Click here to load reader

Förskolan fl 2 förskolan flerspråkighet som resurs 2

  • View
    6

  • Download
    1

Embed Size (px)

Text of Förskolan fl 2 förskolan flerspråkighet som resurs 2

Mlmedvetenhet, tydliga frvntningar och tankestruktur. Ge eleverna redskap att lyckas!

www.coachamig.nu

Har jag ett klassrum fr alla?

Lite olika bilder som representerar min utveckling som lrare sista ren. Min bestmdhet kring att bli en professionell lrare. En lrare som slutade lite p magknslan och bestmde sig fr att kunna svara p frgan varfr. Varfr gr jag som jag gr? Varfr bedmer jag eleverna som jag gr?

Hur ska jag gra fr att alla elever i mitt klassrum ska ha en chans att lyckas i skolan? Helst ska det ju vara lite roligt p vgen

Malin Carlsson, Lindblomskolan Hultsfredhttp://blogg.hultsfred.se/malinspplugg/[email protected]

@MalinCarlsson4

Jag heter allts Malin Carlsson och jobbar p Lindblomskolan i Hultsfred. Jag r klasslrare i en 1:a just nu. Jag r FL och s driver jag min blogg malins Pplugg. PP fr att jag jobbar mycket kring vra pedagogiska planeringar och frsker tydliggra ml, kunskapskrav och frmgor s mycket jag bara kan fr eleverna ibland fr kollegor och frhoppningsvis ocks fr frldrarna.

2

Kursledare i Hultsfreds kommun.

F igng kollegialt lrande avseende nyanlndas lrande. Bidra till frdjupning och fokus kring sprk- och kunskapsutvecklande arbete i FL-gruppen. SKUA frdjupat och implementerat frhllningsstt p alla enheter. Introducera nya medarbetare.Med FL: utveckla undervisning i samarbete med studiehandledare.

Mitt uppdrag frutom lraren

Nu r jag hr fr att prata kring sprk och kunskapsutvecklande arbete. Hur jag jobbar och annat som jag lst

Klla: Nationellt centrum fr andrasprk.

Det har ju nmligen visat sig att svenska skolor och frskolor inte r s bra p det hr. Drav vr kommuns satsning och NC:s viktiga arbete. 4

Vad r SKUA?Utveckla mneskunskaper utveckla mnesspecifikt sprk.Att planera fr sprkutvecklande mnesundervisning. Bygga vidare p elevernas frkunskaper. Att planera fr interaktion och grupparbeten. Aktiviteter dr eleverna lr av och med varandra. Introducera och teranvnda expertord.

Men vad innebr d sprk och kunskapsutvecklande arbete? Vi personal p skolan har tidigare jobbat och lst Gibbons. Strk sprket strk lrandet. Den sista tiden har jag ocks lst Anna Kayas bok, hon jobbar/jobbade p NC, och tycker att den r mycket bra och lttlst Hon bjar varje kapitel med en dagboksanteckning frn sin tid som lrare nr hon jobbade med nyanlnda och utdrag dr hon sg en svrighet och inte visste hur hon skulle mta sina elever p bsta stt. Jag har valt ut hennes kapitel om SKUA och plockat delar av det. I hennes bok drar hon mnga kopplingar till Gibbons arbetsstt och anvnder dem i mnga delar. Men hon kopplar s klart ocks till andra forskare

Anna Kaya skriver i sin bok om sitt arbete med nyanlnda elever. Hr r rubrikerna ur hennes bok kring SKUA. Delar som hon tnker r viktiga att f med i det sprkutvecklande arbetet.

1. t.ex. att eleverna fr interagera med varandra i mindre grupper och anvnda vardagssprk fr att frhandla om mnessprk kan innebra att elever utvecklar sina mneskunskaper parallellt med att utveckla ett mnesspecifikt sprk. 2. Jag behver fundera p vad jag vill att eleverna ska frst och vilken kunskap jag vill att de ska utveckla. Vilka frmgor r det eleverna behver va p i undervisningen, vilka aktiviteter och uppgifter som ger eleverna mjlighet att va p detta. 3. Frn det konkreta till det abstrakta. 4. Oavsett vilket mne jag undervisar i mste jag planera min undervisning s att eleverna fr interagera med varandra och va p att samtala, jmfra, diskutera, resonera m.m.5. Anvnda eleverna som lrresurser fr varandra. Svrigheten r att se till att de elever som kommit lngst blir utmanade och inte bara fr agera som hjlplrare. Att anvnda modersmlet som en resurs. 6. Skriva ordlistor som expertord som sedan anvnds och undervisas kring. Sprkliga vningar kring dessa ord.

Jag kommer att terkomma till dessa delar under frmiddagen. Hur jag jobbar med dessa i mitt klassrum. 5

Aktivitet2 och 2. Person A och person B.Person A blundar.Person B frklarar bilden p engelska fr person A. Person A: Blunda nu!

Men nu ska ni f aktivera er lite! 6

Person B frklarar bilden p engelska fr person A.7

Hur kndes det? Hur gjorde du?

Person B frklarar bilden p engelska fr person A.8

Skulle man d krva att ni anvnde mnesspecifika begrepp. S hade det blivit svrt Det hnder skert i olika delar av skolan iaf9

Vi kanske inte klarar det p vrt eget modersml utan trning.

META Med kollegor-

Lgga in frgor som- hur kunde jag ha stttat FRE aktiviteten?Under Aktiviteten?

Hr studsar Anna in Annas: Utveckla mneskunskaper interagera med varandra i mindre grupper. Utveckla vardagssprk och skolsprk. Frsta delen som hon skriver om i sin bokAnna skriver: 1. t.ex. att eleverna fr interagera med varandra i mindre grupper och anvnda vardagssprk fr att frhandla om mnessprk kan innebra att elever utvecklar sina mneskunskaper parallellt med att utveckla ett mnesspecifikt sprk.

10

Det r genom sprket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lrt oss svl som vad vi inte har frsttt och kanske behver std fr att komma vidare med. Med vilken kvalitet vra sprkliga frmgor utvecklas avgr hur vl vi kan anpassa oss till olika situationer och mta olika krav. P s stt kan vrt sprk pverka vra vgval och hur vl vi lyckas i utbildning, arbetsliv och samhllsliv.

F syn p sprket sid 11 (Skolverket)

Sprket r ju ett s viktigt redskap fr oss. Hur vi kommer att lyckas som medmnniskor i samhllet kanske till och med?

11

Stttning (eng. scaffolding)

Ett stt fr att underltta fr elever r det som kallas Stttning eller scaffolding av olika slag. Hur kan vi hjlp eleverna kring det hr viktiga sprkliga arbetet bl.a.?

Vi kommer ha mycket svrt att klara att ha tillrckligt mycket studiehandledning och modersmlsstd p vr skola. Hur gr vi d?

Att anvnda flersprkighet som en resurs r s klart en form av stttning fr vra flersprkiga elever. Som jag kommer terkomma till men vi kan ocks sttta p andra stt

12

Vad r stttning?Stttning r en tillfllig hjlp som lraren ger eleverna fr att de s smningom ska kunna utfra samma uppgift utan hjlp.

Det r lrarens uppgift att hitta stimulerande och effektiva stt att lra ut och genom att kritiskt granska hur sprket anvnds i klassrummet hjlpa inte bara andrasprkselever utan ven mnga elever med svenska som modersml. Gibbons

Gibbons skriver: Det har allts visat sig inte bara vara bra fr flersprkiga elever utan ocks fr elever med svenska som modersml.

13

Om man inte vet var man ska r det ingen id att skynda sig. Man vet nd inte nr man kommer fram. Nalle Puh

Men jag tror ocks p att det r viktigt fr motivationen bl.a. att veta vart man ska och r p vg. Jag tnkte bara kort dra vad jag har att rtta mig efter. Vi tittar bara p svenska mnet nu14

Matris, progression - Lsa

Matris, progression Skriva. Bedmningsstdet bedmningsportalen.

Nr jag arbetar fram hur jag ska jobba fr att n ml mha pedagogiska planeringar r jag ocks noga med att gra matriser. Dr niv 1 r godknd niv och sista rutan r mer n godtagbara kunskaper kan man sga. Hur ska jag i min undervisning erbjuda ett klassrum fr alla? Jag mste frska mta alla elever p deras niv och utmana, leda lrandet mot det som jag tnker r en hgre niv. Har jag det klart fr mig kan jag lttare leda lrandet mot nsta niv som sagt.

Ocks ett stt fr mig att dokumentera elevernas utveckling och lrande. 16

4-rutan som stttning

Fr att sttta mina elever kring skrivandet s har jag gjort en tankestruktur. En struktur fr hur jag vill att eleverna ska tnka fr att lttare n mlen.

Det hr r berttelsen om 4-rutan och problemet med berttelseskrivning med rd trd. Grunden till mitt arbete och intresse fr stttning i undervisningen och ven genrepedagogiken. Det gav ett vldigt tydligt och snabbt resultat!! Vilket ville att jag vill jobba p liknande stt ven i andra mnen.

I den hr 4-rutan r det jag som str som huvudperson och stter p ett problem men jag ter kommer till det.

Genrepedagogiken en stttning.18

Cirkelmodellen

Genre pedagogikens tnk r uppbyggt delvis p ngot som kallas cirkelmodellen vilket innebr att man jobbar i 4 faser med eleverna. Lite kort

Frst bygger man upp kunskap tillsammans.

Sedan tittar man p modelltexter och funderar kring hur just den hr texten r uppbyggd. Letar likheter kring liknande texter och skillnader mot andra texter.

3:e fasen r att skriva tillsammans

Innan man slpper eleverna att skriva individuellt. 19

I min vardag kan det se ut s hr ungefr.

Hr r bde lite fas 1 och fas 2. Vi lser texter och i just berttelse-genren r det ju ofta inget helt nytt men dremot kanske inte alla tnkt p mnster som finns i berttelserna. Det vi fokuserar p nu d r ju inledning, problem lsning och slut. Efter som det r fokus s jobbar vi med det p mnga olika stt och nter verkligen in strukturen. Men vid ett annat tema kan vi t.ex. lgga till att siffran 3 ofta r terkommande i sagor. M.m.

Fas 1 och 2: Lser bcker och funderar ver inledning problem lsning och slut. Hur r sagor egentligen uppbyggda? 20

Modellsaga

4-rutan anvnder vi nu i skolan som en skiss fr tankarna men i brjan s skrev vi allt i rutorna. Men det r dr vi planerar vr saga som vi sedan skriver p datorn. Och frsker utveckla

Men hr ser ni en skiss som jag har gjort p tavlan. Vi har hr planerat en saga tillsammans och precis hr pratade vi om siffran 3 och kopplade det drfr ocks till vrt sagoskrivande. 21

Gemensam saga

Sedan skriver vi en gemensam saga. Jag skriver och eleverna sger vad jag ska skriva. Vi tnker hgt. Kanske blir det upprepande om jag hela tiden brjar med sen, sen , sen. Kan jag skriva p ngot annat stt?? Jttesvrt och jttenyttigt. 22

Tv och tv. Tar hjlp av varandra fr att hitta p. Men skriver p eget papper. P datorn ska man skriva med hela meningar. Utmaningen blir ocks att frska utveckla sin saga nr man skriver dr. Hitta p en mening till kring varje ruta. 23

Individuellt skrivande24

Medan den hr eleven har jobbat med att utveckla varje ruta i sin berttelse. 25

Dokumentation. Anvnda sitt bsta sprk.

Kan eleven skriva/bertta med rd trd? 26

Sekvensbilder

Som en frlngning p 4-rutan s har vi jobbat med sekvensbilder. Vi har jobbat med Flo som borstar tnderna och klr p sig m.m. Lgger dem rtt och stter ord p vad som gr.

Men ocks lite mer utmanande bilder dr eleverna varit uppdelade i grupper och har ftt lgga bilderna rtt, som de tnker, sedan skriva en liten mening kring varje bild. Sedan blanda runt bilderna och g till nsta grupps bilder Dr har ju den gruppen skrivit meningar till andra bilder och d fr man p den stationen titta p bilderna och lsa meningarna som skrivits och frska lgga bilderna som kompisarna tnkt att de ska vara. Det kan man utveckla med att den nya gruppen skriver till en mening till fr varje bild t.ex. ,27

Att utmanasModell av Mariani: De fyra zonerna inom undervisning och lrande.

Det ett barn idag kan gra med stttning , kan han eller hon gra p egen hand imorgon. Vygotsky

Mariani har sin 4-ruta och pratar om vikten av att barnen s ofta som mjligt ligger i utvecklingszonen. Utmaning fr oss lrare28

I mitt klassrum dr elevunderlaget ofta frndras, elever flyttar och kommer till kan vi inte lngre vnta in alla innan vi fortstter att jobba vidare. Jag frsker jobba i tv spr. Medan ngra fortfarande jobbar med 4-rutan som std s mste andra f g vidare i sin berttelseutveckling. Jag kallar det fr att jobba i tv spr. Det bygger dock nu i ettan p att jag uppfostrar mina elever till att frska hjlpas t/frga sin bnkkompis innan de kommer till mig. Jag r upptagen till dess de ser att jag r uppe p benen igen Nu har vi brjat f det att fungera ganska bra. Jag har ju ocks en assistens i klassen men hon hjlper frmst en elev.

Hr studsar Anna in. Hon skriver nmligen om vikten i att planera fr sprkutvecklande undervisning. Vad r det eleverna ska lra och frst? Vika frmgor behver eleverna va p i undervisningen? Det krvs lite mer planerning men r viktigt i det sprkutvecklande arbetet. Anna: Planera fr sprkutvecklande mnesundervisning. En del behver std fortfarande och vi planerar fr att stdet medan andra kan jobba vidare2. Jag behver fundera p vad jag vill att eleverna ska frst och vilken kunskap jag vill att de ska utveckla. Vilka frmgor r det eleverna behver va p i undervisningen, vilka aktiviteter och uppgifter som ger eleverna mjlighet att va p detta29

4-ruta till 8-ruta. Tankestruktur fr att visa p progressionen i berttelseskrivningen.

Fr att komma vidare i berttelseskrivandet s jobbar vi nmligen med ngot som jag kallar fr 8-rutan. Fr att utmana oss och skriva mer i vra berttelser s vill jag att eleverna beskriver mer i sina texter. Hr ser ni hur jag har frskt frtydliga fr eleverna hur jag menar. Det grna p 4-rutan r ocks grnt p 8-rutan som ni ser hr. Syftet r att eleverna ska skriva mer om huvudpersonen vad han eller hon har fr ml t.ex. Fr att frtydliga det s lste vi t.ex. boken ver bcken av Pija Lindenbaum. De har nmligen ett vldigt tydligt ml i den boken, att ta sig ver bcken! Men rkar ut fr tokiga problem. Men det gr ocks att lsa maxbcker ven hr. De har ocks en lngre inledning n bara en sida. 30

Flerproblemsmall. Tankestruktur fr att visa p progressionen i berttelseskrivningen.

Nsta steg i progressionen r att skriva om fler personer som rkar ut fr fler problem och nd hlla ihop den rda trden.

Vrt arbete kring att skriva berttelser har gjort att alla kan skriva berttelser med rd trd nu. Progressionen vidare r att ha flera problem med i berttelsen och att lsaren fr reda p hur alla problem lser sig. Progressionen ligger i att frst kunna med std av vuxen eller kompis ev ngon mall till att man sjlv ska klara att skriva en narrativtext med tydlig handling.

Hr lser vi Kalle Ankas otursdag som modelltext. Han stter p en vldig massa problem

31

Jag kopplar ocks 4-rutan till lsfixarna och d kommer vi vl lite mer in p lsning men det hr liksom ihop lite. Nr vi har lst en bok gemensamt, i par eller s smningom enskilt s skriver vi bokrecensioner. Vilket ocks r en konst. Drfr tar jag hjlp av tankarna kring 4-rutan ven dr. Vi letar inledning och vi letar problem. Men vi avsljar inte lsning och slut fr d fr man lsa sjlv.

Lsfixaren Cowboyen ska hjlpa oss att sammanfatta boken och d kan man absolut ha 4-rutans struktur till hjlp. Vad hnde i inledningen? Vad var problemet, hur lste det sig och hur slutade berttelsen? Nr jag annars bara frgar vad boken handlade om jag ganska kortfattade svar och oftast bara ngot frn slutet.

terbertta mha 4-rutan!

. 32

Lsfixarna Lsfrstelsestrategier.

Fre, under och efter lsning!

Det finns ju lite andra lsfixare som ska hjlpa eleverna att frst vad de lser. Reportern r svr och vi jobbar en hel del med att stlla frgor p text. Det r lttare att svara p frgor n att hitta p dem sjlva33

Aktivitet: Frga Uteslut.Vlj en bildStll frgor som kan besvaras med ja och nej.Inga frgor om bildens lge. Max 5 - 6 frgor.

(Aktiviteten kan anpassas sprkligt med olika grad av stttning.)

P tal om reportern s kan det hr med att stlla frgor behva trnas. Dags fr aktivitet!!

34

Vad trnar vi?

Beskriva, frga, jmfra

Geometriska former, trafikskyltarnas betydelse, frger, mnster.

PAUS!?35

r det bra att anvnda flera sprk samtidigt? Vad sger forskning?http://www.lararkanalen.se/lararmotet-flersprakighet-som-en-resurs

Filmen handlar om hela skolan frn frskolan till gy. Hon nmner frldrarna som resurs vilket jag vet att ngra av er i frskolan anvnder.

Infr studiegdagen s tittade ni p David 4 r frn Norsborg. Han pratade mnga olika sprk och utvecklade alla samtidigt r det bra? Vad sger forskning Filmen!!

Flersprkighet som resurs en stttning!36

Flersprkighet som resursMyt 1: Hr pratar vi bara svenska.Myt 2: Alla ska frst allt som sgs.Myt 3: Barn blir frvirrade av flera sprk samtidigtMyt 4: De kan inte s mycket p frsta sprket s det r ingen id

Vad tnker vi kring flersprkighet som resurs? Hur gr man fler-sprkighet till en resurs i vra verksamheter?

37

I mitt klassrum kan det se ut s hr

Hr jobbar en kille i klassen med albanska som modersml med expertorden kring vrt arbete med att flytta i vrlden. Vrldsdelarna och vderstrecken skriver han och lgger p rtt stlle.

Nr han skriver dagbok skriver han ocks ngon mening p albanska. 38

P tal om dagboksskrivande s har vi ocks den tergivande genren som vi jobbar med

Genrepedagogikens tnk r ju verkligen en slags stttning fr eleverna och i lroplanerna str det om olika genrer eller texttyper som jag som lrare ska ge eleverna. Vi har genreplanscher fr att komma ihg hur man ska tnka kring de olika genrerna som jag vill att eleverna skriver.

Stta ord p vad vi gr! Det kan handla om vad barnen gjort i helgen. Men ocks39

Att stta ord p vad vi gr. Om det r ett skogsbesk eller ett studiebesk i kyrkan och moskn. Vi anvnder tidsord och skriver meningar/berttar Vi hittade en larv, vi letade efter svampar vi sg skivlingar, taggsvampar. Vi anvnde luppar m.m. Vilka viktiga ord behver vi kunna, hur fyller man meningarna dr emellan?

Anna skriver i den hr delen om vikten att jobba

3. Frn det konkreta till det abstrakta. Att uppleva fr att komma ihg40

Vi har redan tittat p ngra genreplanscher och hr r allts ytterligare en Men jag visar bara upp den fr er frstelse fr nsta bild41

Frstrka skolsprket p modersmlet.

Jag har tv sorters flersprkiga elever som behver anvnda modersmlet p olika stt i mitt klassrum tnker jag

Den frsta eleven som behver ha arabiskan som std fr att ta till sig, frst och kunna utveckla sin svenska som ni fick hra tidigare.

S har jag en annan elev som lrt sig svenska mycket fort och bra men behver trna och fortstta utveckla sin albanska s att han utvecklar ett skolsprk ven p albanska som han annars bara anvnder hemma och p modesmlslektionen 40 min i veckan.

Att jmfra med studiehandledningen Det blir som tv olika sorters studiestd Jag och Dinore behver jobba tillsammans fr att han ska utveckla sitt modersml. Det r svrt fr Dinore att hinna med allt p sin lektion och eftersom han bde lser och skriver lite p albanska blir det inte jttesvrt fr mig att i undervisningen i mitt klassrum erbjuda att han ocks uttrycker sig p albanska. Med Dinores stttning lite d och d, speciellt kring ett nytt tema med nya expertord s lser vi det sen.

Gldjen i gonen d han lr sina kamrater lite albanska r fantastisk!!42

Flersprkighet p Dirigentens frskola

Nu har det varit mycket skola Hur jag jobbar i skolan vilket gr att ni utifrn er profession fr gra om till era verksamheter. Liksom jag, det jag ser och hr och lr mste jag iaf gra om s att det passar mina elever och min undervisning.

Men hr kommer ett litet klipp frn en frskola som jobbar mycket kring stttning kring flersprkigheten.

Anna skriver: 5. Anvnda eleverna som lrresurser fr varandra. Svrigheten r att se till att de elever som kommit lngst blir utmanade och inte bara fr agera som hjlplrare. Att anvnda modersmlet som en resurs.

43

Hur lr man sig ett nytt sprk?

Kan man prata sig till ett nytt sprk? Hur lr man sig ett nytt sprk bst? Man kanske frgar sig- om det r mjligt- att prata sig till ett nytt sprk!Enligt Inger Lindberg som r professor vid Gteborgs Universitet och forskar bla kring sociokulturella perspektiv p andrasprksinlrning och andrasprksundervisning, s r det mjligt. Forskning visar p att just samtal spelar en central roll fr sprkutveckling. Det kanske inte r s frmmande med tanke p Vygotskij som menar att barns utveckling sker i samspel med omgivningen dr sprk och tnkande har en central roll

44

Frmgorna

I vr lroplan har vi 5 stora frmgor som jag ska bedma eleverna utifrn. Det r frmgorna som bedms!! Hr har sprket en viktig roll det str nmligen inte att det mste vara skriftligt eller p ett speciellt sprk.

Jag bedmer ju eleverna i hur de kan beskriva och jmfra. Vilka begrepp de kan anvnda i rtt sammanhang. Om de kan ska egen kunskap och fundera ver rimlighet. D mste eleverna vara medvetna om att det r det jag bedmer. De mste visa sina kunskaper fr mig.

Argumentera

Resonera: det sprkliga i att fra resonemang:sambandsord fr resonemangskedjor: det leder till, eftersom, drfr att. problematisera: ena sidan .... andra sidan. konkretisera mha exempel: srskilt, exempelvis, i synnerhet. Konsekvensbeskrivningar: p grund av, kan leda till

Jmfra

Samtala, tala lyssna

Frklara

45

Vilka sprkliga frmgor/uttrycksformer/frdigheter behver barn i frskolans verksamhet?

Eleverna mste fr undervisning och trning i hur man uttrycker sina kunskaper... Vi pratar om vilka sprkliga frmgor och frdigheter som barnen behver fr att lyckas i skolan.

Vilka sprkliga frmgor/uttrycksformer/frdigheter behver barnen i frskolans verksamhet?

Beskriva och jmfra, sortera, motivera, frklara,

Anna skriver:4. Oavsett vilket mne jag undervisar i mste jag planera min undervisning s att eleverna fr interagera med varandra och va p att samtala, jmfra, diskutera, resonera m.m.

Ni ska f prova lite46

Frklara

Vi trnar bl.a. p att frklara fr varandra Frklara expert ord: en frklarar och en fyller i ett korsord Hur ska man tnka nr man stller upp?

Frga, frga byt:

Eleverna har var sitt kort. P ena sidan str det ett expertord. P andra sidan en frklaring. Eleverna gr runt i klassrummet och high fivar med en kamrat. Man sger ordet och kompisen frklarar och tvrt om. S byter man kort och gr vidare.

47

Jmfra

Grupparbeten kring att jmfra. Hr var det tidslinje. 100 r bakt i tiden. Bilder p mnniskor, klder frn olika r-tionden. Resonera i grupp och lgga rtt.

Jmfra likheter och skillnader utifrn vra studiebesk och kunskaper

Varfr r det bttre att vlja vilken skriftlig rknemetod vid olika tillfllen? 48

Aktivitet beskriva:Turas om och tnk p en av figurerna.Beskriv = ge ledtrdar. Lagom svra

Frsk anvnda mnesspecifika ord ssom: VinklarSidorHrn

Nu ska ni f prova p att beskriva fr varandra. 49

mnesspecifika begrepp att anvnda: vinkel, hrn, sidor.50

Beskriva

Klassrumsexempel p hur vi jobbar kring frmgorna.

Hr ska eleverna beskriva de geometriska objekten fr varandra och jag vill att de anvnder expertorden:

HrnSidorVinkel rt, trubbig, spetsig.

Bilden r frn ett r tillbaka i tiden ungefr. Skulle jag gra det nu s skulle expertorden nu ocks finnas p arabiska och albanska som r de sprk som jag har i mitt klassrum nu frutom svenska. Kanske som en QR-kod, nu efter jag varit p besk p en av frskolorna hr i kommunen, speciellt p arabiska d mina elever med arabiska som modersml inte kan lsa p sitt modersml. ;-)

Anna skriver: 6. Skriva ordlistor som expertord som sedan anvnds och undervisas kring. Sprkliga vningar kring dessa ord.

51

TIPS, flersprkighet: UR:

Tema modersml CromeBiblioteket!QR-koder IT-inspiratrer.

Flersprkiga resurser! Sm filmer, tema modersml. 52

Eftermiddagens uppgiftOne shot video:

Hr har jag beskrivit hur jag jobbar stttande kring att skriva terberttande texter som en uppgift i min kursledarutbildning. 53

One shot videoFundera kring ett tema eller en lrmilj.Vilken sprklig stttning/aktiviteter kan man gra kring temat eller lrmiljn?Planera fr temat: rita, skriv, klipp och klistra (anvnd fantasin) fr att kunna visa hur ni har tnkt i en one shot video.

Stttning fre, under, efter?Syfte, ml?Utmaningar?

Jag tnker mig att det kan vara kring ett sago-tema, eller ut i naturen, eller kring matsituationen, pkldning osv. 54

MetareflektionVad tar du med dig frn eftermiddagen? www.socrative.com