NIC #9: Demokrati

  • View
    219

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Vad ska vi med demokrati till? Vad är demokrati – egentligen? Det måste vara något mer än att rösta var fjärde år? Magasin NIC söker svaret hos folkbildare, forskare och politiker.

Text of NIC #9: Demokrati

  • #9 hst 2011 ISSN 1654-6660Magasin Nic.Ed

    ited

    by N

    IC a

    nd F

    riend

    s.

    icke-kommersiell skrift om (gatu-)kultur, social ekonomi och livet sjlvt

    Allt r p riktigt

    Vad ska vi med demokrati till?

    vad r demokrati egentligen? Det mste vara ngot mer n att rsta var fjrde r? magasin nic sker svaret hos folkbildare, forskare och politiker.

  • Sida 2 Magasin Nic

    Sida 3 Magasin Nic

    utgIvareHkan Larsson Publik entre-prenr och en av tv rektorer p Glokala folkhgskolan.hakan@glokala.se

    redaktIoNStefan Karlsson Redaktr och huvudskribent. Frfattare till bckerna Garanterat aktiverad och Andligt skande och frverkligande. stefan@sofielund.org

    Henrik Eklundh Paglert Layout och redigering. Har gett ut fotoboken gonblick frn ett Mllevngen i frvandling. info@eklundhpaglert.se

    Liv Zetterling NIC:s projektle-dare, och formansvarig fr CFUK Gallery. Brinner fr urbankonst och hllbarhets- och tervinnings-frgor. liv@glokala.se

    vrIga medarbetareJenny Ljunggren, fotoSamira Nassadjpoor, illustrationerHelen Johansson, fotoKarin Olsson, textJohan Nyberg, text

    preNumeratIoN2 nr/150 kr. Mejla stefan@sofielund.org

    tryckHolmbergs AB

    ISSN1654-6660

    adreSSMagasin NICRolfsgatan 16, 214 34 Malm

    NIC ansvarar bara fr bestllt material. Vi vill grna att ni hr av er med tips, kritik och berm, och vi har ingenting emot att ni citerar oss.

    redaktIoNell IdNIC r en icke-kommersiell skrift som vill uppmrksamma det som varit, det som nyss blivit och det som ska komma. Urbankultur och alla former av hllbarhetsfrgor ligger oss varmt om hjrtat.I en vrld d mediet blivit synonymt med budskapet har innehllet hamnat i skymundan. Vi vill ta fram det i ljuset igen. Vi ska vara en motvikt till snuttifiering och vi uppmuntrar slow-reading, eftertanke och handling. Vi gillar det som hnder hr och nu, men vi tror inte att vr tids tankar och ider ndvndigtvis r viktigare n tidigare generationers. Vi sker ett sammelsurium av hgt och lgt, nra och fjrran och vi tror att det r folkbildning i ny kostym.

    Magasin Nic.

    Vi lever i en tid d mnniskor har frutsttningar att komma nrmare varandra n ngonsin tidigare. Den nya informationsteknologin gr det mjligt att i realtid vara i kontakt med varandra, oberoende av var vi befinner oss p jordklotet. Nya kontak-ter knyts med mnniskor som vi annars aldrig hade lrt knna. Den globala by som marshall mcluhan drmde om tycks inte lngt borta.

    Samtidigt verkar utvecklingen leda t ett helt annat hll mot en frikoppling frn mnniskor och frn alla former av begrnsningar. Det mrks kanske allra tydligast hos det globala kapitalet, de finansiella marknaderna, men ven i hur mnniskor relaterar till varandra i den vir-tuella vrlden. nr man trttnar, eller nr det stlls krav p en, drar man sig undan. off-knappen finns alltid inom rckhll.

    Politikerna har sedan ngra rtionden abdikerat infr den allsmktiga marknaden. aktrerna p marknaden tar sjlva inget personligt ansvar fr fljderna av deras placeringar och transaktio-ner. att mnniskor, djur och allt levande p jorden kan komma att ta skada av handlingarna dljs bakom den abstraktion som sjlva finansmarknaden utgr. Inte mnga mnniskor frstr vad som verkligen hnder, och nnu svrare r det att spra effekterna.

    Det paradoxala r att vi i vra demokratiska samhllen har goda materiella och tekniska frutsttningar fr att leva vad man skulle kunna kalla fr goda liv, samtidigt som vi hller p att krympa ramarna fr vra handlingar. allt som hotar marknadens logik anses vara omjligt, eftersom det leder till att kapitalet flyr. Att i sanning agera ansvarsfullt p samhllelig niv r inte mjligt s lnge den ansiktslsa makt numera ven bokstavligt ansiktsls eftersom mnga trans-aktioner grs automatiskt av datorer som det globala kapitalet idag utgr fr hrja fritt. Allt fler inser detta men vad ska vi gra t det? gr det att gra ngot och vill vi i s fall det?

    Demokrati innebr att mnniskor tillsammans lser de problem som vi alla str infr, det som r gemensamt fr alla. i vr tid ser det ut som om utmaningarna r vldigt stora, men kanske ocks vinsterna om vi lyckas. Stefan Karlsson, redaktr

    foto jenny ljunggren

    ingng

    klyftan mellan individ och grupp mste verbryggas i ett samhlle som gr ansprk p att vara en demokrati. vi har inom oss drivkrafter till bde nrhet och distans. I vr tid tar sig denna spnning nya uttryck och mste drfr lsas p nya stt.

    VI TRYCK och tar ansvar fr m

    iljn.

    www.holmbergs.com

  • Sida 4 Magasin Nic

    Sida 5 Magasin Nic

    815 NIC-essnverlever demokratin globaliseringen?

    1617 Mannekngerhelt vanliga mnniskor svarar p frgan vad demokrati r.

    1819 KrnikanNr Kofi talar lyssnar Mammon?

    2023 Folkbildning fr demokratins skull, del 1P sundsgrden skapar man teater fr en bttre vrld.

    2427 Folkbildning fr demokratins skull, del 2glokala tankesmedjan om eu:s medbor-garinitiativ.

    2829 Manneknger

    3031 Jmlikhetsandenrichard Wilkinson frklarar varfr jmlika samhllen alltid r bttre.

    3233 NIC-intervjunmt politikern carina nilsson som slss fr att kunna stlla krav vid offentliga upphandlingar.

    3435 Demokrati kontra folkvilja, del 1folket vill ha generell vlfrd samtidigt som politiker skr ner.

    3637 Demokrati kon-tra folkvilja, del 2operation rdda sjukvrden

    37 Nr vlfrden blir valfrga vinner vimorgan johansson (s) om valfrlusterna.

    5238 NIC Gallery

    foto henrik eklundh paglert

    Not in sync anymore.den vrldsekonomiska vderleken den 18 september 2011, enligt den hett eftertraktade lausanneprofessorn Stphane garelli.

  • Sida 6 Magasin Nic

    Sida 7 Magasin Nic

    Regeringsformen1 kap. StatSSkicketS grunder

    1 all offentlig makt i Sverige utgr frn folket.Den svenska folkstyrelsen bygger p fri siktsbildning och p allmn och lika rstrtt. Den frverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommu-

    nal sjlvstyrelse.

    Den offentliga makten utvas under lagarna.

    2 den offentliga makten ska utvas med respekt fr alla mnniskors lika vrde och fr den enskilda mnniskans frihet och vrdighet.

    Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella vlfrd ska vara grundlggande ml fr den offentliga verksamheten. srskilt ska det allmnna trygga rtten till arbete, bostad och utbildning samt verka fr social omsorg och trygghet och fr goda frutsttningar fr

    hlsa.

    Det allmnna ska frmja en hllbar utveckling som leder till en god milj fr nuvarande och kommande generationer.

    Det allmnna ska verka fr att demokratins ider blir vgledande inom samhllets alla omrden samt vrna den enskildes privatliv och

    familjeliv.

    Det allmnna ska verka fr att alla mnniskor ska kunna uppn delaktighet och jmlikhet i samhllet och fr att barns rtt tas till vara. Det allmnna ska motverka diskriminering av mnniskor p grund av kn, hudfrg, nationellt eller etniskt ursprung, sprklig eller religis tillhrighet, funktionshinder, sexuell lggning, lder eller andra omstndigheter som gller

    den enskilde som person.

    samiska folkets och etniska, sprkliga och religisa minoriteters mjligheter att behlla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska frmjas.

    Creative Gathering, Sofielunds folkets hus, malm, 2011 11 xx

    foto jenny l junggren

    alternativ demokrati

  • Sida 8 Magasin Nic

    Sida 9 Magasin Nic

    eSS #9: demokrati enligt nic

    Visst r det viktigt med demokrati? Det r ju framfrallt genom de-mokratiska processer som folkets samlade vilja kan ta sig uttryck

    i de s kallade demokratiska samhl-lena. Och att man i diktaturer inget hellre vill n att infra demokratiska system med mnskliga fri- och rt-tigheter och fria val har blivit mer n tydligt under den gngna arabiska vren. Men i vrt eget land har det p senare tid vuxit fram ett missnje med de demokratiska institutionerna. Termen politikerfrakt har kommit att beskriva den kande klyfta som numera finns mellan de folkvalda politikerna de frmsta fretrdarna fr de demokratiska processerna i vr representativa demokrati och folket.

    Den studie som i somras publice-rades av World Values Survey kan ses som ett bevis p denna klyfta. Studien visar att en stor del av unga mnnis-kor i ldern 1829 r tycker att demo-krati inte r srskilt viktigt. 26 pro-cent tycker att det vore ganska eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behvde bry sig om demokratiska val. Och 21 procent av 1829-ringarna kan tnka sig att byta parti fr en mindre summa peng-ar. Endast 2,5 procent av dem som r 40 r eller ldre svarar likadant.

    Hur kunde det bli s hr? Sverige tillhr vrldens mest demokratiska lnder. Enligt det demokratiindex som varje r sammanstlls av tidning-en The Economist ligger Sverige i topp, ven om vi i frra rets mtning hal-

    verlever demokra tin globaliseringen?

    kade ner till fjrde plats. Nog borde vi vl vara rdda om och vrna den frihet och de rttigheter vi drmed kommit i tnjutande av? Eller r det s att vi tar dem fr givna och drfr inte inser vad vi riskerar att frlora om Sverige skulle frvandlas till en diktatur?

    En sak tror jag r viktig att klarg-ra, och det r att mnniskor r intres-serade av demokrati och dess praktik politik; det gller ven ungdomar. Det mrks inte minst nr man diskuterar politiska och ideologiska frgor, det vill sga innehllet. Dremot r folk enligt min uppfattning trtta p det politiska spelet, eller det ndlsa

    tjafsandet om detaljer hit och dit.Politiska frgor griper djupt in i

    mnniskors privatliv och kan drfr egentligen aldrig vara ointressanta fr ngon mnniska. Det medborgarna trttnat p r det politiska spelet; po-litik och demokrati reducerad till un-derhllning levererad av vra medier, dr spekulationer om vem som har strst chans att vinna nsta val eller omrstning blir viktigare n det sak-politiska innehllet.