1

___________________________________________________________

Lärarprogrammet

Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv

______________________________________________________________________________

Demokrati – ”alla får bestämma” En studie av elevers tankar om demokrati

Julia Karlsson

C-uppsats 15 hp Handledare: Carl-Henrik Adolfsson Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen Vårterminen 2009

2

HÖGSKOLAN I KALMAR

Humanvetenskapliga Institutionen

Arbetets art: C-uppsats, 15 hp

Lärarprogrammet Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv

Titel: Demokrati – ”alla får bestämma” En studie av elevers tankar om demokrati

Författare: Julia Karlsson

Handledare: Carl-Henrik Adolfsson

ABSTRACT This study is about youths and their thoughts on democracy. The study seeks to describe the

problem of pupils’ ideas of democracy in context to the ideas that is described by the

curriculum, Lpo94, and attach these ideas to theories of democracy to show what type of

democracy the youths are bringing up. Three theories about democracy are brought up in this

essay: the theory of electoral democracy, participatory democracy and deliberative

democracy. The study is based on a qualitative survey answered by 102 pupils in the senior

level of the compulsory school, grades 7, 8 and 9. The answers given by the pupils in this

study are for the most part attached to the theory of electoral democracy and partly to the

participatory democracy. The pupils refer to elections and voting, and the participation in the

democratic procedure as the most important elements of democracy. Justice and the civil

rights are also brought up in the answers by the pupils. They refer to democracy as a way of

making decisions and the rights for the members of the society. The results of this study are

compared to the results of another study, made by Skolverket in 2003: NU03. This

comparison shows that the conception of democracy that the youths are delivering is similar

to the NU03. The results of both of the studies show that the youths mostly refer to the

principles of electoral democracy. In proportion to the ideas of democracy that is brought by

the curriculum, Lpo94, which recommend the deliberative democracy’s principles, the results

of this study shows that the youth’s picture of democracy and the Lpo94’s ideas of this are

not the same. The consequences for our democratic society and for individuals are that we

attend to keep our present democracy and we teach the pupils how to vote but not to develop

our democracy.

Key words: democracy, school, pupils, youths, Lpo94, NU03.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ..........................................................................................................5

1.1 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING ..................................................................................6

1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR .........................................................................................................6

1.3 AVGRÄNSNINGAR ..............................................................................................................6

2 METOD OCH TEORI ..........................................................................................7

2.1 METOD ..............................................................................................................................7

2.1.1 Urvalsgruppen ...........................................................................................................8

2.1.2 Enkäterna och utformningen av dessa.......................................................................8

2.1.3 Bearbetningen av svaren ...........................................................................................9

2.1.4 Bortfall ....................................................................................................................10

2.2 DEMOKRATITEORIER .......................................................................................................11

2.2.1 Valdemokrati ...........................................................................................................12

2.2.2 Deltagardemokrati ...................................................................................................13

2.2.3 Deliberativ demokrati..............................................................................................14

2.2.4 De tre demokratiteorierna som komplement till varandra ......................................16

2.3 SAMMANFATTNING..........................................................................................................17

3 BAKGRUND........................................................................................................18

3.1 SKOLAN, VÄRDEGRUNDEN OCH LÄROPLANERNA .............................................................18

3.1.1 Deliberativ demokrati som värdegrund...................................................................18

3.1.2 Skolans utveckling - en jämförelse mellan Lgr80 och Lpo94 ................................19

3.2 NU03 ..............................................................................................................................21

3.3 SAMMANFATTNING..........................................................................................................23

4 RESULTAT OCH INLEDANDE ANALYS.....................................................24

4.1 DEMOKRATISYN ..............................................................................................................24

4.1.1 Valdemokrati ...........................................................................................................24

4.1.2 Deltagardemokrati ...................................................................................................25

4.1.3 Beslutsfattande i en demokrati ................................................................................26

4.1.4 Deliberativ demokrati..............................................................................................27

4

4.2 VÄRDEGRUNDEN .............................................................................................................29

4.2.1 Attityder till demokratiska rättigheter .....................................................................29

4.2.2 Attityder till värdegrundens centrala budskap ........................................................30

4.2.3 Skillnader mellan åldersgrupperna i min studie......................................................31

4.3 ATTITYDEN TILL DEMOKRATI ..........................................................................................31

4.4 JÄMFÖRELSE MED NU03 .................................................................................................32

4.4.1 Demokratiteorierna..................................................................................................33

4.4.2 Värdegrunden ..........................................................................................................33

4.5 SAMMANFATTNING..........................................................................................................34

5 ANALYS OCH DISKUSSION AV RESULTAT .............................................35

5.1 ATT FOSTRA GODA DEMOKRATER I DEN MÅLSTYRDA SKOLAN ........................................35

5.2 VÄRDEGRUNDEN OCH DEN DELIBERATIVA DEMOKRATIN ................................................38

5.3 SLUTSATSER ....................................................................................................................40

SAMMANFATTNING...............................................................................................42

REFERENSLISTA .....................................................................................................43

BILAGA

5

1 INLEDNING

”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att

verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar [---]

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande

värden som vårt samhällsliv vilar på.”1

Skolan har som samhällsinstitution ett uppdrag i att fostra eleverna till goda

samhällsmedborgare och goda demokrater. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,

Lpo94, innehar en huvudroll i detta arbete. Skolans demokratiuppdrag handlar om att

fördjupa, bevara och bekräfta vår demokrati.2 Det jag intresserat mig för i denna uppsats är

hur elevernas bild av demokratin ser ut i förhållande till styrdokumentens intentioner. Vad

tänker eleverna på när de hör ordet demokrati? Är demokrati något som följer eleverna både i

skolan och i vardagen? Ser eleverna demokratin som en beslutsform eller som en livsform?

Dessa frågor har jag som lärarstudent ställt mig när jag under min verksamhetsförlagda

utbildning kommit i kontakt med elever och deras syn på demokrati. Frågan om elevers

demokratisyn är intressant då ungdomars syn på demokrati påverkar hela vårt samhälle.

Resultaten av den Nationella Utvärderingen som genomfördes av Skolverket 20033 visade

stora variationer hos elever i den svenska grundskolan i deras syn på begreppet demokrati.

Kunskaperna kring begreppet är i vissa fall bristande och detta strider med läroplanens

intention att skolan skall fostra goda demokrater. NU03 syftade till att ge en djupare och mer

nyanserad bild av hur det såg ut i den svenska grundskolan för att ge statsmakterna en

uppfattning om de effekter som kommit av de förändringar som genomförts i skolan under de

senaste åren, förändringar i form av ett nytt betygssystem, ny läroplan och nya kursplaner.4

Vilgot Oscarsson har studerat resultaten av NU03 och fokuserat vid att försöka förklara

variationerna i elevernas syn på demokrati och anknyter elevernas förmedlade demokratisyn

till demokratiteorier. Utifrån de resultat som framkom i NU03 och den analys som Oscarsson

presenterat i publikationen Elevers demokratiska kompetens har jag i denna uppsats valt att

studera ungdomars tankar om begreppet demokrati i förhållande till olika demokratiteorier

och jämföra elevernas och läroplanens tolkningar av demokratin.

1 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. 1994. Stockholm: Fritzes. 2 Oscarsson, Vilgot, 2005. Elevers demokratiska kompetens. Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) – samhällsorienterande ämnen. Göteborg: Göteborgs universitet, s. 11. 3 Nationella Utvärderingen 2003 kommer fortsättningsvis i denna uppsats i huvudsak förkortas NU03. 4 Oscarsson (a.a.) s. 5.

6

1.1 Syfte och problemformulering Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i grundskolans senare år ser på

begreppet demokrati och knyta an deras svar till olika demokratiteorier. Dels är även syftet att

analysera mina resultat i förhållande till vad som framkom i NU03. Huvudsyftet med studien

är att knyta an mina resultat till en diskussion om elevernas bild av demokratibegreppet

kontra läroplanens intentioner. Fokus i denna studie ligger alltså i att utifrån resultaten ur min

undersökning anknyta detta till en större problematik i form av jämförelsen mellan elevernas

tankar om demokrati och den bild som läroplanen förmedlar. Det problem som jag arbetat

utifrån i denna uppsats är frågan om hur elever i grundskolans senare år ser på

demokratibegreppet.

1.2 Frågeställningar Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats:

- Vilken eller vilka demokratisyn/er förmedlar eleverna i den empiriska studien?

- Hur ser eleverna i min studie på demokratibegreppet i förhållande till resultaten som

framkom i NU03?

- Vilka följder kan elevernas demokratisyn få för samhället och den enskilda individen

vad gäller elevernas roll som framtida demokrater och hur förhåller sig eleverna till

demokratin i jämförelse med läroplanens demokratisyn?

1.3 Avgränsningar För att närmare precisera mitt syfte med denna uppsats så vill jag poängtera att avsikten inte

är att undersöka och lyfta fram elevernas specifika kunskaper kring demokratibegreppet och

jag avser heller inte förklara hur eleverna tillägnat sig sina kunskaper. Jag avser med studien

försöka förklara hur eleverna ser på demokratibegreppet och dra slutsatser av de bilder

eleverna förmedlar. Jag har valt att inte fokusera vid elevernas sociala bakgrund och liknande

faktorer, utan jag ser endast ungdomarna som elever i grundskolans senare år och syftet är att

fånga deras tankar om demokrati.

7

2 METOD OCH TEORI

2.1 Metod I studien som genomförts med avsikten att uppfylla syftet har slutsatser dragits utifrån det

empiriska material som samlats in genom att knyta an elevernas tankar om demokrati till ett

antal teorier. Den metod som använts för att uppnå syftet är en enkätstudie bland elever i

grundskolans senare år (år 7,8,9). Huvudsyftet med enkätstudien är att undersöka elevernas

demokratisyner och knyta an dessa till demokratiteorier. Studien är av kvalitativ karaktär och

dessutom har den komparativa inslag genom den jämförelse som jag avser göra med den

tidigare studien NU03. Noggranna överväganden föranledde beslutet att genomföra en

enkätstudie. En alternativ metod var samtalsintervjuer, men den valdes bort på grund av att

fokus lades vid att få många svar från flera elever och detta gjordes bäst genom enkäter. En

annan anledning till att enkäter valdes var att eleverna i enkätfrågorna kunde svara fritt och de

fick tid att fundera igenom sina svar och behövde inte känna press att ”prestera” vilket de

kanske gjort i en intervjusituation. Intervjuer kunde givit möjlighet att följa upp elevernas

svar med ytterligare frågor men efter att ha fått svaren på enkäterna ansåg jag mig ha nått den

efterfrågade informationen. Enkät som metod har fungerat väl för att ge svar på

frågeställningarna och för att uppnå syftet med undersökningen.

Enkätstudien utformades med målet att få in ett stort antal svar av flera elever för att gruppera

och sortera elevernas svar och få en bredare bild av ungdomarnas syn på demokrati. Studien

kan ge uppfattningar om bilden av demokrati hos elever i grundskolans senare år, men

generaliserbarheten är inte hundraprocentig. Gällande reliabiliteten i studien så är

mätningarna korrekt utförda och tillförlitligheten är stor. Validiteten är även den hög då det är

elevernas tankar om demokrati som framkommer ur svaren i enkäten, liksom detta efterfrågas

i frågeställningarna. Förhoppningen är att denna studie kan ge en förståelse för hur elever i

skolan ser på demokrati, vilka tankar de har om demokrati och sammankoppla detta med

demokratiteorier för att se tendenser i vilken demokratisyn som är dominerande bland

eleverna. I denna studie har ”referenspunkts-strategin”5 använts för att jämföra

undersökningen med NU03. Att använda denna tidigare studie som referenspunkt ger

möjligheter att jämföra och analysera resultaten. De resultat som framkommit av NU03 har

till viss del använts för att utforma de frågor som denna studie avser ge svar på.

5 Esaiasson, Peter m.fl. 2007. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik, s. 171.

8

2.1.1 Urvalsgruppen De elever som svarat på enkäten studerar vid en grundskola i Kalmar län. Studien omfattar

102 deltagande elever i år 7, 8 och 9. I NU03 frågade man elever i år 9, men i denna studie

innefattas, utöver år 9, även elever i år 7 och 8. Detta för att ge en bredare bild av elevernas

demokratisyn i grundskolans senare år och dessutom breddade detta min urvalsgrupp till att

innefatta ett större antal elever. Min avsikt är även att se om svaren skiljer sig åt mellan

åldersgrupperna. Dock vill jag poängtera att detta inte är huvudsyftet med uppsatsen, utan en

del i analysen. Vid tillfället för ifyllandet av enkäterna var jag själv på plats och delade ut

dem. Syftet med studien förklarades och jag poängterade för respondenterna att enkäten var

anonym och att det inte var fråga om någon ”kunskapstest” utan att mitt intresse låg i att få

veta mer om elevernas tankar om begreppet demokrati. Jag bad dock eleverna att skriva

vilken årskurs de går för att jag skulle kunna jämföra resultaten mellan årskurserna. Eleverna

fick fri tidsåtgång för att fylla i enkäten och detta skedde i ett klassrum. Jag fanns på plats

hela tiden och talade om för eleverna att om de inte förstod någon fråga så förklarade jag

gärna, det var dock inte så många elever som ställde frågor. Eleverna går i samma skola och

jag har valt att inte fokusera på skolan som sådan då det inte är mitt syfte att lägga fokus vid

elevernas bakgrund eller skolan. Fokus i denna studie ligger i att använda teorin för att säga

något om empirin genom att undersöka vilka demokratiteorier som går att spåra i elevernas

tankar om demokratibegreppet. Skillnader i svar mellan flickor och pojkar har jag inte lagt

någon värdering i då jag inte anser det väsentligt för analysen.

2.1.2 Enkäterna och utformningen av dessa Analysen av enkäterna är i huvudsak kvalitativ med vissa kvantitativa inslag, då frågorna som

ställdes till eleverna är även dessa till stor del av kvalitativ och till viss del av kvantitativ

karaktär. Den enkät som använts i denna studie har en låg grad av standardisering och låg

grad av strukturering då majoriteten av de frågor som ställts i enkäten är öppna.6 Graden av

standardisering har att göra med hur enkäten är utformad, och hur frågornas inbördes ordning

påverkar frågornas karaktär.7 Dessutom måste man täcka in hur mycket utrymme

respondenterna har att tolka frågorna och i den enkät som använts i denna studie är detta

utrymme för tolkning stort och graden av strukturering är därmed låg. Dock finns det vissa

inslag av strukturering genom frågorna med fasta svarsalternativ, men dessa är inte

dominerande i enkäten utan endast en del av denna. Generella frågor bör ställas före mer

6 Se enkäten i bilagan. 7 Patel, Runa & Davidsson, Bo, 2003. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur, s. 71.

9

specifika frågor, annars riskerar man att svaren på de specifika frågorna påverkar svaren på de

mer öppna.8 De mer allmänna frågorna placerades i början av enkäten och den avslutades

med frågorna med fasta svarsalternativ som handlade om specifika ämnen och

värderingsfrågor kring olika företeelser, detta för att inte leda in elevernas svar i början. Jag

ansåg det viktigt att poängtera för eleverna att det inte fanns rätt eller fel svar på frågorna utan

att de fritt skulle skriva sina svar. En viktig del i utformandet av enkäter är att försöka täcka

alla aspekter i frågeställningen och att alla delområden av frågeställningen behandlas i

enkäten.9 Frågorna är noggrant genomarbetade för att uppmuntra eleverna att ge så

omfattande svar som möjligt. Då enkäten främst består av öppna frågor så anser jag mig

kunna få med flera aspekter av demokratibegreppet i varje fråga eftersom frågorna var fria att

tolka för eleverna. Dessutom användes ett antal frågor som ställdes i NU03 för att jämföra

resultaten mellan de båda studierna.10 Dessa frågor hade fasta svarsalternativ. Att undvika

komplicerade ämnen, svåra eller vaga ord, att formulera korta frågor och att fråga om en sak i

taget är viktiga aspekter i utformandet av enkätfrågor.11 Dessa faktorer vägdes noga in i

formuleringen av frågorna och risken med att formulera frågor som kan missuppfattas anser

jag inte vara ett problem i denna studie då frågorna är korta och specifika. En annan risk med

enkäter kan vara att man har för många frågor i formuläret, men antalet frågor motiveras med

att jag genom att ställa dessa frågor ansåg mig få goda möjligheter att analysera svaren utifrån

demokratiteorierna och därmed anser jag inte detta vara ett problem. ”Frågorna i ett

frågeformulär är operationella indikatorer på teoretiska begrepp.”12 Frågornas utformning var

ett verktyg för sammanställningen av elevernas svar där de knyts an till demokratiteorierna

och detta användes senare i analysen av studiens resultat.

2.1.3 Bearbetningen av svaren Vid bearbetningen av enkäterna så var det första steget att läsa igenom de svar som eleverna

givit och sammanfatta svaren på varje fråga, för att ge en första bild av elevernas svar. Alla

elever har inte svarat på alla frågor men de svar som eleverna lämnat är till stor del mycket

utförliga. Vid den första genomläsningen noterades också elevernas svar på de fasta frågorna

och procentsatser räknades ut för de olika svarsalternativen. Redovisningen av dessa

svarsalternativ blir därmed av mer kvantitativ karaktär med procentsatser för de olika svar

8 Esaiasson m.fl. (a.a.) s. 280. 9 Patel & Davidsson, (a.a.) s. 82. 10 Se fråga 7, 9c, 10, 11 i bilagan. 11 Esaiasson m.fl. (a.a) s. 276. 12 Ibid. s. 273.

10

eleverna givit. Fokus vid andra genomläsningen var att finna utmärkande svar för respektive

demokratimodell för att sedan sammanfatta och se indikatorer på de olika teorierna. En

förutsättning för detta var den operationalisering som gjorts av de tre demokratimodellerna

som användes för analysen.13 Alla elevers svar kunde inte placeras i någon demokratimodell

och jag var öppen för att även se andra demokratiteorier i elevernas svar, dock fann jag inte

prov på några andra teorier. I bearbetningen av svaren har jag genomfört ”klassindelade

analyser”14 där uppgiften är att bestämma om ett svar tillhör en given klass. Frågan är om en

analysenhet passar in i någon av kategorierna, i detta fall om någon demokratiteori går att

applicera på elevernas svar.

Vid empiriska analyser finns alltid gränsdragningsproblem.15 I denna studie handlar det om

att alla elevernas svar inte schematiskt kan placeras in i en viss demokratiteori eftersom

elevernas svar i flertalet fall innehåller indikatorer på flera demokratiteorier och inte endast en

specifik modell. I redovisningen av elevernas svar har dessa grupperats efter ett antal rubriker

för att summera materialet. Här jämförs även resultaten från enkäten med NU03 som

referensstudie och där har inte samma gruppering gjorts av elevernas svar, men jag anser mig

ändå ha goda grunder att jämföra resultaten mellan de båda studierna. Den efterföljande

analysen har till syfte att beskriva elevernas demokratisyn i jämförelse med läroplanens

intention gällande skolans demokratiuppdrag.

2.1.4 Bortfall I den genomförda studien finns ett visst bortfall. 102 elever har svarat på enkäten. På de

öppna frågorna har vissa elever lämnat blankt, andra har svarat ”vet inte” eller liknande. I

dessa öppna frågor har jag fokuserat vid de svar som varit mer utförliga och använt dessa. Då

syftet med studien är att få en uppfattning om elevers tankar om demokrati så har bortfallet

inte påverkat resultatet. På de frågor med fasta svarsalternativ som till viss del hämtats ur

NU03 har jag däremot räknat med bortfallet vid sammanställningen av elevernas svar. På ett

antal av frågorna med fasta svarsalternativ finns ett ”vet ej” - alternativ. Detta för att eleverna

skulle få möjlighet att svara ”vet ej” istället för att riskera att de hoppar över frågan eller

ringar in flera svarsalternativ. ”Vet ej”-alternativet finns med i redovisningen av elevernas

svar på dessa frågor. Då eleverna ringat in flera svar på frågor med fasta svarsalternativ så har

dessa räknats som bortfall. Bortfallet har som mest på en fråga varit 10 elever av 102.

13 Se kapitel 2.2. 14 Esaiasson m.fl. (a.a.) s. 155. 15 Ibid. s. 157.

11

2.2 Demokratiteorier Det val av teorier som gjorts inför denna studie motiveras med att jag inspirerats av de teorier

som Oscarsson använt i analysen av NU03. De tre teorier som tas upp i analysen av NU03 är

valdemokrati, deltagardemokrati och deliberativ demokrati. Dessa tre idealmodeller för

demokratin relateras till de önskvärda demokratiska kompetenser som skolan avser utveckla

hos eleverna och dessa teorier diskuteras mest inom statsvetenskaplig forskning.16 I analysen

av resultaten från enkäten har jag även varit öppen för att finna indikatorer på andra

demokratiteorier men då jag främst funnit spår av de tre ovan nämnda teorierna i elevernas

svar så har jag valt att knyta an analysen till dessa tre. Valet av de tre demokratiteorierna17

motiveras också med att jag avser göra en jämförelse med NU03. När man arbetar kumulativt

så lutar man sig mot andra forskares resultat vilket gör att man kan jämföra resultaten mellan

studierna.18 Frågan som Oscarsson ställer sig är vilken av demokratiteorierna som eleverna i

NU03 refererar och relaterar demokratibegreppet till och detta är även vad jag avser

undersöka genom min studie. I empirin flyter teorierna samman och eleverna talar inte

utifrån en teori, så i de enskilda svaren kan det finnas indikatorer på flera demokratiteorier.

Då jag i enkätfrågorna sökt svar på olika aspekter av demokratibegreppet så faller det sig

naturligt att eleverna också refererar till olika delar av demokratiteorierna. Detta uppfyller

även syftet, att fånga elevernas tankar om demokrati och koppla detta till demokratiteorier.

Flera indikatorer på demokrati i elevernas svar har givit möjligheter att bredda analysen.

Demokratiteorierna fungerar i min empiriska studie som verktyg för att sortera i materialet

och teorierna får en naturlig koppling till empirin genom att jag använder dessa för att

gruppera elevernas svar. Resonemangsvaliditeten handlar om att man resonerar sig fram till

god begreppsvaliditet.19 Att reproducera någon annans operationalisering innebär att man

lutar sig mot tidigare forskares tillvägagångssätt, vilket görs gällande i denna studie genom

användandet av Oscarssons teorier. Begreppsvaliditeten, att teorin överensstämmer med den

metod som valts innebär att de teoretiska begreppen översätts till operationella indikatorer.20

De operationaliseringar som gjorts här är att specificera begrepp ur de olika

demokratiteorierna för att ge indikatorer på vilken demokratisyn eleverna förmedlar genom

sina svar. De faktorer ur respektive demokratimodell som jag valt att fokusera vid i analysen

16 Oscarsson (a.a.) s. 13. 17 Demokratiteorier och demokratimodeller ses som begrepp med samma innebörd och båda dessa kommer att användas framöver i denna uppsats. 18 Oscarsson (a.a.) s. 66-67. 19 Esaiasson m.fl. (a.a.) s. 66. 20 Ibid. s. 64.

12

av elevernas svar sammanfattas avslutningsvis i beskrivningarna av demokratiteorierna. I

analysen avser jag sedan lyfta demokratiteorierna och resultaten av den empiriska studien i

förhållande till läroplanens intentioner, samhället, individen och demokratin.

2.2.1 Valdemokrati Valdemokratin är grunden i den representativa demokratin och en förutsättning för att

deltagardemokrati och deliberativ demokrati skall fungera. Det som främst utmärker

valdemokratin är de allmänna återkommande valen.21 I valdemokratin påverkar medborgarna

utformningen av politiken genom att rösta på olika kandidater, partier eller förslag. Viktiga

faktorer för en fungerande valdemokrati är att folket har kunskap om den politiska processen

och deltagarna i denna, liksom kunskaper om att allmänna val sker till olika politiska nivåer.

Viktigt är förutom denna kunskap om de partier eller personer som valet handlar om att man

har klart för sig vilken åsikt man som väljare har i olika politiska frågor. Schumpeters teori

om konkurrerande eliter talar för att det inte finns något som man kan kalla ett ”allmänt

bästa”22 utan det finns hela tiden konkurrerande uppfattningar mellan människor och grupper

om vad som är den bästa eller den rätta lösningen. Schumpeter menade att demokrati ska ses

som en politisk metod som ger folket möjlighet att välja ledare. De som väljs att styra består

av de konkurrerande eliterna och detta är det bästa sättet att styra samhället på.23

För att anknyta teorin om valdemokrati till skolans uppdrag att fostra demokrater så är det för

valdemokratin av stor vikt att eleverna når kunskaper om hur demokratin fungerar och då

främst hur den politiska processen ser ut.24 De kunskaper som här innefattas är exempelvis

kunskaper om de politiska partierna i Sverige, hur landet styrs och på vilken nivå olika beslut

fattas. Att ha kunskap om proceduren kring hur man genomför val är också viktigt för att

upprätthålla den valdemokratiska modellen. I de faktakunskaper som ingår här är elevernas

kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter de har i en demokrati viktiga.

Indikatorer på valdemokrati i min empiriska studie • Återkommande val, hur man röstar, proceduren, hur den politiska processen ser ut. • Rösträtten och att man som väljare har en åsikt i politiska frågor. • Kunskaper om rättigheter och skyldigheter bland dem som röstar. • Konkurrerande eliter, valda representanter som styr på mandat av folket.

21 Oscarsson (a.a.). s.14. 22 Held, David, 2005. Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. Göteborg: Bokförlaget Daidalos, s. 231. 23 Held (a.a.). s. 234. 24 Oscarsson (a.a). s. 15.

13

2.2.2 Deltagardemokrati Deltagardemokratin bygger på tanken om att folket ska kunna delta och påverka i det

demokratiska samhället. Kompletterar man det folkliga deltagandet med konkurrens mellan

olika partier och olika intressegrupper på den politiska arenan så finns det goda möjligheter

att skapa ett samhälle byggt på deltagardemokratins principer.25 I denna teori finns tanken om

konkurrerande partier, eller konkurrerande eliter. Detta kan sammankopplas med Webers och

Schumpeters tankar om de konkurrerande eliternas demokrati, återkommande val och

politiska representanter för folket. Valen av styrande personer är en förutsättning för

deltagardemokratin och en viktig aspekt är individens känsla av att kunna påverka politiken.

Detta ger förutsättningar för att generera i en väljarkår som är välinformerad och intresserad

av styrelseprocessen.26 Förutsättningar för deltagardemokratin är att medborgarna har samma

möjlighet att påverka, att de är informerade om dessa möjligheter och genom att folket övas i

att delta i den politiska processen så ges de även färdigheter i detta. ”Deltagardemokraternas

huvudargument är alltså att politiskt deltagande ger upphov till bättre beslut. Deltagande ger

färdighet och det offentliga samtalet minskar inverkan av olika egenintressen.”27

Deltagardemokratin fungerar bättre ju fler som påverkar politikens utformning.28

Opinionsbildning är en viktig del av deltagardemokratin och folkets direkta deltagande sker

genom folkomröstningar. Deltagardemokratin har en fostrande funktion.29 Medborgarna i

deltagardemokratin måste få möjlighet att delta och påverka och det krävs att de har

kunskaper och är kunniga i deltagardemokratiska processer. Dessutom måste medborgarna

kunna argumentera för sin uppfattning och vara beredda att acceptera en förlust genom

majoritetsbeslut. Majoritetsprincipen gör att kollektivet kan fatta beslut och genom att en

majoritet står bakom ett beslut så blir detta gällande. Enhällighetsprincipen däremot syftar till

att alla är överens vilket ger en garanti för individens samtycke.30

Eleverna fostras till aktiva medborgare genom aktivt deltagande i demokratiska processer i

skolan. Eleverna ska ha inflytande över undervisningen och kunna påverka i skolan.

”Deltagardemokraternas huvudargument är alltså att politiskt deltagande ger upphov till

bättre beslut. Deltagande ger färdighet och det offentliga samtalet minskar inverkan av olika

25 Held (a.a.) s. 332. 26 Ibid. s. 336. 27 Holmberg, Sören, 1999. Representativ demokrati i SOU 1999:64. s. 14. 28 Oscarsson (a.a.), s. 15. 29 Lundström, Mats, 1999. Demokrati i skolan? i SOU 1999:93. s. 60. 30 Lundström, (a.a.) s. 56.

14

egenintressen.”31 I skolan ska eleverna fostras till deltagardemokrater genom att uppleva och

delta i det demokratiska arbetssättet som ska prägla skolans verksamhet. Elevernas tilltro att

våga och vilja påverka i skolan och i samhället ska stärkas genom skolan.32 Eleverna ska

fostras till vilja delta i den demokratiska processen.

Indikatorer på deltagardemokrati i min empiriska studie • Aktivt deltagande bland medborgarna är viktigt. • Acceptans av majoritetsbeslut. • Elevernas tilltro att våga och vilja påverka skolan och samhället. • Eleverna ska ha inflytande att påverka skolan likaväl som medborgarna ska ha

möjlighet att påverka i samhället

2.2.3 Deliberativ demokrati Den deliberativa demokratiteorin handlar om att man betonar samtalets och argumentationens

betydelse för demokratin.33 Alla ska få göra sin röst hörd och samtalet ska leda till att man

kan värdera och beakta alla argument. Det deliberativa samtalets målsättning är att leda till

konsensus kring argumentationens form och man diskuterar sig fram till ett gemensamt beslut

genom att analysera olika argument. Det är den deliberativa processen som står i centrum.

Jürgen Habermas är den främsta företrädaren för den deliberativa demokratimodellen.

Individens åsikt växer fram i samtalet med andra som ett resultat av den deliberativa process

som demokratin innebär.34 ”Det är uppenbart att de flesta politiska frågor inte avgörs genom

allmän konsensus i en tvångsfri diskurs, vare sig i offentligheten eller i politiska

församlingar.”35 Ändå menar Habermas att det kommunikativa handlandet är relevant också

inom politiken. Ömsesidiga överväganden spelar en viktig roll när det handlar om att komma

fram till en gemensam ståndpunkt för att fatta kollektiva beslut. Med hjälp av teorin om det

kommunikativa handlandet så skapar Habermas ett alternativ som han kallar en

”diskursteoretisk deliberativ demokratimodell”36. Liberalerna hävdar att det inte finns några

universella eller naturliga rättigheter som tilldelas människorna i ett samhälle, allmänviljan är

snarare summan av allas viljor.37 Utifrån denna allmänvilja som innefattar folkets röst ska

lagar stiftas. På så sätt tar lagstiftarna hänsyn till folkets röst och uppfyller väljarnas

önskningar eftersom de valda vill bli omvalda igen. De juridiska rättigheterna hos människan

31 Holmberg, (a.a.) s.14. 32 Oscarsson, (a.a), s. 16. 33 Ibid. s. 17. 34 Lundström, (a.a.) s. 84. 35 Eriksen, Erik Oddvar & Weigård, Jarle, 2000. Habermas politiska teori, Lund: Studentlitteratur, s. 137. 36 Eriksen & Weigård (a.a.) s. 143. 37 Ibid. s. 145.

15

ska skyddas.38 Habermas menar att man ska bygga en ny demokratimodell som inte knyts

samman med varken liberalismen eller republikanismen och de svagheter som dessa teorier

har. Istället vill Habermas föra samman de positiva delarna av respektive demokratimodell.

”Utgångspunkten är att teorin om kommunikativt handlande har bidragit till att klargöra

innehållet i begreppet ’deliberation’ (överläggning, rådpåläggning, övervägande) så som vi

återfinner det i den republikanska traditionen.”39 ”Mot den liberala och den republikanska

modellen bygger Habermas en modell som han menar är bättre anpassad till realiteterna i

komplexa samhällen.”40 Den rationella grunden som samtalet vilar på gör att diskussionen får

kraft att ändra människors ståndpunkt genom att diskutera och argumentera. Det är först när

individens friheter och rättigheter respekteras som medborgarna kan bli ”rationella

diskussionsdeltagare”41. När en individ fritt kan säga vad han eller hon tycker så är individens

samtycke till politiska beslut kvalificerat. Om individen inte får delta så står denne inte

bakom ett beslut fullt ut enligt den deliberativa demokratiteorin.

Statsmaktens ideal är att demokrati ska prägla verksamheten i skolan då detta förordas i

läroplaner och kursplaner. Det krävs att eleverna har en vilja att delta i samtal och att de har

en öppen inställning till detta. Eleverna ska ha empati och förståelse för det som är avvikande

och det krävs att de har en förmåga att se saker ur olika perspektiv. Deltagarna i samtalet

måste vara jämlika och argumentera på lika villkor.42 Demokratin skall fördjupas genom

argumentation och samtal. Målsättningen är att beslut skall fattas i konsensus och genom

deliberativa samtal skapas gemensamma normer vilket gör att det kollektiva normsystemet

legitimeras.43 Målet för deliberationen i skolan är att nå fram till universella normer som

eleverna står bakom. I läroplanen, Lpo94, har den deliberativa demokratiteorin en huvudroll.

Samtalet lyfts fram liksom elevernas förmåga att se företeelser ur olika perspektiv, att visa

empati och förståelse. Elevernas deltagande i samtalet är viktigt. För att den deliberativa

demokratin skall fungera så krävs det att medborgarna utbildas i den deliberativa

grundhållning som krävs bland medborgarna.44 Detta ska ske i skolan där eleverna ges tillfälle

att utveckla sina kommunikativa färdigheter. Deliberativa samtal ses som en metod att genom

utbildningen tränas i att utveckla de kommunikativa förmågor som krävs för det politiska

38 Eriksen & Weigård, (a.a.) s. 153. 39 Ibid. s. 153. 40 Ibid. s. 155. 41 Ibid. s. 155. 42 Oscarsson (a.a.) s. 17. 43 Lundström, (a.a.) s. 84. 44 Premfors, Rune & Roth, Klas, 2004. Deliberativ demokrati. Lund: Studentlitteratur. s. 61.

16

deltagandet. De deliberativa samtal som förs i skolan ska avspegla de offentliga samtal som

pågår i samhället.

”Detta innebär att skolans deliberativa samtal bör lyfta fram de olika värderingar, ståndpunkter,

synsätt och perspektiv som kommer fram i samhällets offentliga samtal och ange hur och varför

det ena eller den andra av dessa är förankrade i den ena eller den andra sociala grupperingen och

vilka konsekvenser olika perspektiv bär med sig.”45

Deliberativa samtal skapar bättre förutsättningar för den deliberativa demokratin i samhället

genom att man hos eleverna utvecklar deliberativa attityder.46 Detta innebär dock inte att hela

skolverksamheten består av deliberativa samtal, de kan ses som komplement och alternativ

till skolans traditionella verksamhet.

Indikationer på deliberativ demokrati i min empiriska studie • Värdet av samtalet, det kommunikativa. • Att diskutera och lyssna på andras argument innan man tar beslut och kraften att ändra

ståndpunkt genom diskussion med andra. Vikten av att ha en egen åsikt. • Deltagandet är viktigt för att individen ska stå bakom ett beslut fullt ut. • Fatta beslut genom att argumentera sig fram till en lösning,

2.2.4 De tre demokratiteorierna som komplement till varandra Demokrati är målet för de tre ovan nämnda teorierna men skillnaden ligger i hur demokratin

ska se ut. Teorierna ska ses som komplement, inte som alternativ till varandra. De tre

demokratimodellerna inryms i Sveriges officiellt eftersträvade styrelseskick som beskrivs

som ”deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter”47. I den moderna demokratiforskningen

så skiljer sig teoretikerna åt genom att vissa lägger vikt vid utformningen av omröstningar,

medan andra fokuserar på deltagandet och diskussionerna i demokratin. Frågan som skiljer

teoretikerna åt är om det är omröstningen eller den diskussion som föregår omröstningen som

är det viktiga?48 I en valdemokrati med majoritetsbeslut så uttalar sig folket genom sin rösträtt

och majoriteten vinner. I deltagardemokratin är folkets deltagande det viktiga och där tar man

ställning till gemensamma angelägenheter.49 Den deliberativa demokratin fokuserar på

samtalet för att diskutera och argumentera sig fram till beslut och ömsesidiga överväganden

spelar in.

45 Premfors & Roth (a.a.) s. 62. 46 Ibid. s. 64. 47 Oscarsson, (a.a.) s. 14. 48 Eriksen & Weigård, (a.a.) s. 141. 49 Ibid. s. 142.

17

2.3 Sammanfattning I inledningen beskrivs syftet med denna uppsats, att undersöka elevers tankar om begreppet

demokrati och knyta an de bilder av demokrati som eleverna framför till demokratiteorier.

Resultaten relateras till den demokratisyn som dominerar i skolans styrdokument och jag

avser analysera vilka följder detta kan få för samhället och individen. Dessutom avser jag

jämföra resultaten med vad som framkom i NU03. Metoden som använts för den empiriska

undersökningen är en enkätstudie med främst kvalitativa, men även vissa kvantitativa inslag.

Urvalsgruppen består av 102 elever i grundskolans senare år och dessa har svarat på enkäten

och bidragit till studien genom att delge sina tankar om demokrati. De svar som eleverna

lämnat i enkäterna analyseras i förhållande till tre demokratiteorier, valdemokrati,

deltagardemokrati och deliberativ demokrati för att se vilken eller vilka demokratiteorier som

elevernas svar knyter an till. Den deliberativa demokratiteorin har en central plats i skolans

styrdokument och detta behandlas vidare i kommande kapitel där syftet är att ge en bild av

den svenska skolan och framställa de värden som skolans verksamhet vilar på. Det har skett

en förändring i den svenska skolan från 1980-talet fram till 1994 när den nuvarande

läroplanen, Lpo94, verkställdes. NU03 och den analys som Vilgot Oscarsson gjort av

resultaten från denna studie beskrivs också i kommande kapitel för att ge en bild av hur elever

tidigare beskrivit begreppet demokrati.

18

3 BAKGRUND

3.1 Skolan, värdegrunden och läroplanerna Den svenska skolan har som uppgift att fostra goda demokrater. En stor del av ansvaret för

detta åligger de samhällsorienterade ämnena men det är ett ansvar som hela skolan delar.

Skolan ska bedrivas i en demokratisk form och demokrati ska genomsyra verksamheten.

”Alla som arbetar i skolan skall visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga

arbetet utgå från ett demokratiskt arbetssätt.”50 Den läroplan som avser det obligatoriska

skolväsendet, Lpo94 är den huvudsakliga riktlinjen i skolans arbete och denna bygger på de

grundläggande värderingar som finns i Skollagen51. Skolan är idag målstyrd och i

kursplanerna finns mål formulerade för vad eleverna ska uppnå i varje enskilt ämne.

Värdegrunden ska genomsyra skolan och denna innefattar de värden som skolan ska vila på.

”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska

värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna

för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta personligt ansvar.”52

3.1.1 Deliberativ demokrati som värdegrund Den deliberativa demokratisynen dominerar i Lpo94 och målet är att elever och lärare på lika

villkor ska diskutera sig fram till beslut. Eleverna ska göras delaktiga i diskussioner som rör

gemensamma beslut och de ska lära sig att argumentera och att acceptera beslut. Det

deliberativa samtalet har i skolans demokratiska värdegrund en central plats.53 Samtalen

innebär att man möts med olika uppfattningar och målet är att individen ska ta ställning i

olika frågor genom att lyssna, värdera och överväga argument. Parallellt med detta finns en

önskan om att vi ska finna normer och värden som alla är överens om. Deliberationen handlar

om att man ska överväga olika alternativ och den deliberativa demokratin skall ses som ett

komplement till majoritetsprincipen där deliberationen finns i motiveringen av beslut och

diskussionen mellan parterna innan beslut fattas. Enighet och oenighet kring beslut hör

samman i den deliberativa demokratiteorin då man ska acceptera skilda ståndpunkter.

För att grunda och upprätthålla ett deliberativt förhållningssätt krävs det att vissa institutioner

ges en central roll i detta arbete och vårt utbildningssystem ses som den viktigaste kraften

50 Lpo 94. 51 Skollagen: 1985:1100. 52 Lpo94. 53 Englund, Tomas, 2000. Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket, s. 5.

19

här.54 ”En av de långsiktiga målsättningarna med att ge det deliberativa samtalet en

framträdande plats i skolans värdegrundsarbete är således att på så sätt söka stärka

demokratin.”55 Detta har varit målet med skolans demokratifostrande arbete sedan 1994. Den

deliberativa demokratin innebär att man ser skolan som en plats för argumentation där skilda

synsätt betonas.56 Den demokratiska debattens betydelse och kontinuerliga möten mellan

olika åsikter är av stor vikt för skolans demokratiarbete. Maktutredningen57 som redovisades i

början av 1990- talet visade att:

”Ett av utredningens viktigaste resultat är att den ifrågasätter sina egna direktiv från den

socialdemokratiska regeringen. Dessa direktiv sägs uttrycka en samhällscentrerad

demokratitradition där utgångspunkten är idén om ett suveränt folk med den enskildes roll som

medlem i ett samhällskollektiv.”58

Utredningen gav som förslag att man skulle lägga fokus vid individen i demokratin istället för

att ha en samhällscentrerad demokratitradition. Den enskilda individen tilldelas ett stort

ansvar för sitt eget liv. En förutsättning för demokrati är att individen har åtaganden gentemot

det kollektiva medan samhället har vissa plikter gentemot individen.59 Den svenska skolan har

tidigare haft för avsikt att se till det allmänna i första hand medan det under 1990- talet skett

en förskjutning till att istället handla mer om individens bästa.

3.1.2 Skolans utveckling - en jämförelse mellan Lgr80 och Lpo94 Det deliberativa samtalet som värdegrund ska ses i förhållande till den tradition som länge

präglat skolan med lärarens kunskapsförmedling i förhållande till elevernas inhämtning av

kunskap. Det deliberativa perspektivet har funnits med länge i läroplanerna, dock har det

betonats mer under de senare årtiondena. I ett historiskt perspektiv har skolan länge fokuserat

på kunskapsförmedling och denna kunskap skulle vila på vetenskaplig grund.60 Kunskaper

om demokrati lärdes på 1970-talet ut som de andra ämnena i skolan. Demokrati var då inte en

undervisningsprincip som tillät att olika åsikter fördes fram utan det fanns istället en

vetenskaplig grund som demokratin vilade på. Under sent 1970-tal formades en ny inriktning

för skolans demokratifostrande roll. Skolan fick nu uppgiften att ta ställning för demokratins

värden. Läroplanen som kom 1980, Lgr80, innehöll nya tankar om att tillförsikten till

54 Englund, 2000. (a.a.) s. 5 55 Ibid. s. 5 56 Englund, Tomas, 1999, i SOU 1999:93 Det unga folkstyret. s. 18. 57 Maktutredningen: SOU 1990:44. 58 Englund, 1999, (a.a.) s. 29 59 Ibid. s. 31. 60 Englund, 2000. (a.a.) s. 8.

20

vetenskapen skulle överges till förmån för vetenskaplig pluralism.61 Skolan skulle nu försvara

demokratins värden men samtidigt uppmuntra egna värderingar och ställningstaganden. Att

värdegrunden var ett ansvar för skolans alla ämnen blev också gällande i Lgr80. Det

deltagardemokratiska perspektivet lyftes också fram i denna läroplan från 1980 men det kom

till viss del i konflikt med det deliberativa demokrati- idealet. Deltagandet i demokratiska

processer betonades i Lgr80, samtidigt som skilda perspektiv och det deliberativa samtalet

skulle lyftas fram.

I den läroplan som efterföljde, Lpo94, betonas skolans ”kunskapsuppdrag”, och vi har idag en

målstyrd skola. Eleverna ska uppnå kunskapsmålen i de olika ämnena för att få godkända

betyg och denna målstyrning gör att kunskapsmålen står i fokus. Den individuella

måluppfyllelsen gör att elevernas enskilda prestationer lyfts fram. Kunskapsuppdraget och

målstyrningen är sammanbundna i Lpo94. Demokratins värden betonas med fokus på fri- och

rättigheter. Relationerna, hur man är mot varandra är en central del av värdegrundsarbetet.62

Skolan ska ses som en mötesplats för pluralism och ömsesidighet. Det deliberativa samtalet

får här en innebörd av förespråkande av respekt för olika uppfattningar och en öppen

hållning. Man har ändrat fokus i skolans demokratifostrande roll, från att fostra kritiker av hur

vårt demokratiska samhälle såg ut i form av kritik mot orättvisor mellan grupper i samhället i

Lgr80, till att fostra upprätthållare av vår representativa valdemokrati i Lpo94. Ämnet

samhällskunskap har idag i synnerhet ett ansvar gällande skolans demokratifostrande roll.

Skolans roll som demokratifostrare har förändrats över tid, från en ifrågasättande syn på

demokrati i Lgr80 till Lpo94 som representerar en mer traditionellt funktionalistisk

demokratisyn.63 I den funktionalistiska demokratiuppfattningen ses demokratin främst som ett

sätt att fatta beslut på.64 Den normativa demokratiuppfattningen symboliseras istället av det

folkliga deltagandet i den demokratiska processen. Sett till skolan så symboliserar den

funktionalistiska demokratiuppfattningen faktakunskaper om demokrati medan den normativa

synen representeras av strävan efter att eleverna når förståelse för demokratin och att eleverna

har en vilja att delta. Det normativa synsättet talar för att medborgarna genom skola och andra

institutioner ska bli aktiva i demokratin. Om man ser den funktionalistiska

61 Englund, 2000, (a.a.) s. 9. 62 Ibid. s. 11. 63 Oscarsson (a.a.) s. 11. 64 Englund, 1999, (a.a.) s. 17.

21

demokratiuppfattningen främst som ett sätt att fatta beslut på, som valdemokratin, så är

deltagardemorkatin och deliberativ demokrati två varianter av den normativa uppfattningen.

”Samhällsundervisningens uppgift att utveckla elevernas demokratiska kompetens genom ett

kollektivt, reellt elevinflytande och genom deliberativa samtal har kommit till korta.”65 Istället

för att fokusera på att träna eleverna i ett demokratiskt arbetssätt så fokuseras elevernas

kunskaper om demokrati. I dagens läroplan påtalas visserligen att eleverna genom

undervisningen ska uppmuntras att vilja påverka och delta i demokratin men det är främst den

egna framtiden som ska påverkas, det finns inga mer specifika mål som det fanns i Lgr80 där

rättvisa och ökad jämlikhet var uttalade mål. ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev

finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i

ansvarig frihet.”66 Man talar i dagens läroplan och kursplaner i de samhällsorienterande

ämnena mer om en bevarande och bekräftande demokratisyn. I Lgr80 handlade det mer om

fördjupning av och diskussion kring hur demokratin skulle se ut. Kursplanerna för de

samhällsorienterande ämnena betonar idag den demokratiska värdegrunden, och uppdraget att

fostra aktiva deltagardemokrater lyfts fram. För att nå detta mål ska skolan framhäva

demokratins ideal och arbetet med att fostra eleverna till goda demokrater ska ske genom att

främja demokratiskt arbetssätt i skolan och här har deliberativa samtal en nyckelroll.67

3.2 NU03 Den Nationella Utvärderingen från 2003 genomfördes i grundskolans senare år och bestod i

enkäter som besvarades av lärare och elever i år fem och år nio i ett riksrepresentativt

skolurval bestående av 197 skolor med 10 000 elever och 1 900 lärare. Den rapport som

författats av Vilgot Oscarsson 2005 baseras på ett representativt elevurval av ca 2 000 elever i

år nio. Oscarssons analys ger en bild av år 9-elevernas attityder till demokrati och deras

kunskaper om demokrati och politik. De resultat som kommit ur denna studie är att eleverna

har relativt dåliga kunskaper om demokrati och den demokratisyn som eleverna främst

förmedlar kan knytas an till valdemokratins principer. Många av eleverna i NU03 är inte

beredda att ge alla människor samma rättigheter i ett demokratiskt samhälle. Oscarsson

poängterar att det är viktigt att vara försiktig med att dra allt för radikala slutsatser av

resultaten av NU03, men man kan ändå se generella tendenser av resultaten.68 Eleverna i

65 Englund 1999, (a.a.) s. 11. 66 Lpo94. 67 Oscarsson (a.a.) s. 12. 68 Ibid. s.10.

22

NU03 fick den öppna frågan hur de beskriver begreppet demokrati och de flesta eleverna

svarade ”folkstyre” eller ”folket bestämmer” medan vissa problematiserade begreppet

ytterligare och gav flera exempel.69 Eleverna tog också upp fri- och rättigheter i viss

utsträckning. Den bild som eleverna gav av demokrati var ”traditionell och oproblematisk”.70

I första hand ser eleverna i NU03 demokrati som en beslutsprocess där individen har vissa

rättigheter och möjligheter att påverka processen av politiska beslut. Detta sammankopplar

Oscarsson med att eleverna syftar på den valdemokratiska demokratimodellen genom att

eleverna beskriver demokrati som något som handlar om val, rösträtt och frihet att uttala sina

åsikter.

Elevernas deltagardemokratiska träning tas upp i NU03 där man frågade eleverna på vilket

sätt de kan påverka i skolan. Slutsatsen som dras är att eleverna får mycket lite

deltagardemokratisk träning i skolan även om det finns stora variationer mellan olika elever

och olika grupper.71 En föreställning är att om eleverna får vara delaktiga i skolan så kommer

de också att tränas i att vara aktiva i samhället, men i resultaten av NU03 hittade man inget

sådant samband mellan elevernas syn på sina möjligheter att påverka i skolan och viljan att

påverka i samhället.72

Sett till NU03 så verkar eleverna inte alls införstådda i den samtalsdemokratiska

dimensionen.73 Man har tittat på klassrumsklimat och funnit att ett öppet klimat där man kan

diskutera fritt gynnar samtalet och detta har ett positivt samband med elevernas känsla av att

de kan påverka undervisningen. Det som man särskilt uppmärksammar i analysen av NU03 är

att eleverna har små möjligheter att i undervisningen träna sig i att argumentera och att träna

andra kommunikativa demokratifärdigheter.74 Man har även undersökt elevernas attityder i

frågor som kan kopplas samman med värdegrunden. Det handlar om fri- och rättigheter, allas

lika värde, respekt för människors olikheter etc. Eleverna svarar att dessa rättigheter inte är

självklara för alla och acceptansen för individer med rasistiska åsikter är liten då flera elever

menar att det inte är givet att människor ska ha rätt att uttrycka sina åsikter om dessa är

rasistiska.

69 Oscarsson (a.a.) s. 30. 70 Ibid. s. 31. 71 Ibid. s. 45. 72 Ibid. s. 46. 73 Ibid. s. 52. 74 Ibid. s. 53.

23

3.3 Sammanfattning Den läroplan som är aktuell idag, Lpo94, har som huvudsyfte att skolan ska fostra goda

demokrater och den deliberativa demokratisynen är dominerande då stor vikt läggs vid

samtalet som en del i den demokratiska processen. Till skillnad från Lgr80 där man avsåg

fostra eleverna att påverka och förändra demokratin så fokuserar man i Lpo94 mer vid att

uppmuntra eleverna till att bevara och upprätthålla den demokrati som vi har i Sverige idag.

Relationer är viktiga, hur man är emot varandra, samtidigt som det individuella perspektivet

är viktigt, att ha en egen åsikt. Målstyrningen som präglar Lpo94 resulterar i att den egna

måluppfyllelsen står i centrum för individen. Resultaten av NU03 visar att eleverna i år 9 har

bristande kunskaper om demokrati och de hänvisar främst till valdemokratins principer.

Acceptansen för personer med extrema åsikter är liten bland eleverna i denna studie. Det som

beskrivits i denna del av uppsatsen kring skolan, dess demokratiuppdrag och

demokratifostrande roll ger en grund inför redovisningen av mina resultat av den empiriska

studien som framställs i kommande kapitel. Framförallt ger denna bakgrund ett underlag för

analysen av elevernas svar i förhållande till läroplanens demokratisyn.

24

4 RESULTAT OCH INLEDANDE ANALYS

I detta kapitel redovisas de resultat som nåtts genom den empiriska studie som genomförts.

Den kategorisering som presenteras nedan är skapad utifrån syftet att ge en bild av elevernas

syn på demokrati relaterat till demokratiteorierna. Resultaten av enkätstudien redovisas

genom ett urval av elevernas kommentarer vilka placerats in i kategorierna. Svaren relateras

till flera aspekter av demokratibegreppet och detta sammankopplas med skolans värdegrund. I

redovisningen av resultaten hänvisas i de flesta fall till eleverna i alla årskurserna. I ett

underkapitel redogör jag sedan för skillnader mellan åldersgrupperna. På elevernas svar anges

årskurs samt vilken fråga de svarat på. Jag har valt att inte redovisa svaren på varje fråga

separat utan jag har istället använt frågorna som operationella indikatorer på de olika

teorierna och därför finns flera olika frågor under samma kategori.

4.1 Demokratisyn I elevernas svar ses spår av de tre demokratiteorier som jag valt att fokusera på i denna studie.

De demokratimodeller som jag kunnat se tydligast spår av i elevernas svar är valdemokrati

och deltagardemokrati, där majoritetsprincipen lyfts fram av flertalet elever. Kommentarer

som att demokrati innebär att ”alla får vara med och bestämma”, ”man röstar”, ”det som de

flesta tycker blir det” är ofta förekommande. Nedan redovisas elevernas svar relaterade till

respektive demokratiteori.

4.1.1 Valdemokrati En viktig aspekt av den valdemokratiska teorin är rösträtten och de återkommande valen. Det

är även av stor vikt hur proceduren kring röstningen ser ut och även hur den politiska

processen gestaltar sig. Eleverna lyfter fram kunskaper om rättigheter och skyldigheter bland

dem som röstar, liksom friheter och rättigheter i demokratin, där rättviseaspekten betonas. På

frågorna 9 och 11 där eleverna får ta ställning till olika påståenden kring medborgarnas

rättigheter i demokratin så svarar de flesta att alla ska ha samma rättigheter.75 En annan viktig

faktor inom denna teori är de konkurrerande eliterna av valda representanter som styr på

mandat av folket. Eleverna lyfter fram att folket röstar på representanter som ska styra landet

då de förklarar rösträtten som en viktig del av demokratin: att man röstar fram politiker som

ska styra och fatta beslut, om det inte är stora frågor som man ska besluta om. Då måste man

fråga om folkets åsikt genom folkomröstningar anser flertalet elever.

75 Se enkäten i bilagan.

25

”Alla är med och bestämmer, rösträtt. Alla får säga och skriva vad de vill. Samma rättigheter och

skyldigheter. Elevråd. Medborgarförslag. Skolplikt. Allmänna val. Rätt att demonstrera. Jämställdhet.

Grunden till allt är att alla är lika värda.” (År 8, fråga 1)

”Man röstar i beslutet antingen genom folket om det är en viktig fråga eller genom politikerna som

folket har röstat fram.” (År 9, fråga 4)

”Vi röstade om kamratstödjare i skolan en gång. Det är ju demokratiskt alla fick rösta.” (År 8, fråga 5)

”Om beslutet kommer att påverka folket på ett större sätt så ska folket få rösta om hur man vill att det

ska bli. Röstningen ska vara anonym och ske på en plats som folket vet var den ligger och på olika

tidpunkter så att alla kan få chansen att rösta när det passar.” (År 9, fråga 4)

Röstningsproceduren och valen lyfts av eleverna vilket kan ses som indikatorer på

valdemokrati. Rösträtten är också viktig, liksom medborgarnas rättigheter och skyldigheter.

Att man väljer fram politiker som ska styra är något som flertalet elever lyfter fram.

Rättvisebegreppet är något viktigt för flera elever. Framförallt eleverna i år sju fokuserar på

rättviseaspekten då en stor del av eleverna i år sju har svarat att rättvisa i en demokrati är

viktigt. Begreppet rättvisa är inte definierat i någon större utsträckning, men många av

eleverna lyfter fram att alla har samma rättigheter och alla har rätt att rösta och för att det ska

vara demokratiskt så ska det också vara rättvist.

”Jag tänker på rättvisa. Alla har samma rättigheter och rösträtt. Lagar. Fredrik Reinfeldt. Alla har rätt till sin egen åsikt och så vidare.” (År 7, fråga 1)

”Jag tänker på allas rätt. Att alla får bestämma. Val och röstsedlar.” (År 7, fråga 1)

Rättviseaspekten av demokratibegreppet lyfts fram av flera elever och min åsikt är att jag tror

att de syftar på alla människors lika värde när de talar om rättvisa. De lyfter fram att rättvisa

är viktigt, men man måste ändå rätta sig efter vad majoriteten tycker. Det som eleverna

motiverar som rättvist är att alla får vara med och bestämma och allas röst är lika mycket

värd. Rättvisa och rättigheter tycks till stor del ha samma innebörd för dessa elever.

4.1.2 Deltagardemokrati Flera av eleverna svarar att ett aktivt deltagande bland medborgarna är viktigt för demokratin,

man måste ha en åsikt. Organisationer och föreningar lyfts fram av ett fåtal elever som själva

är aktiva inom sådana rörelser. Någon tar upp deltagande i en ryttarförening där man

gemensamt fattar beslut, andra har deltagit i elevråd och elevrådskonferenser. De elever som

engagerar sig i elevrådet visar på ett aktivt deltagande i en demokratisk process. Eleverna har

en tilltro att våga och vilja påverka skolan och samhället, vilket man kan se när de talar om

skolan och elevinflytandet där. Enligt de svar som eleverna i denna studie givit så har

26

eleverna möjlighet att påverka skolan och de önskar till viss del mer inflytande, men många

är nöjda med det inflytande man har idag. Flera elever svarar att den demokrati som man har i

skolan är bra och de vill inte ändra på den. Detta kan tolkas som att man har en välfungerande

demokrati på denna skola, att eleverna känner sig delaktiga i beslut och att de har inflytande

över verksamheten och inte vill delta och påverka mer än de gör idag. Någon elev säger att

demokratin på skolan inte fungerar för i slutändan bestämmer ändå lärare och rektor.

Deltagardemokratin i skolan talar för att eleverna ska ha inflytande att påverka skolan likaväl

som medborgarna ska ha möjlighet att påverka i samhället. Känslan av att kunna påverka är

en förutsättning för att vilja delta i processen.

”Jag tycker att vi har demokrati för att vi får vara med och bestämma och diskutera olika saker.” (År 8,

fråga 6)

”Jag tycker att skolan är demokratisk. Besluten på skolan tar vi elever tillsammans med lärarna.” (År8,

fråga 6)

”Jag har varit med i ett elevråd en gång. Klassen fick säga vad dom tyckte t.ex. att man får tugga

tuggummi i klassrummet. Sedan framförde jag det. Men vi fick inte göra det bestämde lärarna.” (År 7,

fråga 5)

”Lärarnas och rektorns röst är värda mer så det är inte demokrati på lika villkor.” (År 9, fråga 6)

”Man kan ju inte ha för mycket demokrati på en skola. Jag tycker det är bra som det är.” (År 7, fråga 6)

”Deltagardemokratins grundläggande kännetecknen är ett aktivt politiskt deltagande som är

jämnt spritt mellan olika sociala grupper.”76 Eleverna i denna studie har påpekat att demokrati

till stor del handlar om att man röstar och att man deltar i demokratin. Detta kan även knytas

an till valdemokratin, men i vissa kommentarer lyfter eleverna just deltagandet som en viktig

faktor för demokratin. Att man ska delta i processen och att man måste ha en åsikt är något

som lyfts fram av flertalet elever. Att alla har samma rätt att påverka talar för den

deltagardemokratiska modellen. Eleverna får främst vara med och fatta beslut om läxor och

liknande i skolan. De får också säga vad de tycker om olika företeelser som sedan diskuteras i

elevrådet där beslut tas. Efter att man lagt fram sin åsikt får man också vara beredd att ta en

förlust genom majoritetsbeslut vilket deltagardemokratin innefattar.

4.1.3 Beslutsfattande i en demokrati De kommentarer som eleverna givit kring beslutsfattande handlar främst om att man röstar

och sedan ”vinner” det förslag som flest röstat på. Så beskriver de flesta eleverna

76 Oscarsson (a.a.) s. 15.

27

beslutsfattande i en demokrati. Dock lyfter flera elever också den debatt som bör föreligga

dessa beslut. Vikten av att man diskuterar innan beslut ska tas betonas. Detta kan ses som en

kombination av demokratiteoriernas åsikter om hur beslut ska fattas i en demokrati.

”Om man ska fatta ett beslut om något på ett demokratiskt sätt så ska någon i ’gruppen’ lägga fram

förslaget och sedan ska man diskutera med varandra och sedan rösta.” (År 8, fråga 4)

”När man ska fatta ett beslut så ska man ta det alternativ som flest personer eftersom det betyder att det

är det majoriteten vill. Om det blir lika många röster på alternativ så ska man kompromissa.” (År 8,

fråga 4)

”Majoriteten bestämmer.” (År 8, fråga 4)

”Man kan rösta, eller bara sitta och diskutera tills man är eniga.” (År 9, fråga 4)

”Då ska man försöka fatta ett beslut som alla blir nöjda med. Man får resonera hit och dit och kanske

lägga till vissa grejer i beslutet så att alla blir nöjda. Om inte det fungerar så får man rösta på något sätt,

och då vinner majoritetens röster.” (År 9, fråga 4)

Majoritetsbeslut lyfts fram av många elever. Man ser detta som idealet i demokratin. Flera

elever beskriver att när de varit med och fattat demokratiska beslut så har det oftast handlat

om majoritetsbeslut i klassen, familjen, eller bland kompisar. Många elever svarar att man

röstar och sedan blir det som majoriteten vill och de andra får rätta sig efter det. Men

samtidigt svarar många att man ska komma fram till beslut som alla håller med om, något

som kan knytas an till den deliberativa demokratiteorin.

”Man ska rösta om man inte redan är överens. Majoriteten får bestämma. Man ska respektera/acceptera

det resultat som blir.” (År 8, fråga 2)

”Demokrati är inte alltid rättvist, det är bara många människors sammanslagna beslut. För många blir

det fel, men majoriteten har rätt eller vad man ska säga.” (År 7, fråga 1)

Elevernas syn på beslutsfattande i demokratin visar att de ser demokratin främst som en

beslutsform, inte som en livsform. Här ser man också tydligt att elevernas syn på demokrati

inte kan tvingas in i endast en demokratiteori utan elevernas svar rör sig mellan de olika

teorierna och elevernas tankar går att knyta an till demokratiteorierna på flera olika sätt.

4.1.4 Deliberativ demokrati Den deliberativa demokratiteorin framställs främst i fråga 7 och 8 i enkäten där eleverna får ta

ställning till om olika påståenden kring samtal och diskussion är viktiga eller inte så viktiga

för demokratin och eleverna ges möjlighet att förklara sina ståndpunkter.

28

Fråga 7: Är det viktigt för demokratin att:

- träna sig i att tala för det jag tycker och tänker På denna fråga har 100% av eleverna i år 9 svarat att detta är viktigt. I år 8 svarar 83% att det

är viktigt medan det bland eleverna i år 7 är 82% som tycker detta är viktigt.

- träna sig i att sätta mig in i vad andra tycker och tänker

Här har 88 % av eleverna i år 9 svarat att detta är viktigt, 91 % av eleverna i år 8 tycker detta

är viktigt för demokratin, medan 68 % av eleverna i år 7 tycker att det är viktigt.

- diskutera hur vi skall vara mot varandra i klassen

På denna fråga har 75% av eleverna i år 9 svarat att det är viktigt, i år 8: 83% och i år 7: 79%.

- diskutera och argumentera något innan man fattar beslut i en fråga som rör oss i klassen

I år 9 svarar 100% av eleverna att diskussionen före beslut är viktig, likaså i år 8 svarar 100%

att detta är viktigt medan i år 7 svarar 97% av eleverna att detta är viktigt.

Resultaten av svaren på denna fråga visar att eleverna till största del anser att samtalet är

viktigt för demokratin på flera sätt. I den efterföljande fråga 8 fick eleverna motivera sina

svar. Här svarar de flesta elever inte på varför det är viktigt med samtal och diskussion just

för demokratin utan de svarar mer generellt kring varför det är viktigt att stå för sin åsikt.

Några elever påtalar dock att samtalet är av stor vikt för demokratin. Flera elever svarar att

det är viktigt att sätta sig in i och lyssna på vad andra tycker för att skapa sin egen åsikt. Min

slutsats är att eleverna inte ser vikten av att föra dessa samtal för att fördjupa sina

demokratiska kunskaper, de ser inte samtalet som något att förknippa med demokrati.

”Det är viktigt att kunna framföra sina åsikter och förstå andras för att kunna skaffa sig en bra

uppfattning om ett beslut.” (År 9)

”Att diskutera hjälper folk att se och förstå andras åsikter.” (År 9)

”Jag tycker att allt det här är väldigt viktigt för att öka demokratin och för att träna sig i att öka den.”

(År 9)

”Det är viktigt att man säger vad man själv tycker och att andra gör det så att det blir lättare att ta ett

beslut som passar alla.” (År 8)

”Att träna sig att tala om vad man tycker och tänker är viktigt för att man ska våga göra det i framtiden.

Det är viktigt att komma till en lösning båda kan gilla.” (År 8)

”Många vågar inte säga vad de tycker. Det är viktigt att alla vågar och kan annars är det inte allas åsikt

som blir till beslut.” (År 7)

29

”Om man inte säger vad man tycker kan man aldrig få fram en demokrati och alla skulle tycka samma

sak. Sen att sätta sig in i andras tankar är inte riktigt lika viktigt för man ska hålla sitt ord och stå för vad

man tycker!” (År 7)

Här lyfter eleverna snarare deltagardemokratins principiella diskussion som bör föregå ett

beslut och att alla bör ha en åsikt. Det deliberativa perspektivet är inte lika tydligt. Flera

påpekar att det inte är så viktigt att diskutera hur man ska vara emot varandra i klassen för det

vet man redan sen tidigare. Min analys av detta är att det kan vara ett tecken på att detta är en

tydlig del i demokratiträningen i de tidiga skolåren. Eleverna ser det som en självklarhet att

man vet hur man ska bete sig mot varandra och därför tycker de inte att detta är viktigt att

diskutera just för demokratins skull, medan läroplanen talar för att just detta är en del i

demokratifostran och detta verkar vara något som eleverna lärt sig utan att de själva vet om

det. Slutsatsen är att den deliberativa demokratiteorin inte är något som eleverna generellt

lyfter i sina svar kring demokrati.

4.2 Värdegrunden 4.2.1 Attityder till demokratiska rättigheter Enligt de svar som eleverna givit på enkätfrågorna så verkar eleverna vara införstådda i

värdegrundens budskap och min uppfattning är att eleverna står bakom dessa värderingar.

Flera lyfter frågan om att alla är lika mycket värda och har samma rättigheter men detta visar

sig inte gälla exempelvis rasister anser de flesta eleverna. Ett vanligt förekommande svar är

att man får tycka och säga vad man vill så länge man inte skadar någon annan genom det man

säger. En elev ifrågasätter vem som bestämmer vad man får och inte får säga, dvs. vem som

bestämmer att någon skadas av det man säger. På frågan om vilka rättigheter man har i en

demokrati så svarar många elever ”de som vi har i Sverige”, eller ”yttrandefrihet”. På frågan

om dessa rättigheter gäller för alla så svarar en majoritet av eleverna ”Ja!” Några svarar att

rättigheterna inte bör gälla rasister eller personer som begått brott. Att eleverna svarar att de

rättigheter som vi har i Sverige är bra anser jag styrka att eleverna står bakom den demokrati

som finns i Sverige idag och även skolans värdegrund värderas högt.

I fråga 9c i enkäten ställdes ett antal påståenden upp där eleverna fick svara på om personer

med extrema, exempelvis rasistiska åsikter skulle få hålla möten för att värva nya

medlemmar, vara lärare i grundskolan, sprida sitt budskap genom böcker, rösta i de allmänna

valen och bilda politiska partier. Denna fråga är hämtad ur NU03 där samma fråga ställdes. I

år 7 anser 15% av eleverna att rasister ska få hålla offentliga möten medan 51% av sjuorna

inte tycker att de ska få göra det. 34% svarar ”vet ej”. I år 8 anser 36% att dessa möten ska

30

tillåtas, medan 46% svarar att de inte tycker det. 18% svarar ”vet ej”. I år 9 svarar 36% ja på

frågan, medan lika många, 36% svarar nej, 28% är tveksamma. En majoritet av eleverna i alla

åldersgrupper anser inte att personer med rasistiska åsikter ska få vara lärare i grundskolan. I

år 7 är man tveksam till om rasister ska få sprida sitt budskap genom böcker, medan eleverna

i år 8 och 9 accepterar detta i större utsträckning. Över 85% av alla elever anser att personer

med rasistiska åsikter ska få delta i de allmänna valen. År 8 och 9 är mer accepterande mot att

dessa personer ska få bilda politiska partier, medan eleverna i år 7 är mer negativa till detta.

Eleverna har överlag en inställning att personer med rasistiska åsikter inte bör ha samma

rättigheter som andra medborgare. Flera elever poängterar att dessa personer kan skada andra

genom att propagera sina åsikter.

Fråga 10 i enkäten är även den hämtad ur NU03:

En talare som är inbjuden till er skola för att prata om politik börjar säga rasistiska saker. Ni elever bör då…

- stoppa honom innan han hinner tala färdigt. - låta honom prata färdigt och sedan säga emot honom. - Vet inte.

På denna fråga har en övervägande del av eleverna i alla klasser svarat att man ska låta

honom prata färdigt och sedan säga emot honom. I år 7 svarar 70% detta medan i år 8 är det

73% som väljer detta alternativ och i år 9 svarar 77% att man ska låta honom prata färdigt för

att sedan säga emot honom. Detta anser jag visar att eleverna kan se att det är ett demokratiskt

förfarande i att låta honom prata färdigt. Vissa elever har skrivit att alla har rätt till sin åsikt,

men man ska säga emot honom. I läroplanen finns formulerat dels de grundläggande värdena

om alla människors lika värde, vilket rasistiska åsikter strider emot. ”Alla som verkar i skolan

skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta

avstånd från det som strider mot dem.”77 Att eleverna anser att de rasistiska åsikterna bör

sägas emot talar för att eleverna står bakom värdegrundens budskap.

4.2.2 Attityder till värdegrundens centrala budskap I fråga 11 i enkäten fick eleverna ta ställning till ett antal påståenden som hämtats ur NU03.

Dessa påståenden behandlar olika rättigheter i vår demokrati. Målet med att fråga eleverna

om detta var att se vilken inställning de har till dessa påståenden såsom människolivets

okränkbarhet, alla människors lika värde oavsett ursprung, kön, sexuell läggning och religion,

vilket är centrala värden i skolans värdegrund. På det första påståendet som behandlar

dödsstraff så svarar en majoritet av alla elever i denna studie att det inte bör vara tillåtet med

77 Lpo94.

31

dödsstraff för mord i Sverige. En övervägande majoritet talar för att det ska vara tillåtet för

homosexuella att vara lärare i skolan. Att män och kvinnor ska ha olika rättigheter accepteras

inte av eleverna. I år 9 har 100% av eleverna svarat nej på detta påstående. På frågan om att

utvisa invandrare med svenskt medborgarskap som begått grova brott svarar eleverna i år 7

och 8 i lika stor andel på alternativen ”ja”, ”nej” och ”vet ej”. Här ger eleverna inget klart

svar medan bland eleverna i år 9 svarar 53% nej, 18% ja och 29% vet ej. Att muslimer ska

tillåtas bygga moskéer är ca 60% av alla eleverna positiva till, alltså något mer än häften av

eleverna. Att tvinga arbetsgivare att ge män och kvinnor lika lön för lika arbete svarar 94% i

år 9 ja, i år 8 92% medan 80% av eleverna i år 7 svarar ja på detta påstående. De slutsatser

som kan dras av detta är att elevernas svar här till stor del överensstämmer med värderingarna

i skolans styrdokument. Eleverna respekterar människovärdet och människors frihet och

integritet.

4.2.3 Skillnader mellan åldersgrupperna i min studie Skillnaderna mellan åldersgrupperna bland eleverna som deltagit i studien är inte betydande.

Visserligen gör elever i årskurs nio kopplingar mellan begreppet demokrati och flera

företeelser som pekar på demokrati och de kan uttrycka sina tankar och formulera dessa väl.

Dessutom är deras svar utförliga. De yngre eleverna i studien har till viss del svårare att

formulera sina tankar, kanske relaterat till åldern och inte just det specifika ämne som enkäten

handlar om. De yngre eleverna ger till viss del kortare svar och ibland få ord eller namn som

svar på frågorna medan flera av eleverna i år nio skrivit utförliga svar där de utvecklat sina

tankar. Eleverna i år nio drar också slutsatser som är väl motiverade men sådana svar

återfinns även bland elever i de yngre åldrarna och därför anser jag inte skillnaderna vara

framstående.

4.3 Attityden till demokrati De attityder som eleverna förmedlar kring demokrati i skolan och i samhället är att det är

något som är bra, det är de flesta elever överens om. Hur demokratin ska se ut är eleverna

oense om, men främst refererar de till den demokratiform som finns i det svenska samhället

idag, den representativa demokratin där medborgarna genom val röstar fram representanter

till olika församlingar. Dessutom anser flera av eleverna att man i stora, viktiga frågor bör

fråga efter folkets åsikt genom folkomröstningar. De flesta elever verkar ha en positiv

inställning till demokratibegreppet. Vissa elever svarar att de förknippar ordet demokrati med

politik och ”gubbar i gråa kostymer” och att de tycker det är tråkigt. Andra säger att det är bra

32

med demokratin och det är viktigt att man engagerar sig, men de kanske inte själva är beredda

att vara aktiva i demokratin då de inte är så intresserade av politik.

Flera elever svarar att de anser sig ha demokrati i skolan. De talar om att de får vara med och

bestämma över planering av arbetsområden och om läxor. Dessutom tar flera elever upp

elevrådet som deras möjlighet att påverka skolan på ett demokratiskt sätt. Dock lyfter flera

elever frågan om de egentligen har så mycket att säga till om. De talar om att de blir

tillfrågade, men att det ändå är lärarna och skolledningen som tar de avgörande besluten.

”Jag tycker att vi har en demokrati för att vi får vara med och bestämma och diskutera olika

saker.” (År 8, fråga 6)

”Tja, det har vi väl. Det finns ju regler som ’politikerna’ hittat på redan, men de har väl röstats

fram, men det gör väl skolministern och gänget själva, men de borde ju veta vad de sysslar med,

så. Men sånt man kan bestämma sker ganska demokratiskt (i skolan). Det finns liksom olika

’nivåer’ man kan vara demokratisk. Man kan ju inte vara hur demokratisk som helst, låta bebisar

rösta och så. Om jag fick bestämma, så skulle man alltid skriva och inte bara ta handuppräckning

när man bestämmer något. Och informeras väl när de vuxna har bestämt något.” (År 7, fråga 6)

Eleverna talar främst om demokrati som något som hör samman med rösträtt och val både i

skolan och i samhället. Flera elever, främst i år 7 refererar demokratin till ”politik, Fredrik

Reinfeldt, Göran Persson”. Några säger att demokrati är något tråkigt. En fråga ställdes i

enkäten där eleverna skulle ge exempel på länder som är demokratiska och odemokratiska.

Här lyfter en majoritet av eleverna fram Sverige som ett bra exempel på en demokrati och

många menar att den demokrati vi har i Sverige är bra. Likaså på frågan om rättigheter så

nämner många elever att de rättigheter vi har i Sverige är bra. Detta talar för bevarande av

demokratin, då eleverna inte förmedlar ifrågasättande funderingar kring den svenska

demokratin. Länder som inte är demokratiska representeras i elevernas svar av exempelvis

Vitryssland och Kina och här motiverar eleverna varför dessa länder inte är demokratier. Att

medborgarna inte fritt får uttrycka sina åsikter eller att en person bestämmer är exempel på

sådana motiveringar. En elev ifrågasätter om USA verkligen är en demokrati eftersom alla

inte kan rösta och att man måste registrera sig för att rösta. Detta visar på en insikt hos eleven

om principer gällande val och rösträtten i en demokrati och att detta kan se olika ut i olika

länder.

4.4 Jämförelse med NU03 Jämförelsen mellan de båda studierna avses gälla vilka demokratiteorier som gått att spåra i

elevernas svar och elevernas inställning till rättigheter för medborgarna i demokratin.

33

4.4.1 Demokratiteorierna I analysen av NU03 lyftes tre demokratiteorier fram som jag även funnit prov på i denna

empiriska studie. Studierna överensstämmer i fråga om att eleverna främst refererar till

demokrati som att ”folket bestämmer”, ”alla får vara med och bestämma”, ”alla är lika

mycket värda och får säga vad de tycker”. Oscarsson lyfter fram i sin analys att de bilder som

eleverna i NU03 ger av demokratin är oproblematiska. Eleverna talar om demokratin som en

beslutsprocess i första hand.78 Valdemokratin är den demokratimodell som övervägande gått

att spåra i NU03-elevernas svar. Likaså i min empiriska studie är detta vad jag funnit mest

prov på i elevernas svar dock har jag även funnit prov på deltagardemokrati i elevernas svar. I

NU03 lyfte eleverna fram bilden av demokrati som beslutsform där man är överens om

besluten som tas. Detta lyfts också fram av eleverna i min studie då röstning och

majoritetsbeslut är något som eleverna starkt lyfter fram. I NU03 fann man inga belägg för att

elever som får möjlighet att påverka i skolan kommer att påverka och delta i samhället i

framtiden.79 Däremot så verkar eleverna i min studie positivt inställda till att vara med och

delta och påverka både i skolan och i samhället i framtiden och de påpekar att det är viktigt

att man deltar i demokratin och att man skapar sin egen åsikt. Den deliberativa demokratin

lyfts inte till stor del av eleverna i NU03, och inte heller eleverna i min studie gör denna

koppling i någon större utsträckning.

4.4.2 Värdegrunden ”De grundlagsstadgade demokratiska rättigheterna är långt ifrån självklara bland eleverna.”80

Eleverna i NU03 ställer upp på samhällets jämställdhetsmål, men vad gäller andra

lagstadgade rättigheter så är inte eleverna beredda att stå bakom dessa fullt ut. De

demokratiska fri- och rättigheterna är en grundförutsättning för de tre demokratiteorierna som

använts för min undersökning och en stor majoritet av eleverna lyfter dessa fri- och

rättigheter som en viktig del i demokratin. Att de demokratiska värdena som presenteras i

styrdokumenten överförs till eleverna ses av många som det viktigaste i skolans uppdrag som

demokratifostrare.81 Studierna visar liknande resultat vad gäller elevernas inställning till de

demokratiska rättigheterna, eleverna i min studie är något mer ”positiva”, men eleverna är

inte fullt accepterande mot personer med extrema åsikter, dessa kan förvägras vissa

demokratiska rättigheter enligt eleverna i bägge studierna. De resultat som framkom i NU03

78 Oscarsson (a.a.) s. 31. 79 Ibid. s. 45. 80 Ibid. s. 63. 81 Ibid. s. 59.

34

visade en indikation på att eleverna i grundskolan inte är beredda att ge samma rättigheter åt

alla medborgare, medan man samtidigt kan hävda att eleverna lyfter värdegrundens ideal att

motverka rasistiska åsikter. I NU03 kommer man fram till att elevernas klassrumsklimat och

kunskapsnivå i fråga om demokrati ger en större förståelse för värdegrunden bland eleverna.

Något som dock poängteras i NU03-analysen är att den låga acceptans som eleverna visar

mot personer med extrema åsikter går att spåra i samma utsträckning i allmänhet bland

medborgarna, så eleverna sticker inte ut från övriga befolkningen med dessa åsikter. Vad

gäller frågorna som ställts om jämställdhet så är eleverna i båda studierna överens om att det

är viktigt att kvinnor och män har samma rättigheter och många tycker att man borde lagstifta

om lika lön för lika arbete. I NU03 analyseras också elevernas politiska engagemang och man

menar att om eleverna själva är politiskt aktiva så har de större acceptans för de demokratiska

värdena. Skolans roll är mycket viktig vad gäller att utveckla elevernas demokratiska

kompetens. Fördjupade kunskaper i demokrati gör att eleverna utvecklar mer toleranta

attityder. Viktiga faktorer är att eleverna får vara delaktiga i skolan och ett positivt

klassrumsklimat där elevernas intresse för samhällsfrågor kan stärkas.

4.5 Sammanfattning I detta kapitel har elevernas svar i den empiriska studien redovisats. Den bild av demokrati

som eleverna förmedlar kan främst knytas an till de valdemokratiska och

deltagardemokratiska teorierna då eleverna lyfter fram val, rösträtt och majoritetsbeslut som

viktiga faktorer i en demokrati och vikten av att man har en åsikt och att man deltar i den

demokratiska processen. Deliberativ demokrati lyfts fram i läroplanen där samtalet ska vara i

fokus men eleverna refererar inte till denna demokratiteori i sina fria svar. Eleverna svarar

dock att samtalet och argumentationen är viktig för demokratin på frågan om vikten av samtal

i olika sammanhang. Vad gäller friheter och rättigheter och om dessa ska gälla alla i en

demokrati så är eleverna i första hand positivt inställda till detta, men de är tveksamma till om

personer med extrema åsikter ska innefattas här. Vad gäller de grundläggande värden som

läroplanen bygger på så visar elevernas inställning att dessa värden skattas högt. Dödsstraff

borde inte vara tillåtet och män och kvinnor ska ha samma rättigheter enligt eleverna. Till stor

del överensstämmer de resultat som jag nått i min studie med de resultat som framkom av

NU03 då eleverna lyfter fram samma demokratiteorier i bägge studierna och har liknande

inställning till rättigheter för medborgarna. De resultat som framkommit här ger en grund för

den analys som framställs i kommande kapitel där elevernas svar relateras till läroplanen och

skolans demokratifostrande roll.

35

5 ANALYS OCH DISKUSSION AV RESULTAT

Denna studie har ämnat att bidra till att ge ökad kunskap om vilka tankar elever i

grundskolans senare år har om demokrati och syftet är att jämföra elevernas svar med

läroplanens förordade demokratimodell. I detta kapitel förs det analytiska resonemanget

samman med slutsatserna och diskussionen kring resultaten. Demokratiteorierna har använts

vid kategoriseringen av resultaten och jag har funnit stöd för detta i empirin då elevernas svar

kunnat knytas an till teorierna. Genom detta anser jag mig ha goda grunder att genomföra

denna analys. Slutsatserna av det empiriska materialet och jämförelsen med NU03 visar att de

demokratiteorier som dominerar i elevernas svar till viss del skiljer sig ifrån läroplanens

föreställning om hur demokratin bör se ut. Elevernas demokratisyn är färgad främst av

valdemokratins och deltagardemokratins principer, medan läroplanens bild av demokratin

präglas av deliberativ demokratiteori.

5.1 Att fostra goda demokrater i den målstyrda skolan Vilka demokrater fostras i skolan idag? Enligt de resultat som den empiriska studien givit så

kommer eleverna som framtida samhällsmedborgare inte ifrågasätta det rådande systemet

idag. Eleverna refererar i första hand till att demokrati handlar om att rösta och att alla får

vara med och bestämma genom att alla får säga vad de tycker. Elevernas uppfattningar av

demokrati handlar mest om de praktiska delarna av vår demokrati, som att rösta i valen. Detta

är sådan kunskap som eleverna sannolikt har tillägnat sig genom undervisningen kring

statsskick, riksdag och regering och detta innefattas till stor del i teorin om valdemokrati.

Läroplanen ger en vidare bild av demokratibegreppet där man betonar vikten av samtal och

argumentation som en del i den demokratiska processen. Detta refererar dock eleverna till i

mycket liten utsträckning. Läroplanen betonar också de demokratiska fri- och rättigheterna

och respekten för de centrala värdena i värdegrunden.

Vad får då elevernas demokratisyn för konsekvenser för vårt samhälle? Intentionen med

skolan som den samhällsinstitution som ska fostra framtida goda demokrater är att eleverna

ska ha en vilja att bevara vår demokrati. Gör eleverna då det genom att de kan förklara

valdemokratins principer, eller saknas det något för att eleverna ska svara mot statsmaktens

avsikter med utbildningen i demokrati? De demokrater som fostras i skolan ska respektera

människor och ta ansvar för sina handlingar och de ska kunna fungera i samhället som goda

demokrater. Enligt den bild som denna studie ger så kommer eleverna att rösta och delta i

demokratin genom att använda rösträtten vid val, men det är inte självklart att de kommer att

36

engagera sig mer än så i demokratin. Eleverna lyfter till viss del samtal och argumentation

som en viktig del av demokratin när de får frågor om skolan och deltagande i samtal och

diskussioner, men de refererar inte till detta när de fritt får tala om demokrati. För eleverna

verkar demokratin snarare vara en beslutsform än en livsform. Eleverna fostras inte till att

ifrågasätta och utveckla demokratin, utan fokus ligger mer vid att bevara den demokrati som

vi har idag.

Den målstyrda skolan innebär att staten har formulerat mål och det är i den praktiska

verksamheten i skolan som dessa mål kan uppfyllas. Målen ska klargöra vad verksamheten

ska syfta till.82 Den deliberativa demokratisynen finns i läroplanen och den anger hur skolan

ska arbeta för att fostra goda demokrater. Men syftar målen till samma sak? Skolans

kunskapsmål innebär att eleverna ska uppnå målen i de olika ämnena och få betyg på sina

kunskaper. Vad gäller kunskapsmålet så är individens betyg det viktigaste och

kunskapsmålen är det som står i fokus i den målstyrda skolan. Dessutom har skolan ett

värdegrundsmål där de demokratiska värdena innefattas. Dessa kunskaper i demokrati ska

eleverna nå genom deliberativa samtal, men elevernas demokratiska kompetens betygsätts

inte. Om det är kunskapsmålet som står i fokus i skolan och värdegrundsmålet hamnar i andra

hand så kanske det inte är så konstigt att eleverna främst refererar till kunskaper om

valdemokrati och deltagardemokrati. Eleverna redogör kanske då för vad de lärt sig i skolan

och fått betyg på. Om målet är att fostra goda demokrater så måste kanske detta vara ett

kunskapsmål som poängteras för eleverna. Idag får inte eleverna betyg i hur väl man

uppfyller målet som en god demokrat. Kunskapsmålen är det viktigaste, det är dem som syns

i elevernas betyg. Eftersom målstyrningen talar för att det individuella perspektivet förs fram

så kanske inte det deliberativa samtalet kan stå emot den individualistiska visionen?

I Lgr80 var målet att skapa kritiska medborgare och skolan skulle fostra förändrare av

demokratin. Men i den läroplan som följde denna och som är aktuell idag, Lpo94, så är nu

individen i centrum och det är individens bästa som står i fokus. Detta hör samman med

dagens målfokusering i skolan, vilken även kan knytas an till liberalism och

marknadsekonomi som idag är viktiga element i den svenska demokratin, dessutom präglas

samhället idag av individualism och detta ger konsekvenser för hur vår demokrati ser ut.

”Det senaste decenniets omstrukturering av det svenska utbildningsväsendet innebär en

tendentiell förskjutning från att se utbildning som ’public good’ till att i högre grad betrakta 82 Orlenius, Kennert, 2001. Värdegrunden – finns den? Stockholm: Runa Förlag, s. 33.

37

utbildning som ’private good’”.83 Demokratins fördjupning via utbildning var en central del i

att koppla samman demokratin och skolan på 1900-talet och en av de stora förespråkarna var

John Dewey’s ”Democracy and Education”.84 I läroplanen betonas inte deltagandet i sig som

det avgörande för demokratins förverkligande, utan det är innebörden i de medborgerliga

rättigheterna som upprätthåller demokratin. I kontrast till detta står det individuella

medborgarskapet och utbildningssystemet relateras till marknadens krav på individens

anpassning till detta system. I förhållande till detta är det svårt att genom utbildningen nå

värderingar som är av ”public good”.85 Skolans demokratiuppdrag är idag att fostra goda

samhällsmedborgare till att bevara vår gemensamma demokrati och man ska fostra individer

som klarar sig i samhället. Detta fokus vid individen i centrum symboliserar den målstyrda

skolan. Maktutredningen från 1990 hade fått direktiv från regeringen om en

samhällsorienterad syn på demokratin, men utredningen gav istället förslag på att man skulle

sätta individen i centrum. Detta var kanske för att tillfredsställa samhällets krav idag?

Styrdokumenten visar på målstyrningen som dominerar i skolan idag. Måluppfyllelsen för

individen är det centrala. Samtidigt förmedlar styrdokumenten en demokratisyn som handlar

om att lyfta samtalet som en viktig del i demokratin. Stämmer dessa bilder överens och är

målfokuseringen och den deliberativa demokratisynen kompatibla? Konkurrensen i samhället

och mellan eleverna i att uppnå målen kanske inte är förenligt med den deliberativa

demokratimodellen. Kan det bero på att fokus läggs mer vid individens måluppfyllelse än vid

skolans demokratifostrande roll? Om man lyfter den deliberativa demokratiteorin som

läroplanen fokuserar på så bör eleverna genom deltagande i demokratiska processer i skolan

kunna visa dessa demokratiska förmågor som läroplanen och statsmakterna efterfrågar.

Per Gerrevall har tagit upp frågan om hur man ska kunna bedöma demokratisk kompetens hos

elever. ”Demokratisk kompetens ur ett deliberativt perspektiv avser människors förmåga att

genom samtal, där de kritiskt prövar och fördjupar sina kulturella övertygelser, nå

välgrundade övertygelser i fråga om social och individuell rättvisa.”86 Tidigare har man testat

elevernas kunskaper i demokrati genom att undersöka vad de kan om demokratiska

beslutsprocesser och elevernas attityder i olika samhällsfrågor. Dessutom har man undersökt

klassrumsklimat och elevinflytande för att se demokratigraden i dessa sammanhang, men det 83 Englund, Tomas, 1996, Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm: HLS Förlag. s. 107. 84 Englund, 1996. (a.a.) s. 131. 85 Ibid. s. 134. 86 Gerrevall, Per, 2003. Bedömning av demokratisk kompetens – en pedagogisk utmaning, Utbildning &

Demokrati 2003, vol. 12, nr 3. s. 51.

38

demokratiska handlandet hos eleverna har inte bedömts. Då deliberativa samtal bygger på

kommunikation mellan människor så menar Gerrevall att elevernas demokratiska kompetens

visar sig i samtalet med andra människor, så när eleverna diskuterar och argumenterar kring

ställningstagande i ett problem så kan man som lärare bedöma denna process och på så sätt

även bedöma elevernas demokratiska kompetens. Frågan är då om dessa deliberativa samtal

verkligen äger rum i skolan i den utsträckning att elevernas demokratiska kompetens kan bli

föremål för bedömning. Snarare verkar det så utifrån min studie som att elevernas tankar om

demokrati till stor del handlar om fakta om beslutsprocesser.

5.2 Värdegrunden och den deliberativa demokratin Skolverket publicerade år 2000 en fördjupningsstudie av värdegrunden där man konstaterar

att den fokus som legat vid skolans roll som kunskapsförmedlare har brutits och istället

fokuserar man vid skolans arbete med de grundläggande värdena som lyfts fram i läroplanen.

I denna studie konstaterar man att förutsättningarna för deliberativa samtal finns i skolan.

Många anser att värdegrunden bör spela en större roll och ges större utrymme, men flera

lärare och skolledare vet inte vilken roll skolverksamheten spelar i detta arbete.87 Man

ifrågasätter också i denna studie hur eleverna kan ha kunskaper om demokratin och

värdegrunden och samtidigt förekommer kränkningar och mobbning i skolan som strider

emot värdena i läroplanen. Dessutom saknar eleverna grundläggande kunskaper om

demokratins principer. De åtgärder som krävs för att värdegrunden ska ges mer verkan är

främst att skapa förutsättningar för samtal i skolan. De sociala relationerna ska sättas i fokus

och det är i samtalet som elevernas attityder och värderingar kan påverkas. Eleverna ska tas

på allvar i skolan och deras deltagande och möjlighet att påverka sin skolsituation är viktig.

Enligt de resultat som framkommit av studien i denna uppsats och resultaten av NU03 så

motsvarar inte elevernas demokratiska kompetens de krav som ställs i styrdokumenten. Att

eleverna ska vara delaktiga i den demokratiska processen i skolan lyfts fram i läroplanen.

Kennert Orlenius diskuterar i boken Värdegrunden–finns den? den roll som personalen i

skolan har för värdegrundsarbetet. Arbetar personalen endast utifrån läroplanens

demokratiska förhållningssätt eller styrs de av ett personligt ”etiskt förhållningssätt”?88 Man

måste klargöra vilken funktion läroplanen har, om de grundläggande värden som finns

formulerade där existerar och hur värdena är förankrade hos medborgarna. I läroplanstexterna

87 Modigh, Fredrik red. 2000, En fördjupad studie om värdegrunden – om möten, relationer och samtal som förutsättningar för arbetet med de grundläggande värdena. Stockholm: Skolverket. 88 Orlenius (a.a.) s. 29

39

finns formuleringar som ”samhällets gemensamma värden” och ”skolans värdegrund” och

eftersom skolan är en av samhällets institutioner med mål att fostra demokrater så är det dessa

värden som samhället ska förmedla till eleverna.

”Det är till stor del den individuella kunskapsfokuseringen i styrdokumenten som styr på

bekostnad av läroplanerna och därmed värdegrunden.”89 Detta är en konsekvens av

målfokuseringen i skolan där den egna måluppfyllelsen är det viktigaste och då kommer

värdegrundens mål i skymundan. Är det därför eleverna främst kan redogöra för

valdemokratiska principer, de har lärt sig hur demokratin ser ut, inte att diskutera sig fram

genom samtal och på så sätt delta i en demokratisk process? Detta kan anknytas till att

eleverna i min studie kan redogöra för hur den representativa demokratin i Sverige fungerar,

medan djupare kunskaper om demokratin ser ut att saknas hos eleverna. En slutsats av den

genomförda studien är att eleverna kan mycket om demokrati, dock ligger fokus vid

kunskaper om val och rösträtt. Frågan är om den deliberativa demokratin som förespråkas i

läroplanen är en utopi eller om den har förankring i samhället och skolan? Lpo94 är ett

politiskt mål kring vilka samhällsmedborgare som ska fostras i skolan till goda demokrater

som är beredda att bevara den demokrati vi har idag.

”Skolan ses som en kollektiv medborgerlig rättighet på deliberativ grund. Kommunikationen i

verksamheterna, och uppdraget att utveckla medborgare som kan kommunicera, kan ses som en

kollektiv viljebildning och som medel för att medborgare ska kunna delta i den demokratiska

processen.”90

Enligt de elever som medverkat i min studie och deras uppfattningar av demokratibegreppet

så är det inte den deliberativa demokratisynen som de tillägnar sig, utan snarare förmedlar de

en bild av deltagardemokrati och valdemokrati, där valproceduren är det viktigaste. Denna

bild stämmer inte överens med styrdokumentens intentioner, så kanske måste det deliberativa

lyftas fram ännu mer i skolan som ett tydligt mål ifrån statsmakterna att skolan ska fostra

unga demokrater på dessa grunder. Det kan också finnas en konflikt mellan läroplanens bild

av demokratin och hur skolverksamheten ser ut idag. Eleverna lyfter inte samtalet mer än att

det är viktigt att lyssna på varandra. Något som framkommit i denna studie och likaså i NU03

är att eleverna lyfter individens rättigheter i demokratin och de anser att de flesta ska ha

samma rättigheter, men de är inte lika accepterande mot att personer med extrema åsikter ska

ha dessa rättigheter, vilket strider mot värdegrundens tanke om allas lika rätt och lika värde.

89 Modigh m.fl. (a.a.) s. 8. 90 Ibid. s. 9.

40

Samtidigt förespråkar läroplanen att eleverna ska få stöd i att ta avstånd från sådant som

kränker andra vilket är vad de gör. Men att fostra demokrater som är beredda att förvägra

dessa personer demokratiska rättigheter är inte målet med läroplanen.

5.3 Slutsatser Frågan om hur man ska uppfatta värdegrunden och det demokratiska uppdraget som skolan

har är inte självklar. Det svenska samhället är idag mer mångkulturellt och pluralistiskt och i

skolan finns inte längre samma hierarkier som funnits tidigare.91 Skolan borde dra nytta av att

den är en mötesplats för olika människor och förutsättningarna för goda samtal finns i skolans

miljö. Deliberativa samtal behövs för att diskutera mobbning, trakasserier och annat som

bryter mot skolans värdegrund. Det finns stor potential för deliberativa samtal som metod för

att uppnå samhällsuppdraget att fostra goda demokrater. Kanske är det så att eleverna för

dessa samtal i skolan tillsammans med lärare och annan personal, men att eleverna själva inte

värderar detta som en del i demokratin, trots att det faktiskt är just det.

En slutsats av min studie är att eleverna ser vikten av samtalet och att man utbyter åsikter och

argument för att diskutera olika företeelser, men kanske behöver man från skolans sida betona

varför man för dessa samtal: att det är viktigt för elevernas framtid, för vårt samhälle och för

vår demokrati. Deltagandet i dessa samtal är av stor vikt för att kunna ta in den deliberativa

demokratin i skolan. Att eleverna främst refererar till valdemokratins och

deltagardemokratins principer kan bero på att detta är fakta om demokrati som eleverna själva

anser att de lärt sig i skolan. Om eleverna endast har den valdemokratiska bilden av

demokratin så kommer skolan att fostra demokrater som främst ställer upp i valen och

använder rösträtten. Den bild av demokratin som läroplanen förmedlar säger att eleverna

genom samtal ska lära sig att bli goda demokrater. Men jag ställer mig frågan om den

målstyrda skolan kan kombineras med denna demokratisyn? Är det individens bästa och

ansvar i frihet som ska betonas när samhällets demokratiska medborgare ska fostras i skolan?

Utifrån denna studie kan slutsatserna dras att läroplanens intentioner inte motsvaras av

elevernas syn på demokrati. Frågan är om det är möjligt att genomföra de deliberativa målen i

läroplanen i skolan. Kanske krävs det mer arbete i skolan, eller så måste man omvärdera den

demokratifostrande rollen som skolan har. Nedvärderas skolans demokratifostrande roll på

grund av fokuseringen vid måluppfyllelsen i skolan då eleverna inte får betyg i demokratisk

91 Englund, 2000. (a.a.) s. 10.

41

kompetens? Vad som är demokrati har eleverna och statsmakten olika syn på. Så när eleverna

gått ut skolan som unga demokratiska medborgare är frågan vilken demokratisyn de kommer

att leva efter.

42

SAMMANFATTNING

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tankar elever i grundskolans senare år

har om begreppet demokrati. Svaren har knutits an till tre demokratiteorier för att ge en

förklaring på vilka demokratisyner som eleverna förmedlar. De tre teorierna som lyfts fram är

valdemokrati, deltagardemokrati och deliberativ demokrati. Avsikten med denna studie är att

lyfta frågan om problematiken kring om elevernas bild av demokratin stämmer överens med

den bild som läroplanen förmedlar.

Resultaten visar att eleverna främst förmedlar indikatorer på den valdemokratiska teorin där

det handlar om att medborgarna använder sin rösträtt för att göra sin röst hörd i olika frågor

och för att lyfta fram kandidater som ska styra samhället. Deltagardemokratin finns också

representerad i elevernas svar genom betoningen på deltagande och värdet i att ha en åsikt

liksom vikten av att acceptera majoritetsbeslut. Rösträtten, liksom de fri- och rättigheter

medborgarna i en demokrati har lyfts fram av eleverna. De är inte fullt beredda att ge

personer med extrema åsikter samma rättigheter som andra i en demokrati. Värdegrunden i

läroplanen står eleverna till största del bakom. Människolivets okränkbarhet och jämställdhet

är några av dessa mål som eleverna anser är viktiga för demokratin.

De resultat som nåtts i denna studie har jämförts med en tidigare studie på samma område,

NU03. Komparationen av de båda studierna visar att elevernas svar stämmer överens på flera

punkter. I bägge studierna lyfter eleverna främst valdemokratins principer och till viss del

deltagardemokratin och den deliberativa demokratin. Eleverna har en tendens att inte

acceptera att personer med extrema åsikter har samma demokratiska rättigheter som andra.

Slutligen har resultaten analyserats i förhållande till den bild av demokratin och värdegrunden

som läroplanen ger. Resultaten visar att den deliberativa demokratin så som den framställs i

Lpo94 inte motsvaras av de svar eleverna ger kring demokratin. Vad jag lyckats spåra i denna

studie är att elevernas bild av demokratin symboliseras av kunskaper kring den demokratiska

processen vad gäller rösträtten och de rättigheter man innehar som medborgare. Eleverna

lyfter fram Sverige som ett bra exempel på ett demokratiskt land och refererar då i första hand

till rösträtten och att alla får tycka och tänka som man vill. De konsekvenser som elevernas

bild av demokratin kan ge är att de inte motsvarar statsmakternas förväntningar på skolans

roll att fostra goda demokrater. Häri finns en konflikt, då elevernas bild av demokratin inte

överensstämmer med den bild som läroplanen förmedlar.

43

REFERENSLISTA

Englund, Tomas (1996), Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm: HLS Förlag. s. 107.

Englund, Tomas (1999), Den svenska skolan och demokratin. Möjligheter och

begränsningar, i SOU 1999:93. Det unga folkstyret. Stockholm: Fritzes.

Englund, Tomas (2000), Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och

aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket.

Esaiasson, Peter, Gillram, Mikael, Oskarsson, Henrik & Wägnerud, Lena (2007),

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm: Norstedts

Juridik AB.

Eriksen, Erik Oddvar & Weigård, Jarle (2000), Habermas politiska teori, Lund:

Studentlitteratur.

Gerrevall, Per (2003) Bedömning av demokratisk kompetens – en pedagogisk utmaning.

Utbildning & Demokrati 2003, vol 12, nr 3, s. 41-66.

Held, David (2005), Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi.

Göteborg: Bokförlaget Daidalos.

Holmberg, Sören, (1999), Representativ demokrati, i SOU 1999:64: Representativ demokrati.

Stockholm: Fritzes.

Lundström, Mats (1999), Demokrati i skolan, i SOU 1999:93: Det unga folkstyret.

Stockholm: Fritzes.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. (1994), Stockholm: Fritzes.

Modigh, Fredrik red. (2000), En fördjupad studie om värdegrunden – om möten, relationer

och samtal som förutsättningar för arbetet med de grundläggande värdena. Stockholm:

Skolverket.

Orlenius, Kennert, (2001), Värdegrunden – finns den? Stockholm: Runa Förlag.

44

Oscarsson, Vilgot (2005), Elevers demokratiska kompetens. Rapport från den nationella

utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) – samhällsorienterande ämnen, Göteborg:

Göteborgs universitet.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003), Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning, Lund: Studentlitteratur.

Premfors, Rune & Roth, Klas (2004), Deliberativ demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Skollagen (SFS 1985:1100)

Skolverket (2004), Den nationella utvärderingen av grundskolan 2003, huvudrapport –

naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen och problemlösning i årskurs 9.

Rapport 252. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2005), Den nationella utvärderingen av grundskolan 2003, ämnesrapport

samhällsorienterande ämnen. Ämnesrapport till rapport 252. Stockholm: Skolverket.

SOU 1990:44, Demokrati och makt i Sverige. (1990).

45

Bilaga

Elevenkät om demokrati Jag skriver en uppsats som ska handla om demokrati och elevers tankar om demokrati och nu

önskar jag att du hjälper mig att svara på några frågor om demokrati.

Inga svar är rätt eller fel, jag är intresserad av vad du tycker och tänker om ordet demokrati

och några andra saker. Svara så mycket du kan komma på!

Alla svar kommer vara helt anonyma så jag kan inte koppla dina svar till just dig.

Tack för din medverkan! /Julia

Använd gärna baksidan av pappret för att skriva mer, om du inte får plats här.

1.) Om någon säger ordet demokrati till dig, vad tänker du på då? Skriv allt du kommer på!

2.) Vad tycker du krävs för att till exempel ett land, en kommun eller en skola ska kallas demokratisk? Lyft fram några saker som du anser är tecken på demokrati. Skriv så mycket du kan komma på.

3.) Kan du nämna ett land som du tycker är demokratiskt och ett som inte är demokratiskt? Förklara varför landet du valt är en demokrati och varför det andra landet du valt inte är en

demokrati.

46

4.) Hur kan man fatta beslut i en demokrati? När man ska fatta beslut, hur går det då till om det ska vara demokratiskt? 5.) Försök komma ihåg någon gång då du tycker att du har varit med och fattat ett beslut demokratiskt. När var det? Hur gick det till? Vad bestämdes? 6.) Tycker du att ni har demokrati i skolan och på vilket sätt har ni det i så fall? Om du fick bestämma, hur skulle demokratin i skolan då se ut?

47

7.) Är det viktigt för demokratin att: Ringa in ditt svar!

- träna sig i att tala för det jag tycker och tänker VIKTIGT INTE SÅVIKTIGT - träna sig i att sätta mig in i vad andra tycker och tänker VIKTIGT INTE SÅ VIKTIGT - diskutera hur vi skall vara mot varandra i klassen VIKTIGT INTE SÅ VIKTIGT - diskutera och argumentera något innan man fattar beslut i en fråga som rör oss i klassen VIKTIGT INTE SÅ VIKTIGT 8.) Varför tycker du att dessa saker från frågan ovanför är viktiga eller inte så viktiga. Förklara varför du tycker så. 9.) Människor har friheter och rättigheter i en demokrati, till exempel har vi i Sverige yttrandefrihet som innebär att man fritt får säga vad man tycker så länge man inte skadar någon annan. Det finns flera andra friheter och rättigheter för medborgarna i en demokrati.

a.) Vilka rättigheter och friheter tycker du att man ska ha i en demokrati?

b.) Ska alla ha samma friheter och rättigheter?

c.) Gäller dessa rättigheter och skyldigheter även människor med extrema åsikter, exempelvis rasistiska åsikter? Ska dessa få: Ringa in ditt svar.

- hålla offentliga möten för att värva nya medlemmar? JA NEJ VET INTE - vara lärare i grundskolan? JA NEJ VET INTE - sprida sitt budskap genom böcker? JA NEJ VET INTE - rösta i de allmänna valen? JA NEJ VET INTE - bilda politiska partier? JA NEJ VET INTE

48

10.) En talare som är inbjuden till er skola för att prata om politik börjar säga rasistiska saker. Ni elever bör då… Ringa in ditt svar!

• Stoppa honom innan han hinner prata färdigt. • Låta honom prata färdigt och sedan säga emot honom.

• Vet inte.

11.) Tycker du att följande saker ska vara tillåtna i Sverige? Ringa in ditt svar!

- Dödsstraff för mord? JA NEJ VET INTE - Homosexuella lärare i skolan? JA NEJ VET INTE - Att män och kvinnor har olika rättigheter? JA NEJ VET INTE - Att utvisa invandrare som begått grova brott men som har svenskt medborgarskap? JA NEJ VET INTE - Att muslimer bygger moskéer? JA NEJ VET INTE - Att tvinga arbetsgivare att ge män och kvinnor lika lön för lika arbete? JA NEJ VET INTE 12.) Är det något annat som du vill säga om demokrati så kan du göra det här.

Tack för din medverkan!