Download pdf - Tidningen Oasen nr 15

En tidning från Barnhemmet Oasen för dig som arbetar med socialt arbete

Utgåva 152011

PEACE4KidsPEACE4KidsPEACE4KidsART för grundskolan!-Ett program för att utveckla sociala,

emotionella och akademiska kompetenser

hos skolbarn.

Sara Salmon

Barnhemmet Oasen

20 ÅR

1991 - 2011

MENINGSFULL FRITID Hästar som en del av verksamheten

METOD FÖR FRAMTIDEN ART-metoden PEACE4Kids växer

Utbildning skapar framtidens ledare

VÄRDEGRUNDSTEG TILL

LEDARSKAP

FÖR SNART 20 ÅR SEDAN KOM MICKE TILL OASEN. IDAG HAR HAN FAST JOBB OCH EGNA DESIGNDRÖMMAR. FÖLJ HANS HISTORIA.

20 år senare:

Pånyttfödd Uppväxt

+

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1

w w w . o a s e n . c o m

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1


Vår socialtjänstlagstiftning är internationellt sett ambitiös. Redan i socialtjänstlagens inled-ningsparagraf omnämns demokrati, solidaritet, ekonomisk och social trygghet. I andra para-grafen betonas särskilt barnperspektivet. Vi har även en särskild lag - LVU – som gör det möjligt att skydda barn mot misshandlande el-ler eljest gravt olämpliga föräldrar.

Man skulle då kunna förvänta sig att någ-ra motsvarande ambitioner åtminstone del-vis skulle återfinnas i vår utlänningsstiftning. Dessa förhoppningar kommer emellertid på skam.

I 21 a § c LVU klargörs att pågående LVU-vård inte hindrar avvisning eller utvisning. Denna diskreta formulering innebär både i teori och praktik följande. Om ett barn har beretts LVU-vård på grund av gravt olämpliga föräld-rar, är det inget som hindrar att barnet avvisas eller utvisas tillsammans med föräldarna. Nå-got krav på att de behov som föranlett LVU-vården ändå skall tillgodoses uppställs inte i lagen, men diskuteras i lagens förarbeten. I verkligheten sker inte denna noggranna avväg-ning. I 5 kap 12 § utlänningslagen anges att

LEDARSKAP FÖR FRAMTIDEN

PÅNYTTFÖDD UPPVÄXT

GRUND SOM HÅLLER

ICART INTERNATIONELL KONFERENS

3.

6.

4.

8.

LEDARE/RUNE NENSÉN

Magnus Stalby utbildar ledare

Micke om livet före och efter Oasen

Värdegrundsarbete inom organisationen

MENINGSFULL FRITID7.Hästar i verksamhetens fritidsarbete

METOD SOM VÄXER6.ART-metoden PEACE4Kids börjar spridas

Årets ART-konferens hålls i Göteborg

tillfälligt uppehållstillstånd får beviljas den som är föremål för LVU-vård och i förarbetena anges att sådant uppehållstillstånd i princip skall beviljas. I verkligheten sker detta inte i den utsträckning som lagstiftaren kan antas ha förutsatt.

I kap 10 § utlänningslagen betonas barn-perspektivet på allmänt hållet sätt. I verklig-heten vet jag att detta barnperspektiv ofta på sin höjd omnämns i en enda kort, allmänt hål-len, mening. I 5 kap 6 § utlänningslagen anges att uppehållstillstånd kan beviljas om det finns synnerligen ömmande omständigheter. I verk-ligheten avvisas personer med de mest upp-rörande historier att vanligt folk har svårt att föreställa sig det. I verkligheten avvisas våld-tagna kvinnor och flickor till områden där FN:s flyktingkommissarie varnat för att de inte kan få skydd. Migrationsverket tillåts göra andra bedömningar än FN utan några som helst be-viskrav.

Vad skall göras för att komma tillrätta med detta? Några få enkla handgrepp skulle avsevärt förbättra läget. Lagarna behöver förtydligas - det som uttalas i förarbeten bör i centrala delar

Bo Hjort är VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit universitetslektor i socialrätt och socialkonsulent vid länsstyrelsen. Vill du ställa en fråga? E-posta till [email protected]ågeställaren anonymiseras i de fall frågan publiceras i tidningen.

Rune Nensén Styrelseordförande

Bo Hjort Juridisk expert

INNEHÅLL/NUMMER 15

7

4

PEACE4KidsPEACE4KidsPEACE4KidsART för grundskolan!

-Ett program för att utveckla sociala, emotionella och akademiska kompetenser hos skolbarn.

Sara Salmon

6

Oasen har under årens lopp varit involverad i ett antal flyktingärenden, varav flera har upp-märksammats i massmedia. Familjer med en tragisk historia som fått en möjlighet att un-der vistelsen hos oss läka sina själsliga sår och återfå ett visst framtidshopp. Vi har även hjälpt många juridiskt, när vanliga advokater flytt fäl-tet efter att rättshjälpen tagit slut.

Några få har fått stanna i Sverige, andra har avvisats. Så här i efterhand, är det svårt att se något mönster i myndigheternas ställnings-taganden åt det ena eller det andra hållet i ut-länningsärenden. Oasen är van vid att utreda och hantera svåra bedömningsfall när det gäl-ler tillämpning av socialtjänstlagstiftningen, exempelvis att ta ställning till huruvida en för-älder är en lämplig fostrare eller inte. Så gott som alltid blir det en rimlig utgång. Utgången i utlänningsärenden är däremot svår eller omöj-lig att förutsäga och kan en del fall till leda till mänskliga katastrofer.

För några veckor avvisades en psykiskt ut-

mattad mor och hennes 14 –åriga son. Polisens flyktinghandläggare hade lovat att det skulle ske diskret – civil polisbil, civilklädd polis. Vid ankomsten till Kosovo skulle FN:s barnorgani-sation UNHCR och någon frivillig organisation hjälpa till. Fanns det något namn, någon adress, något telefonnummer så att vi kunde förbereda mottagandet? Nej inte nu, men allt skall ordnas därnere, sades det. Vad hände? Tre polisbilar varav en vanlig, och fyra polismän, varav två i uniform, och en konstant skällande polishund anländer i gryningen. Kvinnan och pojken fråntas bryskt de mobiler och kontanter vi gett dem. Nere i Kosovo fanns inget som helst mot-tagande. De fick visserligen sedermera tillbaka pengar och mobiler men flera veckor efteråt har ingen hjälporganisation hört av sig.

Hade de inte fått kontanter av oss hade de fått sova i någon kall trappuppgång.

Upprörande? Javisst. Ovanligt? Nej, dess-värre inte alls. Det är därför vi gör oss hörda med jämna mellanrum.

återfinnas i själva lagtexten. Prövningsprocessen – både i Migrationsverket och migrationsdom-stolarna – måste tillföras större sakkunskap inom humaniora – psykologer, psykiater sociologer eller socionomer. Det krävs mer kunskap om människor och länder och mindre empatilös juridik.

83

Omslagsbild: iStockPhoto/Satu Knape

Vad håller migrationsmyndigheterna på med?

JURIDISK SPALT/BO HJORTSocialtjänstlagstiftning, utlänningslagstiftning och verkligheten

6

Framtid

2

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1


O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1


LEDARSKAP FÖR FRAMTIDEN

Tydlighet

Utvecklande

Inspirerande Framtid

Kompetens

Nyttig

Deltagare från Oasen beskriver med ett ord hur de upplever utbildningen

En ökad tillsyn från myndigheter tillsammans med större konkurrens ställer krav på ett mo-dernt flexibelt ledarskap.

Som ett led i att möta framtidens utmaning-ar och att skapa en samsyn kring ledarskapet på Oasen beslutade den högsta ledningen att genomföra ett större ledarutvecklingsprogram. Programmet är 14 månader långt och leds av Magnus Stalby och Sara Hillbom från Psykolog-partners. Båda med lång erfarenhet av ledarut-veckling inom privat och offentlig verksamhet.

Fokus på inlärningspsykologiProgrammet bygger på aktuell forskning kring ledarskap och organisationsutveckling. Tyngd-punkten ligger på inlärningspsykologiska mo-deller och teorier kring ledarskap. Programmet har flera olika delar. Basen i programmet är 7 heldagar med workshops kring olika teman. Inledningsvis sätts fokus på att definiera vilka beteenden som definierar ett funktionellt ledar-skap. Dag två fokuserar på att minska det egna

undvikandet som ledare och att fokusera när-varo och tydlighet. Den tredje dagen arbetade kursgruppen med skådespelare från Stockholm. Fokus låg hela dagen på kommunikation och olika typer av samtalssituationer.

Grupputveckling och konflikthanteringI slutet av januari 2011 genomfördes dag fyra och fem då deltagarna fick en upplevelse- baserad introduktion till grupputveckling, gruppdynamik och konflikthantering. Under

2011 kommer också en dag att ägnas åt föränd-ringsarbete och organisationsutveckling. Den sista dagen genomförs om drygt ett år då del-tagarna skall redovisa och examineras på sina projektarbeten. Förutom dessa workshops så träffas deltagarna i mindre grupper om 4 för in-dividuell coachning där fokus ligger på indivi-duell personlig utveckling. Upplevelsebaserade övningar, färdighetsträning och reflexion är hörn-

2000-talets arbetsplatser ställer höga krav på medarbetare och chefer. Verksamheter präglas av ständig förändring, ökad flexibilitet, tillgänglighet och samtidiga krav på personalen att hantera denna ökade press.

stenar i programmet.Slutligen är arbe-

tet i lärpar en viktig komponent. Alla deltagare i program-met är indelade i par. Syftet med detta är att ha en kollega med samma arbetsuppgifter men på en annan enhet. Reflexion, diskussion och utveck-ling står i fokus.

Resultat som hållerLedarutvecklingsprogram som bygger på in-lärningspsykologi blir mer och mer populära. Beteendefokus ger tydlighet och långvariga resultat. Forskningen visar också att vid im-plementering av evidensbaserade behandlings-program som SFS, ART, MI eller KBT så är ledarskapet mycket viktigt. Med ett tydligt ledarskap, en klar vision och fantastiska med-arbetare står Oasen ännu starkare att möta framtidens utmaningar.

Upplevelsebaserade övningar, färdighetsträning och reflexion är hörnstenar i programmet.

Text: Magnus StalbyBild: Garbis H. Sarafian

Magnus Stalby är Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut och arbetar på Psykologpartners.Magnus är även handledare för Oasens personal.

3

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1


O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1


Detta var 1993. Då var Micke en mellanstadie-kille och idag är han en vuxen man. Vi har träf-fat Micke nästan 20 år efter att han var på Oasen för att prata om uppväxten och om att komma ut på andra sidan. Micke berättar om varför han tror att föräldrarna drack och fortsatte med missbruket trots sina barn.

– Jag tror mycket handlar om att folk träffar fel sorts personer. Det är något som jag ser än idag. De du har omkring dig påverkar hur du är och vad du gör, säger Micke.

Han berättar vidare att hans mamma och pappa separerade när han var liten.

– De skilde sig och efter det började ett annat

liv, där vi barn fick flytta runt till olika famil-jehem, fortsätter Micke. Efter skilsmässan fort-satte mamma umgås med människor som drack och det gjorde att hon själv fortsatte dricka.

Micke berättar att det fanns andra vuxna som gick in i föräldrarollen för honom och hans sys-kon. Många var släktingar.

– Mormor och morfar var där för oss, menar Micke. Det är svårt att minnas allt när jag försö-ker tänka tillbaka, men min uppfattning är att vi sov hemma och åkte till mormor och morfar när vi hade vaknat. De försökte att tala med mamma och hindrade henne från att ta hem folk för att dricka. Det gjorde att mamma var borta hos an-

dra och drack under dagarna. Därför var vi så mycket hos morföräldrarna.

Trots mammans svåra alkoholism menar Micke att det fanns en vilja från mamman att försöka ta hand om barnen.

– Jag minns att mamma sa att det var vissa saker som vi barn alltid skulle ha, säger Micke. Sånt som rena kläder och mat i magen. Det skul-le liksom funka trots mammas sjukdom. Vi har aldrig heller levt i ett våldsamt hem eller blivit slagna, fortsätter Micke.

Att komma till OasenProblemen fortsatte under några år och Micke berättar att han och syskonen placerades i olika familjehem.

– Vi hamnade både på sommarhem och i olika stödfamiljer, säger Micke. Så fortsatte det under några år. Det var fram och tillbaka mel-lan olika ställen. Vi hamnade till sist i ett fa-miljehem och fick vi veta att vi bara skulle bo där tillfälligt. Där tog det stopp. Man kan säga att gränsen blev nådd. Jag och min yngre bror blev akutplacerade på ett akuthem i en mindre stad där vi bodde i två veckor. En dag talade de om för oss att vi nu skulle bli placerade på något slags barnhem. Detta var ju då Barnhem-met Oasen.

Micke berättar att varken han eller hans bror visste vad de skulle tro. En del av farhågorna kom från TV.

– När vi hörde ordet barnhem så kom vi bara att tänka på sådant man sett på TV, säger Micke.

Text: Jonas SandwallBild: iStockPhoto.com/Satu Knape

Pånyttfödd UppväxtMicke växte upp i en medelstor svensk stad. Han hade en mamma, pappa, en lillebror och en storasyster. Så långt verkar allt vara som i vilken familj som helst. Skillnaden var att Mickes mamma och pappa började missbruka alkohol. Redan när Micke och hans syskon var små var föräldrarnas drickande deras vardag. Efter många år i osäkerhet kom barnen till Barnhemmet Oasen.

”

4

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1


O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1


Det var inte så positiva saker och vi kände oss rädda.

Tankarna förändrades när syskonen kom till Oasen.

– Det var som att gräva från botten och upp-åt, uttrycker sig Micke. Man började inse vad det handlade om. Det var inte alls vad vi sett på TV och vi fick en helt ny syn på vad ett barn-hem var.

Alla tre syskon kom till Oasen men den äld-re systern blev inte långvarig.

– Min syster hade bara några månader kvar tills hon fyllde arton år. Efter det bestämde hon sig för att flytta ihop med sin kille, säger Micke. Där blev det mer familj direkt, hon skaffade barn och så. Jag och min bror bodde kvar på Oasen i ett år.

När Micke börjat berätta om tiden på Oasen så beskriver han det som en familj.

– Vi visste ju att det inte var vår biologiska familj men det kändes som att ha en familj, sä-ger Micke. Plötsligt fick man gå i skola, kunde skaffa kompisar och ha en fritid. Vi kunde göra saker som att åka cross, köpa en cykel och klä-der. Man fick gå på bio med personalen. Även om personalen inte var våra föräldrar så var de en familj för oss.

Micke och hans bror fick bo tillsammans i ett rum på Oasen. Strukturen i vardagen gjorde

att de nu kunde börja gå i skolan. Tidigare hade det mest blivit sporadiska dagar som syskonen varit i skolan. Men nu startade en reguljär skolgång. Skolan blev också en plats att skaffa nya vänner. Under den tiden säger Micke att han utvecklade en vilja att komma vidare.

– När man ska ta sig upp och komma vi-dare i livet så är viljan nyckeln, menar Micke. Jag tror att jag hade viljan att förändra mer i min vardag än kanske min bror och min syster

hade. De var mer typen som sa ”det tar vi tag i imorgon”. Jag tror man måste vilja ta tag i saker med en gång och inte skjuta på det.

FamiljehemmetEfter ett år på Oasen var det dags för bröderna att lämna och komma till ett familjehem.

– En tid innan vi skulle lämna Oasen så kom några som jobbade på Oasen och bör-jade förbereda oss på att det blivit dags att åka därifrån, säger Micke. De berättade att de hittat en familj till oss. Den familjen tog hand om barn som hade det kämpigt hemma och var vana vid det.

Micke berättar att familjen kom och hälsade på honom och hans bror på Oasen så de kunde lära känna varandra lite.

– Någon vecka senare åkte vi, säger Micke. Hos familjen stannade vi sedan i sju år. Vi hade det bra där. Det var ju samma visa igen med ny skola och nya kompisar, men det gick bra. Både jag och min bror hade faktiskt kompisar från första dagen efter vi kom till familjen.

Biologiska bandKontakten med sin biologiska pappa slutade re-dan innan Micke och hans syskon började flytta runt till olika familjehem. Mamman har de dä-remot haft sporadisk kontakt med under åren.

– Både under tiden på Oasen och när vi se-dan kom till familjehemmet var vi hemma hos mamma någon dag emellanåt, säger Micke. Mer än så var det inte. Hon var oftast inskriven på behandlingshem. En jul skulle vi åka hem och fira hos mamma. Hon blev så full att hon inte visste vad hon gjorde. Vi fick ringa våra styv-föräldrar och be dem hämta oss igen. Efter det hade vi bara telefonkontakt med henne.

Micke säger att han aldrig blivit riktigt arg på föräldrarna. Kanske beror det på att han var så liten när det började och att de aldrig fick chansen att träffas sedan och tala om det.

– Vi tyckte att hon fått så många chanser och man levde sitt eget liv i stället. Vi hann kanske aldrig bli riktigt arga. När vi kom till Oasen så var det som att vi började leva på nytt. Vi fick en pånyttfödd uppväxt där vi kunde börja om.

Även om Micke och hans syskon fick en ny-start så var det inte enkelt.

– Vissa dagar ville man inte stiga ur sängen, säger han. Visst har det varit tufft, men jag är stolt och nöjd över var jag befinner mig idag. Att jag kommit dit jag är idag beror på tre saker:

det första är Oasen, det andra är familjehemmet och det tredje är den egna viljan att komma vi-dare.

Trots att syskonen inte hade kontakt med sin pappa och att kontakten med mamman var knapp så gick de alla på föräldrarnas begravning när de gick bort:

– Mamma och pappa dog med något års mel-lanrum efter jag tagit studenten, säger Micke. Jag funderade på om jag skulle gå på begrav-ningarna eller inte. Det var ju tusen saker som man grunnade på. Men jag kom fram till att det ändå var min mamma och pappa och att det vore skönt att få lägga det bakom sig, så jag gick på bägge begravningarna. Det gjorde vi alla syskon och det kändes skönt.

Fast jobb och drömmar om designMicke säger att det familjehem de kom till ef-ter Oasen var det närmaste en vanlig familj han kommit och han bodde där tills han blev myn-dig. Han kom in på gymnasiet och gick en hant-verksteknisk linje.

– Jag har alltid varit intresserad av att skapa med händerna, konstaterar Micke. Jag gillar att skapa och form och design passar mig. Träslöj-den var man ju duktig i.

Det gick bra för Micke på gymnasiet. Under en period skulle man ha praktik ute på olika fö-retag och då såg Micke sin chans.

– När jag var på min praktikplats kände jag att ”nu satsar jag”, säger Micke. Jag var där i sex veckor och när jullovet närmade sig gick jag till chefen och frågade om det fanns jobb efter praktiken. Det visade sig att företaget tyckte att jag hade arbetat som vilken annan arbetare som helst och de gav mig mer arbete. Jag fick faktiskt full lön i efterhand för praktikperioden också trots att man egentligen inte skulle få be-talt för sin praktik. När studenten sedan närma-de sig, hörde företaget av sig till mig och erbjöd mig jobb. Fyra veckor innan studenten hade jag fast en fast anställning klar.

Under tio års tid har Micke arbetat på före-taget där han fick jobbet och trivs bra. Han har precis skaffat flickvän och tycker livet är bra. Drömmen är att någon gång starta eget, förkla-rar Micke.

– När läget blir rätt så ska jag starta upp, sä-ger Micke. Det kommer bli design och tillverk-ning där jag kan arbeta med mina egna händer.

En ny framtidMicke tänker tillbaka på hur hans liv kunde sett ut om han och hans syskon inte kommit till Oa-sen för snart 20 år sedan. Han är tyst en stund och säger sedan.

– Jag tror inte att jag hade haft det hälften så bra som jag har det idag om det inte var för Oasen. Genom Oasen fick jag viljan att bevisa att också jag kunde.

Pånyttfödd Uppväxt

Genom Oasen fick jag viljan att bevisa att också jag kunde.

Det var som att vi började leva på nytt. Vi fick en pånyttfödd uppväxt där vi kunde börja om.

”

”

Namnen i artikeln är fingerade av sekretesskäl.Personen på bilderna är en modell.

Barnhemmet Oasen

20 ÅR

1991 - 2011

5

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1


O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1



-Ett program för att utveckla sociala,


hos skolbarn.

Sara Salmon

Värdegrunden för ett HVB-hem är en tillgång för alla. Både för barn och familjer men även för medarbetarna inom den egna organisationen.

Samla medarbetarnas

värderingar

Ta fram organisationens

värderingar

Se till att sättet du agerar på

ska reflektera värdegrunden

Utforma värdeord/ledord

ART-metod som växerText: Jonas SandwallIllustrationer: Simon Jannerland

Text: Jonas SandwallBild: Garbis H. Sarafian

P E A C E 4 K i d s s p r i d e r s i g ö v e r l a n d e t

Barnhemmet Oasen har sedan många år lett ut-givningen av ART-litteratur i Sverige. Oasen har sedan tidigare get ut ART-boken och PRE-PARE-programmet på svenska marknaden.

I USA har Dr Sara Salmon tagit fram ett program för just grundskolan baserat på ART. Programmet heter PEACE4Kids och finns nu översatt till svenska.

PEACE4Kids är utformat för att kunna an-vändas i skolmiljö. Detta gör att materialet pas-sar utmärkt för exempelvis HVB-hem och insti-tutioner som vill arbeta med ART i barn- och ungdomsgrupper. För läraren eller handledaren finns en handledningsbok där uppgifter och lä-

Många har säkert hört uttryck som värdegrund och värdeord men kanske inte riktigt förstår vad det innebär. Värdegrund är ett ord som vi i Sve-rige började använda först kring 1990. I alla fall i en större utsträckning om vi får tro Wikipedia. Ändå har värdegrundsarbetet hunnit växa sig till en viktig grundsten i många organisationers ar-bete. Ordet eller snarare begreppet värdegrund kan man säga sammanfattar en organisationskul-tur. Det betyder att kulturen hos medarbetarna styr hur värdegrunden för en organisation ser ut och vad den innebär i praktiken.

Omtanke, trygghet och kompetensPå utrednings- och behandlingshemmet Barn-hemmet Oasen i Småland har man under det senaste året arbetat fördjupat med organisatio-nens värdegrund. För några år sedan utformades Oasens ledord eller värdeord; omtanke, trygghet och kompetens. Syftet med fördjupningen är att förankra organisationens värdeord och arbeta med kulturen för att bättre utveckla och införliva en stabil värdegrund.

Gemensam utvecklingVi mötte personalen under en kick-off och ut-bildningsdag på Visingsö. Temat var värdegrund. Under dagen talade personalen kring deras tre värdeord; omtanke, trygghet och kompetens som speglar organisationens värdegrund. Dagen in-leddes med en föreläsning kring värdegrundens ursprung och vad en värdegrund är. Under fö-reläsningen lyftes det fram att värdegrunden är en reflektion av den aktiva handlingen och va-

Barnhemmet Oasens förlag har tagit fram den svenska versionen av PEACE4Kids, ett ART-program anpassat för grundskolan. Nu finns boken ute och säljs tillsammans med en övningsbok.

Du kan ladda ner PEACE4Kids testpaket! Gå in på: www.oasen.comISBN: 978-91-85353-03-3 978-91-85353-04-0

rarhandledning är samlade kapitelvis. Elev-erna eller barnen har en övningsbok med alla övningarna.

Gå in på www.oasen.com för att läsa mer. Där kan du även enkelt beställa materialet.

INNEHÅLL• Empati• Ilskekontroll• Social färdighetsträning• Karaktärsträning• MELT /avslappning

EN GRUND SOM HÅLLER

len du gör i din roll inom en organisation. För Oasen som organisation innebär det att persona-lens inställning gentemot klienter och medarbe-tare är det som blir till den riktiga värdegrunden. Det samlade intrycket som utomstående får av organisationens arbete blir då ett slags facit på organisationens värdegrund.

Värdegrund i vardagenFör att ytterligare förankra värdeorden i organi-sationen genomfördes en övning. Personalen ut-gick ifrån värdeorden och skrev ner hur de ansåg att värdeorden tog sig i uttryck gentemot klienter och medarbetare. Resultaten av övningen tydlig-gjorde hur värdeorden fungerar i praktiken. Ge-nom att sätta ord på situationerna blev det lätt-tare att se värdegrundens praktiska tillämpning. Personalen arbetade tillsammans i smågrupper och på slutet samlades man för gemensam ge-nomgång. De olika svaren och tankarna sam-manställdes till ett dokument som blev en del av värdegrundsdokumentationen. Många nya tan-kar hade väckts och personalen var positiva till att få tid över till reflektion och utveckling inom värdegrundsarbetet.

Steg till en bra värdegrund

1234

Personalen reflekterar över värdeorden

6

O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1


O a s e n 2 0 å r 1 9 9 1 - 2 0 1 1





hos skolbarn.

Sara Salmon

Ridlektion i ridhuset

Fälten i anslutning till stallet

Meningsfull fritid

En meningsfull fritid betyder mycket. Fritidsarbetet kan göra det möjligt att bättre nå fram till en individ. Förståelse för strukturen när hästarna ska skötas, hjälmar och utrustning ligga i ordning på hyllan är också viktigt. Man lär sig även att vänta på sin tur. En relation med en häst som aldrig sviker är otroligt värdefull.

Samla medarbetarnas

värderingar

Ta fram organisationens

värderingar

Se till att sättet du agerar på

ska reflektera värdegrunden

Utforma värdeord/ledord

Text

: Jo

na

s Sa

nd

wa

ll B

ild:

Ga

rbis

H.

Sara

fian

Kan en häst förändra självkänsla och lära dig att ta ansvar? Först kanske det låter underligt men efter att ha följt barn och ungdomar under deras fritidstimmar så ser man en förändring bryta fram. De tysta barnen och ungdomarna börjar prata mer, de stökiga lugnar ner sig. På Barnhemmet Oasen har man satsat på en aktiv och meningsfull fritid. Här tror personalen på fritid som behandlande inslag i den helhet som klienten upplever under inskrivningstiden på Oasen. En av de stora fritidssatsningarna är hästridning.

Om man inte har någon erfarenhet inom ridning så kan känslan när man kommer in i ett stall nästan vara lite exotisk och främmande. Stora riddjur kräver både omtanke och skötsel. Det är lätt att glömma bort att hästar varit en stor del av vårt samhälle. Under lång tid för-litade människor sig på hästarna. Kanske för-svann hästarna lite väl snabbt när de byttes ut mot traktorer och bilar? Förr litade vi på häs-tarna och utvecklade mångåriga relationer med djuren. Därför är det kanske inte så konstigt att dessa meningsfulla relationer blommar ut igen när vi på nytt närmar oss hästarna. Att hitta tillbaka går snabbt och känns naturligt.

Inslag i arbetetOasen har ett eget stall med hästar och har se-dan länge bedrivit ridverksamhet med heltids-anställda ridlärare. Ridning har visat sig vara ett bra inslag i behandlingsarbetet. Många barn och föräldrar är delaktiga i ridningen och upp-skattar möjligheten att få rida och vistas i stal-let. Till stallet hör även ridfält och ett ridhus där inskrivna klienter kan rida under vintern och när det blir alltför dåligt väder. Ridverk-samheten tog fart när Oasen utvidgade vård-verksamheten och startade Barnenheten på en hästgård strax utanför Aneby. Detta var 1999. Innan dess red en del inskrivna barn på Anebys lokala ridklubb men det var först när man fick ett eget stall som det av naturliga skäl verkligen blommade ut. Successivt har Oasen kunnat ut-vidga sin ridverksamhet med fler hästar. Ridhu-set som kom till några år senare stod klart 2007.

Smidigt samarbete med skolanI anslutning till Barnenheten ligger Oasens egen skola. Eftersom barnen kan gå mellan skolbyggnaden och stallet blir det smidigt och enkelt för elever att röra sig mellan de olika verksamheterna. Många grundskoleelever och särskoleelever med särskilda behov kan på så sätt få anpassad studiegång där ridningen en-kelt vävs in i schemat. Många av barnen har ge-nerellt svårigheter att klara av en hel skoldag.

detta. Även forskningen pekar på utbytet mel-lan människa och häst som något positivt. Gu-nilla Silfverberg är professor vid Ersta Skön-dal högskola. Gunilla har forskat om vård och omsorg och rehabiliteringens etiska utmaningar med inriktning mot djur och människors hälsa. I sitt arbete har hon ägnat uppmärksamhet åt ridterapi. I en studie inriktad på hästar i terapi skrev Gunilla i slutsatsen:

Hästumgänge och ridning kan ses som medel att förverkliga den princip om helhets-syn som idealt skall prägla rehabiliteringsin-satser i vårt samhälle. Detta motiveras av att

ridterapi är en holis-tisk behandlingsform i den meningen att den kombinerar fysisk ak-tivitet, kognitiva och mentala utmaningar samt social interak-tion. Dessutom fodrar den personligt intresse och känslomässigt en-gagemang.

Inom socialt be-handlingsarbete har psykologen och forska-ren Sven Forsling fun-nit intressanta resultat. Sven arbetade tidigare som chefspsykolog för § 12-vården inom Stockholms läns lands-ting och var ledamot i SiS vetenskapliga råd. Mellan åren 1987 och

1999 drev Forsling ett § 12-hem för flickor, Stall Frossabro, där Forsling

även var institutionschef. Problembakgrun-den hos flickorna var relationsstörningar, svag självkänsla och bristande identitet. Metoden var att ge de inskrivna en hästskötarutbildning. I slutsatserna menar Forsling att behandlingen medfört självkänsla, förmåga till samspel med andra, ökat ansvarstagande och självreflektion.

Därför kan ofta aktiviteter i ridhus och stall planeras in under skoltid. Detta har visat sig fungera mycket bra.

Hästar och forskningRidningen skapar inte bara en aktiv fritid utan går mer på djupet än så. Vi träffar Åsa som är ridlärare på i Oasens stall.

– När barnen är med hästarna lär de sig att ta ansvar och utvecklas. Att lära sig ta hand om ett stort djur som en häst är ett arbete som tar tid. Det gör att ansvarskänslan och förståelsen för ansvar byggs upp. Det vi också ser är hur självkänslan växer.

Vi undrade om forskningen sade något om

7

Postadress: Barnhemmet Oasen AB, Box 199, 578 24 ANEBY Besöksadress: Fasanstigen 17-25, ANEBYTel: 0380-472 00, Fax: 0380-418 11 Ansvarig utgivare: Rune Nensén

Barnhemmet Oasen är miljöcertifierat. Tidningen är tryckt på miljövänligt papper.

Barnhemmet Oasen är medlem i Svenska Vård.

BARNHEMMET OASENS ENHETERVÄLKOMMEN TILL BARNHEMMET OASEN

Projektledning & layout Sandwall Kommunikation AB www.sandwallkommunikation.se




hos skolbarn.

Sara Salmon

Barnhemmet Oasen är ett HVB-hem för utredning och behandling. Vi tar emot både familjer och ensamkommande barn för planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU.

Vi har bedrivit vårdverksamhet i 20 år. Längs vägen har vi lärt oss mycket och fått stor erfarenhet. Barn och familjer står alltid i centrum hos oss.

Vi erbjuder ett komplett utrednings- och behandlingsteam. Teamet består av socionomer, psykologer, läkare med specialist-kompetens i psykiatri, sjuksköterskor, pedagoger, metodutvecklare och behandlingspersonal. Alla våra utredare är BBIC-utbildade.

ART, Aggression Replacement Training, PEACE4Kids, PREPARE, BBIC, ICDP och MI är några av vårabehandlingsmetoder och förhållningssätt.

KONTAKTA OASENVi tar emot akutplaceringar dygnet runt och hjälper till att ordna transporter över hela landet.

Familjeenheten tar emot familjer med barn i

åldern 0-16 år.SoL & LVU

Barnenheten tar emot ensamkommande barn i

åldern 7-16 år.SoL & LVU

I skolverksamheten finns:- Förskoleklass- Grundskola

- Grundsärskola

0380-472 [email protected]

“New approaches in Treatment for Children, Youth, and their Families.”

23-25 AugustiBurgårdens konferenscenter

Göteborg

Årets ART-konferens Internationella topptalare USA, Kanada, Norge

& Sverige

Anmäl dig nu! För info och anmälan

www.icartnet.org

Keynote-talare

Robert Calame“Familje-ART”

Kanada

Magnus Stalby”Från utbildning till behandling som

ger resultat”Sverige

Dr Eva Feindler“TAME: Teen Anger

Management Education”USA

Kim Parker“Familje-ART”

Kanada

Dr Kari Killén“Anknytningsteori”

Norge

Talar under förkonferensen23:e augusti

International Center For Aggression Replacement Training, ICART är en intresseorganisation för att främja forskning

och utveckling kring behandlingsmetoden ART. I år hålls ICARTs internationella konferens i Göteborg. Teknisk arrangör

är Barnhemmet Oasen. Förutom keynotes kommer det erbjudas fyra streams/workshops. ART är en växande metod

som under de senaste åren utvecklas med fler inriktningar. Dr Sara Salmons PEACE4Kids är ett exempel på detta. Den

ständigt aktuella Dr Kari Killén är särskilt inbjuden till förkonferensen och talar där om anknytningsteori.

OM ICART

Dr Sara Salmon“PEACE4Kids”

USA

ART-bokenISBN: 9789185353019 ISBN: 9173170178 ISBN: 9789185353033

PREPARE PEACE4Kids

Tips på ART-litteratur

Barnhemmet Oasen

20 ÅR

1991 - 2011

VÄLKOMMEN TILL GÖTEBORG!Jag träffade mannen bakom Aggression Replacement Training (ART) professor Arnold P. Goldstein 1997. Vi utvecklade snabbt ett samarbete som tillsammans

med många engagerade personer resulterade i en fenomenal spridning av ART-metoden runt om i Sverige och Norden. The International Center for

Aggression Replacement Training är en organisation som i år fyller tio år. Under jubileumskonferensen i Göteborg kommer du att få träffa några av

världens ledande teoretiker och praktiker inom ART-metoden. Vi presenterar dessutom en färsk svensk översättning av litteratur inom området. Ta också

chansen att delta i vår förkonferens där du får möjlighet att lyssna på en av nordens mest kända talare inom anknytningsteori, nämligen Kari Killén.

Rune NensénOrdförande ICART,Konferensarrangör