r egenproducerad av vxtmaterial: nsslor, vallrt, grsklipp, kompostte med mera. Denna blandning anvnds vid vattning. Tre av plantskolisterna anvnder sig av Osmocote som de blandar i substratet som lngtidsnring fr vxterna. En av informanterna skriver dessutom att de sllan vattnar med konstgdsel. Fr smsticklingarna anvnds istllet biologiskt nsselvatten. De tror att vid mer restriktiv nringstillfrsel skulle det kunna g att minska pvxt av levermossa.

    En av informanterna sg mjligheten att minska pvxt av levermossa genom att frndra hur gdselgivorna ges men sg en risk i att tillvxten minskade vilket var ett negativt resultat. Ingen av informanterna ansg att det var ngon skillnad i att anvnda konstgdsel kontra naturgdsel med avseende p frekomsten av levermossa.

    !20

  • 3. Diskussion och slutsatserSyftet med studien r att underska hanteringen kring pvxt av levermossa i containerodlingar i svenska plantskolor. Jag har anvnt mig av tv frgestllningar om hur svenska odlare hanterar levermossan idag och vilka metoder som r mjliga fr att frhindra pvxt av levermossa. Metoden jag anvnt mig av r en kvalitativ forskningsmetod som r en praxisorienterad tradition eftersom jag tror att det kommer att leda till ngot praktiskt. Jag ville komma nra plantskolisterna och f deras erfarenheter av levermossans tillvxt. Detta gjorde jag fr att kunna anvnda deras yrkeskompetens men ocks f dem till att uppmrksamma om levermossan r ett problem fr dem eller inte vilket jag ocks fick svar p, d en av informanterna menar att de har blivit vana vid levermossan och drfr sett hanteringen av levermossa som ett vardagligt arbetsmoment inom plantskolan.

    Som underskningsmetod i studien har jag valt att anvnda intervjuer och har utgtt ifrn intervjupersonernas egna erfarenheter. Deltagarna i mejlintervjuerna har inte haft mjlighet att stlla ngra fljdfrgor och har drfr sjlva st fr tolkningen som d blivit fri. Detta kan betyda att materialet blir mer kvantitativt n kvalitativt. Studien med intervjufrgor stllda via mejlkontakt dr mjligheten till dialog inte finns har gjort att nya frgor stlldes vid genomgngen av intervjupersonernas svar. Dessa frgor blev inte besvarade och skulle ha kunnat leda till ny kunskap. Tillvgagngssttet fungerade i viss utstrckning men bttre resultat hade kunnat ns om intervjuerna gjordes personligen och inte via mejl. Jag har frsttt vikten av att f ett utvecklande svar och att kunna stlla fljdfrgor.

    I Grna nringens riksorganisations (GRO) Kvalitetskrav fr plantskolevxter (2013, s.36) finns freskrifter om trdgrdsvxter skall vara friska. Det str ocks att svrbekmpade ogrs ska bekmpas i produktionen och vid frsljning fr de inte frekomma. Krukodlade vxter ska levereras ogrsfria. I krukan ska ytan vara fri frn bde mossa och levermossa. Eftersom levermossa r vanlig och har kat under senare r har det blivit en arbetskrvande och kostsam insats, frmst fr odlare med containerodling men ven i vxthus. De plantskolister jag frgat sger att de fljer reglerna om sunda vxter, dock knde en ej till reglerna men hanterar nd vxterna p ett sdant stt att reglerna fljs korrekt.

    Plantskolisterna svarade i det mejlformulr jag skickat ut att de har problem med levermossa i sina plantskolor men en del av dem tillgger ven att de inte har allvarliga problem. En av plantskolisterna skriver dessutom att plantskolan har strre problem med andra mossor n just levermossa. Det jag funderat p r var grnsen gr fr ett problem och ett allvarligt problem gllande pvxt av levermossa.

    Resultatet i studien visar att plantskolisterna som varit med i underskningen har liknande stt att handskas med levermossa. De skriver att den genomgende metoden de anvnder sig av r rensning fr hand. En del anvnder sig av det kemiska bekmpningsmedlet Mogeton, andra anvnder jrnsulfat men d endast i gngar och mellan bddarna. En av informanterna skriver om frebyggande tgrder som rena krukor, att placera krukorna soligt och att regelbundet plantera om vxterna. Jag tror att omkrukning kan vara en bra id men frmst d i sm odlingar dr vxterna str lngre n en ssong.

    !21

  • En informant skriver att de frsker begrnsa spridning av ogrs med lhckar plantskolan och frsker ven hlla s rent som mjligt runt om odlingarna. Problemet r att ven om plantskolorna skulle lyckas bli av med mossan kommer den ven in i det materialet som kps in som till exempel pluggplantor och moderplantor.

    Lars Rudin, plantskolerdgivare och verksamhetsledare fr GRO (Grna nringens riksorganisation) plantskolors frsksverksamhet berttade att bekmpningsmedlet Mogeton r p vg ut frn marknaden. Det kan bli intressant att se vad som kommer att hnda framver, om nya bekmpningsmedel kommer att tas fram eller om nya metoder blir tvungna att brja anvndas. Men terigen, plantskolisterna sjlva ansg inte levermossa vara ett s allvarligt problem.

    Rudin berttade ven att det bedrivs forskning fr att testa en ny metod, natriumvtekarbonat, som kan anvndas i frebyggande syfte fr att missgynna levermossans tillvxt. Detta medel r slkt med bakpulver och pudras ut i odlingen genom en speciell maskin. Det ska bli intressant att se vad resultatet blir av medlet d Rudin trodde mycket p denna metod. Den har visat sig fungera med gott resultat i odlingar i exempelvis Holland.

    Min uppfattning av problemet med levermossa r att odlarna har vvt in rensningen av som en vardaglig arbetsuppgift och som grs kontinuerligt. Alla gr ngon form av insats fr att bli av med mossan men fr mig har det blivit tydligt att den inte r mycket jobbigare n ngot annat ogrs utan det r en del som ingr i den vardagliga sktseln.

    Enligt litteraturen kan levermossans tillvxt minimeras genom att bevattning och nringstillfrsel sker p ett restriktivt stt. Jag har ven frsttt att underbevattning p ngot vis skulle kunna vara ett alternativ fr att minimera pvxt av levermossa. Tanken med underbevattning r att krukan inte vattnas ovanifrn och heller inte str fuktig under lngre perioder som d skapar optimala frutsttningar fr levermossan att vxa. En annan metod som visat sig fungera positivt r att blanda in mer mineraliska material med odlingssubstratet och p s stt skapa missgynnande miljer fr levermossa. Detta r det ngra plantskolister som provat och sett positiva resultat av. Problemet kan vara att mineraliska material oftast blir tyngre n vad torven r och d tillkommer extra kostnader vid frakt och personalen fr en tyngre arbetssituation vid hantering av vxterna. Lars Rudin har testat olika tckningsmaterial som r lttdrnerande fr att skapa en missgynnande milj fr levermossa. Principen med tckning verkar fungera men han menar ocks att det hela handlar om kostnad och appliceringsteknik vilket gr att plantskolorna inte anammat denna teknik utan rensar vidare fr hand.

    Plantskolisterna har samma uppfattning om vad som r mjligt att gra fr att minska pvxt av levermossa som litteraturen jag lst infr detta arbete. Plantskolisterna har ven provat ngra av de alla tips som finns uppradade men d detta blir moment som ligger utver den vardagliga driften finns ingen tid att gra ngra strre frsk utan man kr p som man alltid gjort- det har ju nd funkat tidigare.

    !22

  • Slutsatser Uppsatsen visar att levermossa frekommer i alla plantskolor jag underskt men i varierande omfattning. Detta visar att det empiriska material jag samlat in av plantskolisterna stmmer verens med vad litteraturen skriver.

    Levermossa r ett ogrs i plantskolorna som rensas bort tillsammans med vriga ogrs innan vxterna skickas till kund. Att levermossa skulle vara ett allvarligt problem r ngot plantskolisterna dementerat fr mig. Nr jag pbrjade studien trodde jag att det var ett stort problem hos mnga plantskolor men istllet verkar det vara ett vardagligt arbetsmoment som grs utan strre klagoml.

    Med studien har jag frsttt vikten av personliga mten fr att f s uttmmande svar som mjligt. Att skicka ut ett mejlformulr har fungerat men arbetet hade kunnat g mer p djupet om chansen funnits till fljdfrgor och mer utvecklade svar.

    !23

  • 4. Sammanfattning Mlsttningen med studien har varit att underska och dokumentera hanteringen av levermossa i containerodlingar p ett urval av svenska plantskolor. Fr att n mlet har fljande frgestllningar stllts upp.

    - Hur hanterar svenska odlare levermossa idag? - Vilka metoder r mjliga fr att frhindra pvxt av levermossa?

    Den metod som anvnts fr att genomfra arbetet har varit olika former av intervjuer. Ngra plantskolister har ftt svara p frgeformulr via mejl, ett platsbesk med intervju har gjorts och ven en telefonintervju med en plantskolerdgivare har gjorts.

    Under intervjuerna anvndes ett antal rubriker som underlag fr frgor som informanterna ftt svara p. Dessa rubriker var:

    - Levermossa- Odlingssubstrat- Bevattning- Vxtnring

    Underskningen har resulterat i en sammanstllning av erfarenhetsbaserad kunskap som plantskolisterna bidragit med. Sammanstllningen innehller kunskap om hur hanteringen av pvxt av levermossa gr till p de olika plantskolorna.

    Plantskolisterna har svarat p mina frgor om levermossa och hur hanteringen gr till p plantskolorna. De fyra plantskolister jag ftt svar av har berttat att levermossa frekommer p plantskolorna och att den funnits dr under en lng tid. Ngra av plantskolisterna hvdar att de inte ser pvxt av levermossa som ett allvarligt problem trots att levermossan finns i odlingen och att de hanterar den infr frsljning av vxterna.

    I arbetet presenteras de metoder som plantskolisterna anvnder i sina odlingar fr att minimera pvxt av levermossa. Den metod som r vanligast frekommande och som anvnds p de olika plantskolorna r rensning av ogrs och levermossa fr hand innan frsljning till kund. En del av plantskolorna anvnder sig av kemiska bekmpningsmedel men de medel som anvnds kommer att utg inom kort enligt den intervjuade plantskolerdgivaren.

    Andra metoder som kan anvndas fr att minska pvxt av levermossa i containerodling r frebyggande tgrder som god hygien, vilket kan innebra rena krukor och verktyg, restriktiv bevattning och nringstillfrsel och toppning av krukan med lttdrnerat material.

    !24

  • Kll- och litteraturfrteckning

    Otryckta kllor

    Muntliga kllorInformant: Rolands plantskola AB, Perennodlare , Kristinehamn Samtal och studiebesk: 19/3- 2015.

    Informant: Lars Rudin, Plantskolerdgivare, Verksamhetsledare fr GRO plantskolors frsksverksamhet. Samtal: 20/3- 2015.

    Elektronisk kommunikation Informant: RE: Frgor - Hantering av levermossa. Sve plantskola AB, Perennodlare, Sve. 9/3- 2015.

    Elektronisk kommunikation Informant: RE: Frgor - Hantering av levermossa. Lisas trdgrd, Perennodlare, Mariestad. 8/3- 2015.

    Elektronisk kommunikation Informant: RE: Frgor - Hantering av levermossa. Gerbianska trdgrden AB, Plantskola/ Visningstrdgrd, Rda Steri. 10/3- 2015.

    Tryckta kllor

    Atland, J (Utan r) Postemergence Liverwort Control in Greenhouse and Nursery Crops http://oregonstate.edu/dept/nursery-weeds/research/mogeton/main_page.htm Hmtad 2015-03-25

    Bayer AB, Bayer Environmental Science (2010). Skerhetsdatablad Mogeton WP. http://bayer-es.se/export/sites/nor_environmental_science/sv/_galleries/files/svenske_datablade_etiketter/GB_mogeton_D.pdf Hmtad 2015-03-31

    Gajdos R. (1986) Barkkompost till containerodlade plantskolevxter. I SLU Info rapporter. Trdgrd. Nr/avsnitt: 310. SLU Info/Vxter http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/slu_info_rapp_tradg/IRT310/IRT310N.HTM

    Hallingbck, T & Holmsen, I (1985). Mossor: en flthandbok. 2., rev. och vsentligt utk. uppl. Stockholm: Interpublishing

    http://oregonstate.edu/dept/nursery-weeds/research/mogeton/main_page.htmhttp://bayer-es.se/export/sites/nor_environmental_science/sv/_galleries/files/svenske_datablade_etiketter/GB_mogeton_D.pdf

  • Hansen, E (1993). Odling av plantskolevxter. Stockholm: L T s. 189

    Jahns, H. M (1983). Ormbunkar, mossor, lavar i Nord- och Mellaneuropa. Stockholm: Forum

    Kvalitetsregler fr plantskolevxter. (2013). Hr: Grna nringens riksorganisation (GRO)

    Kvale, S. & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB

    Lf, B (red.) (1994). Perenner: kortfattad introduktion till yrkesmssig odling och frsljning av perenna vxter. [S.l.]: Perennagruppen

    Mattsson, M. (2001). Stenar under vattenytan. Lund: Studentlitteratur.

    Oregon State University (Utan r). Control of liverworts and mosses in greenhouses: Summary of research results from Sven Svenson http://bryophytes.science.oregonstate.edu/page25.htm Hmtad 2015-03-17

    Rudin L. (2000) Bekmpning av skadegrare och ogrs i plantskolekulturer r 2001. LAURUS Hortokonsult http://www.vaxteko.nu/html/sll/laurus_hortokonsult/utan_serietitel_laurus/UST00-34/UST00-34.HTM

    Thurn, T (2007). Vetenskapsteori fr nybrjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber

    Figurfrteckning

    Figur 1. Foto: sa Johansson 2015 Figur 2. Foto: sa Johansson 2014 Figur 3. Foto: sa Johansson 2014

    Omslagsbild: Asarum maximum Foto: sa Johansson 2014

    http://bryophytes.science.oregonstate.edu/page25.htm