Institutionen för samhällsvetenskapPsykologi B 30 hp, vt 2015Existentiell psykologi 7,5hp, vt 2015

.

Kreativitet i autismspektrumstörning och aspergerSteven Gracia Yago, Pola Salih

Examinatör: Malena Ivarsson el. Björn EdlundHandledare: Jesper Alvarsson

KREATIVITET I AUTISMSPEKTRUMSTÖRNING OCH ASPERGERS

Steven Gracia Yago, Pola Salih

I denna studie undersöks om individer medautismspektrumstörningar besitter liknandekreativa förmågor som de individer utan någrafunktionsnedsättningar förfogar över, om såär fallet, vilka kan då skillnaderna vara. Istudien undersöks även de faktorer som bidrartill autismspektrumstörningar. Denna rapportinnefattar fyra studier som består avsammanlagt sju olika experiment, deltagarna itre av dessa studier är barn och deltagarna iden fjärde studien är ungdomar och vuxna.Experimenten undersöker ett brett område avkreativitet, däribland divergent tänkande,divergent känsla, fantasi, flyt,flexibilitet, elaboration och originalitet.Resultaten visade att individer medautismspektrumstörningar överlag uppvisarbrister i alla delar av kreativitet somundersöktes i studien, främst i flexibilitetoch fantasi. Men vissa experiment visade påatt personer med aspergers besitter betydligtbättre förmåga till originalitet ochelaborering. Detta tyder på välutveckladdetaljsinne och är ett resultat av engagemangför deras intresseområden och repetitivabeteenden. Den överlag bristandekreativiteten associeras med bristande

föreställningsförmåga och bristande socialafärdigheter. Kreativitetsförmåga hosindivider med autismspektrumstörningar ärnedsatta och kan vara en av orsakerna tillden förändrade uppfattningen av socialarelationer och världen.

Nyckelord: kreativitet, autism, autismspektrumstörning, aspergers

Många tror att det endast är ett fåtal människor som är kreativa,det finns en bild av det kreativa geniet när en hör ordetkreativitet, men så begränsad är inte kreativiteten. Allamänniskor är kreativa. Föreställningsförmågan är en del avkreativiteten och den behöver människan för att exempelvis kunnaveta vad som händer härnäst eller för att förstå vad andra menarnär de är ironiska. Kreativitet kommer när de mentala ochkroppsliga spänningarna släpper, den behöver även socialasammanhang för att blomstra. Kreativitet hänger med andra ordihop med frihet och oberoende. Men hur skulle vardagen bli om visaknade föreställningsförmåga och sociala färdigheter? Individermed autismspektrumstörningar uppvisar oftast försämradsocialiseringsförmåga, föreställningsförmåga, de uppvisar ocksåkroppsliga och mentala blockeringar samt så verkar de varaberoende av andra för att klara av vardagen. Saknar dessaindivider kreativitet? Denna fråga besvaras i studien.Syftet med denna studie är att ta reda på ifall och hurkreativitet skiljer sig mellan individer utan någrafunktionsnedsättningar och individer medautismspektrumstörningar, samt vilka faktorer som är bidragandetill dessa skillnader.

KreativitetKreativitet handlar om förmågan att hitta nya samband, att tänkautanför ramarna och finna originella lösningar. Något kreativtkan definieras som nytt och användbart. Divergent tänkande är endel av kreativitet, då individen har rikt idéflöde ochassociationsförmåga. Fantasin har en betydande roll i denkreativa processen, förmågan att kunna omvandla entiteter från

sin ursprungsform till nya föremål i huvudet, t.ex. så kan enmatta bli en tavla, en farkost eller ett tak. Psykologiskforskning om detta ämne var någonting psykologer uttrycktintresse för tidigare, och intresset expanderade år 1950, då APA(American Psychological Association) presidenten J. P. Guilfordhävdade att ämnet förtjänade mer uppmärksamhet än det hittillshar fått. Numera har det skett framsteg inom ämnet kreativitet,som kan delas upp i 4 olika kategorier; den kognitiva processen,personliga egenskaper, utveckling av kreativitet över enslivslängd, och till sist sociala egenskaper som förknippas starktmed den kreativa processen. Den kognitiva processen kan ses iproblemlösning, kreativ kognition (kreativitet ses som ettmentalt fenomen som kommer ifrån vanliga kognitiva processer somt.ex. beslutsfattning och minne). Personliga egenskaper spelar enväsentlig roll, personliga egenskaper handlar om bland annatindividens intelligens, temperament och personlighetstyp (Bigfive). Utveckling av kreativitet över ens livslängd, som handlarom att förvärva och sedan aktualisera ens kreativa potential,vilket starkt påverkas av faktorer som gäller familjemiljö, somt.ex. födelseordning eller tidig föräldraförlust medan andrafaktorer går in på individens upplevelser och prestationer underens utbildning. Sociala färdigheter handlar om kreativitet somskapas i interaktionen med andra individer och de förväntningarsom omgivningen har på en.

Mätinstrument för kreativitetDet finns olika sätt att mäta kreativitet, ett sätt är attanvända sig av Torrance Tests of Creative Thinking (TTCT). Dettatest är utformad av E.P. Torrance (1974) och omfattar divergenttänkande, samt fyra andra problemlösningsförmågor, dessa delasupp i fyra olika skalor. Första är flyt (fluency), vilket mäterdet totala antalet meningsfulla, tolkningsbara och relevantaidéer som genereras som svar på stimuli. Den andra ärflexibilitet, här mäts antalet olika typer av relevanta svar. Dentredje är originalitet, här mäts hur unika svaren är, och denfjärde är fördjupning (elaboration), vilket mäter mängdendetaljer i svaren. TTCT presenteras genom att visa linjer ochformer, deltagarna ska då använda sig av linjerna och formernaför att rita bilder och sedan ge bilden en titel eller

beskrivning av vad den föreställer. Det finns olika delar avTTCT, en del visar ofullständiga linjer/former medan den andradelen visar parallella linjer, båda med samma mål.

Ett annat kreativitetstest som används för att mäta kreativitet idenna studie är utformad av Frank Williams (1991) och kallas förCAP (Creativity Assessment Packet). Testet är rätt så liktTorrance testet och består av tre olika uppgifter som undersökerdivergent tänkande, divergent känsla (vilka följer samma 4 skalorsom TTCT) och en Williamsskala som är enobservationsskattningsskala som mäter en individs nyfikenhet,fantasi, risktagande beteende, och elaboration. Övningen idivergent tänkande innehåller ett antal ofullständiga siffror,deltagarna har i uppgift att fylla igen de ofullständigasiffrorna på ett säreget sätt, samt skriva en titel under varjefärdig uppgift under en begränsad tid. Poäng ges i flyt,öppenhet, flexibilitet och originalitet. Är siffran som ritaslätt att känna igen, ges 1 poäng för flyt; ju fler olikakategorier siffrorna fyller, desto högre poäng i flexibilitet; jumer symmetrisk ritning, desto högre poäng i elaborering. Övningeni divergent känsla består av en frågeformulär som innehåller ettflertal objekt. Skalan innehåller nyfikenhet, fantasi,risktagande och komplexitet, här lämnas en lucka i exempelvis enberättelse som därefter försöksledaren fyller i med olika svar.Deltagaren svarar antingen: överens (om svaret stämmer in iluckan), delvis överens (svaret stämmer delvis) eller ej överens(om svaret inte stämmer in i luckan) (Jung Liu, Lin Shih, Yin Ma,2011).

En annan metod som används är figural synthesis task (FST) avFinke och Slayton, år 1988. Här presenteras former med två olikastorlekar, ena små (fyrkant, triangel, rektangel, cirkel,halvcirkel etc.) och de andra stora (ett paraply eller enfilmprojektor etc.). Med hjälp av de mindre formerna skadeltagarna bygga en större form. Här testas bara flyt,flexibilitet och originalitet.

SketchUpTM är en 3-dimensionell (3D) model programvara.Programmet har tillgång till 3D modeller som redan är klara

eller/och möjligheten att skapa nya modeller genom kodning. Föratt förstå 3D och 2D (2-dimensionella) former används visual spatialcreativity som är förmågan att mentalt manipulera 2D och 3D former.

Autism och AspergersAutismspektrumstörning eller, eng. Autism Spectrum Disorder (ASD)är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och förekommer hoscirka 1,47 procent av alla barn som föds. Autism SpectrumDisorder innefattar flera olika tillstånd med begränsningar isocial interaktion, kommunikation, bristandeföreställningsförmåga och även repetetiva beteenden, intressenoch stereotypa aktiviteter. För att bli diagnosticerad med autismska man uppfylla alla ovanstående kriterier före tre års ålder(APA, 2013). Genetiska mutationer ökar risken och sårbarheten föratt utveckla autism, men enligt data står den genetiskamutationen för ett fåtal fall av alla ASD (Persico & Napolioni2013). Korrelationen mellan autism och epigenetik är i alltstörre utsträckning en bidragande faktor till utvecklingen avautism. Epigenetik handlar om hur gener slås av eller på och hurden förändringen sedan kan gå i arv, det sker alltså enförändring i genuttryck som är oberoende av förändringar i DNA-sekvensen. Händelser och förändringar i miljön bestämmer vilkagener som är aktiva och vilka som är inaktiva. Trots attarvsmassan är likadana hos två individer så kan dessa gener haolika funktioner och detta på grund av epigenetiska förändringar.Epigenetiken påverkas av miljöfaktorer, matvanor, stress,kemikalier osv. Eftersom intaget av mängden kalorier korrelerarmed livslängden, så innebär det att om ens farfar svälte undersin barndom, förlänger hans brist på kalorier, ens (barnbarnens)livslängd. Det innebär att den livsstil ens förfäder har haft kanpåverka barnbarnets genuttryck, därför kan förfädernas livsstilvara orsaken till kommande generationers hälsa eller sjukdom. Enannan miljöfaktor som är allmänt känd för att öka risken förautism sker under embryostadiet, vilket har uppmärksammats isamband med att vissa barn under samma period utvecklat andramindre missbildningar (Tara, Christopher, Patricia, 2004).

Autism uppmärksammas i de flesta fall då barn kommer upp i enålder som den sociala och kommunikativa interaktionen blir

alltmer väsentlig och framträdande, men enligt Tara, Christopheroch Patricia (2004) uppträder de olika biologiska förändringarnamycket tidigare än då symptomen blir påtagliga, alltså redanunder de första sex månaderna under barnets uppväxt. Vissastudier visar att det kan finnas ett samband mellan modernsanvändning av SSRI preparat användning under graviditeten ochutveckling av autismspektrumstörningar hos barnet (Hviid, Melbyeoch Pasternak 2013). En annan förklaring enligt senare årsforskning kan vara att signalsubstanserna dopamin och serotonin idet centrala nervsystemet utsöndras i väldigt små mängder elleronormalt hos individer med autism. Signalsubstansen dopamin ärinvolverad i flera sociala processer, som social belöning ochsocial motivation, därför kan bristen på dopamin vara en orsaktill de sociala störningar som finns hos individer men autism.Kanske kan läkemedel som används av personer med ADHD vara tillhjälp för att lösa vissa sociala störningar hos individer medautism (Zürcher, Anisha, Christopher, Jacob, 2015). Eftersom ASDinnefattar en omfattande olika tillstånd så diagnostiseras deolika tillstånden via en skala, ett såkallat “spektrum” (Zürcher,m.fl. 2015). Autism är en diagnos som ingår i autismspektrumetenligt DSM-5 (Diagnostic and statistical manual of mentaldisorders). DSM-5 autismspectrumtillstånd inkluderar autistisktsyndrom, aspergers syndrom och atypisk autism. Liksom autism haraspergers syndrom brister i bland annat ömsesidig social samspel,kommunikation, bristande föreställningsförmåga samt drivs de avrepetitiva beteenden och aktiviteter. Aspergers syndrom har längevarit en separat diagnos, men i den senare versionen (DSM-5) somkom ut 2013 har diagnosen aspergers syndrom tagits bort och fårnu diagnosen Autism Spectrum Disorder. Detta på grund av att detenligt forskning inte finns någon skillnad mellan personer medaspergers syndrom och personer med autism som besitter godaintellektuella och språkliga färdigheter (APA, 2013).

Samband mellan Autism, Aspergers och kreativitetAlla tre experimenten som redovisas i denna studie är gjord avsamma forskargrupp, som ska ta reda på om det finns någonsignifikant skillnad mellan barn med autism, asperger och enkontrollgrupp som består av lågbegåvade barn samt normalbegåvadebarn gällande kreativa förmågor.

I det första experimentet som gjordes av Craig och Cohen (1999)ingick sammanlagt 60 barn, 15 barn med autism, 15 med aspergers,15 lågbegåvade barn och 15 normalbegåvade barn. Barnen med autismoch de lågbeåvade barnen hade samma verbala ålder, d.v.s attderas ordförråd var ganska identiska. Barnen med aspergers samtde normalbegåvade barnen hade samma kronologiska ålder som barnenmed autism. Däremot hade barnen med aspergers högre verbal ålderän barnen med autism. Experimentet använde sig av TTCT. I denförsta uppgiften fanns det 30 lodräta parallella linjer.Försöksledaren uppmanade barnen att, med hjälp av linjerna, ritaså många olika saker som möjligt och sedan skriva vad bildenföreställer. Detta upprepades med uppmaningen att göra annorlundabilder för varje gång. Den andra uppgiften i första experimentetbestod av 10 ofullständiga komplexa former och siffror. Här skabarnen göra samma sak som första uppgiften, det vill säga rita såmånga olika bilder som möjligt med hjälp av linjerna. Resultatetvisade att barnen med autism och aspergers hade signifikant lägrekreativitetspoäng än de två andra kontrollgrupperna. Barnen medautism och aspergers fick lika dålig resultat på den förstauppgiften, däremot uppvisade barnen med asperger en bättreförmåga än barnen med autism i den andra uppgiften som gick ut påatt hantera komplexa former . Ju gravare autism en har destosvårare har en att hantera komplexa former, vilket barnen medautism ådagalade. Överlag har barn med autism och asperger ensämre förmåga att generera nya associationer och idéer (Craig ochCohen 1999).

Andra experimentet mätte två typer av kreativitet, den enafantasifull kreativitet, sådant som inte existerar iverkligheten, exempelvis: en flygande orm eller väggar sompratar. Den andra metoden mätte verklighetsbaserad kreativitet,det vill säga sådant som finns och kan ske i verkligheten,exempel på en sådant kan vara att ha en hund som sover i sammasäng, eller att komma på en ny läskedryck. Syftet är att ta redapå om det finns någon skillnad mellan generering av fantasifullaoch verklighetsbaserade idéer hos individer med ASD. Resultatetvisade att barnen med autism och asperger uppvisade markant färrefantasifulla förmågor än kontrollgruppen, samt färre antal svar i

genomsnitt. Överraskande nog uppvisade barn med autism bättreförmåga till fantasifulla idéer än barn med asperger (Craig ochCohen 1999).

Experiment nummer tre fokuserade endast på en del av denkreativa förmågan, vilket var fantasi. Testet skulle mäta tretyper av fantasifärdigheter, den första var verbalt flyt: här skabarnen komma på så många ord som möjligt som börjar med sammabokstav, under 1 minut. Den andra var semantisk flyt, d.v.s kommapå så många ord som möjligt inom en viss kategori. Den tredje ochsista uppgiften var flytande framställning, det vill säga kommapå så många möjliga relevanta idéer som genereras som svar påstimuli. Resultatet visade en avsevärd skillnad mellan barnen medautism, asperger och kontrollgruppen i alla tre ovannämndauppgifter. Kontrollgruppen kunde ge svar som inte alls hade medformen på leksaken att göra, eller att komma på saker som intefinns i verkligheten, detta hade barnen med autism och aspergersmycket svårare att visualisera och använda som svar. Liksom i detvå tidigare experimenten var antalet genererade idéer betydligtfler hos kontrollgruppen (Craig och Cohen 1999).

En studie gjord av Jung Liu, Lin Shih och Yin Ma (2011) visadeöverraskande resultat hos pojkar med aspergers när det gälleroriginalitet och elaborering, vilket båda är viktiga aspekter avkreativitet. Williams CAP-test (1980) användes för studien.Studien bestod av 58 deltagare, 16 med aspergers diagnos, 42deltagare utan autismspektrumstörningar, båda grupperna bestod avpojkar och medelvärdet på deras ålder var cirka tio år. Studiensmetod var att experimentledaren gav deltagarna 12 ofullständigasiffror och bad dem att rita färdigt siffrorna, ju fler olikatyper av teckningar desto bättre. Testet skulle mäta divergenttänkande. Här uppvisade deltagarna med aspergers betydligt bättreförmåga i både originalitet och elaboration, speciellt i derasfavoritämnen. Det fanns en signifikant skillnad i originalitetoch elaboration . Däremot i flyt, öppenhet och flexibilitet fickAS gruppen sämre poäng, med en signifikant skillnad i öppenhetoch flyt. Andra testet som mätte divergent känsla fick AS gruppenmarkant sämre resultat än den normalbegåvade gruppen och allra

sämst poäng av de båda testen, fick AS gruppen i förmågan attfantisera (Jung m.fl. 2011).

I en studie av Crane, Hermelin, Pring och Ryder (2012) så gjordesett experiment vars syfte var att se skillnader i kreativitet, iform av konstnärlig förmåga. De deltagande individerna varuppdelade i fyra grupper, nio savantartister (fem med autism, tremed aspergers och en med atypisk autism); savanter har enaståendefärdigheter i vissa områden, nio icke-begåvade individer medautismspektrumstörningar (ASD), nio icke-begåvade individer medmoderate learning difficulties/måttliga inlärningssvårigheter(MLD), och nio begåvade konststudenter utanfunktionsnedsättningar. De flesta som deltog i experimentet varvuxna, savanterna och ASD deltagarnas åldrar var mellan 22 och 43år gamla, MLD deltagarna var mellan 22 och 42 år gamla, medankonststudenterna var mellan 16 och 18 år gamla. För att mätakreativiteten hos individerna användes TTCT (båda varianter) ochFST. Resultaten för TTCT visade att konst studenterna presteradeöverlag bättre än de tre andra grupperna i alla fyra skalorna.För flyt så fick MLD deltagarna bäst resultat efterkonststudenterna. Savanterna presterade sämre än MLD deltagarnaoch ASD deltagarna presterade sämst. Samma ordning av resultatföljer för originalitet och flexibilitetsskalorna. Förfördjupningsskalan var det samma ordning av resultat för delenmed de ofullständiga linjerna/former, men för delen medparallella linjer så presterade savanterna bättre än MLDdeltagarna, följt av ASD deltagarna. Resultaten i FST visade attMLD deltagarna var bättre i flyt, när de använde sig av endasttvå små former för att bygga en stor form. När de använde sig avmer än två små former för att bygga en större form, varkonststudenterna bättre än de andra 3 grupperna. Av de 3 andragrupperna så presterade MLD deltagarna bäst, följt av savantersom presterade sämre och sist ASD deltagarna som presteradesämst. För flexibilitet så presterade konststudenterna bäst,följt av MLD, sedan savanterna och sist ASD deltagarna. Sammaordning av resultat följde i originalitet förutom när de användesig av fler än två små former för att bygga en stor; härpresterade savanterna lika bra som konststudenterna (Crane m.fl.2012).

I en annan studie av Diener, Smith och Wright (2014) var måletatt utveckla ett nytt test/mätinstrument för kreativitet,specifikt för barn och ungdomar med ASD. Mätinstrumentet skullefokusera sig på visual-spatial creativity. I denna studieanvändes CAP som grund i utvecklingen av det nya testet, menistället för papper och penna så användes 3D modeller. Testetanvänder sig av samma 4 problemlösningsförmågor som TTCT och CAPtestar, nämligen; flyt, flexibilitet, originalitet ochfördjupning. Testet utfördes av nio skolelever, individer med ASDi åldrarna 7-17 år. Testet gick ut på att koda tre stycken 3Dmodeller per deltagare, genom programmet SketchUp™, svaren varsedan bedömda genom de 4 problemlösningsförmågorna. Resultatenvisade att deltagarna var bättre på att komma på nya ochoriginella modeller (flyt och originalitet) men sämre påflexibilitet och fördjupning (Diener m.fl. 2014).

Diskussion

Syftet med denna studie var att ta reda på ifall och hurkreativitet skiljer sig mellan individer utanautismspektrumstörningar och individer medautismspektrumstörningar, samt vilka faktorer som bidrar tilldessa skillnader.

Kritik kan riktas mot alla individuella studier, t.ex i studienav Diener m.fl (2014) så var visual spatial kreativitet genom 3Dformer i fokus, där problemet med studien är urvalet. Antaletdeltagare var nio skolelever med tre 3D modeller var. Även om dehade 27 modellerna att titta på, så var det bara nio elever, ettväldigt litet urval. Det svåra med ett litet urval är att de interepresenterar målgruppen lika bra som ett stort urval. Urvaletbestod också bara av individer med ASD, detta innebär att de barajämförde resultaten med andra individer med ASD och saknade enkontrollgrupp. Därför blir det svårt att dra en slutsats omhuruvida dessa deltagare egentligen presterar till skillnad frånindivider utan funktionsnedsättningar. Hur som helst visarresultatet att autister uppvisar goda egenskaper i flyt och

originalitet. Om experimentet upprepas med fler deltagare samt enkontrollgrupp, skulle det kunna ge ett mer reliabelt resultat.

Studien av Crane m.fl. (2012) fokuserade främst på savanter,vilket var deras oberoende variabel. Urvalet för studien blev dåväldigt specifikt. I studien nämnde de inte att deltagare varslumpmässigt valda men istället rekryterade från källor sombestod av specifika individer, t.ex. alla som har autism är intenödvändigtvis inskrivna i National Autistic Society’s databas.Eftersom antalet deltagare var så få och från samma geografiskaplats, så kan inte resultaten representera savanter/målgruppenglobalt. Ifall ett liknande studie görs i framtiden, bör urvaletvara slumpmässigt och deltagarna bör plockas från olika länderför att se ifall likheterna är socialt och kulturellt betingadeeller beror det på biologiska skillnader.

Experimentet som utfördes av Jung Liu m.fl. (2011) visade attbarn med aspergers uppvisade betydligt bättre resultat i attutarbeta omsorgsfulla och originella teckningar än sinajämnåringar utan autismspektrumstörningar, speciellt när detgällder ämnen som intresserade dem. En teckning på ett moderkortritad av ett barn med AS var nästan identisk med ett verkligtmoderkort. Detta kräver gott detaljsinne och väldigt bra minne.Jung Liu m.fl. (2011) menar att detta kan bero på att individermed AS har otroligt känsliga sinnen, vilket orienterar dem tillatt söka detaljer hellre än helhet, samt ett otroligt god minneav detaljerna. De ägnar också obegripligt många timmar åt sinafavoritämnen, därför kan detta vara orsaken till de godafärdigheter inom ämnen som intresserar dem. Orsaken till derasbristande förmåga i flexibilitet och flyt kan dels vara på grundav att det de sysslar med, inte ligger i deras intresseområde,samt på grund av deras goda diskriminerande förmågan avhelhetssyn. Brister i flexibilitet och flyt kan också bero påbegränsad föreställningsförmåga, kan en inte föreställa sig hurdet vore att göra något annat än det som händer just nu, blir detsvårt att också göra det. Att sakna föreställningsförmågabegränsar förmågan till självständighet och får därmed storakonsekvenser i vardagslivet, detta med tanke på att de inte kanföreställa sig vad som kommer hända härnäst. Det skulle vara

intressant att se ifall även flickor med AS uppvisade samma godaförmågor i elaborering och originalitet. Men eftersom deltagarnai detta experiment endast var pojkar, blir det svårt att drasamma slutsats gällande båda könen.

De tre första genomförda experimenten av Craig och Cohen (1999)visade att bara med autism och aspergers har begränsade kreativaförmågor enligt Torrance testet TTCT metoden. Som väntad fickdeltagarna med autism och aspergers färre antal genererade idéeroch tankeanknytningsförmåga. Att AS deltagarna hanterade komplexaformer bättre än deltagarna med autism bekräftar att ju gravareautism man har, desto svårare har man att hantera komplexaformer. Raka linjer speglar en hanterbar och planerad värld ochkomplexa former ställer till oreda och kräver flexibilitet ochextra mentala resurser. Andra experimentet visade att deltagarnamed AS och autism hade dålig fantasiförmåga, men däremot hadedeltagarna med autism bättre fantasi än AS. Det kan bero på attbarn med autism i brist på förmåga till att hantera verklighetentränat upp sin fantasiförmåga för att lättare fly den ohanterbaraverkligheten. Tredje experimentet undersökte specifikt förmåganatt generera så många fantasifulla idéer som möjligt. Häruppvisade både deltagarna med AS och autism bristande förmågorjämfört med kontrollgruppen. Överlag visar alla tre experimentatt individer med AS och autism har svårigheter att föreställasig något som inte existerar i verkligheten. Associationsförmåganoch förmågan att generera idéer är också nedsatt. Trots attsvårigheter med kreativitet uppvisas, specielltföreställningsförmågan, så verkar personer med AS och autism halättare att vara kreativa när det handlar om verklighetsbaseradän fantasibaserad kreativitet.

Om man tittar på när studierna, så är det flera år sedan denförsta gjordes (1999), då användes DSM-IV. Så de 3 förstastudierna använde DSM-IV medan den senaste (Diener, m.fl., 2014)använde DSM-V, men den var baserad på CAP testet som gjordes1991, då DSM-III var i bruk. TTCT utformades först år 1974, dåanvändes DSM-II. Med tanke på att det finns en så stortidsskillnad mellan enskilda mätinstrument och studier för bådekreativitet och autism så påverkar det slutresultaten för denna

rapport, där inkonsekvenser är mycket möjliga. TTCT och CAPtesten har likheter i hur de båda följer samma 4 skalor för attmäta kreativitet och att de utförs med liknande verktyg (papperoch penna), processen är den enda skillnaden. TTCT använder sigav papper och penna (som CAP) men använder sig av linjer ochformer för att få deltagarna i experimentet att rita en bild. CAPanvänder ofullständiga siffror istället, samt ett frågeformulär.Om man först tittar på experimentet som gjordes med papper ochpenna, så gjordes den då individer kanske inte var lika bekvämamed att skriva på ett tangentbord, än med penna. Om experimentetupprepades idag så är chansen att utföra experimentet på ettannat sätt (datorer) möjligt. Skillnaden mellan linjer, formeroch siffror kan också tas upp, där individer kan vara mindreutsatta för siffror under ens liv. Linjer, former och siffrorfinns överallt, men visuellt finns linjer och former vart du äntittar. Så individer som är mindre utsatta för siffror kan hasvårt med CAP testet jämfört med TTCT.

Kanske krävs det andra mätmetoder för att bedöma kreativitetenhos dessa individer. Eftersom personer med autism och AS hanterarverkligheten annorlunda så kan det vara möjligt att de saknartheory of mind (förstå hur andra tänker). Att ha svårigheter med attförstå andra människors tankar och handlingar kan skapasvårigheter i vardagen, vilket också leder till svårigheter attförstå världen. För att förstå vad som ligger bakom andrashandlingar, gester, ironi och metaforer krävsföreställningsförmåga. Saknas det, blir det svårt att veta hur enska reagera eller förstå vad andra menar. Detta i sin tur skaparsvårigheter i sociala sammanhang och resulterar i socialavskärmning, därför blir deras personliga aktiviteter av merintresse än verkliga människor.

Denna rapport använde endast resultat från vetenskapligtgranskade artiklar, vilket i sin tur anses ha hög reliabilitet,däremot är studierna begränsade till ett väldigt litet område medtanke på den begränsade vetenskapliga rapporterna som varit tillhands. I studien har vi (författarna) försökt vara så objektivasom möjligt och försökt ta reda på vilka svagheter och styrkorindivider inom autismspektrummet besitter. Med tanke på de

begränsade och ibland föråldrade mätmetoder som studierna utgårifrån, så kan det finnas en viss partiskhet i resultaten.Eftersom syftet med studien är att undersöker två olika oberoendevariabler, resulterade det i att individer med autism ochindivider med asperger uppvisade olika brister och färdigheter,och oftast gradskillnad. Men överlag beror detta på hur svårartadautismspektrumstörningen är.

Resultaten från denna rapport visar att kreativitet är annorlundahos individer med autism och/eller aspergers. De flesta ASD/ASindividerna visade bättre prestation i antingen originaliteteller elaboration och svårigheter i flexibilitet, flyt ochfantasi. Resultat har sammanställts från barn, ungdomar ochvuxna, så det finns en viss blandning i urvalet. Dock bestod treav sammanlagd fyra studier av deltagare som var barn och enstudie av vuxna deltagare. De vuxna presterade bättre, detta kanbero på att deras förmåga att resonera och tänka abstrakt (förlinjer, former och siffror i TTCT och FST) är mer utvecklad änvad barnens är. Men med tanke på att de vuxna jämfördes med enkontrollgrupp som var mycket yngre, blir det svårt att draslutsatsen, att individer med autismspektrumstörningar i äldreålder är mer kreativa. Hade kontrollgruppen varit i samma ålder,skulle en trovärdig skillnad upptäckas. Som sagt har allarapporterna utgått från studier som främst riktat in sig på barnmed autism och aspergers, därför går det inte att tillämparesultaten på personer med autismspektrumstörningar överlag.

I framtida studier borde undersökningen breddas och ta reda påifall bristande kreativitet är en del av autismspektrumstörningäven hos vuxna. Det skulle vara intressant att ta reda på vilkapreventiva åtgärder som krävs, för att förhindra den växandeutvecklingen av autismspektrumstörningar. Att hitta metoder ochprogram som hjälper de redan drabbade att hantera defunktionsnedsättningar som begränsar dem under hela deras livstidoch kunna leva ett så självständigt och värdigt liv som möjligt,vore betydande för de drabbade, deras familjemedlemmar och ävenför hela samhället.

Referenser

Hales, E. Robert (red. 2013), ”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders”, 5th ed. American Psychiatric Publishing: http://psychiatryonline.org/doi/book/10.1176/appi.books.9780890425596 [hämtad: 2015-05-20].

Craig, J. och Baron, C. S. (1999), ”Creativity and imagination inautism and Asperger syndrome”, Journal of Autism and Developmental Disorders, s. 319–326, vol. 29, nr. 4.

Diener, M. L., Wright, C. A., Smith, K. N. och Wright, S. D. (2014), ”Assessing Visual-Spatial Creativity in Youth on the Autism Spectrum”, Creativity Research Journal, s. 328–337, vol. 26, nr. 3.

Flowers, J. H. och Garbin, C. P. (1989), ”Creativity and Perception, Faculty Publications, Department of Psychology”, inlägg 453, 1989: http://digitalcommons.unl.edu/psychfacpub/453 [hämtad 2015-05-20]. (Publicerad i Handbook of Creativity, red. John A. Glover,Royce R. Ronning och Cecil R. Reynolds, s. 147-162, New York och London: Plenum Press.)

Hviid, A., Melbye, M. och Pasternak, B. (2013), ”Use of SelectiveSerotonin Reuptake Inhibitors during Pregnancy and Risk of Autism”, New England Journal of Medicine, s. 2406–2415, vol. 369.

Jung Liu, M., Lin Shih, W. och Yin Ma, L. (2011), ”Are children with Asperger syndrome creative indivergent thinking and feeling? A Brief Report”, Research in Autism Spectrum Disorders, s. 294–298, vol. 5.

Persico, A. M. och Napolioni, V. (2013), ”Autism genetics”, Behavioural Brain Research, s. 95–112, vol. 251.

Pring, L., Ryder, N., Crane, L., och Hermelin, B. (2012), ”Creativity in savant artists with autism”, Autism, s. 45–57, vol. 16, nr. 1.

Simonton, D. K. (2000), ”Creativity: Cognitive, personal, developmental, and social aspects”, American psychologist, s. 151–158, vol. 55, nr. 1.

Tara, L. A., Christopher J., Stodgell och Patricia M. Rodier. (2005) ”The teratology of autism”, International Journal of Developmental Neuroscience, s. 189–199, vol. 23.

Zürcher, Nicole, R., et. al. (2015), ”A systematic review of molecular imaging (PET and SPECT) in autism spectrum

disorder: Current state and future research opportunities”, Neuroscience and Biobehavioral Reviews, s. 56–73, vol. 52.