Supplement till Jämtlands och Härjedalens diplomatarium (1999)

Landsarkivet i Östersund. Forskningsrapport nr 3

Olof Holm

SUPPLEMENT TILL

JÄMTLANDS OCH HÄRJEDALENs

D lP LOMA T ARIUM

ÖSTERSUND 1999

Landsarkivet i Östersund

Arkivvägen 1

831 31 ÖSTERSUND

Omslagsbild: Härjedalens näst äldsta pergamentsbrev,

utfärdat i Sveg den 8 juli 1401 och påträffat i Risbrunn 1997.

Det återges nedan som nr 1401.·A.

©oJofHolm

ISBN 91-87276-07-0

ISSN 1102-3260

INNEHÅLL

Förord · 7

Inledning · 9

DIPLOM FÖRBIGÅNGNA I JHD I-III · 14

ANMÄRKNINGAR TILLJHD I-III · 78

Förkortningar och referenser · 147

Ortregister · 159

Personregister · 167

sakregister med ordförklaringar . 178

Index över författarens kommentarer i supplementet och JHD III · 181

Förord

Landsarkivets serie av forskningsrapporter ges ut i blygsam upplaga och i enkelt utförande. Rap-porterna syftar till att ge spridning åt forsknings-resultat rörande Jämtlands och Härjedalens histo-ria. Utgivningsmetoden gör det möjligt att publi-cera forskningsarbeten som är alltför specialise-rade för att kunna tryckas på annat sätt. En annan fördel med denna utgivningsmetod är att arbeten som kan komma att bli i behov av revidering, enkelt kan återutges i nya upplagor.

Den digra forskningsrapport som härmed framlägges, är enligt författaren Olof Holm just ett sådant arbete, som antagligen kommer att behöva revideras så småningom, när nya arkivfynd görs. Rapporten utgör ett supplement till Jämtlands och

Härjedalens diplomatarium (JHD), som utgavs åren 1943-1995. I denna forskningsrapport publiceras mer än 60 medeltida brev eller >>diplom>> som inte är medtagna i diplomatariet. Breven återges efter de handskrivna originalen eller - när dessa är förkomna - efter sekundära källor såsom av-skrifter eller referat. För att sammanbringa mate-rialet, har Holm gjort djupgående inventeringar i olika offentliga arkiv och bibliotek, men också

företagit inventeringsresor till gårdar i Jämtlands län. Olof Holms rapport innehåller vidare en mängd kommentarer till JHD. Bland annat juste-ras dateringarna av mer än 70 diplom i diploma-tariet, med utförliga motiveringar.

Sammantaget utgör föreliggande supplement till JHD ett viktigt bidrag till Jämtlands och Här-jedalens medeltidshistorieskrivning. Här presen-teras för tidigare forskning okända källor och >>gamla>> källor träder fram i ny belysning.

Olof Holm, som f.n. är violinstuderande på Edsbergs musikinstitut i Stockholm, är sedan unga år väl förtrogen med de jämtländska och härjedalska medeltidsbreven. Han svarade för det tredje bandet av JHD, som utgavs 1995, och har på senare tid varit projektanställd på Landsarki-vet, med uppgift att ordna Landsarkivets Diplom-samling.

Det är glädjande att Olof Holms gedigna forsk-ningsresultat nu kan presenteras för forskare och andra intresserade.

Kjell Hoffman Landsarkivarie

7

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Inledning

Diplom Begreppet diplom definieras av historikern LARS

HAMRE på följande vis: 'eit skriftleg vitnernål ut-ferda etter faste reglar om ei viljesytring av retts-leg innhald' (1972 s. 7).

För att förtydliga detta ska påpekas att skriftfästningen av ett diplom skedde under äldre me-deltid i Norden alltid på pergament, men fr.o.m. 1300-talets andra hälft alternativt på papper. Vid det skrivna diplomet fästes i regel alltid sigill. -Vittnesmålet kunde vara av främst två olika hu-vudtyper: antingen var diplomet utfärdat i första person och utgörande ett led i själva rättshand-lingen, eller utfärdat i tredje person och utgö-rande ett vittnesbevis om en föregången rätts-handling. - De fasta reglerna skulle följas såväl i kungens kansli som i en jämtländsk bondgård, om ett diploms innehåll skulle bli rättsligt bindande. Ett diplom måste innefatta uppgifter om utställare, adressat, de rättsbestämmelser som avsågs bli gällande, samt hur bekräftelse skedde (NoRBORG 1968 s. 58 f.). - Det rättsliga innehållet hos ett diplom kunde vara av många olika slag. Ett diplom kunde t.ex. ge rättskraft åt en ekono-misk transaktion såsom köp, byte eller gåva, ~äna som bevis på en dom eller ge mottagaren speciella privilegier.

I nordisk forskning har emellertid bruket av ordet diplom tänjts ut något. I ett diplomatarium,

dvs. en sammanställning av diplom med de handskrivna texterna omsorgsfullt återgivna, brukar man således även ta med t.ex. privatbrev (meddelanden utan rättslig karaktär), vilka dock inte är så vanliga från medeltiden.

Den i nordiska språk inhemska benämningen för diplom är brev. I fortsättningen används dessa ord synonymt.

För den skandinaviska medeltidshistoriska forskningen utgör diplomen den i särklass vikti-gaste källgruppen. Fördelen med diplom som historiska källor, är att de utgör s.k. kvarlevor av de händelser eller beslut som föranlett dem och därför ger oss direkt kunskap om de faktiska för-hållandena. Ska man tala om någon >>nacl<del», skulle det kanske vara att man ofta är tvun~en att kombinera uppgifter ur en mängd diplom, för att erhålla någon relevant information. Diplom kan därför upplevas som en smula >>tråkiga>>.

De jämtländska diplomen Jämtland var under större delen av medeltiden

knutet till Norge. STEINAR IMSEN, som undersökt de politiska banden mellan landskapet och cent-ralmakten (1987 s. 137 ff., 1995), karaktäriserar Jämtland som en tributpliktig provins, ett skattland, som lydde under den norska kronan på samma sätt som skattlanden Island, Färöarna, Shetland, Orkneyöarna och Grönland. I kyrkligt hänseende var landskapet en del av Uppsala ärkestift. Jämtland hade åtminstone från slutet av 1200-talet en egen lagman och åtminstone sedan 1440-talet ett eget lagting (se nr 1449:A nedan).

Jämtlands band till Norge har lett till att norska skrifttraditioner spridits till landskapet. I Norge utfärdades brev på folkspråket långt tidigare än i Sverige, genom inflytande från de brittiska öarna. Vidare var bruket av skriftliga urkunder i Norge mycket utbrett även bland bönderna (LIEDGREN

9

INLEDNING

1956), vilket inte var fallet i Sverige. Ingen lands-del i Norge kan emellertid mäta sig med Jämtland i fråga om antalet medeltida brev, som är kända i dag (BULL 1927a s. 8, IMSEN 1976). Om man i an-slutning till traditionell norsk och jämtländsk historieskrivning sätter slutår för medeltiden vid 1537, uppgår antalet kända medeltidsbrev rö-rande landskapet till ganska precis 1000 stycken, enligt författarens beräkningar. Av dessa kan ca 710 brev betecknas som gårdsbrev, dvs. brev ut-färdade till förmån för en viss gårds ägare och se-dan förvarade på gården (åtminstone i äldsta tid). De jämtländska gårdsbreven är sällsynta från 1300-talet men blir vanliga en bit in på 1400-talet. Fortfarande flera decennier in på 1600-talet var bruket av att utfärda diplom utbrett i Jämtland.

Här är inte plats för att närmare försöka utröna varför det medeltida jämtländska diplommateri-alet uppvisar en sådan unik bredd. Det bör dock påpekas att de s.k. gårdsbreven inte fördelar sig jämnt över landskapet, utan är talrikare från vissa bygder och mindre talrika från andra.

Det kan också vara värt att påpeka att den sär-ställning som Jämtlandsbreven från åren 1336-55 intar, har att göra med att sysslomannen i Jämt-land på den tiden, Nils Petersson, arkiverade dus-sintals brev under sin ämbetsutövning i landska-pet, vilka långt senare genom en rad lyckosamma omständigheter hamnade i Riksarkivet i Stock-holm (se anm I 36 nedan). Bland många märkliga dokument i detta material, ingår flera dombrev i våldsmål, vilka i normala fall brukade kasseras efter att domen verkställts (LIEDGREN 1987 s. 233). Att det i dag finns så många brev om dråp i Jämtland bevarade från denna tid, har alltså en arkivhistorisk förklaring. P.A. MUNCI-I har således helt fel i sin stora Norgeshistoria (1862 s. 371), när han på tal om de många dråpsbreven förmodar att Jämtlands avsides belägenhet gjort jämtarna »hensynsl0se og uregjerlige»!

De härjedalska diplomen

Härjedalen var liksom Jämtland politiskt knutet till Norge under medeltiden, men till skillnad från Jämtland bör landskapet mera betraktas som en

10

del av Norge. En annan skillnad var att landska-pet i kyrkligt hänseende tillhörde Nidaras ärke-stift. Härjedalen sorterade av allt att döma under Frostatings lagman med undantag av en 30-års-period 1420-49, då landskapet hade gemensam lagman med Jämtland (se nr 1459:A nedan, not 4).

I jämförelse med Jämtland är det medeltida härjedalska diplommaterialet betydligt blygsam-mare till omfånget. Författaren har räknat till 80 diplom rörande landskapet äldre än 1537. skill-naden blir dock inte så stor, om man betänker att Härjedalens bondebefolkning bara motsvarade ungefär en femte- eller sjättedel av Jämtlands (JHH 2 s. 26 ff.).

Även det härjedalska diplommaterialet domi-neras av s.k. gårdsbrev.

Diplomatariet

jämtlands och Härjedalens diplomatarium (JHD) har utkommit i tre delar, i vilka diplom med an-knytning till nämnda landskap från åren 1257-1530 är tryckta. Det första bandet, omfattande tiden intill1450, redigerades av Karl-Erik Löfqvist och Robert Swedlund. Det publicerades i tre häften 1943, 1946, 1956 och försågs med ett register av Bertil Flemström 1965. Det andra bandet, omfattande åren 1451-1519 och inlett med ett litet supplement för 1405-1450, utkom i häften 1974, 1978 och 1985. Det redigerades av Halvard Bj0rkvik (häfte 1), Kjell Haarstad (häfte 1-3) och Helga Ohberg (häfte 2-3), samt kompletterades med register av Bertil Flemström, tryckt 1991. Det tredje bandet, åren 1520-1530, utkom 1995 och utarbetades av undertecknad.

Utgivare av JHD I och JHD II var Jämtlands (läns) biblioteks diplomatariekommitte. Det kan vara intressant att notera, att tillsättandet av denna kommitte 1927 och initiativtagandet till JHD hade en politisk baksida. Detta skedde näm-ligen i ett skede av intensiv strid mellan Oster-sund och Härnösand om förläggandet av ett norrländskt landsarkiv. I denna bittra fejd gällde det för de båda städerna att övertrumfa varandra i kulturella ambitioner (RUMAR 1986 s. 4, jfr RINDBERG 1999). För Östersunds del utmynnade

detta bl.a. i ett hektiskt utgivande av kulturhisto-riska publikationer: Jämtlands och Härjedalens diplomatarium, Jämtlands läns fornskriftsällskaps skrifter (sällskapet bildades 1928) och föreningen Heimbygdas tidskrift Fornvårdaren (utgavs årligen från 1925).

Efter att Jämtlands läns biblioteks diplomatarie-kommitte avslutat sin verksamhet i och med pub-liceringen av registerhäftet till JHD II år 1991, ut-gavs JHD III av Landsarkivet i Ostersund i sam-verkan med Jämtlands läns fornskriftsällskap.

Supplementet

Föreliggande alster utgör ett supplement till JHD. Det består av två huvuddelar. I den första delen (s. 14 ff. nedan) publiceras diplom äldre än 1530 rörande Jämtland och Härjedalen, som är förbigångna i JHD. I den andra (s. 78 ff.) har

· samlats anmärkningar och tillägg till redan tryckta diplom i JHD l-III. Vid utarbetandet av dessa »anmärkningar» har undertecknad lagt hu-vudvikt vid att granska dateringar, samt - i fråga om vissa diplomtexter - presentera bättre källor än de som JHD:s utgivare följt. Här publiceras t.ex. några återfunna original till diplom som i JHD återgetts efter avskrifter. I avsnittet med an-märkningar har dock även medtagits en hel del annat stoff.

Efter de båda huvuddelarna listas förkort-ningar och referenser (s. 147 ff.). Därpå följer tre register: ett ortregister (s. 159 ff.), ett personre-gister (s. 167 ff.) och ett sakregister (s. 178 ff.). Sist i denna publikation (s. 181 ff.) har tillfogats ett index över mina kommentarer om historiska, personhistoriska, arkivhistoriska, språkliga och topografiska detaljer, m.m. I detta index har även förtecknats kommentarer ingående i min tidigare publicerade del av JHD.

Det ska noga understrykas, att detta supple-ment bör ses som något av ett provisorium. Ett fullständigt supplement till JHD torde vara en utopi. Min förhoppning är i stället, att nytillkom-met material kan inarbetas i detta manuskript och resultera i en reviderad utgåva så småningom. Ut-formningen och upplagan av föreliggande version

INLEDNING

har därför gjorts blygsam. I detta samp1anhang vädjar författaren till lä-

sarna att höra av sig om de känner till eller råkar på material som skulle kunna lämpa sig i detta supplement, eller har synpunkter på nuvarande innehåll. Det kan också vara på sin plats att mana läsarna till att för Landsarkivets räkning efter-spana ännu befintliga gårdsarkiv i Jämtland och Härjedalen. Som projektanställd vid Landsarkivet i Ostersund har jag erfarit, att spillror av gårdsar-kiv med handlingar från medeltid till 1600-tal faktiskt fortfarande finns runt om i Jämtlands län 0fr t.ex. nr 1401:A, anm I 249 och II 104 nedan). Dessa handlingar riskerar dock att förskingras. Det vore önskvärt om sådant material åtminstone kunde fotograferas för Landsarkivets räkning. Ett annat arkiv, vars öde är ovisst och som härmed efterlyses, är den idoge bygdeforskaren Per Pers-sons (1861-1950) stora samling >>dokumentav-skrifter>>, vilka avskrifter till viss del är publice-rade i hans sockenkrönikor.

Adresser till författaren anges nedan.

Kompletterande litteratur

Många läsare av diplomatariet möter antagli-gen svårigheter med att tolka de medeltida tex-terna. Främmande ord, inkonsekvent stavning, ålderdomlig ordböjning och snåriga ordföljder blir till hinder. Av de s.k. regesterna (samman-fattningar av breven) får läsaren mycket begrän-sad information i de första två banden av JHD. Regesterna i dessa volymer är inte heller utfor-made efter enhetliga mönster Gfr kritik av LARSSON 1995) och ger ibland felaktiga uppgifter om innehållet i diplomen 0fr anm II 99 nedan).

Ett värdefullt hjälpmedel för läsaren är därför Regesta Norvegica (RN), som innehåller noggranna och relativt utförligaregester till alla urkunder rö-rande det medeltida Norge, inklusive Härjedalen och Jämtland. RN har hittills utkommit i sju band, vilka täcker perioden fram till1390. Dock kan det fim1as anledning att se upp för osäkra detaljer också i RN 0fr anm I 83, not l, och recensioner av HAUG 1998 och 1999). Ett annat hjälpmedel är de uttömmande regesterna i delarna VII-X av Svenskt

11

INLEDNING

Diplomatarium (DS), som upptar diplom rörande Jämtland och Härjedalen från 1360-1374.

Som ordbokshjälpmedel rekommenderas läsa-ren konsultera FRITZNER, HEGGSTAD och NGL 5 (fornnorska ordböcker), SöDERWALL och SCHLYTER (fornsvenska dito, det förra tillgängligt på inter-net), samt Glossarium till medeltidslatinet i Sverige.

Oumbärligt som uppslagsverk är Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid (KL) i 22 band. En mindre men nyss uppdaterad historisk uppslags-bok är lMSEN & WINGE 1999. Viktiga ordböcker för förståelsen av personnamnsskicket är Sveriges me

deltida personnamn (SMP), som f.n. når fram till bokstaven H, och dess västnordiska motsvarig-heter LIND 1905-15, 1931 och 1920-21.

I SMP kan läsaren även finna personhistoriska och genealogiska upplysningar om personer som figurerar i de jämtländska och härjedalska diplo-men. Det viktigaste referensverket i detta sam-manhang är dock NILS AHNLUNDS Jämtlandshisto-rik från 1948 (JHH 1), med personregister utgivet 1966. Här kan även nämnas person- och släkt-historiska artiklar av AHNLUND 1946, BRINK 1996b, BYGDEN 1921, HASSELBERG 1940, KOLSRUD 1908, NYLANDER 1999, RYGH 1962, SOLLIED 1931, samt LEONARD BYGDENS herdaminne (HHm) med supplement av HAssELBERG 1964. Metodiska in-vändningar kan dock göras mot enskildheter i vissa av dessa arbeten.

Topografisk litteratur om Jämtland och Härje-dalen, med anknytning till medeltiden, är relativt begränsad. Viktiga publikationer är de två häften, som hittills utkommit om länet i serien Sveriges

ortnamn (SOJä 3 och 6), omfattande bebyggelse-namn i Bräcke och Raguncia kommuner. Ort-registren till JR och JD är viktiga ingångar för den som önskar bilda sig en uppfattning om bebyg-gelse i Jämtland i äldre tid. För äldre kartmaterial hänvisas till en översikt av SPORRONG & ROECK HANSEN 1990. Odegårdar i Jämtland från medelti-den behandlas med utgångspunkt i bl.a. diplom-materialet i DYBDAHL 1972 och i HELGE SALVESENS doktorsavhandling 1979. Andra topografiskt vär-defulla arbeten är HERMAN GEIJERS studie av gamla gränser, allmänningar och avradsland i Väsljämtland (1940), PER PERSSONS sockenbeskriv-

12

ningar (1923, 1925, 1927, 1930, 1931 och 1936), samt ortnamnsforskaren BERTIL FLEMSTRÖMS många arbeten (bl.a. 1962, 1972 och 1983, med bibliografier). För Härjedalens vidkommande kan nämnas MODIN 1949 och ERIKssoN 1992b. Om landskapsgränserna har uppstått en hel flora av artiklar och böcker, se referenser vid anm I 2, anm I 3 och anm I 133 nedan. Ett register över vad som skrivits om olika jämtländska och härjedalska ortnamns etymologier finns i OAU.

För att läsaren av diplomatariet ska kunna sätta uppgifter i de olika diplomen i historisk och kul-turhistorisk kontext, fungerar de numera klas-siska historiemonografierna av EDVARD BULL (1927a) och NILS AHNLUND (JHH 1, 1948) som naturliga referensverk. Särskilt det senare verket behandlar en ofantlig mängd stoff från det medel-tida jämtländska och härjedalska diplommateria-let ur ett brett spektrum av infallsvinklar, samt förser läsaren med mängder av referenser till äldre litteratur. Under det halvsekel som förflutit sedan AHNLUND framlade sitt grandiosa opus, har relativt få historiska arbeten publicerats där det jämtländska och härjedalska diplommaterialet nytljas. Viktiga forskningsrön har dock presente-rats de senaste två decennierna. Här ska fram-hållas ovannämnda avhandling av HELGE SALVESEN 1979 om jämtländsk bosättnings- och ekonomihistoria ca 1200-1650 Qfr recensioner av BJ0RKVIK 1983 och FLADBY 1983). STEINAR IMSEN och BARBRO BERGNER har bedrivit forskning bl.a. om kommunal organisation på lokal nivå och det jämtländska bondesamhällets förhållande till Norge-Danmark (IMSEN 1988, 1990, 1994, 1995, BERGNER 1985 och 1988). GRETHE AUTHEN BLOM har behandlat Jämtlands politiska historia, admi-nistration och rättsförvaltning 1319-80 (BLOM 1992a, 1992b). Hon har även undersökt jämtars och härjedalingars förbindelser med Trondheim under medeltiden (1997). Rättshistoriska studier har förutom BLOM utförts av KNUT ROBBERSTAD (1961; se även HALLAN 1975, 1976, 1984 och ERIKSSON 1976). Forskningen om lag och rätt i Jämtland under medeltiden lämnar dock en hel del att önska.

Någon undersökning av sociala strukturer

inom befolkningen i medeltidens Jämtland, av det slag som HALVDAN KOHT efterlyste 1948, har ännu inte gjorts.

Viktiga artiklar rörande Jämtlands äldre medel-tid, där även diplommaterialet utnyttjas i viss mån, är BERGNER 1987, BRINK 1996a, HALLEN-CREUTZ 1996, NILSSON 1996, VIKSTRAND 1993, 1995 och 1996. Härjedalens äldre medeltid berörs med utgångspunkt i en analys av det stora norska gränsdokumentet (JHD I 2) i ERIKSSON 1984. Ett viktigt bidrag till bilden av Härjedalen och Jämt-land under äldre medeltid är också ZACHRISSON & AL 1997, även om den forskning som där presen-teras ej bygger på diplomkällor.

En god men delvis föråldrad översikt över de olika vägar jämtländska och härjedalska medel-tidsbrev tagit i olika arkiv fram till vår tid, ges i inledningskapitlet i AHNLUNDS Jämtlandshistorik Nyare undersökningar, som kompletterar AHNLUNDS översikt, är bl.a. FRITZ 1980 (om trade-ringen av medeltidsbrev i svenska arkiv fram till 1800-talets början), LIEDGREN 1987 (om förlusterna av medeltidsbrev i slottsbranden 1697, som för Jämtlands vidkommande var mindre omfattande än AHNLUND antog), FRIEDLAENDER 1971 (bl.a. om det unika privatarkivet efter sysslomannen Nils Petersson 1336-55), ANDERSEN 1969 (om Kristiern II:s och Olav Engelbrektssons arkiv), PETRINI 1950 (om den mytomspunna jämtländska landskistans öden, jfr anm I 15 nedan) och ERIKSSON 1992 (om Johan Bureus' Ragundaavskrifter). Många otryckta PM och registranter av intresse har upp-rättats hos Enheten för Svenskt Diplomatarium, Riksarkivet, Stockholm, däribland INA FRIED-LAENDERS omfattande utredningar från 1950-talet om N.J. Ekdahls inventeringar i Jämtland och Härjedalen 1828-29 (PM V:1 och V:5, SD). En re-gistrant över bygdeforskaren Viktor Behms (1847-1915) diplomavskrifter, upprättad av författaren, finns bland arkivförteckningarna i ÖLA:s expedi-tion.

Det rika diplommaterialet yngre än 1530 rö-rande Jämtland och Hä1jedalen, är endast till viss del publicerat i mer eller mindre pålitliga utgåvor.

INLEDNING

De viktigaste källserierna är DN, särskilt band 14 (med många jämtländska diplom 1531-49) och 15 (med diplom 1550-70; hela verket är nu tillgäng-ligt på internet), vidare GFR och NRR, samt serien med >>Fornhandlingar>> i JFT. Diplom från denna tid är också publicerade i PER PERSSONS sockenbe-skrivningar, i THULIN 1909 och i BYGDEN 1917. För att underlätta forskning i diplom yngre än 1530 har Landsarkivet i Östersund införskaffat fotoko-pior av alla otryckta jämtländska och härjedalska diplom i svenska Riksarkivet 1531-1630. I Landsarkivet förvaras också hundratals diplom i egna samlingar från denna period. En fullständig förteckning över dessa håller på att utarbetas av undertecknad och kan förhoppningsvis publiceras i en kommande Forskningsrapport. Tilläggas kan att fotostatkopior av praktiskt taget alla diplom tryckta i JHD I-II, går att studera i Landsarkivet.

U tarbetandet av supplementet

När detta supplement till JHD nu publiceras, riktar jag i första hand tack till styrelsen för Landsprosten Erik Anderssons Minnesfond, för-valtad av Föreningssparbanken i Östersund (f.d. Jämtlands läns Sparbank), som gett ekonomiska bidrag till det krävande forskningsarbetet.

Stor nytta har jag haft av att kunna nyt~a de regestsamlingar och promemorior, som Enheten för Svenskt Diplomatarium vid Riksarkivet i Stockholm utarbetat.

Landsarkivarie Kjell Hoffman vid Landsarkivet i Östersund ska ha ett stort tack för att vilja ta med detta arbete i Landsarkivets serie av Forsk-ningsrapporter, samt för att ha låtit mig disponera Landsarkivets tekniska utrustning och bibliotek.

Stort tack går även till andra personer och in-stitutioner, som på olika sätt hjälpt till i arbetet med detta supplement.

Östersund vid allhelgonatid 1999 OlofHolm

Landsarkivet, Arkivvägen 1, 83131 ÖSTERSUND [email protected]

13

Diplom förbigångna i JHD I-III

Numrering

Diplomen ordnas kronologiskt. Brev som bara har kunnat dateras till ett visst tidsintervall (t.ex. 1504-1523) är placerade under intervallets slut-datum.

Breven numreras med ett årtal + bokstav (t.ex. 1523:A). Årtalet utmärker det år ett brev är place-rat under och bokstaven anger brevföljden under respektive årtal. Fördelen med detta system är att läsaren utifrån numret kan se vilken tid ett di-plom hänförs till, när korshänvisningar görs (t.ex. i registren). Detta kan vara väsentligt med tanke på att supplementet spänner över en period av mer än 200 år.

Disposition

Varje tryckt brevtext föregås av ett »brevhu-vud» bestående av i tur och ordning rubrik, regest (sammanfattning av brevinnehållet), handskrifts-uppgifter, eventuella uppgifter om tidigare tryck, samt eventuella kommentarer rörande date-ringen. Efter transkription av brevtexten följer uppgifter om eventuella påskrifter på breven, sigilluppgifter, textkritisk notapparat (bokstavs-noter), samt eventuella noter med allmänna kommentarer (siffernoter).

R u b r i k e n innehåller utställelseort för bre-vet i de fall där sådan förekommer, samt datering av brevet. Författaren brukar parentes () kring en dateringsuppgift, som inte står eller har stått skri-ven i diplomtexten, samt hakparentes [] kring en dateringsuppgift, som p.g.a. av skada på diplomet inte längre går att uttyda.

14

R e g e s t e n avser att vara en sammanfattning av brevtexten. Till skillnad från JHD III, där re-gesterna i allmänhet är skrivna i presens (t.ex. »NN säljer ... »), har jag här försökt följa tempus efter den aktuella diplomtexten. Detta motiveras av att det finns skäl att tro att många diplom ut-färdats först en tid efter att de avhandlade avtalen gjorts.

Uppgifter som inte framgår av brevet, utan som författaren själv dragit slutsatser om (t.ex. socken-angivelser), är placerade inom parentes ( ), Lik-nande förmodade uppgifter, som bör ha stått i brevtexten men som nu saknas genom skada, är satta inom hakparentes [ ]. Ett kors t framför ort-namn anger att ortnamnet ifråga saknas på kart-bladen i Ekonomisk karta över Sverige : Jämtlands län

(1967-77), och därmed får antas vara utdött. En asterisk * framför en namnform anger att denna är förmodad och inte finns belagd. stavningen av nu levande jämtländska och härjedalska ortnamn utgår i regel från nyssnämnda kartverk, även om man i vissa fall kan diskutera dessa stavningars lämplighet. stavningen av nu försvunna ortnamn överensstämmer i regel med diplomtextens be-lägg. Personnamn normaliseras i regesterna ofta på två sätt: först en försiktig normalisering (t.ex. Helligsson) som nära ansluter till brevtextens be-lägg (Helligrason), sedan inom parentes en annan normaliserad form (Herleiksson), under vilken personen i fråga inordnas i personregistret. För-fattaren medger att det råder en viss subjektivitet i fråga om normaliseringar till västnordiska eller östnordiska namnformer, och att vissa inkon-sekvenser förekommer. Epitet som används i brevtexten, redovisas även i re gesten.

H a n d s k r if t s u p p gift e r: För brev som är bevarade i original redovisas skrivmaterial (papper eller pergament), måttuppgifter (brevets största mått i millimeter), antal rader (inräknat tillfogade rader), förvaringsplats, samt skrivare i de fall då jag har kunnat bestämma denne. Jag har även försökt reda ut var breven tidigare förvarats (traderats).

För brev som ej är bevarade i original redovisas uppgifter om tillgängliga sekundära källor, såsom avskrifter eller referat. Sekundära källor som är äldre än 1850 redovisas även för brev bevarade i original.

B r e v t e x t e n återges enligt principer som beskrivs nedan.

P å s k r i f t e r utanför själva brevtexten, gjorda på fram- eller baksidan av originaldiplom, trycks om de bedöms vara gjorda före ca 1600. För senare tid redovisas sådana påskrifter endast om de kan anses vara av särskilt intresse. Därvid ordnas påskrifterna såvitt möjligt kronologiskt. Vid återgivningen av påskrifter används samma principer som beträffande brevtexten.

Editionsprinciper

T r a n s k r i p t i o n e n av en diplomtext är bokstavstrogen gentemot manuskriptet. Skillnad görs mellan y och y, och mellan ij och y, medan däremot y återges med y. Bokstäverna i och j, samt u, v och w, återges enligt skrivsättet i förla-gan, i den mån det går att dra gränser mellan förlagans bokstavstyper. (Läsaren bör observera att tecknen j, v och w ibland kan komma att stå för vokalljud, medan i och u ibland betecknar konso-nantljud.) Förkortningar i manuskriptet upplöses i transkriptionen på det sätt som man får förmoda motsvarar den skrivandes mening, och återges med kursiv stil. Detta gäller även latinska ord. Förkortningarna »mz>> och >>thz>> återges normalt som >>medh>> resp. >>thet». Upphöjda bokstäver som betecknar förkortning, kursiveras ej. Det upphöjda tecknet i t.ex. >>thetta>>, >>mark» och >>oppa>> återges som okursiverat >>a>>, trots att det i diplom från den period detta supplement omfat-tar inte längre liknar ett latinskt a. Rättelser gjorda

FÖRBIGÅNGNA DIPLOM

i manuskriptet, såsom överskrivna bokstäver, till-lägg, rasurer och överstrykningar, anmärks i den textkritiska notapparaten. styckeindelningen i transkriptionen av brevtexten återgår på förlagan.

I n t e r p u n k t i o n och bruk av stor och liten bokstav bibehålls oförändrad i transkription av originaltexter och samtida avskrifter. Detta gäller även latinska ord. Det bör dock anmärkas att det kan vara svårt att dra gränser mellan stora och små bokstäver - ofta varierar inte bokstavsty-perna utan endast bokstävernas storleksgrad. I texter som traderats genom senare avskrifter eller referat normaliseras interpunktion och stora och små bokstäver till nutida bruk, utom i de fall där det är tydligt att avskrivaren eftersträvat att följa originalets bruk. Normalisering sker även vid återgivning av senare tiders påskrifter utanför brevtexten. S.k. virgulatecken, motsvarande nu-tida komman, återges med snedstreck /. Punkter placeras mitt på raden · om så är brukligt i manu-skriptets text.

R ä t t e l s e r av uppenbara felaktigheter i ma-nuskriptets text, samt utelämnade bokstäver, an-ges inom parentes ( ), varvid manuskriptets origi-nalformer redovisas i notapparaten. Hela ord som på ett uppenbart sätt saknas i originaltexten p.g.a. slarv eller glömska, skrivs emellertid ej ut i transkriptionen, men anmärks i not.

Textpartier som genom s k a d a ej kan läsas med blotta ögat sätts inom hakparentes [].Jag har därvid försökt supplera den skadade texten uti-från ordformler i andra diplomtexter, eller utifrån kända sakförhållanden. Utfyllningar som betrak-tas som tämligen säkra återges med vanlig, rak stil inom hakparen tes, medan mera osäkra sådana - förslag till vad som troligen stått i lakunen, där anspråk ej görs på ordagrann restitution av origi-nalets text -, återges med kursivstil inom hakpa-rentes. Om den skadade texten ej kan restitueras, markeras den antingen med spärrade punkter inom hakparentes [ ... ], där varje beräknat skriv-tecken motsvaras av en punkt, eller med tre tank-'streck inom hakparentes [- - -], om skadans längd ej kan beräknas. Anm.: Tre icke spärrade punkter inom hakparentes [ ... ] används för att markera utesluten text i boktitel eller citat.

15


Vid u t d r a g ur texter, t.ex. ur tingsprotokoll, markeras uteslutna textpartier med - - -.

gjorda av mig, betecknas med kursiv, såväl i transkriptionen av texten som i den textkritiska notapparaten. A n m ä r k n i n g a r, hänvisningar och tillägg,

Nr 1319:A Breidastova i Kongsgården i Nidaros den 31 mars 1319 Dombrev utfärdat av SALOMON TORALDESSON, kanik i Nidaros, BÅRD PETERSSON\ SIGURD JONSSON,

lagman i Trondheim, och HALLYARD KARLSSON (eller KARLESSON?)2, lagman i Jämtland3

: De har dömt i en tvist mellan bröderna ARNE och SIGURD GUDBRANDSS0NNER om bördsrätten till Aspa (i Frei herred).4

Beseglat av utfärdarna.

Orig. på pergament saknas. A: Avskrift (av Gerhard Scheming) i J. Langebeks Dipl., Rigsarkivet i K0benhavn. B, C, D och E: Fyra avskrifter (olika händer) i samma Langebeks Dipl. Se närmare DN XXI, nr 21, med

kommentarer s. XI f. Tryckt i DN XXI (1970), s. 18-20 nr 21, med rättelse s. 1019. Regest tryckt i RN III (1983), s. 334 f. nr 1094. Sigillen var bortfallna redan när avskrifterna ABCD gjordes.

1 Bård Petersson nämns i urkunder till 1309 som kungens skrivare och från 1325 lagman i Gulating (RN II-IV passim). Hans befattning 1319 är inte känd. - 2 >>Karleson>> A, >>Karlsson>> BCDE. - 3 Hallvard Karlsson/ Karlesson är eljest okänd. Han fyller en lucka i lagmanslängden för Jämtland, såsom den är känd genom andra urkunder, mellan Olav lagman 1311/12-1315/16 och Arne Toresson lagman 1326 och senare (se JHH 1 s. 506 och brev 1332:A nedan). - 4 Att en lagman över Jämtland dömer i ett i:nål tillsammans med en mman norsk lagman förekommer även i en rättegång i Oslo 1347 GHD I 61).

Nr 1332:A 13(26-32) Intyg (notitia) om dom, utfärdat av ÅKE, kh. (i ..... ) i Ångermanland,1 och JOHAN (JON) i Bäck i (In)dals sn: De

intygar att SIGURD i Folstad (i Salberg sn, Inderoy herred, Trondelag), >>landshövding>> (syssloman i Jämtland/, och ARNE TURESSON (TORESSON), lagman (i Jämtland), dömt att (bönderna i) Ragunda sn skulle återuppbygga de >>hus>> (fasta fiskebyggnader) som de har rivit ned för ärkebiskop OLOV (BJÖRNSSON) i hans fiske3 (i Indalsälven i Fors sn).4

Orig. saknas. Det ingick på 1680-talet som nr 37 i Miscellaneaknippe X (med brev från 1339-43) i dåv. Antikvitetskollegiet (från 1692 ersatt av Antikvitetsarkivet), men hela knippet saknades 1720 och blev tydligen förstört i Stockholms slotts brand 1697 (LIEDGREN 1987 s. 214 f., GILLINGSTAM 1996 s. 10). Med hänsyn till brevets hmehåll bör det ursprungligen ha tillhört Uppsala domkyrkas arkiv (nedan omtalade brev 17/71326, som intimt hör ihop med föreliggande brev, fam1s i domkyrkoarkivet på 1300-talet enl. arkivpåskrifter på orig.). Domkyrkans brev indrogs på 1540-talet till Gustav Vasas kansli i Stockholm, överfördes tro!. 1669 till Antikvitetskollegiet och ordnades på 1670-talet, varvid en stor grupp kom att bilda de s.k. Miscellaneaknipporna (SCI-!l)CK 1976 s. 28 ff., LIEDGREN 1987 s. 208 ff.). - Brevet har varit skrivet på latin (se not d, e, g).

16

A: Bristfällig regest med Johan Hadorph d.y:s hand (1684-92) i >>Register å dokument m.m.>>, VHAA:s dep. i RA. Tryckt efter A i GILLINGSTAM 1996 s. 89, varefter citerat nedan. Otm1ärm1t i FRITZ 1986 s. 126.


Datering: Årtalet >>1341», som anges i källan A, måste av en eller annan orsak ha blivit fel, av följande skäl: 1. Fasta egendomar som hörde till ärkebiskopsstolen ägdes inte av ärkebiskopen personligen. En ny ärkebiskop

gavs automatiskt tillgång till intäkter från egendomar som tidigare ärkebiskopar förfogat över. I föreliggande brev agerar tydligen kh. Åke från Ångermanland och Johan i Bäck från Medelpad som ombud åt ärkebiskopen i Uppsala. När brevet talar om ärkebiskop Olovs >>fiskeri>> bör det således vara denne ärkebiskop som de båda svenskarna företräder. Olov Björnsson var ärkebiskop endast 1315-32 (SBL 26 s. 131 ff.).

2. År 1341 var Arne Gevaldsson syssloman i Jämtland (JHD I 39-40). Som sysslomän under ärkebiskop Olovs tid nänms herr Hallstein Torleivsson 1326 (I 29) och herr Guttorm Helgesson 1333 (I 32-33).

3. År 1341 var Arne Helgesson lagman i Jämtland (JHD I 39-40). Under Olov Björnssons episkopat films en Olav belagd som lagman 1311/12-1315/16 (I 18, 20), Hallvard Karlssan/Kariesson 1319 (se brev 1319:A ovan), Arne 1326 (I 29), och Arnfhm Sigurdsson 1333 (I 32-33).

Brevet har tydligen direkt anknytning till brev 17/7 1326 (JHD I 29), utfärdat i kung Magnus' nanm och ställt till sysslomannen Hallstein Torleivsson (eller de1mes ombudsman) och lagmannen Arne i Jämtland. Kungen ger där genom drotsen Erling Vidkunsson befallning till dessa att, i närvaro av en ombudsman på ärkebiskopens vägnar, företa en rannsakning om den åverkan som flera (ymisir) män i Jämtland förövat på ärkebiskop Olovs >>fiske>> i Ragunda. Föreliggande brev skulle alltså vara ett intyg om resultatet av just denna rannsakning. Lagmannen Arne i brevet 1326 bör således vara identisk med lagman Arne Toresson i föreliggande brev. Som ärkebiskopens ombud ser vi kh. Åke och Johan i Bäck. Herr Hallstein Torleivsson, bosatt på Egge i Tnondelag, måste däremot ha blivit ersatt av herr Sigurd i F0lsta som syssloman i Jämtland, när föreliggande brev skrevs. Vid denna tid skedde dock tvära skiften i ämbetena som syssloman och lagman i Jämtland; f. ö. var Hallstein enligt NILS AHNLUND gammal år 1326 (JHH 1 s. 212). Det är även känt att samverkan mellan centrala myndigheter och provinsiella organ var »anmärkningsvärt trög och senfärdig>> i fråga om handläggning av rättssaker i Jämtland under dem1a period (JHH 1 s. 214 f.). Föreliggande brev kan alltså vara utfärdat flera år efter kung Magnus' brev 17/7 1326, dock senast 1332: detta år avled nämligen Olov Björnsson och följande år i januari nänms herr Guttorm Helgesson som syssloman i Jämtland och Arnfhm Sigurdsson som lagman ibidem.

A: 37. Åke, kyrkioherde i Ångermanland/ och Johan i Beck i Nydalb socken attestera att Sigurd uti Falsstadc, landzhöfdingd, medArnere Turef, lagman, hafua dömt att forsamblingen Raunde8 skulle uppbyggia de huus som hon har nederrifwit för erkiebyskopen Olof uti hans fiskeri 1341.

n Orig. har tydligen angett både namn på församling och församlingens belägenhet i Angermanland. Johan Hadorph d. y., som

skrivit den kortfattade regesten, har uppenbarligen funnit det onödigt att återge namnet på församlingen. Alternativt kan man

tänka sig att detta namn var svårläst för honom; hans paleografiska kunskaper var begränsade (se följ. not). Mindre troligt är att

han skulle ha misstagit sig och att brevtexten angett att Alm var prost i Angermanland i stället för kyrkoherde: det förutsätter att

Hadorph läst curatus (eller någon annan gängse latinsk beteckning för präst) i st.f prepositus. - b Sic A, säkerligen fel för

Indal e.d. För medeltida skriftbelägg för Indal och byn/gården Bäck se MAU. Jfr GILLINGSTAM 1996 s. 10: >>hans [Johan

Hadorphs d.y:s] paleografiska kunskaper tJ;cks ha varit begränsade. Hans tolkningar av person- och särskilt ortnamn företer

ibland groteska felläsningar.» - c Jfr skrivningen Falstadum 1336, DN V 112. Nu F0lstad på Inderay (NGn 15 s. 192). -

d Tydligen Hadorphs översättning av exactor, som var den gängse latinska beteckningen för Jämtlands syssloman (se ]HD I

passim). - e Sic A. Sista bokstaven r tyder på att namnet Arne varit latiniserat i orig., trol. skrivet Arnero förutsatt att det

stått i nominativ. - f Sic A, tro!. fel för Tureri (jfr föreg. not). Om växling Ture/Tore se LIND 1905-15 sp. 1180-1182. - g Jfr

den latiniserade skrivformen in Rawndi 1331, ]HD I 31.

1 Möjl. identisk med Åke, prost i Nordingrå i Ångermanland 1345 (DS 3940, 3984). De1me kan tidigast ha varit prost där 1337, eftersom Olov i Nordingrå var prost ä1mu vid årsskiftet 1336/37 (DS 3268; dessförhman belagd 1324, DS 2445, 2475). Samme Åke kan mycket väl ha varit kh. i något ångerrnanländskt pastorat hman han utsågs till prost. För identiteten dem emellan talar att namnet Åke var sällsynt i Ångermimland - inte något mmat medeltida belägg för namnet är känt (meddelande av Carl Szabad, som utarbetar ett ångermanländskt diplomatarium).

17


2 Dem1e jämtländske syssloman har inte varit känd tidigare. GILLINGSTAM har, säkerligen korrekt, identifierat honom med en herr Sigurd i Polstad som figurerar i ett brev 1336 (DN V 112). År 1336 kan han dock inte längre ha im1ehaft sysla i Jämtland (se ovan om dateringen).

3 I JHD I 39 talas om ärkebiskopens >>laxa uirki», 'laxverk', 'byggnad uppförd i å för infångande av lax' Qfr SöDERWALL s. 743). I Hälsingelagen, Byalagsbalken 14, stadgas om >>laxa garper>>, 'laxgård', vilket torde avse samma sak (HOLMBÄCK & WESSEN 1940 s. 376, 388). Hur ärkebiskopens fasta laxfiskebyggnader i älven var konstruerade är oklart, men sannolikt liknade de fasta laxfiskebyggnader dokumenterade i Ljungan på 1600- och 1700-talen (NORDBERG 1977 s. 28-57). Fiske i samband med laxens vandring i forsarna och selvattnen i Indalsälven nedanför Gedungsen (sedan 1796 Döda fallet) i Fors sn var i äldre tid en av de mest åtrådda fiskemöjligheterna i Norrland. Laxens vandring utgjorde emellertid ett känsligt ekosystem: fisket förstördes av fasta fiskebyggnader i älven, som hindrade laxarna från att löpa upp (se nr 1364:A nedan, jfr klagomål från bönderna vid Indalsälven till kungen 1735 över att ett par Sundsvallsherrar anlagt en fiskebyggnad, HVARFNER 1964 s. 40). Vid 1700-talets mitt hade laxfisket i Fors sn förbleknat i jämförelse med forna tider, p.g.a. att timmer börjat flottas i Indalsälven och skog längs stränderna börjat huggas ned med åtföljande erosion (TIDEMAN 1750 s. 24 f.). Huvudförklaringen till att Ragunciabönderna rivit ärkebiskopens fiskebyggnader, ligger alltså uppenbarligen i att dessa bönder ägde fiskerättigheter uppströms ärkebiskopens fiskeställe och kom att förlora avkastning när laxarnas vandring uppströms delvis spärrades av. Det är emellertid uppseendeväckande att bönder från Raguncia rev ärkebiskopens fiskebyggnader så snart de byggts upp vid minst två tillfällen, och att de Ragundabönder, som i föreliggande brev dömts av kungens syssloman och lagman att återuppbygga fiskebyggnaderna, synes ha vägrat att göra detta (se följ. not!). Detta exceptionella prov på olydnad mot både kyrklig och världslig överhet, pekar enligt författarens mening på att det kan ha funnits en äldre lokal sedvänja, som ärkebiskopen struntat i och som förbjöd uppförande av fasta laxbyggnader i älven. Ortsborna kan ha erfarit tidigare vad sådana laxgårdar medfört för fisket och därför kollektivt överenskommit om att bara fiska med lösa redskap. Ett stöd för detta antagande ges av att kung Magnus inte långt senare stadgade om förbud· mot uppförande av laxbyggnader i >>Laxån>> i Fors sn, med anledning av att sådant byggande förstörde laxfisket (se brev nr 1364:A-B nedan). - Om Ragunda-bornas speciella fiskerättigheter i Indalsälven i Fors sn, se kommentarer vid nr 1468:A nedan.

4 Som uppgetts i utredningen om dateringen ovan, tillkom föreliggande dom tydligen på order från Magnus Eriksson som norsk kung genom brev 17/7 1326 (JHD I 29). Fortsättningen på historien om böndernas sabotage mot ärkebiskopens fiskeanordningar i Fors, kmruner fram i ett dombrev 9/2 1341 GHD I 41, jfr JHH 1 s. 383 f.), utfärdat av då v. sysslomannen och lagmatmen i Jämtland. Enligt detta hade ärkebiskop Olov Björnsson blivit tvungen att ge upp sin rätt mot bönderna i tvisten om det förstörda laxfiskeverket. Föreliggande dom skulle alltså ha blivit verkningslös. I stället fick tydligen Olavs efterträdare Peter Filippusson själv ordna med återuppbyggandet av laxverket vid sin strand. 1341 hade emellertid bönderna rivit även ärkebiskop Peters laxverk, varför ny process skedde. Denna gång dömdes bönderna till böter. - Processerna om ärkebiskopsstolens rivna laxfiskebyggnader i Fors illustrerar den relativt svaga ställning kyrkan hade i den norska provinsen Jämtland vid denna tid. För att ärkebiskop Olov i Uppsala skulle kwma väcka åtal mot sabotagemätmen i Jämtland, fick han tillkalla hjälp av kungens drots och det norska riksrådet, vilka utfärdade en order om ratmsakning i målet i kungens narm1. Likväl blev föreliggande dom om återuppbyggnad av ärkebiskopens fiskebyggnader, avkunnad av kungens ämbetsmän, verkningslös. När bönderna sedan en andra gång rev laxverket och ny process skedde 1341, insåg domarna tydligen att det var omöjligt att bringa bönderna till att bygga upp laxverket åt ärkebiskopen. De dömdes därför den gången endast till böter.

Nr 1360:A Den 15 oktober 1360

Testamentsbrev utfärdat av RINGVID NILSSON, ärkedjäkne i Uppsala1: Han skänker bl.a. några små skrivtavlor

av elfenben, köpta i Paris, till herr AGMUND (OGMUND) (SAIFINNSSON), prost i Jämtland. 2

Orig. på pergament i RA. Tryckt i DS VII (1987), s. 376-379 nr 6357, varefter citerat nedan. Regest i Svenska Riks-archivets Pergamentsbre/från

och med år 1351, I (1866), s. 146 f. nr 475.

18


- - - domino Agmundo, preposito in Jrempcia, quasdam dietkas eburneas paruulas Parisius emptas - - -

1 Om Ringvid Nilsson, se KLEBERG 1972 s. 76 f. - 2 Den norske klerken Ogmund Srefinnsson tjänstgjorde i Bergen 1320, knöts till Uppsala ärkestift 1324 med verksamhet i Jämtland och blev slutligen prost i Jämtland 1346, till en början med säte i Hammerdal, senare i Lit (se JHH 1 s. 234, 382, 549, samt DN VIII 59). Han omtalas här för sista gången och är den ende Jämtlandspräst som kan påvisas ha överlevt 1350-talet, då svåra epidemiutbrott, >>digerdöden>>, anses ha härjat i Jämtland (notisen i JHD I 98 om att kh. Peter i Rödön skulle ha levt 1369, som N. AI-INLUND anför i JHH 1 s. 346, är feldaterad, se DS 7823). Det brev från 1346 (JHD I 59), vari Ogmund onmämns som >>profaster j hambradah>, trycktes med oupplöst datering i HADORPH 1675 s. 161 f. Detta brev har senare karmnit att citeras med det felaktiga årtalet >>1282>>, genom att man kombinerat årtalet >>siounda are ok tyttughta Rikis vars virdoleghs herra magnusar med guds miskun Noreghs svyia ok skane konongs>> med kung Magnus Lagab0tes regeringstid i stället för kung Magnus Erikssons. Prosten Ogmund i Hammerdal finns därför uppförd i många sammanhang med årtalet 1282 (t.ex: i HULPI-IERS 1775, bilaga s. 21, OLSSON 1897 s. 96, BULL 1927a s. 130, ENGLUND 1996 s. 43, samt på en minnessten vid Hammerdals kyrka). Redan 1923 påpekade emellertid L. BYGDEN feldateringen (HHm 1 s. 299 not 1).

Nr 1364:A-B (1341-1357 eller 1359-1364) Två förordningsbrev utfärdade av kung MAGNUS (ERIKSSON): Det har kommit till hans kännedom, att några

utan laga rätt >>byggt>> (konstruerat laxfiskebyggnader1) i tLaxån (dvs. Indalsälven)2 i Fors sn. Detta är till skada för kungens laxfiske och för alla som bor uppströms eller äger andel i samma å/älv, eftersom >>Guds gåvor>> (dvs. laxarna) därmed hindras att vandra upp och ned längs ån/ älven,3 som lagen föreskriver.4 Vidare har han fått vetskap om att några >>främmande>> understått sig att köpa in sig i åns laxfiske, utan att själva äga gård eller mark där.5

Kungen förbjuder att någon framledes >>bygger>> till skada för kungens och andras fiskeandelar. Ej heller ska någon >>utländsk» (dvs. icke-norsk) kunna köpa in sig utan att äga gård och land invid tLaxån.

Orig. till de båda kungabreven är förkomna men fatms i behåll med hängande sigill ä1mu 18/6 1602, då de uppvisades på lagting i Trondheim (se B nedan). De synes då ha tillhört Ragunciaborna och förvarades antagligen i Raguncia kyrka, i likhet med t.ex. ett nu förkommet kungabrev 1305 (JHD I 16), som också var utfärdat till Ragunciabornas förmån (ERIKSSON 1990).

A: Referat av kungabreven i nu saknat dombrev från Ragunda skatteting 4/2 1602. - Aa: Partiell avskrift av dombrevet 4/2 1602 i dombrev från lagting i Trondheim 18/6 1602 på papper, Diplomsamlingen, ÖLA. Lagtingsdomen är nu skadad: de första två sidorna (av urspr. sex skrivna sidor) saknas helt och de återstående sidornas text har luckor p.g.a. råttfrat. Den skadade lagtingsdomen är bristfälligt tryckt i JFT 3 s. 157-159 nr 186. -Aaa: Avskrift av hela lagtingsdomen 18/6 1602, med parallell svensk översättning, attesterad av Paul Hrellner och Jonas Liclin (mitten av 1700-talet), rubricerad >>Lit: A>>, Väg och Vattens arkiv, Hamnbyrån, vol. F 1e:21b, pag. 3-13, RA.6 Efter Aaa kan den skadade texten i Aa suppleras.

B: Referat direkt efter originalen till de båda kungabreven i ovan anförda skadade dombrev från lagtinget i Trondheim 18/61602. - Ba: Avskrift in extenso av lagtingsdomen 18/61602: se Aaa ovan.

Datering: Magnus (Eriksson) blev kung i Norge (och Sverige) 1319. När bönder i Raguncia dömdes 1341 av kungens syssloman och lagman i Jämtland till böter för att ha förstört en fast laxfiskebyggnad som ärkebiskop Peter uppfört (JHD I 39), kan inte föreliggande kungliga brev med förbud mot laxfiskebyggnader ha varit gällande i landskapet. Föreliggande brev måste alltså vara yngre än 1341. Av breven framgår att kungen var ägare tilllaxfiske i Fors sn. Det är känt att kungen 1345 konfiskerade ett laxfiske i Fors från adelsmatmen Nils Halstensson p.g.a. ett timat dråp (JHD I 49-50, JHH 1 s. 221 ff.), men det kan inte uteslutas att kungen ägde laxfiskeandelar i Fors även tidigare. Enligt N. AHNLUND lydde Jämtland under dem1e regent som längst till 1364, med undantag av perioden

19


november 1357-59, då makten av allt att döma utövades av kung Erik Magnusson (JHH l s. 252 ff.). Breven kan således hänföras till1341-57 eller 1359-64.

Källa Aa, supplerad efter Aaa: - - - (På allmänneligt skatteting i Ragunda 4/2 1602, i närvaro av Sten Bille, kungens

befallningsman över Trondheirns län och Jämtland, korn inför rätta ärlig och välaktad man Mårten Olsson, borgmästare på

Härnösand, och åtalade de som var bosatta i Ragunda sn om vilken rätt de har att fiska utanför hans gård Ede, belägen i Fors sn

två mil från Ragunda. Enligt lagen bör var och en ha wattenn och weijdestade for sin grund, och Mårten Olsson frågade om

Ragundaborna hade kungliga brev eller privilegerier som gav dem särskild rätt till fiskevattnet.) [Therthill swarede forschriffna Raffwens byggere att samme fiskid haffde weret dennom undt och efterlatt aff fremfarne koninger aff gammal tllid, och sagde sig thet at kunde bewise medt kongelige breffwe, dem1om derpaa gifne were. Thaa waare wi af dennom begierendes, att de samme breffwe wilde fremlegge och for rette lade leese. Tha fram bare de twende kongh Magnusis breffwe, Hudendes i sin mening, att ingen skulle fordriste sig till att ulaugligen bygge udi elffwen dem1om til skade, som offwan for boer, at Gudhz gafwe icke skulle formenis att löbe vp och nedt adt elfwen, som laugen formelder, kongl.] M[aj:ts laxefi]schidt, och de anndre som der wdj nogenn [lodt och die]ll haffue, thill hinder eller skade y nog[enn] maade. Dog formelte icke samme konge b[r]eff, att Raffuenns byggenme som ingeru1 godtz [elle]r eygedieller haffuer wedt samme aae, schulle [de]r wdj haffue nogetm thill att fische. - - - (Ragundaborna

uppgav att de hade ett kungabrev7 på samrna fiske, vilket emellertid förre fogden Soren Sorensson tagit ifrån dem och borifört ur

landet. Målet hänskjöts därför till nästkommande Trondheirns lagting, då Ragundaborna åläggs att skaffa fram sitt kungabrev

och om så erfordras kräva Soren Sorensson på det.)

Källa B, supplerad efter Ba: - - - (Henrik Jorgensson, lagman i Trondheim och Jämtland, kungör att den 18/6 1602

på Trondheirns lagting, korn inför honom och de tolv männen som satt i dommen hederlig och vällärd man herr Laurits

Mogensson i Undersåker, fullmäktig på ärlig och välaktad man Mårten Olofssons, borgmästare på Härnösand, vägnar. Han

mötte Anders Jonsson i Munsåker, fullmäktig på Ragunda-bornas vägnar, i ett mål uppskjutet från vintertinget i Ragunda 4/2

1602 om ett laxfiske i Fors sn, vilket Ragunda-borna nyttjar men som ligger utanför Mårtens gård Ede. Dornen från detta ting

upplästes [se ovan källa Aa]. Anders Jonsson åberopade sedan ännu en gång Ragundabornas kungabrev.) Och fremlagde tuetmde koru1g Mag[nu]s[is b]reffue medt hengendis itmdssegle wru1der; liuden[de]s fast begge wdj etm mening, att kotmgenme [wa]r kommen vdj forfa[r]inng, att nogle wtmderstode s[ig] wlougligetm att bygge wdj Laxeaaetm y Forssogeru1, kmmgeru1s laxefiscllid och theru1om som der offueru1 for boer och haffuer lod och partt y samme aae thill hinder och skade, saa att Gudtz gaffuer icke kunde l0be op, saa well tllill thetmom som offuen for boer, som nedetm for.

Sammetedis att nogre wtmderstode sig, att ki0be sigh itmdt wdj laxefischid som fremmede waare, och icke sielff haffde gaard och grund ther huoss. Thj forbiuder konngeru1 wru1der hatms hefftm och wrede wdj samme breffue, att ingenn schall bygge eller bygge lade, haru1om eller nogeru1 annden som ther wdj lodt och partt haffue tlli[l]l lunder eller skade. Ey heller schall nogeru1 wd[lendske] ki0[be] sig ther iru1d, wdetm de haffue gaard [oc]h grund for samme Laxeaae, efther som samme breffue widere formelder och itmdholler. - - - (Därefter

åberopade Anders i Munsåker det kungabrev som Soren Sorensson lagt beslag på, samt Ragundabornas beseglade

vittnesbördsbrev?)

20


1 Om sådana fasta fiskebyggnader i älven för infångande av laxar, se nr 1332:A ovan, not 3. 2 Indalsälven ska enligt en uppgift från slutet av 1500-talet, framställd av en gammal präst till Medelpadsfogden

Per Stigson, ha kallats >>Litzånn» i Jämtland och »Indals ellfwan» i Medelpad (HELLBOM 1973 s. 23, BOLUND 1996 s. 52 och 306). Namnet Litsån är även belagt i diplom rörande Litsbygden 1540 och 1589 (DN XIV 789, RAp 21/5 1589). Benämningen Laxån har författaren ej påträffat i andra urkunder från medeltiden och 1500-talet. Benämningen tycks inte heller förekomma i handlingar från senare tid (muntl. medd. Staffan Lindqvist, Östersund, 29/10 1999). I den mån detta namn varit gängse i Jämtland på 1300-talet, har det förmodligen bara använts som ett partialnamn på den del av Indalsälven nedanför Ragundasjön, som var bäst lämpad för laxfiske.

3 Om konsekvenser för laxfisket vid uppförande av fasta fiskebyggnad er, se kommentar vid nr 1332:A ovan, not 3. 4 Härmed åberopas följande lagstadga i Magnus Lagab0tes landslag VII, 48 (NGL 2 s. 134): »En hueruitna sem

mem1 eigu lax a saman, pa skall1Uer gera ueidiuel firir sinu !ande, oc gera po sua at fiskar megi fara vpp at midri a, pui at gangaskal guds giof til fialz sem til fioru ef gengit uil hafa» (observera att omskrivningen »Guds gåva» för lax citeras i föreliggande brev). Kungen utnyttjar alltså norsk rikslagstifning för att genomdriva sin bestämmelse om för-bud mot uppförande av fiskebyggnader i den jämtländska älven. Det är emellertid möjligt att det även fmms en gammal lokal sedvänja om ett liknande förbud, se ovan nr 1332:A, not 3. Att bestämmelser i Magnus Lagab0tes landslag gjorts gällande i Jämtland redan under Magnus Erikssons tid, åtminstone beträffande kungens rättigheter, framgår av kung Håkons rättarbot 29/8 1364 (JHD I 96, BULL 1927 s. 51 f., ROBBERSTAD 1961 s. 197 f., BLOM 1992b s. 594, IMSEN 1995 s. 55, jfr BLOM 1992a s. 292). Föreliggande brev är emellertid de äldsta kända, där en lagstadga ur landslagen åberopas för att gälla i Jämtland.

5 Som exempel på att personer utanför Jämtland ägde fiskeandelar i Fors sn kan anföras ett brev från 1348 (JHD I 71), där bl. a. Sigge i Remsle, Sollefteå sn, Ångermanland, uppges ha sålt sin andel i forsen tDräng.

6 Käm1edom om dem1a källa har författaren erhållit ur GRANHOLM 1993. - 7 Se nr 1468:A nedan.

Nr 1374:A tSvartasund i Norrala socken den 16 oktober 1374 Notadalinstrument om ärkebiskop BIRGER (GREGERSSONS) rannsakning i tSvartasuni om Uppsala stifts

gränser, utfärdat av notarius publicus OLAUS NICOLAI (OLOV NILSSON), kyrkoherde i Tillinge i Uppsala stift? Vid middagstid dem1a dag frambars för ärkebiskopen tre lagböcker med Hälsinglands lag. Därur upplästes för

honom detma artikel i början av sista paragrafen i Tingmålabalken: »Swa skiptis landum twäggia konunga mällan, att Swerikis oc Norikis birias i Vluthräslci, 3 oc ledhir äpter Ysma4 fämptan wikno langan».5 Därmed befam1s att ordalydelsen i dessa tre exemplar fullt överensstämde med det exemplar av Hälsingelagen, som förvaras bunden med kedjor i Selånger. 6

Detta intyg har utfärdaren gjort på ärkebiskopens uppmaning och i närvaro av honom själv, prosten MATTIAS från Bollnäs, kyrkoherden MATTIAS från Norrala, samt riksrådet herr FINNVID FINNVIDSSON.

Orig. på pergament, avfattat på latin, saknas. Det förvarades åtminstone under 1600-talets sista fjärdedel och under 1700-talets första hälft i Antikvitetskollegiet/Antikvitetsarkivet (nuv. RA), se I. Friedlaender, PM VI:4, s. 58-60, SD.

Av brevet films ett flertal avskrifter, bl.a. av J. Peringskiöld (hs Fh 5, KB), A. Balck (B.E. Hildebrands Sam!. till Sv. Dipl. vol. 3, VHAA:s dep. i RA) och E.J. Björner (Sävstaholmssaml., fol. 119, RA). Om dessa och deras inbördes förhållanden och om äldre tryckta versioner hänvisas det förestående häftet avDSmed diplom från hösten 1374?

1 Genom landhöjningen har detta tsvartasund försvunnit, men avsåg en!. AHNLUND 1921 s. 223 f. en havsvik vid byn Svartvik i Norrala sn. - 2 Målet för ärkebiskopens undersökning var att söka bevis för Uppsala stifts historiska rätt till området väster och norr om Ule älv. Redan tidigt på 1300-talet blev gränsstadgans »Ulu träsk» (medvetet?) misstolkat på centralt svenskt håll: man hävdade framgångsrikt att det syftade på VIeträsk i nuv. Österbotten, som därigenom blev storhälsinglands gräns mot Finland (dvs. Ryssland). Se AHNLUND 1921 s. 211 f., JHH 1 s. 146 f. -3 Dvs. sjön U! en nedanför Lenglingen i S0rli. Identifieringen gjordes i modern tid första gången av C. J. Schlyter 1844

21


(JHH 1 s. 148). - 4 Säkerligen Ismundsjön i Jämtland och dess utlopp (JHH 1 s. 150, HELLBOM 1990). - 5 Här citerat efter Peringskiölds avskrift en!. MÅU s. 134 nr 103 B. - 6 Det nu förlorade selångerexemplarets text citeras i ett intyg från en raimsakning i Selånger den 7:e i samma månad (JHD I 108) och tro!. även i diplom 511 1489 (JHD II 207; alternativt efter en mman källa). Om olika handskrifter av lagen, se HOLMBÄCK & WESSEN 1940 s. XLIII ff. - 7 Om källorna till denna urkund se även AHNLUND 1921 s. 213 f. och HOLMBÄCK & WESSEN 1940 s. XLV not 2.

Nr 1376:A Marstrand den 18 juli 1376 stadfästelsebrev utfärdat av HÅKON (VI MAGNUSSON), Norges och Sveriges kung: Han kungör för folket i

Jämtland att han granskat och stadfäst ett (skydds?)brev, som hans företrädare Norges kung HÅKON (V MAGNUSSON, regent 1299-1319) utfärdat\ och att han mmat KLIVANDE KETILSSON2 att få åtnjuta samma brevs förmåner.3 Kungen förbjuder alla och envar att hindra KLIVANDE från denna nåd.

Beseglat av utfärdaren.

Orig. på pergament har förvarats i Ovikens kyrka, men kom bort mellan 1855 och 1860.4

A: Avskrift (18171794)5 av lektorn i Härnösand Fale A. Burman i N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 10, ATA. Rubrik: »Lit. B. l Oviken. l Utdrag af Pergaments Bref.>>, varunder avskrifter eller referat av tre brev >>Ovikens kyrka tillhörige>>. 6

B: Avskrift (18l81794f av Olof Sundel8 i B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 3, VHAA:s dep. i RA. C: Avskrift (vintern 1829)9 av Nils Johan Ekdahl, efter orig. i Ovikens kyrka, å samma ställe som B.

Omnämnt: BLOM 1992b s. 594 och 659 not 13. Brevtexten återges nedan efter C, som torde vara den mest pålitliga källan. Interpunktion och stora och små

bokstäver enligt förlagan.

C: Hakan med Guds naad Noreghs ok Suyarikis kon(un)g(e)r" Sendir ollum marmorn Jamtalande pzeim szem petta breff sea zedr h0yrze Quedjo Guds ok since. ver vilium at peir vitir at ver saam ok fulkomlegha skadadum breff vyrduleghs herrze kon(on)ghb Hakans godrar aminningar foruerarze vars Noreghs kon(on)ghsc. Hwat (ze)rd (vzer)• stadfzestum med ollum sinum grzeinum ok articulis. ok hofum firir godrze manna b011.stadarf skyld unt 8"Klifande Ketilsoni"8 at han skal niotande warda pes sama brefs. Firibiodom ver fulkomlegha ollum mannum pessa warze naad ok skipan firi fyrnzemfdom h-Klifandze Kzetilsoni·h at hindra zedr talrna i nokrum lut. Nemai huar szem pet gerer vili szeta vare sanre wbl(iidu?. J:>etta bref var gert i Maalstrandum1 aa friadaghen nesta firi Margarette virginis aa zeinu aare ok xx Rikis vars Noreghs ok insiglat oss sealfum hia uerandom.

Inga uppgifter om sigilllämnas i avskrifterna ABC.

• Rättat efter B, kongr A C. - b Rättat efter B, kongh A C. - c Rättat efter B, konghs C, konunghs A. - d Sic B, eir C, er A. - • Saknas C, supplerat efter B, ver A. - fb011r åtföljt av lakun B. - g-g,h-h Klifand Kretilson A, Klifande Kretilssoni B.

-i Lakun B. -k Rättat efter AB, wblondit C. - 1 Jfr t.ex. skrivningen j Malstrandomför Marstrand i orig.brev 19/71370,

DS 8158 (även detta brev är utfärdat av kung Håkan och daterat i Marstrand vid samma tidpunkt på året).

1 Detta ej bevarade brev är det enda kända skyddsbrev som kung Håkon V utfärdat rörande Jämtland och tydligen ett av få kända dylika brev som de1me kung utfärdat till enskilda personer över huvud taget (se RN II-III under registerordet >>vernebrev>>).

2 Kungens skyddsling Klivande Ketilsson är f. ö. okänd. Han var tro!. infödd jämte, då mansnanmet Klivande är belagt endast från Jämtland och bara vid ett a1mat tillfälle: >>Klifuende a Skutu>> (Skute i Näs sn), nä1m1deman 1311112

22


(JHD I 18; persmmamnet kan etymologiskt jämföras med det vanligare Stigande). Man kan även förmoda att personer knutna till Ovikens kyrka hyst ett visst intresse för föreliggande brev och att det därför kommit att förvaras i kyrkans arkiv: alla de övriga sju diplomen i arkivet, listade i not 4, har ilmehållsligt nära anknytning till Oviken och dess kyrka.

3 Denna och liknande regeringshandlingar under 1300-talets andra hälft får ses som en strävan att hålla vid makt ett skikt av kungens hirdmän eller »handgångna män>> i Jämtland (JHH 1 s. 266 f., BLOM 1992b s. 592 ff.). Hirdorganisationen i Norge var vid denna tid i stort sett upplöst men i de norska skattlanden, där Jämtland ingick, upprätthölls skicket med att knyta framträdande representanter för bondesamfundet till kronan längre än i övriga Norge (IMSEN 1988 s. 137 ff., 1990 s. 194).

4 Enligt en inventarieförteckning upprättad 1855 (Ovikens kyrkoarkiv N I:3, ÖLA), förvarades i kyrkakistan i Ovikens kyrkas sakristia bl.a. »Åtta stycken gamla Pergamentsbref». I förteckningens marginal är dock anmärkt med blyerts: »fins ej 1860 obs.» De åtta breven synes ha varit föreliggande brev, brev 23/2 1440 = JHD I 236, 1/2 1462 =II 35,2/61484 =II 169,30/91502 =II 289,20/21503 =II 295,15/41515 =II 368 och brev 31/11549, vilka är kända genom Ekdahls och i viss mån även Sundels och Burmans avskrifter.

5 Jfr Burmans dagboksanteckning under vistelse i Oviken 18/7 1794 (BURMAN pag. 65, HLA): »slöt afskrifva Kyrkans Pergaments Bref.»

6 Föreliggande avskrift »No 2». F.ö. flera Oviksbyars diplom, samt avskrift av ett diplom från Åre. - 7 B bör ha gjorts samtidigt med Sundels avskr. av ett mmat brev i Ovikens kyrka, 23/2 1440 = JHD I 236, vilken avskrift bär detta datum.

8 Sunde! tjänstgjorde vid RA, men företog 1794 en resa till sin hembygd Jämtland (I. Friedlaender, PM V:6 s. 26-28, SD). Han var bördig från Järsta i Marby sn (HHm 4 s. 59 f.). - 9 C bär Ekdahls signum »A.14.a: 1», och kan därav antas ha gjorts vintern 1829 under en av hans forskningsresor i Jämtland (I. Friediaend er, PM V:5 s. 44-49, SD).

Nr 1380:A 1380

Brev angående ( Brunflo kyrkas andel i?l tMärlefisket (i ån Märlan, B räcke och Revsunds socknar l.

Orig. på pergament saknas. Har förvarats i Brunflo kyrkoarkiv, men synes ha kommit bort mellan 1753 och 1807.3

A: Regest i inventarieförteckning 17264 i Brunflo kyrkoarkiv L I a:1, pag. 393, ÖLA.

A: Kyrkians documenter. Inventerade åhr 1726:

2. Ett litet •-dito bret• angående Märlafisket de anno 1380.

•-• Dvs. pergamentsbrev. Återgår på föregående regest i förteckningen: »1 ° Ett stort Pergamentz bref de anno 1638. Nääs kyrkiobord angående.»

1 Flera nu förkmm1a brev i Brunflo kyrkoarkiv handlade om detta fiske: nr 1395:A och 1408:A nedan (det senare utfärdat av ärkebiskopen i Uppsala), samt »Ett större bref om Märlafiskeb>, årtal okänt (se JHD III 39). Åtmu 1649 och 1666 ägde Brunflo kyrka en tredjedel i »Merlefiskie» eller »Märlogh fiskie» en!. Bygsellängd 1649 (Västernorrl. läns landsbok med verifikationer 1649, pag. 1118, KA, RA), samt protokoll från avradsrannsakning i Revsund 26/5 1666 (»Jemptelandz Afradzbook för 1666 [ ... ]», pag. 58, Jämt!. l. landskontor G III e:1, ÖLA). Vid avradsratmsakningen 1666 uppvisade prosten i Brunflo Jakob Holst »gamble Pergamentz breff» på sin rätt till fisket.

2 En del av tMärlefisket tillhörde på 1500- och 1600-talet medlemmar av den s.k. Skånke-ätten på Hov i Hackås, se urkunder nätm1da vid JHD III 148, jfr JHH 2 s. 42 f. (i JHD III har av tnisstag 01m1ämnts brev 1470 och 1589 om tMärlingsfisket, som var ett fiske i sjön Märlingen, Bräcke sn).

23


3 I en inventariefört. 24/6 1753 (Brunflo kyrkoarkiv L I a:2 pag. VIII), uppges följande: >>De gamla Pergamentsbrefwen i gambia boken eftersåges och befanns af dem 16 stycken i behåll, jemte en hoper andra Documenter af mindre wärde.>> Originalen synes alltså ha varit inbundna i en nu försvunnen volym. I inventarium 1807 (ibid. L I a:3 pag. 292-294), som har en utförlig arkivförteckning, upptas ej några perg.brev. I en fört. över Brunflo präster från samma tid eller något äldre (Ekdahls sam!. A 5, 20:e stycket, ATA), citerar Fale A. Burman endast dokument 1489 och 1550 i >>Brunfl. Presteb. Hand!.>>. Dessa dokument förvarades som avskrifter i en ännu bevarad volym i kyrkoarkivet (O I:l, ÖLA, jfr registret från omkr. 1726 i samma vol.). Att Burman inte citerar något av de nu saknade breven måste innebära att de inte fatmskvar när Burman forskade i kyrkans handlingar.

4 Förteckningen upptar 16 nu saknade originaldiplom 1326-1638 (ink!. diplom utan årtal angivna), fyra kopior av diplom 1450-1550, några förordningar och andra handlingar från senare tid, samt kyrkoböcker. Flera brevregester i förteckningen är medtagna nedan och några av mindre värde är citerade vid JHD III 39 Gfr anm nedan). Den diplomsamling som förteckningen vittnar om är den mest omfattande av jämtländska kyrkors kända dylika samlingar. Brunflo kyrka var ju också den största i Jämtland, med en central funktion under äldre medeltid, och i socknen ägde ärkebiskopen i Uppsala mark (ALMQUIST 1984 s. 110-113, OLSSON 1998 s. 10, VIKSTRAND 1995 s. 34 f. och 1996 s. 99).

Nr 1390:A 1390 »Klagomålsbrev>> från bönder i Brunflo sn till ärkebiskop HENRIK (KARLSSON) i Uppsala.

Orig. på pergament saknas. Har förvarats i Brunflo kyrkoarkiv, men synes ha kommit bort mellan 1753 och 1807? A: Regest i inventarieförteckning 1726 i Brunflo kyrkoarkiv L I a:l, pag. 393, ÖLA.


10. Brunflod sockenmäns klagemåhlsbref till erkiebiskop Henrick i Upsala de anno 1390.

1 Se kommentarer vid nr 1380:A ovan.

Nr 1391:A På tingsstället i »Horixberg» den 25 januari 13(76-91?) Köpebrev utfärdat av VIDJÄRV i Galhammar (i Bergs sn): Han har sålt till sin >>måg>> (här = systers make) KETIL

HENRIKsSON i »Horixberg>> (= *Henriksberg i Bergsbyn?/ (sin arvedel i) jorden (Lill)hallen2 söder om Galhammar, för 15 mark jämtska. Hans systers arvedel (i Lillhallen) äger KETIL sedan tidigare. skiljegränsen för dess skog börjar i »Fötingsbäcken>> och löper därifrån till myren Källmyren, därifrån till »Tjuteberget>>, som är rätta (rå)märket mellan (dåv. gårdarna eller byarna) Börjesten3 och tMålåsen4

, från>> Tjuteberget>> till >>Skittmyren>>, därifrån till Säters kvarn och sedan längs >>Bergsviksån>> (tro!. nu v. Svenstaån). Halva vattnet i >>Bergsviksån>> hör till skogsskiftet.

Beseglat av »hederlige män>> NARVE JAKOBSSON, lagman, och NILS TORDSSON i ..... , tillsammans med brevutfärdaren.

Orig. på pergament fatms ännu omkr. 1826 i Bergsbyn, men saknas nu.5

A: Åberopande av brevet med dat. >>Berg Sancte Pauli dagh mmo 1516>> i protokollet från Bergs ting 10/10 1674, Gävleborgs läns renoverade domböcker nr 22, fol. 752 v, Svea Hovrätts arkiv, RA.

B: Bristfällig avskrift, uppenbarligen översatt från norska6, med årtalet >>1316>> i protokoll från Bergs ting 7 j 4 1750, §l, Bergs tingslags häradsrätts arkiv A Ia:2, maskinpag. 327-329, ÖLA. Brevet uppvisades i rätten av bonden Erik O lovsson i Bergsbyn. - Ba: Åberopande efter B i prot. från Bergs ting 28/2 1774, ibidem A la: 7, pag. 167 f. - B b:

24


Avskr. efter B av N.J. Ekdahl24/2 1829 bland >>odaterade brev>> i B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 8, VHAA:s dep. i RA.

C: Åberopande med årtalet >>1316>> i prot. från Bergs ting 29/111750, Bergs tingslags häradsrätts arkiv A Ia:2, maskinpag. 409, ÖLA.

D: Åberopande med årtalet >>1316>> i prot. från Bergs ting 21/3 1758, ibidem A Ia:3, pag. 592, ÖLA. - Da:

Åberopande i utdrag ur nämnda prot. i Justitierevisionens utslagshandling 4/10 1758 nr 3, Svea Hovrätts arkiv, RA. Denna källa åberopas i JHH l s. 190, not l.

Brevet även uppläst på Bergs ting 18/11626, enl. B.

Datering: Årtalen >>1316>> i förlagorna BCD och »1516>> i A är säkerligen felaktiga. Vore brevet äldre än 1352, borde det ha varit daterat efter kungens regeringsår, och vore det yngre än 1450 skulle det inte ha avfattats på norska? Brevutfärdaren och sigillanten Vidjärv i Galhammar uppträder i samtliga diplom 1386-1410 där personer från Bergs sn över huvud taget förekommer (JHD I 119, 125, 136 och 145; i de första tre breven som sigillant). Mot bakgrund av detta är det möjligt att han inte längre var aktiv i det bygdekommunala livet 1428, eftersom han inte omnämns i diplom utfärdade i Berg från detta eller senare år (JHD I 192, 216). Sigillanten N arve Jakobsson nämns >>wår lagman>> i brevet och vågar man lita på källan B är detta namnet på en tidigare okänd jämtländsk lagman8. Mellan 1352 och 1428 har lagmanslängden för Jämtland, enligt bevarade diplom, bara luckor för åren 1352-65 och 1376-91: Bässe Berdarsson 1352, Torfilm lagman 1365-76, Svenung Toresson 1391-1406, Tillog Tivatsson i Hållskaven 1408-12 och Håkan La urensson 1413-36 (se JHH l s. 507). Med hänsyn till beläggen för Vidjärv i Galhammar är det mest sannolikt att Narve Jakobssons lagmansperiod ligger i luckan 1376-91, vilket alltså blir den rimligaste dateringen av föreliggande brev.

B: Allom mannom them som thetta bref höra eller se, sänder Wiggiara Gårdammer quidi Guds och sina. Kunnogt giörande mig at hafwa såldt och kärligt undt min måg Kietil Hindersson i Horixberg ena jord then Hold heter, liggande söndan Gardammer, och gaf han mig för samma jord femton rnarek jemska til min systers arf part, och hafwer han lofwat mig helan penning och halfwan therb i kiöp ock(o)rc kom. Ty afhänder jag förenämnde jord Hold undan mig och minom arfwingar och under före nämnde Kietil Hindersson och hans sande arfwingar, med af skiele skogum och märckium, begynnandes i Fötings bäck och intagandes ena myre then Kielmyre heter, och ther frå och i Thiuteberget, som är rätta märeke emellan Börjeldsstenct och Målåsen, från Thiutebergie och i Skittmyren och ther frå och i Sätter qwarn, och så i halfva wattnet i Bergswicks åh så myckie som lyder til före nämnde skog och märcke, med allom the lottom och lundom som ther tilligger och legat hafwer frå forna och nyo, intet undantagit uti någon måtto. Til yttermera wisso til beder jag hederlige män som så heter Narfwe Jacobsson wår lagman och Nils Tordsson i .... ." med mig at besegle thette mitt opne bref, therf skrifwit och giort war å rätta tingastadum i före nämnde Horixberg sancte Pauli dag aimo 1316g.

Tre sigill är symbolis/d markerade i avskriften B.

a Härefter hade man väntat preposition. - b Sic B, orig. bör ha haft er (jfr not j). -c ockrar B, missuppfattning av fon.

possessiva pronomen dualis. - d Sic B, jfr skrivningar i borylsteen 1477 resp. i borgilsten 1520 (JHD II 119, III 7). - e Lakun

B (dvs. ortnamnet sannolikt oläsligt för kopisten). - f Sic B, orig. bör ha haft er (jfr not b resp. 6). - g Sic BCD, 1516 A, se

utredning om dat. ovan.

1 Någon gård >>Horixberg>> e.d. är ej känd i Bergs sn enl. andra källor. I efterleden i ortnamnet ingår trol. bynamnet Berg, som var den medeltida skrivformen av nuv. Bergsbyn (JHD I-III passim), näst efter Vigge den största byn i

25


Bergs sn (JR passim). Jfr Ba: >>Ett utgods, kallatt Hallen eller Lillhallen, är såld t till en wid namn Kjettel Hindersson i Harigsberg - - - och skal bodt på samma hemman i Bergsbyn, som Mårten och Erik Erikssöner nu innehafwa>>. Avses en gård i eller del av Bergsbyn, ligger det nära till hands att tänka sig att ortnamnets förled är genitiv av personnamnet Henrik Gfr namnet >>Hemrningswiggie>> i samma sn, JR 2 s. 66). Orig.brevet kan ha haft *Henrixberg (med förkortat n), vilket feltolkats som >>Horixberg>>. Värt att påpeka är att åbon i >>Horixberg>> enligt brevet hette just >>Hindersson>>, alltså en yngre skrivform av Henriksson Gfr SMP 3 sp. 228).

2 >>Hold>> B. Identifieringen med Ullhallen görs i protokollet Ba, se not 1. >>Hallen>> är upptagen i jordebok 1568, då betecknad som ödegård (JR 2 s. 66). Förleden Lill- har tillfogats ortnamnet i senare tid för att skilja gården/byn från nuv. Stor-Hallen i nuv. Åsarne sn.

3 Börjesten var by ännu på 1560-talet GR passim); på 1900-talet fäbod. - 4 Ett ödesböle >>Malås>> är upptaget i jordebok 1568 (JR 2 s. 66) Namnet ingår i nuv. Mårdåsberget i Bergsbyn samt fäbodarna Väster- och Öster-Mårdåsvallen NV därom.

5 Jfr N.J. Ekdahls anteckning under B b: >>Originalet till denna afskrift fans för 3 år sedan i behåll hos bonden ..... (lakun) i Bergsbyn, men nu kunde det ej igenfilmas. Berg den 24 Februari 1829.>>

6 Följande norska drag kan påvisas i avskriften: 1) Hälsningsfrasen >>quidi Guds och sina>> är typisk för norskt diplomspråk men förekommer visserligen även i ett par av de äldsta jämtländska diplomen på svenska, 1372 och 1376 GHD I 102, 109). 2) Ordet >>ockrar>> bör vara en missuppfattning av fvn. okkor 'vårt', se not c. 3) Ordet >>ther>> i dateringsfrasen >>thette [ ... ] bref, ther skrifwit och giort war[ ... ]>> är tydligen en mindre lyckad översättning av fvn. er

'som'. I ett diplom på svenska hade säkerligen >>som>> använts i stället. 7 Samtliga icke-kyrkliga diplom utfärdade i Jämtland t.o.m. 1352 är daterade efter kungens regeringsår GHD I

passim). Efter 1352 är de få kända norskspråkiga diplomen daterade med sifferårtal: 1362, 1417, 1420, 1432 och 1434 (JHD I 93, 168, 211 samt nedan nr 1417:A och 1432:A). Det sista, trol. norskspråkiga brevet är från 1449 och har räkning i vintrar (nedan nr 1449:A).

8 Av följande skäl kan han ej tänkas vara identisk med den Narve Jakobsson, som 1434-41 framträder som hövitsman över Jämtland (se JHH 1 s. 288 och JHD I 250 med anm nedan): 1) De jämtländska lagmännen under 1400-och större delen av 1500-talet var valda av och bland landskapets egna män (IMSEN 1995. s. 61). Hövitsmannen N arve Jakobsson (R0mer) tillhörde emellertid den högsta nordiska unionsaristokratin (NBL 10 s. 2 f.). 2) Epitetet hederlig man

är alltför blygsamt för en välboren riddarson. 1438 tituleras han >>Wrelbornan man>> och 1441 >>erlig man>> GHD I 225, 250). - Mansnarrmet Narve finns belagt inom Jämtland, om än sällsynt (Nerwy Nielsson, avskr. 1762, nr 1483:A nedan). Lagmannen Narv e Jakobsson kan således ha varit jämte.

Nr 1395:A 1395

26

stadfästelsebrev på (Brunflo kyrkas del i?) tMärlefisket (i ån Märlan, B räcke och Revsunds socknar).

Orig. på pergament saknas. Har förvarats i Brunflo kyrkoarkiv, men synes ha kommit bort mellan 1753 och 1807.1

A: Regest i inventarieförteckning 1726 i Brunflo kyrkoarkiv L I a:1, pag. 393, ÖLA.


5. stadfästelse bref å Märlefisket de anno 1395.

l Se kommentarer vid nr 1380:A ovan.


Nr 1401:A Sveg den 8 juli 1401 Vittnesbrev1 om förlikning i arvstvist, utfärdat av ARNE EINDRIDESSON, [präst] i Sveg, 2 och TORE

BERDORSSON (BERGTORSSON)3: De var närvarande då ROLV TRÅD4 kärade till RAUDMAR5 om arvet efter dessas moder. RAUDMAR avstod då 2 »ängen>>6 till ROLV, av vilka han inköpt ett. Han och hans arvingar ska därmed vara fria från ROL VS anspråk på mödernearvet.

Beseglat av utfärdarna (samt ytterligare en person?)?

Orig. på pergament (225x134, uppveck 22 mm; 12 rader), Diplomsamlingen, ÖLA (dep. 1998 av Birgitta Rehn, Sveg). Textförlust i raderna 1-5 p.g.a. råttfrat. - Brevet har tro!. ursprungligen tillhört ett gårdsarkiv i Eggarna, Svegs sn, men hamnat i en privat samling böcker och handskrifter hopbragd på 1800-talet av målaren Olof Paulin i Risbrunn.8 I övre kanten hålstygn efter att pergamentet tydligen varit hopbundet med andra handlingar.9 -

Handstilen återfitms i diplom dat. Vemdalen 28/2 1403 (JHD I 131) och tillhör möjl. kh. Arne Bindridesson i Sveg, som figurerar i bägge breven.

Ollom monnom pem som petta [bref] seaa <Edr heyra sender arne endrede son [prester]b le

sweig ok porer berdar son qvedio gvdesd [ok sina] kvnnikt gerande at per varom mit ner [pa] rolver k<Erdee vp a radmar vm sin modor arfl [l]avgg paradmar fyrnemdomh rolf ii engchei I so mata at han keyfte mmat en annat lavg han honom firir sit medernei gaf pa fyrnemderk rolfver prad nemdan ramar kvitan ok lidogan1 vm fyr nemda akero firir sik ok sinom ervingeom ok til sannydam pa setom mit okor in sigle firir petta bref er gord var sveig in die sanctorvm in selio Anno domini n·mo eecco-n primo

I övre vänstra hörnet: l. (med streck ovanför ;B - I vänstra marginalen: O! Suänson (1700- eller 1800-talshand;B

Sigill 1-3 saknas, remsan till sigill nr 3 delvis bevarad?

a Av s och e syns endast delar. e har samma utseende som i namnet rolver längre fram. - b För suppleringen jfr ]HD I 131. - c Av versalen I återstår end. smärre delar. - d gvdedes ms. - e Härefter överstruket pa. - f Av f syns nästan inget. -g Av a syns nu end. smärre delar. - h Skrivet fyrnem dom i radskifte utan avstavningstecken. - i Bokstaven g tillskriven över

raden. stavningen engche överensstämmer ej med någon av de uttalsformer från 1900-talet av ordet änge, som finns

upptecknade i OSDs. Den egendomliga stavningen förklaras tro/. av att skrivaren försökt >>rätta till>> ett från början felskrivet

enche med att infoga ett g. - i Bokstaven r infogad över raden. - k Skrivet fyrnem der i radskifte utan avstavningstecken. -11 tro/. ändrad från k. - m Dvs. sannynda, jfr ]HD I 131 av samme skrivare: sannnyda(!). - n-n Ringarna skrivna ovanför de

romerska siffrorna.

1 För definition av vittnesbrev, en diplomatarisk term lämplig för norska privaträttsliga diplom där utfärdarna varit viktiga för dokumentens orygglighet, se HAUG 1999 s. 243 f.

2 Herr Arne, präst i Sveg, är belagd som sigillvittne 1403 (JHD I 131) och nä1m1s som >>Arni Endrede son>> i ett kasserat utkast(?) till sarruna brev, se anm I 131 nedan. - 3 Tore Berdarsson nä11U1s som utfärdare och sigillant i ett vittnesbrev om köp gjort i Vemdalen 1403 (JHD I 131), samt som sigillant i tingsbevis från >>allmam1atingeb> i Lillhärdal1404 (JHD I 134). Han synes ha varit en av Härjedalens mera ansedda män vid detma tid.

4 Tråden e.d. förekmmner som gårdsna1m1 på flera håll i Härjedalen (MODIN 1949 passim). En gård >>Tråd>> eller »Trödb> i byn Herrö, Svegs sn, blir såld i diplom 31/5 1596 (avskrifter i Granbergs sam!. I:4 resp. I:2, ÖLA). Tänker man sig brevets >>prad>> som ett gårdsnamn, måste man dock förutsätta att en preposition saknas genom skrivfel. Vid en genomgång av alla hätiedalska diplom i JHD I-III har författaren inte kutmat påträffa något fall med ett ortnarm1 i nominativ skrivet som binarm1. Säkra belägg för ortnmm1 som binmm1 saknas även i medeltida jämtländska brev och i jämtska dialekter (HAL VORSEN 1975 med B. FLEMSTRÖMS kormnentarer). När prepositionsbortfall ändå kan beläggas i hätiedalska och jämtländska diplom från 1500-talets andra hälft och 1600-talet beror det satmolikt på ett sentida

27


inflytande av kameralt (särskilt danskt) kanslispråk Qfr HALVORSEN 1975 s. 19, 23 f.). - Utgår man i stället från att brevtexten är korrekt, vilket ur metodisk sympunkt naturligtvis är att föredra, kan >>prad>> vara ett personbinamn påkallat av en lång och smärt figur: jfr >>Oddgeir pradr>> i isländska Landnamab6k och >>Guthormr sm0rthrader>> i Tmndelag, belagd från början av 1400-talet (LIND 1920-21 sp. 409, 343).

5 Namnet endast belagt i Härjedalen i detta brev samt 1372: >>Asbiorn Rawdmarsson>>, köpare av mark i Svegs sn (JHD I 104). F.ö. belagt i Jämtland 1441 (Hans R0dhmarson JHD I 244). Fler belägg saknas helt i LIND 1905-15 och 1931. - 6 Ange (neutrum), ej levande ord = 'till slåtter brukad naturlig äng vid ett vattendrag' (uppteckning i Ullhärdall938, OSDs).

7 Tre likadana snitt under brevet. Det kan dock ej uteslutas att ett snitt tillkommit senare, kanske i samband med att brevet fästs vid ett annat.

8 Brevet har tydligen samma proveniens som perg.brev 5/2 1496 (nr 1496:A nedan), nu i RA, rörande skog under Eggarna i Svegs sn. Bägge diplomen är råttätna, numrerade i övre vänstra hörnet (nr l resp 4), samt försedda med (ägar?)namnet >>01 Suänson>> i vänstra marginalen. Flera bönder i Eggarna med detta namn är kända från 1700- och 1800-talet (meddelande av forskaren Christer Kalin, Östersund). Också ett råttätet perg.brev 5/11560 i RA, angående Eggarnas skogar, torde ha sarmua proveniens, även om det saknar nyssnämnda påskrifter. Bägge breven 1496 och 1560 hamnade i RA genom gåva av konstnären och kulturhistorikern Nils Månsson Mandelgren. Det är känt att Mandelgren under en forskningsresa i juni 1869 besökte målaren Olof Paulin, som bodde på Östergården i Risbrunn (JACOBssoN 1979 s. 24; om Paulin se MODIN 1949 s. 73). Det var på just denna gård som föreliggande brev hittades 1997 (om fyndet se HOLM 1998). Det är rimligt att anta att Mandelgren 1869 fick breven 1496 och 1560 av Paulin, och att föreliggande brev av en eller annan anledning blev kvar på Paulins gård. Att breven fanns hos Paulin 1869 förklaras antagligen av han förefaller ha hyst ett visst samlarintresse (originella böcker och arkivalier finns efter honom på gården). Brevens ursprungliga proveniens bör ha varit ett gårdsarkiv i Eggarna, vilket tro!. innehållit även flera, nu förkomna diplom (brev med påskrivna nr 2 och 3 saknas).

9 De i föregående not orm1ärm1da breven har inte sådan perforering. Hålstygnen kommer sannolikt av att brevet varit inbundet i en bok. Om så var fallet 1869, förklaras kanske varför föreliggande brev inte överlä1m1ades till Mandelgren Qfr föreg. not).

Nr 1404:A (Omkr. 19 februari 1404?) Dombrev: TORSTEN >>SKALDERSSON>> (SKELDULVSSON), länsman i >>Herrdal>> (här = Härjedaleni >>i kung

ERIKS tid, Norges och Sveriges konung>>, har tillkallat sex män för att döma i en tvist om skogentMord (i Ullhärdals

sn)2. Dessa dömde att PEDER REDARSSON ska behålla skogen för all framtid, mot att han betalar 16 mark till JON och >>SIV ARD>> (fel för SOVALD) BJÖRNSSÖNER3.

Beseglat av länsmmmen, >>TORGER NILSSON>> (fel för TORGARD ARNULVSSON7)4 och JON >>TORSSON>> (TORDSSON eller TORESSON).

Orig. saknas nu, men fanns i behåll äm1u 1691, då det tydligen ingick i ett gårdsarkiv i Sunnanå, Ullhärdals sn. A: Referat i protokollet från Ullhärdals ting 11-12/12 1691, § 2, Västernorrlands läns renoverade domböcker nr

13a, maskinfaL 275 r, Svea Hovrätts arkiv, RA. - Protokollet i dem1a >>renoverade>> dombok är en avskrift; originalprotokollen saknas dock tyvärr för Härjedalen detta år.

01m1ä1m1t: JHH l s. 289.

Datering: Brevet har tydligen på norskt vis varit daterat efter kungens regeringsår Qfr JHH l s. 282), men regeringsåret är ej angivet i A. Erik av Pmmnern var kung i både Norge och Sverige 1397-1439. - Torsten Skeldulvsson har utfärdat ett intyg om skogsgränser på >>allmalmatingeb> i Ullhärdal 19/2 1404 i egenskap av >>ombodzman owir hreridah> (JHD I 134, jfr anm nedan). Han var adlig, hade sin sätesgård nära Hov på Mj0sen och ägde flera gods i Oppland och Hedmark fylke. 1381 och äm1ll 1422 var han i besittning av kungsgodset Kungsnäs i Näs sn i Jämtland, som också hans fader Skeldulv Botalvsson i Månsta, nänmd från 1347, besuttit. Torsten nämns 1399 som kungens ombudsman (länsman) på Toten i Oppland fylke och i diplom 1408-19 som lagrättsman på Toten.

28


Han levde ännu i januari 1423. Senärmare BYGDEN 1921 s. 102-112, och JHH 1 s. 282 f. och 350. - Brevet har således tillkornmit tidigast 1397. Torsten Skeldulvsson bör 1423 ha varit ålderstigen, och hans frånvaro i diplomen efter 1423 tyder antagligen på att han då avlidit. Möjl. har brevet tillkornmit på samma ting som Torsten Skeldulvsson, i egenskap av ombudsman över Härjedalen, höll i Lillhärdal19/2 1404 (JHD I 134, jfr anm nedan). För detta talar följande: 1) I bägge breven figurerar Sovald och Jon Björnssöner och trol. även sigillanten Torgard Arnulvsson. 2) Båda breven synes ha varit daterade efter kungens regeringsår, vilket var ovanligt i Jämtland och Härjedalen vid denna tid. Det kan tyda på en gemensam skrivare för bägge breven. 3) Det är ej troligt att Torsten Skeldulvsson haft anledning och tid att bevista Ullhärdal vid särskilt många tillfällen. Några andra brev utfärdade av honom i Härjedalen är inte heller kända.

A: - - - (Olov Olovsson Sunnanå klagar över att Peder Pedersson och dennes grannar i Nordanhån med sin boskap

gjort intrång och åverkan på hans fäbodlöt och skog, kallad >>Mohn>. Nordanhå-borna påpekar att fäbodvallen är belägen invid

Nordanhå by, varemot Olov hävdar att >>Mohrens>> ägor sträcker sig från ån till allmänna vägen, med åtskillnad mot

Nordanhån. För att påvisa att >>More skogh>> hört till Sunnanå-bor i äldre tid, framlägger Olov) ett gamalt pergamentz breeff, lydandes at Tårsten Skalderson lensman i Herrdal i kongh Erichs tijdh, Nories och Sweriges konungh, hafwer förordnat sex män at dömrna om Morde skogh, och hafwa dömbdt, att Peder Redderson skulle gifwa Jon Biörnson och Siward Biörnson 16 mark, och skulle behålla samma skogh Mord, medh lunder och låtter till euerdelliga ego frij och frelst, och samma doom hafwa Torsten Skylderson, Torger Nillson och Jon Tarsson underskrifwit - -- (Då Olov O lovssons förfäder i Sunnanå sålunda ägt skogen på kung E riks tid, dömer häradsrätten att Olov får behålla rätten

till >>Mord e skogl1».)

1 I Norge är ett system med länsmän som hjälpredor åt sysslomäm1en känt fr.o.m. slutet av 1200-talet (HELLE 1974 s. 208, IMSEN & WINGE 1999 s. 261). Härjedalen, som av gammalt var del i norska riket, synes under senmedeltiden ha haft en länsman för hela landskapet. Jämtland, som snarast var ett skattland under norske kungen (IMSEN 1995), hade under senmedeltiden flera länsmän, se JHH 1 s. 515-517 Gfr kommentar vid nr 1452:A nedan). Titeln länsman

användes i härjedalska diplom omväxlande med ombudsman, som Torsten Skeldulvsson kallas i ovannämnda tingsbevis 1404; Klemet Östensson nämns som kungens ombudsman i Härjedalen 1459 men länsman ibidem 1465 (se nr 1459:A nedan). Liknande växling kan påvisas i såväl andra norska källor (HELLE 1974 s. 208) som i jämtländska diplom (se nedan nr 1452:A). - 2 Ortnamnet tMord lever kvar i Morvallen, fäbod i Nordanhån i Ullhärdals sn, belägen strax öster om ån Blädjan, sydost om Nordanhån och nordost om Sunnanå. - 3 >>Jon Biornson>> och >>Swaualler bi0rnson>> nä1nns i Torsten Skeldulvssons ovaJUlämnda tingsbevis 1404; >>Saaldhen> Björnsson säljer arv i Lillhärdal1431 (JHD I 205), vilket brev Jon Björnsson beseglar. >>Sowald>> Björnsson figurerar även i brev 1424 (JHD I 178) och Jon Björnsson i (Lill)härdal 1403 och 1430 (JHD I 133, 200). - 4 >> Torgarder Annulfson>> beseglar närm1da tingsbevis 1404 och är sa1molikt identisk med sigillanten i föreliggande dombrev.

Nr 1408:A (1383- 1408) Brev utfärdat av ärkebiskop HENRIK (KARLSSON) Uppsala angående tMärlefisket (i ån Märlan, Bräcke och

Revsunds socknar).

Orig. (latin) på pergament saknas. Har förvarats i Brunflo kyrkoarkiv, men synes ha kornmit bort mellan 1753 och 1807.1

A: Regest utan årtalsangivelse i inventarieförteckning 1726 i Brunflo kyrkoarkiv L I a:1, pag. 393, ÖLA. Datering: Brevutfärdaren Henrik (Karlsson) verkade som ärkebiskop från juni 1383 till sin död i mars 1408 (SBL 18

s. 655).

29



8. Erkiebiskop Henrieks bref i Upsala om Märlafisket på latin.

1 Se kommentarer vid nr 1380:A ovan.

Nr 1417:A tHagnastad1 den 24 december 1(4)17 Köpebrev utfärdat av ..... OLA VSDOTTER2

: Hon har sålt en tredjedel i tTordarvik3 i Ovikens sn, som hon fått i hemgift av sin fader, till >>beskedlig man>> TORGBIR TORDSSON (i Viken, Oviken), för 20 jämtska mark.

Beseglat av >>beskedliga män>> lagmannen HÅKON (LAURENSSON), TELAUG (TILLOG) TORGEIRSSON och SVERKER i Backen (i Oviken).

Orig. saknas. Ännu omkr. 1885 existerade antingen orig. eller en avskrift därav i Oviken.4

A: Bristfällig avskrift av kronolänsmannen och hembygdsforskaren Viktor Behm omkr. 1885 i Heimbygdas dep., vol. 28 (V. Behms samling vol. I), bok 1, pag. 43 f., ÖLA.

Datering: Avskriftens årtal >>1517>> är felaktigt. Brevet har avfattats på norska vilket var sällsynt efter 1420 och inte tycks ha förekommit efter 1450 (se kommentar vid nr 1391:A ovan). Lagmatmen Håkan Laurensson uppträder i bevarade diplom 1413-36 (gränsåren enligt JHD I 150 och I 219), Torgeir Tordsson i Viken 1410-31 (JHD I 145, I 207 m.fl.) och Sverker i Backen 1410-28 (JHD I 145, I 192, m.fl.). Årsangivelsen i orig., som bör ha varit skriven med romerska siffror, har smmolikt varit >>Mcdxvii>> (1417), varvid man får anta att hundraårsbokstaven (c) i årtalet blivit förbisedd av avskrivaren.

A: Allom mannom •·som seer thetta briff samma edda höyrd-• sender Ludoib Olufuedotir med Gudlu ok sina. Bekennis jek med thesso mino opno brefue okc jek hafver selt beskedhelikom matme Thorgeire Thordasöne d-thrid (u)ngen·d i Thorder wike Owika sokn, er min fader mik heman gaf i heman falgio, firir X X jampska marker, ok heimol(t)f firir hvarjom man, undan mik ok minom arfvom och undir fyrnemdan Thorger ok hans arfva tlul all odhals ok evcerdelika egho, med allo thet ther tlulliggier ok leghet haver fra ferno ok nyjo ok i engo undanskildo. Kennis jek ok fyrnämnde Ludoi okc jek hafver uppborit heilan petming ok halvan ok alla ther imillan, epter thui i kaup ok(or)g kom, suo okc mik vel nögher. Kan fyrnämde Thorgeir theth kaup ofria1st werdha, thaa skal ok ella1 mina arva hanom eddä hans arvom thär fyrnämdär X X marker epther lika i gillo ok godhorn petmingom, ok thll sannida bedhesk beskedhelika matma insegle som är Hakon lagman, Thelaugx1 Thorgirsön, Swerker i Bakka m·theine magle-m firir (thett)an bref, er gort war å Hegnustadhe0 om Jula afton am1o domini 1517P.

Inga uppgifter om sigilllämnas i avskriften.

•-• Sic A, tro!. felläst för peim som thetta breff sea eddre h121yra e. d. - b stavningen säkerligen korrupt. Vilket

kvinnonamn som avses är ovisst. - c Sic A, tro!. fel för at e. d. - d-d thrid ängen A. - e Härefter hade man väntat

prepositionen i. - f heimola A. - g Rättat från ok ort A. - h Sic A, orig. kan ha haft thetta. - 1 Tro!. felläst för allre e. d. -k Sic A, tro!. fel för bedher ek e. d. - 1 Tro!. fel för Thelauger. - m-m Sic A, tro!. fel för theira incigle e. d. - n staa A. - 0 Sic

30


A, stavningen säkerligen korrupt. Jfr belägg 1346 (JHD I 59): meillom hagnastapa, och 1434 (JHD II 211): a hagnastadhom. - P Sic A, årtalet felaktigt, se vidare ovan.

1 Detta är det äldsta belägget för tHagnastad i Brunflo sn som dateringsort i diplom. Gården fungerade som säte för flera av lagmäm1en i Jämtland under 1400- och 1500-talen (JHH 1 s. 509 f.) och gjorde tydligen det även för Håkan Laurensson, lagman 1413-36 (JHH 1 s. 507; ett brev daterat tHagnastad 1434 är utfärdat och beseglat av H. L. ensam, JHD I 211). Tro!. var då gården sedan gammalt i kungens ägo (VIKSTRAND 1995 s. 32 ff.). - 2 Att hon är myndig att på egen hand sälja sin hemgift, utan samtycke av make eller nära släktingar, tyder på att hon vid denna tidpunkt är änka. - 3 Ortnamnet tTordarvik, med mansnamnet Tord i förleden, förekommer även i brev 1449 (JHD I 287: >>ieppe a torda wiik>>) och avsåg någon gård i byn Viken. - 4 A ingår bland avskrifter av handlingar som förmedlats till Behm genom >>kopparslagare Malmström i Oviken>>.

Nr 1423:A Sunne socken den 28 februari 1423 Köpebrev utfärdat av KETIL OLA VSSON: Han har i närvaro av sin hustru LUCIA ÖSTENSDOTTER och med

he1mes samtycke1 sålt till >>beskedlig man>> HELGE >>ALGOTSSON>> (= HAFTORSSON?) hela den västra gården och en fjärdedel i den östra i godset Gilleråsen i Sunne sn, för 30 jämtska mark. Köpet var gjort med åtta fastar, varav en kvinna.

Beseglat av >>beskedliga män>> STEN (ÖNDSSON) i Västerhus (i Frösö sn), HEMMING (OLAVSSON) i Ösa (i As sn) och HELGE i Rösta (i As), vilka utfärdaren ombett då han själv saknar sigill.

Orig. saknas nu, men har ingått i ett gårdsarkiv i Digernäs, Sunne sn. A: Avskrift 1762, lätt brandskadad2, av dåv. kanslisten vid Antikvitetsarkivet N.R. Bracman i dem1es Historisk-

topografiska samlingar in 4:o, hs M 10:11, fol. 237, KB. Samma avskr. fi1ms även i renskrift på folioblad [Aa] i B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 4, VHAA:s dep. i RA. Aa har tydligen gjorts för Antikvitetsarkivets räkning?

Aaa: Avskrift efter Aa i J. Langebeks Dipl., Rigsarkivet i K0benhavn, påskrift: >>ex diario Regio antiquitatio archivo Holmensis 1762, ubi ex originale membranaceum in Jemtia>>.

B: Avskrift av Antikvitetsarkivets sekreterare C.R. Berch 1762, å samma ställe som Aa.4 Dem1a avskrift to;de vara mindre pålitlig än A.

Omnämnt: JHH 1 s. 281.

A: Alla the mcen, somthetta breff höra celler see, helsar jac Kcetil Olaffson kcerlica met warom Herra. Kcetmis jac met tcesso mino ncerwarande opno breffue, at met wilia och beradheno moodhe, Lucia Östensdotter, minnce hustru, ncerwarande oc met bceggices wara samtykt och handerbandh, saalde iach beskedhelkom mmme Hcelgha Algotzsöne• eth gotz, som Gilderaas heeter, liggiande j Sunda sokn, allan then wcestragarden oc en ficerdungh j östra gardenom j fornce(m)dab by Gilderaas, for trcetighl icempsca mark, ffrcelst oc hemalt for hwariom mmme, vndan mik oc mim1.e hustru, fornccmda Lucia, oc warom arfuom, och vnder fforncemda Hcelgha oc hans arfua oc rcetta cepterkomande, til cewcerdelica cegho, met allom them tillaghom, som ther til ligger oc lighat hafuer fra forno och nyo, aker oc ceng, scogh oc fiskewatn, j waato oc torra, ncerby oc ficerre, eng[o]c vndantakno, som ey cer lagltlica vndangangit, gafuom gifuit, celler saalom saalt. Kcennis och iac, fomcemde Kcetil, mik vpburith hafua fyrste pcetming oc sydharste ok alla ther j mcellom repter thy, som wart köp war, swa ath mik wcel ath nöögher. Thetta kööp war giort met atta fastom, fförst Joan j JEngiom, Tormod i Andrissöö, Gutmar j Spalabcerghct, Botolff j Wcellewiik, Ragnild j Swidhiom•, Marten Stenson,

31


Ioan Hygynnasod, oc Ormbirg i Andrissöö. Til mere wisso oc witnisbyrdh bidher iac beskedhelica m(re)n11 Sten j Wrestrusend, Hre(m)ingk j Ösen, oc Hrelgha j Rödhestadhom, ath the siin incigle hrenge forthetta breff, mredhan iac ey sirelfuer incigle hafuer. Scrifuat j Sunda sokn anno Domini Mo CD0 XXIII o dominka qua cantatur Reminiscere.

Sigill nr 1 och 2 vidhängde 1762, skölden i nr 1 är avritad under A (två stjärnor över och en stjärna under bjälke, om Sten

Öndsson i Västerhus se även JHH 1 s. 281 och 292-297); nr 3 var borta.

a Sic A, Algotzsone B. Belägg för namnetAlgot på jämtländskt område har ej kunnat påträffas, jfr SMP 1 sp. 51-59. En

Hellie Hagtorson i Gilleråsen är belagd i ett brev från senast 1443 (nr 1443:B nedan, känt genom 1500-talsreferat). Hajtor

Helgesson, tydligen en son, nämns 1443 (JHD I 256). Namnet Hajtor skrevs inte sällan Haghtor i jämtska diplom, se SMP 2 sp.

575-577. Mot bakgrund av detta är det möjligt att Algotzsöne och Algotzsone är felläsningar av Hagtorzsone e.d.

Misstänkta felläsningar finns på flera håll i AB, se följande noter. - b Rättat efter B, forneenda A. - c Supplerat efter B, texten

brandskadad A, engo med överstruket o Aa. - d Sic A, Spalaberg B. Något belägg för ett liknande bebyggelsenamn har ej

påträffats i jämtländska urkunder, men inget hindrar att det rör sig om ett nu försvunnet namn. - e Widhiom B, felaktigt. -f Sic A, Hygynneson B. Sannolikt felläsning av Hygiulfson e.d. En son till denne är trol. hyggiolff ianson 15/4 1441 och

hyggulff ianson 14/4 1460 (JHD I 247, II 25). - g Sic AB, dvs. mansnamnet Orm. Formen Ormbir finns belagd från 1412 i

LIND 1905-15 sp. 819. - 11 manA, män B. -i Wästrutorp B, säkerligen korrupt. -k Rättat efter B, Hzenning A.

1 Omnätnnandet av hustrun tyder på att det var hennes arv (åtminstone till viss del) som har sålts. - 2 A skadades i övre högra hörnet vid en brand i Bracmans hus sommaren 1762, se I. Friedlaender, PM VI:1, s. 43, SD. - 3 A har påskriften >>Originale m[embranaceum in] Jemtia 1[762]>>; Aa har >>Ex originale membranaceum in Jemtia 1762>>. Liknande påskrifter återfinns på Bracmans avskrifter i svit med A (alla brandskadade) och Aa av nio andra åtkomsthandlingar på gods tillhörande Jon Paulsson i Digernäs och hans arvingar ( förtecknade i JHD III 194, jfr anm nedan; om Jon Paulsson, underfogde i Jämtland 1480-81, se JHH 1 s. 336 f. och anm II 78 nedan; om hans vapensköld se anm II 160). Diplomen sändes för avskrivning till Stockholm 1762 av en riksdagsman från Jämtland (se not nedan). Senärmare I. Friedlaenders PM VI:3, del6, s. 2-9, SD Qfr anm II 144). - 4 Av de 10 brev som Bracman avskrivit enligt ovan, har tre även påträffats i avskrifter av Berch: föreliggande brev, märkt >>No 2>>, två ex. av brev 21/3 1443 = JHD I 256 märkta >>efter pergamenter meddelte af Riksdagsmatmen ..... (lakun) ifrån Jämtland>>, samt brev u.d. 1(475-83) nedan.

Nr 1423:B (1397- 1423?)

Flera brev med osäkra dateringar, utfärdade av kung ERIK av Pommernl, drottning MARGARET A 2 och lagmatmen i Jämtland, HÅKON LAURENSSON3: De har förlänat eller stadfäst tidigare förläningar av (kronans) gård Mjälle i Frösö sn4, samt Torrfinn(?) och tSkårpsta(?)5

, till MAGNUS TURESSON (TORESSON)6 (mot viss årlig skatt till kronan).

Troligen omtalas fogden i Jämtland JÖSSE ERIKSSON i ett brev 1423 (utfärdat av lagman HÅKON LAURENSSON?)?

Två brev på pergament, utfärdade av kung Erik resp. lagman Håkon Laurensson, fatms i behåll äm1u 1696, då de synes ha ingått i ett gårdsarkiv i Mjälle, Frösö sn. Källor:

A: Åberopande av ett kung Eriks och ett lagmatmens brev i protokollet från Swme ting 12-14/10 1696, § 12, Gävleborgs läns renoverade domböcker nr 47, fol. 659 v, Svea Hovrätts arkiv, RA. - Protokollet i detma »renoverade>> dombok är en avskrift; originalprotokollet saknas dock för Swme höstting detta år.

B: Notis om ett lagman Håkon Laurenssons brev 1423, i vilket kung Eriks tidigare förläning och drottning Margaretas stadfästelse omtalats, av auditören vid Jämtlands regemente Erik Tryggdahl i en beskrivning av Frösön, i

32


avsnittet>>§ 4 Smme Prästegäll>> i det 20:e stycket i hans otryckta >>Samling til Jämtlands Beskrifning, Häfda-Tekning och Privilegier, Utgifwen år 1772>> = N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 5, ATA.

C: Notis om en hövitsman i Jämtland 1423 av samme Erik Tryggdahl i avsnittet >>§ 2. Höfvitsmän, krigsöfverstar och Commendanter>> i 18:e stycket i ovatmämnda >>Samling til Jämtlands Beskritning [ ... ]>>,

Källorna A och C omtalas i JHH l s. 522 resp. s. 287.

A: - - - (Tvist mellan Olov Olsson i Valla och kaptenslöjtnanten herr Anders Tuffenberg på bostället Mjälle om ängena

Torrfinn och >>Skarpestad», som byborna i Valla nu innehar. Anders påstår dock att de tidigare lytt till Mjälle, vilket han vill

bevisa med) kong Erichs breef daterat Hafen anno Domini 1423. Så och lagmans i Jempteland attest anno 1432, bäggie gambia och på pergament skrifne. - - -

B: - - - (Beskrivning av Frösö socken.)

Förläning af hemmanet Mjällom på Frösön war af konung Erik af Pommern gifwen Magnus Tureson, som af drottning Margareta stadfästades, enligt lagman Hagen Larsans bref af år 1423.

C: § 2. Höfvitsmän, krigsöfverstar och commendanter:

1423. Jösse Erikson.

1 Enligt Tryggdahls notis B var kung Eriks upplåtelse av Mjälle stadfäst av drottning Margareta. Han kröntes till kung i Danmark, Norge och Sverige i juni 1397 och Margareta dog i oktober 1412, varför kung Eriks förläning måste ha gjorts mellan dessa år, såvida inte Tryggdahl blandat ihop uppgifterna. I tingsprotokollet A från 1696 åberopas ett kung Eriks brev i original med dateringen K0benhavn >>1423>>. Kanske är detta ett atmat brev, i vilket kung Erik stadfäst sin tidigare förläning av gården Mjälle och/ eller utökat den med godsen Torrfilm och "\Skårpsta. Alternativt kan brevet avse samma upplåtelse som Tryggdahl talar om, varvid årtalet får antas vara felaktigt.

2 Enligt B stadfäste Margareta kung Eriks tidigare förläning av Mjälle. Hon dog i oktober 1412. - 3 Enligt B var lagman Håkan Laurenssons brev utfärdat 1423 och synes haft karaktären av ett intyg om Magnus Turessons rätt till Mjälle. I A åberopas en >>lagmans attest 1432>> som bevis på att Torrfitm och "\Skårpsta lytt under Mjälle. Huruvida källorna syftar på ett och samma brev eller två, kan ej avgöras. År det samma brev bör årtalet 1423 vara det rätta, se not7.

4 Om kronojordar i Mjälle med omnejd se JHH l s. 519 ff och CARLSSON 1970. - 5 Torrfinn och >>Skårpste>> upptas som >>ödisgotz>> under Mjälle i skattelängd 1568 (JR 2 s. 87). Torrfitm, beläget på Sunne-sidan öster om Fillsta, har in i vår tid varit fäbod under Mjälle (OAU). Jfr BURMAN 22/7 1802, HLA: >>där öster om (dvs. om Torrfinn) Skorpestad (nu Skorstad)- hörer till Valla och Mjälle -längre i öster Härkeböle - - - så Ålbergs lägden (tillhör Prestbordet i Smme) - sidst Frössö-Bränna, allt i öster - vid Stor Sjön.>> 1550 förlänade kung Kristiern III kronans gård Mjälle, med >>Torffinden oc Skorpestade enger>>, till Olav Gjordsson (NRR l s. 125); jfr förlikning 1562 om dessa kungsägor (DN XV709).

6 Om växlingen Ture/Tore se LIND 1905-15 sp. 1180-1182. Magnus Turesson i Mjälle omtalas som sigillant 1428 (JHD I 194).

7 Enligt Tryggdahls notis C var Jösse Eriksson omnämnd i ett brev 1423. Tryggdahl, som var bosatt i Jämtland (Säter i Rödöns sn) först sedan han blev regementsauditör 1766 (en!. förord av RUNE ODELEO till Avskr.saml. vol. 49, ÖLA), synes i mycket liten utsträckning själv ha begagnat sig av äldre primärkällor när han skrev sin Jämtlandsbeskrivning. Förutom notiserna BC har han i sin beskrivning (A 5, stycke 2) tagit in en avskrift av en i

33


Jämtland förvarad kopia av E.L. Runell1651 av en vidimation 1592 av gränsbrevet 15/5 1482 (JHD II 159). I övrigt bygger han på tryckta verk (t. ex. HADORPH 1675) och uppgiftslämnare (tro!. bl. a. kh. i Lit Nils Feltström, se nedan nr 1432:B). Mot bakgrund av detta är det sa1molikt att notiserna BC med gemensamt årtal >>1423>> avser ett och samma nu förlorat diplom, då troligen förvarat i någon gård i centrala Jämtland. Jösse Eriksson var hövitsman på Västerås och fogde över Västmanland och Dalarna 1413-33, samt över Jämtland åtminstone 1420 (SBL 20 s. 557, JHH 1 s. 284 ff.). Årtalet >>1423>> är således fullt rimligt.

Nr 1427:A Den 11mars 1427

Brev med okänt i!mehåll, vari herr PEDER, kyrkoherde i Ragunda/ figurerat.

Orig. på pergament fanns ännu vid 1700-talets mitt i Fjäl, Lits sn, men saknas nu. A: Notis om brevet i förteckning över Ragundas präster i en 1766 fullbordad >>Prästekrönika>> av komministern i

Anundsjö Hans Jonsson Tunams, Härnösands läroverksbiblioteks sam!. vol. 95, pag. 116, HLA.2

Aa: Randanteckning av Härnösandslektorn Fale A. Burman (t1809) till en förteckning av Erik Tryggdahl över kyrkoherdar i Ragunda, ingående i det 20:e stycket i Tryggdahls otryckta >>Samling til Jämtlands Beskrifning, Häfda-Tekning och Privilegier, Utgifwen år 1772>> = N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 5, ATA.3

Notisen A omtalad i HHm 3 s. 105.

A: Dominus Petrus - - - kallas herr Päder i Ragundom i en gammal swensk pergaments skrift som wisar, att han lefwat 1427 om frejedagen i andra wekko fasta. Documentet finnes i Fjerd, en by i Litts sokn.

1 Tro!. ident. med herr Peder, kh. i Ragunda, som beseglar brev 1444 (JHD I 260) och Peder Laurensson, präst i Ragunda, som utfärdar donationsbrev 1451 (nr 1451:A nedan). - 2 Enligt förordet till krönikan erhöll Tunreus uppgifter ur kyrkoarkiven genom omfattande korrespondens med sina ämbetsbröder Gfr HHm 1 s. VII f.). Denna korrespondens är nu förkommen, tro!. till följd av att kyrkoarkivet i Anundsjö brmmit (meddelande av arkivarie Thord Bylund i Härnösand). Det är känt att särskilt kh. i Lit (1752-85) Nils Feltström gjorde efterforskningar åt Tunreus (HHm 2 s. 87) och att han systematiskt granskat diplom i gårdsarkiv förvarade i Lits sn (nr 1432:B nedan, kommentar). Man får därför anta att notisen A bygger på uppgifter meddelade av Feltström. - 3 Anteckningen lyder: >>Peder i Ragundom 1427. PergamentsBref i Fjerds by i Lith.>> Att Aa återgår på A görs troligt av att ett a1mat brev, med samma proveniens som föreliggande (Fjäl i Lit), citeras av Burman med uttrycklig källhänvisning till Tunrei herdami1me (nr 1432:B nedan).

Nr 1429:A » 1420-talet?»

Brev med okänt i!mehåll, vari herr ÖSTEN, kyrkoherde i Oviken, 1 omnämnts.

Orig. fam1s i behåll äm1u vid 1700-talets mitt men med bortnött årtal. Det saknas nu. A: Notis om brevet i förteckning över Ovikens präster i en 1766 fullbordad >>Prästekrönika>> av komministern i

Anundsjö Hans Jonsson Tunreus, Härnösands läroverksbiblioteks sam!. vol. 95, pag. 160-161, HLA.1

A: Dominus Oestanus - - - har varit kyrkapräst härimellan 1400 og 1420 som et gammalt bref utvisar; men thess åratal är af tiden så för nött, at man ej kan wist utsättjat, dokk tyks thet wara skrifwit under 20 talet i thetta seculi 15 början: I brefwet kallas han herr Östen.

1 Någon herr Östen i Oviken är inte känd över huvud taget genom andra urkunder. - 2 Om källorna till krönikan, se kommentar vid m 1427:A ovan.

34


Nr 1432:A Den 17 april1432 Köpebrev, beseglat av lagmannen HÅKON LAURENSSON.

Orig. saknas, men fatU1S ännu på 1780-talet i behåll hos Erik Eriksson i Bångåsen, OfferdaL A: Notis med sigillritning av C.G. Nordin (tro!. 1781) bland >>Utdrag af Jämtelands Original Documenter>>, hs

Nordin 1003, fol. 172 v, UUB. Omnämnt i JHH 1 s. 284.

A: 1432 a-(vel1417, ty här står Mo cDo xxxijo)-a var ännu Hacon Laurensson lagman, då han skceraporsdag (NB runan hvar på norrska viset behollen i brefvet? beseglade ett köpe bref. Hans vapen innefattade främre hälften af en oxe och omkring: Haquinus Laurentii.

Sigillet avritat (vapensköld med främre delen av en oxe, huvudet åt dexter kant) >>haquinus laurentii>>,

a-a Vad Nordin menade med detta är ovisst. - b Aven i brev 1434 (]HD I 211), beseglat av lagmannen Hakan Laurensson

ensam och skrivet på norska, brukas tecknet p. Om förekomsten av norskspråkiga Jämtlandsbrev, se kommentar vid nr 1391:A.

Jfr JHH 1 s. 300: >> ... en sista fläkt av norskhet i vissa dombrev från Håkan Laurenssons lagmanstid (1413-36) är förmodligen framkallad av någon tingsskrivare från Norge>>.

Nr 1432:B »1432» Brev med okänt ilU1ehåll, bevittnat av >>P A V AL>>\ präst i Lit.

Orig. på pergament saknas, men fam1s ännu vid 1700-talets mitt i Fjäl, Lits sn. A: Anteckning om brevet i förteckning över Lits präster av Nils Feltström, kh. i Lit (1752-85, se HHm 2 s. 86),

Jämtlands norra kontrakts prostarkiv A I:2, pag. 173, ÖLA? - Aa: Notis (från omkr. 1773), tro!. med A som källa, i en uppräkning av präster i Lit, ingående i >>Anmärkningar wid Liths Sochn>> av ovam1ämnde >>N.F.>> (Nils Feltström), som tydligen blivit tillskickade A.A. Hulphers och nu ingår i dem1es korrespondens vol. 3:1-2, Stads- och Länsbiblioteket i Västerås. Notisen lyder: >>Pava! Sokne Präst i Lith 1432.>>3

B: Notis i förteckning över Lits präster i en 1766 fullbordad >>Prästekrönika>> av kormninistern i Anundsjö Hans Jonsson Tunreus, Härnösands läroverksbiblioteks sam!. vol. 95, pag. 198, HLA.4 - Ba: Uppgift om herr Paul i det partiella trycket av Tunrei krönika i HOLPHERS 1775, bilaga, s. 19, not 71. - Bb: Randanteckning, med B som källa, av Härnösandslektorn Fale A. Burman (tJ-809), tillfogad Erik Tryggdahls notis C nedan. Burmans tillägg lyder: >>Pergaments Brefi Fjäl. T.>> Bokstaven >>T.>> syftar tydligen på Tunrei herdaminne.

C: Anteckning utan källhänvisning av auditören vid Jämtlands regemente Erik Tryggdahl i en förteckning över kyrkoherdar i Lit, ingående i det 20:e stycket i Tryggdahls otryckta >>Samling til Jämtlands Beskrifning, Häfda-Tekning och Privilegier, Utgifwen år 1772>> = N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 5, ATA.5

Belägget för herr Paul i Lit omtalat i HHm 2 s. 77 not 1 (efter B).

Datering: Reservation måste göras för att årtalet 1432 kan vara felaktigt, se not 1.

A: Förteckning på kyrkoherdar i Liths församling, uprättad af N. F.

Paval, i Lidh Sogneprest, införd uti ett Pergaments bref som wittne, af år 1432, och finnes i Fjäl.

35


B: Dominus Paulus, Svecus, har lefvat 1432, som synes af et gammalt pergamentsbref i Lidts sokn og Fjäls by, ther han kallas: Pawal i Lidh.

C: - - - (Förteckning över kyrkoherdar i Lit.) 1432. Paval, Sogne-präst

1 Sic ABC, alla källorna har trol. sarmna ursprung (se följ. noter). Någon kh. Paul i Lit är eljest inte belagd i medeltida källor. 1428 nänms >>Torsten Paualson>> som kh. i Lit (JHD I 191, orig.) och 1439 ska samme Torsten ännu ha varit kh. där enl. notiser i svit med AB (nr 1439:A nedan). Antingen är >>Pava!>> felläsning för >>Torsten Pavalson>> e.d., eller är belägget 1439 feldaterat och i själva verket äldre än föreliggande belägg, eller är årtalet >>1432>> felaktigt. - 2 Förteckningen bygger tydligen på kh. Feltströms egna forskningar i diplom förvarade i hans församling. Hänvisningar görs till nu delvis förkonma gårdsarkiv i Boda, Brevåg, Bye, Byom, Fjäl, Näset, Palleråsen och Söre. Vid dessa studier har han även samlat uppgifter om präster i andra församlingar (t.ex. nr 1427:B ovan om en kh. i Ragunda, belagd i diplom i Fjäl). - 3 Htilphers korresponderade med bl.a. N. Feltström för att erhålla uppgifter till sin år 1775 utgivna Jämtlandsbeskrivning (se ovan). Ett brev från Feltström till Htilphers daterat 30/31773 är bevarat. >>Anmärkningarna>> är trol. gjorda efter att Htilphers skickat till Feltström något sorts utkast till sin beskrivning. -4 Tunams bör ha fått kännedom om detta brev genom kh. N. Feltström i Lit, se ovan nr 1427:A. - 5 Tryggdahl tycks inte själv ha studerat jämtländska originaldiplom i någon större utsträckning (nr 1423:B ovan). På flera ställen citerar han emellertid (utan källhänvisningar) diplom förvarade i Lits sn: under Brunflo kyrkoherdar ett diplom 1422, som förvarades i Söre (JHD I 172), och under Oviken ett diplom 1501 i Boda (JHD II 280). Frågan blir om inte också han fått sina uppgifter från N. Feltström.

Nr 1433:A Ubyn den 19 januari 1433 Förlikningsbrev, utfärdat av LASSE (LAURENS) KOPPARSLAGARE: Han intygar att han en gång köpte godset

Tavnäs (i Sundsjö sn). Emellertid kom SIGURD JÄRUNDSSON och gjorde anspråk därpå\ varvid saken kom inför rätta. LagmaJmen och tolv män dömde då gården till SIGURD, vilket gav upphov till LASSES växande missnöje? LASSE gjorde därefter anspråk på de åbyggnader, som han låtit uppföra på godset. Parterna kom överens om att låta hederliga mäns utsaga få avgöra tvisten. Två vittnen från vardera sidan, HALL V ARD i Gusta (i Brunflo sn) och LILLE BERDOR (BERGTOR) i Vemdalen (i nuv. Vemdalens sn), samt OLAV i Stamnäs (i Sundsjö sn) och OLAV RODIKSSON3,

åstadkom då en överenskommelse, enligt vilken SIGURD skulle vara fri från LASSES anspråk på godset, mot att han gav 5 svenska mark till LASSE. Dessa pengar har denne nu mottagit och ytterligare ersättning har ANUND (MICKELSSON) i Ubyn (i Revsunds sn) betalat honom.

Beseglat av brevutfärdaren samt >>beskedliga män>> OLA V i Stamnäs och JON i Lövsta.

Orig. på pergament (277x100, uppveck 6 1mn; 15 rader), VHAA:s dep. i RA (ur N.J. Ekdahls sam!., insamlat 1828 från Sundsjö sn, smmolikt från något gårdsarkiv4).

Brevet omtalat i JHH 1 s. 449.

Allom them ghodha mannom som thetta breff h0ra reller see helsar jak lasse kaperslagare" chierlicha medh warum herra kie1mis jak thes medh thessa mina nrewarandisb opna breffe at jak haffdhe ki0p oppa eth godz som thafflanres hether oc kom swa en man som siwrdh jrerrendzson hether oc thalade til mik om thet godzithc oc kom f0r rrettlun oc d0mde swa lagmanz oc xij men medh hanom mik godzith fra oc siwrdh til hwilkit oppa grodde mik oc talade jak til hanom om mina aa bodher som jak haffdhe giorth ther opp a tha wordhom wi swa aawir ena at wi skwthom os til dandhe manna sreglm twa wara winir oppa bada sidhor som

36


war haluardh j ghothestadum oc lithle berdhor j wemedal oc olaff j stawanres oc olaff redigrassond hwilkit the ladha thet swa os j mellan oc wardom swa awir ena at f0rnempde

siwrdh skwlle gewa mik v swenska mark hwilka preninga jak kiennis mik fwlkomlicha til fwlla n0ghia op bwrith hawa oc hwat ther innan brasth tha bithalade anwndh j wdhby mik wrell til takka f0r ty lather siwrdh oc hans rerwinga quittha oc a kirera l00ssa f0r mik oc minom rerwingom til thes mere wissa oc withnis byrdh bidher jak bisshedelicha dande men om sin insigle medh mina egna som rer olaff j stawanres oc jon j l0stom hrengiae for thetta breff scriptum a(n)nof dominj mo cd o xxxiij0 in dio sancti henrid ijg wdhby

Sigillen bortfallna från de kvarsittande remsorna.

a kaperslagarere m s. - b Sic ms. - c Härefter överstruket at(?) ms. - d Bokstaven r förkortad genom upphöjt a ms. Om

kvarstående nominativ-r framför genitiv-s, se kommentar vid nr 1496:A nedan. - e Härefter i radslut ett kryss, möjl. av senare

hand. - f ano ms, med bortglömt förkortningstecken. - g Härefter spatium p.g.a. fläck på pergamentet.

1 1422 köpte Sigurd Järundsson en del i Tavnäs av Amund Svensson (JHD I 174). - 2 »hwilkit oppa grodde mik» ms. Liknande exempel på användning av verbet groasaknas i S0DERWALL, men tolkningen synes klar. - 3 Ident.m. Olaff Rodikson, faste vid köp dat. Lockne 18/2 1426 (JHD I 184). Namnet Rodik/Rödik f.ö. belagt i Jämtland endast 1311/12: R0dikr i Lokom (Loke i Lockne, JHD I 18). Sällsynt i Norge, se LIND 1905-15 sp. 593 f. under Hrerekr. -4 Påskrift av Ekdahl om proveniens saknas, men brevet har förtecknats med signum A.9.a.6: 9 i Ekdahls Inventarium från 1833 (Förteckningar över samlingarna[ ... ] D Ia:1, ATA) och kan därav antas ha insamlats i Sundsjö i juli 1828 (se I. Friedlaenders PM V:5, s. 14 och 25, SD).

Nr 1438:A Den 6 april1438

Brev med okänt innehåll, vari herr PETRUS (PEDER), präst i Offerdal, 1 figurerat.

Orig. på pergament saknas nu, men fa1ms vid 1700-talets mitt i» Bye>>(= Bye, Lits sn?/, A: Notis om brevet i förteckning över Offerdals präster i en 1766 fullbordad >>Prästekrönika>> av komministern i

Anundsjö Hans Jonsson Tunreus, Härnösands läroverksbiblioteks sam!. vol. 95, pag. 179, HLA. - Aa:

Randanteckning, med A som källa, av Härnösandslektorn Fale A. Burman (11809) till en förteckning av Erik Tryggdahl över kyrkoherdar i Offerdal, ingående i det 20:e stycket i Tryggdahls otryckta >>Samling til Jämtlands Beskrifning, Häfda-Tekning och Privilegier, Utgifwen år 1772>> = N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 5, ATA. -Burmans källangivelse >>T.>> syftar tydligen på Tunrei Prästekrönika.

A: Dominus Petrus - - - kallas kyrkapräst i Aflodal og är införd til witnes uti et pergaments bref, som filmes i Bye, af år 1438, dominica Palmarum.

1 Någon herr Peder i Offerdal är överhuvudtaget inte känd från medeltiden (HHm 3 s. 4 ff.) Han kan mycket väl ha varit präst där 1438, eftersom ingen mman kh. i Offerdal är känd mellan 1347 och 1440. - 2 Flera orter med namnet Bye fam1s i Jämtland på 1700-talet, men ingen i OfferdaL Det är emellertid känt att kh. Nils Feltström i Lit granskat diplom i Bye i Lits sn (se nedan nr 1439:A) och att Tunreus fått många uppgifter meddelade från Feltström (ovan nr 1427:A).

37


Nr 1439:A »Den 11 februari 1439» Brev med okänt innehåll, bevittnat av TORSTEN (P AULSSON), präst i Lit.

Orig. på pergament saknas, men fam1s ännu vid 1700-talets mitt i Bye, Lits sn. A: Anteckning om brevet i en förteckning över Lits präster av Nils Feltström, kh. i Lit (1752-85), Jämtlands norra

kontrakts prostarkiv A I:2, pag. 173, ÖLA? - Aa: Notis (från omkr. 1773), trol. med A som källa, i en uppräkning av präster i Lit, ingående i >>Anmärkningar wid Liths Sochn>> av ovannämnde >>N.F.>> (Nils Feltström), A.A. Hiilphers' korrespondens vol. 3:1-2, Stads- och Länsbiblioteket i Västerås. Notisen lyder:>> Thorsten kyrkapräst i Lith 1439.>>2

B: Uppgift i förteckning över Lits präster i en 1766 fullbordad >>Prästekrönika>> av komministern iAnundsjö Hans Jonsson Tumeus, Härnösands läroverksbiblioteks saml. vol. 95, pag. 198, HLA. Uppgiften återgår tydligen på meddelande från Nils Feltström? - Ba: Uppgift om herr Torsten i det partiella trycket av Tunrei krönika i HDLPHERS 1775, bilaga, s. 19, not 71. - B b: Randanteckning, med A som källa, av Härnösandslektorn Fale A. Burman (i1809) till en förteckning av Erik Tryggdahl över kyrkoherdar i Lit, ingående i det 20:e stycket i Tryggdahls otryckta >>Samling til Jämtlands Beskrifning, Häfda-Tekning och Privilegier, Utgifwen år 1772>> = N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 5, A TA. -Burmans källangivelse >>T.>> åsyftar tydligen Tunrei herdamitme.

Datering: Lits-prästen Torsten bör vara ident. med herr Torsten Paulsson, belagd som kh. i Brunflo och prost i Jämtland 1413-23 (JHD I 149,159,172, 177), sedan präst i Lit 1428 (JHD I 191) och i Hammerdal17/6 1439 (JHD I 231)4

. Är dateringen >>11/2 1439>> riktig, har Torsten Paulsson således förflyttats som präst mellan februari och juni 1439. Vad som skulle kunna tala emot att brevet är yngre än 1432 är att en >>Pava!» ska ha varit kh. i Lit detta år, en uppgift som dock är osäker (nr 1432:B ovan).

A: Förteckning på kyrkoherdar i Liths församling, uprättad af N. F.

Thorsten, kyrkoprest i Lith, lefwat omkring 1439, som ses af ett ergaments bref, daterat

bemälte år, annan dag efter Sancte Scholastic& dag, och fim1es i Bye.

B: Dominus Torstanus, Svecus kallas: kyrkioprest Lidt, og lefde 1439, som synes af et gammalt pergaments bref i Lid t, og Bye.

1•2•3 0m dessa källor, se kommentar vid nr 1432:B. - 4 För dessa prästers identitet talar dels namnet, dels det faktum att Torsten Paulsson som kh. i Harmnerdal köpte jord i just Brunflo (prästers köp av jord utanför det egna gället var sällsynta, se JHH 1 s. 550 f.). Jfr HHm 3 s. 78 och JHH 1 s. 549.

Nr 1443:A Den 12mars (1)443(?) Bytesbrev: TORBJÖRN ANDERSSON har gjort jordbyte med JOHAN (JON) JOHANSSON (JONSSON) angående

>>Aldem>> (dvs. Ojfne?) och Hållbacken i Mattmars sn1.

Orig. på pergament saknas. ÅmlU 1693 synes det ha förvarats i något gårdsarkiv i Mattmars sn. A: Referat av brevet i protokollet för Offerdals ting 2-4/11 1693, § 15, Gävleborgs läns renoverade domböcker nr

42, fol. 514 r-v, Svea Hovrätts arkiv, RA (häradsrättens originaldombok för 1693 är förkormnen). Dateringen »CDXL III» (dvs. [1]443), med romerska siffror, ger intryck av att vara hämtad från originaltexten och

bör därför föredras framför årtalet »1543» i resolutionens text. Det senare årtalet beror förmodligen på slarv. För en datering till 1400-talet talar även den i referatet förekotmuande narmlformen Joan, som försvim1er ur jämtländska diplom ca 1510 (trol. sista gången belagd i JHD II 334), för att sedan ersättas av Jon.

38


A: - - - (Jon Mårtensson i Ubyn och Gräfte kärade till Olov Jonsson i Hållbacken om någon skog som denne velat

tillägna sig innanför råmärket beläget väster om Dravsjön och bäcken som löper österut till Dravsjön. Skogen tillkommer dock

inte honom, eftersom inget byte skett dem emellan, och Ubyn äger skogen sydväst om Dravsjön, vilket jon vill bevisa med) en gamal jordeskiffte af Tårbiörn Anderson med Joan Johanson i Åkiem• och Hordebackenb i Myrkmarc sochn anno Domini CDXL III Sancte Gregori dagh. - - - (Han uppvisade även ett gammalt

provsbrev om råmärken i skogen mellan Tassberg och Gräfte, af anno 89 [tro!. 1589L vilket ej var beseglat och därför

underkändes.)

(Ur resolutionens text:) - - - ett pergamentz breff de mmo 1543 wyser, att Hohlbacken böör råda i bäcken som öster löper i Östre Drafsiön - - -

• Sic A, säkerligen korrupt läsning. Gården/byn Offne i Mattmars sn skrevs i medeltida diplom ofta oknom (t.ex. ]HD I 163,

II 84) och möjligen har originalet haft denna namnform. - b Jfr belägget j hordebak i brev 1470 = ]HD II 76. - c Sic A,

tydligen korrupt läsning. På paleografisk grund är en felläsning th > r k möjlig att förklara. Tyvärr salmas andra medeltida

belägg, men 1564 skrivs sockennamnet Matmar (JR 1 s. 5, om namnets härledning se FLEMSTR6M 1972 s. 145). - Märkligt är

dock att svenske kungens sekreterare Rasmus Ludvigsson kallar socknen för Markernar i en beskrivning från 1560-talet över

jämtlands olika tingslag (LUDWIKSSON 1575, om denna källas dat. se JHH 1 s. 517). Ska man trots allt inte utesluta att det i äldre tid, vid sidan av namnet Mattmar, kan ha funnits ett namn som i förleden innehållit mark, mörk, 'gränsland, skog'? En

parallell skulle i så fall finnas i Markassia i Hammerdals sn, ett nu försvunnet sjönamn belagt i nr 1530:B nedan.

1 Detta är det enda kända medeltida belägget för detta socketmamn Qfr not c).

Nr 1443:B (Senast 1443) Köpebrev: HELGE HAFTORSSON i Gilleråsen (i Sunne sn) har sålt till OLAV i tDalen1 en myr kallad >>Bäckmyren>>,

belägen öster om »Svedje ström».

Orig. saknas. A: Referat utan årtalsangivelse i ett nu förlorat dombrev u.d. 1564 om Gilleråsen, utfärdat av lagmannen Nils

Bodelsson och 24 män. Aa: Avskrift av dombrevet 1564, lätt brandskadad, av N.R. Bracman 1762 i detmes Historisk-topografiska

samlingar in 4:o, hs M 10:11, fol. 266-267, KB. - Samma avskr. fitms även i renskrift på folioblad [Aaa] i B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 7, VHAA:s dep. i RA.2

Datering: Helge Haftorsson i Gilleråsen är belagd (utan patronymikon) i brev 1410 GHD I 145) och (med tro!. korrupt patronymikon »Algotzs0ne>>) i brev 28/21423 ovan. Han måste ha dött före 21/31443, då Haftor Helgesson, tydligen hans son, säljer sitt fädernearv i Gilleråsen (JHD I 256, om dat. se anm nedan). OlavitDalen nämns 1426 och 1448 (I 186, 286).

Aa: - - - (Nils Bodelsson, lagman i jämtland, och 24 män, företar en rättslig undersökning mellan Svedje-män och

Digernäs-män - de senare ägare till Gilleråsen -, angående Gilleråsens skog. Svedje-män vill göra anspråk på skogen, trots att

de ej ägt skogen i äldre tider. Aldre, gilla råmärken finns ej. Svedjemännen saknar brev eller bevisning på sina anspråk, men

O l uff T orsson i Svedje vittnar om att Svedje-man lcöpt ett halft kvarnställe i » Diupebeck». Då bär Digernäs-man fram) eit gamelt breff lydendiis at Hellie Hagtorson y Giilleraas solde Oluff y Dalenn ein myre viid naffne Bedde myre östem1 Suidie ström, oc y aan, oc y Diupebeckem1. - - - (Att Svedje-män har

köpt ett halft kvarnställe i »Diupebek» och Gilleråsen-man har sålt en myr öster om »Suidie ström», är vittnesbörd nog, att

Svedje-män aldrig ägt något i Gilleråsens skog öster om »Djupre beckena». Därför dömer nämnden att Digernäs-män må vara

39


fri på Gilleråsens skog efter denna dag. Digernäs-männen förlikar sig emellertid med Svedje-männen, genom att avstå myren

>>Krelle myre>> öster om >>Diupebeckenn>> till Svedje-borna. Myren >>liger niden Suidiesiö vdaff Steinvordenn oc y Kiel[la]

oc saa y Diupe becketm>>.)

1 Byn tDalen omfattade enligt 1600-talets jordeböcker två hemman, men uppgick 1695 i regementsskrivarbostället på Andersön, varefter namnet försvatm (meddelande av Karl Göran Eriksson i Uppsala; jfr HAGSTRÖM [1751]1960 s. 30). På en karta av J. stenklyft 1646 (JUNHOV 1995, bil.) är två gårdar >>Daal>> utmärkt på Andersön, strax norr om byn >>Andersöö>>, - 2 Om dessa avskrifter, se kommentar vid nr 1423:A.

Nr 1446:A-B 1446

Två brev i vilka herr PAUL, kh. i Offerdal, omnämnts.1

Brev nr 1446:A: Orig. på perg. tillhörde Härnösandslektorn Fale A. Burman, men synes ha förkommit efter detmes död 1809?

Brev nr 1446:B: Orig. saknas. Detta eller en avskrift därav ingick ännu 1793 i Offerdals kyrkoarkiv? A: Randanteckningar av Fale A. Burman (t1809) till en förteckning av Erik Tryggdahl över kyrkoherdar i Offerdal,

ingående i det 20:e stycket i Tryggdahls otryckta >>Samling til Jämtlands Beskrifning, Häfda-Tekning och Privilegier, Utgifwen år 1772>> = N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 5, A TA.

A: - - - (Förteckning över kyrkoherdar i Offerdal. Om herr Paval i Offerdal:4) 1446. PergamentsBrefBurm.

Item 1446. Offerdals KyrkoHandlingar.

1 Herr Paul i Offerdal är även belagd 1440 och 1446 (JHD I 241, 269). 2 Av Burmans samling av jämtländska originaldiplom finns minst tolv medeltida brev i behåll i VHAA:s dep. i RA

av N.J. Ekdahls samling: Ett brev, JHD I 93, uppges ha blivit tillvarataget >>bland bodskräp i Härnösand>>, men ska ha tillhört Burmans sam!. (DS 6729). Åtta brev, JHD I 211, I 280, II 142, II 270, II 311, II 318, II 319 och II 385, har på baksidan anteckningar av Ekdahl >>Ex collectione Burmanniana>> o.d. (I. Friedlaenders PM V:5, s. 33, SD; dessa åtta brev åsyftas troligen när Ekdahl skriver till VHAA 9/12 1828 att han översänder >>qwarlefvorna af herr Lektor Burmans permbrefsamling>> till akademin, HALLSTRÖM 1929 s. 114 f.) Ytterligare tre brev, JHD I 109, I 123 och I 125,

avses tydligen med en dagboksanteckning av Burman 27/81798, varvid han uppger att han i Ovikens prästgård >>fått några Permbref, af 1300-taleb> (BURMAN, HLA). Dessa tre brev saknar ekdahlska påskrifter, men har en gemensam numrering på baksidorna (av oidentifierad hand). Burman hänvisar (med årtalet 1390 i st.f. 1391) till brevet JHD I 123 med källhänvisningen >>PergamentsBref i min collection>>, när han anför >>Henrick, prooster ii iemtaland>> i en förteckning över Ovikens kyrkoherdar i ovan anförda Beskrifning. (I smmna förteckning nämns även brevet JHD I 109, dock utan källangivelse.) - Föreliggande brev i Burmans >>collection>> synes emellertid ha förskingrats efter Burmans död 1809, liksom diplom nedan >>omkring 1460>>. Jfr dagboksanteckning av N.J. Ekdahl 4/9 1828 (HALLSTRÖM 1929 s. 133): >>For till Ström - - - Lektor Burman har der wid kyrkan erhållit ett permbref, som lärer jemte mycket mmat af hans samlingar hafva gått förlorad t.>>

3 Jfr dagboksanteckning av Burman 8/8 1793: >>Detma, och föregående dagen, anteknades åtskilligt ur Kyrkans och Prestbordets gamla Handlingar>> (BURMAN pag. 34 f., HLA). Följande pergamentsbrev, som också legat i Offerdals kyrkoarkiv, saknas nu: 4/12 1504 el. 1505 (se JHD II 307, jfr anm nedan), u. d. 1531 (avskr. från 1600-talets senare del i kyrkoarkivet, vol. O IV:1, pag 2-3 nr 4, ÖLA), Holme i Mandal 2/7 1560 (avskr. av prosten Z. Plantin i Offerdal [1672-88, se HHm 3 s. 10 f.] i Nils Wallins i Nilsvallen, Svegs sn, arkiv, ÖLA, feldat. >>1550>>). I en numrerad avskriftssvit i kyrkoarkivet, vol. O IV:1, där avskrifter av nyssnämnda diplom 1504 el. 1505 och 1531 ingår, saknas nu avskrifter av nummer 1 och 2. Ett av dessa nutmner kan ha gällt en avskrift av föreliggande diplom.

40


4 Burman anför >>Herr Pava! i Offlodal>> med årtalet >>1438>>, utan källhänvisning. Årtalet eller namnet måste vara felaktigt, eftersom en herr Peder var kh. i Offerdal1438 (nr 1438:A ovan).

Nr 1448:A Hackås vapenting den 25 juni 1(4)48 Dombrev utfärdat av tolv uppräknade män: De var denna dag tillsatta i >>dom>> (domstol) på vapentinget i Hackås

för att döma i en tvist mellan (å ena sidan) JOSEF ANDERSSON (delägare i Gäle, Näs sn)\ TORKEL ANDERSSON (i Gäle)1 och LASSE ESKILSSON (i Sinnberg/ och (å andra sidan) HADDE i Tunvågen (i Hackås sn) angående rätten till en öde kungsjord Gölan (närmare bestämt övre och yttre Gölan). De förra företedde sina kungabrev3, som bevisade deras rätt till »Gölans torp>> (=övre Gölan) i Näs sn4

• HADDE ledde fram »skäliga män>> ARNOLV i Gärde (i Hackås sn) och TORGOT 6stnår, som vittnade på sina fäders ord och svor ed på att yttre Gölan, som HADDE brukade, hörde till Hackås sockenlag. OLA V i Nordanberg bestyrkte detta och intygade att >>medan bygd var>> på yttre Gölan5

, erlade den man som bodde där sitt tionde till Hackås. 6 Nämnden fann därför att HADDE ska behålla yttre Gölan, som ligger till Hackås, >>så länge herrskaps nåd7 tillsäger>>} och att JOSEF, TORKEL och LASSE ska ha övre>> Gölans torp», som hör till Näs sn, i enlighet med deras (kunga)brev. Därmed skildes deras träta.

Beseglat av av (bröderna)9 ÖRJAN, PEDER och JENS KARLSSÖNER, (deras måg)10 INGEMUND OLAVSSON och lagmannen (PEDER OLA VSSON)11.

Orig. saknas. A: Nu förlorad avskrift, som 1888 tillhörde Per Olsson i Sinnberg. Aa: Avskrift av kronalänsmalmen och hembygdsforskaren Viktor Behm 1888 efter A, Heimbygdas dep., vol. 29 (V.

Behms samling vol. II), bok 7, pag. 122 f., ÖLA. Brevet refererat i BEHM 1911 s. 75. Datering: Årtalet >> 1548>> i avskriften Aa är fel, då nästan alla i brevet nämnda personer uppträder i andra urkunder

omkr. 1440-50 (se registren till JHD I-II, passim). Örjan Karlsson nämns i detta brev utan herretitel, vilket innebär att brevet senast kan vara från hösten 1449 (se nr 1452:A). Den 5/11445 utfärdade 6 nämndemän ett brev om >>prov>> (rättslig undersökning) angående smruna mål och man får förutsätta att denna mindre undersökning föregick föreliggande dom. En datering till 1448 (>>Mcdxlviii>>) är därför sannolik, varvid hundraårsbokstaven (c) i årsangivetsen får antas ha blivit förbisedd av avskrivaren.

Aa: I allom mäm1om som thetta bref höre eller see, skal thet kunnogt wara at wi tolfmän som härefter nämnas, Jurian Kalsson, Päder Karlsson, Jöns Karlsson, Jngjemond Olof(son)a, Mårten i Månstadom, Kjetil Laurens(on)b, Botalf i Blikom, Erik i Sande, Olof i Sandom, Bengt i Stakarisom, Torbiörn i Gjerdom och Halfwardc Rostadom, voro i Hakas uppå wapnce tinge året efter Guds börd.1548ct tisdagen näst efter Sanct Johan Bap(t)iste• dag och worom nämbde i dom om veder delo och tiltalan som Josep Anderssön, T orskil Andersson, Lasse Eskilsson haft hafwer till Hadde i Tym1awåg, om en ödes konunga jord, som heter Göla och tå ransakade wi theras skiäl och bevisning uppå then jord. Låto the Josep, Tarskil och Lasse fram sina bref, konungabref, hvilka sig wiste till Giölis torp i Näs sockn; lott ock Hadde fram skälika män Arnolf i Gierdom hörande ord fader sins, atthen ytter Gölan som Hadde hafde låg H(a)kasf sockn til, thet gjorde de sin ed uppå framleddes Torgot i Östanår sannade thet vittnesbörd, efter sins faders ord, och efter them wittnom så bornom som nu är sagt, tå kmmo wi ej atmat sam1ar filma, utan att Hadde han blifwer vid then ytter Gölan til Hakås ligger så länge herskaps nåd til säger och Josep, Torskil, och Lasse hafwer thet öfre Göles torp som til Näs sockn sig bevisar, och i så måtto skildom wi theres träto, och tillsandde wi som insegle hafwa,

41


Jurian Karlsson, Päder Karlsson, Jöns Karlsson, Ingiemond Olof(son)s wår insegle med lagmannens insegle hängande förthetta bref, gifwet år och dag som föreskrifvit står.h

Thesse män voro wittnen för domenom, Arnolf i Gierdom, hörande ord fader sins, at Gölen som Hadde hafde låg i sacknelag til Hakås och styr(k)tei Olof i Nordanberge thet samma at thet samma godts ytter Gölen medan ther bygd war giorde then mannen ther uppå bygde sina tionde til Hakås, thet svoro the ed uppå tinget i Hakås, och Torgot i Östanår sam1ade theras ed, och thermed skildes theras träta, ty at bref theras Josep, Torskel, och Lasses the bevisa sig til Göles torp i Näs sockn.

Om sigilleringen, se nedan not h.

a Olof Aa. - b La urens Aa. - c Härefter saknas väntat i Aa. - d Sic Aa. Artalet är felaktigt, se ovan. - e Bapiste Aa. -1 Håkas Aa. - g Olof Aa. - h Härefter är 5 sigill symboliskt markerade Aa. - i styrte Aa.

1 Josef Andersson och Torkel Andersson köpte 1439 en sjättedel i Gäle (JHD I 229). Josef var dock bosatt i Näcksta, Hackås sn, enligt brev 1443-50 (JHD I 256, 293), död senast 1470 (II 65). Torkel i Gäle nänms 1447-77 (I 277, II 114 m.fl.).

2 Lasse i Si!mberg, belagd 1439-61 (I 229, II 33 m.fl.), var broder till en Kristin Eskilsdotter (I 243). 3 Dessa kungabrev är ej bevarade. De kan ha haft samma karaktär som t.ex. JHD I 100 (kung Håkon VI:s gåvobrev

1371 på två jordar till Peter i Börön). - 4 Vid en rannsakning tre år tidigare mellan Sinnbergs-borna och Hadde i Tunvågen GHD I 263) uppges övre Gölan en gång ha varit en situgard, 'självägande bondes gård med levande bosättning' (JHH 1 s. 430 f.).

5 Vid ra~msakningen 1445 (I 263) befatms att yttre Gölan var senare >>sitit ('bebott') oc bykt vppa>> än övre. 6 Detta är en av få uppgifter i bevarade källor som ger en antydan om vid vilken tidpunkt en jämtländsk ödegård

uppstod. Att döma av vittnesmålen kan det inte ha skett helt nära i tiden 1448. Det kan inte heller ha skett långt tillbaka eftersom Olav i Nordanberg kunde dra sig till mitmes (det talas ej om att han vittnat på sin faders ord) att den siste bonden där betalade tionde till Hackås kyrka. Olav i Nordanberg är belagd 4 gånger 1441-48 (JHD I 244, 281 m.fl.) men han kan ha varit en äldre man då (trol. är han ident. med O. Sigfridsson i Nordanberg nämnd 1448, JHD I 283, och son till Sigfrid i Nordanberg nänmd i jämtarnas skuldbrev 1410, JHD I 145). En rimlig tidpunkt för när yttre Gölanföll i ödesmål skulle kunna sättas till decennierna kring 1400.

7 Ordet härskap i betydelsen 'överhet' används enl. SÖDERWALL ofta med syftning på drottning Margaretas och Eriksav Pommern samregering. Brevtextens >>herskap>> torde således åsyfta den styrande kungamakten rent allmänt. När detta brev skrevs var den norska kronan ledig, efter att kung Kristoffer avlidit i början av 1448. Uttrycket förekOlmner f.ö. även i brev 1452:A nedan.

8 Dvs. så länge kronan låter honom hmeha jorden. Detta tyder på att han eller någon före honom fått godset som en förläning av kungen och att han således inte hade odalsrätt till det. - 9'10 Om släktförhållanden se KOLSRUD 1908 s. 62-65 och AHNLUND 1946 s. 2. - 11 Om denne lagman se JHH 1 s. 507 f.

Nr 1449:A Lagting på tSproteid1 den 17 juni 1449 Dombrev utfärdat av JENS KARLSSON, ställföreträdande syssloman i Jämtland på välboren man ERIK

KARLSSONS vägnar} samt lagmatmen PEDER OLAVSSON och >>alla lagrättsmätmen>>: På lagting, hållet på tSproteid

detma dag, dömde de mellan (å ena sidan) GUDNJOT (i tLångånäset) och (å andra sidan) ÖFAST (ALVSSON) i Kälen

(i Rödöns sn)3 och HAVARD (ibidem). Målet gällde en långvarig tvist4 om gränsen för tLångånäset (nu Näset, Lits sn)5

gentemot ÖFASTS och HAVARDS gårdar (i Näset, Aspås sn).6 Två edsvurna vittnen framkom; det ena, PEDER OLA VSSON, intygade att när han och hans fader före honom ägde gården tLångånäset, utgjorde Sladderforsen i Långan

42


råskillnad. Det andra vittnet, ENAR TORGILSSON, verifierade denna uppgift. Lagrätten dömde därför att GUDNJOT skulle förbli ägare till den omtvistade marken.

Målet ska ej kunna resas på nytt.

Orig. på pergament, tydligen avfattat på norska (se not 8-8), saknas. Det fanns i behåll ännu 1769, tillhörande Jöns O lovsson i Näset nr 2, Lits sn?

A: Referat av brevet i avvittringsrättens protokoll rörande gårdarna övre och undre Näset i Lits sn 24-25/10 1769, Avvittringsrätternas arkiv avd. I, vol. A:4, fol. 91 v, ÖLA.

A: - - - (Avvittringsrätten efterfrågade dokument angående Näset-gårdarnas rättigheter från äldre tider. Elias

Hernrningsson i Näset nr 1 sade att inga sådana fanns hos honom, eftersom de förkorn i en vådeld i hans gård för 18 år sedan.

Jöns O lovsson i Näset nr 2 hade åtskilliga gamla documenter och många kalfskitmsbref, samt en del deribland ända från

1400:de åhratalet, de flästa angå Jöns Olofssons förfäders och företrädares arfs rättigheter samt derom yppade twister

och gjorda afl1andlingar, bl.a. en tingsdorn 18/5 1441 [se JHD I 249])

Wid a-lagmans ting-a, hållit på Sprötede om Botalfs mässo dag 8-eu tusende wettra fyrahundrade fyratijo wettra-8 och på det nionde åhr, hafwa Jenis Carlsson, syslomans ämbete hafwande i Jämteland på wälboren mannens Eric Carlssons wägnar, samt Peder Olofsson, lagman dersammastädes, och alle lagrättismännen, i anledning af då hörde edelige wittnen Peder Olofsson och Enar Tor(g)helssonh, af hwilka den förra berättat at den tiden han och hans fader före honom ägde gården Långa N(re)sitc, war rätta skilnaden i Sladroforsenct, och den sednare, eller Enar, har intygat at det war rätta Sladroforsen, som löper öfwer Långana, dömt, at Gud(in)iotere, hwilken så wäl då som ofta tilförene hade haft twist med Öfast i Kiäl och Ha(wa)rd1 om råmärke emellan deras gårdar i Långa N(re)sitg, skulle blifwa wid ägan, och berörde mål således wara ändadt och icke längre i trä to.

a-a Sic A, felaktig översättning av lagtingh e.d. Lagmansting var en tingsform som förekorn i Norrland på 1600- och 1700-

talen. Lagting hölls däremot inte i Jämtland efter anslutningen till Sverige 1645 och har aldrig hållits i övriga Norrland. För

skrivaren 1769 var det tro!. naturligt att översätta lagtingh e.d. med lagmans ting. - b Rättat efter JHD I 249: enar torghilzson; A har Torchelsson. - c,g Nasit A. - d Jfr belägg i JHD I 249: j sladrrefors. - e Gudmiorter A. Jfr

gudinywther j langanes 1439 (JHD I 231), rn.fl. belägg 1438-41. - 1 Rättat efter JHD I 249: hawardh j kirel; A har

Halvord.

1 Detta är det äldsta belägget för lagtinget i Jämtland, vilket ej varit känt förut (att dateringen är korrekt framgår av följande noter). I tidigare forskning har ett belägg från 1479 (JHD II 132) påståtts vara det äldsta. Man har då dragit en förhastad ex silentio-slutsats att lagtinget inrättades först på 1470-talet och att inrättandet var en politisk åtgärd för att stärka banden mellan Norge och Sverige (JHH 1 s. 335 f., IMSEN 1995 s. 58 f., HEMMENDORFF 1996 s. 52). Det har vidare föreslagits (JHH 1 s. 522) att dess förläg~ande till tsproteid (nu kallat Dragedet) på Frösön hängde smmnan med att kungsgården - fogdens säte och förvaltningens centrum i Jämtland - efter 1480 flyttades från tFörberg (vid Öneberget) till tyästanåker (nuv. Kungsgården) i närheten av tsproteid (JHH 1 s. 517 ff., CARLSSON 1970, ERlKSSON 1987b, HEMMENDORFF 1991 s. 79 ff.). Dessa antaganden måste nu förkastas. Föreliggande brev bevisar att lagting hölls på tsproteid redan på 1440-talet och det är fullt möjligt att sådana hölls redan på 1300-talet, utan att ha avsatt några spår i det bevarade diplommaterialet - över huvud taget omnämns jämtländska ting endast i ett dussintal brev äldre än 1449 (JHD I 18, 87, 116, 132, 150, 221, 229, 241, 249, 250, 286, samt nr 1391:A och 1448:A ovan). Vad gäller lagtingets förläggande till tsproteid vill författaren peka på det ypperliga läget ur sjökommunikationssynpunkt. Om man vill angöra Frösön med båtar, fim1s egentligen bara två bra naturliga platser längs Frösöns stränder, där båtarna

43


ligger skyddade från besvärliga vågor, nämligen i Kungsgårdsviken och vid Mjällebäckens mynning (muntl. meddelande Ove Hemmendorff, Jämtlands läns museum, juli 1999). Av dessa platser är Kungsgårdsviken den mest ideala och tsproteid eller Dragedet ligger längst in i de1ma vik. Omfattningen och betydelsen av båttrafik på storsjöns vatten under medeltiden är föga känd, men författaren menar att blott det faktum att tingsplatsen låg direkt intill Frösöns bästa naturliga hamnläge, i sig är en indikation på att många jämtar begav sig till lagtinget i juni med båtar, utgående från olika bygder längs Storsjöns stränder Gfr namnet Dragedet, som kommer av att man dragit båtar över landtungan mellan Frösön och Bynäset, Bm-IM [1854]1924 s. 61, FLEMSTRÖM 1972 s. 39). Att lagtinget på tsproteid måste ha samlat många människor från spridda orter framgår t.ex. av ett diplom från lagtinget 1545, vari uppges att 24 lagrättsmän från alla delar av Jämtland dömt i ett mål och därefter läst upp sin dom inför >>hela tingsallmogen>> (ÖLAp 16/6 1545, tr. i JFT 3 s. 53 f.). Lagtinget på tsproteid fyllde en central funktion i det jämtländska tings- och rättsväsendet. 1515 sägs lagtinget vara >>den högsta rätten som där i Iandet [dvs. landskapet Jämtland] kan gå>> (JHD II 373) och på lagtinget 1536 skrevs en ännu bevarad supplik till kungen, utfärdad i hela den jämtländska menighetens nanm och beseglad med communitas- eller landskapssigillet (DN XIV 747).

2 Erik Karlsson, tillhörande den rika släkt som i genealogisk litteratur brukar benänmas >>Skånke-ätten>>, är belagd som syssloman i Jämtland i mars-december 1448 (JHD II 281, 286; JHH 1 s. 303, 305). Jens Karlsson var Eriks broder och verkade tydligen som ställföreträdande syssloman i juni 1449, vilket ej varit känt i tidigare forskning. Tydligen var Erik Karlsson förhindrad från att komma till detta års lagting. En am1an broder, Örjan Karlsson, var i september 1449 hövitsman i Härjedalen (JHH 1 s. 306), men utsågs kort därefter i samband med riddardubbning till hövitsman/syssloman även i Jämtland (se nedan nr 1452:A). Erik Karlsson figurerar över huvud taget inte i handlingar yngre än föreliggande dombrev.

3 Närm1s i diplom 1431-41 och var avliden 1479 (JHD I 202, 249, II 129). 4 Ett dombrev från Lits ting 1441 är bevarat som rör dem1a tvist mellan samma män: JHD I 249. Däri åberopas även

en nu förlorad dom av lagmalmen Håkan La urensson (1413-36). 5 Att tLångånäset, ett narm1 som förekarmner i flera 1400-talsbrev (JHD I passim), ska identifieras med Näset i Lits

sn, framgår av att föreliggande brev karmnit att förvaras i ett gårdsarkiv i Näset i Lit. Förleden Långå- användes tydligen för att skilja orten från det närbelägna Näset i Aspås sn (vilken ort ibland benänmdes Ovre Näset, JHD II 129).

6 siadderforsen utgör än i dag gräns mellan Näset i Lits sn och Näset i Aspås sn. Att Öfast och Havard i Kälen i Rödöns sn hade markintressen här, måste ilmebära att de ägde gårdar i Näset i Aspås sn. Detta antagande bekräftas av ett diplom 24/3 1479 (JHD II 129), där det framgår att Sigurd Öfastsson i Kälen, tydligen Öfasts sn, hade arvejord i Näset i Aspås sn. - Gränstvisten gällde med säkerhet framförallt jaktintressen. Fångstgropsystemen i dessa trakter hör till de mest omfattande i Skandinavien (MELANDER 1989).

7 Enligt A ska Jöns O lovsson ha ägt >>många kalfskirmsbref>>, av vilka tre ännu är bevarade (Diplomsaml., ÖLA): 18/5 1441 (JHD I 249), som också refereras i A, u. d. 1557 och 28/111610. Breven 1441 och 1610 är numrerade av Fale A. Burman (omkring 1800) »12.>> resp. >>4>> (brevet 1557 har endast Burmans regest på baksidan), vilket visar att minst 12 diplom funnits i detta gårdsarkiv äm1u omkring 1800. Till de minst 9 diplom från Näset, som således nu är förkmm1a, får man räkna föreliggande brev, perg.brev 26/111536, åberopat i Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv A 1:11, fol. 221 v, ÖLA, diplom 25/1 1600 o1m1ä1m1t av Nils Feltström (om hans forskning se nr 1432:B ovan), Jämtlands norra kontrakts prostarkiv A I:2, pag. 174, ÖLA, samt trol. också det dombrev utfärdat av Håkan Laurensson, som omtalas i not 4 ovan.

8-8 Detta ålderdomliga sätt att skriva årtal på, med räkning i vintrar, var inte ovanligt i norskspråkiga diplom under 1200-talet och 1300-talets första hälft. Vid en internetsökning i DN I-XXI har författaren bara funnit några enstaka diplom daterade på sa1mna sätt efter 1350, det yngsta från 1416 (DN III 628). skrivsättet i föreliggande diplom torde alltså vara ganska unikt för sin tid. Det ger ett närmast högtidligt, arkaiserande intryck. Var skrivaren tveksam om hur lagtingsdomen skulle utformas, varvid han kopierade skrivningar ur äldre norskspråkiga diplom? Sökte han medvetet norvegiserade uttryck för att dombrevet juridiskt skulle framstå som oryggligt enligt norsk rätt? Var det ett sätt att ge auktoritet åt den icke ordinarie sysslomam1enJens Karlsson vid lagtinget, landskapets viktigaste årliga ting Gfr not 1)? F.ö. är norska ovanligt som diplomspråk i Jämtland efter 1352 och förekommer i bevarade brev senast 1434 (se nr 1391:A ovan, kormnentar).

44


Nr 1450:A 1450 Brev angående Lockne kyrkas del i ett fiske1.

Orig. saknas. A: Avskrift, saknas. Har förvarats i Brunflo kyrkoarkiv, men synes ha kommit bort mellan 1753 och 1807.2 Aa: Regest efter A i inventarieförteckning 1726 i Brunflo kyrkoarkiv L I a:1, pag. 394 (rubrik pag. 393), ÖLA. (Den

föregående regesten i förteckningen har också nummer 19.)


19. Af 1450. Ett copie bref om fisl<ie Lockne kyrkia tillh(ö)rigt•.

• tillharigt A.

1 1489 ägde Locknekyrka fiskena Vad(ströms fiske) Qfr anm II register nedan) i Gimån och tForsavik i Bodsjö sn (JHD II 209). - 2 Se kommentarer vid nr 1380:A ovan.

Nr 1451:A 1451 Donationsbrev utfärdat av PEDER LAURENSSON, präst i tRagundadal (dåv. Ragunda pastorat): Han har skänkt till

ärkebiskopsbordet i Uppsala gården tAlvagåri i Fors sn i tRagundadal, >>Gud till heder och S:t Eriks minne och själ till gagn>>. Gården har han kommit i besittning av genom laga köp.

Beseglat av brevutfärdaren.

Orig. på pergament (226x85, uppveck 20 mm; 9 rader), RA (har ursprungligen tillhört Uppsala domkyrka). Omnämnt i HHm 3 s. 106 och JHH 1 s. 463.

Jak p<Bdher laurenson kiddoprester J Rawnda dall g0r Witerlikit och kamnis medh thetta mit opna breff ath iach medh wilia och beradheno moodhe giffuer iach• och giffwit hafuer gudlu till heedher och sancta erico minne si<Bll till gagn vndir CBrchebiscoppens boordh j vpsala een gaardh som <Blffwagaardh heeter liggiandis j forsa sokn j rawndadallb hwilken gaard jach k0pte laglllica medh skEBlom och witnom j then forn<Bmda gaardh affhender iach mich och minom arffwom och til egnar thet vnder <Brclubiscops bordhet till <Bwerdelica egho <Bpter mina dagha medh alla sina tilliggilse n<Br och fi<Brre j waato och torro hwar h<Blzt thet ligger CBller liggi<B kan Till th<Bsses mere stadfCBstilse later jach mit h<Bngiande incigle fore thetta breff Scriptum Atmo dominj millesimo cdo quinquagesimo primo

På baksidan: Super Curie elfwagard · in parochia forsa · in Ragwnda · dall · quam legauit dominus petrus curatus in ragwnda dall mense archepiscopali vpsalie (samtida hand) - d· iiij (Uppsala domkyrkas lådsignum, se SJÖDIN 1940 s. 125)

- 38 :::<:: (Rasmus Ludvigssons brevsignum för Uppsala domkyrka).

Sigillet i brunt vax är väl bevarat (bild: aposteln Petrus med nyckel i höger hand): S. Petri : laurenci: Pre[ . ..... ] (slutet av

omskriften svårläst).

• Pleonastiskt. - b Andra bokstaven d ändrad från 11 ms.

1 tAlvagård var i senare tid namn på del av Bispgården, men nanmet lever nu ej kvar (SOJä 6 s. 21).

45


Nr 1452:A (1450- 1452?)

Brev om >>prov» (rättslig undersökning): Välboren man riddaren herr ÖRJAN KARLSSON (i Hov, Hackås sn, hövitsman över Jämtland och Härjedalen)1 och N .N., >>länsman på herrskapets (dvs. kronans) vägnar>>2

, har företagit ett >>prov>> angående läget av kungens allmänning gentemot byarna Tunvågen (i Hackås socken) och Flatnor (i Bodsjö sn). De fann att allmänningen utbreder sig norr om de gamla råmärken, som de gått upp och synat?

Orig. saknas. A: Referat i dombrev från Hackås ting 1467, se JHD II 53, i vilket sex män dömer om samma gräns och om gränsen

för skogen mellan Tunvågen och Flatnar. I referatet omtalas ej något >>brev>>, men att det är ett sådant som citeras torde stå utom tviveL Om källorna till dombrevet 1467, se anm II 53 nedan.

Datering: Örjan Karlssons dubbning till riddare måste ha skett efter september 1449 (JHD I 289), men före januari 1450 (I 293), då han närrms med herretiteL NILS AHNLUND har påvisat att dubbningen med största sam1olikhet skedde vid kungakröningen i Nidaras 20/111449 (JHH 1 s. 306 f.). Den 29/11450 var han närvarande på Hackås ting (I 293) och 12/8 1452 verkade han som hövitsman i landskapet på svenske kungens vägnar (anm II 13 nedan). I slutet av 1452 deltog han i fälttåg mot Tmndelagen (JHH 1 s. 311 f.) och under de följande årens oroligheter finns inga spår av att han verkat i Jämtland. Räknar man med att han ändå kvarstod som hövitsman över Jämtland, måste han allra senast 1456 ha tvingats avstå denna syssla (JHH 1 s. 316 f.).4

1 Om dem1a titel se anm II:13 nedan. 2 Jämtland hade under senmedeltiden flera länsmän, som var och en verkade i en eller flera tingskretsar (JHH 1 s.

515 f.). I breven möter ibland uttrycket >>kungens länsman>>, vilket av J.A. SEIP (1934 s. 89 med not 5) och N. AHNLUND (JHH 1 s. 322, 511) har uppfattats som den jämtländske fogden eller hövitsmmmen. Termen möter ofta i jämtländska diplom om personer som tillsatte domsmän vid rättegångar eller provsmän vid prov ('rättsliga undersökningar'): t.ex. brev utfärdade på Frösö ting 1467 (12 män i dom tillsatta av konungs länsman, JHD II 52), skatteting i Lockne 1500 (dito, JHD II 265), lagting på tsproteid 1513 (dito, II 355), lagmansgården i Brunflo 1520 (dito, JHD III 5), Alsens vapenting 1520 (24 män tillkallade av konungslänsman, III 9) lagting på tsproteid 1526 (III 67), Hackås skatteting 1530 (III 155), prov om skog i Bodsjö 1530 (III 193), m.fL Författaren vill till skillnad från SEIP och AHNLUND uppfatta >>kungens länsman>> som 'kronolänsman', synonymt med >>länsman>> utan bestämning och synonymt med Jämtlands hövitsmans länsman (en sådan omtalas 1551, THULIN 1909 s. 307). Likaså torde benänmingen >>kungens ombudsman>> vara synonym; en sådan sammankallade 1510 en nänmd av domsmän på Hackås vapenting (II 337). Begreppen >>kongsombudsmatm>> eller>> kongens lensmam1>> var vanliga även i det egentliga Norge i diplom från senmedeltiden och på 1500-talet (IMSEN 1990 s. 148, 200). Länsmam1ens ursprungliga funktion var att bistå kungens syssloman och fungera som dem1es ombudsman på lokalplanet. Den >>länsman på herrskapets vägnar>> som omtalas i föreliggande brev kan inte vara någon atman än den lokala 'kungens/kronans länsman' (atmorlunda tolkning av AI-INLUND, JHH 1 s. 322 f., som dock haft en oriktig källa att bygga sina slutsatser på). Om uttrycket herrskapet, 'överheten, den rådande kungamakten', se kommentar vid nr 1448:A ovan. - En mman sorts länsman var emellertid Rolv i Järpen, >>prostelänsman» på prostting i Åre 26/11534 (avskr. 1665 i Ekdahls samlA 1, ATA).

3 Samma kronoallmätming omtalas i ett >>provsbrev>> >>19/91575>> (JFT 3 s. 122 nr 144, perg. i ÖLA), som dock på paleografiska och språkliga grunder får bedömas som förfalskat. I dokumentet räknas ett antal råmärken upp mellan Sitmberg och Tunvågen, vilka slutar med >>Siluad och almeningen, som er en farweg och skall liggi usten for de merkin millom beggis deris skog>>, Om kronoallmätmingar i Jämtland se f. ö. BULL 1927a s. 88-92, GEIJER 1940 s. 20-43, JHH 1 s. 442-446.

4 Inte förrän 1469 kan herrÖrjan Karlsson beläggas i Jämtland igen (II 62).

46


Nr 1456:A Den 18 januari 1456 Köpebrev: OLAV och ANDERS SEVASTSSÖNER1 har sålt två tredjedelar i tHammars änge, även kallat Hammarsön,

till PEDER i Krokvåg (i Ragunda sn).

Orig. saknas. A: Referat av brevet i protokollet för Ragunda ting 3-9/9 1702, § 40, Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv A I:23b,

fol. 341 v, ÖLA (även i Jämt!. läns renoverade domböcker nr 5, fol. 414 r, Svea Hovrätts arkiv, RA).

A: - - - (Jakob Månsson i Hammaren vill göra anspråk på Gevågs, Munsåkers, Krokvågs och Tarsgårds andelar i

Slåttön i stora älven, eftersom denna ö är belägen intill hans land och fordom ska ha legat under Hammaren. Prästbordets och

sergeantboställets andelar i Slåttön gör han emellertid ej anspråk på. Svarandena förklarar att ön av urminnes tider legat till

deras hemman, uppvisandes) et gammalt pergamentz bref af åhr 1456 onsdagen i första wekan fasta, som förmår att Olof och Anders Sewastssöner såld t Pähr i Kråkewåg 2.delen af Hammars enge, som elliest kallas Hammarsöhn. - - - (Vidare bevisning häremot har käranden ej.)

1 En Sevast i Hammaren omtalas i diplom 1410 (JHD I 145).

Nr 1456:B 1456? Brev med okänt innehåll, vari herr OLA V BENGTSSON, kh. i Revsund, omnämnts.

Orig. på pergament saknas nu men fatms omkr. 1800 i »Backe i Bodsjö»1.

A: Randanteckning av Härnösandslektorn Fale A. Burman ('11809) till en förteckning av Erik Tryggdahl över kyrkoherdar i Revsund, ingående i det 20:e stycket i Tryggdahls otryckta >>Samling til Jämtlands Beskrifning, Häfda-Tekning och Privilegier, Utgifwen år 1772>> = N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 5, A TA.

Datering: Årtalet >>1456>> i A är skrivet vid sidan om överstruket >>1461» och >>1446>>. Burman har tydligen varit osäker. Såväl dateringarna 1461 som 1446 skulle teoretiskt sett kmma vara möjliga: herr Olav Bengtsson i Revsund är eljest ej känd enligt bevarade handlingar och för åren 1421-46, 1451-69, 1471-1508 finns ingen Revsundspräst säkert belagd (HHm 3 s. 152).

A: - - - (Förteckning över kyrkoherdar i Revsund.) 1456". Herr Olaff Bäntson. Pergamentzbref i Backe i Bodsjö.

• Om årtalet, se kommentar ovan.

1 Någon gård >>Backe>> i Bodsjösnär ej känd (se SOJä 3 s. 9-19). Tydligen har en förväxling gjorts av Burman. T.ex. finns i Revsunds sn byarna Backe och (Grinmäs)backen.

Nr 1457:A Den 18 maj 1457 Köpebrev: JON BJÖRNSSON i Långänge (i Lockne sn) har sålt >>ett gammalt änge (dvs. en skogsslåtter eller naturlig

äng), som heter Hedsäter>>, vilket har legat under Långänge, till IVAR OLAVSSON i Ange, för 3 jämtska mark. Enligt vittnesmål av JON i Angsta, ASMUND i Haxäng och flera gode män ska markens gränser gå från allmäm<a vägen som löper norrut till Loclme kyrka och fram till >>sjön>>. Söder om >>änget>> utmärker en liten höjd dess gräns mot skogen.

Beseglat av Jämtlandslagmannen PEDER OLAVSSON och STAFFAN HALLVARDSSON.

47


Orig. saknas. A: Referat i protokollet från Brunflo ting 11-13/4 1687, § 3, Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv A I:12, fol. 19 r,

ÖLA.

A: - - - gambla breef - - - Först,a att Joan Biörnsson i Långängie hafwer såldt ett gamalt änger som heeter Hedsäter, som legat hafwer till Långängie, till Ifwar Olsson i Engom för trene jemptska marcker, och dem oppburit till fulla nöije, och ty afhändt dhet sigh och sinom arfwom, och sködt dhet under Ifwar och hans effterkommandom så långt och så bredt som gamble wittnesbördh tillsäger. Joan i Ängellstadeh, Assmund i Haxängh och fleere gode männ som ginge och wyte, huruwedt dhet hade warit ifrån allmänna wägen som löper nordan till Lopne kyrckia, ifrån den wägen och under till siöön, och sunnan för ängiet är till märkies een lyten högd som skogen mercker, sigh uth, huad som ängiet warit hafwer, och det skildt förnembde Ifwar till ewerdellig ägho åtaHalöst för huario manne, och till ytermeere skiähl, bedit laghmannen i Jemptelandh Peder Olsson och Staffan Halfwarsson vm deras insegle för brefwett som skrifvitt ähr 1457 feria quarta Halvardi. - - -

a Ytterligare två brev, av den 20 och den 22 november 1541, citeras i protokollet. - b För medeltida beläggsformer och

tolkningen av detta ortnamn, se FLEMSTRÖM 1972 s. 248 f

Nr 1459:A Frosta den 19 juni 1459 Dombrev utfärdat av ERIK AMUNDSSON, lagman i Trondheim1

: Denna dag kom ett mål upp på lagtinget på rätta tingsstället i Frosta? som stod mellan »beskedliga män>> ANUND HELGESSON och hans släkt å ena sidan och ULV OLAVSSON och hans släkt å andra sidan. Målet gällde skogen >>Millut>>3 och hade varit uppe på förra årets lagting. Då hade målet hänskjutits hem till >>Ha:radal» (här = Härjedalen) igen, där det skulle ram1sakas efter avlagda vittnesmål om egendomsrätten till skogen. Därefter skulle målet åter tas upp i lagrätten.4

Nu återkom således ovatmämnde ANUND HELGESSON och GUNNAR OLA VSSON, broder till ULV OLAVSSON, tilllagtinget och krävde en slutgiltig tolvmatmadam om vilken släktgren som skogen >>Millut>> skulle tillhöra. Lagmannen tillsatte tolv svurna lagrättsmän (nio uppräknas) för att döma i målet. Då framkom två trovärdiga män som avlade vittnesmål om odelsrätten, vilka ej var besläktade med parterna i målet varken direkt eller genom ingifte: ENFAST TORDSSON och ROLV TORVARDSSON. De svor bokareid (dvs. ed med händerna på lagboken) och intygade att skogen >>Mil/ut>> hade ägts kontinuerligt av fem generationer i ANUND HELGESSONS släkt. Ett aru1at vittne, ARNE TORDSSON, hade svurit samma ed hemma i >>Ha:radal>> inför >>beskedlig man>> KLEMET ÖSTENSSON, kungens ombudsman (länsman)5. De tolv lagrättsmäm1en dömde därför att ANUND HELGESSON och hans släkt ska äga skogen >>Millut>>. Hur lång och bred skogen är må emellertid avgöras efter vittnesmål hetruna i >>Ha:radale>>. Om ULV OLAVSSON eller hans släkt filmer atman bevisning i detta mål, ska de inom tolv månader återkmmna till lagtinget. I atmat fall må ANUND och hans bröder och släkt äga skogen för all framtid.

Brevutfärdaren beseglar tillsammans med >>beskedlig man>> ERIK JONSSON (samt OBLAUD ÖSTENSSON), som ingått i nätm1den. Då de övriga (lagrättsmätmen) farit iväg innan brevet skrivits, hänger lagmannen sitt >>vrskurdha>> (rättsligt giltiga) sigill på deras vägnar.

Orig. på pergament (247x184, uppveck 27 tmn; 27 rader) = diplom nr 62 i Universitetsbiblioteket, Trondheim (tidigare i Det Kgl. Norske Videnskabers Selskabs Bibliotek). - Uppgifter om brevets proveniens saknas (enligt meddelande från Monica Aase vid Universitetsbiblioteket i Trondheim).

48


Brevet är åberopat utan årtal i protokollet från Ullhärdals ting 19/9 1670, § 7, Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv A I:7, maskinfaL 224 r, ÖLA Qfr anteckning på brevets baksida, se nedan).

Allom them thetta bref sia edher h0yra Sendher Erik aroundson laghman i trondhem Quediu

gudhes oc sina j kunnokt gorandis medh thesso nerwarandis opno brefue j At Arom efter gudz bordh a-thusandafirahundradhafemtigi · oc-a oppa nionda j tiisdaghen nest efter botolfwoku dagh · var iak oppa laghtingeno i frosten vppa rcettom tingstadh · kom tha for mik malempne som foor miliomb beskedhna men Anund helghasan oc hans vardnadh af eine halfwo j oc vlf olafson ochans vardnadh af andre halfwonne ·om ein skogh som millut heiter ·je oc hafde thet varit hcer i fiordh oppa · laghtingit · oc var hcedhand skutit oc heim i geen til hceradal · at ransakas medh odhals vitnom · huat sannast var ther om · oc hiit i geen til ein cendelikin doom ·je kom nw hiit i geen forscrifne · Anund helghasan-/ oc Gunnar olafson · brodher · vidher vlf olafson · medh thera vitnom oc skcelom j oc krafdho ein tolf manna doom · vm forscrifna skogh millut j hulkin leggin som honom hafwa oc cegha skulle j Nempde iak them tha tolf sworna laghrettismen i doom · som saa heita j Pedher Jonson j oblodh 0sthenson j Tordh a borre j Jon giordhson j Sighurdh bessason j Sighurdh amason j Elling a stourineg j Erik Jonson . Arne stighson h- .-h Gingo the tha samstundis til saman · at ransaka hcer om · huat skceligt var · oc h0yra theras vitne j oc ther efter d0ma j koma tha fram · thw skilrik odhalsvitne · som huatzske varo thcer tili skyl edher syfiadh · som saa heita Enfast tordhson · oc rolf torfwardhson · oc sworo fullan bokareidh · at forscrifne · skogh millut · hafde aat fem langfedher · huar efter androm · af Anund helghasans slcekte j oc eingin annat viste edher myntis · cen at han hafde varit i sama slcekte · oc eit skcelrikt vitne · som saa heite Arne tordhson hafdhe sworit sama eidh heima i hceradal · f0r beskedhorn manne clcemit 0sthens0ne · kongs vmbudzmanne j Oc komo hcer anwitne i mote j cen egh vaaro the odhals vitne · oc tyktis thera vitnisbordh eghi vara iemsan medh thessom j Oc efter them skcelom oc vitnom · som the thry skilrik vitne vitnadhe · oc sworo fullan bokareidh · tha d0mpdo thesso forscrifne · tolf laghrettismen · At forscrifne · Anund helghasan · oc hans vardhnadh · eegher oc cegha skal forscriji1a · skogh millut vndher sik oc sina erfwingia til ewerdelika cegn ·/lEn hurw langer edher bredher han cer · thcer vita the tolf eingte af j vtcenk han blifwe efther thy som vitnen bcera heima i hceradale j oc cer thet saa · at forscriji1e vlf olafson edher hans vardhnadh · tykker nokot vara vanpmfwat i thesso male edher dome · oc tykkis hafwa nokor bcetre skcel · cen thesse hafwa ·/ tha skulo the koma Jm1an tolf manadha · hiit tillaghtingit · oc niwta all the vitne oc1 skcel· somthem tykkis bcetre at hafwa cen vmbcera ·koma the ekke jtman then tiidh · tha skal forscriji1e Anund helghasan oc hans bmdher oc vardnadher · hafwa oc cegha forscrifo.a

skogh millut · til ewerdelikam cegn · som for cer sakt j Oc var thetta min fulla vrskurdh som thesse tolf sworne laghrettismen d0mpt hafdho j Thil sannindh hcer vm · oc fulla vitnisbordh · at saa cer d0mpt oc vrskurdhat som nw sakt cer · tha hcenger iak mit incigle for thetta bref ·

medh beskedluns manz incigle Erik ianson som i damenom var j lEn the andre varo bort farne f0r cen brefwit var scrifwat · oc thy hcenger iak mit11 vrskurdha incigle vppa theras vegna for thetta bref som scrifwat var opp a frosten · dagh oc aar som farestandher -o

49


På uppvecket: Det störsteparme breff met sin kopi (trol. 1600-talets senare hälft).

På baksidan en delvis bortnött anteckning av en viss Nerbelius, om att brevet blivit uppvisat och godkänt i alla delar på

Ullhärdals ting 19/9 1670 (se ovan).

Tre sigill synes ha hängts under detta brev. Nr 1 är bevarat (omskriften börjar SECRE[TU]M, därefter svårläst), sigill med

vapensköld; nr 2 skadat i omskriften (omskriften börjar s' OBLO[- - -], dvs. Oblaud Östenssons sigill); nr 3 är bortfallet

sånär som på ett mindre fragment, som kvarsitter på sigillremsan. Om sigill i universitetsbiblioteket i Trondheim, se NISSEN & AASE 1990.

a Sammanskrivet thusandafirahundradhafemtigi·oc ms. - b Bokstaven l ändrad från i ms. - c,e,f Punkten och

snedstrecket skrivna ovanpå varandra ms. - d Kan alternativt läsas hredren ms, men det som liknar en släng på bokstaven a ska

troligen i stället uppfattas som en fläck på pergamentet. - g Kan alternativt läsas stourene ms. - h-h Lakun med tre punkter

som markerar plats för tre lagrättsmäns namn ms. - i Överflödig punkt ovanför bokstaven l ms. - i Tillskrivet ovanför raden

och här insignerat ms. - k strecket genom bokstaven t böjt uppåt ms. - 1 Härefter en punkt i övre kanten av raden, som är en

fläck på pergamentet. - m ewerdedelika ms. - n Härefter överstruket mi(?) ms. - 0 Brevavslutande tecken m s.

1 Lagsagan hette egentligen Frostating, men Trondheim var vid denna tid säte för denna lagsagas lagman (SEIP 1934 s. 19 f.). Erik Amundsson var lagman 1459-87. - 2 Detta brev var ej känt för J.A. SEIP, som uppger att endast fyra dombrev från Frostatinget är bevarade (1934 s. 27). Tingsplatsen låg av gammalt på Lagtun på Frosta. - 3 Namnet >>Millut» lever trol. inte kvar. Efterleden synes vara lott 'andel, skifte' Qfr >>Toraldelutll», 'Toralds lott', skog i Vemdalstrakten 1461, JHD II 31) och förleden mell- 'den mellerst liggande'. Brevet uppvisades på Ullhärdals ting 1670 (se ovan) av Olov Björnsson och Olov Jonsson (i) Sunnanå, som ville göra anspråk på brevets >>lydelsse>>. Brevet sades då ha varit >>lydande på Mölingz skough>>, dvs. 'Mölingåns skog'. - 4 Härjedalen hörde sedan 1450 till Frosta ting, efter att i 30 år haft gemensam lagman med Jämtland (se JHH 1 s. 283 f., 512, och JHD I 289). Även före 1420 tillhörde Härjedalen tro l. Frostatings lagsaga. - 5 Klemet Östensson omtalas i brev 1465 (JHD II 42) som >>lensman j heradall>> Qfr brev 1404:A ovan).

Nr 1460:A »Omkring 1460»

Brev med okänt itmehåll, vari herr STEN, kh. i Offerdal, omnänmts.

Orig. på pergament har tillhört Härnösandslektorn Fale A. Burman men synes ha förkommit efter detmes död 1809.1

A: Randanteckning av Fale A. Burman ('j1809) till en förteckning av Erik Tryggdahl över kyrkoherdar i Offerdal, ingående i det 20:e stycket i Tryggdahls otryckta >>Samling til Jämtlands Beskrifning, Häfda-Tekning och Privilegier, Utgifwen år 1772>> = N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 5, A TA.

Datering: Belägg för herr Sten i Offerdal finns endast från åren 1469-72 (HHm 3 s. 5). Riktigheten av Burmans dat. >>circa 1460>> kan ej bedömas, men ingenting talar emot den, då herr Stens närmast kände företrädare i ämbetet, herr Paul, nämns senast 1446 (JHD I 241, nr 1446:A-B ovan).

A: - - - (Förteckning över kyrkoherdar i Offerdal.) Herr Sten circa 1460. PergamentsbrefBurm.

1 Se nr 1446:A-·B, kommentar.

50


Nr 1463:A Digernäs den 3 maj eller 14 september 1463 Stadfästestelsebrev på försäljning, utfärdat av GUTTORM på »Bakka>> och ASGERD, hans hustru: De intygar att

>>almen hwstrv ffadhen> (dvs. ASGERDS styvfar) >>ARDGIER>> (ÖDGEIR) i Grisselnlös (i Frösö sn)1 tidigare sålt till >>beskedlig man>> JON PAVELSSON (PAULSSON) (i Digernäs i Sunne sn) ett halft kvarnställe på ena stranden >>där i ån>> (tro!. Fillstaån)2

, för 12 svenska öre.3 JON har tillförsäkrats fri tillfart >>genom sin kvarndel och i Grisselnlösstället>>

och rätt till mark som ligger kring kvarnen. NIKOLAS (NILS) MAGNUSSON och hans hustru4

, samt MARTEN PAVELSSON (PAULSSON), har nu upplåtit till samme JON den andra hälften av kvarnstället, på västra stranden, under samma villkor som i ovannämnda köp. Tillfarten är österifrån och ska nyttjas fritt vid behov.

Beseglat av PEDER KARLSSON (i Ösa i As sn)5 och OLAV HELGESSON.

Orig. saknas, men har ingått i ett gårdsarkiv i Digernäs, Sunne sn (se kommentar vid nr 1423:A ovan). A: Avskrift, lätt brandskadad, av N.R. Bracman 1762 i dennes Historisk-topografiska samlingar in 4:o, hs M 10:11,

fol. 243, KB. - Samma avskr. films även i renskrift på folioblad [Aa] i B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 6, VHAA:s dep. i RA. - Om avskrifterna, se brev 1423:A ovan.

Datering: Det är osäkert om>> die sancte cruuis>> avser korsmässan om våren (3/5) eller korsmässan om hösten (14/9). Till skillnad från Härjedalen (som tillhörde Frostatings kristenrätt, se anm I 261), synes bägge dessa korsmässor ha firats i Jämtland (som tillhörde Uppsala stift), se dateringarna i JHD II 202 och 218.

A: Allom them, somthetta breff höre eller see, helsar jac Guttorm aa Bakka oc Asgirerdh, min hvstrv, kierliga met varum herre. Kiem1oms vi oc kungiörom at Ardgier aa Graatlösom, annen hwstrv ffadher, haffde salth beskiedelicom man Jon Pawelson eth halft quarnrestcedhcelre ther i anne, vppa etth landhi, ffor xii 0re swenskce, vreghin frien oc Hrrelsren ginom hans qurernredell oc j Graatlösa stadhem1ce, oc swa myket aff jordh oc skogh, som thil quarnhme vmligre. Oc kietmoms vi, at forenempde Jon haffwer betaladh ff0rstre prening oc sidherstce, oc alle ther j mellam. Treslikres kietmis jac Nielis Magnusson oc min hustrv, oc Marten Pawelson, at vi haffwom vnth ffornempde Jon anned 1/2 qurernestredrelre vppa vestrre landet, efther vare egnre atnöghice, ffrit oc ffrrelsth, vndan os oc varom arwom, oc vnder Jonochans ceruingire, til als odals oc rewerdelica eghce oc obrigdelica stadfestre, met sama skilordhre, som fför var sakt. Vcegin rer östren til oc ffra, oc vml<örre hwar vidher tarff. Thetta rer alth giort met godom vilie oc beradhrenre modhre. Til tces mere vissre oc skiel, tha bidhiom vi dandemmmre jnciglre ffore thettre breff, s[ om] rer Fredher Karlson oc Olaff He(l)giesona. Scriptum Digrenres atmo Domini Mo CDo LXIII jn die sancte cruuis.

På Bracmans tid fanns sigill nr 1 ännu i behåll, vilket är avritat under A (vapensköld med sporrklätt, böjt mansben med knäet

riktat åt d ex ter kant): Sigillum + p redher + kar + son +. Sigill nr 2 saknades.

a Hegieson A.

1 Tydligen ident. med >>0dgeer j gmtl0som>> 1425, JHD I 181. - 2 Kvarnar fmms veterligen bara i två åar i denna trakt: Fillstaån och Slandromsån (JHH 1 s. 437 f.; åtskilliga kvarnar i dessa åar är utritade på J. stenklyfts karta 1646, JUNHOV 1995, bilaga). Fillstaån (el. Fillstabäcken) är den som ligger närmast Grisselnlös och Digernäs. - 3 När Guttorms hustru Asgerd nämns särskilt som brevutfärdare, kan man utgå från att det var hennes arv som intyget rör. Tro!. har kvarndelen tillhört Asgerds moder, men efter att modern gift om sig med Ödgeir i Grisselnlös har detme sålt undan kvarndelen. - 4 Omnämnandet av Nils Magnussons hustru tyder på att det var hon som var arvsberättigad till kvarndelen. - 5 Om Peder Karlsson i Ösa se JHH 1 s. 302 f.

51


Nr 1466:A 1(4)66 Köpebrev: Sysslommmen1 PEDER KARLSSON har sålt till JON i Ammer (i Ragunda sn) en andel om >>en fjärdedels

natts fiske>> 2 i tRagundaselet (i Indalsälven, Fors sn)3, med anledning av att laxfisket utgjorde JONS gamla bördsrätt och odal.4 För detta har han mottagit 3 mark svenska.

Orig. saknas. A: Åberopande i nu saknat dombrev 5/2 1628, utfärdat av lagmam1en i Trondheim och Jämtland Peder Grumb,

angående tvist mellan Anders Jonsson i Armner och Jon Björnsson i Krångede om >>Rafwensills laxfiskie>>, Aa: Åberopande av A i protokollet från Ragunda ting 28-30/6 1683, § 9, Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv

A I:lO, maskinfol. 82 v, ÖLA. B: Referat av brevet i sarruna protokoll som Aa, maskinfol. 83 r. Datering: I B anges årtalet endast med de romerska siffrorn~ >>lxvi>>. I Aa anges årtalet »1566>>. Att brevet tillkarmnit

på 1400-talet står dock klart: Peder Karlsson omtalas som fogde i Jämtland på drottning Doroteas vägnar 1465-vintern 67 och 1471-85 (se JHH l s. 321-323 och 333-339 och anm II 182 nedan; om ett belägg »1460>> anfört i JHH l, se anm II 30).

B: - - - (Bönderna i Fors sn uppvisar gamla brev och domar för att bevisa att de av urminnes tider, genom arv, skiften

och köp, brukat laxfisken som legat under deras skattehemman.

Bland annat5 uppvisas) Syssloman Fäder Carlssons köpeskrifft på 1/4 natt i Rafwunda sill till Joon i Ammern för 3 mark swänska, som hans gamble byrdh och odall war till ewärdeliga ägho anno Domini etcetera lxvia. - - -

a Sic B, 1566 Aa, om dat. se ovan.

1 Peder Karlsson kallas i andra brev omväxlande >>fogde>>, >>hövitsman>> eller >>ämbetsman>> GHH l s. 321 f.). Variationerna beror tro!. på olika sammanhang och skrivare, och inte på skillnader i hans yrkesverksamllet.

2 Dvs. en fjärdedel av en natts laxfångst med ljuster och ev. not under varje 14-nätterscykel(?), då nattfiske idkades (se nr 1473:A nedan). Kvoten skulle alltså motsvara 1/56 av det sarrunanlagda fiskuttaget genom nattfiske i detta sel. Stämmer detta, kan det totala värdet av nattfisket i detta sel uppskattas till 56 x 3 = 168 svenska mark, med andra ord ett mycket högt värde. Om fiskemetoder tillämpade i >>höljan>> nedanför Gedungsen, vilket bör motsvara tRagundaselet (se följ. not), redogörs i G!SLER 1751 s. 283, jfr JOHANSSON 1990 s. 161.

3 Nanmet tRagundaselet (för äldre belägg se nr 1468:A not 2), skulle en!. B. FLEMSTRÖM ha avsett det parti av Ragundasjön, som var lugnvatten iru1an sjön tömdes 1796 (SOJä 6 s. 24). Dem1a identifiering är felaktig, eftersom det av yngre dokument (se nr 1468:A nedan) klart framgår att laxfiskevattnet tRagundaselet låg vid Ede (nuv. Västerede) i Fors sn och därmed bör ha utgjort det översta selet i Indalsälven nedanför Gedungsen. F.ö. klarade inga laxar av att forcera Gedungsen (nuv. Döda fallet) och ta sig upp till Ragunciasjön (HOLPHERS 1775 s. 213, ENGLUND [1853]1922 s. 23, ERICSSON 1990 s. 67 f.; jfr ENGLUND s. 95 f. om laxfiske i själva Gedungsens fall). Om narm1ets härledning, se nr 1468:A, not 6.

4 Uppgiften om att den andel som Jon i Armner köpt var hans >>gamla börd och odal>>, stämmer väl överens med att tRagundaselet var ett laxfiske som av gammalt tillhört Ragunciaborna (se nr 1468:A nedan).

5 I kronologisk ordning företeddes även följande dokument: 147315/2 (feldat. »1573), förläningsbrev på fiskeandel i tyånselet (se nr 1473:A nedan) - 1531 20/1, dombrev om laxfiske vid fTryggåsen (RAp, tr. JFT 3 s. 38 f. nr 82 och DN XV 517) - 1550 19/1 Ragunda, prosten Erik Anderssons förläningsbrev till Jon Björnsson (RAp, DN XV 577) ->>1571», köpebrev på fiske i tyarven (möjl. feldat.) - 1581 och 1583 6/3, dombrev om laxfisket i '\Skiedeforsen under Byn - 1584 24/6, anteckning i Håsjö kyrkobok om Håsjö kyrkas inkomst av laxfisket tFhmaselet - 1593, lagmatmen Nils Bodelssons dom om töje laxfiske under Byn - (15)96 10/1 Ragunda vinterting, byte om laxfisken i tKvissle och

52


tFitmaselet (avskr. av Ekdahl i B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 7, under 1556 16/1, VHAA:s dep. i RA) - 160218/6 (feldat. >>10/6») Trondheims lagting, dom om laxfisket vid Ede i Fors (ÖLApp, se nr 1364:A-B ovan) - 1603 18/2 Ragunda skatteting, vittnesmål om äganderätten till tRagundaselet (ÖLApp, tr. i JFT 4 s. 159-161 nr 187) - 1608 27/11, köpebrev på delar i tBökeforsen, töjeforsen, tstrytan, tFinnaselet, tRandenforsen och tKugillsforsen - 1609 7/3 Ragunda ting, köpebrev på andelar i tVånselets och tRagundaselets laxfisken - 1612 27/11 (feldat. >>22/11») Stockholm, kung Gustav II Adolfs stadfästelsebrev (ÖLApp, tr. JFT 3 s. 173 nr 202) - 1613-, räkenskapsuppgifter i Fors kyrkobok om kyrkans inkomster av tHetmingforsen, tRagundaselet och tVånselet - 1616 13/1 ting i Ragunda, befallningsmannen Jens Juels förordning om laxfisken i Fors (avskr. tr. i JD 3 s. 31 f.) - 1616 4/8, förlikning mellanRagunda-och Edeborna om tRagundaselet (ref. i Jämtl. domsaga A I:19a, fol. 239 v, ÖLA) -1628 5/2, lagmannen Peder Grumbs dombrev om tRagundaselet- 1641-, räkenskapsuppgifter i Ragunda kyrkobok om kyrkans inkomst av tRagundaselets laxfiske - 1655-, räkenskapsuppgifter för Hällesjö kyrka om kyrkans inkomst av laxfiske.

Nr 1467:A 1466 (eller 1467?) Koncept till Uppsala domkapitels klagomål över att ärkebiskop JÖNS BENGTSSON gjort sig skyldig till

försummelser i utövandet av sitt andliga ämbete: Denne har bl.a. helt försummat sina visitationer i Norrbotten och ska endast flyktigt ha besökt mer avlägsna delar av Medelpad, Ångermanland och Jämtland.

Koncept på papper i RA, pappersbrev serie II, placerat vid år 1467 (har tidigare tillhört Uppsala domkyrkas arkiv). Tryckt i Historiska handlingar 8:1 (1879), s. 25, nr 7. Omtalat i GILLINGSTAM 1952 s. 466.

Nr 1468:A Stockholm den 11 april1468 stadfästelsebrev utfärdat av kung KARL KNUTSSON1: Han har stadfäst Ragunda-bornas laxfiske (i tRagundaseletl

vid gården (Väster-)Ede i Fors sn, sedan ett sändebud från jämtarna, MARTEN JOHANSSON (JONSSON) i Västanede

(i Norderö sn), rapporterat till kungen om att en åbo i Indals sn i Medelpad gjort intrång på fisket.

Orig. synes ha blivit bortfört från Ragunda av den beryktade S0ren S0rensson, fogde i Jämtland omkr. 1592-963.

När rättegång hölls i Trondheim i juni 1602 om Ragunciabornas laxfiske (se nedan), uppgavs brevet ligga i S0rens personliga arkiv i Bergen. Han lovade då att skaffa fram brevet på det snaraste, men ännu i mars 1603 hade Ragunciaborna inte fått tillbaka det (ÖLApp 16/3 1603, tr. i JFT 3 s. 162 f. nr 189). Underrättelser om brevet och om ytterligare rättegångar i målet saknas för de kotmnande åren. Förutsatt att källorna AB och CD avser ett och sarmna kungabrev (se utredning nedan), måste emellertid brevet senast 1611 ha kornmit till rätta igen och införlivats i Ragunda kyrkoarkiv. Brevet beslagtogs 1611 av Baltzar Bäck i samband med ockupationen av Jämtland och fördes till den svenske kungens kansli i Stockholm.4 På 1620-talet förvarades det i Riksens arkiv i Stockholm (om detta se LUNDKVIST 1981) och senast vid 1670-talets mitt hade det överförts till Antikvitetskollegiet (stiftat 1666, LIEDGREN 1987 s. 208 f.). Författaren har dock inte kutmat utröna vilken brevgrupp i detta arkiv brevet hört till och inte heller vad som senare hänt med brevet. Möjl. kan det ha förkornmit i Stockholms slotts brand 1697 (om denna se LIEDGREN 1987).

A: Åberopande av ett >>kungabrev>> som skulle bevisa Ragunciabornas äganderätt tilllaxfiske vid Ede i Fors sn, men som blivit bortfört av förre fogden S0ren S0rensson, i nu saknat dombrev från Ragunda skatteting 4/2 1602. -Aa: Partiell avskrift av dombrevet 4/2 1602 i skadat dombrev från lagting i Trondheim 18/6 1602 på papper, Diplomsamlingen, ÖLA. - Källa A itmehåller inget mera än B nedan och återges därför inte här.

B: Åberopande i ovan anförda skadade dombrev från lagtinget i Trondheim 18/61602. - Ba: Avskrift in extenso av lagtingsdomen 18/6 1602, attesterad av Paul Hcellner och Jonas Liclin (mitten av 1700-talet), Väg och Vattens arkiv, Hatru1byrån, vol. F 1e:21b, pag. 3-13, RA. - Senärmare om dessa handskrifter nr 1364:A-B ovan.

53


C: Anteckning om brevet av Peder Månsson Utter i >>Register Opå the Gräntzesaker>>, Uppställningsförteckningar och inventarier 1618-27, D 2 II:1, Åmbetsarkivet, RA.

D: Referat (1675-76) av arkivsekreteraren vid dåv. Antikvitetskollegiet Johan Hadorph i ett arbete om Sveriges urgamla rätt till de nyerövrade danska provinserna, vilket arbete ingår i J. Peringskiölds Manumenta Sveo-Gothorum, del I, fol. 144 r, hs Fh I:20, KB. - Da: Referat, likalydande med det i D, ingående i en avskr. av Hadorphs ovannämnda arbete, hs E 175, pag. 453, UUB.

Tryckt efter C i MÅU s. 97 nr 70. - Omnämnt (efter C och Da): JHH 1 s. 324.

Att det >>kungabrev>> som åberopas i källorna AB motsvarar kung Karl Knutssons kungabrev känt genom CD, görs troligt av följande skäl:

1. Alla källorna har gemensamt att de rör ett fiske som Ragunda-borna ägde kollektivt. Att en hel sockens bönder gemensamt ägt och nyttjat ett visst fiske är veterligen ett unikt förhållande i Jämtland under den norsk-danska tiden. Det ilmebär att bestämmelsen i Magnus Lagab0tes landslag om att var man skulle äga vatten och fiskeställe utanför sin strand, var åsidosatt. Denna bestämmelse var gällande i Jämtland åtminstone sedan 1300-talets mitt (se nr 1364:A-B ovan) och kan mycket väl ha gällt även dessförilman i landskapet, eftersom både Frostatingslagen (XIII, 9) och Hälsingelagen (Viderbobalken XIV, 1) har samma regel (HAGLAND & SANDNES 1994 s. 191, HOLMBÄCK & WESSEN 1940 s. 376). Ragunciabornas gemensamma fiskeägande måste därför ha varit särskilt godkänt av kungen eller hans ämbetsmän.6 Mot bakgrund av detta förefaller det orimligt att Ragunciaborna skulle ha gemensamt ägt två olika fisken. Källorna AB och CD bör därför gälla samma fiske, närmare bestämt laxfisket i det s.k. tRagundaselet vid Ede (n uv. Västerede) i Fors sn.

2. När Ragunciaborna blev stämda av borgmästaren Mårten O lovsson i Härnösand, först på skattetinget i Ragunda 4/2 1602, sedan på lagtinget i Trondheim 18/6 samma år, var de mycket hårt trängda (se texten B nedan). Lagmannen krävde fram kungligt brev som bevisade att Ragunciaborna hade särskild rätt till laxfisket vid borgmästarens gård i Fors, annars skulle de förlora fisket till honom. Kung Karl Knutssons stadfästelsebrev på Ragunciabornas fiske, känt genom källorna CD, hade kutmat fungera som ett sådant bevis. Att detta brev inte visades upp av Ragundaborna, måste ilmebära att de inte hade tillgång till det 1602. Detta gör det sannolikt, att det var just detta kungabrev som den tidigare fogden S0ren S0rensson hade lagt beslag på och som han enligt egen uppgift förvarade i Bergen år 1602.

Källa B, supplerad efter Ba: - - - (Henrik Jorgensson, lagman i Trondheim och Jämtland, kungör att den 18/6 1602

på Trondheims lagting, kom inför honom och de tolv männen som satt i dommen hederlig och vällärd man herr Laurits

Mogensson i Undersåker, fullmäktig på ärlig och välaktad man Mårten Olofssons, borgmästare på Härnösand, vägnar. Han

mötte Anders Jonsson i Munsåker, fullmäktig på Ragunda-bornas vägnar, i ett mål uppskjutet från vintertinget i Ragunda 4/2

1602 om ett laxfiske i Fors sn, vilket Ragunda-borna nyttjar men som ligger utanför Mårtens gård Ede. Domen från detta ting

upplästes [se nr 1364:A-B, källa Aa]. Anders Jonsson åberopade än en gång Ragundabornas kungabrev. Först tvenne kung

Magnus' brev [se nr 1364:A-B]. Därefter) sk0d forschrijfne Anders Mundtzaacker sig thill thette [bre]ff som S0ffrem1 S0ffrem1ss0m1 haffde thagitt och f0rtt aff lanndett, som schulle liude, att de aff konngem1 schulle were preuilegerit att niude fischerij ther wdj, wannseett att de haffde huerckem1 gaard eller grund ther huosse, eller otte nogitt ther wdj. Tha thillspuorde wy forschriffne S0ffrem1 S0ffre1mss0nn huad ham1om witterligt waar om samme breff. Thertill suarde ham1d, att hmmd fmmdt itt gamle breff der j Raffuem1 som inthet haffde paa sig, eller nogitt ther wdj att w[ere indskre]ffuidt (:som hmmd kunde forstaa :) [dennom] s[c]hulle were tlull gaffm1 och guode y nogen [maad]e, huilckett breff hmmd enndnu wdj Berge1m haftuer y shm giemme och foruarhmg, och [lo]ffde medt thet allerf0rste att willeforskaffe thet [hi]dt. -- - (Därpå framlade Anders i Munsåker Ragundabornas beseglade vittnesbördsbrev7 om att de av ålder, i några hundra år,

54


har innehaft och brukat laxfisket nedanför gården Ede i Fors sn, trots att de själva inte ägt mark där. Detta intyg kunde ej

godkännas, eftersom dess utfärdare bedömdes som jäviga,8 Lagrätten fann att Ragundaborna fn. inte hade några kungliga

privilegier som gav dem rätt till något fiske i Fors sn och att de hädanefter ej ska något sådant. Om de emellertid inom ett år kan

uppvisa privilegier på rätt till fiske i ån i Fors sn, ska denna dom ändras.)

C: Konungh Carll Knutzsons stadfästelsse breef på theeres fijskerij ij Rafwundom. Anno 1468. Orig.

D: - - - (Hadorph hävdar Sveriges urgamla rätt till Jämtland och Härjedalen. Han påpekar att då Norges rike förskrevs

från kung Karl Knutsson och hamnade under kung Kristian, blev likväl Jämtland behållen som en gammal svensk provins) som af itt konungh Carls bref daterat stockhalm måndagen näst äpter Palma synodag. 1468 befim1.es, · dher utlu han stadfäster almogen af Rafundom dheras fiskerij emoot det intrång Jndala boo i Medelpadh hafue på dhem giordt, kallandes Marten Joanson i Uastanöö uar käre almages i Jämpte land sändebudh etcetera.

1 Jämtland lydde av allt att döma under den svenske kungen i slutet av 1460-talet, se JHH 1 s. 323-325. 2 Namnet Ragundase/et framgår ej av källorna ABC, men i yngre handlingar rörande tvister om Ragunciabornas

gamla rätt till laxfisket vid Ede i Fors sn används detta namn: >>Raffuendsse(!) fiskiet>> 18/2 1603 (ÖLApp), >>Ragennssilh> 13/11616 (avskr. från 1628 i JD 3 s. 30 f.), >>Rafwun-sell>> 4/81616 (ref. bl. a. från 1698 i Jämt!. domsagas häradsrätts arkiv A I:19a, fol. 239 v, ÖLA), >>Ragenssills nodekast>> 5/2 1628 (JD 3 s. 27 ff.). Namnet förekommer också i äldre dokument: >>raffwnda syli>> 15/2 1378 (JHD I 110), >>Rafwunda sill>> 1466 (referat 1683, se nr 1466:A ovan). Namnet är nu försvunnet, i likhet med andra namn på sel 'lugnvatten mellan forsar', vilka försvann efter att Ragunciasjön tömdes 1796: tHeskaselet, tVånselet, tFinnaselet och tströmselet (belagda t.ex. i JHD I 58, 110, 254 och nr 1473:A nedan). Om härledningen av förleden, se not 6. Om värdet av laxfisket nattetid i tRagundaselet, se kommentar vid nr 1466:A ovan.

3 Nämnd som fogde i Jämtland enligt brev dat. Bergs skatteting u. d. 1592 (RApp I) och 12/4 1596 (JFT 3 s. 142 nr 170). Företrädaren Hans Påvelsson nä1m1s 21/5 1589 (RAp) och efterträdaren Arild Olsson lO /4 1597 (ÖLAfot). S0ren S0rensson gjorde sig skyldig till en hel rad förseelser gentemot jämtarna, vilka han 1597 fick stå till svars och blev dömd för (JHH 2 s. 166 ff.).

4 I förteckningen anförd vid C upptas bl. a. ämm bevarade gränsbrev 15/5 1482 = JHD II 159, 15/8 1484(?) = JHD II 172, 5/11489 = II 207, 2/2 1504 = II 299, samt ett brev om råmärken mellan Ångermanland och Jämtland daterat januari 1602, nu i Danica 369, RA. Originalet till brevet 1482 (itmehållande en avskrift av gränsbeskrivningen i den jämtländska s.k. >>landsskrån>>) förvarades ursprungligen i Ragunda kyrka, enligt en vidimation av kh. i Ragunda Ericus Jonae dat. Ragunda 29/31592 (nu i Danica 369, RA). Enligt vittnesmål avlagt på häradsting i Indal 7/12 1660 blev originalet 1482 >>bortrövat>> från Ragunda kyrka 1611 genom Baltzar von Beck (referat av tingsprotokollet återgivet i GENBERG 1734 s. lO f. och i N.R. Bracmans Historisk-topografiska samlingar in 4:o, hs M 10:11, fol. 227, KB). Eftersom föreliggande brev förvarades på samma ställe som brevet 1482, då nä1m1da förteckning gjordes, är det rimligt att anta att det följt med till Stockholm samtidigt med brevet 1482. Detta antagande stärks av att Baltzar Bäck 17/91611 anmodades av kung Karl IX att nedsända till Stockholm >>några gamla böcker och synnerligen uti ... (lakun)

kyrka, som skola ilmehålla om svenska lägenheter och huru landet är först kmmnet under Sveriges krona>> (JHH 2 s. 9). Det måste vara Ragunda kyrka som åsyftas. Föreliggande brev kan sägas ha rört en >>svensk lägenhet>>, eftersom laxfisket i vid Ede i Fors hade övergått i borgmästaren Mårten Olovssons i Härnösand ägo vid Trondheims lagting 1602 (detme fick 1612 stadfästelsebrev av kung Gustav II Adolf på sin rätt till fisket, ÖLApp 27/111612, tr. i JFT 3 s. 173 nr 202). Brevet kan också sägas visa >>huru landet är först kommet under Sveriges krona>>, eftersom brevet var utfärdat av svenske kung Karl Knutsson under en kortare period då Jämtland var svenskt (se not l, jfr det propagandistiska sätt Hadm·ph använder sig av brevet i källa D). Brevet kan också ha beslagtagits av Baltzar Bäck för att hjälpa borgmästare Mårten Olovsson: Baltzar var nämligen gift med borgmästarens dotter (JHH 2 s. 44, 258) och

55


genom att beslagta brevet kunde han förebygga att Ragunciaborna i framtiden utnyttjade brevet för att väcka åtal mot borgmästaren om laxfisket. - Även breven 1489 och 1602 registrerade i förteckningen anförd vid C kan ha hamnat i Antikvitetskollegiet på samma vis och ha samma proveniens som föreliggande brev och gränsbrevet 1482, medan ova1märrmda brev 1484 (dateringen osäker) och 1504 måste ha proveniens från annat håll (de rör båda gränsen mellan Ytterhagdal och Överhogdal).

5 Se C.I. Ståhle, PM om Peringskiöld d.ä:s Manumenta Sveo-Gothorum, s. 8 och 11, SD. 6 Det märkliga ägandeförhållandet förklaras enklast om man tänker sig att det gjorts gällande genom någon

reglering i gammal tid, innan ovan nä=da lagbestämmelser vunnit strikt tillämpning i Jämtland. Mycket tyder också på att Ragunciaborna redan på 1320-talet gemensamt ägde ett laxfiske i Fors sn, eftersom de då gemensamt agerade och förstörde ärkebiskopens nybyggda fiskebyggnader i älven, som uppenbarligen hindrade laxen från att löpa upp till deras eget fiskevatten (se nr 1332:A ovan, not 3). Jfr uppgiften i >>vittnesbördsbreveb> 11/5 1602 (se not 7 nedan) om att Ragunciaborna ägt laxfisket vid Ede i flera hundra år. Som påpekats i not 2, hette Ragunciabornas fiske i Fors sn Ragundaselet. Det förefaller vara sakligt möjligt att förklara namnet Ragundaselet som 'selet som tillhör Ragunda(bor)' och att leda ursprunget till ett sådant ägoförhållande tillbaka till en reglering av laxfisken nedanför Gedungsen. - Tänker man sig någon sorts skiftesförrättning i gammal tid, som omfattade många inblandade män i Östjämtland med hävdvunna fiskelotter i älven, blir onekligen na=et Finnaselet (>>i finnasili>> 6/2 1346, JHD I 58) också intressant. De norska na11U1en på Finn- har behandlats av bl. a. J0RN SANDNES (1973) och LEIV OLSEN (1995), som funnit att förleden kan ha flera olika betydelser, men att särskilt na11U1 med Finna- som förled i medeltida belägg är svåra att förklara utan att dra in folknamnet finn, 'same' Gfr SALVESEN 1980 s. 139 f.). Att det fanns en skogssamisk befolkning i mellersta Norrlands inland ännu i början av medeltiden, har gjorts troligt av senare tids arkeologiska forskning (ZACHRISSON & AL 1997). Författaren vill här också gärna peka på två medeltida skriftbelägg: >>finrin het Blafimtr>> (dvs. 'den mörkhyade samen'), som enligt en sägen nedtecknad i Jämtlands landsskrå från senast 1300-talets början (se nedan anm I 2, avsnitt F) dränktes i tBlåfiimstjärn på gränsen mellan Fors och Ångermanland Gfr JHH 1 s. 101 ff., 197), samt >>Lasse filme>>, som 1512 fungerade som domsman i ett arvsmål på skattetinget i Raguncia (JHD II 341). Na11U1et Finnaselet skulle med andra ord kunna utgöra en pendang till Ragundase/et och denotera 'selet som tillhör samer'.

7 Av ett referat i protokoll från Raguncia ting 18-20/5 1698 (Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv A I:19a, fol. 239 r-v, ÖLA) framgår att de1ma Raguncia socknemäns attest var daterad 11/51602.

8 Ett nytt liknande vittnesmål avlades på Raguncia skatteting 18/2 1603 (ÖLApp, skadat, tr. JFT 3 s. 159-161 nr 187), men dem1a gång av de äldsta och pålitligaste mä1men från andra socknar än Raguncia i Raguncia tingslag (däribland flera män från Fors sn).

Nr 1470:A (Omkring 1468- maj 1470 ?) Förläningsbrev på fiske, utfärdat av KARL (KNUTSSON), >>Norges och Sveriges och Göta konung>>: Han har upplåtit

åt MATTIS PEDERSSON i Hov (i Alsens sn) och dem1es efterkommande arvingar rättighet att fiska i (kronans sjö) Anjan i Kalls sn (mot erläggande av viss avradsavgift till kronan).

Beseglat av utfärdaren.

Orig. (på pergament) saknas. Fam1s i behåll äm1u 1694, men var då skadat >>af ohyran> och närmast oläsligt. A: Avskrift gjord före 1666 5/2, saknas. Var även den skadad 1694, se nedan. - Aa: Början av avskriften återgiven

i protokoll från Undersåkers ting 5-9/10 1694, § 21, Jämtlands domsagas häradsrättsarkiv A I:15a, fol. 245 r, ÖLA (även i Jämtlands läns renoverade domböcker nr 2, fol. 316 v, Svea Hovrätts arkiv, RA).l

Datering: I Aa uppges årtalet i det svårlästa originalet ha varit >>1540>>, men brevet måste ha tillkommit under kung Karl Knutssons tid. De1me kröntes till kung i Norge 20/11 1449 och skrev sig i diplomen >>Karl, med Guds nåd Sveriges, Norges och Göta konung>> ända till sin död 15/5 1470 Gfr t.ex. FMU IV 3395 från 1469). Han blev dock aldrig blev erkänd som regent i Norge. Brevet måste därför ha tillkommit vid en tidpunkt då Jämtland var politiskt orienterat mot Sverige och då den svenske kung Karl Knutsson hade behov av och möjlighet till att alliera sig med

56


inflytelserika jämtar genom att utfärda förläningsbrev till dem. Under 1450- och 1460-talen rådde upprörda förhållanden i Jämtland med flera och delvis dunkla politiska omsvängningar (JHH 1 s. 301-325). I slutet av 1460-talet synes emellertid banden med Sverige och kung Karl ha varit stabila: bl.a. utfärdade kungen 1468 från Stockholm ett stadfästelsebrev till Ragunciaborna på deras laxfiske (nr 1468:A nedan, JHH 1 s. 323 ff.). - Mattis Pedersson i Hov får räknas till bondeeliten i Jämtland och nämns i bevarade urkunder 1471-90 (JHD II 84, 98, 101, 1217, 164?, 218, samt nr 1472:A nedan). Han betitlas >>beskedhelighom manne>> 1473, >>skellegom manne>> 1490 och var 1525 tydligen död (JHD III 41). Hans egendomar synes ha varit omfattande: 1473 erhöll han av släktingar kvarlåtenskapen efter Sigurd Ryss i Hävdsjö i dåv. Revsunds sn >>var där helst är eller filmas kan>> (JHD II 98, jfr anm II register nedan), 1474 köpte han halva Åse i Alsens sn och 1490 köpte han Truvbacken i samma sn. - Sammantaget medför detta att den mest rimliga dateringen av föreliggande brev är slutet av 1460-talet eller början av år 1470.

Aa: - - - (Olov Anderson i Nedgård, Grels Olsson ibidem, Olov Åkesson och Olov Jonsson i Mo, uppgav att de och

deras förfäder av urminnes tider lejt fisket i Anian av Anders Simonsson i Hov, Alsens sn, för salt fisk a 13 eller 14 svenska

mar/c Emellertid uppvisade Lars Olsson ett 'köpebrev utfärdat av Anders Simonsson 30/9 1681, om att denne för 3 daler

silvermynt sålt till Lars Olsson i Hårdlund, Olov Andersson och Grels Olsson i Nedgård, samt Åke O lovsson och Olov Jonsson i

Mo, fisket Anian i Kallfiällen, med omliggande små sjöar och små vatten, nämligen Ottsiön, Sömmelsiön och Skiärwattnet,

som av ålder legat där under efter kung Håkons brev2• Därtill uppvisades) Altzen sochns attest, att gambla

kongebrefwet af ohyror war förderfwadt, om ett fislde i 3-Kall siön-3, huaraf copia skall finnas, som efterskickades, och uplästes, lydandes: 'Wij Carll, med Gudz nåde Nåries, Sweries och Giöta konungh, giöre witterligit, att wij af sym1.erlig gunst och nåde hafwa efterlåtit och gifwit dem1.e breefwijsare Mattz Pederson Håf och hans arfwinger, man effter man, at fiskia'~ och meere intet. Men i förlorade originalet som hålles före, synes föga meera än 'Wij Carll etcetera'

och datum synes warit 1540 och räm där sigillet warit hängiande. - - - (Kopian har varit uppvisad

på Frösölandsting 5/2 1666)

1 Författaren tackar Karl Göran Eriksson, Uppsala, för tips om denna källa. - 2 Härmed avses ett nu okänt brev utfärdat av kung Håkan V eller VI. Köpebrevet från 1681 har författaren ej lyckats påträffa. - 3-3 Härmed menas uppenbarligen 'Kall-sjön (Anjan)', eftersom tvisten på tinget gällde Anjan. Att nuv. Kallsjön skulle åsyftas är orimligt, eftersom den sjö som kungen förlänar bort måste ha legat på kungens allmänning. Kallsjön var omgiven av fast bondebebyggelse under medeltiden (se JR passim) och kan därför inte ha utgjort kronoallmä1ming (om kronoallmänningar i Jämtland se BULL 1927a s. 88-92, GEIJER 1940 s. 20-43, JHH 1 s. 442-446). Sjön Anjan låg däremot långt från medeltida bondebebyggelse och måste därför ha varit del av kungens allmänning.

Nr 1472:A 1472 efter den 6 januari

Köpebrev utfärdat av HÅKON SIMONSSON: Han har sålt till (kh.) herr STEN i Offerdal sin del i Könsta (i Offerdals

sn), den västra gården där, för 24 jämtska mark i pe1mingar.1 Varken han eller hans bröder eller deras arvingar ska hädanefter kmma göra anspråk på vare sig Ange eller Köns ta. För att förnöja sin broder BJÖRN, har HÅKON betalat honom >>med häst och med korn>>.

Ovanstående var känt för sex män och bevittnat av två män. Beseglat av >>skäliga män>> MATTIS (PEDERSSON) i Hov (i Alsens sn), NIKLIS (NILS) under Berge (i Offerdals sn) och FALKE BENGTSSON i Vången (Alsen).

Orig. på pergament (210x119 mm; 15 rader), RA. Före 1540-talet har brevet ingått i Uppsala domkyrkas arkiv, men ursprungligen måste brevet ha tillhört Offerdals kyrkoarkiv.2

- Handstilen är densamma som i brev 7/11472 = JHD II 86. Båda breven har två hål i vänster marginal och har tydligen varit sanunanfogade.

57


Regest (från 1540-talet) med brevsignum >>ro: 70>>, låda ,,...L:...,,, i Rasmus Ludvigssons m.fl. Förteckning över Uppsala domkyrkas jordebrev, pag. 319-320 (maskinfol. 189 r-v), VHAA:s dep. i RA.3

Alla mCEn som thetta breff h0ra CEller see helsar haquon syrnonson kerlica medh gudh och kCEimis jach och witerlikit g0r medh tCEsso mino opno breffue ath iach saalt och vplatet haffuer hedherlikarn manne herra Steene j afflodal mina iordh som iach aatte j kCEnestadhe then WCEstra gaardin for fyra och tiwghu iempsca marker hwilka pCEninga jach kCEimis mich aff her steene vpburit haffua till fulnath och godhe n0ghie Och thy skill iach thet nw vndan mik och minom arffuom oc friit och atalal0st for minom bmdhrom och sk0ter thet vnder her steen och hans arffua och skulu mine bmdher och theris arffua engen tiltala haffua hwarte till engie CEller kCEnestadhe vtan wilie the nokon atalan ther vppa g0ra tha tale till mich och ey till her steen Och haffde iach besynderlica aff talath medh bi0rn mino brodher giort hanom hans aat n0ghio medh hCEst och medh korn thetta CEr godhorn mannom witerlikit olaff ianson falke j wang assmunda paul joanson toralld j wiik oc pCEdher henriksan witnismCEn niclis j moo och tore a raudha och till mere witnisbyrd bidher jach skCElika mCEn mattis j hoff niclis vnd(e)rb berghorn oc falke j wang om theris jnsigle hCEngiande for thet~a breff Datum anno domini Mo cdo lxxijo feria proxima post epyphanie domini

I nedre kanten: jj. På baksidan: [ ...... ] k0nastade (samtida hand, svårläst) - ro. 70 (Rasmus Ludvigssons brevsignum, se ovan).

Sigill nr 1 är bevarat men helt otydligt; nr 2 bortfallet liksom dess sigill remsa; nr 3 kvarsitter men har helt otydlig sigillbild

och svårläst omskrift: S falconis? ben[ ... ]?

a Härefter saknas patronymikon eller angivelse av bostadsort ms. - b vndr ms, med uteglömt förkortningstecken.

1 Jfr brev 7/11472 = JHD II 86, där samme herr Sten i Offerdal köper andra delar av Köns ta. - 2 Föreliggande brev och brevet JHD II 86 (se föregående not), har antagligen införlivats i domkyrkoarkivet såsom åtkomsthandlingar på Köns ta, i samband med att domkyrkan kom över jord där Gfr JHD II 307). - 3 Denna förteckning gjordes i samband med att domkyrkors och klosters jordebrev efter reformationen indrogs till svenska kronan. Indragningen skedde för att ge kronan åtkomsthandlingar på de kyrkogods, som kronan tidigare övertagit (SJÖDIN 1940 s. 123-126, JHH 1 s. 13 f., KL 9 sp. 702, DAHLBÄCK 1977 s. 23, SCHOCK 1976 s. 28 ff.).

Nr 1472:B 1472 Köpebrev utfärdat av LAURENS JEPPESSON1: Han har sålt till hustru BIRGITTA PEDERSDOTTER halva

Västerhus i Frösö sti, för100mark svenska3.

Orig. har tro!. äldst ingått i ett gårdsarkiv i Västerhus, som införlivats i Uppsala domkyrkas arkiv till följd av domkyrkans förvärv av Västerhus 1494. Ännu på 1540-talet fanns brevet i domkyrkoarkivet, men har sedan på okänt sätt förkommit.4

A: Regest (från 1540-talet) med brevsignum >>98: o:>>, låda >>f: vj:>>, i Rasmus Ludvigssons m.fl. Förteckning över Uppsala domkyrkas jordebrev, pag. 78 (maskinfol. 39 v), VHAA:s dep. i RA.5

Citerat i JHH 1 s. 297 not 3.

A: Köpebreff på halffua Westerhus j Frösöö sockn j Jempteland som Larens Jåpson sålde

58


hustru Brita Peders dotter för100mark svensca, datum 1472.

1 NILS AI-INLUND har förmodat (JHH l s. 288 not l) att La urens Jeppesson skulle vara en son till fogden i Jämtland 1431, välboren man Jeppe Laure~sson. - 2 Hustru Birgitta, titulerad »beskedreligan quinre>> 1477 (JHD II 113) och dotter till Peder Karlsson (tillhörande den s.k. Skånke-ätten) på Hov i Hackås, var genom arv delägare i Västerhus redan innan föreliggande köp (JHH l s. 297, KOLBRUD 1908 s. 76-78). - 3 Priset 100 svenska mark, tro!. motsvarande 133 jämtska Qfr JHH l s. 482 f.), är en av de största köpesummor för en jämtländsk gård eller gårdsdel kända från medeltiden Qfr sammanställning i SALVESEN 1979 s. 116 f.). Birgitta skänkte 1494 Västerhus till Uppsala domkyrka (se nr 1494:A nedan), varefter Västerhus växte igen med skog. På Gustav Vasas tid blev Västerhus indraget till svenska kronan och uppläts 1553 åt Jon Eriksson, mot att han röjde skogen och betalade 10 mark i avradsavgift och 12 öre i skatt (NHD I:l s. 190). Dessa mycket stora avgifter speglar Västerhus' bruksvärde och utgör inte mindre än en tredjedel av skatten från hela Frösö socken (23 namngård ar) år 1568! (JR 2 s. 86 f.) - 4 I RA förvaras ännu följande Västerhus-brev, som att döma av arkivpåskrifter legat i domkyrkans arkiv: 18/111438 = JHD I 228, 3/41477 =II 113, 29/4 1478 =II 123 (bör urspr. ha tillhört Västerhus kyrka eller >>kapell>>), 25/3 1479 = II 130, 17/11481 = II 152 (bör urspr. ha tillhört Västerhus >>kapell>>), 28/2 1487 =II 192, 10/111488 (ett av tre kända orig., se anm II 204 nedan), 22/6 1490 =II 219, 22/11494 =II 230 och 24/5 1495 =II 236. Utöv~r dessa är tre förkomna Västerhus-brev kända genom regester i svit med A: föreliggande brev, stadfästelsebrev 1507 (nr 1507:B nedan) och Birgitta Pedersdotters donationsbrev på godset Västerhus 1494 (nr 1494:A nedan). - 5 Om denna förteckning, se nr 1472:A, kommentar.

Nr 1473:A Den 15 februari 1(4)73 Köpebrev utfärdat av fogden PEDER KARLSSON: Han har sålt till några bönder i Näset (i Ragunda sn) >>11

fjärdings nätters fiske>>1 i t Vånselets (lax)fiske (i Indalsälven) i Fors sn.

Orig. saknas. A: Referat av brevet med årtalet >>1573>> i protokollet från Ragunda ting 28-30/6 1683, § 9, Jämtlands domsagas

häradsrätts arkiv A I:lO, maskinfol. 82 v, ÖLA. B: Åberopande med årtalet >>1573>> i protokollet från Raguhda ting 10-11/10 1684, § 19, Jämtlands domsagas

häradsrätts arkiv A I:lO, fol. 241 v-242 r, ÖLA.Z Tingsprotokollens årtal >>1573>> är felaktigt: Peder Karlsson omtalas som fogde i Jämtland på drottning Doroteas

vägnar åren 1465-vintern 67 och 1471-85 (se JHH l s. 321-323, 333-339 och anm II 182 nedan; om ett belägg >>1460>>, se anm II 30). Om orig. haft romerska siffror för årtalet, vilket var vanligt, kan en felläsning >>Mdlxxiii>> (1573) i st.f. >>Mcdlxxiii>> (1473) lätt förklaras av att tingsskrivaren ej observerat hundraårsbokstaven (c).

A: - - - (Bönderna i Fors sn uppvisar gamla brev och domar för att bevisa att deras skattehemman, av urminnes tider,

genom arv, skiften och köp, nyttjat laxfisken mot årliga skatteavgifter.

Bland annat uppvisas) Norske fougdens Peder Karlsons breef till några bönder i Nääs, att till ewärdelig egho niutha och behålla 11 fierdings nätters fisl<ie i Wånsehls fisl<ie uti Forss sochn, daterat Sanct Sigfridz dagh anno 1573a. - - -

B: - - - (Sven B j örsson i Gevåg, Jakob Månsson på Hammaren, Jon och Ingemar i Lien, Jon och Oluf i Kullsta, Isak,

Oluf och Lars i Näset gjorde anspråk på sin urminnes andel i Wåhnsehls laxfiskie, som Osterede, Oppåsen och Böle för en tid

sedan övertagit. Kärandeparten menade att deras byar med orätt miste rättigheter i fisket p.g.a. att befallningsmannen Daniel

Bertilsson år 1661 skulle ha läst upp en förordning om att var by skulle bruka fisket utanför sin strand, varvid) dee som enfaldige och godhtrogne wore afstodo der effter sine uhrgamble fiskieställen, som Nääs bohi1.e och giorde medh fierdingz nätters fiskie i Wåhnsehl, huar om nu twistas, oachtatt att

59


dee anno 1573b aff norske fougden Peder Carlsson deth till odallldöpt.

a,b Sic AB. Artalet är felaktigt, se ovan.

1 Kvotering av fisken i delar av nätters fiske har tydligen samband med ljusterfiske av lax nattetid under den mörka hösten i spakvatten eller s.k. sel i älven (JHD I 254, HVARFNER 1964 s. 103 f., JHH 1 s. 462). Möjligen inbegrep nattfiske i selvatten även notdragning Qfr TIDEMAN 1750 s. 23, som nämner att ett speciellt natt-not nyttjades i Fors, som drogs med två båtar längs strömmen utan att landläggas). Kvoteringen tycks bygga på tvåveckorscykler: 1584 hade Håsjö kyrka inkomster från varje 13:e och 14:e natts fiske i »Finsehh> (anteckning i Håsjö kyrkas kyrkobok 24/6 1584, citerad i Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv A I: 10, fol. 82 v-83 r, ÖLA). Jfr en bestämmelse om samma fiske i dombrev dat. Fors 11/8 1634 (fotokopia av avskr. från mitten av 1700-talet av Jonas Berg, Diplomsamlingen, ÖLA): >>Om natts fiskie blef de så förligt, at der skal herefter wera uti fiorton nätter, de sex skal Bispgårdsmän niuta och tre nätter Westeråsmänd och Bymän trij netter, item presten och kyrkan två nätter.>> Om liknande praxis rått beträffande Vånselets laxfiske under 1400-talet, vilket förefaller troligt, får kvoteringen i föreliggande brev förstås som en rättighet till att erhålla en fjärdedel av varje natts fångst under 11 nätter i varje 14-nätterscykel. - 2 Tips om denna källa har författaren erhållit från Staffan Lindqvist, Östersund.

Nr 1473:B Jämtland den 12mars 1473

Förläningsbrev utfärdat av PEDER KARLSSON, fogde över Jämtland: Han har upplåtit (på kronans vägnar) till PEDER och MAGNUS (ÖSTENSSÖNER i Haga i Lockne sn) en ödesjord tKodesta (yngre form tKorsta) i Lodene sn, vilken jord de åläggs att röja upp. PEDER och MAGNUS och deras arvingar ska besitta jorden, så länge de därav årligen förmår erlägga ett skinn i skatt till kronan. Detma överlåtelse sker på kungens och drottningens befallning, såsom >>bägge deras brev1 här i landskistan2 de lyda och utvisa>>.

Beseglat av brevutfärdaren.

Orig. på pergament saknas nu, men fanns i behåll ätmu 1746, då det synes ha ingått i ett gårdsarkiv i Haga, Lockne sn (se nedan B). Originalet har tydligen varit utfärdat som ett ifyllt formulär, i likhet med Peder Karlssons samtidigt utfärdade förläningsbrev på ödesjorden tskredsvik, dat. Kungsgården i Jämtland 12/3 1473 = JHD II 95 Qfr anm nedan)? - Det faktum att Peder Karlsson använt sig av i förväg uppgjorda formulär för att utfärda förläningsbrev på kronans ödesjordar, måste innebära att han avsett att utfärda åtskilliga sådana denna Gregoriemässodag.4

A: Avskrift nr 2 bilagd Justitierevisionens utslagshandling 23/11746 nr A 23, fol. 4 v, RA (från Topographica 1938), rörande tvist mellan Haga och Valne byars bönder om slåttegodset >>K01·sta>> i Lockne sn. Avskr. är feldat. 23/4 1470 (se nedan not aq och ar). - Avskriftssviten omfattar även brev 16/2 1488 (JHD II 198, jfr anm nedan), u.d. 1539 och u.d. 1545, vilka också är avskrivna i svit med B nedan, samt brev u.d. 1567 och 4/6 1594. Avskrifterna är attesterade av Johan Holmberg och Per O lovsson i Rossbol och uppges vara ingivna till Landskansliet 18/11732.

B: Avskrift i protokollet från häradssyn i Brunflo om >>Korsta>> slåttegods 3/7 1746, Brunflo tingslags häradsrätts arkiv A I:6, maskinpag. 294-295, ÖLA. Rubrik: >>Kärandena Haga Byamän wille nu i sytmerhet grunda sin talan på fyra gamle Pergaments bref af åren 1473, 1488, 1539 och 1545, så lydande, ord ifrå ord, som följer:»

Brevtexten återges nedan efter A, som synes vara mindre moderniserad i stavningen än B. Bägge avskrifterna har dock flera felläsningar, se notapparaten.

A: Thet bekiännes jeg a-Pehr Karsorf", fog(u)tb öfver Jemptelandc, med thetta mitt opna bref, att iag vndt och vplåtit hafver och ailtwordet then(ne)d brefvisar(e)e Pederf och Mognsg ena (ö)deh jord, som så heter Kodestadai, liggiandes i Lofftensk sokn, och skal (han)1 förnemde jord vpridia och kronone the(r)maf (r)etta(n.y' skatt årliga af att gifva ett skin, i0 så måtto skal hanP förnemcia jord nyttia, bruka,q behåida hanr och alle hans5 arfvinger och alle hanst effter

60


kommande u-(reffth)er honom-u, med allom låttom och lundom, somther tilligger och legitv

hafverx frå förno och nyo, y-ing(o) vndanskil(detY. Th(y)z förbuder jeg hvariom manne, hvar

vid sig förnemde brefvisar(e)"" her"b vti at hindra eller hindra låta, möda, quälja eller oförrätta i

någer"c handa måtte, vnder fult brefve brått och vnder mins herres konges och min fru

dro(t)tnings"d höxtta hemd och vrede"e, och hafver jeg thettaaf giort effter mins herres konges

och min fru drottnings egen befallning, och effter th(y)"g som begges theres bref här i ah-landom

kistomai,-ah luuda och vthvisa. Til sa(ni)ndeak her"1 om, tå hänger jeg mitt insigle för thetta bref,

am-som skrifvit var (i)"" Jemtaland"0 (sancti)"P ar-G(reg)or(ii) dag-ar anno Domini M cdlxx(iii)oaq,-am.

Under avskriften A är två sigill symboliskt markerade, men under B endast ett.

a-a Pär Karlsson B, med trol. ej ursprungligt l. JHD II 95 har per karsson. - b Rättat efter JHD II 95, fogat A, fougd B -c Jämteland B. - d Rättat efter B, thenem A. JHD II 95 har thenne. - e Rättat efter B, brefvisar A. - fpäder B. - g Sic A,

Måns B. Härefter skulle man ha väntat patronymikon och/eller bostadsort, se ovan. - h Rättat efter B, odels A. JHD II 95 har

0dis. - i Sic AB. I de brev som ingår i svit med avskrifterna A och B, listade ovan, skrivs ortnamnet u.d. 1539 Kodzstäd A,

Korsted B; u. d. 1545 Kodhestadh A, Kodestada B; 4/6 1594 Korsted t A. - k Loftens B. - 1 Rättat efter B, the A. Jfr not p, r, s och t. - m Rättat efter B, the A. - n Rättat efter JHD II 95, som har rettan; setta A, sällia B. Jfr drottningens brev JHD II

83: ther aff reth skath aff giffwe. - 0 Saknas B. - p,r Andrat från the A, han B. - q Härefter och B. - s, t Andrat från

theras A, hans B. - u-u Rättat efter JHD II 95, arfvinger honom A, arfwingom B (honom saknas). - v legat B. - x Saknas

B. - y-y Rättat efter B, inga vndanskilt A. Jfr t.ex. JHD II 55 och III 50. - z Rättat efter B, Thet A.

aa Rättat efter B, brefvisar A.- ab Rättat efter JHD II 95, ther A, her B (ändrat från ther). - ac någre B. - ad Rättat efter

B, droctning A.- ae Bokstäverna och förkortningstecknen i ordet synes vara avritade efter originalbrevets text, A. Kopisten har

förmodligen varit osäker på läsningen. B har onåd. JHD II 95 har vrede. - af Härefter bref B. - ag Rättat efter B, thet A. -ah-ah land o kista B. - ai Härefter the B. - ak Rättat efter JHD II 95, som har saninde; sande A, sandhet B. - al Rättat efter

B, ther A. - am-am JHD II 95 har som giortt var j jempptalandh wppa kangxgardin sancte gregorius dagh Anno dominj

Mcdlxxiijo. - an,ap Supplerat efter B, saknas A. - ao Jämteland B. - ar-ar Rättat efter B, Giorgi dag A, vilket skulle ge

dateringen 23/4. Dagdateringen för JHD II 95 är Gregori dag (se not am). Föreliggande brevs likheter med JHD II 95 talar för

B:s läsning Gregorii och att breven således tillkommit samtidigt. - aqM cdlxxm0 . 1470 A, 1473 B. Årtalet 1470 är orimligt,

då drottningens brev 19 el. 12/71471 omtalas i brevtexten (se not 1). Bokstaven m i slutet av A:s årsangivelse, kan lätt förklaras

som en felläsning av iii.

1 Kungens brev är nu förlorat men var utfärdat av Kristiern I (regent i Norge 1450-81) och omtalas även i Peder Karlssons förläningsbrev 8/4 1481 = JHD II 155 Qfr JHH l s. 6). Det åberopade brevet av drottningen är drottning Doroteas fullmakt åt fogden Peder Karlsson 19 eller 12/7 1471 om att upplåta kronans öde jordar till enskilda mot skatt efter sex mäns taxering. Detta är bevarat i avskrift, se JHD II 83. Jfr JHH l s. 333-335 och SALVESEN 1979 s. 109-112. - 2 Om landskistan, se JHH l s. 6-13 och PETRINI 1950 s. 363-376. - 3 I Skredsviksbrevet, bevarat i original, är namnet på mottagaren, förläningens namn och storlek, samt skattesatsen ifyllda i lakuner i formuläret. Den andra lakunen följs av ordet >>ligiandis>> i formuläret, men skrivaren har ej rymt att fylla i orden >>i X sokn>> i lakunen, som sammanhanget skulle ha krävt. Liknande egendomligheter i meningsbyggnaden faller i ögonen i föreliggande brevtext, vilka talar för att även den varit utskriven som ett formulär, med ovatmänmda uppgifter ifyllda: l) Som mottagare står två personer (>>Peder och Mogns>>), men i texten i övrigt används pronomen singularis. 2) Man hade väntat bostadsort och/ eller patronymikon angivna för mottagarna, men tydligen har inte utrymmet medgett det. -4 Trol. är ytterligare två sådana kända: Ett förläningsbrev på ödesjorden Kråksta av Peder Karlsson, bevarat i en dålig avskrift med fel årtal, är satmolikt från detta tillfälle (JHD II 30, jfr anm nedan) och ett nu förlorat förläningsbrev på kronans ödesböle Singsjö, utfärdat av Peder Karlsson, blir stadfäst av drottning Dorotea 12/12 1474 (JHD II 103).

61


Nr 1483:A [Heg]led 1(475-83) Köpebrev utfärdat av ERIK och OLAV MICKELSSÖNER: De har sålt till >>beskedlig man>> JON PAULSSON i

Digernäs1 den halva gård i västra Gilleråsen (i Sunne socken), vilken MATTIS HELGESSON2 innehaft förut, för 10 mark jämtska i koppar och silver, samt 1 jämtsk mark i Gärn)smide3. Köpet gjordes med två vittnen.

Beseglat av gode män fogden PEDER KARLSSON, lagmatmen ESBJÖRN SÅMUNDSSON (i Osa, As sn) och MAGNUS NILSSON4.

Orig. saknas, men har ingått i ett gårdsarkiv i Digernäs, Smme sn (se kommentar vid nr 1423:A ovan). A: Lätt brandskadad avskrift av brevet, med årtalet 1521, av N.R. Bracman 1762 i dennes Historisk-topografiska

samlingar in 4:o, hs M 10:11, fal. 257, KB. - Samma avskr. finns även i renskrift på folioblad [Aa] i B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 7 (under 1521), VHAA:s dep. i RA.

B: Avskrift, utan årtal för brevet, av C.R. Berch (1762) i en bunt märkt >>N:o 27>>, i vol. Avskrifter och originalbrev, ATA.

Om ovanstående avskrifter, se nr 1423:A. - Nedan återges brevets text efter A.

Brevet omtalat efter A i JHH 1 s. 337, not 2. Årtalet i A >>M D XX ein>> (1521) är felläst: Peder Karlsson omtalas som fogde i Jämtland på drottning Doroteas

vägnar åren 1465-vintern 1467 och 1471-85 (se anm II 24 nedan). Esbjörn Sämundsson i Ösa nätm1s lagman i Jämtland 1476-83 och 1487-92, men kan ha tjänstgjort redan 1475, från vilket år ingen lagman är belagd (JHH 1 s. 507 f). Brevet bör således ha tillkommit något av åren 1475-83. De sista textraderna i orig. var tydligen svårlästa, att döma av de lakuner, som Bracman lärm1at i A (se noterna a och c nedan).

Alle m~n, the som thetta breff see ~ldher höra, hels~r jagh Erich Michilsson och Olaff Miciellson, görom witherleget met thetta warth opna breff, ath wy solth och kerleg~ vntth haffwm beskedeligom manne J on j Digran~s ein halffwan gardh j w~stasta gardenom, som hether Gildarass, then som Mattis Helgeson fför ath hafde. Then sama forn~mde halffwan gardh haffwm wy, forn~mde Erik oc Olaff Micilsöner, solth forn~mdom J on j Digran~s fore X march jemsk~ j kapper och silff och I mark jemska j smidhe, oc haffwer forn~mde Jon Pallsson j Digran~s betalet oss forn~mde X mark jemska, sa ath oss well atlmögher. Fore thy skildum wy then forn~mde halffwan w~stast~ garden j Gilderassen vndan oss och warom arffwm, och vndher fornempdom Jon Pallson och alla hans arffwa och rett~ epterkomanda, til odals och ~w~rdeliga eigho, met l-1.0lth, hagha, watlm oc wedestad~, inan gards och utan, n~rby och fierre, j wato oc i torro, och alth thet som b~ther ~r haffwa ~n j ath wara, somther tilliger och ligadh haffwer, fra forno och nygio. Thetta köp war giorth met lagom och thweim skelligom wittnom, som ~r Nerwy Nielsson, Redar Nielsson. Ytermera her vm til sannende oc betr~ forwarningh bedher jagh godh~ mam1~, som ~r P~der Karlsson fogwte j Jemtalandh, Alsbiorn S~mundson lagman ther sama stadh oc Magnus Nielsson, [ath the sin insigle henge for]" thetta breff,h scriffuadh ~r [j Heg]ledc am1o Domini d-M D XX ein-d etcetera.

Av sigill nr 1 återstod 1762 fragment, nr 2 saknades, nr 3 var bevarat och dess vapensköld är avritad under A och Aa

( snedrutad sköld, jfr annan avritning av Magnus Nilssons vapen under Bracmans avskr. av brev 27/3 149(5?) i hs M 10:11, KB,

se ]HD II 223; om dat., se anm nedan).

• Lakun A. - b Härefter hade man väntat som. - c Lakun A. - d-d Dateringen är felaktig, se vidare ovan.

1 0m Jon Paulsson i Digernäs se nr 1423:A, kormnentar. - 2 Mattis Helgesson var tro!. son till den Helge >>Algotsson>> (= Haftorsson?), som 1423 köpte bl.a. hela västra gården i Gilleråsen (nr 1423:A ovan). Enatman son var

62


tydligen Haftor Helgesson, som 1443 sålde bl.a. halva västra gården i Gilleråsen till Jon Paulsson i Digernäs (JHD I 256). - 3 Om smide som värdöre, se JHH 1 s. 485 f. - 4 Magnus Nilsson, med snedrutad sköld i sitt vapen (se ovan), nämns underfogde 1482 (JHH 1 s. 336 f.). Han synes ha varit innehavare av kronogodset Mjälle på Frösön GHD II 142, CARLSSON 1970).

Nr 1485:A Den 30 december 1485 >>Lagmansdom»1: I tvist mellan ESKIL i Faxnä/den (i Näskotts sn) och PAUL i Rise (i Offerdals sn) om en >>slåttemyr>>

kallad tAldenäs (nu Faxnäldmyren), belägen norr om Näld(sjön), som PAUL tagit i besittning, dömdes myren till ESKIL i Faxnälden, eftersom den befaJU1S ha legat under Faxnälden sedan gatrunalt?

Orig. på pergament saknas. A: Referat av brevet i protokollet från ting i Offerdal 22-24/5 1694, § 7, Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv

A I:15a, fol. 94 v-95 r, ÖLA (även i Jämtlands läns renoverade domböcker nr 2, maskinfaL 302 v, Svea Hovrätts arkiv, RA).

B: Åberopande i protokollet från Offerdals ting 1-4/10 1694, § 19, ibidem, fol. 234 v, ÖLA. Brevet omtalas som en >>Lagmansdoom Anno 1485>>.

C: Åberopande i samma protokoll, § 20, ibidem, fol. 234 v, ÖLA. D: Åberopande i protokollet från ting i Offerdal26/10 1726, § 12, Jämtl. doms. häradsrätts arkiv A I:47, fol. 354 r,

ÖLA.

A: - - - (Johan Eriksson i Rise söker återfå >>Långkiernsmyren>>", som då landskapet låg under danska regementet kom

att hamna under Faxnäldens åboar. Svaranden Lars Eriksson framhåller att) ett gammalt pergamentzbreeff daterat feria 6ta post nativitatis Domini anno 1485 uthwiiser, huru där medh är beskaftadt, som opwiistes, och lydher at en twist warit emellan Eskell i Faxnelf och Påhl i Rise, i dhet at Påhl hafwer tagit ifrå Eskell een slåttemyra, som af ållder hafwer legat under Faxnelfven, som Aldenäsb hether, belägen nordan Nälden, och där under berörde tiidh dömdes höra, som fordom warit under Faxnälden. - - - (Käranden och svaranden är överens om att denna myr är densamma som

nu omtvistas, belägen 1/2 mil från Rise by.)

• På moderna kartor är namnet Faxnäldmyren åsatt en myr invid Långtjärnen. - b Aldenäsmyran C, Alltnäset D.

1 Lagman i Jämtland vid detma tid var Johan (Jon) Nilsson, närm1d i diplom 18/12 1485 (JHD II 181, jfr JHH 1 s. 508). Vad som menas med >>Lagmansdootn>> i källan B är inte helt självklart. I det äldre jämtländska diplormnaterialet fitms det flera exempel på att lagrnaJUlen själv dömde i rättsmål, eventuellt tillsammans med sysslornaJUlen men utan att behöva tillsätta en d6m 'dömande nätru1d'. Detta gällde särskilt mål där kungens GHD I 74, 116) eller ärkebiskopens (nr 1332:A ovan, JHD I 39) intressen stod på spel, men även i lokala tvister av privaträttslig karaktär (JHD I 97, 196, 215 m.fl.). Det saknas emellertid belägg för att lagmatmen i Jämtland själv agerat som skiljedomare efter 1456 (JHD II 17), trots att ett stort antal dombrev fiJUlS i behåll från senare tid. Uppenbarligen accepterade inte längre jämtarna domslut i rättstvister som enbart Jämtlandslagmatmen stod bakom - sådana domar riskerade kanske att överklagas alltför lätt. Mot bakgrund av detta är det mindre troligt att domslutet i föreliggande diplom från 1485 var lagrnaJUlens eget. Snarare får man tänka sig att lagmatmen agerat tillsammans med en domsnärm1d Gfr JHD II 161, 233). Det är också plausibelt att dombrevet blivit kallat för >>Lagmansdootn>> 1694, enbart för att det varit utfärdat av lagmatmen Gfr JHD II 209).

2 Jfr brev 17/31478 = JHD II 121.

63


Nr 1486:A 1486 Köpebrev: ESKIL LAURENSSON i Sinnberg (i Näs sn) har sålt till JENS HAFTORSSON ödesbölet Väster-Berge1 i

Lockne sn, för 6 jämtska mark.

Orig. saknas, men har tro!. ännu vid 1800-talets slut förvarats i något gårdsarkiv i centrala Jämtland. A: Referat av brevet i VIKTOR BEHM, Anteckningar om Lockne socken år 1892, s. 9?

A: 1486 köpte Jens Hafthorson af Eskil Lafransson i Sinnberg ödesbölet vestra Berge i Lopne för 6 jemtska mark.

1 1572 tvistade Nils Månsson i >>Vesterberg>> med Oluf Sigurdsson i Bleka om jord i >>Lilleberge>> (RAp 1572 u.d. Frösö lagting). 1590 köpte Oluf Olsson i Bleka jord i >>V ester Bergie y Lockne sogm1>> (RApp I 1590 u.d.). Byn Berge är ännu i vår tid uppdelad i Väster-Berge och Öster-Berge (PERSSON 1930 s. 95). - 2 Till grund för de referat av diplom som kronolänsmannen i Hackås-Näs och hembygdsforskaren Viktor Behm (1847-1915) infört i sina tryckta arbeten (BEHM 1886, 1892, 1911, 1913), föreligger i regel avskrifter in extenso av samma diplom i hans ännu bevarade anteckningsböcker i Heimbygdas dep., vol. 28-29 (V. Behms samling vol. I-II), ÖLA. När Heimbygda 1949 erhöll dessa anteckningsböcker, saknades emellertid anteckningar från åren före 1880, från 1884 och från 1890-91. De äldsta bevarade böckerna är dessutom defekta, genom att somliga blad saknas. Luckorna förklarar troligen varför man söker förgäves efter vissa avskrifter i samlingen. Någon avskrift av föreliggande brev, nr 1486:B och nr 1523:B nedan, har ej kutmat påträffas. - En registrant över diplomavskrifter i de Behmska samlingarna har upprättats av författaren och förvaras bland arkivförteckningarna i ÖLA: s expedition.

Nr 1486:B 1486 Dombrev utfärdat av ERIK AMUNDSSON, lagman i Trondheim/ m.fl. i Norges råd: De har på uppmaning av kung

HANS dömt i ett mål mellan PEDER JENSSON i Nordland och LAURENS INGEMUNDSSON i Lake (i Lockne sn)2,

sedan PEDER hos kungen överklagat ett tidigare domslut (se brev 27/2 1481 = JHD II 154). Enligt detta domslut skulle PEDER ge ersättning till LAURENS, som utan laga skäl tvingats färdas den långa vägen till en rättegång i Bergen. Nu har i stället LAURENS dömts skyldig till dråp på sin broder, PEDERS fader, varför han ska betala mansbot, gälda ränta och rättegångskostnader, samt återställa den fasta egendom som tillhör brorsonen PEDER.

Orig. saknas, men har tro!. äm1u vid 1800-talets slut förvarats i något gårdsarkiv i centrala Jämtland. A: Referat i V. BEHM, Anteckningar om Loclme socken år 1892, s. 23. Orm1ä1nnt efter A i JHH 1 s. 340, not 2. Detta brev kan ej påträffas i avskrift i Heimbygdas dep., vol. 28-29 (V. Behms samling vol. I-II) i ÖLA, se närmast

föregående brev.

A: - - - (Om det mål som omtalas i brev 27/2 1481 = JHD II 154, i vilket Peder Jensson från Nordland dömts att ge

ersättning till Laurens Ingemundsson i Lake, som utan laga skäl tvingats färdas den långa vägen till en rättegång i Bergen.)

Härmed var detta mål icke slut. Peder Jenssen klagade hos konung Hans och dem1.e bjöd lagmatmen i Trondhjem, Eric Amundsson med flere af Norges råd att ransaka målet, då 1486 slutlig dom föll, hvarigenom Lauffrans Igmundssona i Loke förpliktades ej allenast att till brorsonen Peder Jenssen i Nordland återställa den fasta egendom denne hmehade och som tillhörde brorsonen, utan ock att betala mansbot för dråpet å detmes fader samt dessutom att gälda ränta och rättegångskostnader.

64


a Sic A. Skrivningen förekommer i JHD II 154.

1 Lagsagan hette egentligen Frostating, men Trondheim var vid denna tid säte för de1ma lagsagas lagman (SEIP 1934 s. 19 f.). Erik Amundsson var lagman 1459-87.

2 La urens Ingemundsson i Loke var son till riddaren Örjan Karlssons svåger Ingemund O lavsson i Loke (AHNLUND 1946 s. 2). Ingen a1man medeltida jämte är känd för att ha förövat så många blodiga våldsdåd som denne Laurens i Loke: 1483 hade han och hans broder Olav orsakat stor skadegörelse i en bondes hem och då huggit dennes dräng så hjärnan blottades (JHD II 165, jfr JHH 1 s. 337). Enligt ett odat. diplom från omkr. 1476-omkr. 1494 betalade han >>mansbob> för dråp på en Jusse Mattisson (JHD II 7, jfr anm nedan). Och i föreliggande brev döms han till att betala >>mansbob> för dråp på sin egen bror. Ändå ansågs detta tydligen inte vara något hinder för att han skulle kunna delta i det offentliga, bygdekommunala livet: t. ex. är han 1487 tillkallad av lagmannen för att döma i en tvist (JHD II 197).

Nr 1489:A Alsen den22mars 1489 >>Köpebrev>>: BARBRO ENARSDOTTER har uppburit 7 mark jämtska som ersättning (s.k. sone) för sin bördsrätt

till viss egendom, som helmes fader sålt. Beseglat av ESBJÖRN (SÅMUNDSSON), lagman i Jämtland.

Orig. saknas men fanns ännu på 1780-talet hos kyrkvärden Olov Paulsson i Ulvsås, Offerdals sn. A: Notis av C.G. Nordin (trol. 1781) i hs Nordin 1003, fol. 172 r, UUB, bland >>Utdrag af Jämtelands Original

Documenten>.

A: 1489 var Esbiörn lagman i landet, som med sigil bevitnat ett köpebref, uti Alsen Dominka oculi. En den säljandes dotter Barbara Einars dotter skulle hafva VII mark jemskce i utlösena.

a Sic A, tydligen Nordins översättning av sone, som brevtexten bör ha haft. Om denna term 'ersättning till säljares släktingar

för att de avsäger sig bördsrätt till såld egendom' se BULL 1927a s. 99 f.

Nr 1494:A 1494 Donationsbrev: Hustru BIRGITTA PEDERSDOTTER har skänkt Västerhus i Frösö sn till Uppsala domkyrka\ såsom

själagåva2 (dvs. gåva förbunden med villkor om själamässor för henne efter heJmes död)?

Orig. saknas. Om proveniensen, se brev 1472:B ovan. A: Regest (från 1540-talet) med brevsignum >>100: o:>>, låda >>f: vj>>, i Rasmus Ludvigssons m.fl. Förteckning över

Uppsala domkyrkas jordebrev4, pag. 78 (maskinfol. 39 v), VHAA:s dep. i RA.

A: Forscrijj'hea hustru Brita Peders dotters sielegåffuebreff på forscriffneb Westerhus, som hon gaff til Vpsala domkyrckie, datum 1494.

a,b Atergår på föregående två regester i förteckningen: Birgitta Pedersdotters köp av halva Västerhus 1472, se brev ovan, samt

stadfästelse därpå 1507, se brev nedan.

1 Om donationer till kyrkan av jämtländska gods, se JHH 1 s. 565 f. - 2 Om villkoren vid själagåvor under medeltiden, se KL XV sp. 310-315, art. >>Sjelegave>>. - 3 Donationen skedde i samband med ärkebiskop Jakob Ulvssons visitationsresa i Jämtland januari-februari 1494 (se JHH 1 s. 297, 401 och nedan anm II 234). Jfr vidare nr 1472:B. - 4 Om förteckningen, se nr 1472:A.

65


Nr 1496:A Den 5 februari 1496 Dombrev med delvis oklart itmehåll, utfärdat av HALLVARD SVENSSON, kungens länsman över »Herdal>> (här=

Härjedalen)1: Han redogör för ett »prov>> (rättslig undersökning) utfört av sex män och en dom av tolv män i en tvist

om skog och skogsgränser, som stått mellan >>PERS män» (samt?) OLAV SVENSSON (i) Eggarna (i Svegs sn) och PAL (PAUL) JOHANSSON (JONSSON).

Först har sex namngivna män prövat och ratmsakat om skog och skogsråmärken, och fum1it att >>Var (man) skulle bli med sin gamla hävd>>.

Tolv namngivna män har sedan varit tillsatta i >>dom>>, varvid två vittnen, GUDMUND (eller möjl. GUNMUND) i >>Utandeberg>> (= Ytterberg?) och PAUL i Risbrunn, inför dem svurit ed på >>bob (dvs. lagboken) och vittnat om att de och deras förfäder ej känt till annat än att OLA V SVENSSON och hans förfäder i många generationer haft rätt till skogen och de >>trädlundar>>, som därtill hör. Nämnden dömde därför att OLAV SVENSSON i Eggarna ska återfå skogen.2

Beseglat av (domsmännen) GUNNAR HELLIGSSON (HERLEIKSSON)3, JOHAN (JON) HALLVARDSSON och SIGURD i tUnsätt (tillsammans med brevutfärdaren?).

Orig. på pergament (293x131 mm; 21 rader), RA, skänkt av >>artisten» N. Mandelgren 1889, enligt anteckning på baksidan. Om proveniensen, se nr 1401:A ovan. - Brevet är svårt skadat av råttfrat, vilket medfört textförluster i raderna 1-11. Brevets sex sista rader är hopträngda och därför svårlästa. De sista två raderna har mellanrum mellan vissa ord, där sigillsnitten i pergamentet är gjorda. - Handstilen återfim1s i flera andra härjedalska diplom 1480-1504/11 (JHD II 148, 206, 211, och 227,338, samt JHD I 137, jfr anm I 137 nedan).

Allom [dan]da mannum swm mith op[na breff see eller hore lcesiss kenni]ssa iak halwarder swenson konungs lensman affwer herdal ath p[ ................................. ] ... b swm war olaff svenson eggiumc och pal ioanson och fore nempderct [ ......................... ]e aff mik och aff them nempdhag dandamen och lodlawsa men pr[ .................... sko]gher och skogaraa ther emillanh waar och fforenemdher perss men saa [ ................. . ]eni

suenson a nora och pceder halwarzsonk 1"byggianz man·1 i b00 och thomas an[m ............... . o]ch ammnder annunderson och iens ebbeson Item kennums os pers men ath wi haffwm [ ..... . . . . . . . . ]randiss skogher och scager marl<:ian ther i millan ath saa bidhium os saa[ ............ . . ]th" wy pryffdhum och ransaka ath hwar skwlle bliwa medh sina gambia heffd[ .......... . . ]her i0 awttha ganga [ .. ]edaP at fwnna wi saa fore ath the skwlle thet bad[ ........ ]a wm thet

kwm1a ... q wara Item haffdhe the xii manne doom oppavi manne proff [o]ch kenumss wy xii men swm saa hwtandiss r·bertil i klaxassen·r och halwarder i hodal och sewrder bernsson peder suenson och mattes i bech och clementther i b00 och olaff rolfson• i berg och eric i vall sewrder i linasetter och iacob i nesberg och gwnnar helligrason och ioan halwarzson Item woromt i doom kraff(d)er11 och nempdher och tha kom forev thw soran vethna swm saa hwtandiss men

gwmmunder i vtandeberg och pauel i risbryn och sora st0rstha bokkar eyd och the och thera fadher och faderfader Aldra atmath visthce enx olaff suenson och hans fader oc faderfader haft aff alder i sina daga man epter man i forenempder skoger oc Alle the tre lwnnar swm til skoger leger kenwms vy xii men ath vy d0mwm fore nempderY olaff suenson skogen i gen och fore bwthdit nackrwm man atala thy stondom voor doom til hwar vy wardhwm fore kra(ff)derz til meravissee och satminde vy hengiumaa voor incigilab fore theta ... ac breff swm cer gunnar helligrason act-joan halson·act oc sewrder i linasetter screffuit ipso die sancte agate virgjnJsae et

66


martiris Anno dominj mcdxc sexto

I övre vänstra hörnet: 4 -I vänstra margen: O l Suänsson (1700- el. 1800-talshand). Om dessa påskrifter se nr 1401:A.

Brevet har beseglats med fi;ra sigill, men endast tre sigillanter uppräknas i texten. Den fjärde sigillanten var gissningsvis

brevutfärdaren, länsmannen Hallvard Svensson. Sigillen är nu bortfallna, men sigillremsorna till nr 1, 2 och 4 är kvar.

a Osäker supplering. Bokstäverna ss efter lakunen nästan utplånade (raderade?) ms. - b Otydbara skrivtecken ms. - c Före

eggium hade man väntat prepositionen i (uteglömd vid radskifte ms). Jfr belägg u.d. 1463, JHD II 38: Joan paulsson i egghyom. - d,g,aa Bokstaven p skriven med samma bokstavstyp, som i ms används för x. - e Den första bokstaven i lakunen är

delvis synlig och kan vara ett i, m, n eller r. - f Tillskrivet ovanför det föregående ordet och, samt insignerat hit ms. Bokstaven f har delvis blivit sammanskriven med h därunder. Krok saknas på f. - g Se not d. - h Skrivet e millan i radskifte utan

avstavningstecken ms. - i Kan avse [mart]en, [su]en, [st]en eller andra mansnamn som slutar på -en. - k Skrivet hal warzson i radskifte utan avstavningstecken ms. - 1-1Om termen byggiansman, se JHH 1 s. 607. - m Kan alternativt läsas a n[ ... , .], dvs. preposition plus början på ortnamn. - 11 Bokstaven t tro!. av misstag försedd med övre krok, liknande den krok

som förekommer på f- och s-typer i ms. Den sista bokstaven i lakunen är delvis synlig och kan vara ett a, i, u eller re. -0 Härefter en bokstav överstruken ms, möjl. ett b. - P Texten nästan helt utplånad och läsningen osäker. - q Tre obegripliga

bokstäver. - r-r På rasur ms. - s Bokstaven l snarlik ett b ms. - 1 Härefter hade man väntat wy. - u kraffer ms. - v Härefter

hade man väntat os (uteglömt vid radskifte ms). - x Början på en ny bokstav(?) härefter överstruken ms. - Y Se not d.

z krader ms. - aa Prick saknas över i ms. - ab Första bokstaven i utan prick ms. - ac Otydbara skrivtecken ms. -ad-ad Härmed avses tydligen ioan halwarzson nämnd tidigare i ms. - ae Bokstaven J infogad ms.

1 Om länsmannen Hallvard Svensson, se JHH 1 s. 342 och 517. 2 Jfr RAp dat. Hede sn >>y Herdall» (= Härjedalen) 5/11560, vari 24mänger Eggarna-borna rätt i tvist med (kh. i

Sveg) herr Anund om någon skog. Domen sker >>epther gameHund oc som gamle prof ydermere wnderuiser>>, varmed möjl. åsyftas bl.a. föreliggande dombrev. Bägge breven har samma proveniens, se kommentar vid nr 1401:A ovan.

3 I brevet >>helligrason>> (2 gånger). skrivaren använder nominativändelsen -er i mansnamn på ett sätt som tyder på att ändelsen i härjedalskt språkbruk vid denna tid stelnat och blivit del av personnatm1en. Detta medför att skrivaren använder. ändelsen -er också när ett natlli1 står i dativställning: t.ex. >>ondher [ ... ] haluarder svenson (JHD II 227, samme skrivare som i föreliggande brev). Ändelsens starka ställning manifesteras även i belägget >>helligrason>>, där genitiv fogats utanpå nominativändelsen samt ett a inskjutits i kompositionsfogen. Jfr skrivningen >>rodigrasson>> i ett jämtländskt brev 1433 (nr 1433:A ovan), samt >>annunderson>> i föreliggande brev. Med hänsyn till den vanliga förekomsten av Il som assimilation av rl kan det här aktuella mansnanmet normaliseras Herliger. I LIND 1915-25 sp. 525 ff. förtecknas >>Herlig>>, >>Helleg>> o.d. som varianter av mansnamnet Herleikr. Det är alltså detta mansnarm1, som patronymikonet itmehåller, och inte H~lghe, som utgivarna av SMP menat (SMP 3 sp. 192; H~lghe kan inte ha nominativändelsen -(e)r). Sigillanten i fråga, Gunnar Herleiksson, är även belagd som sigillvittne i ett testamentsbrev 1490: >>gunnar helligiason (JHD II 220).

Skrivningen >>Helleik>> förekommer emellertid en!. LIND (sp. 525) även för en norsk präst, som i andra källor kallas >>Helleiffuer>>, >>Helleif», >>Hellef>> (av LIND upptagen under Herleifr). Liknande växling förekommer en!. LIND

beträffande Isleif-/Isleik- (sp. 659). Från södra Jämtland kan ett exempel attröras där uppenbarligen en och samma person skrivs omväxlande >>andres gudlegsson, andhers gudliicksson>> (JHD II 175 m.fl.) och >>anders gudleffsson>> o.d. (II 184 m.fl.). I härjedalska och jämtländska diplom växlar skrivningen >>Haftor>> med >>Haghtor>> och >>Haktorn>> (SMP 2 sp. 576). Växling mellan f/v och g/k synes ha varit utbredd i äldre härjedalskt och jämtländskt språkbruk Gfr FLEMSTRÖM 1972 s. 140, SOJä 6 s. 25, HELLBOM 1977 s. 52 och FRIES 1994). Belägget >>helligrason>> avser alltså Herleiksson, men det ska kanske inte uteslutas att faderns namn, om det varit belagt i någon atman källa, skulle kunna ha skrivits Helleffuer e.d. Mansnamnet Herleik(er) är i Härjedalen och Jämtland endast känt genom de två beläggen för Gutmar Herleiksson; däremot är Herleiv(er)/Herleif(er) mindre sällsynt, bl.a. belagt från Överhogdal1485 (JHD I 192, 268, II 178).

67


Nr 1500:A Den 27 maj 1500 Dombrev utfärdat av fogden (i Jämtland) OLAV BAGGE och tolv edsvurna (lagrätts)män1 : De har dömt i en tvist

om rätten till tYtterforsa i Are sn. Efter att ha gått gränsesyn har de slagit fast en gräns som ska skilja parterna åt: >>västra delen hör (Med)stugan till och östra delen ska 'Böllie'man (= Beljam i Kalls sn?) ha.>>

Orig. på pergament saknas. A: Referat av brevet i protokollet från Undersåkers ting 27-28/9 1690, § 2, Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv

A I:13, maskinfaL 111 v-112 r, ÖLA. Om tytterforsas belägenhet, se SALVESEN 1979 s. 155. - Enligt ett odat. register över bl.a. Åre kyrkas ägor, vars

upphovsman lär ha varit herr Måns Karlsson, kh. i Undersåker tidigast 1530 till senast 1566 (HHm 4 s. 268 f.), fanns ett kapell hörande till >>Sielestugun, som nu heter midz stugmw, till vilket var skänkt bl.a. >>halffparten i ytterfosse, hvilkit är och haffuer varit udi lang tidh tagit kirken ifraa, det man nu begerer ath deth måtte komme under kirken igen>> (avskr. av Petrus Nicolai Berghemius, kh. i Undersåker 1663-77, i Undersåkers kyrkoarkiv N I:1, pag. 200-201, ÖLA, tryckt i THULIN 1909 s. 255).

A: - - - (Olov Jakobsson och Jon O lovsson i Totten hävdar att tytterforsa jord och där under liggande fiske av ålder

hört till Totten, men nu innehas av Mörvikensborna. Tottenmännen vill bevisa sin rätt med) ett gammall t pergamentz breeff af den 27 maij anno 1500, giffwit aff fogden Oluff Bagge och tolff edsworne män, lydandes at tuist warit om Yterfosse j Åhre sockn, och der gådt syhn och dömbt: merckiet skall löpa söder ifrå den stoara steenen som ligger på störste högenom wästanför Stufwem1.e, och mitt i älfwetme; nordan ifrå stenen och rätt uth på både sijdor, så långt the kum1.a komma med thetta. Men wästre dehlen hörer Stufwenne till och östre delen skall Böllieman hafwa. - - -(Vidare uppvisas bl. a. ett brev, givet av sex män 25/111569, lydandes att Jysse i Mörviken och Jon Bengtsson i Viken betalat 42

mark för att utlösa >>een jordepart Ythfosse benämbd>>, som Hemming i Totten några år tidigare pantsatt till några män, men

som han ej förmått lösa ut själv. t Ytterforsa övergick därmed till att bli Jysses och Jons odalgods.)

1 Jfr JHD II 251: >>vi eptherskrifne [ ... ] sworne lagrettis men>> (lagmannen + 12 män tillsatta i dom av Olav Bagges underfogde), och JHD II 298 >>vii [ .. ] eidsvorne lagrettes men>> (24 män tillsatta i dom av underfogden). I det egentliga Norge växte under 1400-talet lagrättsmännen fram som en särskild, högre samhällsklass av bönder. Efter att ha blivit särskilt utsedda och avlagt ed inför lagmalmen en gång för alla, var de särskilt skickade som domsmän och vittnen (SEIP 1934 s. 80 f., IMSEN & WINGE 1999 s. 241 f.). I Jämtland, som inte bör betraktas som en del av Norge under medeltiden utan snarare som ett norskt skattland (IMSEN 1995), gick utvecklingen annorlunda. Där förekommer termerna lagrätt och lagrättsman i några få urkunder fr.o.m. 1440-talet, men dessa belägg tyder ej på någon klar betydelseskillnad från begreppen dom,'nämnd tillsatt för att avgöra rättsmål; domstol', resp. domsman, 'medlem av dom' (se brev ovan nr 1449:A, JHD II 144, 233, 251, 298, 380, DN XIV 717). En antydan om att lagrättsman var på väg att utvecklas till en exklusiv titel även i Jämtland anas blott i ett brev från 1482 (JHD II 161); i senare jämtländska källor från 1400- och 1500-talen saknas belägg för lagrättsmän som särskilda, auktoriserade domare. Att termerna lagrätt och lagrättsman ändå används i några få diplom, i stället för dom resp. domsman, beror kanske på olika skrivarbakgrund.

»1501» I ett protokoll från häradssyn om ägoskillnad mellanÖsterås-och Rosås-mälmen 28/71656, tryckt i PERSSON 1930

s. 155 f. (efter ett pappersbrev >>från Ångsta>> ), åberopas ett pergamentsbrev som häradsrätten fa1m var förfalskat: >>-- - Emot hwilket Rosåås mmmen berapade sig på ett steenmärkie ofwan för Oxtiernan liggiandes i söder och wid ett gammalt pergamentz bref daterat 1501 af lagmalmen Måns Hanson, Kiel i Gustad lagrättes män, Swen i Welliom1

68


och Kiettel Olofson profsmän, hwilket bref iempte stenmerkiet efter de maculerade woro, icke duchtige kätmas kunne - - -», Att häradsrätten gjort en riktig bedömning av brevet som »makulerat», görs troligt av att det aldrig förekommer am1ars, att både män som kallas lagrättsmän och män som kallas provsmän tillsammans utfärdat ett diplom.

1 Något sådant bebyggelsenamn i Jämtland är inte känt.

Nr 1507:A Den 31 januari 1507

Köpebrev: OLA V ILIANSSON i Byn (i Fors sn) har sålt till ärkebiskop JAKOB (UL VSSON) i Uppsala1 en tredjedel i tOxböli, för 16 mark i reda penningar.

Orig. saknas nu, men fanns i behåll i Bispgården, Fors sn, ännu 1755. A: Referat av brevet i avvittringsrättens protokoll rörande Bispgården i Fors sn 5-8/9 1755, Avvittringsrätternas

arkiv avd. I, vol. A:l, fol. 54 v, ÖLA.

A: - - - (Bisp gårdens åbor påstår att en skogstrakt öster om Byn, kallad Oxböle, ska tillhöra hemmanen i Bisp gården.

Till bestt;rkande härav uppvisas följande skrifter:) 1 o. Ett kiöpebref på en tri di ung i Oxe bölet, hwilken en wid namn Olof Eliesson i Bynom hafwer på söndagen näst före kyndersmässodagen åhr 1507, sålt til tå warande erchie biskop Jacob i Upsala, för sexton marker reda pe1mingar. - - -(Vidare uppvisas bl.a. prosten Erik Anderssons överlåtelse av Oxböle till Jon Björnsson av den 19/11550.)

1 Föreliggande köp skedde tydligen under visitation i Jämtland av Jakob Ulvsson. Att hans visitationsresa genom ärkestiftet 1507 utsträcktes till Jämtland får anses säkert, även om andra diplom, utfärdade i Jämtland vid detta besök, ej är kända. Se JHH l s. 402 f. - 2 Denna tredjedel i toxböle hade Olav Iliansson kmnrnit i besittning av 1503, genom köp (JHD II 297). Jfr brev 19/11550 = DN XV 577, då prosten Erik Andersson i kung Gustav Vasas natru"L överlåter en kyrkjord toxböle eller Bispgården till Jon Björnsson.

Nr 1507:B 1507

stadfästelsebrev på LAURENS JEPPESSONS försäljning 1472 av halva Västerhus Frösö sn till BIRGITTA PEDERSDOTTER (ovan nr 1472:B).

Orig. saknas. Om proveniensen, se brev 1472:B ovan. A: Regest (från 1540-talet) med brevsignum >>99: o:>>, låda >>f: vj>>, i Rasmus Ludvigssons m.fl. Förteckning över

Uppsala domkyrkas jordebrev, pag. 78 (maskinfol. 39 v), VHAA:s dep. i RA. - Om förteckningen, se brev ovan 1472 efter 6/1.

A: Stadfestelse breff på forscriffnea jordeköp, datum 1507.

a Atergår på föregående regest i förteckningen: Birgitta Pedersdotters köp av halva Västerhus 1472 (se ovan nr 1472:B).

69


Nr 1510:A Den12mars 1510 Köpebrev: ENAR i Åsarne (förr by i Bergs sn, nu egen sn) och OLAV JENSSON har sålt ett12marks köp (dvs. jord

som de tidigare betalt 12 mark för) i Bryngelhögen (i Rätans sn) till sina fränder OLA V och BERTIL (BJÖRNSSÖNER) i Klaxåsen (i Rätan).

Orig. saknas. A: Referat av brevet i protokollet från Bergs ting 8-9/61687, § 8, Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv A !:12, fol.

83 v, ÖLA (även i Västernorrlands läns renoverade domböcker nr 8, fol. 83 v, Svea Hovrätts arkiv, RA).

A: - - - (Nils Andersson i Klaxåsen kärade till Måns Pedersson i Bryngelhögen om två änges stycken, belägna inom

Klaxåsens ägor, som därifrån är komna.) Huaremooth exciperades och inwändes, att samma ängesstycken äre för gammalit ärfde dher ifrån, opwysandes ett breef de amw Domini 1510 Sanct Gregori dagh, af inneholld, att Enar i Åsan, Olof Jönsson, hafwa såldtett tolf marks köp i Brym1ella högen till sina fränder Olof och Berttill i Klaxåsen: berättandes effter gammall hermelsse att tillförne war allenast ett hemman i Höghen, men sedhan bytte bröderna Oluff och Berttill eghorne sins emillan, och Oluff togh sigh fast i Brynnels högen och Berttill blef sittiande i Klaxåssen, doch skall till Klaxåssen i forna tydher åhrligen wara till skatt från Högen sex skillingar, gifen till dess tunsädhz skatten begynthes som skedde anno 1615.

Nr 1512:A Den 2 juli 1512 Brev om jordöverlåtelse, utfärdat av OLA V INGEMUNDSSON: Han har med sina söners samtycke överlåtit till sin

son JENS OLAVSSON hälften av allt han äger i Lake (i Lockne sn). Överlåtelsen är en ersättning för att JENS med silver, petmingar och koppar återgäldat den 40 marks skuld, som OLA V varit skyldig HALL V ARD i Värviken (i Revsunds sn) och som medfört att nämnda hälft i Lake varit pantsatt till HALLVARD. Denna överlåtelse kommer ej att inverka på JENS' rättmätiga arv. Sex män bevittnade överlåtelsen.

Beseglat av ÖRJAN KARLSSON (d.y.) i Hov (i Hackås sn), HANS (KARLSSON) i Södergård (i Brunflo sn) och JENS (KETILSSON) i Bjärme (i Näs sn).

Orig. på pergament (175x115 mm; 19 rader) saknas nu. - Här återgivet efter fotostatkopia i Kjeldeskriftavdelingen (Per Persson nr 95), NRA. Orig. inlånades 1938 genom Per Persson i Grimnäs till dåv. Norsk Historisk Kjeldeskrift-Institutt (NHKI) och tillhörde då Per Olsson i Loke Gfr JHD III 45). - Hans Karlssons i Södergård handstil (se JHD III, s. 264, fig. 1).

A: Avskrift av NHKI ibidem, varefter några bokstäver skrivna i mittvecket, som syns dåligt på kopian, kan suppleras.

Alla dandemen som thetta breff see eller h0ra lCEsas Bekem1is iak olaff ingemundson medh

thettha nerwarandis breff ath iak medh beradno modhe ok godhum vilia teslikis ok medh minss s0ners radhe ok samtykkio kerlika vnth haffwer mino(mY son Jenss olaffson halffdelin aff allo thy iak atthe i loka hulkin fornemfde deel iak panthseth haffde halffward i vrederb wik for xl mark j haffwer ok nw fornemfde min son Jenssc olaffson bethalath honum the xl mark i silffwer ok peninge ok kopor thil fullo n0gio ok allo thyd ok skal han fornemfde deel behalla vthan sin arff Thy skil iak vpnemffde deel som er halffdelin aff e-mi[ne e]g[or i]"" loka vndan

70


mik ok mine erffwingar the flere min barn ok vnder fornemfde Jenss olaffson ok hanss erffwingar thil odalss ok rewerdelika egho medh allo thy ther vnder ligger ok ligath haffwer fra forna ok nygiof alsinga vndantakno som thil them halffdelenom b0r ath fylgia /g var thetta giorth medh en obryteliga stadfesta dandemannu(m)h nervarande som er yria(n)i i hoff jeppe i blika ok jenss i bierrna rnagnus i engiom gudzsorm i bynom k-ingemund i loka-k thil ytermer forvarilse her vm bider iak yrian karlson hanss i s0dergard1 ok jenss i bierrna ath the sin insigle hengia for thetta breff Scriptum Anno domini m d xii ipso die visitadonis marie virginis

I övre högra hörnet, svagt skrivet med oidentifierad handstil: N° 4. På baksidan: Referat av brevet, skrivet med lektorn i Härnösand Fale A. Burmans handstil. Ett annat brev, som i likhet med

detta förvarats i Lake, u. d. 1494 =]HD II 234, trycktes 1803 i en Uppsaladissertation (se anm II 234 nedan) efter en avskrift av

Burman, gjord i Lake 1799.

Sigillen bortfallna, sigillremsan till sigill nr 1 kvar.

a trinon ms. - b Härefter radskifte (utan avstavningstecken) ms. - c Härefter i överstruket ms. - d Tillskrivet ovanför

raden med små bokstäver ms. - e-e Orden skrivna i brevets mittveck och ott;dliga på fotokopian. Bokstäver inom klammer

supplerade efter A. - f Härefter som överstruket ms. - g Virgulatecknet otydligt på fotokopian. - h dandemannun ms. -iyriam ms. Namnet understruket ms, möjl. av Burman, som gjort anteckning på baksidan (se ovan). Jfr följ. not. -k-k Understruket ms. Jfr föreg. not. - 1 strecket genom 0 otydligt på fotokopian.

Nr 1515:A Särna den 17 november 1515 Bytesbrev utfärdat av ANDERS OLSSON (OLA VSSON), »boendes man>> i Särna: Han har gjort byte med

GUNBJÖRN SIMONSSON, >>byggningsman>>1 i (Lill)härdal, varvid han upplåtit till GUNBJÖRN all mark och egendom (i Lillhärdal?), »Varän det ligger>>, som ANDERS' hustru är berättigad till?

Årlig man GERMUND och PER OLSSON beseglar tillsammans med brevutfärdaren.

Orig. på papper (12 rader) ägdes 1925 av hembygdsforskaren E.G. Wengelin i Arbrå i Hälsingland, men saknas nu. - Här återgivet efter fotostatkopia i Medeltidssektionens fotostatsaml. II, lösa kopior, RA, gjord vid inlån av orig. 1925. Baksidan är ej fotostaterad.

Thet bekirennis iegh anders alsson boendis man y sserne medh tette mytt offne breff thet ieg haffuer bytth ok skiffte giorth medh gvnbi0rn ssimon sson bygnyngz man y her dall ssrere myketth ssom myn quim1e till stod y lausse oc y ffaste y huss oc knutom y vathe oc y t0rre y watne oc veyde stadhorn och hwarre thet liger eller vppe kan ffynnas ffrelst hemolth oc o kere laust ffor hwerrie mannea vnd<En megh oc mynnom ervinghom oc vnder ff0rnemdh gunbi0rn oc hans eruinghom till ewerdeligh eyghe Till ytter meyre visse oc ssangnisb bederc erlig m<Enne

germund per alsson ath ssette ssytth inzigle nedhen ffor tette breff ssom medh myn ss[o]m• skriwetth war a ssernef laugerdaghen nest effter sanct martinj dagh am1o dominj Millesima quingentesimo xmo v

Sigillen påtryckta på papperet; nr 1 kvar, men otydbart på fotostaten; nr 2 och 3 bortfallna.

a Härefter överstruket till ms. - b Sic ms. - c Härefter skulle man väntat iegh. - d Härefter skulle man väntat

patronymikon eller bostadsort. - e Bokstaven o ej synlig p.g.a. fläck. - f Härefter upprepat y sserne ms.

71


1 Om termen byggningsman, se JHH l s. 607. - 2 Det anges inte vad Anders fått i utbyte.

Nr 1516:A Krokvåg1 den 22 januari 1516 Köpebrev utfärdat av GERMUND PEDERSSON (i Håsjö by i Håsjö sn)2: Han har sålt till sin farbror BJORN

(BJÖRN) JONSSON sitt fädernearv i Ammer i Ragunda, för 10 svenska mark i reda petmingar. Detta har skett på villkor att GERMUND eller hans arvingar ska ha återköpsrätt till jorden. Köpet bevittnades av tre män.

Beseglat av lagmatmen HANS KARLSSON och OLAV ANDERSSON.

Orig. saknas nu, men fanns ännu 1828 i behåll i Ragunda, troligen förvarat i något gårdsarkiv. A: Avskrift av Nils Johan Ekdahl i B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 5, under år 1448, VHAA:s

dep. i RA. - Avskriften är upptagen under >>A.9.a.6» i Ekdahls Inventarium från 1833, och kan därför antas ha gjorts av Ekdahl i Ragunda i juli 1828, se I. Friedlaenders PM V:5, s. 13 och 25, SD.

I transkriptionen nedan återgår interpunktion och bruk av stora och små bokstäver på A.

A: Alla dandemen som thetta breff see eller h0ra hesas bekennis iak jarmunda person medh thetta breff ath iak salth haffwer minom fadher brodher mith fasta fCBderne i amber liggiandis i ragundha for X swenska mark i redhe peninga hulka forskriffna peninga iak kennis mik vpburit haffwa thil fullo atlu10gio thy affhendher iak mik forskriffna iordh i amber mit rretha del ok thilegnar minom faderbrodher biorn ianson ok hanss erffwingar effter han medh al thilliggelse ner ok fierre swa i mattho ath nar iak giffwer honum the fornempde X mark ighen eller mine erffwingar tha skal iak haffwa min iord ighen Thesse godhe men thil withnis per sigiurdson per k<Btilson ion medh skoghin Thil ythermere forwarilse her vm bidhier iak hanss karlson i lagmanz stad ok olaff anderson vm sin insigle ath hengia for thetta breff scriptum in krakewagh mmo domini M D XVI feria 3a ante transladanem sancti erici regis et martiris

Sigillen var på N. J. ETcdahls tid bortfallna, men en av sigillremsorna var kvar.

a Sic A, tro!. felläsning av jrermund. stavningen j armund av mansnamnet Germundär ej belagd i SMP.

1 Krokvåg är i andra brev känt som >>rätt tingsställe» i Ragunda, se JHH l s. 503. Att döma av tidpunkten för detta brevs utfärdande har det satmolikt skrivits i samband med skattetinget Qfr t.ex. JHD II 24, 341). - 2 I brev 1515 säljer Germund Pedersson i Håsjö en ödegård i Ragunda (JHD II 362).

Nr 1519:A 1519 Brev (»betyg») utfärdat av ANDERS NILSSON\ vari (fogden i Jämtland och Sparbu) herr OLAV GALLE2

omnämns.

Orig. saknas, men fatms i behåll i Jämtland ätmu på 1780-talet. A: Notis av C. G. Nordin (tro!. 1781) i hs Nordin 1003, bland »Extract af Jämtelands Original Handlingar», fol. 171 r,

UUB. Omnätm<t i JHH l s. 365 (har felaktigt »Kielsson» i st.f. »Nielsson» ).

A: 1519 nämnes herr Olof Gallre, uti ett betyg af Anders Nielsson.

72


1 Om Anders Nilssons identitet är intet känt. - 2 Olav Galle var fogde eller hövitsman i Jämtland och Sparbu 1509-24, men under flera av dessa år, bl.a. 1519, nämns hans namn ej i bevarade diplom (JHH l s. 354-366 och 575-578). Han fick riddarslaget 1514 eller 1515, vilket gav honom titeln >>herr». Under de följande åren är endast ett besök i landskapet känt, 1517. N. AHNLUND har tagit föreliggande notis som belägg för att Olav Galle besökt landskapet även 1519 (JHH l s. 365). Notisen säger dock ej uttryckligen att Olav Galle varit i Jämtland.

Nr 1523:A (1504- 1523)

stadfästelsebrev utfärdat av OLAV VIFASTESSON, lagman i Trondheim1: Han har granskat alla PEDER

ANDERSSONS i Matnäset köpe- och >>sonebrev>>2, vilka bevisade att PEDER var >>rätte odalsmatmen>> till gården Kvissle i Bergs sn. Lagmannen har förklarat att »skulle slik brev och köp brytas, då ville han icke före lagboken i Norge>>.

Originalet är förlorat men fam1s i behåll 1531. A: Referat i nu bortkommet dombrev 3/2 1531, utfärdat av J0rgen Pedersson, fogde i Jämtland, Erik Andersson,

kh. i Oviken och prost i Jämtland, Olav Hemmingsson, lagman i Jämtland, samt >>12>> (11) män (i Ovikens, Myssjö och Klövsjö snr). Dombrevet 1531 på pergament tillhörde 1887 E. Nilsson i Kvissle, men var då skadat. Det är känt genom följande avskrifter:

Aa: Avskr. in extenso av Olof Renström (1700-talet), Jämtlands läns museum, inventarierrummer 31.374 (kommer tro!. inom kort att deponeras till ÖLA). - Ab: Avskr. in extenso av Nils Johan Ekdahl dat. Berg 24/2 1829, B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 7, VHAA:s dep. i RA. - Ac: Avskr. med luckor av Peter Olsson dat. Östersund 30/3 1887, Heimbygdas dep. vol. 21, nr 18017, ÖLA. - Ad: Avskrift av Peter Olsson Ösd 6/12 1896, supplerad >>efter en afskrifb> (tro!. Aa): Heimb. dep. vol. 2, nr 459b, ÖLA. Tryckt i JFT 3, s. 37 f. nr 81.

Datering: I referatet anges inget årtal, men Olav Vifastesson i Trondheim verkade som lagman i Frostatings lagsaga 1504-23 (BLOM 1956 s. 289).

Ab: - - - (Fogden, prosten och lagmannen var tillsatta i dom tillsammans med 12 män mellan Peder Andersson i

Matnäset och Niels Andersson i Vigge, angående bördsrätten till gården Quisle i Bergs sn. Niels uppvisade ett brev3, som han

fått av riksens råd i Oslo. Enligt detta hade Nils bevisat sig adelsberättigad (till gården) på sin hustrus vägnar och (han hade

yrkat på att) flera av hustruns fränder skulle överlåta sin bördsrätt (i Kvissle) till honom. Han hade uppgett att godset var

olagligen sålt och kommet ifrån bördeman. Riksens råd hade dömt gården till Niels, under villkor att Peder Andersson inte hade

bevisning häremot.

Nämnden krävde därför fram brev och bevisning från Peder. Peder framlade då ett laga köpebrev och många sonebrev som han

hade av odalsmän. Nämnden rannsakade i målet och genomläste ngratmeligen alla brev.) Thesslikes hade fornempde

Pedher Anderson eth bref af Olaf Wifasteson, lagman i Tronheem, swa ludandes ath han haffver gratmelig öfverleseth al hans breff ok skulle slik breff ok kiöp brytis thaa wille han ekke före lagboken i N orie - - - (Nämnden dömde därför att P eders köp och brev skall bli vid full makt. De

dömde vidare att Nils' brev skall vara maktlöst, då Nils ekke börith reth witne för the gode herre ok raadhmen. Ok skal

thetta mål aldhre upresis effther then her tidh.)

1 Sedan åtminstone slutet av 1400-talet var det vanligt att jämtarna sökte till Trondheim för att erhålla stadfästelser eller lösa tvister (JHH l s. 332 ff., 336, 342, BLOM 1956 s. 455, 1997 s. 296 ff.). I Trondheim fatms både riksråd och en ärkebiskop, och Trondheimslagmatmen ansågs tydligen ha en särskild auktoritet i jämförelse med den jämtländske lagmatmen (SEIP 1934 s. 107). Jfr liknande stadfästelsebrev av lagmatmen Olav Vifastesson 1508 och 1512 (JHD II 317, 346). - 2 Möjl. åsyftas bl.a. ett köpebrev 6-13/11497, där (Peder Anderssons fader?) Anders Jonsson köper halva Kvissle (JHD II 242), och ett brev om sone ('ersättning till säljares släktingar för att de avsäger sig bördsrätt till såld

73


egendom', BULL 1927a s. 99 f.) 1501 u. d. (JHD II 284, omtryckt i anm II 284 nedan). - 3 Detta dombrev utfärdat av riksråden i Oslo är ej bevarat (det förstördes antagligen till följd av domen 1531). Det kan inte tidfästas närmare, men bör härröra från tiden strax före 1531, eftersom dombrevet 1531 synes ha tillkommit p.g.a. att riksrådsdomen överklagats.

Nr 1523:B (1510 den 10 maj- 1523) Vittnesbrev1 om jordöverlåtelse, utfärdat av ÖRJAN KARLSSON (d.y.) i Hov (i Hackås sn), PEDER JONSSON i

Gills ta, JOHAN (JON) LAURENSSON i Kloeksåsen och ERIK i >>Gerde» (Gärde i Hackås sn eller Gärde eller Gäle i Näs sn), m.fl.: De intygar att avlidne >>ANDERS>> (ANUND) GUTTORMSSON i Tand (Lockne sn) skänkte sin son GUTTORM all sin jord i Vi i Näs sn och att dem1a överlåtelse ej skulle komma att inverka på GUTTORMS rättmätiga arv efter fadern.

Original okänt. A: Nu saknad avskr. av Viktor Behm (senast 1892)? - Aa: Referat med årtalet >>1576>> tryckt i V. BEl-IM, Näs och

Hackås socknar i ord och bilder (1913), s. 52 (varefter citerat med samma felaktiga årtal i ROBELIN 1995 s. 32 och 120). -Ab: Notis om brevet i V. BEHM, Anteckningar om Lockne socken år 1892, s. 34 (bland anteckningar om Tand).

Datering: Aa och Ab anger årtalet »1576>>, vilket måste vara feltolkat. Örjan Karlsson (d.y.) i Hov, Hackås sn, som förde eget vapen (tillhörande den s.k. Skånke-ätten), nämns i bevarade källor 1498-1530 (gränsåren enl. JHD II 251 och III 163). Peder Jonsson i Gillsta var gift med Örjan Karlssons syster AtU1a Karlsdotter (KOLSRUD 1908 s. 67). Jon Laurensson sägs i detta brev vara bosatt i Klocksåsen, vilket han också gör i diplom 1515-16 (II 366, 367, 378). Senast 1523 har han emellertid flyttat till Överbyn i Marieby sn, eftersom han från detta år alltid näms som bosatt där (III 20, 22, 23, 59, 69, 83 etc.; om hans släkt se SOLLIED 1931). Anund Guttormsson i Tand, som även ägde delar av Vi, var i livet 1473-15/5 1510 (II 94, 114, 209, 256, 261, 298, 334), men uppges i föreliggande brev vara avliden. Brevet måste således ha tillkommit efter 15/51510 men senast 1523.

Aa: År 1576 intyga Jöran Karlsson i Hof, Peder Jonsson i Gillestad, Johan Larsson i Kluxås, Erik i Gerde m.fl., att Andersa i Tand (»Gud fröjde hans själ») gaf sin son Guttorm så mycket han ägde i godset Vij, liggande i Näs socken, förutom den del han borde ärfva efter sin fader.

Ab: År 1576 omnämnes en Andersb Guttormsson i Tand som egare af jord derstädesc.

a,b Sic A, säkerligen felläsning för Anundh e. d. - c Behm syftar på Tand.

1 För definition av vittnesbrev, en diplomatarisk term lämplig för norska privaträttsliga diplom där utfärdarna varit viktiga för dokumentens orygglighet, se HAUG 1999 s. 243 f. - 2 Någon avskrift fitU1s ej i Heimbygdas dep., vol. 28-29 (V. Behms samling vol. I-II) i ÖLA. Se kommentar vid nr 1486:A ovan.

Nr 1530:A Bergenhus den 5 oktober 1530 NILS KLAUSSON, lagman i Stavanger, NILS JUDE, rådman i Bergen, och TOMAS KOCK, herr HOLGER

HOLGERSSONS fogde, kungör att de denna dag var utsända av ESKE BILLE, hövitsman på Bergenhus, för att bl.a. ge VINCENS LUNGE svar på ett anbud, som detU1e tidigare skrivit till ESKE om. Vincens hade där begärt att få viss skatt av Jämtland, som ärkebiskop OLA V (ENGELBREKTSSON) i Trondheim avsåg att skicka till danske kungen, enligt en skrivelse som VINCENS fått från ärkebiskopen.

74

Orig. på papper i Eske Billes arkiv II F, Danmarks Rigsarkiv. Brevet karmner inom kort att tryckas i DN XXIII.


Nr 1530:B Den 24 maj utan år (omkring 1500- omkring 1530) Vittnesmål om Hammerdals kyrkas ägor, upptecknat av kh. N.N.l: Omedelbart efter att han kornmit till gället, den

24 maj, vittnade 9 män i Hammerdals sn för honom och med hela allmogen åhörande, om vilka egendomar som hör till Hammerdals kyrka och Prästbordet. Dessa är2:

- Kallsnäs (gård el. ödegård), inklusive slåttermark och alla djurfångstställen, med särskilda gränser. Därtill fiskeandel i >>Roremos>> i tMarkasjö (äldre namn på Hammerdalssjön?), öster om Hästholmen.

- tv allen (gård el. ödegård), med slåtter i >>fithian>> ('gräsbeväxt åbrädd') och alla djurfångstställen. - tvästervallen (gård el. ödegård), (skänkt till?) S:ta Margareta och S:t Bonifacius. - Arås (gård el. ödegård), med myrslåtter och annat. - Annås (gård el. ödegård), med >>fitiem> utmed Öjån, mestadelen belägen ovanför tByomladan, och a1mat, som av

ålder legat därtill. - tSvedje (gård el. ödegårdl med tSvedjes skog fram till [ ..... ]ån, där kyrkan har viss fiskerätt. - Fyra fiskeandelar [ ..... ]. - Älgsgården tLagsborgen.

- >>Skindeflon>> med (fiske) till mittdjupet i >>ån>> och kvarn. - Hälften av myror och >>fittior>> mellan Fågelnäset, med särskilda gränser. Andra hälften hör till Mo.

En avskrift av ett dombrev från tsproteids lagting 1540 samt föreliggande vittnesmål var inskrivna i två korböcker (längst fram i den ena resp. längst bak i den andra), tillhörande Hammerdals kyrka, vilka nu saknas. Redan 1640, då avskrift gjordes, var emellertid flera ställen i de bägge böckernas texter utskrapade >>aff onde me1misker>>.4

A: Nu förlorad avskrift i vidimation av bägge ovmmä11111da urkundstexter, gjord av flera män samt lagmannen Jens Mickelssen och kh. Oluf Pedersson i Brunflo, dat. Brunflo 15/12 1640. Avskriften har haft streck markerade för textställen som var utraderade i förlagorna.

Aa: Avskrift av A (av okänd, tidigast 1645), nu skadad, Hammerdals kyrkoarkiv O IIa:1, i ett häfte som börjar med >>Prredia Ecclesire Hammerdal», pag. 1 f., ÖLA.5 -Aaa: Avskrift efter Aa av F.A. Burman dat. Hammerdal19/91806, Hammerdals kyrkoarkiv O IIa:1, löst ark, ÖLA.6 När Aaa gjordes var Aa mindre skadad än nu, varför texten i Aa kan suppleras efter Aaa.

Ab: Avskrift av A (av okänd, omkring 1673), obetydligt skadad, Hammerdals kyrkoarkiv O Ila:1, i en avskriftssvit som omfattat 8 dokument, rubricerad >>Copier och affskriffter uppå några gambia documenter angående Hammerdahls kyrckebordz tilliggiandhe eger>>.7

Nedan återges texten med Ab som grund. Textpartier som varit utskrapade och som utmärks med streck i Ab och Aa, markeras med tre tankstreck inom klammer.

Tryckt (efter Ab): SVENSSON 1904 s. 47-49. Onmänmt i THULIN 1909 s. 9 not 1. Jfr en mman förteckning över Hammerdals kyrkas ägor, upprättad av kh. Martirrus Hallvard 29/9 1648, tryckt i

THULIN 1909 s. 9 f., samt de många breven avskrivna i svit med Aa.

Datering: Vilken kh. i Hammerdal som skrivit uppteckningen, kan inte avgöras. Förteckningen måste ha gjorts under förreformatorisk tid, eftersom två helgmmamn, S:ta Margareta och S:t Bonifatius, nämns i samband med en av Hammerdals kyrkas ägor. Därmed blir 1530-talets andra hälft terminus ante quem Gfr JHH 2 s. 79). Av vittnena bör >>Oluff Kielsen>> på Ede vara identisk med Olav Ketilsson på Ede, lagrättsman på lagtinget på tsproteid 16/6 1526 (JHD III 67) och på Hammerdals skatteting 1/2 1533 (DN XIV 717). Troligen är Per i Fagerdal identisk med Peder Olavsson i Fagerdal i nyss nä1m1da brev 1533. Mårten i Fyrås och Tomas i Hallen saknas i brevet 1533, men där figurerar i stället Jon Mårtensson i Fyrås och Jon Tomasson i Hallen, tydligen söner till de förra. Dokumentet torde således kmma approximativt dateras till1500-talets tre första decem1ier.

Ab: De pr<Bdijs Ecclesi<B Hammerdal Item försten Kalssn<Bs, det hörer kirckeboleth til, til pr<Bstens bordehold, med slotten och alle

75


tillwoner westen wmydiaa Odewaghen hijth i siön ijb i Morckasiöc fiskiadell kalles Raremass östen Hestholmen och alle s[- - -].

Jtem W allen ligger pr~sten till Hammerdan met slotten uthi fithian och alla tillwoner. [-

-] Jtem Wester W allen gaff Sancta Margareta Sancta Bonifacio itt pund kapper derfore [-

] o

Utem] Araas hörer pr~sthen til bordeholden med myredslottd och alla tillundher [- - -]. Utem] Anaasen ligger till kirl<ien pr~stend till bordhall med fittion uthen med 0dhen

mestedelen alt offuen Byiom ladhen och siden alla tillunder som liggia och liggiat haffuer aff al der [- - -].

Jtem Swedia och Swediaskogen in i [- - - ]aaen hörer kirka[n] till [- - -] med [- - -] fisl<ie och andet [- - -].

Utem] iiij fisl<iadelar som herr [- - -] kirkiopr~sten till bo[rd]hald oc [- - -]la [-]til: tilforeredhe [- - - ].

Jtem een elgzgårde som Lax borghen [hetherf - - -]ligger pr~sten. Jtem Skindeflooen hörer all pr~sten [- - -] och j midiadiuphen aaen, quern alt

pr~stbolen till [- - -] ligger oc til pr~stboleth. Jtem det widnade for mig det forste ieg her til gieldet kommin war om Sancte Erichzdagen,

Botholff Persen ij Byen, Krmthg Erichsen paa Eide, Oluff Kielsen ibidem, Erich11 paa Aasen, Morthen i Firaass, Stor Pähr i Wijken, Siurd i Hog(saas)i, P(ä)rk i Fag(er)dalll, Thomess i Hallen etcetera, allom allmogen aahörende.

Jtem alle myrer och fittior mellem Fu(g)lan~ssm hörer helfften Moo till och helfften Pr~stebolet till alt up i Skytzl[e]becken som merkl<ien tilsiger och så till K~els bred met Aasemannen, sub pr~dictis testibus.

a Sic Ab, u mijdia Aaa. Tro!. felläsning av um mydia e. d. - b Sic AaAb, trol. felläsning av Item. - c Markassia Aa. -d myrdslott Aa. - e elzegaard Aa. - f Supplerat av författaren. - g Sic Ba, Kolben Aa. För läsningen Knuth talar att en

O l uff Knudtss0n är belagd i skattemantalslängd från 1540-talets slut (Fv 1 s. 221) och att det saknas belägg för namnet Kolben

i Jämtland under medeltiden och 1500-talet. Läsningen Kolben kan emellertid inte uteslutas: namnet var allmänt i Norge under

medeltiden och förekom även i Sverige (LIND 1905-15 sp. 701 f) och med hänsyn till att diplommaterialet från norra Jämtland

är ringa till omfånget, kan det tänkas att namnet varit levande där under medeltiden utan att avsätta flera belägg. I så fall skulle

läsningen Knuth kunna ha kommit till p.g.a. avskrivaren aldrig träffat på namnet Kolben förut. - 11 Kiell Aa, trol. felskrivet

under inverkan av det föregående Kielsen. - i Rättat efter [ .... ]as Aa och Hogsaas Aaa. Ab har Hoghen, vilket trol. inte är

riktigt, men orig. kan ha haft H0ghen. Belägget avser tro!. gården/byn Håxås i Hammerdals sn, men Högen i samma sn kan inte

uteslutas. - k Rättat från Par Ab; Peder Aa. - 1 Rättat efter Aa, Fagdall Ab. Bokstäverna er har tro!. varit förkortade i förla

gan. - m Rättat efter Aa, Fullanress Ab.

1 Detmes identitet kan ej avgöras. - 2 För identifieringar av ortnatm1en, se ortregistret nedan. 3 Vid rmmsakningar om tsvedje 1640 och 1642 framkom vittnen, soin efter sina föräldrars berättelser vittnade om

att godset var skänkt av en garmnal kvilma i Hallen till kyrkan, med återlösningsrätt för hetmes arvingar mot 10 jämtska mark. Godset skulle sedan ha brukats en tid av prästen utan att dem1e skattade för det. Det tillföll därför den närmast bördsberättigade, Store Peder i Gärde. Dem1e betalade inte heller någon landskyld för godset, varför det fråndömdes honom och blev liggande öde (SVENSSON 1904 s. 32 f.).

76


4 Jfr vidimationsmeningen under A (citeras här efter Ab): »Att dette förskre.f.7i1.e er itt rett och ricl1.tig copie, Hudende ord fra ord udaff begge Hammerdahls kirche eller chorböger effter som der findis indskreffuet i denn eene fremmest udi, och bagest i den anden (uden det som aff onde metmisker er udskrabet, och icke kand lresis), det widner wij vnderskreffne. Actum Brunciflod den 15 decembris aar 1640.>> De som undertecknat detta är ej redovisade i Aa eller Ab, men vidimationen har ett tillägg av Jens Mickelssen och kh. Oluf Pedersson i Brunflo: >>Att forskreffi1.e er confererit med bemälte böger, och findis een deel wlreselig och een deel wdskrabet paa dij steder !mar forskreffil.e strreger staar emellom ordenne, och derfore for nöden göris att samme bögger maa althid were thilstadhe med denne copia, om nagen rettegang her om skal procederis, det bekiende wij vnderskreffi1.e med egen hendher. Actum ut supra. Jens Michelson laugmand. Egenhaand. O l uff Pedhersonn past. Bronfl. et p.p.>>

5 Häri ingår avskrifter eller referat av vidimationen 15/12 1640 av '\Sproteids lagting u.d. 1540 samt föreliggande vittnesmål, brev dat. Hammerdal 2/3 1609, Kungsgården 1/12 1609, Hammerdal 14/9 1610, Berg 15/12 1610, Kungsgården 28/12 1610, Hammerdals ting 28/111631, 29/10 1632, Mo 12/6 1618, '\Sproteids lagting 11/5 1640 (vari en kopia av föreliggande vittnesmål åberopas), Frösö lagting 10/5 1641, Hammerdals prästgård 24/3 1642 (tr. i SVENSSON 1904 s. 25-36), 28/9 1615, Prästgården i Hammerdal 28/11 1640, Kungsgården 28/12 1610, Hammerdals prästgård 26/111640, Bye 29/111642 och 8/91645 (vari A ovan åberopas).

6 Burman hade studerat avskriften i Hammerdals kyrkoarkiv redan tidigare, då han nämner källan i ett brev till Erik Michael Fant i Uppsala dat. Hernösand 31/10 1800, hs G 70, fol. 118 v, UUB.

7 Nr l = vidimationen 15/12 1640 av '\Sproteids lagting u. d. 1540 samt föreliggande vittnesmål, 2 = Hammerdal 14/91610, 3 =Mo 12/6 1618, 4 =utdrag 29/91648 ur ett brev i Härnösand om Hammerdals kyrkas egendomar, 5 = 2/10 1664, 6 = 1666 7/9, 7 och 8 saknas. Avskrifterna är bilagda och refererade i en skrivelse, tro!. från kyrkoherden till vice häradshöving Björnklo omkr. 1673.

77

Anmärkningar till JHD I-III

Numrering

»Anmärkningarna>> är ordnade efter respektive tryckt diplom i JHD I-III. Till exempel upptas un-der rubriken »Anm II 95» kommentarer till JHD del II, diplom nr 95.

Disposition

»Anmärkningarna» till respektive brev har i regel sorterats in under vissa standardiserade ru-briker. Särskilt rubrikerna »KÄLLOR» och »DA-TERING» löper som röda trådar i följande sam-manställning.

Under förstnämnda rubrik redovisas tidigare förbisedda förlagor till brevtexter i JHD I- III, vilka förlagor kan anses ha ett historiskt och språkvetenskapligt källvärde vid sidan om de källor som JHD följt. De förbisedda källorna kan delas upp i följande kategorier:

78

1. ÅterfUlUla eller förbigångna original till brev, som i JHD tryckts efter sekundära källor, såsom avskrifter eller referat. 2. Förbigångna exemplar av sådana diplom, som utfärdats i flera originalexemplar. 3. Förbisedda sekundära källor (avskrifter eller referat) till brev där original fattas. 4. Äldre sekundära källor till äm1u bevarade men numera skadade original, vilka källor itmehåller kompletterande upplysningar om skadade textpartier

i originalet eller skadade sigill. 5. Förbisedda medeltida avskrifter eller översättningar av diplom.

Vissa av dessa förlagor har författaren funnit vara av sådant intresse, att de här publiceras i sin hel-het (t.ex. anm II 13 och anm II 262). I andra fall uppmanas den intresserade läsaren att själv upp-söka källan.

Dessutom omnämns en del äldre sekundära källor som hjälper till att bestämma provenienser för originalbrev.

Under rubriken »DATERING» har författaren försökt kritiskt granska vissa av de dateringar som uppges i JHD. En översikt över de brev, som författaren föreslår bör omdateras, följer här nedan.

Under rubriken »ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD» kommenteras enskilda läs-arter i de publicerade diplomen. I flera fall ges förslag till omtolkningar av textställen i JHD I och II. Någon systematisk kontrolläsning av texterna i JHD har emellertid inte gjorts.

Editionsprinciper

Vid återgivning avdiplomtexter eller delar av sådana, följs principer som redovisas ovan s. 15.

ANMÄRKNINGAR TILL JI-ID

Översikt över omdaterade brev

Författaren brukar parentes () kring en dateringsuppgift, som inte står eller har stått skriven i diplomtexten, samt hakparentes [] kring en dateringsuppgift, som p.g.a. av skada på diplomet inte längre går att uttyda.

Nummer: Datering enligt JHD: Ny datering: Kommentar:

JHDI2 »(1273?)>> Se tabell vid anm I 2

JHDI8 >>Omkring 1303>> (Före 5/31300)

JHDI9 >>Omkring 1303>> (Före 5/31300)

JHD I lO >>Omkring 1303>> (Före 5/31300)

JHD I 11 >>Omkring 1303>> (Före 5/31300)

JHD I 13 >>7 /31303>> 5/31300

JHD I 14 >>7 /3 1303>> 5/3 1300

JHD I 17 >>5 l 4 1309>> 12/41309

JHDI29 >>17 /71326>> 17 eller 10/71326

JHDI45 >>Odaterat omkring 1345>> (1343 4/7-1357, 1359-1364)

JHD I 67 >>11/91347>> 29/41348

JHD I 76 >>18/31349>> 19/31349

JHD I 83 >>30/12 1350(7)>> 30/12 utan år (1347?)

JHD I 91 >>(22-28)/7 (1362-1370)>> 27/7 (1364) ?

JHD I 98 )) 1369 (?)>> Bör utgå Motsvarar JHD I 54 och 59

JHD I 117 >>1385>> Bör utgå? Saknar källvärde

JHD I 122 )) 1391-1406>> (1376 -1408)

JHD I 134 >>26/2 1404>> 19/21404

JHD I 137 >>29/61406(?)>> 29 j 6 (omkring 1480-omkring 1511)

JHD I 141 >>1407>> 29 j 6 (omkring 1480-omkring 1511) Motsvarar JHD I 137

JHD I 152 >>7 flO 1413 Söderköping>> Bör utgå Rör ej Jämtland-Härjedalen

JHD I 157 >>11/111416>> 11/111(4)66

JHD I 163 >>Omkring 1420>> (Omkring 1450-talet)

JHD I 164 >>Omkring 1420>> (Omkring 1460- till1480-talen)

JHD I 186 >>17 /31426>> 24/31426

JHD I 198 >>Omkring 1430>> (Senast 1437)

JHD I 201 >>1431» Bör utgå Motsvarar ]HD I 244 eller II 81?

JHD I 209 >>1433>> Bör utgå Motsvarar u.d. 1533, DN XIV

725?

JHD I 220 >>1437>> Bör utgå Motsvarar ]HD II 114?

JHD I 222 >>18/81437>> 25/81437

JHD I 244 >>26/2 1441» 19/21441

JHD I 252 >>18/2 1442>> Oviss dag 1442

JHD I 256 >>22/31443>> 21/31443

79



JHD I 261 >>16/91444>> 6/51444

JHD I 266 >>4/ 41445>> 21/41465

JHD II 6 >>Omkring 1450>> (Senast 1450?)

JHD II 7 >>Omkring 1450>> (Omkring 1476-omkring 1494)

JHD II 12 >>25/2 1452>> 24 eller 25/21452

JHD II 13 >>Osäker dag 1452>> 12/81452

JHD II 24 >>Efter 19/11460>> 14[86-87?] efter 19/1

JHD II 27 >>1460>> 14(73-85?)

JHD II 30 >>1460>> (12/ 3 1473 ?)

JHD II 48 >>17-22/31466>> (17-23/3) 1466

JHD II 51 >>16-21/31467>> (16-22/3) 1467

JHD II 58 >>1468>> 1478

JHD II 67 >>25/31470>> 22/2-25/3 [1473-1485?]

JHD II 77 »1470>> Bör utgå Referat av JHD II 69

JHD II 78 »Mellan 1450 och 1480» (Omkring 1450-talet)

JHD II 80 >>17 /31471>> 17/21471

JHD II 83 >>19/71471>> 19 eller 12/71471

JHD II 88 >>29/61472>> 25/11472

JHD II 99 >>14/91473>> 3/51473

JHD II 104 >>17 /121474>> 3/121474

JHD II 125 >>31/81478>> Bör utgå? Rör ej Jämtland-Härjedalen?

JHD II 138 >>1/2 utan år (1470-talet?)>> (Omkring 1400-talets andra hälft) 1/2

JHD II 149 >>Omkring 1480>> (1476-83 eller 1487-92)

JHD II 150 >>Omkring 1480>> (1476-83 eller 1487-92)

JHD II 157 >>18-23/31482>> (18-24/3) 1482

JHD II 164 >>17-22/31483>> (17-23/3) 1483

JHD II 222 >>5/6 utan år (omkring 1490)>> (1485-1500) 5/6

JHD II 223 >>27 /3 1491» 29/3149(5?)

JHD II 226 >>27 /1-1/2 1493>> [27 /1-1/2]1494

JHD II 257 >> 1490-talet>> (1487- omkring 1494)

JHD II 258 » 1490-talet>> (Efter 1494 5/6)

JHD II 259 >>Slutet av 1490-talet>> 1492

JHD II 264 >>Fred. efter påsk omkr. 1500>> (Omkr. 1530-omkr. 1560) fred. efter påsk

JHD II 269 >>Omkring 1500>> (1400-talets andra hälft el. 1500-t. början)

JHD II 270 >>Omkring 1500>> (Senast 1494) efter 29/9

JHD II 271 >>Omkring 1500>> (Omkr. 1488-omkr. 1494)

JHD II 272 >>Omkring 1500>> Bör utgå Förfalskning

JHD II 273 >>Omkring 1500>> (Senast 1574)

JHD II 274 >>Omkring 1500>> 1457 -1500-talets första decennier

80

ANMÄRKNINGAR TILL JHD


JHD II 275 >>u.d., 1500-taleb> 41[ .. ] [1500-talets slut el. 1600-t. början]

JHD II 276 >>u.d., 1500-taleb> (Omkring 1560-talet)

JHD II 278 >>6 l 3 1501» 13131501

JHD II 279 )) 20 l 7 1501 ?>> 15[01-13]20 eller 1317

JHD II 298 >>Utan dag 1503>> 1500 (efter 1616)

JHD II 307 >>4112 1505>> 4112 1504 eller 1505

JHD II 325 >>3151509» Bör utgå Rör ej Jämtland-Härjedalen

JHD II 340 >>1511» 2171540 JHD II 373 >>Omkring 1515>> (Efter 25131515)

JHD II 398 >>Omkring 1520>> 1514

Anml2 »(1273?)» Nya dateringar: se tabell

Dateringen av detta dokument till år >>12737>> kommer av ett seglivat missförstånd om att gränsdokumentet är en-hetligt och tillkommet i samband med någon gränsreglering mellan Sverige och Norge. Detta synsätt återkommer fortfarande i litteraturen (t.ex. NU 2 s. 270, SOJä 3 s. 39, SMP 2 sp. 719) och kan spåras tillbaka till hi~torikerna E.C. Werlauff och P.A. Munch på 1840-talet. I stället bör gränsdokumentet ses som en excerptsamling tillkommen under 1300-talets första hälft i Norge, där man på ett ställe samlat källmaterial om gränsen mellan Norge och Sverige ur minst sju olika källor. Dessa källor kan i sin tur vara kompilationer eller avskrifter av äldre källor -gränspretentioner, Jämtlands landsskrå, litterärt sägenmaterial, diplom m.m.

Det torde vara befogat att här sammanfatta forskningsresultat om dokumentets olika avsnitt av framförallt NILS-ERIK ERIKSSON (1976 och 1984) och om dokumentets historia av ANNE HOLTSMARK (1931).

GRÄNSDOKUMENTETS URSPRUNG: Handstilen i gränsdokumentet har inte påträffats i andra källor. Den bör emellertid vara samtida med den hand

som skrivit skriften Ett tal mot biskoparna i hs AM 114a, eftersom denna skrift börjar direkt på baksidan av det sista bladet i gränsdokumentet. Dessa handstilar torde paleografiskt kunna dateras till 1300-talets första hälft och HOLTSMARK menar att det norska kungliga kansliet klart är >>det milje~ hvor avskriften 114A er blitt til>> (1931 s. 33). ERIKSSON förmodar att dokumentets tillkomst >>kan ha samband med Håkan V's påvisade ambition att bygga ut kansli- och. arkivväsendet som ett led i sin strävan att stärka den centrala förvaltningsapparaten>> (1984 s. 414 f.). Håkan V var kung i Norge 1299-1319.

Den nuvarande hs AM 114a, 4:o, bestående av gränsdokumentet, Ett tal mot biskoparna, samt två andra kortare skrifter, utgjorde länge en egen codex. Var detma codex förvarats i äldre tider är ej känt.1 I sen tid kom den att sammanhäftas med minst 4 andra handskriftssamlingar till en volym (HOLTSMARK 1931 s. 21 ff.). Denna volym var i biskop Christian Worms ägo 1714, och förvärvades senare av den isländske samlaren Arni Magnusson. Han separerade den, varvid den ursprungliga handskriften med gränsdokumentet återigen blev en egen volym, och donerade delarna till Universitetsbiblioteket i K0benhavn.

81


TABELL ÖVER GRÄNSDOKUMENTETS OLIKA DELAR:

Del: Innehåll: Källkaraktär: Dateringar: Litteratur:

A. l. Peters på Hjärtum En bearbetad text som Peters på Hjärtum Bägge versionerna vittnesmål (om gränsen) bygger på uppgifter vittnesmål, möjl. i samband tryckta i DalsD s.

S.3 mellan Götaland och levererade i flera skikt och med någon privaträttslig 26-28 nr 2 (med text- Norge från Nödingeån som återgår på minst 2 ägotvist, går ej att datera översättning). rad 1- (Bohuslän) till sjön (Stora) skilda källor. men har antagits vara äldre Kommentarer se s. 4 Le (Dalsland/Värmland). En annan, tro!. mera primär än vittnesmålet i B. ERIKSSON 1984 s. rad 10. 2. Notis om vittnesmål version av texten finns i Det andra vittnesmålet bör 392 f.

inför >>kung Karl>> (dvs. den samtida handskriften ha skett 1130-36 om >>kung Karl Sunesson, jarl i AM 60, 4:o? Harald>> antas avse Harald Götaland2) och kung Gille. Harald (Gille) om gränsmärket tFylsbäck.

B. Uppräkning av lO s.k. En sammanställning, där Omöjligt att avgöra var, när Tryckt i Dals D s. ändamärken (avsnitt av varje ändamärkesavsnitt och i vilken situation 76-78 nr 23 (med

S.4 en gränssträckning) som synes återgå på en dom vittnesmålen getts. De har översättning). rad utgör gräns mellan Norge eller ett vittnesmål (vittnen dock antagits vara yngre än Kommentarer se 11-s.5 och Götaland, från anges dock bara vid avsnitt vittnesmålen i A.4 ERIKSSON 1984 s. rad 25. Nödingeån (Bohuslän) till l, 7, 8, 9 och 10). Texten 393.

Grindeforsen tydligen hårt redigerad. (Töcksmarks sn, Värmland).

c. Vittnesmål om En partiell avskrift eller Närvaron av ärkebiskop Tryckt i gränsmärken mellan bearbetning av en Jon medför att alltinget kan WIKTORSSON 1991 s.

S.5 Norge och Sverige, med primärurkund, möjl. ett dateras tilll269-72 eller 32 f. nr l. rad början i straumi (Ströms diplom utfärdat på alltinget 1275-82 (ERIKSSON 1984 s. Kommentarer se 26-s.6 vattudal?, Jämtland) till iSveg. 397 f.). ERIKSSON 1984 s. rad 22. (Stora) Le (Värmland), I texten omnämns en äldre 393-400. Om

avgivet på allting i Sveg. gränsläggning, då gränsmärken mot 6 män från Svegsbygden5 åtminstone (gränsvattnet?) Medelpad och svor om gränssträck- Ström uppgåtts. Detma Hälsingland se ningen, som 6 män från gränsdragning anses ha HELLBOM 1977, efra dalenom (trakten skett på jarlen Skule 1990. kring Ljusnans och Bårdssons tid (död 1240; jfr Ljungans övre lopp) avsnitt F). bekräftade. Ärkebiskop Jon (Raude i Nidaros) med 11 män, samt bön-der från (n)edra dalenom (övre Dalarna?) vittnade.

D. Uppteckning av Tro!. en sammansmältning Terminus ante quem är 1300- Tr. partiellt MÄU s. landamäret mellan jämtar av två gränsbeskrivningar, talets första hälft, då 21-23 nr4.

S.6 och hälsingar (samt där den ena härrör från gränsdokumentet skrevs. Kommentarer rad mellan Härjedalen och någon gränsuppgörelse Gränsangivelsen mellan ERIKSSON 1984 s. 23-36. Sverige), från mellan jämtar och hälsingar Jämtland och 400 f. Om råmärken

Raudabergi i tFitmmark (i äldre bemärkelse)6 och Ångermanland är mot Medelpad-till Trollagrof sudr vidr den andra gällt Härjedalens ålderdomlig: det talas om Hälsingland relfui (Lillhärdals, Särna gräns mot Sverige. åtskiljande områden, ej HELLBOM 1977, el. Älvdalens sn?). gränsmärken Qfr BULL 1990; om Rauda-

1927a s. 66). Ordet bergi BERGSLAND taumburdr 'uppmätning 1995 s. 6; om med snöre; snörrätt' är finnmark ZA-unikt, tro!. också CHRISSON 1997 s. ålderdomligt. 171, Ji.lNGE 1996 s.

175.

82


(FOR TSÄ TTNING)

Del: Innehåll: Källkaraktär: Dateringar: Litteratur:

E. Vittnesmål av Tord i Avskr. el. bearbetning av Landnamsberättelserna i Kommentarer se Trasviken (i Hedeviken, en historisk-politisk akt Landmimabok har ERIKSSON 1984 s.

S.7 Hede sn) och 12 med syfte att hävda nedtecknats på 1200-talet. 401-408. Jfr rad 1- åldermän om hur Norges Härjedalens norska Författandet av denna ANDERSSON 1987. 14. män och Härjul v tillhörighet, vars text härrör landnamssägen kan tillhöra

Hornbrytaren först från samma politiska och samma tid. bebyggde Härjedalen. litterära miljö som skapat

Landnamab6k. Två andra tilldiktade versioner hos Peder Clausson Friis (1545-1618) återgår tydligen på en atman källa?

F. Uppteckning av landa- Partiell avskrift av gräns- Landsskråns Partiellt tryckt i märet mellan Jämtland, beskrivningen i den s.k. gränsbeskrivning bör ha MÄU s. 23-25 nr 5.

S.7 tFinnmark och (Stor)häl- Jämtlands landsskrå, som sammanställts efter flera Kommentarer: ER-rad singland, från Lenglingen rörde landskapets gräns i uppteckningar eller IKSSON 1984 s. 408-15-s.8 (i n uv. Sorli) i väster till alla väderstreck. En avskr. muntliga 411. Om råmärken rad4. (en gränspunkt) närmast in extenso av detma gräns- överenskommelser, varav mot Ångerman-

öster om Haverö kyrka. beskrivning, där dock en, om gränsen genom land: HAMNSTRÖM Gränsen vid Haverö har några råmärken fallit bort, Haverö, tydligen 1919, 1923 s. 10 f. legat fast sedan Skule Jarl finns i diplom 15/51482 = tillkommit under jarlen JHH1 s.197, dog.8 I tFitmmark norr JHD II 159. Skule Bårdssons styre i FLEMSTRÖM 1955, om straumi (Ströms Trondheim och Jämtland BERGSLAND 1995 s. vattudal?) har jämtarna (död 1240). Generellt gäller 5 ff.; Medelpad: jaktgräns gentemot att 1300-talets första hälft är HELLBOM 1977.'10

Ångermanland med terminus ante quem. början i Vojmsjön.9

G. Traktat om gränsen Ett sammandrag av en Gränsmötet har tro!. ägt Tryckt i mellan Sverige och gränsläggningstrakta t, rum omkr. 1266-omkr. 70, WIKTORSSON 1991 s.

S.8 Norge. 6 män av vardera vilken tro!. tillkommit för möjl. omkr. 1268 (detta år 33 f. nr 2. rad 5- riket, utnätm1da av att fastställa judiciella möttes kungarna Magnus Kommentarer se 25. kungarna, bestämde gränser för de nybildade och Valdemar, vilket kan ERIKSSON 1984 s.

gränsen från Kulblik lagsagorna i Värmland och ha samband med 411-414 och (V estmarkens sn, Dalarna. gränsmötet; textens Gustaf ERIKSSON 1987a. Hedmark fylke) till Ev. härrör den avslutande Petersson var tro!. Om gränsmärken sannar (tro!. i Älvdalens notisen (skriven i första Västergötlands lagman till se FRIBERG 1987 s. sn, Dalarna). person) ursprungligen från omkr. 1270). Det har 181-188. I tillägg en notis om en en annan källa och ett knappast ägt rum efter överenskotmnelse på atmat gränsmöte. 1275 (p.g.a. tronstrider) och Magnor, där norrmän absolut senast 1283 (då och götar avstått från Erling Alvsson avled). vissa anspråk.

ANMÄRKNINGAR TILL DOKUMENTTEXTEN, en!. Nils-Erik Eriksson (brev till förf.): S. 5 rad 28 >>Pall i Loy>>, dokumentet har egentligen pall i loy; ortnamnet är trol. en felaktig återgivning av en äldre förlagas hemy (med förkortning),

dvs. Herrö i Svegs sn (om detta namn se RosTVIK 1967 s. 145 f). Skrivaren har på annat ställe läst h som ett I, se nedan

anmärkning till s. 8 rad 1 - s. 7 rad 8 >>Pa settuzst pau Hrelga>>, läsPa settuzst par Hrelga>> - 26 >>osrette>>, tydligen en

felaktig återgivning av ett prrette i den nu förkomna landsskråns text; avskriften av landsskrån från 1482 (JHD II 159) har

trrette. - s. 8 rad 1 >>Porhogs eid>>, bokstaven h synes vara ändrad från I; avskriften av landsskrån från 1482 (JHD II 159) har

thorogs reidh; ett annat textställe i landsskrån (vilket ej citeras i föreliggande dokument), hade samma ortnamn, läst som

toraids eydre 1480 (II 144) och torolgs reide 1482 (II 159) - 14 >>reiste>>, läs reisti

83


1 En avskrift av gränsdokumentet gjordes 1552 av Laurent Hansson (hs Thott 1272, folio, fol. 201-207, Det Kongelige Bibliotek, K0benhavn). - I litteraturen förekommande uppgifter om att dokumentet tillhört drotsen Erling Vidkutmsson och lagmannen Jon Simonsson på Agdesiden är felaktiga, vilket HOLTSMARK och ERIKSSON påvisat.

2 Se SAWYER 1991 s. 39, jfr WESTMAN 1954 s. 29. - 3 Bägge versionerna uppvisar en lucka i texten, vilket visar att de står i intimt förhållande till varandra (ERIKssON 1984 s. 392).

4 Det är slående att av de 44 förekommande personnamnen i B, är 10 nal1U1 på Tor- (Torer, Torstein, Torbjörn, Tord, Torgils, Torkell) och 3 nal1U1 på As- (Aslak, Asmund), medan bara 4 nal1U1 är kristna (2 Jon, 2 Nikolas) och endast 1 Olav nämns. Under vikingatiden och äldre medeltid var natm1 på Tor- de överlägset mest populära i Västnorden och As-nanmen var också vanliga, medan Olav inte hörde till de mera frekventa nal1U1en och de kristna na=en knappt vutmit insteg (JANZEN 1947 s. 28 efter Landnamab6k). Möjl. skulle man utifrån det till synes ålderdomliga personnatm1sskicket i B kutma göra antaganden om dateringen av den källa eller de källor som B grundar sig på.

5 Om bostadsorten för »Pall i L0y>>, se anmärkningar till dokumenttexten ovan. - 6 Begreppet Hälsingland utsträcktes när Hälsingelagen var gällande till att inte bara omfatta Hälsingland och Medelpad, utan även Ångermanland och landen norr därom (BLOMKVIST 1986 s. 58 ff. ).

7 Det har påståtts att gammalt lokalt sägenstoff med anknytning till Härjulv och hans ättlingar och boplats skulle ha levt kvar bland Härjedalens befolkning från vikingatid ända in på 1800-talet (JHH 1 s. 54 ff.). KERSTIN ANDERSSON har dock visat (1987) att dessa traditioner torde ha sitt ursprung i litterära versioner av Härjulvssägnen och ytterst gå tillbaka på prästen Peder Clauss0n Friis. Traditionernas spridning bland Härjedalens befolkning kan således enligt ANDERSSON som längst föras tillbaka ti111600-talet. Därmed kan inte förekomsten av folkliga traditioner i Härjedalen tas som intäkt för sanningshalten i landnamssägnen. - Vissa arkeologiska fynd har tolkats som att trakten av Slyåns mytming i Härjån, som i landnamsberättelsen utpekas som den första boplatsen och där Lövnäsvallen nu ligger, kan ha varit bebyggd redan under yngre järnålder och medeltid (HEMMENDORFF 1979, jfr ERIKSSON 1992a s. 19). De daterade äldre fyndföremålen, som hittills analyserats, är dock så få och av sådan karaktär, att de ingalunda bevisar att en sådan bosättning futmits (ANDERSSON 1987; nya utgrävningar på platsen under 1990-talet har författaren ej tagit del av).

8 Gränsdokumentet har här tydligen en korrupt ordföljd; landsskråns rätta ordalydelse framgår av brevet 1482. 9 KNUT BERGSLAND har övertygande visat (1975 s. 35 f., 1995 s. 5 ff.) att gränssjön >>Kiodsio>> ska identifieras med

Gittsjön i Viihelmina sn (i jordebok 1695 benätm1d Kiäder träsk, dvs. med östnordiskt -iä- svarande mot västnordiskt -io-). Han anför vidare starka skäl för att anta att >>Hulsio>> är Fatsjön och föreslår att >>Rauda sio>> är nuv. Norrsjö

(samiska Raudejaure). Norrsjö har genom sitt utlopp naturlig förbindelse med det följande gränsmärket >>H0ttings sio>>, Hotingssjön. Gränsen Vojmsjön-Fatsjön-Gittsjön-Norrsjö går enligt Bergslands tolkning i sydsydvästlig riktning, och bildar en nästan 90-gradig vinkel mot fortsättningen på >>landamäret>> åt sydost (Hotingssjön etc.). Nyssnäl1U1da gräns överensstämmer enligt BERGSLAND (1995 s. 4 f., 43) i det närmaste med en gräns som gällde 1695 mellan Åsele lappmark (även kallad >> Ångerman lapper>>) i öst (sydost) och Vapsten-Vefsn-området i väst (nordväst). Dessutom sammanfaller gränsen med en dialektgräns som enligt BERGSLAND var gällande äm1u på 1820-30-talen, mellan en variant av umesamiska, som skogssamer i Åsele-området talade, och en variant av sydsamiska, som fjällsamer i väst talade. BERGSLAND menar därför att gränsen som beskrivs i landsskrån var en gammal gräns mellan skogssamer i öst och fjällsamer i väst (1995 s. 97). I landsskrån fungerar uppenbarligen gränsen för att precisera jämtarnas (eller i förlängningen Norges kungs) rätt till jakt i samernas område väster om gränsen, och ångermanlätmingarnas jakträtt öster om gränsen. Det fitms dock skäl att tro att det inte bara var egen jakt som var intressant för jämtarna, utan även varuutbyte med samerna i området för att erhålla pälsvaror. Att gränsen verkligen haft betydelse under medeltiden, görs troligt av att det var först 1553 som svenske kungen, Gustav Vasa, förmådde skattlägga fjällsamerna väster (nordväst) om Åsele lappmark (BERGSLAND 1995 s. 3). - Mot Bergslands föreslagna identifiering av >>Rauda sio>> med Norrsjön fitms ett mera troligt alternativ: Röströmssjön i Tåsjö sn. Detma benämns i genuin dialekt Råsjön eller Rösjön (HAMNSTRÖM 1919 s. 35), på samiska Rousta (MODIN 1938 s. 188). Bebyggelsen Röströmmen (som gett upphov till det nuv. sjönatm1et) skrivs i jordeböcker Råstrum 1542, Rostrum 1547 och Rödström

1569; i dialekt kallad Råsström (MODIN 1938 s. 63, 154 f.). Förlederna i såväl sjönatm1et som bebyggelsena=et kan gå tillbaka på rad, 'rad, gräns' eller rad, 'stång, stolpe' och syfta på Röströmssjöns gränsmärkesfunktion eller dess läge

84

ANMÄRKNINGAR TILL ]HD

vid eller på en gräns Qfr ERIKSSON 1984 s. 400). Gränsen blir även enligt denna identifiering logisk, eftersom Gittsjön genom sitt naturliga avlopp har direkt förbindelse med Röströmssjön. Den följande gränssjön Hotingssjön ligger visserligen mycket nära Röströmssjön, men tillhör ett annat vattensystem. I äldre gränsbeskrivningar (t.ex. Hälsingelagens gränsstadga) var det inte nödvändigt att ange råmärken för en gräns så länge den naturligt följde ett vattensystem nedströms, medan andra vägar för gränsens sträckning måste preciseras Qfr JHH l s. 149). Till fördel för identifieringen med Röströmssjön kan framhållas att denna sjö är mycket större och mera framträdande än den ganska obetydliga Norrsjön, samt att gränsens böjning efter gränssjöarna Vojmsjön-Fatsjön-Gittsjön inte blir lika tvär.

10 Om landsskråns råmärken mot Härjedalen, som uppräknas i avskriften från 1482, se BERGSLAND 1970, HALLAN 1976, HOLM 1983.

Anml3 Om råmärkena i Hälsingelagens gränsstadga, se HELLBOM 1990 och (om Skottkällan) FLEMSTRÖM 1968.

Anml4 Vid Ragunda kyrka 29/11290

KALLOR OCH PROVENIENS: Detta skyddsbrev utgjorde tillsammans med fem andra brev utfärdade av Uppsalaärkebiskopar 1297-1335 (JHD I 5, 13, 14, 25 och 34) ett gårdsarkiv i Stugun, vilket 1346 överlämnades till domkyrkans arkiv i utbyte mot en avskrift av breven Qfr anm I 55 nedan). Domkyrkans brev blev under Gustav Vasas tid indragna till kungens kansli och hamnade sålunda i RA. Originalen till två av breven (JHD I 5 och 34) har emellertid kommit bort. Den avskrift av breven som lämnades i utbyte 1346 till åbon på >>Själastugan>> saknas också i dag, medan vidimerade avskrifter av alla sex breven ingår i ett slags följebrev till originalen, utfärdat inför leveransen till Uppsala domkyrkas arkiv 1346 (JHD I 55, jfr anm I 55 nedan). Avskrifter av alla sex breven, tro!. inte mycket yngre än 1346, finns dessutom införda i Registrum Ecclesie Upsalensis (kopiebok A 8), RA, fol. 170 r-171 r, under den gemensamma rubriken »De(?) syalastuu ·in silua raffundum in irempcia>> (om registrets tillkomst se LIEDGREN 1981 s. 228).

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: >>På baksidan:>> >>jamb>, läs Jemtl

Anml5 Vid Ragunda kyrka 15/2 1297

KÄLLOR OCH PROVENIENS: Se anm I 4 ovan.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 3 >>Thorirum Girdasm1», avskriften i vidimationen 3/2 1346 i

RA har thorirum giurdhasson, trol. mera korrekt

Anml6 1300

Det öppna brev av ärkebiskop Nils (Allesson) i Uppsala, som åberopas i jordagodsinventariet, var tro!. utfärdat vid detmes visitation i Jämtland vintern 1300 (se anm I 13). År 1297 hade stadgar utfärdats för ärkestiftet om att en ny präst skulle ha skyldighet att inför sina sockenbor upprätta ett inventarium över prästbordets rättigheter och jordagods (SBL 26 s. 595). - Översättning och kommentarer till urkunden i NILSSON 1996 med bil. l.

85


Anmi7 Bergen 13/8 1301

KÄLLOR: Tryckt med kommentarer: ERIKSSON 1990 s. 67 ff. Avskriften av Bureus är tydligen gjord under dennes besök hos kh. i Ragunda Måns Eriksson i april 1601 (ERIKSSON 1990 s. 66). Orig. har således antagligen förvarats i Ragunda kyrka.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 16 »Herrre Juara Aslaks son>>, läs Herrre Snara Aslaks son»

Anm I 8-11 »Omkring 1303» Ny datering: »Allmannatal» i Ås (1300 före 5/3)

DATERING: Detta intyg om att prästen Eivind i Lit överlåtit västra Hölje till ärkebiskop Nils för att sona de brott som han begått, har utfärdats före 513 1300, då ärkebiskopen anslog samma gård åt gästgiveriet i Ragundaskogen med hänvisning till föreliggande ting vid Ås kyrka (JHD I 13, omdaterat i anm nedan). Andra urkunder från denna ärkebiskopens visitationsresa saknas, men den gängse resplanen (JHH 1 s. 378 f.) talar för att ärkebiskopens besök i Ås bör ha skett tidigast i januari månad 1300. - Om termen allmannatal se JHH 1 s. 502, jfr BULL 1927a s. 42 f. not 5.

SKRIV ARE: Enligt E. V ÅGSLJD (1989 s. 75) är skrivaren av JHD I 8 och 9 densamma, som tycks vara >>ein helder liti skrivekmmig mam1».

SIGILL: Jämtarnas communitassigill (landskapssigill) under JHD I 8 är avbildat i färg i NEVEUS & AL 1997 s. 34. Om itmebörden i sigillbilden se IMSEN 1995 s. 51 f. Omdateringen av föreliggande brev innebär att jämtarna måste ha erhållit sitt sigill av den norske kungen senast i slutet av 1200-talet och inte »omkring 1300>>, som det ofta uppges i litteraturen.

Anm I 12 Vintern Qanuari-mars) 1303

KÄLLOR: Av vidimationen från 31151305 fim1s följande äldre avskrifter: A: Nu förkommen fornsvensk översättning, enl. N. AI-INLUND trol. från omkr. 1400 (JHH 1 s. 539). - Aa: Tryckt utgåva av översättningen parallellt med orig. i HADORPI-1 1675 s. 139-147. - B: Bristfällig avskrift på papper från 1500-talets förra hälft, pappersbrev serie II, RA (på sarmna ark avskr. av JHD I 111).

DATERING: Brevet uppges ha gjorts »Vm vretren reftir jol>> år 1303. Ärkebiskopens besök i Jämtland bör ha skett mellan 29112 1302 då han visiterade Segersta i Hälsingland och 1713 1303 då han var i skogen Ödmorden (JHH 1 s. 374, jfr anm I 13-14).

Anm I 13 »113 1303» Ny datering: Vid Sköns kyrka 5/3 1300


DATERING: I både DS, JHD och RN (III nr 72) har utgivarna daterat brevet 713 1303 genom att man tolkat ordet >>tercio>> som hörande till årtalet >>millesimo l trescentesimo l l .. >> i stället för till dagdateringen >> tercia nonas marcij .. >>. Dem1a tolkning kan ha legat nära till hands p.g.a. att andra urkunder är kända från Nils Allessons norrländska visitationsresa 1303 (se JHH 1 s. 373 ff.) men inga sådana är bevarade från 1300. Avgörande är emellertid att mellan orden >>trescentesimo>> och >>tercio>> förekommer två virgulatecken och två punkter, medan inga skiljetecken films mellan >>tercio>> och >>11onas marcij .. >>. Korrekt datering blir således 1300 den 513 (tredjedagen före Nonis i mars), vilket är den datering som brevet numera ligger under i RA.1 Breven JHD I 13-14, liksom JHD I 8-11 vars datering är beroende av föreliggande brev (se anm ovan), har följaktligen tillkarmnit under en visitationsresa vintern 1300 då ärkebiskopen besökt åttninstone Skön i Medelpad och tydligen även Ås i Jämtland. Äm1U ett diplom från denna

86


visitation i Jämtland är tro!. indirekt känt: ett av ärkebiskop Nils utfärdat öppet brev med tillstånd att skifta Västerhus kyrkas jord åberopas i ett inventarium över detmakyrkas egendomar dat. u. d. 1300 (JHD I 6)? Nils Allesson, som var ärkebiskop 1295-1305 (SBL 26 s. 593 ff.), uppfyllde med sina visitationer i Jämtland 1297 (JHH l s. 373), 1300 och 1303 regeln om att företa visitationer vart 3:e eller 4:e år, som var praxis i svenska stift vid denna tid (KL 20 sp. 1289, JHH l s. 369).

1 Denna datering även i t. ex. MÄU nr 6, medan bl.a. SBL (26 s. 595) citerar brevet med årtalet 1303. Dateringen stöds av docent Claes Gejrot, redaktör vid SD, som granskat dateringsfrasen i originaltexten (muntl. medd. 2615 1999). Det bör påpekas att inga diplom från januari-mars 1300 har påträffats som skulle kunna motsäga att Nils Allesson gjorde en visitationsresa då (SD:s kartotek). - 2 Det åberopade brevet av ärkebiskopen har i tidigare forskning antagits ha utfärdats under Nils Allessons visitationsresa 1297 (JHH l s. 373, SBL 26 s. 595).

Anm I 14 »713 1303» Ny datering: Vid Sköns kyrka 5/3 1300


DATERING: I detta brev förekommer två särskiljande virgulatecken mellan årtalsangivelsen och dagbeteckningen: »tnillesimo trescentesimo l l tercia nonas marcij>>. Brevet bör således i likhet med föregående dateras till5l31300.

ANMÄRKNING TILL ÖVERSÄTTNINGEN: Rad 18 >>Kälm>>, läs Kälen

Anm I 15 T0nsberg 31/5 1305

KÄLLOR: Äldre avskrifter: A: Nu förkommen fornsvensk översättning, en!. N. AHNLUND tro!. från omkr. 1400 (JHH l s. 539). Den förvarades 1675 i dåv. Antikvitetskollegiet men har därefter på okänt sätt förkotmnit. - Aa: Tryckt ut-gåva av översättningen parallellt med orig. i HADORPH 1675 s. 139-147. - B: Bristfällig avskrift på papper från 1500-talets förra hälft, pappersbrev serie II, RA (på sarmna ark avskr. av JHD I 111). Inga anteckningar finns på B, som skulle kmma avslöja dess proveniens.

PROVENIENS: Enligt kung Håkons stadfästelsebrev på föreliggande brev, daterat Bergen 16161378 (JHD I 111), blev detta vidfäst föreliggande brev. Hopfästningen var troligen gjord med det senare brevets sigillremsa, trädd genom det andra snittet under föreliggande brev, vilket snitt ej bör vara ett ursprungligt sigillsnitt (endast en sigillant omnärm1s i föreliggande brev: kanslern herr Åke). Brevet 1378 är utställt till jämtarna och antyder genom sitt innehåll att det utgör kungens svar på jämtarnas klagomål. Föreliggande brev bör således ha medförts av jämtarna till kungen 1378 och förvarats hos jämtarna även därefter (påpekat av Nils-Erik Eriksson, Sveg, i brev till förf.). Bägge breven har på baksidorna påskrifter på danska om brevens innehåll (se nedan och anm I 111) och författaren vill identifiera påskrifternas handstil som Jens Mickelssons, tingsskrivare i Jämtland från 1610 och sedermera lagman i Jämtland, död 1644 (JHH 2 s. 331-335; jfr prov på J.M:s handstil i t.ex. en översättning av diplom 26111346, JHD I 53). Breven måste således ha förvarats i Jämtland ämm under 1600-talets första decetmier. År 1675 ligger de emellertid i Antikvitetskollegiet i Stockholm (från 1692 Antikvitetsar kivet, nuv. RA), då de publiceras av JOHAN HADORPH (1675 s. 139 ff.). Det framgår av en arkivförteckning av Erik Runell omkr. 1660 (>>ELR B>>, Uppställningsförteckningar och inventarier 1628-, Ämbetsarkivet D 2 II:2, RA) att i skåpet >>A>> i Antikvitetskollegiet förvarades >>Gamble breff j Jämpteland 1644 tagne om Prestert1es rettigheet, Jempternes vthlagor och rettigheet>>. Det är rimligt att anta att anteckningen bl.a. syftar på föreliggande brev och JHD I 111, vilka ju rör prästernas rättigheter i Jämtland. Anteckningen ska jämföras med en uppgift i en kunglig instruktion 2913 1644 till Henrik Flelning, ledare av de svenska trupper som då nyss erövrat Jämtland, där han åläggs att försöka kotmna över >>någre av de brev och dokumenter som bispen i Trondhjem har igei1om sin skrivelse fordrat av prästerskapet i Jämtland [ ... ] och vad han så därav som andra handlingar överkotmna kan, föra med sig, lovandes länsmatmen och de äldste, att de skola framdeles bekotmna dem oskadda igen, när man i hetmes kungl. maj:ts kansli kopior av dem tagit haver>> (citerat

87


efter PETRINI 1950, s. 368 f.). Förvaringsplatsen i Jämtland bör ha varit den s.k. landskistan, ett landskapsarkiv som existerade åtminstone från 1400-talet och där dokument rörande landskapet som helhet förvarades (JHH 1 s. 6 ff., PETRINI 1950 s. 363 ff.). Föreliggande brev torde alltså vara det äldsta nu bevarade dokumentet med proveniens från Jämtlands landskista.

PÅSKRIFTER M.M: Jens Mickelssons påskrift på baksidan från 1610-44 (se ovan) bör läsas: >>Presternis Rethe B0eder ij Jempthelandt om deris(?) vnderhaalding l:>> - Brevet har tre hål i pergamentets vänstra kant och nr >>l» på uppvecket. Liknande hål och nr förekommer på alla Jämtlandsbreven som trycktes i HADORPH 1675, se registrant hos SD.

Anm I 16 Bergen 30/11 1305

KÄLLOR: Tryckt med kommentarer: ERIKSSON 1990 s. 68 ff. Avskriften av Bureus är tydligen gjord under dennes besök hos kh. i Ragunda Måns Eriksson i april 1601 (ERIKSSON 1990 s. 66). Orig. har således antagligen förvarats i Ragunda kyrka.

ANMÄRKNING TILL CITATET FRÅN BUREUS: Efter texten >>Circumscriptio så: Sigillum communitatis de Jemtialandia>> följer i Burei handskrift diameter Sigilli samt ett streck som utvisar sigillets diametermått. - Dateringsorten

återges i ]HD >>Bioguin>>, läs Biorguin

Anm I 17 »5/41309» Ny dateri~g: Bergen 12/4 1309

Tryckt med översättning i BAGGE & AL 1973, s. 258 ff.

DATERING: Dagdateringen i brevet är lördagen näst efter påskveckan. Påskveckan var veckan som började med påskdagen (KOLSRUD 1926 s. 35*). År 1309 inföll påskdagen den 30 mars (GROTEFEND 1941) och lördagen efter påskveckan var således den 12 april.

Anm I 18 A~gusti 1311- augusti 1312

KÄLLOR OCH PROVENIENs: Brevet åberopas med kung Håkons stadfästelsebrev 2/51313 (JHD I 19) i ett dombrev 30/11516 GHD II 375) och uppges då vara hopfästa och tillhöra Rossbolsborna. Avskrifter av de tre breven, samt brev 4/6 1539 (DN XIV 775), är intagna i protokoll från syn mellan Dövikens och Rossbols byar 26/6 1759, Brunflo tingslags häradsrätts arkiv A I:19, pag. 378 ff. De tre breven uppges då ha varit >>så gamla och otydeligen skrifne, at doml1afwanden icke snart och påliteligen kunde läsa deras ilmehåll>>, varför de 1760 insändes till Stockholm för tydning. Avskrifter med parallella översättningar av dessa brev, gjorda 10/3 1760 av Carl Joh. Strand, >>Copist wid Kong!. Riksarchivum>>, förvarades ätmu 1889 i Lockne, varav avskrifter av V. Behm fitms i Heimbygdas dep. vol. 29, bok 9, pag 18 ff., ÖLA. Alla fyra originalbreven insamlades i Jämtland för Vitterhetsakademiens räkning 1828 eller 1829 av N.J. Ekdahl.

SIGILL: Enligt JHD ska brevet ha snitt efter 5 bortfallna sigill. Enligt kung Håkons stadfästelsebrev från 1313 (JHD I 19) fanns emellertid bara 4 sigill under brevet, nämligen sigill tillhörande herr Sigurd Toresson, syssloman, herr Håkan, prost i Rödön, Olav, lagman, och Reidar på Saxhaug. Det 5:e snittet har troligen tillkommit när brevet blivit vidfäst stadfästelsebrevet 1313.

88

ANMÄRKNINGAR TILL p-ID

Anm I 19 Nidaras 2/5 1313


Anm I 20 Augusti 1315- augusti 1316

KÄLLOR, PROVENIENS OCH PÅSKRIFTER: Referaten på baksidorna av detta brev och vidimationen 4/6 (15)96 (JHD I 21) är gjorda av Fale A. Burmans hand (tro!. omkr. år 1800), liksom numreringen på framsidorna i övre kant. Burman gjorde även nu förkomna avskrifter av dessa dokument, då förvarade i Ringsta, Lits sn, vilka är tryckta med hans kommentarer i FANT & SVEDELIUS 1804 s. 6-8. Dokumenten insamlades 1828 eller 1829 i Ringsta (en!. påskrifter på baksidorna) av N.J. Ekdahl för Vitterhetsakademiens räkning och publicerades på nytt i EKDAHL 1832a s. 26 f.

Om Une Peterssons härkomst, se V ÅGSLID 1989 s. 48 f.

Anm I 22 1316

KÄLLOR: JHD:s källa är en avskrift från 1344 i avskriftsboken Registrum Ecclesie Upsalensis, RA, av ett nu förkommet original. STEFAN BRINK har granskat namnformer i avskriftsboken (1990 s. 384-390) och noterat att skrivaren inte sällan skrivit fel, ofta på grund av felläsning av förlagorna.

Anm I 23 (1315- )1319

KÄLLOR: Se anm I 22 ovan. - Om pastoratsindelningen för Jämtland i Viennetiondelängden se BRINK 1996a s. 164 ff. och (beträffande Hackås-Näs) LINDBERG 1937 s. 35 not 1.

ANMÄRKNING TILL ÖVERSÄTTNINGEN: I översättningen saknas efter vissa bidragssummor ordet penningar. I den

latinska texten anges ordet denariarum efter varje belopp.

Anm I 24 1319

KÄLLOR: Se anm I 22 ovan.

Anm I 25 Lit 10/2 1319


Anm I 26 Osäker· datering

Om källkritiska aspekter på denna urkuttd, samt om råmärkena Klövhäll och Håvahögsten, se HELLBOM 1990 s. 115 f.

Anm I 29 »17171326» Ny datering: Bohus 17 eller 10/7 1326

DATERING: Margaretadagen var vid medeltidens slut förlagd till 20/7 i hela Skandinavien (utom Åbo stift), men varierade dessföritman mellan 13 och 20/7 i olika stift, se J. Liedgren, PM VI:9, SD. Dateringen 10/7 torde därför inte kmma uteslutas för föreliggande brev, som är dagtecknat torsdagen näst före Margaretamässan.

89


Anm I 32 Ragunda 27/11333

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: S. 43 rad 2: Den bokstav i som infogats över raden i ortnamnet nirerda har

tydligen hamnat där av misstag. Den borde i stället ha infogats över raden i det föregående ortnamnet dupvik, så att detta namn

kornmit att bli textat di u p vik. I avskriften från 1346 (JHD I 33) skrivs de bägge ortnamnen nrerda resp. diwpwik och liknande

stavningar har dessa ortnamn även i övriga äldre belägg (se SOJä 3 s. 41, 6 s. 30; om namnet tNcerdhe, nuv. Byn, Hällesjö sn, se

LINDBERG 1934 s.183).

Anm I 34 Vid Fors kyrka 11/3 1335


ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 4-5 >>sirelastuw in silua Rafwndum terre Irempcie>>, avskriften

i Registrurn Ecclesie Upsalensis (jol. 170 v-171 r) har sialrestuwu in silua reffhundum(!) terre jempcie

Anm I 35 Stockholm 16/6 1335

P ÅSKRIFT: Ordet >>torsh>> bör vara en missuppfattning av >>forsh>> som uppkommit genom att skrivaren läst ett insulärt >>f>> i diplomtexten som >>P>>, och återgett detta tecken med >>h> (V ÅGSLID 1989, s. 142).

Anm I 36 Bohus 17/6 1336

KÄLLOR: Detta brev har tillsammans med JHD I 38, 42, 44, 47-50, 62-65, 67-71, 73-81 och 84-90, sammanlagt 33 diplom från åren 1336-55, tillhört Jämtlandsfogden Nils Peterssons arkiv. Arkivet blev efter hans död kvar på hans sätesgård Rakered i Östergötland, vilken gård senare hamnade i ätten Rosenstråles ägo. Breven införlivades därvid i Rosenstrålarnas släktarkiv på Sonstorp och ackvirerades därifrån tro!. i två omgångar, 1693 och 1705, till dåv. Antikvitetsarkivet (nu RA), genom dess chef Johan Peringskiöld. Av de 10 handlingar som synes ha kommit i den första leveransen, är endast 3 bevarade i original (JHD 62, 76, 84), men de övriga sju är kända genom avskrifter GHD 36, 38, 44, 47, 74, 81, 90). De 23 diplomen som inkom 1705 är alla bevarade. Se närmare FRIEDLAENDER 1971 s. 306 f.; om den nitiske fogden Nils Petersson se JHH l s. 226-256 och BLOM 1992a s. 299-304.

Att Nils Petersson-arkivets ilmehåll över huvud taget är känt idag, är en följd av en serie lyckliga omständigheter. I det medeltida jämtländska diplommaterialet är arkivet unikt: inte någon annan fogde verksam i Jämtland under 1300- och 1400-talen har efterlä1m1at sig ett liknande arkiv, som bevarats till idag. Detta får konsekvenser för historieskrivningen, eftersom arkivets storlek och salrunansättning medför att Jämtlandsmaterialet från perioden 1336-55, särskilt 1344-52, sväller ut avsevärt i jätnförelse med tiden före och efter, samt erhåller en särskild karaktär. Brev som rör den världsliga förvaltningen av Jämtland och handläggandet av dråpsmål har genom Nils Peterssons arkiv kotmnit att bevaras i en utsträckning som saknar motstycke i såväl Jämtlands som stora delar av Norges medeltida källmaterial Gfr IMSEN 1990 s. 44).

Anm I 37 (1338-1339?)

DATERING: Peter Filippussons ärkebiskopat varade 1332-41 (SBL 29 s. 228 f.), men brevet har satmolikt tillkotmnit efter att ärkebiskop Paul i Nidaros mottagit påvebrev 28/41337 =DN VI nr 152. RN V 196 daterar omkring 1338.

90


ANMÄRKNING TILL ÖVERSÄTTNINGEN: Rad 7 står >>Harald, uppbördsman i Jämtland>>. Enligt RN V 196 kan brevets exactor översättas med >>sysselmmm, men ve! også med ärmann o l, og Harald kan ha vrert sysselmannens underfogd>>. N. AHNLUND lutar åt att Harald var ombudsman eller underfogde i tjänst hos sysslomannen, med tanke på hans blygsamma epitet honestus, 'hedervärd' (JHH 1 s. 215).

Anm I 45 »Odaterat omkring 1345» Ny datering: (1343 4/7-1357, 1359-1364)

KÄLLOR OCH PROVENIENS: Regest med 1700-talshandstil efter orig. i dåv. Antikvitetsarkivet (nuv. RA), N.R. Bracmans Historisk-Topografiska samlingar in 4:o, hs M 10: 11, fol. 238, KB. Nummer >>2>> mitt på brevets uppveck bör vara skrivet i samband med ordnande av arkivhandlingar i Antikvitetskollegiet på 1670-talet (se härom LIEDGREN 1987 s. 208 f.). Brevet fanns således tydligen i de statliga svenska arkivsamlingarna redan under 1600-talets andra hälft. Hur det hamnat där är tills vidare oklart.

DATERING: Kh. Laurens i Berg omtalas i diplom 30/12 1347 (JHD I 68) medan kh. Peter i Oviken inte är belagd i andra urkunder. I vidimationen omtalas Magnus (Eriksson) som deras kung. Enligt N. AHNLUND lydde Jämtland under denne som längst til11364 och med undantag av perioden november 1357-59, då makten av allt att döma utövades av kung Erik Magnusson GHH 1 s. 252 ff.). Någon mera precis datering av vidimationen torde ej gå att göra. - Handstilen är enligt E. V ÅGSLID (1989 s. 279) inte känd från andra urkunder.


KÄLLOR: Regest med 1700-talshandstil efter orig. i dåv. Antikvitetsarkivet (nuv. RA), N.R. Bracmans Historisk-Topografiska samlingar in 4:o, hs M 10: 11, fol. 239, KB. Nummer >>3>> mitt på brevets nederkant bör vara skrivet i samband med ordnande av arkivhandlingar i Antikvitetskollegiet på 1670-talet (se härom LIEDGREN 1987 s. 208 f.). Brevet fanns således tydligen i de statliga svenska arkivsamlingarna redan under 1600-talets andra hälft. Hur det hamnat där är tills vidare oklart.

Anm I 48 Bräcke 16/3 1345

SKRIVARE: Brevet är en!. E. V ÅGSLID (1989 s. 241) skrivet med handstil tillhörande Helge Ivarsson (namngiven som skrivare i bl.a. JHD I 47).

Anm I 49 »firir Berghi» på Frösön 28/3 1345

SIGILL: Nr 4 avbildat i NSig 1, nr 480: kors omgivet av fyra sexuddiga stjärnor, omskrift >>5' [GVD M)VNDI : VILJA>>. Sigillanten nämns i brevet som Gumme i Åsen (Fors sn). Hans patronymikon Viijahnsson framgår ej av andra källor än detta sigill.

Anm I 53 Rö dön 26/1 1346

KÄLLOR: En beseglad avskrift >>lijke lydandes ord ifrå ord, med sielfwa originalet>>, gjord av Henrik Fleming, dat. Rödön i Jämtland 22/3 1644, har fmmits men saknas nu. Avskrift därav, gjord tidigast 1670, i Offerdals kyrkoarkiv, vol. J:1, pag. 1-2, ÖLA. Två yngre avskrifter, återgående på avskriften i Offerdals kyrkoarkiv, fim1s i Alsens kyrkoarkiv, vol. O IIa:1, ÖLA. -Flemings avskrift och den något äldre avskriften av Jens Mickelsson m.fl., som är tryckt i JHD I 53, är likalydande i ordalydelsen men varierar i stavningen. Tydligen återgår de på en nu okänd förlaga med svensk eller norsk text, möjl. ett andra original än det latinska som är tryckt i JHD I 52 eller en samtida översättning därav.

91


Anm I 55 Långsele 3/2 1346

KÄLLOR OCH PROVENIENs: Föreliggande brev utgör ett slags följebrev till de sex originalbrev 1290-1335, som ärkebiskopen erhöll i Långsele 1346 av åbon på >>Sjiilastugan>> för leverans till domkyrkans arkiv i Uppsala Gfr anm I 4 ovan). Brevets tillhörighet med domkyrkoarkivet Gfr domkyrkans 1500-talssignum på baksidan) bör alltså vara ursprunglig. I brevet uppges föreståndaren på >>Sjiilastugan>> ha erhållit en avskrift av breven, beseglad av ärkebiskopen, i utbyte. Detma vidimation iir nu förkommen men åsyftas troligen när brev om Stugun, utfärdade av bl. a. »ärkebiskopen i Uppsala>>, blir stadfästa på lagtinget på tsproteid 1545 (ÖLA p 16/6 1545, tr. JFT 3 s. 53 f.) _l

1 Även andra nu förkomna medeltidsbrev utgivna till åborna på Stugun har funnits, bl.a. ett eller flera nu okända brev utfärdade av hövitsmannen Vincens Lunge, vilka blir stadfästa 1545.

Anm I 63 11/4 1347

SKRIVARE: Handstilen förekommer en!. E. VÅGSLID (1989 s. 295) ii ven i brev Skarpås i Hammerdal 26/4 1347 =]HD

I 64.

Anm I 67 »11/91347» Ny datering: Lödöse 29/4 1348

DATERING: Brevets datering >>tisdagen före korsmilssan i kung Magnus' 29:e år>> kan avse antingen 11/9 1347 eller 29/41348. Enligt E. BULLS och N. AHNLUNDS framställningar av händelseförloppet vid denna tid kan bara den senare dateringen vara riktig (BULL 1927a s. 48 f, JHH l s. 235 f.).

Anm I 68 tFörberg 30/12 1347

SKRIVARE: Handstilen i brevet förekommer en!. E. VÅGSLID (1989 s. 300 f.) i sammanlagt sex jämtländska diplom från tiden 30/12 1347 till 26/3 1348: JHD I 68-73. Sannolikt iir breven skrivna av en norsk skrivare lejd av sysslomannen Nils Petersson (som niitm1s i alla sex breven). - V ÅGSLID gissar att breven skrivits av kh. Tove på Frösön, vilket inte är troligt. Detme figurerar endast i två av breven, JHD I 68 och 71, och en jiimtliindsk präst tillsatt av ärkebiskopen i Uppsala skulle man vänta sig använde svenska eller latin som skriftspråk, vare sig han var född i Jämtland eller Sverige.


PROVENIENs: Brevet har på baksidan påskriften >>Myske. Ångra.>> av N.J. Ekdahls hand och har således insamlats 1828-29 från ett gårdsarkiv i Ångron, Myssjö sn, till Vitterhetsakademien i Stockholm.

Anm I 74 Häggen i Ovikens sn 12/111348

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 15 >>a fridzstadum>>, tro!. felläsning i avskriften av

a feedzstadum e. d., jfr JHH 1 s. 224.

92

ANMÄRKNINGAR TILL }HD

Anm I 76 »1813 1349» Nydatering:tFörberg 19/3 1349

DATERING: Undersökningen inleddes onsdagen efter Gregorimässan 1349, dvs. 18/3, men som brevets innehåll visar, skrevs det dagen efter. Jfr JHH 1 s. 236 f.

Anm I 77 Jämtland 24/3 1349

SKRIVARE: Handstilen är enl. E. V ÅGSLID (1989 s. 318) densamma som i JHD I 78 (men ej densamma som i JHD I 76 utfärdat av samma män).

Anm I 83 »30/12 1350(?}» Ny datering: 30/12 utan år (1347?)

KÄLLOR: Originalet ligger som odaterat pergamentsbrev nr 41 i RA.

DATERING: Hemming Nilssons ärkebiskopat varade 1341-51. Det sistnämda året i maj dog han (SBL 18 s. 630), varför detta brev senast kan vara utfärdat 30/12 1350. Ogmund (Säfinnsson) nämns prost i Jämtland första gången 15/3 1346 (JHD I 59) och verkade ännu 1360 (nr 1360:A ovan). Han måste ha tillträtt detta ämbete tidigast i februari 1346, eftersom hans företrädare Peter i Röd ön nämns så sent som 1/2 1346 GHD I 54). Föreliggande brev kan således inte vara äldre än 30/12 1346. Kh. Peter i Rödön nämns 1347 (JHD I 68, jfr anm I 98), Agmund i Sunne 1348 (I 73), Mikael i Brunflo 1346 (I 59) och Tove på Frösön 1347-48 (I 64, 68, 71). - Tre av dessa klerker (prosten och kh. i Rödön och Frösön) finns bland dem som på en stor stämma, hållen 30/12 1347 »firir berghe» på Frösön (dvs. på kungsgården), tagit upp allmogens berättelse om anklagelser mot fogden Nils Petersson (I 68, se härom IMSEN 1990 s. 115 f.). Man torde snarast kunna utgå ifrån att också föreliggande brev, med sarmna dagdatering (dagen efter Tomasmässan), utfärdats på denna Frösö-stämma 1347. Enligt brevet önskade ärkebiskopen svar från sysslomannen och allmogen och det måste ha varit ett ypperligt tillfälle för de sex prästerna som utfärdar brevet, att framlägga detta ärende på de1ma stämma.

ÖVERSÄTTNING: Brevets >>in illis lods>> kan översättas såväl'i dessa trakter' (så O. MOLUND i JHD) som 'på dessa ställen' (så N. AHNLUND i JHH 1 s. 386). Det första alternativet medför att texten kan tolkas så att allmogen i Jämtland intygat att det inom ett visst (större) område fmmits en tingsplats\ innan kyrkor blivit uppförda. Går man i stället efter den andra översättningen, blir ilmebörden snarast att allmogen intygat att det funnits tingsplats på vissa (jlera) ställen,

ilman kyrkor blivit uppförda (m.a.o. en tingsplats på varje ställe). Enligt latinisten docent Claes Gejrot, redaktör vid SD, är det inte möjligt att utifrån den latinska texten avgöra vilken av dessa alternativa tolkningar som är korrekt (muntl. medd. 26/51999).

Sammanhanget och sakförhållanden gör dock troligt att den andra tolkningen är riktig? Det aktuella brevet utgör ett svar, som prosten i Jämtland jämte fem präster avgett till ärkebiskop Hemming i Uppsala. Ärkebiskopens tidigare skrivelse till dem är tyvärr ej bevarad, men så mycket står klart, att ärkebiskopen där befallt de jämtländska klerkerna att träffa sysslomalmen och allmogen i Jämtland för att söka genomdriva vissa krav för kyrkans räkning. Sysslomam1en hade då förklarat för prästerna att han ej vågade avstå från kungens egendom (patrimonium) utan medgivande av Norges kung och rådsherrar, på följande bevekelsegrund: 1) Allmogen hade försäkrat att in illis locis

hade fmmits tii1gsplats tidigare än kyrkor blivit uppförda. 2) Detta förhållande (dvs. med särskild( a?) tingsplats( er?)) var i enlighet med garmnal (lag)sedvänja3.

Hänvisningen till en tidpunkt ilman kyrkor blivit uppförda ska inte förstås som en allmän tidsangivelse av typen >>ilman Eldkvarn bram1». Omnärm1andet av kyrkornas uppförande är i själva verket nyckeln till förståelsen av brevet. Vad ärkebiskopen antagligen önskade var att vissa markstycken, som inte var bondeägda och som låg i direkt anslutning till vissa kyrkplatser, skulle läggas under dessa kyrkor. Dessa markstycken hade uppenbarligen fungerat som tingsplatser och därmed utgjort bygdealhnäm1ingar, redan ilman kyrkor blivit uppförda direkt intill (eller rentav på?) markstyckena. När Jämtland blivit införlivat i det norska riket och kunglig norsk lagstiftning införts, kom all allmäm1ingsmark att lyda under norske kungen Gfr GEIJER 1940 s. 21). Därför kunde inte sysslomam1en gå med på

93


ärkebiskopens krav utan att först rådfråga kungen. I svaret till ärkebiskopen pekar sysslornaJUlen på att allmäJmingsstatusen hos de omtvistade jordarna var äldre än kyrkornas etablering. Han vill således få det till att kronans anspråk på äganderätt har starkare hävd än kyrkans.

Vad som framför allt talar för att brevskrivaren syftar på tingsplatser på flera orter och inte på en enda tingsplats, är användandet av plural när han hänvisar till kyrkors uppförande (quam ecclesie ffuerint constructe). Också sakliga skäl talar för att detta är den rimligaste tolkningen. Jämtland var under vikingatiden och tidig medeltid en sammanslutning av utpräglade och naturligt avgränsade bygder. I princip varje bygd erhöll under perioden 1150-1300 en egen sockenkyrka och bygdens narrm blev i de flesta fall också socknens narrm (BRINK 1996a s. 175 ff., karta s. 173; 1996c s. 209). I många av bygderna, kanske i princip alla, fanns innan kyrkorna uppfördes en gård med speciell betydelse för kultutövningen. Dessa kultcentra kan ännu idag spåras genom sakrala ortnarrm. Påfallande är att i de flesta bygder där kultcentrum kan påvisas, ligger detta i direkt anslutning till såväl tidigmedeltida kyrka som prästbord (VIKSTRAND 1993, 1996 s. 88 ff.). Med hänsyn till att tinget i Skandinavien i förhistorisk tid hade stor betydelse som forum för religiösa ceremonier, var det vanligt att tingsplats och kultcentrum hängde ihop (SAWYER & SAWYER 1993 s. 81, SANDNES 1974). Man kan därför snarast utgå från att vissa ting hölls på platser i anslutning till gårdar med kultisk funktion i de olika jämtländska bygderna under förhistorisk tid, samt att dessa platser under medeltiden kom att ligga direkt intill kyrkorna. Tinget förändrades under medeltiden i grunden (IMSEN & WINGE 1999 s. 70), bl.a. försvam1 dess religiösa betydelse och tingen hamnade under kunglig kontroll. Detta medförde att ting kunde hållas på platser som var praktiska för kungens ämbetsmän och inte nödvändigtvis på traditionella, kultanknutna platser. En sådan utveckling måste ha lett till att vissa jämtländska bygders gamla tingsplatser förlorade betydelse. Det är sannolikt sådana tingsplatser som föreliggande brev handlar om.

På Norderön ligger en liten äga med narrmet Lunderänget, som mycket väl skulle kmma vara ett av de markstycken som kyrkan ställde krav på i föreliggande brev. Lunderänget är ännu idag en egen jordregisterenhet men har historiskt sett aldrig kmmat vara en självständig gård. Det lilla området utgörs av en liten platå med vid utsikt, belägen exakt mitt på Norderön, mellan gården med det sakrala narrmet Hov och kyrkan, vilken uppfördes omkring år 1171 (dendrodatering, OLSSON 1998 s. 18). PER VIKSTRAND filmer det tänkbart att Lunderänget är >>en gmmnal allmänning och bygdens uråldriga samlingsplats>> (1993 s. 70 ff.). Enligt en karta från 1710 tillhörde Lunderänget sedan gmmnalt Norderö kyrka ( ANDREN 1921 s. 70). Det är frestande att tro att detta ägandeförhållande är en följd av de kyrkliga krav som k01mner till uttryck i föreliggande brev.

1 Brevtexten har >>locus placiti et prcetorii>>. Utgivarna av RN (V 1272) har översatt detta med >>tingsted og kongsgården>, vilket NILS-ERIK ERIKSSON tagit fasta på i en debattartikel om gamla kungsgårdens läge på Frösön (1987b). Enligt Glossarium till medeltidslatinet i Sverige, 2 s. 221 f. och 266 f., betecknade emellertid både placitum och praetorium 'ting'. När brevskrivaren använder två synonymer i uttrycket >>locus placiti et prcetorii», är detta snarast för att undvika missförstånd om vilken sorts plats han åsyftade; orden kunde nämligen var för sig också stå för andra betydelser. Olof Molunds översättning 'tingsplats' är således korrekt (bekräftat muntl. av docent Claes Gejrot vid SD 26/51999). - F.ö. är föreställningen om existensen av kungsgårdar i Jämtland före etableringen av kyrkor i Jämtland osannolik, för att inte säga orimlig, om man utgår från att åtminstone vissa av kyrkorna byggdes redan under 1100-talets andra hälft Gfr NILSSON 1996 s. 118 f., 144, OLSSON 1998). Den norske kungens konsolidering i Jämtland, med upprättande av egna förvaltningsorgan i landskapet, daterar sig enligt allmän uppfattning till deceJmierna kring 1200 (BULL 1927b, jfr EKREM 1998 s. 29 f. och 47 f. om Jämtlands förhållande till Norge vid 1100-talets mitt). Några eventuella svenska eller svealändska kungsgårdar dessförinnan är inte heller att räkna med. Arkeologiska undersökningar av kungsgårdar längs Norrlandskusten indikerar att de svenska kungsgårdarna i Norrland knappast etablerades före 1200-talets andra hälft ( GRUNDBERG 1997 s. 110, BLOMKVIST 1996 s. 107).

2 DeJma tolkning har även PER VIKSTRAND anammat (1993 s. 76 not 25), medan t.ex. N.-E. ERIKSSON (1987) och C.-G. EKERWALD (1987) utgått från att brevet syftar på en för jämtarna gemensam tingsplats på Frösön.

3 En mman hänvisning till gammal jämtsk sedvänja görs i ett brev från 1303, JHD I 12 - dock i ett helt mmat saJmnanhang.

94


Anm I 91 »(22- 28)/7 (1362- 1370)» Ny datering: Myssjö 27/7 (1364) ? KÄLLOR OCH PROVENIENS: Originalet ligger i Det Arnamagnreanske håndskriftsaml. 98:4, NRA. Brevets tradering går genom en rad norsk-danska omflyttningar tillbaka på kung Magnus' och Håkons dynastiarkiv på Bohus (SCHOCK 1976 s. 103-147). - Om brevets >>svenska» adresspåskrift se BLOM 1992b s. 591. Om rättsbestämmelser som åberopas, se J. LIEDGRENs kommentar till brevet i DS 7032.

DATERING: Kungatiteln för Håkan, >>regi Suecie et Noruegie>>, innebär att brevet inte kan vara utfärdat tidigare än 1362, då han blev svensk medregent. Ännu i september 1362 synes emellertid Jämtland legat under kung Magnus (JHD I 92, jfr JHH 1 s. 253 f.), vilket motsäger en datering till detta år Qfr JHH 1 s. 254 not 3). 1363 är också mindre troligt, eftersom lördagen före Glavsdagen då inföll en hel vecka innan och det hade varit närmare till hands att datera brevet Maria Magdalena dag (22/7). 1364 inföll lördagen den 27/7, två dagar innan Olavsdagen. Senast i augusti detta år hade också kung Håkan inträtt i sin maktutövning i Jämtland (JHD I 95). Om brevet till kungen antas vara skrivet 27/71364, kan kungabrevet JHD I 96, daterat Oslo 29/8 sarmna år, tänkas vara ett svar Qfr RN VI 843 not 4 och 1021 not 2).

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 2-3 >>Pet[ro 0 .. f.. de] Hioll0n0 [in terre materiam(?)] Nich[olaus dire]kn aduocatus Jamcie>> läs enl. DS 7032 Petro O[lauj](?) f[ilio](?) de H0ll0110 in vestra uinculaa Nicholaus

dicekn aduocatus Jcemcie - s. 108 rad 1 »Con[s]criptum>>, läs Scriptum - 1-2 >>humiles>>, läs hec - 5 >>detur>>, läs

danda - Påskriften på baksidan skriven med brevets hand - ANMÄRKNING TILL ÖVERSÄTTNINGEN I JHD: Rad 2

>>avlidit>>, läs enl. DS 7032 satt i kronans fängelse(?), jfr dock not a nedan.

a Enligt RN VI 843 är orig. i NRA alltför svårläst för att läsningen in vestra uincula ska räknas som säker. Författaren har

inte själv haft möjlighet att kontrollera läsningen efter originalet.

Anm I 92 Malma kyrka 2/9 1362

KÄLLOR: Avskrifterna av detta brev, JHD I 95, 105, 114, samt II 124, ligger nu i Danske Kanselli, skap 15, pakke 130, NRA.

Anm I 93 Mariebt 21/12 1362

KÄLLOR OCH PROVENIENs: Brevet har ingått i något gårdsarkiv i Lockne sn, vilket framgår när brevet åberopas av Fale A. Burman i en längd över kyrkoherdar i Brunflo, Ekdahls norrländska samlingar A 5, stycke 20, ATA: >>1362. -Herr Nils. PergamentsBrefi Lockne>>. Brevet införlivades senare i Härnösandslektorn Fale A. Burmans brevsamling, se JHD Qfr nr 1446:A ovan). En avskrift av Burman trycktes redan 1804 i ett arbete av hans kollega E.M. Fant i Uppsala (FANT & SVEDELIUS 1804 s. 4-6.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 1-2 >>siugurder bethroson j anders0y>>, läs siugurder berhto-son j andres0y - 4 >>anders0y>>, läs andres0y - s. 110 rad 4 >>herra neklese a brunflarn reistceine flire ok», läs herra nik-lesa a brunfloma ceistceine flurab

a Kan i princip även läsas brunflon. - b Jfr belägg för samme person från 1348: 0sten flure (]HD I 67, om dat. se anm).

1 Dateringsorten i brevet är >>j margabyom>>. Denna har av B. FLEMSTRÖM reservationslöst identifierats med Marby sn (registret till JHD I). S. BRINK (1996a s. 177) har utgått från Flemströms identifiering men menar att det >>förefaller även möjligt att uppfatta detta som ett belägg på en by Marby (i Marby sn), men också, dock mindre troligt, på Marieby s11». En motivering till identifieringen med Marby kan ha varit att detta sockennarm1 är belagt med liknande skrivningar i äldre diplom: >>j marghaby sokn>> 1440, >>j Marghabye sokn>> 1447, >>i margeby soghn>> 1470, >>j margeby

95


soghn>> 1478 (JHD I-II passim). Emellertid har det antagits att även sockennamnet Marieby är utvecklat ur ett äldre fsv. Marghaby (BRINK 1996a s. 177). Marieby saknar andra äldre originalbelägg men skrivs 1528 >>mariby sokn>> (JHD III 118). Vid denna sena tid skrevs även Marby på samma sätt: >>j mariby sokn>> 1530 GHD III 182). Ljudutvecklingen kan ha skett analogt för bägge ortnamnen under senmedeltiden. Ur språklig synpunkt måste således såväl Marieby som Marby anses som lika troliga identifieringsalternativ vad gäller föreliggande brevs dateringsort. Identifieringen blir därmed en fråga om geografisk kontext i brevet. Den som tillhandahöll brevet när det skrevs måste ha varit Vibjörn >>a eide>>, som enligt brevet fick jord i >>andresoy>>, Då brevet har proveniens från Lockne (se ovan), kan detta >>eide» identifieras med Ede, gd/by i Lockne sn. Den som överlät jorden, Sigurd Bergtorsson, var bosatt i nämnda >>andresoy>>, vilket naturligtvis avser Andersön, gd/by i Sunne sn. Den förste sigillarrten i brevet och måhända även brevets skrivare var kh. herr Niklis i Brunflo. Den sista sigillarrten var Östen >>a bakka>>, ett ortnanm som inte låter sig identifieras säkert. De inblandade personernas bostadsorter medför att Marieby framstår som den ideala platsen att utfärda föreliggande brev på. Socknen är belägen mitt emellan de angränsande socknarna Brunflo, Lockne och Smme. Dessutom utgjorde socknen annex till Brunflo (BRINK 1996a s. 167), vilket ytterligare kan förklara Brunfloprästens uppträdande i brevet. Att i stället identifiera med Marby ter sig mot denna bakgrund helt orimligt, då de1ma socken ligger på andra sidan Storsjön och åtskilliga mil från alla inblandade personers hemvist. Författaren menar därför att dateringsorten >>margabyom>> med säkerhet kan identifieras med Marieby sn. Därmed bekräftas antagandet att bägge namnen Marby och Marieby har utvecklats ur äldre Marghaby. - Identifieringen med Marieby gjordes även av Fale Burman. I hans kommentar till brevet i FANT & SVEDELIUS 1804 s. 6, not 12, upplyser han: >>Af det att originalet har Margabyom skönjes, att den så kallade Lilla Marieby Socken rättare skrifves: Margeby>>. De1ma stavning praktiserar han själv i sin dagbok från 1798, där han återger socke1mamnet som >>Lill-Margeby>>. Belägget för namnet i dagboken går således tro!. inte tillbaka på en uttalsform som Bunnan hört, vilket PER VIKSTRAND synes ha utgått från (1995 s. 26 not 1), utan på stavningen i föreliggande brev.


KÄLLOR: Avskrift av brevet är bilagd en skrivelse från Per Olofsson i Fannbyn, Anders Olofsson och Olof Olofsson i Genvalla till Svea hovrätt, ingiven 14/121761, Avskriftsaml. B 2, RA (se närmare DS 6878).

Anm I 96 Oslo 29/8 1364

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: S. 113 rad 13 >>sua>>, läs sia

Anm I 98 »1369 (?)» Bör utgå Notiserna i Nordinska samlingen är feldaterade och avser brev 15/3 1346 resp. 1/2 1346 GHD I 59 och 54), se DS IX (1995), s. 482 nr 7823. Med felaktigt årtal är de även medtagna i RN VI (1993), s. 473 nr 1422.


ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 5 >>[thet laxafiske ok allom the j]ordom>>, läs [thet laxafiske som

niclis dycekn fo]rdom- 14-15 >>[katrine lafwrenza dotter aegher so]m>>, läs [niclis dycekn aatte so]m - 18 >>apposito>>, läs

apposito [presentibus impendentj]

96



ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 3 >> Pether j bem>>, läs pether j bem - 4 >>henna>>, läs hinna


KÄLLOR: A: Avskrift av dåv. kanslisten vid Antikvitetsarkivet N.R. Bracman dat. Stockholm 30/7 1761 efter orig.l, V. Behms sam!. IV:l, ÖLA. - B: Parallellavskrift till A, något brandskadad, hs M 10:11, fol. 235 (med översättning 31/71761 fol. 236 v), KB. - Ba: Renskrift av Bracman av B, Bracmans Dipl. IV, Acquitio Novissima II:3, VHAA:s dep. i RA.

Hopfästningen av detta brev med brev av samma dag, JHD I 100, är att döma av brevens ilmehåll knappast ursprunglig.2 Den är dessutom endast gjord med garntrådar, i st.f. pergamentsremsor som man skulle väntat om vidfästningen var s.a.s. officiell.

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: S. 116 textrad 2 >> ... >>, läs lasom, där la och om är ifyllda av sentida hand på

rasur; AB har empne, tydligen felläsning av brevtextens ursprungliga lansempne3

1 Insändes för tolkning i Stockholm från Jämtland tillsammans med JHD I 100 och 103 i samband med laga skifte i Börön 1761. I en meritförteckning nämner Bracman att han avskrivit och översatt några brev, >>som ifrån Jämtland blivit hitskickade emedan ingen[ ... ] dem tilförne kutmat utreda>> (I. Friedlaender, PM VI:3, del 6, s. 3, SD). - 2 Se närmare nedan anfört arbete av N.-B. ERIKSSON. - 3 Om detta textställe se utredning av NILS-ERIK ERIKSSON, >>Tre medeltida brev från Börön i Jämtland>> (1993, PM hos SD). Ett ursprungligt >>lansempne>> var tydligen genom vikveck svårläst 1761, varför AB bara har läsningen >>empne>>, Som emendation har någon, efter att avskrifterna AB gjordes, skrapat bort resterna av namnet (utom >>S>>) och ifyllt >>la(n)som>> (något förkortningstecken för >>n>> är nu ej synligt). Ödesbölet Landsom låg tillsammans med Våge Gfr JHD I 100) under Börön 1568 (JR l s. 63). Nuv. Landsomlägden väster om Locknesjön hör ännu till Börön (PERSSON 1930 s. 114; om det sekundära namnledet -lägden, se SALVESEN 1991 s. 374 ff.).

Anm I 102 1372

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 9 >>v>>, läs ver

Anm I 103 Nidaras 14/4 1372

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 6 >>konunglekr>>, läs konunglekt - 9 >>Retlynd>>, läs Rettynd - 11 >>Pmm Rett sem>>, läs :Peim Rett sin- 12 >>haulfun>>, läs haulfnu

Anm I 104 Sveg 17/11 1372

PROVENIENs: Brevet har legat i Överhagdals kyrkoarkiv, tillsammans med fem diplom 1466-1544 (JHD II 47, 66, 134, 178 och DN XVI 614). De senare diplomen rör alla Överhagdals kyrka eller församling, medan föreliggande brev utgör ett köpebrev på vissa egendomar i Svegs sn. Köpare var en viss Olav Pedersson och brevets ursprungliga proveniens bör vara den gård där denne var bosatt, tro!. i Svegs sn. Hur brevet hanmat i Överhagdals kyrkoarkiv är oklart.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 1-2 >>gydhfaster anbiorner prester j heireiadal>>, läs

gudbrander" anbiorner prester j heireiadal - 6 >>loddnynghi>>, läs lodduenghi - 6 srelinu, läs salnwb

97


a Höger stapel i andra bokstaven går ned under raden, så bastaven mera liknar ett n än ett u. Bokstaven a något otydlig, men

är likadant skriven som a i anbiorner. - b Namnet kan i princip även läsas salmv, eller salinu utan prick över i. I

sammanhanget kan dock bara salnw vara korrekt, eftersom det vattendrag som laduängarna uppges ligga utmed måste vara ån

Sålnen i Svegs sn, belagd med formen Salnne i diplom 2/5 1591 (RApp I; om namnet se BRINK 1992 s. 33 ).

Anm I 109 1376

PROVENIENs: Brevet har förvarats i Ovikens prästgård, se kommentar vid nr 1446:A-B ovan.

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 17-18 >>hi[l]dine j vrestirby>> läs hidine j vrestirby

Anm I 111 Bergen 16/6 1378

KÄLLOR OCH PROVENIENS: Avskrift (1500-tal) i RA, pappersbrev serie II, på samma ark som avskr. av JHD I 15. Om den tidigare hopfästningen av detta brev med JHD I 15 och deras tidigare förvaring, se anm I 15 ovan. Påskriften >> Kongins Sthedfestilsze paa Samme Breff :>> på baksidan är skriven med tingsskrivaren/lagmannen i Jämtland Jens Mickelssons hand (1610-44), jfr anm I 15 ovan.


P ÅSKRIFTER OCH PROVENIENS: Påskriften på framsidan om brevets innehåll är tro!. skriven med Peder Månsson Utters hand. På baksidan är >>de irempcia>> skrivet 2 gånger vertikalt med hand tro!. från 1300-talets slut eller 1400-talets början. Brevet har satmolikt under senmedeltiden harrmat i Uppsala domkyrkas arkiv och på Gustav Vasas tid dragits in till det kungliga kansliet.

Anm I 116 24/3 1383

KÄLLOR OCH PROVENIENS: Originalet har ingått i de Oxenstiernska samlingarna på Tidö, enligt äldre avskrifter och regester, se SD:s kartotek.

Anm I 117 »1385» Bör utgå? I tingsprotokollet 1684 åberopas ett 12 mäns >>prov>> (rättslig undersökning) 20/10 1578 om gränsen mellan Sems-bornas och Frösö-bornas marker, i vilket brev i sin tur ska ha åberopats ett äldre >>prov>> från 1385. Då inga uppgifter från det äldre brevet citeras och inga möjligheter att kontrollera dess datering finns, är det tveksamt om det går att försvara dess plats i JHD under år 1385.

Anm I 118 Oslo 15/4 1386

KÄLLOR OCH PROVENIENS: Avskriften i N.J. Ekdahls samling, ATA, är gjord av Fale A. Burman och ingår i vol. A 1. Den utgör >>N:o 1» i en svit om sju brevavskrifter ur ett gårdsarkiv i Ottsjö, Undersåkers sn (JHD I 106, 118, 193, II 56, 215, 302, III 100), tydligen gjorda 1793, jfr dagboken 18/7 1793 (BURMAN pag. 31, HLA): >>Rastade i Ottsjö, och skref af Perme-Bref.>> Vidare films avskrifter från 1777 av C.G. Nordin av föreliggande brev och JHD II 56, då

98


tillhörande Hemming Hindriksson i Ottsjö och förmedlade till Nordin av mag. Michael Ottin, hs E 168, pag. 318, resp. E 169, pag. 216 r-v, UUB.

Anm I 121 1389? KÅLLOR:1 A: Åberopande med årtalet »1389» i Ovikens tingsprotokoll 18-19/12 1682, Västernorrlands läns renoverade domböcker nr 3, fol. 433 v, Svea Hovrätts arkiv, RA. - B: Dito 30/9-1/10 1684, Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv A I:10, fol. 228 r, ÖLA (även i Västernorrl. l. ren. domb. nr 5, fol. 491 r, RA). - C: Åber. med årtalet >>1389>> i prat. från Jämtlands lagmansting 18/8 1685, Norrlands lagmansrättsdombok 1685, fol. 453 v, Svea Hovrätts arkiv, RA. - D: Referat med årtalet >>1399>> i Ovikens tingsprot. 26-28/3 1701, § 47, Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv A I: 22a, fol. 172 r-v, ÖLA (även i Jämtlands l. renov. domb. nr 4, fol. 209 v, RA).

JHD I återger protokollet C.

DATERING: Som framgår ovan, åberopas brevet tre gånger med årtalet 1389, medan ett mera utförligt referat (D) uppger 1399. Med hänsyn till hur ofta brev åberopas med felaktiga årtal i 1600- och 1700-talets domböcker, kanske inte något av årtalen är korrekt. Men i valet mellan 1389 och 1399 måste 1389 betecknas som troligast, dels för att det förekommer flest gånger i tingspro to kollen, dels för att det ligger närmare i tiden med Arne Parters köp 1372 (se not 3).

BREVETS INNEHÅLL ENLIGT D:

- - - fölliande gambia breef• -3. Af åhr 1399, som war en förlijkningz dom emellan Mogens i Hormo och Arne Partir2

, der efter Mogens skulle utgife 15 mark jämpsk och qwarnställe i Hofrmo elfen, och östra landet afståå.3

a Nr 1 = u.d. 1372 (JHD I 102); 2 = 10/6 1386 (JHD I 119); 4 = 11/10 1596 (RApp I); 5 = tingsdom 24/10 1666, se ]HD I

121. Om Haverrna kvarn, jfr även brev 1552, 1556 och 1/2 1560 =DN XV 624, 663 och 691.

1 Här har ej medtagits ett i JHD I orrmärru1t tingsprotokoll1666, vari >>3:ne gambia pergamentzbref>> närrms, då det är osäkert om föreliggande brev åsyftas. - 2 Om Arne O lavsson Parter, möjl. ident.m. Arne i Matnäset, se JHH 1 s. 224 not 1 och s. 255. - 3 Kvarnstället på östra stranden i Hovermo fors sålde Magnus 1372 till Arne Parter (JHD I 102). Tydligen har tvistemål uppstått i efterhand. Att Magnus här måste betala 15 mark jämtska ska kanske tolkas som att han gjort olaga intrång.

Anm I 122 »1391-1406» Ny datering: (1376- 1408) DATERING: JHD:s datering grundar sig på orrmämnandet av lagmannen Svenung (Toresson), som är belagd i sex diplom 1391-1406 (JHD I passim). Dem1e kan emellertid ha varit lagman redan 1376 och ätmu 1408, vilka år hans närmast säkert kände företrädare resp. efterträdare nämns (JHH 1 s. 507; jfr ovan nr 1391:A om en osäker lagman före Svenung). - Sigillvittnet Sigfrid i Ope beseglar även brev 1396, 1413 och 1418 (I 127, 148, 159) och i brevet 1413 är Havm·d i Berge medsigillant. Gudround Asmundsson, som köper Gryta!1 i detta brev, nämns som Gmmne i Grytan 1410 (JHD I 145, om växlingen Gudmund/Gumme jfr SMP 2 sp. 421 och anm I 49 ovan). Vittnet Arne i Håkansta nämns som faste så sent som 1439 (I 231), men identifieringen kan ej betraktas som helt säker. - Beläggen för sigillvittnena skulle kmma tänkas indikera en datering närmare 1408 än 1376, men det bör påpekas att p.g.a. källmaterialets beskaffenhet är inga Brunflobor över huvud taget är belagda 1376-95 (utom Jon i Åkre JHD I 116).

99


ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 2 >> assmunder lang kirerkka med varom herra>>, läs assmunder lang kirerlika medh varom herra - 6 >>kaniz>>, läs kamz - not 1 >>kaniz>>, läs kammz, men upplösningen av

förkortningstecknet osäker.

Anm I 123 Hackås 23/10 1391

PROVENIENS: Brevet har förvarats i Ovikens prästgård, se kommentar vid nr 1446:A-B ovan.

Anm I 124 Hov 1/11392

PROVENIENs: En avskr. av N.J. Ekdahl i B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., VHAA:s dep. i RA, ingår i en svit märkt >>Afskrifter af Pergam. Bref som finnas påGlösa Gård i Allsenz Socken>>, med avskr. av JHD I 124, I 255, II 19, II 272 (falskt), samt pappersbrev 19/10 1618. Orig. till avskrifterna har emellertid också införlivats i Ekdahls samling, nu i RA. - Breven har även granskats av lektor Fale A. Burman ("1'1809), som numrerat dem (N:o 1-5) i övre kanten.

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 2 >>halle aff otudha>>, läs halle aff ocudha"

• Läsningen är säker. Den andra bokstaven är skriven på liknande sätt som bokstaven c på andra ställen i brevet, medan

bokstaven t genomgående är skriven med ett tvärstreck som börjar redan till vänster om stapeln.

Anm I 125 Berg 29/6 1392

PROVENIENS: Brevet har förvarats i Ovikens prästgård, se kommentar vid nr 1446:A-B ovan.

Anm I 128 2412 1397

KÄLLOR OCH PROVENIENS: Orig. nu i Diplomsaml., ÖLA (dep. 1973 av Härjedalens fornmilmesförening). Detta brev, samt JHD I 252, 261, II 26, 72 och 122, hittades 1928 i Hedeviken en!. brev från O. Jansson i Ljusnedal till länsarkivarie R. Swedlund 26/91938 (Diplomatariekmmnittens arkiv, ÖLA).

Anm I 129 »1401»

KÄLLOR: Utöver JHD:s källa åberopas brevet på ting i Hammerdal17-181694, § 14, Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv A I:15a, fol. 48 v, ÖLA, samt 14-20/61701, § 14, Jämtlands läns renoverade domböcker, nr 2, maskinfol. 300 v, Svea Hovrätts arkiv, RA. Ingen av dessa källor har några närmare uppgifter om brevet och dateringen >>1401» är därmed omöjlig att kontrollera. En!. protokollet tryckt i JHD synes pergamentsbrevet haft en påskrift från landsting i Lit 13/2 1663, då brevet stadfästes. Något protokoll från detta landsting, som skulle kmma haft ett referat av brevet, är dock ej bevarat.

Anm I 131 Vemdalen 28/2 1403

TILLÄGG: På baksidan av pergamentet (Diplomsaml., NRA), med bötian på uppvecket, finns en delvis utraderad text, skriven med sarmna hand som brevet (om handstilen se ovan nr 1401:A). Texten är en inledning till ett brev,

100


kanske ett kasserat utkast till föreliggande brev, och av den har preliminärt kunnat läsas >>[ ..... ] sea [ .......... ] sender arni endrede [son - - -]>>,

Anm I 133 Särna 5- 6/8 1403

KÄLLOR: Orig. är nu förkommet men förvarades ännu vid 1500-talets slut i Lillhärdal, enl. C nedan. Trol. var detta fallet även på 1600-talet, då F gjordes? - Över 60 avskriftskällor till detta brev är kända, de flesta förtecknade i WIKTORSSON 1991 s. 43-46. Här ges en översikt över de viktigaste avskrifterna:

A: Nu förlorad avskr. i vidimation 27/6 1425 av Hamars domkapitel. Aa: Nu förlorad avskr. av A i vidimation 26/21602 av (häradshövdingen) Albrekt Hansson. Aaa: Avskr. av Aa i Danica 398, pag. 269-270, Ärrmessarnlingarna, RA. - Texten i A är svår att få en korrekt uppfattning av, då det endast existerar kopior av kopior av denna avskrift, med svensk språkdräkt och många korrupta läsarter (se WIKTORSSON, avskr. Ba-Be, Ca-Cq).

B: Nu förlorad avskr. i vidimation 2/61461 av Erling Eiriksson och Tord Hakonsson, korsbröder i Hamar. Detma avskrift är enl. WIKTORSSON känd genom 13 kopior, varav de två bästa torde vara följande: Ba: Avskr. i översättning till svenska (av okänd omkr. 1550) i Danica, vol. 369 (Gränshandlingar), Ämnessarnlingarna, RA. Bb: Avskr. i översättning till svenska (av Rasmus Ludvigsson, kungl. sekreterare ca 1540-94) i samma samling.

C: Nu förlorad avskr. efter det beseglade originalet i Lillhärdal, i odat. vidimation av kh. i Sveg (omkr. 1573-omkr. 1592, HHm 4 s. 69) Peder Nilsson. WIKTORSSON listar 15 avskrifter av C, bl.a. Ca: Avskr. i S 24, pag. 3, UUB (brevet daterat >>1143>>).

D: Nu förlorad avskr. i vidimation 1/3 1615 av fogden i Hededalen och 0sterdalen Lanrits Mickelsen och den tidigare fogden där Lanrits Jensen. En >>gienparb> (dvs. avskrift) av >>hovedoriginalen>> var enligt vidimationen liggande hos kh. Mogens Pedersson i Härjedalen (Sveg), och det är trol. denna och inte originalet, som ligger till grund för D. Enatman avskr. ska då ha fmmits i Lima kyrka. Texten i D är känd bl.a. genom följ. bristfälliga kopior: Da: Skadad avskr. i Folkskollärare Granbergs sarnl., vol. I:1, ÖLA. Db: Avskr. i Danske Kanselli, Grensereguleringer, pk. 2, vol. III, nr 202, Norska Riksarkivet (brevet daterat >>1447>>).

E: Avskr. av Erik Mikael Wallenius, pastor i Särna 1651-80, Särna kyrkoarkiv, vol. I:n:1, blyertsfaL 35r, Uppsala landsarkiv. WIKTORSSON har listat denna avskr. som en kopia av C ovan, men påskriften på avskriften anger att den är tagen efter originalet, se NGL II:1, s. 63 ff., där detma avskrift citeras.

F: Avskr. (av okänd, 1600-tal) i Ullhärdals länsmansdistrikts arkiv, vol. F VIII:1, ÖLA. Avskriften skulle enl. WIKTORSSON återgå på vidimationen 1461 (se B ovan). Dock citeras inte vidimationsmeningen från 1461 i avskriften - av avskrivarens hand finns endast ordet >>Copia>> påskrivet som rubrik. Vidare kan man konstatera flera gemensamma fel i Ba och Bb som inte fim1s i F (se notapparaten, särskilt not h, n, p, q och ae). Detta talar för att avskriften F är gjord direkt efter originalet, som ju förvarades i Ullhärdal åtminstone vid 1500-talets slut. Avskriften F

har dessutom stort värde genom att kopisten uppenbarligen ansträngt sig för att bibehålla originalets gammalnorska ordformer och stavningar av ortnamn, till skillnad från alla andra bevarade avskrifter, som erhållit svensk eller dansk språkdräkt med moderniserade eller feletymologiserade namnformer.

JHD I nyttjar B b som förlaga, som dock har påtagliga brister: texten är försvenskad, narrm har missuppfattats och sex ord (namn) i sigillatio har överhoppats. WIKTORSSON har tryckt brevet efter Ba (varefter citerat nedan), vilken är trovärdigare men har svenskt språk. I NGL II:1, s. 63 ff. nr 32 är brevet tryckt efter Ba, med varianter ur Aaa, Bb, Db

och E redovisade i noter (varefter citerat nedan). Här ska brevet för första gången publiceras med F som grund.

BREVTEXTEN ENLIGT F:

Thet se ollum mandom kmmigt att w(er)a Sigurder med Gudz miskun biskoper i Hammer, worom a Srernce bygd, er ligger öystrestce j waro biskopz döme, smmodagen nest för Lafrans woku mmo Domini 1403, såsom a 14:de are rijkis wars wyrdeligz herrce, herrce Erichz, med Gudz naad Noregis och Swerikis konungz 0 hiå? och höyrdum a att Thorer Ornulfssonc rekncede, talde och greinde endremcerki millum Noregis, och Swerikis, och byricede fyrst i

101


Syfmerbergid som ligger nördaust fraa HerdalW, theden och i Ra(u)dhamrree och swa i Thoretzskiöl1, theden i Trondiklrettg och swa i11 Landerdeildor; tiörn, thedan i Landerdeildor åås, och swa i Lidwaltzflötrek, thedan i Krossrekiöldre, och swa i Trollegrof1, thedan i Ra(u)d(re)llobeckm och swa (i) Folumialgre", thedan i Watulrefirell0 och swa mitt i GersassenP, er ligger millum Wermelandtz och Solöyerq.3 Och a manredagum her nest effter sworo Thorrerr adernrefnder, Martein Olaffsson, s-Peter Torgardsson, Eimer Jonsson-s, Gunnrer Erlendsson och Jon Biörnsson, bonder i Herrdali, fullan booker eed for oss att thessor endremerki hafwe werit um alder och refwe göymd och halden, och att Srerne bygd ligger firn raster upp a Noregis land fra Ra(u)d(re)lobeck1 som taldir er j thessum endremerkium, och thette sammre sannredere x män af Morre sochn, ther er swa eitte" och tha hrer nerwaro med herrre Geirmunde j Morum soknreprreste sinom, fyrst Olafu(ert Kroker, Nielas Hofman, Ericker i Brunsbergi, Sebiörn Biörnsson, Olafu(er)x HaffwardssonY, Biörn Hafwardssonz, Nieulas Karlsson, Olafwer Skinnrer, Ericker Asmundsson och ••-Gumme Sega(r)tzson-••, som sik lofwade swa thette heden eft•b haldre skula, och aldre a gangre uttren med lofwe/ neerwerandum oss tha er w(er)"d thettre greidum och ransakadum: her Halfwarder Isrersyny•e preste i l:Elfwrereima, her Thorde (Enerson)af prreste a Lautine, her Anfitme•g Ericksyny och her Olafwe Anundzsyny"'', Marteine Olafssyny, Pete Torgardsyny, Gunner Erlendssyny, Ornulfwe Ofeigsyny och Eifmunde"; Hrelgresyny, srem sin insigle med waro insigle setto for thettre bref, er giort war stad, dagi och aar srem fyrsegir.

• Rättat efter Ba, wij F. Orig. kan ha haft bokstäverna er förkortade. - b Rättat efter Ba, missförstått och herre F. - c Tor Ornulffszon Aaa, Torer Arnvlzson Ba. - d Kan möjl. alternativt läsas Syfinerbergi F. Sywiabaki Aaa, Siffuerberget Ba,

Siffrenberg Bb, Segmar klint Ca, Sotmnar blage Da, Sotmnerberget Db, Sotmnarblaga E. Sannolikt är Syfmerbergi i F

korrekt, varvid Segmar- och Sotmner- bör ses som senare lokala uttalsformer av detta ortnamn (att -fm- blivit -gm- resp. -tmn-är språkligt sett fullt möjligt att förklara), medan formerna Siffuer- och Siffren- bör vara korrupta. Ortnamnet är inte idetifierat.

- eRättat efter 2 äldre gränsbeskrivningar i ]HD I 2, som har Raudahamra (avsnitt C, jfr anm) och Raudam. .. a (avsnitt D).

Randhamra BaBb, Rendhammaren Da, Randhamrce F. Bokstäverna u och n är i gotisk handskrift ofta mer eller mindre

identiska. Om förleden ra ud-, som är mycket vanlig i gränsmärkesortnamn, se ERIKSSON 1984 not 46. - 1 Trol. ident. med

Pares kcel i äldre gränsbeskrivning i ]HD I 2 (avsnitt C, jfr anm). Toreskie[l] Da. Om identifieringen, se nedan. - g Trol. har

orig. haft (förkortat?) er eller ar i kompositionsfogen, jfr Prondar klcett JHD I 2 (avsnitt C, jfr anm), samt Tronderklitt BaBb.

- h Saknas i BaBb. - i Om betydelsen av denna förled, 'landskapsgräns, landgräns', se LINDEN 1970 s. 54ff. -k Lidualtzfflotä Ba, Lid w alts flotte Da, Ledevoldsmyre Db. Om namnets etymologi se LINDEN 1970 s. 57. - 1 Ident. med

Trollagraf i ]HD I 2 (avsnitt C, jfr anm). - 111 Randallobeck F, jfr Randalabeck längre fram i brev texten. Ba och Bb har

Randel(l)de beckförsta gången och Randella beck andra gången, Db har Randelle Bceck. Förleden Rand- är en lättförklarlig

felläsning av Ra ud-, se not e. Mellanleden allo är också lätt att förklara som en felläsning av cello, om avskrivaren ej iakttagit

haken på a-et som utmärker re, jfr ello i de andra nyssnämnda förlagorna. Namnet bör således vara utvecklat ur

*Raudhrellobeck. Borifall av h framför vokal är ett typiskt dialektalt drag (WESSEN 1966 s. 31) som också kan påvisas på andra

håll i brevtexten (not u). Förleden Raud- behöver inte nödvändigtvis syfta på röd färg, som LINDEN utgått ifrån (1970 s. 63 jf.),

utan kan komma av att gränsmärkesfunktionen eller läget på eller vid en gräns (jfr ERIKSSON 1984 not 46). Om gränsmärkets

identifiering, se nedan. - 11 BaBb har felaktigt Falmälghe. Om identifieringen, se nedan. - 0 Vatuleffiäl Ba, Wattula fiäll Ca,

Vatdals field Db. Om identifieringen, se nedan. - P Gersasiö Aaa, Gäisåsen B a, Gäjsåsen B b, Gersasten Da, Gierse steen Db, Gjersesten E. Formerna Gäis-, Gäjs- förekommer endast i de svenska översättningarna BaBb och är knappast korrekt.

Efterleden -ste(e)n kan ej vara brevets ursprungliga, eftersom preciseringen mitt i då blir meningslös. Efterleden -siö i den

bristfälliga avskriften Aaa bör ej föredras framför -assen i F och -åsen i BaBb. Således är tro!. Gersassen i F korrekt. Ortnamnet

är inte identifierat. - q Felaktigt So(o)liöge Ba, Bb, Soloer Db, nu Solar (del av Hedmarks fi;lke). - "Torer Ba. - s-s Peter

102


Torgardson, Eynar Jonson Ba. - t Randalabeck F, för rättelsen se not m. - u Sic F, med hjpiskt h-bortfall framför vokal (jfr

not m). - v,x Supplerat efter BaBb, Olafu F (ändelsen er har trol. varit förkortad i förlagan). - Y Haffuardson Ba,

Håvardsson E, men felaktigt Halffuardsson Bb. Mansnamnet Havard var inte ovanligt i Norge (LIND 1905-15 sp. 493 ff.)

och är belagt även från Dalarna, om än sällsynt (jfr SMP 3 sp. 174; föreliggande belägg saknas i SMP). - z Håffuarson Ba,

Halffuarsson B b, Håfwardsson E, jfr föregående not. -aa-aa Patronymikonet rättat från Segantzson F; Segartzson är en sidoform till Sigurdsson (jfr LIND 1905-15 sp. 875). Ba

har Gwmme Segarson, B b har Gunne Segarsson. - ab Förlagan har trol. haft eftir. - ad Rättat efter Ba, B b; wij F (se not 1).

- ae I patronymikonet ingår det sällsynta mansnamnet Isarr (jfr belägg i LIND 1905-15 sp. 658). I Ba och B b har det feltolkats j Sierne, vilket ger ett orimligt sammanhang. - af Uteglömt i F, supplerat efter den svenska översättningen Ba, orig. bör dock ha

haft ändelsen syny; felaktigt Euersson Bb. Jfr Thorder Einn<Ersson, prester a Lautine 1401 (DN VIII 230). - ag Felaktigt

Asmunde Ba, B b. Jfr Anfitmer Eirikssun, präst på Stange 1418 (DN XIII 79-80). - ah Amundson Ba. - ai Säkerligen

korrupt läsning, Arfwe Aaa, Amvn B a, Amund B b, Arfund Ca, Even Db, Offren E. F. n. osäkert vilket mansnamn som avses.

1 På en avskr. av N.J. Ekdahl (Lillhärdal 1829) efter en avskr. av kh. E. M. Wallenius i Särna Gfr avskr. E ovan), B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 4, VHAA:s dep. i RA, uppger Ekdahl: >>Orig. tros wara förwarade i Elfrum Kyrka i Narige der Herdölingarne igensålt flera gamla handlingar. Lagboken med råbrefved der äfven>>. Ekdahls åberopade >>original>> torde dock mycket väl kunna avse en äldre vidimation. (>>Lagboken>> syftar tydligen på en nu förkommen lagcodex, som 1560 tillhörde lagmannen på Agdesiden, Jon Simonsson, och som innehöll en avskr. av ett landamäre mellan Norge och Sverge, se ERIKSSON 1984 s. 406 f.) - 2 Härmed avses (centrala) Lillhärdalsbygden. - 3 Rytmen i gränsmärkesuppräkningen, med växling mellan>> thedan i>> och >>och swa i>>, är prov på s.k, deildevers (se OLSEN 1931). - 4 Moraböndernas godkännande av gränsbestäl1U1ingen kan jämföras med utslaget från alltinget i Sveg 1269-72 eller 1275-82, då bönderna från >>(n)edra dalenom>> bekräftade gränslinjen mot Härjedalen (ERIKSSON 1984 s. 396).

IDENTIFIERING AV GRÄNSMÄRKEN: På 1600-talet var gränsen mellan Ullhärdal och Mora livligt omtvistad (se t.ex. dokumentavskrifter i svit med F, jfr JHH 2 s. 9). Problemet var bl.a. hur gränsmärkena i 1403 års gränsintyg skulle identifieras. Parternas anspråk i samband med dessa strider gav upphov till en rad likbenämnda konkurrerande gränsmärken i terrängen. På en provisorisk karta i svit med F, tydligen gjord under 1600-talets senare del utifrån natmtformer i detUla avskrift, finns två pretentionslinjer utritade: Lillhärdalsborna hävdade Trunnehatt -Landeldretiern - Landolderås - Lijfwålsjlodh söder om bebyggelsen Ulvsjön - Korskälla - Trollgraf; Mora-borna hävdade Trunnelditt >>alias Söekienlijdem> NV om >>Gälsiöknätt>> - Landeldertiern - Landelderås strax norr om Ulvsjön - Lijfwålsjläte - Korsldälla, hela rågången i en nordligare sträckning. Vid denna tid synes alltså kompletta serier av sex dubbelnamn ha varit levande. Fortfarande lever några dubbelnamn kvar: dalsänkorna Norra och Södra Trollgrav (JHH l s. 147), bäckarna Östra och Västra Rödhällan (FRIBERG 1987 s. 171 f.). Det torde ej utan vidare gå att bestämma vilka av dessa dubbelnamn som är ursprungliga, eftersom det inte finns några källor äldre än 1600-talet, som skulle kutma hjälpa till att lokalisera ortnamnen. Att som BROR LINDEN (1970) identifiera gränsmärkena 1403 utifrån de namn som lever kvar idag eller är utmärkta på kartor från senare tid, är metodiskt tveksamt. Dessa sentida ortnanm representerar endast vilka pretentionsgränspunkter som segrat i gränsstrider under senare århundraden och behöver inte nödvändigtvis geografiskt motsvara de råmärken som uppräknas 1403. - Några gränsmärken torde dock gå att peka ut i terrängen. >>Raudhatmre>> bör dock vara nuv. Rödhatmaren på gränsen Lillhärdal/Los och >>Thoretzskiöh> bör vara nuv. Torskär, knäpunkt i gränsen Lillhärdal/Ore (LINDEN 1970 s. 47). NILS & INGA FRIBERG har påvisat att tFulumjälgen, nu utdött namn, tro!. var benä=ing på en mjälg ('hög, sandig älvbrink') vid södra änden av Edforsen (Ejforsen) i Fulan, Transtrands sn (1987 s. 174, 178 f.), och att >>Watulrefirell», på en 1600-talskarta benätru1d >>Wåtdalsfiället>> Gfr not o ovan), avser nuv. Granfjällsstöten isanuna sn (1987 s. 169). Efter att Ullhärdals och Särnas gränser var avklarade i gränsbeskrivningen, görs ett stort geografiskt kliv till det sista råmärket >>Gersassen>> (oidentifierat), mellan Sol0r och Värmland (FRIBERG 1987 s. 180). Detta var inte ovanligt i äldre gränsbeskrivningar (JHH l s. 147).

103


Anm I 134 »26/2 1404» Ny datering: Allmannatinget i Lillhärdal19 l 2 1404

DATERING: Tisdagen i andra fasteveckan inföll år 1404 den 19 februari.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 4-5 >>swaraller bi0rnson>>, läs swaualler bi0rnson - 11 >>thore berdarson oc torgarder arnulfson>>, läs thore berdarson oc torgarder atmulfson


ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: S. 155 textrad 3 >>[a] fforb<Brghe>> läs fforb<Brghe. Aven om namnet här

är sammanskrivet, har ffor tydligen funktion som fristående lägesangivelsepreposition (jfr t.ex. belägg i JHD I 112), varför

]HD :s supplering av ytterligare en preposition blir överflödig.

Anm I 137 »29/61406(?}» Ny datering: 29/6 (omkring 1480- omkring 1511)

DATERING: Handstilen i detta pappersbrev återfilms i andra härjedalska diplom 1480-1504/11 (JHD II 148, 206, 211, 227, 338 daterat till 1504-11, samt nr 1496:A ovan). Årtalet i originalet, vare sig det utläses >>Mcdv0 ij>> eller >>Mcdvi0

,

måste därmed vara felskrivet. En datering av brevet utifrån skrivaren blir i stället omkr. 1480-omkr. 1511, den 29 juni.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 12 >>her ian>>, läs her ion - 14 >>herre ian>>, läs herre ion

Anm I 141 »1401» Ny datering: 29/6 (omkring 1480- omkring 1511)

DATERING: JHD I 141 är en fritt omskriven avskrift av brevet JHD I 137 (om dess datering se anm ovan). Liknande, oexakta avskrifter, skrivna av 1500-talshand, finns även av odat. brev (senast 1450?) och 17/6 1479 (JHD II 6, II 133, jfr anm II 6), vilka alla rör >>västra gården>> i Tännäs. Föreliggande avskr. har ett fragment av en remsa, klippt ur pergamentet, som kan ha använts för att vidfästa avskriften vid originalet. Originalet på papper (JHD I 137), som haft 2 påtryckta sigill, har ett snitt varigenom nämnda remsa kan ha trätts.

Anm I 144 »Hovs kyrka» 11/8 1408

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 4 >>hulkitl1», lästhen luth

Anm I 147 Torp 24/12 1412

Tryckt, med uppgifter om proveniens, ortnatm1 m.m.: MÄU s. 64 f. nr 34.

Anm I 152 söderköping 11101413 Bör utgå

Brevet berör ej Jämtland eller Härjedalen. Att det medtagits i JHD beror på att en nämndeman på Hammarkinds häradsting uppges ha hetat »Clämith Iämpte>>.

104


Anm I 157 »11/111416» Nydatering:»Th0t0y» 11/111(4)66

DATERING: Brevtextens årtal ska läsas »mo lxvj», dvs. hundratalsbokstäver är inte medtagna. Bokstaven >>h> är genomstruken av en släng frän ett insulärt >>f>> i ordet >>b[e]faller>> i raden ovanför, samt en läng släng frän den efterföljande bokstaven >>X>>. P.g.a. av detta har ärtalet misstolkats som >>m0 cdxvj>> i en avskrift av N.J. Ekdahl i B.E. Hildebrands Saml. till Sv. Dipl., som ligger till grund för trycket i SD III (1885-1902), s. 196 f. nr 2301. Samma felläsning har JHD I. Peter Olsson tryckte brevet under dateringen >>1516 (1416?)>> i JFT 2 (1901), s. 135 f. nr 67.

Att brevet är frän 1466 och inte 1366 eller 1566 står helt klart: papper var 1366 inte i bruk i Norge annat än möjligen i kungens kansli (KL 13 sp. 109) och insulärt >>f>> användes i Norge endast till1400-talets slut (KL 7 sp. 435). - Om Erlend Fartegnsson, tydligen en norsk adelsman, är intet känt. Hans sven Ture Petersson (Tore Pedersson), som här får lov om att resa till Jämtland, köpte 1485 jord i Gällö, Revsunds sn, enligt ett brev som varit vidfäst föreliggande brev OHD II 177; om växlingen Ture/Tore se LIND 1905-15 sp. 1180-1182).

Anm I 163 »Omkring 1420» Ny datering: (Omkring 1450-talet)

DATERING: Sigillvittnet Olav Lande är belagd 3 gånger 1431-55 (JHD I 202, 269, II 16), Nils under Berge (Offerdals sn) ett 10-tal gånger 1455-86 (II 16, 188, m.fl), samt Olav i Silje 6 gånger 1431-57 (I 202, II 19, m.fl.). Köparen av del i Häste, Ivar Olavssson, nämns som Ivar i Häste 1475 (II 107). Av fastarna är styrkar i Böle känd 1455 (II 16) och köpvittnet Anders Toresson är tro!. ident.m. en A. T., faste vid köp av Kälen, Rödön, 1447 (II 272). Brevet bör således vara frän omkr. 1450-talet.

Anm I 164 »Omkring 1420» Ny datering: (Omkring 1460- till1480-talen)

DATERING: De1ma vidimerade avskrift av närmast föregående köpebrev uppges ha gjorts p.g.a. att originalet blivit >>vlreselikt>> och i samband med att säljarens son Olav Eriksson stadfäste försäljningen. En viss tid bör således ha förflutit sedan köpebrevet skrevs. Av utfärdarna till vidimationen är Nils i Berge känd 1455-86 (se anm I 163) och Lauris i Önet belagd 1455 och 1472 (JHD II 16, 86).

Anm I 185 Kolsätter 26/2 1426

KÄLLOR: Orig. nu i UUB (1991 frän E. Modins saml. i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala). Brevet har förvarats i Ullhärdal en!. avskr. av N.J. Ekdahl (1829), B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 5, VHAA:s dep. i RA.

Anm I 186 »1713 1426» Ny datering: Vamsta i Brunflo sn 24/3 1426

DATERING: Brevet är daterat 1426 på motssöndagen, dvs. söndagen i Jamtamotsveckan, vilken började mändagen efter Gregoriemässan 12/3 (se anm II 48 nedan). År 1426 började denna vecka den 18/3 och söndagen var den 24/3.

Anm I 187 Oslo 19 december 1426

KÄLLOR OCH PROVENIENS: På en avskrift av brevet av C.G. Nordin dat. Hernösand 12/6 1779 (hs E 169, fol. 98r-v, UUB), har denne antecknat: >>Brefvet på pergament, hitsändt af kyrkoh. Nordenström i Räfsund i Jämtland. Borta sigillet. Tilhörer en Bonde ... (lakun) i Anviken uti smmna pastorat, ifrån hvilken by banemmmen varit, såsom Nordenström mig berättat. Den ihiälslagne var ifrån Förberg. Sölfve Sverkersson har dem1a tiden uppehollit sig uti en berghala på sielfva byns skog, til dess legden, som ofvanstäende ankom ifrån konungen.>> - I salruna volym (fol. 106 r-v) Nordins samtidigt gjorda avskrift av JHD II 190.

105


Anm I 188 Uppland 30/4 1427 KÄLLOR: A: Utdrag ur brevet av Fale A. Burman (tl809) i N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 1, Björnänge nr 4, ATA. - Aa: Randanteckning om brevet av Burman till en förteckning av Erik Tryggdahl över kyrkoherdar i Undersåker, ingående i det 20:e stycket i Tryggdahls otryckta >>Samling til Jämtlands Beskritning [ ... ] 1772>> = N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 5, ATA. - JHD I har tryckt efter ett tingsprotokoll 1623\ men A har flera kompletterande upplysningar, bland annat belägget för kh. Paul i Undersåker.

BREVETS INNEHÅLL ENLIGT A:

Ineholl: Tomas vidh Quellaa sålt halfva jorden i Up land åt La urs Gregersson. Gamla ord: Helan petming och halfuan. Gamla gårdsnamn: Quellaa, Wpgard. Ämbetsmann: Herra Paual Undisaker. Gamla

mansnamn: Faste. Datum Upland 1427, feria quarta post Dominicam quasimodo geniti.

1 Protokollets text densamma som i RApp I 4/10 1623, vilket brev DN har som källa (med felangivet årtal >>1627>>). Om den tvist som 1623 års dom gäller och om andra rättstvister, se GEIJER 1940, s. 35-37.

Anm I 198 »Omkring 1430» Ny datering: (Senast 14 3 7) SIGILL: Omskrift på sigill nr 2: >>s laurenti gregorsm1», nr 3 >>S ALVER! PETAr>>.

DATERING: Kh. herr Paul i Undersåker är känd genom brev 1427-29 (JHD I 193, 197, anm I 188). Någon föregångare till honom är ej känd, men hans efterträdare herr Jöns är belagd 25/8 1437 (JHD I 222, jfr anm nedan). sigillvittnet La urens Gregersson i Uppland är belagd 4 gånger 1410-29 (I 145, 197 m.fl.), Alv Pedersson i Duved 3 gånger 1423-29 (I 175, 193, 197), säljaren Bässe/Bärse i Forsa 1410 (I I45) och Helge i Konäs 1437 (I 198). - Brevet måste således vara äldre än brev 25/81437. Det kan mycket väl vara från 1420-talet, om inte ännu äldre.

Anm I 201 »1431» Bör utgå Om detta brev, samt JHD I 209 och 220 med årtalen >>1433>> och >>1437>>, är inget mera känt än att de uppvisats på tinget av en bonde i Klocksåsen, Näs sn, för att bevisa att ödesbölet Skute hört till Klocksåsen. Med hänsyn till hur ofta medeltidsbreven citeras med felaktiga årtal i tingsprotokoll från 1600- och 1700-talen, är det troligt att beläggen avser några av de ämm bevarade diplomen angående Skute och Klocksåsen, vilka har proveniens från Klocksåsen: 26/2 1441 (JHD I 244), 24/5 1470 (II 69), 26/3 1471 (II 81), 10/41477 (II 114) och u.d. 1533 (DN XIV 725). De sista två breven är hopfästa och daterade »M d xxxiii>> resp. >>Mcdlxx septimo>>, vilket kan ha lästs som >>Med xxxiii>> (1433) resp. >>Mcdxxx septimo>> (1437). På liknande sätt skulle det åberopade brevet >>1431» kmma avse något av breven 1441 eller 1471.

Anm I 203 Prästgården i Oviken i Jämtland 18/2 1431 ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 9 >>vpsudl1», läs vpsiidh - 28 >>thessere>>, lästhesens - s. 221

rad 2-3 >>wrelbor[ins mans ........ fo]ghota>>, läs wrelborins mans jreppa lauressons foghota (jfr JHH 1 s. 288 not 1)

106


Anm I 209 »1433» Bör utgå Se anm I 201 ovan.

Anm I 210 Ope 8/3 1433 KÄLLOR: Orig. nu i Diplomsamlingen, ÖLA.

Anm I 220 »1437» Bör utgå Se anm I 201 ovan.

Anm I 222 »18/8 1437» Ny datering: 25/8 1437 KÄLLOR: Avskriften är gjord av lektorn Fale A. Burman (tJ-809) och ingår i Ekdahls norrländska samlingar, vol. A 1, A TA.

DATERING: Brevet är daterat år 1437 första söndagen efter åttonde dagAssumptio Marie, dvs. 25/8.

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 10 >>Herra~ F0nis waar kirkre herrre>>, läs Herrre I0nis waar kir k re herr re

Anm I 224 Fäste 15/2 1438 SIGILL: Nr 2 med i stort sett otydbar omskrift: böjt mansben med knäet riktat åt dexter kant i vapensköld, >>S + [ ..... ] + [ ...... . j + [ .... . j +». Nr 3: bomärke>>[ . . j BARDOR TO[ .... ]>>.

Anm I 233 »1440» KÄLLOR: Med dat. >>1411» är brevet åberopat i protokollet från Undersåkers ting 28-31/10 1702, § 38, Jämt!. läns renoverade domböcker, nr 5, fol. 509 r, RA: >>[ ... ] hwar uti [ ... ] Giefsiön nembnes, men dess innehåld kunde intet fattas, efter det war så illa skrifwit.>>

DATERING: Orig. bör ha haft >>Mcdxi>> eller >>Mcdxl>>. Då skrivaren av 1703 års protokoll synes ha haft lättare att läsa pergamentsbrevet än skrivaren 1702, måste hans årtal >>1440>> sättas som mest troligt. Någon möjlighet att kontrollera dateringen films ej.

Anm I 236 Oviken 23/2 1440 KÄLLOR: Även avskr. av N.J. Ekdahl å samma ställe som Sundels avskrift (VHAA:s dep. i RA).

Anm I 241 Vapenting i Alsen 25/6 1440 ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: S. 255 rad 4 >>olaff j diulo>>, läs olaff j dinlo

107


Anm I 244 Lockne 26/2 1441» Ny datering: Lockne 19/2 1441

DATERING: >>Fastogang» avser fastlagssöndagen, Dominicain Quinquagesima (KOLSRUD 1926 s. 19). Söndagen före >>fastogang>> var år 1441 således den 19/2.

Anm I 249 Ösa 18/5 1441

KÄLLOR: Orig. nu i Diplomsamlingen, ÖLA (dep. 1997 av Kjell Olofsson, Klösta).

SIGILL: Sigill nr 1 delvis skadat i omskriften: stående svan >>[ ....... ] olaui [ ........ ]>>. Nr 3: bomärke, omskriften oläslig. Sigill1 tillhör Håkon Olavsson, fogde i Jämtland 1441 på hövitsmannen N arve Jakobssons vägnar (JHH 1 s. 303).

Anm I 250 Hallens ting 19/10 1441

KÄLLOR: Orig. på pergament fanns ä1mu 1828 i Järsta, Marby sn, men saknas nu. A: Avskrift av O. Sunde! i B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 5, VHAA:s dep. i RA. - Aa: Avskr.

efter A av J. Hallenberg i hs E 175, pag. 177, UUB. JHD I efter dem1a förlaga. - B: Avskrift av N.J. Ekdahl (1828) å samma ställe som A.

DATERING: Brevets >>m0ya mcesso>>, 'mömässan', avser tydligenfestum undecim milium virginum (21/10), som ibland förkortas >>festum virginum>> (GROTEFEND 1941 s. 107). I norska diplom förekommer >>kolnismeyjamessa>> om samma dag (KOLSRUD 1926 s. 43). N. AHNLUND har uttryckt tvivel om dem1a datering (JHH 1 s. 502 not 6).

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 2 >>Aarve Iacobsons>>, B har korrekt Narve Jacobsons; om

denne hövitsman över Jämtland se JHH 1 s. 288 - s. 263 rad 8-9 >>j Quisle>>, B har i Quislom - 11 >>j Ha .. >>, B har i Har; ovisst vilket ortnamn som avses - 13-14 >>brudhabe[k]>>, läs brudhabek

Anm I 252 »18/2 1442» Ny datering: Bollnäs s n i Hälsingland oviss dag 144 2

KÄLLOR: Orig. nu i Diplomsamlingen, ÖLA. Om brevets proveniens se anm I 128.

DATERING: Utgivarna av JHD I har i brevets dateringsangivelse läst >>dominica invocavib>, men att döma av de nästan utplånade skrivtecknen efter >>dorninica>> i originalet, kan >>invocavib> inte komma i fråga. Vad som egentligen står skrivet har ej kmmat avgöras.

Anm I 256 »22/3 1443» Ny datering: 21/3 144 3

KÄLLOR: Även avskrifter (av bägge originalexemplaren) av C.R. Berch 1762, å samma ställe som Bracmans avskr i KB. Senärmare härom ovan nr 1423:A.

DATERING: Brevet är daterat 1444 torsdagen i motsveckan, se härom anm I 186. JHD I har av nusstag >>22/3>>, som år 1444 var fredagen i motsveckan.

108


Anm I 261 »16/91444» Ny datering: T rasviken på Hede s n 6/5 1444

KÄLLOR: Orig. nu i Diplomsamlingen, ÖLA. Om brevets proveniens se anm I 128.

DATERING: Brevet är daterat i Trasviken på Hede sn 1444 »odhinsdaghen mest reptir crosmesso». JHD I har anknutit till korsmässan om hösten (14/9). I Frostatings äldre kristenrätt, dit Härjedalen hörde vid denna tid, brukades emellertid beteckningen krossmässa utan bestämning endast om korsmässan om våren, In ventio Crucis (3 / 5) (KOLSRUD 1926 s. 15). Att korsmässan om hösten över huvud taget inte tycks ha firats i Härjedalen framgår av ett diplom (Lill)härdal14/91483 som är daterat >>syndaghen nest repter warffrwdagh yffre>>, Med dateringen 6/5 1444 är föreliggande brev tryckt i DN XXI (1970), s. 321 f. nr 422.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: På den vidfästa remsan: [ .. ] tolff mren helgh i odhinsal arnolff a heda ola[ff] j riisom gunnar j hwatem Sigurd j sretrom jon bernson joan j wiken per j randasia tore ianson andris i wig joan j berswiik Sigurd a heda st[ ..... ] - Texten på remsan är skriven med brevets hand och de tolv män som uppräknas är

tydligen de som blev nämnda i >>dom>> enligt brev texten.

Anm I 263 Hov 5/11445

P ÅSKRIFTER: >>b(r)eff om gy0lle>> med handstil tillhörande Erik Nilsson, lagman i Jämtland 1540-49.

Anm I 266 »414 1445» Ny datering: Sundsjö kyrka 21/4 1465

DATERING: Brevet är omdaterat i JHD II 41.

Anm I 268 Lagmansgården 24/4 1446

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 17 >>wredherkiik», läs wredherwiik

Anm I 269 21/10 1446

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 4 >>brathog>>, läs bratheg - 4 >>Kanoos>>, läs Kaxaas

Anm I 278 Revsund 4/111447

KALLOR: Orig. nu i Diplomsamlingen, ÖLA. Har en!. avskr. av L. Bygden (1882) i Avskr.saml. B 20a, RA, varit vidfäst köpebrev på fiske i >>Övsjö nor>> 17/9 1599 (tryckt JFT 3 s. 150 f. nr 179, orig. på pergament i Diplomsaml., ÖLA).

Anm I 280 »Bergh» 27/2 1448

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: S. 292 rad 12 >>oloff litm1arson j staffrom>>, läs oloff linmarson j staffrom

Anm I 281

Den vidhängande uppteckningen är skriven med satmna hand som diplomtexten.

109


Anm I 282 20/3 1448

KÄLLOR: Orig. i Nordiska museets arkiv (inv.nr 37 764).

Anm I 289 »H~riadall» 10/9 1449

KÄLLOR: Orig. på pergament nu i Diplomsamlingen, ÖLA (dep. 1999 av Ullhärdals hembygdsförening, som i sin tur erhållit brevet från gården Skogen i Lillhärdal). - SIGILL: Nr l (riddaren Örjan Karlssons) avbildat i JHH l s. 304.

Anm I 290 9/111449

SIGILL: Nr 3 (Jens Karlssons) avbildat i JHH l s. 304.

Anm I 291 Kristi himmelsfärds dag (omkring 1450)

DATERING: Kh. herr Peder i Revsund omtalas i brev 1447 GHD I 278); hans närmast kände säkre företrädare nämns 1420 och efterträdare 1470 (HHm 3 s.l52, jfr ovan nr 1456:B). Peder (Fastesson) i Mordviken är belagd som sigillant m.m. 8 gånger 1420-51 (I 166, II 10 m.fl.), Björn i Grilm1äs 5 gånger 1446-83 (I 268, II 41, 163 m.fl.), Peder i Mälgåsen 1443 och 1446 (I 259, 268), Erik (Sigriksson) iAnviken 7 gånger 1447-85 (I 275, II 41, 177 m.fl.) och Nisse i Marsätt 1465 (II 41). Olav i Sanne omtalas i livet 17 gånger 1445-89 (I 263, II 209 m.fl., ovan nr 1448:A) och Peder i Haxäng 3 gånger 1443-48, möjl. även 1489 (I 257, 283 m.fl., II 209?). Utfärdaren Anders i Döviken nämns 1451 (II 8). - JHD:s datering >>omkring 1450» får därmed anses bestyrkt. Brevets »helgha toorsdagl1» avser Kristi himmelsfärds dag (torsdagen efter 5:e söndagen efter påsk).

Anm I Register

ORTREGISTER: »Dalslägden, ägomark (förr gd) vid Räcksjön, Smme sn»: Beläggen avser tDalen, till 1695 gd/by på Andersön,

Smme sn, se kommentar vid nr 1443:B ovan. »Fors, sn»: Belägget på s. 81 avser en!. N. AHNLUND (JHH l s. 235 med not 4) Fors nära Lödöse i Bohuslän. »Gäle, by, Näs s11»: Beläggen avser övre och yttre Gölan, Näs och Hackås snr Qfr nr 1448:A ovan). »Gärde, by, Näs s11»: Beläggen bör avse Gäle, Näs sn (vid alla beläggen nä1m1s Torkel [Andersson], som rimligen är

en förfader till Torkel Andersson i Gäle 1525, JHD III 58). »*Hallom, okänd plats, tro! i Alsens s11»: Gård- el. bynamnet tHallom el. tHallen lever kvar i nuv. Hallägden, gd,

Alsens sn Qfr JHD III 53). »*Hyland, ej identifierad ort i Norge»: Tro!. avses H0landet, förr H0yland, skipreide i Gauldals fylke, Norge Qfr

STYFFE 1911 s. 469; påpekat till förf. av Erik J. Bergström, Östersund). »Jamtamot, marknad och landsting»: Benä1m1ingen JarntarnotjJärntarnot avsåg veterligen endast den veckolånga

marknad, som hölls i mars och som i yngre källor ofta benämns Järntrnarknaden, se HOLM ms. »*Kolnäs, okänd plats inom Jämtland»: Beläggen avser sa1molikt Kalnes i Ås i Beitstad, Tmndelag, se ROBBERSTAD

1961 s. 195. »Lösta, by, Sundsjö sn»: Numera gängse skrivform är Lövsta.

»Mm·by, s11»: Belägget på s. 110 (»margabyom», JHD I 93) avser i stället socknen Marieby, se anm I 93 ovan.

110


>>*Rise, plats inom nuv. Jämt!. v. doms. tg, möjl. i Undersåkers s1w: Tro!. avses Ris, ödegård 1505 (JHD II 309), nu gdr under Äggen, Mörsils sn, på gränsen mot Alsens sn (se GEIJER 1940 s. 14, 84 ff.).

>>Solkasta, nu okänd plats, Hackås sn>>: Detta gods såldes i brevet 1394 till Karl Pedersson i Hov, Hackås sn. Utgår man från att det låg lägligt till för honom kan iSolkasta identifieras med >>Solstad>>, ödesböle beläget mellan Hov och Fäste en!. dagboksanteckning av Fale A. Burman 24/81798 (BURMANpag. 150, HLA).

>>? Ytterån, by Alsens sn>>: Belägget (widh aa) bör här avse Ån, gd/by, Hallens sn Gfr anm II 78). »Äggen, by i Mörsils sn el. Undersåkers sn>>: Belägget avser med all sa1molikhet i stället Egge i Sparbyggjafylke,

Trrondelag, se JHH 1 s. 223, jfr HALLAN 1954-56 s. 255.

PERSONREGISTER: >>Arne (Helgason), lagman i Jämtland>>: Belägget på s. 39 avser lagmannen Arne Toresson, se ovan nr 1332:A. >>Hadde i Tunvågen, Hackås>>: Även belagd s. 277. >>Haver (Hafuer) i Ström>>: Belägget avser inget personnanm utan betyder haefuer i Straumi, 'gränsen börjar i Ström'

(påpekat redan 1877 av O.R. Rydberg, jfr JHH 1 s. 181 not 3 och ERIKSSON 1984 s. 399 not 43). >>Hök i Ytterån, (?), Alsen>>: Belägget (widh aa) bör avse Ån, gd/by, Hallens sn Gfr anm II 78). >>Jenis, kyrkoherde i Oviken>>: Belägget på s. 236 avser i stället en herr Jens, kh. i Undersåker. >>Johan>>: I registret saknas Johan (Jon) i Backen, Kalls sn, s. 163. >>Nikolaus i *Berg eller *Berge med ovisst läge, Jämt!. län>>: Beläggen (Nisse bergh o.d.) saknar preposition och

nmm1et Berg bör därför uppfattas som ett släktnmm1 eller personbinmm1 (ortnarm1 som binarm1 var inte brukligt i Jämtland, se HALVORSEN 1975 med B. FLEMSTRÖMS kommentarer). Personen ifråga var en!. N. AHNLUND (JHH l s. 299) av ansedd dansk väpnarsläkt.

>>O !af Sigfridsson i Nordanberg, Lock->>: Genom tryckfel har försvmmit >>ne sn>> samt belägg på s. 294. Beläggen på s. 217 och 258 gäller i stället en Olaf Simonsson, bosatt tro!. i Bräcke el. Revsunds sn.

>>Olaf Vestenaker (Västanåker)>>: Personen var bosatt i tVästanåker, gd/by, Frösö sn (nuv. Kungsgårderl) och Västanåker ska ej uppfattas som ett tillna1m1. I beläggen (t.ex. >>olafue vesten akrs>> s. 60) fungerar >>vesten>> som preposition och en ytterligare preposition >>i>> är därmed överflödig Gfr t.ex. äldre belägg för Västanede, Västnår och Östnår, JHD passim).

>> Thorkel i Gärde, Näs>>, samt>> Thorkel Andrisson>>: Personen bör ha varit bosatt i Gäle, Näs sn (se ovan). >>Ulf>>: I registret saknas Ulf (Ulv) i Valla, Håsjö sn, s. 79 (Vlphone ibidem).

Anm II 3 Hov 19/6 1427 KÄLLOR OCH PROVENIENS: Avskriften i Behms samling (A) är den primära, gjord av Viktor Behm 1881 efter ett nu förkommet >>Pergamentsbrev lånat från Våle>>. I svit med A bl.a. avskr. av brev u.d. 1469 (JHD II 62). Avskriften i Heimbygdas dep. vol. 21 (Aa), av smmna hand, återgår på A. Avskriften i B 20a, RA, är gjord av A.J. Hansson 1921 och återgår i sin tur på Aa.

Anm II 4 Svegs kyrka 18/3 1431 KÄLLOR: Avskriften är gjord av N.J. Ekdahl efter ett nu försvmmet orig. i >>[Kyrk]byen>>, Lillhärdal, och ligger vid år 1463 i Hildebrands saml.

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 6 >>jon Svakldsmw, läs jon Svaaldson

Anm II 5 »1450»

Det i tingsprotokollet åberopade kungabrevet var utfärdat i Helsingborg 14/71584 (nu i Diplomsaml., ÖLA).

111


Anm II 6 »Omkring 1450» Ny datering: (Senast 1450?) DATERING: Dateringen i JHD I grundar sig på att Alv Alvsson i Tännäs också omnämns i dombrev 14/11450 (JHD I 292). I föreliggande brev döms viss mark i Tännäs till Alv Alvsson tack vare att han var arvsberättigad på manslinjen, medan hans frände Torleiv bara hade bördsrätt på kvinnolinjen. I brevet 1450 tvistar Alv om rätten till Tännäs med Sigurd Torleivsson, tydligen Torleivs son. Detta innebär troligen att Torleiv var död 1450 och att föreliggande brev bör vara äldre. Gudmund Torgardsson, utfärdare av detta brev, levde ännu 17/6 1479 (JHD II 133). I sistnämnda brev omtalas också Sigurd och Arnulv Torleivssöner, samt >>beskedlig kvitma>> Helga Alvsdotter.

Anm II 7 »Omkring 1450» Ny datering: (Omkring 1476- omkring 1494) KÄLLOR: Avskriften i V. Behms saml. är gjord efter Peter Olssons avskr. 1888 (vilken f.ö. är tryckt i JFT l, 1893, s. 92 nr 1).

DATERING: Brevet saknar dateringsangivelse. Dateringen i JHD II grundar sig möjligen på att den dräpta Jusse/Jösse Mattisson, fader till Per Jussesson, skulle kunna tänkas vara ident.m. en J.M. i Fatmbyn, Sunne sn, nämnd i ägotvist 1448 (JHD I 281). Namnet Jusse var ovanligt i Jämtland på 1400-talet (se registren till JHD I-II, passim), så identifieringen är inte osannolik. Som mottagare av böter för dråpet nämns Per Jussesson, tydligen J.M:s son. Härav kan dock inte uteslutas att dråpet på J.M. i Fatmbyn (om nu detme är ident.m. detta brevs J.M.) skedde långt senare än »omkring 1450>>, kanske inte förrän mot seklets slut. - Sigillanten >>beskedlig man>> Ketil Olavsson nämns i ett 35-tal brev 1476-1523 (gränsåren enl. JHD II 110, III 25). Han nämns till1486 som bosatt i Bergsbyn, Bergs sn (JHD II 119, 142, 157, 175, 185) och från 1493 i Månsta, Näs sn (JHD II 225, 254, 261, 265 etc.), och var oftare än de allra flesta anlitad som domsman eller sigillant.1 Laurens (Ingemundsson) i Lake, som i detta brev betalar >>mansbot>> (böter för dråp), är belagd i dryga lO-talet diplom 1470-94 (gränsåren en!. JHD II 71, 232; om honom se ovan nr 1486:B). Brevet kan således approximativt tidfästas till 1476-94, då både Ketil Olavsson och Laurens i Lake framträder i diplornmaterialet.

1 Att beläggen rör en och satmna person framgår av att hans barn hade arv i både Bergsbyn och Månsta, se brev u.d. 1531 = DN XIV 706, 1/2 1546 =XIV 826, jfr JHD II 267 (med proveniens från Månsta).

Anm II 10 tHagnastad »dagen efter Brunflo kyrkas festdag» 1451 DATERING: Brevets >>crastino declicadonis ecclesie Brunfflo>> avser tydligen Brunflo kyrkas invigningsdag. Sådana kyrkmässor firades av de jämtländska sockengillena under katolsk tid (JHH l s. 564, 2 s. 176).

P ÅSKRIFT: >>breff pa sunda>> skrivet med handstil tillhörande Nils Bodelsson, lagman i Jämtland 1563-64 (RAp 24/2 1563, avskr. u. d. 1564 i hs M 10:11, KB, m.fl.) och 1570-94 (för gränsåren DN XV 732 och RApp I 16/3 1594).

Anm II 12 »25/2 1452» Ny datering: Sveg 24 eller 25/2 1452 DATERING: Brevet är daterat Mattismässodagen år 1452, som var ett skottår. Denna dag >>vart i vanlege år feira 24 febr, i skotåranten 24 eller 25 febr. Det f121rste var det vanlege i Noreg.>> (Kommentar vid RN VI 1249.)

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 3 >>heridall>>, läs heriadall

112

ANMÄRKNINGAR TILL JI--ID

Anm II 13 »Osäker dag 14 52» Ny datering: 12/8 14 52

KÄLLOR: Orig. på papper (213x107 mm; 9 rader) tillhör hemmansägaren Sven Henriksson i Ammer, Revsunds sn (1998). - Fotostatkopia därav hos Kjeldeskriftavdelingen (Per Persson nr 103, gjord vid inlån 1938), NRA; fotografi i Diplomsamlingen: Fotokopior I, ÖLA (taget 1976). - Handstilen återfinns i brev 11/8 1470 = JHD II 71, vilket också är utfärdat av riddaren Örjan Karlsson i Hov, Hackås sn. Med all smmolikhet är det dennes handstil.

JHD II har som förlaga en bristfällig avskr. av orig. av hembygdsforskaren Per Persson, tryckt i PERSSON 1923 s. 84.

BREVTEXTEN EFTER ORIGINALET:

Alla mcen som thetta breeff kan forekorna H0ra celler see Helsar jurian karlson Ridclara oc h0uitzman j iemptalande och Hceriaadall1 cewitmelica medh gudh Och g0r witerlikit medh

thetta mit opna breff ath jach vnt hafuer tcessoma breffwiisare Eskille niclissoneb ena 0dhis iordh som Cronunne och konungdamenom til h0rie2 som heeter skuru3 liggiandis j rcefsunda sokn j swa maato han skall byggia oc boo ther vppa oc skat aff g0ra W skatta skin aarlica betalad och ther medh frcelselica brukce medh allom tillaghom som ther medh rcetto tilligger til

thase mere wisso later iac trykkia mit incigle vppa ryggen for thetta breff Datum anno dominj Millesima quadringentesimo quinquagesimo secundo sabbato post laurentij

Märke efter ett påtn;ckt, nu helt bortfallet sigill (32 mm i diameter) på brevets baksida.

a Upprepat av misstag ms. - b Bokstaven e snarlik i, men jfr h0rie rad 4 i ms. - c Genomstruket j ms (= 1/2). ]HD II har ij. - d stapeln på sista boks t. a har blivit förlängd under raden. Möjl. avses betalre. - e Dvs. thres.

1 Örjan Karlsson på Hov i Hackås nätm1s i september 1449 >>hövitsman över Härjådah>, blev dubbad till riddare tro!. i november sarmua höst och erhöll tydligen därefter hövitsmannaskapet även över Jämtland av svenske kung Karl Knutsson (JHH 1 s. 306-310). Detta är enda gången han närm1s »hövitsman över Jämtland och Härjådah> och nästa gång han figurerar i jämtländska brev är inte förrän 1469 (JHD II 62; N. AHNLUNDS uppgift att han var i Jämtland 1467, JHH 1 s. 321, är felaktig, se ovan nr 1452:A). - 2 Som AHNLUND påvisat är det under svenske kungens överhöghet förläningen görs (JHH 1 s. 310). - 3 Belägget saknas i SOJä 3. Motsvaras av n uv. Skurubodarna under Atmner på Ekonomiska kartan. I OAU films upptecknat Skurulägden, »f.d. odlad mark i Ammer». Ej att förväxla med Skurun, gård/by i Bodsjö sn.

Anm II 14 13/7 1453

SIGILL: Enligt Fale A. Burmans avskr. i Ekdahls saml. har brevet haft tre sigill (ehuru endast två sigillanter närm1s i brevet). Nr 1-2 saknades, nr 3 avritat under avskriften (visar en stjärna och en måne?).

Anm II 16 Offerdal28/5 1455

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 17 »andrs i soeras» läs andirs i sooras - 18, 20 »lauritz» läs lauriiz - 18, 20 »affle» läs afflo - 18 >>nid(is)»

kan även läsas niel - Baksidespåskriften med Fale A. Burmans hand, liksom nummer 1. på framsidan. - Under nuv.

brevtexten en u tskrapad äldre text. På baksidan en u tskrapad påskrift tro!. av samma hand som framsidans u tskrapade skrift.

113


Anm II 17 Raguncia 18/2 1456 KÄLLOR: Avskriften b) med handstil tillhörande Jämt!. läns fornminnesförenings ombud P.G. Lundahl i Ede, Fors. Förtecknad som gåva till föreningen 1889 i JFT 1 s. 66 nr 67 (feldat. >>1477» ). Avskriften a) är pålitligare.

Anm II 20 Stockholm 1/8 1457 KÄLLOR: Orig. på pergament saknas men fanns i behåll äJUlU 1774. Nedan förtecknas kända avskrifter.

A: Nu okänd avskr., gjord före 1666 och känd genom Aa. - Aa: Referat efter en >>copia>> i protokollet från avradsra1msakning i Frösön 10/5 1666, >>Jemptelandz Afradzbook för 1666 [ ... ]>>, Jämtlands läns länsstyrelses landskontors arkiv G III e:1, pag. 13, ÖLA: >>Skiedoms ödesböle, belägit widh Håffzgårdens åkerhaga, är effter konungh Christierns bref aff anno 1457 skiänckt och gifwit till Oluff Thomessen i W alle, som brefwetz copia vthwijser - - - >>. - Aaa: Notis om brevet av Fale A. Burman med källhänvisningen »afrads Rans: Prot för Frösön>>, ingående i >>Anmärkningar och Jemtlands skatt>>, N.J. Ekdahls norrländska samlingar A4, ATA. Jfr liknande notis (feldat. >>1467>>) av Burman citerad i JHH 1 s. 322, not 3. - B: Bristfällig avskr. 1761 av orig. (anger ej årtal), attesterad J.P. Malmberg och rubricerad >>No 4:>>, bilagd protokoll från avradsra1msakning i SuJU1e 1773, blyertsfol. 9, Jämt!. l. landskontor G III e:6, ÖLA. - C: Nu utplockad och ej återfuJU1en avskr., som uppges ha bilagts en skrivelse från Nils Persson och Olov Persson i Valla, Frösö sn, tilllandshövdingen i Sundsvall, inkommen 28/5 1774, Jämtlands läns länsstyrelses landskontors arkiv, vol. D IV:1, pag. 761-762, ÖLA. - Ca: Avskr., tro!. efter C, av Fale A. Burman i >>Utdrag och annotationer af Älsta Verifications Bok vid Härads Skr: Contoriet», § 96, N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 4, ATA. JHD II efter deJUla förlaga.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: S. 25 textrad4 >>Skedhen>>; B har Skjeden

Anm II 24 »Efter 19111460» Ny datering: skatteting i Ragunciadal 14[86- 87?] efter 19/1

KÄLLOR: Orig. på pergament har tydligen ingått i ett gårds- eller byarkiv rörande Tryggåsen i Fors sn, men saknas sedan 1820-talet. Se närmare anm II 88.

Den mest primära källan till brevtexten, som står till buds, är en bristfällig avskrift 1820 (nedan benärm1d A) av Nils Jonsson i Utanede, Västeråsens byarkiv, 1999 tillhörande Åke Ljung i Åbytorp, Åkersberga. Fotokopia av avskriften i Diplomsamlingen, ÖLA. DeJUla avskrift ligger till grund för senare avskrifter av brevet, däribland den avskrift av Peter Olsson, som i sin tur fi1ms i avskrift i Kjeldeskriftavdelingen i NRA (se vidare anm II 88). - Brevet är i JHD tryckt efter Kjeldeskriftavdelingens avskrift.

DATERING: P.g.a. skada i det nu saknade originalet är dateringen ofullständig: >>mcdlx[- - -]dag nrest efter Sancte Hinriks dag>>. Årtalet kan ha varit allt mellan >>mcdlX>> (1460) och >>mcdlx[xxx]>> (1490, jfr JHD II 220). Somsigillanti brevet omtalas Esbjörn (Sämundsson) i Ösa, >>som då stod i lagmannens stad>>, dvs. agerade ställföreträdande lagman. I brev från mars 1476-mars 1483 och mars 1487-september 1492 nämns han alltid >>lagman>> (JHH 1 s. 508, JHD II passim). I strödda urkunder 1465, 1469, 1475, 1484-86 och 1495 omtalas han utan någon ämbetstitel alls (JHD II passim). Föreliggande brev är knappast från de år han var ordinarie lagman, utan snarare utfärdat före mars 1476 eller under vakansen 1484-mars 1487.1 Torsten Mårtensson är inte känd som fogde i andra brev, men är omtalad 1478, då han erhöll kunglig stadfästelse på sin släkts gods Kungsnäs vid Näkten (II 124). Åren 1465-vintern 1467 och 1471-85 är Peder Karlsson fogde i Jämtland GHH 1 s. 321-323, 333-339, jfr anm II 30 och anm II 182), därefter följer en lucka 1486-87, då ingen fogde är känd, hman Olav Bagge tar över tjänsten 1488 (JHH 1 s. 339 och 343). - Brevet har således tro!. utfärdats efter 19/1 något av åren 1486-87. Torsten Mårtensson kan då placeras i nämnda lucka i fogdelängden och Esbjöm Sämundssons åtagande som ställföreträdande lagman harm1ar i vakansen mellan hans båda lagmansperioder. DeJUla datering motsägs inte av andra personhistoriska uppgifter: Jon Persson och Ketil

114


(Persson) nämns i brev 1485 (II 174). Vittnet Paul i Åsen omtalas 1472 och 1478 (II 88, 127) och Hemming i Böle 1472 (II 88). Den tidigare rättegången om Böxelforsen som åberopas i detta brev är sannolikt den som dombrev u.d. 1478 (JHD II 58/127) handlar om.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 1 »Hoffsj00», A har Hofj00(!) - s. 28 rad 6-7 >>bekareith>>, A

har bokareith

1 Hans efterträdare Magnus Hansson nämns 1493 >>i lagmans stad över Jämtland>> (JHD II 229), men från 1494 alltid som >>lagman i Jämtland>> (II 233-355, passim).

Anm II 26 segersta 25/5 1460

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 2 >>sakestade>>, läs saliestade

Anm II 27 »1460» Ny datering: 14(73- 85)?

KÄLLOR: Notisen är gjord av Fale A. Burman och ingår i >>Utdrag och annotationer af Älsta Verifications Bok vid Härads Skr: Contoriet>>.

DATERING: Notisen uppger att fogden Peder Karlsson >>i Opslo och Jemteland>> år »1460>> stadfäst kung Kristierns från 1457 (JHD I 20). >>Opslo>> är säkerligen felläsning för>>Sparbo>> (där >>ar>> kan ha varit förkortat såsom t.ex. i JHD II 95). Med titeln >>fogde i Sparbu och Jämtland>> omtalas Peder Karlsson i urkunder från 1473 till åtminstone 1485 (se anm II 24 och anm II 30). Under dessa år bör således föreliggande brev ha utfärdats.

Anm II 30 »1460» Nydatering:Jämtland (12/3 1473?)

DATERING: I brevet upplåter Peder Karlsson, fogde över Sparbu och Jämtland, en skogbevuxen ödesjord Kråksta till Magnus Nilsson, >>i så måtto att han skall det upprydja och kronan därav skatt att giva, efter som min fru drottnings brev lyder och utvisar>>. Det åberopade brevet av drottningen måste vara drottning Doroteas fullmakt åt fogden Peder Karlsson 19 eller 12/71471 om att upplåta kronans öde jordar till enskilda mot skatt efter 6 mäns taxering (JHD II 83). Peder Karlsson var fogde i Jämtland 1465-vintern 67 och 1471-85 (se anm II 24 ovan), men nämns inte som fogde i både Jämtland och Sparbu förrän 1473 (JHD II 95, 101, 113 etc.). - Avskriftens årtal >>1460>> kan således inte vara rätt tolkat. Det framgår av vidimationen 1578 att originalet var i dåligt skick och avskrivaren har tydligen ej förmått läsa mer än >>mcdlx>> av årtalet. Också andra fel i avskriften sticker i ögonen: där står >>haffuer vndt Mogens NielseJUl silm0de jord>>, men bör vara >>einn 0de jord>>; vidare har hela sigillatio hoppats över liksom den dagdatering, som bör ha funnits i ett brev av de1ma officiella karaktär.1 - Den 12/3 1473 utfärdade Peder Karlsson på Kungsgården i Jämtland flera liknande förläningsbrev på kronans ödesjordar, i kraft av drottning Doroteas fullmakt från 1471, se ovan m' 1473:B. Det är rimligt att anta att också föreliggande brev blivit utfärdat vid detta tillfälle .Z

1 En mman misstänkt felläsning är att fogden låtit >>12 danemend>> skattlägga jorden, i st.f. >>sex dandementz sigilse>>, som drottningens bestämmelser från 1471 talar om. Antalet sex synes också ha varit praxis i Jämtland vid dylika taxeringar i äldre tid (JHD I 38, 100). Möjl. var ödesjorden Kråksta ett särskilt kinkigt fall, varför fogden önskade en dubbel nä1m1d: senare uppstod tvister om Västerhus kapells del i Kråksta gentemot kronans del, se JHD II 123 (1473) och 152 (1481). - 2 Två förläningsbrev var utskrivna i formulärform, med endast mottagarens na1m1, förläningens na1m1 och storlek samt skattesatsen ifyllda: JHD II 95 Gfr anm nedan) och ovan m 1473:B. Dessa formulär kan dock knappast ha använts vid föreliggande brev, eftersom skattesatsen inte var avgjord och en lång passus om deJUla ingår i brevtexten. För övrigt har dock deJUla brevtext slående likheter med formulärbreven.

115


Anm II 31 Hede 6/11461 ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 12 >>alver i torness>>, läs alver i terness

Anm II 48 »11-22/3 1466» Ny datering: På Jämtarnot (17 -23/3) 1466 DATERING: Rasmus Ludvigsson uppger i sin Jämtlandsbeskrivning från 1560-talet (LUDWIKSSON 1575, jfr JHH 1 s. 517) att >>På förskrifne Konungzgård (Westanåker på Fröszöön) p läger åhrligen stå en Marknad t Måndagen näst epter S. Gregrorij dagh, som kallas Jemptemotet>>. De1ma marknadstermin överensstämmer med dateringar anknutna till marknaden Jamtamot/Jämtamot, gjorda i diplom från 1330-talet till 1550-talet Qfr JHH 1 s. 499 f.). Gregori dag var den 12 mars och marknaden började således mellan 13 och 19 mars, beroende på kalenderår. Marknadsveckan, eller >>motsveckan>> som den kallas i äldre källor, pågick ända till söndagen därpå, vilket framgår av t.ex. JHD I 186 Qfr anm ovan), DN XIV 815 och ÖLAp 1559 efter 19/3 (tr. PERSSON 1930 s. 101). NILS AHNLUNDS uppgift (1948:499) om att marknaden slutade redan på lördagen, vilken uppgift ligger till grund för dateringen i JHD av föreliggande brev, kommer tydligen av att han ansåg att marknadskommersen inte kunde fortgå på en helgdag. Detta synsätt är emellertid anakronistiskt.

Anm II 51 »16-21/3 1467» Ny datering: På Jämtarnot (16-22/3) 1467 DATERING: Marknaden Jämtamot/Jamtamot pågick vid denna tid i sju dagar, måndag-söndag, med början på måndagen efter Gregorius, se anm II 48 ovan.

Anm II 53 Hackås ting 1467 KÄLLOR: Avskriften i B 20a, RA, gjord av A.J. Hansson 1921, återgår på avskriften av Viktor Behm i Heimbygdas dep. vol. 21, ÖLA. De1ma avskrift synes vara något förbättrad i läsningen i jämförelse med en tidigare avskrift av V. Behm från 1881 i Heimbygdas dep., vol. 28, bok C, pag. 41-42.

Anm II 58 »1468» Ny datering: På rätta tingsstället i Raguncia 1478 KÄLLOR: Orig. på pergament har tydligen ingått i ett gårdsarkiv rörande Tryggåsen i Fors sn, men saknas sedan 1820-talet. Se närmare anm II 88 nedan. Primärkälla är en avskr. av Nils Jonsson i Utanede i B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 6, VHAA:s dep. i RA (under 25/11472), nedan kallad A.

DATERING: Se JHD II 127. A har >>ana Darnine M CD LXXVIII i Rafwondom årettom tingsstäde>>.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 2 >>Bj0rn i Sanvij>>1; A har Björn i Sanry (kan även läsas Sanrij); orig. bör ha haft Saure el. Saurij (bokstäverna n och u i gotisk skrift ofta identiska; om äldre belägg för Säre se FLEMSTR6M 1972 s. 213 f; Björn i Säre omtalas 5 gånger 1474-84, ]HD II 105, 170 m.fl.) - 2 >>Erik i Heljom>>; A har Erik i Höljom; orig. bör

ha haft h0ljom e.d. (jfr belägg för Hölje i ]HD II passim). - 2 >>Olaf Meikelson>>; A har Olaf Micelson - 2-3 >>Meit i Svedjam Meit i Mo>>; A har meit: i Svidjorn meit: i mo; ovisst vilket personnamn som avses - 4 >>Olaf Vetdem>>; A har Olaf uetdine; osäl,ert om ortnamn eller personbinamn avses - 6 >>Margareta Trudje dotter>>; A har tro!. mera korrekt Margeta Trydjredotter - 7 >> Bachsia forss>>; A har Baksia forss - 8 >>hun>>; A har korrekt han - 9 >>mål alle til>>; A har målremne - 10 >>Margreta>>; A har Margeta - 10 >>Trygdjal>>; A har tro!. korrekt Trydjre - 11 >>Torbjl2lrson>>; A har Torbjörnson iförnamn utelämnat) - 12 >>Margaretha>>; A har Margeta - 13 >> Bagsia forss>>; A har Bögsia forss - 13 >>unåd>>; A har

116

umad; ovisst vad som avses - 14 >>seande»; orig. bör ha haft sannii1.d e.d.

A:.:spjörn i Ösen; orig. bör ha haft cesbj0rn i 0sen e. d.


S. 57 rad 1 »Aspbj0rn i Aasen»; A har

1 Dem1.a felaktiga läsning har i äldre forskning tagits som belägg för ett eljest okänt jämtländskt vi-namn, se VIKSTRAND 1993 s. 50.

Anm II 60 Sunne 24/8 1469

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 12 »biere a sem», läs biern a sem - 13 »hanis j humma!», läs

hanis j huinnel

Anm II 62 1469

KÄLLOR: Om källornas inbördes förhållanden, se anm II 3.

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 3 »ioane anstas», läs ioane austas(on)

Anm II 67 »25/3 1470» Ny datering: Jämtland 22/2-25/3 [1473-1485?]

KÄLLOR: Pergamentsbrevet nu i Diplomsamlingen, ÖLA. NILS AHNLUND har förklarat brevet som oäkta (JHH 1 s. 323 not 1), med följande motiveringar: 1. Någon fogde i Sparbu och Jämtland med natm1.et »Per Larenson» är ej känd. 2. Brevet saknar uppgifter om skatten från jorden. 3. Brevet saknar »vittnesformel, ehuru brevet skall ha haft två sigill». 4. Stilen »förefaller» vara senare än från omkr. 1470.

Emellertid håller inget av dessa argument för att bedöma brevet som ett falsarium: 1. »Per Larenson» är felläst för »per karsson» (se nedan). Namnet är därmed helt i sin ordning: Peder Karlsson omtalas som fogde i Sparbu och Jämtland i urkunder 1473-85 (se anm II 30, jfr anm II 24). Om dateringen av föreliggande brev, se nedan. 2. Brevet saknar ingalunda uppgifter som skatten: det sägs att mottagaren av jorden skulle »kronunne rettan skatt aff ath giffwa». Ett liknande uttryckssätt förekommer i ett am1.at förläningsbrev på ett ödesböle av Peder Karlsson, u.d. 1485 = JHD II 182 (om dess äkthet se anm), där det sägs att mottagaren erhåller jorden »wnder Rcetthan skatt>>. skattesatserna för jordarna kan i bägge fallen ha varit reglerade sedan tidigare, så att de ej behövde anges. 3. Brevet har ej haft två sigill utan ett, vars sigillremsa ätmu sitter kvar. Någon sigillatio fitms ej i brevtexten, men detta kan bero på slarv. I ett förläningsbrev av dem1.a typ var det självklart att fogden i egenskap av brevutfärdare och upplåtare av kronojord beseglade ensam. Att ange vem som beseglade detta brev kan därmed inte ha framstått som särskilt viktigt för skrivaren. 4. Handstilen har inga drag som tyder på att dokumentet skrivits i sen tid. Jfr t. ex. en snarlik handstil i JHD II 102 från 1474.

Dessa dementier medför att man måste erkäm1.a brevet som äkta, även om skrivaren försummat detaljen om sigilleringen vid avfattandet av brevtexten.

DATERING: Årtalet i originaltexten är så gott som utplånat och är oläsligt för blotta ögat. Brevet bör härröra från åren 1473-85, då Peder Karlsson omtalas som fogde i både Sparbu och Jämtland (se anm II 30, jfr anm II 24). Det är känt att han den 12/3 1473 på Kungsgården gjorde åtskilliga upplåtelser av ödesböJen (se ovan nr 1473:B med kmmnentarer). 1481 överlät han två kronafisken i kraft av drottningens fullmakt (JHD II 155; drottningens fullmakt är daterad 19 eller 12/71471, JHD II 83) och 1485 förlänade han ett ödesböle till en enskild bonde (JHD II 182, jfr anm).

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 1-2 »per larensson [fogiith offwer sparbo oc jempteland medh thetta mith oppna] breff», läs per karsson fogiith offwer sparbo oc jemp[teland medh] thetta tnith oppna breff -2-3 »jon akwlson [ .... ] haffver jac vntth yppa», läs jon a[ ............... ] jec vntth vppa - 10-11 »[m] cd lxx», läs

[ ........ ] (exakta antalet tecken i årtalet osäkert).

117



ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: S. 65 textrad 8 >>tordhen jonson», läs fardhen jonsan - 12

»bi0r(n)son», läs bi0rson

Anm II 70 Vapenting i Oviken 13/6 1470

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 7 »wpna thing», läs wapna thing

Anm II 72 Segersta 17/9 1470

REGEST: Brevets »daalom» avser inte Dalarna utan Hätiedalen. Jfr benä1m1ingen »dala» för Härjedalen i JHD II 164.

Anm II 77 »1470» Bör utgå

Referatet i domboksprotokollet avser brev 11/81470 = JHD II 69 (»firitighi» har feltolkats »43»).

Anm II 78 »Mellan 1450 och 1480» Ny datering: (Omkring 1450-talet)

DATERING: Jon (Paulsson) i Digernäs är belagd 28 gånger 1443-89 (JHD I 256, 281, II 212 m.fl.) och var död 1495 (II 223, jfr anm). Sigillvittnet Nisse Andersson omtalas 4 gånger 1424-57 (I 179, 194, 197, II 19). Mattis i Brattland nämns 1468 (II 56), Hök vid Ån 1447 (I 272), Hindrik vid Ån 1473 (I 100) och Olav (Sigurdsson?) i Hårdlund 1479? (II 131, ident. osäker). - Detta ger en approximativ datering till omkr. 1450-talet. Kh. Nils Pedersson i Lit är ej känd genom andra urkunder, men belägg för präster i Lit saknas helt åren 1441-66 (HHm 2 s. 78).

Anm II 80 »1713 1471» Ny datering: 17/2 1471

DATERING: »Dominica Sexagesima» inföll år 1471 den 17/2.

Anm II 83 »19/7 1471» Nydatering:K0benhavn 19 eller 12/7 1471

DATERING: Margaretadagen var vid medeltidens slut förlagd till 20/7 i hela Skandinavien (utom Åbo stift), men varierade dessförilman mellan 13 och 20/7 i olika stift, se J. Liedgren, PM VI:9, SD. Dateringen 12/7 torde därför inte kmma uteslutas för föreliggande brev.

Anm II 86 7/11472

KÄLLOR: Orig. på pergament i RA. På baksidan Uppsala domkyrkas lådsignum ro 54. Av sigill nr 1 återstår endast remsan, de övriga 3 otydliga och dess omskrifter oläsliga. Sigillremsa nr 1 skuren ur ett kasserat diplom, texten svårläst.

118


Anm II 87 Nidaras 24/6 1472

KÄLLOR: Orig. på pergament nu i Diplomsamlingen, ÖLA (dep. 1999 av Ullhärdals hembygdsförening; 1932 tillhörde brevet forngården Högen, Ullhärdals sn, en!. fotostatkopia hos Kjeldeskriftavdelingen, NRA, proveniens dessförim1an okänd).

Anm II 88 »29/61472» Ny datering: Ragunda 25/1 1472 KÄLLOR: Orig. på pergament saknas, tydligen förkommet på 1820-talet. Har tydligen ingått i ett gårds- eller byarkiv rörande Tryggåsen (nu del av Österåsen, se SOJä 6 s. 21)\ bestående av åtminstone 9 pergamentsbrev 1472-1597: föreliggande brev, u.d. 1478 = JHD II 58/127,5/11485 = JHD II 174, 14[86-87?] efter 19/1 = JHD II 24 Gfr anm ovan), 20/11531 = JFT 3 s. 38f nr 82/DN XV 517, 16/11556 = JFT 3 s. 112 nr 130, 2 brev 12/4 1596 = JFT 3 s. 142 nr 170 och orig. på perg. i RA, samt 2/1 1597. Av dessa brev är 1556 bevarat i orig. i Diplomsamlingen, ÖLA (1898 från Jon Nilsson i Utanede), det andra brevet från 1596 är bevarat i RA och brevet 1531 är till hälften bevarat i RA (odat. perg.brev nr 255,1828-29 från Fors till VHAA; påskrift: »Utanede Nils Jonsson 1821»). >>Numrerade avskrifter av Nils Jonsson i Utanede, tro!. gjorda runt 1821, är kända av föreliggande brev och 1478 (rubricerade >>No 1» resp. >>No 2>>; se A nedan), samt av 1485, 1531 och 1597 (rubricerade >>No 4>>, >>No 3>> resp. >>No 5>>; 1999 tillhörande Åke Ljung i Åbytorp, Åkersberga, fotokopior i Diplomsaml., ÖLA). Dessutom films en onumrerad avskrift av Nils Jonsson i Utanede 1820 av brevet 14[86-87?] (också tillhörande Åke Ljung, fotokopia i Diplomsaml., ÖLA). Avskrifter av Ekdahl, gjorda 1828 efter orig., är kända av breven 1556 (B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 7, VHAA:s d ep. i RA) och det första brevet 1596 (hos Åke Ljung).

Samtliga kända källor till föreliggande brev: A: Avskr. av Nils Jonsson i Utanede, Fors sn, efter orig. på pergament, B.E. Hildebrands ovaru1ämnda samling, vol.

7. Erhållen i Österåsen, Fors sn, av N.J. Ekdahl1828 (på satmna ark Jonssons avskr. av brevet 1478 ovan). Aa: Nu saknad avskr. antingen gjord av Nils Jonsson som en syskonavskrift till A eller gjord av okänd med A som

förlaga (im1an 1828). Fmms i behåll ännu 1887 (se nedan). Aaa: Avskr. av P.G Lundahl, daterad Ede 4/12 1887, utan angivande av källa men uppenbarligen efter Aa,

Avskriftssaml. 1:30, ÖLA. Avskriften är så gott som likalydande med A. - I svit med Aaa avskrifter av alla ovatmämnda brev om Tryggåsen utom det andra brevet 1596 och brevet 1597, sammanlagt 7 avskrifter. Avskrifterna uppvisar genomgående samma typ av bristfälligheter och är tydligen alla direkt eller indirekt gjorda efter avskriftsförlagor av Nils Jonsson.

Aaaa: Avskr. med P.G Lundahls hand, uppenbarligen en renskrift av Aaa, Heimbygdas dep., vol. 2 nr 32e, ÖLA. Skänkt av Lundahl till Jämtlands läns fornmitmesförening 1888 Gfr JFT 1 s. 29). - I svit med Aaaa avskr. av alla ovmmämnda brev utom 1556, det andra brevet 1596 och 1597.

Aaaaa: Avskr. av dåv. Norsk Historisk Kjeldeskrift-Institutt, uppenbarligen efter Aaaa, Kjeldeskriftavdelingen, NRA. På avskriften har med am1an hand tillfogats >>Afskr. af Lektor P. Olsson. Orig.? i Nordiska Museet, Stockholm. 3 Segl. J. läns fornmitmesförening.>> Påskriften är en lapsus: någon har blandat ihop Lundahls avskrifter med avskrifter av P. Olsson 1888 av andra Ragunda-diplom 1468 u.d. = JHD II 57, 1542 u.d. = DN XIV 792, m.fl., vilka avskrifter nu ingår i Heimbygdas dep., vol. 2 nr 27, och vars original sedan 1800-talet förvaras i Nordiska museet. - I svit med Aaaaa avskr. av alla ovaru1ärm1da brev utom de bägge breven 1596 och 1597.

DATERING: A har dateringen »Skriptum Ravend. mmo Darnine M°CD0LXXII die bau pauli (bokst. u infogad) apti>>. Dagangivelsen i orig. bör ha varit >>die beati pauli apostoli (med förkortningsstreck genom l)>>, dvs. 25/1.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 3 >>Margareta>>; A har Margetta.

1 Det första av två brev 12/4 1596 i detta gårds- eller byarkiv tillhörde ätmu 1828 en bonde i Österåsen, Erik Danielsson (enligt påskrift på Ekdahls avskrift). Jfr N.J. Ekdahls påskrift på pergamentsbrevet 12/4 1596 i RA: >>Fors. Österåsen. Daniel Erikson har le1m1at detta bref som han ej futmit igen då han för ett år sedan förstörde 12 stycken

119


dito, alla af högre ålder, enligt bonden Nils Jonsons, i Utaned, intyg, af hwilka 12 blott 2 fim1as i afskrift, N:o 1, 2. Fors och Österåsen den 23 september 1828. N.J.E.>> Avskrifterna syftar på de avskrifter av Nils Jonsson, som Ekdahl fick med sig, se ovan. Att alla diplomen i arkivet blivit förstörda stämmer emellertid inte, se ovan.

Anm II 95 Kungsgården i Jämtland 12/3 1473 ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD:

Brevet är utskrivet som ett ifyllt formulär: nanmet på mottagaren (»tore hoxan»), förläningens namn och storlek (»skredsuik en fiordung»), samt skattesatsen (»j skin»), är tillskrivna med annat bläck i lakuner (men trol. med samma hand). Dateringen är emellertid ej ifylld. Andra lakunen följs av ordet »ligiandis» i formuläret, men skrivaren har ej lyckats rymma att fylla i orden »i X sokn» i lakunen, som sammanhanget skulle ha krävt. Jfr ovan nr 1473:B.

Anm II 99 »14/91473» Ny datering: Hede 3/5 1473 NY REGEST: Tre män kungör att de bevittnat när Tord Ivarsson sålde torpet »R0oga» till Nils Havarsson i Glöte, för 6 svenska mark. När Tord dog hade Nils betalat endast 1 mark, varför Tords son Enfast i Åsen i Ullhärdal därefter uppburit återstående 5 mark.

DATERING: Om användningen av beteckningen korsmässa i Härjedalen, se anm I 261.

Anm II 102 Kungsgården i Jämtland 27/3 1474 KÄLLOR: Orig. på papper i RA (serie I).

Anm II 104 »17112 1474» Ny datering: 3/12 147 4 KÄLLOR: Orig. på pergament (216x91, uppveck 18 mm; 14 rader) i Diplomsaml., ÖLA (dep. 1997 av Ingegärd Bro-man i Kläppe, Kyrkås sn). - Brevet tillhörde 1921 Anders Johan Hansson i Bringåsen, Kyrkås sn, då det inlånades till RA. Fotostatkopia i Medeltidssektionens fotostatsaml. II:13, RA.

JHD II har som förlagor två avskrifter av orig. av A.J. Hansson.

BREVTEXTEN EFTER ORIGINALET:

Alla ma=n som thetta breff h0ra a=ller see helsar• Jach h00k olaffson kerlica medh gudh och g0r witerlikit medh thetta mit opna breff ath jach haffuer giort jorda byte medh asswid sigurdson jach fik aff hanom een gaard a nampne then som han aatte ther och iach loot hanom min gaard som aasen heeter j liitz sokn ligger wi bytte ia=mpno och skill iach hanom then sama aasen frij och atalal00s for allom mannom vndan mich oc minom arffwom och vnder aasswid och hans arffwa medh allom sinom tillaghom som ther medh ra=tto tillligger och lighath haffuer som qua=rna sta=dhil thet som iach k0pth haffde vnder gaordinb thet skill iach hanorne oc een notagang j syo som lighat haffuer til gaardin oc een halffwan notagang som lighath haffde til nampn thet skilde han sik sirelff tha wi bytte iordom Jtem skill iach hanom halffwan a=lghs gaardin aa a=lghs eedhe thetta forna=mda medh allom androm tillaghom skil iach hanom medh

vbrytelike stadh fa=sto giort medh ska=lom och witnom olaff a rast rnagnus nielson joan a nampne andris ragwalson paul j slandrunge heming ibidem predher a dall fardin a rast oc olaff

120


a moo Til mere wisso tha bidher iach godha m<Bn predher olaffson laghman jenis staphanson om theris insigle forthetta breff Scriptum anno domini Mo cd lxxiiij sabbato ante dominica 2amd

aduenth

På baksidan: Bytes bref mellan Åsen i Lijt sochn och Nanm i Frössö sochn (1600- el. 1700-talshand).

Sigill: nr 1 skadat (oh;dbar vapensköld), nr 2 svårt skadat och otydbart.

a Bokstäverna he ändrade från sk(?) ms. - b Sic ms. - c Föregås av ett överstruket h ms. - d Bokstaven m här skriven med

förkortningstecknet z ms.

Anm II 118 Snåsa 14/10 1477 KÄLLOR: Avskriftens förlaga är en avskr. av lektor Fale A. Burman (tl-809) i Ekdahls norrländska samlingar A 1, Kall, Selsved nr 4, AT A. - Orig. var enligt Burman på papper och bägge sigillen bortfallna.

Anm II 124 Oslo 14/7 1478 KÄLLOR: Avskriften 1601 förvaras i Danske Kanselli, skap 15, pakke 130, litera D, NRA (tidigare i Reg. 57, fascikel 17, DRA).

Anm II 125 Skänninge 31/8 1478 Bör utgå? KÄLLOR: Orig. i ATA (åtminstone ännu 1957). - Brevet är skrivet som ett ifyllt formulär: endast de nya ordensmedlemmarnas namn är ifyllda, jfr JHH 1 s. 565 och JHD III 84.

Det är osäkert om diplomet verkligen rör Jämtland. Brevet har ingått i VHAA:s samlingar, men ingen påskrift films som indikerar att brevet skulle kotmna från just N.J. Ekdahls samling av norrlandsbrev. Ortnamnet >>N<es>> torde kutma identifieras med åtskilliga lokaliteter i Sverige.

Anm II 126 1478 ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: På baksidan »1503» läs 1603

Anm II 131 28/4 1479 KÄLLOR: Avskriftens förlaga är en avskr. av lektor Fale A. Burman 1794 efter orig. på pergament i Uppland, Mörsil, N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 1, på ett blad rubricerat »Mörsil. Upland» (ej i svit med excerpter nr 1-4 av andra brev i Uppland), A TA.

Anm II 135 Oviken 30/9 1479 KÄLLOR: Orig. på pergament tillhör Stefan Olofsson i Brunflo (1999). Fotostatkopia i Diplomsamlingen, ÖLA.

121


Anm II 138 »112 utan år {1470-talet1 Ny datering: (O mkr in g 1400-talets andra hälft) 1/2

DATERING: Tore Höksson i Bölåsen tilldömdes 1472 ödegården Kusböle (JHD II 92) och erhöll1473 förläning på en annan ödegård i Ovikens sn (JHD II 95, med sarmna proveniens som föreliggande brev). Han uppges i föreliggande brev vara farbror till en Erik Olavsson, som tydligen var bosatt i Norge. JHD:s datering, >>1470-talet?>>, framstår mot bakgrund av dessa futtiga personhistoriska uppgifter som alltför inskränkt. Brevet torde i princip kunna ha skrivits när som helst under 1400-talets andra hälft, om inte rentav i början av 1500-talet.

Anm II 144 Lagtinget på Sproteid 16/6 1480 SIGILL: Inget av sigillen är tydbart nu och så var fallet redan 1762 enligt en avskr. av N.R. Bracman i hs M 10:11, fol. 244r-245r, KB. Avskriften gjordes då detta brev och 16/6 1480 (JHD II 144) var insända till Stockholm för tydning. En officiell avskr. av kanslirådet C.R. Berch från detta tillfälle av brevet 1480 fanns bevarad i Jämtland ännu 1799 (HAMNSTRÖM 1920 s. 4, jfr anteckning på baksidan av orig.). - Om traderingen av dessa brev samt 17-22/3 1483 (JHD II 164), se I. Friedlaender, PM VI:3, del6 s. 7 f., SD?

1 Friedlaender har antagit att avskrifterna av breven 1480 och 1482 hör ihop med en avskriftssvit om 10 diplom rörande Gilleråsen och Digernäs i Sunne sn, vilka avskrifter har liknande påskrifter och även förvaras i M 10:11 (om dessa se ovan nr 1423:A). Kopiorna 1480 och 1482 skulle enligt henne tro!. återgå på nu förlorade original som förvarats i samma arkiv som Smme-breven. Avskrifterna av breven 1480 och 1482 är dock ej brandskadade till skillnad från de andra och bör därför vara gjorda vid ett atmat tillfälle. De kan dessutom på ortografiska grunder konstateras vara gjorda efter de ämm bevarade originalexemplaren med proveniens från Vemdalens kyrka.

Anm II 147 1480 KÄLLOR: Ungefär likalydande referat i protokollet från Smme ting 4-6/5 1693, § 5, Gävleborgs läns renoverade domböcker nr 42, fol. 349 v, Svea Hovrätts arkiv, RA.

Anm II 148 Sveg 1(4)80 ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD:

Rad 1 >>medh [ .... ] breff [ .... ] dher>>, läs thetta 0pna breff ffore(?) komandher - 9 >>jrenis ellofson>>, läs jrens ellaf(s)on (läsningen ej helt säker, möjl. har ett streck gått genom a så att bokstaven re avses; bokst. s uteglömd) - s. 146 rad 1-

2 >>sevurdher j bilmasetther>>, läs sewurdher j litmasetther (el. möjl. liilmasetther; jfr belägg i nr 1496:A ovan, samt Limset och Linsett i dåv. Svegs sn i skeppsskattelängd 1557-59, Norske lensrekneskapsboker 6 s. 283, 287. I en landskattelista från

1611 finns Lindsett/lindset upptaget enl. meddelande från Christer Kalin, Ostersund).1

SIGILL: Nr 1 fragment, omskriften otydbar; nr 2 bomärke, omskriften tro!. otydbar.

1 Nanmet tUnsätt är nu försvmmet. I förleden ingår ånarm1et Linan och nanmet kan ha avsett någon gård vid Linan (jfr HEDBLOM 1945 s. 241). Ånmm1et ingår även i nuv. Linseli och Linvallen (BRINK 1992 s. 25 f.).

Anm II 149 »Omkring 1480» Nydatering: (1476-83 eller 1487-92) DATERING: Esbjörn Sämundsson nä1m1s som ordinarie lagman i Jämtland i brev 1476-83 och 1487-92, se anm II 24.

122


Anm II 150 »Omkring 1480» Nydatering: (1476-83 eller 1487-92)

DATERING: Esbjörn Sämundsson nämns som ordinarie lagman i Jämtland i brev 1476-83 och 1487-92, se anm II 24.

Anm II 154 Trondheim 27/2 1481

KÄLLOR OCH PROVENIENS: Orig. på papper nu i Diplomsami., ÖLA, dep. av Locl<ne hembygdsförening 1998, som i sin tur erhållit brevet 1952 i gåva av Algot Nilsson i Rossbol, Lockne sn. I sarmna gåva ingick ett perg.brev u.d. 1551 (nu i ÖLA), vilket rör Lake i Lockne sn (tr. PERSSON 1930, rättelseblad). Bägge breven har därför tydligen ursprunglig proveniens från Lake. - Referatet på brevets baksida är av Fale A. Burmans hand.

Anm II 157 »18-23/3 1482» Ny datering: J am tarnot (18-24/3) 1482

DATERING: Marknaden Jamtamot/Jämtamot pågick vid derma tid i sju dagar, måndag-söndag, med början på måndagen efter Gregorius, se anm II 48 ovan.

Anm II 159 Sunne 15/5 1482

PROVENIENS: Se kommentar vid nr 1468:A ovan.


KÄLLOR: Under en avskr. av N.R. Bracman i hs M 10:11, fol. 246 r-v, KB (se anm II 144), är en sköld med bjälke avritad från brevets nu förlorade sigill nr 1. Detta har tro!. tillhört Jon Paulsson i Digernäs (om honom se JHH 1 s. 336 f. och anm II 78 ovan). - En likadan sköld ingår i en halv sigillstamp hittad i en mansgrav i Frösö kyrkas långhus (HILDEBRANDT 1989 s. 161 med avbildning). Av dess omskrift återstår »S: ESBERN[ ........ ]», med versalskrift som pekar på 1300-tal snarare än 1400-tal.

Anm II 164 »17-2213 1483» Ny datering: På J am tarnot (17 -23/3) 1483

DATERING: Marknaden Jamtamot/Jämtamot pågick vid dem1a tid i sju dagar, måndag-söndag, med början på måndagen efter Gregorius, se anm II 48 ovan.


KÄLLOR: Den anonyma avskrift i B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 6, som omtalas i JHD, är skriven med Olof Sundels handstil, tydligen gjord 18/8 1794 Gfr kommentar vid nr 1376:A ovan). - En avskrift av Fale A. Burman (18/71794) i N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 10, Ovikens kyrka nr 3, VHAA:s arkiv.

Anm II 171 Myssjö 2017 1484

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: S. 167 textrad 3 »fastogard>>, läs fastagard.

123

ANMÄRKNINGAR TILL JI-!0

Anm II 174 Åsen 5/1 1485

KÄLLOR: Orig. på pergament har tydligen ingått i ett gårdsarkiv rörande Tryggåsen i Fors sn, men saknas sedan 1820-talet. Se närmare anm II 88. Den i JHD tryckta avskriften ingår i Västeråsens byarkiv, tillhörande Åke Ljung i Åbytorp, Åkersberga (1999). Fotokopia därav i Diplomsamlingen, ÖLA.

Anm II 182 Kungsgården i Jämtland 1485

KÄLLOR: Orig. på pergament tillhör Olov Jonsson i Bodsjöbyn, Bodsjö sn (1993; 1937 tillhörde brevet Ivan Jonsson i Flatnar). - Fotostatkopia därav hos Kjeldeskriftavdelingen (Per Persson nr 1, gjord vid inlån 1937), NRA, och foto-kopia i Diplomsamlingen, ÖLA.

A: Avskrift (av okänd, 1700- el. 1800-tal) vid orig., feldat. >>1585>>. Aa: Avskrift av PehrBodini Böle, Bodsjö, feldat. >>1585, även vid orig. Fotokopior av bägge avskrifterna i Diplomsaml., ÖLA.

JHD II har som förlaga en avskrift av orig. av Norsk Historisk Kjeldeskrift-Institutt, nu i Kjeldeskriftavd., NRA.

ÄKTHET: NILS AHNLUND har uttryckt misstanke om att detta brev skulle vara ett falsarium (JHH 1 s 339, not 3), p.g.a. en beseglingsfras (>> Nostro sub sigillo>> ), som han menar endast förekommer i k ungabrev. Den avskrift som han hade tillgång till, samma som JHD II är tryckt efter, har dock en felaktig läsning av sigillatio (se nedan). I själva verket tyder ingenting på att brevet inte skulle vara äkta. - För historieskrivningen innebär detma omvärdering av brevet bl.a. att Peder Karlsson kan påvisas ha varit fogde i Jämtland och Sparbu ännu 1485, vilket tillbakavisar N. AI-INLUNDS påstående om att Peder Karlsson inte återvänt till Jämtland efter 1483 (JHH 1 s. 339). Om Peder Karlssons efterträdare i fogdesysslan, se anm II 24.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 1-2 >>kar(l)son>>, orig. har karson - 2 >>foguth>>, orig. har fogiith - 2 >>ste.>>, orig. har sancte - 3 >>jceacl1»,

orig. har jcech - 14 >>dnj.>>, orig. har dominj - 14 >>Nostra sub sigillo>>, orig. har Meo sub sigilla (läsningen bekräftad av

docent Claes Gejrot, redaktör vid SD, i brev 7/71999)

På baksidan: Bref om Tommas Hatte son j Slåterna (1700- el. 1800-talshand?)

Anm II 184 Skatteting i Berg 14/2 1486

KÄLLOR: Inga andra källor är kända än den tryckta versionen av N.J. Ekdahls avskrift (EKDAI-IL 1832b). Avskriften återgår tydligen på ett original, som Ekdahl sett eller erhållit under sina resor i Jämtland 1828-29 men som nu är försvmmet.

Anm II 187 Brunflo 4/4 1486

KÄLLOR: Orig. på pergament nu i Diplomsamlingen, ÖLA (dep. 1998 av Bengt Andersson i Berge, Lockne sn). Utöver de tre sigillremsorna en fjärde remsa, trädd genom ett snitt, asymmetriskt placerat mellan 1:a och 2:a sigillsnittet. Detma fjärde remsa bör ha använts när brevet fästs vid något senare brev.

Anm II 198 Lockne 16/2 1488

KÄLLOR: Orig. saknas. JHD återger med vissa felläsningar texten enligt avskriften B nedan. Avskriften A har inte beaktats av JHD:s utgivare.

124


A: Avskrift nr 1 bilagd Justitierevisionens utslagshandling 23/1 1746 nr A 23, fol. 4 r-v, RA (från Topographica 1938), rörande tvist mellan Haga och Valne byars bönder om slåttegodset >>Korsta>> i Lockne sn (se närmare nr 1473:B ovan).

B: Avskrift i protokollet från häradssyn i Brunflo om »Korsta>> slåttegods 3/7 1746, Brunflo tingslags häradsrätts arkiv A I:6, maskinpag. 296-298, ÖLA.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 2 >>På! Lafersson i Kläk» läs På! Lafersson i Kluk; A har Pehr Olofson i Clugh; ovisst vilket förnamn som är korrekt, fadersnamnet kan ha varit Olafuersson e. d. (om nominativformer på -er i fadersnamn, se nr 1496:A ovan, kommentar) - 3 >>Philip i Odensal>>; A har Philippus i Odensala - 3-4 >>Wädwik>>; A har

detsamma; orig. har trol. haft wrederwik (med förkortat er), jfr belägg för Värviken i SOJä 3 s. 71 - 5 >>faste i Fugelstad>>; A

har Faste i Angulstad; orig. har trol. haft Angiilstad e. d., jfr belägg för Angsta i FLEMSTRÖM 1972 s. 248 f (om Faste

Guttormsson i Angsta se anm II 257 nedan) - 6 >>Sigward i Tafnäs>>; A har Sigwarstd(!) i Taflanäs; orig. har trol. haft

Sigwast (om Sigvast/Sevast Sigurdsson i Tavnäs, se JHD III 83 not 6) - 7 >>Torchil Stensson>> läs Torgil Stensson; A har

Torgill Stenson (Torgils Stensson omtalas som domsman även 1487, ]HD II 197) - 9 >>Walmon>>; A har Wallmom, jfr

skivningen j walmom 1487 (JHD II 197). - 13-14 >> kullfiske så som han stode för hans land>>; A har kullfisken tå som han stode för hans land (jfr JHH 1 s. 459) - 26-27 >>Torckil Redarsson>> läs Torekil Pedersson; A har Torkil Pederson -27 >>Pär Bråddessons>> läs Pär Bruddessons; A har Pehr Brwdsons - 27 >>är dom>> felaktigt; A har ordom - 28 >>som emellan Närk och Nåd wall>> läs sta emellan Bäck och Bud wall; A har stodh emillom Beck och Bwdawoll.

SIGILL: Under avskriften A är fem sigill symboliskt markerade.


KÄLLOR: Orig. a är ej deponerat av VHAA till RA, såsom uppges i JHD. Exemplaret har tydligen äldst ingått i ett gårdsarkiv i Väster hus, som införlivats i Uppsala dornkyrkas arkiv till följd av dornkyrkans förvärv av Västerhus 1494 och därefter hamnat i RA (se ovan nr 1494:A). - Ett tredje originalexemplar på pergament films i NRA (från RA 1900), tryckt i DN III nr 965.

Anm II 207 Torp 5/11489

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: S. 198 textrad 14 >>hornwngs h0gh och j homoges hellj>>, läs hornwngx h0gh oc j horno(n)gx hellj (om dessa råmärken

se HELLBOM 1990 s. 116-118).

Anm II 209 Lockne kyrkbol11/6 1489

KALLOR: Både avskriften av kronofogden Bertil Alander 1709 i vol. Grytans handlingar, fol. 107 r-108 r, VHAA:s dep. i RA, och avskriften av P. Olsson i Heimbygdas dep., vol. 21, ÖLA, återgår på den äldre och bristfälliga avskriften i Brunflo kyrkoarkiv, vilken är tryckt i JHD. Någon mman primäravskrift är inte känd.

Anm II 211 (Lill)härdal29/7 1489

KÄLLOR: Orig. på pergament nu i Diplomsamlingen, ÖLA (dep. 1999 av Ullhärdals hembygdsförening, som i sin tur erhöll brevet från gården Skogen i Lillhärdal).

125


Anm II 220 Lillhärdal1490

KÄLLOR: Orig. nu i UUB (1991 från E. Modins saml., Dialekt- och Folkminnesarkivet, Uppsala). Brevet tillhörde på 1880-talet Jon Andersson i Ullhärdals kyrkby en!. avskrift tryckt i JFT l s. 112 f.

Anm II 222 »516 utan år (omkring 1490)» Nydatering:Jämtland (1485-1500) 5/6

DATERING: Prosten herr Laurens (Iliansson) i Brunflo, som beseglar brevet, nämns i källor 1487-99 OHD II 195, 210, 255 m.fl.). Han var ätu1U i juni 1484 kh. i Smme (II 170) och hans företrädare i prostämbetet, herr Magnus i Rödön, är belagd sista gången i samma brev. Hans efterträdare som prost var Nils Gudmundsson i Oviken, nämnd tidigast i november 1500 (II 262, jfr anm), och som kh. i Brunflo Jens Karlsson, belagd tidigast 1504 el. 1505 (II 307, jfr anm). Den andre sigillanten, Ketil (Paulsson) i Gusta, är belagd 1487-1512 (II 197, 209, 347 m.fl., jfr III 83). Änkan Margit Gudmundsdotter, som varit gift med Hök (Olavsson, i livet äm1u 1474, II 104), sålde 1472 sin jord i Grytan till (sin broder?) Olav Gudmundsson i Grytan. Den senare uppges ha varit närvarande när Margit i föreliggande brev undanbett sig födoråd av sin son och närm1s f.ö. 1461-1504 (II 32, 303 m.fl.). Vittnet Erik i Kinderåsen nä1m1s 1480-1500 (II 142, 266 m.fl.). - Handstilen återfim1s i brev dat. Jämtland 5/6 1494 = JHD II 232a och Frösön 5/6 1496 = JHD II 2391. - Brevet bör således ha tillkarmnit 5/61485-1500, vilka år (i juni månad) Laurens Iliansson som längst kan ha varit prost och kh. i Brunflo.

1 Märkligt nog är alla tre breven daterade samma dag: S:t Bonifacius (5 juni). Om detta är mera än en ren tillfällighet vågar författaren inte uttala sig om. Handstilen kan också tänkas påträffas i andra diplom.

Anm II 223 »27/3 1491» Ny datering: Brunflo 29/3 149(5?)

DATERING: Brevets dagdatering »Dominica post atmunciacionis marie virginis>>, dvs. söndagen efter 25 mars, inföll år 1491 på qen under kyrkoåret viktiga Palmsöndagen. Detta betyder satmolikt att årtalet >>MCDCXI>> är felläst av Brocman. Det enda året på 1490-talet, då den aktuella söndagen inte krockar med Palmsöndagen eller med påsken, är 1495. Originalet har därför tro!. haft >>MCDCXV>> (påpekat av INA FRIEDLAENDER, PM VI:3, del 6, s. 4, SD, och JAN LIEDGREN, PM >>Jon i Digranäs>>, SD). - Sigillanten prosten herr La urens (Iliansson) i Brunflo kan som längst ha varit prost 1484-1500 (se anm II 222 ovan). Jon (Paulsson) i Digernäs, som i brevet anges vara avliden, närm1s i livet sista gången 1489 (JHD I 212). Ett atmat brev där Paul och Olav Pederssöner utlöser släktingar ur arvet efter Jon i Digernäs är daterat Brunflo 1497 (JHD II 243).

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: S. 212 rad 11 >>MCDCXI», läs M CD XCI, jfr dock ovan.


ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: S. 213 rad 2 >>esbi0rn Srenunson>>, läs esbi0rn Sremunson.

Anm II 226 »27/1-1121493» Själastugan i Ragunda [27 /1-1/2] 1494

DATERING: Årtalet i originalet är tydligt och ska läsas >>Mcdxciiij>>, dvs. 1494. DetUla datering bekräftas av ett atmat diplom utfärdat under ärkebiskop Jakob Ulvssons visitationsresa i Jämtland detta år, daterat Brunflo kyrka 22/11494 (JHD II 230). Att ärkebiskopen skulle ha visiterat Jämtland även i januari/februari 1493 måste anses uteslutet: visitationsresor i ärkestiftet skedde under medeltiden som tätast vart 3:e eller 4:e år (se JHH 1 s. 367-405).

126


Anm II 227 5/6 1493 ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 8 >>haluardsson>>, i ms felskrivet haluardssson - 12 >>sevrder>>, läs sevrdher - 14 >>vndhan>>, läs ondhan - 16 >>odhan>>, läs ondhan - 18 >>og>>, läs oc - 19 >>haluarder hwyter», läs

haluarder1 hwyte - 20 >>joan i 0lingherdall>>, läs joan i olingherdall, skrivet på rasur; en nedåtgående släng från en raderad

bokstav är synlig under bokstaven o i ortnamnet.

1 Nominativändelsen -er i haluarder och andra namn i detta och andra brev av samma skrivare, är uppenbarligen en stelnad form, fast inkorporerad i personnamnen. Se nr 1496:A ovan, not 3.

Anm II 229 skatteting i Undersåker (14)93 ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 2 >>hierpe>>, läs herpe.

Anm II 231 Oviken 18 maj 1494 ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 5-6 >>afrwom>>, läs arfwom.

Anm II 232 Jämtland 5/6 1494 ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Ex. a textrad 13 >>bordhen>, läs brodher- ex. b i övre kanten: C, med

brevets hand - orig. b textrad 6 >>wa[r j n], läs wa[r j] - 15 >>Pedhar j genwallom, läs Redhar j genwallom - 18 >>Nilz>>, läs Nielz - Påskriften >>Vittnesmål ... 1494>> på baksidan av ex. b är skriven med Fale A. Burmans handstil.

Anm II 233 skatteting i Lockne socken i Jämtland 1494 ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 4 >>st[ein]j», lässtein j - 5 >>gwmwndh j andl1», läs gwmwdh j audh -5 >>yrian brencsson>>, läs yrian brenesson" - 13 >>mag[ nus]>>, läs rnagnus

• Den fjärde bokstaven i fadersnamnet är likadant skriven som e i t. ex. loffne (textrad 6 i JHD). Läsningen kontrollerad med

orig.

Anm II 234 Västerhus 1494 KÄLLOR: I JHD är brevet tryckt efter en bristfällig avskrift av Peter Olsson 1888. En bättre avskrift (nedan benämnd A) av lektorn i Härnösand Fale A. Burman 1799, efter orig. på papper som tillhörde Rasmund Olofsson i Loke, Lockne sn, är tryckt i en Uppsala-dissertation: FANT & LADAU 1803 s. 8 f. (någon avskriftsförlaga till detta tryck synes ej vara bevarad).

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 1 >>ffor sandh mz gd>>; A har fforsenth medh gudh>> - 2

>>fframdes>>; A har fframdeles - 5 >>vesterhvso>> läs vestervso eller vestrvso; A har vestrusse - 7 >>oppa i 0dhan>>1

felaktigt; A har oppa rödhan2 - 7 >>vesterhvsa>>, jfr ovan; A har vestrusa - 9 >>brodhen>; A har brödher - 11 >>infatthess>>; A har insatthess - 12-13 >>iak ath i ...... (oreth)>>; A har mick, ath i ville inthet oreth - 13 >>(brodher)>>, felaktigt; A har tro er - 14 >>fao be systre hu(s)ith>>; A har farke3 syster, hulkith - 14-15 >>offorätts>>; A har offorunttes -15 >>gd befalla' d>>; A har gud befallande - 15 >>vesterhvss>>, jfr ovan; A harvestruss - 16 >>B" signet>>; A har tro!. korrekt

meo sub signeto - Underskrift >>frank>>; A har fark.

127

ANMÄRKNINGAR TILL p-ID

1 B. HAssELBERG (1943) och R. DE ROBELIN (1995 s. 111) har uppfattat detta fellästa ortnamn som Öd, Marieby sn, och hävdat att biskop Karls bröder Olav och Nils Jenssöner skulle ha varit bosatt där. ROBELINS påståenden att brödernas fader Jens Karlsson skulle ha varit bosatt på Öd, varit gift med en Catharina Wibjörnsdotter »till Öd>>, och haft en son Vibjörn Jensson i Öd är också grundlösa. Vidare är N. AHNLUNDS spekulation (JHH 1 s. 350) om att brödernas moder var dotter till Torsten Skeldulvsson, nämnd 1381-1423 (se ovan nr 1404:A), orimlig av kronologiska skäl. - 2 Härmed avses uppenbarligen ett ting hållet på Röd ön i närvaro av Jakob Ulvsson G fr JHH 1 s. 401 ), då Birgitta redersdotter sålde (skänkte) sin arvedel i Västerhus till ärkebiskopen (se ovan nr 1494:A) och då hennes fränder (kusiner) Olav och Nils Jenssöner gjorde anspråk på 1/6 av Västerhus. Ärkebiskopen visiterade Brunflo 22/1 1494 och Ragunda omkring en vecka senare (JHH 1 s. 401); nyssnämnda ting bör ha hållits i samma veva. När Birgitta i föreliggande brev uppger att hennes försäljning (donation) skedde >>nv ffor ein are>>, innebär det således att föreliggande brev bör ha skrivits i slutet av 1494. - 3 Burman har i en not kommenterat: >>Fark, eller färken betyder ännu i Jemtländska dialecten: särdeles god.>> Orig. kan dock ha haft >>franke>> e.d. Gfr brevets underskrift).

Anm II 238 Undersåkers skatteting 1495

KÄLLOR: Orig. på pergament, varav ca 1/4 till höger avskurits (nuv. bredd 140 tmn, urspr. bredd tro!. omkr. 18,5 cm; höjd 135 mm; 18 rader), UUB (ur Nordinska sam!., se JHD III 84). - Lagmannen Magnus Hanssons hand.

A: Avskrift av det oskadade orig. (av kh. i Undersåker 1663-77 Petrus Nicolai Berghemius, se om detme HHm 4 s. 273), feldat. »1415>> och med moderniserad stavning, Undersåkers kyrkoarkiv O II:1, löst blad, ÖLA. Under avskr. är antecknat >>Till detma afskrift filmas intet original>>, tro!. av Sven Hellström, kh. i Undersåker 1766-82.

JHD II har som förlaga en avskrift av A av Leonard Bygden.

BREVTEXTEN EFTER ORIGINALET, SUPPLERAD EFTER A:

Allom mannom them som thetta breff fore kommer helsom vy [effterskreffne som]a <Er esby0rn semwndhson erik i byom joghan i [othesiö påffuell] joanson greerss i myklagard erik joanson j byom olaffi [lijdh tidhmanb i] nordhal 0sthen j m0rwik olaff joanson tillogh perssan olaff [i toth wenligh medh] gudh ok sancte olaff kwnnocth g0rande ath arom effther [gudz byrdh] mcdxc0 quinto varom vy i dom nemde appa varth [retthe skattingh] j vndhissakerc jemthelandh ligiandis myllom andhers j [st<Enag<Erdh] ok hans bmdher erik ok swen appa then andre jw[o her mattz] kyrkioprest j vndh(i)sakerd oc p<Edher j rysthen [lars och erich] j nilandh vm then laxa som loper millom nilandh oc [pr<Estegårdhen] haffhdhe til foren gath twa resor xii manna pr[off att fornemdee] stannag<Erssmen attho inthe j adherne(m)daf a <Eller [ååröss Ty d0mdom] vy kyrkioherranom ok nylans mannom then fornemd[a åh och ååmss till] ath nythia brwka ok behalla ok stannag<Erd(h)isg m[am10m ifrå] hulken thetta rywffwer CEller rywffwa lather suar[e slijka saak] som laghen giffwer til mere visso h<Enghiom vy v[ are insighle som] <Er magimus hanssan laglunan esby0rn s<Emwndhson o[k påffuel joansson] nidhan vndher thetta

breff ar oc dagh som f0r s[egher]

På baksidan: [Breff om] helie [si0 fiskie]1415. (P.N. Berghemius' hand.) - Påskrifter av C. G. Nordins hand.

Sigillen nu bortfallna, men kvarhängde när avskriften A gjordes.

a Härefter rasur på ca 10 bokstäver ms. - b Sic A, i tolvmannanämnden vid 1493 års skatteting i Undersåker nämns

radhman i norhal se ]HD II 229. tidhmanär därför sannolikt fel för radhman. - c Härefter hade man väntat prepositionen i. - d vndhsaker ms. - e forbenemde ms. - 1 adhernenda ms. - g stannagcerdish ms.

128


Anm II 240 26/12 1496 ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 3 >>skrelikam mannom tarkil anderssan erik lasse olaff nilssemer>>, läs skrelikam mannom tarkil anderss eriklasse olaff nilss0ner - s. 228 rad 4 >>jon i randhe>>, läs jon i raudhe - Regesten på baksidan skriven med Fale A. Burmans handstil

Anm II 245 Hundsbc:ek 23/7 1498 KÄLLOR: Ekdahls källa var en avskrift av orig., med felaktigt årtal >>MCDXVIII», intagen i dombrev från landsting på Kungsgården 28/2 1599 på pergament, nu i Diplomsaml., ÖLA, tryckt in extenso i PERSSON 1923 s. 69-71. - Brevet omtalat i JHH 1 s. 345.

Anm II 248 tHagnastad 1498 ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 5 >>renthnar>>, läs renghnar

Anm II 250 1498 ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 1 >>j ambren>>, läs j ambrom• - 5 >>gwdhmw(n)dh>>, läs

gwdhmwdh - s. 236 rad 1 >>gudmw(n)dh>>, läs gudmwndh - 6 >>octeuo>>, läs octauo

• Denna namnform är sannolikt en felskrivning för hambrom, uppkommen genom att h-ljudet i början av namnet ej

uppfattats av skrivaren. Den gård/by som avses bör vara Hamre i Are sn, vilket namn i JR konsekvent skrivs (i) Hambre (-i) och

enligt B. FLEMSTRÖM (1971 s. 127) bör vara bildat av ordet hammar. Flemström har som alternativ till denna identifiering

föreslagit någon av byarna Ammer i Revsunds eller Ragunda socknar, vilket inte är möjligt mot bakgrund av den nya läsning

som härmed presenteras. Byarna Ammer har nämligen aldrig ändelsen -om i äldre belägg, vilket hänger samman med

ordstammen i namnetAmmer (se FLEMSTRÖM 1971 med beläggsexempel s. 125 resp. 118), medan däremot ett namn som

Galhammar i Bergs sn skrivs a gardhambrom 1386 (JHD I 119) och Björnhammar i Ullhärdals sn skrivs å biornhambrom 1545 (ÖLAp 29/71545).

Anm II 257 »1490-talet» Ny datering: (1487- omkring 1494) DATERING: Sigillanten herr Laurens (Iliansson) i Brunflo tjänstgjorde som kh. där och prost i Jämtland som längst 1484-1500 (se anm II 222). Det andra sigillvittnet Laurens (Ingemundsson) i Loke omtalas ett drygt 10-tal gånger 1470-94 (anm II 7). >>Skälig man>> Faste Guttormsson, som i detta brev utlöser sin bror ur (arve)gården i Ångsta, är belagd 1488-1509 och avled mellan 23/8 och 5/11 sistnätm1da år (JHD II 232, 235,326-327 m.fl., anm II 198 ovan; om hans släkt se RYGH 1962). Hans fader Guttorm i Ångsta var i livet ännu 1487 (II 197) men var tydligen avliden 1494, då tvist uppkom om gården Faxnälden, som Guttorm ägt (II 232). Efter faderns död kan det ha dröjt många år itman Faste utlöste sin broder ur gården Ångsta? - Brevet bör ha tillkommit tidigast 1487, vilket år Guttorm i Ångsta ännu levde och senast omkring 1494, då La urens i Loke försviru1er ur diplommaterialet, allra senast 1500, då herr Laurens senast kan ha haft prästsysslan i Brunflo.

1 När Nils Almlund antar GHH 1 s. 355 not 4) att brevet är från senast 1494, utgår han trol. från att föreliggande uppgörelse skett direkt efter faderns död.

129


Anm II 258 »1490-talet» Ny datering: (Efter 1494 5/ 6) DATERING: I brev 5/6 1494 (JHD II 232) tvistar Kristina i Stavre och Olav och Faste Guttormssöner om godset Faxnälden, som hon ansåg sig vara arvsberättigad till. Föreliggande förlikning mellan Faste och Kristina bör ses som slutet på samma tvist, men kan naturligtvis ha kornmit till först flera år senare. Faste dog mellan 23/8 och 5/111509 (se anm II 257).

Anm II 259 »Slutet av 1490-talet» Ting i »Postgarcih» i Raguncia 1492 DATERING: Brevets avslutningsfras, med omkastad ordföljd, »Scriptum loco utsupra anno domini etcetera», bör förstås som en hänvisning till tidigare angivelse i brevtexten både beträffande plats och årtal Gfr t.ex. >>Datum et actum mmo dominj vt supra datum est>> JHD II 72, och >>Datum die et loco jnquibus vtsupra etcetera>> JHD II 111). Ordföljden borde egentligen ha varit >>Scriptum loco et atmo domini utsupra>> e.d. Ingenting tyder på att diplomet skrivits långt i efterhand.

Anm II 262 Raguncia 15/11 1500

KÄLLOR: Orig. på pergament saknas nu, men fanns på 1780-talet i Munsåker, Ragunda sn (enligt D). Nedan förteck-nas alla kända sekundära källor.

A: Referat av brevet i protokoll från Ragunda ting 18-20/5 1698, § 15, Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv A I: 19a, fol. 236 r-v, ÖLA. - B: Referat av brevet i protokoll från Ragunda ting 29-31/8 1706, § 10, ibidem A I: 27b, fal. 276 v, ÖLA. - C: Avskrift av Paul Hellner (mitten av 1700-talet), rubricerad >>Lit: H>>, Sandbergska sam!. YY:28, fal. 24092 f., KA, RA. - D: Referat av C.G. Nordin (tro!. 1781), hs Nordin 1003, fol. 173 r, UUB.

JHD II har endast referatet D som källa.

BREVTEXTEN ENLIGT C:

For alle dandemen, som thette breff hendher thil ath komma see eller höra läsas, kennes jak Pedher Olaffsson thet jak med beradno modhe ok mins hustru Margitha Hemmings dotter samtykkio ok radhe kerlika unth uplathit ok salth haffwer Martin Syrnonson eth godz som Hoo hether, liggandis i Raffundha sokn for XX mark i silfwer och rede pe1minga, att hwilket godz som arlika affgaar kronone eth skin i skatt. Swa kennis jak mik fornemde perminge upburith haffwa mik thil fullo athnögio ok alla. Thy skil jak ok min hustru teslikes forskriffna gods Hoo undan oss ok ware erffwinge ok undher Marthin Syrnonson adhrumnemdne ok hans retthe effther kommandum thil odahls ok äwerdelica egho med aker ok engh hu(lt)b ok hagha watn ok vedestade ner by ok fierre med alth thet ther nu und(he)rc ligger ok aff aller leghat haffwer ingho undhantakno allin thet som bättre är att haffwa en aan ath wara. Thil en ubrytelika stadfesta war thet kiöp giorth ok samtykth i Raffunda, en thå lyktar penningen war lukin, war tha ner we(l)bördigd man Olaff Bagge fougth offwer Jemptelandh ok Gåuldalin ok hedherlik man herr Nielss i Owik probst i Jemptelandh med the1me VIII fasta her effther fylgher, Jaghan i Kankebacca, Oloff i Palgardh, Pedher i Hasiö, Olof i Amber, Laffrens i Westanedh, Laffrans i Diupwagh, Jon i Krokewagh, Olaff Anderson. Thil ythermere wisso ok bettre forwaring bidhie wi welbörin man Olaff Bagge ok herr Niels forskrifne, um theris

130


insigle, ok beskedelik man Jon Radgersson, Olaffi Amber, Pedher i Haasiö ok Olaff Anderson ath the sin insigle ok henge för thetta bref, som giorth war, amco Domini millesimo quingentesimo, sundaghen nest effter sancte Martini dag.

Sex sigill är symboliskt markerade under C.

"Margreta D. - b hukg C. - c undehr C. - d webördig C.

Anm II 264 »Fred. e. påsk omkr. 1500» Ny datering: Trondheim (omkr. 1530-omkr. 1560) fredagen efter påsk

DATERING: Adressaten Erik Bengtsson i Romo är belagd minst 11 gånger 1530-59 (JHD III 183, DN XV 687-688 m.fl.) och Hemming i Airnås är upptagen i skattemantalet från 1540-talets slut (Fv 1 s. 236; om dat. se JHH 2 s. 207). Brevet kan således approximativt tidfästas till1530-60.

Anm II 268 1500

KÄLLOR: Orig. på pergament (228x80, uppveck 12 mm; 9 rader), återfmmet i Västeråsens byarkiv, tillhörande Åke Ljung i Åbytorp, Åkersberga (1999). Fotografi i Diplomsamlingen, ÖLA. Orig. har tidigare förvarats i ett byarkiv i Byn, Fors sn, men införlivats med Västeråsens by handlingar på 1800-talet, tydligen till följd av att Västeråsen då vann fiskerättigheter i töjeforsen från Byn? - L~gmatmen Magnus Hanssons handstil.

Brevet är i JHD tryckt efter en dålig avskrift av Peter Olsson från slutet av 1800-talet.

BREVTEXTEN ENLIGT ORIGINALET:

Thet beldennes jak syrnon laffrensson kirkice prester j raffwndum at mik cer vetterlegitt ath Erik gwlleson bygiandis j langgaselL sokn j angermannelandh haffde eith ffisl<ie tyll panth aff olaff illian" son som 0ieffos heitter liggiandis j ffos sokn i jempteland och thetb ffisl<ie w1mhwc olaff illianson och olaff helgieson j ghen med vi manne dhom a retthe skattingh j raffvndum i sa mattad at thce gaffwo ffornemda Erik gulleson ii 0re ok v mark j redepeninga ok dhermedh skal thet ffiskie bliffva a talel0sth ff0r hwari(o)me manne effter thennce dagh och haffuer thet ffiskie ff0lth byer mannom aff forno til yter mera bevisningh beder jakg mans hanssan lagman j

iemptelandh om sith jnsegle medh mine nedan vnder thetta breff som skreffuit Arum effther gusz b0rdh thvsend ve et" cetera

I övre kanten: 4. (Fale A. Burmans hand l På baksidan: om 0ye forse (1600- el. 1700-talshand)

Snitt efter två nu helt bortfallna sigill. Sigillen borta redan 1828, enligt Ekdahls avskrift.

"Härefter radskifte utan avstavningstecken. - b Bokstäverna th ändrade från nu oläsliga skrivtecken. - c Dvs. imperfekt 3:e

pers. pluralis av verbet vim1a (jfr beläggsformer i Söderwall 2 s. 987.) Bokstaven h är likadant skriven som i t.ex. j ghen och

dhom. Den sista bokstaven w delvis skriven ovanpå det föregående h-et. - d Bokstaven m snarlik ett n ms. - e hwarim ms. -1 Härefter radskifte utan avstavningstecken. - g Bokstaven a slarvigt skriven. - h skrivtecknet något otydligt men identiskt

med et-tecknet i ordet etcetera, som avslutar brevtexten JHD II 266 av samme skrivare.

131

ANMÄRKNINGAR TILL Jl-!D

1 Förvarades 1828 i Byns >>bylåda>> en!. avskrift av N.J. Ekdahl, dat. Bispgården 25/9 1828, B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 6, VHAA:s dep. i RA. Denna förvaringsort bör vara ursprunglig, eftersom brevet handlar om att Byn-borna var ägare till fisket. Om striden mellan Västeråsen och Byn om laxfisket i >>Öijeforsen>>, se t.ex. tingsprotokoll 6/12 1826, § 42, Ragunda tingslags häradsrätts arkiv A I:86, pag. 160, ÖLA (där en avskrift av brevet är intagen, feldat. >>1509>>).

2 Fale Burman gjorde även en avskrift av brevet, antagligen omkr. år 1800, vilken ä1mu 1896 förvarades i Byn i Fors sn (saknas nu, avskrift därav av Peter Olsson 6/10 1896, Heimbygdas dep., vol. 2, nr 455 b, ÖLA). Burmans nummer >>4.>>, på sedvanligt vis skrivet som rubrik över brevtexten, visar att minst tre andra diplom måste ha förvarats på samma ställe som detta, dvs. i Byns byar kiv. Ett av dessa diplom kan vara ett pappersbrev 17/2 1456, som förvarades i Byn ämm 1896 (saknas nu, avskr. därav av Peter Olsson 28/91896 i Heimbygdas d ep., vol. 2, nr 455 a, ÖLA).

Anm II 269 »Omkring 1500» Ny datering: ( 1400-talets andra hälft eller 1500-talets början)

KÄLLOR: Orig. på pergament nu i Diplomsamlingen, ÖLA (dep. 1999 av Ullhärdals hembygdsförening, som i sin tur erhållit brevet från gården Skogen i Lillhärdal).

DATERING: Av alla personer omnämnda i detta härjedalska dokument kan bara en säkert beläggas på annat håll: >>Radge aa Bakka>> bör med hänsyn till mansna1m1et Radgeirs sällsynthet (se LIND 1905-15 sp. 835) vara identisk med >>Raadgeer j Backa\> i (Lill)härdals sn 1482 (JHD II 157). Övriga personer har alltför vanliga namn för att vidlåda säkra identifieringar2, eller har namn som inte alls förekommer i det magra härjedalska diplommaterialet Den promemorieartade uppteckningen kan således på personhistorisk grund inte dateras mera exakt än till 1400-talets andra hälft eller 1500-talets början. En paleografisk granskning av brevtexten motsäger inte en sådan datering.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: S. 263 rad 1 >>anaraaf>>, läs anaraas - 2 >>anaraaf rengeb>, läs anaraas rengit - 3 >>frere puntlw, läs lrerepth, men ordet överstruket i ms.

1 Backen är en!. N.-E. ERII<SSON (1992b s. 46) ett vanligt gårdsnmru1 Lillhärdal, varför den här aktuella gården svårligen låter sig identifieras. - 2 Hit räknar jag den person Peder Johansson, som är upphovsman till föreliggande promemorieartade uppteckning och som N. AHNLUND (1946 s. 3) har velat identifiera med Peder Jonsson nämnd 1483, 1490 och i ett brev från omkr. 1480-omkr. 1511 (JHD II 186, 220 resp. I 137, jfr anm I 137).

Anm II 270 »Omkring 1500» Ny datering: (Senast 1494) efter 29/9 DATERING: Fastevittnet Jon i Beljorn är belagd som sigillant 1479 (JHD II 131) och sigillanten >>Greg[ ... ]>> är möjl. identisk med sigillanten Gregers under Äggen i samma urkund. Köparen Marten är tydligen identisk med >>beskedlig man>> Marten Gunnarsson i Sölvsved, som 1500 köpte en mman del i Sölvsved (II 263). Herr Silvest i Undersåker, av titeln att döma präst, är ej känd från andra urkunder. Som kyrkoherdar i Undersåker är herr Daniel Nilsson belagd 1468 (II 56), herr Hans >>Plebag>> i Uppland 1479 (alternativt en kaplan?), Mattis 1495 (anm II 238 ovan), Anund Pedersson 1526-30 (JHD III 68, 95, KJÖLLERSTRÖM 1960 s. 109) och Måns Karlsson från 1534 (avskr. 1665 i Ekdahls saml. A 1, ATA). Herr Anund ska enligt vittnesmål vid rättegång 1548 ha varit kyrkoherde i Undersåker i (cirka) 40 år (HHm 4 s. 268), vilket torde göra det omöjligt att placera in herr Silvest mellan herr Mattis 1495 och herr Anund. Föreliggande brev bör i stället vara äldre än herr Mattis' tjänstetid. Eftersom ovmmä1m1da brev u. d. 1495, med belägg för herr Mattis, är utfärdat på skattetinget i Undersåker och därmed kan dateras till årets första månader Qfr JHH 1 s. 502), bör föreliggande brev vara från senast hösten (efter 29 /9) 1494.

132


Anm II 271 »Omkring 1500» Ny datering: (Omkring 1488- omkring 1494)

DATERING: Laurens Ingeroundsson i Lake är belagd i dryga lO-talet diplom från 1470-94 (se anm II 7). Hans bror Olav Ingeroundsson i Lake är belagd 1483-1523 enligt 7 diplom (JHD II 165, 187, 198, 209, 303, III 21, nr 1512:A ovan). Faste Guttormsson i Ångsta är belagd i 7 diplom 1488-1513, men dog mellan 23/8 och 5/11 1509 (se anm II 257). Johan Olavsson i Tälle, Ljusdals sn, är belagd åtminstone 1486 (JHD II 187). Brevet kan således tidfästas till omkr. 1488-ornkr. 1494, då såväl Laurens Ingemundsson, Olav Ingemundsson, som Faste Guttormsson figurerar i diplommaterialet. Detma datering måste dock ses som approximativ. - Några andra säkra belägg för kh. Olov Martinsson i Ljusdal är inte kända Gfr MODIN 1921 s. 187).

Anm II 272 »Omkring 1500» Bör utgå

Räkning i jämtska mark är vanlig i jämtländska diplom från medeltiden, men är efter cirka 1530 mycket ovanlig (förekommer veterligen sista gången 1562, DN XV 702). Brevutfärdaren Ingemund Ingemundsson i Kösta kan vara identisk med Ingemund i Kösta nä=d 1520 (JHD III 9) och son till Ingemund Olavsson i Kösta 1457-1469 (JHD II 19 och 59). Guttorm i Berge kan möjl. vara fader till Torbjörn och Ingolf Guttormssöner i Berge nämnda 1502 och lS20 (JHD II 291, III 9). Brevet skulle således kunna vara från slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Vad som talar emot detta är framför allt handstilen, som pekar mot 1500-talets sista decetmier eller 1600-talets första hälft. Bokstaven å, som används i dokumentet, började spridas i svensk skrift först med utgåvan av Nya testamentet från 1526 (BERGMAN 1968 s. 89). Att tänka sig dokumentet som en beseglad avskrift av ett äldre diplom, är inte troligt, eftersom namnen på de som beseglade avskriften då skulle ha angetts i en vidimationsmening för att avskriften skulle äga laga kraft. Handlingen måste därför klassas som en förfalskning. För detta talar också stavningen, som ger ett konstlat intryck. - Handlingen har tillhört ett gårdsarkiv i Glösa, Alsens sn, se anm I 124.

Anm II 273 »Omkring 1500» Ny datering: (Senast 157 4)

DATERING: Sigillanten Jon Bagge nämns i andra källor åtminstone 1576 och 1579, bägge gångerna som sigillant i brev utfärdade i Ullhärdal (RApp I 14/2 1576 resp. 4/3 1579). Sigillanten Radgeir el. Rodgeir (nätmls som Ragard,

Roger, Rege o.d.) Simonsson omtalas tidigast 1557 (ÖLAp 25/11 1557) och var avliden 1574 (JFT 3 s. 121 nr 143). Brevet bör således ha tillkommit senast 157 4.

Anm II 274 »Omkring 1500» Ny datering: 1457-1500-talets första decennier

KÄLLOR: Den källa som Bracman avskrivit 1762 har karaktären av ett referat av ett diplom, jfr vidimationsmeningen: »Thenne her wytthnasbe~rdh ffynss j 0ffuer bynom ij mareby sokn longlijga besegladh etc.>>, och rubriken: »Vitnesbörd at Bordåsen är allmenning bredewid Gilleråsen». I själva referatet har uteslutits avsnitt som bör ha ingått i diplomtexten: hälsningsfras, beseglingsfras, tro!. uppgifter om vittnen samt meningar som gett en kontext till varför brevutfärdaren Olav Ketilsson » warder kraftder thyll retth witthnesbords».

Originaldiplomet förvarades alltså med sigill i Överbyn. Referatet har en icke-officiell karaktär och tycks ha gjorts för privat räkning, som en promemoria. Ett viktigt kriterium för dateringen av referatet är bokstaven »å» (att döma av andra brevavskrifter iakttog Bracman skillnad mellan >>a», >>aa» och >>å>>). A började spridas i svensk skrift med Nya testamentet från 1526 (BERGMAN 1968 s. 89). I vidimationsmeningen har skrivaren >>j 0ffuer bynom>> (dativ pluralis); jfr >>ij Offwerbynom>> 1545 (JFT 6 s. 169). Plurala ortnmm1sformer var vanliga i jämtländska urkunder ätmu vid 1500-talets mitt (t.ex. DN XIV 856; jfr VIKSTRAND 1995 s. 27), men på 1600-talet synes de i allmänhet ha varit ur bruk (JD 3, ortsregistret, passim). Detta och andra ortografiska omständigheter talar för att referatet inte är yngre än 1500-talets andra hälft.

133


Bracmans källa har ingått i ett arkiv med åtkomsthandlingar 1423-1564 på gods tillhörande Jon Paulsson i Digernäs och hans arvingar (se ovan nr 1423:A). Jon Paulsson, belagd 1443-89 och död senast 1495, förde eget vapen och var en tid underfogde i Jämtland (anm II 78 och 160, JHH 1 s. 336 f.). Till släkten hörde Gilleråsen (JHD I 256, III 194, ovan nr 1483:A; jfr I. Friedlaender, PM VI:3, del6, s. 4 f., SD). Det är frestande att anta att någon i denna släkt är upphovsman till referatet, eftersom brevet berör Gilleråsens skogsgränser.

DATERING: Av brevreferatet framgår att både Olav Ketilsson och >>gamblce Hemyngh>> lämnat vittnesbörd om gränserna för allmäm1ingen Bålåsen1 och kungsegendomen tTrälsåsen2. Hemming citerade då uppgifter >>aff ånwnd ij Hwngom och åssmwnd ij Hakassengom>>. Den förre kan identifieras med den Anund som 1482 omtalas med sin broder Ingemund (Olavsson i Lake) såsom tidigare ägare av Hunge, då tydligen avlidna (JHD II 162). Brodern Ingemund omtalas i livet 1437-48 och var svåger till riddaren Örjan Karlsson; hans änka levde 1482 (AHNLUND 1946 s. 2, JHH 1 s. 457, KOLSRUD 1908 s. 64, brev 1448:A ovan). Asmund i Haxäng uppträder i diplom 1418-57 (JHD I 158, 283 m.fl., samt nr 1457:A ovan). Terminus post quern för diplomets tillkomst är således 1457, då Asmund ännu var i livet. Med hänsyn till att nämnda sagesmän åberopas ur gamle Hemmings minne, kan brevet i princip ha tillkornmit så sent som under 1500-talets första decetmier.

1 >>Bårdåsen>> i brevreferatet har ej identifierats av B. FLEMSTRÖM (registret till JHD II), men namnet lever kvar som Bålåsen, ås öster om Mellan-Svartsjön på Öds mark, Marieby sn. Enligt tingsprotokoll 1621 hade Oluf i Öd ca 50 år tidigare köpt ett >>änge>> el. >>droh> ('skoglöst, något sumpigt område med rik växtlighet'), kallat >>Baalldroell eller Boll aass>> (JD 1 s. 5). Fale Burman nämner Bålåsen som ödesböle: >>Margeby-linien går först till Stjern myran (nu Stjärnan)

vid Medlersta Svartsjön litet S. om ÖdesBölet Bålåsen, invid/midt för samrna Sjö.- Håhlen (nu Hålön) ÖdesBä/e i N.V. ändan af Medlersta Svartsjön>> (BURMAN 22/7 1802, HLA). Att Bålåsen skulle ha varit en bebodd gård som ödelagts, förstärks av att >>Bårdåsen>> en!. föreliggande diplom hade hävdade gränser. Det är i så fall det enda exemplet på att en jämtländsk gård, som ödelagts antagligen i samband med den senmedeltida agrar krisen, blivit allmänning. Dem1a var >>allum bygdematmom Jampn hemaltl1» (dvs. för alla bygdehorna lika rätt att komrna åt), som det heter i vittnesmålet, vilket får sägas gå tillbaka på 1400-talets förra hälft. Det tycks atmars som om ödesbölen ofta gick upp i kronans ägo, jfr det stora antalet ödesbölen som var kronogods 1565 (JR 1 s. 112 f., BULL 1927a s. 94 ff.) och de många brev om att kronans ödesjordar upplåtits till enskilda (JHD I 106, II 12 med anm ovan, 20, 30 med anm, 67 med anm, 95, 103, 200, 278, 305, III 92, 99, ovan nr 1423:A, 1473:B; jfr JHD II 83). Omständigheterna kring hur detta gick till är dock osäkra Qfr BJ0RKVIK 1983 s. 330). Man kan å andra sidan inte utesluta att dessa kronans ödesbölen tidigare varit gamla kronogods, som utarrenderats till och bebotts av bönder, men som övergivits av bönderna just med hänsyn till ägandeomständigheterna.

2 >>Thrcellssåssen>> sägs vara >>kungx Egher och halff gerdis gotz>>, dvs. kronans egendom och till hälften Gärdes (i Smme sn) gods (med andra ord till hälften upplåtet till Gärde av kronan?). 1565 upptas >>Tralzåsetm>> som ödesböle i Smme tingslag tillhörande kungen (JR 1 s. 113); sanuna år upptas det under Frösö sn då det skattar hela 2 mark (JR 1 s. 92; jfr 2 s. 87 med korrupt stavning >>Tralgåsen>>). 1636 tvistades om >>en setter böell, nemblig Trelssaas>>, >>Trellssaas fcebuder», varvid omvittnades att >>samme godz aff gammell tid althid haffde ligget under Offuerbye och Slandrum>> (JD 3 s. 33). Namnet lever ej kvar men gården/ ödesbölet >>Tråsås>> (korrupt stavning) är utmärkt på karta av J. Stenklyft 1646 (JUNI-lOV 1995, bil.), ca 1,5 km söder om mellersta Svartsjön och 1,8 km nordväst om Löfsåsen. Det bör ej förväxlas med ödesbölet fl'rälsåsen under Viken i Brunflo (JHD III 69; i jordebok 1568 förekotmner narrmen parallellt, JR 2 s. 61, 87).

Anm II 275 »u.d., 1500-talet» Ny dat.: Orrgården 4/[ .. ] [1500-talets slut eller 1600-talets början]

Datering: Laurens Gudfastsson i Orrviken är belagd 1592-1628, kanske även längre (ref. i RApp I 21/9 1619; JD 1 s. 260, m .fl. källor). Oluf Mattsson i O[rrviken] och Redar Eriksson (i Orrviken) är belagd åtminstone 1600/01-1608/09 (Jämtl. handl. 1:2, fol. 42 v, KA, RA; Lensrekneskapar Trondheim/Jemtland vol. 5.3, Rentekanuneret, NRA).

134


ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 5 »Peder Erickssmw, läs Reder Ericksson.

Anm II 276 »u.d., 1500-talet» Ny datering: Sveg (omkring 1560-talet) DATERING: Peder Halvardsson, Erik Björnsson och Peder Björnsson var alla bosatta i Byn, Svegs sn; Peder lir belagd 1564-69 (NORDLANDER 1889 s. 37, JHH 2 s. 135), Erik i skeppsskattelängd 1557-59 (Norske lensrekneskapsbeker 6 s. 284) och Peder 1564 (NORDLANDER 1889 s. 37).

ANMÄRKNING TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 9 >>xl», läs x!

Anm II 278 »613 1501» Ny datering: 13/3 1501 DATERING: Brevet lir daterat 1501 på lördagen före (Jamta)motet, vilken marknad började måndagen efter Gregoriemlissan 12/3 (se anm II 48 ovan). År 1501 började Jamtarnot den 15/3 och lördagen dessförilman var den 13/3.

Anm II 279 »20/71501?» Ny datering: Brunflo 15[01- 13] 20 eller 13/7 DATERING: Flera nu oläsliga skrivtecken har följt efter >>M d>> i originalets årtalsangivelse. Magnus (Hansson) var ordinarie lagman i Jämtland 1494-1513 (se anm II 24 not 1 och JHD III 13). Årtalet kan således inte bestlimmas noggrannare lin 15[01-13]. Om Margaretadagens infallande, se anm II 83.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 8 >>lasse j bynom>> läs lasse j b[ ..... ]de - 8 >>norenberglw läs

norenbergh - 10 >>sighuardhson>> läs sigwldhson

Anm II 284 1501 KÄLLOR: Orig. på pergament (201x110, uppveck 17 mm; 13 rader), ligger f.n. (1999) i Jämtlands !lins museum, inventarienummer 31.368, men kmmner tro!. inom kort att deponeras till ÖLA. Brevet lir i JHD tryckt efter Peter Olssons bristfälliga avskrift. Nedan publiceras originalets text. - Brevets handstil tillhör lagmannen Magnus Hansson.

BREVTEXTEN ENLIGT ORIGINALET:

Alle men som thetta breff se reller h0ra helsom vy effther scriffne jaghan syrnonson ok eriika syrnonson kerlig medh gudh ok sancte olaff kanwngh kwnnocth g0randis medh thesso nrewarandis breffwe ath vy fulkomligha tilstandom thet k0p som var fadher gyorth haffwer medhb andhers joanson j mathanes vm jwa kwisla" ok ther gaff fornemde andhers oss ith pund

koper j godhwilia thy skyliom vy fornemde kwisle vndan oss ok varom arffwom ok vndher vp(n)emdad andhers jaghansan ok hans arffwa til odhelss ok rewrerdhelig eyio medh skogh ok vatlm ok vedhestadha nrer by ok fyreran ok engo vndan takno til ythermer beuisning bydhiom vy godha mana insigle som rer rnagnus lauglunan predher j swenssas by0rnkale nidhan vndher thetta breff som gyorth var arom effther gudz byrdh tusandh freml1.wndrat pa thet f0rsta aar

På baksidan: Bref om Qvisle skog (1700- el. 1800-talshand) - 1550. (Tro!. Fale A. Burmans hand)

135


Sigillen bortfallna. Sigillremsan till sigill nr 2 kvar.

a Skrivet på rasur ms. Förkortningstecknet efter e är vanligt i Magnus Hanssons brev som förkortningstecken för ri eller re (se

t.ex. orig. till anm II 268 ovan). I föreliggande ord innebär den upplösta förkortningen att namnet får två bokstäver i. -b Tillskrivet i högra marginalen med hänvisningstecken hit. - c Bokstaven a är öppen nertill på liknande sätt som a i t.ex. joan-son och joghanson, men här ännu mera utdragen. Dess egendomliga utseende kommer trol. av att bokstaven är skriven på en

valkartad upphöjning i pergamentet. - d vpemda ms. - e Härefter har patronymikon eller bostadsort ej angetts. Detta var

h;dligen inte nödvändigt, eftersom mansnamnet Björnkarl var mycket sällsynt (jfr SMP 1 sp. 346). Den person som avses bör

vara Björnkarl i Sölvbacken, Ovikens sn, nämnd som sigillanti många brev från denna tid, bl.a. i ]HD II 287 från 1502, där han

och Peder i Svensåsen också beseglar tillsammans.

Anm II 289 Oviken 30/9 1502

KÄLLOR: Avskrifter finns även av Fale A. Burman (18/7 1794) resp. Olof Sunde! (18/8 1794) i svit med nr 1376:A ovan, källorna A resp. B.

Anm II 298 »Utan dag 1503» Ny datering: 1500 (efter 16/ 6)

DATERING: Det skrivtecken i årtalet som JHD:s utgivare uppfattat som >>iii» bör i själva verket uppfattas som ett vågformat streck. Skrivarens syfte med detta streck var antagligen att markera att årtalet var slut efter >>millesimo quingentesimo>> hman han fortsatte brevtexten. Att brevet är från 1500 bekräftas av att den dom som enligt brevtexten skett tidigare satmna år i samma mål, gjordes på lagtinget på 'jSproteid den 16 juni 1500 enligt JHD II 261.

Anm II 306 Nifsåsen 29/9 1505

KÄLLOR: Orig. saknas. A: Avskrift (från 1700-talet) av Olof Renström och Paul Hellner, tillhörde 1937 Jonas Eriksson i Förberg, Revsunds

sn, men saknas nu. Fotostatkopia därav hos Kjeldeskriftavdelingen (brev nr 62 inlånat från Per Persson), NRA. JHD II trycker brevet efter P. Perssons avskrift av A.

Anm II 307 »4112 1505» Ny datering: Lit 4/12 1504 eller 1505

DATERING: Årtalet 1505 anges i JHD:s avskriftsförlaga samt i avskrift (nr 294) i Avskr.sarnl. B 19c, RA, undertecknad i Stockholm 5/2 1647 av >>Thomas Jacobi Roselius. Past. Niur.>> och>> Andreas Olai Flodh.(?) Orsensis>> (tryckt THULIN 1909 s. 285). Årtalet 1505 anges även i referat av brevet i dombrev 7/2 1637 och 26/2 1647 på papper, Offerdals kyrkoarkiv O IV:1, pag. 17 f. resp. 29 f., ÖLA (tryckta i WIMMERCRANZ 1910, s. 97 f., 99). Årtalet 1405, säkerligen felaktigt, anges i ett referat av brevet av Fale A. Burman under rubriken >>1799 Ecclesiastica ur Lands Cancelliets Registratur.>>, N.J. Ekdahls norrländska samlingar A 10, A TA. Årtalet 1504 anges i två avskrifter från 1600- och 1700-talen i Offerdals kyrkoarkiv O IV:1, pag. 4 f. resp. 9 f., ÖLA. - De olika dateringarna 1505 och 1504 har uppkommit genom att man utläst årtalet antingen >>millesimo qvingentesimo qvinto>> eller >>tnillesimo qvingentesimo qvarto>>, Vilket av dessa årtal som originaltexten haft, kan ej avgöras med säkerhet.

Anm II 315 södergård 1/2 1508

KÄLLOR: Orig. 1: Orig. på pergament i VHAA:s dep. i RA (ur N.J. Ekdahls sam!.; från Fäste i Hackås sn, en!. Ekdahls

136


anteckning på baksidan). - Orig. 2: Orig. på pergament ibidem (från Ås sn en!. Ekdahls påskrift; ägdes tydligen av en person i Torsta i Ås 1798 en!. enatman påskrift).

Bägge orig. är skrivna med Hans Karlsson Djäkns i Södergård handstil (se JHD III, s. 264, fig. 1). Brevens olika provenienser pekar på att breven utfärdats till förmån för olika parter i det arvskifte, som brevtexten rör. Möjl. har även flera, nu förlorade exemplar utfärdats.

JHD II har som enda förlaga orig. l. Det andra orig. har endast några smärre olikheter.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 2 »Hanss diekm>; orig. 2 har Hans i s0dragard - 13 »ha:nriksgard>>; orig. 2 har ha:niksgard

SIGILL: På orig. 1 är sigill nr 2 svårt skadat och helt otydligt; nr 3 tydligt (bomärke): [.] iohanni[.] * karoli[ .. ] Qfr anm II 369 nedan); nr 6 fragmentariskt och helt otydligt. På orig. 2 är alla 6 sigill borta, men remsorna kvar till alla sigill utom nr2.


KÄLLOR: Orig. på papper tillhörde ätmu 1895 Brodde Nilsson i Anviken, men saknas nu. Peter Olssons avskrift i Heimbygdas dep. vol. 2, nr 423c, ÖLA, har även förkortningar utmärkta.

Anm II 325 3/51509 Bör utgå

Som framgår av B. FLEMSTRÖMS register till JHD II, är alla brevets ortnamn belägna i Ljusdals sn, Hälsingland. Enligt N.J. Ekdahls påskrift på baksidan av originalet - f.ö. på papper, ej pergament - har brevet proveniens från Stavsäter

, i Ljusdals sn. Brevet rör således inte Jämtland-Härjedalen, vilket även påpekats av N. AHNLUND (1946 s. l not 1).

Anm II 338 Hede i Härjedalen annandag påsk (1504-1511)

HANDSTIL: Handstilen förekommer i sex andra härjedalska brev, det äldsta från 1480, se nr 1496:A ovan.


KÄLLOR: Orig. saknas. A: Avskrift (från 1700-talet) av Olof Renström och Paul Hellner, tillhörde 1937 Jonas Eriksson i Förberg, Revsunds

sn, men saknas nu. Fotostatkopia därav hos Kjeldeskriftavdelingen (brev nr 23 inlånat från Per Persson), NRA. JHD II trycker brevet efter P. Perssons avskrift av A.

Anm II 340 »1511» Ny datering: 2/7 1540

KÄLLOR: Orig. saknas. På ting 1739 uppvisades endast avskriften A, vilken underkändes av rätten då den ej var bevittnad. Varken på detta ting eller ting 1740 kunde Mårten Halvarsson i Östansjö frambringa originalet.

A: Avskrift som var »ovidimerat», gjord senast 1693: saknas. - Aa: Referat med A som källa i protokoll från Ullhärdals ting 20-21/3 1693, § 6, Gävleborgs läns renoverade domböcker nr 42, fol. 602 v-603 r, Svea Hovrätts arkiv, RA. - Ab: Åberopande i Ullhärdals tingsprot. 9/12 1693, § 2, ibidem, fol. 618 v. JHD II har tryckt detma paragraf i tingsprotokollet (anger en äldre paginering). - Ac: Åberopande med A som källa i protokoll från Svegs och Lillhärdals ting 4-7/12 1739, § 16, Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv A I: 60b, fol. 633 v-634 r? -

137


Ad: Åberopande med hänvisning till tinget 1739 i Svegs tingsprotokoll 3/12 1740, §57: Bergs(!) tingslags häradsrätts arkiv A Ia:l, pag. 85, ÖLA.

DATERING: JHD II:s källa, Ab, anger dateringen >>Anno MDXI>> (1540). Detta har av JHD:s utgivare feltolkats som >>MDXl» (1511). Det något utförligare referatet Aa har dateringen >>die visitationis Marire 1540>> (2/71540).

BREVETS INNEHÅLL ENLIGT Aa:

- - - (Jonas Jonsson och Jöns Pedersson i Orrmo, som var frånvarande på Jemptellandz Marcknan, kärade genom en

inlaga presenterad av Anders Jonsson i Olingdal till Peder Svensson i Kyrkbyn. De yrkade på att deras förman) Larss Biörnson hafwer förlengst bårtsålt 1/3 af deras nu hafvande hemman och tagit undan wäst i marken en skogzpart som kallas Gethgallkiäln, som kan sees af ett gamalt breef som Östansiöarne hafva. - - -(En tid senare har deras förman bortpantat samma skog och slåtter till Peder Sjulsson i

Hallen. Jonas Jonssons svärfar Björn Rolfsson har sedan återlöst den, men Peder Svensson har nyttjat den, då den låg lägligt till

för honom. Jonas och Jöns önskade lägga nämnda skog och slåtter under sina två hemman, vilka tidigare varit ett.) Gambla brefwet lyder effter copian ovidimerat iblandh mmat, at Lasse Biörson såldt sitt hemman till Östansiöman Oloff Person och Knuth Olufson, och undantogz Gietagarlskiälen och Skedebrätten. Daterat die visitationis Marire 1540.

1 Mårten Halvarsson i Östansjö yrkade vid detta ting på fäbodvallen >>Skukuwallen>>, som han menade låg på den skog, lägenhet och getgård, som det gamla brevet från 1540 rörde.

Anm II 347 4/10 1512 KÄLLOR: Peter Olssons avskrift i ÖLA har även förkortningar markerade.

Anm II 352 29/5 1513 ORTNAMN: Med B. FLEMSTRÖMS identifieringar (registret till JHD II) kan brevet refereras sålunda: Gudlög Nilsdotter,

g.m. Asvid och bosatt i byn Bröten, Vika sn, Dalarna, har sålt hälften av ett okänt gods >>Skorestade>>, >>Skurestade>>, trol. i

Kopparbergs län, till Jeppe Sigurdsson i byn Rosse, By sn, och Lasse Jonsson i socknen By. Vittnen varAsvid samt Jöns Vag i byn Kyrkbyn, Vika sn, och sigillant var Peder >>Gyns>>. Brevet skulle således inte röra Jämtland-Härjedalen, vilket också N. AHNLUND kommit fram till (1946 s. l not 1).

Följande invändningar kan dock göras: l) Personomnämnanden av typen >>NN i socknen X>> gjordes i regel bara om präster eller kaplaner som verkade i en viss socken eller pastorat. Lasse Jonsson nämns dock utan någon titel och för honom hade man väntat sig en angivelse av hans bostadsort: en gård eller by. 2) Godset Skorestad/Skurestad är inte känt i Kopparbergs län, däremot fam1s vid satmna tid en gård Skårsta i Sundsjö sn i Jämtland, belagd som >>Skorffuestadh>> 1528 och 1538 (JHD III 126, DN XIV 765), >>Skaarstad>> 1577 (RApp I dat. tHagnastad u.d. 1577) och >>Skorstad>> 1586 (RAp Levangers marknad u.d. 1586). 3) Brevet har proveniens från Lövsta i Sundsjö sn i Jämtland, enligt N.J. Ekdahls påskrift på baksidan. Ovam1ämnda brev 1577, som rör ett köp av del i Skårsta i Sundsjö sn, har också förvarats i Lövsta. 4) Brevets Jeppe Sigurdsson i >>Rosseby>> skulle kmma vara identisk med Jeppe Sigurdsson i Rossbol, Lockne sn, belagd 12 gånger 1516-39 (JHD II 375, DN XIV 784 m.fl.), om ändelsen >>by>> i ortnamnet antas vara felskriven. Lasse Jonsson i >>By>> skulle kunna avse Lasse i Byn, Lockne sn, belagd minst 5 gånger 1509-30(?) (II 329, III 193 m.fl.; de senare beläggen kan även avse Lasse Lamensson i Byn, känd från 1539 och framåt, DN XIV 775 m.fl.). 5) I ovmmämnda brev 1538 sålde tre personer bosatta i Norge sina adelsrätter till Skårsta i Sundsjö sn till Sigurd och Anders Jeppessöner i Rossbol. Dem1e Sigurd Jeppesson i Rossbol skulle kum1a vara son till Jeppe Sigurdsson i >>Rosseby>> i föreliggande brev.

138


Sammantaget råder det således inga tvivel om att det verkligen är Skårsta i Sundsjö sn, samt Rossbol och Byn i Lockne sn, som avses. Brevet bör vara utfärdat i trakten av Vika sn i Dalarna och felskrivningen »Rosseby>> ska kanske skyllas på att skrivaren inte var förtrogen med de jämtländska ortnmm1en. Man kan även peka på andra omständigheter som tyder på slarv av skrivaren: det anges ej i vilken socken, gäll eller landskap som Skårsta låg i, trots det stora geografiska avståndet, och uppräknandet av köpvittnen sker som ett tillägg först efter den egentliga diplomtextens slut.

Anm II 362 Ragunda 24/11515 KÄLLOR: Avskriften i Heimb. dep. vol. 2 nr 67 d har handstil tillhörande Jämt!. läns fornminnesförenings ombud P.G. Lundahl i Ede, Fors. Förtecknad som gåva till föreningen 1889 i JFT 1 s. 66 nr 67. Enatman avskrift av Lundahl, gjord 1892 efter orig. på perg. hos Lars Gisslen i Kullsta, Raguncia sn, i Amcoffska arkivet, fascikel IV, ÖLA. - DN:s källa är en avskr. av orig. på perg. av Olof Renström, dat. Brunflo 14/3 1757, nu i Avskr.saml. B 19c, RA. - En dålig avskrift tillhörde ännu 1946 Isak Olof Westlund i Kvarsätt, Sundsvall, men förstördes vid brand strax därefter. På denna återgår avskr. av HLA 1946 i Avskriftssaml. vol I, nr 3, HLA. - Peter Olssons avskrift, som återges i JHD, torde vara den pålitligaste förlagan.

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN I JHD: Textrad 1 >>Yrermundl1», Lundahls avskr. 1892 har jarmundh, avskriften

1757 har Järmund. Orig. bör ha haft jarmundh el. jrermundh. stavningar med j- för mansnamnet Germundär sällsynta enl.

SMP, jfr dock j armund i nr 1516:A ovan. - 13 >>po>> med streck ovanför, Lundahls avskr. 1892 har säkerligen korreld ipso.

Anm II 366 Kloeksåsen 1/4 1515 KÄLLOR: Orig. på papper nu i Diplomsamlingen, ÖLA (dep. 1998 av Bengt Andersson i Berge, Lockne sn).

ANMÄRKNINGAR TILL BREVTEXTEN: Rubriken >>Thil aminnilse>> skriven med annat, mera gråtonat bläck än resten av brevtexten (men med samma

hand, dvs lagmannen Hans Karlssons hand).

Anm II 369 Lagmansstolen ( = lagmansgården Södergård) 1 17 l 4 1515 KÄLLOR: Fotostatkopior av orig. pÅ pergament, gjorda av RA 1921 vid inlÅn frÅn A.J. Hansson i BringÅsen, Kyrkås sn, dels i Medeltidssektionens fotostatsaml. II:13, RA, dels i Diplomsaml., ÖLA. Orig. har i senare tid tillhört A.J. Hanssons bror Hans Hansson i BringÅsen, enligt pÅskrift pÅ baksidan av +LA: s fotostatkopia och enligt uppgift vid en avskr. av A.J. Hansson (Heimbygdas dep. vol. 22, ÖLA). Orig. har trots efterforskningar ej kum1at tillrättaskaffas (1997). - En avskrift (av L.V. Örnberg) 1874 i Avskr.saml. B 20a, RA, har följande beskrivning av sigill nr 1: >>tillplattadt; omskriften synes vara: 'S. iohmmis karoli'>>. Omskriften synes överensstärmna med ett bomärkessigill, bevarat under brev 1508, se anm II 315 ovan.

1 Se JHD III 110 och JHH 1 s. 510.

Anm II 370 19/4 1515 KÄLLOR: Orig. på pergament nu i Diplomsamlingen, ÖLA (dep. 1997 av Ingeborg Jonsson, Östersund).

139


Anm II 373 »Omkring 1515» Ny datering: Rödöns ting (efter 25/3 1515)

DATERING: Brevkonceptet har av sitt innehåll att döma skrivits efter att Nils Olsson erhållit skyddsbrev av ärkebiskopen i Trondheim 10/3 1515 och efter att Jämtmarknaden hållits samma år (se JHH 1 s. 356 ff.). Denna marknad (i andra källor från de1ma tid ofta benämnd Jämtamot/Jamtamot) hölls under sju dagar med början på måndagen efter Gregorius, se anm II 48 ovan. Marknaden slutade år 1515 således den 25 mars.

Anm II 375 skatteting i Lockne 30/1 1516


Anm II 377 Södergård 28/6 1516

KÄLLOR: En mman avskrift av N.J. Ekdahl (från 1828, signum A.9.a.1:15) i B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 7, VHAA:s dep. i RA. Orig. saknas nu.

Anm II 398 »Omkring 1520» Ny datering: 1514

KÄLLOR: A: Referat utan årtal i ett nu saknat dombrev Hegled 22/10 1571. Dombrevet tillhörde en!. Ab Anders Andersson i Sum1e. - Aa: Partiell avskrift av dombrevet 1571 i gränsrannsakningsbrev 27/10 1631 på papper (serie I) i VHAA:s dep. i RA. JHD återger större delen av pappersbrevet 1631. - Ab: Avskrift av dombrevet 1571 av Viktor Behm (senast 1886) i Heimbygdas dep., vol. 28 (V. Behms samling vol. I), bok 1, pag. 51-53, ÖLA. - B: Kort åberopande av brevet, med årtalet >>1514>>, i ett nu skadat dombrev [1600-talets första hälft] =odaterat pappersbrev nr 261 i RA (ur VHAA:s dep.).

DATERING: Brevet var enligt källa B ovan daterat 1514.

Anm II Register

ORTREGISTER: »Bynom, by, Hallens sn»: Belägget på s. 199 avser Byn, Lockne sn Gfr belägg i brev nr 1512:A ovan). »Dalslägden, ägomark nära Räcksjön, Sunne sn»: Beläggen avser tDalen, till 1695 gd/by på Andersön, Sunne sn,

se kommentar vid nr 1443:B ovan. »Gärde, by, Näs s11»: Flera av beläggen torde i stället avse Gäle, gd/by, Näs sn Gfr anm I register ovan). Gärde, Sum1e sn, s. 267 [tillägg; jfr anm II 274]. »Hallen, by, Bergs s11»: Byn tillhör numera i Åsarne sn. »Hov, by, Frösö s11»: Belägget på s. 160, där en Mattis i Hov ingår i en domsnämnd från hela Jämtland, avser tro!.

Hov i Alsens sn (om Mattis Pedersson i Hov, Alsens sn, som smmolikt är identisk med Mattis i Hov s. 160, se nr 1470:A ovan).

»Hårbössta, by, Undersåkers s11»: Byn ligger i Åre sn. »Håvdsjö, by, Nyhems sn»: Se under Översjöböle nedan. »Jamtamot, marknad o. landsting på Frösön»: Även belägg på s. 110. Benämningen Jämtamot/Jamtamot avsåg

endast en årlig och veckolång marknad på Frösön, ej något ting, se HOLM ms. »Kogsta, by, Häggenås s11»: Beläggen på s. 303 och 330 torde lika väl kmma avse Kougsta, gd/by, Alsens sn. »Mellbyn, gdr i Flatnor, Offerdals s11»: Belägget på s. 72 torde mera sannolikt gälla Mellbyn i Mattmars sn, med

hänsyn till de många fastar och vittnen från Mattmars sn, som nämns i brevet.

140


>>Mo, by, Alsens s11»: Belägget på s. 217 bör snarare avse Mo i Kalls sn (den Brudd i Mo som där nämns, bör vara ident. med Brud d i Mo [i Kalls sn] som nämns s. 257).

>>Näset, by, Lits sn>>: Beläggen torde snarare avse Näset i Aspås sn, eftersom Näset i Lit i gammal tid synes ha benämnts tLångånäset, se nr 1449:A ovan.

>>Stugun, sn>>: Belägget på s. 297 avser en!. N. AHNLUND (JHH 1 s. 419) tro!. ett väghärberge i Stuedalen, Norge, mellan Ljungdalen och Ty dalen.

>>Tand, by, Lockne sn>>: Några av beläggen torde kUima avse Tanne, gd/by, Frösö sn. >>*Vads fiske, fiske, tro!. i Herrevadsströmmen i Skurun, Bodsjö sn>>: Bör snarare avse Vadströms fiske i Gimån,

Hällesjö sn (se SOJä 3 s. 48). >>Viken, by, Ovikens s11»: Belägg även på s. 156. >> Ytterhallen (o. Överhallen), by( ar), Hallens sn>>: Beläggen på s. 160 och 161 kan lika väl avse tHailen el. tHallom,

nu Hallägd en, gd/by, Alsens sn 0fr anm JHD I register), eller Hallen, gd/by i Hammerdals sn, eller Hallen, gd/by i Undersåkers sn, eller Hallen gd/by i nuv. Åsarne sn. Även Hallom, gd/by, Myssjö sn, eller Lillhallen, Bergs sn,Gfr nr 1391:A ovan), skulle kUima vara möjliga.

>>Ån, by, Hallens s11»: Belägget på s. 35 avser snarare Ån i Bräcke sn. >>Åsan, by, Näs sn>>: Belägg även på s. 350. >>Åsarne, s11»: Belägget på s. 350 bör avse Åsan, gd/by, Näs sn. >>Åse, by, Alsens s11»: Belägg även på s. 228. >>Änge, by, Brunflo s11»: Belägget på s. 44 bör avse Å. i Lockne sn, se anm till personregistret nedan. >>Änge, by, Brunflo sn el. Lockne s11»: Beläggen på s. 189, 348 och 363 bör avse Änge i Lockne sn, se anm till

personregistret nedan. >>Överhogdal, sn>>: Belägg även på s. 172. >>? Översjöböle, ödesböle, Alsens s11»: Belägget j wffdasya avser tro!. Håvdsjö i nuv. Nyhems sn (åbon där, Sigurd

Ryss [felskrivet >>jyz>>], hade en son Sigurd Sigurdsson Ryss som med säkerhet var bosatt i Håvdsjö, se AHNLUND 1946 s. 6 och HASSELBERG 1966).

PERSONREGISTER: >>Amund>>: Jfr Anund. >>An und>>: Jfr Amund och Ånund. I registret saknas Anund, som ägde H unge med sin bror Ingemund, s. 158. >>Asmund>>: Jfr Åsmund. >>Brud i Mo, tro!. Alsen>>: Var snarare bosatt i Mo, Kalls sn, och ident. med Brudd i Mo, belagd s. 257. >>Gisle i Handog, Lit>>: Bör vara ident. med Ödgisl i Handog. Namnet Gisle således här brukat som kortform av

Ödgisl (ej anmärkt i SMP 2 sp. 257). >>Giord>>: Jfr Giörd. >>Gudmund, möjl. i Glöte, Linselb: Nmm1et bör vara Gunmund 0fr SMP 2 sp. 435). >>Gudmund Jonsson, vittne>>: Namnet bör vara Gunmund Jonsson 0fr SMP 2 sp. 435). >>Gunlög>> (mellan >>Gudlev>> och >>Gudmund>> ): Uppslagsordet ska vara Gudlög. Belägget för G. i Vigge, Bergs sn,

avser det sällsynta mansnamnet Gudlög 0fr SMP 2 sp. 338), alla övriga belägg avser kvinnonamnet Gudlög. >>Guttorm i Bynom, Hallens s11»: Belägget avser Guttonn i Byn, Lockne sn (nämnd i brev ovan nr 1512:A). >>Ivar i Änge, tro!. i Brunflo>>: Var snarare bosatt i Änge i Lockne sn, eftersom en sam1olik son till honom,

Måns/Magnus Ivarsson och en smmolik sonson, Ivar Månsson, var bosatta i Änge i Lockne sn, se JHD III 22 och där anförda brev.

>>Laurentius i Byn, Lockne s11»: Belägget på s. 271 utgår (se anm II 279). >>Magnus i Änge, Brunflo>>: Bör vara identisk med Magnus Ivarsson, som säljer del av Änge, varmed bör avses

Änge i Lockne sn, seanmunder >>Ivar i Änge>> ovan. >>Magnus Ivarsson>>: Seanmunder >>Magnus i Änge>> ovan. >>Mm'ten>>: Jfr Mårten. >>Mårten>>: Jfr Mm·ten.

141


>>Mårten Sigurdsson, tro!. faste>>: Ska vara Mårten (Marten) Simonsson (Skräddare i Boda, Lits sn, se om honom JHH 1 s. 447, 449).

>>O !af>>: Olaf i Nordanberg, Lockne sn, s. 271. >>Peder Karlsson, fogde över Jämtland>>: Belägget på s. 79 avser lagmannen Peder Olavsson. Denne fogde Peder

Karlsson var ej ident. med Peder Karlsson (i Ösa, Ås sn) belagd s. 20, 25, 26, 38, 58, 194 och 195, se JHH 1 s. 321-323 och 333-339.

>>Peder Karlsson, sigillvittne>>: Ej identisk med föregående. Var bror till riddaren Örjan Karlsson i Hov, Hackås (om deras släkt se KOLSRUD 1908).

>> Torgils Johansson, tro!. i Mo, Berg>>: Sidangivelsen >>225>> ska vara 255. >>Ödgisl i Handog, Lit»: Se Gisle i Handog ovan. >>Örjan Karlsson i Hov, Hackås, riddare o. hövitsman>>: Endast beläggen t.o.m. s. 195 avser riddaren Örjan Karlsson

(d.ä.). De yngre avser sonsonen Örjan Karlsson (d.y.). Om deras släkt se KOLSRUD 1908.

Anm III 11 4/4 1521 Ortnanu<et tLeksta levde kvar ätmu på 1820-talet i formen Legstagården och avsåg en gård i Orrviken. Jfr adress på en svit avskrifter av N.J. Ekdahl10/3 1829 (bl.a. med avskrift av avskriften A av föreliggande brev): >>Till Bonden Per Månson i Orrvik i Legstagården.>> (Heimbygdas inv.nr 12816:1, Jämtlands läns museum).

Anm III 25 1523 Det films ingen anledning att betvivla att Olav i Östberg och Olav Eriksson i Tatme var helsyskon, se anm III 183 nedan.

Anm III 29 Kloeksåsen 25/4 1524 KÄLLOR: Orig. på pergament nu i Diplomsamlingen, ÖLA (dep. 1998 av Bengt Andersson i Berge, Lockne sn).

Anm III 31 skatteting i Hårsta (U ndersåker) 1524 Under rubriken På baksidan listas som nr 14 av N.J. Ekdahls brev från Rista ett brev med dat. >>24/2 1590>>, läs 24/2 1593.

Anm III 36 1525 Om böle som appellativ i betydelsen 'ödesböle, ödegård', se SALVESEN 1991 s. 370 f. Ordet förekommer i tredje bandet av JHD även i brev m 49, 59, 184 och 185.

Anm III 39 1524 Om Prästbordets i Brunflo sn läge och förhållande till Södergård och kronans gård tHagnastad, se SCHYLBERG 1978 s. 8 f. och VIKSTRAND 1995 s. 32 ff., karta s. 28. - Att gården tHagnastad skrevs >>Håkanstad>> i inventariet från 1726 får skyllas på feletymologisering, alternativt sanTinanblandning med Håkansta i Brunflo sn (vilken gård inte gränsar till Prästbordet). En feletymologisering är lättförklarlig, då mansnamnet Haghne, som ingår i ortnamnet (BRINK 1986 s. 56 f.), dog ut redan under medeltiden Gfr SMP 2 sp. 581). Jfr tHagnastad i Undersåkers sn (SALVESEN 1979 s. 61), en

142


gård som under medeltiden uppgick i Prästbordet i Undersåker och som i en avskrift från 1600-talets senare del av ett diplom 19/11532 erhållit skriftformen >>Hakenstadh» (Undersåkers kyrkoarkiv N I:1, pag 216, ÖLA).

Ar kivalie nr 17 i inventarieförteckningen från 1726, >>Ån ett (bref) om Marjeby Prästebordz ägor>>, avser tydligen ett pappersbrev 3/6 1640 rörande gränsen mellan Marieby kyrkas ägor och Bye, nu ingående i Brunflo kyrkoarkiv O II: 1, ÖLA. Pappersbrevet har i övre kanten påskriften >>No 17>> med samma hand som gjort förteckningen. - Om förteckningen, se vidare ovan nr 1380:A.

Anm III 43 Flensburgs slott 2/4 1525

KÄLLOR: Avskriften Aa nu i NRA (från DRA 1996).

Anm III 44 Bergenhus slott 23/6 1525

KÄLLOR: Orig. nu i NRA (från DRA 1996).

Anm III 60 1525 Anteckningen är delvis tryckt i NORDLANDER 1894-96, s. 119.

Anm III 63-64 Lits prästgård 7/3 1526

Hålen i pergamentets kant och nr på uppvecket på JHD III 63 och 64 förekommer på alla Jämtlandsbreven som trycktes i HADORPH 1675, se registrant hos SD.

Anm III 65-66 11/3 1526

Not 1-1: Stugun nämns som egen socken första gången 1568 (SOJä 6 s. 55). Från 1300-talet till1780-talet fanns endast ett kapell här (HHm 4 s. 18 f.).

Anm III 85 1527

Termen ågång förekommer även i ett diplom 14/81514 = JHD II 361: >>en aghangh som hether gardheydh medhal sin thilliggilse>>. I anknytning till detta belägg menar B. FLEMSTRÖM (1972 s. 81) att >>vid den här tiden hade ordet betydelsen' åverkan, intrång', och man får här tänka sig, att det är fråga om ett område, som varit föremål för intrång eller åverkan från någons sida>>. H. STÅHL anmärker (1974) på att det snarare är fråga om fvn. afgangr 'avräkning'. Gardheydh, nu Gålön, skattas i jordeboken 1568 som >>ödisgotz>> (JR 2 s. 59). Nyssnämnda belägg för ågång, samt beläggen i JHD III 85 och där anfört brev 1562, synes ha gemensamt att de gällt ödelagd jord eller ödesböle. Mot bakgrund av detta är det väl frågan om någon av de föreslagna definitionerna av ordet träffar rätt.

Anm III 90 tÖstvattnet (Revsund) 25/11528

Tryckt efter PERSSONS återgivning av N.J. Ekdahls avskrift i NGL II:4:1 (1995) s. 242 f. nr 110.

143


Anm III 93 Nordanberg (Lockne) 29/1 1528

I brevhuvudet nämns på två ställen >>sigillremsan>> som använts för att vidfästa de stadfästa breven, läs pergamentsremsan (denna användes ej till sigilleringen).

Anm III 100 Stamgärde (Undersåker) 10/2 1528

Om Fale A. Burmans utdrag ur detta brev från Ottsjö, se anm I 118 ovan.

Anm III 115 Nyborgs slott 16/7 1528

KÄLLOR: Avskriften Aa nu i NRA (från DRA 1996).

Anm III 128 1528

KÄLLOR: Under källa A samt i återgivningen av källa Aa, står att tinget hölls i >>Orrviken>>, läs Oviken. - Breven 1528 och 1600 är även åberopade i syn 30/6 1675 mellan Botåsen och Svensåsen, varav avskrift är bilagd karta från ägomätning av Norrgård och Billsåsens avradsland 1740, Oviken nr l, pag. 13-15, Lantmäteriets arkiv, Östersund, samt i rågångsuppgång mallan Botåsen och Svensåsen 11/51750, ibidem Oviken nr 3.

Anm III 129 1528

Uppgiften om att As-borna hade ett >>avradsgilleshus>> på allmänningsmark norr om Långan, är felaktig. Gränsmärke för Aspås-bornas avradsland var enligt brevet 1315/16 i själva verket tKälamyrbäcken, där >>afradz gildi hus as matma>> mötte, dvs. 'Husås-männens avradsgille'. Med detta avses tro!. 'avradsland som disponeras gemensamt av en sammanslutning av Husås-borna' Gfr GEIJER 1940 s. 34). Husås är en by i Lits sn och hade enligt ett diplom 21/6 1577 nyttjanderätt till skog från ovannänmda tKälamyrbäcken (nuv. Kalven, GEIJER 1940 s. 29 f.) söderut till >>kälen>> söder om styrsmyren (avskr. i RAp 12/111597). - Identifieringen med Husås har också Fale Burman gjort (påskr. på orig.), B. FLEMSTRÖM (registret till JHD I), utgivarna av RN (III 974), samt J. HEMMINGSSON (1984), medan feltolkningen' Ås-bornas avradsgilleshus' förekommer i BULL 1927a s. 91, GEIJER 1940 s. 25 och JHH l s. 443.

Om Gysån, jfr längd över Jämtlands avradsland, Jämt!. läns länsstyrelses landskontors arkiv vol. G III e:l, ÖLA, pag. 22: >>Gysen ett fiskie, liggiandes emoth Föhling sochn, och inom Offerdahls sochns råå och röör - - - >>.

Anm III 135 Akershus 29/7 1529 KÄLLOR: Orig. nu i NRA (från DRA 1996).

Anm III 140 Bergenhus 4/12 1529

KÄLLOR: Avskriften nu i NRA (från DRA 1996).

Anm III 141 Lungegården i Bergen 13/12 1529

KÄLLOR: Orig. nu i NRA (från DRA 1996).

144


Anm III 144 Offerdals skatteting 1529 Angående Burmans påskrift på baksidan: Nr 6 i brevsviten från Berg, Offerdal, är ett pappersbrev 16/3 1594 i RA (serie I).

Anm III 156 Oviken 9/2 1530 RÄTTELSER: I regesten, andra stycket, upplyses att >>man har tillåtelse att gå längre än en mil från sin gård>>, läs ingen

man har tillåtelse etc. Jamtamot uppges vara mellan >>14-18 mars>>, läs 14-19 mars (se anm II 48 ovan). Orig. nu i NRA (från DRA 1996). - Tryckt i utdrag i NGL II:4:1 (1995), s. 263 f., nr 120.

Anm III 159 20/3 1530 KÄLLOR: Orig. nu i NRA (från DRA 1996). - SIGILL: De påtryckta communitassigillen på detta och följande brev, är skadade. Skölden med det yxbärande lejonet är intakt, men de två kjortelklädda männen, som bär upp skölden, liksom trädgrenarna och de små bågskyttarna, är endast delvis bevarade. En stor del av omskriften saknas på båda sigillen. - Om communitassigillet se vidare anm I 8-11.

Anm III 160 Jämtland 20/3 1530 KÄLLOR: Orig. nu i NRA (från DRA 1996). - Tryckt i NGL II:4:1 (1995), s. 265-270 nr 122, med värdefulla kommentarer av H. KJELLBERG angående avgifterna tegngäld, vegafe, skylde och avrad, samt om indelningen av gårdar och brukare.

Anm III 162-163 T0nsberg 9/4 1530 KÄLLOR: Avskrifterna av bägge breven nu i NRA (från DRA 1996). - JHD III 163 är tryckt i NGL II:4:1 (1995), s. 271-273 nr 124, med kommentarer av H. KJELLBERG.

Anm III 164-165 (T0nsberg omkr. 9/4 1530) KÄLLOR: Avskrifterna av koncepten till breven nu i NRA (från DRA 1996).

Anm III 179 Ting i Bergs sn 21/12 1530 I regesten uppges att 7:e dag jul avser >>nyårsdagen>>, läs nyårsafton.

Anm III 183 1530 I kommentar till brevet uppges att brevets Marita och Marita Pedersdöttrar tro!. tillhörde skilda sykonkullar. Karl Göran Eriksson, Uppsala, har emellertid påvisat utifrån kyrkböcker att det på 1600- och 1700-talen verkligen förekom i Jämtland att helsyskon bar samma dopnamn (brev till förf. 2/51997). Hans 13 exempel inskränker sig emellertid till

145


västra Jämtland (socknarna Åre, Undersåker, Kall, Mörsil, Alsen, Offerdal, Näskott och Oviken). I övriga Jämtland går det en!. Eriksson inte att påvisa en sådan dopsed vid dem1a tid, däremot levde en sådan dopsed kvar i Härjedalen ämlU på 1800-talet. Vad gäller Marita och Marita Pedersdöttrar, bördiga från Undersåker i Västjämtland, films det således ingen anledning att betvivla att de var helsyskon, även om detta inte går att bevisa. Detsarmua gäller bröderna Olav och Olav Erikssöner i Frösö sn 1525 (JHD III 25), bröderna store Olav och lille Olav Stenssöner i Myssjö sn 1544 (DN XIV 807), samt bröderna store Nils och lille Nils Jonssöner med arv i Hallens sn 1587 (JFT 3 s. 130 f. nr 155).

Anm III 184 1530

Brevets >>fforneby>> bör av geografiska skäl hellre identifieras med Fanbyn i Sundsjö sn än Farmbyn i Sunne sn.

Anm III 190 1530

KÄLLOR: Orig. på pergament nu i Diplomsamlingen, ÖLA (dep. 1998 av Bengt Andersson i Berge, Lockne sn).

Anm III 194 1530

I förteckningen över Bracmans avskrifter av Digernäs-arkivet har av misstag även avskrifter av brev på Mjälle 11/10 1550 och oviss dag 1556 upptagits. Se vidare om Digernäs-breven ovan nr 1423:A, 1463:A, 1483:A, anm I 256, II 223 och II 274.

Anm III Register

ORTREGISTER: >>Fannbyn, by, Sutme sn>>: Belägget i nr 184 bör avse Fanbyn i Sundsjö sn. >>Håkansta, gd, Brunflo sn>>: Belägget i nr 39 avser tHagnastad (se anm III 39). >>Jamtamot, marknad och ting i Jämtland i mars>>: Benämningen Jamtamot/]ämtamot användes endast om den

veckolånga marknad, som hölls i mars och som i yngre källor ofta benärm1s Jämtmarknaden, se HOLM ms. >>Rods:oether, oidentifierad gd>>: Möjl. avses Rosset i Selbu (NGn 14 s. 383). >>?Ytterocke, by Mattmars sn, Överocke, by, Mörsils sn, el. Åkre, by, Brunflo sn>>: Belägget i nr 67, j aakkit, avser

säkerligen Över- eller Ytterocke (sa1molikt Överocke), jfr skrivningen i Öfueraakith för Överocke i brev u.d. 1556 (partiell avskr. av N.J Ekdahl i B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Dipl., vol. 7, VHAA:s dep. i RA). I skattemantalet från 1540-talets slut upptas både >>Ocke>> och Ytterocke under Mörsils sn (Fv 1 s. 242). >>Ocke>> avser i dem1a skattelängd således Överocke, varför belägget j aakkit i JHD III 67 sarmolikt också syftar på n uv. Överocke och inte Ytterocke. - Om de fåtal äldre beläggen för Ocke och om detta namns etymologi, se FLEMSTRÖM 1972 s. 161 f. Qfr belägg i anm I 124 ovan).

PERSONREGISTER: >>Alma Jeppesdotter i Farmbyn, Sutme s1w: Belägget bör gälla Fanbyn i Sundsjö sn. >>Ketil i Ålsta, Norderö sn>>: Belägget i nr 58 bör avse Åls ta i Näs sn.

146

Förkortningar och referenser

Termer

anm =hänvisning till avsnittet >>Anmärkningar till JHD I-III>> nedan (s. 78 ff.).

bil.= bilaga dat. = daterat, datering dep. = deponerat, deposition Dipl. = Diplomatarium d. y. = den yngre d.ä. = den äldre en!.= enligt f. = och följande sida ff. =och följande sidor/ år fal. = folium, blad i handskrift fvn. = fornvästnordiska g.m. = gift med gd(r) = gård (gårdar) hs = handskrift ident. = identisk, identifiering kh. = kyrkoherde ms (i notapparat) = originalmanuskriptet möjl. = möjligen omkr.= omkring orig. = original pag. = pagina, sida i handskrift r = recto, på framsidan red. = redaktör s. = sidan, sidorna saml. = samling sn(r) =socken (socknar) sp. = spalt, spalterna tr. =tryckt tro!. = troligen u. d. = utan angivande av dag utg. = utgivare v = versa, på baksidan vol.= volym

Arkiv och institutioner

ATA = Antikvarisk-Topografiska Arkivet, Stockholm (f.d. VHAA:s arkiv)

DRA= Danmarks Rigsarkiv, K0benhavn HLA = Landsarkivet i Härnösand KA = Kammararkivet, Riksarkivet, Stockholm KB = Kungliga Biblioteket, Stockholm NRA = Norges Riksarkiv, Oslo OAU =Ortnamnsarkivet i Uppsala OSDs = Arkivet för Ordbok över Sveriges dialekter,

Uppsala RA = Sveriges Riksarkiv, Stockholm SD = Svenskt Diplomatarium, Riksarkivet, Stockholm SMPs = Arkivet för ordbok över Sveriges Medeltida

Personnamn, Uppsala VHAA = Kungl. Vitterhets, Historie och Antikvitets

Akademien, Stockholm ÖLA = Landsarkivet i Östersund UUB = Universitetsbiblioteket i Uppsala

Tryckt litteratur

AHNLUND, NILS, 1921: >>Rannsakningen om stiftsgränsen i Norrabot-ten 1374>>, [Svensk] Historisk Tidskrift 50 : 1920, s. 211-224. 1944: >>En medeltida köpmanshandling från Härje-dalen>>, studier i ekonomi och historia tillägnade Eli F

Heckscher 24.11.1944, s. 1-6. 1946: >>Två oäkta medeltidsbrev från Jämtland: Per-sonmaterialet som prövningsgrund>>, Personhistorisk

tidskrift 1946, s. 1-7. 1948: Se JHH 1.

ALMQUisT, BOEL, 1984: Jämtlands medeltida kyrkor (Fv 19). Östersund.

ANDERSEN, E., 1969, Vejledende Arkivregistraturer, 15 : Mi.inchen-samlingen. K0benhavn.

147

FÖRKORTNINGAR OCH REFERENSER

ANDERSSON, KERSTIN, 1987: >>Sägnen om Härjulf Horn-brytare och Sliarosvellir>>, Oknytt: Medlemsbok för Jo

han Nordlander-sällskapet, 1-2/1987, s. 17-23. Umeå. ANDREN, K. O., 1921: >>Norderön>>, JFT 7, s. 67-80. Arkiv för norrländsk hembygdsforskning, 1918-. Härnö-

sand. AUTHEN BLOM, GRETHE: Se under BLOM. BAGGE, SVERRE, SMEDSDAL, SYNNÖVE HOLSTAD, &

HELLE, KNUT, 1973: Norske middelalder dokumenter i udvalg. Bergen, Oslo & Troms0.

BEHM, A[LBREKT] E[MANUEL], [1854]1924: >>Beskrivning över Frösö socken i Jämtland>>, Jämten 1924, s. 52-64.

särtryck: Östersund 1925 (Frösö Hembygdsförenings skrifter 5).

BEHM, VIKTOR, 1886: Anteckningar om Näs och Hackås socknar år 1886.

Östersund. 1892: Anteckningar om Lockne socken år 1892. Öster-sund. 1911: >>Anteckningar om släkten Skunck», JFT 5, s. 59-76. 1913: Näs och Hackås socknar i ord och bilder. Göte-borg.

BERGMAN, GösTA, 1968: Kortfattad svensk språkhistoria.

Stockholm. BERGNER, BARBRO,

1985: Centralmakt och lokalsamhälle : Kontinuitet och

förändring i det jämtländska bondesamhället 1500-1700.

Avhandlingspromemoria vid Historiska institutionen, Lunds universitet. [Ex. i ÖLA:s bibliotek.] 1987: >>Hedniska kultplatser och kristna kyrkor i Storsjöbygden>>, META: Medeltidsarkeologisk tidskrift

3/1987, s. 12-32. [Även tr. i kortversion 1989: Jämten

83: 1990, s. 94-109, 237.] 1988: >>Kung och landskap: Några grunddrag i den lokala politiska kulturen i Jämtland fram till 1600-talets mitt>>, Heimen 25: 1988, s. 143-156.

BERGSLAND, KNUT, 1970: >>Jemtlands grense mot Herjedalen i samisk lys>>, Fv 10, s. 289-309. 1975: >>Utredning for Skattefjällsmålet om de sydlige sameområders historie til omkring 1751», Samernas

Vita Bok III:1-2 : Fyra utlåtanden i hovrätten i Skatte

fjällsmålet.

1995: Bidrag til sydsamenes historie (Senter for sa-miske studier, Skriftserie 1). Troms0.

B) ARNE LARSSON, GABRIELA: Se under LARSSON. Bj0RKVIK, HALVARD, 1983: >>Helge Salvesen: Fire forsk-

148

ningsfaser i studiet av bosetning og bruksmåter i det gamle bondesamfmmet : Opposisjonsinnlegg ved doktordisputas 27.11.1982», [Norsk] Historisk Tids

skrift, 62 : 1983, s. 320-338. BLOM, GRETHE AUTHEN,

1956: Trondheim bys historie, 1 : St. Olavs by ca. 1000-1537. Trondheim. 1992a: Norge i union på 1300-tallet: Kongedamme,

politikk, administrasjon og forvaltning 1319-1380, 1: Kongefellesskapet med Sverige 1319-1350. Trondheim. 1992b: Norge union på 1300-tallet: Kongedamme,

politikk, administrasjon og forvaltning 1319-1380, 2: Det siste gammeJnorske konged0mme 1350-1380. Trondheim. 1997: Trondheims historie 997-1997, 1 : Hellig Olavs by : Middelalder til1537. Oslo.

BLOMKVIST, NILS, 1986: >> Bondelunk och utmarksdynamik: Samllälls-utveckling i Medelpad och Ångermanland före 1600>>, Angermanland-Medelpad 1986, s. 49-104. 1996: >>När blev Sundsvall stad?: Om stadsbild-ningens förutsättningar, föregångare och slutliga förverkligande>>, Sundsvalls historia, 1, red. L.-G. Te-debrand, s. 64-116, 315-328. Sundsvall.

BRINK, STEFAN, 1986: >>Persmmanm i de nordskandinaviska stactir-nanmens förleden>, Personnamn i stednamn: Artikkel

samling frå NORNAs tolvte symposium i Trondheim

14.-16. mai 1984, red. J. Sandnes & O. Stemshaug (NORNA-rapporter 33), s. 49-66. Trondheim. 1990: Sockenbildning och sockennamn: Studier i äldre

territoriell indelning i Norden (Acta Academire regire Gustavi Adolphi 57, Studier till en svensk ortnanmsatlas 14). Uppsala. 1992: >>Något om nanmen på Härjedalens vattendrag: En förberedande undersökning>>, Oknytt : Medlemsbok för Johan Nordlander-sällskapet,

1-2/1992, s. 16-43. Umeå. 1996a: >>Kristnande och kyrklig organisation i Jämt-land>>, Jämtlands kristnande, red. S. Brink (Projektet Sveriges kristnande: Publikationer, 4), s. 155-188. Uppsala. 1996b: >>Skånke-släkten i Jämtland>>, Jämtlands

kristnande, red. S. Brink (Projektet Sveriges kristnande :Publikationer, 4), s. 215-220. Uppsala. 1996c: >>Problemet "Jämtlands kristnande" i ett tvärvetenskapligt perspektiv : slutbetraktelse och syntes>>, Jämtlands kristnande, red. S. Brink (Projektet

Sveriges kristnande : Publikationer, 4), s. 202-213. Uppsala.

BROME, JANRIK, 1945: Se JHH 2. BULL, EDVARD,

1927a: femtiand og Norge. Oslo. Nytr. Östersund 1970. 1927b: >>Jemtland og Norge», Fornvännen 22: 1927, s. 143-160.

BYGDEN, LEONARD, 1917: »Kronofogdebostället Grytans i Brunflo äldre handlingar>>, JFT 6, s. 155-176.

1921: »Kungsnäs gods i Jämtland och dess ägare under medeltiden», JFT 7, s. 102-112. 1923-26: Se HHm 1-4.

CARLSSON, CARL RUBEN, 1970: »Firir berghi>>, Fv 10, s. 319-328.

DAHLBÄCK, GöRAN, 1977: Uppsala domkyrkas godsinnehav

med särskild hänsyn till perioden 1344-1527 (Studier till Det medeltida Sverige 2). Stockholm.

DalsD = Dalslands diplomatarium. Red. P.-A. Wiktarsson & E. Odelman. Dalslands Fornmitmes- och Hem-bygdsförbund, Åmål, 1996.

DN = Diplomatarium Norvegicum [ ... ], [numera:] utg. av Riksarkivet, I-. Red. C.C.A. Lange & C.R. Unger m.fl. Christiania/Oslo 1847 ff. [Citeras i regel med hänvisning till brevnummer. Verket även publicerat på webbplats http:/ jwww.dokpro.uio.no]

DS = Svenskt Diplomatarium (Diplomatarium Suecanum), [numera:] utg. av Riksarkivet, I-. Red. J.G. Liljegren m.fl. Stockholm 1829 ff. [Citeras i regel med brevnr. Jfr SD.]

DYBDAHL, AUDUN, 1972: >>0degarder i Jemtland : En studie bygget på skriftlige opplysninger fra 1568 og tidligere>>, Bergverkssamfunn og oydegardar: Problem i

Jämtland-Härjedalens og Trondelags historie (Skrifter utgjevne av Sanmemnda for lokalhistorisk gransking i Nidaras bispedome, 5), s. 57-88. Trondheim.

EDLUND, LARS-ERIK, 1996: >>Gamla ortnamn Medelpad», Sundsvalls historia 1, red. L.-G. Tedebrand, s. 45-63, 302-315. Sundsvall.

EKDAHL, N[ILS] J[OHAN], 1832a: »Äldre Handlingar rörande Norrland>>, Handlingar rörande Skandinaviens historia 17 (Nya handlingar rörande Skandinaviens historia 7), s. 26-28. Stockholm. 1832b: »Tingsfridlysning på malmtäkten vid Klacksås i Rätans Socken i Jemtland. Dat. Berg d. 14 Febr. 1486», Handlingar rörande Skandinaviens historia

FÖRKORTNINGAR OCH REPERENSER

17 (Nya handlingar rörande Skandinaviens historia 7), s. 44-45. Stockholm.

EKERWALD, CARL-GÖRAN, 1987: »"Han skämtar": Ekerwald svarar på Erikssons debattinlägg», debattartikel i Ostersunds-Posten 12/6 1987, s. 7. Ufr

ERIKSSON 1987b.] EKREM, INGER, 1998: Nytt lys over Historia Norwegie: Mot

en losning i debatten om dens a/der? Bergen. ENGLUND, GUNNAR, 1996: Hammerdals/Gåxsjö historia, 1 :

Förhistoria och historia 1250-1645. HammerdaL ENGLUND, J.A., 1853: Gedungsen eller Ragundasjöns ut

gräfning. Stockholm. Nytr. Östersund 1891. Omtr. Östersund 1922.

ERICSSON, BIRGITTA, 1990: »Från strömregleringsprojekt till Döda fallet-katastrofen», Döda fallet och Ragunda

sjön - en naturkatastrof i nytt ljus, red. H. Ivarson, s. 62-105. Raguncia kommun.

ERIKSSON, NILS-ERIK, 1976: »Om det så kallade gränsdokumentet från 1268/1273 och jaktlagen um relgia veidi: En kom-mentar till N. Hallan i H.T. 1/1975», [Norsk] Histo

risk Tidsskrift 55: 1976, s. 327-334. 1984: »Det äldsta gränsdokumentet om Härjedalen och Jämtland AM 114a, 4:o», [Norsk] Historisk Tids

skrift 63 : 1984, s. 384-415. 1987a: »Vem var Gotstafuer Petersson i 1200-talet[s] svensk-norska gränsdokument?», Personhistorisk tid

skrift 83, s. 101-104. 1987b: »Ekerwald litar på osäkra källor : Bäckedals rektor går in i debatten om kungsgårdens läge», debattartikel i Ostersunds-Posten 2/61987, s. 7. 1990: »Johan Bureus i Jämtland: Några anteck-ningar om tre medeltida diplom från Ragunda>>, Tre

kulturer :Medlemsbok för Johan Nordlander-säl/skapet 5, s. 62-88. Umeå. 1992a: »Sägnen om Kettil Jamte och Härjulf Horn-brytaren», Jämten 87: 1993, s. 12-19. 1992b: »Gårdnatm1 i Ullhärdals kyrkby», Oknytt:

Medlemsbok för Johan Nordlander-säl/skapet, 1-2/1992, s. 44-56. Umeå.

FANT, ERICO M[ICHAEL], & LADAU, JOHANNES FR., 1803: Sylloge litterarum historiam svecanam il/ustrantium.

Dissertation. Upsala. FANT, ERICO M[ICHAEL], & SVEDELIUS, JOHANNES, 1804:

Observationes historiam Svecanam il/ustrantes, Fasc. II, Partern XI. Dissertation. Upsala.

FESTIN, ERIC, 1917: Se JFT. FJELD HALVORSEN, EYVIND: Se under HALVORSEN. FLADBY, ROLF, 1983: >>Grenselandsproblemer: Jemtland

149


ca. 1560-1645: Opposisjon ved Helge Salvesens doktordisputas 27.11. 1982>>, NHT 62: 1983, s. 339-352.

FLEMSTRÖM, BERTIL, 1946: >>Minnen av Ragunciasjön i ortnamn och tradition>>, Järnten 40 : 1946, s. 15-41. 1955: >>Kängsjön eller Kälsjön? : Namnproblem kring en gammal riksgräns>>, Östersunds-Posten 31/3 1955. 1962: >>Ortnamn i Offerdal», En bok om Offerdal, 2: Kulturlivet, s. 187-220. OfferdaL 1968: >>Skottkällan gränsmärke och ortnamnsproblem>>, Östersund-Posten 19/121968. 1971: >>Bynamnet Ammer>>, Namn och Bygd: Tidskrift

för nordisk ortnamnsforskning 58: 1970, s. 118-152. 1972: Jämtländska ortnamn. Östersund. 1983: Ortnamn i Jämtland. Stockholm. (1983: Se SOJä 6.) (1995: Se SOJä 3.)

FMU = Finlands medeltidsurkunder, utg. av Finlands Stat-sarkiv, I-VIII. Red. R. Hausen. Helsingfors 1910-35.

FRIBERG, NILS & INGA, 1987: >>Gamla riksgränsen>>, Lima

och Transtrand: Ur två socknars historia, 2, s. 167-208. Mal ung.

FRIEDLAENDER, INA, 1971: Peringskölds Diplomatarium

(Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademiens handlingar : Historiska serien, 17). Stockholm.

FRIES, SIGURD, 1994: >>Former med g av ordet havre i Sverige och Norge>>, Växtnamn då och nu: Arti/dar

sammanställda till Sigurd Fries sjuttioårsdag den 22 april 1994 (Acta Universitatis Umensis: Umeå Studies in the Humanities 118), s. 161-172. Umeå.

FRITZ, BIRGITTA, 1980: >>De svenska medeltidsbrevens tradering till 1800-talets början: En arkivhistorisk översikt>>, Meddelanden från svenska Riksarkivet för åren 1976-

1977, s. 68-135. Stockholm. 1986: >>Ångermanlands medeltidsbrev>>, Angerrnanland-Medelpad : Arsbok för Angermanlands

och Medelpads hembygdsförbund 1986, s. 105-144. FRITZNER =Johan Fritzner, Ordbog over det gamle norske

Sprog,

- 1-3. 2. upp!., Kristiania 1883-96. Nytr. Oslo 1954 och 1973. 4 : Rettelser og tillegg, av F. H0DNEB0. Oslo 1972.

Fv = Fornvårdaren, 1-. Östersund 1925 ff. GEIJER, HERMAN, 1940: Konungens allmänning och sock

narna i västra Jämtland år 1351. Östersund. [Ingår

150

även i Fv 7:3-4, s. 1-108.] GENBERG, CARL JONAS, 1734: Dissertatio de Medelpadia

antiqua et hodierna, l. Dissertation. Stockholm & Up sala.

GFR = Konung Gustaf den förstes registratur,l-29.

Stockholm 1861-1916. G!LLINGSTAM, HANS,

1952: Atterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden:

släkthistoriska studier. Stockholm. 1996: Brev ur askan : De i slottsbranden 1697 eller på

annat sätt förlorade rniscellaneabreven enligt äldre ar

kivförteckningar, Johan Peringskiölds anteckningar rn.rn.

(Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet 17.) Stock-holm.

GISLER, NILS, 1751: >>Rön om Laxens natur och fiskande i de Norrländska älfvarna>>, Kongl. Svenska Vetenskaps

Acaderniens Handlingar, 12. Stockholm. Glossarium till medeltidslatinet i Sverige (Glossarium me-

diae latinitatis Sueciae), red. U. Westerbergh & E. Odelman, 1-. Stockholm 1968 ff.

GRANHOLM, BERNHARD, 1993: Gedungsen i arkiven. 60-poängsuppsats i arkivvetenskap, Institutionen för kultur och humaniora, Mitthögskolan, [Härnösand].

GROTEFEND, H[ERMANN], 1941: Taschenbuch der Zeit

rechnung des Deutschen Mittelalters und der Neuzeit, 8. upp!. utg. av O. Grotefend. Hatmover.

GRUNDBERG, LEIF, 1997: >>Medeltida statsmakt i Norrland : Etableringen av de medeltida kungsgårdarna längs Norrlandskusten>>, Arkeologi i Mittnorden : Ett symposium kring nya arkeologiska

forskningsrön (Acta Antiqua Ostrobotniensia 4), s. 83-116. Vasa.

HADORPH, JOHAN, 1675: Sanct Olaffs saga på Swenske Rim

: fordorn offwer 200 år sedan uthdragin af then garnbia

och widlyftige Norske Sagan [ ... ] item några Norske

foreningar rnedh Swerige, eller hyllnings Bref på K. Carl

Cnytson fornyet Några Erchiebiskops Stadgar i Upsala,

for Jernteland, och andra Bref uplagde i Stockholrn.

Stockholm. [Ex. bl.a. i ÖLA:s bibliotek.] HAGLAND, JAN RAGNAR, & SANDNES, J0RN, 1994

(övers.): Frostatingslova. Oslo. HAGSTRÖM, JOI-I[AN] OTTO, [1751]1960: femtiands

oeconorniska beskrifning eller känning, i akt tagen på en

resa om somrnaren 1749. Stockholm 1751. Nytr. Östersund 1960.

HALLAN, NILS, 1954-56: >>Det eldste krongodset i Tmndelag>>, [Norsk] Historisk tidsskrift 37, s. 241-257. Omtryckt 1981: Norske historikere i utvalg 5, s. 211-222.

1964: Skogn historie, 4A: Ålmenn bygdesoge for Skogn, Frol og Levanger. Verdal. 1975: >>Grensemrotet i Sveig og Landslova VII 60>>, [Norsk] Historisk tidsskrift 54 : 1975, s. 35-50. 1976: >>Svar til Nils-Erik Eriksson>> [se ERIKSSON 1976], [Norsk] Historisk tidsskrift 55 : 1976, s. 335-339. 1976: >>Stadnamn i grenseland>>, Maal og Minne 1976, s. 30-45. 1984: >>Jemtland og Frostatingslova>> Florilegium

Nordicum : En bukett nordiska språk- och namnstudier

tillägnade Sigurd Fries den 22 april 1984, s. 123-126. Umeå.

HALLENCREUTZ, CARL F[REDRIK], 1996: >>Jämtland i ett europeiskt perspektiv>>, Jämtlands kristnande, red. S. Brink (Projektet Sveriges kristnande : Publikationer, 4), s. 9-20. Uppsala.

HALLSTRÖM, GUSTAF, 1929: >>N.J. Ekdahls norrländska resor och samlingar 1827-1830>>, Arkiv för norrländsk

hembygdsforskning, 1928-29, s. 73-150. HALVORSEN, EYVIND F)ELD, 1975: >>Stedsnavn som

tilnavn i Norge og på Island i middelalderen>>, Binamn och släktnamn : Avgränsning och ursprung :

Handlingar från NORNA:s tredje symposium i Uppsala

27-28 april 1974 (NORNA-rapporter 8), red. Th. Andersson, s. 11-24.

HAMNSTRÖM, MAL TE, 1919: >>Ångermanlands och Medelpads gränser forna tider>>, Arkiv för norrländsk hembygdsforskning

1-2/1919, s. 28-41. Härnösand. 1920: >>Ångermanlands och Medelpads gränser i forna tider>>, Arkiv för norrländsk hembygdsforskning

1/1920, s. 1-8. Härnösand. 1923: >>Ångermanlands och Medelpads gränser i forna tider>>, Arkiv för norrländsk hembygdsforskning

1-2/1923, s. 8-22. Härnösand. HAMRE, LARS, 1972: Innfering i diplomatik/\. Oslo. HASSELBERG, BERTIL,

1940: >>Bjerme-ätten i Jämtland>>, Norsk siekishistorisk

tidsskrift 7, s. 249-260. 1943: >>Den jämtländska Skunck-ättetw, Jämtlands

Biblioteks årsskrift 1943, s. 3-9. 1964: >>Supplement till [HHm] för pastoraten i Jämtland och Hätiedaletw, Forum theologicum 21, s. 61-240. 1966: >>De äldsta dokumenten om Hovdsjö>>, Havdsjö

släktförenings skriftserie, Släktkrönika del 3, s. 21-26. Tandsbyn.

HAUG, ELDB)0RG, - 1998: Recension av RN VI, [Norsk] Historisk tidsskrift


77 : 1998, s. 373-381. 1999: >>Kritiske bemerkninger til Regesta Norvegica VII>>, [Norsk] Historisk tidsskrift 78: 1999, s. 237-256.

HEDBLOM, FOLKE, 1945: De svenska ortnamnen på säter:

En namngeografisk undersökning (Skrifter utg. av Gustav Adolfs akademien 13, Studier till en svensk ortnamnsatlas 2). Uppsala.

HEGGSTAD, LEIV, 1930: Gamalnorsk ordbok med nynorsk

tyding. 2:a upp!. Oslo. HELLBOM, ALGOT,

1972: Se MAU. 1973: >>Indalsälvens gamla namn>>, Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 1973. 1977: Medelpads gräns mot Jämtland från medeltid till

nutid (Kungl. Skytteanska samfundets handlingar 19). Umeå. 1990: >>Riksgränsen under medeltiden: Jämtland-Medelpad och Härjedalen-Hälsingland>>, Tre

kulturer :Medlemsbok för Johan Nordlander-sällskapet 5, s. 89-120. Umeå.

HELLE, KNUT, 1974: Norge blir en stat: 1130-1319

(Handbok i Norges historia, 3). Bergen. HEMMENDORFF, OVE,

1979: >>Slyas Härdalsboken :

och Härjulv Årsskrift för

Hornbrytaren>>, Ullhärdals

hembygdsförening, red. N.-E. Eriksson, s. 3-7. Sveg. [1991]: >>Om fornborg, ting och kungsgård sjukhusområdet», Frösökrönikan 1, s. 72-85. U.o. 1996: >>Politiska och religiösa centra i Jämtland- före och efter Helig Olafs tåg genom landskapet>>, Fer og

etter Stiklestad : Religionsskifte, kulturforhold, politisk

makt, red. 0. Walberg, s. 47-57. Verdal. HEMMINGSSON, JOHAN, 1984: >>Gilleshus vid Långan?>>,

Östersunds-Posten 18/51984. HHm = LEONARD BYGDEN, Hernösands stifts herdaminne,

1-4. Uppsala 1923-26. HILDEBRANDT, MARGARETA, 1989: >>Frösö kyrka på hed-

nisk grund>>, Arkeologi i fjäll, skog och bygd, 2 : Järnål-der-medeltid (Fv 24), s. 153-166. Östersund. [Även i Frösökrönikan 2, utg. av Frösö Hembygdsförening och Frösö Församling, s. 23-38. [1992]]

Historiska handlingar, 8:1 : Bidrag till den katolska hier-arkiens historia i Sverige 1463-1515 [av C.G. STYFFE]. Stockholm 1879.

HOLM, GösTA, 1983: >>Hur länge har det fmmits samer i Jämtland-Hätiedalen>>, Folk og ressurser i nord:

Foredrag fra Symposium om midt- og nordskandinavisk

kultur ved Universitetet Trondheim, Norges

lcererhegskole 21-23 juni 1982, red. J. Sandnes & al, s.

151


237-258. Trondheim. HOLM, OLOF,

1995: Se JHD III. 1998: >>Svegsbo fam1 600 år gammalt pergament-brev>>, Östersunds-Posten 13/11998. ms: >>Jamtamot - Jämtmarknaden>>. Manuskript under arbete.

HOLMBÄCK, ÅKE, & WESSEN, ELJAS, 1940: Svenska land

skapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar,

3 : Södermatmalagen och Hälsingelagen. Stockholm. Nytr.l979.

HOLTSMARK, ANNE, 1931: En tale mot biskopene: En

sproglig-historisk underseke/se (Skrifter utgivne av Det Norske Videnskaps-Akademi i Oslo, II:9). Oslo.

HVARFNER, HARALD, 1964: Fiskaren, laget och redskapet:

En bok om lax- och sikfiske Indalsälven.

Riksantikvarieämbetet, Stockholm. HDLPHERS, ABRAH[AM] ABR[AHAM]SSON, 1775: Sam

lingar til en Beskrifning öfwer Norrland : Andra Sam

lingen om Jämtland. Westerås. Omtryck av V.H. Wickström Östersund 1890. Nytryck av orig.uppl. Stockholm 1912.

H0DNEB0, FINN, 1972: Se FRITZNER 4. IMSEN, STEINAR,

1976: Recension av JHD, del II, häfte l, Heimen 17 : 1976-78,s.54-56. 1988: >>Bygdesamvirket som rikspolitisk utsiktspunkt : Kommunalt liv i Norgesveldet mot slutten av gammeJnorsk tid>>, Heimen 25 : 1988, s. 129-141. 1990: Norsk bondekommunalisme fra Magnus Lagabete

til Kristian Kvart, l : Middelalderen. Trondheim. 1994: Norsk bondekommunalisme fra Magnus Lagabete

til Kristian Kvart, 2 : Lydriketiden (Skriftserie fra Historisk Institutt, 7). Trondheim. 1995: >>Republiken Jämtland - myt eller verklig-het?>>, Jämten, 90 : 1996, s. 51-63, 194.

IMSEN, STEINAR, & WINGE, HARALD, 1999: Norsk historisk

leksikon : Kultur og samfunn ca. 1500-ca. 1800. 2.

utgave. Oslo. JACOBSSON, BENGT, 1979: >>Resorna i Jämtland och Här-

jedalen>>, Nils Månsson Mandelgren: Brev från en re

sande konstnär, s. 15-34. Östersund. [Även tryckt i Jämten 1978.]

JANZEN, ASSAR, 1947: >>De fornvästnordiska person-namnen>>, Nordisk kultur, 7: Personnamn. Stock-holm.

JD = Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll, 1-4. (Skrifter utgivna av Jämtlands läns forn-

152

skriftsällskap 3-5, 12.) Red. Kj. Hoffman, R.

Svedlund m.fl. Östersund 1933-89. JFT =Jämtlands länsfornminnesförenings tidskrift, l-7. Ös-

tersund 1889-1921. [Hänvisningar till diplom tryckta i JFT syftar på serien >>Fornhandlingar rö-rande Jämtlands län>>, redigerad av PETER OLSSON 1893-1905 i band 1-3, SVEN JOHAN KARDELL 1906-13 i bd 4-5 och ERIC FESTIN 1917 i bd 6.]

JHD = Jämtlands och Härjedalens diplomatarium [citeras i regel med hänvisning till brevnummer J, I : Till 1450, utg. av Jämtlands (läns) Biblioteks d-iplomatariekommitte. Red. K.-E. Löfquist, R. Swedlund, B. Flemström. Östersund 1943-65. II: (1405) 1451-1519, utg. av Jämtlands läns Biblio-teks diplomatariekommitte. Red. H. Björkvik, Kj. Haarstad, H. Öhberg, B. Flemström. Östersund 1974-91. III: 1520-1530, utg. av Landsarkivet i Östersund och Jämtlands läns fornskriftssällskap. Red. O. Holm. Östersund 1995.

JHH = Jämtlands och Härjedalens historia,

l: Intilll537, av NILSAI-INLUND. Stockholm 1948. 2:1537-1645, av JANRIKBROME. Stockholm 1945. Person- och ortregister, av HOLGER WICHMAN. Ös-tersund 1966.

JOHANSSON, DICK, 1990: >>Ekologi och miljö>>, Döda fallet

och Ragundasjön - en naturkatastrof i nytt ljus, red. H. Ivarson, s. 147-177. Ragunda kommun.

JR= Jämtländska räkenskaper 1564-1571,

1-2 (Skrifter utgivna av Jämtlands läns forn-skriftsällskap 8-9). Östersund 1944-48. [Ortregister:] Jämtländska ortnamn på 1560-talet

(Skrifter utgivna av Jämtlands läns forn-skriftsällskap 10). Östersund 1953.

JUNHOV, TORBJÖRN, 1995: Kartläggningen av Jamtland och

Härjedalen, l. Östersund. [Som bilaga bl.a. J. stenklyfts karta 1646 över centrala Storsjöbygden.]

JDNGE, ÅKE, 1996: Spor etter sarnar i Midt- og Ser

Skandinavia: To historieoppfatningar i debatt 1970-

1996. Åsen. Jämten : [numera:] Länsmuseets och Heimbygdas årsbok, l :

1906,2: 1908-. Östersund 1906 ff. KARDELL, SVEN JOHAN, 1906-13: Se JFT. KJÖLLERSTRÖM, SVEN, 1960: >>Prosterier, pastorat och

kyrkoherdar i Uppsala stift år 1527>>, Personhistorisk

tidskrift 1960, s. 97-110. [Längd över prästernas hjälpgärd i Uppsala stift 1527.]

KL = Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid från vi

kingatid till reformationstid, 1-22. Malmö 1956-78.

Nytr.l980. KLEBERG, TÖNNES, 1972: Medeltida Uppsalabibliotek, 2:

Bidrag till deras historia fram till år 1389. Uppsala. KOI--IT, HALVDAN, 1948: Recension av JHH l, [Norsk]

Historisk tidsskrift 35 : 1946-48, s. 645-648. KOLSRUD, N.O., 1908: >>Om Hamarbispen Karl Jenssons

<et>>. [Dansk] Personalhistorisk tidsskrift, 5:e Rrekke, Bind 5, s. 61-85.

KOLSRUD, OLUF, 1926: >>Nordiske kalenderdagnavn i middelalderen>>, [tillägg till:] J. FR. SCHROETER, Haandbog i kronologi, 2, s. l *-45*. Oslo.

LARSSON, GABRIELA BJARNE, 1995: >>Jämtland[s] och Härjedalens diplomatarium : En presentation och ilmehållsanalys>>. Stockholm. [Otryckt.]

L!EDGREN, JAN, 1956: >>Arkiv, Norge>>, KL l sp. 229-232. 1981: >>Arkivförteckning och gallring under svensk medeltid>>, Arkivvetenskapliga studier 5, s. 225-235. Stockholm. 1987: >>Förlusterna av medeltidsbrev i slottsbranden 1697>>, Arkivvetenskapliga studier 6, s. 201-218. Stockholm.

LIND, E.H., 1905-15: Norsk-isländska dopnamn ock fingerade namn

från medeltiden. Uppsala. 1920-21: Norsk-isländska personbinamn från

medeltiden. Uppsala. 1931: Norsk-isländska dopnamn ock fingerade namn från

medeltiden, Supplement, utg. av Det Norske Videnskaps-Akademi i Oslo. Oslo.

LINDBERG, CARL, 1934: >>Kälarne: Några reflexioner angående bebyggelsen i Hällesjö och Håsjö socknar>>, Jämten

1934, s. 177-193. 1937: >>De jämtländska socketmamnens ursprung -by-, gränd- eller bygdnamn>>, Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2: 1937, s. 17-68.

LINDEN, BROR, 1970: >>Nanmstudier kring gamla Mora-områdets gränser>>, Namn och bygd: Tidskrift för

nordisk ortnamnsforskning 56 : 1968, s. 44-87. LUDWIKSSON, ERASMO, 1575: >>Jemptelandz Beskrifning

til sine Tingzlagh/ Sockne och Konungz gårder etc : Af Erasmo Ludviksson författat åhi' 1575, den tid han på Kong!. Majtz. af Swerige Wegnar der uppe wistades>>, [bilaga till] HADORPH 1675, s. 133-136. [I särtryck: Nytryck av äldre skrifter om Jämtlands län, l. Utg. P. Nilsson-Tmmer. Tandsbyn 1953.]

LUNDKVIST, SVEN, 1981: >>Riksens arkiv och makten: En studie riksarkivets utveckling före 1618>>,


Arkivvetenskapliga studier 5, s. 267-287. Stockholm. MELANDER, JAN, 1989: >>Fångstgropar i Jämtland>>,

Arkeologi i fjäll, skog och bygd, l : Stenålder-tidig järnålder (Fornvårdaren 23), s. 115-127. Östersund.

MODIN, ERIK, 1921: >> Hagdalssocknarnas kyrkliga minnen>>, JFT 7, s. 113-211. 1938: Gamla Tåsjö: Anteckningar om hembygden. 2:a upp!., Sollefteå. 1949: Härjedalens ortnamn och bygdesägner. 3. upp!., Sveg.

MUNCH, P[ETER] A[NDREAS], 1862: Det norske Folks

Historie, Anden Hofedavdeling: Unionsperioden, l. Christiania.

MÄU = ALGOT HELLBOM, Medelpads äldre urkunder, utg. av Medelpads fornminnesförening (Det gamla Med-elpad 8). Sundsvalll972.

NBL 10 =Norsk biografisk leksikon, lO. Oslo 1940. NEVEUS, CLARA, & AL 1997: Medeltida småkonst : Sigill i

Riksarkivet (Skrifter utgivna av Riksarkivet 19). [Stockholm.]

NGL, 2 =Norges gamle Love indtil1387, bind 2 [med kung Magnus Lagab0tes landslag]. Red. R. Keyser & P.A. Munch. Christiania 1848. 5 = Norges gamie Love indtil1387, bind 5 [med Glos-sarium av E. HERTZBERG]. Red. G. Storm & E. Hertzberg. Christiania 1895. II:4:1 = Norges gamle Love, Annen Rrekke, 4:1 : Sta-tens lovgivning 1513-1536. Red. Halvor Kjellberg. Oslo 1995.

NGn= OLUF RYGH, Norske Gaardnavne, 1-19. Kristiania 1897-1936.

NHD I:l = Norske Herredags-dombeger, [l. Rcekke], l. Red. E.G Thornie m.fl. 1893.

NILSSON, BERTIL, 1996: >>Det tidigaste kyrkabyggandet i Jämtland>>, Jämtlands kristnande, red. S. Brink (Pro-jektet Sveriges kristnande: Publikationer, 4), s. 117-153. Uppsala.

NISSEN, HARALD, & AASE, MONICA, 1990: >>Segl i Uni-versitetsbiblioteket i Trondheim>>, Det kong!. Norske

Videnskabers Selskab : Skrifter, l. Trondheim. NORBORG, LARS-ARNE, 1968: Källor till Sveriges historia.

Lund. NORDBERG, PEROLA, 1977: Ljungan: Vattenbyggnader i

den näringsgeografiska miljön 1550-1940 (Kungl. Skyt-teanska samfundets handlingar 18). Umeå.

NORDLANDER, JOHAN, - 1889: >>Herjeådalen på Erik XIV:s tid>> [med >>Tiwnde

153


Regijsther aff herdalerne pro anno mun di 1564» ], JFT l, s. 33-53. 1894-96: »Fale A Burmans koncept-dagböcker förda under resor i Jämtland åren 1793-1802» i utdrag utg. av J. Nordlander, Norrländska samlingar, [!:]3-4, s. 81-119. Nytr. Östersund 1991 (särtryck).

Norske lensrekneskapsbeker 1548-1567, 6: Rekneskaps-boker for Trondheim len 1548-49 og 1557-1559. Oslo 1939.

NRR = Norske Rigs-Registranter tildeels i Uddrag, 1-12. Red. Chr. A. Lange m.fl. Christiania 1861-91.

NSig l = Norske Sigiller fra Middelalderen, l: Verdslige Sigiller indtil aar 1400. Red. H.J. Huitfeldt-Kaas m.fl. Oslo 1899-1950.

NU 2 =Norrländsk uppslagsbok, 2. Umeå 1994. NYLANDER, LARS, 1999: >>En hälsingerustmästares

medeltida jämtlandsanor>>, Släktforskarnas årsbok '99, s. 189-216. Stockholm & Göteborg.

OLSEN, LEIV, 1995: >>Stadnamn på Finn- : Spor etter sa-misk aktivitet i Sor-Noreg?, Stadnamn og kulturland

skapet : Den 7. nasjonale konferansen i namnegransicing :

Blindern 19. november 1993, red. M. Harsson & B. Helleland, s. 105-128. Avdeling for narnnegran-sking, Universitetet i Oslo.

OLSEN, MAGNUS, 1931: >>Deildevers>>, Maal og Minne,

1931, s. 151-153. OLSSON, ANNA, 1998: Jämtlands medeltidskyrkor - en

kunskapssammanställning (Jämtlands läns museum : Kulturhistorisk utredning 45). Östersund.

OLSSON, PETER, 1893-1905: Se JFT.

- 1897: >>Jämtlands och Herjeådalens prester före fö-reningen med Sverige 1645>>, JFT 2, s. 95-109.

PERSSON, PER,

154

1923: Refsunds socken i Jämtlands län: Historiska och

geografiska anteckningar samt dokumentavskrifter. Ös-tersund. 1925: Sundsjö socken i Jämtlands län: Historiska och

geografiska anteckningar samt dokumentavskrifter.

Östersund. Nytr. 1989. 1927: Bräcke socken i Jämtlands län : Historiska och


Östersund. 1930: Lodene socken i Jämtlands län: Historiska och geo

grafiska anteckningar samt dokumentavskrifter. Öster-sund. Nytr. 1984 (Lockne hembygdsförenings skrift-serie 27). 1931: Bodsjö socken i Jämtlands län: Historiska och


Östersund. 1936: Refsunds socken i Jämtlands län. Andra sam

lingen : Historiska och geografiska anteckningar samt do

kumentavskrifter. Östersund. PETRINI, HASSE, 1950: >> Landskista och häradskista>>, Do

num Boethianum : Arkivvetenskapliga studier tillägnade

Bertil Boethius 31.1. 1950, s. 347-386. Stockholm. RINDBERG, LO, 1999: >>Östersund som kulturcentrum i

norra Sverige>>, Jämten 93: 2000, s. 141-145. RN = Regesta Norvegica, I-. Oslo 1978 ff. ROBBERSTAD KNUT, 1961: >>Jemteland og Magnus

lagabates lovbok», Tidskrift utgiven av Juridiska

föreningen i Finland 1961, s. 183-201. ROBELIN, ROGER DE, 1995: Skanke ätten. Roros. ROSTVIK, ALLAN, 1967: Har och Harg (Acta Academice

regice Gustavi Adolphi 44, studier till en svensk ortnamnsatlas 11). Uppsala.

RUMAR, LARS, 1986: >>Östersund - en lokalhistorisk metropol>>, Oknytt: Medlemsbok för Johan Nordlander

sällskapet, 3-4/1986, s. 3-11. Umeå. RYGH, EVALD, 1962: >>Faxnälden-slekten, en Blix-slekb>,

Norsk Slektshistorisk Tidsskrift, 18, s. 143-147. RYGH, OLUF, 1897-1936: Se NGn 1-19. SAL VESEN, HELGE,

1979: Jord i femtiand: Bosetningshistoriske og ekono

miske studier i grenseland ca 1200-1650. Östersund. 1980: >>Sorsamene i historisk perspektiv>>, Jämten 74: 1981, s. 127-149. 1991: >>Kontraksjonsnavn i Jemtland>>, Heidersskrift

til Nils Hallan på 65-årsdagen 13. desember 1991, red. G. Alhaug, K. Kruken & H. Salvesen, s. 367-385. Oslo.

SANDNES, J0RN, 1973: >>Om samenes utbredelse mot sor i eldre tid>>, [Norsk] Historisk tidsskrift 52: 1973, s. 113-137. 1974: >>Tingsted, Norge>> KL 18, sp. 379-381.

SAWYER, BIRGIT & PETER, 1993: Medieval Seandinavia:

From Conversion to Reformation, circa 800-1500 (The Nordie Series 17). Minneapalis & London.

SAWYER, PETER, 1991: När Sverige blev Sverige, övers. och bearb. B. Sawyer (Occasional Papers on Medieval Topics 5). Alingsås.

SBL= Svenskt biografiskt lexikon. 1-. Stockholm 1917 ff. SCHLYTER, C. J., 1877: Samling af Sweriges gamla lagar, 13:

Ordbok till Samlingen af Sweriges gamla lagar. Lund.

ScHOCK, HERMAN, 1976: Rikets brev och register: Arkiv

bildande, kansliväsen och tradition inom den svenska

statsmakten (Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet

4). Stockholm.

SCHYLBERG, SVEN, 1978: »Lagmansgården Hagnastadha

och Brunflo kastal», Från medeltida landvärn till ryt

tare och dragoner : Axplock ur Brunfio- och Marieby

bygdens militära historia (Brunflo Hembygdsföre-

nings skriftserie 8), s. 6-13. Östersund.

SD = Svenskt diplomatarium från och med år 1401, utg. av

Riksarkivet, III. Red. C. Silfverstolpe. Stockholm

1885-1902. Ufr DS.] SEIP, JENS ARUP, 1934: Lagmann og lagting

senmiddelalderen og det 16de århundre (Skrifter utgitt

av Det Norske Videnskaps-Akademi i Oslo, II :

Hist.-Filos. Klasse, 1934:3). Oslo.

SJÖDIN, LARS, 1940: >>Kanslistilar och medeltida arkiv>>,

Meddelanden från svenska riksarkivet, 1939, s. 98-158. Stockholm.

SMP = Sveriges medeltida personnamn : [Numera:] Utgivna

av Arkivet för ordbok över Sveriges medeltida person

namn, Förnanm: 1-. Uppsala 1967 ff.

SOJä = Sveriges Ortnamn : Ortnamnen i Jämtlands län, utg.

av Ortnanmsarkivet i Uppsala,

3 : Bräcke kommun : bebyggelsenanU1, av BERTIL

FLEMSTRÖM. Uppsala 1995.

6 : Raguncia kommun : bebyggelsenamn, av BERTIL

FLEMSTRÖM. Uppsala 1983.

SOLLIED, HENNING, 1931: >>Blix'erne av Jemtland: En

norsk-svensk storslegt>>, Norsk Slektshistorisk Tids

skrift 3, s. 61-103. SPORRONG, ULF, & ROECK HANSEN, BIRGITTA, 1990:

Gamla jämtländska lantmäteriakter : en rik källa för

forskning (Dokumentation och forskning från

Jämtlands läns museum, Rapport 1990:1).

Östersund.

STYFFE, CARL GUSTAF, 1911: Skandinavien under

unionstiden med särsldldt afseende på Sverige och dess

förvaltning åren 1319 till 1521 : Ett bidrag till den

historiska geografien. 3:e upp!. Stockholm.

STÅHL, HARRY, 1974: Rec. av FLEMSTRÖM 1972, Namn och

bygd : Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning 61 : 1973,

s. 182-184.

SUNDSTRÖM, KJELL, 1988: >>Vad fitU1s det för samband

mellan Hammerdals kyrkas brand 1588, ett skatbo

och Bonifatius I?>>, Hammerdalskrönikan 41, s. 27-30.

Svenska Riks-archivets Pergamentsbref från och med år 1351,

l. Stockholm 1866. SVENSSON, OLOF, 1904: Strödda anteckningar om

Hammerdals kyrka och församling m. m. HammerdaL

SöOERWALL = K[NUT] F[REDRIK] SöDERWALL, Ordbok

öfuer svenska medeltids-språket, 1-2, Supplement.


Lund 1884-1973. [Ordboken även sökbar på

webbplats http:/ jwww.spraakdata.gu.se/sdw] THULIN, GABRIEL, 1909: Redogörelse för de ecklesiastika bo

ställena, 3 : Jämtlands län. Stockholm.

TIDEMAN, HENNING, 1750: Jämtlands Afradsland. Med

ampl. consis. acad. samtycke under Professorens Hr

Anders Berchs inseende vid Kong!. lärohuset i Upsala

ajhandlade och uti den större Carolinska lärosalen till

allmänt ompröfuande framgifne den 19 decemb. 1750.

Stockholm. Nytryck: Nytn;ck av äldre skrifter om

Jämtlands län. Utg. P. Nilsson-Tanner. Tandsbyn

1953.

WESSEN, ELIAS, 1966: Våra folkmål. 7. upp!.

WESTMAN, KNUT B., 1954: >>Erik den helige och hans

tid>>, Erik den Helige: Historia, Kult, Reliker, red. B.

Thordeman, s. 1-108. Stockholm.

WICHMAN, HOLGER, 1966: Se JHH, Person- och ortregis-

ter.

VIKSTRAND, PER,

1993: >>Förkristna sakrala ortnamn i Jämtland>>,

Namn och bygd : Tidskrift för nordisk

ortnamnsforskning, 81 : 1993, s. 49-84.

1995: >>Det jämtländska sockem1amnet Brunflo>>,

Namn och Bygd : Tidskrift för nordisk ortnamnsforsk

ning, 83, s. 25-37.

1996: >>Jämtland mellan Frö och Kristus>>, jämtlands

kristnande, red. S. Brink (Projektet Sveriges krist-

nande: Publikationer, 4), s. 87-106. Uppsala.

WIKTORSSON, PER-AXEL,

1991: >>Gamla handlingar angående Lima och

Transtrand t.o.m. 1541», Lima och Transtrand: Ur två

socknars historia, 3. [Malung.]

1996: Se DalsD.

WIMMERCRANZ, F., 1910 (red.): Förteckning öfuer Offerdals

kyrka-arkivalier med utdrag ur handlingarne.

Östersund.

V ÅGSLID, EIVIND, 1989: Norske skrivarar i millomalderen.

Oslo.

ZACHRISSON, INGER, ALEXANDERSEN, V., GOLLWITZER,

M., IREGREN, E., KÖNIGSSON, L.-K., S!VEN, C.-H.,

STRADE, N., & SUNDSTRÖM, J., 1997: Möten i

gränsland : Samer och germaner i Mellanskandinavien

(Statens historiska museum, Monographs 4).

Stockholm.

Otryckta källor

Härnösand: Landsarkivet (HLA)

A vskriftssamlingen, vol. I

155


BURMAN, se under Enskilda arkiv Enskilda arkiv:

A:30 = Burmanska familjearkivet, vol. 14: Fale Bur-mans dagbok 1793-1802 [Citeras BURMAN. Avskr. av S. Höglin i bl.a. ÖLA:s bibliotek och ATA.]

Härnösands läroverksbiblioteks samling, vol. 95. Hans Jonsson Tunceus, >>Prästekrönika>> [kopia i Avskrifts-sam!. 24, ÖLA]

Knbenhavn: Det Arnamagnceanske Institut

AM60,4:to AM 114a, 4:to

Knbenhavn: Det Kongelige Bibliotek

Thott 1272, folio (Norges Lagbog)

Knbenhavn: Rigsarkivet (DRA)

Eske Billes arkiv II F J. Langebeks Diplomatarium

Oslo: Riksarkivet (NRA) . Arnamagnceanske håndskriftsamlingen 98,4 Danske kanselli: - Grensereguleringer, pakke 2, vol. III - skap 15, pakke 130 Diplomsamlingen: Pergamentsbrev 28/21403 Kjeldeskriftavdelingen:

Avskrifter av inlånade diplom Fotostatkopior av diplom inlånade från Per Persson, nr 1-159 Fotostatkopia av diplom 24/6 1472 inlånat från forngården Högen, Ullhärdal

Rentekatmneret: Lensrekneskapar för Trondheim len / Jemtland og Herjedalen len, vol. 5.3 (med tiondemantal för Jämtland och Härjedalen 1608-09).

Stockholm: Antikvarisk-Topografiska A r kivet ?4TA)

Burman, Fale: Dagbok 1793-1802. Avskrift av S. Höglin [orig. i HLA]

N.J. Ekdahls norrländska samlingar:

156

vol. A 1 [kopia i Avskriftssmnl. 51, ÖLA] vol.A4 vol. A 5. Erik Tryggdahl, >>Samling til Jämtlands Be-skrifning, Häfda-Tekning och Privilegier, Utgifwen år 1772» [kopia i Avskriftssaml. 49-50, ÖLA]

- vol. A 10 Flintenbergs katalog, nr 27 Pergamentsbrev Skärminge 31/8 1478 (JHD II 125) [för-

varades iATAännu 1957 en!. PM hos SD] Åmbetsarkiv 2, Arkiv och bibliotek:

Förteckningar över samlingarna [ ... ],vol. D Ia:l

Stockholm: Kungliga biblioteket (KB)

Handskrifter: Ph I:20. Johan Peringskiöld, >> Manumenta Sveo-Gothorum>>, del I Fh5 M 10:11. N.R. Bracmans Historisk-topografiska samlingar in 4:o

Stockholm: Nordiska museets arkiv

Pergamentsbrevsamlingen

Stockholm: Riksarkivet (RA)

A 8 Registrum Ecclesie Upsalensis, kopiebok Avskriftssamlingen, vol. B 2, B 19c »Strödda avskrifter

(16-18 årh.) av medeltidshandlingan>, vol. B 20a »Strödda avskrifter (från 1800- och 1900-talen) av medeltidshandlingar>>

KA = Kammararkivet: Jämtländska handlingar, vol. I:2 (tiondelängd för Jämtland 1600-01) Sandbergska samlingen, vol. YY:28 Västernorrlands läns landsbok med verifikationer 1649 [Bygsellängden för Jämtland i avskr. av Arne Öhberg i ÖLA:s bibliotek]

Medeltidssektionens samling av fotostatkopior, serie It häfte 13 samt lösa kopior

Pappersbrevsamlingen [citeras ofta >>RApp>>], serie I och II. [Fotokopior av otryckta diplom yngre än 1530 fim1s i Diplomsaml., ÖLA]

RAp = pergamentsbrev i (Stora) Pergamentsbrevsam-lingen, RA

RApp I = pappersbrev i Pappersbrevsamlingen, serie t RA

(Stora) Pergamentsbrevsamlingen [citeras ofta >>RAp>>, im1ehåller även perg.brev deponerade av VHAA vilka dock är särskilt förtecknade. Fotokopior av otryckta diplom yngre än 1530 films i Diplomsaml., ÖLA]

Svea Hovrätts arkiv: Gävleborgs läns renoverade domböcker, nr 1-Justitierevisionens utslagshandlingar, 23/1 1746 nr

A 23, 4/10 1758 nr 3 Jämtlands läns renoverade domböcker, nr 1-Norrlands lagmansrättsdomböcker, 1685 Västernorrlands läns renoverade domböcker, nr 1-

Sävstaholmssarnlingen VHAA:s deposition:

B.E. Hildebrands Samlingar till Svenskt Diplomata-rium, vol. 3-8. [Fotokopior av otryckta diplom yngre än 1530 finns i Diplomsaml., ÖLA] N.R. Bracmans Diplomatarium, vol. IV Pergamentsbrev [förvaras i Stora pergamentsbrev-samlingen, men är särskilt förtecknade. Fotokopior av otryckta diplom yngre än 1530 films i Diplom-sarnl., ÖLA] Rasmus Ludvigssons m.fl. Förteckning över Upp-sala domkyrkas jordebrev >>Register å dokument m.m.>> [opaginerad bunt]

Väg och Vattens arkiv: Hmm1byrån, vol. F 1e:21b Ämbetsarkivet:

Uppställningsförteckningar och inventarier 1618-27, vol. D 2 II:l Uppställningsförteckningar och inventarier 1628-, vol. D 2 II:2

Ätm1essarnlingarna: Danica, vol. 369, 398

- Topographica

Stockholm: Svenskt Diplomatarium, Riksarkivet (SD)

Kartotek över diplom Promemorior:

Eriksson, Nils-Erik: >>Tre medeltida brev från Börön i Jämtland>>. 1993. [Förvaras i kartong PM Öberg m.fl.] Friedlaender, Ina: PM V:S-6, VI:l, VI:3-4 Liedgren, Jan: PM VI:9, PM >>Jon i Digranäs>> Ståhle, C.I.: PM om Peringskiöld d.ä:s Manumenta Sveo-Gothorum

Registranter över medeltidsdiplom olika arkivsam-lingar

Trondheim: Universitetsbiblioteket

Diplomsamlingen: diplom nr 62

Uppsala: A r kivet för Ordbok över Sveriges dialekter (OSDs)

Samlingar: Uppteckningar gjorda i Hätjedalen


Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet

Erik Modins samling

Uppsala: Landsarkivet

Särna kyrkoarkiv, vol. I:n:l

Uppsala: Ortnamnsarkivet (OA U)

Samlingar: Uppteckningar av ortnamn i Jämtland och Härjedalen

Uppsala: Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva (UUB)

E 168, handskrift E 169, handskrift E 175, handskrift G 70, handskrift S 24, handskrift Nordinska samlingen, vol. 1003 Pergamentsbrev- och pappersbrevsamlingen

Västerås: Stads- och Länsbiblioteket

Abraham Abrahamsson Hti.lphers korrespondens, vol. 3:1-2 [kopia i Avskriftssamlingen, vol. 39, ÖLA]

Östersund: Jämtlands läns museum

Heimbygdas arkiv: Inventarienummer 12816:1 ( diplomavskrifter av N.J. Ekdahl) Inventarienummer 31.368 (pergamentsbrev 1501 u. d.)

Anm: Ovanstående dokument kommer trol. inom kort depo

neras till Landsarkivet i Östersund

Östersund: Landsarkivet (ÖLA)

A vskriftssamlingen: vol. 24 [kopia av vol. 95 i Härnösands läroverksbib-lioteks sam!.] vol. 39 [kopia av vol. 3:1-2 i A.A. Hti.lphers korre-spondens, Stads- och Länsbiblioteket i Västerås] vol. 49-50 [kopia av vol. A 5 i N.J. Ekdahls norr-ländska samlingar, AT A] vol. 51 [kopia av vol. A 1 i N.J. Ekdahls norrländska samlingar, ATA]

Avvittringsrätternas arkiv, avdelning I: Avvittringen

157


1755-1786, vol. A:l-Biblioteket:

Burman, Fale: Dagbok 1793-1802. Avskrift av S. Höglin [orig. i HLA]. Öhberg, Arne, »Avrads- och böxellängd för Jämt-land 1649 och 1666>>. [Avskrift.]

Diplomsamlingen: Fotokopior, serie I : Kopior av diplom i original eller avskrift i enskild ägo, 1435- [citeras ofta >>ÖLAfot>>] Fotokopior, serie II : Kopior av diplom i offentliga arkiv, vol. 1-Pappersbrev, 1397-, samt odaterade nr 1- [citeras ofta >>ÖLApp>>] Pergamentsbrev, 1371-, samt odaterade nr 1- [cite-ras ofta >>ÖLAp>>]

Enskilda personers arkiv: Arneoffska arkivet Viktor Behms samling, vol. IV:l [jfr Heimbygdas dep. vol. 28-29] Granbergs samling, vol. I:l, 1:2, 1:4 Nils Wallins i Nilsvallen, Svegs sn, arkiv

Föreningars arkiv: Diplomatariekommittens arkiv, korrespondens [ar-kivet f.n. ej uppordnat] Heimbygdas deposition, vol. 2, 22, 28-29 (>>Viktor Behms samling vol. I-II») Härjedalens fornmim1esförenings samling, vol. l.

Häradsrätters arkiv: Bergs tingslags häradsrätts arkiv, vol. A Ia:l-Brunflo tingslags häradsrätts arkiv, vol. A [:l-Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. A [:l-

Jämtlands läns länsstyrelses landskontors arkiv, vol. D IV:l [Utslagsakter], G III e:l >>Jemptelandz Afradzbook för 1666 [ ... ]>> [avskr. av Arne Öhberg i ÖLA:s bibliotek], vol. G III e:6

Jämtlands norra kontrakts prostarkiv, vol. A 1:2 Kyrkoarkiv:

Alsens kyrkoarkiv, vol. O Ila:l Brunflo kyrkoarkiv, vol. L I a:l-3, 0:1 Hammerdals kyrkoarkiv, vol. O Ila:l Offerdals kyrkoarkiv, vol. J:l, O IV:l Ovikens kyrkoarkiv, vol. N I:3 Undersåkers kyrkoarkiv, vol. N I:l, O II:l

Ullhärdals länsmansdistrikts arkiv, vol. F VIII:l ÖLAfot = fotokopior, serie I, Diplomsamlingen, ÖLA ÖLAp = pergamentsbrev i Diplomsamlingen, ÖLA Ö LApp = pappersbrev i Diplomsamlingen, ÖLA

158

Östersund: Lantmäteriet

Ovikens sn, akter till kartmaterial

Ortregister

I registret görs hänvisningar antingen till brevnummer (»nr») i avsnittet med förbigångna brev (s. 14 ff.), eller till anmärkningar (»anm») i avsnittet med anmärkningar till diplomatariets delar I-III (s. 78 ff.).

I ortregistret kan läsaren slå på alla ortnamn som är belagda dels i brevtexter tryckta i detta supplement, dels i citat ur brevtexter i JHD I-III i avsnittet med· anmärkningar. Dessutom är ortnamn i anmärkningarna till registren i JHD medtagna nedan. Däremot listas ej ortnamn som omnämns författarens kommentarer runt brevtexterna. Många sådana ortnamn finner läsaren i stället i »Index över kommentarer>> nedan, under »Topografi» (s. 185 f.).

Angivelser av bebyggelsenamnens karakteristik (gård, by, ödegård etc.) bygger på vad som kan slutas utifrån de aktuella diplomkällorna. De flesta bebyggelsenamn karakteriseras som »gdjby» och det har då inte varit möjligt att avgöra om namnet syftar på en ensamgård eller en by. Om det är känt att gårdar eller byar har bytt sockentillhörighet sedan medeltiden, har detta anmärkts.

Hänvisningar registret görs från beläggsformer till nutida ortnamnsformer när beläggsformen starkt avviker fråh den moderna stavningen.

Vid återgivning av beläggsformer markeras ej förkortningar särskilt.

Frågetecken ? framför ett ortnamn eller nummerangivelse anger att identifieringen är osäker.

Förkortningar förklaras ovan, s. 147 ff. Om stavningen av ortnamnen och tecknet t se ovan s.

14. Om författarens metoder för att identifiera

ortnamnen, se ingressen till ortregistret i JHD IIt s. 267.

A >>Aflodal» o.d., se OfferdaL tAldenäs, se Faxnäldmyren. Alsen, sn, Jämtland, nr 1489:A. >>ambrom>> anm II 250, se Harm·e, gd/by, Åre sn. Armner (i amber o.d} gd/by, Ragunda sn, nr 1466:A

1516:A; II 262. >>Anaraas rengit>>, oidentifierad skogsslåtter, trol. i Ull-

härdals sn, anm II 269. Andersön, gd/by, Sunne sn, nr 1423:A (2 ggr), anm I 93. >>angermmmelandl1», se Ångermanland. Anjan, avradsfiske, Kalls sn, nr 1470:A. Atmås, gd/ ödegd, nu gd, Hammerdals sn, med under-

liggande fångstgropsystem, nr 1530:B. Arås, gd/ödegd, trol. motsvarande nuv. Atmåsbodarna,

fäbod och ödesböle under Bye, Harmnerdals sn, närheten av fångstgropsystem, nr 1530:B.

Aspa, gd/by, Frei herred, Norge, nr 1319:A. >>audh», se Öd.

B »Backe>>, ej ident. gård i Bodsjö sn, nr 1456:A. Backen (eller möjl. (Klockar)backen), gd/by, Ovikens sn,

nr 1417:A (i Bakka).

>>Bakka>>, oviss sn i Jämtland, nr 1463:A (Guttorm aa

Bakka).

>>Baksla forss>>, se tBögslafors. >>bech>>, oidentifierad gd/by, Härjedalen, nr 1496:A. »Beck>>, se Bäck, Indals sn. »Beckie myre>>, oidentifierad myr, trol. i Sutme sn, nr

1443:B. >>berg>>, se Ytterberg el. Överberg.

159

ORTREGISTER

Berge, gdjby, Offerdals sn, nr 1472:A (vnd(e)r berghorn).

Berge, gd/by, Lockne sn, se Väster-Berge. >>berghom», se Berge. Bergsbyn, by, Bergs sn, jfr tHorixberg(?). Bergsviken, gdjby, Bergs sn, anm I 261. >>Bergswicks åh>>, oidentifierad å el. bäck, Bergs sn, nr

1391:A. Bjärme, gd/by, Näs sn, nr 1512:A. Bleka, gd/by, Lockne sn, nr 1512:A (i blika).

Bleka, gd/by, Näs sn, nr 1448:A (i Blikorn).

Bodsjö, sn, Jämtland, nr 1456:A. Bollnäs, sn, Hälsingland, nr 1374:A. >>borre>>, se Bor. Brattäggen, gd/by, Kalls sn, anm I 269 (bratheg).

Brunflo, sn, Jämtland, nr 1380:A, 1390:A, 1395:A, 1408:A, anm I 93 (a brunflarn el. a brunflon).

Brunsberg, gd/by, Mora sn, anm I 133. Bryngelhögen, gd/by, Rätans sn, nr 1510:A (i Brynnela

högen).

>>Budwall>>, >>Bwdawoll>>, oidentifierad plats, Lockne sn, osäkert om appellativ eller ortnamn, anm II 198.

Bye, gd/by, Hammerdals sn, nr 1530:B. Bye, gd/by, Lits sn, nr ?1438:A 1439:A. Byn, gdjby, Fors sn, nr 1507:A, anm II 268 (bye man

nom).

Byn, gd/by, Lockne sn, nr 1512:A (i bynorn), anm II 352, anm II register.

Byn, gd/by, Svegs sn, nr 1496:A (i bee 2 belägg). >>Byom>>, oviss sn, anm II 238 (2 ggr, möjl. 2 olika lokali-

teter). tByornladan, försvmmet na1m1 på byggnad vid Öjån,

Hammerdals sn, nr 1530:B. Bäck, gdjby, Indals sn, Medelpad, nr 1332:A. >>Bäck>>, »Beck>>, oidentifierad plats, Lockne sn, osäkert

om appellativ eller ortnamn, anm II 198. tBögslafors, fiske, Fors sn, anm II 58 Gfr JHH l s. 463). >>Böllie>>, oidentifierad gd/by i västra Jämtland, nr

1500:A. Bor, gd i Frol, Tmndelag, nr 1459:A (a borre). För identi-

fieringen jfr HALLAN 1964 s. 224 ff. Börjesten, gd/by, Bergs sn Gfr JHH 2 s. 16, i senare tid

fäbod i Bergs sn), nr 1391:A (emellan Börjeldssten).

Börön, gd/by, Lockne sn, anm I 100. »boo>>, se Byn.

D tDalen, till 1695 gd/by på Andersön, Smme sn, m

1443:B (Oluff y Dalenn); anm I register, anm II 104 (pcedher a dall), anm II register.

160

Digernäs, gd/by, Sum1e sn, nr 1463:A, 1483:A. Dillne, gd/by, Ovikens sn, anm I 241 (j dinlo).

>>Diupebeckenn>>, oidentifierad bäck, tro!. i Sum1e sn, nr 1443:B.

>>Diupwagh>>, se Gevåg.

E Ed e (nuv. Västerede), gd/by, Fors sn, nr 1468:A. Ede, gd/by, Hammerdals sn, nr 1530:B. Eggarna, gd/by, Svegs sn, m 1496:A (eggiurn).

Egge, gd/by i Sparbyggjafylke, Tmndelag, anm I regis-ter (under >>Äggen>>).

Elverum, prästgäll, Hedmark fylke, Norge, anm I 133 (i JE lfuxereirna).

>>engiom>>, se Änge.

F Fagerdal, gd/by, Hammerdals sn, m 1530:B. Fanbyn, gd/by, Sundsjö sn, anm III 184. Faxnälden, gd/by, Näskotts sn, m 1485:A. Faxnäldmyren, förr kallad tAldenäs och

tLångtjärnmyren, myr vid Långtjärnen, förr tillhö-rande Faxnälden, Näskotts sn, m 1485:A (Aldenäs).

>>feedzstadum>>, se Fäste. >>Firaass>>, se Fyrås. Fjäl, gd/by, Lits sn, nr 1427:A (i Fjerd), 1432:B. >>Folumialgre>>, se tFulumjälgen. >>forberg>>, se Förberg. Fors, sn, Jämtland, m 1364:A-B, 1451:A (j forsa sokn j

rawndadall), 1468:A, 1473:A, anm II 268 (j ffos sokn).

Fors, nära Lösöse, Bohuslän, anm I register. Frosta, tingsplats m.m. i Nord-Tmndelag fylke, Norge,

nr 1459:A. Frösö, sn och ö i Storsjön, Jämtland, nr 1423:B, 1472:B. >>Fu(g)lanress>>, se Fågelnäset tFulumjälgen, försvmmet namn på en mjälg, tro!. vid

södra änden av Edforsen (Ejforsen) i Fulan, Transtrands sn.

Fyrås, gd/by, Hammerdals sn, nr 1530:B. Fågelnäset, näs i Ha1mnerdalssjön på Prästbordet, nr

1530:B (Fugleness).

Fäste, gd/by, Hackås sn, anm I ?74 (a feedzstadum). Folstad, gd/by, Trondelag, nr 1332:A. tFörberg, kungsgård, Frösö sn, anm I 136. >>Fötings bäck>>, oidentifierad bäck, Bergs sn, nr 1391:A.

G Galhmmnar, gdjby, Bergs sn, nr 1391:A (söndan Gard

ammer o.d.).

Gauldalen, förr län i Norge, anm II 262. Genvalla, gd/by, Frösö sn, anm II 232. >>Gerde» nr 1523:B, se Gärde, Hackås sn, eller Gärde el-

ler Gäle, Näs sn. >>Gersassen», oidentifierat gränsmärke mellan Värmland

och Solm, Hedmark fylke, Norge, anm I 133. tGetgarlskälen, skogsslåtter och >>getgård>> i Ullhärdals

sn, anm II 340. Gevåg, gd/by, Ragunda sn, anm II 262 (i Diupwagh).

>>ghothestadum>>, se Gusta. Gilleråsen (Gi/deraas o.d.), gd/by, Sunne sn, nr 1423:A,

1443:B, 1483:A. Gillsta, gd/by, Hackås sn, nr 1523:B. Gittsjön, sjö, Viihelmina sn, anm I 2. >>Gjerdom>> nr 1448:A, se Gärde, Hackås sn, eller Gärde

eller Gäle, Näs sn. Granfjällsstöten, fjäll, Transtrands sn (Watulceficell), anm

I 133. Grisselnlös, gd/by, Frösö sn, nr 1463:A (Ardgier aa

Graatlösom ). tGrisselnlösstället, kvarnställe?, nr 1463:A (j Graatlösa

stadhennce).

Gusta, gd/by, Brunflo sn, nr 1433:A (j ghothestadum).

Gäle, gdjby, Näs sn, anm I register, anm II register. Gärde, gd/by, Hackås sn, nr 1448:A (Arnolf i Gierdom).

Jfr följ. ?Gärde, gd/by, Hackås sn, eller Gärde eller Gäle,

gdr/byar, Näs sn, nr 1448:A (Torbiörn i Gjerdom),

1523:B (i Gerde).

Gölan, övre och yttre, ödegdr, Näs resp. Hackås snr, nr 1448:A, anm I register.

Götar, inbyggarbeteckning, nr 1470:A.

H Hackås, sn, Jämtland, m 1448:A (i Hakas o.d.). >>Hafen>>, se K0benhavn. tHagnastad, försvmmet namn på en kronans gd norr

om Prästbordet och väster om Vamsta, Brunflo sn, tidvis nyttjat som lagmansboställe, nr 1417:A (å Heg

nustadhe), anm III 39. Hallen, gd/by, förr i Bergs sn, nu i Åsarne sn, anm II re-

gister. Hallen, gd/by, Hammerdals sn, nr 1530:B. Hallen, Hallom, Hallägden, Lillhallen, Ytterhallen,

Överhallen, orter i Alsens, Bergs, Hallens, Hammer-dals, Myssjö, Undersåkers och Åsarne sm, anm II re-gister under >>Ytterhallen>>.

tHailom el. tHallen, nu Hallägden, gd/by, Alsens sn, anm I register.

ORTREGISTER

Hamar, biskopssäte, Norge, anm I 133. tHammars änge, försvmmet narrm på slåttermark,

Ragunda sn, nr 1456:A (Hammars enge). Synonymt medfölj.

Hammarsön, slåttermark och ö i den 1796 tömda Ragundasjön, nu kulle vid Hammarsforsen (FLEMSTRÖM 1946 s. 37), Ragunda sn, nr 1456:A (Hammarsöhn). Synonymt med föreg.

Hammerdal, sn, nr 1530:B. Hamre, gd/by, Åre sn, anm II 250 (j ambrom). För identi-

fieringen, se kommentar vid belägget. Haxäng, gd/by,.Lockne sn, m 1457:A. Hede, gd/by, Hede sn, anm I 261 (2 ggr). (Hede)viken, gd/by, Hede sn, anm I 261 (j wiken).

>>Hedsäter>>, oidentifierad slåttermark, Lockne sn, nr 1457:A.

Hegled, gd/by, Smme sn, nr 1483:A ([j Heg]led).

>>Hegnustadhe>>, se tHagnestad. >>heireiadai>>, se Härjedalen eller Svegs pastorat. >>Helie [si0 fiskie]>>, fiske i Helgesjön, Undersåkers sn,

anmii 238. >>her dali», nr 1515:A, se UllhärdaL >>herdai>> o.d., se Härjedalen och Lillhärdal. Herrö, Svegs sn, anm I 2, not. >>Hestholmen>>, se Hästholmen. Ho, gd/by, Ragunda sn, anm II 262. >>hodai», = Överhagdal och/ eller Ytterhogdal, byg-

der/ snr, Härjedalen resp. Hälsingland, nr 1496:A. >>Hog(saas)>>, se Håxås. >>Hold>>, se Lillhallen. >>Hordebacken>>, se Hållbacken. tHorixberg(?), försvmmet namn på del av byn Bergs-

byn, Bergs sn, nr 1391:A. Hov, gd/by, Alsens sn, m 1470:A, 1472:A. Hov, gd/by, Hackås sn, m 1512:A, 1523:B. Hovdsjö, se Håvdsjö. Hovermo, gd/by, Myssjö sn, anm I 121 (Hormo).

Hovermoån, å, Bergs och Myssjö sm, anm I 121 (Hof-

wermo elfwen).

>>hwatem>>, se Vattjom. Hållbacken, gd/by, Mattmars sn, m 1443:A (Horde-

backen).

Hårbössta, gd/by, Åre sn, anm II register. Håsjö(byn), gd/by, Håsjö sn, anm II 262. ?Håvdsjö, gd/by, Revsunds sn, nu i Nyhems sn, anm II

register (j wffdasyo).

?Håxås, gd/by, Harmnerdals sn, nr 1530:B (i

Hog(saas)?).

Hälsingland, landskap, m 1374:A.

161

ORTREGISTER

»hreradal» o.d., se Härjedalen. Härjedalen (herdal, ha;radal, Hreriaadall o.d.), landskap,

nr 1404:A, 1459:A, 1496:A; anm II 12, II 13, II 72. Jfr följ.

Härjedalen, landskap, eller (mera troligt) enbart Svegs pastorat, anm I 104 (prester j heireiadal; jfr JHD I 178: j kirkherrens staed j herdal).

Hästholmen, holme i Hammerdalssjön, nr 1530:B. Höla, gd/by, Hallens sn, anm I 91 (de Holltimo).

?H0landet, skipreide i Gauldal fylke, Norge, anm I re-gister under Hyland.

Hölje, gd/by, Lits sn, anm II 58.

I Indal, sn, Medelpad, nr 1432:A (i Ny dal socken), 1468:A. Indalsälven, älv, jfr tLaxån. Ismunden, sjö i Brun:flo, Kyrkås och Sundsjö snr, nr

1374:A (äpter Ysrnä).

J Jamtamot/Jämtamot, veckolång marknad i mars, anm I

register, anm II register, anm III register. Jämtland, landskap, nr 1319:A, 1360:A, 1376:A, 1449:A,

1468:A, 1472:B, 1473:B, 1483:A; anm I 91, II 13, II 238, II 262, II 268.

Järpen, gd/by, Undersåkers sn, anm II 229.

K Kall, sn, nr 1470:A. Kallsnäs, gd/ ödegd, motsvarar tro!. n uv. Kallsnäsbo-

darna, fäbodar på Prästbordet vid Hammerdalssjön, med fångstgropsystem, Hammerdals sn, nr 1530:B.

Kalnes, gd i Ås, Beitstad, Tmndelag, ?anm I register un-der »*Kolnäs>>.

Kaxås, gd/by, Offerdals sn, anm I 269. »Kielmyre>>, oidentifierad myr, Bergs sn, nr 1391:A. Klaxåsen, gd/by, Rätans sn, m 1496:A, 1510:A. Klocksåsen, gd/by, Näs sn, nr 1523:B. Kluk, gd/by, Alsens el. Mattmars sn, anm II 198. >>Kodestada>>, se Korsta. >>Kolnese>>, se Kalnes. Kongsgården i Trondheim, m 1319:A. Korsta, ödegd söder om byn Haga, Lockne sn, nr 1473:B

(Kodestada).

Kougsta, gd/by, Alsens sn, anm II register. >>krakewagl1», se Krokvåg. Krokvåg, gd/by, Raguncia sn, m 1456:A, 1516:A (in Jcra

kewagh); anm II 262. >>Krossrekiöldre>>, oidentifierat gränsmärke mellan Här-

162

j edalen och Dalarna, anm I 133. Kvissle, gd, Bergs sn, nr 1523:A, anm II 284. Kvissleån, å, Mattmars sn, anm I 188 (Tornas vidh Quell

aa). Möjl. åsyftas en bebyggelse vid ån, som övertagit åns namn (en!. B. Flemström i registret till JHD I = ?Kvissle, gd/by, Mattmars sn).

Kånkback, gd/by, Raguncia sn, anm II 262. >>Kreels bred>>, tro!. försvunnet namn på lokal av oklar

karaktär, Hammerdals sn, nr 1530:B. Kälen, gd/by, Rödöns sn, m 1449:A. »krenestadhe>>, se Könsta. K0benhavn, huvudstad, Danmark, nr 1412:B. Könsta, gd/by, Offerdals sn, nr 1472:A U ka;nestadhe).

L tLagsborgen, älgsgård i Hammerdals sn tillhörande

prästbordet, m 1530:B (Lax borghen).

>>Landerdeildor tiörn>>, oidentifierat gränsmärke mellan Härjedalen och Dalarna, anm I 133.

>>Landerdeildor åås>>, oidentifierat gränsmärke mellan Härjedalen och Dalarna, anm I 133.

Landsom, gd/ ödegd, Lockne sn, nu Landsomlägden under Börön, Lockne sn, anm I 101.

>>langgasell», se Långsele. >>Lax borghen>>, se tLagsborgen. tLaxån, utdöd benänming för Indalsälven nedanför

Ragundasjön: nr 1364:A-B. >>Lidwaltzflötre>>, oidentifierat gränsmärke mellan Här-

jedalen och Dalarna, anm I 133. Lien, gd/by, Åre sn, anm II 238. Lillhallen, gd/by, Bergs sn, m 1391:A (Hold).

Lillhärdal, sn/bygd, Härjedalen, nr 1515:A (her dal!),

anm I 133 !fraa Herdalij, bonder i Herrdal i). tLinsätt, försvutmet namn på gd i Svegs sn el. nuv. Lin-

sälls sn, nr 1496:A (i linasetter 2 ggr), anm II 148 U linnasetther).

Lit, sn, Jämtland, m 1427:A, 1432:B, 1439:A; anm II 104. Lockne, sn, Jämtland, nr 1450:A, 1473:B (i Lojftens sokn),

1486:A (i Lopne).

Lake, gd/by, Lockne sn, m 1486:B, 1512:A. Långan, å i norra Jämtland, m 1449:A. Långsele, sn i Ångermanland, anm II 268 U langgasell

so/m).

tLångånäset, nu Näset, Lits sn, nr 1449:A. Långänge, gd/by, Lockne sn, nr 1457:A. L0ten, prästgäll, Hedmark fylke, Norge, anm I 133 (a

Lautine).

Lövsta, gd/by, Sundsjö sn, m 1433:A U lostorn).

M >>Maalstrandum>>, se Marstrand. Marieby, sn, anm I 93 (j margabyom).

tMarkasjö, försvunnet narrm, antingen äldre benämning för Hammerdalssjön, eller avseende den del av Hammerdalssjön som ligger mellan Hästholmen och Kallsnäsudden, Hammerdals sn, nr 1530:B.

»Markemar>>, se Mattmar. Marstrand, stad, nr 1376:A (i Maalstrandum).

Matnäset, gd/by, Myssjö sn, nr 1523:A, anm II 284. (j

mathanes).

Mattmar, sn, Jämtland, nr 1443:A (i Myrkmar sochn).

Medelpad, landskap, nr 1468:A. Medstugan, själastuga (resandehärberge), Åre sn, nr

1500:A (Stufwenne).

Mellbyn, gd/by, Mattmars el. Offerdals sn?, anm II re-gister.

tMillut, försvmmet namn på skog, tro!. i Lilhärdals sn, nr1459:A.

Mjälle, kronohemman, Frösö sn, nr 1423:B. Mo, gd/by, Alsens sn, nr 1472:A. Mo, gd/by, Hammerdals sn, nr 1530:B. Mo, gd/by, tro!. i Lits sn, anm II 58. >>Moo>>, oidentifierad gd/by, Jämtland, anm II 104 (olaff

a moo).

Mora, sn, Dalarna, anm I 133. >>Morckasiö>>, se tMarkasjö. tMord, försvmmet namn på skogsmark, har tro!. sam-

band med nuv. Morvallen, fäbod i byn Nordanhån, Lillhärdals sn, nr 1404:A (Mordeskogh, Mord).

Myckelgård, gd/by, Mörsils sn, anm II 238 (i myklagard).

»Myrkmar>>, se Mattmar. tMårdåsen, gd, Bergs sn (ödegd 1568), nr 1391:A. Månsta, gd/by, Näs sn, nr 1448:A. tMärlefisket, utdött nmm1 på fiske i ån Märlan i Bräcke

och Revsunds snr, nr 1380:A, 1395:A, 1408:A. Mörviken, gd/by, Åre sn, anm II 238.

N Nmm1, by, Frösö sn, anm II 104 (een gaard a nampn then

som han aatte).

>>nesberg>>, oidentifierad gd/by, Härjedalen, nr 1496:A. Nidaros, äldre benämning på Trondheim och ärkebis-

kopssäte i Norge, nr 1319:A. >>nilandh>>, se Nyland. >>Noen>>, se Nor. >>Nora>>, oidentifierad gd/by, Härjedalen, nr 1496:A. Nordanberg, gd/by, Lockne sn, m 1448:A. Nordhallen, gd/by, Åre sn, anm II 238.

ORTREGISTER

Nordland, fylke, Norge, m 1486:B. Norge, rike, nr 1374:A, 1376:A, 1439:B, 1470:A, 1486:B,

1523:A, anm I 133. Norrala, sn, Hälsingland, nr 1374:A. Nydala, sn, Ångermanland, nr 1332:A. Nyland, gd/by, Undersåkers sn, anm II 238 (i nilandh

o.d.). Näldsjön, sjö, Alsens, Aspås, Näskotts, Offerdals och

Rödöns snr, nr 1485:A (nordan Nälden).

Näs, sn, Jämtland, nr 1448:A, 1523:B. Näset, gd/by, Aspås sn, anm II register. Näset, gd/by, Lits sn, se tLängånäset. Näset, gd/by, Raguncia sn, nr 1473:A.

o >>ocudha>>, se (Över)ocke. Odensala, gd/by, Offerdals sn, anm I 261, II 198. >>Odewaghen>>, se Öjvågen. Offerdal (i Aflodal o.d.), sn, Jämtland, nr 1438:A,

1446:A- B, 1460:A, 1472:A. Offne, gd/by, Mattmars sn, jfr >>Åkiem>>. Olingdal, gd/by, Lillhärdals sn, anm II 227. Oslo, stad, Norge, nr 1523:A. Ottsjön, Övre och Nedre, sjöar norr om Anjan, Kalls sn,

nr1470:A. Oviken, sn, Jämtland, nr 1417:A, 1429:A; anm II 262. toxböle, försvmmet na1m1 på del av Bispgården, Fors

sn, nr 1507:A.

p Paris, huvudstad, Frankrike, nr 1360:A. Pommern, nordtysk stat, nr 1423:B. Prästbordet, gd, Hammerdis sn, nr 1530:B. Prästgården, gd, Undersåkers sn, anm II 238. Pålgård, gd/by, Raguncia sn, anm II 262.

Q >>Quellaa>>, se Kvissleån, Mattmars sn.

R Raguncia (Raunde, j Rafwundom o.d.), sn, Jämtland, nr

1332:A, 1364:A-B, 1427:A, 1468:A, 1516:A; anm II 262, II 268.

tRagundadal, = dåv. Raguncia pastorat och tingslag, dvs. Ragunda, Fors, Hällesjö, Håsjö och nuv. Stu-guns sm, m 1451:A (J Rawnda dall o.d.).

tRagundaselet, sel nedanför Gedungsen i Indalsälven, Fors sn, laxfiske, m 1466:A.

Ransjö, gd/by, nuv. Linselis sn, anm I 261 (j randasio).

163

ORTREGISTER

Rasten, gd/by, Frösö sn, anm II 104 (a rast). >>raudha>> o.d., se Röde. >>Ra(u)d(re)llobeck», oidentifierat gränsmärke, tro!.

mellan Särna och Transtrands snr, anm I 133. Revsund, sn, Jämtland, nr 1456:B; anm II 13. >>riisom>>, gd/by, oidentifierad ort i Härjedalen eller

Jämtland. Ris, 1349 tro!. gd/by, 1505 ödegd, på gränsen mellan

Mörsils och Alsens snr, anm I register. Risbrum1, gd/by, Svegs sn, nr 1496:A (i risbryn).

Rise, gd/by, Offerdals sn, nr 1485:A. Rista, gd/by, Undersåkers sn, anm II 238 (j n;sthen).

Rogsta, gd/by, Hackås sn, nr 1448:A (Rostadom).

>>Roremos>>, fiskeställe i Hammerdalssjön, tro!. vid mym1ingen av bäcken från tjärnen Öjvågen, nr 1530:B.

Rossbol, g d/by, Lockne sn, anm II 352. >>rysthem>, se Rista. Röde, gd/by, Alsens sn, nr 1472:A (a raudha), anm II 240

(i raudhe).

Rödhammaren, gränsmärke mellan Ullhärdals och Los snr, anm I 133.

Röd ön, sn, anm II 234 (oppa rödhan).

Rösta, gd/by, Ås sn, nr 1423:A (j Rödhestadhom).

Röströmssjön, sjö, Tåsjö sn, Ångermanland, anm I 2.

s >>salnw>>, se Sålnen. Sanne, gd/by, Hackås sn, nr 1448:A (i Sandom).

Selånger, sn, Medelpad, nr 1374:A. Sem, gd/by, Ås sn, anm II 60. Silmberg, gd/by, Näs sn, nr 1486:A. tskedebrätten, skogsslåtter i Ullhärdals sn, anm II 340. >>Skindeflooet1», oidentifierad myrslåtter, Hammerdals

sn, nr 1530:B. >>Skittmyren>>, oidentifierad myr, Bergs sn, nr 1391:A. Skogen, gd/by, Ragunda sn, nr 1516:A (ion medh skogh

in).

>>Skukuwallet1», fäbodvall i Ullhärdals sn, anm II 340, not 1.

tskuru, ödegd, Revsunds sn (i senare tid Skurubodarna, fäbodar i Atmner, Revsunds sn), anm II 13.

tskytslebäcken, försvmmet narm1 på bäck i närheten av Prästbordet och Mo, Hmmnerdals sn, nr 1530:B.

tskårpsta, g d/ ödegd, Frösö sn (en!. JR II s. 87), belägen mellan Torrfilm och Böle på fastlandssidan, nr 1423:B.

Skårsta, gd/by, Sundsjö sn, anm II 352. Skärvattnet, sjö väster om Anjan, intill Smmnelsjön,

164

Kalls sn, nr 1470:A. Sladderforsen, fors i Långan, Lits sn, nr 1449:A (Sladro

forsen).

Slandrom, gd/by, Frösö sn, anm II 104 (j slandrunge).

tsolkasta, yngre form tsolsta, >>gods>> 1394, ödegd mel-lan Hov och Fäste 1798, Hackås sn, anm I register.

Solor, del av Hedmark fylke, Norge, anm I 133. tspalaberg, nu okänt bebyggelsenarm1, nr 1423:A (j

Spalab~rgh/Spalaberg).

tsproteid, ed som förbinder Bynäset med Frösön, nu Dragedet, tingsplats för det jämtländska lagtinget, nr 1449:A.

Stackris, gd/by, Smme sn, nr 1448:A (i Stakarisom).

Stamgärde, gd/by, Undersåkers sn, anm II 238 (st~nag~rdh, stannag~rdh m[annom]).

Stamnäs, gd/by, Sundsjö sn, 1433:A (j stawan~s). Stockholm, huvudstad, Sverige, nr 1468:A. »stourene?>>, oidentifierad gd/by /bygd, Tmndelag, nr

1459:A. Ström, sn/bygd, anm I register (under >>Haver>> i per-

sonregister). tstugun, väghärbärge i Stuedalen, Norge, Ljungdalen

och Tydalen, anm II register. >>strenagrerdl1», >>stam1agrerdh m[annom]>>, se stam-

gärde. >>Suedia>>, se tsvedje, Harmnerdals sn. >>Suidie ström>>, oidentifierat vattendrag, tro!. i Sunne sn,

nr1443:B. Smmnelsjön, sjö väster om Anjan, nära nuv. riksgräns-

en, Kalls sn, nr 1470:A (Sömmelsiön).

Sum1e, sn, Jämtland, nr 1423:A (j Sunda solm).

tsvartasund, havsvik (nu försvmmen) vid byn Svartvik, Norrala sn, Hälsingland, nr 1374:A.

Sved je, 1642 ödegd i Hallen, Hammerdals sn (SVENSSON 1904 s. 26), nu gd, nr 1530:B.

Svedje, gd/by, Håsjö sn, anm II 58. Svedje, gd/by, Smme sn, nr 1423:A (j Swidhiom).

Svensåsen, gd/by, Bergs sn, anm II 284. Sverige, rike, nr 1374:A, 1376:A, 1439:B, 1470:A, anm I

133. >>Swidhiom>>, se Svedje. >>Syfmerbergi>>, oidentifierat berg >>nordost om Lillhär-

dal>>, anm I 133. >>syo>>, oidentifierat fiskeställe, anm II 104. Sålnen, å i Svegs sn, anm I 104 (salnw).

Särna, sn/bygd, förr del av Norge, nu i Dalarna, nr 1515:A (Jf sserne o.d.), anm I 133 (S~rn~ bygd o.d.).

Säter, gd/by, Bergs sn, anm I 261 (j s~trom). tsäterkvarn, kvarn på okänd plats, Bergs sn, nr 1391:A (i

Sätter qwarn).

Södergård, gd och f.d. lagmansboställe, Brunflo sn, nr 1512:A.

>>Sömmelsiön», se Summelsjön. Söre, gdjby, Lits sn, anm II 58.

T Tand, gd/by, Lockne sn, nr 1523:B. Tatme, gd/by, Frösö sn, anm II register. Tavnäs, gd/by, Sundsjö sn, nr 1433:A (thafjlances), anm

II 198. >>terness>>, se Täm1äs. >>thafflanaes>>, se Tavnäs. >>Thiutebergeb> o.d., oidentifierat berg, Bergs sn, nr

1391:A. Tillinge, sn, Uppland, nr 1374:A. fTordarvik, försvunnet namn på del av byn Viken,

Ovikens sn, nr 1417:A (i Thorder wik).

?Torskär, knäpunkt i gränsen LillhärdaljOre, anm I 133 (Thoretzskiöl).

Torrfinn, gd/ ödegd, Frösö sn (i senare tid fäbod under Mjälle, Frösö sn, belägen på fastlandssidan), nr 1423:B.

Totten, gd/by, Åre sn, anm II 238 (i toth).

>>Trollegrof>>, oidentifierat gränsmärke mellan Härjeda-len och Dalarna, anm I 133.

Trondheim, stad, Norge, nr 1319:A, 1459:A, 1486:B, 1523:A.

>>Trondiklaetb>, oidentifierat gränsmärke mellan Hälie-dalen och Dalarna, anm I 133.

Tunvågen, gd/by, Hackås sn, nr 1448:A (i Tynnawåg).

Tännäs, gd/by, nuv. Tä1mäs sn, anm II 31 (i terness)

u Ubyn, gd/by, Revsunds sn, nr 1433:A (j wdhby o.d.). U gård, gd/by, Mattmars sn, anm I 188 (Wpgard).

Ulen, sjö i S0rli sn, Nord-Tmndelag fylke, Norge, nr 1374:A (Ulaträski).

Undersåker, sn, Jämtland, anm I 188, II 238. Uppland, gd/by, Undersåker, anm I 188. Uppsala, stad och ärkebiskopssäte i Sverige, nr 1360:A,

1374:A, 1390:A, 1408:A, 1451:A, 1494:A, 1507:A.

V, W Vad(ströms fiske), fiske i Gimån, Hällesjö sn, anm II re-

gistel'. >>wang>>, se Vången. >>vall>>, oidentifierad gd/by i Härjedalen, nr 1496:A. tV allen, gd/ ödegd, år 1703 åker och äng omkring

ORTREGISTER

Hammerdals kyrka, nr 1530:B Gfr SUNDSTRÖM 1988 s. 29).

Valne, gd/by, Lockne sn, anm II 198 (Wallmom).

Vattjom, gd/by, Ovikens sn, anm I 261 (j hwatem).

>>Watulaefiaell>>, se Granfjällsstöten. >>wdhby", se Ubyn. Vemdalen, gd/by, Hede sn Gfr JHD II 206, nu by

Vemdalens sn), nr 1433:A (j wemedal).

Vi, gd/by, Näs sn, nr 1523:B. >>Wig>>, gd/by, oidentifierad ort, trol. i Hede el. an-

gränsande snr, anm I 261. Vigge, gd/by, Bergs sn, nr 1523:A. Viken, gd/by, Alsens sn, nr 1472:A. Viken, gd/by, Hatmnerdals sn, nr 1530:B. Viken, gd/by, Ovikens sn, anm II register. Jfr

fTordervik. >>wiken>> anm I 261, se (Hede)viken. Vinälven, gd/by, Hackås sn, anm II 60 (j huinnel).

>>Wpgard>>, se U gård, gd/by, Mattmars sn. >>vtandeberg>>, oidentifierad gd/by, Härjedalen, nr

1496:A. Vången, gd/by, Alsens sn, nr 1472:A (j wang).

·rVånselet, laxfiske i Indalsälven, Fors sn, nr 1473:A. »vaeder wik>>, se Värviken. Väll viken, gd/by, Marby sn, nr 1423:A. Värmland, landskap, anm I 133. Värviken, gd/by, Revsunds sn (i vceder wik o.d.), nr

1512:A, anm I 268, II 198. Västanede, gd/by, Håsjö sn, anm II 262 (i Westanedh).

Västanede, gd/by, Norderö sn, nr 1468:A (i uastanöö).

tVästervallen, g d/ ödegd trol. väster om tV allen nära Hammerdals kyrka, nr 1530:B.

Västbyn, gd/by, Frösö sn, anm I 109. Väster-Berge, ödegd, Lockne sn, nr 1486:A (ödesbölet

vestra Berge i Lopne).

Västerhus, gd/by, Frösö sn, nr 1423:A (j Wcestruseno),

1472:B, 1494:A, 1507:B, anm II 234.

y >>Ysmä>>, se Ismunden. (Ytter)berg el. (Över)berg, byar, Svegs sn, nr 1496:A (i

berg).

Ytterhallen, gd/by, Hallens sn, anm II register. Ytterocke, gd/by, nuv. Mattmars sn, se (Över)ocke,

Mörsils sn, el. möjl. (Ytter)ocke, gd/by, nuv. Matt-1nars sn,

tytterforsa, gd/ödegd, Åre sn, nr 1500:A.

165

ORTREGISTER

Å,AA >>Åkiem>>, korrupt skrivning av oidentifierat ortnmm1,

möjl. Offne, gd/by, Mattmars sn, nr 1443:A. >>aakkib>, se (Över)ocke, Mörsils sn. Ån, gd/by, Bräcke sn, anm II register. Ån, gd/by, Hallens sn, anm I register under>>? Ytterån>>. Ångermanland, landskap, nr 1332:A, anm II 268. Ångsta, gd/by, Lockne sn, nr 1457:A (i Ängellstade),

anmii 198. Åre, sn, Jämtland, nr 1500:A. Åsan, gd/by, Näs sn, anm II register. Åsarne, gd/by, Bergs sn (nu Åsarne sn), nr 1510:A. Åse, gd/by, Alsens sn, anm II register. Åsen, gd/by, Fors sn, anm I 49. Åsen, gd/by, Hammerdals sn, nr 1530:B (Aassemanden,

paa Aasen).

?Åsen, gd, Lits sn, anmii 104 (aasen).

Ä, .!E Äggen, gd/by, Svegs sn, se Eggarna. >>relghs eedhe>>, Lits sn?, anm II 104. tÄlvagård, utdött na1m1 på del av nuv. samhället Bisp-

gården, Fors sn, nr 1451:A (relffwagaardh o.d.).

166

Änge, gd/by, Frösö sn, nr 1423:A (Joan j !Engiom, jfr jon i

rengiom i Frösö sn 1410, JHD I 145). Änge, gd/by, Lockne sn, nr 1457:A, 1512:A (i engiom),

anm II register. Änge, gd/by, Offerdals sn, nr 1472:A (engie).

Ö,0 Öd, gd/by, Marieby sn, anm II 233 (j audh).

>>0dhen>>, se Öjån. töjeforsen, laxfiske i Indalsälven under Byn, Fors sn,

anm II 268 (!Jieffos).

Öjvågen, tjärn norr om Kallsnäsbodarna, hörande till Prästbordet och Bye, Hammerdals sn, nr 1530:B (Odewaghen).

Öjån, å, Hammerdals sn, nr 1530:B (0dhen).

Ösa, gd/by, Ås sn, nr 1423:A, anm II 58. Östnår, gd/by, Hackås sn, nr 1448:A. Överberg, se (Ytter)berg el. (Över)berg. Överhogdal, sn, anm II register. (Över)ocke, gd/by, Mörsils sn, el. möjl. (Ytter)ocke,

gd/by, nuv. Mattmars sn, anm I 124 (aff ocudha), III register (j aakkit).

Personregister

registret görs hänvisningar antingen till brevnummer (>>nr>>) i avsnittet med förbigångna brev (s. 14 ff.), eller till anmärkningar (>>anm>>) i avsnittet med anmärkningar till diplomatariets delar I-III (s. 78 ff.).

Kursiverat brevnummer eller anmärkningsnummer betecknar att vederbörande person är sigillant.

I personregistret kan läsaren slå på dels alla förnamn, dels alla tillnamn, samt ett urval mindre vanliga fadersnamn (t.ex. Jeppesdotter, Radgeirsson). I registret upptas personer belagda dels i brevtexter tryckta i detta supplement, dels i citat ur brevtexter i JHD I-III i avsnittet med anmärkningar. Dessutom är personer anmärkningarna till registren i JHD medtagna nedan.

Hänvisningar registret görs från beläggsformer till normaliserade uppslagsformer när beläggsformen starkt avviker från uppslagsformen.

Vid återgivning av beläggsformer markeras ej förkortningar särskilt.

Personuppgifter inom parentes () framgår inte direkt av brevtexterna i detta supplement, utan har hämtats ur andra källor. Källhänvisningar görs många gånger antingen i registret nedan eller i kommentarer vid respektive brev.

Förkortningar förklaras ovan, s. 147 ff. Om normaliseringen av personnamn, stavningen av ortnamnen och tecknet t, se ovan s. 14.

A >>Agmundo>>, se Ogmund. ALV (alver o.d.)

- i Tännäs, nuv. Tännäs sn, anm II 31.

- Pedersson i Duved, Åre sn, anm I 198.

»anbiorner>>, se Arnbjörnsson. ANDERS (Anders, andris o.d.)

i Stamgärde, Undersåkers sn, bror till Erik och Sven, anmii 238. i Söderåsen, Offerdals sn, anm II 16. i >>wig», oidentifierad ort, domsman tvistemål Hede sn, anm I 261.

- Jonsson i Matnäset, Myssjö sn, anm II 284. Nilsson, >>skälig man>>, bortbyter jord i Slandrom, Frösö sn, mot del i Nordbyn m.m. i Alsens sn, anm II 240. Nilsson, bosatt på okänd ort (i Jämtland), nr 1519:A. Olavsson (olsson) i Särna, g.m. en hustru med egen-dom i Lillhärdal, nr 1515:A.

Ragnvaldsson (ragwalson), vittne vid byte angående gårdar i Frösö och Lits snr, anm II 104. Sevastsson, bror till Olav S., säljer slåttermark som hört till Hammaren, Raguncia sn, nr 1456:A.

>>Anfitme (dat.)», se Arnfitm. ANNA Jeppesdotter i Fanbyn, Sundsjö sn, anm III regis-

ter. >>atmulfson>>, se Arnolvsson. ANUND (annunder o.d.)

Anundsson, rmmsakar om skog i Svegs sn, nr 1496:A. Guttormsson i Tand, Lockne sn, fader till Guttorm, avliden 1523:B. Helgesson, >>beskedlig man>>, tvistar om skog i Här-jedalen (Lillhärdal), nr 1459:A.

>>Ardgier>>, se Ödger. ARNBJÖRNSSON (anbiorner), Gudbrand, kh. >>Hei-

reiadal>> (Sveg), anm I 104. ARNE

Eindridesson, kh. i Sveg, nr 1401:A, anm I 131. Gudbrandsson, tvistar om bördsrätt till Aspa, Frei herred, nr 1319:A.

167

PERSONREGISTER

(Olavsson) Parter (i Matnäset, Myssjö sn?), anm I 121. Parter, se A. (Olavsson) Parter. Stigsson, lagrättsman på lagtinget på Frosta, Tmn-delag, nr 1459:A. Tordsson, vittne i skogstvist i Härjedalen (Lillhär-dal), nr 1459:A. Toresson, lagman i Jämtland, nr 1332:A, anm I regis-ter.

ARNFINN (Anfinne, dat.) Eriksson, »herr>>, (kh. i Stange, Hedmark fylke, Norge), anm I 133.

ARNOLV (Arnoif, Ornulfwe dat.) i Gärde, Hackås sn, nr 1448:A. i Hede (by), Hede sn, anm I 261. Ofegsson (Ofeigsyny, dat.) beseglar gränsintyg ut-färdat i Särna, anmi 133.

ARNOLVSSON (annulfson, Ornulfsson o.d.), Tore, tro!. i Ullhärdal el. Särna, anm I 133. Torgard, beseglar dombrev i Lillhärdal, nr ?1404:A,

sigillant i vittnesbrev om gränsundersökning, dat. Ullhärdals ting, anm I 134.

ASGERD, g.m. Guttorm på »Bakka» som stadfäster för-säljning av kvarnställe i Frösö el. Sunne sn, nr 1463:A.

ASLAKSSON, Snare, »herr>> (riddare), beseglar åt kung Håkan i Bergen, anm I 7.

ASMUND vittne vid köp av jord i Offerdals sn, nr 1472:A. i Haxäng, Lockne sn, nr 1457:A. Lang, har sålt gården Grytan, Brunflo sn, anm I 122.

ASVID (asswid, aasswid) Sigurdsson, byter bort en gård i N anm mot gården ? Åsen i Lits sn.

»Audgeir», se Ödgeir. >>austas(on)», se Östensson.

B BAGGE, Olav, fogde i Jämtland, nr 1500:A. BARBRO Enarsdotter, tro!. Alsens sn, nr

1489:B(Barbara Einars dotter).

»Bardor», se Bergtor. BENGT i Stackris, Sutme sn, nr 1448:A. BERGTOR

Lille, i Vemdalen, Vemdalens sn, nr 1433:A (lithle

berdhor).

Toresson, beseglar köpebrev på jord i (Lill)härdal, ut-färdat i Hackås sn, anm I 224.

BERGTORSSON (berdor son, berhtoson),

Sigurd, i Andersön, Sutme sn, anm I 93. - Tore, utfärdar brev om förlikning i arvstvist, dat.

168

Sveg, nr 1401:A, sigillant i vittnesbrev om gräns-undersökning, dat. Ullhärdals ting, anm I 134.

BERTIL (Björnsson) i Klaxåsen, Rätans sn, bror till Olav, nr 1496:A, 1510:A Qfr JHD II 184).

»biern», »bionl», se Björn. BILLE, Eske, hövitsman på Bergenhus, nr 1530:A. BIRGER (Gregersson), ärkebiskop i Uppsala, nr 1374:A. BIRGITTA (Brita) Pedersdotter, »hustru», köper Väster-

hus, Frösö sn, 1472:B, skänker Västerhus till Uppsala domkyrka 1494:A.

BJÖRN (biorn, bif!rn)

i Sem, Ås sn, anm II 60. - i Söre, Lits sn, anm II 58. - Havardsson i Mora sn, anm I 133. - Jonsson, köper jord i Ammer, Ragunda sn, nr 1516:A. - Simonsson, bror till Håkan S., avsäger sig arvsrätt till

Könsta, Offerdals sn nr 1472:A. BJÖRNKARL (byYrnkal) (i Sölvbacken, Ovikens sn?), si-

gillant i stadfästelsbrev rörande försäljning av jord i Bergs sn, anm II 284.

BOTOLV i Bleka, Näs sn, nr 1448:A. i Vällviken, Marby sn, nr 1423:A. Pedersson i Bye, Hatmnerdals sn, nr 1530:B.

»Brita», se Birgitta. BRUD D i Mo, Kalls sn, anm II register. BRUDDSSON, Peder, bror till Kristina, som vittnar i mål

om fiske i Lockne sn, anm II 198. BÅRD Petersson, norske kungens skrivare m.m., nr

1319:A.

BÄNNESSON, Örjan, medlem av »lagrätten» vid skatte-ting i Lockne sn, anm II 233.

c »clementthen>, »clremit>>, se Klemet.

D DJÄKN (dicekn, djekn o.d.)

E

Hans Karlsson, i Södergård, Brunflo sn, skrivare 1512:A, anm II 315, »i lagmans ställe» nr 1516:A.

Nils (Petersson), fogde i Jämtland, anm I 91, I 99.

EBBESSON, Jens, ra1msakar om skog i Svegs sn, nr 1496:A.

EINDRIDESSON (endrede son o.d.), Arne, kh. i Sveg, nr 1401:A, anm I 131.

»Einrer>>, se Enar ELEIVSSON eller EILIVSSON, Jens, vittne i köpebrev

utfärdat i Sveg, anm II 148. » Eliesson>>, se Iliansson. >>Elling>>, se Erling. ENAR (Ein~r, Enar)

- i Åsarne, nu i Åsarne sn, nr 1510:A. - Jonsson i (Lill)härdal, anm I 133. - Torgilsson, vittne i gränstvist mellan tLångånäset i

Lits sn och Kälen i Rödöns sn, nr 1449:A. ENFAST Tordsson (i Lillhärdal), vittne i skogstvist, nr

1459. ERIK

av Pommern, kung över Norge (1389-1442) och över Danmark och över Sverige (1396-1439), nr 1404:A, 1423:B, anm I 133. i Brunsberg, Mora sn (nu i Älvdalens sn), anm I 133. i >>Byom>>, oviss sn, anm II 238. Tydligen ej ident. med E. Jonsson i >>Byom>>. i Gärde, Hackås sn, el. Gärde el. Gäle, Näs sn, nr 1523:B. i Hölje, Lits sn, anm II 58. i Ny land, Undersåkers sn, anm II 238. i Sanne, Hackås sn, nr 1448:A. i Stamgärde, Undersåkers sn, bror till Anders och Sven, anm II 238. i >>Vall>> (Byvallen?), dömer om skog i Svegs sn, nr 1496:A. i Åsen, Hammerdals sn, nr 1530:B. Amundsson i Trondheim, lagman i Frostatings lag-saga, nr 1459:A, 1486:A. Asmundsson i Mora sn, anm I 133. Gullesson i Långsele sn, Ångermanland, >>byggiand-is>>, anm II 268.

- Jonsson, lagrättsman på lagtinget på Frosta, Tmnde-lag, nr 1459:A.

- Jonsson i >>Byom>>, oviss sn, anm II 238. Karlsson (tillhörande den s.k. Skånke-ätten), >>välbo-ren man>>, ordinarie syssloman i Jämtland, nr 1449:A. Mickelsson, bror till Olav M., säljer jord i Gilleråsen, Sutme sn, nr 1483:A. Nilsson, »skälig man>>, bortbyter jord i Slandrom, Frösö sn, mot del i Nordbyn m.m. i Alsens sn, anm II 240. Simonsson, stadfäster faderns försäljning av jord i K viss le, Bergs sn, anm II 284.

ERLENDSSON, Gutmar i (Lill)härdal, anm I 133 (2 ggr). ERLING (Elling) på >>Stourine?>>, lagrättsman på lag-

tinget på Frosta, Tmndelag, nr 1459:A. ESBJÖRN - [ ..... ],vapensköld: bjälke, anm II 148 (ESBERN på si-

PERSONREGISTER

gillstamp från tro!. 1300-talet). i Ösa, se E. Sämundsson i Ösa. Sämundsson i Ösa, Ås sn, lagman i Jämtland, nr 1483:A, 1489:A, anm II 58, II 224, II 238.

ESKE Bille, hövitsman på Bergenhus, nr 1530:A. ESKIL

i Faxnälden, Näskotts sn, nr 1485:A. La urensson i Sitmberg, Näs sn, nr 1486:A. Nilsson (niclissone, dat.), förlänas ödegd i Revsunds sn, anm II 13.

ESKILSSON, La urens, i Sitmberg, Näs sn, nr 1448:A.

F FALKE Bengtsson i Vången, Alsens sn, »skälig man>>, nr

1472:A.

FARTEGN (jardhen,fardin)

- i Rasten, Frösö sn, anm II 104. - Jonsson, faste vid köp om Håkansta i Marby sn (nu

hörande till Norderö sn), anm II 68. FASTE

omnämnd i köpebrev angående jord i Mörsils sn, anmi 188. i Ångsta, se F. (Guttormsson) i Ångsta. (Guttormsson) i Ångsta, Lockne sn, anm II 198.

FILIPPUs i Odensala, Brunflo sn, anm II 198. FINNVID Finnvidsson, herr, svenskt riksråd, nr 1374:A. FLURE, Östen, sigillant i köpebrev angående jord i

Sutme sn, anm I 93.

G GALLE, Olav, >>herr>>, (hövitsman över Jämtland och

Sparbu, riddare), nr 1519:A. GERMUND (Geirmunde dat., germun, jarmund)

- beseglar bytesbrev utfärdat i Särna, >>ärlig man>>, nr 1515:A.

i Mora, kh., anm I 133. Pedersson (i Håsjö by, Håsjö sn), nr 1516:A Gfr JHD II 362 med anm ovan).

GISLE i Handog, Lits sn, anm II register. GJORDSSON, Tore, föreståndare vid väghärbärget

Stugun, anm I 5 (thorirum giurdhasson).

GREGERS i Myckelgård, Mörsils sn, anm II 238. GREGERSSON, Laurens, i Uppland, Mörsils sn, anm I

188, I 198.

GUDBRAND Arnbjörnsson (anbiorner), kh. i >>Heireia-dal>> (Sveg), anm I 104.

GUDLÖG (mansnamn) i Vigge, Bergs sn: anm II regis-ter.

GUDMUND

169

PERSONREGISTER

- i Öd, Marieby sn, anm II 233 (gwmwdh).

- Viljalmsson i Åsen, Fors sn, anm I 49. GUDMUND eller möjl. GUNMUND (gwmmunder)

>>Utandeberg>>, vittne i tvist om skog i Svegs sn, nr 1496:A.

- JfrGumme. GUDNJOT (i tLångånäset, nu Näset, Lits sn), nr 1449:A. >>gudzsorm>>, se Guttorm. GULLESSON, Erik, i Långsele sn, Ångermanland,

>>byggiandis>>, anm II 268. GUMME, jfr Gudmund - i Åsen, Fors sn, se Gudmund Viijahnsson i Åsen. - Sigurdsson (Sega(r)tzson) i Mora sn, anm I 133. GUNBJÖRN Simonsson i Lillhärdal, >>byggningsman>>,

nr 1515:A. GUNMUND, jfr Gudmund - , hans bröllop i Linselis sn omtalas, anm II register

under >>Gudmund>>. - Jonsson, vittne om gods i Ovikens sn, anm II register

under >>Gudmund Jonsson>>. GUNNAR (Gunnar, Gunna;r)

- i >>Spalabrergl1», trol. i trakten av Sunne sn, nr 1423:A. i Vattjom, Ovikens sn, anm I 261. Erlendsson i (Lill)härdal, anm I 133 (2 ggr). Herleiksson (helligrason), dömer om skog i Svegs sn och beseglar, nr 1496:A.

Olavsson, bror till Ulv 0., tvistar om skog i Härjeda-len (Lillhärdal), nr 1459:A.

GUTTORM (gudzsorm, Guttorm)

- i >>Bakka>>, g.m. Asgerd, stadfäster försäljning av kvarnställe i Frösö el. Smme sn, nr 1463:A. i Byn, Lockne sn, nr 1512:A, anm II register. Anundsson, har erhållit jord i Vi, Näs sn, av sin fader Anund Guttormsson i Tand, Lockne sn, nr 1523:B.

>>gwmwdh>>, se Gudmund. >>gwmmunden>, se Gudmund/Gunmund.

H HADDE i Tunvågen, Hackås sn, nr 1448:A, anm I regis-

ter. HAFTORSSON, - Helge, i Gilleråsen, Sunne sn, >>beskedlig man>>, nr

?1423:A, 1443:B. - Jens, köper ödegd i Loclcne sn, nr 1486:A. >>Hakan>> o.d., se Håkan. HALLE i (Över?)ocke, Mörsils sn, anm I 124. >>Halsom>, kortform av Hallvardsson, se Jon H. HALLYARD (halffward, halwarder o.d.)

170

i Gusta, Brunflo sn, nr 1433:A. i Hagdal (dvs. Över- el. Ytterhogdal), dömer om skog i Svegs sn, nr 1496:A. i Rogsta, Hackås sn, nr 1448:A. i Värviken, Revsunds sn, nr 1512:A. Isarsson (lsa;rsyny, dat.), kh. i Elverum, Hedmark fylke, Norge, anm I 133. Karlsson el. Karlesson, lagman i Jämtland, nr 1319:A.

Svensson, kungens länsman över Härjedalen, nr 1496:A. Vite (hwyte), vittne vid köp av jord i Svegs sn, anm II 227.

HANS kung över Danmark (1481-1513) och Norge (1483-1513) och över Sverige (1497-1501), nr 1486:B. i Södergård, se H. Karlsson i Södergård. i Vinälven, Hackås sn, anm II 60. Karlsson Djäkn i Södergård, Brunflo sn, skrivare 1512:A, anm II 315, »i lagmans ställe>> nr 1516:A.

HA VARD i Kälen, Rödöns sn, nr 1449:A. HA VARDSSON, - Björn, i Mora sn, anm I 133. - Olav, i Mora sn, anm I 133. HELGE

i Odensala, dåv. Brunflo sn, domsman i tvistemål i Hede sn, anm I 261 (helgh i odhinsal).

i Rösta, Ås sn, >>beskedlig man>>, nr 1423:A.

Haftorsson, i Gilleråsen, Smme sn, >>beskedlig ma11», nr ?1423:A, 1443:B.

>>helgh>>, se Helge. >>helligrason>>, se Herleiksson, Gutmar. HEMMING

i Slandrom, Frösö sn, anm II 104. - i Ösa, se H. (Olavsson) i Ösa. - (Olavsson) i Ösa, Ås sn, >>beskedlig mm1», nr 1423:A.

HENRIK (Karlsson), ärkebiskop i Uppsala, nr 1390:A. HERLEIKSSON (helligrason), Gmmar, dömer om skog i

Svegs sn och beseglar, nr 1496:A. För normalise-ringen se kommentar vid brevet.

HIDIN i Västbyn, Frösö sn, anm I 109. HOFMAN, Nils, i Mora sn, anm I 133. HOLGER Holgersson, >>herr>>, m 1530:A. >>hwyte>>, se Vite, Hallvard. HYGGULVSSON, Jon, faste vid köp av jord i Sunne sn,

nr 1423:A. HÅKON (Hakan, haquon o.d.)

lagman i Jämtland, se H. La urensson i tHagnastad. (V Magnusson), kung över Norge (1299-1319), nr 1376:A.

(VI Magnusson), kung över Norge (1355-80) och över Sverige, nr 1376:A.

Laurensson i tHagnastad, Brunflo sn, >>beskedlig man>>, lagman i Jämtland, nr 1417:A, 1423B, 1432:A.

Olavsson, fogde i Jämtland på hövitsmmmen Narve Jakobssons vägnar, sigillbild: stående svan, anm I 249. Simonsson, bror till Björn S., säljer gård i Könsta i Of-ferdals sn, nr 1472:A.

HÖK

I

i Ån, Hallens sn, anm I register. O lavsson byter bort gården ? Åsen, Lits sn, mot en gård i Namn, Frösö sn, anm II 104.

>>iacob>>, se Jakob. ILIANSSON (Eliesson, Illianson), Olav, i Byn, Fors sn, nr

1507:A, anm II 268. IN GEMUND

i Loke, Lockne sn, ej ident. med följ., nr 1512:A. O lavsson (i Loke, Lockne sn, död före 1482, se anm II 274), nr 1448:A.

INGEMUNDSSON, - La urens, i Loke, Lockne sn, nr 1486:B. - Olav, överlåter jord i Loke, Lockne sn, till sin son

Jens Olavsson, nr 1512:A. >>ioan, ion>> o.d., se Jon. ISARSSON (Iscersyny, dat.), Hallvard, kh. Elverum,

Hedmark fylke, Norge, anm I 133. IVAR

i Änge, se I. O lavsson i Änge, Lockne sn. Olavsson i Änge, Lockne sn, nr 1457:A, anm II regis-ter.

>>Ionis>>, se Jens.

J JAKOB (iacob o.d.) - i >>Nesberg>>, dömer om skog i Svegs sn, nr 1496:A. - (Ulvsson), ärkebiskop i Uppsala, nr 1507:A. >>jarmund>>, se Germund. JENS (jenis, jcens, Ianis o.d.), för svenska personer se Jöns - i Bjärme, se J. (Ketilsson) i Bjärme.

i Undersåker, kh., anm I 222, anm I register. Ebbesson, rmmsakar om skog i Svegs sn, nr 1496:A. Eleivsson el. Eilivsson, vittne i köpebrev utfärdat i Sveg, anm II 148.

- Haftorsson, köper ödegd i Lockne sn, nr 1486:A. - Karlsson, nr 1448:A, ställföreträdande syssloman

Jämtland på Erik Karlssons vägnar 1449:A.

PERSONREGISTER

(Ketilsson) i Bjärme, Näs sn, nr 1512:A (om de1me se HASSELBERG 1940). Olavsson, erhåller jord i Loke, Lockne sn, av sin fa-der Olav Ingemundsson, nr 1512:A. Staffansson, beseglar köpebrev angående gdr i Frösö och Lits sn anmii 104.

JEPPE i Bleka, se J. (Olavsson) i Bleka. Laurensson, >>välboren man>>, fogde i Jämtland, anm I 203. (Olavsson) i Bleka, Lockne sn, nr 1512:A Qfr kom-mentar vid JHD III 22). Sigurdsson i Rossbol, Lockne sn, anm II 352.

JEPPESDOTTER, A1ma, i Fanbyn, Sundsjö sn, anm III register.

JEPPESSON, Laurens, säljer Västerhus, Frösö sn, nr 1472:B (Larens Jåpson).

JON (ion, Joan, joghan, Johan, jon o.d.) , herr, se J. (i Hede, kh.). i Ammer, Ragunda sn, nr 1466:A. i Backen, Kalls sn, anm I register. i Bergsviken, Bergs sn, anm I 261. i Bäck, Indals sn, Medelpad, nr 1332:A. (i Hede, kh.), >>herr>>, anm I 137. i (Hede)viken, Hede sn, anm I 261. i Krokväg, Ragunda sn, anm II 262. i Kånkback, Ragunda sn, anm II 262. i Lövsta, Sundsjö sn, nr 1433:A.

i Namn, Frösö sn, anm II 104. i Olingdal, Ullhärdals sn, anm II 227. i Ottsjön, Undersåkers sn, anm II 238. i Röde, Alsens sn, anm II 240. i Skogen, Ragunda sn, nr 1516:A (ion medh slwghin).

i >>wiken>>, se J. i (Hede)viken. i Ångsta, Lockne sn, nr 1457:A. i Änge, Frösö sn, nr 1423:A. Björnsson (bernson), domsman i tvistemål i Hede sn, anm I 261. Björnsson i (Lill)härdal, bror till Sovald B., nr 1404:A, anm I 133. Björnsson i Långänge, Lockne sn, nr 1457:A. Gjordsson, lagrättsman på lagtinget på Frosta, Tron-delag, nr 1459:A.

- Jonsson, byter jord i Hållbacken, Mattmars sn, nr 1443:A. Hallvardsson (halwarzson, halson), dömer om skog i Svegs sn och beseglar, nr 1496:A.

Hyggulvsson, faste vid köp av jord i Smme sn, nr 1423:A.

171

PERSONREGISTER

Laurensson i Klocksåsen, Näs sn (senare bosatt i Överbyn, Marieby sn), nr 1523:B. Paulsson i Digernäs, Sutme sn, vapensköld: bjälke, nr 1463:A (Jon Pawelson), nr 1483:A, anm II 160.

Radgeirsson, >>beskedlig man>>, beseglar köpebrev på jord i Ragunda sn, anmii 262. Simonsson, stadfäster faderns försäljning av jord K vissle, Bergs sn, anm II 284. Sovaldsson, domsman på ting i Ullhärdal, anm II 4 (jon Svaaldson).

T ordsson el. Toresson, beseglar dombrev i Ullhärdal, nr 1404:A.

Östensson, har köpt gården Våle i Hackås sn, anm II 62 (ioane austas(on))

JOSEF Andersson (i Näcksta, Hackås sn, delägare i Gäle, Näs sn), nr 1448:A.

JUDE, Nils, rådman i Bergen, nr 1530:A. >>J uria11» 1 se Örjan. >>j<Eppa>>, se Jeppe. JÄRUNDSSON (jamJendzson), Sigurd, tilldöms godset

Tavnäs, Sundsjö sn, nr 1433:A. JÖNS, se f.ö. Jens - Bengtsson, ärkebiskop i Uppsala, nr 1467:A. >>Jöran>>, se Örjan. JÖSSE Eriksson, fogde i Jämtland (samt Västmanland

och Dalarna, hövitsman på Västerås), nr 1423:B.

K KARL Knutsson (Bonde), kung över Sverige (1448-57,

1464-65, 1467-70) och krönt (1449) till kung i Norge, nr 1468:A, 1470:A.

KETIL (ketil, Kiel, Kiettel o.d.) i Gusta, se K. (Paulsson) i Gusta. i Ålsta, Näs sn, anm III register. Henriksson (Hindersson, avskr. 1750) i >>Horixberg>>, Bergs sn, nr 1391:A. Laurensson, domsman på Hackås vapenting, nr 1448:A. Olavsson, säljer jord i Gilleråsen, Sunne sn, g.m. Lu-cia Östensdotter, nr 1423:A.

KLEMET (clementther, clcemit)

i Byn, Svegs sn, nr 1496:A. - Östensson, kungens ombudsman (lät\sman) i Härje-

dalen, nr 1459:A. KLIVANDE Ketilsson (bosatt i Jämtland), tas i beskydd

av kung Håkan VI, nr 1376:A. KNUT

(?) Eriksson i Ede, Hammerdals sn, nr 1530:B. Beläg-get avser alternativt en Kolben Eriksson i Ede.

172

- Olavsson i Östansjö, Ullhärdals sn, anm II 340. KOLBEN? Eriksson i Ede, Hammerdals sn, nr 1530:B,

not (osäker läsning i avskrift). KOPPARSLAGARE, Laurens, tvistar om Tavnäs, Sund-

sjö sn, nr 1433:A.

KROK (Kroker), Olav, i Mora sn, anm I 133.

L LANG, Asmund, har sålt gården Grytan, Brunflo sn,

anmi 122. >>Lasse>>, se Laurens. LAURENS (larens, lasse o.d.) - i B[ ... ], anm II 279. - i Byn, Lockne sn, anm II 352. Möjl. ident. med L.

Jonsson i Byn. i Gevåg, Ragunda sn, anm II 262. i Ny land, Undersåkers sn, anm II 238. i Västanede, Håsjö sn, anm II 262. Björnsson, säljer del i Östansjö, Ullhärdals sn, anm II 340. Eskilsson i Sinnberg, Näs sn, nr 1448:A. Gregersson i Uppland, Mörsils sn, anm I 188, I 198.

Ingeroundsson i Lake, Lockne sn, nr 1486:B. - Jeppesson, säljer Västerhus, Frösö sn, nr 1472:B (La-

rens Jåpson).

- Jonsson i Byn, Lockne sn, anm II 352. Nilsson, »skälig ma11», bortbyter jord i Slandrom, Frösö sn, mot del i Nordbyn m.m. i Alsens sn, anm II 240. Kopparslagare, tvistar om Tavnäs, Sundsjö sn, nr 1433:A.

LILLE Bergtor i Vemdalen, Vemdalens sn, nr 1433:A (lithle berdhor).

LINDMARSSON (linmarson), Olav, i Stavre, Offerdals sn, anm I 280.

LUCIA Östensdotter, g.m. Ketil Olavsson som med hetmes samtycke säljer jord i Gilleråsen, Smme sn, nr 1423:A.

LUNGE, Vincens, hövitsman över bl.a. Jämtland, nr 1530:A.

M MAGNUS (Magnus, mans, Mogens, Mogns, Måns o.d.)

lagman, se M. Hansson. (i Haga), se M. (Östensson i Haga). i Hovermo, Myssjö sn, anm I 121. i Änge, se M. Ivarsson i Änge. Eriksson, kung över Norge och Sverige: nr 1364:A-B. Hansson, lagman i Jämtland, anm II 238, II 268, II

284.

Ivarsson i Änge, Lockne sn, nr 1512:A, anm II regis-ter Gfr JHD III 22). Nilsson (underfogde i Jämtland 1482), vapen: sned-rutad sköld (tydligen bosatt på kronogodset Mjälle, Frösö sn), nr 1483:A, anm II 104. Toresson (Tureson), erhåller förläning på Mjälle, Frösö sn, nr 1423:B. (Östensson i Haga, Lockne sn), bror till Peder (Öst-ensson), nr 1473:B.

MARGARETA (Margareta, Margeta, Margith)

unionsdrottning, nr 1423:B g.m. Peder Olavsson som säljer godset Ho, Raguncia sn, anm II 262. Tryggesdotter, tilldöms fiske i Fors sn, anm II 58, II 88.

>>Margitll», se Margareta. MARTEN (marten, martin, Mårten o.d.) - i Fyrås, Hammerdals sn, nr 1530:B. - i Måns ta, Näs sn, nr 1448:A. - Jonsson i Västanede, Norderö sn, nr 1468:A.

O lavsson i (Lill)härdal, anm I 133 (2 ggr). Paulsson, säljer del i kvarnställe i Frösö el. Sunne sn, nr 1463:A (Marten Pawelson).

Simonsson, köper godset Ho, Raguncia sn, anm II 262. Möjl. ident. med följ. Simonsson (Skräddare, i Boda, Lits sn), anm II regis-ter. Möjl. ident. med föreg. Stensson, faste vid köp av jord i Smme sn, nr 1423:A.

MATTIAS, se f.ö. Mattis - i Bollnäs, Hälsingland, prost, nr 1374:A. - i Norrala, Hälsingland, kh., nr 1374:A. MATTIS (mattes, mattis o.d.), för svenska personer se

Mattias i >>Beclw, dömer om skog i Svegs sn, nr 1496:A. i Undersåker, kh., anm II 238. Helgesson, har ägt jord i Gilleråsen, Smme sn, nr 1483:A. Pedersson i Hov, Alsens sn, »skälig man>>, nr 1470:A, nr 1472:A, anm II register under >>Hov, by, Frösö Stl».

>>Mogens>>, se Magnus. >>Måns>>, se Magnus. >>Mårten>>, se Mat'ten.

N N ARVE - Jakobsson, >>hederlig man>>, lagman i Jämtland, nr

1391:A.

Nilsson, vittne vid köp av jord i Sum1e sn, nr 1483:A

PERSONREGISTER

(Nerwy Nielsson, avskr. 1762). NILS (Niclis, niklesa, Nie/s, Nieulas o.d.)

i Berge, Offerdals sn, >>skälig man>>, nr 1472:A.

i Brunflo, >>herr», (kh.), anmi 93.

i Mo, Offerdals sn, nr 1472:A. i Oviken, se N. (Gudmundsson) i Oviken, prost. Berg, av dansk väpnarsläkt, anm I register. Djäkn, se N. (Petersson) Djäkn. (Gudmundsson) i Oviken, prost i Jämtland, anm II 262.

Hofman i Mora sn, anm I 133. - Jude, rådman i Bergen, nr 1530:A.

Karlsson i Mora sn, anm I 133. Klausson i Stavanger, lagman, nr 1530:A. Magnusson, säljer del i kvarnställe i Frösö el. Sum1e sn, nr 1463:A. (Petersson) Djäkn, syssloman i Jämtland, anm I 91, I 99. Tordsson i ?, >>hederlig man>>, beseglar köpebrev på jord i Bergs sn, nr 1391:A.

o OBLAUD (oblodh) Östensson, lagrättsman på lagtinget

på Frosta, Tmndelag, nr 1459:A. OFEGSSON (Ofeigsyny, dat.), Arne, beseglar gränsintyg

utfärdat i Särna, anm I 133.

OGMUND (Scefinnsson i Lit), prost i Jämtland (urspr. norrman), nr 1360:A (Agmundo).

OLAV ( olaffi Olafuer, Olof, O/uff o.d.), för svenska perso-ner se Olov i Ammer, se O. (Jonsson) i Atmner. i tDalen, Smme sn, nr 1443:B. i Dillne, Ovikens sn, anm I 241. i Klaxåsen, se O. (Björnsson) i Klaxåsen. i Lien, Åre sn, anm II 238. i Mo, Lits sn, anm II 104. i Nordanberg, Lockne sn, nr 1448:A. i Nordanberg, Lockne sn, anm II register (ej ident. med föregående). i Pålgård, Raguncia sn, anm II 262. i Rasten, Frösö sn, anm II 104. i >>riisom>>, oidentifierad ort, domsman i tvistemål i Hede sn, anm I 261. i Satme, Hackås sn, nr 1448:A. i Stmm1äs, Sundsjö sn, nr 1433:A (2 ggr). i Sund, se O. (Pedersson) i Sund. i Totten, Åre sn, anm II 238. i Trondheim, se O. (Engelbrektsson) i Trondheim, är-kebiskop.

173

PERSONREGISTER

Andersson, beseglar köpebrev utfärdat i Ragunda sn, nr 1516:A, anmii 262.

Anundsson, >>herr>>, (kh. i okänt prestegjeld, tro!.· i Hedmark fylke, Norge), anm I 133.

Bagge, fogde i Jämtland nr 1500:A, fogde över Jämt-land och Gauldalen anm II 262.

Bengtsson i Revsund, kh., nr 1456:B. (Björnsson) i Klaxåsen, Rätans sn, bror till Bertil, kö-per jord i Bryngelhögen nr 1510:A Gfr JHD II 184). Galle, >>herr>>, (hövitsman över Jämtland och Sparbu, riddare), nr 1519:A. (Engelbrektsson) Trondheim, ärkebiskop, nr 1530:A. Havardsson i Mora sn, anm I 133. Helgesson, beseglar köpebrev på delar i kvarnställe i Frösö el. SU!Ule sn, nr 1463:A.

Helgesson, tydligen i Byn, Fors sn, anm II 268. Iliansson i Byn, Fors sn, nr 1507:A, anm II 268. Ingemundsson, överlåter jord i Lake, Lockne sn, till sin son J ens Olavsson, nr 1512:A. Jensson (Jönsson), säljer jord i Bryngelhögen, Rätans sn, nr 1510:A. Jonsson, vittne vid köp av jord i Offerdals sn, nr 1472:A. Jonsson, domsman på skatteting i Undersåker, anm II 238. (Jonsson) i Ammer, Ragunda sn, anm II 262 Gfr JHD II 259, bror till Peder i Håsjö). Ketilsson (Kielsen, dansk övers.) i Ede, Hatrunerdals sn, nr 1530:B. Krok (Kroker) i Mora sn, anm I 133. Lindmarsson i Stavre, Offerdals sn, anm I 280. Mickelsson, bror till Erik M., säljer jord i Gilleråsen, Suru1e sn, nr 1483:A. Mickelsson, domsman i mål om fiske i Fors sn, anm II 58. Nilsson, »skälig man>>, bortbyter jord i Slandrom, Frösö sn, mot del i Nordbyn m.m. i Alsens sn, anm II 240. Pedersson i Östansjö, Ullhärdals sn, anm II 340 Rodiksson, vittne i tvist om jord i Sundsjö sn, m 1433:A (olaff rodigrasson).

Rolvsson i >>Berg>> (Ytterberg el. Överberg), Svegs sn, m 1496:A. Sevastsson, bror till Anders S., säljer slåttermark som hört till Hammaren, Ragunda sn, nr 1456:A. Sigfridsson i Nordanberg, Lockne sn, anm I register. Simonsson, tro!. i Bräcke el. Revsunds sn, anm I re-gister (under >>Olaf Sigfridsson>>).

174

Skinnare i Mora sn, anm I 133. Svensson i Eggarna, Svegs sn, nr 1496:A. Vifastesson i Trondheim, lagman i Frostatings lag-saga, nr 1523:A.

OLOV, se f.ö. Olav - (Björnsson), ärkebiskop i Uppsala, nr 1332:A. - Nilsson i Tillinge, Uppland, kh., nr 1374:A. ORM (Ormbir) i Andersön, Sunne sn, nr 1423:A. >>Ornulfwe (dat.)>>, se Arnolv.

p P ARTER (Partir), Arne (Olavsson), (i Matnäset, Myssjö

sn?), anm I 121. PAUL (paZ, pauel, Pava/, Påhl e.d.)

i ?Herrö, Svegs sn, anm I 2, not (pall i hemy?). ? i Lit, kh., m 1432:B. i Offerdal, kh., nr 1446:A-B. i Undersåker, kh., anm I 188. i Risbruru1, Svegs sn, nr 1496:A. i Rise, Offerdals sn, nr 1485:A. i Slandrom, Frösö sn, anm II 104.

- Jonsson, vittne vid köp av jord Offerdals sn, nr 1472:A. Jonsson, domsman och sigillant på Undersåkers skat-teting anm II 238.

Jonsson, tvistar om skog under Eggarna, Svegs sn, m 1496:A.

PEDER (Peder, per, Peter, Petrus o.d.) [ ..... ],hans >>män>> tvistar om skog under Eggarna, Svegs sn, m 1496:A (perss men o.d.). i Börön, se P. (Alexandersson) i Börön. i tDalen, SmUle sn, anm II 104. i Fagerdal, Hammerdals sn, nr 1530:B. (i Haga), se P. ( Östensson i Haga). i Håsjö (by), Håsjö sn, anm II 262 (bror till Olav Jons-son i Ammer en!. JHD II 259). i Krokvåg, Ragunda sn, nr 1456:A. i Offerdal, kh., nr 1438:A. i Ragunda, kh., nr 1427:A. Tro!. ident. med P. Lau-rensson i Ragunda, kh. i Ransjö, nuv. Linselis sn, anm I 261. i Rista, Undersåkers sn, anm II 238. i Svensåsen, Bergs sn, anm II 284.

i Viken, se Peder, Store, i Viken, Hammerdals sn. (Alexandersson) i Börön, Lockne sn, anm I 100. Andersson i Matnäset, Myssjö sn, arvsberättigad till Kvissle, Bergs sn, nr 1523:A. Bruddsson, bror till Kristina, som vittnar i mål om fiske i Lockne sn, anm II 198.

Hallvardsson, >>byggianz man>> i Byn, Svegs sn, nr 1496:A. Henriksson, vittne vid köp av jord i Offerdals sn, nr 1472:A.

- Jensson i Nordland, Norge, brorson till Laurens Ingeroundsson i Loke.

- Jonsson, lagrättsman på lagtinget på Frosta, Tronde-lag, nr 1459:A.

- Jonsson i Gillsta, Hackås sn, nr 1523:B. Karlsson, fogde/ syssloman i Jämtland (ej ident. med följ.), nr 1466:A, 1473:A, 1473:B, 1483:A, anm II regis-ter. Karlsson (i Ösa, Ås sn), nr 1448:A, 1463:A, anm II re-gister. Ketilsson, vittne vid köp av jord i Raguncia sn, nr 1516:A. Laurensson i Ragunda, kh., nr 1451:A. Tro!. ident. med Peder i Ragunda, kh. Olavsson, lagman i Jämtland, vapen: sexuddig stjärna, nr 1449:A, 1457:A, anm II 104.

Olavsson, vittne i gränstvist mellan tLångånäset, Lits sn, och Kälen, Rödöns sn, nr 1449:A. Olavsson, g.m. Margareta Hemmingsdotter, säljer godset Ho, Raguncia sn, anm II 262. Olavsson (olsson), beseglar bytesbrev utfärdat Särna, nr 1515:A.

Olavsson(?) i Höla, Hallens sn, anm I 91. Redarsson, tilldöms skog i Ullhärdals sn, nr 1404:A. Sigurdsson, vittne vid köp av jord i Raguncia sn, nr 1516:A.

-, Store, i Viken, Hammerdals sn, nr 1530:B. - Svensson, dömer om skog i Svegs sn, nr 1496:A.

Torgardsson i (Lill)härdal, anm I 133 (2 ggr). - (Östensson i Haga, Lockne sn), bror till Magnus (Ös-

tensson), nr 1473:B. »Påhl», se Paul.

R RADGEIRSSON (Radgersson), Jon, >>beskedlig man>>, be-

seglar köpebrev på jord i Raguncia sn anm II 262. RADMAN i Nordhallen, Åre sn, anm II 238, not. >>radtnar>>, se Raudtnar. RAGNHILD (Ragnild) i Svedje, Smme sn, faste vid köp,

nr 1423:A. RAGNVALDSSON (ragwalson), Anders, vittne vid byte

angående gårdar i Frösö och Lits snr, anm II 104. RAUDMAR (radmar, ramar), bror till Rolv Tråd, tro!. i

Svegs sn, nr 1401:A. REDAR

PERSONREGISTER

i Genvalla, Frösö sn, anm II 232 Nilsson, vittne vid köp av jord i Smme sn, nr 1483:A

REDARSSON, Peder, tilldöms skog i Ullhärdals sn, nr 1404:A.

RINGVID Nilsson, ärkedjäkne i Uppsala, nr 1360:A. RODIKSSON, Olav, vittne i tvist om jord i Sundsjö sn,

nr 1433 :A ( olaff rodigrasson).

ROLV (rolver o.d.) Torvardsson, vittne i skogstvist i Härjedalen (Lill-härdal), nr 1459:A. Tråd, bror till Raudmar, tro!. i Svegs sn, nr 1401:A.

ROLVSSON, Olav, i >>Berg>> (Ytterberg el. Överberg), Svegs sn, nr 1496:A.

s SALOMON Toraldesson, kanik i Nidaros, nr 1319:A.

SEBJÖRN Björnsson i Mora sn, anm I 133. SEVAST - i Tavnäs, se S. (Sigurdsson) i Tavnäs. - (Sigurdsson) i Tavnäs, Sundsjös sn, anm II 198. SEV ASTSSON,

Anders, bror till Olav S., säljer slåttermark som hört till Hammaren, Raguncia sn, nr 1456:A. Olav, bror till Anders S., säljer slåttermark som hört till Hammaren, Raguncia sn, nr 1456:A.

SIGURD (sewrder, Sighurdh, siugurder, siwrdh o.d.) i F0lsta, Trondelag, syssloman i Jämtland, nr 1332:A. i Hamar, Norge, biskop, anm I 133. i Hede (by), Hede sn, anm I 261. i Håxås(?), Hammerdals sn, nr 1530:B. i tLinsätt, Svegs el. nuv. Linselis sn, nr 1496:A, anm II 148.

i Säter, Bergs sn, anm I 261. Arnesson, lagrättsman på lagtinget på Frosta, Tron-delag, nr 1459:A. Bergtarsson (berhtoson) i Andersön, Sunne sn, anm I 93. Bessesson (bessason), lagrättsman på lagtinget på Frosta, Trondelag, nr 1459:A. Björnsson (bernsson), dömer om skog i Svegs sn, nr 1496:A. Gudbrandsson, tvistar om bördsrätt till Aspa, Frei hen·ed, nr 1319:A.

- Jonsson, lagman i Trondheim, nr 1319:A.

- Järundsson (jcerrendzson), tilldöms godset Tavnäs, Sundsjö sn, nr 1433:A.

SIMON (Symon) La urensson i Ragunda, kh., anm II 268.

SIMONSSON, - Björn, bror till Håkan S., avsäger sig arvsrätt till

175

PERSONREGISTER

Könsta, Offerdals sn nr 1472:A. Erik, stadfäster faderns försäljning av jord i Kvissle, Bergs sn, anm II 284. Gunbjörn, i Lillhärdal, >>byggningsman», nr 1515:A. Håkan, bror till Björn S., säljer gård i Könsta i Offer-dals sn, nr 1472:A.

- Johan, stadfäster faderns försäljning av jord i Kvissle, Bergs sn, anm II 284.

- Marten, köper godset Ho, Ragunda sn, anm II 262. SKELDULVSSON, Torsten, länsman i Härjedalen (och

ägare till Kungsnäs i Näs sn m.m.), nr 1404:A.

SKINNARE (Skinncer), Olav, i Mora sn, anm I 133. SNARE ASLAKSSON, >>herr>> (riddare), beseglar åt

kung Håkan i Bergen, anm I 7. SOV ALD Björnsson, bror till J on B., tvistar om skog i

Ullhärdal nr 1404:A, anm I 134 ( swaualler biarnson).

SOVALDSSON, Jon, domsman på ting i Lillhärdal, anm II 4 (jon Svaaldson)

STAFFAN Hallvardsson, beseglar köpebrev om slåtter-mark i Lockne sn, nr 1457:A.

STAFFANSSON, Jens, beseglar köpebrev angående gdr i Frösö och Lits sn anm II 104.

STEN i Offerdal, kh., 1469 även prost i Jämtland (JHD II 59), nr 1460:A, 1472:A. i Västerhus, se S. (Öndsson) i Västerhus. (Öndsson) i Västerhus, Frösö sn, >>beskedlig man>>, nr 1423:A.

STORE Peder i Viken, Hammerdals sn, nr 1530:B. >>swaualler>>, se Sovald. SVEN - i Stamgärde, Undersåkers sn, bror till Anders och

Erik, anm II 238. SVERKER i Backen, Ovikens sn, >>beskedlig man>>, nr

1417:A.

>>Svaaldson>>, se Sovaldsson. >>Symon>>, se Simon. SÄMUNDSSON, Esbjörn, (i Ösa, Ås sn), lagman i Jämt-

land, nr 1483:A, 1489:A, anm II 224, II 238.

T >>Thorde (dat.)>>, seTord. >>thorer>>, >>thorirutn>>, se Tore. TILLOG

Pedersson, domsman på skatteting i Undersåker anmii 238. Torgeirsson, >>beskedlig man>>, beseglar köpebrev på jord i Ovikens sn, m 1417:A.

TOMAS

176

[ ..... ], rannsakar om skog i Svegs sn, nr 1496:A. i Hallen, Hammerdals sn, nr 1530:B. vid Kvissleån (dvs. i Kvissle, nuv. Mattmars sn?), säljer jord i Uppland, Mörsils sn, anm I 188 (Tomas

vidh Quellaa).

Kock, herr Holger Holgerssons fogde, nr 1530:A. TORALD i Viken, Alsens sn, nr 1472:A. TORBJÖRN

i ?Gärde, Hackås sn, el. Gärde el. Gäle, Näs sn, nr 1448:A. Andersson, (?) byter jord i Hållbacken, Mattmars sn, nr1443:A.

TORD på B0r i Frol, Tmndelag, lagrättsman på lagtinget på Frosta, nr 1459:A. Enarsson, kh. i L0ten, Hedmark fylke, Norge, anm I 133.

TORE i Röde, Alsens sn, nr 1472:A. Arnolvsson (Ornulfsson), trol. i Ullhärdal el. Särna, anmi 133. Bergtarsson (berdor son o.d.), utfärdar brev om för-likning i arvstvist, dat. Sveg, nr 1401:A, sigillant i vittnesbrev om gränsundersökning, dat. Ullhärdals ting, amn I 134.

TORE Gjordsson, föreståndare vid väghärbärget i Stugun, anm I 5 (thorirum giurdhasson).

Jonsson, domsman i tvistemål i Hede sn, anm I 261. TORGARD Arnolvsson, beseglar dombrev i Lillhärdal,

nr ?1404:A, sigillant i vittnesbrev om gränsunder-sökning, dat. Ullhärdals ting, anm I 134.

TORGARDSSON, Peder, i (Lill)härdal, anm I 133 (2

ggr). TORGBIR Tordsson (i Viken, Ovikens sn), >>beskedlig

man>>, nr 1417:A. TORGEIRSSON, Tillog, >>beskedlig man>>, beseglar kö-

pebrev på jord i Ovikens sn, nr 1417:A.

TORGILS - Jonsson, trol. i Mo, Bergs sn, anm II register. - Stensson, domsman på skatteting i Lockne, anm II

198. TORGILSSON, Enar, vittne gränstvist mellan

tLångånäset i Lits sn och Kälen i Rödöns sn, nr 1449:A.

TORGOT i Östnår, Hackås sn, m 1448:A. TORKEL

Andersson i Gäle, Näs sn, 111' 1448:A, anm I register. Nilsson, »skälig man>>, bortbyter jord i Slandrom,

Frösö sn, mot del i Nordbyn m.m. i Alsens sn, anm II 240.

- Pedersson, vittne i rättegång om fiske i Lockne sn, anmii 198.

TORMOD i Andersön, Sunne sn, nr 1423:A. TORSTEN

i Lit, se T. (Paulsson) i Lit, kh. (Paulsson) i Lit, kh., nr 1439:Å. Skeldulvsson, länsman i Härjedalen (och ägare till Kungsnäs i Näs sn m.m.), nr 1404:A.

TORV ARDSSON, Rolv, vittne i skogstvist i Härjedalen (Lillhärdal), nr 1459:A.

TRYGGE, har fått fiske i Fors sn, fader till Margareta Tryggesdotter, anm II 58 (Trydja;).

TRYGGESDOTTER, Margareta, tilldöms fiske i Fors sn, anm II 58, II 88.

TRÅD, Rolv, bror till Raudmar, trol. i Svegs sn, nr 1401:A.

u ULV

v

i Valla, Håsjö sn, anm I register. Olavsson, >>beskedlig man>>, bror till Gunnar 0., tvistar om skog i Härjedalen (Lillhärdal), nr 1459:A.

VIDJÄRV i Galhammar, Bergs sn, nr 1391:A.

VILJALMSSON, Gudmund, i Åsen, Fors sn, anm I 49. VINCENS Lunge, hövitsman över bl.a. Jämtland, nr

1530:A. VITE (hwyte), Hallvard, vittne vid köp av jord i Svegs

sn, anm II 227. >>vlf>>, se Ulv.

y >> yriat1», se Örj an.

Å,AA ÅKE i( ..... ), Ångermanland, kh., nr 1332:A. >>aasswid>>, seAsvid

PERSONREGisTER

Ä, h: >>.t'Espjörn>>, se Esbjörn. >>reistreine>>, se Östen.

Ö,0 ÖDGEIR i Grisselnlös, Frösö sn, har sålt kvarnställe, nr

1463:A (Ardgier, korrupt, 1700-talsavskrift). ÖDGISL i Handog, Lits sn, anm II register. ÖFAST (Alvsson) i Kälen, Rödöns sn, nr 1449:A. ÖRJAN (Jurian, föran, arian, yrian)

i Hov, se Ö. Karlsson (d.y.) i Hov. Bännesson, medlem av >>lagrätten>> vid skatteting i Lockne sn, anm II 233. Karlsson (d.ä., i Hov, Hackås sn), nr 1448:A, anm II register, riddare 1452:A, riddare och hövitsman i Jämtland och Härjedalen anm II 13.

- Karlsson (d.y.) i Hov, Hackås sn, nr 1512:A, 1523:B, anm II register.

ÖSTEN (a;ista;ine, osten o.d.) i Mörviken, Åre sn, anm II 238. i Oviken, kh., nr 1429:A. Flure, sigillant i köpebrev angående jord i Smme sn, anmi93.

ÖSTENSDOTTER, Lucia, g.m. Ketil Olavsson som med hennes samtycke säljer jord i Gilleråsen, Sunne sn, nr 1423:A.

ÖSTENSSON, Jon, har köpt gården Våle i Hackås sn, anm II 62 (io

ane austas(on))

Klemet, kungens ombudsman (länsman) i Härjeda-len, nr 1459:A.

Ovissa förnamn [ ..... ]en Svensson i >>Nara>>, ratmsakar om skog i Svegs

s n. >>Eifmunde>> Helgesson, beseglar gränsintyg utfärdat i

Särna, anm I 133.

>>Ludoi>> Olavsdotter, säljer jord i Ovikens sn, nr 1417:A. >>Meit:>> i Mo, ?Lits sn, anm II 58. >>Meit:>> i Sved je, Håsjö sn, anm II 58. Paul el. Peder Olavsson i Kluk, Alsens el. Mattmars sn,

anmii 198.

177

sakregister med ordförklaringar

I registret görs hänvisningar dels till brevnummer (>>nr>>) i avsnittet med förbigångna brev (s. 14 ff.), dels till anmärkningar (>>anm>>) i avsnittet med anmärkningar till diplomatariets delar I-III (s. 78 ff.).

I sakregistret kan läsaren slå på dels ett urval substantiv och epitet förekommande brevtexterna i detta supplement, dels ett urval ord förekommande i regesterna (t.ex. >>köpebrev>>).

allmänning (kungens) nr 1452:A. allmän väg nr 1457:A. arv nr 1391:A, 1466:A; efter fader nr 1489:A, 1516:A,

1523:B; efter moder 1401:A. arvstvist nr 1401:A. beskedlig man (epitet) nr 1417:A, 1423:A, 1459:A,

1463:A, 1483:A, anm II 262. biskop anm I 133. biskopsdöme anm I 133. boendes man nr 1515:A. bokareid 'ed svuren med händerna lagda på lagboken'

Gfr JHD II 153): nr 1459:A, 1496:A, anm I 133. bygga (i älv), 'konstruera fasta laxfiskebyggnader': nr

1364:A-B. byggningsman nr 1496:A (byggianz man), 1515:A

(bygnyngz man), anm II 268 (byggiandis).

byrdh, fsv. 'bördsrätt' Gfr JHH 1 s. 492), nr 1466:A.

bytesbrev nr 1515:A, anm II 104. dom, 'domsbeslut', nr 1319:A, 1332:A, 1404:A, 1433:A,

1448:A, 1459:A, 1485:A, 1486:A, 1496:A, 1500:A. dom, 'nämnd tillsatt för att avgöra rättsmål; domstol',

1404:A (6 män), 1433:A (lagmmmen och 12 män), 1448:A (12 män), 1459:A (12 lagrättsmän), 1496:A (12 män), 1500:A (fogden och 12 edsvurna lagrättsmän), anm II 268 (6 män).

donationsbrev nr 1451:A, 1494:A.

178

drottningsbrev nr 1423:B, 1473:B. Jfr kungabrev. ed, edsvuren, nr 1448:A, 1449:A, 1459:A (jullan

bokareidh), 1496:A (storstha bokkar eyd), 1500:A, anm I 133 !full an booker eed).

elfenben nr 1360:A. fastar 'gode män som var närvarande vid och gav

stadfästelse åt vissa juridiska handlingar såsom köp, skifte, gåva' Gfr SöDERWALL s. 244): nr 1423:A (8 st. varav en kvinna).

fiske nr 1364:A-B, 1380:A, 1395:A, 1408:A, 1450:A, 1468:A, 1470:A, 1473:A, nr 1530:B, anm I 99, III 268. Jfrfölj.

fiskeri,'fiske, fiskeställe', nr 1332:A. fiti 'gräsbeväxt åbrädd', nr 1530:B. främmande (män), 'ej från Norge': nr 1364:A-B. Jfr

utländsk. förbud nr 1376:A. förlikning nr 1401:A, 1433:A, anm I 121. förläning nr 1423:B, 1470:A, 1473:A, 1473:B. förordningsbrev nr 1364:A-B. gods nr 1433:A, 1448:a (thet samma godts [ ... ] medan ther

bygd war), anm II 262. Jfr gård, jord och ödesjord. godvilja 'betalning för att ytterligare stadfästa ett köp',

anmii 284. grund,'land, jord', nr 1364:A-B. gräns, råmärken nr 1374:A, 1391:A (sldele skogum och

märckium), 1449:A, 1452:A, 1457:A, 1496:A (scoger

mar/dan), 1500:A, 1530:B (merkkien) anm I 133. Guds gåvor, 'laxar', omskrivning citerad från Magnus

Lagabliltes landslag, nr 1364:A-B. gård nr 1423:A, 1451:A, 1472:A, 1483:A, anm II 104. Jfr

jord och gods. gåva, se själagåva och överlåtelse. handband, 'handtagning på avtaY, nr 1423:A

(handerbandh)

hederlig man (epitet) nr 1391:A, 1472:A, anm II 262. hemgift nr 1417:A (heman falgio).

herr (epitet) nr 1374:A, 1427:A, 1429:A, 1446:A-B,

1456:B, 1459:A, 1472:A, 1519:A, anm I 133, anm I 188, anmii 262.

herrskap nr 1448:A, 1452:A. hus, 'byggnad', nr 1332:A. hustru nr 1423:A, 1463:A, 1472:B, anm II 262. Hälsingelagen nr 1374:A. häst nr 1472:A. hävd, gammal hävd, nr 1496:A. jord nr 1391:A, 1516:A, anm I 188. Jfr gods och gård. jordbyte nr 1443:A, anm II 104. jämtska mark nr 1391:A, 1417:A, 1423:A, 1457:A,

1472:A, 1483:A, 1486:A, 1489:A, anm I 121. Jfr svenska mark.

järn se smide. klagomålsbrev nr 1390:A. koppar nr 1483:A, 1512:A, 1530:B, anm II 284. korn nr 1472:A. kungabrev nr 1376:A, 1423:B, 1448:A, 1468:A, 1470:A,

1473:B. Jfr drottningsbrev. kungsallmänning, se allmäm1ing. kungsdomäner anm II 13. kungsjord nr 1448:A. kvarn nr 1530:B. kvarnställe nr 1463:A, anm I 121, anm II 104. kvinna, 'hustru', nr 1515:A. kvinnligt fastevittne nr 1423:A. kyrkoherde se präst. kyrkabol nr 1530:B. käromål 'kärandeparts krav el. yrkande', nr 1401:A

(akero), 1433:A (thalade til mik[ ... ] talade jak til hanom),

1448:A. köpebrev nr 1391:A, 1417:A, 1423:A, 1432:A, 1443:B,

1456:A, 1457:A, 1466:A, 1472:A, 1472:B, 1483:A, 1486:A, 1507:A, 1512:A, 1516:A, anm I 188, anm II 262.

lada nr 1530:B. laduäng 'så stor del av en äng, att det därpå bärgade

höet (fodret) fyller en vanlig hölada' (OSDs, ordlista upptecknad i Hammerdal på 1870-talet): anm I 104.

lag nr 1364:A-B (Magnus Lagabeltes norska landslag) lagbok nr 1374:A (Hälsinglands), 1523:A (Norges). Jfr

bokareid.

lagrättsmän nr 1449:A, 1459:A, 1500:A. lagting nr 1449:A (Sproteid), 1459:A (Frosta). land, 'strand', nr 1463:A, anm I 121. landskista nr 1473:B. laxfiske nr 1364:A-B, anm I 99. Jfr fiske. lyktapenning 'sista restsumma av vad som ska

betalas' Gfr FRITZNER): anm II 262.

SAKREGISTER

länsman nr 1404:A, 1452:A, 1496:A. Jfr ombudsman. myr nr 1443:B, 1485:A. måg nr 1391:A. natt (fiskekvot) nr 1466:A, 1473:A. notadalinstrument nr 137 4:A. notarius publicus nr 1374:A. notgång anm II 104. odal 'egendom som innehas med full äganderätt,

arvejord': nr 1466:A. odalsman 'odalsarvinge', nr 1523:A. odalsvitni 'vittnesbörd om egendomsrätt el. odalsrätt

till mark', nr 1459:A. ombudsman, kungens, nr 1459:A. Jfr länsman. orskurd, 'lagmansdom', nr 1459:A. pant nr 1512:A. penningar nr 1472:A, 1507:A, 1512:A, 1516:A, anm II

262, anm II 268. prost nr 1360:A, 1374:A, anm II 262. prov 'rättslig undersökning' nr 1452:A, 1496:A, anm II

238. präst, kyrkopräst, kyrkoherre, nr 1332:A, 1374:A,

1401:A, 1429:A, 1432:A (sogneprest), 1438:A, 1439:A, 1451:A, 1530:B, anm I 133, anm II 238, anm II 268.

pund (viktmått) nr 1530:B, anm II 284. rannsakning nr 1374:A. rast (längdmått) anm I 133. riksråd nr 1374:A, 1486:A (Norges råd), 1523:A (riksens

råd i Oslo). rivning nr 1332:A. råmärken, se gräns. rättegång nr 1486:B. S:t Bonifacius nr 1530:B. S:t Erik nr 1451:A. S:t Olav anm II 238, anm II 284. S:ta Margareta nr 1530:B. silver nr 1483:A, 1512:A, anm II 262. själagåva nr 1494:A. skatt nr 1473:B, 1530:A, anm II 13, II 262. skatteting anm II 238, anm II 268. skinn nr 1473:B, anm II 13, anm II 262. skogstvist nr 1404:A, 1459:A 1496:A, anm II 340. skrivtavlor nr 1360:A. skyddsbrev nr 1376:A. skälig man (epitet) nr 1448:A, 1472:A. slått 'myrslåtter' nr 1530:B. släkt m 1459:A. smide, 'järnsmide' (värdöre), m 1483:A. sockenlag nr 1448:A. sone 'ersättning till säljares släktingar för att de avsäger

179

SAKREGISTER

sig bördsrätt till såld egendom' (BULL 1927a s. 99 f.): nr 1489:A.

sonebrev nr 1523:A. S:t Erik, skyddshelgon för Uppsala domkyrka, nr

1451:A. stadfästelsebrev nr 1376:A, 1395:A, 1468:A, 1507:B,

1523:A, anm II 284. stiftsgräns nr 1374:A. svenska mark nr 1433:A, 1466:A, 1472:B, 1516:A;

svenska öre nr 1463:A. Jfr jämtska mark. sägen, se utsaga. sändebud nr 1468:A Qämtarnas sändebud till kungen). testamentsbrev nr 1360:A. ting, se lagting, skatteting, vapenting. tingsställe nr 1391:A (i Berg), 1459:A (Frosta), anm I 83

(locus placiti et prcetorii), anm II 58. tionde nr 1448:A. torp nr 1448:A. trädlundar, oviss innebörd, nr 1496:A (tre lwnnar).

utländsk' ej från Norge' Qfr glossarium i NGL 5, s. 679): nr 1364:A-B.

utsaga, nr 1433:A (wi skwthom os til dandhe manna

sceghn).

vapenting nr 1448:A. varduad 'släkt' nr 1459:A. vintrar (i dateringsfras) nr 1449:A. vittnen tillkallade i rättsmål: nr 1433:A, 1448:A, 1449:A,

1459:A, 1496:A; vid köp eller byte: nr 1451:A, 1472:A, 1483:A, 1512:A, anm II 104; vid gränsbeskrivning: nr 1457:A.

vån, von' djurfångstanordning', 'fälla': nr 1530:B. väg nr 1457:A, 1463:A. välboren man (epitet) nr 1449:A, anm II 262. å 'älv' nr 1364:A-B. åberopande av brev, nr 1376:A, 1448:A, 1473:B, 1523:A.

180

åbod, 'åbyggnad', nr 1433:A. älgsgård nr 1530:B, anm II 104. änge 'skogsslåtter', i Ullhärdal 'till slåtter brukad

naturlig äng vid ett vattendrag': nr 1401:A, 1456:A, 1457:A (ett gamalt änger)

ärkebiskop nr 1332:A, 1390:A, 1408:A, 1467:A, 1507:A, 1530:A.

ärkebiskopsbord nr 1451. ärkedjäkne nr 1360:A. ödesböle 'ödegård', nr 1486:A. ödesjord 'ödegård', nr 1448:A, 1473:B, anm II 13. överlåtelse av jord: nr 1512:A, 1523:B.

Förklaringar av vissa termer dexter 'heraldiskt höger' (till vänster från åskådaren

sett) emendation 'förbättring av en dåligt traderad text så att

den får det utseende originalet kan tänkas ha haft' ibidem 'på samma ställe', 'i samma skriftliga källa' lakun 'lucka i text' notitia 'skriftligt vittnesbörd om en föregången

rättsgiltig handling, utan betydelse för handlingens giltighet, avfattat i 3:e persort

passim 'här och där, på många ställen' regest 'notis om en urkund med uppgift om dennas

huvudinnehåll' sic 'på rätt sätt återgivet efter förlagan' sinister, 'heraldiskt vänster' (till höger från åskådaren

sett) terminus ante quem 'tidpunkt före vilken något

inträffat' terminus post quem 'tidpunkt efter vilken något

inträffat'

Index över författarens kommentarer i suppletp.entet och JHD III

I detta register görs hänvisningar på följande vis: »nr ... » syftar på brevnummer i avsnittet med

förbigångna diplom (s. 14 ff.) »anm ... » syftar på avsnittet med anmärkningar

till diplomatariets delar I-III (s. 78 ff.) >>III ... >> syftar på brevnummer i tredje bandet

av JHD, som publicerades av författaren 1995

Indexet upptar olika ämnen och detaljer, i stort och smått, som författaren kommenterat.

Historia allmänt

Förvaltning och rättsväsende

Domar ('nämnder tillsatta för att avgöra rättsmål, domstolar'): storlek III 67 not 1.

Kungsgårdar i Jämtland, tidpunkt för upprättande: anm I 83.

Lagmän som skrivare av jämtländska diplom under senare delen av 1400-talet och 1500-talet: III 15.

Lagmän i Jämtland som domare i rättstvister: nr 1485:A. Frostatingslagmam1ens starka ställning i Jämtland

under slutet av medeltiden: nr 1523:A. Lagrättsmän i Jämtland: nr 1500:A. Lagtinget på tsproteid - tidpunkt för inrättande,

tingsplatsens kommunikationsmässiga fördelar, tingets storlek och betydelse: nr 1449:A.

Länsmän/ ombudsmän åt kungen och syssloman-nen/fogden: i Hätiedalen nr 1404:A; i Jämtland nr 1452:A.

Länsman åt prosten i Jämtland: nr 1452:A. Magnus Lagab0tes landslag: åberopande i kungabrev nr

1364:A. Prostting: III 179.

Vapenting: III 189. Tingsplatser: i Berg nr 1391:A, på tsproteid på Frösön nr

1449:A, i Raguncia nr 1516:A och anm II 58, på centrala platser i jämtländska bygder im1an kyrkor uppfördes anm I 83.

Härjedalen under Jämtlands lagsaga 1420-49 och under Frostating från 1450: nr 1459:A.

Landskistan i Jämtland: anm I 15.

Bebyggelse och markutnyttjande

Allmäm1ingar, kronoallmänningar: nr 1452:A, anm II 274.

Gränser: Hälsingelagens gräns mot Jämtland: nr 1374:A, anm I 3. Landsskråns gräns mellan jämtars jakträttsområde och ångermanlänningars jakträttsområde i samiskt land norr om Ström: anm I 2. gräns mellan fjällsamer och skogssamer norr om Ström: anm I 2. riksgräns mellan Lillhärdal-Särna och Dalarna: anm I 133.

Ödegårdar i kronans ägo: nr 1448:A, nr 1473:B, anm II 274, anm II 67.

Ödegård: tidpunkt för ödeläggning nr 1448:A.

jakt och fiske

Jakträtter för jämtar och ångermanlänningar i samiskt land norr om Ström: anm I 2.

Laxfiske i Indalsälven i Fors sn: betydelse i gatmnal tid: nr 1332:A, 1466:A. fiske och fiskekvoter nattetid: nr 1466:A, 1473:A. förbud mot fasta fiskebyggnader i älven p.g.a. deras förödande verkan på laxens vandring: nr 1332:A,

181

INDEX ÖVER KOMMENTARER

1364:A-B. förbud mot »utländskt>> ägande: nr 1364:A. tRagundaselet och tFirmaselet: ägandeförhållanden i gammal tid, härledningar av namnen, nr 1468:A not 6.

Samhället i medeltidens Jämtland och Härjedalen

Förhållandet centralmakt-bondesamhälle: åtgärder för att knyta representanter för bondesamfundet till kronan nr 1376:A, 1448:A; förläningar av kronans ödegårdar nr 1473:B, anm II 13; svenske(!) kungens förläning av fiskevatten nr 1470:A; förbud mot uppförande av fasta fiskebyggnader i Indalsälven i Fors sn och förbud mot »utländskt>> ägande av laxfisken: nr 1364:A-B; svenske kungens stadfästande av Ragunciabornas gemensamma laxfiske: nr 1468:A.

Förhållandet böndernas

kyrka-bondesamhälle: Ragunda-upprepade sabotage av

ärkebiskopsstolens laxfiskebyggnader nr 1332:A; klagomål från bönder i Brunflo till ärkebiskopen nr 1390:A.

Kyrka

Brunflo kyrkas centrala funktion under äldre medeltid: nr1380:A.

Kyrkor uppförda i närheten av eller på gamla tingsplatser: anm I 89.

Ärkebiskopars visitationer i Jämtland: - Jakob Ulvsson 1507: nr 1507:A. - Nils Allesson 1297, 1300 och 1303: anm I 6, anm I 13.

Samer

Gräns mellan fjällsamer och skogssamer norr om Ström: anmi 2.

Finne som tillnamn belagt i diplom från Östjämtland 1512: nr 1468:A not 6.

tFinnaselet, laxfiske Fors sn som kan ha tillhört och nyttjats av skogssamer under tidig medeltid: nr 1468:A not 6.

Övrigt

Härjulvssägnens uppkomst: anm I 2. Digerdöden: om jämtländska prästers överlevnad m

1360:A. Dopsed i västra Jämtland och Hätiedalen att ge

182

helsyskon samma namn: anm III 183. Räkning i jämtska mark: förekomst under 1500-talet

anmii 272. Båttrafik på Storsjön under medeltiden: nr 1449:A.

P ersarrhistoria

Sysslomän, fogdar och hövitsmän i Jämtland

Erik Karlsson (tillhörande den s.k. Skånke-ätten), närrmd som syssloman i Jämtland mars-december 1448: nr 1449:A.

Jens Karlsson (tillhörande den s.k. Skånke-ätten), nämnd som ställföreträdande syssloman i juni 1449: nr 1449:A.

Jösse Eriksson, hövitsman på Västerås, fogde över bl.a. Jämtland 1420 och tro!. även 1423: nr 1423:B.

Narve Jakobsson (Romer), nämnd som hövitsman över Jämtland 1434-41: nr 1391:A.

Olav Galle, fogde/hövitsman i Jämtland och Sparbu 1509-24: nr 1519:A.

Peder Karlsson, nämnd som fogde/ syssloman/hövitsman Jämtland 1465-vintern 1467 och 1471-85: nr 1466:A, anm II 24, anm II 27, anm II 30, anm II 182.

Peder Karlsson, nämnd som fogde i Jämtland 1521: III 11 not 3.

Peder Ranesson, nämnd som fogde i Jämtland 1524-25: III 11 not 3, III 53.

Sigurd i Folsta, Trondelag, uppträder som syssloman i Jämtland i ett brev från 1326-32. nr 1332:A.

Soren Sorensson, fogde i Jämtland omkr. 1592-96: nr 1468:A.

Torsten Mårtensson, nämnd som fogde i Jämtland i brev dat. 14[86-87]: anm II 24.

Örjan Karlsson (d.ä., tillhörande den s.k. Skånke-ätten), nänmd som hövitsman i Jämtland och Härjedalen 1452: nr 1452:A, anm II 13; hans handstil: anm II 13.

Lagmän i Jämtland

Arne Toresson, nätm1d som lagman 1326, verkade som längst till1332: nr 1332:A.

Esbjörn Sämundsson i Ösa, Ås sn, nätm1d som lagman 1476-1483 och 1487-92: anm II 24.

Hallvard Karlsson el. Karlesson, nämnd som lagman 1319: nr 1319:A.

Narve Jakobsson, lagman i Jämtland tro!. någon gång mellan 1376 och 1391: m 1391:A.

Olav Herruningsson, observerad som skrivare 1522-70,

nämnd som lagman i Jämtland 1523-39, 1550-59 och som ställföreträdande lagman tillfälligtvis 1540, 1546-48 och 1562: III 15, III 19; om dennes olika sigill III 54; om dennes bostadsorter III 110.

Prostar och kyrkoherdar i Jämtland/Härjedalen

Arne Eindridesson, nämnd som kh. i Sveg 1401-03: nr 1401:A.

Erik Andersson, prost i Jämtland och kh. i Oviken från andra hälften av 1525, III 54.

Erik Gudmundsson, nänmd som kh. i Brunflo 1523-24: III 38.

Laurens Iliansson, prost i Brunflo som längst 1484-1500: anmii 222.

Nils Gudmundsson, prost i Jämtland och kh. i Oviken, död 1525: III 56.

Nils Mattisson, nä1m1d som kh. i Brunflo från 1526: III 38 notl.

Nils Pedersson, kh. i Lit på 1400-talet: anm II 78. Ogmund Srefinnsson, prost i Jämtland från 1346 till

åtminstone 1360: nr 1360:A. Olav Bengtsson, kh. i Revsund på 1400-talet: nr 1456:B. Paul, kh. i Offerdal, nä1m1d 1440-46: nr 1446:A-B. Paul, kh. i Undersåker, nämnd 1427-29: anm I 198. Peder Olavsson, kh. i Revsunds sn, t mars-juli 1526: III

62. Peder Olavsson, kh. i Hmm11erdal åtminstone 1526-27,

senare bosatt i Viken, Brunflo sn: III 83. Silvest, kh. i Undersåker: anm II 270. Sten, kh. i Offerdal på 1400-talet: nr 1460:A. Torsten Paulsson, kh. i Lit 1439?: nr 1439:A.

Övriga ämbetsmän i Jämtland/Härjedalen

Jon Paulsson i Digernäs, Smme sn, nämnd underfogde i Jämtland 1480-81: nr 1423:A, anm II 78, anm II 160, anm II 274.

Magnus Nilsson, nä1m1d underfogde i Jämtland 1482: m 1483:A.

Torsten Skeldulvsson, länsman/ ombudsman Härjedalen, godsägare i Hedmark, Oppland och Jämtland: m 1404:A.

Personer i den jämtländska/härjedalska bondeeliten

Anders Ketilsson i Änge, Brunflo sn: III 83. Anund i H unge, Bodsjö sn, bror till Ingemund Olavsson


i Lake: anm II 274. Anund Guttormsson i Tand, Lockne sn: nr 1523:B. Erik Bengtsson i Roma, Undersåkers sn: anm II 264. Faste Guttormsson i Ångsta, Näskotts sn, död 1509:

anmii 257. Guttorm i Ångsta, död mellan 1487 och 1494: anm II

257. Halvard Ketilsson i Viken, Brunflo sn, nämnd 1487-

1536: III 191. Hemming Paulsson i Gusta, Brunflo sn, nämnd 1488-

1526: III 83. Ingemund O lavsson i Lake, Lockne sn: anm II 274. Jens Karlsson, broder till riddaren Örjan Karlsson i Hov:

anmii 234. Jeppe Sigurdsson i Rossbol, Lockne sn: anm II 352. Jon Laurensson, nämnd bosatt i Klocksåsen, Näs sn,

1515-16 och i Överbyn, Marieby sn, från 1523: nr 1523:B.

Josef Andersson i Näcksta, Hackås sn: nr 1448:A. Ketil Olavsson, nämnd 1476-1523; i Bergsbyn, Bergs sn,

till1486, i Månsta, Näs sn, från 1493: III 191, anm Il 7.

Ketil Paulsson i Gusta, Brunflo sn, nämnd 1487-1512: III 83.

La urens Eskilsson i Sinnberg, Näs sn: m 1448:A. Laurens Ingemundsson i Lake, Lockne sn, dömd tre

gånger för dråp: nr 1486:B, anm II 7. Laurens Svensson i Klocksåsen, Näs sn, t 1515/16: III

96. Mattis Pedersson i Hov, Alsens sn: III 146, m 1470:A. Olav i Ope, Brunflo sn, nämnd 1461-89, tydligen broder

till Ketil och Peder i Viken: III 83, III 152. Olav Gudmundsson i Grytan, Brunflo sn: anm II 222. Olav Ketilsson d.ä. i Månsta, Näs sn, nämnd 14477,

1468-88: III 191. Sevast Sigurdsson i Tavnäs, Sundsjö sn: III 83 not 6, III

126. Sigfrid Olavsson i Ope, Brunflo sn, nämnd 1504-23: III

152. Sten Öndsson i Västerhus, Frösö sn: m 1423:A. Tore Berdarsson (Bergtorsson) i Härjedalen, nämnd

1401-04: nr 1401:A. Torkel Andersson i Gäle, Näs sn: m 1448:A. Vidjärv i Galhammar, Bergs sn: nr 1391:A. Örjan i Ösa och Örjan i Västerhus, nämnda på 1520-

talet, tro!. identiska: III 34.

183


Arkivhistoria

Gårdsarkiv

Anviken, Revsunds sn: anm I 187. Berg, Offerdals sn: III 145, anm III 145. Börön, Lockne sn: anmi 101. Digernäs, Sunne sn: III 194, nr 1423:A, anm II 274. Eggarna, Svegs sn: nr 1401:A. Flatnar, Bodsjö sn: III 192. Glösa, Alsens sn: anm I 124. Gusta, Brunflo sn: III 27. Haga, Lockne sn: nr 1473:B. Hedeviken, Hede sn: anm I 128. Lit, sn: gårdsarkiv i Boda, Brevåg, Bye, Fjäl, Näset,

Palleråsen och Söre, nr 1432:B. Lockne sn, okänd gård, anm I 93. Loke, Lockne sn: nr 1512:A, anm II 154. Näset, Lits sn: nr 1449:A. Ottsjö, Undersåkers sn: anm I 118. Ringsta, Lits sn: anm I 20. Rista, Undersåkers sn: III 31, anm III 31. Rossbol, Lockne sn: anm I 18. Sitmberg, Näs sn: III 92. Ström, sn: om förkotmnet pergamentsbrev nr 1446:A-B. Stugun (»Själastugan>>): bevarade och förkomna brev

anm I 4, anm I 55. Svegs sn(?), okänd gård: anm I 104. Sund, Revsunds sn: III 90. Sä ter, Bergs s n: III 185. Tryggåsen (del av Österåsen), Fors sn: anm II 88. Våle, Hackås sn: förkommet pergamentsbrev anm II 3. Väster hus, Frösö sn: nr 1472:B. Ångron, Myssjö sn: anm I 72. Åse, Alsens sn: III 8. Östbacken, Alsens sn: III s. 17. Överbyn, Marieby sn: försvunnet pergamentsbrev anm

II 274; bevarade brev III 118.

K yr ko- och prästgårdsarkiv

Brunflo kyrkoarkiv: försvmma diplom III 39, nr 1380:A, anmiii 39.

Offerdals kyrkoarkiv: försvmma diplom m 1446:B. Ovikens kyrkoarkiv: försvuru1a diplom nr 1376:A. Ovikens prästgård: m 1446:A-B. Ragunda kyrkorkiv: försvmma diplom III 66; bevarade

diplom III 84; diplom förda till Stockholm under Baltzarfejden nr 1468:A.

Överhagdals kyrkoarkiv: anm I 104.

184

Landskapsarkiv

Jämtlands landskista: III 99, III 102, III 164, m 1473:B,

anmi15.

Ambetsmannaarkiv

Sysslamatmen Nils Peterssons arkiv 1336-55: anm I 36.

Avskrivare och handskriftssamlare

Agerberg, Abraham, komminister: III 27. Behm, Viktor, kronolänsman i Hackås och Näs,

hembygdsforskare: nr 1486:A. Brocman, Nils Reinhold, kanslist vid Antikvitetsarkivet:

nr 1423:A, anm I 101, anm II 144. Burman, Fale Abrahamsson, lektor i Härnösand (t

1809), - om detmes påskrifter på, citat ur eller avskrifter av

brev i gårdsarkiv: >>Backa>> i Rödöns sn III 51 (om tKetilskälen); Berg i Offerdal III 144 och anm III 144; Byn i Fors sn anm II 268, Fastgården i Ovikens sn III 56; Fugelsta? i Marieby sn III 118; Genvalla i Frösö sn anm II 252; Gisselåsen i Ovikens sn III s. 40; Glösa i Alsens sn anm I 124; Gusta i Brunflo sn III 27, III 83; Håsjö III 60; Kläppe i Marby sn III 182; Lake i Lockne sn nr 1512:A, anm II 154; Näset i Lits sn m 1449:A; Ottsjö i Undersåkers sn anm I 118; Ringsta i Lits sn anm I 20; Rista i Undersåkers sn III 31, III 183; Side i Ovikens sn III 54; Skanderåsen i Bergs sn III 4; Skottgården i Ovikens sn III 125; Svensta i Undersåkers sn III 195; Säter i Bergs sn III 185; Uppland i Undersåkers sn III 5, III 147; Viken i Åre sn III 188; Åse i Alsens sn III 8; Östbacken i Alsens sn III s. 17. om detmes påskrifter på, citat ur eller avskrifter av brev i kyrko- eller prästårdsarkiv: Brunflo kyrka 1380:A; Ovikens kyrka 1376:A; Ovikens prästgård 1446:A-B; Revsunds kyrka III 62. om detmes samling av jämtländska originaldiplom, delvis förskingrad: nr 1446:A-B.

Feltström, Nils, kh. i Lit 1752-85, nr 1427:A, 1432:B. Hadorph, Johan, utgav 1675 en serie Jämtlandsbrev i

tryck: anm III 63-64. Htilphers, Abraham Abrahamsson, om källorna till hans

beskrivning över Jämtland 1775: nr 1432:B. Nordin, C. G., biskop, III 49, III 66, III 84. Paulin, Olof, allmogemålare i Risbrutm, Svegs sn: nr

1401:A. Persson, Per, i Revsund, hembygdsforskare: III 45

Sunde!, Olof, ämbetsman på Riksarkivet i Stockholm: resa till Jämtland 1794 nr 1376:A.

Tryggdahl, Erik, auditör vid Jämtlands regemente från 1766: nr 1423:B, 1432:B.

Tunreus, Hans Jonsson, komminister i Anundsjö: nr 1427:A.

Topografi

Aspås sn: tövre Näset, äldre benänming för Näset, gd/by: nr 1449:A.

Bergs sn: tMårdåsen, gd/by, på 1560-talet ödegård: nr 1391:A. tstorån, benä1m1ing på Högån: III 24 tingsplats i »Horixberg>> (*Henriksberg?), trol. Bergsbyn: nr 1391:A.

Brunflo sn: tGlamsta, ödegård: III 184. tHagnastad, lagmansgård under 1400-1500-talen, tro l. ga1mnal kronojord: nr 1417:A, anm III 39. Hällänge, ofta skrivet >>Enge>> i 1500-talshandlingar: III 110. Slåtte, ödegård 1705: III 10.

- Södergård, lagmansgård under stora delar av 1500-talet: III 11 O. i'Trälsåsen, ödegård under Viken, ej att förväxla med tTrälsåsen i Marieby sn, anm II 274 not 2.

Bräcke sn: tMärlefisket i ån Märlan, Bräcke och Revsunds snr, ägt av Brunflo kyrka och medle1mnar av den s.k. Skånke-ätten på Hov, Hackås, möjl. även av ärkebiskopsbordet i Uppsala: III 148, nr 1380:A, 1395:A, 1408:A.

Fors sn: - tFim1aselet, laxfiske i Indalsälven: nr 1468:A. - tRagundaselet, laxfiske i Indalsälven: nr 1466:A,

1468:A. Frösö sn:

Mjälle, kronojord: nr 1423:B. Västerhus, gd/by med högt egendomsvärde: nr 1472:B. naturliga hmm1lägen längs Frösöns stränder: nr 1449:A. tingsplats på Dragedet: nr 1449:A. ödegårdar längs Storsjöns strand öster om Fillsta: nr 1423:B.

Föllinge sn: - Föllinge som egen sn 1528 III 129; sockengräns III

129.


tLönne, vidsträckt utmarksområde: III 129. Hackås sn: - Gölan, öde kronojord: nr 1448:A. - tsolkasta, yngre form tsolsta, 1798 ödegd mellan

Hov och Fäste: anm I register. Hälsingland: storlek i judiciell mening anm I 2. Ullhärdals sn:

>>Herdal» som skrivning ofta syftande på Lillhärdal, III 28. Lövnäsvallen vid Slyåns mym1ing i Härjån, anm I 2. tMord, skog, nr 1404:A.

Lits sn: Husås, by med garmnalt avradsland: anm III 129. tLångånäset, äldre benä1ru1ing för Näset (Litsnäset), gd/by: nr 1449:A. tLöime, vidsträckt utmarksområde: III 129.

Mariebysn: - Bålåsen, ödegård(?) och allmänning: anm II 274. - Trälsåsen, ödegård (sockentillhörighet osäker): anm

II 274. Norderö sn: - Lunderänget, ga1mnal tingsplats?, anm I 83. Nässn:

Gäle: om svårigheter vid identifiering III 55 och 58 Gärde: om svårigheter vid identifiering III 55 och 58. Gölan, öde kronojord: nr 1448:A.

Raguncia sn: - tingsplats i Krokvåg: nr 1516:A. Offerdals sn: - Gysån, å och fiske: III 129, anm III 129. - tLöime, vidsträckt utmarksområde: III 129. Ovikens sn:

Backen: om svårigheter vid identifiering III l. Klockarbacken, Ovikens sn: om svårigheter vid identifiering III 1

Revsunds sn: - tskuru, ödegård: anm II 13. - töstvattnet, vidsträckt område öster om och kring

Revsundssjön: anm III 90. Rödöns sn:

Backen och Kälabacken: om svårigheter vid identifiering III 127.

Svegs el. nuv. Linsells sn: tLinsätt, utdött bebyggelse-na11U1 anm II 148.

Smu1e sn: tLeksta, gård el. by 1365 och 1521, på 1820-talet narm1 på gård i Orrviken, nu utdött na1m1: III 11, anmiii 11. tDalen, by på Andersön till1695: nr 1443:B.

185


Undersåkers sn: Anjan, avradssjö: nr 1470:A.

- tBoda, ödegård på 1500-talet: III 5. tHagnastad, gård/ ödegård under Prästbordet: anm III 39. Hallen, Undersåkers sn, ödegård 1520, bebott 1538: III 5. Hårsta, kronogård: III 101.

- tPosarede, ödegård på 1500-talet, nu Edet: III 5 - 'j'Öjesta, mark under prästbordet: III 68

Språk

Kommenterade ord

avrad: anm III 160. avradsgille: anm III 129. böle, 'ödesböle, ödegård', anm III 36. exactor: anm I 37. f växling med g/k i äldre dialekt: nr 1496:A. groa i frasen >>hwilkit oppa grodde mik»: nr 1433:A. herrskapet, 'överheten, den rådande kungamakten': nr

1448:A, 1452:A. -hus (som ortnamnsled) 'kvarnbyggnad' (?):III 24, III 34. JamtamotjJämtamot: itmebörd anm I register, anm II 48. kardare, 'vätia': III 3. kungens länsman: nt' 1452:A. lagmansstolen, 'lagmans gården': III 110. laxgård och laxverk, 'byggnad uppförd i å för infångande

av lax': nr 1332:A. locus placiti et pra:torii, 'tingsplats': anm I 83. länsman: m 1404:A, 1452:A. motssöndag, 'söndagen i Jamtamotsveckan': anm I 186. måg, 'släkting genom giftermål' (vidare betydelse än i

nutida språkbruk): III 22. natts fiske (laxfiskekvot): m 1473:A. ombudsman, 'länsman': nr 1404:A, 1452:A. prostelänsman: nt' 1452:A. råskär (fisk): III 48. situgard, 'självägande bondes gård med levande

bosättning': nr 1448:A. skylde: anm III 160. tegngäld: anm III 160. tingbord: III 2 not 5-5. trögland: åkermått i Hätiedalen, III 28. vegafe: anm III 160. vid som preposition framför ortnarrm, III 13 not 2. ågång, oviss itmebörd: III 85, anm III 85. änge, 'till slåtter brukad naturlig äng vid ett vattendrag':

nt' 1401:A.

186

Kommenterade ortnamn

Daalom avseende landskapet Härjedalen: anm II 72.

tFinnaselet, Fors sn, m 1468:A not 6. Hakenstadh och Håkanstad, feletymologiseringar av

Hagnastad i Undersåkers resp. Brunflo snr: anm III 39.

Herdal som skrivning ofta syftande på Lillhärdal, III 28. -hus (som ortnamnsled), 'kvarnbyggnad' (?): III 24, III 34. Marieby, sn, äldsta belägg 1362, liksom socketmamnet

Marby utvecklat ur ett äldre Marghaby,: anm I 93. Mattmar, sn, om äldsta belägg: m 1443:A. tMillut, skog i Härjedalen: nr 1459:A. tRagundaselet, Fors sn, nt' 1468:A not 6. tTordarvik, Ovikens sn: nt' 1417:A. Prepositionsbortfall framför ortnamn: nr 1401:A. Plurala ortnamnsformer i Jämtland: anm II 274.

Kommenterade personnamn

Altrud, sällsynt kvinnonamn: III 14. Finne, tillnamn, nr 1468:A not 6. Gisle som kortform för Ödgisl: anm II register. »Haver>>, ej personnamn: anm I register. »Helligrason>>, innehållande mansnamnet Herlei/c nr

1496:A. Jörgen, daniserad form av Y rian e.d.: III 11 not l. Klivande, mansnamn enbart belagt från Jämtland: nr

1376:B. Lauritz, daniserad formavLarens e.d.: III 11 not 2 Raudmar, sällsynt mansnamn: nr 1401:A. Rodik, mansnamn: nr 1433:A. Svinfot, binatm1 (öknamn) för ärkebiskop Johannes

Magnus: III 68. Tråd, binarrm: nr 1401:A. Dopsed i västra Jämtland och Härjedalen att ge

helsyskon sat1ll11a natm1: anm III 183.

Diplomatik Formulär: användning av förutskrivna formulär för att

utställa förläningsbrev på kronans ödegårdar i Jämtland: nr 1473:B.

Hälsningsfrasen »quidi Guds och sina>> i jämtländska diplom: nr 1391:A.

Emendation i diplomtext genom att skrapa ut och fylla i bokstäver: anm I 101.

Återanvända kasserade pergamentsbrev (palimpsester): anm I 131, anm II 16.

Norska som diplomspråk i Jämtland: nr 1391:A. Förfalskade diplom: III s. 17, anm II 272.

Kronologi Datering efter kungens regeringsår: nr 1391:A, 1404:A. Datering med räkning i vintrar i ett diplom från 1449: nr

1449:A. ]amtamot!Jämtamot: tidpunkt och längd för marknaden

anmii 48. Korsmässan i Härjedalen, firades endast om våren (3/5):

anm I 261. Korsmässan i Jämtland, firades både om våren (3/5) och

om hösten (14/9): nr 1463:A.


Margaretadagen: anm II 83. Mattismässan, infallande under skottår: anm II 12. Motssöndagen, 'söndagen i Jamtamotsveckan': anm I 186. Mömässan, =festum undecim milium virginum: anm I 250.

Sigillografi Jämtlands communitassigill (landskapssigill):

tillkomsttid anm I 8-11. Sigillstamp futmen i grav i Frösö kyrka: anm II 160. stående svan i sigill tillhörande fogden i Jämtland

Håkan Olavsson 1441: anm I 249. Om olika sigillstampar använda av en och samma

person: III 54.

187

Documents

Supplement till Jämtlands och Härjedalens diplomatarium (1999)