Flerspråkighet och lärande

• Vad behöver man som skolledare veta om elever som är flerspråkiga?

• Aktuell forskning kring området flerspråkighet och lärande

• Hur kan du tillsammans med dina medarbetare utveckla den egna organisationens möjligheter att stödja flerspråkiga elevers kunskapsutveckling?

Skolinspektion 2010:16 - Resultaten i korthet

• Skolpersonal saknar ofta kunskap om barnens erfarenheter, behov, och intressen samt språkliga och kunskapsmässiga nivå.

• Undervisningen och olika aktiviteter utformas alltför sällan utifrån ett flerspråkigt eller interkulturellt perspektiv.

• Det råder oklarheter om ämnet svenska som andraspråk på många håll.

• Modersmålsundervisningen i skolan lever ofta ett eget liv utan samband eller samverkan med övrig undervisning.

Definitioner

• Modersmål - hemspråk

• Andraspråk

• Främmande språk

Deltar i modersmålsstöd eller modersmålsundervisning

2011/2012

Förskola 444

F-klass 305

Åk 1 310

Åk 2 275

Åk 3 249

Åk 4 246

Åk 5 233

Åk 6 202

Åk 7 187

Åk 8 198

Åk 9 179

Grundskola totalt 2079

Gymnasieskola totalt 696

Totalt 3524

Språklig kompetens

• Organisatorisk kompetens

• Pragmatisk och strategisk kompetens

Det talade språket

Vad är svårt i det svenska uttalet?

Talet måste automatiseras

Svenska Nederländska Tyska Isländska Engelska Ungerska Finska Franska Serbiska/bosniska/kroatiska Polska, ryska tjeckiska Grekiska, turkiska Portugisiska, thailändska Spanska Arabiska, punjabi, pashto Japanska Kinesiska, hindi, persiska

Bannert avståndstabell 2004

Grammatik

Vad är svårt i svensk grammatik?

Svenska Den gamle mannen såg Ivans hus. Arabiska Såg mannen den gamle hus Ivans. Engelska Den gammal man såg Ivans hus. Tyska Den gamle man såg Ivans hus. Franska Den gammal man såg det hus åt Ivan Grekiska Den gamling såg det hus åt Ivan. Persiska Man gammal hus Ivans såg. Ryska Gammal man såg hus Ivans. Spanska Den man gammal såg det hus åt Ivan. Turkiska Gammal man Ivans huset hans såg. Serbiska Gammal man har sett Ivans hus.

Ordförråd

Basordförråd

ca. 8 000 – 12 000 ord

Utökat ordförråd,

ca. 3 000 nya ord / år

Aktivt ordförråd

Passivt ordförråd

Språkliga konsekvenser i matematik

Ett arv ska delas lika mellan tre

arvingar. En av arvingarna skänker sin tredjedel till sina fyra barn, så att var och en får lika mycket. Hur stor del får varje barn?

Elevernas funderingar

Jag förstår texten. Det är ju bara en arving. Dom skänker bara till en. Dom snackar bara om en arving. Kan inte räkna.

Hur vet man hur mycket en arv är. Hur

får man fram siffrorna. Jag vet inte.

Det här var svårt. Det är ju bara bokstäver. Inga siffror ju. Inget att räkna med. Okey det är 100. Okey 33 får man räkna. 33 delat i fyra och det blir 11 nånting. Vad är skänker?

Språkspecifikt exempel - partikelverb

GÅ gå över gå ut på gå efter gå bort gå med på gå bra HÅLLA hålla hus / hålla till hålla med

LÄGGA lägga ut lägga sig i lägga ner KOMMA komma på komma överens komma över KÄNNA känna på sig känna till

Semantik - språket i praktiken

Djup förståelse av de ord och begrepp som beskriver olika fenomen i samhället

Pragmatik

Social och kulturell kompetens

Få språket att fungera i verkligheten

Idiomatiska uttryck

Någon har lagt rabarber på min cykel.

Hur står det till?

Nu är det bra!

Det är inget att elda upp sig för!

På tal om…

Igår sprang jag på min moster på stan.

Sist men inte minst.

Läsa mellan raderna

Sara skulle gå på kalas.

Hon undrade om Elin skulle gilla en Tintin-bok. Hon skakade på spargrisen. Den gav inte ett ljud ifrån sig

Hur gammal är Elin?

Hur vet vi det?

Vad vet vi om Saras ekonomi?

Hur vet vi det?

Diskutera

Vilken svensk kulturkompetens behövs för att förstå texten?

Emma visste att hennes och Jonas semesterresa till New York skulle bli dyr, men de hade ju alltid moster Kerstin i Karlstad. Emma gick in på Internet, fick fram Eniro och tryckte på Privata sidor.

• Varför går Emma in på Internet?

• Varför vill Emma ha kontakt med Kerstin?

• Vad får vi reda på om Kerstin?

Vit

Kan du förklara ordet vit/vitt för den som sitter bredvid?

Vitt vin

Vit vecka

Vit sparris

Vit peppar

Vit sås

Vit fläck

Vit jul

Vit månadslön

Vitt pulver

Vitt bröd

Vita gäss

Vita lögner

Vita bönor

Vit saxofonist

Vit makt

Det går inte att ta ett ord i taget…

Blotta tanken

Blotta ögat

Blotta existensen

Blotta förskräckelsen

Blotta närvaron

VILKA ORD BILDAR EN FRAS?

1.osedvanligt 2.väl 3. bedövande 4. omåttligt 5. strängt 6. okristligt 7. strikt 8. hårt 9. barnsligt 10. komplett 11. hett 12. mördande

a. förtjust b. vacker c. tidigt d. tråkigt e. korkad f. eftertraktad g. vetenskaplig h. religiös i. sminkad j. rik k. galen l. bibehållen

Ett rätt, eller…

Osedvanligt korkad Väl bibehållen Bedövande vacker Omåttligt rik Strängt religiös Okristligt tidigt Strikt vetenskaplig Hårt sminkad Barnsligt förtjust Komplett galen Hett eftertraktad Mördande tråkig

Lexikala fraser

Dra en slutsats

Dra en suck

Hålla tal

Fatta misstankar

Ställa krav

Sätta värde på

Det tar tid att lära sig ett språk!

Ankomstålder Inlärningstid

• 5-7 år 3-8 år

• 8-11 år 2-5 år

• 12-15 år 6-8 år (Thomas och Collier)

Vardagsrelaterat språk

Kunskapsrelaterat språk (Cummins)

Strategier under tiden- interimspråk

Förenklingar

Överanvändning

Helfraser

Övergeneraliseringar

Omskrivningar

Nybildning

Undvikande

Överföring från modersmålet

Kroppsspråk (endast vid tal)

Hjälpsökande

Risktagare / riskundvikare

Mamma båt

Ja nej baka mer

Jag ska gå till Turkiet i sommar

Snipp snapp slut så var sagan slut

Här får inte vara några flickor bara pojkor

Bilen rumpa

Jag klippat har mina hår

Var är mina fotvantar?

Exempel på interimspråksstrategier

Jag knacka på alla klassrummar Jag vill ha mina vantor Hon är små Jag var på bröllop på Danimark Kan jag gå i toaletten? Han kan klockan inte Varför du inte har ätit? Jag vill går ut inte Jag vann dig Ska vi leka? Vad är klockan? Jag vet inte Det var en gång

Komma min mamma? Du fröken torsdag? Där var vi hänger våra kläder Jag ska glada dej Jag kan rita mitt namn Kan du öppna lampan? Lås mina skor Doktorn gjorde spruta på min pappa Hon är sist syskon

Språk och kunskap utvecklas parallellt!

• Andraspråksinlärningen behöver gå hand i hand med kunskaps-inhämtningen.

• Målet för all ämnesundervisning måste vara att integrera språk och innehåll så att språk utvecklas samtidigt med ämneskunskaperna

Holmegaard & Wikström (2004)

Skolstarten - en ny språklig värld

• Många barn saknar social erfarenhet av det språk som används i skolan - det kunskapsrelaterade språket.

• Språket används i alla ämnen

vilket gör att eleverna bedöms utifrån sina språkliga färdigheter.

• Fokus i skolan är oftast på ämnesinnehållet och inte på hur språket bygger upp innehållet.

Schleppegrell, 2004

Språket i skolans ämnen

Historia Religion Geografi Samhällskunskap Biologi Kemi Fysik Teknik Matematik Slöjd Idrott Hemkunskap Musik

Arbete med olika texter i skolan

Det var en gång tre häxor som var osams. En var elak, en var elaksnäll och den sista häxan var snäll. Den snälla och den elaka var arga på mellanhäxan så de förvandlade henne till en gris med vingar. Den elaka häxa rövade bort den snälla prinsessan Rosenknopp och skulle förvandla henne till en gris med vingar. Hon missade med sina trollstrålar så prinsessan blev inte förvandlad. Så smet prinsessan igen. Häxan fångade henne igen. Hon stängde in Rosenknopp i en grotta. Som vaktades av en drake. Men Den snälla häxan hade en vit katt för att hon är snell och katten luktade sig till Rosenknopp och den snella häxan kom för bi draken och redade Rosenknopp. Och förvandlade häxan till en potatis. SLUT på storien.

Fakta om nl Det har monarki Och det bor ca 15 miljoner meniskon I nederlendaren Huvuds Amsterdam Språk hollenska Mynt 1 euro= 100 sent Det är stor risk för översvemningar der för har man bygt vallar. De är jorda av lera sten och sand

Uppgift matematik

Rita lika många äpplen som päron. Dra ett streck mellan punkt A och B. Hur kan uppgifterna tolkas?

A

B

Språkutvecklande arbetssätt

• Kommunikativt och flerstämmigt arbete i smågrupper.

• Modersmålet som resurs • Höga förväntningar på

eleverna • Ge eleverna redskap och

strategier för att använda sitt eget språk i många olika sammanhang, undvik reproduktion

• Tematisk- eller ämnesinriktad undervisning

• Genreundervisning • Formativ bedömning

Rekommendationer

• Ha höga förväntningar och utmana de flerspråkiga eleverna i deras lärande.

• Förbättra kartläggningen i skolor av de flerspråkiga elevernas erfarenheter, kunskaper, språkliga förmågor och livsmiljö. Ta tillvara denna information för att utforma en undervisning som anpassas till eleverna och har anknytning till deras erfarenhetsvärld.

• Ha ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolor där språket sätts in i ett sammanhang som ger mening och förståelse.

• Skapa ett sammanhang, i skolornas undervisning, där språk- och kunskapsutveckling hänger ihop och arbetet med språkutveckling ingår i alla skolans ämnen i syfte att skapa mening och förståelse hos eleven.

Skolinspektion 2010:16

Rekommendationer fortsättning

• Utveckla undervisningen i svenska som andraspråk och även arbeta aktivt för att tydliggöra ämnets betydelse för elevernas möjlighet att lära sig förstå och använda det svenska språket.

• Se till att de elever i grundskolan som behöver det, får studiehandledning på modersmålet.

• Utveckla samverkan mellan modersmålslärare och övriga lärare så att modersmålsundervisningen får ett samband med undervisningen i övriga ämnen och blir en likvärdig del i elevens totala undervisning.

Skolinspektion 2010:16

Diskutera

• Hur är det att vara flerspråkig elev på din skola – möjligheter/problem?

• Vilken kunskap har personalen om flerspråkighet?

• Vad behöver ni arbeta vidare med på din skola när det gäller de flerspråkiga eleverna?