Unga bilförares trafikolyckor- en trendanalys av tre årskullar

Åsa MurraySpecialpedagogiska institutionen

Stockholms universitet

Studien har finansierats av Skyltfonden, Vägverket och Institutionen för individ, omvärld och lärande,

Lärarhögskolan i Stockholm

Bakgrund

• Under 1990-talet sjönk körkortsinnehavet bland unga. Samtidigt sjönk antalet trafikolyckor. Vid närmare studier visade det sig att nedgången av olyckorna främst skett i grupper av ungdomar som hade de högsta olyckstalen.

• Frågan är hur ungdomarnas trafikolyckor har utvecklats under början av 2000-talet.

Syfte

• Att studera förändringar i ungdomars personbilsolyckor från början av 1990-talet till mitten av 2000-talet.

• Vad karaktäriserar omständigheterna kring olyckan?

• Vad karaktäriserar förarna?

• Underlaget bygger på polisens registrering av vägtrafikolyckor som lett till person-skada. I dessa registreras förarens identitet.

• Tre årskullar födda 1972, 1977 och 1984 har studerats när de var i åldern 16-21 år och de personbilsolyckor de varit inblandade i som förare.

Metod

0102030405060708090

100

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

Proc

ent

24-åringar

18-åringar

Figur 1. Körkortsinnehav bland 18- och 24-åringarKälla: Thomas Lekander, Vägverket

Tabell 1. Andel män med körkort för personbil i tre årskullar. Andelar i procent

Ålder Män

Födda 1972 Födda 1977 Födda 1984

18 år 41 36 30

19 år 67 59 55

20 år 73 65 64

21 år 76 69 68

Ålder Kvinnor

Födda 1972 Födda 1977 Födda 1984

18 år 28 26 21

19 år 53 47 45

20 år 63 55 55

21 år 67 60 60

Tabell 2. Andel kvinnor med körkort för personbil i tre årskullar. Andelar i procent

Körkortsinnehav

• Körkortsinnehavet sjönk både mellan årskullen födda 1972 och 1977 och mellan årskullen födda 1977 och1984 bland män och kvinnor i 18- och 19-årsåldern.

• Den sjönk även för 20- och 21-åringarna mellan årskullen födda 1972 och årskullen 1977 men knappast alls mellan årskullen födda 1977 och årskullen födda1984.

Figur 2. Antal trafikolyckor per år efter olyckans skadeföljd.Källa: Vägtrafikskador 2007, (SIKA, 2008)

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

Ant

al o

lyck

or

Dödsolyckor

Svåra olyckor

Lindriga olyckor

Årskull Antalet olyckor/10.000 män

Döds-olyckor

Svår skada

Lindrig skada

Födda 1972 12 68 183

Födda 1977 6 41 164

Födda 1984 7 52 209

Tabell 3. Antal personbilsolyckor i åldern 16-21 år per 10 000 män i tre årskullar efter skadeföljd

Årskull Antalet olyckor/10.000 kvinnor

Födda 1972

Födda 1977

Födda 1984

Döds-olyckor

Svår skada

Lindrig skada

2,1 19 74

1,6 12 59

1,4 15 99

Tabell 4. Antal personbilsolyckor i åldern 16-21 år per 10.000 kvinnor i tre årskullar efter skadeföljd

Olycksutveckling

• Kvinnor mindre ofta inblandade i olyckor än män särskilt när det gäller olyckor som lett till dödsfall eller svår skada.

• Antalet olyckor i den 3:e årskullen har ökat till ungefär samma nivå som i den 1:a årskullen, men skadeföljden av dessa blev i mindre grad allvarlig än i den första årskullen.

Tabell 5. Antal alkoholrelaterade olyckor per 10 000 män respektive kvinnor i tre årskullar

Årskull Antalet olyckor/10 000 män

Antalet olyckor/10 000 kvinnor

Döds-fall

Svår skada

Lindrig skada

Döds-fall

Svår skada

Lindrig skada

Födda 1972 2,2 10,0 13,6 0 1,2 2,3Födda 1977 0,6 6,0 9,8 0,2 0,6 1,0Födda 1984 1,3 8,5 12,1 0 0,6 1,6

Tabell 6. Andel olyckor med alkoholpåverkad förare efter skadeföljd. Andelar i procent

Årskull Män Kvinnor

Döds-fall

Svår skada

Lindrig skada

Döds-fall

Svår skada

Lindrig skada

Födda 1972 16 13 6 0 6 2Födda 1977 12 15 6 14 6 2Födda 1984 30 18 6 0 4 2

Utvecklingen av antalet alkoholrelaterade olyckor

• Vanligare med alkoholrelaterade olyckor bland män än kvinnor.

• Även om antalet alkoholrelaterade olyckor stigit har de inte gjort det i samma utsträckning som antalet olyckor.

• Det tyder på att även om rattonykterheten ökat har den inte gjort det i samma utsträckning som bilkörandet.

• Av olyckor som lett till dödsfall och svår skada tycks dock alkohol i högre grad varit en bidragande faktor bland män i den 3:e årskullen.

Tabell 7. Andel förare med körkort i alkohol-relaterade och ej alkoholrelaterade olyckor efter kön och olyckans skadeföljd i årskullen födda 1984. Procent

Andel med körkort i alkohol- och ej alkoholrelaterade olyckor

Män Kvinnor

Döds-fall

Svår skada

Lindrig skada

Döds-fall

Svår skada

Lindrig skada

N=6 N=45 N=64 N=0 N=3 N=8

17 % 53 % 50 % - 67 % 63 %N=16 N=

210N=1044 N=6 N=65 N=452

69 % 82 % 82 % 83 % 83 % 78 %

Andel av ej alkoholpåverkadsom hade körkort

Alkoholpåverkade förare, andel som har körkort

Körkortsinnehav i alkoholrelaterade olyckor

• Vanligt att unga förare saknade körkort i de alkoholrelaterade olyckorna. I ej alkohol-relaterade olyckor är körkortsinnehavet ung. detsamma som bland alla olycksinblandade förare (ca 81 % 2004, SIKA, 2005 s. 41).

• Vanligare att unga män än unga kvinnor saknade körkort.

• Något vanligare att män saknade körkort i dödsolyckor än i andra olyckor.

• Slutsats: I alkoholrelaterade olyckor saknar unga förare ofta körkort, särskilt i dödsolyckor med manlig förare.

Män

0

20

40

60

80

100

120

16 år 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år

Oly

ckor

/10

000

män

Födda 1972 Födda 1977 Födda 1984

Figur 5. Antal personbilsolyckor per 10 000 män efter ålder i tre årskullar

Kvinnor

0

10

20

30

40

50

16 år 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år

Oly

ckor

/10

000

kvin

nor

Födda 1972 Födda 1977 Födda 1984

Figur 6. Antal personbilsolyckor per 10 000 kvinnor efter ålder i tre årskullar

Söner till:

0 100 200 300 400

Tjänsteman, högre

Tjänsteman, mellan

Tjänsteman lägre

Facklärd arbetare

Ej facklärd arbetare

Företagare o lantbr

Födda 1972

Födda 1977

Födda 1984

Olyckor/ 10.000 män

Figur 7. Antal personbilsolyckor per 10 000 män (16-21 år) i tre årskullar efter social bakgrund.

Döttrar till:

0 100 200 300 400

Tjänsteman, högre

Tjänsteman, mellan

Tjänsteman lägre

Facklärd arbetare

Ej facklärd arbetare

Företagare o lantbr

Födda 1972

Födda 1977

Födda 1984

Olyckor/10 000 kvinnor

Figur 8. Antal personbilsolyckor per 10 000 kvinnor (16-21 år) i tre årskullar efter social bakgrund.

Figur 9. Gymnasieutbildning bland manliga förare inblandade i en personbilsolycka i 2 årskullar.

Män

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Grundskola Yrkesförberedande Studieförberedande

Oly

ckor

/10

000

män Födda 1977

Födda 1984

Kvinnor

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Grundskola Yrkesförberedande Studieförberedande

Oly

ckor

/10

000

kvin

nor

Födda 1977Födda 1984

Figur 10. Gymnasieutbildning bland kvinnliga förare inblandade i en personbilsolycka i 2 årskullar.

Slutsatser• Trots fortsatt nedgång i körkortsinnehav bland

unga har olyckstalen bland unga stigit igen på2000-talet efter att ha minskat vid mitten av 1990-talet.

• Det har huvudsakligen skett en återgång till höga olyckstal och med samma högriskgrupper som i början på 1990-talet (19 åriga män som slutat skolan) med vissa undantag.

• Olyckorna leder mindre ofta till allvarliga konsekvenser

• Fler kvinnor är inblandade i olyckor.