Övergången till ny lärplattform vid Enheten för

polisutbildning vid Umeå universitet

En utvärdering av tekniskt och pedagogiskt förändringsarbete

Kent Löfgren och Fanny Pettersson

December 2015

Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

1

Innehållsförteckning

Inledning och uppdrag ..................................................................................................................... 2

Utvärdering av tekniskt och pedagogiskt utvecklingsarbete .................................................... 2

Metod ............................................................................................................................................... 2

Dokumentstudie ....................................................................................................................... 3

Webbenkät ................................................................................................................................ 3

Intervjustudie ............................................................................................................................ 3

Resultat ............................................................................................................................................ 4

Dokumentstudie ........................................................................................................................... 4

En kontextanpassad övergångsprocess .................................................................................... 4

Tekniska respektive pedagogiska inslag i utvecklingsarbete, utbildning och support ............. 5

Övergripande utvecklingsarbeten ............................................................................................. 6

Enkätstudien................................................................................................................................. 6

Intervjustudien ............................................................................................................................ 11

Information om mål och visioner ............................................................................................ 11

Utbildning och support ............................................................................................................ 11

Teknik och administration ...................................................................................................... 12

Kommunikation ...................................................................................................................... 13

Diskussion ...................................................................................................................................... 13

Övergripande utvecklingsprocesser ........................................................................................ 15

Inför framtiden ........................................................................................................................... 16

Referenser ...................................................................................................................................... 19

Bilaga 1 .......................................................................................................................................... 20

2

Inledning och uppdrag

Under hösten 2013 beslutade Enheten för polisutbildning att, med stöd och support av Pedago-

giska institutionen, byta lärplattform från Cambro till Moodle. I oktober 2013 upprättades således

ett samarbetsavtal mellan Enheten för polisutbildning i Umeå, och Pedagogiska institutionen. En-

ligt avtalet (löpande 2013-10-21 – 2016-01-31), skulle Pedagogiska institutionen utveckla och un-

derhålla en Moodlebaserad lärplattform med syftet att stötta administration, undervisning samt

för att fungera som ett intranät vid Enheten för polisutbildning. I uppdraget ingick att ansvara för

lärplattformens layout och design samt att, i samarbete med enheten, genomföra ett pedagogiskt

utvecklingsarbete avseende enhetens utbildningsutbud med fokus på innovativa undervisnings-

metoder och kreativa lärmiljöer med stöd av digitala teknologier. Detta arbete omfattade att ut-

forma enhetliga och programgemensamma mallar, lägga upp kurser och moment på lärplattfor-

men, tillhandahålla och underhålla verktyg för webbaserade kursutvärderingar. Arbetet omfattade

även utbildning av, och support till, lärare och administrativ personal vad avser flexibla undervis-

ningsmetoder, rutiner för erfarenhetsutbyte, lärplattformens möjligheter och verktyg (forum,

gruppverktyg, länkar, wikis mm) samt inspelning av undervisningsmaterial och publicering på

lärplattformen. Pedagogiska institutionen skulle även tillhandahålla kontinuerligt stöd och sup-

port för studenter och personal vid Enheten för polisutbildning.

Utvärdering av tekniskt och pedagogiskt utvecklingsarbete

Avtalet med Pedagogiska institutionen omfattade även ett utvärderingsuppdrag, vilket förelig-

gande rapport är en sammanställning av. Utvärderingen utfördes av Pedagogiska institutionen

och syftar till att ge en bred återkoppling på det tekniska och pedagogiska utvecklingsarbete vilket

planerats och genomförts vid Enheten för Polisutbildning vid Umeå universitet. Utvärdering fo-

kuserar således genomförandet och övergången till en ny lärplattform, men även hur digitali-

seringsprocessen påverkat Enheten för polisutbildning på ett mer övergripande plan, vad gäller

flexibilitet och kvalitet i utbildning och kurser. Sammantaget ska detta utgöra ett underlag för

fortsatta diskussioner samt för att formulera framtida förslag på tekniskt och pedagogiskt utveckl-

ingsarbete vid Enheten för polisutbildning.

Metod

Det empiriska underlaget för utvärderingen baseras på 1) en dokumentstudie och informella sam-

tal med ledning och administratörer vid Enheten för polisutbildning samt IT-pedagoger vid Peda-

gogiska institutionen, 2) data från en webbenkät distribuerad till personal verksamma vid Enheten

för polisutbildning samt 3) intervjudata med lärare verksamma vid Enheten för polisutbildning.

3

De data som samlats in har syftat till att ge en bred och övergripande bild av det utvecklingsarbete

som hittills genomförts samt belysa digitaliseringsprocessen ur ett flertal perspektiv. Nedan följer

en beskrivning av de specifika metoder som tillämpats inom ramen för utvärderingen.

Dokumentstudie

Under hösten 2015 utfördes en dokumentstudie baserat på dokument och informella samtal med

involverade aktörer. Målet med studien var främst att beskriva och förstå de aktiviteter som pla-

nerats och utförts med syftet att nå de uppsatta mål och versioner om tekniskt och pedagogiskt

utvecklingsarbete som gemensamt formulerats i samarbetsprojektet. Det empiriska underlaget för

dokumentstudien hämtades från policydokument, avtal, protokoll, mötesanteckningar, utbild-

ningsbeskrivningar, arbetsrutiner och annan dokumentation, vilket på olika vis kunde belysa och

beskriva de aktiviteter som planerats, beslutats och genomförts för att stötta den tekniska och pe-

dagogiska utvecklingen på Polisutbildningen. Information samlades även in via samtal med ad-

ministratörer och ledning verksamma vid Enheten för polisutbildning samt med två IT-pedagoger

verksamma vid Pedagogiska institutionen. Resultatet av dokumentstudien sammanställdes i en

tabell (Bilaga 1) där övergripande aktiviteter, samt viktigt innehåll för dessa presenterats. Samtal

med berörda aktörer användes sedan för att innehållsmässigt förstå aktiviteter och utvecklings-

processer samt för att förstå hur de bidragit till olika former av utvecklingsprocesser.

Webbenkät

I mars 2015 distribuerades en webbaserade enkät till samtliga anställda vid Enheten för polisut-

bildning. Syftet med enkäten var att skapa en förståelse för olika aktörers erfarenheter och upple-

velse av övergången till Moodle som lärplattform samt att undersöka vilka möjligheter och be-

gränsningar som varit centrala under övergångsprocessen. Enkäten berörde områden såsom de

anställdas erfarenheter av föregående lärplattform (Cambro), information och internutbildning

som erhållits under övergångsprocessen, det tekniska och pedagogiska utvecklingsarbetet samt

förväntningar inför framtiden. Efter två påminnelser via mail, samt påminnelser från ledningen

vid Polisutbildningen, uppgick svarsfrekvensen till 36 % (25 av 70 anställda). Den till synes låga

svarsfrekvensen förstods dock, tillsammans med annan data, kunna bidra till en övergripande bild

vad gäller hittillsvarande övergångs- och utvecklingsprocesser inom polisutbildningen.

Intervjustudie

Under mars 2015 genomfördes intervjuer med tre lärare verksamma vid Enheten för polisutbild-

ning för att få en ögonblicksbild av processen. Intervjuerna genomfördes individuellt och tog i

4

genomsnitt cirka 45 minuter. De spelades in, transkriberades och sammanställdes i ett antal ka-

tegorier, som presenteras i nedanstående resultatavsnitt. Antalet intervjuer ger inte underlag för

och syftar inte till att göra några större generaliseringar utan ska ses som ett bidrag till den över-

gripande bilden av övergångsprocessen.

Resultat

I föreliggande avsnitt presenteras de resultat som generats inom ramen för utvärderingen. Efter

resultatredovisningen följer ett diskussionsavsnitt där centrala resultat diskuteras. Avslutningsvis

presenteras ett antal tankar och rekommendationer inför framtiden.

Dokumentstudie

I föreliggande avsnitt presenteras den dokumentstudie som genomfördes hösten 2015. Studien

genomfördes med det huvudsakliga syftet att beskriva och förstå de aktiviteter som planerats och

genomförts för att nå de uppsatta mål och versioner om tekniskt och pedagogiskt utvecklingsar-

bete som gemensamt formulerats i projektet.

En kontextanpassad övergångsprocess

Som framkommer av studien har ett stort antal aktiviteter i form av möten, utbildningsinslag,

workshops samt support genomförts för att stötta den tekniska och pedagogiska utvecklingen på

Polisutbildningen. Som framkommer av de informella samtal som genomförts med aktörer

knutna till projektet har formen och innehållet för dessa aktiviteter utgått från en kontextanpassad

modell där polisutbildningens egna upplägg, struktur och behov legat i fokus för aktiviteternas

utformning och innehåll. De tekniska och pedagogiska lösningarna har således formulerats och

grundats utifrån utbildningens och enhetens uttryckta behov samt i nära relation till den rådande

utbildningskontexten.

För att skapa en god grund för tekniskt och pedagogiskt utvecklingsarbete beskrivs hur det hu-

vudsakliga planerings- och genomförandearbetet utgått från involverandet av referensgrupp samt

kontinuerliga möten med administratörer, ledning och andra nyckelpersoner för att på så vis in-

formera men också samla information kring hur arbetet fortskrider. Detta har även gjorts med

syftet att förstå vilken teknisk och pedagogisk utbildning, support och lösningar som behövt till-

komma och utvecklas för att stötta övergångs- och utvecklingsprocessens olika skeenden. Utöver

detta framgår hur utbildningsinslag riktade till ett antal nyckelpersoner inrättats, vilket förväntats

fungera som en struktur för att sprida kunskap under övergångsprocessen.

5

Tekniska respektive pedagogiska inslag i utvecklingsarbete, utbildning och support

Som framkommer av dokumentstudien har planerade aktiviteter inom projektet haft olika teknisk

och pedagogisk karaktär (se beskrivning i Bilaga 1). Till en början har utbildning och support till

stor del fokuserat mer teknisk och administrativ utbildning och support. Detta då dessa typer av

frågor och utmaningar varit framträdande under övergångens initiala fas. Utmaningar tycks ex-

empelvis inkluderat arbetet med gruppindelningar på Moodle, den digitala betygsrapporteringen

och närvarodokumentationen, uppladdningen av filmer etc. De nya administrativa arbetssätt och

rutiner, vilket kommit med de nya digitala arbetsuppgifterna tycks även upplevts som mer krång-

ligt och tidskrävande, vilket också krävt mer teknisk och administrativ utbildning och support för

att falla på plats och få fäste i den dagliga undervisningspraktiken. För att bemöta de tekniska och

administrativa utmaningar och svårigheter har därför olika utbildnings- och informationsträffar

vid APT, personalmöten osv. skett fortlöpande utifrån personalens uttryckta behov (se exempel i

Bilaga 1). Det har även enligt IT-pedagoger arbetats kontinuerligt med att ta fram information om

material och rutiner (exempelvis gällande rutiner för support och filmhantering generellt men

även specifikt i relation till känsligt material) för att stötta personalen i dessa frågor. Här har även

stöd i form av support och arbete med enskilda lärarlag erbjudits men det har, i detta skede, inte

prioriterats.

Även om ett initialt fokus på tekniska och administrativa utmaningar styrt den inledande genom-

förandefasen, framgår även av dokument och protokoll samt samtal med ledning och IT-pedago-

ger hur ett antal riktade satsningar mot mer pedagogiska lösningar och utvecklingsarbeten ge-

nomförts. Som beskrivs i, och framgår av, planerade och genomförda aktiviteter har fokus exem-

pelvis lagts på utvecklingen av nya lärandeformer (se Bilaga 1). Ett exempel tycks vara utveckl-

ingen av lärandemoment som ska främja ett ökat reflektivt tänkande bland studenter på polisut-

bildningen. Detta arbete tycks framför allt inkluderat utvecklingen och införandet av så kallade

portfolios. I detta arbete, vilket involverat nya tekniska och pedagogiska lösningar, har lärare ut-

bildats i portfoliometodik, men även i vad det innebär att bedöma reflektion (se Bilaga 1). Därut-

över har även inspelning av instruktions-/utbildningsfilmer genomförts tillsammans med lärare.

En annat centralt pedagogiskt utvecklingsarbete förfaller enligt Bilaga 1 vara inspelade filmer samt

användningen av annat digitalt material för att öka studenternas möjlighet till flexibelt och stu-

dentaktivt lärande. Som framgår av Bilaga 1, har lärare fått utbildning och support i att spela in

och ladda upp filmer för distribution via Moodle. Det har även pågått vissa diskussioner kring hur

6

dessa filmer skulle kunna användas för att utveckla nya typer av undervisnings- och lärandedesig-

ner där reflektivt tänkande, förberedelse inför övning osv. skulle kunna utvecklas. Inom ramen för

detta har det av ledning och IT-pedagoger uttryckts ett fortsatt behov av liknande pedagogiskt

utvecklingsarbete med syftet att arbeta fram nya metoder och designer för flexibla och studentak-

tiva lärandeformer på Polisutbildningen. Med detta åsyftas exempelvis hur inspelat och digitali-

serat material ännu mer kan användas vid förberedelse samt efterarbete vid övningstillfällen, inför

seminarier, för ökad reflektion inom och mellan studenter etc. Detta innefattar också hur inspelat

material skulle kunna hjälpa till att frigöra tid i ett annars fullt schema.

Övergripande utvecklingsarbeten

Enligt de resultat genererade av dokumentstudien finns även ett flertal mer övergripande aktivi-

teter som tycks bidragit till att höja kvaliteten och flexibiliteten för studenters lärande, lärares

undervisning, administratörers arbete på Polisutbildningen. Som beskrivs i protokoll och möte-

santeckningar har exempelvis ett stort arbete lagts på skapandet av enlighet i strukturer, arbets-

sätt och rutiner i utbildningen, vilket även ska återspeglas i strukturen och layouten för Moodle. I

detta arbete, vilket inkluderat diskussioner och arbete med kursplaner (konstruktiv länkning, till-

lämpning av begrepp, nya arbetssätt osv.), ingår även arbetet med att skapa en sammanhållen

lärplattform som ska stötta och skapa översikt i de undervisningsinslag som genomförs inom ra-

men för Polisutbildningen. Detta beskrivs i mötesprotokoll som ett sätt att göra det lättare för

lärare, studenter, administratörer att överblicka och skapa en helhetsbild av utbildningen och dess

ingående kurser och moment men också för att göra det lättare för aktörer att navigera i Moodle

och det digitala utbildningsmaterialet. Detta genom att skapa enlighet i kurser och moment pre-

senteras på lärplattformen.

Utöver ovanstående, framgår även i Bilaga 1 hur aktiviteter riktats mot utvecklingen och införan-

det av ett intranät med syftet att skapa möjligheter att samla all information gällande polisutbild-

ningen.

Enkätstudien

I detta avsnitt presenteras resultaten från enkätstudien som genomfördes i mars 2015. Av de som

besvarat enkäten hade fyra respondenter varit anställda 0-2 år, nio respondenter 3-5 år samt 12

respondenter sex år eller mer vid institutionen. Gällande erfarenheter från den gamla lärplattfor-

men, uppgav 23 att de hade erfarenhet av att arbeta med Cambro, främst i samband med under-

visning.

7

Vad gäller avsaknad av funktioner i den nya lärplattformen Moodle svarade 13 Ja och 10 Nej. Fi-

guren nedan figur sammanfattar svarsfördelningen gällande vilka specifika funktioner som upp-

levdes saknas. Detta besvarades i en öppen fråga (se Figur 1).

Figur 1. Kategorisering av funktioner som fanns i Cambro och som upplevs saknas Moodle (n = 12).

Av figuren framgår att kritik riktas mot den upplevda komplexiteten i Moodle. Deltagarna ger även

uttryck för en avsaknad av vissa funktioner som underlättar kommunikationen med studenter och

grupper.

Fokus för enkäten var även den kompetenshöjande internutbildning om Moodle vilket genomförts

under ledning av IT-pedagoger från Pedagogiska institutionen. På frågan om de deltagit i sådan

utbildning, svarade 10 att de hade deltagit vid totalt 1-2 tillfällen, 11 att de deltagit vid 3-5 tillfällen

och 1 att hen hade deltagit vid 6 tillfällen eller fler. 3 uppgav att de aldrig deltagit i sådan utbild-

ning. Av sifforna framgår att det är totalt 22 av de totalt 25 som besvarade enkäten som uppger att

deltagit i två eller fler tillfällen. Respondenterna blev även frågade om sina uppfattningar om in-

nehållet i Moodle-utbildningarna (se Figur 2).

Figur 2. Upplevelser om innehållet i Moodle-utbildningarna (n = 22).

9

3

0 2 4 6 8 10

Cambro var enklare att arbeta med och mer

genomarbetat

Cambro hade bättre

kommunikationsmöjlighteter och…

Antal

8

1

13

0 5 10 15

Innehållet var bra

Innehållet var dåligt

Varken bra eller dåligt

Antal

8

På frågan om deltagarna upplevde ett behov av ytterligare utbildning för att lära mer om den nya

lärplattformen Moodle, svarade 14 Ja och 11 Nej. I en öppen följdfråga framgick att utbildnings-

behoven främst inkluderade grundläggande kunskaper samt mer kunskaper i att utveckla och an-

vända test/quiz (se Figur 3). Exempel på grundläggande kunskaper och funktioner var exempelvis

viljan att lära sig ”skapa grupper” samt att bygga kurssidor ”från grunden”. Beträffande test/quiz,

framgick främst viljan att lära sig mer om att skapa och lägga ut prov och uppgifter på kursplatt-

formen. Under kategorin Övrigt, uttrycktes viljan att lära sig mer om ”pedagogiska vinster”.

Figur 3. Kategorisering av vad deltagarna skulle vilja lära sig mer om (n = 25).

Därefter följde ett antal frågor gällande den information som samtliga anställda vid Enheten för

Polisutbildning erhöll inför övergången till den nya lärplattformen Moodle. En fråga handlade om

information gällande orsakerna till beslutet om flytt. Enligt resultatet uttryckte 18 deltagare att de

hade fått tillräckligt med information medan 6 ansåg att de inte hade fått detta. På frågan om de

upplevde att de erhållit tillräckligt med information om vad flytten till den nya plattformen skulle

innebära beträffande kraven på dem och deras egen insats, uppgav 15 att de erhållit tillräcklig

information och 9 att de inte erhållit tillräckligt med information. Vad gäller tidsaspekten på in-

formationen, ansåg 22 att de hade fått informationen om flytten i god tid och 2 att de inte hade

fått detta. Vad gäller hur de upplevde sitt inflytande över flytten uppgav 14 att de hade haft till-

räckligt stort inflytande medan 10 uppgav att de inte hade haft det.

I en öppen fråga i anslutning till de fyra senaste frågorna framgår att den information som getts

varit bra i sig men att några ändå inte blivit övertygade av den givna informationen gällande att

det skulle bli bättre att byta till Moodle. Det framgår också att några upplevt problem med att

arbeta med Moodle.

11

8

3

3

0 5 10 15

Ej svarat

Grunderna

Test/quiz

Övrigt

Antal

9

Därefter följde ett antal frågor om den dagliga verksamheten våren 2015 med den nya Moodle-

plattformen. Enkätdeltagarna fick frågan om vad som var deras huvudsakliga arbetsuppgift under

denna termin (våren 2015) och 18 uppgav att de undervisade och 7 att de arbetade med administ-

ration, support eller ledning. På frågan om vad de i huvudsak använde Moodle till, uppgav 18

undervisning, 8 administration och 13 institutionens intranät (i denna fråga kunde deltagarna

markera två eller flera alternativ).

Till de som använde lärplattformen, ställdes även en fråga om uppfattningar kring de manua-

ler/instruktioner och stöd för självstudier, vilka fanns tillgängliga för att själv kunna arbeta med

lärplattformen. Av svaren framgick att merparten inte tyckte att de var tillräckliga eller att de av

olika anledningen inte ansett att de varit aktuella att använda (se Figur 4).

Figur 4. Upplevelser av manualer/instruktioner/stöd för att själv kunna arbeta med Moodle (n = 25).

Därefter tillfrågades de som använde lärplattformen om hur de upplevde tillgången på it-support

under våren 2015. Här uppgav 5 att detta inte var aktuellt för dem, 18 att tillgången var bra och 2

att tillgången varit dålig. Deltagarna fick även besvara hur de tyckte att flytten till Moodle påverkat

den egna arbetssituationen, varav 5 upplevde det som positivt, 12 negativt samt 7 varken eller (se

Figur 5).

Figur 5. Hur flytten till Moodle påverkat den egna arbetssituationen (n = 24).

I en följdfråga fick deltagarna fritt kommentera hur flytten påverkat deras arbetssituation (se ka-

tegorisering av svaren i Figur 6). Exempelvis uttrycktes att det var svårare ”att rätta prov” samt att

3

11

11

0 5 10 15

De är tillräckliga

De är inte tillräckliga

Detta har inte varit aktuellt för mig

Antal

5

12

7

0 5 10 15

Positivt

Negativt

Varken eller

Antal

10

”flytta över filmer”. Fortsättningsvis att det bitvis saknats information om olika Moodle-funkt-

ioner i de filmer och de manualer som tillhandahållits av IT-supporten.

Figur 6. En kategorisering av svar gällande hur flytten påverkat arbetssituationen (n = 39).

Enkäten innehöll även ett antal frågor gällande framtiden. Deltagarna tillfrågades exempelvis hur

de trodde att flytten till Moodle kommer att påverka deras arbetssituation vid Enheten för polis-

utbildning sett ur ett längre tidsperspektiv (cirka 5 år). Här bedömde 11 att arbetssituationen var-

ken kommer att bli bättre eller sämre, 10 uppgav att den kommer att bli bättre och 4 uppgav att

den kommer att bli sämre. En fråga ställdes även gällande hur de trodde att flytten kommer att

påverka utbildningskvaliteten på de kurser som ges vid institutionen. 11 som svarade att kvaliteten

varken kommer bli bättre eller sämre och 14 uppgav att den kommer att bli bättre. Ingen som

uppgav att den kommer att bli sämre. Därefter ställdes även en fråga enbart till den undervisande

personalen, gällande hur de helst skulle vilja bedriva undervisning framöver – på nätet, campus

eller både och. Av Figur 7 framgår att 13 av de 22 som har besvarat frågan i framtiden helst under-

visar både på nät och campus.

Figur 7. Hur undervisande personal helst skulle vilja undervisa i framtiden (n = 22).

I slutet av enkäten ställdes en öppen fråga där deltagarna kunde skriva eventuella avslutande kom-

mentarer. Här lyfter några fram behovet av tillgång till fortsatt support och att denna finns till-

gänglig både personellt (ansikte-mot-ansikte) och via nätet. Andra betonar att Moodle visserligen

13

8

4

0 5 10 15

Ej svarat

Arbetet krångligare/går långsammare

Övrigt

Antal

0

9

13

0 5 10 15

Jag skulle helst vilja undervisa på nätet

Jag skulle helst vilja undervisa på campus

Helst undervisa både på nätet och campus

Antal

11

fungerar och att det finns poänger med att använda denna lärplattform men att flytten samtidigt

har varit påfrestande och lett till negativa konsekvenser och annorlunda arbetssätt jämfört med

hur det var att arbeta med den förra plattformen (Cambro). Av kommentarerna framgår också att

införandet av Moodle inneburit att lärare undervisar på två olika plattformar parallellt, vilket gjort

att arbetet upplevts splittrat.

Intervjustudien

Nedan följer en resultatbeskrivning från intervjustudien som genomfördes under mars 2015 med

tre polislärare verksamma vid Enheten för polisutbildning.

Information om mål och visioner

Vid intervjuerna framgick att lärarna fått tillräcklig information om orsakerna till bytet av platt-

form från Cambro till Moodle. Det fanns dock lärare som upplevde att de inte riktigt förstod syftet

och nyttan med att byta. En lärare sade till exempel att det var ”väldigt mycket” som de skulle lära

sig och ”med kort varsel”.

Utbildning och support

Vad gäller utbildning och Moodle-support förstås lärarna ha positiva erfarenheter. En lärare me-

nar att ”Med få undantag har det fungerat bra” men att ”detta bygger i sin tur på att vi lärare har

arbetat hårt för att ordna allt”. De intervjuade lärarna menar exempelvis att de skulle vilja ha mer

tid till att lära sig hur den nya plattformen fungerar samt tid för att arbeta med plattformen.

Lärarna menar att de deltagit i enstaka kurser som genomförts av Pedagogiska institutionen i syfte

att lära sig att arbeta med den nya Moodle-plattformen. De har även erhållit information på ar-

betsplatsträffar. ”Men det har varit lite hoppigt, jag har saknat en helhet”, säger en av de tre inter-

vjuade lärarna. En annan av de tre lärarna säger något liknande och förklarar att Moodle-utbild-

ningen har ”varit kort och fokuserad”. Även om det är bra med ett avgränsat fokus tycker läraren

att vidareutbildning ”ska vara i större paket”. Detta i syfte att ge deltagarna en bredare bild och

kursen bör möjliggöra för dem att sitta ned och arbeta med Moodle ett tag, ”så att vi lär oss”. De

intervjuade lärarna upplevde introduktionen som ”hoppig”. Det var ”en halvtimme om test, en

halvtimme om lite allmänt. Man behöver kunna ganska mycket för att kunna hänga med. Låt mig

säga så här: om man inte behöver använda Moodle – om man bara är lärare och har en moment-

ansvarig som gör allt – så lär man sig inget.” Att lära sig använda den nya Moodle-plattformen

har, enligt de intervjuade lärarnas uppfattningar, till relativt stor del byggt på självinlärning och

12

att fråga och ta hjälp av andra lärare och kollegor för att lösa de problem som uppstått i arbetet

med att skapa och driva kurser i den nya plattformen.

De intervjuade lärarna uppger att det finns ett behov av fortsatt support och hjälp för att de ska

kunna arbeta effektivt med kurserna i Moodle-plattformen. Utan sådan support, är det svårt att

arbeta med plattformen, säger de. En av de tre intervjuade lärarna säger att det skulle vara svårt

utan support, inte minst för mindre erfarna kollegor: ”om det är tänkt att alla lärare ska använda

Moodle, måste det förekomma vidareutbildning och fortsatt support”. En annan av de tre lärarna

säger att det skulle bli problem ”om man plockade bort Moodle-supporten”.

Teknik och administration

De tre lärare som intervjuades uppger att deras arbetsuppgifter har förändrats som en konsekvens

av att Cambro ersattes av Moodle. Bytet kan visserligen förefalla leda till små förändringar av tek-

niskt art, men de är trots allt tidskrävande säger de. Två av de tre intervjuade nämner oberoende

av varandra att betygssättning av studenter och inrapportering av studenternas närvaro är exem-

pel på uppgifter som upplevs krångligare. ”Vi måste klicka och markera var och en av studenterna,

vilket är monotont och tidskrävande. Istället borde jag som lärare kunna markera alla studenter

med ett klick och därefter kunna plocka bort de få studenter som inte var närvarande.” Denna

lärare har även andra förslag på hur arbetsuppgifterna skulle kunna förenklas och uppger att detta

har förts fram som önskemål till de som är ansvariga. Dock, även om detta ”skulle förenkla” för

lärarna, ”är det i princip omöjligt att orda detta”, enligt denna lärare. ”Vi måste fortsätta att mar-

kera varje student var för sig, vilket alltså tar tid och känns som en onödig uppgift som borde gå

att förenkla.” Samtliga av de tre lärarna som intervjuades uppger att de tycker att de har fått flera

liknande nya arbetsuppgifter som tar onödigt mycket tid. ”Fler administrativa uppgifter har ålagts

oss och sammanlagt tar alla dessa små arbetsinsatser en väldigt lång tid. Om man är ovan ökar

också risken för att man gör fel, vilket kan leda till att man måste göra om arbetet.”, säger en av de

intervjuade.

De intervjuade lärarna uppger även att det ibland kan vara svårt att arbeta med videofilmer i

Moodle-plattformen. När de har skapat nya filmer, kan de inte ”lägga ut dem på plattformen” ef-

tersom det är för ”tekniskt komplicerat” och det upplevs som ”svårhanterligt”.

De uppger även att det är svårt att arbeta med test/quiz i Moodle. En av de tre intervjuade lärarna

uppger att det är för svårt och att processen innehåller för många steg. ”Det är mer saker att göra

i Moodle. Jag har upptäckte att det är fler steg, jämfört med Cambro. Detta gäller förresten rent

13

generellt med Moodle, att det är för många steg.” En annan av de tre lärarna uppger att det är svårt

att veta hur man kan skapa och uppdatera test: ”Jag vet inte hur jag kan uppdatera frågebanken.

Det var enklare i Cambro. Dessutom var det enklare att ge återkoppling till studenterna, jämfört

med Moodle. Jag tvingas svara på mejl från studenterna där de undrar hur det har gått på testet.

De får ingen feedback från Moodle angående totalt antal rätt. I Cambro kunde studenterna direkt

se hur många frågor som var korrekt besvarade.”

Kommunikation

De tre intervjuade lärarna uppger även att det är svårt att kommunicera med grupper av studenter

i Moodle. Under polisutbildningen är studenterna indelade i så kallade basgrupper och undervis-

ning sker ofta i form av grupparbeten där lärarna har ett behov av att kommunicera med alla eller

ett urval av grupper. De intervjuade lärarna upplever att detta var lättare förr, i Cambro, och att

det är svårt att genomföra i Moodle. En lärare uppger att de tvingas använda vanlig mejl, istället

för den inbyggda kommunikationsfunktionen i Moodle, eller kontakta studenter via telefon. ”Det

tar dock tid och inget som man upplever som effektivt. Inte minst på grund av att mycket av vår

undervisning bygger på dessa basgrupper. Ju enklare det är för mig som lärare att kommunicera

med studenterna och ladda upp filmer, desto oftare kommer jag att använda plattformen.” De

intervjuade lärarna säger att de vill kunna lägga ut material, både före och efter lektioner, och att

det i detta arbete är viktigt för dem att ”plattformen inte krånglar”. En av de tre intervjuade lärarna

uppger att ”det var enklare att kommunicera i Cambro, t ex att skicka ut ett meddelande eller

material till de olika grupperna” och fortsätter: ”Moodle i sig är bra, men jag önskar att det vore

lika enkelt att kommunicera i Moodle”. En annan av de tre lärarna uppger också att ”det var lättare

på Cambro att få kontakt med enskilda studenter” och att det är ”svårt att skicka information till

grupper” i Moodle. Den tredje läraren säger att ”detta är en av de saker som jag upplever som

krånglig och jobbig. Om jag har ett meddelande som ska ut till två grupper och inte den tredje, blir

det jobbigt. Det tar tid”.

Avslutningsvis menar lärarna att ”Moodle är en bra plattform, men man får inte nöja sig med ett

bra skal utan man måste säkerställa att innehållet är bra”. De uttrycker samtidigt att Moodle har

”potential” för att utvecklas och ge fördelar till undervisning och lärande.

Diskussion

Som framgår av enkätsvar och intervjuer med lärare framkommer synpunkter om att det initialt

funnits vissa tekniska och administrativa utmaningar under övergångsprocessen. Utmaningar

14

tycks exempelvis inkluderat svårigheter med gruppindelningar på Moodle, den digitala betygsrap-

porteringen och närvarodokumentationen, uppladdningen av filmer etc. De nya digitala arbets-

uppgifterna har krävt nya rutiner, vilket delvis upplevts som krångligt och tidskrävande av vissa

lärare. Lärare antyder exempelvis att digitaliseringen tagit tid utöver den dagliga undervisnings-

verksamhet samt inneburit en ökad arbetsbörda under vissa perioder. Detta är också något som

beskrivs som ett vanligt förekommande problem vid den initiala fasen av en digitaliseringsprocess

(Gregory & Lodge, 2015; Moore and Kearsley, 2012). För att bemöta de upplevda tekniska och

administrativa utmaningarna har tid initialt prioriterats för att lösa tekniska problem samt erhålla

stöd och support från IT-pedagoger och tekniker från Pedagogiska institutionen (se specifika ak-

tiviteter i Bilaga 1). Utbildnings- och informationsträffar vid APT, personalmöten och workshops

har exempelvis skett fortlöpande utifrån personalens uttryckta behov. Utöver detta har även fort-

löpande support med utgångspunkt i den egna verksamheten funnits tillgänglig, vilket enligt en-

kätdata bidragit till att lärare kunnat få hjälp relativt omgående med praktiknära svårigheter och

problem. Syftet med aktiviteterna har således fungerat som ett sätt att skapa trygghet och en bred

kunskapsbas hos den verksamma personalen, för att på så vis kunna gå vidare i övergångsproces-

sen mot det mer pedagogiska utvecklingsarbete som planerats inom ramen för projektet (jmf. Pet-

tersson, 2015).

Ett visst arbete har påbörjats och genomförts för pedagogisk utveckling och en del återstår. Arbetet

har omfattat program och kurser som bedrivs via den nya lärplattformen. Som framgår av doku-

mentstudien har fokus främst riktats mot utveckling och genomförande av portfolios, utveckling

och användning av inspelat material samt diskussioner kring hur digitalt material kan utgöra in-

novativa resurser för övningar, seminarier samt lärandemoment som efterfrågar och ger förutsätt-

ningar för reflektion. Detta har även gjorts i syftet att lösa upp tid i ett fullt schema på Polisutbild-

ningens kurser och moment. Utvärderingens resultat avslöjar inte specifikt graden av spridning

och fäste av det pedagogiska utvecklingsarbetet som utförts inom ramen för Enheten för polisut-

bildning. Enligt samtal med ledning, IT-pedagoger och närvaroprotokoll, framgår att viss personal

deltagit i tekniska och pedagogiska utbildningar samt att viss personal till stor grad tillämpar

funktioner och möjligheter som följer med Moodle och digitaliseringen. Detta medan andra helt

eller delvis valt att använda främst de funktioner som absolut krävs inom ramen för deras arbets-

beskrivning. Som framkommer av samtal och mötesanteckningar är detta något som ledningen

anser att man bör arbeta vidare med i framtiden, dvs. att få spridning och fäste i olika tekniska

och pedagogiska utvecklingsarbeten, inte bara på aktörs-, utan även på programnivå. Det finns

dock indikationer, både i denna utvärdering och i tidigare forskning (Moore and Kearsley, 2012;

Sannino, 2008), att digitalisering av högre utbildning är och bör ses som en långsiktig process som

15

tar och behöver få ta tid för att få spridning och fäste på hela utbildningen. En viktig aspekt i detta

är dock att hitta framtida strategier för hur fortsatt pedagogisk utveckling och spridning av goda

idéer kan stöttas på utbildningen (se fortsatt diskussion och framtida förslag gällande detta under

rubriken ’Inför framtiden’).

Övergripande utvecklingsprocesser

Inom ramen för denna utvärdering och den övergångsprocess som hittills genomförts finns även

anledning att se till ett antal större utvecklingsprocesser som visat sig komma ur projektet. Detta

inkluderar vilka mer övergripande effekter övergången till Moodle och det tekniska och pedago-

giska utvecklingsarbetet fått för Polisutbildningen. Fortsättningsvis, vilka konsekvenser detta fått

för utbildningens kvalitet och flexibilitet. För att föra en mer övergripande diskussion genomför-

des inom ramen för utvärderingen en mer övergripande analys av ett antal större teman, som ur

ett långsiktigt perspektiv, skulle kunna säga något Polisutbildningens ökade kvalitet och flexibili-

tet som ett resultat av digitaliseringen och övergången till Moodle. Detta genomfördes utifrån en

sammantagen analys av intervju-, enkät- och dokumentdata. Nedan följer en reflektion kring fyra

övergripande teman som framkommit av analysen.

Ökad flexibilitet i undervisning och lärande: Utvecklingen av metoder och rutiner för inspelning

och digitalisering av undervisningsmaterial förstås utifrån utvärderingen att nu och i framtiden

kunna ge polisstudenter nya möjligheter till ett mer flexibelt, studerandeaktivt och individanpas-

sat lärande. Med detta menas att studenter utifrån olika inlärningsstilar och inlärningstakt i större

utsträckning kan anpassa formen för tillgodogörandet av kunskap inom kurser och moment på

utbildningen. Digitaliseringen kan till exempel skapa nya möjligheter för studenter att i högre ut-

sträckning välja tid och plats för sina studier, repetera kursinnehåll (vid missade examinationer,

vid behov av repetition etc.) samt använda digitalt material som en resurs inför seminarium och

övningar. Dessa möjligheter, såsom det skrivs fram i tidigare forskning, ger även goda förutsätt-

ningar för ett mer flexibelt utbildningsformat samt en ökad kvalitet i utbildning och lärande (se

Moore and Kearsley, 2012; Naidu, 2014; Holmgren, 2015).

Enlighet i struktur och rutiner: Som framkommer av analysen har ett gediget arbete bedrivits för

att skapa enlighet i strukturer, arbetssätt och rutiner i utbildningen, vilket även återspeglas i struk-

turen och layouten för lärplattformen Moodle. Detta förstås, enligt utvärderingen, ge goda möjlig-

heter till en ökad översikt i både kurser, moment och i utbildning som helhet. Den sammanhållna

strukturen, layouten och rutinerna i kurser och lärplattform förstås även göra det lättare för stu-

16

denter, lärare och administratörer att överblicka kurser och navigera bland digitalt undervisnings-

material på samma vis oavsett kurs, moment och involverat lärarlag. Detta, om än det kan ta tid

innan ny layout och nya arbetsrutiner faller på plats i praktiken, kan ge förutsättningar för effek-

tivisering och en ökad trygghet för både lärare, studenter och administratörer. Enhetlighet i struk-

tur och rutiner förstås även kunna utgöra goda förutsättningar för framtida strukturella och inne-

hållsmässiga förändringar (jmf. Pettersson, 2015), såsom exempelvis en framtida akademisering

av utbildningen.

Ökad rättssäkerhet: I enkäter och intervjuer genomförda med lärare verksamma vid Polisutbild-

ningen framkommer att närvaro- och betygsrapporteringen bitvis upplevts som en utmaning. Det

kräver nya, mer tidskrävande rutiner och det tycks ibland vara svårt att fullt ut förstå var och hur

vissa administrativa moment ska utföras vid rapportering av studenters närvaro och resultat av

obligatoriska uppgifter (jmf. Gregory & Lodge, 2015). Ur ett större perspektiv kan inrättandet av

dessa digitala rutiner dock tyda på ett mer rättssäkert arbetssätt i utbildningens myndighetsutöv-

ning, vilket också kan sägas höja utbildningens kvalitet och trovärdighet. Givet de rättssäkra ruti-

ner som idag genomförs via nätet, istället för manuella listor som kan tappas bort, förstås detta

även som ett mer tryggt framtida arbetssätt för både administratörer, lärare och studenter men

även för studieadministration och Polisutbildningen som helhet.

Digitalisering driver kvalitet, flexibilitet och akademisering: Även om vissa processer och arbets-

sätt inte fått full spridning på Polisutbildningen kan det sammantagna utvecklingsarbetet sägas

bidra till att bygga en god grund för ökad kvalitet, flexibilitet och akademisering av Polisutbild-

ningen vid Umeå universitet. Den ökade rättssäkerheten i närvaro- och betygsrapportering, arbe-

tet med ökad enlighet i struktur och presentation av kursplaner, arbetssätt och undervisnings-

material samt möjlighet till ökat flexibelt lärande, är ett antal exempel på detta. Innehållet och

resultatet av dessa antyder även hur en påbörjad digitalisering av Polisutbildningen tycks kunna

bidra till en ökad kvalitet och akademisering i såväl administrativa som undervisningsmässiga de-

lar av utbildningen (jmf. Holmgren, 2015).

Inför framtiden

Som förväntat uttrycker vissa lärare att bedriva undervisning och genomföra administrativa mo-

ment med stöd av digitala teknologier är tekniskt och administrativt svårt och tar tid från den

vanliga undervisningsverksamheten. Arbetsuppgifter förändrats (betygs-, närvarorapportering,

uppladdning av filmer etc.) där nya rutiner och funktioner ofta förstås som mer tidskrävande (jmf.

Gregory & Lodge, 2015; Moore and Kearsley, 2012). Inte minst innan nya utarbetade rutiner fallit

17

på plats och fått fäste i praktiken. Detta innebär också att övergången och digitaliseringen bör ses

som en långsiktig process där lärare, administratörer och studenter måste ges tid att förstå och se

vinsterna med det tekniska och pedagogiska utvecklingsarbetet (ökad flexibilitet, kvalitet, rättssä-

kerhet osv.) (jmf. Gregory & Lodge, 2015). Det kan här vara angeläget att ledningen ger regelbun-

den information till personalen avseende mål och visioner vad gäller utbildningen som bedrivs vid

Enheten för polisutbildning i Umeå samt hur den nya lärplattformen Moodle och nya digitala re-

surser är tänkta att användas ur ett teknisk och pedagogisk perspektiv. Här finns även en viktig

poäng i att belysa de mer övergripande vinsterna med Moodle och den ökade digitaliseringen av

utbildningen (se punkterna ovan). Med detta menas hur digitaliseringen ur ett större perspektiv

kan ge viktiga effekter i form av ökad kvalitet, flexibilitet, rättssäkerhet samt ökad akademisering

på Polisutbildningen. Samtliga anställda, inte minst undervisande personal och administratörer,

bör därför, så långt det är möjligt, informeras om de övergripande effekterna, för att på så vis

förstå vikten och betydelsen av deras tekniska och pedagogiska utvecklingsarbete och de långsik-

tiga förändringar som de är en del av och som en liknande process kan genera.

Ett visst arbete har påbörjats och genomförts för pedagogisk utveckling och en del återstår. Detta

arbete omfattar program och kurser som bedrivs via den nya lärplattformen. Pedagogiskt utveckl-

ingsarbete är som visas i utvärderingen, men också i linje med tidigare forskning, en tidskrävande

process som tar tid och måste ges tid. Som framkommer av utvärderingen finns många goda ex-

empel på påbörjat pedagogiskt förändringsarbete (portfolio, nyttjandet av digitalt material som

verktyg för nya innovativa undervisningsformer, ökad reflektion, flexibelt lärande etc.), som i

framtiden kan behöva stöttas för att få spridning och fäste på hela utbildningen. En framstående

metod i tidigare forskning, vilken med fördel även förstås kunna tillämpas vid Polisutbildningen,

är att resurs- och kompetensmässigt stötta enskilda lärare och lärarlag med intresse och engage-

mang för pedagogiskt utvecklingsarbete (jmf. Sannino, 2008; Hauge & Norenes, 2010; Pettersson

& Olofsson, 2013). Detta vad gäller exempelvis utveckling och experimenterande av nya undervis-

ningsformer med stöd av digitala teknologier. Att inrätta punktinsatser i specifika lärarlag med

nära anknytning till praktiken och med stöttning av IT-pedagoger har exempelvis tidigare visat

generera viktiga och framgångsrika bottom-up lösningar vilken sedan, genom spridning från lä-

rare till lärare, kan få viktiga effekter för utbildningen som helhet (Hauge & Norenes, 2010; Pet-

tersson, 2015). Mer specifikt skulle sådana punktinsatser på Polisutbildningen kunna utgöra och

bidra till nya flexibla undervisningsdesigner där inspelade filmer och annat digitalt material kan

användas för att stötta för- och efterarbete vid övning, öka studenters möjlighet till reflektion inför

framtida yrke, samt utveckla nya, mer interaktiva undervisnings- och lärandeformer med hjälp av

digitalt material.

18

Under övergångsprocessen har lärare erhållit en mer allmän teknisk och pedagogisk utbildning

och support för att arbeta med den nya lärplattformen (se Bilaga 1). Vissa lärare beskriver här att

de haft tidigare kunskaper och erfarenheter av att arbeta med lärplattformar. För dessa har det

gått relativt lätt att ta till sig och påbörja arbetet med den nya lärplattformen. Detta, till skillnad

från lärare med liten eller ingen kunskap. Enligt enkäten framgår att ett flertal efterfrågat just en

djupgående utbildning och support i grundläggande frågor medan andra har velat gå vidare och

utveckla och prova andra, mer avancerade tillämpningar. Detta kan också förstås som en hit-

tillsvarande, men även framtida utmaning, för Enheten för polisutbildning och Pedagogiska in-

stitutionens IT-pedagoger vad gäller nivå, innehåll och fokus för utbildning och support. Å ena

sidan bör man säkerställa att personalen erhåller grundläggande kunskaper för att planera och

genomföra kurser via den nya lärplattformen, medan man inte bör glömma de lärare som redan

hunnit en bit och uttrycker ett behov av vidareutbildning. Detta förstås även som en framtida ut-

maning för Enheten för polisutbildning vad gäller framtida satsningar och kompetensutveckling.

Inte minst då fortsatt support och kompetensutveckling efterfrågas av ett flertal lärare. Ännu en

gång görs här, utifrån utvärderingens resultat, samt med grund i tidigare forskning, en hänvisning

till kontextbaserade punktinsatser där enskilda lärare och lärarlag resurs- och kompetensmässigt

stöttas i sitt pedagogiska utvecklingsarbete, medan mer allmän utbildning och support kan foku-

sera med grundläggande kunskaper och rutiner. Detta ger goda möjligheter för en allmän bred

kunskap på utbildningen som helhet medan vissa lärare ges möjlighet att vidareutveckla och sedan

sprida nya pedagogiska undervisnings- och lärandedesigner till sin kollegor på utbildningen.

Som tidigare påtalats har strävan med denna utvärdering varit att ge en bred bild av det som hit-

tills genomförts samt att lämna ett bidrag inför fortsatt arbete. På Enheten för polisutbildning

kommer utvecklingen av den nya lärplattformen att fortsätta och det är därför även framöver av

betydelse att fundera över, exempelvis, vad det innebär att arbeta med stöd av en lärplattform –

hur påverkas lärare, administratörer och studenter men även organisationen och utbildningen i

stort. Detta inkluderar också vilka tekniska och pedagogiska utvecklingsarbeten som i framtiden

ska stå i förgrunden för ett fortsatt arbete mot en ökad kvalitet och flexibilitet på Polisutbild-

ningen. Enheten för polisutbildning i Umeå och Pedagogiska institutionen skulle med fördel

kunna bedriva en fortsatt kommunikation kring vad som skulle kunna genomföras med utgångs-

punkt i de redan påbörjade aktiviteterna, samt kring vilka framtida behov som tycks finnas inom

ramen för Polisutbildningen. Givet ett fortsatt utvecklingsarbete, bör dock uppdrag och ansvars-

områden för de båda parterna vara klargjorda så att det tydligt framgår vem som ansvarar för vad

vid fortsatt samarbete.

19

Referenser

Gregory, M. S-J., & Lodge, J. M. (2015). Academic workload: The silent barrier to the implemen-

tation of technology-enhanced learning strategies in higher education. Distance Education.

Advance online publication. doi:10.1080/01587919.2015.1055056

Hauge, T. E., & Norenes, S. O. (2010). VideoPaper as a bridging tool in teacher professional de-

velopment. In J. O. Lindberg & A. D. Olofsson (Eds.), Online learning communities and

teacher professional development: Methods for improved education delivery (pp. 209–

228). Hershey, PA: IGI Global.

Holmgren, R. (2015). Brandmannautbildning på distans, en het fråga: om utmaningar, mot-

sättningar och förändringar vid implementering av distansutbildning [Firefighter training

at a distance, a hot topic – on challenges, contradictions and changes in the implementation

of a distance training mode]. Umeå, Sweden: Umeå University.

Moore, M. G., & Kearsley, G. (2012). Distance education: A systems view of online learning.

Wadsworth Cengage Learning: USA.

Naidu, S. (2014). Looking back, looking forward: The invention and reinvention of distance edu-

cation. Distance Education, 35(3), 263–270.

Pettersson, F. (2013). Implementing a Swedish regionalized medical program supported by digi-

tal technologies: Possibilities and challenges from a management perspective. Rural and Re-

mote Health, 13(1), 2173.

Pettersson, F., & Olofsson, A. D. (2013). Implementing distance teaching at a large scale in medi-

cal education: A struggle between dominant and non-dominant teaching activities. Educa-

tion and Information Technologies, 20(2), 359–380.

Pettersson, F., (2015). Learning to be at a distance – Structural and educational change in the

digitalization of medical education. Umeå, Sweden: Umeå University.

Sannino, A. (2008). Sustaining a non-dominant activity in school: Only a utopia? Journal of

Educational Change, 9(4), 329–338.

20

Bilaga 1

Sammanställning av aktiviteter inom projektet

Föreliggande dokument är en sammanställning av de planerade, beslutade och genomförda akti-

viteter som utförts inom ramen för samarbetsprojektet mellan Enheten för polisutbildning och

Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. Aktiviteterna kategoriseras utifrån dess fokus

och innehåll: Möten (interna/externa), Utbildning, Support och Utvecklingsarbete. Aktiviteter-

nas specifika innehåll återfinns i en kort beskrivning i tabellen nedan. För mer information om

övergripande innehåll, samt dess betydelse för det planerade och genomförda tekniska och peda-

gogiska utvecklingsarbetet, se utvärderingens resultatbeskrivning och diskussion.

Blå = Möten, interna och externa

Grönt = Utbildning

Gult = Support

Lila = Utvecklingsarbete

Rubrik (Aktiviteter) Kort beskrivning av innehåll Antal delta-gare

2013 26/9 Möte Inför Moodlestart 8/11 Möte (Moodle) Inför Moodlestart 13/11 APT Info om Moodlestart 26/11 Utbildning av nyckelperso-

ner Grundlig genomgång av Moodle, 3h

5

28/11 Möte med referenspersoner Information/diskussion om referenspersonernas upp-drag, 2h

5

11/12 APT Info 2/12 Möte med referenspersoner Uppdatering av deras arbete 4 9/12 Möte med polisens admi-

nistratörer Struktur på kurser 4

12/12 Lärarlagsutbildning Utbildning för lärarlag (mom 1, T1)

4

16/12 Lärarlagsutbildning Utbildning för lärarlag (akutsjukvård)

1

19/12 Utbildning av nyckelperso-ner

Grundlig genomgång av Moodle, 3h

5

2014 13/1 Avstämningsmöte Möte m ledningen 19/1 Utbildning av nyckelperso-

ner Grundlig genomgång av Moodle, 3h

5

21/1 Moodleintroduktion Moodle intro för Studenter T1

27/1 APT Info

21

31/1 Internt möte Internt möte (Peddan) 13/2 Telefonsupport 14/2 Avstämningsmöte Möte m ledningen 18/2 Telefonmöte 20/2 Lärarlagsutbildning Utbildning för lärarlag (Ju-

ridik) 4

24/2 Möte ang projekt med infor-matik

Möte med Polisledningen + Informatik

24/2 Telefonsupport Med Bert 27/2 Polisövning (Umestan) Observerade studenternas

praktiska övningar

4/3 Internt möte Internt möte (Peddan) 7/3 Möte om närvaroverktyget

Attendance Införande av närvaroverk-tyg på moment

12/3 APT Info 12/3 Möte med studierektor - 16/3 Telefonsupport 17/3 Avstämningsmöte med po-

lisledningen Avstämning inför hösten

18/3 Internt möte Internt möte (Peddan) 18/3 Möte lärarlag Kursplanearbete trafik/poli-

bilskörning

26/3 APT Presenterade Portfolio 31/3 Möte Möte om Portfolio på Mom

1 (T1)

2/4 Möte m polisledningen Om vidareutb + Moodle 7/4 Lärarlagsutbildning Utbildning för lärarlag (För-

undersökning) 2

8/4 Telefonsupport 10/4 Arbete med kursplan Trafik/polisbilskörning 14/4 Telefonsupport 15/4 Internt möte Internt möte (peddan) 22/4 Arbete med kursplan Trafik/polisbilskörning 25/4 Möte om intranätets upp-

lägg Administratörer

8/5 Möte lärarlag Kursplanearbete trafik/poli-bilskörning

14/5 Utbildning Utbildning nyanställd 1 16/5 Arbete med kursplan Trafik/polisbilskörning 20/5 Quizutbildning Quizverktyget, 3h 21/5 APT Info Vecka 24 Utbildning Grunderna i Moodle 2 2/6 Möte lärarlag Kursplanearbete trafik/poli-

bilskörning

11/6 Projektmöte Projektmöte m Polis + In-formatik

16/6 Projektmöte Projektmöte med Informa-tik

17/6 Projektmöte Projektmöte m Polis + In-formatik

22

17/6 Möte administratörer Allmänt Moodle, intranät 18/6 Personaldag Info 17/6 Möte administratörer Allmänt Moodle, intranät 12/8 Möte lärarlag Kursplanearbete trafik/poli-

bilskörning

15/8 Avstämningsmöte Möte m ledningen 28/8 Moodle Training Day Utbildning i Moodle. På fm

lärare, på em nyckelperso-ner

29/8 Avstämningsmöte Möte m ledningen 1/9 Intro T3 Moodlegenomgång 1/9 Intro T1 Moodlegenomgång 9/9 Projektmöte Möte med Polis + Informa-

tik

11/9 Portfoliointroduktion För studenter 11/9 Utbildning lärare Grundläggande Moodle in-

för fortbildningskurser 3

17/9 Internt möte Internt möte (Peddan) 25/9 Grundutbildning Moodle Utbildning för polislärare 3 30/9 Möte om intranätet 3/10 Utbildning Utbildning 13/10 Portfoliobedömningsmöte Med portfoliolärarna 15/10 Utbildning Utbildning 16/10 Avstämningsmöte Möte m ledningen 20/10 Internt möte Internt möte (Peddan) 30/10 Möte m ledningen Om portfoliosidan 4/11 Workshop Umestan För anställda, nya utrust-

ningen

12/11 Workshop Umestan För anställda, nya utrust-ningen

21/11 Umestan Umestan 1/12 Telefonmöte med studierek-

tor -

9/12 Internt möte Internt möte (Peddan) 11/12 Portfoliomöte Portfoliomöte 17/12 APT Kursutvärdering och Socra-

tive

2015 13/1 Uppföljningsmöte Moodle Uppföljningsmöte 16/1 Personaldag Info 19/1 Support Lagt in lärare på plattfor-

men

21/1 Portfoliointroduktion För studenter 21/1 Nya plattformen Skapat kohorter till HT15 23/1 Workshop Workshop 23/1 Introduktion studenter T1 Moodlegenomgång 29/1 Föreläsning för studenter t1 Portfolio 3/2 Introduktion ny lärare Moodlegenomgång 9/2 Avstämningsmöte Möte m ledningen

23

10/2 Filmer i Box med lärare 1 10/2 Boxinloggningsproblem 1 11/2 Filmredigering med lärare 1 12/2 Projektmöte Med Informatik 13/2 Filmer i box Lagt upp filmer i Box och

länkat i forum

17/2 Workshop Workshop 18/2 Möte om film i allmänhet 18/2 Filmredigering 1 20/2 Quizutbildning 1 24/2 Moodle Inspiration Day För anställda 24/2 Support Skapat instruktionsdoku-

ment

26/2 Support Quiz 26/2 Support Inställningar på quiz 30/3 Quizutbildning en lärare 13/3 Support Studenttenta som försvann 19/3 Support Quiz 25/3 Support på plats med lärare Hjälp med quiz 26/3 Telefonsupport 27/3 Quiz-support för lärare 15/4 Avstämningsmöte Möte m ledningen 14/4 Projektmöte Med Polisen + informatik 14/4 Internt möte Internt möte (Peddan) 14/ Inlämningsforum för stu-

denter Skapar forum med gruppin-lämning för lärare

17/4 Quiz Tittar igenom quiz + skapar instruktionsmaterial

30/4 Portfoliomöte Med Portfoliogruppen 12/5 Nya plattformen Arbetat med layouten 12/5 Quiz Kontrollerar en lärares quiz 25/5 Portfoliomöte Med Portfoliogruppen 4/6 Avstämningsmöte Möte m ledningen 17/6 Workshop Med Informatik (Umestan) 25/6 Möte m adm Om Figurantsidan 8/7 Ny plattform Lagt in bilder på plattfor-

men

11/8 Framtidsmöte Möte m ledningen 13/8 Möte med Conny - 13/8 Möte med adm Om Figurantsidan 17/8 Moodle Training Day För anställda 27/8 Quiz-Workshop För anställda (föranmälda) 6 27/8 Skapat konton på plattfor-

men För figuranter

2/9 Portfoliointroduktion + fö-reläsning om reflektion

För studenter

14/9 Avstämningsmöte Möte m ledningen 14/9 Support Inloggningsproblem (Fi-

guranter)

24

27/9 Möte med ledningen Ang. massbetgsättning, at-tendence och portfoliopro-blematik

23/10 Quiz Tittat igenom en lärares quiz och gjort instruktions-text till ändringar

1

6/11 Quizgenomgång Med lärare 1 9/11 Avstämningsmöte Möte m ledningen 12/11 Samordningsmöte med lä-

rare Information om massbetyg-sättning