FÖRSKOLAN SOM EN SPRÅKANDE

PRAKTIK:

HUR FÖRSKOLAN KAN MEDVERKA

TILL ATT GE ALLA BARN EN GOD

SPRÅKLIG KOMPETENS

Polly Björk-Willén lektor i pedagogiskt arbete,

Linköpings universitet polly.bjork-willen@liu.se

Presentation

Skolverket 2013

Skolverket (2013). Flera språk i förskolan – teori och praktik. Stockholm: Fritzes.

Björk-Willén, Polly, Puskás, Tünde, Gruber, Sabine (2013). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. Stockholm: Liber

Förskolans uppdrag

”Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas.”

(Skolverket, 2010 s 5)

Språk och lärande hänger

oupplösligt samman liksom språk

och identitetsutveckling. Förskolan

ska lägga stor vikt vid att

stimulera varje barns

språkutveckling och uppmuntra

och ta till vara barnets

nyfikenhet och intresse för den

skriftspråkliga världen.

(Skolverket, 2010 s 7)

Livslångt lärande Språk och lärande

Språket en förutsättning för lärande

”Barn med utländsk bakgrund

som utvecklar sitt modersmål

får bättre möjligheter att lära

sig svenska och även utveckla

kunskaper inom andra

områden. Av skollagen

framgår att förskolan ska

medverka till att barn med

annat modersmål än svenska

får möjlighet att utveckla både

det svenska språket och sitt

modersmål.”

(Skolverket, 2010 s 7)

Skolverket 2013

Skilda förutsättningar

”Varje förskola är

unik i sin

sammansättning av

vuxna och barn, och

därför är det viktigt

att varje arbetslag

arbetar utifrån sina

särskilda

förutsättningar”

(Skolverket 2013 s 5)

Centrala begrepp

Flerspråkiga förskolor

Modersmål

Andraspråk

Språkande

”Flerspråkiga förskolor”

Förskolan som institution är flerspråkig med en tydlig två- eller trespråkig profil.

Förskolan är svenskspråkig på institutionell nivå men flerspråkig på individnivå där viss personal är flerspråkig och använder fler än ett språk i kommunikation med de barn med vilka de delar språk.

Förskolan är svenskspråkig på institutionell nivå men flerspråkig på individnivå där några eller alla barn talar förutom svenska ett annat modersmål, medan personalen enbart talar svenska.

(Skolverket, 2013 s 8)

Modersmål

Skolverket 2013

Modersmål → Svenska

Hemspråk → Modersmål

Modersmål eller ”Fadersmål”?

Modersmål eller Förstaspråk?

Andraspråk och språkande

Andraspråk

ett eget ämne (1995)

svenska som

andraspråk

Andraspråk

ett språk som man lär

efter sitt modersmål

Språkande:

individer som i

interaktion skapar

mening och formar

kunskap och

erfarenhet genom ett

eller flera språk

(Swain, 2006; Linell, 2011)

Föreställningar och uppfattningar

”Flerspråkiga barn är de som talar ett annat modersmål än svenska”

”Det är lätt för förskolebarn att lära sig två eller flera språk”

”Ett välutvecklat modersmål är vägen till en bra svenska”

”Det är svårt för barn med invandrarbakgrund att lära sig svenska”

”Flerspråkighet leder till flerkulturell identitet” (Skolverket, 2013)

”Kulturell mångfald” och

”Social och kulturell mötesplats”

I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa.

(Skolverket, 2010 s 6)

Förskolan och hemmet

Tamburen är en plats

för utbyte av

information där olika

språk bildar ett

flerspråkigt mönster

med barnet i fokus för

de vuxnas samtalande

(Björk-Willén, 2014)

Modersmålsstöd i förskolan

” Det har konstaterats att det bästa sättet att organisera tiden barnet är tillsammans med modersmålspedagogen är att integrera den i förskolans vardagliga aktiviteter.”

”Att skapa språkliga kontaktytor fordrar planering och samarbete mellan modersmålspedagogen och förskolans personal.”

(Skolverket, 2013 s. 50 och 52)

Skolverket, 2013

Tillfälle, Tillit, Tålamod och Talutrymme

”Ett språkligt lärande

blir bäst genom att

språket används i

meningsfulla

sammanhang i

vardagen” (Skolverket, 2013 s 64).

Tack för uppmärksamheten!

Referenslista

Björk-Willén, Polly (2007). Participation in multilingual preschool play: Shadowing and crossing as interactional resources. Journal of

Pragmatics 39, 2133-2158.

Björk-Willén, Polly (2014). Föräldrasamverkan i förskolan ur ett språkligt mångfaldsperspektiv. I I. Tallberg Broman & O. Sernhede,

Segregation, utbildning och ovanliga läroprocesser, (s. x-x). Stockholm: Liber.

Bruce, Barbro, (2009/2014). Språkutveckling på olika villkor. I Sandberg, A. (red), Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund:

Studentlitteratur..

Cekaite, Asta & Björk-Willén, Polly (2012) Peer group interactions in multilingual educational settings: Co-constructing social order and

norms for language use. International Journal of Bilingualism 17: 2, 174-188

Cromdal, Jakob (2001). Can I be with?: Negotiating play entry in a bilingual school. Journal of Pragmatics, 33: 515-543.

Cromdal, Jakob (2002). “Tvåspråkigt samspel”. Språkvård, 1/2002, 4–9.

Gjems, Liv (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Häll, Linda (2013). Kommunikativ mångfald i förskolebarns lek. I P. Björk-Willén; S. Gruber & T. Puskás , Nationell förskola med

mångkulturellt uppdrag. Stockholm: Liber

Linell, Per (2011). Språkande: samtal, språk och grammatik. Linköping: Linköpings universitet.

Rampton, Ben (1995). Crossing: Language and ethnicity among adolescents. New York: Longman publishing

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Ftitzes

Skolverket (2013). Flera språk i förskolan – teori och praktik. Stockholm: Fritzes

Strömqvist, Sven (1984). Make believe through words. A linguistic study of children's play with doll's house. Gothenburg Monographs in

Linguistics 4, Göteborg: University of Göteborg.

Swain, Merrill (1977). Bilingualism, monolingualism and code acquisition.I W. Mackey & T. Andersson (red.), Bilingualism in Early

Childhood. Rowley, MA: Newbury House.

Tannen, Deborah (1989). Talking voices. Repetition, dialogue, and imagery in conversational discourse. Cambridge: Cambridge University

Press.