Vad kännetecknar och innebär moderna arbets-och livsvillkor

MOA-projektet:Moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män

Slutrapport I

Vad kännetecknar ochinnebär moderna

arbets- och livsvillkor?Resultat av analyser med personansats samt

utveckling av analysmodeller för befolkningsstudier

1999:8

Författare: Annika HärenstamGunnel Ahlberg HulténLennart BodinCatarina JanssonGun JohanssonKerstin JohanssonLena KarlqvistOla LeijonGun NiseAnna RydbeckPatrik SchéeleHanna WestbergPer Wiklund

Rap

po

rt f

rån

Yrk

esm

ed

icin

ska e

nh

ete

n

Yrkesmedicinska enheten • Norrbacka • 171 76 Stockholmtel 08–517 730 56 • fax 08–33 43 33 • [email protected]

MOA-projektet:Moderna arbetsvillkor och angränsande livsvillkor för kvinnor och män.Metodutveckling för befolkningsstudier.Slutrapport I till Rådet för Arbetslivsforskning. Dnr 95-0331.

Författare:Annika Härenstam, dr. med. sci., psykolog, StockholmGunnel Ahlberg-Hultén, fil. dr., beteendevetare, StockholmLennart Bodin, t.f. professor, statistiker, ÖrebroCatarina Jansson, fil. kand., samhällsvetare, StockholmGun Johansson, doktorand, sociolog, StockholmKerstin Johansson, doktorand, beteendevetare, StockholmLena Karlqvist, med. dr., ergonom, StockholmOla Leijon, leg. sjukgymnast, ergonom, StockholmGun Nise, dr. med. sci., 1:e yrkeshygieniker, StockholmAnna Rydbeck, fil. kand., beteendevetare, ÖrebroPatrik Schéele, fil. kand., statistiker, StockholmHanna Westberg, fil. dr., psykolog, Arbetslivsinstitutet, StockholmPer Wiklund, doktorand, psykolog, Stockholm

Tidigare utgivna publikationer från MOA-projektet i Yrkesmedicins rapportserie

• Eremitkräftan utan skal. Om arbetsförhållanden av betydelse vid organisationsförändring.En kvalitativ studie. Rapport från Yrkesmedicinska enheten 1995:9.

• Som man frågar får man svar. Utvärdering av intervju/enkätfrågor. Sammanfattning av kurs vidStockholms universitet VT 1995. Rapport från Yrkesmedicinska enheten 1996:1.

• Lust att vårda eller vårdförlust? En studie av vårdarbetare ur ett internt och externt perspektiv.Rapport från Yrkesmedicinska enheten 1996:9.

• Vad menar vårdpersonalen när man frågar om ”krav”. Analys av innebördsintervjuer.Rapport från Yrkesmedicinska enheten 1997:10.

• Vad säger facket? Vad säger arbetsgivaren? Intervjuer med branschrepresentanter i näringslivetom dagens arbetsförhållanden, jämställdheten och framtiden.Rapport från Yrkesmedicinska enheten 1997:14.

Rapport från Yrkesmedicinska enheten 1999:9. ISSN: 1401–0550MOA-projektet Slutrapport II.

MOA-projektet: Slutrapport I ! Yrkesmedicinska enheten ! 1999:8 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD.................................................................................................................................. 6

1. INLEDNING ....................................................................................................................... 10

Syfte och strategier .................................................................................................. 10Forskningsuppgifter.........................................................................................................10

MOA-projektets design ............................................................................................ 10Folkhälsoperspektiv .........................................................................................................10Helhetsperspektiv.............................................................................................................11Flera nivåer .......................................................................................................................11Tvärvetenskap...................................................................................................................11Två metodologiska perspektiv ........................................................................................11Könsperspektiv .................................................................................................................12

Genomförande .......................................................................................................... 12

Spridning av resultaten............................................................................................ 13

Slutrapporternas innehåll och uppläggning.......................................................... 13Slutrapport I. Vad kännetecknar och innebär moderna arbets- och livsvillkor?Resultat av analyser med personansats samt utveckling av analysmodeller förbefolkningsstudier ...........................................................................................................14Slutrapport II. Beskrivning och utvärdering av variabler om arbets- ochlivsvillkor. Resultat av analyser med variabelansats samt kvalitativ ochkvantitativ enkätfrågeprövning......................................................................................15Slutrapport III. Urvalsstrategier, studiegruppen och forskningsprocessen...................16Övriga rapporter från MOA-projektet............................................................................16

2. SLUTSATSER OCH SAMMANFATTNING.......................................................................... 18

Slutsatser ................................................................................................................... 18Forskningsuppgift 1: Vad kännetecknar moderna arbets- och livsvillkor? ..................18Frågeområden av relevans för hälsa som rekommenderas ingå ifolkhälsostudier................................................................................................................19Forskningsuppgift 2: Prövning av enkätfrågor avseende reliabilitet, validitetoch relevans......................................................................................................................19Forskningsuppgift 3: Utvecklandet av en analysmodell för befolkningsenkäter ........20

Analysmodeller med personansats......................................................................... 20Urvalsdesignens betydelse för tolkningar av resultaten ...............................................22

Fenomen vilka tycks vara betydelsefulla för hälsa och välbefinnande.............. 22Möjligheten att kombinera förvärvsarbete med familj och fritid ................................22Det sociala samspelet, relationer till arbetskamrater och ledning ...............................23Ett arbete som värderas positivt av andra och ger möjligheter att göra ett brajobb ...................................................................................................................................23Arbetets mentala och fysiska krav, omfattning och förläggning i tid och rum ..........24Möjligheter till återhämtning under arbetet och avkoppling efter arbetet ...............24Traditionella arbetsmiljöfaktorers koppling till individers inflytande ochattraktivitet som arbetskraft ...........................................................................................24Organisationsförändringar och förändrade arbetsförhållanden..................................25Enkätfrågor om krav, kontroll, stöd, fysisk belastning och kemisk/fysikaliskaexponeringar ....................................................................................................................25

Goda arbets- och livsvillkor ..................................................................................... 25

MOA-projektet: Slutrapport I ! Yrkesmedicinska enheten ! 1999:84

3. VAD INNEBÄR MODERNA ARBETS- OCH LIVSVILLKOR? – Kvalitativa AnalyserAv Intervjuer ....................................................................................................................... 28

Inledning.................................................................................................................... 28

Metod ......................................................................................................................... 28

Kampen för människovärdet. En modell................................................................ 29Modellens olika delar.......................................................................................................30

Två exempel............................................................................................................... 35Exempel I: ”Alice” ............................................................................................................35Exempel II: ”Börje”...........................................................................................................42

Frågeområden identifierade genom kvalitativa analyser av de öppnaintervjuerna ............................................................................................................... 47Teman ...............................................................................................................................48

Slutsatser ................................................................................................................... 62

4. VAD KÄNNETECKNAR MODERNA ARBETS- OCH LIVSVILLKOR FÖR KVINNOROCH MÄN? Resultat av mönsteranalyser samt utveckling av en analysmodellför befolkningsstudier ....................................................................................................... 64

Inledning.................................................................................................................... 64

Syfte och strategier för mönsteranalyser i befolkningsstudier .......................... 64Syfte ..................................................................................................................................64Strategier för val av variabler och studiegrupp .............................................................65Analysmodellen................................................................................................................66Delarna i modellen...........................................................................................................67

Klusteranalysen......................................................................................................... 68Genomförande .................................................................................................................68Datareduktion ..................................................................................................................71Variabelförteckning .........................................................................................................72

Analysmodellen prövad på MOA-projektets studiegrupp ................................... 73VAD präglar klustren?......................................................................................................73VAR i arbetslivet finns klustren? .....................................................................................82VILKA finns i de åtta klustren?........................................................................................87Konsekvenser....................................................................................................................94

Sammanfattande kommentarer.............................................................................. 98

5. MULTIVARIATA ANALYSER OCH ANDRA STATISTISKA METODER FÖRIDENTIFIERING AV GRUPPER I BEFOLKNINGSSTUDIER ................................................... 100

Inledning.................................................................................................................. 100

Aspekter på val av variabler, standardisering, imputering vid bortfall........... 101

Hantering av extrema observationer, individer med karaktär av ”outliers”... 102

Val av klustermetod, hierarkisk kontra uppdelande eller optimerande .......... 103

Strategi för genomförande av analysen .............................................................. 104

Bestämning av antal kluster .................................................................................. 104

Visualisering av klusteruppdelningen.................................................................. 106

Validering av stabiliteten i den föreslagna klusteruppdelningen .................... 107

Användning av klusteranalys i befolkningsstudier ............................................ 108


Litteratur och programvaror av relevans för metodiken ................................... 108

Avslutande kommentar.......................................................................................... 109

REFERENSER....................................................................................................................... 110

Appendix


FÖRORD

Bakgrunden till MOA-projektet (Moderna arbetsvillkor och angränsande livsvillkor för kvinnor ochmän. Metodutveckling för befolkningsstudier) är att de metoder, framför allt enkätfrågor, vilka oftaanvänds i folkhälsostudier vanligen utvecklades för flera decennier sedan huvudsakligen medavseende på att fånga industriarbetets villkor. Med tanke på de snabba förändringar som sker iarbetslivet, arbetskraftens förändrade sammansättning och ett förändrat språkbruk kan många avdessa metoder vara irrelevanta eller missa viktig information.

MOA-projektets syfte har varit att utveckla metoder anpassade till dagens arbets- och livsvillkor.Projektets huvuduppdrag avslutas med tre slutrapporter. Resultatet består av ett omfattandekunskapsunderlag om enkätfrågors kvaliteter och ger förslag på analysmodeller om hur sambandenmellan arbets- och livsvillkor och hälsa kan studeras. Förutom huvudresultatet avseende metod-utvecklingen har projektet resulterat i bred och omfattande kunskap om organisatoriska,psykosociala, ergonomiska och yrkeshygieniska förhållanden i arbetet för kvinnor och män medolika livssituation, utbildningsnivå och position i arbetslivet. MOA-projektets slutresultat utgörs dockinte av en färdig enkät. Enkäter måste tas fram för varje specifikt sammanhang och hänsyn måstetas till tidigare versioner för att möjliggöra tidsjämförelser. Förhoppningen är istället att de resultatsom presenteras i slutrapporterna kan användas som kunskapsunderlag vid utarbetande av enkätertill folkhälso- och epidemiologiska studier och därigenom bidra till att förbättra preventiva insatser ifolkhälso- och arbetshälsoarbete.

MOA-studien är tvärvetenskaplig. Resultaten har uppnåtts genom samverkan mellan mångadiscipliner. Detta har inneburit en läroprocess för oss som arbetat i projektet. Utan samtligamedarbetares stora engagemang och vilja att söka gemensamma nämnare i det som varit vårtforskningsobjekt, dagens arbets- och livsvillkor och utvecklandet av forskningsmetoder för attbeskriva dessa, hade projektet inte varit möjligt att genomföra.

Projektets organisation och medarbetareMOA-projektet har bedrivits vid Yrkesmedicin inom Samhällsmedicin i Stockholms läns landsting isamarbete med Yrkes- och Miljömedicin, Regionsjukhuset i Örebro. Dessutom har forskare frånArbetslivsinstitutet ingått i projektgruppen. I projektet medverkade drygt 20 medarbetare underdatainsamlingen och mellan 12 och 15 personer under analysarbetet och rapportskrivningen.Forskargruppen har varit indelad i fyra inomdisciplinära grupper även om merparten av arbetetutfördes i tre tvärdisciplinära team, ett i Örebro och två i Stockholm, samt i analysgruppen sombestod av författarna till MOA-projektets slutrapporter.

Följande personer har medverkat i MOA-projektet:

• Psykologiska/sociologiska delstudienAnnika Härenstam, dr. med. sci., psykolog, StockholmGunnel Ahlberg-Hultén, fil. dr., beteendevetare, StockholmCatarina Jansson, fil. kand., samhällsvetare, StockholmGun Johansson, doktorand, sociolog, StockholmKerstin Johansson, doktorand, beteendevetare, StockholmMonika Karlqvist, fil. kand., beteendevetare, ÖrebroAnna Rydbeck, fil. kand., beteendevetare, ÖrebroMåns Waldenström, psykolog, StockholmLars-Erik Warg, docent, psykolog, ÖrebroHanna Westberg, fil. dr., psykolog, Arbetslivsinstitutet, StockholmPer Wiklund, doktorand, psykolog, Stockholm

• Ergonomiska delstudienLena Karlqvist, med. dr., ergonom, StockholmHelena Bandh, leg. sjukgymnast, ÖrebroAgneta Bergqvist, leg. sjukgymnast, ergonom, StockholmOla Leijon, leg. sjukgymnast, ergonom, Stockholm

• Yrkeshygieniska delstudienGun Nise, dr. med. sci., 1:e yrkeshygieniker, StockholmLennart Andersson, yrkeshygieniker, ÖrebroKarin Borg, fil. kand., yrkeshygieniker, StockholmMarie Lewné, fil. kand., yrkeshygieniker, StockholmBerit Widholm, skyddsingenjör, Stockholm


• Statistiska delstudienLennart Bodin, t.f. professor, ÖrebroPatrik Schéele, fil. kand., statistiker, Stockholm

• ProjektadministrationCatarina Jansson, se ovanIréne Tjernberg, assistent, Stockholm

Dessutom har följande personer medverkat i projektet under vissa perioder:Mikael Allvin, fil. dr., psykolog, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Medverkan till rapporten omgränslösa arbeten.

Eva Bejerot, forskare, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Medverkan i analyser av organisationsdatasamt redigering av delar av slutrapporterna.

Eva Bernmark, civilingenjör, Stockholm. Ansvarig för mätapparatur i den ergonomiska delstudien.

Martha Blomqvist, fil. dr., sociolog, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Medverkade i denpsykologiska/sociologiska delstudien under planeringsfasen.

Susan Danielsson, Stockholm. Utskrifter av intervjuer.

Malin Josephson, med. dr., beteendevetare, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Intervjuer ompsykosociala enkätfrågor.

Max Köster, fil. kand., statistiker, Stockholm. Medverkade i planeringsfasen av projektet.

Vivi-Ann Löfgren, beteendevetare, Stockholm. Intervjuer med branschföreträdare.

Gunilla Pernold, doktorand, ergonom, Stockholm. Medverkade i planeringsfasen av denergonomiska delstudien.

Göran Stridh, fil. dr., laboratoriechef, Yrkes- och Miljömedicin, Örebro. Medverkade iplaneringsfasen av projektet.

Ingert Svärd, fil. kand, kulturgeograf, Uppsala. Medverkan till en rapport inomarbetsmarknadsdelen.

Slutrapporterna har redigerats av Eva Bejerot, Catarina Jansson och Kajsa Lindström.

Stort tack till alla medarbetare i projektet!

ProjektledningI ledningsgruppen ingick Annika Härenstam (projektledare), Lennart Bodin, Lena Karlqvist, Gun Nise,Töres Theorell (Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin) samt Lars-Erik Warg.

Den exekutiva ledningsgruppen utgjordes av Annika Härenstam, Lennart Bodin, Lena Karlqvist ochGun Nise. Dessa ansvarade dessutom för var sin av de fyra delstudierna.

Metod- och referensgrupperProjektet har haft fyra metodgrupper där externa seniora forskare deltagit, förutom projektledareoch medarbetare i de fyra delstudierna. Dessa grupper träffades regelbundet, framför allt underplaneringsfasen.

I den psykosociala metodgruppen ingick Gunnar Aronsson, Arbetslivsinstitutet, Gunnela Westlander,professor emeritus, Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet, Töres Theorell, Institutet förPsykosocial Miljömedicin och Svante Hovmark, Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet.

I den ergonomiska metodgruppen ingick Åsa Kilbom, Arbetslivsinstitutet, Ewa Wigaeus-Hjelm,Arbetslivsinstitutet och Eva Vingård, Arbetslivsinstitutet.

I den yrkeshygieniska metodgruppen medverkade Göran Stridh, Yrkes- och Miljömedicin,Regionsjukhuset i Örebro.

I den statistiska metodgruppen ingick Finn Diderichsen, Folkhälsovetenskapliga institutionen,Karolinska Institutet, Christina Reuterwall, Epidemiologiska enheten, Samhällsmedicin, Stockholmsläns landsting (ersatte Anders Ahlbom) och Ingvar Lundberg, Yrkesmedicin, Stockholm (ersatteChrister Hogstedt, Arbetslivsinstitutet).


Projektet har också haft en referensgrupp. I denna ingick 16 personer från fackliga organisationer,forskningsinstitutioner samt producenter/användare av befolkningsenkäter.

Varmt tack för ert engagemang och konstruktiva synpunkter under projektets planering ochgenomförande!

Särskilt tack riktas till Christer Hogstedt, Arbetslivsinstitutet och Charlie Eriksson, Folkhälsoinstitutetför det stöd och den uppmuntran vi fick inför starten av projektet.

Varmt tack riktas också till de båda medverkande enheternas chefer: Lena Ekenvall, chef förYrkesmedicin i Stockholm och Gunnar Ahlborg som under projekttiden var chef för Yrkes- ochMiljömedicin i Örebro. De har med stort tålamod låtit detta stora projekt inrymmas i sina respektiveenheter och har dessutom försett projektet med ansenliga resurser och stöd av olika slag.

Samverkan och utbyte med andra folkhälsoenheter och forskningsinstitutionerMOA-projektet har haft goda kontakter med flera landstingsenheter som är involverade ifolkhälsostudier, t.ex. Socialmedicin i Stockholms läns landsting och de samhällsmedicinskaenheterna i Örebro, Malmö och Linköping. Projektet har också samarbetat med Yrkesmedicin i Lundangående metodutveckling av belastningsergonomiska mätmetoder. I detta utvecklingsarbete harockså två studenter från KTH medverkat. Projektet har haft flera kontakter med Arbetslivsinstitutet,Statistiska Centralbyrån och Arbetarskyddsstyrelsen avseende arbetshälsoenkäter och idéutbyte medforskare vid Stockholms och Göteborgs universitet. Särskilt tack till Lars Bergman och GunnJohansson, Psykologiska institutionen vid Stockholms Universitet för konstruktiva synpunkter ochhjälp!

Projektet har även haft kontakter med forskare i Danmark, Norge, England, Holland, Tyskland ochUSA angående metoder för exponeringsbedömningar.

Projektledaren ingår i ett forskarnätverk för hälsopolitiska jämlikhetsstrategier vid Folkhälso-institutet. I samband med detta fick MOA-projektet ett tilläggsuppdrag för att i samarbete medBengt Starrin, Eva Lindbladh och Ulf Lundberg skriva en bok om utsatthet.

Några av medarbetarna ingår i Stockholms nätverk för folkhälsovetenskaplig genderforskning.Denna grupp var initiativtagare till en antologi om kön och ohälsa och har medverkat idoktorandkurser i folkhälsovetenskaplig genderforskning vid Karolinska Institutet.

Det har funnits ett nära samarbete mellan MUSIC-Norrtälje-projektet i och med att någramedarbetare har deltagit i båda projekten. Det innebär att vi har haft ett konstruktivt idéutbyte ommetoder och teorier. MOA-projektet har också haft idéutbyte med två andra stora forsknings-projekt: SHEEP (Stockholm Heart Epidemiology Program) och PART (Psykisk hälsa, arbete,relationer).

Projektet har haft tre samarbetsavtal med Arbetslivsinstitutet. Det första innebar att i samarbetemed projektet Gränslöst arbete analysera intervjuer från MOA-projektet och skriva en rapport omdetta. Två av samarbetsavtalen var med Arbetslivsinstitutets program Kön och Arbete. Det första,som pågick under 1997 och 1998 berörde den belastningsergonomiska delen av MOA-projektet. Detandra, som pågår under hela 1999 innebär fördjupade analyser av organisatoriska och belastnings-ergonomiska data från MOA-projektet.

På uppdrag av Yrkesmedicin i Stockholm skrevs en rapport om vårdarbete, baserad på intervjuer ocharbetsanalyser från MOA-projektets studiegrupp.

FinansieringMOA-projektet har genomförts med ekonomiskt stöd från Rådet för Arbetslivsforskning, Folkhälso-institutet, Yrkesmedicin i Stockholms läns landsting, Yrkes- och Miljömedicin vid Regionsjukhuset iÖrebro samt Arbetslivsinstitutet. Den pilotstudie som föregick MOA-projektet erhöll ekonomisktstöd även från Forskningsrådsnämnden. Ett stort tack till samtliga finansiärer.

Särskilt tack till Kenneth Abrahamsson, Rådet för Arbetslivsforskning och Marianne Gustavsson,Arbetsmiljöforum för hjälp med att sprida resultaten.

StudiepersonerTill sist ett stort tack till alla medverkande studiepersoner, chefer och övrig personal vid de arbets-platser som deltagit i projektet. Utan Er välvilja och förståelse för forskningens villkor hade dettaprojekt inte varit möjligt att genomföra.


Sammanlagt har de 203 studiepersonerna medverkat i mätningar och observationer på respektivearbetsplatser under 800 dagar, besvarat 4 enkäter med flera hundra frågor och intervjuats under1000 timmar. Cheferna för de 80 medverkande arbetsplatserna och flera branschföreträdare harockså intervjuats, sammanlagt under 150 timmar. Det är således en ansenlig tid som demedverkande studiepersonerna ställt till projektets förfogande. Stort tack!

Stockholm i augusti 1999

Annika HärenstamProjektledare för MOA-projektet


1. INLEDNING

Syfte och strategierSyftet med MOA-projektet var att utveckla metoder för befolkningsstudier ochepidemiologiska studier av hälsa som är bättre anpassade till dagens arbetsliv ochlivssituationer för både kvinnor och män än de metoder som har använts de senastedecennierna1. Tillämpningsområdet är således enkätmetoder för stora representativaurval av befolkningen och inte studier av specifika forskningsfrågor.

Huvudmålet var att utveckla metoder för exponeringsbedömningar och analys-strategier lämpade för befolkningsstudier så att:

• förvärvsarbetets betydelse för hälsoutvecklingen kan värderas för kvinnor och män iolika sektorer av arbetsmarknaden och i olika livssituationer

• prioriteringar av insatser i förebyggande hälsoarbete kan göras med adekvat under-lag.

ForskningsuppgifterProjektet hade tre forskningsuppgifter. Slutmålet var att utifrån resultaten från dessa treforskningsuppgifter formulera frågeområden och förslag till en analysmodell.Uppgifterna var följande:

• Söka kunskap om aktuella arbets- och levnadsvillkor för kvinnor och män och vaddessa innebär i olika livssituationer och organisatoriska strukturer. Detta utfördesmed hjälp av omfattande intervjuer, enkäter, expertbedömningar och mätningar utepå flera arbetsplatser med olika inriktning på verksamheten.

• Undersöka giltighet och relevans för enkätfrågor om arbetsvillkor vilka ofta användsi befolkningsstudier. Detta gjordes genom att pröva samstämmighet mellan enkät-frågor och intervjuer, expertbedömningar och mätningar på arbetsplatser.

• Pröva, vidareutveckla och anpassa metoder för datainsamling och analys vilka kanidentifiera betydelsefulla riskfaktorer och stödjande faktorer med avseende påkvinnors och mäns hälsa. Här ingick bland annat ett statistiskt utvecklingsarbete.

MOA-projektets designMOA-projektet var komplext och omfattande. Flera olika perspektiv och strategier harvarit vägledande i projektets design och arbetsprocess enligt nedan.

FolkhälsoperspektivMOA-projektet hade ett folkhälsoperspektiv. De metoder som utvecklats ska vararelevanta för studier av hälsa/ohälsa. Folkhälsoenkäter används ofta för att hittariskgrupper i befolkningen så att resurser för intervention och prevention kan riktas ditde bäst behövs. De används även för att följa livsvillkoren för olika grupper över tid.Dessutom används s.k. surveyundersökningar (särskilt de nationella) som exponerings-skattningar i riskidentifierande studier av specifika sjukdomar. MOA-projektets designstyrdes av att resultaten ska användas i befolkningsstudier av hälsa och ohälsa.

1 För en utförlig redogörelse för projektets uppkomst, dess utförande m.m. hänvisas till slutrapport III.


HelhetsperspektivIdag ses tydliga tendenser på att gränsen mellan arbetsliv och privatliv håller på attluckras upp. Detta gör det allt mindre relevant och försvarbart att undersöka sambandmellan ohälsa å ena sidan och förhållanden enbart i arbetslivet eller i den privata sfärenå den andra. Av denna anledning har projektet haft ett helhetsperspektiv på människorsarbets- och livssituation. Såväl förhållanden i förvärvsarbetet som i den privata sfärenstuderades. Denna uppgift utgjorde en stor utmaning på flera sätt. Den teoretiskaförankringen är svag och få forskare har utvecklat begrepp och metoder för studier avbåda dessa sfärer och mötet mellan dem.

Flera nivåerFör att kunna identifiera grupper i riskzonen för ohälsa är det önskvärt att få kunskapom tidiga indikatorer på förändringar som kan leda till att vissa grupper blir mer utsattaän andra. Preventiva insatser i ett tidigt skede kan motverka en negativ utveckling. Avdenna anledning inkluderades även fenomen på arbetsmarknads- samt arbetsplatsnivån iMOA-projektet. Den slutgiltiga analysmodellen ger förslag på hur information omförhållanden på dessa nivåer kan användas i relation till data på individnivån.

TvärvetenskapFör att kunna lösa forskningsuppgifterna har medverkan av, och samarbete mellan fleraolika discipliner varit nödvändig. Forskningsobjektet består av såväl organisatoriska,psykosociala, ergonomiska som yrkeshygieniska förhållanden i arbetslivet och till vissdel även på fritiden. Dessutom har uppgifterna krävt ett kvalificerat statistisktutvecklingsarbete. Projektets statistiker har medverkat under hela projekttiden, frånplanering till rapportskrivning.

Integrering av olika discipliners kunskaper och metoder utgör en stor utmaning förforskningen. I MOA-projektet har detta underlättats genom det omfattande fältarbetet.De tre forskarteam som vardera ansvarat för ett antal arbetsplatser har bestått avsamhällsvetare, beteendevetare, ergonomer och yrkeshygieniker. För att kunna inhämtainformation om respektive studiepersons arbetsförhållanden under samma tidsrymdanvändes en gemensam grund vid datainsamlingen. Den bestod av bedömning avarbetsåtagandet och kategorisering i tid för varje arbetsuppgift. Dessa grundkategorieranvändes av alla discipliner i sina respektive exponeringsbedömningar. Samarbetetunder datainsamlingen tror vi har haft stor betydelse för integreringen av data underanalysfasen. Varje disciplins unika kompetens behövdes och var ömsesidigt beroende avvarandra. Slutprodukten består av en sammanvägning av en mängd olika aspekter vilketvar nödvändigt i och med den personansats som dominerade analysarbetet.

Två metodologiska perspektivEn av MOA-studiens huvuduppgifter var att pröva enkätfrågor. Om enkätfrågor speglarfaktiska, objektiva förhållanden eller individers egna subjektiva upplevelser har längediskuterats inom forskningen. I och med MOA-projektets unika design kunde bådadessa teoretiska och metodologiska perspektiv användas i relation till enkätfrågedata.Denna strategi kallas triangulering.

Det vi kallar externt perspektiv innebär av att bedömningarna, och kriterierna fördessa, fastställdes av forskarna. Dessa baserades oftast på mätdata eller observationsdatakompletterat av intervjuer för att fånga vissa aspekter. Intervjutekniken var väsentlig föratt undvika att studiepersonens egen värdering skulle färga skattningen.


Det vi kallar internt perspektiv baserades på studiepersonernas egna bedömningar ochvärderingar. Här bestäms normen av studiepersonen själv. Dessa skattningar kundebestå av självrapporteringar i enkäter, men också av tolkningar av studiepersonernasutsagor i intervjuer där den värderande aspekten efterfrågades.

Genom olika tekniker, såväl kvantitativa som kvalitativa, ställdes båda dessaperspektiv mot varandra och jämfördes. Det externa respektive det interna perspektivetkompletterar varandra och utgör två sätt att se på samma fenomen. Det ena är intemindre sant än det andra. Huruvida enkätfrågor ska spegla en värdering eller enbeskrivning måste avgöras av syftet och ibland också av vad som är möjligt att uppnå.Perspektivbrytningen i MOA-projektet kan dock bidra till att lösa en del av de problemsom diskuterats angående enkäten som metod för att mäta exponeringar och undersökasamband med ohälsa.

KönsperspektivKön är en grundläggande organiserande princip i samhället och könsperspektivet varcentralt i MOA-projektet utifrån tre utgångspunkter. För det första var ett av MOA-projektets syften att välja frågeområden till befolkningsenkäter som speglar kvinnorsvillkor i och utanför förvärvsarbetet lika bra som mäns. För det andra skulle deenkätfrågor som valdes vara reliabla och valida för båda könen, och – för det tredje –fördjupad kunskap om sambanden mellan arbets- och livsvillkor och hälsa för bådakönen innebär att strukturella faktorer måste integreras. Könsordningen är så ”invävd” ihela samhället att orsakssamband lätt kan osynliggöras eller snedvridas om de söksenbart i förhållanden på individnivå. Här handlar det bland annat om att studeraselektions- och segregationsmekanismer, dvs. hur skillnader i arbets- och livssituationeruppstår mellan grupper. Det handlar också om att studera betydelsen av relationernamellan kvinnor och män i arbetslivet. Av dessa skäl var såväl urvalsprinciper somstudiedesign särskilt väsentliga. I MOA-projektet valdes en urvalsdesign som innebar atttre fjärdedelar av urvalet könsmatchades med avseende på kvalifikationsnivå och typ avyrke2. I den mån det var möjligt valdes de matchade paren på samma arbetsplats.Resterande fjärdedel bestod främst av kvinnor från kvinnodominerade yrken ocharbetsplatser samt män från mansdominerade. I hela studiegruppen var ocksåfördelningen för båda könen lika vad gällde ålder, socioekonomiska grupper samtfamiljesituation.

Det matchade urvalet av kvinnor och män (78 kvinnor och 78 män) var den grupp somfrämst användes för jämförelser mellan kvinnor och män i olika avseenden. Dennagrupp var även lika fördelad vad gällde människo-, symbol- och tingyrke3 samtkvalifikationsnivå i yrket. Syftet med dessa jämförelser var ett försök att konstanthållavissa väsentliga förhållanden som position och typ av arbete. Genom att inte helastudiegruppen könsmatchades fanns en möjlighet att jämföra kvinnors och mäns arbets-och livsvillkor i ett urval som bara delvis var könsmatchat och jämföra detta med detkönsmatchade.

GenomförandeMOA-studien utfördes i många olika delar av arbetslivet. Strategiska urval gjordes avbåde ”typiska” arbetsplatser och sådana där nya organisations- och produktionsformerinförts. Studiegruppen utgjordes av 102 kvinnor och 101 män vid 80 arbetsplatser i fem 2 För en mer detaljerad beskrivning av urvalsprinciper för könsmatchningen, se slutrapport III.3 För en definition av dessa tre yrkestyper, se kapitel 3.


län. Datainsamlingen, som pågick mellan 1995 och 1997, inleddes med en organisa-tionsbeskrivning (intervjuer med chefer) och öppna personliga intervjuer med studie-personerna som också besvarade en folkhälsoenkät. Studiepersonerna fick därefterunder en dag på respektive enhet besvara fler enkäter, medverka i intervjuer samt utföraett fysiskt funktionstest. Därefter fortsatte datainsamlingen med fältarbete där flera olikakvantitativa och kvalitativa metoder användes under flera dagar per person.

Studien inriktades på psykologiska, belastningsergonomiska och kemiska/fysikaliskaexponeringsförhållanden. Interaktion mellan flera exponeringar i förvärvsarbetet ochmellan arbete, livsfas och familjesituation undersöktes. Statistiska analysmetoderlämpade för identifiering av exponeringsmönster utprövades och riktlinjer utarbetadesför modellering av samband mellan arbetsmiljö och hälsa.Den tredje och sista delen av slutrapporten, Urvalsstrategier, studiegruppen ochforskningsprocessen, innehåller utförliga beskrivningar av urvalsprocessen ochjämförelser av den valda studiegruppen med demografiska data från nationelladatabaser. Där beskrivs även metoderna, genomförandet av datainsamlingen ochanalysprocessen.

Spridning av resultatenResultat från MOA-projektet har presenterats vid sammanlagt tolv tillfällen vid tvåinternationella vetenskapliga konferenser. Ytterligare två abstract är accepterade förpresentation vid en internationell konferens i september 1999.

MOA-projektets resultat har också presenterats vid ett stort antal kurser och nationellakonferenser och seminarier.

Flera publikationer har publicerats under projekttiden och några är under utarbetande.Mediaintresset har varit stort. Vid minst 60 tillfällen har MOA-projektet och dess

resultat refererats och beskrivits i tidningsartiklar, TV- och radioprogram.För en utförligare presentation av MOA-projektets resultatspridning se slutrapport III.

Slutrapporternas innehåll och uppläggningDenna sammanfattande presentation av resultaten från MOA-projektet består av trehuvudrapporter.

Vi har valt att utgå både från en personansats och en variabelansats samt utifrån de trehuvudsakliga forskningsuppgifterna (dvs. ”Vad ska vi fråga om?”, ”Hur fungerartraditionella metoder?”, ”Vilka analysstrategier kan användas?”).

Vi presenterar även en sammanfattning av helheten, vad vi har kommit fram till att enbefolkningsenkät bör innehålla och hur svaren kan analyseras.

Slutrapporterna inleds med slutsatserna och sammanfattningen av de viktigasteresultaten. Övriga avsnitt beskriver hur vi kommit fram till dessa slutsatser.


Slutrapport I. Vad kännetecknar och innebär moderna arbets- ochlivsvillkor? Resultat av analyser med personansats samt utveckling avanalysmodeller för befolkningsstudierSlutrapport I avser att besvara frågeställningarna vad vi ska fråga om samt vilkaanalysstrategier som kan användas i folkhälsoenkäter.

Analysmodeller med en personansatsFrågeställningarna om vilka frågeområden och analysstrategier som rekommenderas förbefolkningsstudier besvaras främst med analyser som har en personansats. Slutsatsernabaseras på de resultat från MOA-projektet som utmynnat i två analysmodeller. Slut-rapporten består, förutom slutsatserna och sammanfattningen, av tre delar enligt nedan.

Vad innebär moderna arbets- och livsvillkor? Kvalitativa analyser av intervjuerDen första delen redovisar resultaten av de kvalitativa analyserna av de öppnaintervjuerna. Denna del hade en induktiv ansats genom att vi utifrån empirin sökteförståelsekunskap om ohälsans mekanismer. Vi inledde analysarbetet med helheten (enpersons berättelse) och slutade med en analysmodell om generella samband mellan deyttre villkoren och hälsa samt en beskrivning av fenomen som bör studeras i risk-identifierande studier. Här var vi framför allt intresserade av frågan: Vad innebärmoderna arbetsvillkor och angränsande livsvillkor? En analysmodell över sambandenmellan villkoren och dess konsekvenser presenteras. Vi presenterar också resultat medavseende på specifika fenomen som tagits upp av studiepersonerna själva.

Vad kännetecknar moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män? Resultat avmönsteranalyser samt utveckling av en analysmodell för befolkningsstudierDen andra delen utgörs av resultaten av arbetet med kvantitativa multivariata analyser(klusteranalyser eller mönsteranalyser). I denna del var utgångspunkten specifikafenomen eller variabler vilka är teoretiskt baserade med avseende på studier av sambandmed ohälsa. Slutresultatet är även här ett förslag på en analysmodell med en person-ansats (se figur 1.1). Med denna metodik reducerades och kategoriserades en stor mängdinsamlade kvantitativa data och i olika steg med hjälp av klusteranalyser identifieradesgrupper med liknande arbets- och livssituationer. Dessa grupper beskrivs med avseendepå var de finns i arbetslivet och vad som kännetecknar de individer som hamnar i deolika klustren. Vi jämför även grupperna vad gäller de uppgifter om hälsotillstånd ochhälsorelaterade beteenden vi hade tillgång till.


VAR finns de? VAD präglar? VILKA är de?

Arbets-marknad

Arbetsplats Individens förhållanden iförvärvsarbetet och i den

privata sfären

Demo-grafiskavariabler

Livsstils-faktorer

Sektor/Bransch

Typ av yrke

Segregation

Organisatoriskkontext, t.ex.maktstruktur,produktions-process,organisations-förändringar

Stödjande och belastandepsykosociala faktorer

Fysisk belastning

Kemisk/fysikalisk exponering

Anställningsvillkor

Balans arbete/fritid

Arbetets förläggning i tidoch rum

Förändringar

Kön

Klass

Etnicitet

Ålder

Utbildning

Familje-situation

Boende

Hälsorelateradebeteenden,t.ex. rökning

Fysisk funktion

BMI

Kondition

KONSEKVENSER

Hälsa/Ohälsa Överbelastning Livskvalitet Arbetslöshet Lön

Figur 1.1 Analysmodell och frågeområden i befolkningsstudier med en personansats.Utvecklade i MOA-projektet.

Både den kvalitativa och den kvantitativa analysen med en personansats har i MOA-projektet genererat analysmodeller. Den kvalitativa analysen genererade dessutomhypoteser till befolkningsstudier och den kvantitativa genererade förslag på fenomenoch enkätfrågor som är lämpade för en analysmodell med personansats. De förslag somutarbetas med dessa strategier behöver dock prövas på större material för att derasanvändbarhet i befolkningsstudier ska kunna utvärderas.

Multivariata analyser och andra statistiska metoder för identifiering avgrupper i befolkningsstudierDen tredje delen i denna rapport utgörs av en redogörelse för det statistiska utvecklings-arbetet med mönsteranalyser. Här redovisas resultaten från den statistiska delstudien. Deanalysmetoder och modeller som använts i MOA-projektet beskrivs och en strategi förhur en personansats kan användas i befolkningsstudier föreslås.

Slutrapport II. Beskrivning och utvärdering av variabler om arbets-och livsvillkor. Resultat av analyser med variabelansats samtkvalitativ och kvantitativ enkätfrågeprövningSlutrapport II avser att besvara frågeställningen: Hur fungerar traditionella enkätfrågor?Dessutom innehåller rapporten deskriptiva analyser av de variabler vilka använts iMOA-projektet.

Analyser med en variabelansatsDen andra slutrapporten inleds med en presentation av sammanfattande resultat fråndeskriptiva analyser med en variabelansats, uppdelad på sex kapitel. I den mån vi har


gjort analytiska studier av specifika frågeställningar inom respektive tema ellerdelområde sammanfattas även dessa (med hänvisningar till var man kan läsa mer).Resultaten är uppdelade, och presenteras, i samma områden som i kapitel 4 i den förstaslutrapporten (enligt figur 1.1 ovan).

Varje delområde innehåller uppgifter från psykosociala, yrkeshygieniska ochergonomiska delfrågeställningar. Syftet är att ge en översikt över vad MOA-projektethar kunnat identifiera som kännetecknande för dagens arbetsliv. Vad framstår somviktigt? Vad framstår som tydliga skillnader mellan olika grupper? Vad innebärfenomenet ifråga för olika grupper? Vad verkar ha hälsorelevans?

Det är en mängd olika analyser av den stora databas som genererats i MOA-studiensom sammanfattas här. Detta är ett av skälen till varför vi i mycket liten omfattningredovisar resultat i siffror eller specifika resultatpresentationer av statistiska analyser.Ett annat skäl är att MOA-projektets studiegrupp var liten och i ett par avseendenspeciell och avvikande från ett representativt urval. Detta medförde att sambands-analyser eller frågeställningar om hur vanliga olika fenomen är inte var lämpliga attbesvara med denna studie. Vårt syfte var istället att identifiera fenomen relevanta fördagens arbets- och livsvillkor, vilka bör fångas i befolkningsstudier. Det statistiskaunderlaget för de slutsatser som dras finns dock sammanställda i en separat tabellbilagamed tekniska beskrivningar etc. (Tabellbilaga till MOA-projektets slutrapporter).

Kvalitativ och kvantitativ enkätfrågeprövningI den andra delen av slutrapport II redovisas en sammanfattning av resultaten från en avprojektets huvuduppgifter; utprövning av ofta använda enkätfrågor. Resultaten av dekvantitativa prövningarna finns i appendix i slutrapport II. Ytterligare en rapport omresultaten från enkätfrågeprövningen är under utarbetande. Där kommer särskilt dekvalitativa analyserna att presenteras utförligare än i detta kapitel av slutrapport II.

Slutrapport III. Urvalsstrategier, studiegruppen ochforskningsprocessenDen tredje av MOA-projektets slutrapporter innehåller utförliga beskrivningar avurvalsprocessen, den valda studiegruppens utseende samt jämförelser med denna ochdemografiska data från nationella databaser (t.ex. FoB-90 och SCB:s arbetsmiljö-undersökningar 1997). Här beskrivs också metoderna, genomförandet av data-insamlingen samt analysprocessen. Dessutom finns här en utförligare beskrivning av hurresultaten spridits inom och utanför forskarvärlden. Slutrapport III planeras vara klarhösten 19994.

Övriga rapporter från MOA-projektetEn tabellbilaga över cirka 140 av de mest använda variablerna i MOA-projektet hållerpå att färdigställas (Tabellbilaga till MOA-projektets slutrapporter). Den beräknas finnastillgänglig under oktober 1999. Här presenteras tekniska beskrivningar över variablerna,deskriptiva analyser av fördelningar och spridningar inom MOA-projektets studiegruppoch i förekommande fall resultat av sambandsanalyser och jämförelser med fördelningari stora databaser.

Flera rapporter från MOA-projektet har publicerats. En förteckning över dem somgivits ut i Yrkesmedicins rapportserie finns på försättsbladet i samtliga slutrapporter.Artiklar och bokkapitel redovisas i referenslistan. En fullständig förteckning av

4 Merparten av innehållet finns redan i Lägesrapport 3, MOA-projektet, 1998.


publikationer från MOA-projektet redovisas i en bilaga till slutrapport III. Dessutomplaneras ytterligare ett antal rapporter och vetenskapliga artiklar att ges ut under hösten1999 och början av 2000:

• Rapporter/artiklar från samtliga av projektets delstudier, dvs. den psykologisk-/sociologiska, den belastningsergonomiska, den yrkeshygieniska samt denstatistiska.

• Kvantitativ och kvalitativ enkätfrågeprövning, dvs. en utförligare beskrivning avkapitel 9 i slutrapport II om enkätfrågeprövningen.

• Rapport om magra organisationer, se kapitel 4, slutrapport II.• Rapport om organisationstyper, se kapitel 4, slutrapport II.• Kvinnor och män i det moderna arbetslivet. En sammanfattning av resultaten om

likheter och skillnader mellan kvinnor och män i studiegruppen i MOA-projektet.


2. SLUTSATSER OCH SAMMANFATTNING

Att sammanfatta resultaten av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, med mer än tjugomedarbetares insatser under flera år, var ingen lätt uppgift. Materialet är mycketomfattande då det täcker såväl organisatoriska, sociala, psykologiska, ergonomiska somyrkeshygieniska aspekter i och utanför arbetet samt innehåller ett statistiskt utvecklings-arbete. Flera delrapporter, ett par vetenskapliga artiklar och bokkapitel har publiceratsoch två slutrapporter är nu klara. Arbete pågår med flera rapporter och vetenskapligaartiklar samt tre avhandlingar, vilka helt eller delvis baseras på data från MOA-projektet. Underlaget för denna sammanfattning var därför mycket stort vilket innebaratt ett snävt urval av resultaten och en hård prioritering fick göras.

MOA-projektet har haft tre forskningsuppgifter. För det första att besvara frågan omvad som kännetecknar moderna arbets- och livsvillkor i syfte att identifiera fråge-områden till folkhälso- och arbetshälsoenkäter. För det andra att utveckla och prövaenkätfrågors reliabilitet, validitet och relevans. För det tredje att utveckla och pröva enanalysmodell till befolkningsenkäter.

Sammanfattningen inleds med korta slutsatser från projektets tre huvuduppgifter. Dedelar som handlar om analysmodellen och identifieringen av frågeområden ges merutrymme. Dessa delar kan förhoppningsvis illustrera vad projektets resultat kananvändas till och utgör resultatet av den avslutande uppgiften att presentera ett förslagtill en analysmodell för befolkningsstudier.

Kapitlet avslutas med ett avsnitt om goda arbets- och livsvillkor, en situation somtycktes delas av en fjärdedel av de deltagande studiepersonerna. Härigenom illustrerasatt analysmodellen kan användas för att identifiera situationer som tycks varaförknippade med hälsa och välbefinnande och inte enbart för att undersöka vad som kanleda till ohälsa.

Slutsatser

Forskningsuppgift 1: Vad kännetecknar moderna arbets- ochlivsvillkor?

• Arbetsbelastningen, såväl den mentala som den fysiska, är för hög för mångaindivider och balanseras inte av möjligheter till återhämtning.

• Gränslöshet mellan förvärvsarbete och övrigt liv är ett vanligt förekommandefenomen.

• Tunga jobb och påfrestande arbetsställningar förekommer fortfarande och är särskiltvanliga där den psykosociala miljön inte är bra.

• Dåliga kemiska/fysikaliska arbetsmiljöer förekommer och tycks ansamlas i gruppermed i övrigt undermåliga arbetsförhållanden.

• Organisationsförändringar påverkar arbetsförhållandena och tycks ofta leda till attskillnader mellan grupper förstärks.

• Den privata sektorn och den offentliga sektorn har olika arbetsvillkor och framförallt i den offentliga har försämringar ägt rum.

• Organisationer där framför allt kvinnor arbetar har oftast de sämsta arbets-förhållandena och män tycks gynnas mer av könsblandade arbetsplatser än kvinnor.

• Individens attraktivitet på arbetsmarknaden har stor betydelse för dennes arbets-förhållanden.


• Klasskillnaderna är stora och tycks förstärkas av förändringar i arbetslivet.• Könsskillnaderna är små om arbets- och livsvillkor är lika, men kvinnor och män

har sällan samma villkor.• Utbildning tycks inte gynna kvinnor lika mycket som män.

Frågeområden av relevans för hälsa som rekommenderas ingå ifolkhälsostudier

1. Möjligheterna att kombinera arbete med familj och fritid.

2. Det sociala samspelet, relationer till arbetskamrater och ledning.

3. Att arbetet värderas positivt, att möjlighet att göra ett bra jobb ges och att utrymmefinns för att skapa och upprätthålla ett människovärde.

4. Arbetets mentala och fysiska krav, omfattning och förläggning i tid och rum.

5. Möjligheterna till avkoppling och återhämtning, under och efter arbetet.

6. Kopplingen mellan kemisk/fysikaliska arbetsmiljöproblem, fysisk belastning ochindividens inflytande och attraktivitet som arbetskraft.

7. Organisationsförändringar och förändrade arbetsförhållanden.

Samtliga dessa sju frågeområden och deras anknytning till ofta använda enkätfrågorbeskrivs utförligare längre fram i denna sammanfattning.

Forskningsuppgift 2: Prövning av enkätfrågor avseende reliabilitet,validitet och relevans

• I stort sett samtliga enkätfrågor uppvisade godtagbar test-retest reliabilitet.• Flertalet av frågorna hade godtagbar reliabilitet för både kvinnor och män.• En fjärdedel av enkätfrågorna hade otillräcklig reliabilitet för vissa grupper beroende

på framför allt typ av arbete, organisatorisk kontext, individens utbildningsnivå ochålder.

• Tre fjärdedelar av enkätfrågorna hade godtagbar samstämmighet med externaskattningar.

• Reliabiliteten och samstämmigheten med externa skattningar var likartad för bådakönen, särskilt om kvinnor och män hade samma typ av yrke och kvalifikationsnivå.

• De psykosociala enkätfrågorna hade lägst samstämmighet med externa skattningar.• Hög reliabilitet och samstämmighet med externa skattningar kan bero på liten

spridning i svarsfördelningarna. Beroende på frågans riktning och svarsalternativensutformning kan reliabiliteten och validiteten därför bli låg för de exponerade eller deoexponerade.

• Svarsalternativen behöver i flera fall ändras för att undvika felklassificeringar blandexponerade.

• Några av enkätfrågorna om psykosociala aspekter i förvärvsarbete och obetalt arbetetycktes fungera på olika sätt för kvinnor och män. De skillnader som iakttogs rördefrämst innebörden av frågorna utifrån kvalitativa analyser samt sambanden medhälsa utifrån kvantitativa analyser.

• Svaren på enkätfrågor om arbetsförhållanden tycktes inte påverkas av negativaffektivitet.

• Enkätfrågor om den privata sfären och balansen mellan arbete och privatliv måsteförbättras och frågeområdet utökas.


• Kännedom om enkätfrågors relevans och förmåga att diskriminera mellan olikagrupper är minst lika viktig som kunskap om deras reliabilitet och validitet.

Forskningsuppgift 3: Utvecklandet av en analysmodell förbefolkningsenkäter

• En multivariat analysmodell med en personansats (s.k. mönsteranalys ellerklusteranalys) rekommenderas för användning i befolkningsstudier.

• Variabler som beskriver belastande och stödjande psykosociala faktorer iförvärvsarbetet och den privata sfären, fysisk belastning, kemisk/fysikaliskexponering, anställningsförhållanden samt förändringar bör analyseras samtidigt.

• Demografiska variabler, livsstilsfaktorer och uppgifter om ohälsa samt hälsa ochvälbefinnande bör inte ingå i samma mönsteranalys som exponeringsförhållanden.Frågor som fångar dessa aspekter måste dock ingå i enkäten och användas för attjämföra grupper och tolka samband mellan arbets- och livsvillkor och hälsa.

• Uppgifter om sektor/bransch, typ av yrke, organisationsförändringar samtkönssegregering bör användas för att beskriva var i arbetslivet identifierade grupperansamlas. Analysmodellen får därmed ett strukturellt perspektiv.

Analysmodeller med personansatsTvå analysmodeller med personansats har utvecklats i MOA-projektet.

Den ena har tagits fram genom kvalitativ analys av öppna intervjuer. Här var syftet attidentifiera förhållanden betydelsefulla för hälsa och välbefinnande ur individensperspektiv och att utveckla en modell för att förstå komplicerade samband mellanarbetslivets krav och hälsokonsekvenser för individen.

Den andra modellen togs fram genom en serie kvantitativa multivariata analyser, s.k.mönsteranalyser eller klusteranalyser. Syftet med dessa var att utveckla en analysmodellför befolkningsstudier av hälsa. Detta syfte inbegrep a) utveckling och utprövning avmetoder för att fånga exponeringsförhållanden i det moderna arbetslivet och samhälletsamt b) utprövning av statistiska metoder för användning i befolkningsstudier.

Variabler som beskriver livsstilsfaktorer, hälsa/ohälsa och liknande har använts ianalyserna, men att pröva sådana frågor ingick inte MOA-projektets uppdrag. Studie-gruppen i MOA-projektet utgjordes enbart av förvärvsarbetande personer varför tyngd-punkten har varit arbetsförhållanden och livssituationer för de som har anknytning tillarbetslivet. Därav följer att frågor om arbetslöshet inte användes eller prövades. Ifolkhälsostudier bör naturligtvis detta område täckas in.

Analysmodellerna har en personansats, något som sällan är fallet i traditionellafolkhälsostudier. Personansatsen är lämplig för att identifiera grupper av individer somliknar varandra i de avseenden som undersöks. Med en sådan metod kan således grupperi riskzonen för ohälsa identifieras. En studie med personansats kan däremot inte besvarafrågan ”varför” och är således inte lämplig för att identifiera specifika riskfaktorer.Orsakssamband söks bäst med en traditionell riskidentifierande studie. Med enlongitudinell design kan dock en analysmodell med personansats användas för attstudera förändringar över tid och kopplingar till hälsa/ohälsa.

Resultat av arbetet med att utveckla en analysmodell förbefolkningsstudierI klusteranalyserna ingick ett stort antal variabler om belastande och stödjande psyko-sociala faktorer, fysisk belastning, kemisk/fysikalisk exponering i förvärvsarbetet och


den privata sfären, anställningsförhållanden, tidsfördelning mellan olika aktiviteter samtförändringar. Dessa data insamlades med såväl ett externt (expertbedömningar,mätningar) som ett internt perspektiv (självskattningar). En mängd klusteranalysergjordes och i den sista klusteranalysen identifierades åtta kluster vilka inom sig varrelativt lika och mellan sig skiljde sig från varandra. De viktigaste kännetecknen förklustren redovisas i figur 2.1. Sedan beskrevs klustren vad gäller var de fanns påarbetsmarknaden och vid vilken typ av arbetsplatser samt vad gäller individ-karaktäristika för de studiepersoner som hamnade i respektive kluster. Till sistjämfördes klustren med avseende på hälsa/ohälsa och välbefinnande. Här varfrågeställningen: Vilka situationer (dvs. kluster) är förknippade med hälsoproblem ochvilka med hälsa och välbefinnande? Relativt tydliga skillnader i hälsotillstånd mellanklustren kunde ses.

Figur 2.1. Kännetecken för de åtta kluster som identifierats i MOA-projektet. Numren påklustren anger den ordning i vilken de föll ut i klusteranalysen.

Personansatsen fungerade väl och bidrog till att synliggöra förhållanden som tycktes habetydelse för hälsa. Detta gällde framför allt vikten av att kombinera förhållanden iförvärvsarbetet med den övriga delen av livet, familjen och fritiden, samt mötet mellanarbetslivets villkor och individuella livsvärden. Kombinationen av olika aspekter avarbetsförhållanden (psykosociala, yrkeshygieniska och ergonomiska) visade påbetydelsen av att ta reda på hur dessa förhållanden hänger ihop, vilket underlättarförståelsen av sambanden med hälsa/ohälsa.

Trots att s.k. externa skattningar av exponeringar användes i den analysmodell somhar utvecklats och utprövats i MOA-projektet bör modellen fungera på ett likartat sättom dessa ersätts med motsvarande variabler från enkäter, särskilt om de enkätfrågorsom visade sig ha godtagbar reliabilitet och validitet används.

6. Hyggliga, mycket inflytande,bra stöd, bra ledning och resurser,hög sjukflexibilitet, lite tidspressmycket tid för avkoppling,balans arbete/fritid

1. Gränslösa, tidspressade, överhettade,bra kem/fys-miljö, lång arbetstid, lite tid föravkoppling, obalans arbete/fritid

8. Hindrade, tidspress, mycket sociala kontakter,stimulerande, höga psykiska krav, försämringar,lite tid för avkoppling, krävande hemarbete

2. Låsta, pressade, tidsbundna,repetitiva arbeten, dåligt stöd, osäkraanställningar, många ytliga kund-kontakter, oregelbundna arbetstider,mycket hemarbete, obalans arbete/fritid

7. Rörliga, fysiskt tunga,låga psykiska krav, brastöd, bra sjukflexibilitet,oreglerad arbetstid, aktivfritid, mycket motion

4. Tunga, enformiga,belastande arbetsställningar,lite sociala kontakter, osäkraanställningar, passiv fritid

3. Exponerade för dålig kem/fysarbetsmiljö, fysiskt krävande,tidsbundet arbete, många ytligakundkontakter, mycket hemarbete

5. Förändrade, decentraliserade, flerarbetsuppgifter, hög fysisk och psykiskbelastning, ökade kompetenskrav, mycketsociala arbetskontakter, mycket konflikter


Urvalsdesignens betydelse för tolkningar av resultatenKönsmatchningen av MOA-studiens urval innebar att skillnader mellan könen framstodsom mindre omfattande än i ”verkligheten”. Män och kvinnor med liknande arbets- ochlivsvillkor hamnade i samma kluster och tycktes reagera likartat om förhållandena varjämförbara. Urvalsdesignen bidrog till att synliggöra strukturella faktorers betydelse,t.ex. könssegregeringen i arbetslivet och arbetsfördelningen mellan könen vad gällerobetalt arbete och ansvar för hem och familj.

MOA-projektets relativt lilla studiegrupp respektive tvärsnittsdesign begränsarnaturligtvis möjligheterna att dra slutsatser om samband med hälsa. De reflektioner somgörs i denna sammanfattning bygger dock på ett dataunderlag av hög kvalitet. Materialetinsamlades med olika metoder och datakällor av flera forskare från olika discipliner ochstudiegruppen var strategiskt vald. Att resultaten från analyserna av denna lilla studie-grupp blev tydliga och tolkbara trots att de består av data insamlade på flera olika sätttyder på att skillnaderna mellan grupper i samhället snarare kan vara underskattade änöverskattade. Resultaten från de kvantitativa multivariata analyserna bekräftades av dekvalitativa analyserna. Dessutom var svarsfördelningarna slående lika för de flestaenkätfrågor som kunde jämföras med andra större databaser uppbyggda på represen-tativa urval.

Resultat av sambandsanalyser från MOA-projektet måste naturligtvis prövas på enstörre studiegrupp. Syftet har inte varit att pröva hypoteser utan att utveckla enanalysmodell, vilket inbegriper såväl att identifiera frågeområden, pröva mätmetodersom att utveckla statistiska, multivariata analysmetoder till befolkningsstudier. Nedanhänvisas till de kluster som blev resultatet av mönsteranalyserna.

Fenomen vilka tycks vara betydelsefulla för hälsaoch välbefinnandeGenom MOA-projektets analyser med en personansats identifierades ett antal fenomensom särskilt betydelsefulla för hälsan. Vart och ett av de sju områdena beskrivs här.Avsnittet avslutas med kommentarer om hur ”traditionella” enkätfrågor om krav,kontroll, stöd, fysisk belastning samt kemisk/fysikalisk exponering är kopplade till desju identifierade frågeområdena.

Möjligheten att kombinera förvärvsarbete med familj och fritidMöjligheterna att kunna kombinera arbete och fritid tycks vara mycket väsentliga förhälsa och livskvalitet. I den grupp där samtliga ansåg att detta var möjligt (kluster 6,”hyggliga”) var hälsan den bästa. Individerna i två av klustren som baserades på MOA-projektets studiegrupp beskrev särskilt stora problem med att finna en balans mellanarbete och familj, nämligen kluster 1, det ”gränslösa” och kluster 2, det ”låsta”. I allaandra avseenden skiljde sig dessa grupper åt. I kluster 1 tycktes problemet hängasamman med långa arbetstider och en upplöst gräns mellan arbete och fritid. Trots att deflesta i denna grupp hade mycket goda möjligheter att påverka sin arbetssituation ochvar attraktiva på arbetsmarknaden arbetade de tydligen mer än de önskade och hadestora svårigheter att kombinera arbetet med familjen. Enligt kvalitativa analyser avsamma material kan drivkraften att arbeta på detta sätt hänga samman med tempot i debranscher där dessa studiepersoner arbetade. Belöningen är här att vara eftertraktad,medan rädslan grundas på oro att ”halka efter” i konkurrensen med andra, att förlora sinattraktivitet på arbetsmarknaden och därmed kontrollen över livssituationen. En strategi


för att hantera denna situation som antyddes i analyserna tycktes vara att flera i dennagrupp hade avstått från att skaffa barn.

I kluster 2, ”låsta”, var problemen av ett helt annat slag även om bristande möjligheteratt kombinera arbete och familj och fritid var lika vanliga. Här var möjligheterna attpåverka minst, hotet mot anställningen störst och hemarbetet mest omfattande jämförtmed alla övriga kluster. Det som kanske främst kunde förklara att så många upplevdesvårigheter att kombinera arbete och familj var arbetstidernas förläggning, tidsbunden-heten, höga närvarokrav och små möjligheter att anpassa arbetet till den egna förmågan.Det innebar att det fanns svårigheter att stanna hemma när man var sjuk och om indivi-derna i detta kluster gick till arbetet trots att de inte mådde bra måste de ändå jobba fulltut. Fler här än i något annat kluster arbetade oregelbundna tider som ofta inkluderadenattarbete. Dessutom var andelen med hemmavarande barn störst i denna grupp.Arbetsvillkorens utformning och att många hade barn, kan vara en förklaring till attdeltidsarbete var så vanligt i detta kluster. Deltidsarbete kan vara den enda tillgängligastrategin för att klara av både arbete och familj.

Det sociala samspelet, relationer till arbetskamrater och ledningAv de kvalitativa analyserna framstod det sociala samspelet på arbetsplatserna somsärskilt betydelsefullt. Skälen var dock något olika för olika grupper. Även mönster-analyserna identifierade sociala relationer som väsentliga. I det ”hyggliga” klustretfanns flest som beskrev arbetsglädje på arbetsplatsen, goda relationer med arbets-kamrater och ledning och bra stöd i arbetet. Några av de kluster där ohälsa var vanligtkännetecknades av bristande stöd, mycket konflikter och få beskrev arbetsglädje. Dessaföreteelser tycktes i MOA-materialet hänga samman med stora förändringar på arbets-platsen, personalminskningar och bristande resurser för att göra ett bra arbete. Det tyckssåledes som att organisatoriska förhållanden har ett starkt samband med det socialaklimatet på arbetsplatsen. Denna iakttagelse visar på vikten av att fånga sociala ochorganisatoriska förhållanden på arbetsplatsen i folkhälsostudier.

Ett arbete som värderas positivt av andra och ger möjligheter att göraett bra jobbArbetets mening tycks enligt de kvalitativa analyserna ha stor betydelse för individensidentitet, självbild och människovärde. Detta synliggjordes också i mönsteranalyserna.Det ”hyggliga”, friska klustret avvek kraftigt från andra kluster genom att arbetsinsatsenvärderades positivt både av andra och av de anställda själva. Även denna företeelsetycktes hänga samman med förhållanden på arbetsplatsnivån. Här ansåg flertalet att detfanns goda resurser att göra ett bra arbete. Nästan ingen bedömdes vara tidspressad ochrelationerna till ledning och arbetskamrater var goda. Arbetets betydelse har i andrastudier ofta visat samband med att arbeta i direkt kontakt med andra människor även omfå i kluster 6, det ”hyggliga” klustret, gjorde det. Resultaten från MOA-projektet visarpå betydelsen av att få uppskattning och återkoppling från andra, även om arbetet inteutförs direkt i relation till tredje part.

I ett par av klustren med hälsoproblem, särskilt kvinnor i kluster 5, ”förändrade”, och ikluster 8, ”hindrade”, tyckte betydligt färre av studiepersonerna än i andra kluster att degjorde ett bra arbete. I båda dessa kluster hade det ofta förekommit organisations-förändringar. I de kvalitativa analyserna av öppna intervjuer framkom att en känsla avatt göra ett bra arbete, av att vara behövd och ej utbytbar samt att bli respekterad som enindivid i arbetet var viktig för det egna välbefinnandet.


Arbetets mentala och fysiska krav, omfattning och förläggning i tidoch rumDet moderna arbetslivet har medfört en intensifiering av arbetet på många sätt. Dettamärktes som en upplöst gräns mellan arbete och fritid och en tendens till längre och alltmer oregelbundna arbetstider i MOA-studien. Dessutom tycktes arbetsprocessen haintensifierats så att möjligheter till pauser och perioder med mindre fysiskt och mentaltkrävande arbetsuppgifter var alltför små. Det ”hyggliga” klustret kännetecknades av attnästan alla arbetade kontorstid och relativt få hade mycket långa arbetstider eller över-tidsarbete. Som tidigare antytts förekom sällan tidspress i denna grupp. Arbetets högakrav som infiltrerade privatlivet var särskilt tydliga i kluster 1, det ”gränslösa”. Högakrav, som trots stora arbetsinsatser ändå förde med sig känslan av otillräcklighet,utmärkte kluster 8, det ”hindrade”. Här var förekomsten av ohälsa stor särskilt blandkvinnor, vilka även ofta arbetade med en energetisk belastning som översteg den egnafysiska kapaciteten. Arbetstidernas förläggning i kombination med hög arbetsintensitettycktes vara särskilt problematiska i kluster 2, det ”låsta”, där sömnproblem varvanligast. I kluster 3, ”exponerade”, var arbetstiden lång för många och där förekomockså oregelbundna arbetstider samtidigt som den kemisk/fysikaliska arbetsmiljön vardålig och arbetet fysiskt krävande. I detta kluster var hälsoproblemen särskilt vanligabland män. Var tredje man i detta kluster arbetade med en belastning som översteg denfysiska förmågan, vilket på sikt kan leda till ohälsa.

Möjligheter till återhämtning under arbetet och avkoppling efterarbetetMöjligheterna till återhämtning tycktes ha en liknande förklaringsgrund sommöjligheterna att kombinera arbete med familj och fritid. Även i detta avseende varförhållandena mest gynnsamma i kluster 6, det ”hyggliga” och friska klustret. Här varmöjligheterna att koppla av efter arbetet goda samtidigt som arbetet utfördes med balansi mentala krav, lite tidspress och låg fysiskt påfrestning i arbetet. Här fanns möjlighetertill återhämtning under arbetets gång. Sämst i detta avseende tycktes kluster 5, det”förändrade”, vara. Här hade flertalet studiepersoner varit med om att s.k. magerproduktion införts. Även i kluster 2, det ”låsta”, utgjorde arbetets intensitet ett problem.Dessutom hade studiepersonerna i detta kluster minst möjligheter till avkoppling underfritiden. Studiepersonerna i kluster 1, det ”gränslösa”, och i kluster 8, det ”hindrade”,tycktes också ha bristande möjligheter till återhämtning under arbetet respektiveavkoppling efter arbetet.

Traditionella arbetsmiljöfaktorers koppling till individers inflytandeoch attraktivitet som arbetskraftDet tycktes som om traditionella arbetsmiljöproblem, t.ex. kemisk och fysikaliskexponering, tungt arbete och påfrestande arbetsställningar, synliggjordes särskilt mycketnär de kombinerades med psykosociala aspekter. Den sämsta hälsan fanns i de klusterdär problem av alla tre typerna enligt ovan ansamlades. Särskilt sammanhängde ohälsamed kombinationen av kemisk/fysikaliska arbetsmiljöproblem, fysisk påfrestning, lågtinflytande och otrygg anställning. Detta mönster fanns kluster 2, det ”låsta”, och ikluster 4 med ”tunga, enformiga” arbeten. Även i kluster 3, ”exponerade”, fanns dessaproblem. Kluster 6, det ”friska” klustret, kännetecknades av att arbetsmiljön itraditionell mening var mycket god, påverkansmöjligheterna stora och anställningentrygg.


Organisationsförändringar och förändrade arbetsförhållandenMerparten av de fenomen som har identifierats som viktiga enligt resultaten från MOA-studien pekar på att när de omgivande strukturerna förändras synliggörs individensproblem och möjligheter i arbetslivet. Det handlar om en förändrad arbetsmarknad medökad arbetslöshet och förändrade organisatoriska strukturer på arbetsplatser. Särskiltförändringar på arbetsplatser tycktes hänga nära samman med att arbetsförhållandena förindividen förändrats. Detta kunde enligt de kvalitativa analyserna innebära såvälmöjligheter som hot. I de kvantitativa mönsteranalyserna framträdde försämradearbetsförhållanden tydligare än förbättrade. Kluster 5, det ”förändrade”, utmärktes avförändringar i negativ riktning och dåligt socialt klimat på arbetsplatsen. Resultaten fråndetta kluster indikerade dock att vissa förhållanden, t.ex. ökade kunskapskrav ochutvecklingsmöjligheter, också kunde förändras i positiv riktning. Även i kluster 8, det”hindrade”, var förändringar vanliga. Här var det inte lika vanligt med organisations-förändringar, men väl med ökad arbetsbelastning och ett hårdare klimat på arbetsplatsen.Nästan alla i detta kluster arbetade i offentlig sektor. Hälsoproblemen var stora här,särskilt för kvinnor.

Enkätfrågor om krav, kontroll, stöd, fysisk belastning ochkemisk/fysikaliska exponeringarI frågeområdena ovan ingår ofta använda enkätfrågor om krav, kontroll, stöd, fysiskbelastning och även den kemisk/fysikaliska arbetsmiljön. Resultaten från kvalitativaanalyser i MOA-projektet visade att såväl kvalitativa som kvantitativa krav varsammanvävda för de flesta av studiepersonerna. Detta indikerar att enkätfrågor inte börformuleras så att mer detaljerade aspekter på krav efterfrågas. Däremot bör den totalabelastningen samt vilka resurser som finns till förfogande för att bemöta kravenefterfrågas.

Resultaten pekade även på att individens möjligheter att kunna påverka brister iarbetssituationen och anpassa arbetsåtagandet till vad som var rimligt att klara av varväsentliga aspekter av kontroll. Resultaten från kvalitativa analyser visade att studie-personerna betonade vikten av ett gott socialt klimat och goda relationer till ledning ocharbetskamrater snarare än att få stöd i konkreta arbetsuppgifter. Det senare är såsammanvävt med arbetets karaktär att det ibland uppfattas som ett stöd, ibland som ennaturlig del av arbetet. Vad gällde fysisk belastning pekade resultaten på betydelsen avatt möjligheter till återhämtning och pauser i arbetet finns. Durationen av fysiskabelastningar av olika slag, särskilt med avseende på belastande sittande arbetsställningarbör också efterfrågas. Dessutom framgick av resultaten att enkätfrågor som fångar enallmän bedömning av arbetsmiljön i traditionell mening är av vikt, även om nivåerna avde olika kemiska och fysikaliska exponeringarna var för sig inte är särskilt höga.

Utöver de områden som sammanställts ovan visade resultaten att såväl typ av yrke,individens position på arbetsmarknaden samt livsfas är väsentliga aspekter att fånga ibefolkningsstudier för att kunna undersöka och tolka samband mellan arbets- ochlevnadsförhållanden och hälsa.

Goda arbets- och livsvillkorTill sist vill vi ge läsarna en bild av de goda arbets- och livsvillkoren. Citaten nedankommer alla från studiepersoner som enligt mönsteranalysen hamnade i kluster 6, det”hyggliga” klustret, där studiepersonerna rapporterade bäst hälsotillstånd. Mest känne-tecknande för detta kluster var att samtliga ansåg att de hade en balans i tillvaron mellan


arbete, familj och fritid. Det finns tidigare studier, särskilt av kvinnor, som visar att enkombination av förvärvsarbete och ansvar för hem och barn är gynnsam för hälsan(Barnett, Baruch 1987, Gove, Zeiss 1987, Thoits 1983). En studie av högutbildadevisade att denna kombination var särskilt viktig för mäns välbefinnande (Bejerot,Härenstam 1995).

De flesta i detta ”hyggliga” kluster arbetade kontorstid, hade könsblandade yrken ochfanns på arbetsplatser som inte var könssegregerade. Få hade varit med om någonorganisationsförändring under senare tid. Det sociala klimatet och inflytandet var gott.För de som var sammanboende delades ofta hemarbetet mellan båda parter och bådahade ett ungefär lika krävande förvärvsarbete.

Manlig tekniker: Man kompletterar varann när man arbetar. Det är svårt attsätta ord på det där. Personkemin är bra, ja det är nog det i stora drag. Detvar just det här att vi såg till att man fikar åtminstone med fikabröd någongång i veckan och så cirkulerar det och lite sådant där. Sådana därtraditioner som det finns på alla arbetsplatser. När man besiktigat bilen såbjuder man på rulltårta om den går igenom och sådana där grejer.

Just sammanhållning i en grupp är lite svårt att definiera, man hjälpervarann och kommer man till någon och ställer en fråga så försöker man atthjälpa till.

Kvinnlig företagsadministratör: Jag är barnsligt förtjust i mitt jobb och jag ärdet i själ och hjärta. Jag tycker om att sätta mig i bilen på morgonen och åkahit.

Jobbet har förändrats otroligt mycket och det där har jag ju mycketmedvetet styrt själv. Ja, jag har haft förmånen att ha trivts med arbets-uppgifterna.

(Om chefen) Man kan ju få kritik för att man inte informerat, ja allt vad detkan vara. Och då finns han där och stöttar. Han lägger sig inte i vilket jaguppskattar för jag vill jobba självständigt, men han finns där om jag behöverhonom. Och han säger ofta att- ”och det köper jag”, ”jag har en braadministration för att jag kan ingenting själv”. Vi kan ryka ihop och sedanen minut senare så, så hänger det inte kvar, det är inte personligt.

(Om familjeförhållandet): Det är ett mer jämlikt förhållande, jämställtförhållande. Vi har en balans i tillvaron som även kommit barnen till stordel.

Kvinnlig industriarbetare: Det är viktigt att man trivs bra med dem manjobbar med. Gör man inte det är det inte kul att gå till jobbet. Även om ettjobb inte är sådär jättekul är det ju ändå ett viktigt jobb, men jag kan intepåstå att det är jätteroligt. Och då gäller det ju att istället ha bra arbets-kamrater som man kan ha kul med både på jobbet och kanske på fritiden.Man har ju fikaraster och luncher man kan sitta och prata och skratta och haroligt. Ibland skriver vi en lapp; nu ska vi ut och käka mat och dricka öl efterjobbet, vem vill följa med? Och så följer den med som vill så det kan ju blifolk som man inte träffar så ofta. Och det är ju kul att träffas på det viset förpå jobbet blir det nästan bara jobbprat. I och för sig, det blir ju mycket jobbdå också. Det går ju inte att komma ifrån, för det är ju något alla hargemensamt.

Manlig samhällsadministratör: Och jag tycker det här ger lagom mängd jobbför jag har andra intressen än att bara leva för jobbet. Och jag tycker att jag


har möjlighet att få odla de intressena. Ja, arbetet tycker jag ger precislagom tillfredställelse som jag vill ha. Jag trivs på jobbet med mina arbets-kamrater och med den kontakt jag har utåt så att säga och jag har också,faktiskt, en fritid som inte bara handlar om att sitta inne och läsa papper jaghar med mig hem.

Och det är en tillfredställelse som är tillräcklig för mig för att jobba kvar. Attjag vet att det jag gör det frågar man efter och att man visar tacksamhet föratt man får de uppgifter man beställt, att jag kan leverera det.

Vi har så bra samarbete så att stöter jag på problem så får jag omedelbarhjälp. Det är bara så, vi har alltid öppna dörrar och sådant där. Vi låser intein oss på rummen i regel.

Jag tycker väl så här att vi på enheten har en ganska hygglig arbetsmiljö pådet sättet att vi inte så ofta drabbas av situationer där vi måste jobba sistaveckan dygnet runt för att bli färdig till en deadline.

När det gäller hemarbete och sådant där så är jag ganska intresserad avmatlagning, det gör jag mer än gärna och gör det oftast. Och den typen avallmänna uppgifter som städning och tvättning det gör jag lika väl som honhar gjort det då. Numer så har hon heltid, ett mycket bra jobb som krävermycket av henne och då är det oftast jag som kommer hem först påkvällarna, så då är det oftast jag som lagar mat och så.

Kvinnlig byråassistent: Jag tycker att man fyller sin funktion här. Även ominte folk vet vad man gör, men jag känner mig nöjd med det och det ärhuvudsaken. Och jag bär aldrig med mig jobbet hem. Inte pärm för pärmoch jag har det aldrig i huvudet. När jag går härifrån så kopplar jag av. Då ärjag ledig.


3. VAD INNEBÄR MODERNA ARBETS- OCHLIVSVILLKOR? – Kvalitativa Analyser Av Intervjuer

InledningI detta kapitel redovisas resultat från analysen av de ”öppna” intervjuerna i MOA-projektet. I denna analys riktades intresset mot den subjektiva beskrivningen av arbets-och livssituationen, den personliga berättelsen. Analysarbetet var underordnatforskningsuppgiften att ”söka kunskap om aktuella arbets- och levnadsvillkor förkvinnor och män och vad dessa innebär i olika livssituationer och organisatoriskastrukturer”. Det specifika syftet var att identifiera frågeområden med relevans ur etthälsoperspektiv utifrån vad individerna själva refererade till som betydelsefullt i arbetetoch i den del av fritiden som gränsar mot arbetet.

Vi sökte förståelse för hur de allmänna arbetsvillkorens samspel med individensspeciella omständigheter kan påverka hälsan. De intervjuades berättelser visade hurmånga olika förhållanden i den individuella situationen har betydelse i detta samspel.Detta krävde en ansats där sådana förhållanden kunde integreras till en helhettillsammans med de generella villkor som kännetecknar dagens arbetsvillkor. Detspecifika syftet underordnades därför detta försök till förståelse av sambandet mellanarbets- och livssituation och hälsa.

Kapitlet har fyra delar. Den första delen är ett kort metodavsnitt. I den andra delenbeskrivs en analysmodell för mötet mellan det moderna arbetslivets villkor ochindividuella förhållanden samt konsekvenserna av detta möte för individen. Därefterillustrerar vi analysmodellen genom två fallbeskrivningar för att i den fjärde delenredovisa de frågeområden vilka genom analysen av intervjuerna kunnat identifieras somviktiga att inkludera i en befolkningsenkät.

MetodDet empiriska materialet bestod av 153 intervjuer från huvudstudien. Till detta

fogades 22 intervjuer från den pilotstudie som föregick MOA-projektet. Sammanlagtingick således 175 intervjuer i det empiriska underlaget. Av dessa skrevs 95 intervjuerfrån huvudstudien och samtliga 22 från förstudien ut ordagrant varefter textenanalyserades.

Intervjuerna var löst strukturerade kring definierade frågeområden. Detta gav deintervjuade möjlighet att själva bestämma vilka erfarenheter som var betydelsefulla.Varje intervju varade mellan 1,5 och 2 timmar.

Principen för analysen av intervjumaterialet var att kategorisera uttalanden tematisktmed anknytning till traditionell, fenomenologiskt förankrad metod (Glaser, Strauss1967, Strauss, Corbin 1990, Alveson, Sköldberg 1994, Miles, Huberman 1994). Ävennarrativ metod användes, främst för att frilägga den enskilda intervjuns centrala strävan(se nedan) (Mischler 1986a, Mischler 1986b, Gee 1991, Riessman 1993). Under denlångvariga process då analysen av intervjuerna skedde5 växte några grundläggandekategorier fram och integrerades i en analysmodell. I denna beskrivs interaktionen

5 Vilken också omfattat de fördjupningsstudier som publicerats: Wiklund, Härenstam 1995, Härenstam et al 1996,Härenstam, Wiklund 1999, Allvin et al 1999.


mellan dessa kategoriserade fenomen och konsekvenser av denna interaktion,konsekvenser med betydelse för hälsa/ohälsa.

Kampen för människovärdet. En modellDen analysmodell som här presenteras fångar mötet, konfrontationen, mellan detmoderna arbetslivets villkor, förhållanden på arbetsplats och individuella förhållandensamt konsekvenserna av detta möte (se figur 3.1). Intervjuerna förmedlar, med fåundantag, en beskrivning av arbetet som en för individen mycket väsentlig aktivitet.Arbetet innebär möjligheter för eller hot mot centrala, personliga värden vilka uppfattassom eftersträvansvärda. Det var därför betydelsefullt i analysen att ur varje individsberättelse frilägga den speciella strävan som framstod som just den berättelsensdrivkraft, vad som för den enskilda individen föreföll vara mest betydelsefullt att hävdai mötet med den egna arbetssituationen. De personliga värdena som på detta sätt hävdatskunde därefter i analysarbetet tematiskt samlas i ett antal kategorier.

Dessa eftersträvansvärda personliga värden berör individens grundläggandeupplevelser av självkänsla, identitet, personlig förmåga och medmänsklighet. Atttillägna sig dessa värden innebär att bestämma sitt värde som människa. Intervjuernaförmedlar detta som en kamp för människovärdet.

I intervjuerna framgår att dessa värden är beroende av bakomliggande förhållanden.Hit räknas kön, klassbakgrund, tidigare erfarenheter av arbetslivet, position påarbetsmarknaden och den livsfas individen befinner sig i. Allt detta har samband medsåväl vilka personliga värdena som blir de centrala, som hur själva mötet mellan arbets-liv och dessa värden gestaltas.

Vilka aspekter av arbetsvillkoren och vilka förändringar av arbetssituationen somkommer att framstå som betydelsefulla för individen är beroende av yttre omständig-heter, t.ex. typ av arbetsgivare, bransch och verksamhetsområde.

I modellen ingår vidare vilka resurser individen har till sitt förfogande som stöd för atthantera sin situation. Det handlar om såväl ekonomiska, sociala som individuellaresurser.

Tillsammans bestämmer dessa olika delar hur konsekvenserna av mötet mellan individoch arbetsliv kommer att te sig. Det är konsekvenser som i sin förlängning utövar ettavgörande inflytande på individens hälsa och välbefinnande.


Figur 3.1. Modell. Kampen för människovärdet.

Modellens olika delarAtt analysera de öppna intervjuerna innebar att studera berättelser om en personligsituation där arbetet framställs som att det har en betydelsefull funktion för att skapa ochupprätthålla ett värde som människa, ett människovärde. Att delta i ett arbetsliv framstårsåledes som en aktivitet där individen kan tillgodogöra sig centrala livsvärden.

I modellens centrum står mötet mellan förhållanden i arbetslivet och individenssträvan att skapa och upprätthålla sitt människovärde. De värden som eftersträvas skaemellertid inte ses som statiska eller direkt knutna till personlighetsfaktorer, utan deträder i stället fram just ur detta möte. De är situationsbundna, formulerade iinteraktionen mellan individen med sin speciella bakgrund och den aktuellaarbetssituationens verklighet. De är dynamiska.

Det är själva mötet, konfrontationen mellan omvärlden och den personliga strävan,som ska studeras som en dynamisk process. Modellen om kampen för människovärdetär ett sätt att försöka fånga processen från ett perspektiv där såväl yttre omständigheter iarbetslivet som den individuella motivationen, tolkningen av situationen och erfaren-heten ingår. Utvecklingen av denna process får konsekvenser för hälsan.

Det är också viktigt att påpeka att de personliga värdena inte ska ses som resultat avoberoende, individuella val, utan de är snarare funktioner av såväl omständigheter i den

Arbetsvillkor och för-ändringar i arbetslivet• Föränderlighet• Kompetens• Nedbrutna strukturer• Ändrade positioner• Ändrade relationer• Tidsmiljö• Gräns arbete – fritid• Styrsystem• Individualisering

Individuella värden• Kapacitet• Integritet• Intimitet• Redbarhet• Den privata sfären• Frihet

Konsekvenser

Bakgrundsförhållanden• Klassbakgrund• Kön• Social position• Erfarenheter• Livsfas

Resurser

Yttre omständigheter• Arbetsgivare• Bransch• Verksamhetsområde


personliga historien som av de hot eller möjligheter som en föränderlig arbetsvärldställer individen inför.

Yttre omständigheterDe olika arbetsvillkor som individen möter är beroende av olika yttre omständigheter.För typ av arbetsgivare gäller exempelvis att i den offentliga sektorn innebärkonkurrensutsättning, omstruktureringar och nya styrsystem andra utmaningar än deförändringar som dominerat den privata sektorn. Utvecklingen varierar också mellanolika branscher. Verksamhetsområde omfattar olika yrkesområden, men också olikaarbetsobjekt. I MOA-projektet gjordes en uppdelning mellan ting-, människo- ochsymbolyrken (Kohn, Schooler 1983). I dessa yrkestyper framhävs olika aspekter avarbetsvillkoren och deras förändringar. Exempel på skillnader är att ”gränslöshet” ärframträdande inom många symbolyrken, medan för tingyrken gäller att nedbrutnaorganisationsstrukturer och ökade kompetenskrav betonas. Där människan är arbets-objektet, som i vårdverksamhet, framstår i intervjuerna ändrade relationer mellanyrkeskategorier som en av de mest utmanande förändringarna.

Arbetsvillkor och förändringar i arbetslivetFöljande förhållanden när det gäller arbetsvillkoren och förändringar i arbetslivetbetonas i intervjumaterialet:• Föränderligheten i sig är betydelsefull. Den problematiserar aspekter som ålder,

lärande, möjlighet till rörlighet.• Den tekniska utvecklingen har förändrat många arbetsuppgifter och därmed kraven

på kompetens på ett genomgripande sätt.• Nya organisationsformer med nedbrutna strukturer har förändrat arbetsformer och

ansvarsfördelning mellan nivåer i organisationen.• Den förändrade arbetsmarknaden, nya anställningsformer och andra strukturella

förändringar har resulterat i ändrade positioner.• Ändrade relationer på arbetsplatsen och mellan funktioner har inneburit nya

förhållanden.• Tidsdimensionen fokuseras allt mer. Ökade krav på produktivitet, flexibilitet,

internationalisering, minimerad flödestid, men även fenomen som informations-teknik och projektorganisationer betonar tidsaspekten. Dessa tendensers effekt påtidsmedvetandet gör tidsmiljön till ett modernt arbetsvillkor.

• Ytterligare ett förhållande som förändrats är gränsen mellan arbete och fritid, engräns som för många ter sig allt mer diffus.

• Individuell lönesättning och andra mer prestationsbundna belöningsformer samtindividualiserad målstyrning av arbetet är exempel på förändrade styrsystem.

• Många av dessa förändringar utgör delar av en pågående individualisering avarbetet. Denna lyfter också fram individens förhållande till det företag han/honverkar inom liksom frågeställningar runt lojalitet och tillhörighet.

Bakgrundsförhållanden

KlassbakgrundDen socioekonomiska bakgrunden har samband med på vilket sätt det personliga värdetformuleras och vilka handlingsmönster som är tillgängliga för individen. Detta sambandfinns också belyst teoretiskt i olika sammanhang. Livsformsanalysen visar hurtankestrukturer och värderingar hänger samman med de klassmässiga förutsättningarna


(Jakobsen, Karlsson 1993). Varje individ är påverkad av de dominerande föreställ-ningarna från den klass han/hon kommer ifrån, men också för närvarande tillhör.

KönBetydelsen av att vara kvinna respektive man konstitueras ömsesidigt genomkönsrelationen, dvs. de två könen utgör betingelser för varandra. Detta innebär att köninte kan betraktas som enbart en bakgrundsvariabel. Könsrelaterad praktik och vanorexisterar inte som isolerade företeelser utan befinner sig i ett större sammanhang.Normer, värderingar, vedertagna mönster i samhället, fostran i familjen och skolaninklusive det som pågår i den aktuella situationen ingår i de processer som skaparkönspraktiken. Kön organiseras i olika, väl kända, symboliska uttryck kopplade till tidoch rum. Dessa olika symboliska uttryck blir till normer för hur kvinnor och män börhandla. De brukar benämnas kvinnligt och manligt eller feminint och maskulint.Kunskapen om hur kön konstrueras är därför viktig när olikheterna i kvinnors och mänsarbetsförhållanden studeras.

Social positionUttrycket social position är inget entydigt begrepp. Ofta används det som en synonymför socioekonomisk position eller klass. I andra sammanhang avses en hierarkiskposition på en arbetsplats. I Norstedts stora ordbok (1995) definieras position som”område med välbestämt läge och begränsad omfattning där någon befinner sig”. Ordetsocial har i samma källa betydelsen ”som har att göra med samhället och dess organisa-tion”. Social position får då betydelsen ett område i samhället där någon befinner sig, enlägesbestämning i förhållande till andra människor.I klassforskningen baseras klassificeringen av människors socioekonomiska positionutifrån uppgift om yrket. Det handlar både om typ av arbete (arbetare, tjänstemän ochföretagare) och kvalifikationskrav i yrket. Arbetet anses således ha en avgörandebetydelse för människors sociala position. Det bör dock tilläggas att detta synsättvarierar mellan olika kulturer och över tid. I MOA-projektet är det arbetsmarknad ocharbetsplats som fokuseras när vi använder begreppet social position.

Den sociala positionen har i forskning om klass och ohälsa ett tydligt samband medhälsa/ohälsa och dödlighet. Detta samband kan dels förstås utifrån att den socialapositionen utgör en indikator på specifika riskfaktorer för ohälsa. I vidare mening kansambandet mellan social position och ohälsa förstås utifrån att positionen indikerarindividens möjligheter att få tillgång till eftersträvansvärda resurser, att undvika riskersamt mer övergripande; makten att forma sitt liv.

I den pågående transformationen av samhälle och arbetsliv förändras människorssociala positioner. Själva området, det sociala fältet, är ”instabilt”. Relationerna mellanarbetsgivare och arbetstagare, gränsen mellan lönearbete och en privat sfär samtrelationerna mellan könen ändras. Arbetslösheten är hög och vissa grupper har särskiltsvårt att komma in och hålla sig kvar i arbetslivet. Anställningskontrakten förändras ocharbetskraften skiktas efter anställningsbarhet eller värde på arbetsmarknaden6.. I ettrörligt socialt fält blir det lätt konflikter mellan grupper om sociala positioner och makt.Flera diskussioner på detta tema finns belysta i forskningen7. Bourdieu (1986, 1987)beskriver detta som en process där nya grupper framstår som vinnare i kampen om engod position på det sociala fältet. I denna kamp är fyra typer av kapital särskilt viktiga:

6 Se bl.a. Aronsson, Sjögren 1994 samt Härenstam, Aronsson, Hammarström 1996.7 Se t.ex. antologin Kontrakt i kris (Åström, Hirdman 1982), Bourdieu’s arbeten 1986 och 1987, Crompton 1998samt Lindbladh et al 1998.


det ekonomiska, det kulturella, det sociala och det symboliska. Diskussionen omklasstrukturens förändring är central för att förstå hur sociala skillnader i ohälsa uppstår.

ErfarenheterHär syftar vi på tidigare erfarenheter från arbetslivet. Dessa kommer att utöva inflytandegenom att det är utifrån tidigare erfarenheter som prioriteringar, föreställningar ommöjligheter, tankar om egna resurser osv. formas.

LivsfasDen livsfas den intervjuade befinner sig i påverkar det möte modellen om kampen förmänniskovärdet beskriver. Prioriteringarna är olika för den som står inför att bildafamilj jämfört med den där barnen har lämnat hemmet. Ur materialet kan vi se fyra olikatypsituationer vars centrala problematik går att känna igen i ett flertal intervjuer8:

Ungdomens livsfas är en period där individen söker sin plats och betydelse i arbets-livet. Man frågar efter och prövar sina möjligheter och sina resurser, man vill visa sigsjälv och sin omvärld vad man förmår.

I utvidgningens fas framträder konflikten mellan arbete och familj. Här ställs fråganom hur den privata sfären, barn och familj etc., ska förenas med arbetet. Utmaningen äratt bygga ett sammanhang där de olika delarna ingår.

Under ifrågasättandets fas dominerar frågor runt värdet av vad man uppnått och vadsom återstår. Ofta är frågorna av en existentiell karaktär.

I centrum för genomförandets fas står den egna viljan, bestämd med mindre hänsyn tillföreställningar om social norm och förväntan. Barnen har växt upp och det ger nyrörelsefrihet. Nya möjligheter att förverkliga den egna ambitionen erbjuds. Men det kanockså bli en fas med upplevelser av bristande resurser att förverkliga den egna viljanoch svårigheter att möta nya krav.

Individuella värdenVi har här sammanfört de personliga värden som framträdde vid analys och tolkning avintervjuerna i sex kategorier. Här ges en kort beskrivning av varje sådan kategori.

KapacitetI denna kategori ger arbetet möjlighet att skapa och bibehålla en självkänsla genom attutveckla och bestämma den egna förmågan att klara av uppgifter, att vidga det egnakunnandet. Självkänslan stärks genom vidgad kontroll över framtid och möjligheter.”Hur mycket förmår jag?” Men den kan också förloras om arbetets krav blir för storaoch upplevelsen att inte duga dominerar. Kategorin kan sägas innefatta frågor runt denegna kapaciteten som medel att skapa och upprätthålla sitt människovärde.

IntegritetKategorin omfattar värden som berör självbestämmandet, rätten att själv få ta ansvar, attfå besluta över den egna arbetssituationen och över det egna arbetet. Arbetet ger ettpersonligt värde och självrespekt genom att individen betraktas som en vuxen,självständig person med det ansvar och de rättigheter som hör till en fullvärdigmänniska. Det är den vuxna människans integritet som eftersträvas.

8 Paralleller kan dras med de psykosociala kriser som Erikson (1985) beskriver. I de fyra sista stadierna i denpsykosociala utveckling han föreslår anges de som: identitet eller identitetsförvirring, intimitet eller isolering,generativitet eller stagnation samt integritet eller förtvivlan.


IntimitetI denna kategori är det centrala temat samhörigheten med andra. Arbetet ger möjlighetatt tillhöra ett socialt sammanhang, att ingå i en gemenskap. Relationerna i arbetet kananvändas som spegling och bekräftelse på den egna individualiteten. Människovärdethämtas ur upplevelsen av intimitet i den mellanmänskliga interaktionen.

RedbarhetTillhörigheten är, liksom för intimitet, vad som kännetecknar kategorin redbarhet. Mensammanhanget för tillhörighet är allmännare – organisationen, samhället, det gemen-samt nyttiga, det allmänna goda. Det kan handla om att göra rätt för sig, att utövaomsorg om andra, att fylla en plats i ett större sammanhang. Genom att förverkligadessa bestämda mål, som har en moralisk kvalitet, tillägnar sig individen värdet redbar.

Den privata sfärenEtt antal värden har den privata sfären som källa. Det är i livet utanför arbetet – privat-liv, familj, barnens framtid, övrigt socialt liv – som den centrala meningen kan skapas.Dessa strävanden kan beskrivas med de andra kategoriernas honnörsord, men detavgörande här är att det är i den privata sfären som de centrala värdena kan erövras.

FrihetHär betonas både frihet från yttre tvång och frihet till självförverkligande. Det är enkategori värden som kan omfatta övriga i olika grad, men där de underordnas en strävanatt förverkliga det egna projektet, den egna idén om hur ett värdigt liv ska gestaltasgenom arbetet. Det egna projektet kan sträcka sig utanför den produktiva sfären till attförsöka innefatta en helhet, där också den privata sfären ingår. Det kan också handla omhur livsloppet ska gestalta sig i sina olika delar. Gemensamt är en föreställning om denegna friheten som central. I de individuella berättelserna finns naturligtvis inslag av fleraav dessa strävanden. Ibland kan de även stå i konflikt med varandra. Men det är ändåmöjligt att beskriva varje individs strävan som dominerad av någon av dessa kategoriersteman.

ResurserI modellen lyfter vi fram frågan om vilka resurser som finns att tillgå för att hantera denkonfrontation som beskrivs i modellen. Här finns olika former av stöd inom arbetet,inom familjen och i de privata relationerna. Som resurser ser vi också andra tillgångar,t.ex. ekonomiska möjligheter att förändra sin situation och socialt kapital. Specifikapersonliga förmågor som tillgång till effektiva copingstrategier är också betydelsefullaresurser, liksom personlighetsaspekter som är attraktiva på en flexibel arbetsmarknad.

Brister på resurser begränsar individens möjligheter. Att inte behärska språketresulterar exempelvis ofta i sämre möjligheter på arbetsmarknaden.

KonsekvenserNär vi här talar om konsekvenser menar vi inte i första hand enskilda, avgränsbarasymtom. Modellens syfte är inte att förklara raka kausala samband mellan beroende ochoberoende variabler. I stället beskriver modellen hur dess olika delar samverkar ochskapar en situation som kan påverka den individuella hälsan. Delarna kan å ena sidansamverka så att förändringarna i arbetslivet ger nya möjligheter för individen att erhållade värden han/hon eftersträvar. Med tillgång till nödvändiga resurser kan han/honpåverka sin arbetssituation i en god spiral. Individen får tillgång till ”goods in life”(Ryff, Singer 1998). Å andra sidan kan en situation skapas där förändringarna innebär


förlust av sådana värden, självkänslan sviktar och individen saknar de nödvändigaresurserna. Individen hamnar i en ”ond” spiral som leder till stress och överbelastning.Det är en situation som innehåller många av de element som kan utlösa psykisk ohälsaoch depression: ”Loss (defined in a broad sense); high commitment to the role areainvolved; devalued in one’s or other’s eyes; entrapment; lack of sense of control andinterpersonal crisis.”(Brown 1996).

Två exempelI det följande avsnittet ger vi två exempel ur intervjumaterialet tolkade efter modellenom kampen för människovärdet. Exemplen är bearbetade och kompletterade för attåskådliggöra modellens olika delar och för att undvika möjligheter till identifiering.

Exempel I: ”Alice”

Det svåra med maskinerna är att man, när man går kurser så lär man sig intehur det är när de inte fungerar, utan man lär sig hur det är när de skafungera.

Yttre omständigheterAlice har en privat arbetsgivare. Företaget är starkt konkurrensutsatt och hennesarbetsförhållanden påverkas av krav på lönsamhet, hög effektivitet och av deorganisatoriska förändringsambitioner som präglat utvecklingen. Branschenkännetecknas av en hög förändringstakt och kraftiga omstruktureringar till följd av dentekniska utvecklingen. För verksamhetsområdet gäller att det är en processindustri – etttingyrke. Arbetsuppgifterna riktar sig mot framställning av en konkret produkt förförsäljning.

Sådana förhållanden anger ramar för hur arbetet upplevs av Alice. De påverkar hennesrelation till maskiner och produkter liksom till representanter för företaget och dessmarknadssituation.

Ja, det som är specifikt med vårt jobb, det är att vi måste skynda oss, det ärhögt tempo, det är löpande-band princip. Man måste göra det jobbetsnabbt.

Men det är inget jobb som jag så att säga gör med brinnande kinder, somnär jag jobbar i trädgården. Det är egentligen ganska svårt att känna någonstörre entusiasm när man jobbar just inom industrin med maskiner ochsådant. Maskiner är ingenting som man blir förälskad i direkt.

Men annars så känner jag mig stolt att jag jobbar på [Företaget], jag haralltid gjort det, jag har alltid tyckt om att jobba på [Företaget]. Jag kännermig glad när mina grannar eller bekanta [använder produkten] ochkommenterar det till mig. Jag känner på något sätt att det är lite mitt.

Det beror mycket på politisk lägesfärg att facket har blivit svagare. Jagmärker lite attitydändringar från företagets sida. Men det beror säkertmycket på det att vi har det kärvt ekonomiskt. […] Jag vill inte att vi skatappa några kunder, jag hoppas att vi kommer ur den ekonomiska knipan såatt man ska kunna vara lugn. […] Vi har varit med om flera åtgärdspaketoch det är klart att det känns väldigt tråkigt. Jag känner mig inte hotad själveftersom jag har jobbat så pass länge.



KlassSocioekonomiskt placerar arbetet Alice i lägre arbetarklass med låga kvalifikationskravoch kort utbildning. Hon har också en klar sådan identitet när det gäller förväntningar påinflytande och föreställningar om plats i den sociala hierarkin. Det egna kollektivet är ettväl avgränsat ”vi”, hierarkiskt underställt ett väldefinierat ”dom”.

Vi har bett våra direktörer att komma ned till oss och så har vi berättat hurdet känns för oss, hur tungt det känns.

ErfarenheterDen här relationen modifieras emellertid av hennes personliga erfarenheter. I den osäkrasituation hon hade när hon kom till Sverige från X-land kom arbetsplatsen och företagetatt få stor betydelse för hennes trygghet. Detta har för henne inneburit en lojalitets-konflikt mellan arbetarkollektivet, som ger tillhörighet, och företaget som garanterartrygghet.

Ja, sedan det här jobbet är en mycket stor bit i mitt liv därför att jagkommer ifrån X-land, […] och det har varit en mycket stor trygghet i mitt livatt ha det här jobbet. Jag har aldrig känt mig rädd att jag kanske inte kanförsörja mina barn, jag visste att om jag har det här jobbet så kommer jagatt klara mig i livet. […] Sedan hade jag så mycket att jämföra med, tillexempel har jag arbetat i X-land och jag tyckte att [Företaget] var enfantastisk arbetsplats.

Samtidigt så blev jag lite skrämd av svenska facket i början när jag flyttadetill Sverige. Jag kände mig lite rädd att facket pressar företaget så passmycket.

Jag har aldrig varit i en sådan situation att jag skulle vara tvungen attstrejka. Jag hoppas att jag aldrig hamnar i det. Jag tror att jag är en ganskalojal person. Jag tycker att tack vare det att jag har jobbat på [Företaget], såhar jag också mina skyldigheter. Jag gör allt vad som ligger i min makt föratt det ska gå bra på jobbet.

KönAlice är kvinna på en mansdominerad arbetsplats med ett arbete som kan vara fysiskttungt. I den könsrelaterade praktiken och med de föreställningar som följer denna fårhon också en självupplevelse av att vara underordnad och orättvist värderad ikönsrelationer på arbetet. Denna självbild förstärks ytterligare av att företaget verkar ien bransch som blir allt mer tekniskt orienterad. Den nya tekniken har ett manligt färgatsymbolvärde. Den är definierad som en maskulin domän. Kravet att som kvinna ochmor vara ansvarig för hemarbetet gör det också svårt för henne att få möjlighet atttillägna sig den nya tekniken och lära sig detta område.

Jag tycker att det kan vara ibland lite tungt med tunga lyft och sådant, jagtycker inte att man alla gånger får hjälp av män som är mycket starkare. Detkänns på något sätt jobbigt för mig, därför att sådant gör man i X-land. Därär det väldigt delat, det manliga och kvinnliga, man låter inte en kvinnalyfta något tungt och ibland kan jag känna mig mycket besviken, jag kännermig nästan lite arg på dem.


Ja, det är det med tekniken också, jag är inte så väldigt lagd åt det hållet.Jag kan inte meka med bilar, jag kan inget sådant, jag är uppfostrad påannat sätt än man uppfostrar barn i Sverige. Även om vi har samma arbets-uppgifter på jobbet så har vi kvinnor mycket mer arbete i hemmet och medbarnen. Jag tycker att männen gott skulle kunna vara lite mer generösa motoss kvinnor. Istället för att lyfta på motionsanläggningen så kan man juhjälpa en kvinna med tunga lyft! Jag tycker att det är ett tufft jobb för enkvinna, det känns så för mig i alla fall.

LivsfasAlice har inga funderingar på om hon ska söka en annan karriär utan hon tänker fortsättai detta arbete till sin pension. Hon oroar sig över om hon kommer att orka genomföra deåterstående åren i arbetslivet. Framtiden tecknar sig fortfarande hotfull. Hon har såledesvalt det som hon finner realistiskt att sträva efter samtidigt som hon är osäker på om honkommer att klara av detta. På så sätt exemplifierar hon ”genomförandets livsfas”. Menhon har fortfarande barn i skolåldern så hon har ännu inte den personliga rörelsefrihetsom vi förknippar med denna livsfas.

Men jag hoppas att jag ändå får behålla det här jobbet och jobba tills jag ärpensionär, jag har aldrig tänkt på något annat alternativ egentligen. Detåterstår ganska många år och jag hoppas att jag orkar med jobbet. Jag kan ialla fall absolut inte föreställa mig själv på det här jobbet när jag är 65 åreller över 65, som man vill att man ska jobba nu. Det här är inget jobb förlångsamma gamlingar. Det är också en obehaglig bit att man fruktar attman blir gammal och inte kommer att orka med jobbet, det är en mycketstor oro.

Social positionÄven om hon inte personligen är omedelbart hotad av arbetslöshet har hon med deutgångspunkter vi beskrivit en svag social position och är sårbar för de komplikationersom följer av arbetslivets förändring. Hon tillhör en grupp med låg tillgång till dekapital Bourdieu diskuterar och är därför sårbar i sin sociala position (Bourdieu 1986,1987). Hennes bristande utbildning innebär också att hon inte är så attraktiv på arbets-marknaden, att hon har låg anställningsbarhet. Hon blir därmed ytterligare beroende avden arbetsplats hon befinner sig på. Det är ett beroende som speglas i hur viktigarelationerna i arbetet är.

Jag har funderat ett tag på att ta avgångsvederlag därför att det kändes såväldigt svårt för mig med det här jobbet, jag trodde inte att jag skulle klaraav det. Men jag tror inte att jag skulle kunna sluta så där självmant. Jaghade på något sätt svårt att tänka på att jag måste skiljas från mina arbets-kamrater. […] Jag tror att vi är lite speciella, jag tror att vi är lite annorlundaän andra människor. Det för ihop oss det här arbetet och man umgås litemed varandra privat och man lever i en lite sluten värld. Det är faktiskt så attvi har vår lilla värld på [Företaget].

Arbetsvillkor och förändringar i arbetslivetI intervjun skildras flera av de förändringar som kännetecknar dagens arbetsliv.Förändringar i sig tas upp som något oroande.

Allting var nytt och man kände sig osäker. Det gjorde också att jag hadesvårt att sova. Jag kunde inte koppla av när jag kom hem på natten.


Organisatoriska förändringar, där hierarkier brutits ned och mellanchefer försvunnit, hargett arbetsplatsen en ny struktur.

Vi känner ingen skadeglädje för att våra arbetsledare har blivit uppsagdautan det känns otryggt för oss det också, och tråkigt. Jag har personligenaldrig haft några konflikter med någon av mina chefer, utan jag tycker attde har varit hyggliga och snälla och jag tycker verkligen att det är tråkigtdet här som har hänt. Jag känner mig otrygg.

Nya organisationsformer som vanligen förknippas med bättre arbetsvillkor, t.ex. merinflytande och större variation i arbetsuppgifter genom arbetsrotation och liknande, är endubbel upplevelse.

Det här med skiftansvarig, det känns bra, det kändes lite konstigt i börjanför mig, jag tyckte inte om det från början. Jag kände mig tryggare med vårarbetsledare, men nu har jag vant mig vid det.

Organisationsförändringarna har också inneburit att organisationen ”slimmats” och dethar betytt förändringar inte enbart för dem som lämnat arbetsplatsen.

Men det känns väldigt tråkigt när mina arbetskamrater som jag har tyckt omslutar jobba, tar avgångsvederlag därför att de inte känner sig säkra Dettycker jag inte om, jag har mist väldigt många arbetskamrater sista tiden.Det känns som en förlust.

Den nya tekniken framstår som en krävande förändring.

…jag är inte så tekniskt lagd och jag har jobbat i [Företaget] i över 15 år ochjust de här sista åren så har det blivit mycket mer tekniskt avancerat jobb,och det känns svårt för mig ibland, jag känner på något sätt att jag räckerinte till.

Med dessa förändringar har också följt en uppluckring av gränser mellan arbete ochfritid. För att klara tekniken måste hon vara beredd att ställa upp på förändradearbetstider.

Vi har gått en 4-veckorskurs där man skulle lära sig allting och det varväldigt svårt därför att vi gick på dagtid. När vi är vana att lägga oss påmorgonen så skulle man plötsligt börja en kurs klockan 8 på morgonen.

Förändringar på arbetsplatsen har alltså för Alice inneburit att arbetssituationen intelängre ger den trygghet som varit så väsentlig för henne.

Individuella värdenVi har sett hur tillhörigheten till en arbetsplats och till en social gemenskap i arbetetvarit betydelsefull för Alice. Ur hennes historia framgår att detta varit väsentligt förhennes känsla av trygghet och för hennes självbild. Hon har varit, och är, mycketengagerad i sitt arbete och det utgör, som hon säger, en betydelsefull del av hennes liv.

Jag känner mig mycket känslomässigt engagerad på mitt jobb. Det gör jag.[…] egentligen så tycker jag om att arbeta på [Företaget). Det är en mycketstor och viktig del i mitt liv.

Ur dessa upplevelser av tillhörighet har hon kunnat hämta sitt människovärde. Vi kanalltså konstatera att centrala individuella värden för henne har kunnat hämtas ur vad vikallat redbarhet.


Mitt nuvarande jobb ger mig ganska mycket tillfredsställelse därför att jagkänner mig nöjd när vi är klara och när vi vet att allt har gått bra, då vetman att nu har vi gjort vårt jobb.

Kategorin intimitet har också haft betydelse.

Jag kan säga att om man är på semester eller något så saknar manarbetskamraterna. Jag gör det i alla fall. Det känns roligt att komma efterledigheten och träffa dem igen.

Med de tekniska förändringarna har denna situation förändrats. De krav som följt meddessa framstår för Alice som mycket svåra att motsvara. Hon upplever sig inte behärskavad som förväntas av henne. Hon har inte nog med kunskaper, hon tycker sig inte förståvad som krävs, hon känner sig förvirrad inför de tekniska problem som införandet förmed sig. Hon har inte den nödvändiga förmågan.

För mig känns det som till exempel när man är van att köra bil i ett antal åroch man kan det, och sedan plötsligt så blir man satt på ett flygplan bakomspakarna och så visar de ”så här och så här ska du göra” och ”nu ska duköra”.

Det värde hon hämtat ur andras respekt för henne som arbetskamrat förändras till enrädsla att framstå som okunnig och dum. Tryggheten i arbetsgemenskapen fallersamman inför de stora skillnaderna i förmågan att hantera och behärska den nyatekniken.

Talar man om att man har brister i sitt kunnande så blir man inte alltidhjälpsamt bemött utan man blir betraktad som en dum, korkad kärring ochdet känns jobbigt, det känns inte roligt. […] Vissa är väldigt kaxiga ochlåtsas att de kan allting, men frågar man något så blir de bara irriteradedärför att de inte kan svara på ett bra sätt. Vi försöker hjälpa varandra sågott vi kan, men alla har inte den inställningen utan vissa vill inte dela medsig det de kan, eller så kan de inte heller. Ja, då vill man vara Bror Duktig.Det är den biten som kändes svårast för mig.

Hennes bristande kunskaper innebär i hennes föreställning att arbetet försinkas, att honinte lever upp till sammanhangets förväntningar och att hon förlorar kamratersuppskattning. Förändringarna i arbetet förskjuter kampen för människovärdet till atthandla om att klara av, att tillägna sig tillräcklig förmåga för att motsvara de nya kraven.Så kommer den aktuella konfrontationen att bli knuten till frågan om brister i den egnaförmågan, den egna kapaciteten.

Jag mår dåligt av det att jag inte kan det här jobbet bättre. Jag känner migrädd eftersom allting händer så snabbt, man måste reagera snabbt, manmåste vara kunnig, man måste veta vad man gör och där känner jag migosäker och det känns mycket tråkigt för mig.

Den plats där denna kamp för människovärdet utspelas, mötet mellan individen och deförändrade arbetsvillkoren, formas av vad Alice bär med sig, de bakomliggandeförhållanden som vi diskuterat och som vi sett gör hennes situation sårbar. Vidaresamverkar de olika förändringarna till att ytterligare förstärka Alice svårigheter atthantera denna konfrontation med hennes centrala värden. Så försvåras hennesmöjligheter att tillägna sig kunskap av de roterande arbetsuppgifterna.

Jag tycker att det är ganska roligt med [arbetsrotation] fast inte som det harblivit hos oss därför att vi har ännu inte lärt oss de olika jobben och då harman så att säga gått runt från början. […] Jag mådde dåligt helt enkelt av


det att jag inte har haft förmåga att lära jobbet bra just med de här kortaintervallerna.

Grupporganisationen med ansvaret för gruppens prestation ökar pressen på henne attklara sina uppgifter.

Vi är alltid flera stycken, men det känns aldrig bra när man vet att ”ja, dethär klarar jag inte bra”. Ibland känns det så.

Problemet runt lärandet framstår som centralt. Å ena sidan är det något som företagetska tillhandahålla och där känner hon sig bedragen.

…blev vi lovade att var och en skulle få individuell utbildning, det är såmycket man behöver och det har vi inte fått. Vi blev svikna och jag kännermig mycket besviken att det inte har blivit så. […] Utan har vi mycket dataatt göra så borde vi få en grundlig datautbildning, det fick vi aldrig. Vi ficklära oss sådan där lära apa-metoden, de visar på knapparna vad man skatrycka, men inte varför man gör grejer och man förstår inte hur datanfungerar.

Å andra sidan anar hon förväntningar på att det är ett eget ansvar att skaffa sig dessakunskaper och där känner hon sig handikappad.

Javisst, men samtidigt så tycker jag att ett företag borde egentligen kunnaställa upp med all utbildning man behöver. Man ska inte behöva utbilda sigpå sin fritid! […] Jag ser ju mina kollegor, unga killar, de kan sitta och hållapå med data och leka och de har all tid i världen att fördjupa sig i det härjobbet. Jag har inte den tiden.

Kampen för att lära sig blir en kamp för människovärdet där hon är osäker ochutlämnad. Det gäller för henne att bita ihop, kämpa vidare och hoppas att de nödvändigakunskaperna ska komma.

Jag skulle behöva mycket mera hjälp och jag skulle behöva lära mig påannat sätt än det sättet som vi var tvungna att lära oss på. […] Nu gäller detatt jobba så mycket det går för att man ska kunna lära sig det härordentligt. Ja, att jag har lärt mig och att allting ska börja fungera mycketbättre än det gör. Att allting ska bli som man hade tänkt att det skulle bli.

ResurserVilka resurser finns då som hjälp att klara av denna svåra situation? För Alice är detsociala stödet på arbetsplatsen en betydelsefull sådan resurs.

Jag tror att det skulle vara mycket svårare att uthärda det här första svåraåret om man inte hade roligt med sina arbetskamrater, det skulle kännastråkigt att gå till jobbet, det skulle inte kännas som någon ljusglimt. Jagtycker att i vår grupp så finns egentligen ingen som inte förstår en annan,som försöker göra sig kaxig eller märkvärdig, utan vi har bra kontakt medvarandra. Jag kan gå till var och en av mina arbetskamrater och säga att”det här klarar inte jag, jag behöver hjälp”. Jag tror inte att någon tar detpå fel sätt.

En resurs som vuxit fram ur de organisatoriska förändringarna är relationen till denhögre arbetsledningen. I en mindre hierarkisk organisation får dessa ett ansikte,ledningen framträder som individer och man har möjlighet till en mer direktkommunikation.


Jag tycker att vi har fått mycket mer kontakt med våra direktörer. Vi kanprata med de mycket bättre. Jag tycker att de lyssnar på oss. De är inte pånågot sätt föraktfulla mot oss. […] Man känner på något sätt mer responsför sina problem.

Intervjuaren: Det fanns inte förut, en sådan relation till en chef?

Nej, det hade vi inte. Vi vågade inte tro att de kan ha en annan inställning,utan vi tyckte att det är inte ens värt att försöka. Men det har visat sig attdet har varit värt det. Jag tycker att de lyssnar på oss, vi kan berätta det sominte känns bra och jag tycker att vi får förståelse för våra problem.

I dessa relationer finner alltså Alice stöd. Däremot tycks inte facket ha någon betydelse.Dess inflytande uppfattar hon har försvagats (se citat på sid. 35)

På den privata sidan beskriver hon hem, partner och familj som ett stöd. Samtidigt ärdet en svårighet för henne att kombinera yrkesarbetet med att sköta hemmet och taansvar för barnen. Framför allt får hon svårt att orka och dåliga möjligheter för tid tillrekreation och lärande.

Jag vet inte, har man kanske bara arbetet att tänka på så är det lättare attlära sig, men jag kommer till jobbet efter en hel arbetsdag här hemma medtre barn så man blir inte helt öppen kanske och utvilad. Jag arbetar natt.

Men det är framför allt konsekvenser av nattarbetet som komplicerar och gör det svårtatt få tillgång till de resurser som ett fungerande privat nätverk kan utgöra. Nattarbetetkomplicerar sociala aktiviteter som läkarbesök, att följa barnens skolarbete, kontaktermed grannar och vänner.

För det mesta när man är bjuden någonstans på middag eller bio så jobbarman, då kan man inte gå. Man kanske inte räknas så mycket med ivänskapskretsen därför att de vet ju att ”hon jobbar ju alltid på kvällarna”.Det är svårt att få ihop det när det ska vara fest i skolan eller föräldramöte,det är ett evigt pusslande för att man ska kunna delta i de grejorna också.[…] Under de åren jag har jobbat så har jag fått kämpa för att inte behövagå till tandläkaren eller läkare klockan 9 på morgonen. Det är ingen som harförståelse för att om man har jobbat på natten så måste man få sova sedan.Utan även vår företagsläkare har aldrig varit tillgänglig för oss på efter-middagarna. Har vi fackmöte klockan 1 på dagen så är det klart att vi intehinner sova.

Som framgått är också låg utbildning en resursbrist. Hennes sociala omständigheter gördet svårt att kunna kompensera för detta, att skaffa sig vidareutbildning. Men kanske ärhennes svårigheter att lämna kvar sin oro på arbetet och inte bära med den hem det somhårdast sliter på hennes självkänsla. Hon har inte stöd av goda copingstrategier.

Det gjorde också att jag hade svårt att sova. Jag kunde inte koppla av närjag kom hem på natten. […] Jag tänkte och sedan drömde jag väldigtmycket. Jag drömde nästan varenda natt om jobbet, men kunde på någotsätt inte koppla av jobbet när man kom hem, […] Jag tror att man tar jobbetmed sig när man känner sig otillräcklig. Men jag tror att när jag kan allt dethär bättre så kommer jag att släppa just den här svåra biten, jag kommerinte att drömma så mycket om jobbet!

KonsekvenserAlice befinner sig således i en bransch och på en arbetsplats med omfattande organisa-toriska och tekniska förändringar. Strukturer och relationer som gett henne möjlighet att


skapa och upprätthålla en känsla av ett personligt värde har lösts upp. Nya förhållandenutmanar hennes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Individuella omständigheter ochförutsättningar gör att hon är sårbar för dessa händelser. Hennes upplevelse av tillhörig-het och värde hotas när hon inte tycker sig ha det kunnande som situationen kräver. Honfår också svårt att tro sig om att kunna skaffa dessa kunskaper. Hon känner stark oro ochångest inför sina möjligheter att hantera denna situation, en oro som gör att hennesvardag och personliga liv inte blir den plats för lugn och återhämtning som hon behöver.

Det är klart att det har påverkat eftersom jag kände mig väldigt pressad avdet här jobbet, […] så var jag ganska odräglig hemma också, lättretlig ochmer nervös än vanligt och trött. Jag har inte haft tålamodet jag skulle viljaha med mina barn.

När tillhörigheten blir ifrågasatt och det ligger på henne själv att skaffa sig dekunskaper hon menar sig behöva ökar också känslan av det egna misslyckandet och denegna oförmågan. Det är inte längre fråga om brister i tekniken när den inte fungerar,utan det handlar i stället om hennes egna brister.

Jag kanske mer på något sätt intalar mig själv, jag skuldlägger mig självdärför att jag känner mig osäker, men jag tror inte att jag har gjort såmånga tabbar! Jag vet inte egentligen varför man på något sätt läggerskulden på sig själv därför att det är ju maskinerna som inte fungerar, mendet är så lätt att säga att ”om jag kunde det här bättre så hade det intebehövt hända”.

Tillsammans med den betydelse för det personliga värdet som arbetet har för Alice ochden identifikation hon har med arbetsplats och arbetskamrater kommer hotet om förlustav detta att leda henne in i en spiral med risker för psykisk och fysisk ohälsa.

Exempel II: ”Börje”

Jag är ganska begeistrad i de flesta delar av mitt jobb.[…] Jag blir helthängiven. […] Man förföljs av detta. […] Det är problem som man lever meddag som natt.

Yttre omständigheterDet andra exemplet i detta avsnitt hämtar vi från en del av arbetslivet som i än högregrad karaktäriseras av starka förändringar. Börje arbetar på ett ungt, privat företag i IT-branschen, en bransch där förmåga till föränderlighet är ett vapen i en stark konkurrens.Verksamhetsområdet utgörs av en symbolhantering som innebär mycket och närakommunikation med mottagare av tjänster. Just kommunikation, förmedlande avinformation, den symboliska transaktionen, är verksamhetens kännetecken och kommeratt forma erfarenheterna av och föreställningarna om arbetet.

Så det är ju det här med time to market alltså, där är det ganska bråttom,för att det svänger så mycket, och kommer man inte ut med produkterna irätt tid så är de ute redan när de kommer ut. Och från det där att idén omprodukten väcks till att någon annan eller två andra leverantörer har enlikvärdig produkt ute på marknaden, det är så kort.

Vi försöker väl i alla fall vara före den stora massan, […] men det gör ju attdet är ju alltid en stress och det blir alltid omoderna saker, det är en oerhördkonkurrens. Allt det här påverkar väl tidspressen och stressfenomenet somuppstår.


Men det primära är att samla in information, sätta ihop informationer,analysera den och föra den vidare ut till marknaden.

Det är ju mycket det det handlar om i det här jobbet, att kunnakommunicera och kommunicera med många olika typer av människor, […]att kommunicera med de mjuka personerna, kravställarna och förstå dem påett bra sätt och att förstå fikonspråket som teknikerna pratar sedan […] dethandlar mycket om att försöka tolka vad de säger och försöka översätta dettill någonting generellt.


KlassBörje har en bakgrund från en högre tjänstemannamiljö och hans egen akademiskautbildning och yrke ger honom också en sådan identitet. Som delägare i företaget blirhan vidare påverkad av den egna företagarens syn på verksamhet och arbetsliv. Attarbeta är inte att sälja sin arbetskraft utan att skaffa inkomster till företaget genom attsälja ”sig själv”. Självförverkligandet är centralt och hierarkiska relationer har ingenprägel av över- och underordning. Perspektivet på arbetssituationen är individualiserat.

Men min familj har ju aldrig egentligen förstått vad jag håller på med så detär ingen som pushar mig så därifrån. De tycker det ”visst, det är bra att duhåller på med något som du trivs med”. (skratt)

…när jag säljer mig själv, så säljer jag mig som expert och möjlig projekt-ledare. Det är så jag försöker sälja mig och våran systemutvecklings-kompetens.

ErfarenheterEtt återkommande problem för människor i denna bransch är de upplevda och oftasjälvpåtagna kraven att arbeta mycket. Det saknas eller tas ingen hänsyn till enbegränsning av arbetstiden då uppdrag ska slutföras och projekt fullföljas. Även Börjehar ett sådant förhållande till sitt arbete, men samtidigt har han erfarenhet av att ha blivitöverutnyttjad och kunnat ta sig ur den situationen. Han har alltså erfarenhet av att självkunna förändra och styra över sin arbetssituation.

Så hade jag väl i snitt en fyrtio övertidstimmar i månaden. Det är ingensituation man pallar med i långa loppet. Det var liksom helt orimligaarbetsförhållanden. Samma dag som jag tackade ja till att hänga på[Företaget], tackade jag nej till ett annat jobb. Så hade inte jag hängt på[Företaget] så hade jag gått ändå.

KönIT-sektorn är en verksamhet och bransch som domineras av män och manligaföreställningar. Men dessa föreställningar luckras upp av att kvinnor med samma högakompetens med självklarhet delar arbetsvillkor och arbetssituation. Felsägningen iföljande citat kan illustrera denna rörelse i könsmönstren.

När folk pratar om [Företaget] så ska de prata om [Företaget] och säga att”ja, det där är grabbar som kan…” eller ”grabbar och tjejer som kan jäkligtmycket inom det de håller på med”.


LivsfasBörje är gift men har ännu inga barn. Det äventyr det är för honom att upptäcka ochforma sina möjligheter gör att han närmast befinner sig i vad vi kallar ungdomenslivsfas. Men det finns en konflikt mellan situationen i arbetet och den privatalivssituationen. Hans vilja att utveckla sin plats i arbetet, att utvidga gränserna för sinförmåga, komplicerar hans privata förhållanden.

Jag har en fru. Vi har inga barn, men jag har folk att ta hänsyn till. [...] Somnär min fru fyllde tjugofem år, då kom jag ju inte hem förrän efter midnatt.(skratt) Jag kunde inte gå hem, det gick inte, vi skulle leverera dagen efteroch grejerna funkade inte. Nu har jag lite bättre med fritid, men nu har jagå andra sidan köpt hus då så nu går mycket av tiden dit. […] Min strävan äregentligen att ha ett trevligt liv. (skratt) Och om det kan generera mycketpengar så är det ju naturligtvis jättekul, men om jag har så jag klarar minalån och amorteringar och lite mat och kan ha roligt på jobbet så är det okejför min del.

Social positionBörje befinner sig i en god social position. Han har tillgång till ett socialt kapital genomsin bakgrund, sin utbildning och sitt sociala nätverk. Det ger honom en stark ställning påarbetsmarknaden.

Jag menar, det är ju en sådan här, antar jag, en marknadssak, alltså att detär efterfrågat, folk med kompetens inom branschen är efterfrågade så attdärför betalas det.

Arbetsvillkor och förändringar i arbetslivetFöränderlighet är ett framträdande drag i Börjes arbetssituation. Den snabbautvecklingen av informationstekniken ställer höga krav på hans förmåga att utveckla denegna kompetensen. Att kunna hänga med i förändringstakten är något av ett adelsmärkeför bransch och verksamhet.

Så när det är pilotutveckling så är det bråttom, det är bråttom, bråttom,bråttom och det är alltid jaga eller springa med tåget. Eller är det åka medtåget? Ja, den här branschen är ju hysterisk på det sättet, det sker hela tidenså mycket, det är hela tiden olika saker som är inne.

Det är en väldigt kompetensorienterad miljö på något sätt. […] Du har svårtatt hävda dig om du inte har kompetens alltså, man måste ha någontingmed sig, en möjlighet att införskaffa kompetens och tillgodogöra sig nyinformation och sådär. […] Det som skiljer, det är att det är inget järnverkdär verksamheten har varit densamma, med lite olika förädlingsmetoder,sedan början av nittonhundratalet, utan här sker det saker väldigt snabbt.

Här finns inga hierarkiska strukturer för beslutsfattande, utan det ligger på individen attta ansvar för och besluta om sin arbetstid och sina arbetsuppgifter.

Ansvarskännande, det är upp till var och en egentligen. Det är ingen somsäger till en ”nu ska du jobba ikväll”, utan det är att känna det egnaansvaret för verksamheten.

Föränderligheten i struktur och position belyses också av att den egna positionenbestäms av kompetens och ansvarstagande och inte av en bestämd yrkesbeteckning.


Börje beskriver inte arbetet genom yrkets titel, utan genom vad han gör, vilka olikaroller han kan skaffa sig i processen.

Okej, då har vi ju funnit åtminstone tre roller nu då som jag har:projektledare, objektorienteringsbiten och lite marknadsföring, ja,kundbearbetning. Men jag tycker egentligen alla de tre områdena är roligaatt jobba med. Det är inte så att jag bävar för ”idag ska jag gå till jobbet ochjobba med marknadsföring”, det tycker jag är kul. Och lika kul tycker jagdet är att ”idag ska jag gå ut till en kund och prata om objektorientering”.

Relationerna i arbetet betyder för Börje att få arbeta med det han vill arbeta med. Dethandlar huvudsakligen inte om relationer för stöd och umgänge utan han har valt demför att de ger arbetet mening och kvalitet.

En av anledningarna till att vi jobbar ihop det är att just vi vill jobba ihop,att vi vill vara tillsammans, vi vill hålla på och stångas och brottas medvarann. Vi tycker det är kul. Och om det blev ett företag på femtio personerså skulle inte den här kärnan kännas lika bra.

Villkoren präglas av ett högt tempo, en hög medvetenhet om tidsdimensionen.Projekttider, konkurrens, teknikutveckling, allt driver upp tempot och skapar enutpräglad tidsmiljö. Gränsen mellan arbete och övrigt liv löses upp på fritidensbekostnad.

Den här utvecklingen, den gör ju att man blir stressad. Branschen blirstressad på något sätt. Om man vill ligga i teknikens eller trendernasframkant. Ett företag som vårt måste det. Vi profilerar oss som oerhörtkompetenta, att ligga i framkanten.

…men jag hade i och för sig en meningsfull fritid på den tiden, (skratt)vilket man inte har tid med nu, tycker jag.

Men det privata livet och välmåendet fick sig ju rejäla knäckar stundtals. Detär en sak att jobba jäkligt mycket, men en sak är att komma hem nöjd ochen sak är att komma hem frustrerad. Och det var många kvällar jag komhem frustrerad och jag inte hade löst problem jag skulle lösa och kundealdrig släppa det här.

Som framgår innebär arbetsvillkoren att det i stor utsträckning ligger på Börje själv attforma sin egen arbetssituation. Han bestämmer sin arbetstid, sin arbetsplats, sina arbets-uppgifter och han försöker också forma sina relationer på arbetsplatsen när han väljervilka han arbetar med. Han befinner sig i stor utsträckning i en situation som präglas avindividualiserade arbetsvillkor.

Individuella värdenHur ser då den individuella strävan ut som möter dessa arbetsvillkor? Börje kommerfrån en situation med för mycket arbete. Trots detta upplevde han situationen somutmanande och utvecklande. Han fick ta ansvar, vidga sitt kompetensområde och provasina krafter. Det var värden i kategorierna kapacitet och integritet som han strävadeefter.

...tar man ansvar så uppmärksammas det förr eller senare. Och då är detklart då får man väl en fråga då ”vill du ta det här ytterligare ansvaret?”Och man får utvidgat ansvar så det växer hela tiden. Då vill man antagligendet, om man har den strävan och jag hade den strävan. Jag ville ta ansvar.Så man har nog sig själv att skylla lite grann också, men det är jäkligt svårt


att säga nej. Speciellt om man är ganska ung (skratt), när man harambitioner.

Börjes strävan efter eget ansvar blev till slut en konflikt för honom. Konsekvenserna avdenna strävan blev överväldigande när det inte sattes någon rimlig gräns åt honom. Hantyckte sig vara utnyttjad och måste bryta upp för att kunna utvecklas.

När man jobbar på ett företag som man tar ansvar för, känner man att ”nej,företaget ska inte behöva punga ut med viten för att vi har misslyckats meddet här”. Så jobbade vi åt dem. Vi blev väl utnyttjade för det alltså, vi var försnälla, vi jobbade för mycket, vi ville förändra situationen och lyckades inte.Utan det här brottet var nog nödvändigt för att vi skulle kunna gå vidareegentligen.

Det var viktigt för Börje att i det nya arbetet definiera och genomdriva en funktion därhan hade en större kontroll över den egna arbetssituationen.

Men det diskuterade vi igenom då ganska rejält så innan jag bestämde migför att hänga på […] att jag skulle få möjlighet att utveckla den här rolleninom ramen för [Företaget] men det var inte självklart att jag skulle få ha ensådan här roll. Utan det var någonting som jag kände att jag var tvungen attmarkera.

I denna nya situation strävar Börje efter att kunna förverkliga den egna ambitionen, attfå rum för det egna projektet inom företagets ram. Det viktigaste individuella värdethamnar på så sätt inom kategorin frihet.

Företagets mål och mina egna mål, eller alla delverksamheters mål, går juihop på något sätt, hoppas vi, men så har vi tänkt i alla fall. Och det är juinte så att jag har satt upp några mål som går utanför företagets mål, omman säger så. Det är jag som försöker fylla mina mål. Jag har en liten egenverksamhet inom ramen för firman då. […] Jag är inte del i deras projektegentligen utan jag kör oftast i mitt eget race.

…det är väl kanske någon frihet i det, en frihet att spänna över olikaområden.

Företaget framstår som ett verktyg för det egna självförverkligandet, för att fågenomföra det egna projektet.

[Företaget] är ett perfekt verktyg och jag hoppas att det slår väl ut. Nu ärdet bara att jobba för att jobba in den här rollen, för att få ett såpass stortkontaktnät för att få avkastning för min kunskap och mina idéer. Så det ärju naturligtvis det som driver mig då i den här verksamheten.

Att inte få fullfölja denna strävan, att inte få förverkliga den egna ambitionen, det egnamålet, att inte få den frihet som krävs för att genomdriva det egna projektet i arbetet, ärvad som framstår som ett möjligt hot mot att finna sitt värde i arbetet.

Om jag kan fortsätta odla den här rollen, det är ju där det står och faller förmig. Märker jag att jag inte kan verka i min roll, om jag inte kan fåavkastning för det jag håller på med, då måste jag ta en funderare på omjag vill sadla om inom [Företaget] eller om jag måste lämna det för attkunna fortsätta odla den här rollen. Det är mitt orosmoln om jag ska hanågot då, för [Företaget] tror jag på och det är helt rätt möjlighet för migockså att förverkliga mina roller och mina behov.


ResurserBakgrund, erfarenheter, utbildning, position, de individuella förutsättningarna ger Börjemöjligheter att möta och utnyttja de utmaningar han ställs inför. Han har också ettsocialt nätverk trots att arbetet tar så stor del av hans tid.

Vi hade lite tur när vi flyttade hit med kompisar. Det var ju då en god vän tillmig som hade flyttat hit några år tidigare och vi tog över hans bekantskaps-krets helt enkelt. Så det var väldigt smidigt, väldigt enkelt att etablera sigsocialt, och det är ju det umgänget vi fortfarande har.

Han kunde lämna det tidigare arbetet, när det blev för påfrestande, för ett nytt. Detberättar om tillgångar till resurser, kompetens och kontakter. Det uppstår även i dettaarbete, med dess gränslösa struktur, tillfälliga intensiva toppar då arbetsbördan blir stor.Börje kan emellertid planera arbetstiden så att han inte hamnar i okontrollerade ochstressande situationer. Han har tillgång till copingstrategier.

Vi har väldigt tunga perioder, man kan aldrig förutse allting som ska händaoch man har ändå dead-lines som måste uppfyllas och det är nätterna manfår ta till hjälp då när tiden blir knapp. Men man kan styra sin tid mycketmera, jag kan planera min tid på ett helt annat sätt. Det är egentligen intemängden tid utan möjligheten att styra den som är viktig. Att jag harkontroll över den, jag kan säga att ”i morgon kväll går jag hem tidigt för jagska uträtta en del saker, i kväll däremot så kan jag jobba till sent”.

KonsekvenserFör Börje är friheten att fullfölja de egna intentionerna det centrala personliga värdet.Den föränderlighet och gränslöshet som kännetecknar hans arbetssituation ger stortutrymme att sträva efter en sådan frihet. Hans resurser gör de osäkra arbetsvillkoren tillmöjligheter och utmaningar. Det skapas en ”god spiral”. Att behärska utmaningarnaleder till allt större frihet att förverkliga det egna projektet. Ur ett hälsoperspektiv kankonsekvenserna av den utpräglade ”tidsmiljön” innebära risker, men berättelsen tyderpå att Börje har tillgång till resurser för att bemästra sådana risker. Arbetet blir en platsför den lust och den hängivenhet som ger Börje motivation och människovärde.

Så är det något man saknar från sitt tidigare liv så är det musiken, där ladejag ner min själ.[…] Men nu har jag mitt yrke att lägga ned själen i, densjälsliga biten har jag ändå fått tillgodosedd på något vis, för jag jobbarändå på något sätt tycker jag kreativt. På något sätt så har jag väl alltid haftnågonting som jag har velat ge mig hän åt, musiken tidigare och yrket nudå. Så det har varit viktigt för mig att ha något som jag verkligen engagerarmig i.

Frågeområden identifierade genom kvalitativaanalyser av de öppna intervjuernaSyftet med den kvalitativa analysen av de öppna intervjuerna i MOA-projektet är attidentifiera viktiga områden som bör ingå i befolkningsenkäter. Analysen baserades påden analysmodell om kampen för människovärdet som tidigare presenterats, men ocksåpå tidigare analyser av specifika frågeställningar9. Utifrån intervjupersonernas egna

9 Se Härenstam et al 1996, Allvin et al 1999 och Härenstam, Wiklund 1999.


berättelser framträdde ett antal teman som relevanta att ställa frågor kring. Dessa temanpresenteras i detta avsnitt.

TemanInom de sju temaområden som identifierades redovisas några typer av berättelser sommotiverar varför temat är intressant ur ett hälsoperspektiv. Varje tema avslutas medexempel på enkätfrågor som berör området ifråga.

Arbetsobjektets betydelseDet framgick av intervjuerna att själva arbetsobjektet har betydelse, dvs. vad studie-personerna i huvudsak arbetade med enligt Kohn och Schoolers indelning (1983).Berättelserna formades och förstås utifrån om objektet är människor eller ting. Ävensymbolarbeten satte sin prägel på hur studiepersonerna berättade om sitt arbete och vadde framför allt uppehöll sig vid under intervjun.

Detta tema om arbetsobjektets betydelse kan snarast betraktas som en bakgrund.Berättelserna blir begripliga när de sätts i relation till arbetsobjektet. Detta kan bero påolika rationaliteter, men också att konkreta problem i arbetet har olika karaktär i de trekategorierna människo-, ting- och symbolyrken.

A. Människoyrken (M-yrken). Här berättades om betydelsen av omsorgen om andra ochom stimulansen och oförutsägbarheten som följer av att arbeta med människor. Härfanns utsagor om utmaningen att kunna göra något gott och meningsfullt för någonsom behöver omsorg, kompetens och professionalitet. Många hade gjort ettmedvetet val att arbeta med människor. Berättelserna handlade om glädjen att hamed andra människor att göra, om stimulerande men också krävande möten,skuldkänslor av att inte räcka till, att ständigt vara synlig och ständigt serepresentativ och positiv ut, om att varje dag översköljas av nya kontakter.Innehållet i dessa möten varierade stort, här fanns allt från att servera mat till atträdda liv.

B. Tingyrken (T-yrken). Här är arbetsobjektet konkreta föremål. Även här varspännvidden stor mellan rutiniserade kortcykliska arbetsmoment, kreativahantverksarbeten och tillverkning/styrning av en produktionsprocess via datorer.Rädslan för tekniken, men också fascinationen, lusten att ”lura” den, att påvisamänniskovärdet även i en teknisk värld, var exempel på förhållningssätt till arbetet itingyrken.

C. Symbolyrken (S-yrken). Här berättades om skapandet, kreativiteten, informations-tekniken och de gränslösa möjligheterna, men också dess motsats, rutinmässigtpappersarbete. Här var spännvidden stor beroende på typ av arbetsplats, position ochsammanhang. Det fanns tydliga kontraster mellan okvalificerade, lågt värderadearbetsuppgifter som instansning och sortering på andras villkor och mycket kreativaarbeten på egna villkor.

Arbetsobjektet kan fångas via yrkestiteln och därför behöver knappast särskildaenkätfrågor formuleras. Arbetsobjektet utgör en bakgrundsvariabel, en grund förstratifieringen av en studiegrupp.


Positionen på arbetsmarknaden och på arbetsplatsenPositionen har att göra med individens kontroll över livssituationen, makten att styra sittliv samt inflytande och makt på arbetsplatsen, dvs. kontroll ”över” situationen i förstahand, men också kontroll som en effekt av anställningsbarheten och attraktiviteten påarbetsmarknaden. Tre grupper identifierades där den sociala positionen framträdde sombetydelsefull. De tre positionerna tycks ha samband med typ av verksamhet och sektorav arbetsmarknaden.

1. Hög attraktivitet på arbetsmarknaden men inte nödvändigtvis en fast anställningFlera studiepersoner berättade om vikten av att vara oberoende, att kunna göra valoch röra sig på arbetsmarknaden (Allvin et al 1999, Härenstam, Wiklund 1999).Oberoendet och rörligheten hade samband med en önskan att kunna utvecklas, antautmaningar, att ha ”kul på jobbet” och av att ha stimulerande och engagerandearbetsuppgifter. Målen för den egna utvecklingen förväntades stämma meduppdragsgivarens, att vara ”frikopplad” från en hierarkisk struktur, att kunnabestämma själv. Rörligheten, oberoendet, möjligheten att välja uppdragsgivare varberoende av ”rätt” utbildning och ”rätta” kontakter. Dessa studiepersoner beskrevofta en positiv utvecklingsspiral: erfarenheter adderas, kompetensen breddas ochkontaktnätet vidgas så att varje nytt uppdrag leder till att anställningsbarheten ökar.Här fanns också negativa sidor, exempelvis risken att bli ”frånkopplad”, att satsa fel,att hamna utanför och att känna sig ensam utan en social anknytning. Flera gavuttryck för en oro att det inte skulle gå att kombinera familj och barn med yrkeslivet.Gruppen kännetecknades av att de var unga och främst arbetade med data, reklam,media, kultur och turism. Fenomenet hänger förmodligen ihop med både värderingaroch strukturella förhållanden, t.ex. utbildning, goda kontakter och storstadsregion.

2. Låg attraktivitet på arbetsmarknaden och osäkra, lösa anställningsförhållandenFlera personers berättelser präglades av maktlöshet och brist på valmöjligheter.Dessa personer hade dessutom ofta påfrestande arbetsförhållanden. Här fanns småmöjligheter att välja arbete eller förändra situationen. Dessa studiepersoner vågadeinte säga ifrån, prata med chefer eller ens med arbetskamrater. De kunde heller intelämna situationen därför att deras möjligheter att få ett annat arbete var små.Arbetslöshet var förknippat med skam och ännu större svårigheter att försörja sigoch sin familj. I denna grupp framträdde tydligt avsaknaden av kollektivt inflytandeoch stöd10. Dessa personer måste lita till sig själva och den egna förmågan atthantera situationen och härda ut. Flera berättade om avsaknaden av olikastödresurser, facket kunde inget göra för dem och samhällets resurser var intetillförlitliga. Här fanns exempel på att de sökt hjälp hos läkare och företagshälsovårdför värk eller andra symtom på ohälsa på grund av arbetssituationen, men bemöttsmed misstro. Här berättades också om tystnaden på arbetsplatserna, om rädslan attgöra fel, att inte orka med eller att kompetensen inte skulle räcka till. De kände sighotade och uttryckte oro för framtiden. Hirschman (1970) har lanserat begreppen”exit”, ”voice” och ”loyalty” för tre olika sätt att hantera en otillfredsställandearbetssituation. Den grupp som avses här hade varken möjligheter att lämna (exit)eller att förändra situationen (voice).Gruppen kännetecknades av låg utbildning, invandrarbakgrund, förhållandevis hög

10 Se t.ex. Lysgaard (1961) som identifierade tre förutsättningar för kollektiv kontroll: a) rumslig gemenskap somförutsättning för social interaktion, b) erfarenheter som delas med andra skapar gemensamma referensramar och c)genom att man har samma position skapas en kollektiv identitet.


ålder eller någon form av funktionshinder. De återfanns framför allt inomservicesektorn och hade ofta tillfällig anställning. Det fanns både kvinnor och män idenna grupp (Härenstam, Wiklund 1999).

3. Försämrad status, yrkesstolthet och professionell frihetEn tredje grupps berättelser präglades av försämrad status relativt andra grupper ochatt den professionella kunskapen och erfarenheten hotades av andra värden. Denprofessionella positionen, tidigare betraktad som en högstatusposition, hadeförskjutits till en mer marginaliserad position med allt mindre makt. Dennaförändring tycktes inte ha så mycket att göra med dimensionerna anställnings-trygghet eller attraktivitet på arbetsmarknaden.Flera personer med professionella yrken, varav flertalet fanns inom offentlig sektor,berättade om försämrad status. Här fanns utsagor som handlade om att känna sigfråntagen rätten att veta vad som är bäst, vilka målen var osv.Dessa personer hade formellt sett en trygg anställning. Trots detta nämnde många attde höll inne med vad de tyckte om arbetsvillkoren på grund av risken för en dåliglöneutveckling eller försämrade möjligheter att göra ett bra jobb. Här berättades omökad arbetsbelastning, gränslös arbetsmängd och oklara mål. Utsagorna från dennagrupp skildrade ibland en kulturkrock mellan en ekonomisk rationalitet som alltmerdominerade över en professionell rationalitet eller en omsorgsrationalitet. Dessapersoner berättade om otillräcklighet, ensamhet, brist på uppskattning och minskadmotivation i arbetet (Härenstam et al 996). Aronsson har i olika sammanhang använttermen ”inlåsning” för de grupper i arbetslivet som stannar kvar i dåligaarbetssituationer på grund av den osäkra arbetsmarknaden (Aronsson, Göransson1997, 1999). Enligt Hirschmans teori uttryckte denna grupp såväl brist på ”exit”som ”voice”. Kvar fanns då strategin ”lojalitet” som tycktes hög för denna grupp, enlojalitet gentemot elever, patienter och klienter (Hirschman 1970).


Fenomen som bör fångas för att kunna spegla temat social position:

• Anställningsformen och önskan att förändra den

• Position/status på den nuvarande arbetsplatsen

• Kollektivt/individuellt inflytande

• Möjligheten att kunna byta till ett likvärdigt/bättre arbete

• Möjligheter att påverka situationen genom att förändra eller lämna den

• Tidigare erfarenheter av och orsaker till arbetsbyten

• Frihet att påverka mål och metoder för arbetet samt tillgång till resurserför att göra ett bra arbete

För att kunna analysera vad dessa aspekter betyder för olika grupper behövs kunskap omutbildningsnivå, livsfas, etnicitet, klassbakgrund och värderingar (t.ex. kännetecken fördet goda arbetet). Dessutom behövs data från den strukturella nivån, t.ex. uppgifter omsektor, verksamhetsområde, typ av yrke och könssegregering i yrket och på arbets-platsen.

Arbetsorganisatoriska förändringar och dess konsekvenser ur individensperspektivArbetsutvidgningen, nya eller fler arbetsuppgifter, är ett fenomen som många berättadeom på olika sätt. Tidspressen, arbetsbelastningen och kraven på kompetens hade ökatför flertalet. Likaså hade arbetets omfattning och förläggning i tid och rum förändrats.För vissa hade den fysiska belastningen ökat och möjligheterna till pauser ochåterhämtning minskat.

Förändrade och utökade arbetsuppgifter och ansvarsområden är resultat avorganisationsförändringar och nedskärningar. Individer reagerar dock mycket olika pådetta. Skillnaderna kan förstås utifrån var individen finns i arbetslivet, typ avarbetsobjekt, marknadssituation, kompetens och erfarenhet samt position och livsfas.För att exemplifiera temat redovisas här berättelser från tre grupper.

1. I teknikintensiv verksamhet, t.ex. viss industri men även dataföretag, berättades omomstruktureringar genom ny teknik, IT samt nya produktionssystem. Effektivi-seringar med hjälp av tekniken måste individen lära sig behärska. Förändringarnaåtföljdes ofta av att produktionsprocessen organiserades i flöden och hierarkierplattades ut. På så sätt togs buffertar bort och arbetet utfördes alltmer just-in-time.Detta ställde nya och ökade krav på de anställdas kompetens. Dyrbara tekniskasystem skulle styras alltmer ”från golvet” utan inblandning av närvarande chefer ocharbetsledare. Alla skulle kunna rotera mellan arbetsuppgifter, samordna sig, planera,åtgärda störningar, styra inflödet av komponenter och utflödet av färdiga produkteroch dessutom ha kontakter med kunden. De flesta studiepersonerna upplevde dennaförändring som positiv. Äntligen fick de utvecklas, slapp trista rutinuppgifter, ficköverblick över hela processen och såg slutprodukten. De fick utbildning, ökadkompetens och arbetsuppgifterna blev mer stimulerande och ansvarsfulla.

Manlig industriarbetare: I och med att vi har mer ansvar så tycker manjobbet är ännu roligare. För nu har vi möjlighet att påverka om de kommer


ner och säger att ”nu får ni göra si och så”, som de gjorde förut då. De kaninte hunsa med oss längre. Och är det något som går åt pipan så kan vi juinte skylla på någon annan då.

Jag vart anställd ute på packen om –, ja, packa. Det enda jag gjorde då detvar att plocka fram [produkten] på en vagn, jag plockade dem frånlagerplatserna på en vagn till en annan som lade ner dem i en pall. Det varmitt jobb. Framplockare.

Jag tyckte det kändes meningslöst att bara stå och göra samma jobb. Det ärju därför jag tyckte det var roligt för att det började hända någonting här,när det här med den gränslösa flödesorganisationen kom. Det innebär ju attdet ska vara gränslöst flöde, det ska inte vara gränser mellan avdelningarna.Alla ska kunna jobba på vilken avdelning som helst kan man säga, det ärmålet. […]Nu vet man vad man har gjort och vad man gör för man ser juslutprodukten, om jag säger så. Om man vet att man har ansvaret för helaprodukten – jag tror faktiskt att det är intressant i och med att man får göraden från början till slut.

Vi måste gå någon engelskkurs och lite sådant där, plus att man måstekunna med datan. Målet är ju att man ska kunna alla arbetsuppgifter såman måste hänga med i utvecklingen.

Samtidigt fanns utsagor om en hel del svårigheter. Kraven på samarbete ökade, det blevlättare konflikter inom arbetsgruppen och de anställa måste ta initiativ, anta utmaningaroch framstå som kompetenta och dugliga. Avgörande här var tillgång till stöd ochsjälvförtroende. Personer med lägre status tilläts inte alltid att ta initiativ eller utförasamordnande uppgifter, särskilt inte om individen var kvinna i en mansdominerad miljö.Egna initiativ kunde uppfattas som illojalitet gentemot gruppen, att man ville görakarriär på andras bekostnad. Personer som gav uttryck för osäkerhet, rädsla för den nyatekniken och de nya kraven fick alltför lite stöd av omgivningen och stöttes bort. Sådananegativa konsekvenser var dock inte dominerande men mycket bekymmersamma förden som drabbades (Wiklund, Härenstam 1995).

I Alice berättelse visades hur samma typ av organisationsförändring som den manligeindustriarbetaren beskrev kan föra med sig helt andra konsekvenser.

2. Inom sjukvård, undervisning, socialt arbete, skola, barnomsorg, polis- ochåklagarväsende och liknande verksamheter, främst inom offentlig sektor, berättadesom konsekvenser av omorganisationer, nedskärningar och arbetsutvidgning. Härfanns många professionella individer med lång utbildning. De med kortareutbildning, t.ex. undersköterskor, vårdbiträden, barnskötare och kontorsanställda,hade i stor omfattning sagts upp och arbetsuppgifterna fördelats på de merhögutbildade. Läkare fick skriva mer, sjuksköterskor sköta omsorgs- ochserviceuppgifter, förskollärare städa, lärare, poliser och åklagare fick meradministrativa uppgifter osv. Här var de nya arbetsuppgifterna i huvudsak inte mer,utan mindre, kvalificerade och stimulerande och de professionella fick göra allt meruppgifter som låg utanför professionens kärna och fick allt mindre tid med sådantman var utbildad för. Dessutom fanns tredje man, såsom patienter, elever, barn ochsocialbidragstagare, vilka man värnade om. Man sträckte sig så långt man kunde föratt nedskärningarna inte skulle gå ut över dem och man kände sig allt mer otillräck-lig och fick skuldkänslor. Den drivkraft man haft när man valde yrket gavs alltmindre utrymme och arbetet blev mindre meningsfullt än tidigare. Många berättadeom att den egna kompetensen var underutnyttjad. Det gällde alla kategorier, även de


med lägre utbildning, i och med att de mer kvalificerade arbetsuppgifterna tilldelatsde högutbildade. Erfarenhet, praktiskt kunnande samt kulturell och social kompetensnedvärderades på bekostnad av teoretisk kompetens. Ytterligare en aspekt var attman i dessa yrken ofta var starkt beroende av ett gott samarbete och kontaktnät föratt arbetet skulle fungera. Ständiga omorganisationer och uppsägningar slog sönderfungerande team och kontaktnät, missförstånd och konflikter uppstod lättare. Målenframstod som oklara och mångtydiga och arbetsledningen otydlig och överbelastad.Frustrationen över att arbetet blev tyngre, mindre stimulerande och det socialaklimatet allt sämre visade sig ofta här som revirstrider mellan yrkeskategorier,konkurrens om resurser mellan avdelningar samt tvivel över framtiden (Härenstamet al 1996).

Undersköterska: Om du inte hunnit med allt känner du skuld. Det är för attundvika detta som du springer som ett torrt skinn. Bara för att kunna gåhem och sova med gott samvete.

Förskollärare: Jag är utbildad förskollärare, varför ska jag städa? Tänker jagdå. Ja, jag kanske är dum, det är klart att jag kan städa alltså för att hjälpatill, men det hjälper inte barnen, va? Det hjälper bara ekonomin på stuganoch kanske det är bra då.

Jurist: Ja, i samband med omorganisationen förra året, då man bestämde attman skulle spara pengar, man sparkade alla de här kanslisterna. […] Jagmenar man kan ju inte sparka liksom åtta sekreterare och tro att det är jobbsom gör sig självt. Men det är så fullständigt absurt så det är inte likt något...specialisten med 37 000 i månaden, springer en förmiddag och letar efter enakt. […] Sekreterarnas arbetsuppgifter har ju mer och mer lagts över på ossdå. Men det är väl det vi sköter på kvällstid numera.

Lärare: Det har ju i alla fall varit ett kall på något sätt, man ska ställa upp påallt möjligt. Och det håller ju också på att försvinna med det här mernäringsinriktade sättet att se på det, där vi ska göra vissa timmar så att säga.Vi har ju en årsarbetstid. Och det leder ju naturligtvis till att vi också svararpå samma sätt då, att vi börjar dra öronen åt oss och säga att ”det där liggerutanför mina uppgifter” och så vidare. Man kan inte först göra oss tillkommunala tjänstemän och därefter be oss att vi ska diskutera visioner.

3. Ett tredje område av arbetsmarknaden som berörts starkt av omorganisationer ochnedskärningar är service- och tjänstesektorn, framför allt inom handel, transport,hotell, restaurang, städning, drift och underhåll och i viss mån byggsektorn. Inteheller här var de nya arbetsuppgifterna mer stimulerande än de tidigare. Istället fannsmånga utsagor om att tempot skruvats upp och att arbetstiderna blivit sämre.Arbetsprestationer mättes i högre grad än tidigare, vilket kan ha att göra med attmånga av dessa arbeten utförs i entreprenadform. Företag konkurrerar om kontraktoch det gäller att lägga sig så lågt som möjligt, vilket de anställda var medvetna om.För att värna om sitt jobb måste individen öka sina prestationer. Kassörskor skullearbeta på lagret med upplockning av varor, bussförare städa bussar och hotell- ochrestaurangpersonal skulle kunna rotera mellan olika arbetsuppgifter beroende på varde behövdes för stunden. Visserligen ökade variationen över arbetsdagen, men denya arbetsuppgifterna var sällan mer kvalificerade än de tidigare och följaktligenkrävdes inte särskilt mycket ny kompetens. Istället ökades effektiviteten genomarbetsintensifiering. Kundstyrningen och kraven på att tillgodose kundens önskemål


ökade. Detta innebar ofta obekvämare arbetstider, splittrade arbetspass och attarbetet skulle göras i hög takt. Luften hade pressats ur systemet i jakten på minskadepersonalkostnader. Dessutom finns i denna sektor många enkla arbetsuppgifter medkort upplärningstid, vilket innebar att de anställda riskerade att bytas ut. Här harockså anställningsformerna ändrats och det har blivit färre fasta tjänster och mer avbehovsanställda och entreprenörkontrakt.Inom service- och tjänstesektorn fanns flera yngre studiepersoner och personer medlägre utbildning. Här fanns också ett underutnyttjande av kompetens. Flera studie-personer i dessa typer av arbeten berättade om hur de pressade sig hårt för att behållajobbet och att de inte vågade säga ifrån när det fanns problem. Anställningsbarhetenhängde mycket på om individen var flexibel, hade en positiv serviceinställninggentemot kunden och var representativ för företaget. Många arbeten var fysisktkrävande och innebar dessutom kvälls- och nattarbete.

Målare: Det är pressat, jämfört bara med för några år sedan så tycker jag attdet är en väsentlig skillnad. Det ska gå så mycket fortare nu och det ska blibättre resultat, det ska kosta mindre. […] Men då blir det ju sämre. Det endade klarar sig undan med, det är ju kostnaden, vilket vi betalar medkropparna då, det är ju så det blir.

Affärsbiträde: Vid årsskiftet hade det gått ett helt år med det här flödes-…Vi har ju haft kassapersonal och vi har haft ren märkpersonal och rengolvpersonal. Så gjorde de om det här då. Det är ju dels för att spara timmaroch allt det här. Och då är det ju att följa varan ifrån kaj till kassa, heter det.Det funkar ju jättebra på så sätt. Men hur sedan vi mår, inom oss, att vifungerar. Det gör vi ju allihopa, men det är ju ett väldigt stressmoment. ”Javisst sjutton, klockan är så mycket jag måste gå till kassan”. Så sitter man därtvå timmar. Så kommer man tillbaks. Man kanske har tre kvart kvar innanman ska sluta att sätta igång att börja med någonting. De sa ju att det skainte finnas någon dödtid, men att det blir det ju automatiskt ändå eftersomdet är svårt och sätta igång precis där man har slutat. Det är nästan omöjligt.Så där har man de här stressmomenten och även om man försöker så finnsdet här trots allt inom mig. Och även om man inte stressar så gör juhänderna liksom det ändå.

Särskilt från kategorierna 2) sjukvård, undervisning, socialt arbete, skola, barnomsorg,polisoch åklagarväsende och 3) service- och tjänstesektorn berättades om att möjlig-heterna minskat för diskussioner om verksamhetsutvecklingen, särskilt i ett lite längretidsperspektiv. Flera uttryckte att sådana fora saknades och det var svårt att hittamottagare av idéer och initiativ. Risktagandet hade minskat och människor hade blivitmindre kreativa och mer inriktade på att klara sin egen situation på bästa sätt. Tystnadenhade brett ut sig på arbetsplatser. Det fanns de som berättade om arbetsuppgifter somblev ”över”, som ingen ville ha och hur detta gick ut över effektiviteten och framför allttrivseln på arbetsplatsen. Lojaliteten med arbetskamraterna och även med arbetsgivarenminskade.

Fenomen som bör fångas för att kunna spegla temat om arbets-organisatoriska förändringar och dess konsekvenser ur individensperspektiv:

• Förändringstakt, omorganisationer


• Hierarkisk struktur

• Maktstruktur, styrning och inflytande

• Teknikanvändning och förändring av detta

• Kundorientering, marknadssituation, kundkrav

• Belönings- och styrsystem (t.ex. resultatmätning och individuella/-prestationsbaserade löner)

• Negativa och positiva konsekvenser för individen av förändringar påarbetsplatsen

• Kompetensökning, kompetensanvändning

Arbetets krav samt omfattning i tid och rumI intervjuerna redovisades erfarenheter av att arbetsbördan hade ökat och att det varsvårt att hinna utföra arbetsuppgifterna. Sådana uttalanden fanns inom alla branscheroch verksamhetsområden. Det var dessa förändringar intervjumaterialet förmedlade somde mest generella.

…den här arbetsbelastningen som har blivit nu. För den är ju horribel. Jo,men alltså det…det bara växer, alla högar bara växer och det är bara enkamp på pengar och…ja, man skiter fullständigt i liksom hur folk mår ochhur de har det. […] Man har ju inte hört folk klaga sådär jättemycket, menidag tycker jag det är fullständigt absurt.

…sedan är jag inte speciellt missnöjd med mitt liv för övrigt, det är bara detatt...ja, möjligtvis att vi utökar dygnet så att det består av fyrtioåtta timmaristället för tjugofyra,

En konsekvens av den tidsbrist som uppstått var ett väsentligt ökat tidsmedvetande.Tidsdimensionen var i hög grad närvarande i arbetet. I vissa branscher och verksam-heter, framför allt sådana där arbetsvillkoren var individualiserade och präglade avgränslöshet, var detta tidsmedvetande så påtagligt att vi valt att tala om en tidsmiljö(Allvin et al 1999).

En rad faktorer skapar denna situation. Rationaliseringar görs i dagens arbetsliv,framför allt genom tidsbesparing. Led- och leveranstider reduceras till ett minimum.Kundanpassning och teknikutveckling kräver förmåga till snabb anpassning. Projekt-formen, en organisationsform som blir allt vanligare, lyfter fram tidsdimensionen,liksom även tillfälliga och tidsbegränsade anställningsförhållanden. Många intervjuerberättade om arbeten utan bestämda tidsramar, där det var individen själv som måste gesin arbetstid struktur. Komplexiteten i verksamheterna ökade beroendet av att kollegorfullföljer sina arbetsuppgifter inom bestämda och ofta snäva tidsramar. Omständighetersom dessa har gjort att tidsdimensionen fått karaktären av en konkret och påträngandemiljö.

IT-arbete: Ja det som är det stora, det är ju tiden. Alltså att tiden inte räckertill, att man jobbar för mycket. Och det känner jag ju med jämna mellanrumär jobbigt alltså, att man är aldrig klar. Vi sitter ofta nästan allihopa här tillsju, åtta på kvällarna och sen är man här dagen efter ändå.


Jurist: Och jag fick väldigt mycket arbete och de flesta arbetade så där. Detvar väl några kanske som inte jobbade lika mycket men de var mer illa seddakan jag säga, som inte jobbade lika mycket. Det var mycket att göra och, jagvet att man anser att man ska jobba mycket. Man ska sitta på kvällarna ochjobba. […] Så är det och det får man pikar allt som oftast för, att det jobbasför lite på kvällarna.

Behovsanställd: Det är ovisshet hela tiden. De kan ringa på morgonen halvåtta och vill att man ska vara här halv åtta och börja jobba. Har man tur såfår man reda på kvällen, vid en tre, fyra på eftermiddagen, då ringer de ochfrågar om man kan jobba nästa dag. Hade [ledigheten] varit planerad såhade man ju kunnat fått ut något av den, men det blir den ju inte förränefter klockan åtta, för på morgonen väntar man ju på om någon ska ringa,och efter klockan två så väntar man på om de ska ringa för nästa dag. Så detblir ju inget. I alla fall inte för mig, jag kan inte slappna av så.

IT-arbete: …så upplever den här kanske tre sekunders svarstid istället för enhalv. Och det där är ju då någonting som, det går bara inte. Den människankommer bara att göra det en gång. För om du har någon annan i telefonoch du sitter och det är tre sekunder istället för en halv, så är det de längstajävla tre sekunderna som nånsin har varit.

Ett högt arbetstempo förde med sig svårigheter att finna tid för rekreation, vila ochåterhämtning. Detta gällde både för de pauser man behövde på arbetet och för enmeningsfull fritid. Många intervjuer vittnade om att sådana möjligheter hade minskatoch att detta även gav mindre rum för sociala kontakter och aktiviteter, såväl i arbetetsom under övrig tid.

Industriarbetare: Att man måste jobba hela tiden. Att man måste slita liksomså. Det tar på kroppen. I axlarna och handlederna och fingrarna. Detbörjade i år. Ja, jag känner ju av ena axeln. Men det har kommit nu, på sistatiden. Förut har jag inte haft någonting.[…] Och sedan att man är stel ifingrarna och det har man ju varit hela tiden. Det märker man ju specielltnär man har haft semester och kommer tillbaks att man får ju träningsvärk ifingrarna.

Läkare: Man måste ju kunna dela upp oss så att man ska kunna äta lunch ilugn och ro. För det tycker jag är jättejobbigt, om man inte får mat, så attman kan känna att nu kan jag sätta mig och äta. Det är ungefär som när vihar jourer. Då hinner man knappt äta heller, man bara känner att: ”Men numåste jag äta, annars orkar jag inte.

Affärsbiträde: Vi har inte tid att tänka. Man har inte råd att gå på teater.Nej, för det finns inte krafter till att-… är man då äntligen ledig, då är detdär hemma som gäller alltså. Man har inte tid att förlora att göra så mycketannat.[…] Men vi har jobbat så förut, eller jag har gjort det i många år. Enhelg utav tre. Då har man inte så där jättemycket krav på sig utan då kanman släppa loss och få hämta sig. För man behöver nästan ha två dagar föratt hämta sig och nu har man bara två dagar var fjortonde dag. Men det ärju det, man känner ju att de jobbar slut på en. Men det måste ju vara så förde flesta som har jobb idag. Att de känner att de arbetar ihjäl sig. För kravenär så enormt stora.

Den ökade arbetsmängden betydde att gränsen mellan arbete och fritid blivit svår attupprätthålla för många. Det uppstod en tidsobalans där tiden för rekreation, familj ochfritidsaktiviteter inte fanns tillgänglig. Personliga relationer kunde inte utvecklas utanför


arbetet. Det var svårt att upprätthålla det personliga nätverket och beroendet avrelationerna i arbetet ökade. Arbetets krav och förväntningar skapade också konflikternär barn och familj kräver mer uppmärksamhet och tid. Påfrestningar i den privatasfären gjorde att den totala belastningen hotade överstiga gränsen för den egnaförmågan. Ur intervjuerna framgick att det främst var kvinnor som drabbats av sådanasvårigheter. Följande citat från fyra kvinnor illustrerar detta.

Jurist: Jag orkade inte, varken fysiskt eller psykiskt, att jobba så där mycket.Jag märkte liksom att jag hade aldrig kontakt med mina kompisar, jag hadealdrig tid för mina kompisar, jag bokade aldrig upp mig på någonting. Ochdet höll inte. Man kan liksom inte tro att man ska ha kvar sina vänner ochaldrig umgås med dem utan bara umgås när man själv har tid.

Målare: Så nu håller vi ju på då och bökar för att vi ska få en resursperson tillhonom på dagis…då blir hyresgästen sur om det inte blir färdigt. Och firmanblir grinig på mig för att jag helt plötsligt måste gå. […] Det är mamman ien, den tar ju ibland överhanden, man går och tänker på ungarna och fårdåligt samvete för att man tänker på jobbet då i första hand, istället för atttänka på barnen, att de är hemma och är sjuka.

IT-arbete: Då hade jag den här pressen ifrån alla håll att varenda ledig stundförsökte jag att jobba, men han…ja, jag kunde ju inte lämna honom pådagis för han var inte färdig för det och han blev ju sjuk hela tiden också. Sådet var en superjobbig månad. Och så kaosen på jobbet och…då var det juliksom mig –, det förväntades att jag skulle fixa det här. […] Jag blev väldigtsjuk själv, jag kunde inte ens sitta upp för då mådde jag så illa och hadefyrtio graders feber. Och då ringde de hem om akuta saker, något samtalper dag. Och det gillade jag inte.

Akademiker: Annars hade jag aldrig haft tid att skaffa barn, det sa jag härför ett halvår sedan ”gud vilken tur att hon kom oplanerat”, annars tror jagatt jag fortfarande inte haft något barn. Jag hade aldrig haft tid. Det hadealdrig blivit lämpligt liksom, det hade aldrig funnits något läge.

En annan aspekt av den ansträngda arbetssituationen var att själva arbetsresultatetpåverkades och därigenom också den egna självkänslan, upplevelsen av att kunna göraett gott arbete. I människoyrken uppstod också de svårigheter det innebär att säga nej, attavvisa kunder eller klienter.

Sjukvård: Och patienten har behov av att prata och jag hinner inte och dåfår jag avbryta och säga kan jag komma tillbaks senare idag. Och då tänkerjag att jag ska hinna med det och så kanske det är någon som ringer ellernågot som händer just då så hinner jag inte den dagen.

Jurist: Men däremot blir ju målsägande lidande, vittnen...ja, de också då ochde som blir utsatta för brott helt enkelt, de blir ju lidande i alla fall. Ochsedan då de som jobbar med det här, som känner att man aldrig hinnermed, hur man än försöker förklara att man inte hinner med så får man barasvar att ”det finns inga pengar”.

Fenomen som bör fångas för att kunna spegla temat om arbetets krav ochomfattning i tid och rum:

• Hinder/möjligheter och resurser för att klara arbetsåtagandet


• Balans i arbetsåtagandet mellan enklare uppgifter med möjligheter tillåterhämtning och kreativa, krävande arbetsuppgifter

• Möjlighet att påverka tempo, belastning, raster

• Möjlighet att påverka mål och metoder för arbetet samt få tillräckligttydlig avgränsning av arbetsåtagandet

• Tidspress, arbetsbelastning

• Fysisk belastning

• Den fysiska miljön

• Arbetstidens omfattning och arbetets förläggning i tid och rum

Det sociala samspeletSociala relationer på arbetsplatsen var ett centralt tema i intervjuerna. Strukturella ochorganisatoriska förändringar hade för många intervjuade inneburit påfrestningar på detsociala samspelet.

De ekonomiska nedskärningarna inom offentlig verksamhetMånga intervjuer berättade om att de ekonomiska nedskärningarna inom offentligverksamhet fått till följd att arbetsklimatet förändrats och konkurrens och motsättningarmellan olika funktioner på arbetsplatsen förstärkts (Härenstam et al 1996). Det hadeblivit svårare att behålla känslan av delaktighet i verksamheten. Kollektiva struktureroch sammanhang som de intervjuade tidigare sett sig som delaktiga i fanns inte längre.De kände utanförskap och osäkerhet om den egna platsen i organisationen.

Jurist: Ja, javisst, det är mycket lägre i tak och det är större konflikter, ellermera konflikter mellan olika konstellationer, sekreterare, andra yrkes-grupper, inom yrkesgrupper. Ja det var jättetrevlig stämning här när jagbörjade här. Jag ska inte säga att den är jättedålig nu, men den harförändrats.

Avdelningsföreståndare, sjukvård: Men det jobbiga tycker jag det ärorganisationen utanför mig själv, andra. Alla intriger som sker alltså, så mantror inte är sant. Det tycker jag är jobbigt. Jag vill helst inte höra men jag fårju höra om det ändå. Det pågår ju ett väldigt maktspel i läkarkåren somavspeglar sig direkt ned i organisationen tycker jag. Vem som kan slåss mestfår mest pengar och, ja, nej, det är tragiskt men så är det. Nu, ekonomin harju gjort att det har blivit en kamp om resurserna.

Administration, sjukvård: Att jobba inom administrationen …då tycker jagatt man kan känna sig väldigt ensam ibland.[…] Man utsätts för konkurrenssom man aldrig har gjort förut, eftersom det inte längre finns några sådanahär strikta regler om vem som gör vad. Det har lämnats ett fritt område förmänniskor som arbetar att ta egna initiativ. Och det är ju någonting positivt.Det är bara det att jag tycker att det har blivit på någons bekostnad också.[…] Jag tycker att det är konkurrens som har så att säga kommit in i arbets-livet här på landstinget, där har det inte funnits på det här viset. […] Depratar ju inte väl om varann, i varandras frånvaro, till exempel. Syftet blir attbli bäst, syftet blir inte att det blir ett bra resultat. […] Det tror jag är attman vill ha makt. Man vill styra, man vill ha så mycket under sig som möjligtså att man kan styra. Tror jag.


Arbetsformer inom IT-sektorDet individualiserade arbetet, som vi framför allt fann inom symbolhantering därgränslöshet i arbetsvillkoren var vanliga, gav det sociala samspelet på arbetsplatsen nyaförutsättningar (Allvin et al 1999). De olika formerna av distansarbete gjorde atttillfällen för sociala kontakter minskade. Spontana möten där personliga eller kollegialarelationer underhålls blev mer sällsynta. De dagliga sociala relationerna på arbetetutgjorde inte på samma sätt ett skydd vid personliga svårigheter och kriser.

IT-arbete: …generellt sett så är den [sociala samvaron] dålig. Det finnsväldiga nackdelar i [distansarbete] som jag skulle råda våra chefer att varauppmärksamma på.

IT-arbete: Det är jättejobbigt. För det är så avancerade tankebanor innanman kommer fram till det här. Man funderar många, många veckor ochmånader innan man kommer på någonting, för det är komplexa relationeralltihop. Och då finns det ju ingen som jag har att prata med. Det har jagklagat på länge, (suck) att det är ett problem. Det finns ju folk jag kan pratamed men inte om mitt jobb.

Men det sociala skyddsnätet som jobbet innebär har ju en viktig roll, och detfinns inte. Om du är ensam eller har en familj som kanske inte bryr sig, såkan du komma ganska långt ner i träsket innan någon ser. Missbruk ellervad det än nu är. Och tar vi bort skyddsnätet, som jag anser att det är medatt vara på jobbet varje dag, då måste du ersätta det. För vi kan ju inte låtabli det, för då kommer vi få massor med extra självmord.

Men en programmerare han jobbar bara inne i sitt eget huvud. Det vill sägaatt det är ett helt isolerat arbete eller liv. Det betyder att han om någonbehöver avbrottet av mänskliga kontakter. Man sitter ju bara med den därjävla datorn och snackar med den och håller på så här. Man blir heltinsnöad. Så man behöver den sociala biten.

Nya former för ansvarNär produktionen organiserades i självständiga arbetsgrupper ställdes det socialasamspelet i gruppen inför nya utmaningar. Ansvar lades på gruppen som själv måstekunna hantera de motsättningar som uppstod. Gruppen fick en kontrollfunktiongentemot de egna medlemmarna. Detta ställde ökade krav på förmågan att hanterakonflikter. Nya former för relationer till ledning och fackliga funktioner måste utvecklas(Wiklund, Härenstam 1995). Om samarbetet fallerade kunde motsättningar öppna vägför utstötning eller mobbning. Sexuella trakasserier kunde bli ett försvar mot kvinnorsom hävdade sin kompetens i traditionella manliga arbeten.

Industriarbetare, kvinna: Man har ju typ de här kvalitetsarbetena man hargjort, och sådana grejer har ju folk gått in för att missuppfatta. Man harförsökt ta fram rutiner för hur man ska handha maskinerna på bästa sätt ochdå skriver man spydiga lappar om och sätter upp bredvid. […] Då förlöjligarman det. De fick det till och med till sexuella trakasserier ett tag va, ochsådana där grejer. Det har bara varit för mycket i perioder. Man har liksomsmugit bakom ryggen med saker och ting, det sker inte öppet. Det är detsom jag känner är så jobbigt, att typ sätta upp en lapp som förlöjligar mittarbete plus som anspelar på sex och snusk och sådana grejer.


Fenomen som bör fångas för att kunna spegla temat om det socialasamspelet:

• Arbetsgemenskap

• Det sociala klimatet, relationer till ledning och arbetskamrater, tillgångtill stöd

• Respekt från arbetskamrater och ledning

• Uppskattning från arbetskamrater och ledning

• Delaktighet

• Samarbetsformer

• ”Högt till tak”, öppenhet i de sociala relationerna

Lärande och utvecklingIntervjuerna visade att lärande och förmåga till utveckling i arbetet var betydelsefullt närkraven på flexibilitet och på förmåga att hänga med i förändringstakten ökade. Därfanns flera exempel på förändringar som medförde sådana nya krav på lärande:

• Informationsteknologin förändrade produktionssystem.• Administrativa rutiner förändrades med nya krav på dokumentation och med

datatekniken.• Organisationsförändringar med nya ansvarsområden och relationer mellan

funktioner.• Förändringar av arbetets innehåll där kärnan i arbetet gavs ett nytt innehåll eller

hotades av rutinuppgifter.

Det är tydligt att sådana förändringar gav olika konsekvenser för olika individer.Möjligheterna till utveckling och stimulans framstod som utmanande och gav enpersonlig tillfredsställelse för några. Andra upplevde kravet på lärande och utvecklingsom frustrerande och tron på den egna förmågan hotades (se exemplet Alice, sid. 35).Åter andra intervjuer förmedlade en nyvunnen frihet som en följd av ett vidgat egetansvar.

IT-arbete:... det är för mycket snack om det. Det ska ”utvecklas” så mycket,jag tycker folk kan vara lite mer – (suck). [...] Jag tycker det är många sombyter jobb väldigt ofta och tycker att man stagnerar och...sådär, men dettycker inte jag, jag tycker att man får...ja, vi får se.

Industriarbetare: Mm, samtidigt så tror jag att man växer mer, om jag sägerså, när man får ett lite större ansvar. Ja jag tycker att jag har växt sommänniska när jag har fått lite mera ansvar. Det tycker jag faktiskt. Och jaghar liksom mera tillit till mig själv om jag säger så. Äh, mera säkrare alltså.Jag tror att det är överhuvudtaget faktiskt.

En annan fråga inom detta tema, vilket behandlades i intervjuerna, var balansen mellanden egna kvalifikationsnivån och de krav som arbetet ställde. När rutinuppgifter förtsöver till professioner med hög utbildning hade en obalans ofta skapats. Ibland haderutinuppgifter tagit en allt större del av arbetstiden och därmed hade utrymmet att vidga


kompetensområdet begränsats. Andra som hade en efterfrågad kompetens hade blivitöverutnyttjade när de inte förmått sätta en gräns för sina åtaganden.

Tidsmiljön och en hårdnande arbetsmarknad hade för många inneburit att det intefanns plats för utvecklande kontakter mellan kollegor. Tillfällen för diskussioner omarbetssituationen och hur den förändras saknades.

Affärsbiträde: Först började man ju som elev när man kom hit då i unga år.Satt med i styrelsen och sedan så var man ju med vanligt och sedan så tycktejag det här med studier och det här var roligt och intressant då. Och sedanhelt plötsligt en dag tyckte inte jag att jag hade någonting mer att ge. Jagtyckte att det började bli mycket hårdare och man var tvungen att vara meraktiv, åka mer på kurser, vara mer på alerten och alltihop. Och det hade jaginte tid och ambition till.

Fenomen som bör fångas för att kunna spegla temat om lärande ochutveckling:

• Öppenhet för diskussioner om problem, idéer, utveckling

• Tillgång till fora för sådana diskussioner

• Under-/överutnyttjande av kompetens

• Tillgång till utbildning/fortbildning

• Utvecklande arbetsuppgifter

StödresurserFör att hantera krav och förändringar behöver individen tillgång till olika former avstödresurser. Enligt intervjuerna kunde sådana resurser hämtas från olika områden. Dethandlade inte bara om det stöd som hämtas ur relationer till arbetskamrater ochledningsfunktioner. Många olika förhållanden i den totala livssituationen utgjordemöjliga resurser.

Ingenjör: Och då kom folk in till mig och klagade. Ja, för de vågade inte gåtill projektledaren. Och det där var jobbigt. Och till slut så pallade jag intemer. Och jag blev väldigt arg och ledsen och ringde till min chef. […] Så sadejag att ”nej det här skitstället ska jag inte vara kvar på”. Och jag kände migockså att jag inte hade gjort någon nytta och det är väldigt jobbigt, tyckerjag. Jag måste känna att någon ska behöva det jag gör. Så fick jag gå upptill avdelningschefen och berätta allting och jag var jättearg. Mm, och så sahan ”okej, du ska inte jobba med honom mer”.

Lärare: Genom den här reformen har vi tvingats att vara här i allt störreutsträckning så vi försöker ju att komma härifrån så fort som möjligt. Och såförsöker man att hitta i större utsträckning sådant som man uppfattar sompositivt utanför. […] Man kan säga att alienationen har ökat, vi försöker iallt större utsträckning, precis som andra yrken, kompensera bristandeupplevelser i arbetet med upplevelser utanför.

Säljare: Ja, framåt, utåtriktad, det var mera personligt, de gick efter när deanställde. Jag tycker nog själv att jag har ganska lätt för att anpassa mig, jagär nog ganska utåtgående. Och sedan har jag väl blivit det i och med att jaghar jobbat i några år då. (skratt) Att jag har ganska lätt att ta kontakt och


gå och prata och försöka vara trevlig. […] Nej, men jag tycker det är kul attse hur mycket man klarar. Och man såg hur folk föll sönder liksom bredvidoch kände att ”jag står pall, jag står pall”. Medans folk liksom ”nej, jagklarar inte mer nu”.

Städare: Och även om vi har rätt eller inte rätt så, vi klarar inte att försvaravåra rättigheter på grund av att vi inte kan språket. Om jag hade språkligakunskaper, språkkunskaper, så skulle vi kämpa för våra rättigheter och viskulle verkligen slå vakt om dem.

Fenomen som bör fångas för att kunna spegla temat om stödresurser:

• Ledning på arbetsplatsen

• Arbetsgemenskap

• Tillgång till fortbildning

• Tillgång till personella och materiella resurser på arbetet

• Partner eller vän

• Ekonomisk trygghet

• Buffert i privatlivet, t.ex. barntillsyn

• Utbildning

• Möjligheter till avkoppling och rekreation (t.ex. barn, djur, sommarstuga,hobby, sport, resor)

• Självförtroende

• Coping och stresshantering

• Språkkunskaper

• ”Exit” – möjlighet att byta arbete

• ”Voice” – möjlighet att säga ifrån om sina problem

SlutsatserDe sju temaområdena, vilka enligt de kvalitativa analyserna av studiepersonernas egnautsagor tycks ha relevans för hälsa och välbefinnande, omfattar flera aspekter som oftabrukar täckas in i folkhälso- och arbetshälsoenkäter. Analysen visar dock att fenomensom krav, kontroll och stöd kan uppfattas på olika sätt men att tolkningen underlättasom de sätts i ett sammanhang. Analyser med en personansats som denna genererarhypoteser om hur olika arbets- och livssituationer kan vara hälsobefrämjande ellerriskabla för hälsan. Resultaten av analysmodellen, de två fallbeskrivningarna och de sjusärskilt tydliga temaområdena i detta kapitel har använts i resterande delar av MOA-projektet. De har påverkat val av variabler till de kvantitativa multivariata analysernamed en personansats. De har även legat till grund för den sammanställning av fråge-områden av relevans för riskidentifierande studier som presenterades i sammanfatt-ningen av projektets huvudresultat i kapitel två. Förhoppningsvis kan resultaten också


användas och analysmodellen prövas i kommande epidemiologiska studier, särskilt avpsykisk ohälsa.


4. VAD KÄNNETECKNAR MODERNA ARBETS- OCHLIVSVILLKOR FÖR KVINNOR OCH MÄN?Resultat av mönsteranalyser samt utveckling av enanalysmodell för befolkningsstudier

InledningI detta kapitel sammanfattas en av MOA-projektets huvuduppgifter, att pröva ut enanalysmodell för folkhälsostudier. Modellen har en personansats med ett helhets-perspektiv på människors livssituation där både förvärvsarbete och privatliv ingår. Dettaförutsätter ett tvärvetenskapligt arbetssätt.

Med hjälp av kvantitativa multivariata analyser (klusteranalyser eller mönsteranalyser)har grupper med liknande arbets- och livssituation identifierats. Det innebar att för varjeindivid beskriva och relatera olika villkor till varandra för att sedan söka mönster ochgruppera individer med liknande situation vad gäller arbetsvillkor och livsvillkor.Frågeställningar som kan besvaras med hjälp av denna metod är exempelvis: Är vissaförhållanden ansamlade i kluster av individer? Vad kännetecknar, om så är fallet, degrupper som har liknande exponeringsförhållanden i och utanför arbetet (psykosociala,ergonomiska och kemisk/fysikaliska)? Finns de i samma sektorer av arbetslivet? Vadbetyder kön, utbildningsnivå och socioekonomisk klass för mönster av exponerings-faktorer? Finns skillnader i hälsa mellan klustren?

Inledningsvis ingick en mängd olika variabler i analysarbetet, vilka insamlats medhjälp av enkäter, intervjuer, observationer och mätningar. Arbetet resulterade i engruppering av alla studiepersonerna i kluster som inom sig liknar varandra, men somskiljer grupperna åt. Vägen dit var explorativ.

Kapitlet har tre avsnitt. I det första beskrivs syftet, strategierna samt en modell för hurklusteranalyser kan användas i befolkningsstudier. Det andra avsnittet beskriver arbets-processen som ledde fram till analysmodellen. Här kommenteras också de grupperingarsom var de mest stabila oavsett metod och val av variabler. De statistiska metodernabeskrivs närmare i kapitel 5. I det tredje avsnittet beskrivs resultaten från MOA-projektet avseende de grupper som identifierades i det avslutande steget av mönster-analyserna.

Syfte och strategier för mönsteranalyser ibefolkningsstudierFöljande områden belyses i detta avsnitt:• Syftet med en personansats i befolkningsstudier• Strategier för val av variabler och studiegrupp• Presentation av analysmodellen och dess olika delar

SyfteFör att befolkningsstudier av arbets- och livsvillkor ska kunna användas som underlagför prioriteringar av resurser bör de inte enbart resultera i en identifiering av riskfaktorerför ohälsa och dessa riskfaktorers fördelning i befolkningen. Sådana studier behöverockså visa var i befolkningen risksituationerna finns. Syftet här är att utveckla en modell


som kan användas för att söka grupper i befolkningen vars totala arbets- ochlivssituation är förknippad med hälsa respektive ohälsa. En sådan analysmetod har enpersonansats (Bergman 1996, Magnusson 1996). Den är användbar just för attidentifiera grupper av individer som liknar varandra i de avseenden som undersöks. Meden sådan metod kan således grupper i riskzonen för ohälsa identifieras.

En personansatsstrategi besvarar således frågorna ”vad, var och vilka”, men intefrågan ”varför”, och är inte lämplig för att identifiera specifika riskfaktorer. I tillämpatfolkhälsoarbete är dock en personansats mer i linje med vad som kännetecknar ”godaförändringsstrategier”. Här är det inte experterna som kommer med svaren om vad somär fel och vad man bör göra åt problemen. Denna uppgift överlämnas till de som arbetarpå fältet som tillsammans med berörda grupper får söka lämplig strategi för att förbättrasituationen.

Många befolkningsstudier har en s.k. variabelansats vilken är användbar för attidentifiera riskfaktorer. Oftast kopplas de till grupper i befolkningen genom uppgift omyrke, ålder, klass och kön. Med en variabelansats återstår ofta ”översättningsarbetet”från kunskapen om vilka riskfaktorerna är till frågan om var de finns i befolkningen.Dessutom har en riskidentifierande variabelansats ett perspektiv som kommer uppifrån.Det är experterna som formulerar problemen. Även om sambanden mellan exponeringoch ohälsa är tydliga i de statistiska analyserna är det inte säkert att preventiva insatserutförs bäst med sådana studier som underlag.

Strategier för val av variabler och studiegruppFör att kunna tolka klustren och deras samband med ohälsa i befolkningen är det av storbetydelse vilka variabler de baseras på. Om syftet är att ringa in grupper av individersom befinner sig i situationer som bör prioriteras vad gäller interventiva eller preventivainsatser ska sådana faktorer som kan åtgärdas ingå i analysen. Det handlar om attbeskriva förhållanden i arbetsliv och livssituation. På grund av detta är det viktigt attinte blanda in individkaraktäristika (t.ex. ålder, etnicitet, kön, uppväxtförhållanden). Omvariabler som belyser det senare blandas med sådana som beskriver den aktuellasituationen finns risk för att biologiska förklaringar eller tolkningar som att ”det ärindividens fel” eller ”kvinnor och män väljer olika situationer” överbetonas.

Till diskussionen ovan hör frågan om var sökarljuset ska riktas för att identifieraorsaker till ohälsa, något som ibland kallas för ”upstream” respektive ”downstream”(Dahlgren, Diderichsen 1997). Om förklaringar enbart söks i individkaraktäristika(downstream), och inte i strukturella förhållanden (upstream), kan orsakerna tillskrivasindividen även i sådana fall där individknutna förhållanden till stora delar kan förklarasav strukturella faktorer. Med den ansats som presenteras här bör således sökarljuset iförsta hand riktas ”upstream”, men med möjlighet att även söka förklaringar”downstream”.

Med tanke på ovanstående har MOA-projektet använt en strategi där det i självaklusteranalysen enbart ingick variabler som beskriver och värderar den aktuellasituationen och hur den har förändrats. För att kunna undersöka den totala belastningen,samt stödjande och belastande faktorer i och utanför arbetet, var slutmålet att kombineravariabler som belyste såväl arbetssfären som den privata sfären. Det innebar dock attantalet variabler blev omfattande. Avsikten var ju att arbetssfären skulle belysas bådevad gällde psykosociala, ergonomiska och yrkeshygieniska förhållanden samt hur dessaarbetsförhållanden hade förändrats.

Den analysmodell som har utvecklats i MOA-projektet och presenteras i detta kapitelhar tillkommit för att undersöka mönster av exponeringar i en blandad studiegrupp,


gärna ett representativt urval av individer som alla på något sätt tillhör arbetskraften.Detta behöver dock inte innebära att alla för tillfället har en anställning. Frågan omklusteranalyser ska göras könsuppdelade eller ej är svår att besvara. I denna studieutfördes analyserna på hela studiegruppen för att jämförelser angående likheter ochskillnader i kvinnors och mäns arbets- och livssituationer skulle kunna göras.

AnalysmodellenI figur 3.1 har vi sammanställt aspekter som bör ingå i en befolkningsenkät om enpersonansatsmetodik ska användas. Variablerna har grupperats i områdena: VADpräglar villkoren, VAR i arbetslivet studiepersonerna i funna kluster finns, VILKAindivider som finns där samt uppgifter om hälsotillstånd m.m., dvs. KONSEKVENSER.

• VAD präglar förhållanden i förvärvsarbete och den privata sfären

Områden som är betydelsefulla för att ringa in ”risk- och frisk”-situationer är de somkallas ”VAD”-variabler. Det är dessa fenomen som ska ingå som variabler i självaklusteranalysen. De är inramade i mitten av figur 3.1.

• VAR finns klustren?

Med en personansats i analysarbetet följer att det även måste finnas variabler som kananvändas för att beskriva VAR de grupper som identifierats finns i arbetslivet. Det kanhandla om var på arbetsmarknaden, i vilka branscher, typer av arbetsplatser, yrken, ivilka regioner och liknande.

• VILKA finns i klustren?

Dessutom måste det finnas frågor som kan beskriva individkaraktäristika för dem somhamnar i de olika klustren. Det handlar om kön, ålder, etnicitet, utbildningsnivå, livsfas,familjesituation, hälsorelaterade beteenden etc. Dessa behövs för att analyseraselektionsmekanismer, segregationsmönster och för jämförelser av hälsorisker för olikatyper av arbets- och livssituationer.

• Vilka KONSEKVENSER förknippas med situationerna i klustren?

För att en folkhälsostudie ska kunna undersöka eventuella skillnader mellan klustrenmåste det naturligtvis finnas frågor om hälsa och ohälsa. Till gruppen variabler som ifiguren kallas konsekvenser räknas även frågor om arbetslöshet, ekonomiskt utbyte avarbetet samt livskvalitet.


VAR finns de? VAD präglar? VILKA är de?

Arbets-marknad

Arbetsplats Individens förhållanden iförvärvsarbetet och i den

privata sfären

Demo-grafiskavariabler

Livsstils-faktorer

Sektor/Bransch

Typ av yrke

Segregation

Organisatoriskkontext, t.ex.maktstruktur,produktions-process,organisations-förändringar

Stödjande och belastandepsykosociala faktorer

Fysisk belastning


Anställningsvillkor

Balans arbete/fritid

Arbetets förläggning i tidoch rum

Förändringar

Kön

Klass

Etnicitet

Ålder

Utbildning

Familje-situation

Boende

Hälsorelateradebeteenden,t.ex. rökning

Fysisk funktion

BMI

Kondition

KONSEKVENSER

Hälsa/Ohälsa Överbelastning Livskvalitet Arbetslöshet Lön

Figur 3.1. Analysmodell och frågeområden i befolkningsstudier med en personansats.Utvecklade i MOA-projektet.

Delarna i modellenDe olika delarna i analysmodellen innebär att grupper i liknande situationer identifierasgenom att många olika aspekter av arbets- och livsvillkor kombineras i en klusteranalys(steg 1 i figur 3.2). De kluster som identifierats beskrivs i nästa steg angående var definns (steg 2) och därefter angående vad som kännetecknar individerna i de olikaklustren (steg 3). Klustren jämförs också vad gäller hälsa/ohälsa (steg 4). Här besvarasfrågeställningen om vilka situationer som är förknippade med hälsoproblem respektivemed hälsa och välbefinnande.

Om en longitudinell design används kan de identifierade klustren studeras över tid,vilket underlättar möjligheten att dra slutsatser om orsaker (steg 5). Kunskap kan fås omvilka grupper som vid tidpunkt I hade en gynnsam hälsoutveckling och vilka som hadeen ogynnsam. En sådan design innebär också att en ny klusteranalys görs på datainsamlade vid tidpunkt II (steg 6 i figuren). Därefter kan frågor som rör selektions-mekanismer analyseras genom att undersöka om individerna i de olika klustren vidtidpunkt II har en förändrad eller stabil situation, dvs. i vilka kluster de återfinns vidtidpunkt II (steg 7). En annan möjlighet är att undersöka hur positionen på arbets-marknaden har förändrats (steg 8). För att undersöka om klustren till sin karaktär ärstabila över tid undersöks vad som kännetecknar individerna i funna kluster vid tidpunktII (steg 9). Ansatsen bör således vara lämpad för att studera selektions- ochsegregationsmekanismer in i och ut ur goda respektive påfrestande arbets- ochlivssituationer samt för att få kunskap om vad som kännetecknar grupper av individersom har en ogynnsam respektive gynnsam hälsoutveckling.


Figur 3.2. Analysmodellens olika steg med en longitudinell design.

Eftersom MOA-projektet är en tvärsnittsstudie kunde vi ej pröva hur modellen fungerarmed en longitudinell design. Data finns dock tillgängliga från Stockholms länsfolkhälsoundersökning där flera tusen personer besvarade Folkhälsoenkäten både år1994 och 1998. Vår avsikt är att pröva modellen på denna databas.

Vid utvecklingen av den analysmodell som presenterats ovan har en tvärvetenskapligdesign använts. Utvecklingsarbetet utnyttjade även MOA-studiens strategiska urvals-procedur, de metodologiska och teoretiska perspektiven (framför allt det vi kallar interntoch externt perspektiv), de kvalitativa och kvantitativa metoderna, integreringen av fleranivåer (bransch, arbetsplats, individ) samt helhetsperspektivet (arbetssfären och denprivata sfären) för att nå fram till resultatet, dvs. analysmodellen. Syftet var att utvecklaen modell där den nödvändiga informationen kan inhämtas med hjälp av enbefolkningsenkät.

KlusteranalysenFöljande områden tas upp i detta avsnitt:• Likheter och skillnader mellan kluster med variabler baserade på individens egna

uppskattningar av förhållanden (det interna perspektivet) respektive forskarnasbedömningar (det externa perspektivet)

• Kännetecken för kluster bildade med användning av variabler från arbetssfärenrespektive den privata sfären

• Förteckning över de variabler som ingick i den avslutande mönsteranalysen• Kännetecken för kluster med liknande förhållanden på arbetet och på fritiden

GenomförandeArbetet inleddes med att undersöka fördelningar, metriska kvaliteter, internbortfall m.m.hos de fenomen som studerades med de två metodologiska och teoretiska perspektiven(externt och internt) inom respektive delstudie (psykologiska/sociologiska, ergonomiskaoch yrkeshygieniska). Med hjälp av bland annat faktoranalyser skapades flera index.

Klusteranalys:VAD präglar

Klusteranalys:VAD präglar

tidpunkt I tidpunkt II

VAR VILKA VILKAVAR

HÄLSA HÄLSA

1.

2. 3.

4.

6.

5.

7.

10.

8. 9.


Denna datareduktion var nödvändig för att få en hanterlig mängd data att utgå ifrån i demultivariata analyserna. Flera deskriptiva analyser gjordes som stöd för urvalet avvariabler till klusteranalyserna. Målet var att välja indikatorer som hade teoretisk grund,tillräckligt goda metriska kvaliteter, lågt internbortfall och som tillsammans spegladehela arbetssituationer, och i någon mån även livssituationer, så bra som möjligt. För attfå hög validitet i slutresultatet valdes de bästa variablerna vilka sinsemellan intekorrelerade för mycket med varandra. Arbetet bedrevs stegvis för att lära känna data ochunderlätta tolkning.

Först gjordes fyra olika klusteranalyser. Två med enbart externa data samt två medinterna om förhållanden i förvärvsarbetet respektive den privata sfären. Vi höll isärsåväl metoder som sfärer och prövade olika kombinationer av variabler inom varjedelområde. Det explorativa och tolkande arbetet bedrevs i den tvärvetenskapligtsammansatta forskargruppen tillsammans med projektets båda statistiker. De senareutförde det statistiska arbetet och prövade olika statistiska multivariata metoder för atthantera outliers, bortfall, imputering etc. De metoder och strategier som använts föranalysarbetet utvärderades och finns beskrivna i kapitel 5.

När vi var nöjda med de fyra olika klusteranalyserna gjordes två typer av samman-slagningar. I den ena kombinerades variabler insamlade med både ”interna” och”externa” metoder inom respektive sfär. I den andra utökades området till att omfattasåväl arbetsliv som privatliv, men de interna och externa perspektiven hölls isär. Förvarje steg reducerades antalet variabler för att nå en hanterlig uppsättning variabler tilldet sista steget där såväl interna som externa variabler användes omfattande såvälarbetssfären som den privata sfären. I den sista analysen ingick 77% av studie-personerna. Bortfallet bestod av 11 individer, s.k. outliers (se kapitel 5) och 34 individersom saknade kompletta data.

I figur 3.3 visas en översikt av de olika stegen i analysprocessen fram till det sista därbåde interna och externa metoder samt arbetssfären och den privata sfären slogssamman. Analysstegen visar att vissa grupperingar framträdde oavsett val av variabler.Det fanns också anmärkningsvärt stora likheter mellan de kluster som baserades påantingen externa eller interna data. Detta gällde särskilt för sex grupperingar:

a) Gränslösa, kreativa, kravfyllda, stillasittande arbeten i bra kemisk/fysikalisk miljö.

b) Låsta, osäkra, pressade rutinarbeten i påfrestande arbetsställningar.

c) Tunga, relativt okvalificerade arbeten i dålig kemisk/fysikalisk miljö.

d) Förändrade, osäkra, krävande och fysiskt rörliga arbeten i bra kemisk/fysikaliskmiljö.

e) Kreativa arbeten med mycket sociala kontakter, hinder, tidspress och höga krav.

f) Hyggliga arbeten i alla avseenden.

Externt arbete, 7 kluster1. Gränslösa, kreativa, krävande, sittande2. Låsta, tidspress, rutin, fys. påfr. sitt.3. Tunga rutinjobb i dålig kem/fysmiljö4. Goda jobb5. Relativt okvalificerade,mkt sociala kontakter6. Rörliga, kreativa men bundna arbeten7. Kreativ, tidspress, relationer, hinder

Internt arbete, 5 kluster1. Gränslösa, stimulerande, krävande, sittande2. Osäkra, tunga, rutin,dål kem/fysmiljö3. Rörliga, gska fys. anstr. stimulerande, förbättras4. Goda jobb5. Sociala, rörliga, hinder, lite inflytande, försämras

Externt fritid, 5 kluster1. Lagom aktiv ej ansträngande fritid2. Mkt hemarbete, lite egen tid3. Mkt extraknäck, fys. ansträngande4. Passiv fritid5. Lång restid, går mycket

Internt fritid, 4 kluster1. Lagom aktiv ej ansträngande fritid2. Mycket hemarbete, lite avkoppling3. Mycket motion4. Passiv fritid

Externt/internt arbete, 7 kluster1. Goda, kreativa jobb som förbättras2. Låsta, erg.dåliga, kort arbetstid3. Tunga, rutin,dål kem/fys o psykmiljö4. Osäkra, bundna, fys anstrr, rutinarbete5. Goda, jobb som ej förändras6. Osäkra jobb, försämras, förändradorg.7. Kreativa, tidspress, relationer, hinder

Externt/internt fritid, 4 kluster1. Mycket hemarbete, lite rekreation2. Mycket extraknäck3. Passiva fysiskt och socialt4. Mycket motion

Internt arbete+fritid, 9 kluster1. Gränslösa, stimulerande, krävande, ejfys.anstr, bra kem/fysmiljö2. Osäkra, passiva jobb, försämras,dål. kem/fysmiljö, hemkrav3. Rörliga, sociala, dåligt stöd, ganska passiv fritid4. Tunga, osäkra, osociala, rutinjobb, passiv fritid5. Lågstress, bra kem/fysmiljö, bra fritid6. Tunga, lågstress, låga hemkrav7. Goda förhållanden i arbetet o privat, förbättras8. Påfrestandepsyksoc. o fysanstr., hinder, försämras, hemkrav9. Passiva, dåligt stöd, påfrestande sittande

Externt arbete+fritid, 9 kluster1.Enformiga jobb och passiv fritid2.Låsta, tidpress, rutin, mycket hemarbete3.Rörliga, sociala rutin jobb i dålig kem/fysmiljö4.Bundna, hinder, rutin, servicejobb idål kem/fysmiljö5.Lågstress, sittande jobb, bra kem/fysmiljö6.Kreativa, krävande, gränslösa, sittande, inflyt. aktiv fritid7.Tidspress, hinder, relationer, kreativa8.Kreativa, ej fys anstr. Mycket inflytande,mkt motion9.Tungt hemarbete, rutin, lite inflytande, rörliga, bra kem/fysmiljö

Internt/externt, arbete + fritid, 8 kluster1. Gränslösa, överhettade, tidspress, bra kem/fys miljö, lite tid ling, obalans arbete/fritid2. Låsta, pressade, osäkra rutinjobb,dål. stöd, oregelb. arb.tid de hemarbete, obalans3. Exponerade för dålig kem/fysmiljö, tidsbundna, fysiskt kräva la, mycket hemarbete4. Tunga, enformiga, osäkra, osociala, dålig kem/fysmiljö, pas5. Förändrade, fys. o psyk. pressade, sociala,mkt konflikter, b miljö6. Hyggliga, särskilt bra inflytande, stöd,sjukflex, ingen tidspre d för avkoppling7. Rörliga, osociala, låga krav men fysiskt tunga, aktiv fritid,mk8. Hindrade, tidspress, sociala, kreativa, högapsyk. krav, försä rävande hemarbete

Figur 3.3. De olika stegen vid klusteranalysarbetet i MOA-projektet.

Steg II

Steg IV

Steg I

Steg III

för avkopper, krävannde, sociasiv fritidra kem/fysss omkt tit motionmringar, k


KommentarerNär den privata sfären analyserades tillsammans med arbetssfären uppstod en del nyakombinationer och klustren framträdde inte lika tydligt. Några kombinationer avvariabler var dock mer framträdande än andra oavsett val av variabler eller metod. Dettycktes som att ett omfattande och krävande hemarbete framför allt kombinerades medarbetssituationer enligt grupp b) och e) ovan. En annan iakttagelse var att särskilt defysiskt belastade arbetena splittrades i flera kluster när hemarbetsvariablernainkluderades. I slutversionen enligt nedan finns tre sådana kluster. Ett med omfattandehemarbete, ett med mycket motion men ytterst lite hemarbete samt ett som känne-tecknades av såväl social som fysisk passivitet på fritiden. Alla tre kombinerades medganska tunga arbeten i relativt dålig kemisk/fysikalisk miljö. Ytterligare en iakttagelsevar att grupp a) och grupp e) enligt ovan i viss utsträckning liknade varandra och att enrelativt stor grupp individer flyttade från den ena till den andra beroende på antaletkluster och val av variabler. Likaså fanns ett visst flöde av personer mellan gruppen f),med ”hyggliga” arbeten, och grupperna a) och e).

I det sista steget av klusteranalysen indikerade en analys av avstånden inom ochmellan klustren att modeller med fem, åtta eller tolv kluster ur denna synpunkt varrelativt likvärdiga. För tolkbarheten hade dock valet av antal kluster stor betydelse. Ettmycket centralt fynd var att gruppen som kännetecknades av en god situation i allaavseenden inte synliggjordes förrän materialet delades upp i relativt många kluster.Eftersom det ”goda arbetet” bildade ett eget kluster när klusterantalet åtta valdesstannade vi för denna modell. Vid tolv kluster verkade det som att ett par av klustrendelades beroende på grad av stöd från ledning och arbetskamrater.

MOA-projektets studiegrupp var relativt liten, särskilt med tanke på det stora antaletvariabler som användes. Därför måste den klustermodell som slutligen valdes ses somen indikation på vilka kluster som finns i befolkningen. Eftersom undersökningsområdettäcker både arbetsliv och privatliv är det naturligt att det kan finnas en stor mängdkombinationer av alla de studerade fenomenen. Det innebär att en större studiegruppskulle tillåta att materialet delades upp i fler än de åtta kluster som valts här. Det ärofrånkomligt med denna osäkerhet i materialet då frågeställningen är vid och studie-gruppen heterogen. Trots detta kunde många intressanta iakttagelser angående degrupper som identifierats göras.

DatareduktionVissa principer var vägledande i reduktionen av antalet variabler. I de fall där bådeexterna och interna data fanns om samma fenomen valdes det externa. I de fall där detvar sannolikt att individen själv var den som bäst kunde spegla förhållandena valdes detinterna, vilket t.ex. gällde värderingen av arbetsklimatet. Avsikten var att data skulle geen mångfacetterad bild av dagens arbets- och livsvillkor och att valet av variabler skullevara relevant för en så stor del av den arbetsföra befolkningen som möjligt. Dettainnebar att frågor som var relevanta endast för små grupper valdes bort. Likasåexkluderades index och variabler med stort bortfall. Ett visst internbortfall i indexhanterades med olika imputeringstekniker (se kapitel 5). Ett problem är att beräknings-arbetet vid klusteranalyser i normalfallet utgår från att individerna är representerade medkompletta data på samtliga variabler. Om bortfall på en variabel inte kompenseratsgenom någon form av imputering utgår individen ur analysen. Efter det att antaletvariabler reducerats i varje analyssteg fanns slutligen 32 variabler kvar. Av dessa var 15externa variabler om arbetet och arbetstider, 11 var interna variabler om arbetet samt trevar externa och tre var interna variabler om den privata sfären.


VariabelförteckningDet sista steget av klusteranalyserna utfördes således med 32 variabler. Dessa fördeladesig på två teoretiska perspektiv i datainsamlingen (externt och internt) som varderaomfattade såväl den privata sfären som arbetssfären. Den senare omfattades av bådepsykosociala, ergonomiska och yrkeshygieniska arbetsförhållanden samt förändringar avarbetsförhållandena under det senaste året. I tabell 3.1 visas vilka variabler som ingick iden slutgiltiga analysen. En närmare presentation av variablernas teoretiska bakgrund,definitioner och operationaliseringar, metriska kvaliteter och fördelningar presenteras ikapitel 5 och 6, slutrapport II samt i den separata tabellbilagan. I klusteranalyserna hadesamtliga variabler transformerats till samma skala, dvs. fått samma medelvärde ochspridning (s.k. z-värden).

Tabell 3.1. Förteckning av de 32 variabler som ingick i klusteranalysen i MOA-studien.Data från expertbedömningar (externt perspektiv) och självrapporteringar (interntperspektiv).

Externt perspektiv Internt perspektiv

ARBETSSFÄREN

Psykosociala Kreativitet (% av arbetsåtagandet)

Rutinarbete (% av arbetsåtagandet)

Tidspress (% av arbetsåtagandet)

Sociala kontakter i arbetet

Påverkansmöjligheter

Hinder

Krav

Sjukflexibilitet i arbetet

Hot mot anställningen

Arbetets värde och mening

Kontakter med kund/patient

Socialt stöd i arbetet

Belastningsergonomiska Tungt arbete (faktorpoäng)

Sittande, bra arbetsställningar(faktorpoäng)

Sittande, påfrestande arbetsst.(faktorpoäng)

Fysisk ansträngning

Böjda/vridna arbetsställningar

Yrkeshygieniska Buller

Allmän kemisk/fysikalisk miljö


Förändringar Förändring av arbetsprocessen

Förändring av maktstrukturen

Förändrad krav/kontroll/stimulans (individuellt utbyte)

Negativa erfarenheter avorganisationsförändringar

Arbetstidens omfattning ochförläggning

Arbetstid (inkl. restid och extraarbete)(tim/v)

Atypiska arbetstider

PRIVATA SFÄREN

Belastning TWA-MET på fritiden (tidsvägdenergetisk belastning)

Krävande hemarbete

Psykosociala Socialt nätverk

Tidsfördelning Motion (tim/v)

Hem- och hushållsarbete (tim/v)

Tid för rekreation


Analysmodellen prövad på MOA-projektetsstudiegruppI detta avsnitt prövas analysmodellen som presenterades i föregående avsnitt påempiriska data från MOA-projektet:

• Vad kännetecknar de olika klustren (VAD)?• Är klustren ansamlade i olika delar av arbetsmarknaden (VAR)?• Vad betyder kön, utbildningsnivå, socioekonomisk klass och andra individanknutna

förhållanden för vilka mönster av exponeringsfaktorer individer befinner sig i(VILKA)?

• Finns skillnader mellan olika kluster avseende hälsa/ohälsa (KONSEKVENSER)?

De åtta kluster som blev slutprodukten av klusteranalysen bildades av de 153 studie-personerna som hade kompletta data i de 32 variablerna. De 11 personer som hadeexkluderats i klusteranalysen eftersom de var outliers, dvs. de hade ett mycket stortavstånd till närmaste annan individ, fick även i fortsättningen stå utanför analys-modellen. De 34 personer som hade visst internbortfall inplacerades i olika kluster. Förvar och en av dessa studiepersoner prövades i vilket kluster de passade bäst utifrån devärden de hade på de variabler som ingick i klusteranalysen. Ungefär hälften hadebortfall på enbart en eller ett par variabler. Det fanns också en större grupp som hadebortfall på fem eller sex variabler. Ingen studieperson saknade data på mer än sex av de32 variablerna. Förmodligen kan denna teknik användas även i större befolkningsstudierför att inte stora grupper ska uteslutas. Exempelvis hade flera studiepersoner medbristande kunskaper i svenska bortfall på flera av enkätfrågevariablerna, vilket visar påvikten av att använda metoder som minskar risken för att vissa grupper exkluderas.

Utgångspunkten för fortsatta analyser var åtta kluster bestående av sammanlagt 193individer. Det största klustret bestod av 52 personer och i de tre minsta fanns mellan 10till 15 personer. De övriga fyra klustren varierade mellan 23 och 32 personer. I samtligakluster fanns båda könen representerade med minst en tredjedel. Detta berodde sannoliktpå det könsmatchade urvalet.

VAD präglar klustren?För att belysa vad som kännetecknar de åtta klustren beskrivs de inledningsvis vadgäller de variabler som ingått i klusteranalysen, dvs. ”VAD”-variabler. I tabell 1a och1b i appendix redovisas samtliga variabler som ingått i analysen, medelvärde ochmedian för dessa samt resultaten av statistiska jämförelser mellan klustren för sådanavariabler som ej ingått i klusteranalysen. Av tabellerna i appendix framgår också vilkakluster som skiljer sig signifikant åt med hjälp av post hoc-analyser11.

För att tydliggöra klustren redovisas i detta avsnitt procentandelar avseende olikaexponeringar istället för medelvärden och liknande (tabell 3.2–3.6). Variablerna hardikotomiserats eller trikotomiserats. På så sätt kan resultaten redovisas för grupper medhög respektive låg exponering. Gränsvärdena redovisas separat. Vi har också namngettde åtta klustren efter deras viktigaste kännetecken. Först redovisas de variabler somingått som enskilda variabler eller som delfrågor i index vilka användes i kluster-analysen (tabell 3.2–3.3). Eftersom dessa variabler utnyttjades för att skapa klustren är

11 Post hoc-analyserna ska inte ses som statistisk signifikansanalys i vanlig mening. De används för att skapa enmetrik med vilka klustren kan särskiljas.


det naturligt att de skiljer sig åt. Även resultaten för variabler som inte ingick i kluster-analysen redovisas (tabell 3.4–3.6). Samtliga tillhör dock kategorin ”VAD”-variabler.


Tabell 3.2. Externt bedömda variabler som ingått i klusteranalysen. Resultat för 193studiepersoner fördelade på åtta kluster.Svart markering = Kluster med de högsta procentandelarna.

Kluster nr: 1 2 3 4 5 6 7 8Beskrivning av skillnader mellankluster avseende nedanståendevariabler i procent. n=193 24 13 24 23 15 52 10 32

Arbetstid inkl. res-, övertid obetalt extraarb.

Kort: högst 35 tim/v 4 31 4 4 0 8 10 6

Lång: 50 tim/v eller mer 62 0 33 9 27 29 10 14

Arbetets förläggn. (Typtid) Kontorstid 29 46 12 17 27 73 0 22

Natt eller dag/natt 0 31 12 0 0 6 10 3

Oreglerad arbetstid 42 0 4 0 0 4 30 3

Påverkansmöjligheter Vissa + stora 83 15 25 22 27 67 30 31

Hinder Vissa + påtagliga 83 15 75 48 40 54 40 100

Andel tid med sociala kontakter Mkt tid (¾ eller mer) 42 54 25 17 73 29 10 84

Lite tid (1/10 eller mindre) 4 8 42 70 0 12 60 3

Balans/obalans i mentala krav Monotona arbetsuppgifter 0 15 25 52 13 4 10 0

Balans i mentala krav 67 85 75 48 80 81 90 59

Brist på mentalåterhämtning

33 0 0 0 7 15 0 41

Tidspress 67 46 21 22 7 4 0 75

Förändrad arbetsprocess Omfattande org. förändring 42 8 4 17 73 19 30 22

Arbetsutvidgning (vertikal) 13 0 13 4 67 2 20 19

Ökade kompetenskrav 75 15 50 44 100 67 70 69

Förändrad maktstruktur Decentraliserad 17 0 13 4 60 12 20 22

Centraliserad 21 8 4 26 0 15 0 6

Buller, uppmätt, ≥75 dB(A) ≥50% av arbetstiden 17 38 54 70 33 6 80 25

Kemisk/fysikalisk exponering,≥ 1 av 6

Motsv. ≥50% av arbetstiden 4 8 88 30 7 10 20 3

Energikrävande arbete (TWA-MET)

≥3,5 för män och 3,0 för kv. 0 0 33 17 0 0 10 0

Cirkulatoriskt belastande arbete(%HRR)

≥30 för män och 25 för kv. 13 8 33 35 20 8 20 16

Bel. stående arb.ställn. (sektor A) ≥5% av arbetstiden 0 8 38 35 27 2 0 16

Bel. stående arb.ställn. (sektorB2)

≥20% av arbetstiden 0 0 38 26 67 0 20 3

Bel. stående arb.ställn. (sektor C) ≥5% av arbetstiden 0 8 50 52 27 4 40 41

Bel. sittande arb.ställn. (sektor 2) ≥10 tim/v 17 46 12 13 27 17 20 9

Energikrävande fritid (TWA-MET) Hög ≥2.4 29 38 21 9 7 19 50 9

Motion ≥ 4 tim/v 58 31 29 14 47 50 90 41

Hem- och hushållsarbete ≥21 tim/v (3 tim/dag) 21 77 42 18 20 14 10 25


Tabell 3.3. Internt bedömda (självrapporterade) variabler som ingått i klusteranalysen.Resultat för 193 studiepersoner fördelade på åtta kluster.Svart markering = Kluster med de högsta procentandelarna.

Kluster nr: 1 2 3 4 5 6 7 8Beskrivning av skillnadermellan kluster avseende ned-anstående variabler i procent. n=193 24 13 24 23 15 52 10 32

Mkt tid (≥ ¾ ) 46 85 79 17 67 44 40 72

Lite tid (1/10 eller mindre) 12 8 17 56 20 25 20 12

Kund/patientkontakter

Kontakt med sjuka ochmänniskor med problem

29 31 42 15 40 23 30 97

Stressigt nästan hela tiden 17 0 0 4 7 8 0 28

Ofta arbeta fort 58 8 4 0 0 2 10 0

Ofta arbeta hårt 4 23 0 9 0 14 0 3

Ofta stor arbetsinsats 38 8 8 5 27 6 0 25

Självrapporterade krav

Aldrig tillräckligt med tid 21 0 0 5 7 0 0 6

Socialt stöd i arbetet Bra från ledning oarbetskamrater

33 8 43 28 14 59 50 25

Positivt av andra 87 54 96 75 100 96 100 88Arbetets värdering

Själv nöjd med arbetsresultatet 27 15 35 21 7 68 56 7

Ökade möjligheter användakunskaper

41 15 35 18 46 29 78 38

Ökade utvecklingsmöjligheter 27 15 35 18 31 33 56 38

Minskade utvecklings-möjligheter

18 8 4 18 23 4 0 10

Ökat inflytande 23 15 35 0 31 27 22 21

Individuellt utbyte avförändringar

Minskat inflytande 9 15 0 0 0 4 0 21

Osäker om egen kompetens 29 23 19 14 77 27 25 41

Osäker om orka med 65 49 56 29 77 27 38 79

Svårt utföra arbetet bra 82 54 63 50 77 42 38 82

Negativa erfarenheter avförändringar

Jobbiga konflikter 65 77 63 50 92 25 38 83

Sjukflexibilitet Stora anpassningsmöjligheteroch låga närvarokrav

17 8 29 60 27 64 50 31

Hot mot anställningen Viss + stor risk för arbetslöshet 4 50 13 36 13 11 20 13

Kemisk/fysikalisk exponering,≥3 av 19

Motsv. ≥ 50% av arbetstiden 12 46 92 59 20 10 80 28

Fysisk ansträngning på arbetet Hög ≥15 (Borg-skalan 6–20) 4 32 58 50 60 4 40 36

Böjd o vriden arbetsställning Varje dag 21 85 77 70 80 22 60 44

Krävande hemarbete Mycket och ganska krävande 17 39 21 18 20 4 20 25

Tid för avkoppling arb.dag Minst 4 tim/dag 8 8 21 43 13 29 11 25

Mindre än 1 tim/dag 21 23 8 13 13 6 11 12

Socialt nätverk Stort 47 15 58 39 27 27 60 20


Tabell 3.4. Externt bedömda variabler som ej ingått i klusteranalysen. Resultat för 193studiepersoner fördelade på åtta kluster.Svart markering = Kluster med de högsta procentandelarna.


Tidsbundenhet Stor 8 38 46 26 7 8 10 22

Dubbelriktad social interaktion Omfattande 92 46 62 35 53 71 80 94

Svårighet dra gräns för arbetstid Ja 83 8 8 4 20 31 30 19

Förändrad svårighetsgrad Mer kvalificeradearbetsuppgifter

14 0 5 0 7 6 25 9

Förändrat antal arbetsuppgifter Fler senaste året 29 42 5 0 60 14 29 13

Personal/budgetansvar Ja 46 0 10 0 7 30 22 9

Resultatregistrering Dagligen 27 62 52 44 47 24 44 38

Kontakt med arbetsledning Dagligen 22 33 46 19 7 21 20 15

Tidsbegränsade 8 23 4 9 7 0 34 22Anställningsform

Egenanställda 0 0 8 0 0 12 33 0

Tabell 3.5. Externt bedömda variabler som ej ingått i klusteranalysen. Resultat för 193studiepersoner uppdelat på kön, fördelade på åtta kluster.Svart markering = Kluster med de högsta procentandelarna (för minst ett av könen).

Kluster nr: 1 2 3 4 5 6 7 8Beskrivning av skillnadermellan kluster avseendenedanstående variabler iprocent.

n = 94 kvinnor/99 män 11/13 7/6 12/12 8/15 8/7 28/24 4/6 11/13

≥ 2 fasta 54/46 0 0 0 0 7/8 0 0Arbetsplatsenslokalisation

Rörlig/skiftande 0/7 29/67 33/67 12/7 0 0/17 25/33 10/27

Arbetar hemma Ibland 82/69 0/17 25/0 13/7 0/43 29/50 50/17 62/27

≥10 tim/vecka 27/23 0 0 0 0 0 0 0Övertid

Aldrig 36/31 86/50 75/67 100/73 38/71 64/54 0/33 71/91

Bildskärmsarbete Mer än 21% av tiden 36/54 57/17 0/0 0/7 25/29 61/54 0/0 14/0

Hö arm mer än 30° utfrån kroppen

Mer än 40% av tiden 10/0 29/83 27/44 38/29 38/29 20/20 67/50 36/60

Vä arm mer än 30° utfrån kroppen

Mer än 40% av tiden 10/27 43/83 20/67 63/46 13/0 23/10 0/50 13/33

Ryggen böjd mer än 40° Mer än 20% av tiden 2/0 0/0 9/13 13/0 0/14 10/0 33/0 13/0

Andel sittande fritid enarbetsdag (%)

Mer än 60% av tiden 50/67 20/50 0/25 20/25 17/60 30/38 33/50 13/43

Gångsträcka på fritid enarbetsdag

Mer än 550 meter 27/36 29/40 38/9 0/31 50/0 32/14 33/67 29/25

Cirkulatorisk belastn. påfritid en arbetsdag

Mer än 20%HRR 25/18 14/60 25/55 17/71 43/17 25/23 25/67 17/38

Energetisk belastn. påfritid en arbetsdag

Mer än 2.3 (TWA-MET) 27/31 29/50 25/25 38/21 0/0 25/25 25/67 14/9


Tabell 3.6. Internt skattade variabler som ej ingått i klusteranalysen. Resultat för 193studiepersoner fördelade på åtta kluster.Svart markering = Kluster med de högsta procentandelarna.


Utbildning på arbetstid Ja, senaste året 79 62 50 40 67 65 40 78

Psykiskt ansträngande arbete Ja (dikot. fråga ja/nej) 83 75 67 24 79 42 50 93

Jäktigt arbete Ja –”– 96 82 79 65 93 66 50 90

Enformigt arbete Ja –”– 12 50 38 65 7 22 30 36

”Voice”: säga ifrån omarb.miljöpr.

Kan säga ifrån o får respons 4 8 25 39 20 45 33 29

”Exit”: kan byta jobb utan attflytta

Stora + vissa möjligheter 74 39 61 28 21 51 63 55

Rolltydlighet Vet vad som förväntas 36 15 70 88 31 52 89 52

Förändrad anställningstrygghet Minskat senaste året 41 69 22 41 39 17 11 28

Förändrad arbetsbelastning Ökat senaste året 59 31 61 29 85 39 44 76

Förändrad lön för arbetsinsats Minskat senaste året 9 31 30 6 31 8 22 35

Förändrad konkurrens mellananställda

Hårdnat 27 39 14 35 50 11 25 43

Socialt klimat: arbetsglädje Ofta + alltid 41 46 30 22 7 54 50 29

Kan ta och ge kritik Ofta + alltid 36 8 39 39 0 46 50 27

Samarb.svårigh mellan anställda Viss + hög grad 55 33 41 31 50 29 33 68

Samarb.svårigh. anställda oledn.

Viss + hög grad 41 33 32 31 46 21 33 72

Samordninganställda/arbetsgivare

Tillräckligt bra 24 23 55 53 36 69 71 35

Tillgång till resurser för arb. Tillräckligt bra 9 31 48 53 21 59 71 14

Gör sitt bästa för perso-nalens anställn.trygghet.

45 25 64 78 64 75 63 82

Ofta bra på att lösaproblem

18 15 33 39 7 45 50 14

Arbetsledning

I hög grad uppskattad avöverordnad

50 23 41 31 21 59 50 38

Skattning av kem/fys miljön Ej tillfredsställande 4 0 41 29 13 6 10 23

Lyfta/bära 10 kg i arbetet 11–50 + ≥ 50ggr/dag 8 8 38 35 40 4 30 19

Stillasittande arbete Nästan hela tiden 38 75 14 0 0 36 0 9

Repetitivt arbete Nästan hela tiden 12 69 38 23 7 16 30 9

Obalans arbete fritid Stor diskrep önsk.o verkligh 27 31 23 6 21 0 22 14

Fysisk ansträngning på fritiden Hög ≥15 (Borg-skalan 6–20) 12 25 29 14 14 30 30 19

Socialt och fysiskt aktiv/passiv Aktiv i båda 39 31 25 30 47 37 70 22

Passiv i båda 39 39 33 35 27 28 10 28

Får personl. stöd av annan pers. Nej + nej, troligen inte 0 8 0 4 7 0 0 0


För att ytterligare åskådliggöra klustren presenteras de i figur 3.4 enligt nedan. Varjeruta innehåller de viktigaste kännetecknen för vardera av de åtta klustren. Nyckelorden,vilka används för att benämna klustren i kommande textavsnitt, markeras med fet stil.

Figur 3.4. Kännetecken för de åtta kluster som identifierats i MOA-projektet. Numren påklustren anger den ordning i vilken de föll ut i klusteranalysen.

Av tabell 3.7 framgår antal kvinnor respektive män i de åtta klustren. Eftersom studie-gruppen består av nästan exakt 100 kvinnor och 100 män blir procentsatsen densammasom antalet.

Tabell 3.7. Antal individer i de åtta klustren i MOA-projektet.

Kluster Kvinnor Män Totalt

1. Gränslösa 11 13 24

2. Låsta 7 6 13

3. Exponerade 12 12 24

4. Tunga, enformiga 8 15 23

5. Förändrade 8 7 15

6. Hyggliga 28 24 52

7. Rörliga 4 6 10

8. Hindrade 21 11 32

6. Hyggliga, mycket inflytande,bra stöd, bra ledning och resurser,hög sjukflexibilitet, lite tidspressmycket tid för avkoppling,balans arbete/fritid

1. Gränslösa, tidspressade, överhettade,bra kem/fys-miljö, lång arbetstid, lite tid föravkoppling, obalans arbete/fritid

8. Hindrade, tidspress, mycket sociala kontakter,stimulerande, höga psykiska krav, försämringar,lite tid för avkoppling, krävande hemarbete

2. Låsta, pressade, tidsbundna,repetitiva arbeten, dåligt stöd, osäkraanställningar, många ytliga kund-kontakter, oregelbundna arbetstider,mycket hemarbete, obalans arbete/fritid

7. Rörliga, fysiskt tunga,låga psykiska krav, brastöd, bra sjukflexibilitet,oreglerad arbetstid, aktivfritid, mycket motion

4. Tunga, enformiga,belastande arbetsställningar,lite sociala kontakter, osäkraanställningar, passiv fritid

3. Exponerade för dålig kem/fysarbetsmiljö, fysiskt krävande,tidsbundet arbete, många ytligakundkontakter, mycket hemarbete

5. Förändrade, decentraliserade, flerarbetsuppgifter, hög fysisk och psykiskbelastning, ökade kompetenskrav, mycketsociala arbetskontakter, mycket konflikter


Nedan beskrivs kort varje kluster avseende vad som präglade arbets- och livssituatio-nerna för studiepersonerna inom respektive kluster. Klustren benämns dels med en siffradels med ett nyckelord från figur 3.4.

Kluster 1: GränslösaKlustret kännetecknades framför allt av mycket långa arbetstider, förekomst av myckethinder för att utföra arbetet (både externt bedömt och självrapporterat), mycket tidspressoch lite tid under arbetet för mental återhämtning (externt bedömt). Nästan alla i dettakluster svarade ja på enkätfrågan om arbetet var jäktigt. För många individer var det iarbetsanalysen svårt att dra en gräns för vad som ingick i arbetsåtagandet (se kapitel 5,slutrapport II). De flesta ansåg också att det hade blivit svårt att utföra arbetet väl pågrund av organisationsförändringar. Dessutom verkade det finnas samarbetssvårighetermellan anställda. Nästan ingen ansåg att det gick att protestera mot problem i arbets-situationen och få gehör för sina synpunkter. Den kemisk/fysikaliska arbetsmiljön vargod, även om en stor andel hade minst två arbetsplatser. Arbetsförhållandena känne-tecknades också av att individerna i klustret satt mycket, hade en stor andel bildskärms-arbete och att den upplevda fysiska ansträngningen i arbetet var låg. Relativt mångamotionerade en hel del, medan andra tillbringade fritiden i hög utsträckning sittande,åtminstone under arbetsdagar. Personerna i detta kluster hade dock lite tid för avkopp-ling och många rapporterade stora svårigheter att kombinera arbete och familj.

Kluster 2: LåstaI den låsta gruppen fanns störst andel individer med obekväma arbetstider. Här fannsockså störst andel med sittande, påfrestande arbetsställningar. I detta kluster fanns lägstandel individer med stöd från ledning och arbetskamrater och minst uppskattning förarbetsinsatsen. Påverkansmöjligheterna var lägst i detta kluster. Arbetet var tidsbundet,repetitivt och stillasittande i böjda/vridna arbetsställningar och armarna långt ut frånkroppen för flertalet. Nästan alla ansåg att närvarokraven var höga samtidigt som de intekunde anpassa arbetssituationen efter dagsformen. Att arbetsresultaten registreradesdagligen var vanligare här än i andra kluster och kundkontakter upptog en stor del avarbetstiden. Relativt många hade tidsbegränsade anställningar och upplevde sin anställ-ning som hotad och menade att anställningstryggheten hade försämrats under det senasteåret. En stor andel hade ingen fast arbetsplats. Flertalet bedömde sin kemisk/fysikaliskaarbetsmiljö som tillfredsställande. En relativt stor andel av gruppen ”låsta” ägnade sigvarken åt fysiska eller sociala aktiviteter på fritiden, medan hem- och hushållsarbetet varomfattande och upplevdes mer krävande här än i något annat kluster. Här fanns denstörsta obalansen mellan arbete och fritid, dvs. stora svårigheter att kombinera arbeteoch familj och det fanns ytterst lite tid för avkoppling.

Kluster 3: ExponeradeDet tredje klustret kännetecknades framför allt av hög grad av kemisk och fysikaliskexponering i arbetsmiljön och den fysiska belastningen och ansträngningen i arbetet varmycket hög. Även i detta kluster saknade många en fast arbetsplats. Arbetet var förflertalet tidsbundet och innebar många kontakter med andra människor. Här var andelensom varit med om organisationsförändringar lägst. Den psykosociala miljön var vare sigbra eller dålig, med relativt lågt inflytande men också relativt låga krav. Flertalet ansågsig ha lätt för att få ett annat arbete och ansåg inte sin anställning som hotad. Även idetta kluster förekom mycket hem- och hushållsarbete och ytterst få motionerade.


Kluster 4: Tunga, enformigaDetta kluster kännetecknades mer än alla andra av fysiskt tungt arbete i belastandearbetsställningar. Här upplevde man också ansträngningen som högst. Här fannskemisk/fysikaliska arbetsmiljöproblem, om än i något mindre utsträckning än i kluster3. Framför allt var bullerexponeringen påtaglig. Flertalet hade monotona, relativtokvalificerade arbetsuppgifter och många hade en osäker och hotad anställning. Få fickutbildning på arbetstid. Flertalet var ganska nöjda med den sociala situationen påarbetet. Personerna i detta kluster hade mycket tid för egen avkoppling och ägnade intemycket tid åt hem- och hushållsarbete eller motion.

Kluster 5: FörändradeKlustret ”förändrade” kännetecknades framför allt av stora och omfattande organisa-tionsförändringar. Samtliga i detta kluster hade fått ökade kompetenskrav. Flertalet varosäkra på om deras kompetens och ork skulle räcka till. Arbetet upplevdes jäktigt ocharbetsinsatsen hade ökat. Samtidigt var det i detta kluster som störst andel individeransåg att utvecklingsmöjligheterna hade minskat och att konflikter och konkurrensmellan anställda hade ökat. De flesta upplevde sällan arbetsglädje och var missnöjdamed arbetsledningen. Samtidigt hade de flesta i detta kluster fysiskt belastande arbeten iböjda och vridna arbetsställningar och med armarna långt ut från kroppen. Det positivabestod av låg grad av tidsbundenhet, att arbetet sällan var enformigt och värderadespositivt av andra. Samtidigt var individerna i detta kluster själva inte nöjda medresultaten av arbetet.

Kluster 6: HyggligaDetta kluster kännetecknades av ”hyggliga” förhållanden i alla avseenden och deförändringar som skett var alla i positiv riktning. Mest positivt var stora påverkans-möjligheter, låg tidspress, bra socialt stöd, balans i mentala krav, trygg anställning ochlåg grad av fysisk ansträngning. Här fanns den lägsta bullerexponeringen ochförekomsten av annan kemisk/fysikalisk exponering var liten. Det var dock inte alltiddet bästa klustret psykosocialt och fysiskt. Andelen med hinder i arbetet och ”hårt”arbete var något större än genomsnittet för hela studiegruppen.

De flesta arbetade kontorstid och här fanns de med mest bildskärmsarbetstid. I dettakluster var andelen störst som kunde säga ifrån och få gehör för synpunkter om arbets-miljön. Möjligheterna att anpassa arbetet efter dagsformen var stora. Flertalet var nöjdamed arbetsledningen och de organisatoriska och resursmässiga förutsättningarna att göraett bra arbete var goda. Dessutom hade många här mycket tid för egen avkoppling påfritiden. Individerna i detta kluster ägnade relativt lite tid åt hem- och hushållsarbete,men däremot mycket tid åt motion.

Kluster 7: RörligaGruppen ”rörliga” utgör det kluster som innehöll lägst antal individer, vilket kanförklara svårigheterna att tolka detta. Här fanns flest individer med tillfälligaanställningar, men också flest egenanställda. Arbetet värderades högt av andra och desociala arbetsförutsättningarna verkade vara goda. Fysiskt rörligt arbete var känne-tecknande och ofta förekom även belastande arbetsställningar. Samtliga var utsatta förkemisk/fysikalisk exponering och bullernivån var hög. Det mest typiska för detta klustervar dock att de flesta ägnade extremt mycket tid åt motion, var mycket fysiskt ochsocialt aktiva på fritiden och ägnade minst tid åt hemarbete av alla kluster.


Kluster 8: HindradeKlustret ”hindrade” kännetecknades främst av att samtliga bedömdes möta hinder iarbetet. Här var det störst andel individer som saknade tid för återhämtning underarbetet. Flertalet hade mycket tidspressat arbete och upplevde sitt arbete som stressigtoch psykiskt påfrestande. Nästan alla hade att göra med sjuka eller människor medproblem i arbetet. Få var nöjda med resultaten av sitt arbete. Här fanns störst andel somansåg att inflytandet över arbetet hade minskat och som rapporterade om jobbigakonflikter och samarbetssvårigheter med arbetskamrater och arbetsledning. De flesta idetta kluster hade blivit osäkra om de skulle orka med arbetet framöver. Andelen medtidsbegränsade anställningar var hög. Relativt många bedömde sin kemisk/fysikaliskaarbetsmiljö som otillfredsställande. Den fysiska ansträngningen i arbetet var relativt högoch dessutom ansåg en stor andel att hemarbetet var krävande.

KommentarerDet är viktigt att påpeka att tre fjärdedelar av urvalet i MOA-projektet könsmatchades.Det innebär att könsfördelningen i klustren bör vara jämnare här än i ett representativturval. Vissa antaganden kan göras angående hur stora dessa åtta grupper borde ha varitom ett representativt urval hade använts istället för ett könsmatchat. Svarsfördelningarnai MOA-studien var snarlika representativa stora urval under ungefär samma tidsperiod ide variabler där jämförelser kunde göras. Den relativa storleken på klustren bör därförstämma ganska bra. Då grupper med nya och växande arbetsförhållanden medvetetinkluderats i studien på bekostnad av traditionella typer av arbeten kan dock de klustersom omfattar ”vanliga” arbeten, t.ex. som i kluster 2, 3 och 8, vara något underrepre-senterade. Vissa andra, som de ”gränslösa” och de ”förändrade”, kan istället vara någotöverrepresenterade i MOA-materialet. Det bör även påpekas att det inte handlar om åttahelt åtskilda men inom sig homogena grupper. I verkligheten finns överlappningar avvarierande storlek. Den serie klusteranalyser som gjordes visade att kluster 3, 4 och 7var delvis överlappande och kunde slås samman till att omfatta ett eller två klusteristället för de funna tre, särskilt om fritidssituationen utgick ur analysen. Det fanns ocksåen viss överlappning mellan kluster 1, 6 och 8. Kluster 2 och 5 var de mest stabila avalla de åtta klustren.

VAR i arbetslivet finns klustren?I detta avsnitt undersöks om klustren var ansamlade i olika delar av arbetsmarknaden.Om så är fallet är det en indikation på strukturella förhållandens betydelse för arbets-situationen. Detta ger också värdefull information angående till vilka områdeneventuella preventiva och interventiva insatser bör riktas. På samma sätt som tidigareredovisas procentuella andelar inom vardera av de åtta klustren. Uppgifterna harsammanställts i tabell 3.8–3.10 Då klustren är små och består av en någorlunda jämnkönsfördelning redovisas kvinnor och män tillsammans.

ArbetsmarknadsstrukturenFörst redovisas resultaten angående arbetsmarknadsstrukturen. Av tabell 3.8 framgår attkluster 1, det ”gränslösa” och ”hinder”-klustret (8) var mer homogena än de andra vadgällde arbetsmarknadsstrukturen. I tre kluster (3, 4 och 7) fanns inga individer alls medsymbolyrken.


Tabell 3.8. Variabler som beskriver var på arbetsmarknaden individerna i klustren finns.Resultat för 193 studiepersoner fördelade på åtta kluster.Svart markering = Kluster med de högsta procentandelarna.


Offentlig 21 0 8 17 33 19 30 88

Offentligt ägda bolag 17 8 8 9 7 6 0 3

Arbetsgivare

Privat 63 92 83 74 60 75 70 9

Råvarufångst (A) 0 0 4 0 0 0 0 0

Tillverkning (B) 8 8 0 26 27 17 10 0

Varudistribution (C ) 0 15 17 17 27 6 10 0

Kollektiva bastjänster (D) 17 0 0 4 13 17 10 69

Lokal manuell tjänsteprod.(E1)

0 15 33 26 0 15 40 3

Kunskapsproduktion (E2) 42 0 0 0 13 19 0 9

Platsbund. konsumentserv(E3)

8 46 38 26 20 15 30 13

Typ av verksamhet12

Spindleri (F) 25 15 8 0 0 10 0 6

Tillverkning/bearbetning 9 23 29 39 27 25 70 0

Vård/service 39 62 71 61 53 40 30 88

Administration 17 15 0 0 7 19 0 0

Typ av verksamhet13

Förmedla kunskap/info. 35 0 0 0 13 15 0 13

Människoyrken 21 54 38 9 53 21 20 94

Tingyrken 4 23 63 91 20 15 80 0

Typ av arbetsobjekt/yrke

Symbolyrken 75 23 0 0 27 64 0 6

Storstad 46 0 54 35 0 48 30 69

Förort 42 8 29 30 13 31 30 25

Större städer 13 85 17 35 87 12 30 6

Typ av region

(arbetsplatsens lokalisering)

Övriga kommuner 0 8 0 0 0 10 10 0

När analyser av typ av verksamhet12 gjordes uppdelade på kvinnor och män blevresultaten likartade. Något fler kvinnor hamnade dock i kluster 8 (”hindrade”). Alla dekvinnliga lärarna (som tillhör gruppen kunskapsproduktion) hamnade i detta klustermedan de manliga lärarna återfanns i kluster 5 (”förändrade”) och 6 (”hyggliga”).Merparten av individerna i verksamheten varudistribution (som inkluderar bådevarutransport och detaljhandel) hamnade i kluster 3, 4 och 5 oavsett kön. Det börnoteras att flera i tillverkningsgruppen hamnade i kluster 6, det ”hyggliga” klustret.Detta gällde båda könen och främst sådana med arbetsledande och/eller planerings-

12 För en närmare beskrivning av denna indelning i verksamhetstyper se ”Kompetens för tillväxt” av Eric Giertz,Celemi, Malmö 1999 samt kapitel 3, slutrapport II.13 För en närmare beskrivning av denna indelning i verksamhetstyper se kapitel 3, slutrapport II.


uppgifter. Flertalet inom tillverkningsområdet återfanns dock i kluster 4 (”tunga ochenformiga”) och kluster 5 (”förändrade”).

SegregationNästa grupp av variabler som beskriver var på arbetsmarknaden klustren finns rörkönssegregationen i arbetslivet. Områden som belyses är könsfördelning i yrket och påarbetsplatsen samt könssegregeringen inom arbetsplatsen.

Tabell 3.9. Variabler som beskriver var på arbetsmarknaden i termer av könssegregeringindividerna finns. Resultat för 193 studiepersoner fördelade på åtta kluster.Svart markering = Kluster med de högsta procentandelarna.

Kluster nr: 1 2 3 4 5 6 7 8Beskrivning av skillnadermellan kluster avseendenedanstående variabler iprocent

n=193 24 13 24 23 15 52 10 32

Mansdominerat (<30% kv.) 50 46 58 48 20 27 60 25Könsfördelning i yrket

Kvinnodominerat (>70% kv.) 13 31 17 35 53 27 20 50

Mansdominerat (<30% kv.) 38 54 54 22 40 33 40 3Könsfördelning påarbetsplatsen

Kvinnodominerat (>70% kv.) 21 23 13 26 53 29 40 81

Ingen/liten 8 17 14 42 33 18 43 23Könssegregering inomarbetsplatsen

Stor 42 42 33 57 33 29 29 7

I tabell 3.9 redovisas andelarna i MOA-projektets urval avseende olika sätt att beskrivakönssegregation. Genom det urval MOA-studien hade bör dessa resultat avvika från ettrepresentativt urval, framför allt vad gäller andelen kvinnor respektive män i mans- ochkvinnodominerade sammanhang. MOA-urvalet innebar att kvinnor i mansdomineradeoch män i kvinnodominerade arbetssammanhang var överrepresenterade14.Beräkningarna gjordes dock för kvinnor och män tillsammans varför de inte bör avvikavad gäller andelen i könsblandade arbetssammanhang. Det hade varit bättre med 80/20-gränser för att tydliggöra könssegregationens betydelse istället för den gräns på 70/30som vi använt här. MOA-urvalets begränsade storlek gjorde det dock svårt att fåtillräckligt stora grupper med en striktare gräns. Det framgår ändå att könssegregationenvar omfattande och att utseendet skiljde sig något för de olika klustren.Könssegregeringen var tydligast i kluster 3 som var mest mansdominerat och kluster 8som var kvinnodominerat. Könssegregeringen inom arbetsplatsen verkade vara störst imansdominerade grupper som kluster 1, 2 och 4.

ArbetsplatserI MOA-studien ingick variabler som rörde arbetsplatsnivån. En mängd sådana variablerinsamlades av forskarna genom intervjuer med cheferna vid de 80 arbetsplatser somingick i studien. Dessa data kategoriserades och analyserades med hjälp av kluster-analyser. På så sätt identifierades fem typer av organisationer och fem olikaförändringsmönster. Fördelningarna i klustren redovisas här. För en närmare 14 Detta berodde på att vi ville ha tre ungefär lika stora grupper med individer i mansdominerade, kvinnodomineradeoch könsblandade yrken respektive arbetsplatser.


beskrivning av vad organisationstyp och förändringsmönster betyder se kapitel 4,slutrapport II.

Tabell 3.10. Variabler som beskriver var på arbetsmarknaden vad gäller typer avarbetsplatser individerna i klustren återfinns. Resultat för 193 studiepersoner fördeladepå åtta kluster. Svart markering = Kluster med de högsta procentandelarna.


n=193 24 13 24 23 15 52 10 32

>150 anställda 25 15 17 26 13 44 20 63Storlek

<10 anställda 0 8 13 9 0 27 30 3

Del av större organisation Ja 57 46 46 59 73 57 50 52

Förändring avpersonalstyrkan

Minskat kraftigt senaste2 åren

29 54 29 57 73 15 10 34

Individstyrda 54 15 21 0 0 19 0 0

Välfärdstyrda 17 0 0 0 13 19 0 66

Marknadsstyrda 4 69 33 22 7 15 50 3

Centralstyrda 25 15 33 65 80 37 20 31

Organisationstyp

Småföretag 0 0 13 9 0 10 30 0

Stabila 38 8 5 13 0 32 0 34

Ökad centralisering 29 0 0 0 13 23 14 6

Marknadsanpassning 13 85 59 35 7 17 43 0

Ökad resultatmätning 8 8 23 48 0 23 0 34

Förändringsmönster

Magra organisationer 13 0 14 4 80 4 43 25

Teknikberoende produktion(inkl. IT )

Omfattande 54 69 46 48 33 37 20 31

Av tabell 3.10 framgår att det fanns stora skillnader mellan klustren vad gällde vilkentyp av arbetsplatser studiepersonerna befann sig vid. Detta gällde särskiltorganisationstyp och förändringsmönster. Det bör sägas att i klusteranalysen, somgrupperar förhållanden i arbetslivet och den privata sfären, ingick ett par variabler somhandlar om förändringar varför det också bör finnas skillnader mellan klustren medavseende på detta. Det fanns dock inga variabler som beskrev styrning och maktstrukturpå arbetsplatserna bland de variabler som klusteranalyserna baserades på. Ändå kundemycket stora skillnader ses. De ”gränslösa” individerna fanns framför allt i”individstyrda organisationer”. De ”låsta” (kluster 2) fanns i ”marknadsstyrda” och”marknadsanpassade” arbetsplatser. De ”tunga, enformiga” (kluster 4) fanns främst icentralstyrda organisationer där resultatmätningen ökat. De ”förändrade” (kluster 5)fanns framför allt på centralstyrda arbetsplatser som infört s.k. mager produktion. Tillsist, de ”hindrade”, (kluster 8) dominerades av ”välfärdstyrda” organisationer menfördelade sig på flera olika förändringsmönster med en relativt stor andel i ”stabila”,”ökad resultatmätning” men även i ”magra”.


Dessa resultat visar att individers arbetsförhållanden är beroende av vilken typ avorganisation de arbetar vid och att organisationsdata ger viktig information som börkunna användas i preventivt och interventivt folkhälsoarbete.

Nedan beskrivs kort varje kluster avseende var i arbetslivet studiepersonerna i de olikaklustren ansamlats. Här redovisas också de vanligaste yrkena inom respektive kluster.

Kluster 1: GränslösaPersonerna i det ”gränslösa” klustret befann sig i huvudsak inom ”kunskapsproduktion”i privat sektor och i offentligt ägda bolag. Tre av fyra studiepersoner i detta kluster hadesymbolyrken. De vanligaste yrkena var mäklare, konsult, projektledare, utbildare, jurist,mediaarbetare, ingenjör, säljare, personal- och ekonomichef. Könssegregationen varrelativt omfattande för denna grupp. Den dominerande organisationstypen varindividstyrd och de organisationsförändringar som genomförts innebar främst attcentralstyrningen hade ökat.

Kluster 2: LåstaStudiepersonerna i detta kluster fanns nästan enbart i den privata sektorn. Nästan hälftenarbetade med ”platsbunden konsumentservice”. Även ”varudistribution” var över-representerad här. Drygt hälften hade människoyrken. (Det bör påpekas att bussförare,vilket utgjorde en stor yrkesgrupp i MOA-urvalet, klassades som M-yrke.) I det ”låsta”klustret fanns, förutom busschaufförsyrket, även yrken som kassörska/butiksbiträde,telefonförsäljare, kundmottagare och kontorist. Flertalet arbetsplatser var mans-dominerade och många tydligt könsegregerade. De ”låsta” fanns oftare än något annatkluster på arbetsplatser som var marknadsstyrda och där marknadsanpassningen hadeökat. Dessutom hade flera av dessa arbetsplatser minskat sin personal.

Kluster 3: ExponeradeHär återfanns många studiepersoner med serviceyrken. De fördelade sig mellangrupperna ”platsbunden konsumentservice”, ”lokal manuell tjänsteproduktion” samt”varudistribution”. Nästan alla hade privata arbetsgivare. Vanliga yrken var servitör,kökspersonal, hotellpersonal, frisör, chaufför, hantverkare och byggnadsarbetare. Mer änhälften av yrkena var mansdominerade. Arbetsplatserna varierade vad gälldeorganisationstyp och många hade varit med om att marknadsanpassningen ökat desenaste två åren.

Kluster 4: Tunga, enformigaI detta kluster fanns nästan enbart individer med tingyrken. Många hade”tillverkningsyrken”, men även ”varudistribution” och ”manuell tjänsteproduktion”återfanns här. Merparten hade privata arbetsgivare. Exempel på yrken var städare,fastighetsskötare, kökspersonal, livsmedelsarbetare, småindustriarbetare, paketerare ochlastbilschaufför. Även här var mansdominerade yrken vanliga. Organisationstypen var ihuvudsak centralstyrd och resultatmätningen hade ofta ökat vid dessa arbetsplatser.

Kluster 5: FörändradeDe vanligaste verksamhetstyperna här var ”tillverkning” och ”varudistribution”, menäven ”kunskapsproduktion” och ”kollektiva bastjänster” var representerade. Privataarbetsgivare dominerade, men en tredjedel hade offentliga arbetsgivare. Både människo-,ting- och symbolyrken var representerade i detta kluster och individerna arbetade somt.ex. som industriarbetare, arbetsledare, undersköterska, affärsbiträde, post- ochbanktjänsteman och lärare. Det var således en ganska heterogen grupp vad gällde var de


fanns på arbetsmarknaden. Flertalet yrken och arbetsplatser var kvinnodominerade.Arbetsplatserna var till största delen centralstyrda med s.k. mager produktion.Personalstyrkan vid dessa arbetsplatser hade minskat mer här än i något annat kluster.

Kluster 6: HyggligaDetta kluster var det mest heterogena av alla de åtta klustren. Studiepersonerna fanns iså gott som alla verksamhetstyper. Merparten hade dock privata arbetsgivare och deflesta hade symbolyrken, men även människo- och tingyrken förekom. Exempel påyrken var sekreterare, administratör, systemerare, journalist, reklamman, företagsledare,personalman, bank- och posttjänsteman, telefonist, socialsekreterare, utbildare,produktionsledare, handläggare, industriarbetare och ingenjör. Detta var således enmycket blandad grupp av yrken och branscher. Gemensamt var dock, som vi såg i tabell3.2, att personerna arbetade kontorstid. Studiepersonerna i detta kluster återfannsframför allt vid könsblandade arbetsplatser. Många arbetsplatser var stora medvarierande organisationstyper. Här fanns många studiepersoner som inte hade varit medom någon organisationsförändring eller personalminskning på arbetsplatsen.

Kluster 7: RörligaDetta var det minsta klustret. Individerna återfanns både inom den offentliga och privatasektorn, framför allt inom ”lokal manuell tjänsteproduktion”. Åtta av tio hade tingyrkenoch många var egenanställda. Här fanns några mycket små företag med ”manuellproduktion”. I klustret ingick mansdominerade yrken som industriarbetare,småföretagare, väktare och parkarbetare.

Kluster 8: HindradeKluster 8, ”hindrade”, var tämligen homogent. Det var ett av de största klustren ochnästan alla studiepersoner hade offentliga arbetsgivare. De återfanns nästan enbart iverksamhetstypen ”kollektiva bastjänster”. Av totalt 32 personer i detta kluster hade 30ett människoyrke. Exempel på yrken var lärare, barnskötare, förskollärare, sjukvårds-biträde, undersköterska, sjuksköterska, läkare, paramedicinare, socialsekreterare, polisoch arbetsledare vid offentlig förvaltning. Samtliga studiepersoner med hälso- ochsjukvårdsarbeten, utom en undersköterska och två personer med mer administrativauppgifter, hamnade i detta kluster. Här tydliggörs att strukturella förhållanden”strömlinjeformar” arbetsförhållanden inom olika delar av arbetsmarknaden, i det härfallet välfärdssektorn. Alla studiepersoner i denna grupp arbetade nära andra människorsom behövde deras kompetens och omsorg. Välfärdssektorn är också den del av arbets-marknaden som har varit mest utsatt för stora nedskärningar under den period MOA-projektet pågick. Detta är möjligen en orsak till att dessa yrkesgrupper beskrev sinarbetssituation på ett så likartat sätt, trots att de hade olika utbildningsbakgrund. Studie-personerna i detta kluster fanns oftare än i något annat kluster i kvinnodominerade yrkenoch på kvinnodominerade arbetsplatser. Organisationstypen var till största delenvälfärdstyrd och organisationsförändringarna kännetecknades främst av ökadresultatmätning.

VILKA finns i de åtta klustren?Syftet med detta avsnitt är att undersöka vad som kännetecknar de individer som harliknande arbets- och livssituationer, dvs. hamnar i de olika klustren. I undersökningar avsamband mellan exponeringsmönster och hälsa/ohälsa kan variabler som beskriverindividkaraktäristika även användas som s.k. ”confounders”, mellanliggande variabler,


eller som stratifieringsvariabler för ytterligare uppdelningar av klustren när sambandenmed ohälsa studeras. I detta avsnitt undersöks om individkaraktäristika skiljde klustrenåt. Ingen av variablerna som redovisas här användes i själva klusteranalysen. Precis somtidigare redovisas data i tabellform.

BakgrundsvariablerVi inleder med sådana variabler som beskriver studiepersonernas bakgrund. Genomurvalsdesignen i MOA-projektet var, helt naturligt, könsfördelningen i klustren relativtjämn, vilket framgår av tabell 3.11. Det fanns dock en liten dominans av kvinnor ikluster 8 (”hindrade”) och av män i kluster 4 (”tunga, enformiga”). På grund av dennahomogenitet mellan klustren redovisas övriga bakgrundsvariabler samlat för kvinnoroch män.

Tabell 3.11. Variabler som beskriver vilka som återfinns i de åtta klustren avseendevissa bakgrundsvariabler. Resultat för 193 studiepersoner fördelade på åtta kluster.Svart markering = Kluster med de högsta procentandelarna.

Kluster nr: 1 2 3 4 5 6 7 8Beskrivning av skillnadermellan kluster avseende ned-anstående variabler i procent n=193 24 13 24 23 15 52 10 32

Andel kvinnor 46 54 50 35 53 54 40 66Kön

Andel män 54 46 50 65 47 46 60 34

Arbetare 0 46 92 100 67 10 60 31

Tjänstemän 100 54 8 0 33 79 10 69

Klass

Företagare 0 0 0 0 0 12 30 0

Etnicitet Utländsk bakgrund 8 0 25 17 7 10 0 38

Låg (<2,5 år + grundskola) 4 85 42 74 47 25 60 25

Medel (2,5–5,5 år + grundskola) 25 15 58 26 47 44 40 50

Kvalifikationsnivå enligt SEI-kod

Hög (minst 6 år + grundskola) 71 0 0 0 7 31 0 25

Låg (<2,5 år + grundskola) 8 62 54 83 67 29 30 19

Mellan (2,5–5,5 år + grundskola) 21 39 33 17 33 44 70 38

Utbildningsnivå

Hög (minst 6 år + grundskola) 71 0 13 0 0 27 0 44

<30 år 13 23 50 30 20 23 40 16

30–44 år 58 54 33 44 33 39 40 56

Åldersgrupp

45 år och äldre 29 23 17 26 47 39 20 28

Uppväxtvillkor Problem i uppväxtvillkoren 0 23 13 15 13 6 30 13

10 års yrkesarbete eller mer 62 69 67 70 67 73 60 84Yrkeserfarenhet

Minst fyra tidigare jobb 21 15 21 13 0 25 50 28

Erfarenhet av arbetslöshet Ja, under senaste två åren 4 23 0 10 13 4 30 0

Som framgår av tabellen fanns en tydlig skillnad avseende klasstillhörighet mellanklustren. Arbetare fanns framför allt i klustren ”exponerade” och ”tunga, enformiga”.Tjänstemän fanns framför allt i klustren ”gränslösa” och ”hyggliga”. De få egnaföretagare som ingick i MOA-studien hamnade i stort sett samtliga i kluster 7(”rörliga”).


Kvalifikationsnivå enligt SEI-kod visade att de flesta på hög nivå hamnade i kluster 1(”gränslösa”), men en del återfanns också i klustren ”hyggliga” och ”hindrade”.Individer med yrken på låg- och medel kvalifikationsnivå var mer spridda i klustren,men de i yrken på låg kvalifikationsnivå dominerade i klustren ”låsta” respektive”tunga, enformiga”. Fördelningen i klustren med avseende på utbildningsnivå följde istort sett fördelningen avseende kvalifikationsnivå. Åldersnivåerna var relativt jämtspridda i klustren, även om störst andel individer under 30 år fanns i klustret”exponerade”. Största andelen i åldersklassen över 44 år fanns i klustret ”förändrade”.De flesta av de studiepersoner som i MOA-urvalet hade utländsk bakgrund hamnade iklustren ”hindrade” och ”exponerade”. Erfarenhet av arbetslöshet under de senaste tvååren var vanligast i klustren ”låsta” och ”rörliga”.

Aktuell livssituationHär redovisas studiepersonernas aktuella livssituation i de åtta klustren. Familjesituationoch levnadsstandard redovisas samlat för kvinnor och män medan övriga variabler inomaktuell livssituation skiljer sig väsentligt mellan könen och därför redovisas separat(tabell 3.12 och 3.13).

Tabell 3.12. Variabler som beskriver vilka som återfinns i de åtta klustren avseendefamiljesituation och barn. Resultat för 193 studiepersoner fördelade på åtta kluster.Svart markering = Kluster med de högsta procentandelarna.


n=193 24 13 24 23 15 52 10 32

Ensam med barn<18år

8 0 8 4 7 4 10 9

Ensam utan barn 4 23 29 35 13 23 40 19

Sambo/gift m barn<18år

25 62 29 30 40 33 30 34

Familjesituation

Sambo/gift utanbarn

63 15 33 30 40 40 20 38

Barn Hemmavarande barn<12

29 54 38 30 20 27 30 34


Tabell 3.13. Variabler som beskriver vilka som återfinns i de åtta klustren avseendeaktuell livssituation. Resultat för 193 studiepersoner uppdelat på kön, fördelade på åttakluster.Svart markering = Kluster med de högsta procentandelarna (för minst ett av könen).

Kluster nr: 1 2 3 4 5 6 7 8Beskrivning avskillnader mellankluster avseendenedanståendevariabler i procent

n = 94 kvinnor/99 män

11/13 7/6 12/12 8/15 8/7 28/24 4/6 11/13

Heltidsarbetandepartner

Andel av sambo 100/67 83/50 100/50 83/38 67/83 81/71 100/50 88/71

Arbetslös i familjen Ja 0/8 29/17 0/17 13/13 13/29 18/8 0/33 0/9

Vård av anhörig Ja 0/0 14/0 0/0 13/7 0/0 7/4 0/0 24/8

Modern 9/25 14/33 17/0 0/0 13/14 41/25 0/17 30/36

Traditionell 0/25 43/17 17/33 13/14 0/14 11/17 0/17 5/9

Kvinnadubbelarbetande

73/33 29/17 8/17 50/7 50/57 11/25 25/0 25/18

Mandubbelarbetande

0/8 0/0 17/17 13/29 13/14 11/4 0/33 15/0

Ensamstående mbarn

9/8 0/0 17/0 0/7 13/0 4/4 9/0 10/9

Familjemodell15

Singel 9/0 14/33 25/33 25/43 13/14 22/25 50/33 15/27

Äger bostaden 60/64 86/83 12/56 14/62 88/43 73/55 62/50 50/38

Bor i innerstad 50/33 29/33 12/13 0/23 29/29 33/35 57/50 33/29

Boende

Bor på landsbygd 10/8 29/33 12/0 17/8 14/14 13/10 0/50 7/14

Låg 0 15 26 45 13 12 30 16Levnadsstandard

Hög 46 8 4 20 20 24 20 16

Som framgår av tabell 3.12 fanns störst andel individer som var sammanboende/giftamed barn under 18 år i kluster 2 (”låsta”). Flest personer med hemmavarande barnunder 12 år fanns också i detta kluster. Alla sammanboende kvinnor i klustren”gränslösa”, ”exponerade” och ”rörliga” hade en heltidsarbetande partner. Män hade imindre utsträckning än kvinnor en heltidsarbetande partner, flest fanns i klustret”gränslösa”. Avseende familjemodellen15 fanns flest ”moderna” kvinnor och män ikluster 6 (”hyggliga”) och kluster 8 (”hindrade”). De traditionella, där kvinnan hadehuvudansvaret för hem och familj, återfanns i klustren ”låsta” och ”exponerade”. Denfamiljemodell där kvinnan är dubbelarbetande, dvs. hade huvudansvar för hem ochfamilj samtidigt som hon hade ett minst lika krävande förvärvsarbetande som mannen,var vanligast i klustren ”gränslösa”, ”förändrade” och för kvinnor även i kluster 4(”tunga”). Ensamstående kvinnor med barn utgjorde störst andel i klustret”exponerade”. Singlarna utgjorde störst andel i klustren ”exponerade”, ”tunga,enformiga” och ”rörliga”.

Klustren ”exponerade” och ”tunga, enformiga” präglades av att många hade låglevnadsstandard, medan det ”gränslösa” klustret utmärktes av en hög levnadsstandard.

15 För en närmare beskrivning och definition av familjemodeller se kapitel 6, slutrapport II.


Livsstilsfaktorer och fysisk funktionIndividkaraktäristika vad gäller hälsorelaterade variabler redovisas könsspecifikteftersom välkända, generella skillnader finns mellan kvinnors och mäns fysiska funktionoch kapacitet (tabell 3.14).

Tabell 3.14. Variabler som beskriver vilka som återfinns i de åtta klustren avseendelivsstilsfaktorer och fysisk funktion. Resultat för 193 studiepersoner fördelade på åtta kluster.Svart markering = ”sämsta” klustren, ruta = ”bästa” klustren (för minst ett av könen).

Kluster nr: 1 2 3 4 5 6 7 8Beskrivning av skillnadermellan kluster avseendenedanstående variabler16

i procentn =94 kvinnor/99män

11/13 7/6 12/12 8/15 8/7 28/24 4/6 11/13

Rökning Ja, dagligen 9/8 0/17 33/42 25/40 25/0 18/17 25/33 33/27

BMI Övervikt/obes.(WHO)

45/69 57/83 25/50 63/43 50/43 44/46 25/40 40/26

Hög (över medel) 10/10 33/0 17/8 29/14 0/29 31/27 67/17 5/18Kondition (Åstrand,Rodahl 1986)

Låg (under medel) 30/60 67/50 58/75 71/86 75/57 54/59 33/67 71/73

Hög (>25 sek) 10/25 14/0 50/17 13/33 13/14 39/39 50/33 24/9Balans (tid i sek)

Låg (< 10 sek) 70/33 71/100 33/50 50/47 63/43 29/39 50/50 38/73

Hög (>15ggr) 36/33 29/33 33/25 13/20 38/29 61/30 25/33 48/18Koordination (antal ggr)

Låg (< 10 ggr) 36/42 43/33 50/42 63/73 38/57 18/39 75/50 52/55

Hög (>p70) 86/45 29/50 58/42 29/15 25/29 36/57 100/67 38/33Muskeluthål.(buk, armar,ben)

Låg (<p30) 0/36 57/33 17/17 43/39 63/29 25/10 0/17 29/22

Hög (Kv:>70,M:>110)

36/50 43/17 33/58 25/7 38/29 14/39 75/50 38/55Handgreppstyrka (kPa)

Låg (Kv:<55,M:<95)

0/17 14/33 17/0 13/47 13/14 39/30 0/0 14/18

Hög(>40) 45/17 43/67 67/33 50/13 38/29 39/14 50/0 38/10Finmotorik (antal saker)

Låg(<35) 18/17 0/33 8/33 36/40 0/29 14/41 25/50 14/40

De variabler som främst kommenteras i detta avsnitt är fördelningen i klustren avseenderökvanor, BMI (Body Mass Index), kondition samt studiepersonernas fysiska funktion.

Studiepersonernas fysiska funktion och kapacitet testades för att kunna sätta dessamått i relation till studiepersonernas upplevda och kvantifierade belastning i både arbeteoch på fritiden (se kapitel 5 och 6, slutrapport II).

Störst andel dagliga rökare bland kvinnor återfanns i klustren ”exponerade” och”hindrade”. Andelen dagliga rökare bland männen var störst i klustren ”exponerade”och ”tunga, enformiga”.

Många kvinnor i klustren ”rörliga” och ”låsta” hade god kondition. I klustren”förändrade” och ”tunga, enformiga” var andelen kvinnor med dålig kondition högst.Bland män var dålig kondition vanligast i klustren ”exponerade”, ”tunga, enformiga”samt ”hindrade”.

16 För en utförligare beskrivning och definitioner av dessa variabler, se kapitel 7, slutrapport II samt den separatatabellbilagan.


Kvinnor hade generellt bättre balans än män. Sämst balans hade både kvinnor och mäni kluster 2 (”låsta”). Muskeluthålligheten vägdes samman för buk-, arm- och ben-muskler. Hög uthållighet hade en stor andel kvinnor i klustren ”gränslösa” och”rörliga”. Andelen män var högst i klustren ”hyggliga och ”rörliga”.

Handgreppsstyrkan skiljde sig mycket mellan män och kvinnor. Män hade högrestyrka överlag. Låg handgreppsstyrka fanns hos kvinnor framför allt i kluster 6(”hyggliga”) och hos män i kluster 4 (”tunga, enformiga”). Finmotoriken skiljde sigockså mellan män och kvinnor. Kvinnor hade bättre finmotorik överlag.

Som framgår av tabell 3.14 och redovisningarna ovan skiljde sig förutsättningarnakraftigt mellan klustren för att klara olika typer av arbeten utan risker för överbelastningmed ohälsa som följd.

En kort summering av resultaten från dessa test visade att det framför allt var kvinnoroch män i kluster 4 (”tunga, enformiga”) som var sämst rustade för fysiskt tunga,belastande uppgifter. Även kvinnor i kluster 5 (”förändrade”) låg dåligt till. Kvinnoroch män i kluster 6 (”hyggliga”) och 7 (”rörliga”) låg allra bäst till för att klara extrafysiska belastningar.

Nedan beskrivs kort vilka individer som ingår i varje kluster med avseende påbakgrundsvariabler, aktuell livssituation och hälsorelaterade variabler.

Kluster 1: GränslösaI det ”gränslösa” klustret var alla tjänstemän. Nästan tre fjärdedelar hade yrken på högkvalifikationsnivå och lika många hade hög utbildningsnivå. Drygt hälften var mellan30–44 år. Det stora flertalet var sammanboende/gifta utan barn. Samtliga kvinnor ochmerparten av männen hade en heltidsarbetande partner. Den vanligaste familjemodellenvar att kvinnan var dubbelarbetande. En stor andel bodde i innerstad och nästan hälftenhade en hög levnadsstandard. Kvinnorna hade medelgod fysisk funktion och kapacitet,medan männen låg betydligt lägre i många test. Bland männen var övervikt vanligtförekommande.

Kluster 2: LåstaDetta kluster hade en relativt jämn fördelning mellan arbetare och tjänstemän. Det storaflertalet hade låg utbildningsnivå och fanns i yrken på låg kvalifikationsnivå. Här fannsinga personer i yrken med hög kvalifikationsnivå och ingen med hög utbildningsnivå.Även i detta kluster var över hälften mellan 30–44 år. Andelen med erfarenhet avarbetslöshet (egen eller i familjen) var hög. Det stora flertalet var sammanboende/giftamed barn och drygt hälften hade hemmavarande barn under 12 år. Den traditionellafamiljemodellen var vanlig här, särskilt bland kvinnor. Både kvinnor och män i dettakluster hade under medelgod fysisk funktion och kapacitet och många var överviktiga.

Kluster 3: ExponeradeI klustret ”exponerade” var i stort sett alla arbetare. Över hälften fanns i yrken på medelkvalifikationsnivå och lika många hade en låg utbildningsnivå. Utländsk bakgrund varrelativt vanligt i detta kluster. Här fanns de flesta unga individerna, hälften var under 30år. Fördelningen avseende familjesituation var jämn och många hade hemmavarandebarn under 12 år. Samtliga kvinnor och hälften av männen hade en heltidsarbetandepartner. Bland familjemodellerna var traditionell och singel vanligast och bland kvinnoräven ensamstående med barn. Låg levnadsstandard var relativt vanligt. Både kvinnornaoch männen i detta kluster hade över medelgod fysisk funktion, men konditionen varlåg. Många rökte dagligen.


Kluster 4: Tunga, enformigaAndelen män var större i detta kluster än i något annat. Här var alla arbetare och deflesta fanns i yrken på låg kvalifikationsnivå och hade låg utbildningsnivå. Fördelningeni de olika åldersgrupperna var relativt jämn. Drygt en tredjedel i detta kluster var ensam-stående utan barn. Hälften av kvinnorna fanns i familjemodellen där kvinnan vardubbelarbetande medan nästan hälften av männen var singlar. Ingen kvinna bodde iinnerstad och nästan hälften av personerna hade en låg levnadsstandard. Både blandkvinnor och män i detta kluster hade flertalet undermålig fysisk funktion och kondition.Många var dagliga rökare och övervikt var vanligt förekommande.

Kluster 5: FörändradeI detta kluster fanns både arbetare och tjänstemän. Lika stora andelar fanns i yrken pålåg som på medel kvalifikationsnivå, medan en övervägande andel hade lågutbildningsnivå. Här tillhörde de flesta åldersgruppen över 44 år. Störst andel var härsammanboende/gifta med eller utan barn. Hälften av kvinnorna och drygt hälften avmännen tillhörde familjemodellen där kvinnan var dubbelarbetande. Männen hade enmedelgod fysisk funktion och kapacitet, medan kvinnorna låg betydligt lägre i mångatest. De flesta av kvinnorna hade låg kondition.

Kluster 6: HyggligaEn stor andel i klustret med ”hygglig” situation var tjänstemän. Resterande var såvälarbetare som egna företagare. Fördelningen avseende yrkets kvalifikationsnivå varrelativt jämn och knappt hälften hade en utbildning på mellannivå. Alla treåldersgrupperna var också jämt representerade. Här fanns många som varsammanboende/gifta utan barn. Den största andelen av både kvinnor och män tillhördefamiljemodellen modern. Många hade hög levnadsstandard. I detta kluster återfannsbåde kvinnor och män med mycket hög fysisk funktion och kapacitet.

Kluster 7: RörligaI detta kluster var många egna företagare och flera arbetade i yrken med lågkvalifikationsnivå. Något fler hade en utbildning på mellannivå, men ingen hade högutbildning. Åldern var jämt fördelad i de tre åldersgrupperna. Hälften hade haft minstfyra tidigare jobb och flera hade erfarenhet av arbetslöshet (egen eller i familjen). Störstandel i detta kluster var ensamstående utan barn, men alla fyra familjesituationernafanns representerade. Samtliga kvinnor och hälften av männen som var sammanboendehade en heltidsarbetande partner. Av kvinnorna tillhörde hälften familjemodellen singeloch bland männen var flera dubbelarbetande i detta kluster. Över hälften bodde iinnerstad. I detta kluster återfanns både kvinnor och män med mycket hög fysiskfunktion och kapacitet.

Kluster 8: HindradeAndelen kvinnor var större i detta kluster än i något annat. Andelen tjänstemän varungefär dubbelt så stor som andelen arbetare. Hälften i detta kluster fanns i yrken påmedel kvalifikationsnivå och resten var jämt fördelade i yrken på låg och högkvalifikationsnivå. Nästan hälften hade hög utbildningsnivå och de flesta återfanns iåldersklassen 30–44 år. Sammanboende/gift med eller utan barn var den vanligastefamiljesituationen och en tredjedel hade hemmavarande barn under 12 år. Fler personer idetta kluster än i något annat kluster vårdade någon anhörig. Den moderna familje-modellen dominerande här. De flesta av både männen och kvinnorna bodde i innerstad.Den fysiska funktionen var relativt hög hos både män och kvinnor. Däremot hade


merparten av både kvinnorna och männen låg fysisk kapacitet (kondition). Avkvinnorna var en tredjedel dagliga rökare och något färre bland männen i det ”hindrade”klustret.

KonsekvenserAvslutningsvis följer ett avsnitt där klustren beskrivs vad gäller hälsa och välbefinnandesamt andra förhållanden som skulle kunna betraktas som konsekvenser av VAR, VADsamt VILKA. I samtliga dessa variabler redovisas frekvenser för kvinnor respektive män(tabell 3.15).

Tabell 3.15. Variabler som beskriver vilka som återfinns i de åtta klustren avseende hälsa/ohälsasamt andra konsekvenser. Resultat för 193 studiepersoner uppdelat på kön, fördelade på åttakluster.Svart markering = ”sämsta” klustren, ruta = ”bästa” klustren (för minst ett av könen).


n =94 kvinnor/99 män 11/13 7/6 12/12 8/15 8/7 28/24 4/6 11/13

God + mycket gott 82/84 100/67 100/75 50/67 81/71 100/96 75/100 90/80Allmänt hälsotillstånd

Mycket dåligt + dåligt 9/0 0/0 0/0 38/7 0/0 0/0 25/0 5/9

Psykiskt välbefinnande Nedsatt välbefinn.(> p75)

36/23 43/33 8/17 25/13 38/14 7/8 50/17 33/9

Allmänna symtom Symtom (>p75) 11/9 29/50 0/20 33/8 57/0 4/4 33/0 30/22

Besvär från rörelseorg. Symtom (>p75) 18/15 0/33 17/50 33/29 25/17 15/17 25/17 33/9

Sömn (index 6–16) Vissa + stora problem 27/25 61/50 17/41 17/14 13/14 18/17 50/50 43/36

Sjukskriven Ja, senaste året 73/31 57/50 50/75 63/67 38/71 64/38 50/50 62/46

Sjuksk p.g.a. rör.org.besv Ja, senaste året 0/8 0/17 0/9 50/23 25/0 11/0 50/50 5/18

Över egen kapacitet 0/9 0/4 25/30 15/34 15/0 10/9 5/4 30/9

Över egen kapacitet 6/23 6/8 13/15 6/15 6/0 31/15 6/15 25/8

Energetisk belastn på arb

” på fritid arb.dag

” på fritid ledig dag Över egen kapacitet 8/31 0/6 13/13 8/13 8/6 33/25 4/0 25/6

Känsla av sammanhang Bristande 9/0 29/50 0/25 63/40 13/14 7/0 25/17 19/25

Låg <=14000/mån 0/0 29/33 58/17 75/27 50/0 26/17 25/33 43/36

Medel 14000<20000 46/15 71/67 42/50 13/60 50/86 59/33 0/67 86/82

Lön (omräknat till heltid)

Hög >=20000 55/85 0/0 0/33 13/13 0/14 15/50 75/0 14/18

Kvinnor 20000 15000 14000 12300 13000 15700 23000 14200Medianlön

Män 31000 15800 16500 16100 16350 20000 15400 14300

Skillnader i hälsa analyserades med statistiska metoder. Dessa analyser utfördes på deursprungliga indexen/variablerna. Analyserna åldersstandardiserades inte eftersom ingasamband mellan ålder och hälsomått återfanns i MOA-materialet. Resultaten visade attdet fanns statistiskt säkerställda skillnader mellan klustren avseende besvär från rörelse-organen för män och psykiskt välbefinnande för kvinnor samt allmänt hälsotillstånd förbåda könen. Dessutom var tendensen likartad för utfallsmåttet allmänna symtom.


För kvinnor var hälsotillståndet bäst i alla avseenden i klustret ”hyggliga”. För mängällde detsamma, utom för allmänt hälsotillstånd där det lilla ”rörliga” klustret var bäst.

Sämst hälsa rapporterade kvinnor i klustret ”tunga, enformiga” följt av klustren”rörliga” och ”hindrade”. För män fanns de med sämst hälsa framför allt i klustret”låsta” följt av klustret ”exponerade”.

Sömnproblem var vanligast för båda könen i klustren ”låsta” och ”rörliga”. De lägstalönerna för kvinnorna fanns i kluster 4 (”tunga, enformiga”) och för män i kluster 8(”hindrade”). Störst andel kvinnor med bristande känsla av sammanhang fanns i kluster4 och för män i kluster 2. Bäst i detta avseende var klustren ”gränslösa” och ”hyggliga”för båda könen.

Nedan sammanfattas vad som utmärker de olika klustren främst med avseende påhälsa/ohälsa men också vad gäller de viktigaste aspekterna av VAD, VAR och VILKA-variablerna. Då MOA-projektet var en tvärsnittsstudie kunde inte några slutsatser drasom orsaker till de eventuella hälsoproblem som kännetecknade grupperna. Någrareflektioner kring hur hälsotillstånden hänger samman med arbets- och livssituationernai de åtta klustren görs dock. Dessa hypoteser kan prövas i kommande folkhälsostudier,förutsatt att dessa har en longitudinell design.

Kluster 1: GränslösaHälsomässigt kännetecknades denna grupp av att relativt många rapporterade nedsattpsykiskt välbefinnande, men att få uppgav symtom på ohälsa. Bland kvinnorna hade trefjärdedelar varit sjukskrivna senaste året, vilket var fler än i något annat kluster. Denekonomiska utdelningen av arbetet var hög bland de ”gränslösa”, särskilt för männen.När lönen för samtliga räknades om till 40 timmar/vecka hamnade nästan alla män igruppen med den högsta lönenivån. Ingen i denna grupp hade låg lön. Klustretdominerades av medelålders, högutbildade tjänstemän. Eftersom övertidsarbetet varomfattande i denna grupp betydde det att den verkliga lönenivån var betydligt högre förmånga i detta kluster. Sammanfattningsvis kan sägas att den höga arbetsbelastningensamt den obalans mellan arbete och fritid som kännetecknade detta kluster tycktes varakopplad till nedsatt psykiskt välbefinnande och hög sjukskrivning för kvinnor. De flestakvinnor i detta kluster hade, förutom ett krävande förvärvsarbete, huvudansvaret förhem och familj, vilket inte var fallet för männen. Inga allvarliga tecken på ohälsamärktes i denna grupp, men överbelastningen kan på sikt leda till hälsoproblem eller ivarje fall sänkt livskvalitet för personer med den typ av arbets- och livssituation somkännetecknade detta kluster.

Kluster 2: LåstaMest kännetecknande för det ”låsta” klustret var den höga andelen med sömnproblem(>50%). För nära hälften av kvinnorna var det psykiska välbefinnandet sänkt och för enstor andel av männen noterades flera symtom på ohälsa. Andelen som rapporteradebristande känsla av sammanhang var också stor i denna grupp. Ingen i denna grupp varhögavlönad. Flertalet tillhörde, omräknat till heltidslön, gruppen med lön på medelnivå.

Jämfört med andra kluster var andelen individer högst i detta kluster medoregelbundna arbetstider som inkluderade nattarbete. Tiden med kundkontakter varhögst i detta kluster. Hälften i denna grupp rapporterade att deras anställning var hotad.Dessutom hade studiepersonerna minst tid för avkoppling och särskilt kvinnorna hademer omfattande hem- och hushållsarbete här än i något annat kluster. Den vanligastefamiljemodellen var traditionell. Såväl förvärvsarbetet som hemarbetet upplevdes sommycket krävande. Arbetssituationen för denna grupp kännetecknades i högre grad av


belastande, sittande samt böjda och vridna arbetsställningar än i något annat kluster,vilket kan förklara att besvär från rörelseorganen var så vanliga här.

Kluster 3: ExponeradeDet var framför allt männen i detta kluster som hade hälsoproblem. Det handlade främstom besvär från rörelseorganen, vilket flera i detta kluster hade trots att hälften av allavar under 30 år och få var över 44 år. Många hade varit sjukskrivna senaste året. Denenergetiska belastningen i arbetet översteg förmågan för en fjärdedel av kvinnorna ochen tredjedel av männen, vilket var betydligt över genomsnittet för studiegruppen i sinhelhet. I detta kluster fanns flest ensamboende, men det sociala nätverket var stort förflertalet. Var tredje i denna grupp arbetade mer än 50 timmar i veckan och de flesta hadekundkontakter större delen av arbetstiden. Dessutom var arbetet oftare tidsbundet här äni något annat kluster. Andelen rökare var högst här. Den kemisk/fysikaliska expone-ringen var högst i detta kluster och även bullerexponeringen var hög. Fler här än i någotannat kluster ansåg att arbetsmiljön var otillfredsställande. Speciellt männen tillbringadelånga tider i belastande, stående arbetsställningar och hade mycket manuell hantering.Arbetet upplevdes mycket fysiskt ansträngande av flertalet, vilket var lätt att förståeftersom så många arbetade över sin fysiska förmåga. Positivt var att relativt mångaansåg att möjligheterna att byta arbete var goda och att inflytandet och ävenutvecklingsmöjligheterna hade förbättrats det senaste året. Hälsoutvecklingen för dennagrupp borde vara mycket avhängig av om dessa arbeten är genomgångsjobb i unga åreller om det finns de som fastnar i denna typ av arbeten. I sådana fall utgörarbetssituationer som dessa, med hög kemisk och fysikalisk exponering, men även medhög fysisk belastning under lång tid, höga risker för ohälsa.

Kluster 4: Tunga, enformigaAndelen kvinnor som ansåg sitt hälsotillstånd vara dåligt var klart högst i detta kluster.Även allmänna symtom och besvär från rörelseorganen var särskilt vanliga för kvinnorhär. Hälften av kvinnorna och var fjärde man hade varit sjukskriven senaste året pågrund av rörelseorgansbesvär. Fler män än i något annat kluster hade en energetiskbelastning som överskred den egna kapaciteten. Både bland kvinnor och män varandelen hög som rapporterade bristande känsla av sammanhang (gällde två tredjedelarav kvinnorna). Här fanns den största andelen kvinnor med låg lön (< 14000 kr/månomräknat i heltidslön) och levnadsstandarden var lägre än i andra kluster för bådekvinnor och män. Kvinnorna var ofta dubbelarbetande. Kvinnorna hade också högstenergetisk belastning på fritiden. Många män rökte dagligen och övervikt bland kvinnorvar vanligare här än i något annat kluster. Flertalet av båda könen hade dålig kondition.

Över hälften, och fler än i andra kluster, hade obalans i mentala krav vilket innebarmonotont arbete utan några kreativa arbetsuppgifter (externt bedömt). Arbetet upplevdesockså som enformigt av fler här än i andra kluster. Den uppmätta bullerexponeringenvar högst. 70% hade en bullernivå på mer än 75dB mer än halva arbetstiden och vartredje individ var utsatt för kemisk/fysikalisk exponering. Den cirkulatoriska belast-ningen och andelen manuell hantering var högst i detta kluster. Kvinnorna hade störstandel med belastande arbetsställningar för armar och rygg i stående arbetsställningar.Även männen tillbringade lång tid i sådana belastande arbetsställningar. Nästan allahade tingyrken och samtliga var arbetare. Könssegregering inom arbetsplatsen varvanligare här än i andra kluster och resultatmätningen hade ökat i högst utsträckning.Sammantaget var många riskfaktorer av flera olika slag ansamlade i detta kluster,särskilt för kvinnor. Att särskilt kvinnor har sämst hälsa i det ”tunga, enformiga”


klustret är därför inte konstigt. Detta kluster utgör således en högriskgrupp vad gällerohälsa.

Kluster 5: FörändradeI detta kluster var andelen kvinnor med lättare symtom på ohälsa högst och relativtmånga kvinnor hade nedsatt psykiskt välbefinnande. Männen i detta kluster tycktes inteha några större hälsoproblem, även om relativt många hade varit sjukskrivna senasteåret. Andelen av både kvinnor och män som levde i familjer med dubbelarbetandekvinnor var högst här, vilket tyder på att kvinnorna oftare än männen hade en hög totalarbetsbörda.

Det mest dominerande kännetecknet för detta kluster var att personerna hade varit medom omfattande organisationsförändringar. För flertalet hade s.k. mager produktioninförts och de fanns på arbetsplatser som hade minskat personalstyrkan. Studie-personernas egna arbetsförhållanden hade förändrats för flest här, både i positiv ochnegativ riktning. Samtliga hade fått ökade kompetenskrav, men fler här än i andrakluster uppgav minskade utvecklingsmöjligheter. Nästan alla beskrev att förändrings-arbetet hade fört med sig jobbiga konflikter. Hälften uppgav att konkurrensen mellananställda hade ökat och att det förekom samarbetssvårigheter mellan ledning ochanställda. Andelen som hade blivit osäkra om deras kompetens skulle räcka i framtidenvar störst här (77%). Den självrapporterade fysiska ansträngningen var hög i dettakluster och flertalet, speciellt bland kvinnorna, hade mycket belastande arbetsställ-ningar. Självskattad frekvens av tunga lyft var högst i detta kluster. Nästan alla upplevdearbetet som jäktigt och att arbetsbelastningen hade ökat senaste året. Andelen över 44 årvar högre här än i något annat kluster.

Sammantaget tycktes detta kluster beskriva högintensiva, fysiskt krävande arbetenmed många sociala konflikter. Det verkar dock som att det främst var kvinnorna somhade utvecklat symtom på ohälsa. Ingen man, men hälften av kvinnorna, var lågavlönadi detta kluster.

I kapitel 4 i slutrapport II redovisas att framför allt vid arbetsplatser där man införtmager produktion balanseras inte ökade krav av positiva förändringar för kvinnor i likahög grad som för män. Kvinnor med arbets- och livssituationer som i detta kluster tyckssåledes utgöra en riskgrupp för ohälsa.

Kluster 6: HyggligaI det ”hyggliga” klustret uppgav alla god hälsa. Känslan av sammanhang var bäst här.Andelen rökare var låg och andelen med en kondition över genomsnittet var hög. Mestkännetecknande för detta kluster var att alla uppgav goda möjligheter att kombineraarbete med fritid och familj. Andelen i moderna familjemodeller var störst i dettakluster. Andelen med hemmavarande barn var ungefär som genomsnittet för helagruppen, men andelen med små barn var liten.

I detta kluster fanns störst andel individer som arbetade vid arbetsplatser med jämnkönsfördelning. Nästan alla arbetade kontorstid och ingen arbetade mycket övertid. Deflesta var tjänstemän och hade symbolyrken. Relativt många hade arbetsledandefunktioner, men den lönemässiga utdelningen varierade mycket i klustret. Här fannsbåde låg-, medel- och högavlönade. Bland männen dominerade hög lön och blandkvinnor lön på medelnivå. Även utbildningsmässigt var variationen stor med endominans av medelutbildade. Även om andelen äldre inte var högst här hade flest långyrkeserfarenhet, vilket kanske kan förklaras av att relativt många saknade akademiskutbildning. Andelarna med stora påverkansmöjligheter och bra stöd var höga i detta


kluster. Få hade varit med om organisationsförändringar och flertalet beskrev godaorganisatoriska förutsättningar, gott arbetsklimat och bra arbetsledning. Möjligheternaatt protestera mot eventuella arbetsmiljöproblem och få gehör för synpunkter var bästhär. Andelen som arbetade på stora arbetsplatser var störst i detta kluster. Denkemisk/fysikaliska arbetsmiljön och den fysiska ansträngningen skattades som bäst i det”hyggliga” klustret. Förekomsten av kemisk och fysikalisk exponering var lägst istudiegruppen som helhet.

Sammantaget kan detta kluster beskrivas som ett kluster med personer i hyggligaarbeten som inte var undermåliga i något avseende. Mest typisk var balansen mellanarbete och fritid respektive balansen mellan könen såväl i förvärvsarbete som i familjen.Att hälsa, välbefinnande och känsla av sammanhang var bäst i detta kluster var därförförväntat.

Kluster 7: RörligaDet är svårt att sammanfatta och kommentera det ”rörliga” klustret därför att så fåpersoner ingick här. De fynd som gjordes skulle kunnat uppstå av en slump. Det tycksdock som att de sex männen i detta kluster tillhörde dem med bäst hälsotillstånd i helastudiegruppen, medan de fyra kvinnorna hade problem med hälsan. Flest egenanställdaåterfanns här. Den gemensamma nämnaren för deras arbetssituationer var att arbetet varfysiskt tungt och rörligt, men hade låga psykiska krav och att arbetstiderna varoreglerade. I detta kluster fanns flest som hade en mycket aktiv fritid, särskilt medavseende på motion, och de utförde lite hemarbete.

Kluster 8: HindradeStudiepersonerna, särskilt kvinnorna, i det ”hindrade” klustret, hade ganska storahälsoproblem. Det gällde framför allt rörelseorgansbesvär. I detta kluster fanns denstörsta andelen bland kvinnor som arbetade över sin fysiska förmåga både i förvärvs-arbetet och på fritiden. Den ekonomiska utdelningen av arbetet var låg. Bland männenfanns flest lågavlönade i detta kluster.

Arbetsförhållandena tycktes vara ganska problematiska, särskilt med avseende på högapsykiska krav, mycket hinder och tidspress och små möjligheter till återhämtning underarbetet. Inflytandet hade försämrats för fler här än i andra kluster. Dessutom ansåg deflesta att arbetsbelastningen hade ökat och lönen minskat i förhållande till arbetsinsatsendet senaste året. Många var osäkra på om man skulle orka med arbetet framöver. Nästanalla fanns i människoyrken i den offentliga sektorn och hade kvinnodominerade yrkenpå kvinnodominerade arbetsplatser. Mycket talade för att problemen medarbetsförhållandena hade att göra med bristande organisatoriska förutsättningar.

Särskilt kvinnorna i detta kluster upplevde hemarbetet som krävande och fler här än iandra kluster deltog i vård av sjuk/gammal anhörig. Den totala belastningen tyckes varamycket hög i detta kluster, särskilt för kvinnor, vilket skulle kunna förklara att hälsaninte var så bra. Sammantaget tycks detta kluster utgöra en högriskgrupp med avseendepå hälsa. De försämrade arbetsförhållandena utgör en varningssignal för atthälsoproblemen för många anställda i offentlig sektor kan öka kraftigt om intearbetsvillkoren förbättras.

Sammanfattande kommentarerStudiegruppen i MOA-projektet var relativt liten varför vittgående slutsatser inte bördras utifrån omfattningen av de olika fenomen som kännetecknade de identifierade


klustren. Däremot finns det skäl att anta att resultaten angående klustrens typiskasärdrag bör kunna återfinnas i andra studier.

I redovisningen ovan har de olika klustren benämnts med ett eller ett par nyckelordvad gäller klustrens mest typiska särdrag. Faran med detta är naturligtvis att nyckelordenutgör grova förenklingar av alla de variabler som ingått i analysen. Att detta ändå hargjorts motiveras av att det underlättar isärhållandet av de åtta klustren så att de kundekännas igen vid resultatredovisningen.

MOA-projektets relativt lilla studiegrupp och tvärsnittsdesign begränsade ävenmöjligheterna att dra några slutsatser om hälsosambanden. Syftet har inte varit att prövahypoteser utan att utveckla en analysmodell, vilket inbegriper såväl att identifierafrågeområden och att pröva mätmetoder som att utveckla statistiska multivariataanalysmetoder för befolkningsstudier. Resultaten av mönsteranalyserna i MOA-projektet bör därför prövas på en större studiegrupp med ett representativt urval.Avsikten är att redan under hösten 1999 pröva analysmodellen på en databas frånStockholms läns folkhälsoenkät 1998, dock med ett mindre urval av variabler än vadsom var fallet i MOA-projektets analyser. Trots att den analysmodell som har utvecklatsi MOA-projektet använde s.k. externa skattningar av exponeringar bör modellen fungerapå ett likartat sätt om dessa ersätts med motsvarande variabler bestående av enkätdata.Särskilt om sådana variabler används vilka uppvisade godtagbar reliabilitet och validiteti MOA-studien.

De resultat som redovisats i detta kapitel angående de åtta klustrens likheter inom sigoch olikheter mellan sig bygger på ett dataunderlag med hög kvalitet. Materialetinsamlades med olika metoder och datakällor av flera forskare från olika discipliner ochstudiegruppen var strategiskt vald. Att resultaten från analyserna av denna lillastudiegrupp blev tydliga och tolkbara, trots att de består av data insamlade på flera olikasätt, tyder på att skillnaderna mellan grupper i befolkningen snarare kan varaunderskattade än överskattade. Resultaten från de kvantitativa multivariata analysernabekräftades av de kvalitativa analyserna. Dessutom var svarsfördelningarna slående likaför de flesta av de enkätfrågor som kunde jämföras med andra större databaseruppbyggda på representativa urval. Skillnaderna mellan klustren blev tydliga ochresultaten angående arbetsförhållanden tolkbara även när andra variabler användes föratt jämföra klustren än de som ingick i klusteranalysen.

Könsmatchningen av urvalet innebar att skillnader mellan könen framstod som mindreän i ”verkligheten”. Män och kvinnor med liknande arbets- och livsvillkor hamnade isamma kluster och tycktes reagera likartat om förhållandena var jämförbara.Urvalsdesignen bidrog till att synliggöra strukturella faktorers betydelse, t.ex.könssegregeringen i arbetslivet och arbetsdelningen mellan könen vad gäller hemarbeteoch ansvar för hem och familj.

Personansatsen fungerade väl och bidrog till att synliggöra förhållanden som tycks habetydelse för hälsa. Detta gäller framför allt vikten av att kombinera förhållanden iförvärvsarbetet med den övriga delen av livet, familjen och fritiden, samt mötet mellanarbetslivets villkor och individuella livsvärden. Även kombinationen av olika aspekterav arbetsförhållanden (psykosociala, yrkeshygieniska och ergonomiska) bidrog starkt tillatt belysa vikten av att förstå hur dessa förhållanden hänger ihop för att genom dettaförstå sambanden med hälsa och ohälsa.


5. MULTIVARIATA ANALYSER OCH ANDRASTATISTISKA METODER FÖR IDENTIFIERING AVGRUPPER I BEFOLKNINGSSTUDIER

InledningDetta kapitel kommer kortfattat att beskriva de statistiska metoder och modeller vilkaanvänts för att genomföra de mönsteranalyser som beskrivits i föregående kapitel idenna slutrapport. Metodiken kommer att beröras på ett översiktligt sätt och vi går intein på en detaljerad framställning med explicita modellformuleringar. Här ges ocksåanvisningar till relevant litteratur och statistiska programvaror som kan användas vidmönsteranalys i form av klusteranalys. Under våren 2000 utkommer en separat rapportinnehållande statistisk och metodinriktad fördjupning.

Det utmärkande för den analysmetodik som använts inom ett av MOA-projektets mestcentrala områden – identifiering och analys av grupper med likartade förhållandenavseende arbets- och livsvillkor – innebär ett holistiskt snarare än ett reduktionistisktsynsätt. Med holistiskt synsätt avses här att med multivariata metoder och med data frånolika sfärer (t.ex. individens arbetsförhållanden, fritidssysselsättning, hemarbete m.m.)söka finna grupper av individer med liten inomgruppsvariation. I dessa analyser av datafrån olika domäner används inte specifika vikter eller andra avgränsningar. Målet är attfinna en uppsättning av grupper, ”gestalter” eller ”arketyper”, med en konfigurativansats. Detta utgör, vilket nämnts i tidigare kapitel med referens till arbeten av Bergman(1996) samt Bergman och Magnusson (1997), en personorienterad ansats till skillnadfrån en variabelcentrerad.

Vad vi i det avslutande kapitlet i slutrapport I kommer att redovisa ska inte betraktassom ett statistiskt metodutvecklingsarbete i den meningen att helt nya statistiskamodeller har utvecklats och deras matematiskt-statistiska förutsättningar kartlagts.Istället presenteras ett metodutvecklingsarbete där olika, etablerade, statistiska modellerhar prövats på en validerad uppsättning av multivariata data vilka beskriver degrundläggande arbets- och livsvillkoren för män och kvinnor under detta årtionde medsikte in på 2000-talet. Tillämpningen, eller gränssnittet mellan modell och data, står ifokus.

Följande avsnitt om den multivariata analysen och dess genomförande i form avklusteranalys ingår i detta kapitel:

• Aspekter på val av variabler, standardisering, imputering vid bortfall.• Hantering av extrema observationer, individer med karaktär av ”outliers”.• Val av klustermetod, hierarkisk kontra uppdelande.• Strategi för genomförande av analysen.• Bestämning av antal kluster.• Visualisering av klusteruppdelningen.• Validering av stabilitet i den föreslagna klusteruppdelningen.• Användning av klusteranalys vid större befolkningsstudier.• Litteratur- och programvaror av relevans för metodiken.


Inledningsvis ges dock en mycket kort översikt om klusteranalys som statistisk teknik.I ett standardverk inom området (Everitt 1992) beskrivs klusteranalysen så här:

”Givet en uppsättning av n individer, analysenheter etc., där var och enbeskrivs av p karakteristika eller variabler, sök erhålla en användbaruppdelning i ett antal, k, klasser. Både antalet klasser och de erhållnaklassernas egenskaper skall bestämmas.”

Klusteranalys kan som statistisk teknik beskrivas som en allmänt hållen explorativteknik där mycket av analysen i en tillämpningssituation får en tydlig ad hoc-karaktär.Andra multivariata tekniker som multipel variansanalys (MANOVA), konfirmativfaktoranalys m.m. har en mer sammanhållen teoriunderbyggnad av en oftast deduktivkaraktär. De resultat som förväntas av klusteranalysen är uppkomsten av klassificeringarav de ursprungliga individerna i ett antal klasser eller kluster. Denna klassificering kanockså beskrivas som en multivariat stratifiering av studiegruppen, där stratifieringensker simultant över de olika sfärer som studeras.

Klusteranalysen i MOA-projektet har genomförts med två huvudtekniker somkortfattat beskrivs nedan, hierarkisk teknik och optimerande eller uppdelande teknik.

Det kan också nämnas att man inom klusteranalysen kan skilja på klusteranalys avindivider gentemot klusteranalys av variabler. Det finns också specialfall när mansimultant utför klusteruppdelning för både variabler och individer. MOA-projektetsanalys har, vilket framgått, varit inriktad på klusteranalys av individer.

Aspekter på val av variabler, standardisering,imputering vid bortfallI det föregående kapitlet i denna rapport har valet av variabler vilka utifrån olikaperspektiv skulle finnas med i den slutliga datamatrisen utförligt behandlats.Perspektiven var flera, dels de metodologiska perspektiven som utgjordes av det externarespektive det interna perspektivet, dels sfärerna som innehöll perspektiv från bådearbetssfären och den privata sfären. Dessa perspektiv belystes utifrån varje delstudiesinfallsvinkel, dvs. de psykologiska, ergonomiska och yrkeshygieniska delstudierna. Urmetodsynpunkt var det viktigt att variablerna i de uppställda datamatriserna förklusteranalysen kunde analyseras som kontinuerliga variabler med karaktär avkvotskala. Speciella tekniker inriktade på t.ex. binära variabler har inte använts. En avuppgifterna i det datareduktions- och datapreparationsarbete (se steg I–IV, kapitel 4)som föregick klusteranalysen var att välja och utforma variabler som svarade mot dennagrundförutsättning. Detta åstadkoms bland annat genom att för binära variablerrespektive variabler med få kategorier bilda sammansatta indexvariabler. Ett annat sättatt åstadkomma en reduktion av antalet variabler var att genomföra faktoranalyser ochanvända bildade faktorpoäng. I huvudsak utfördes detta arbete inom varje delstudie försig baserat på dessa allmänna riktlinjer.

De variabler som ingick i datamatrisen för klusteranalysen hade skiftande variations-områden och storleksordningar. För att undvika att variabler med mycket stora värden(och tillhörande variationsområden) skulle få ett oproportionerligt stort inflytande iklusterbildandet standardiserades alla variabler till ”z-variabler”, dvs. de fick medel-värdet 0 och standarddeviationen 1. Detta är naturligtvis inte ett helt oproblematiskttillvägagångssätt. Exempelvis kan frågan om standardisering ska ske på basis av helagruppens medelvärde/standarddeviation eller klustrens interna medelvärden/standard-


deviationer diskuteras. Problemet är givetvis att klustren inte är kända när en eventuellstandardisering i så fall genomförs. Det finns också en risk för att en standardisering kanspäda ut faktiska skillnader mellan grupper (Fleiss, Zubin 1969, Duda, Hart 1973). Tillstandardiseringens fördelar kan sägas dels att en faktisk upptäckt distinktion mellankluster ter sig starkare om standardisering används, dels att tolkbarheten skulle blisvårare om ostandardiserade variabler används. Standardisering, och det sätt på vilketdetta genomfördes i MOA-studien, är inte helt invändningsfritt men bedömdes somnödvändigt av rent praktiska skäl.

Ett speciellt problem som också fordrade en genomtänkt strategi var förekomsten avinternt (eller partiellt) bortfall för vissa individer på vissa variabler. I princip ska deklusteranalystekniker som användes inom projektet utgå från en komplett datamatris,dvs. det ska finnas data för samtliga ingående individer på alla utvalda variabler. Så vardock inte fallet med de variabler som var aktuella för datamatrisen. Ett visst bortfallförekom, vilket skulle ha lett till att en individ med bortfall på en eller flera ingåendevariabler måste utgå från analysen. Med tanke på det redan från början låga individ-antalet föredrogs därför en ”mild” variant av imputering av data för indexvariablerna.Denna genomfördes endast om individen i fråga hade svarat på minst 60% avdelfrågorna i ett index. Först beräknades standardiserade z-värden på varje delfråga iindexet. Sedan imputerades den obesvarade delfrågan med personens eget medel-z-värde för de resterande och besvarade delfrågorna. Detta medelvärde transformeradessedan tillbaka till originalskalan som bildade indexet. Detta innebar att imputeringargjordes efter vad individen svarat på de andra frågorna i indexet, samt att metoden ocksåtog hänsyn till att fördelningen kunde vara olika för olika frågor.

Hantering av extrema observationer, individer medkaraktär av ”outliers”Klusteranalysens mål är att finna grupper av individer med likartad typologi eller gestalt.I ett befolkningsurval där olika exponerings- eller hälsoinriktade variabler mätts är detinte alls ovanligt eller orimligt att finna individer som inte kan inordnas i gruppertillsammans med andra individer. Det handlar om individer med en unik variabel-uppsättning där nära ”grannar” helt enkelt inte föreligger. Frågan är hur dessapresumtiva ”outliers” ska hanteras. Ur hela studiegruppens perspektiv utgör dessaindivider, säg m stycken till antalet, m definierade kluster vart och ett bestående av enindivid. Det har argumenterats att ett första steg i en klusteranalys ska vara att avskiljadessa individer från den fortsatta analysen av de (n-m) individer som har förutsättningaratt ingå i kluster med mer än en individ (Bergman, El-Khouri 1998). Denna rekommen-dation grundar sig på erfarenheten att dessa m outliers utgör så avvikande individer attde snedvrider det fortsatta bildandet av kluster, de faller inte på ett naturligt sätt in i dentypologi som söks. Denna princip följdes i MOA-studien och i ett första steg identifie-rades individer som hade långa avstånd till närmaste granne, allt angivet i den metriksom använts.

Definitionen av vad som utgör en outlier är inte självklar. Vi har försökt med två olikasätt. Först utnyttjade vi den modul för bestämning av outliers som ingår i programmetSLEIPNER, ett specialprogram för klusteranalys av Bergman och El-Khouri (1998).Som standard beräknar SLEIPNER de kvadrerade euklidiska avstånden, baserat på z-värden, till varje individs närmsta granne och bedömer en individ som outlier ifall dettavärde är större än ett visst kriterium. Inledningsvis användes programmets standard-inställning för detta avståndskriterium, men det visade sig vara alltför radikalt för MOA-


materialet och över hälften av individerna kom att definieras som outliers. Istället valdesstrategin att avstå från ett fast avståndskriterium. De kvadrerade euklidiska avståndenberäknades i statistikprogrammet SPSS och plottades för att identifiera om en eller fleraindividers värden på detta mått var avsevärt högre än för de övriga i gruppen. Dessaavvikare plockades bort.

Individer som definieras som outliers är självklart i sig intressanta att studera. Dettahar också gjorts, men redovisas inte i detta kapitel. Dessa individer kan inte bidra till attkarakterisera ett material avseende de egenskaper vilka varit klusteranalysens syfte,nämligen undersökningen av en konsistent och sammanhållen typologi för den storagruppen av individer.

Val av klustermetod, hierarkisk kontra uppdelandeeller optimerandeDe två huvudprinciper för klusteranalys vi har följt är dels en hierarkisk ochagglomerativ (sammanfogande) princip, dels en uppdelande och optimerande tekniksom i vissa statistiska programbibliotek refereras till som k-means clustering.

Den hierarkiska tekniken startar från en situation där varje individ i datamatrisenbildar ett separat kluster. I en viss ordning, med utnyttjande av något av flera tänkbaranumeriska kriterier, sammanfogas därefter redan givna kluster till större klusteromfattande allt fler enheter tills slutligen alla enheter ingår i ett enda kluster. Resultatenbrukar ofta redovisas grafiskt i ett s.k. dendrogram, vilket åskådliggör hierarkin iklusterbildandet. På basis av bland annat dendrogrammet, men även med utnyttjande avframtagna numeriska kriterier, söker man avgöra om ett optimalt antal kluster kandefinieras.

Optimerande tekniker utgår från ett i förväg angivet antal kluster, säg k stycken. Dettaantal kan vara resultatet av en tidigare utförd hierarkisk analys, tidigare genomfördastudier eller en uppställd hypotes. Med utnyttjande av minimering (eller för andrakriterier maximering) av ett givet numeriskt kriterium (olika kriterier finns definierade),fördelas därefter de n enheterna optimalt på de k klustren. Processen fortlöper oftastiterativt, med ständig prövning och omprövning av allokeringen av enheter till de olikaklustren.

Inom ramen för var och en av dessa huvudprinciper kan en mängd olika delalternativväljas. Dessa kan gälla val av likhets- eller olikhetsmått, specifika avståndsmåttanpassade för olika metriska egenskaper i variabeluppsättningen m.m.

MOA-projektets forskargrupp lade ner speciellt arbete på två problem vidtillämpningen av klusteranalysen enligt ovan redovisade allmänna principer. Det enaproblemet gällde bestämningen av vad som kunde vara ett optimalt antal kluster, vilketredovisas nedan i ett separat avsnitt. Det andra problemet handlade om att inom ramenför hierarkisk teknik välja både sammanfogningsmetod och avståndsmått. Vidanalysstarten planerades ett utvärderingsarbete där två ofta använda tekniker ställdesmot varandra, nämligen Wards metod och metoden med sammanfogning enligt den såkallade group-average-metoden. (För definition av dessa metoder och de flestagrundbegrepp inom området, se Everitt 1992.) För bägge fallen användes kvadreradeeuklidiska avståndsmått. Någon större utvärdering av olika avståndsmått gjordes dockinte, utan valet föll på det mått som gav den naturligaste tolkningen med avseende på devariabler som ingick i klusteranalysen.

I de analyser som gjordes vid analysarbetets start erhölls ett relativt samstämmigtresultat. Group-average-metoden resulterade i ett antal kluster där nästan regelmässigt


ett kluster kunde omfatta 70–90 % av individerna, medan de övriga klustren omfattadeett fåtal individer. Denna erfarenhet kunde också redovisas vid ett annat delprojekt inomramen för MOA-studien, i analysen av en aggregerad datamatris för cirka 300yrkeskategorier (resultaten av denna analys finns i en rapport av Bodin et al 1997).Wards metod gav däremot kluster med en jämnare variation i storleksordning och defunna klustren var också ofta mycket mer tolkbara än de resultat som group-average-metoden gav. Denna erfarenhet har också stöd i litteraturen (Everitt 1992). I fortsätt-ningen användes Wards metod med kvadrerat euklidiskt avståndsmått som hierarkiskmetod.

För optimerande metod har vi utan någon mer omfattande utvärdering använt den s.k.k-means clustering som finns i programbiblioteket i SPSS.

Strategi för genomförande av analysenDen statistiska analysgången för genomförandet av klusteranalysen bestod av fyra steg:

1. Skapandet av datamatris för n individer omfattande p variabler.2. Exklusion av outliers.3. Analys med hierarkisk teknik, Wards metod, för att erhålla antalet kluster och

startvärden för fortsatt analys med optimerande teknik.4. Optimering av klusterlösningen med k-means clustering.

De två första stegen i denna analysgång har diskuterats i de tidigare avsnitten. Hurbestämningen av antalet kluster har genomförts kommer att diskuteras i nästa avsnitt.Den uppsättning kluster som togs fram med Wards metod blev den styrande parameternför den optimerande tekniken. De klustermedelvärden som erhållits från Wards metodanvändes som startvärden för den relokeringsprocess som är den väsentliga numeriskaalgoritmen i optimeringstekniken. Vid genomförandet av k-means clustering i SPSSfinns en (teknisk) option att genomföra en ny beräkning av de erhållna klustrenscentroider (medelvärden), antingen efter det att alla enheter genomgått relokering ellerdirekt efter det att en enskild enhet relokerats. Vi prövade också att utföra relokeringen iSLEIPNER:s modul Relocate, men kom fram till att k-means clustering i SPSS gavliknande resultat om man använde startvärden från Wards metod samt användealternativet med beräkning av centroider direkt efter det att en enhet hade relokerats. Påbasis av dessa erfarenheter gjordes därför även relokeringen i SPSS. Ett annat skäl varockså att SPSS kunde hantera ett större antal variabler än vad SLEIPNER i sinstandardimplementering var anpassad till. Oftast blev klustren efter relokering mycketlika de som erhölls med Wards metod, men det hände också att kluster ändrade karaktärefter relokeringen.

Bestämning av antal klusterMålsättningen med klusteranalysen är att beskriva typografien eller konfigurationen medavseende på uppmätta struktur- och exponeringsvariabler för de individer som ingått istudien. En hypotes är att det i materialet finns tydliga gestaltningar eller naturligakluster som förutom att uppfylla vissa rent tekniska kriterier även kan ges en tolkning iepidemiologiska och folkhälsoinriktade termer.

Begreppet ”naturligt” kluster används ibland i litteraturen utan att det givits mer än enintuitiv definition. Med naturligt kluster avses här en grupp av individer som är inbördes


närliggande (i den p-dimensionella variabelrymden) och avskilda (i något definieratavståndsmått) mot övriga naturliga kluster. Det är fullt möjligt att man i den explorativaklusteranalysen av n enheter inte kan hitta någon fullständig uppdelning i naturligakluster, vilket givetvis är ett intressant resultat i sig. Mest troligt är, även här medreferens till Everitt (1992), att det uppstår vissa kluster som kan uppfattas och ges entolkning som naturliga i den här intuitiva meningen, men att andra kluster inte kanuppfattas på det sättet. Detta kan bero på att dessa kluster är en artefakt, en produkt avtekniken enbart, men kanske också på att de gemensamma dragen är mycket svåra attupptäcka. Det handlar ju om en multivariat rymd med uppenbara åskådlighetsproblem.

Vår metod för att föreslå ett antal kluster bygger på en syntes av numeriska/grafiskakriterier och tolkningsbarhet. De förstnämnda är statistikens uppgift att tillhandahålla.

Ett exempel på en översiktlig grafisk teknik ges i figur 5.1. (Figuren avser en analys avett datamaterial avseende 267 yrkeskategorier.) Ur resultaten från klusteranalysen medWards metod användes avståndsmåtten för varje successivt steg i analysen. Dettaavståndsmått mäter avstånd mellan de kluster som i det aktuella steget slås ihop,aggregeras. När klusteranalysen i den hierarkiska analysgången tvingas slå ihop klustersom är kraftigt åtskilda märks en betydande stegring i distansmåttet, ett hopp ellersprång. Det erhållna avståndsmåttet plottades sedan i ett linjediagram, där X-axelnutgjordes av steget i den hierarkiska analysgången och Y-axeln av avståndsmåttet.Figurer av detta slag gav en indikation över det optimala eller naturliga antalet kluster iMOA-materialet.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

247

249

251

253

255

257

259

261

263

265

Steg

Avs

tån

dsm

ått

Figur 5.1. Grafisk teknik för bestämning av antal kluster. Analys av data avseende 267yrkeskategorier (Bodin et al 1997).

Figuren visar ett resultat som vi ofta erhöll i praktiska tillämpningar, dvs. att någonriktigt tydlig gräns för naturliga kluster inte märks. Här kan skönjas hopp eller språng iavståndsmåttet vid ett par olika ställen, t.ex. från steg 260 till steg 261 (7 kluster), steg258 till 259 (9 kluster) samt steg 254 till 255 (13 kluster). Observera att steget 266 till267 resulterar i det slutliga kompletta enda klustret som omfattar alla enheter.

Ett något mer stringent kriterium har också prövats. Detta är framtaget av Calinski ochHarabasz (1974) och bygger på kvoten mellan de kvadratsummor som framtas urmellanklustervariationen och inomklustervariationen.

[Spåret(B)/(k-1)] / [Spåret(W)/(n-k)]


B är här mellankvadratsummematrisen och W inomkvadratsummematrisen, k är antaletkluster och n antalet individer. Med spåret avses summan av diagonaltermerna irespektive matris. Genom olika simuleringar framkom att kriteriet inte var fullständigttillförlitligt, men att det ändå tillsammans med övriga tekniker gav ett värdefullt bidragtill bedömningen. Tekniska detaljer om hur beräkningen av detta mått kanimplementeras i SPSS kommer tillsammans med simuleringsstudier i den tidigarenämnda statistiska delstudierapporten.

En vanlig och rekommenderad grafisk teknik för att bestämma antalet kluster ärframtagning av dendrogram. I princip är detta ganska närbesläktat med den grafiskateknik som redovisas ovan. Nackdelen med dendrogram för material av storleks-ordningen flera hundra individer, eller mer, är att de blir relativt svåröverskådliga.

Visualisering av klusteruppdelningenEtt sätt att visualisera den funna klusteruppdelningen kan, åtminstone vid små material,vara det tidigare nämnda dendrogrammet. Ett annat sätt har i MOA-projektet använtsvid klusteranalysen av en datamatris för treställiga yrkesklassificeringar (Bodin et al1996).

För de där funna 15 klustren baserade på 9 olika exponeringsvariabler genomfördes enfaktoranalys med inriktning på att finna 3 olika ortogonala faktorer. Faktorpoängenframräknades och plottades i ett spridningsdiagram. Ett exempel ges i figur 5.2.För de 15 funna klustren plottas här faktorpoäng för faktor 1 mot faktorpoäng för faktor3. Grafen pekar på att kluster 9 klart avviker från de övriga, liksom i viss mån kluster12. Klustren med nummer 2, 3, 6, 7, 10, 11, 14 och 15 utgör en sammanhängande grupp.Grafer av detta slag kan vara vägledande för fortsatta analyser. De kan givetvis ocksåvara av stort värde vid en mer ingående analys av antalet kluster.

På projektets individdata genomfördes en liknande visualisering. För de 32 variablersom utgjorde basen för klusteranalysen framtogs 3 ortogonala faktorer och faktor-poängen plottades parvis (3 olika grafer) för de ingående individerna. Genom att i dessafigurer markera individens klustertillhörighet med olika mönster och färger kundeklustertillhörighet, klusteravstånd och eventuell överlappning mellan olika klusteråskådliggöras.


43210-1

2

1

0

-1

-2

-3

CLUSTER

15.00

14.00

13.00

12.00

11.00

10.00

9.00

8.00

7.00

6.00

5.00

4.00

3.00

2.00

1.00

Figur 5.2. Plottning av kluster i spridningsdiagram med avstånd baserade påfaktorpoäng. Analys avseende exponering och yrkesklassificering (Bodin et al 1996).

Validering av stabiliteten i den föreslagnaklusteruppdelningenKlusteranalyserna genomfördes med ett relativt stort antal variabler. Särskilt gäller dettaden analys där både externt och internt perspektiv sammanfördes respektive både arbets-sfären och den privata sfären inkluderades. De kluster som framkom kunde till stor deltolkas och återfinnas även i de analyser som genomförts separat inom delperspektiven(externt/internt) samt inom arbets- och den privata sfären. Detta utgör en väsentlig delav valideringen: Funna kluster kan återfinnas även om variabelmängden väsentligtminskar.

En mer systematiskt genomförd analys i den riktningen genomfördes som steg fyra ianalysgången för klusteranalysen. Här genomfördes en analys med 13 variabler iställetför de ursprungliga 32. Resultatet blev att de flesta klustren på nytt kunde ses, men attnågot nytt kluster dök upp och något försvann. En annan validering gjordes genom att tabort ett par variabler som inte signifikant diskriminerade mellan klustren. Denna analysvisade återigen att de flesta klustren återuppstod, medan något kom till och någotförsvann. En validering gjordes också genom att i relokeringsfasen beräkna nyacentroider först efter det att alla enheter hade placerats ut. Klustrena blev då mycket likade kluster som tagits fram med Wards metod och som också var startvärden förrelokeringen. Vi prövade även att bestämma startvärden för k-means med maximalt


avstånd till grannar som hierarkisk klustermetod. Även den analysen gav ett liknanderesultat med undantag för något enstaka kluster.

Användning av klusteranalys i befolkningsstudierDet material som har använts i MOA-projektets klusteranalys är ganska unikt. Detbestår endast av omkring 200 individer, medan vi har haft ett stort urval av variabler attvälja mellan för inklusion i analysen. Att det enbart funnits 200 studiepersoner har ocksåmedfört att vi har kunnat testa både hierarkiska och optimerande klustermetoder. I störrebefolkningsstudier blir det nästan omöjligt att använda sig av hierarkiska klustermetoderpå alla individer för att bestämma antal kluster samt startvärden för en optimerandeklusteranalys. Anledningen till detta är att vid hierarkiska analyser beräknasavståndsmått mellan samtliga individer i analysen, vilket gör att det i praktiken blirberäkningsmässigt omöjligt att med nu tillgängliga datorer och programvaror genomföraarbetet. Dessutom blir tolkningen av exempelvis dendrogram svår, om ens möjlig. Ettförslag för studier med ett stort antal individer är att göra ett eller flera slumpmässigaurval av individer och på dessa applicera en hierarkisk klusteranalys för att bestämmaantal kluster och startvärden för den optimerande klusteranalysen, vilken sedan utförs påsamtliga individer.

I befolkningsstudier med representativa urval är omfattningen av de variabler som ärmöjliga att inkludera i analysen inte så stor som fallet var i MOA-projektet. Här harmånga indexvariabler bildats med primärt syfte att reducera variabelmängden. Dettatillvägagångssätt kan dock rekommenderas även när behovet av variabelreducering inteär lika stort eftersom indexvariabler ofta har bättre metrik än enstaka enkätfrågor. Depassar därför bättre i den klusteranalys som först och främst har utvecklats för data meden mer utvecklad metrisk nivå.

Genom att först bestämma antal kluster samt initialvärden med hierarkisk metod ochdärefter använda en optimerande metod för att få fram de slutgiltiga klustren utnyttjarman fördelarna med bägge metoderna. Fördelen med hierarkisk metodik är att degrafiska framställningarna, t.ex. dendrogram, ger en bra överblick av hur månganaturliga kluster som tycks finnas. Nackdelen med hierarkisk metodik är att när väl enindivid/kluster slås ihop med en annan individ/kluster blir denna koppling permanent,även om det visar sig att den borde upplösas och förenas med en annan individ/klustersenare i processen. Med en optimerande teknik erhålles istället möjlighet till relokering.Med antal kluster samt initialvärden från den hierarkiska metoden minimeras troligenockså risken för att få fram rent slumpmässiga kluster (artefakter), vilket är en vanligkritik mot de optimerande metoderna.

Litteratur och programvaror av relevans förmetodikenI den statistiska delstudierapporten kommer ett antal arbeten och programvaror medrelevans för arbete med tillämpad klusteranalys att redovisas. Några referenser som kannämnas är standardverket av Everitt (1992). I Banfield och Raftery (1993) diskuterasmodellbaserad klusteranalys, en teknik där den statistiska modelleringen får enframträdande plats. Detta är annars en brist i mycket av litteraturen kring klusteranalys,den beskrivs enbart som en numerisk teknik för att upptäcka typologier. För den sominte enbart avser att använda de största kommersiella programbibliotekens kluster-


analyser kan de algoritmer och rutiner som presenteras i Kaufman och Rousseuw (1990)och Looney (1997) vara av intresse.

De flesta statistiska programvarubibliotek har implementerat metoder för kluster-analys. I MOA-projektet har främst SPSS rutiner använts, men vi har konstaterat attrutiner i SAS gett likvärdiga resultat. Av lite annorlunda intresse kan S-PLUS version 4vara, där det finns möjlighet att i större utsträckning implementera nya algoritmer, blandannat de från Kaufman och Rousseuw. Ett specialprogram för klusteranalys av storrelevans är programpaketet SLEIPNER som utvecklats vid Stockholms UniversitetsPsykologiska institution (Bergman, El-Khouri 1998). Ett äldre specialprogram som nuutkommit i en nyutvecklad version för Windows miljö är CLUSTAN (Wishart 1999).

Avslutande kommentarKlusteranalysen är, på det sätt som den utnyttjats i MOA-projektet, en explorativstatistisk teknik som erfordrar en mycket aktiv och stödjande uppföljning av de somtolkar och använder sig av resultaten. Ett citat från Hansen och Tukey (1992) kan varaen relevant avslutande kommentar:

’What purpose do clusters serve? Presumably purposes of description,where they may help with either graphical or verbal description, and, to adegree, purposes of prediction or prognosis.(...) If we can avoid asking toomuch of clustering techniques, they can serve us better.’


REFERENSER

Allvin M et al (1999) Frikopplad eller frånkopplad. Om innebörder och konsekvenser av gränslösaarbeten, Arbete och Hälsa 1999:2

Alvesson M, Sköldberg K (1994) Tolkning och reflektion. Studentlitteratur, Lund.

Aronson G, Göransson S (1997) Arbetsmarknad & Arbetsliv Nr 3:193–205. Arbetslivsinstitutet, Solna.

Aronsson G, Sjögren A (1994) Samhällsomvandling och arbetsliv. Omvärldsanalys inför 2000-talet. Faktafrån Arbetsmiljöinstitutet, Solna.

Aronsson G, Göransson S (1999) Permanent employment but not in a preferred occupation. Journal ofOccupational Health Psychology, 2:152–163.

Banfield J D, Raftery A E (1993) Model-based gaussian and non-gaussian clustering. Biometrics 49:803–821.

Barnett R, Baruch G (1987) Social roles, gender and psychological distress. I: Barnett R, Biener L,Baruch G (red) Gender and Stress, 122–143, Free Press, New York.

Bejerot E, Härenstam A (1995) Att förena arbete och familj. I: Westlander G (red) På väg mot det godaarbetet, 123–147, Fakta från Arbetslivsinstitutet, Solna.

Bergman L R (1996) A pattern-oriented approach to studying individual development: Snapshots andprocesses. Report 825, Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet.

Bergman L R, El-Khouri B M (1998) Sleipner a statistical package for pattern-oriented analyses. Vs 2.0.Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet.

Bergman L R, Magnusson D (1997) A person-oriented approach in research on developmentalpsychopathology. Development and psychopathology 9:291–319.

Bodin L (1996) Analys av typologien för tre-ställiga yrkesklassificeringar. En genomgång av olikametoder i ett förarbete till urvalet i MOA-projektet. Arbets-PM, MOA-projektet, Yrkes- ochmiljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset i Örebro samt Yrkesmedicinska enheten, Stockholms länslandsting.

Bodin L, Härenstam A, Nise G, Schéele P (1997) Klusteranalys av yrkesmatris som stöd förurvalsprocessen i MOA-projektet. Arbets-PM, MOA-projektet, Yrkes- och miljömedicinska kliniken,Regionsjukhuset i Örebro samt Yrkesmedicinska enheten, Stockholms läns landsting.

Bourdieu P (1986) Distinction: A social critique of the judgement of taste. Routledge, London/New York.

Bourdieu P (1987) What makes a social class? On the theoretical and practical existence of groups.Berkeley Journal of Sociology 32:1–7.

Brown G W (1996) Onset and course of depressive disorders: Summary of a research programme,Interpersonal Factors in the Origin and course of Affective Disorders. I: Mundt C et al (red). AcademicSeries, kapitel 9, 151–157, Gaskell, London.

Calinski T, Harabasz J (1974) A dendrite method for cluster analysis. Communications in Statistics, 3:1–27.

Crompton R (1993) Class and Stratification. An Introduction to Current Debates. Polity Press, Cambridge.

Dahlgren G, Diderichsen F (1997) Hälsopolitikens möjligheter och begränsningar, bilaga 18:1 tillNationella Folkhälsokommittén.

Denzin N K.(1978) The research act: A theoretical introduction to sociological methods (2nd ed.).MaGraw-Hill, New York.


Duda R O, Hart P E (1973) Pattern classification and scene analysis. John Wiley & Sons, New York.

Erikson E H (1985) Den fullbordade livscykeln. Natur och Kultur.

Everitt B S (1992) Cluster analysis. (3rd ed.). Edward Arnold, London.

Fleiss J L, Zubin J (1969) On the methods and theory of clustering. Multivariate Behaviour Res 4:235–260.

Gee J P (1991) A linguistic approach to narrative. Journal of Narrative and Life History 1, 1:15–39.

Giertz E (1999) Kompetens för tillväxt. Celemi, Malmö.

Glaser B G, Strauss A L (1967) The discovery of grounded theory. Aldine, Chicago.

Gove W R, Zeiss C (1987) Multiple roles and happiness. I: Crosby F (red) Spouse, parent and worker: Ongender and multiple roles. Yale University Press, New Haven.

Hansen K M, Tukey J W (1992) Tuning a major part of a clustering algorithm. International StatisticalReview, 60:21-44.

Hirschman A O (1970) Exit, voice or loyalty. Responses to decline in firms, organizations, and states.Harvard University Press, London.

Härenstam A et al (1996) Lust att vårda eller vårdförlust? En studie av vårdarbete ur ett internt och externtperspektiv. Rapport från Yrkesmedicinska enheten 1996:9, Stockholms läns landsting.

Härenstam A, Aronsson G, Hammarström A (1996) Kön och ohälsa i ett framtidsperspektiv. I: Östlin P,Danielsson M, Diderichsen F, Härenstam A, Lindberg G (red). Kön och ohälsa – en antologi omkönsskillnader ur ett folkhälsoperspektiv, kapitel 12. Studentlitteratur, Lund.

Härenstam A, Wiklund P (1999) Utsatthet i arbetslivet. I: Härenstam A, Lindbladh E, Lundberg U, StarrinB (red) I vanmaktens spår. Om sociala villkor, utsatthet och ohälsa, kapitel 3. Borea Bokförlag, Umeå.

Jakobsen L, Karlsson J (1993) Arbete och kärlek. Arkiv förlag, Lund.

Kaufman L, Rousseuw P J (1990) Finding groups in data. John Wiley & Sons, New York.

Kohn M L, Schooler C (1983) Work and personality: An inquiry in the impact of social stratification.Ablex, Norwood.

Lindbladh E et al (1998) Equity is out of fashion? An essay on autonomy and health policy in theindividualized society. Social Science & Medicine, 46:1017–1025.

Looney C G (1997) Pattern recognition using neural networks. Theory and algorithms for engineers andscientists. Oxford University Press, Oxford.

Lysgaard S (1961) Arbeiderkollektivet. Universitetsforlaget, Oslo.

Lägesrapport 3, MOA-projektet, till Rådet för Arbetslivsforskning, dnr 95-0331, 1998-05-25. HärenstamA, Bodin L, Karlqvist L, Nise G, Theorell, Warg L E. Yrkesmedicinska enheten, Stockholms länslandsting 1998.

Magnusson D (1996) The logic and implications of a person approach. Report 817, Psykologiskainstitutionen, Stockholms Universitet.

Miles M B, Huberman A M (1994) Qualitative data analysis. Sage Publications, Thousand Oaks.

Mischler E G (1986a) The analysis of interview-narratives. I: Sarbin T R (red). Narrative Psychology: Thestoried nature of Human Conduct. Praeger, New York.

Mischler E G, (1986b) Research interviewing. Context and Narrative. Harvard University Press,Cambridge, Massachusetts.

Norstedts stora svenska ordbok (1995) Språkdata och Norstedts Förlag, 2:a upplagan.


Riessman C K (1993) Narrative analysis. Sage Publication, Newbury Park.

Ryff C D, Singer B (1998) The Contours of Positive Human Health. Psychological Inquiry, vol 9, 1:1–28.

Strauss A, Corbin J (1990) Basics of qualitative researche. Sage Publications, Newbury Park.

Thoits P (1983) Multiple identities and psychological well-being. American Sociological Review 48:174–187.

Wiklund P, Härenstam A (1995) Eremitkräftan utan skal. Om arbetsförhållanden av betydelse vidorganisationsförändring. Rapport från Yrkesmedicinska enheten 1995:9, Stockholms läns landsting.

Wishart D (1999) CLUSTAN for Windows. Clustan Ltd, Edinburgh.

Åstrand P-O, Rodahl K (1986) Textbook of work physiology. Physiological bases of exercise. (3rd ed).Mc Graw-Hill Book Company, New York.

Åström G, Hirdman Y (red) (1992). Kontrakt i kris. Carlssons Bokförlag, Stockholm.

Documents

Vad kännetecknar och innebär moderna arbets-och livsvillkor