Sportpressen sommar 2012

www.sportpressen.fiSOMMAR - KES 2012

MATTIAS LINDFORS

STERBOTTENS LPUNDERPOHJANMAAN JUOKSUILMI

NICLAS SANDELLS

SOMMAR - KES 20122 WWW. S POR T PR E SS EN . F I

UTKOMMER

ILMESTYY 2012

Hst/Syksy 2012 v. 37 (14.9)Vinter/Talvi 2012 v. 47 (23.11)

Fortlpande prenumeration:Kestotilaushinnat:

Finland/Suomi12mn./kk 20

vrigalnder/muutmaat12mn./kk 25

20/v. /r

Grdinprenumerationpere-post:Teetilausshkpostitse:

[email protected]

Klla/Lhde:Fonecta B2B

STAFFAN TUNIS

NANNA VAINIO

ALEXANDERRUUTTU

ANTON LINDFORS

VINTER 2011-2012 www.sportpressen.fi TALVI 2011-2012

Idrotts- och jmstlld-hetsminister Paavo Ar-hinmki inledde se-minariet med att pminna publiken om att ven om Finland anses vara ett jm-stllt land s har vi lngt kvar att g fr att p riktigt kunna leva som vi lr. Mi-nistern ppekade att flickor i alla lgen ska ha samma mjligheter som pojkar och tog exempel frn trnings-tider i hallar. Att Paavo Ar-hinmki r en fotbollsfan-tast r ingen hemlighet och han berttade grna om si-na fotbollsresor. Det frsta idrottsevenemanget som han deltog i som minister sommaren 2011 var VM i fotboll fr kvinnor som ord-nades i Tyskland. Michael Kld talade om sin karri-r som trnare fr kvinnor-na i fotbollslandslaget och om den inledande, tuffa ti-den nr kvinnorna enbart ansgs vara en belastning och kostnader, det fanns ingen tradition inom fotbol-len fr kvinnor och det sak-

Lead the Change be the Change

TEXT/ TEKSTI: STINA HEIKKIL FOTO/KUVA: VIKTOR GRANDELL

Torsdagen den 3 maj samlades ett femtiotal intresserade deltagare till P lika villkor? ett seminarium om idrott och kvinnor p Scandic Continental i Helsingfors.

nades frebilder och stjr-nor. Kvinnorna var i brjan tvungna att trna i herrut-rustning, men med gemen-samma krafter och med Kld i spetsen svngde man skeppet och skapade succ som gav synlighet fr fot-bollen i Finland. EM 2009 blev en folkfest och kerna p Olympiastadion var till och med lngre till damto-aletterna n till herrtoalet-terna

Lead the Change be the Change r ledorden fr den konferens som kom-mer att ordnas i Helsing-fors 2014 om kvinnors del-tagande p idrottens alla niver. Raija Mattila som r viceordfrande fr In-ternational Working Gro-up on Women and Sport, IWG, upplyste seminariepu-bliken om problemet som finns verallt i vrlden, att det saknas kvinnor i ledan-de stllning inom idrotten. Dessutom saknar vi statis-tik och forskning som vi-

sar hur verkligheten ser ut fr vra kvinnliga idrottare, freningsaktiva och besluts-fattare. Det hr lyfte ven direktren fr internatio-nella relationer vid Finlands Idrott Terhi Heinil upp i sin taltur och pongterade att det r en alldeles fr lg andel kvinnor i de finlnd-ska frbundsstyrelserna.

Mikaela Ingberg talade under rubriken Toppidrott och jmstlldhet och ifr-gasatte det frvntade syf-tet fr en flicka eller en poj-ke att idrotta. I vilket skede blir det s att flickor idrot-tar fr att det r roligt med-an pojkar kan idrotta med ett klart ml om att bli bst och tjna pengar. Frvnt-ningarna p att ha ett rik-tigt jobb utanfr idrotts-arenan r enligt Ingberg strre fr flickor och gr dessutom att fler unga kvin-nor slutar idrotta eftersom pressen frn omgivningen blir fr stor. Ingberg nmn-de ven om medias roll fr

en toppidrottare och fr att genom synlighet f fler sponsorer och uppskatt-ning, men att de idrottan-de kvinnorna mste ta sig ver en betydligt hgre trskel n herrarna fr att n nyheterna och tidning-arna. Christoffer Herberts som r sportchef p Huf-vudstadsbladet frsvarade media med att det som r populrt sljer och att vi fortfarande lever i en verk-lighet dr herridrott har strre mediavrde n dam-idrott. Samtidigt lyfte han upp de individuella idrot-

tarna i Finland som synts mest i tidningarna p sisto-ne: Kauppi, Mkrinen, Multala, Wahlstrm

Seminariet lockade ivriga deltagare som grna skul-le diskuterat mera kring det hr intressanta mnet. Det finns helt klart en nskan om en fortsttning med lik-nande seminarier om idrott och jmstlldhet. Anna Jungner-Nordgren fun-gerade som moderator och introducerade talarna med intressant information.

Jmstlldhet inom idrot-ten har under det senaste halvret varit extra aktuellt tack vare den rapport som undervisnings- och kul-turministeriet publicerade i november: Jmstlldhe-ten mellan knen i idrott och motion i Finland 2011; frndringar och nulget. Rapporten finns p minis-teriets webbsida.

Arrangrer fr seminariet var Svenska Kvinnofrbun-det och Svenska Kvinnofr-bundet i Srns.

Puh/Tel 019-248 9357, [email protected]

www.hangolf.fi

Hangon golfkentn tapahtumat kesll 2012Hndelser p Hang golfbana sommaren 2012

Lis tapahtumia/ :Mera hndelser

Tervetuloa pelaamaan Suomenetelisimmlle golfkentlle

Vlkommen att spela p Finlands sydligaste golfbana

7.6 10.6 16.6 22.6 30.6 13.7 21.7 5.8

16.9 6.10

28.10

Tsemppi Tour (12-15 vuotiaille)Naisten Sunnuntai-Dam SndagMiesten kilpailu-Herr tvlingMidsummer OpenTktom ScrambleMaraton GolfMakasiini OpenKapteenin Kierros-Kaptens rundanPari ScrambleRavintola Origo OpenKauden viimeinen-Ssongens sista

Kaksikielinen

lehti!

Tvsprkig

tidning!

SOMMAR - KES 2012 WWW. S POR T PR E SS EN . F I 3

I N N E H L L

Lead the Change - be the Change 2

Mattias Lindfors 4-5

Det sterbottniska lpfenomenet / 6-7 Pohjanmaan juoksuilmi 8-9

Niclas Sandells 7, 9

Eetu Piiroinen 10-11

SJK 12-13

Visste du att... / Tiesitk ett... 14

Sporthndelser / Urheilutapahtumat 16-18

Krille Mattsson 18-19

FSI Informera 20-23

Chefredaktr / Ptoimittaja

ANNONSPRISER/ILMOITUSHINNAT 1/1 s. 1 940 Euro + moms/alv 23%1/2 s. 980 Euro + moms/alv 23%1/4 s. 530 Euro + moms/alv 23%1/6 s. 330 Euro + moms/alv 23%1/8 s. 280 Euro + moms/alv 23%1/12 s. 185 Euro + moms/alv 23%1/24 s. 95 Euro + moms/alv 23%Sista sidan/viim. sivu 2 875 Euro + moms/alv 23%Frsta sidan/ens. sivu 5 000 Euro + moms/alv 23% Media & reklambyrrabatt - 15%om annonsreservationerna gjorda/materialet levererat inom utsatt tidMedia & mainostoimistoalennus - 15% jos ilmoitusvaraukset tehty/toimitettu ilmoitetun ajan puitteissaTidningens ansvar fr fel begrnsar sig till annonskostnaden.Lehden vastuu virheellisest tai poisjneest ilmoituksesta rajoittuu enintn ilmoitushintaan.

DISTRIBUTION/JAKELUNormaldistribution via tidningsstll och lsnummer/lehtitelinejakelu ja irtonumeroina.

Distribution i affrer, shoppingcenter, kiosker,butiker, kafer, restauranger, hotell, turistbyrer, gsthamnar, skolor, prenumeranter etc.Ilmaisjakelupaikat: kaupat, kauppakeskukset, kioskit, kahvilat, ravintolat, hotellit, matkailutoimistot, vierassatamat, ruotsinkieliset koulut, tilaajat jne.

TOTAL DISTRIBUTION 40-60.000 stKOKONAISPAINOS 40-60.000 kpl

Tryckning/painatus:Offsetrotation, tabloid, tryckeri: Salon LehtitehdasOffsetrotaatio, tabloid, paino: Salon Lehtitehdas

Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija:SportpressenFrlags Ab Lindan Kustannus OyPB/PB 18, Redaktrsstigen25701 Kimito

tfn (02) 421 725fax (02) 421 718

MED I A I N FO

Janne Isaksson Mats Lundberg

Nsta nummer 14.9.2012Seuraava numero 14.9.2012

www.sportpressen.fi

SOMMAR - KES 2012

MATTIAS LINDFORS

STERBOTTENS LPUNDERPOHJANMAAN JUOKSUILMI

NICLAS SANDELLS

ANNONSFRSALJNING/ILMOITUSMYYNTI

Michael NurmiChefredaktr/Frs.chefPtoimittaja/Myyntijohtaja

REDAKTION/TOIMITUS

Mikael Heinrichs

Markus Lindstrm, wwwAnnonsfrsljning/Ilmoitusmyynti

Michaela Lindstrm Tina Aitio, AD

PB 18, 25701 KIMITOPL 18, 25701 KEMI

E-mail (annonsmaterial/ilmoitusaineisto):[email protected]

Tfn/puh. (02) 421 725Fax (02) 421 718 2012

CHEFREDAKTR/FRS.CHEF:PTOIMITTAJA/MYYNTIJOHTAJA:Michael Nurmi, 040 550 4548 (02-421 725)[email protected]

ANNONSFRSLJNING/ILMOITUSMYYNTI:Michael Nurmi (Alla regioner - Kaikki alueet)040 550 4548 (02-421 725)[email protected]

Markus Lindstrm (boregionen - Turun talousalue)0400 826 685 (02-421 725)[email protected]

MR MEDIA (Nyland - Uusimaa)Mikael [email protected] 040 775 9080

Stig Mattsson (Nyland - Uusimaa)[email protected] 535 2153 (02-421 725)

Torsten Wulff (land - Ahvenamnaa)044 440 0844

CJ-Center (sterbotten - Pohjanmaa)Jonny strand0500 924 528

REDAKTION/TOIMITUS:Mikael Heinrichs, Redaktr/ToimittajaMarkus Lindstrm, WebmasterJanne Isaksson, FreelanceMats Lundberg, FreelanceSren Bck, FreelanceEmilia rnmark, Redaktr/ToimittajaMichaela Lindstrm, FreelanceNisse NN Nyberg, FreelanceDaniel Byskata, Foto, Freelance Tina Aitio, AD, Lay-OutMathias Lindstrm, FreelanceFolke Lindstrm

Sportpressen Hst 2012 vecka 37 (14.9)SPORTPRESSEN-bilaga.

Sportpressen Vinter 2012 vecka 47 (23.11)SPORTPRESSEN-bilaga.

SPORTPRESSEN Syksy 2012 viikko 37 (14.9)Urheilu- ja liikuntalehti.

SPORTPRESSEN Talvi 2012 viikko 47 (23.11.)Urheilu- ja liikuntalehti

Utkommer tidningen Ilmestymispivt

En fantastisk idrottssommar FOTBOLLS-EM r igng nu i mitten av juni d tidningen utkom-mer. Vi fr se fantastisk fotboll. Fotboll och midsommar r en rtt s optimal kombination. Men ocks politiken drar uppmrksamhet till sig i rets EM i Ukraina: ex-statsminister Julia Timoshenko sitter av en dom p 7 r vilket tolkas som en politisk dom av vstvrlden. EM bojkottas av vissa politiker, andra knda personer och organisationer. Mera av detta kommer vi att se d och om ishockey-VM spelas i Minsk i Aleksandr Lukasjenkos Vitryssland 2014.

SIKTET R NU instllt ven p friidrotts-EM i Helsingfors 27 juni - 1 juli och drefter p rets megastora idrottsfest, OS i London 27 juli - 12 augusti. I detta nummer har vi en intervju med bl.a. 23-riga Mattias Lindfors, som kommer in som Finlands representant i Laser Stan-dardklassen efter att ha vunnit det interna OS-kvalet i samband med regattan i Palma i april. Vi hoppas ta medaljer i segling och paddling.

VI FR VEN bekanta oss med de sterbottniska lparframgng-arna. FSI:s friidrottschef Kjell Krook har en enkel frklaring till framgng-arna: entusiastiska trnare och samarbete trnarna emellan. Ls mera om lparfenomenets orsaker i tidningen.

- SIKTA HGRE, bli starkare och snabbare, sger det 100-rs-jubilerande Svenska Finlands Idrottsfrbund SFI r.f., som fortstter sin fyrdelade presentationsserie i Sportpressen, nu del tv med kraftidrotten och simningen p sidan 20.

NJUT AV idrottssommaren inte bara p sofflocket eller i publiken! Motionera sjlv s orkar du och hinner du med mera!

Vl mtt i publiken eller p trningspasset

Uskomattoman upea urheilukesJALKAPALLO-EM on tydess vauhdissaan, kun lehtemme ilmestyy keskuun keskivaiheilla. Psemme seuraamaan uskomatto-man hienoa jalkapalloa. Jalkapallo ja juhannus, mik huippuyhdistelm!

POLITIIKKAKIN KIINNITT maailman huomion Ukrai-nassa pelattavaan EM-turnaukseen: maan entinen pministeri Julia Timoshenko krsii seitsemn vuoden vankeustuomiotaan; lnness tm pidetn poliittisena tuomiona. Jotkut poliitikot, muut julkisuuden hen-kilt ja jrjestt boikotoivat EM-turnausta. Tllaista tulemme nkemn lis, jos ja kun jkiekon-MM-kisat jrjestetn Minskiss, Aleksandr Lukasjenkon Valkovenjll vuonna 2014.

NYT ODOTTELEMME innolla mys Helsingiss 27.6. - 1.7. jrjestettvi yleisurheilun EM-kisoja ja sen jlkeen vuoden suurinta urheilujuhlaa, Lontoon olympialaisia 27.7.-12.8. Tss numerossamme haastattelu muun muassa 23-vuotiaan Mattias Lindforsin kanssa. Hn edustaa Suomea Laser Standard -luokassa voitettuaan sisisen olym-pialaiskarsinnan Palman regatassa huhtikuussa. Toivomme saavamme mitaleja purjehduksessa ja melonnassa.

TUTUSTUMME MYS Pohjanmaan juoksijoiden menestyk-seen. FSI:n yleisurheilun johtaja Kjell Krookilla on selke selitys menes-tyksille: innokkaat valmentajat ja valmentajien vlinen yhteisty. Lue lis juoksuilmist!

- THT KORKEAMMALLE, voimistu ja lis nopeuttasi, sanoo Svenska Finlands Idrottsfrbund, joka juhlii 100 vuottaan. Liitto jatkaa neliosaista esittytymissarjaansa Sportpresseniss. Nyt vuorossa on toinen osa, jossa sivulla 20 kerrotaan voimailulajeista ja uinnista.

NAUTI URHEILUKESST muullakin tavalla kuin sohvalla ja yleislehtereill! Liiku, niin jaksat ja ehdit entist enemmn!

Tapaamisiin yleisn joukossa tai treenilenkill

PRMBILD/KANSIKUVA: SUOMEN PURJEHDUS JA VENEILY


D et r i vattnen ut-anfr Weymouth och i paddlingsbas-sngen i Eton Dorney som Finland kanske har de allra strsta chanserna att hvda sig i kampen om medaljer. Paddlarna Anne Rikala (senaste numret av Sport-pressen) och Jenni Mikko-nen samt de sammanlagt elva seglarna (fyra individu-ella seglare och tre btlag) med Sari Multala i spet-sen kan mycket vl lyckas i sommarens OS. Mattias fyrariga satsning mot OS fick ordentligt med fart under vingarna i sam-band med EM i Helsingfors i fjol, d han placerade sig p en 42:a plats. Hans bs-ta notering i stortvlings-sammanhang hittills r en 24:e plats vid junior-EM fr tre r sedan. Vid rets VM i Tyskland blev det en 64:e placering. - Jag r njd med att ocks jag fixade det resul-tat som krvdes fr en na-

Mattias Lindforslder: 23 r.Klass: Laser Standard.Varfr Laser: Jag trivs helt enkelt bst ensam i bten. Dessutom passar Lasern min storlek och pminner ju om optimisten som man brjade med.Frening: Brnd Seglare.Brjade segla: Optimistjolle som 67 ring.Tidigare grenar: Spelade bandy (Vesta)fram till A-juniorldern.Favoritstlle fr segling: Jag seglade fr frsta gngen i Mexiko nu i februari och det var kul. Miami r ocks en favorit, jag har varit dr nu tre r i rad. Dr finns litet annat n bara segling ocks, vilket inte alltid r fallet.Studier: Fastighetsekonomi vid Aalto-universitetet, tredje ret.Mlsttning i OS: En plats bland de 20 frmsta.

Laser StandardEnmansjolleLngd: 4,23 mBredd: 1,42 mSegelyta: 7,06 m2

tionsplats i VM, sger Lind-fors och syftar p att det var Hangseglaren Fredrik Westman som ursprungli-gen fixade nationsplatsen fr Finland vid VM i Perth i Australien i november i fjol.OS-regattan brjar fr hans del den 30 juli och avslutas frhoppningsvis frst den 5 augusti d de tio frmsta seglar om medaljerna. Stllet r bekant fr seg-larna och bjuder knappast p ngra strre verrask-ningar. En vrldscuptvling arrangerades dr i brjan av juni och lockade natur-ligtvis mnga av de blivan-de OS-deltagarna. S ocks Mattias. - Det har blivit ganska mycket resande nu p v-ren, men jag kommer att skta en del av frberedel-serna ocks hemma i Hel-singfors. Planen r att till-bringa ungefr 23 veckor totalt i Weymouth, sger Lindfors.

Det avgrs mellan ronen

Frn VM-tvlingarna r det frmst det fokuserade tn-kandet han tar med sig p frden mot OS. Den menta-la trningen r viktig inom seglingen det har ocks Mattias insett. - Nstan alla i landslaget har en egen mental trna-re som man diskuterar med tminstone nu och d. Fr att f ut maximalt mycket av seglandet mste man va-ra fokuserad, srskilt i tv-lingssituationerna. Jag har i ungefr tv rs tid jobbat ocks med mental trning och har mrkt att det hjlpt mig. Inom en sport som seg-ling r det oerhrt viktigt att klara av att hlla tan-karna fokuserade p det v-sentliga inte minst i en-mansklassen Laser. - De strsta skillnaderna kommer antagligen p det mentala planet. Inom seg-ling r det s mycket man

hela tiden mste tnka p, men visst r den menta-la trningen en lng pro-cess. Till en brjan mste man lra sig knna sig sjlv. Jag kan medge att jag sjlv var aningen skeptisk till en brjan, men d man kom-mer igng med det s mr-ker man nyttan. - I seglingen kan resulta-ten kasta en hel del, men till exempel p 100 meter vet man ganska skert vem som har chansen att g till final redan p frhand. Har man en bra dag som seglare kan man vara bst av alla, men klarar man av att gra det i fem dagar? Det r dr skillnaden mellan dom bs-ta och dom som bara r bra ligger.

Den sista uppladdningen infr OS r inget Mattias tar ngon stor stress ver. t-minstone inte nnu. - Vi kommer att tillbringa ganska mycket tid tillsam-mans med landslagstrup-

Det r sknt att inte ha s stora

frvntningar p sig

Mattias Lindfors r seglingslandslagets oskrivna kort

pen, men man mste nog kunna dra sig undan och fundera ocks p annat n seglingen emellant. Det r oerhrt positivt att seglar-na r en s stor grupp i OS och vi har bra sammanhll-ning. Alla stttar varandra och jag tror att vi kan f ut mycket av den goda stm-ningen som rder. Tillsvidare trivs Mattias alldeles bra med att vara den anonyma killen i trup-pen. - I och fr sig brukar jag prestera bttre d det blir litet press, men n s lnge tror jag inte det blir s stor mediecirkus kring mig. Men vi fr se

Vill satsa fullt ut

Inom seglingen r det fr det mesta fyra rs cykler som gller. Olympiaden r den viktiga mttstocken. Mattias litar p att London bara r en frsta deletapp, men medger att studierna

TEXT/ TEKSTI: MIKAEL HEINRICHS FOTO/KUVA: SUOMEN PURJEHDUS JA VENEILY

ocks r viktiga fr att ba-lansera upp helheten. - Visst vill jag fortstta satsningen. Ekonomin r frsts en utmaning, men motivationen r det inget fel p. Det r svrt att hit-ta sponsorer d man inte har s fina resultat att visa upp, men gr vi bra ifrn oss kan det hnda att hela grenen kunde f ett lyft. P tal om resultaten, ja. Mattias tar Sari Multala som exempel. Hon hade inte heller lysande resultat som junior, men hr nu till vrldseliten. - Jag har inte heller ng-ra toppnoteringar, men har trots det segt jobbat vida-re. Frhoppningsvis skulle man nn gng f den dr stora belningen, men re-dan att f vara med i OS knns bra men det r ing-et jag njer mig med

D olympiska kommittn i slutet av maj presenterade den andra kontingenten OS-representanter och dr seglingstruppen var ett av namnen mindre knt n de vriga. Brnd Seglares 23-riga Mattias Lindfors kommer in som Finlands representant i Laser Standard-klassen efter att ha vunnit det interna OS-kvalet i samband med regattan p Palma i april.


FOTO/KU

VA: M

IKAE

L HEINRICHS

uomen suurimmat mitali- ja menestys-odotukset Lontoon

olympialaisten osalta suun-tautuvat todennkisesti vesille. Weymouthin pur-jehduskeskuksesta ja Eton Dorneyn melonta-altaas-ta voi hyvinkin tulla kiso-jen aikana positiivisia uu-tisia. Melojat Anne Rikala (Sportpressenin viime nu-merossa) ja Jenni Mikko-nen sek yhteens 11 pur-jehtijasta koostuva joukkue (nelj yksinpurjehtijaa ja kolme miehist) Sari Mul-talan johdolla kuuluvat eh-dottomasti potentiaalisiin onnistujiin kisoissa. Lontoon kisat ovat olleet Mattiaksen ptavoitteena kuluneen olympiadin ajan, ja satsaus sai uutta vauh-tia viime vuoden Helsin-gin EM-kisojen myt. Siel-l hn sijoittui 42. sijalle. Hnen paras saavutuksen-sa toistaiseksi on juniorien EM-kisojen 24. sija kolme vuotta sitten. Tmn vuo-den aikuisten MM-kisoissa

Mattias Lindfors on purjehdusmaajoukkueen kirjoittamaton lehtiKun olympiakomitea toukokuun lopulla julkisti toisen katraan Lontoon matkaajia muun muassa purjehtijoiden osalta, yksi nimist oli muita tuntemattomampi. 23-vuotias helsinkilispurjehtija Mattias Lindfors lhtee matkaan Suomen edustajana Laser Standard -luokassa voitettuaan Palman huhtikuisen regatan yhteydess kydyn kansallisen karsinnan.

Saksassa hnen sijoituksen-sa oli 64:s. - Olen tyytyvinen siihen, ett saavutin samalla mys itse maapaikkaan oikeutta-van tuloksen, Lindfors tote-aa. Laser Standardin maa-paikan Suomelle varmisti viime vuoden marraskuun Australian MM-kisoissa hankolaispurjehtija Fred-rik Westman. Lindforsin olympiaurak-ka alkaa 30. heinkuuta ja pttyy toivottavasti vasta 5. elokuuta, jolloin kymme-nen krki ratkaisee mitalien kohtalon. Weymouthin purjehdus-keskus on tuttu paikka useimmille purjehtijoille eik suuria ylltyksi liene olosuhteiden osalta odotet-tavissa. Siell jrjestetn muun muassa maailmancu-pin osakilpailu keskuun alussa, johon monet olym-piaedustajat tietenkin osal-listuvat. Mys Mattias. - Kevt on ollut melkoista matkustamista, mutta kisoi-hin tulen valmistautumaan

mys Helsingiss. Tarkoi-tuksena on viett yhteen-s noin 23 viikkoa paikan pll Weymouthissa, hn kertoo.

Henkinen puoli ratkaisee

Saksan MM-kisoista Lind-fors ottaa mukaansa en-nen kaikkea keskittymisen. Henkinen kantti on todel-la trke osa kilpapurjeh-dusta, sen on mys Mattias huomannut. - Lhes kaikilla maajouk-kuepurjehtijoilla on oma henkinen valmentaja jonka kanssa keskustellaan aina-kin silloin tllin. Jotta pur-jehtimisesta saisi suurim-man mahdollisen hydyn irti, pit olla rimmisen keskittynyt, etenkin kil-pailutilanteissa. Olen noin kahden vuoden ajan teh-nyt yhteistyt henkisen valmentajan kanssa ja olen huomannut ett siit on ol-lut minulle hyty. - Suurimmat erot tulevat itse asiassa juuri henkisell

tasolla. Purjehduksessa jou-tuu koko ajan ajattelemaan erilaisia asioita ja henkinen valmentautuminen on to-della pitk prosessi. Aluk-si pit oppia tuntemaan itsens. Voin mynt et-t suhtauduin alkuun hie-man epilevsti henkiseen valmennukseen, mutta kun psee siihen sisn huo-maa mys hydyn. - Purjehduksessa tulok-set voivat heittelehti, mut-ta esimerkiksi satasen si-lell matkalla tiedetn melko tarkkaan etukteen kenell on mahdollisuudet pst finaaliin. Purjehti-ja voi hyvn pivn sattu-essa kohdalle olla kaikista nopein, mutta kuka pystyy pitmn tuota hyv viret-t yll viiden pivn ajan? Siin on parhaiden ja pel-kstn hyvien purjehtijoi-den vlinen ero.

Lindfors ei ota turhaa stres-si viime hetken valmistau-tumisen osalta. Ainakaan viel.

- Tulemme viettmn melko paljon aikaa yhdes-s maajoukkueryhmn pa-rissa, mutta vlill pit mys pst irti koko pur-jehduksesta ja mietti mui-ta asioita. On todella hieno asia ett purjehtijoita lh-tee ninkin monta kisoi-hin, meill on todella hyv ryhmhenki. Kaikki tuke-vat toisiaan ja uskon ett yhteishenki on meille suuri voimavara kisojen aikana. Toistaiseksi Mattias viih-tyy mys hieman tuntemat-tomamman kaverin roolissa joukkueessa. - Toisaalta prjn yleen-s paremmin paineen alla. En usko ett ymprillni tulee olemaan kovinkaan suurta mediasirkusta. Mut-ta sep j nhtvksi

Halua lytyy

Purjehduksessa keskity-tn pasiassa neljn vuo-den projekteihin. Mattias uskoo Lontoon kisojen ole-van hyv ensimminen ta-

Mattias LindforsIk: 23 vuotta.Luokka: Laser Standard.Miksi juuri Laser: Viihdyn parhaiten yksin veneess. Lisksi Laser sopii koolleni hyvin ja muistuttaa optimistijollaa jonka parissa aloitin.Seura: Brnd Seglare.Aloitti purjehtimisen: Optimistilla 67 vuotiaana.Aikaisemmat lajit: Pelasi jpalloa Vestassa A-juniori-ikn saakka.Paras paikka purjehtia: Kvin helmikuussa ensimmistkertaa Meksikossa, se oli hieno paikka. Miami kuuluu mys suosikkeihin, olen ollut siell nyt kolmena vuotena. Sielt lytyy muutakin kuin pelkk purjehduskeskus.Opiskelee: Kolmatta vuotta kiinteisttalouttaAalto-yliopistossa.Tavoite olympialaisissa: Paikka 20 parhaan joukossa.

Laser StandardYhden hengen jollaPituus: 4,23 mLeveys: 1,42 mPurjeen pinta-ala: 7,06 m2

Tuntuu hyvlt kun ennakko-odotuksia ei ole liiaksi

voite, mutta mynt mys opiskelujen olevan trke osa kokonaisuutta. Se tuo muutakin ajateltavaa. - Aion ehdottomasti jat-kaa satsausta eteenpin. Taloudellinen puoli on ai-na haasteellinen, mutta mo-tivaation puutteeseen tm ei ainakaan kaadu. Sponso-rien lytminen on vaike-aa kun ei ole nytettvn hienoa tuloslistaa, mutta jos onnistumme ryhmn hy-vin Lontoossa, koko laji voi saada nostetta. Tuloslistoista puheen ol-len Mattias mainitsee Sari Multalan maltillisen menes-tyksen juniorisarjoissa. Nyt hn kuuluu kuitenkin maa-ilman ehdottomiin huippui-hin. - Minullakaan ei ole varsi-naisia huipputuloksia, mut-ta olen sitkesti jatkanut tyntekoa. Toivottavasti se palkintokin odottaa jossain vaiheessa, mutta jo olym-piaedustus on hieno saavu-tus. En aio kuitenkaan tyy-ty pelkstn siihen.


Frst lite fakta. Frra ssongen tog ster-bottniska SFI-fre-ningar sammanlagt 35 FM-medaljer, varav 13 av den dlaste valren, p med-el- och lngdistansstrckor frn 19- och 22-ringarnas juniormsterskap via Kale-vaspelen till FM-tvlingar inomhus och i stafett. Minst en medalj kom i 29 av 48 grenar och guld i ver en fjrdedel. Och detta r inga unika siffror, utan trenden har funnits dr flera r. ster-botten dominerar inhemsk uthllighetslpning. Varfr? Hur kan det kom-ma sig att framgngen s starkt koncentrerar sig dit? Sportpressen tog reda p. Vi brjar med den svensk-sprkiga takorganisationen SFI, dr friidrottschef Kjell Krook har ett enkelt svar: entusiastiska trnare. Det har rkat finnas en Guy Storbacka, en Hkan Prest, en Lasse Lvdahl och s vidare. Vra uthl-lighetslpare r framfr allt fina trningsprodukter. Dessa trnare kommu-nicerar dessutom vl, me-nar Krook. Man hr ofta att finlndska trnare inte talar med varandra, man delger inte nya ider och vgrar ta emot rd utifrn. Detta stmmer inte in p SFI. Vi brukar prata om en gemensam kunskapsskl som alla kan dricka ur. Vi

Det sterbottniska lpfenomenetGrupptrning, samhrighet och engagerade trnare. Dr huvudingredienserna i uppsjn av duktiga medel- och lngdistanslpare frn de svensksprkiga freningarna i sterbotten.

TEXT: JANNE ISAKSSON FOTO: DANIEL BYSKATA

frstr att gemensam kun-skap r enormt mycket str-re n den enskilda kun-skapen, sger Krook och tillgger att det inte gller enbart sterbotten, utan hela den finlandssvenska idrotten. Vi vet att vi r sm och att det enda sttet att kun-na klara sig r att samarbe-ta. Det hr till vr identitet. Tillsammans r vi starka och ensamma svaga, vi har inte rd med solonummer.

Lpare inte lngre ensamvargar

Denna samarbetsprincip finns djupt rotat i trnarkol-legiet. Guy Storbacka och Tom Andtbacka r i dag de tv strsta lptrnarpro-filerna i sterbotten och de hller stndig kontakt. Om Storbacka anser att Andt-backa kan skta ngon sak bttre, ringer han upp ho-nom och ber om hjlp. Och vice versa. Det gynnar ingen att sitta ensam i en tankekam-mare och grubbla. Drfr r jag s fantastiskt glad ver att vra trnare hr r ppna, vetgiriga och in-tresserade. De vgar ocks medge om de misslyckats med nt. Ett samarbete mel-lan en motiverad idrottare och en lika inspirerad tr-nare leder med ganska stor skerhet till resultat, sger Andtbacka.

Frutom sina egna adep-ter med Niclas Sandells i spetsen lotsar Andtbacka en gng i veckan gemen-samma trningar under Vasaregionens Idrottsaka-demi. Ett samtrningstill-flle dr alla idrottare som finns i Vasa just d fr del-ta. Redan genom nrvaro p samma stlle och ge-mensam uppvrmning och nedvarvning fr man fram elementen av social ge-menskap och samhrighet. Storbacka pminner ven om den idrottsliga ta-langen bakom framgngen. Dessa talanger har i takt med framgngen sedan dragit med sig massorna. Lpning har blivit pop i sterbotten. P det sttet har man ftt ihop grupper dr idrot-tarna kan knna sig hem-ma. Man behver inte lng-re vara en ensamvarg fr att syssla med uthllighets-lpning.

Idrottare delar med sig

Ett av stllena dr sam-hrigheten gror r SFI:s Sjutusanlger, som ordnas tre gnger per r i Kuorta-ne med ca 200 deltagare. Dessutom arrangeras ett rligt utlandslger p v-ren, dr det i r i Portugal deltog rekordmnga idrot-tare, hela 153. En nrmast unik uppslutning i finlnd-ska mtt.

ven trivselfaktorn r p topp, vilket tillstrmning-en av tidigare deltagare vitt-nar om. Kjell Krook har lyck-ats fantastiskt i att binda tidigare toppidrottare till lgerverksamheten inom SFI. Och inte kommer hel-ler en Conny Karlsson el-ler en Petra Stenman till-baka gng p gng, om de inte sjlva har positiva erfa-renheter frn lgren, menar Andtbacka. En annan som nyligen ta-git steget ner till trnare r tidigare medeldistansaren Joakim Trskelin, som nu-mera coachar bland annat frra sommarens FM-hin-dervinnare fr 16-ringar Jonas Ingo. Man mrker att SFI verkligen vill st idrottarna till tjnst. Det r viktigt att mrka att ocks nn annan frutom en sjlv vill att man ska lyckas. Det r kanske SFI:s viktigaste roll. Lgerverksamheten ser Andtbacka ven som ett stt att motivera de yngre idrottslftena. Han pong-terar vikten av att dagens toppar inte sitter p hga hstar utan r beredda att kliva ned och dela med sig. Han nmner ett exempel frn Portugal ifjol. En av de unga medel-distansarna kom fram till mig och sa jag har ftt va-ra p morgonlnk med Nic-las, Mikael Bergdahl och

Robert Rotkirch. Jag und-rade att jaha, gjorde dom allts nt extra? och han svarade att n, n, men jag fick vara med.

"Det mste vara rolig"

Denna knsla av samhrig-het uppfattas ven p idrot-tarniv. Sandra Eriksson lyfter fram vrens Portugal-lger som exempel. Vi hade konstant roligt hela tiden, nr jag tnker efter hade jag ju fler kom-pisar dr n hemma. Detta r enligt hinder-drottningen nyckeln till den breda framgngen. Varje gng vi funderat p det hr har vi kommit fram till gemenskapen. Ing-en skillnad till vilken fren-ing man hr eller varifrn man kommer, man stttar varandra och blir motiverad nr det gr bra fr en an-nan. Det r det som gr idrotten rolig, och det ms-te vara roligt fr att orka hlla p. Det r viktigt att hitta gldjen i det man hl-ler p med. Eriksson hr till Guy Storbackas lparstall med totalt tta idrottare, dr ledstjrnor frutom Sandra r hennes storasyster Hei-di Eriksson och landets medeldistansdominant Ka-rin Storbacka. De tv sist-nmnda trnar vintertid ca 70 procent enligt samma trningsprogram och hr

kommer man in p nyttan av samtrning. Inte bara ge-nom kad trningskapacitet och -motivation, utan ven genom att helt enkelt ha en kamrat bredvid sig i alla v-der. Vnner r jtteviktiga. De stder bde nr det gr bra och kanske framfr allt nr det knns lite tyngre, att man kan fokusera p an-nat n sjlva idrotten, sger Joakim Trskelin och fr medhll av sin trnarmen-tor Tom Andtbacka. Har du inte gldje om-kring dig infinner sig frr eller senare knslan av me-ningslshet i det du gr. Man ska knna att hr hr jag hemma, hr trivs jag, hr kan jag vara njd och glad. Niclas Sandells menar att trivselfaktorn var nnu vik-tigare som yngre, nu beto-nar han samtrningseffek-ter. Man fr bttre kvalitet i framfr allt hrda trning-ar med en sparrare. Det blir lite mera tvlingssituation, man vill visa och fr en ex-tra kick.

Fljande generation p gng

Nja. Vad har vi d kom-mit fram till? Kunniga och engagerade trnare, digert freningsarbete ver klubb-grnserna, aktivt distrikt i ID, stdstrukturer via SFI

Glada miner. Att man trivs med varandra, som Karin Storbacka (t.v.), Heidi Eriksson, Sandra Eriksson och Cecilia Lngnabba gr, r en viktig del av framgngen.


Modell fr hela Finland

D et rentav sprudlar av optimism ur Nic-las Sandells och Tom Andtbacka. Varken idrottaren eller trnaren kan knappt hlla sig i skin-net i vntan p friidrotts-sommarens hjdpunkter: EM i Helsingfors och OS i London. Det r lite fjrilar i ma-gen, sger Andtbacka fr-siktigt. Man hr att han grna skulle vilja bertta mer. Han skulle vilja bertta att det ser verkligen bra ut fr Niclas. Fr det gr det. Snart lr dock Andtbacka inte lngre behva gmma sin entusiasm, fr ven San-dells bekrftar att formen r bttre n nnsin tidigare. Jag har ftt vara frisk hela vintern och vren, och trningslgren har gtt rik-tigt bra. Allting r p bs-ta mjliga vis, berttar San-dells frn Tyskland dr Sportpressen nr medeldis-tansaren i slutet p maj.

EM-medalj ingen utopiSsongen som Niclas Sandells gtt och vntat p redan lnge r hr. Supersommaren med hemma-EM och London-OS. Nu ska Pedersrelparens internationella genombrott ntligen komma.

1500 meter klar huvudstrcka

Sedan rsskiftet har San-dells vistats sammanlagt 14 veckor p hg hjd. Tv grundkonditionslger i Sydafrika fljdes av ett fy-ra veckor lngt ssongsfr-beredande lger i Flagstaff i Arizona tillsammans med bland annat Jukka Ke-skisalo. Dessa tv utfrde samtliga trningspass ge-mensamt i USA. Framfr allt uthllighets-sidan har nu ftt gro till-rckligt lnge fr att sl ut i blom. Uthllighetsmssigt har jag aldrig tidigare varit i lika bra skick och ocks snabbheten ska infinna sig s smningom. Jag r ver-tygad om att jag kommer att sl personligt rekord p alla distanser, s pass bra ser det ut. Sandel ls r nu som 28-ring redo att ta klivet upp frn en nationell do-

TEXT: JANNE ISAKSSON FOTO: DANIEL BYSKATA

Niclas Sandells

Fdd: 14 mars 1984 i Jakobstad.Bor: I Vasa.Frening: IK Falken.Trnare: Tom Andtbacka.Utbildning: Fem fre ingenjr i maskin- och produktionsteknik.Hobbyer: Det r nog nstan idrott fr hela slanten nu, men jag skulle grna ha bttre kontakt med kompisar utanfr idrotten, fiska och vara ute p villan.Meriter: Tre FM-guld, tv silver och ett brons individuellt utomhus. Tre FM-guld, tre silver och ett brons inomhus. Tre FM-guld i stafett. 17 junior-FM-medaljer, varav elva guld. 15:e p 1500 m bde i EM 2010 och inomhus-EM 2009.Om tio r : Frhoppningsvis har jag nn msterskapsme-dalj i bagaget och ett jobb som motsvarar min utbildning. Och vad brukar man nu sga: villa, vovve och Volvo.

Spurten biter. Det br den gra ven i Helsingfors i sommar om det ska bli EM-framgng fr Niclas Sandells.

Bjrkas Golf r belget i Vstanfjrd i Kimitons kommun p naturskna gor med lnga anor. Marken har tillhrt fa-miljen Bergholm sedan 1600-talet och samma familj driver i dag golfverksamheten. Banan r byggd p naturens villkor med mnga kullar och rikligt med trd. Vattenhindren och bunkrarna r f, men i stllet finns desto fler raffar och hgt grs, som bjuder ven en erfaren golfare p en utmaning.

Vstanfjrdsvgen 655 25840 Nivelax Caddiemaster: 0440 184653 (18GOLF) [email protected] www.bjarkasgolf.com

Bjrkas Golf r Finlands enda par 3-bana med 18 hl. En runda tar fr en person med lite golfkunskap runt tv tim-mar. Unna dig sjlv, din familj eller dina arbetskamrater en enastende och avslappnande upplevelse p Kimiton med skrgrdsnatur och sport.

Vlkomna!

minant till en lpare att rkna med ven internatio-nellt. Och det ska ske p 1500 meter, som utkristal-liserats som en klar huvud-distans. Det r ven den en-da strckan p programmet i Helsingfors, trots avklarad grns p 800 meter. Jag ser att min kapaci-tet kommer ganska snabbt emot p 800. Jag sprang 1.47,64 ifjol och kanske kunde frbttra den tiden max 11,5 sekunder. D r man nnu en bit frn Eu-ropatoppen, resonerar Fal-kenlparen. Alla som trnar lika mycket som jag strvar vl efter att bli bst och nr jag ser att talangen finns p 1500 satsar jag p den. Det r det enda mjliga om man vill prata om EM-medalj.

EM-medalj och OS-debut

Fr att uppn msterskaps-framgng krvs ven tak-tiskt kunnande. Det sker

och friidrottsfrbundet och givetvis talangfulla och intresserade lpare. Men hur r det med framtiden? Andtbacka berttar att man redan bygger upp ns-ta generation, efter herr-topparna Sandells, Tommy Granlund, Bergdahl och Rotkirch vxte damkullen med Karin Storbacka samt Sandra och Heidi Eriksson fram och nu r det dags fr nsta rgng med bland andra Zenitha Eriksson, Ville Borgmstars, Sofie Lvdahl och Christoffer Envall. Vi r mnga tokiga gamla gubbar hr som brinner fr medel- och lngdistans, och tydligen tror ungdomarna p oss, skrattar Storbacka. tminstone s lnge det nuvarande trnarkollegiet inte tappar ivern och kr-leken till idrotten, lr den sterbottniska framgngs-sagan f en fortsttning.

frra sommarens dubbla finska mstare utomlands frn internationellt sll-skap. ven spurten mste lossna och den biten kn-ner Sandells ingen oro ver. Jag vet inte hur mnga FM-medaljer jag avgjort i spurtuppgrelser. Det har alltid fungerat. Hr har jag nytta frn ttahundring-en, mitt starkaste vapen p 1500 r att jag r tillrckligt snabb. Fr tv r sedan missade Niclas Sandells EM-finalen i Barcelona med fyra tionde-lars marginal. Det ska inte ske nu. Han menar att en plats bland de tolv bsta i Europa inte ens borde vl-la ngra strre problem. I stllet r blickarna redan riktade p en framskjuten placering i finalen. Riktigt framskjuten. Pekka Vasalas finska rekord p 3.36,33 fyller 40 r i september och det finns helt klart i tankarna om al-la bitar faller p plats. Och

om man r en 3.36-lpare r chansen till medalj vl-digt hga, sger Sandells vars nuvarande personbs-ta lyder 3.39,43. ven OS intresserar givet-vis. Grnsen dit r 3.38, vil-ket utan tvekan ska finnas inom rckhll om allt gr enligt planerna. I karrirplaneringen har den hr sommaren re-dan lnge varit min huvud-mlsttning, men jag ser definitivt att jag fortfarande kan utvecklas mycket som idrottare och hoppas kunna fortstta nnu i mnga r. Ekonomin r vl det enda frgetecknet, men frhopp-ningsvis lper jag s bra i sommar att jag inte ska be-hva fundera p den biten heller, sger Sandells. Det r verkligen en su-persommar.

ven inom friidrottsfrbundet SUL har den sterbottniska modellen med hg grad av samtrning noterats. Volymerna r s sm nufrtiden att den enda mjligheten att n framgng r att lra sig gra samarbete och hr r det sterbottniska uthllighetsfenomenet ett mycket bra exempel. Det passar mer n vl som hela den finlndska friidrottens verksamhetsmodell, sger toppidrottschef Jarmo Mkel. Man har klarat av att frena krafterna. Jag vet inte om det r kulturell grej, men det verkar i vilket fall som helst fungera bttre n p finsksprkigt hll.

Tom Andtbacka har fungerat som grentrnare bde inom SFI och SUL, och han har mrkt att tankebanorna nrmat sig varandra. Han nmner viljan att etablera lparstall och pla-nerna p att koncentrera verksamheten kring vissa idrottsakademier. tminstone tidigare var det s att vi finlandssvenskar hade ett bttre vi-tnkande, medan man inom finska freningar frskte hitta alla lsningar sjlv. Vi vet att lagidrott r populrt och vi skulle ju vara dumma om vi inte utnyttjade mjligheterna som gruppens std ger.

Nsta nummer

Seuraava numero

14.9.2012


ydn ensin faktat pytn. Viime kau-della ruotsinkieliset

pohjanmaalaisseurat otti-vat yhteens 35 SM-mitalia, joista 13 kultaista, keski- ja pitkill matkoilla 19- ja 22-vuotiaiden juniorimesta-ruuskisoista, SM-halleista ja -viesteist sek Kalevan ki-soista. Yhteens 48 lajista mitali tuli 29:ss ja kultaa yli joka neljnness. Ja nm eivt ole kerta-luontoisia lukemia, vaan suuntaus on ollut sama jo vuosia. Pohjanmaa hallitsee kansallista kestvyysjuok-sua. Miksi? Miten on mah-dollista ett menestys on keskittynyt juuri sinne? Sportpressen otti selv. Aloittakaamme ruotsin-kielisen kattojrjestn SFI:n pakeilla, miss yleisurheilu-johtaja Kjell Krookilla on helppo vastaus: innokkaat valmentajat. Kohdalle on sattunut Guy Storbackan, Hkan Prestin ja Lasse Lvdahlin kaltaisia valmentajia. Kest-vyysjuoksijamme ovat eten-kin hienoja valmennustuot-teita. Nm valmentajat kom-munikoivat sit paitsi kes-kenn, Krook sanoo. Kuulee usein ett suoma-laisvalmentajat eivt pu-hu toistensa kanssa, uudet ideat pidetn itselln eik

ulkopuolisia neuvoja suvai-ta. Tm ei pde SFI:hin. Tapaamme puhua yh-teisest tietokulhosta, jos-ta kaikki voivat ammentaa. Tajuamme ett yhteinen tie-to on valtavan paljon suu-rempaa kuin yksittinen tieto, Krook toteaa ja li-s ett tm ei koske vain Pohjanmaata, vaan koko suomenruotsalaista urhei-lua. Tiedmme ett olemme pieni ja ainoa keino selviy-ty on yhteisty. Se kuuluu identiteettiimme. Yhdess olemme vahvoja ja yksin heikkoja, meill ei ole va-raa sooloiluun.

Juoksijat eivt en yksinisi susia

Tt yhteistyn periaatetta vaalitaan valmentajien kes-kuudessa. Pohjanmaan t-mn hetken kaksi nkyvin-t juoksuvalmennushahmoa Guy Storbacka ja Tom An-dtbacka ovat snnllises-ti yhteydess toisiinsa. Jos Storbacka katsoo ett Andt-backa voi hoitaa jonkin asi-an paremmin, hn soittaa ja kysyy apua. Ja toisinpin. Yksin istuminen ajatus-tensa kanssa ei hydyt ke-tn. Siksi olenkin niin us-komattoman iloinen siit, ett valmentajamme tll ovat niin avoimia, opinha-luisia ja kiinnostuneita. He

uskaltavat mys mynt mahdollisen eponnistu-misen. Yhteisty motivoi-tuneen urheilijan ja yht inspiroidun valmentajan vlill johtaa aika suurella varmuudella tulokseen, An-dtbacka sanoo. Omien va lmennet ta-viensa, kuten Niclas San-dellsin, lisksi Andtbacka luotsaa kerran viikossa yh-teisharjoituksia Vasaregio-nenin urheiluakatemian alaisuudessa, mihin kaik-ki Vaasassa olevat urheili-jat saavat osallistua. Jo ls-nolo samassa paikassa ja esimerkiksi yhteinen lm-mittely kasvattavat sosiaa-lista yhteisllisyytt ja yh-teenkuuluvuutta. Storbacka muistuttaa et-t menestyksen takana on mys lahjakkuutta ja nm talentit ovat onnistumisten myt vetneet mukaan-sa mys massat. Juoksu on muotia Pohjanmaalla. Nin olemme saaneet kasaan ryhmi, joissa ur-heilijat voivat tuntea olonsa kotoisaksi. Kestvyysjuoksi-jan ei en tarvitse olla yk-sininen susi.

Huiput opettavat nuoria

Yksi yhteenkuuluvuuden itmispaikoista on SFI:n Sjutusan-leirit Kuortaneel-la, joihin osallistuu kolme kertaa vuodessa noin 200

urheilijaa. Niden lisksi jrjestetn jokakevinen ulkomaanleiri Portugalis-sa, jonka osanottajamr 153 li tn vuonna kaikki enntykset. Mys viihtyvyys on hui-pussaan, mist kertoo aiem-pien mukanaolijoiden halu osallistua. Kjell Krook on onnistu-nut mainiosti entisten huip-pu-urheilijoiden houkutte-lemisessa mukaan SFI:n leiritoimintaan. Ja eivt Conny Karlsson tai Pet-ra Stenman tulisi takai-sin kerta toisensa pern, jos heill ei olisi positiivi-sia muistoja leireilt, Andt-backa huomauttaa. Toinen valmentajaksi hil-jattain siirtynyt on entinen keskimatkan juoksija Joa-kim Trskelin, joka nyky-n luotsaa muun muassa viime kesn 16-vuotiaiden SM-estekultamitalistia Jo-nas Ingoa. Huomaa ett SFI todel-la haluaa palvella urheilijoi-ta. On trke huomata ett joku muukin kuin sin itse halua sinun onnistuvan. Se on ehk SFI:n trkein teht-v. Andtbacka nkee leiritoi-minnan keinona motivoida nuoria lupauksia. Hn ko-rostaa nyryyden trkeytt, eli ett tmnhetkiset hui-put ovat valmiita auttamaan huomispivn thti. Hn

mainitsee esimerkin viime vuoden Portugalinleirilt. Yksi nuorista keskimat-kureista tuli kertomaan mi-nulle ett olen saanut ol-la aamulenkill Niclaksen, Mikael Bergdahlin ja Ro-bert Rotkirchin kanssa. Min ihmettelin ett jaha, tekivtk he siis jotain eri-koista? ja hn vastasi ett ei, ei, mutta min sain olla mukana.

"Tytyy olla hauskaa"

Yhteisllisyytt koetaan mys urheilijoiden keskuu-dessa. Sandra Eriksson nostaa esiin kevn leirin Portugalissa. Meill oli hauskaa aivan koko ajan, minulla taisi ol-la enemmn kavereita siell kuin kotona. Tm on estekuningatta-ren mukaan avain laajapoh-jaiseen menestykseen. Aina kun olemme miet-tineet tt, olemme p-tyneet yhteisllisyyteen. Ei vli mist seurasta tai paikkakunnalta on, toisia kannustetaan ja toisen me-nestyksest saadaan lis-motivaatiota. Se tekee urheilusta hauskaa ja sit sen on olta-va jotta jaksaa painaa. On trke lyt ilo tekemi-sest. Eriksson kuuluu Guy Storbackan yhteens kah-

deksan urheilijan kokoi-seen juoksutalliin. Thtin tuikkivat Sandran lisk-si hnen isosiskonsa Hei-di Eriksson ja maan kes-kimatkojen hallitsija Karin Storbacka. Kaksi viimek-si mainittua harjoittelevat talvisin 70-prosenttises-ti saman treeniohjelman mukaan ja tss pstn yhteisharjoittelun hydyn pariin. Etua ei saa ainoas-taan lisntyneen treenika-pasiteetin ja -motivaation myt, vaan mys sit ett kaveri on aina lhell. Ystvt ovat tosi tr-keit. He tukevat sek kun menee hyvin ja etenkin kun tuntuu raskaammalta, li-sksi pystyy keskittymn muuhunkin kuin yksin ur-heiluun, Joakim Trskelin toteaa ja hnen valmentaja-mentori Tom Andtbacka on samaa mielt. Jos et tunne iloa teke-misesssi, sinut valtaa en-nemmin tai myhemmin tarkoituksettomuuden tun-ne. On tunnettava ett tn-ne kuulun, tll viihdyn ja tll voin olla tyytyvinen ja iloinen. Niclas Sandells sanoo ett viihtyvyys on trkemp nuorena nykyn hn ko-rostaa yhteisharjoittelu-hytyj. Etenkin kovien harjoi-tusten laatua saa nostettua sparraajien avulla. Treenei-

Auttavaa ktt. Sit tarjotaan muun muassa IK Falkenissa, tss Mette Paavolainen (vas.), Cecilia Lngnabba, Karin Storbacka ja Caroline Wrn valmistautuvat viimekesiseen hopeaa tuoneeseen 4 x 400 metrin viestiin.

TEKSTI: JANNE ISAKSSON KUVA: DANIEL BYSKATA

Pohjanmaan juoksuilmiYhteisharjoittelu, yhteenkuuluvuuden tunne ja omistautuneet valmentajat. Siin lyhykisyydessn ruotsinkielisen Pohjanmaan kestvyysjuoksun menestystarinan painesosat.


hin saa enemmn kilpai-lua, haluaa nytt ja antaa kaikkensa.

Seuraava sukupolvi tulossa

No niin. Mit olemme saa-neet selville? Osaavat ja omistautuneet valmentajat, tiivis seura(yhteis)ty, ak-tiivinen ID-piiri, SFI:n ja SUL:n tukitoimet ja tieten-kin lahjakkaat ja kiinnostu-neet juoksijat. Mutta miten on tulevai-suuden laita? Andtbacka kertoo ett uutta sukupolvea kasva-tetaan jo. Mieshuippujen Sandellsin, Tommy Gran-lundin, Bergdahlin ja Rot-kirchin jlkeen saapuivat naiskrjet Karin Storbacka sek Sandra ja Heidi Eriks-son ja nyt on seuraavan ikryhmn vuoro, johon kuuluvat muun muassa Zenitha Eriksson, Ville Borgmstars, Sofie Lv-dahl ja Christoffer Envall. Meit on monta hassua vanhaa ukkoa tll jotka elvt kestvyysjuoksulle, ja nkjn nuoret jaksavat meit kuunnella, Storbacka nauraa. Ainakin niin kauan kuin nykyinen valmennuspo-rukka ei menet intoaan ja rakkauttaan lajia kohtaan, Pohjanmaan menestystari-na saanee jatkoa.

Kaikki voivat ottaa malliaMys yleisurheiluliitto SUL:ssa pohjanmaalaista yhteistreeniesimerkki on seurattu tarkasti. Volyymit ovat nykyn niin pieni, ett ainut vaihtoehto pst eteenpin on oppia tekemn yhteistyt ja tss ruotsinkielisen Pohjanmaan kestvyysjuoksuilmi on erittin hyv esimerkki. Se sopii paremmin kuin hyvin koko suomalaisen yleisurheilun toimintamalliksi, huippu-urheilujohtaja Jarmo Mkel sanoo. On onnistuttu yhdistmn voimavaroja. En tied onko se kulturelli juttu, mutta ainakin se nytt toimivan paremmin kuin muualla.Tom Andtbacka on toiminut lajivalmentajana sek SFI:n ett SUL:n leiviss, ja hn on huomannut ajatusmallien lhestyneen toisiaan. Hn mainitsee halun luoda juoksutalleja ja suunnitelman keskitt toimintaa urheiluakatemioiden ymprille. Ainakin aikaisemmin meill suomenruotsalaisilla oli toimivampi me-ajattelu, kun taas suomenkielisiss seuroissa yritettiin lyt kaikki ratkaisut itse. Tiedmme ett joukkueurheilu on suosittua ja olisimme tyhmi jos emme hydyntisi ryhmtuen tarjoamia mahdollisuuksia.

iclas Sandellsin ja Tom Andtbackan on vaikea pysy

nahoissaan. Sek urheilija ett valmentaja suorastaan pursuavat optimismia yleis-urheilukesn kohokohtia odotellessa: Helsingin EM-kisa ja Lontoon olympia-laiset. Perhoset lentelevt vat-sassa, Andtbacka sanoo va-rovaisesti. Kuulee ett hn haluaisi kertoa enemmn. Hn ha-luaisi kertoa ett Niclaksen tilanne nytt todella hy-vlt. Sill silt se nytt.Kohta Andtbackan ei kui-tenkaan tarvinne peitt innostustaan, sill mys Sandells vahvistaa ett kunto on parempi kuin koskaan aiemmin. Olen saanut olla tervee-n koko talven ja kevn, ja harjoitusleirit ovat men-neet tosi hyvin. Kaikki on parhaimmalla mahdollisel-la mallilla, Sandells kertoo

Niclas Sandellsin kauan odottama kausi on tll. Sek kotoiset EM-kisat ett Lontoon olympialaiset sisltv superkes. Nyt keskimatkanjuoksijan kansainvlisen lpimurron on vihdoin tarkoitus tulla.

Saksasta, mist Sportpres-sen tavoitti keskimatkurin toukokuun lopussa.

Tonnivitonen selv pmatka

Vuodenvaihteen jlkeen Sandells on viettnyt yh-teens 14 viikkoa korkeassa ilmanalassa. Kahta perus-kuntoleiri Etel-Afrikassa seurasi neliviikkoinen kau-teen valmistava leiri Ari-zonan Flagstaffissa muun muassa Jukka Keskisalon kanssa. Nm kaksi vetivt kaikki harjoitukset yhdess Yhdysvalloissa. Etenkin kestvyyspuoli on nyt saanut it tarpeek-si kauan voidakseen puhje-ta kukkaan. Kestvyys ei ole kos-kaan ollut yht korkealla tasolla ja mys nopeuden pitisi pikkuhiljaa lyty herkistelyn kautta. Olen vakuuttunut siit ett ri-kon enntykseni kaikilla

matkoilla, niin hyvlt nyt nytt. Sandells on nyt 28-vuo-tiaana valmis ottamaan as-keleen kansallisesta hallitsi-jasta mys kansainvlisell tasolla varteenotettavaksi juoksijaksi. Ja tm nimen-omaan 1500 metrill, josta on muotoutunut selke p-matka. Se on mys EM-ki-sojen ainoa startti, vaikka raja on rikottuna mys 800 metrill. Kapasiteettini tulee kasilla aika nopeasti vas-taan. Juoksin viime vuon-na 1.47,64 ja voisin ehk parantaa sit sekunnin, puolitoista. Euroopan tasol-la sekn ei riit, Falkenin juoksija pohtii. Kaikki jotka harjoittele-vat yht paljon kuin min, haluavat voittaa ja kun n-en ett lahjani ovat tonnivi-toselle, panostan siihen. Se on ainoa mahdollisuus jos haluaa puhua EM-mitalista.

EM-mitali ja olympiadebyytti

Yltkseen arvokisamenes-tykseen vaaditaan mys taktista osaamista. Tt vii-me kesn kaksinkertainen Suomen mestari hakee ul-komailta kansainvlisest seurasta. Mys loppukirin on irrottava ja siihen San-dells luottaa. En tied kuinka monta SM-mitalia olen ratkaissut kirikamppailuissa. Se on ai-na toiminut. Tss minulla on apua kasisataselta, vah-vin aseeni 1500 metrill on ett olen tarpeeksi nopea. Kaksi vuotta sitten Niclas Sandells ji Barcelonan EM-finaalista nelj sekunnin-kymmenyst. Tm ei tois-tu Helsingiss. Hn sanoo, ettei kahdentoista parhaan joukkoon selviytymisen pi-tisi tuottaa minknlaisia vaikeuksia. Ajatukset ovat-kin finaalimenestyksess.

Niclas SandellsSyntynyt: 14. maaliskuuta 1984 Pietarsaaressa.Asuu: Vaasassa.Seura: IK Falken.Valmentaja: Tom Andtbacka.Koulutus: Viitt vaille valmis kone- ja tuotantotekniikan insinri.Harrastukset: Urheilu vie kyll lhes kaiken ajan, mutta pitisin mielellni paremmin yhteytt urheilun ulkopuolisiin kavereihin, kalastaisin ja olisin mkill.Saavutukset: Kolme henkilkohtaista SM-kultaa, kaksi hopeaa ja pronssi ulkona. Kolme SM-kultaa, kolme hopeaa ja pronssi hallissa. Kolme SM-kultaa viestiss. 17 junioreiden SM-mitalia, joista 11 kultaa. Sijoittui 15:nneksi 1500 metrill sek EM-kisoissa 2010 ett halli-EM-kisoissa 2009.Kymmenen vuoden kuluttua: Toivottavastiplakkarissa on jokunen arvokisamitali ja koulutustani vastaava ty. Ja miten nyt on tapana sanoa: huvila, hauva ja Volvo.

TEKSTI: JANNE ISAKSSON KUVA: DANIEL BYSKATA

Hyvi muistoja. Niclas Sandells toivoo kirin irtoavan yht herksti Helsingin olympiastadionin loppusuoralla EM-kisoissa, kuin viime syksyn Ruotsiottelussa.

Medicinsk och kirurgisk

laserbehandling Med mnga rs erfarenhet Borttagning av nippor, bron Borttagning av tatueringar

Idrottsskador Nu ven tandblekning ven frsljning av

laserinstrument och skolning

www.cblaser. Sjuksktare,YH, inre med.

och kir., psyk.Chrisse Bckstrm

Tel. 0500-782 799, 040 547 5799Mottagning: Ekens (Medek) och

Ing Laserhuset Ola Westmans all 4 aHelsingfors, Eira lkarstation

Pekka Vasalan SE 3.36,33 tytt syyskuus-sa 40 vuotta ja se on ilman muuta mietteiss jos kaikki palaset loksahtavat kohdil-leen. Ja jos on 3.36:n juoksi-ja, mahdollisuudet mitaliin ovat todella suuret, toteaa Sandells, jonka nykyinen enntys on 3.39,43. Mys olympialaiset kiin-nostavat luonnollisesti. Ra-ja sinne on 3.38, mik on ulottuvilla jos kaikki menee suunnitelmien mukaan. Urasuunnittelussa t-m kes on jo pitkn ollut pthtimeni, mutta nen ehdottomasti ett pystyn viel kehittymn paljon urheilijana ja toivon jatka-vani viel monta vuotta. Ta-lous on kai ainoa kysymys-merkki, mutta toivottavasti isken kesll pytn niin kovat suoritukset, ettei sit-kn tarvitse en mietti, Sandells heitt. Tm on todellinen su-perkes.

SOMMAR - KES 20121 0 WWW. S POR T PR E SS EN . F I

TEXT OCH B ILD: JANNE ISAKSSON

Simningen r Eetus passion

Eetu Piiroinen r en annorlunda finlndsk simmare. Nmligen en som satsar uttryckligen p lnga strckor med tung och enformig old school-trning. Man mste vara lite galen, sger Grankullakillen som frbereder sig infr

sommarens junior-EM.

Simlftet Eetu Piiroinen trnar 7-8 gnger i veckan i Grankulla simhall, som ligger ett stenkast frn svl hemmet som gymnasiet.

Uintilupaus Eetu Piiroinen harjoittelee 78 kertaa viikossa Kauniaisten uimahallissa, kivenheiton pss niin kodista kuin lukiosta.

Sandra sprudlar av energiDet ser mycket lovande ut fr Sandra Eriksson med tanke p hinderframgng i sommar. Hon berttar redan i maj att hon r i sitt livs bsta skick och besvi-kelsen ver fina 9.53,46 i ssongsdebuten berttar det mesta mlen r hgt uppskruvade. Trnaren Guy Storbacka bekrftar att Sandra r p gng efter ett par tyngre ssonger. Hon riktigt sprudlar av energi och ser positivt p hela idrotten fr tillfllet. Hindertekniken r det enda frgetecknet infr supersommaren, lpformen behver Eriksson inte oroa sig ver. Hon har valt att inte sga sina mlsttningar hgt men en kvalificerad gissning r OS-biljett och EM-medalj. ven Johanna Lehtinens finska rekord 9.40,28 br vara i fara. Hemma-EM har jag sett fram emot nda sen jag hrde att Helsingfors str vrd. Min kapacitet rcker betydligt bttre till dr n p OS, och nr EM str p programmet frst fokuserar jag mest p det just nu. Men visst skulle ocks mitt frsta OS vara en jttestor grej, sger Eriksson. (JI)

ovissare fr Karin och HeidiOm det ser ljust ut fr Sandra Eriksson ser det dessvrre betydligt dystrare ut fr Guy Storbackas tv vriga toppadepter Karin Storbacka och Heidi Eriksson. Karins problem brjade under ssongsfrberedande lgret i Portugal, dr hon efter ett par hellyckade veckor fick besk av ett bekant gissel grsal-lergi. Konditionen i sig var bttre n nnsin och satsning p 1500 meter sg ut att kunna leda till EM-framgng, men nu r situationen osker. En tidig ssong som denna passar definitivt inte Storbacka, som mste hoppas att allergin slp-per i tid. Fr Heidi brjade bekymren redan tidigare. Efter inomhus-FM i vintras brjade akillessenan trilska och inflammationen har besvrat henne sedan dess. Oerhrt synd fr bda tv, som redan lnge riktat all fokus mot Helsingfors. Trnarprofilen Tom Andtbacka har bra koll p duons situation och medgav sin oro i slutet p maj. Jag r helt vertygad om att bda tv kommer att gra jttefina resultat mot slutet av ssongen, men det kan nog tyvrr bli lite brttom till EM. (JI)

Ville Borgmstars sommarens utropstecken?Kan Ville Borgmstars vara nsta Falkenlpare att sl ut i blom? Det tror t-minstone hans trnare Guy Storbacka. I vintras tog 20-riga Borgmstars silver i junior-FM inomhus p huvudstrckan 1500 meter. Han har vuxit som idrottare och gr allt vldigt serist just nu. Det har varit roligt att flja med, fr som trnare kan du inte riktigt pverka snt hr, utan idrottaren mste sjlv mogna till i den ldern, sger Storbacka. Jag tror att han kan putsa sitt rekord (3.57,37) med nrmare tio sekunder i sommar. Dr har vi kanske ett litet framtidsnamn. (JI)

GBK p vg mot damliganKarleby kan mycket vl ha tv lag i damernas fotbollsliga nsta ssong Kok-kola F10 kan nmligen f sllskap av GBK. Gamlakarleby Bollklubb har gtt fram som en ngvlt i den norra division 1-zonen och toppar tabellen fre FC Sport. Avancemanget var nra redan ifjol och under frssongen slog GBK till och med ligalag. Freningens B-juniorer hr dessutom till topplagen i FM-serien. Trnaren Hkan Nyman medger att klubben har ligaambitioner. Visst, men vi har inte brttom. Det kommer sen om det kommer. Vi har mnga lovande unga p kommande och har inte satt nn exakt tidpunkt p nr vi ska stiga. Det rcker dock inte fr GBK att vinna sin egen zon fr att avancera. Frn augusti och framt sls de fyra frmsta frn respektive grupp ihop och bara fortsttningsseriens etta tar steget upp. (JI)

Theresa Gomina r GBK:s frmsta vapen framt.

Kringsund Triathlon i slutet av augustiMellan den 24-25 augusti arrangeras Kringsund Triathlon p Ecker, land. Tvlingen bestr som bekant av simning, cykling och lpning. Alla kan delta, klasserna r; vuxen, ungdom, barn eller knatte. Det gr ocks att tvla indivi-duellt eller i lag. Arrangr r Kringsund Resort & Conference. Ls mer p www.karingsund.ax. (ML)

Travlandskamp mellan Finland och Sverige den 19 juli Torsdagen den 19 juli arrangeras en travlandskamp mellan Sverige och Finland i Mariehamn kl. 14:00 - 20:00. Evenemanget r ett historiskt samarbete med Finlands och Sveriges centralorganisationer med totospel frn bda lnderna fr frsta gngen. Direktsndning i TV. landstravet, Travvgen, Mariehamn. Ls mer p: www.alandstravet.com. (ML)


Eetu Piiroinen

Fdd: 3 oktober 1995 i Vasa.Bor: I Grankulla.Familj: Mamma Tua, pappa Mika och storasyster Anna. Skola: Brjar i hst p tvan i Grankulla Gymnasiet samskola.Frening: Simmis Grani.Trnare: Katja Vg, Mika och Tua Piiroinen.Hobbyer: Tycker om att vara med kompisar.Strsta meriter: Sjua p 1500 m frisim vid europeiska ungdomsolympiska festivalen 2011. Senior-FM-guld p 800 m frisim 2011.Om tio r : Hoppas jag har ftt en bra start p arbetskarriren och har ett jobb jag trivs med. Frhoppningsvis har jag ocks redan tminstone brjan p en familj. Jag tror inte min aktiva karrir fortstter, man r nog redan lite fabo vid 26 rs lder.

Eetu Piiroinen kuuluu harvalukuiseen joukkoon. Nimittin suomalaisuimareihin, jotka panostavat pitkiin matkoihin joihin vaaditaan raskasta ja yksitoikkoista old school-harjoittelua. Tytyy olla vhn hullu, sanoo junioreiden EM-kisoihin valmistautuva kauniaislainen.

uomalaisia ei yleen-s pahemmin ne uinnin pitkill mat-

koilla. Mieluummin tll panostetaan sprintteihin ja pstn nin raastavista harjoituksista, joita vaadi-taan tarvittavan peruskun-non ja vauhtikestvyyden saavuttamiseen. Ne kaksi jotka selvimmin poikkea-vat kaavasta, ovat samalla sinivalkoisen uinnin aino-at olympiamitalistit Jani Sievinen ja Antti Kasvio. Eetu Piiroinen haluaa lyttyty thn kerhoon. 16-vuotias vapaauintispe- sialisti oli viime vuonna ikluokkansa seitsemn-

neksi nopein Euroopassa 1500 metrill. Hn mieltyi jo aikaisessa vaiheessa pitkiin matkoi-hin. Joskus pienen yksi val-mentaja sanoi pitkn sarjan jlkeen ett kyll me sus-ta viel matkuri tehdn. Muistan sen kuin eilisen. Siit lhtien olen ajatellut ett olen matkuri, vaasa-laisjuuret omaava kauniais-laisnuorukainen kertoo.

"Oikoteit ei ole"

Harjoittelu on thdtty va-paan 1500 ja 800 metrille, mik palvelee mys lyhy-

Eetu PiiroinenSyntynyt: 3. lokakuuta 1995 Vaasassa.Asuu: Kauniaisissa.Perhe: iti Tua, is Mika ja isosisko Anna.Koulu: Aloittaa syksyll lukion toisen luokan.Seura: Simmis Grani.Valmentajat: Katja Vg, Mika ja Tua Piiroinen.Harrastukset: Tykkn olla kavereiden kanssa.Suurimmat saavutukset: Seitsems 1500 m vapaalla Euroopan nuorten olympia-festivaaleilla 2011. Aikuisten SM-kultaa 800 m vapaalla 2011.Kymmenen vuoden pst: Toivottavasti olen saanut hyvn alun tyuralle jaett minulla on ty, jossa viihdyn. Toivon mys, ett minulla olisi ainakin perheen alku. En usko ett aktiiviurani jatkuu, 26-vuotiaana on jo vhn set.

F inlndska simma-re brukar i allmn-het hlla sig undan i lngdistanserna. Man sat-sar i stllet p sprintstrck-or och slipper drmed de trande trningspassen som krvs fr en tillrck-lig grundkondition och fartuthllighet. De tv som frmst avviker frn mnst-ret r samtidigt blvit sim-nings enda OS-medaljrer Jani Sievinen och Antti Kasvio. Eetu Piiroinen vill slla sig till denna exklusiva ska-ra. Den 16-rige frisimsspe-cialisten var sjua i sin lder-klass i Europa frra ret p 1500 meter. Han fattade redan tidigt tycke fr de lnga strckor-na. Nn gng som liten sa en trnare t mig efter en lngre serie att nog ska vi gra en lngdistansare av dig nnu. Jag minns det som igr. nda sen dess har jag tnkt att jag r en lng-distansare, berttar den Va-sabrdige Grankullakillen.

Det finns inga genvgar

Trningen riktar in sig p 1500 och 800 fritt, vilket ven gagnar kortare distan-

empi matkoja. Trimmattu dieselmoottori on avuksi ai-na sataseen saakka. Ian Thorpe on elv esimerkki. Hn oli hurja 1500 metrin uimari nuore-na ja siirtyi vanhempana 200 ja 400 metrille, sanoo australialaista jonkinlaisena esikuvana pitv Piiroinen. Eetu treenaa viikon aika-na 7-8 kertaa. Viiten ilta-na viikossa uidaan runsaat kaksi tuntia ja muutamana aamuna altaassa vietetn puolitoista tuntia ennen kouluun lht. Harjoitus-filosofia on helppo: uintia, uintia ja viel kerran uintia.

Kun kaverit kysyy mit me tehdn treeneiss, mi-nulla on vain yksi vastaus: me uidaan. Ei siin ole juu-rikaan muuta kuin pdys-t ptyyn ja voltti vliss. Tosi simppeli. Uimariksi ei tule jos ei ui. Oikoteit ei ole, on ras-kasta olla matkuri.

Monotonista harjoittelua

Kun useimmat Suomessa harjoittelevat paljon tem-mon vaihteluiden ja mo-nipuolisuuden kautta, Pii-roisten treenitiimi luottaa ns. old school -kelaukseen. Metodi, joka tll on suu-rimmaksi osaksi unohdet-tu. Se koostuu todella pit-kist ja yksitoikkoisista ve-doista. Kun kerran uimme, emme ui vitosia tai satasia. Yritmme pit vitoset to-della tasaisina ja nin kas-vattaa vauhtikestvyytt. Eik ole henkisesti ras-kasta uida pitki, yksi-toikkoisia vetoja? Toki, mutta uimarin on oltava vhn hullu. Uimme monta pitk kilometri,

ser. nd ner till hundring-en har man nytta av diesel-motorn man trimmar. Ian Thorpe r ett le-vande exempel. Han var en grym 1500 meters sim-mare som yngre och gick som ldre ner till 200 och 400, sger Piiroinen som har australiern som ngot av en frebild. Eetu trnar i regel 7-8 gnger i veckan. Fem kvllspass bestr av dryga tv timmars simning och p morgnarna fre skolan blir det en och en halv timme i bassngen. Trningsfilo-sofin r mycket enkel: sim-ning, simning och ter sim-ning. Nr kompisarna frgar vad vi gr p trningarna har jag bara ett svar: vi sim-mar. Inte r det annat n frn nda till nda och volt emellan. Jttesimpelt. Man blir inte simmare ifall man inte simmar. Det finns inga genvgar, det r tungt att vara en lngdis-tansare.

Enformig trning

Medan de flesta i Finland trnar mycket med tem-povxlingar och mngsi-dighet, anvnder sig Piiro-

inens trningsteam av vad Eetu kallar old school-kel-aus. En metod som hr till stort glmts bort. Den bestr av hemskt lnga och enformiga drag. Nr vi en gng simmar, sim-mar vi inte hundringar el-ler femtior. Vi frsker hl-la femtiorna jttejmna och drigenom f fartuthllighe-ten. Blir det inte mentalt tungt att simma lnga, en-formiga pass?Visst, men som simmare mste man vara lite galen. Vi simmar mnga och lnga kilometrar, men det r det vi njuter av, vi kan inte s hemskt mycket annat. Hur mycket r det psy-ket och hur mycket tekni-ken och fysiken som spe-lar in i lngdistanser? Det r ganska 50-50. Dom ska vara i perfekt ba-lans, nr en brister fljer de andra efter. Funkar inte tekniken blir tminstone jag helt deppig, och d tar sim-ningen stryk.

Fljer Sievinens exempel

Fr att hlla det mentala i styr har Eetu Piiroinen br-jat anlita en idrottspsykolog vid sidan om den egentliga

mutta siit me nautimme, emme osaa paljon muuta. Paljonko pitkiss mat-koissa merkkaa psyyke ja kuinka paljon tekniikka ja fysiikka? Se on aika 50-50. Nii-den on oltava tydellisess balanssissa kun yksi pet-t, toinen seuraa perss. Jos tekniikka ei toimi niin ainakin min masennun, ja uinti krsii.

Seuraa Sievisten esimerkki

Pitkseen mentaalipuolen kunnossa Eetu Piiroinen on alkanut kyd urheilupsy-kologin pakeilla varsinaisen treenin ohella. Uintivalmen-tajina toimivat hnen van-hempansa Mika ja Tua Piiroinen, sek syksyst lhtien mys Katja Vg. Piiroiset seuraavat nin monen menestyksekkn suomaisen uintiperheen jalanjljiss, kuten esimer-kiksi Jani ja Esa Sievisen, Hanna-Maria ja Mirjami Seppln, sek Emilia ja Jukka Pikkaraisen.

simtrningen. Till vardags lotsas han av frldrarna Mika och Tua Piiroinen, och sedan i hstas ven Katja Vg. Familjen Piiroinen fl-jer drmed i fotspren p mngen framgngsrik fin-lndsk simmare, som till exempel Jani och Esa Sie-vinen, Hanna-Maria och Mirjami Seppl samt Emilia och Jukka Pikka-rainen. Frn familjens ficka kom-mer ven pengarna till de tv rliga utlandslgren.

Vi har s stor passion fr det vi gr att vi grna stter pengarna p det, s-ger Eetu. Ifjol tog Piiroinen jtte-kliv framt i utvecklingen och kapade rejla skivor av sina rekordnoteringar. Han r frsiktig med att blicka alltfr lngt framt i tiden men OS i Rio de Janei-ro 2016 r i vilket fall som helst karrirens huvudml. Frst och frmst r nd ambitionen att dmjukt fortstta ta kliv i utveck-lingen.

Jag r hemskt mlmed-veten. Varje dag har jag ett ml jag strvar till och ger inte upp innan jag har ntt fram till det.

Eetu Piiroinen simmar junior-EM i belgiska Ant-werpen den 4-8 juli.

Perheen taskusta makse-taan mys kaksi vuosittais-ta ulkomaanleiri. Tunnemme tekemi-seemme niin isoa intohi-moa, ett pistmme mie-lellmme rahamme siihen, Eetu sanoo. Viime vuonna Piiroinen otti kehityksessn jtti-harppauksia ja paransi en-ntyksin roimasti. Tule-vaisuudensuunnitelmissaan hn on varovainen, mutta Rio de Janeiron olympialai-set 2016 ovat joka tapauk-sessa uran ptavoite. Ensinnkin haluna on kuitenkin nyrsti jatkaa kehitysaskelien ottamista. Olen todella mrtie-toinen. Joka piv minul-la on tavoite johon pyrin, enk anna periksi kunnes olen saavuttanut sen.

Eetu Piiroinen ui junio-reiden EM-kisoissa Bel-gian Antwerpenissa 4-8. heinkuuta.


Under Raimo Sara-jrvis ledning sat-sar SJK frn Sein-joki hrt p att ta sig till fotbollsligan och kmpa om medaljerna. I fjol fr-lorade SJK inte en enda match i tvan och tanken r att ven sejouren i divi-sion 1 ska bli ettrig. Ligabudgeten r p plats och strre n till exempel FF Jaros. Enligt Sarajrvi rknar SJK med inkomster p 1,2 miljoner och kost-nader p 750 000 euro, va-rav spelarbudget r 437 000 euro. Den budgeterade vin-sten tnker fastighetsmo-gulen anvnda fr att kpa just fastigheter och p det sttet skapa en buffert fr framtiden.

SJK kan bli sterbottens tredje ligalagTrots att det bara fanns tio fotbollsligalag r 1997 var tre av dem frn den sterbottniska triangeln Jakobstad, Vasa och Seinjoki. Nsta r kan det vara dags igen.

TEXT: SREN BCK FOTO/KUVA: MIKAEL HEINRICHS

SJK har redan en li-gabudget. Det r inte alls omjligt att de stiger och det r ngot jag hoppas p ven om det alltid r tufft att stiga. Det r inte heller skert att det lyckas p frsta satsningen, sger Jaros vd Niklas Storbacka. Sarajrvi tog ver som ordfrande 2009. Tillsam-mans med fyra andra af-frsmn har man nu fr-bundit sig till en femrsplan enligt vilken de ur egen ficka ska satsa en halv mil-jon per r p SJK. Fr mig r det hr en livsstil som ger livet inne-hll, sger Sarajrvi. Finns det plats fr alla tre i ligan?

Jag tror att alla kan kla-ra sig och att vi enbart kan strka varandra. Vi km-par inte om samma spon-sorer. Det kunde mjligen bli konkurrens om spela-re, men spelarmarknaden r hur som helst internatio-nell.

Jaro och VPS vlkomnar uppstickaren

VPS-vd:n Eero Karhumki hller med. Det blir bara bttre fr publiken nr vi fr ytterli-gare tre intressanta derby-matcher. Kollegan i Jaro r inne p samma spr. Vi skulle f kortare re-sor och flera derbyn. Det skulle vara roligt och vl-

digt intressant publikms-sigt och skulle hja fotbolls-febern inte bara i Seinjoki utan i hela regionen, sger Storbacka. Han ser egentligen inget negativt med saken fr Jaro. P sin hjd blir det str-re konkurrens om spelare, men det kan samtidigt be-tyda att flera av regionens spelare fr chansen i ligan, vilket r positivt.

Fotbollsboom i Seinjoki

Hittills har Tommi Haan-p fredragit spel p en hgre niv med Jaro sna-rare n en potentiellt feta-re lnecheck i hemstaden. Fjolrets skyttekung Petter Meyer kom frn Jaro, men

har nu gtt vidare till Gran-kulla IFK. Han ville satsa p stu-dierna ett r, men vi rknar med att ha honom tillbaka 2013, sger Sarajrvi. Lagkaptenen Chris Clea-ver, 33, har ocks en bak-grund i Jaro. Nu spelar Cleaver med ligaln i SJK samtidigt som han trnar juniorerna. Andra tidigare ligaspelare i trnare Chris-toffer Kloos lag r bland andra Christian Sund, To-ni Lehtinen, Touko Tu-manto och Jyri Hietahar-ju. Satsningen har lett till en fotbollsboom i Seinjo-ki. Redan i fjol i tvan var publikmedeltalet fyrsiffrigt.

I r rknar SJK med 1 500 skdare per match. Sarajrvi r ocks minori-tetsgare och styrelsemed-lem i HJK. Men dr kan styrelseplatsen snart st till frfogande. Som ordfran-de i SJK kan han nmligen inte vara styrelsemedlem i en konkurrerande liga-klubb.

Damlaget frukten av flera rs arbete inom IFK Jag r vertygad om att det hr laget har kapaciteten att spela i ettan om ett par r. Om man redan frn brjan har en proffsig instllning och hungrar efter framgng, blir resultatet ocks bra. Tom Powers, trnare fr det frsta damlaget i bo IFK:s fotbollshistoria, har stora ml fr sina adepter som inlett ssongen segerrikt i division 3. Det r ingen hobbyverksamhet utan en rejl satsning p att utvecklas och bli bra man gett sig in p. Vi har en stor trningsring p ett trettiotal spelare d vi slr ihop psarna med B-flickorna, som jag har haft njet att drilla i tv r. P sikt r det vra egna juniorer som ska utgra stommen i laget. Det r en mngrig och mlmedveten satsning p flickjuniorer som burit frukt och gjort det mjligt att bilda ett eget damlag. 2004 fick IFK-fotbollen en fristende flickverksamhet. Mycket tack vare de stora kullar unga flickor som fortsatte att sparka boll efter knatteren i svenska bo United, som grundades 1993. rets lag, som i hst siktar p att avancera till tvan, r ett hopkok av egna juniorer, hemvndare frn andra klubbar och tjejer som ftt sin fotbollsfostran p annat hll. (Mata L)

Marja Hossein (t. v.) och Nanne Bckstrm r tillbaka i moderklubben IFK som i r fr frsta gngen har ett eget damlag.

Marja Hossein (vas.) ja Nanne Bckstrm ovat takaisin kasvattajaseurassaan IFK:ssa, jolla on ensimmist kertaa oma naisjoukkue.

IFK:n naisjoukkue monen vuoden tyn tulos Olen vakuuttunut siit, ett tll joukkueella on kapasiteettia pelata Ykksess parin vuoden kuluttua. Jos alusta asti on liikkeell ammattimaisella asenteella ja halajaa menestyst, tulosta syntyy. Nin sanoo bo IFK:n jalkapallohistorian ensimmisen naisjoukkueen valmentaja Tom Powers, jolla on suuret odotukset hienosti Kolmosessa kauden avanneeseen ryhmns. Tm ei ole vain harrastustoimintaa, vaan kunnon panostus. Meill on suuri, noin kolmenkymmenen pelaajan treenirinki kun lyttydym-me yhteen B-tyttjen kanssa, joita minulla on ollut kunnia valmentaa kaksi vuotta. Pidemmll thtimell omat juniorit muodostavat rungon. Monivuotinen ja mrtietoinen satsaus tyttjunioreihin on tuonut hedelm ja mahdollistanut naisjoukkueen perustamisen. IFK-jalkapallo aloitti itsenisen naistoimintansa vuonna 2004. Tm paljolti kiitos niiden monen nuoren tytn, jotka jatkoivat jalkapalloharrastustaan vietettyn nappulavuotensa vuonna 1993 perus-tetussa bo Unitedissa. Tmn kauden joukkue, joka tht suoraan nousuun Kakkoseen, on sekoitus omia junioreita, kotiinpalaajia muista seuroista ja muualla jalkapallokoulutuksensa saaneita tyttj. (Mata L/JI)

SJK firade frra hsten avancemang till division 1 p Karis centralidrottsplan efter att man slagit BK-46 med det sammanlagda resultatet 52 i de tv kvalmatcherna. Hr tackar laget sin tillresta klack fr stdet.


aimo Sarajrven johdolla Seinjo-en Jalkapalloker-

ho panostaa hurjasti ps-tkseen Veikkausliigaan ja mitalien jahtiin. Viime vuonna SJK ei hvinnyt pe-likn Kakkosessa ja aja-tuksena on ett vierailusta Ykksestkin tulee yksi-vuotinen. Liigabudjetti on jo kasas-sa ja se on muun muassa FF Jaron vastaavaa isompi. Sarajrven mukaan SJK:n lasketut tulot ovat 1,2 mil-joonaa ja menot 750000 euroa, josta pelaajabudjet-ti on 437000 euroa. Bud-jetoidun voiton kiinteist-moguli aikoo kytt juuri kiinteistjen ostoon ja nin luoda puskurin tulevai-suutta silmll piten. SJK:lla on jo liigabud-jetti. Ei ole yhtn mahdo-tonta ett he nousevat, ja sit minkin toivon, vaik-ka tiedn ett nousu on ai-na vaikea. Ei ole myskn varmaa ett he onnistuvat ensimmisell yrittmll, Jaron toimitusjohtaja Nik-las Storbacka sanoo. Sarajrvi valittiin pu-heenjohtajaksi 2009. Yh-dess neljn muun liike-miehen kanssa hn on nyt sitoutunut viiden vuo-den suunnitelmaan, jonka mukaan he kaikki omasta taskustaan tyntvt puoli miljoonaa euroa vuodessa SJK:hon. Minulle tm on el-mntapa joka antaa el-mn sislt, Sarajrvi sa-noo. Onko kaikille kolmelle tilaa liigassa? Uskon ett kaikki voi-vat prjt ja ett pelks-tn vahvistaisimme toi-siamme. Emme kamppaile

TEKSTI: SREN BCK KNNS: JANNE ISAKSSON FOTO/KUVA: SREN BCK

samoista sponsoreista. Pe-laajista voisi mahdollisesti tulla kilpailua, mutta pelaa-jamarkkinat ovat kuitenkin kansainvlisi.

Jaro ja VPS toivottavat tulokkaan tervetulleeksi

VPS:n tj Eero Karhumki on samaa mielt. Yleislle on vain muka-vampaa, kun saadaan kol-me mielenkiintoista paikal-lispeli lis, Karhumki sanoo.Jaron kollega on samoilla linjoilla. Vierasmatkat lyhenisi-vt ja saisimme lis derby-j. Se olisi hauskaa ja todel-la kiinnostavaa yleislle, ja nostaisi jalkapallokuumetta ei vain Seinjoella, vaan ko-ko seudulla, Storbacka sa-noo. Hn ei oikeastaan ne asiassa Jarolle negatiivisia puolia.

Korkeintaan se lisisi kilpailua pelaajista, mutta se voi samalla merkit ett useampi seudun pelaajista saa mahdollisuuden liigas-sa, mik on positiivista.

Seinjoella jalkapallobuumi

Thn asti Tommi Haan-p on suosinut pelaamista korkeammalla tasolla Jaron riveiss, eik mahdollisesti paksumman palkkakuoren kera kotikaupungissaan. Viime vuoden ykkstyk-ki Petter Meyer tuli Sei-njoelle Jarosta, mutta on nyt jatkanut matkaansa GrIFK:hon. Hn halusi panostaa t-mn vuoden opiskeluihin, mutta odotamme hnt ta-kaisin 2013, Sarajrvi sa-noo. Mys kapteeni Chris Cleaver, 33, on Jarotaustai-

nen. Nyt englantilainen pe-laa liigapalkalla SJK:ssa ja valmentaa samalla juniorei-ta. Muita entisi liigapelu-reita valmentaja Christof-fer Kloon joukkueessa ovat muun muassa Christian Sund, Toni Lehtinen, Tou-ko Tumanto ja Jyri Hieta-harju. Panostus on johtanut Sei-njoella jalkapallobuumiin. Jo viime kaudella Kakko-sessa yleismr oli neli-numeroinen. Tn vuonna SJK toivoo 1500 katsojaa ottelua kohden. Sarajrvi on mys vhem-mistomistaja ja hallituksen jsen HJK:ssa. Tm halli-tuspaikka voi kuitenkin kohta olla vapaana. SJK:n puheenjohtajana hn ei ni-mittin voi olla hallituksen jsen kilpailevassa liigaseu-rassa.

SJK voi olla Pohjanmaan kolmas liigajoukkueVaikka Veikkausliigassa oli vain kymmenen seuraa vuonna 1997, kolme niist lytyi Pohjanmaan kolmiosta Pietarsaari, Vaasa ja Seinjoki. Ensi kaudella on ehk uusinnan aika.

Skyttekung fortstter i Blue FoxJohnny Ojala spelar innebandy i Blue Fox ven nsta ssong. Den 33-rige an-fallaren har kommit muntlig verens om en fortsttning p ett r. Det knns bara bra att fortstta i Blue Fox. Vi har ett riktigt bra lag och om alla fortstter s kommer vi inte att behva mnga frstrkningar. Personligen siktar jag p att gra bttre ifrn mig nsta ssong, sger Ojala. Under den gngna ssongen blev han den frsta spelaren att gra 500 pong i Blue Fox representationslag. Trnaren Markus bb sger att Ojala under flera r har hrt till de spelare runt vilka laget har byggts. Elva ssonger och 557 pong i Blue Fox r sdana siffror som de flesta bara kan drmma om. (SB)

Hemvvt i JaroF fotbollsligalag kan mta sig med FF Jaro d det gller inslaget av egna junio-rer. Omslagspojken Simon Skrabb (1995) r ingalunda ensam, utan ven Jari Sara (1989), Mattias Wargh (1982), Jonas Emet (1988) och de 1991-fdda mittfltarna Markus Kronholm och Thomas Kula har regelbundet ftt speltid. Inslaget av egna spelare i truppen kompletteras av den U21-landslagsmerite-rade mlvakten Jesse st (1990), plggskalven Idle Elmi (1995) samt Johan Brunell (1991) som har varit lngtidsskadad.(SB)

Ung volleybolltrnare till KarlebyVolleybollklubben Tiikerit frn Karleby har skrivit ett trnarkontrakt p heltid fr 1+1 r med blott 25-rige Tommi Tiilikainen. Tiilikainen har under de senaste tv ren varit Pekka Lahtinens andretrnare i juniorlandslaget, dr Tiikerits Lauri Kerminen, Tommi Siiril och Ville-Erik Tarkiainen har hrt till adepterna. I Tiikerit ser man Tiilikainen som ung och motiverad med en uppdaterad kuns-kap om hur modern volleyboll ska spelas. Han vill satsa p individens utveckling och den vgen ocks frbttra lagets slagkraft. Han var vrt frsta alternativ, sger managern Janne Heikkil. Han flyttar frn Kuortane till Karleby under sommaren, och kommer ocks att trna vr juniorakademi tre gnger i veckan. Tiilikainen var tvungen att avsluta sin spelarkarrir p grund av en skada. Kvar finns dremot viktiga kontakter bde inom den nationella och internationella volleybollen som man hoppas kunna dra nytta av i Karleby. (SB)

Vasa utmanar Nykarleby i innebandyVasa utmanar nu Nykarleby som den svensk-sterbottniska metropolen i inne-bandy. Blue Fox har under senare r varit nummer ett i regionen, men nu har Vasas freningar Woodcutters och SB Vaasa gtt ihop under SB Vaasa fr att frmja och utveckla innebandyverksamheten i staden. Woodcutters har fokuserat p sitt representationslag som spelar i division 1, medan SB Vaasa i strre utstrckning har satsat p sitt juniorarbete. Utver herr- och juniorinnebandy ska SB Vaasa fortstta satsningen p daminnebandy. (SB)

Leo Komarov flyttar till NHLAtt Leo Komarov sade upp sin lgenhet i Moskva efter att Nykarlebyspelaren hade vunnit KHL-msterskapet gav en vink om att framtiden fanns ngon an-nanstans. P Dynamos hemsida bekrftade lagets general manager Andrej Safronov att det i kontraktet som gr ut om ett r finns en NHL-klausul som trder i kraft. Den enda spelaren vi tappar r Leo Komarov. Vi r inte oeniga om kontraktet. Efter att vi vann den sista matchen kom han fram till mig i flygplanet och sa att han drmt om att spela en match i NHL i hela sitt liv. Vi vet att det r sant. Drfr lter vi honom g till Toronto, sger Safronov. Enligt Safronov ska Komarov tervnda till Dynamo om han inte tagit en ordinarie plats i Maple Leafs innan november. (SB)

Norrena hittade ny klubb i SverigeTrots att Fredrik Norrena hade ett r kvar p kontraktet med Linkping s var veteranmlvakten inte lngre vlkommen efter ssongen dr laget underpres-terade. I stllet blev Norrena klar fr Vxj Lakers samtidigt som han agerade VM-kommentator. Norrena skrev p fr ett r fr Vxj som slutade nia under ret som nykomling i Elitserien. Det r en riktigt bra mlvakt, och nr han blev tillgnglig p marknaden s kndes det helt rtt fr oss, sger sportchefen Henrik Evertsson i Vxj i ett pressmeddelande. Den Pedersrebrdige 38-ringen har blivit finlndsk mstare fyra gnger och svensk guldmedaljr i Frlunda 2003. Han har tv och en halv NHL-ssong och en halv ssong i KHL bakom sig. ret i Ryssland avslutades med att Norrena hll nollan i sjunde finalmatchen och Ak Bars Kazan blev ryska mstare 2009. Internationellt har han brgat ett VM-silver, ett VM-brons och ett OS-silver. (SB)

Finska Msterskap i yxkastning i LiljendalLrdagen den 7 juli arrangeras finska msterkap i yxkastning p Liljendalgrden i Liljendal. Tvlingarna fungerar samtidigt som uttagning till de Nordiska Ms-terskapen som arrangeras i Lepaa 17-18.8. FM-tvlingarna drar igng kl. 13:00 och deltagaravgiften p 10 betalas p plats fre tvlingen. Ls mer p www.yxkastning.fi. (ML)

Juho Rajala tervnder till LoimuEn av Mestaruusliigans bsta libe-ron, Juho Rajala tervnder till Raision Loimu. Den 26-rige Rajala spelade i Loimu mellan ren 2005-2007 och flyttade sedan hem till Kempeleen Lentopallo och drifrn vidare till Sun Volley dr det bl.a. blev ligaguld och seger i den finska cupen. Rajala har spelat 228 liga-matcher och blev r 2010 vald till All Star libero. (ML)

www.itamerimaraton.com6.10.2012

FOTO/KUVA

: MIKAE

L HEINRIC

HS

SJK juhlii nousua Ykkseen asiaankuuluvin menoin Karjaan keskuskentll viime lokakuussa. Kultatuolissa joukkueen kapteeni, englantilainen Chris Cleaver.

Raimo Sarajrvi on mies SJK-kukoistuksen takana.


Visste du att... Tiesitk ett...KAARLO MKINEN R DEN ENDA LANDSFDDA OS-VINNAREN?Det finns endast en olympisk guldmedaljr som r fdd p land. Det r brottaren Karl Edvin Kaarlo Mkinen, som hade sin stor-hetstid p 1920-talet. Han fddes i Mariehamn 1892 men flyttade sedermera till bo och rnte sina framgngar i freningen Turun Voimamiehet. Mkinens gren var fribrottning och klass flugvikt (56 kg). I OS i Antwerpen 1920 blev han utslagen direkt i den frsta omgng-en men fyra r senare i Paris knep han silver bakom landsmannen Kustaa Pihlajamki. Fulltrffen kom i Amsterdam 1928 d han som 36-ring vann OS-guld. Frutom fribrottningsframgngarna vann Mkinen ven VM-silver och brons i grekisk-romersk stil i brjan p 20-talet. Kaarlo Mkinen dog i bo ngra dagar fre sin 88:e fdelsedag den 11 maj 1980. (JI)

STORBRITANNIEN VID OS I LONDON deltar i den olympiska fotbollsturneringen fr fr-sta gngen p 52 r? Senast det begav sig var i Rom 1960 d det brittiska laget slogs ut i gruppspelet. Efter att ha misslyckats att kvala in till turneringen i Mnchen 1972 blev den brit-tiska OS-fotbollen vilande i 39 r nda tills det engelska frbundet i fjol beslt att stlla upp med ett landslag i hemmaspelen. Huruvida ngra spelare frn Skottland, Wales eller Nordirland kommer att medverka r fortfarande hljt i dunkel. De respektive nationsfrbunden har alltsedan OS-satsningen frdes p tal stllt sig skeptiska till frslaget om ett frenat brittiskt landslag. (Mata L)

FEMMANS ANDERS BCKSTRM VANN ORIENTERINGSSSONGENS FRSTA ID-MSTERSKAP?Tvlingarna avgjordes i Solf i Korsholm. Bckstrm r tillbaka i IF Femman efter tv r i Sdertljeklubben SNO. Bckis strsta me-rit frn tiden i Sverige r segern i 43-kavlen 2010. (SB)

JARO INTE BEHVDE SLPPA IVG KOTENKO? FF Jaros mlvakt Artur Kotenko fick landslagskallelse till Baltic Cup i mnadsskiftet maj-juni. Estland ville ha Kotenko fr samtli-ga fem matcher, men eftersom de inte spelades p internationella speldatum mste Jaro bara slppa honom fr tre.(SB)

JARO KAN STIGA TILL TOP-10 I MARATONTABELLEN? FF Jaro spelar sin 20:e ssong p landets hgsta serieniv i fot-boll. Jakobstadsklubben ligger med 606 pong (516 matcher, 160 segrar, 129 oavgjorda och 227 frluster) p elfte plats i maraton-tabellen, och kan i r passera Jazz (PPT) p 630 pong och Reipas p 639 pong.(SB)

DET FRRA RET ARRANGERADES ETT SKIDSKYTTE-EVENEMANG P LAND MITT I SOMMARHETTAN? Mellan den 11-12 juni arrang-erades nmligen Alandia Biathlon Event dr flera av landets topp-kare deltog, bl.a. Kaisa Mkrinen, Mari Laukkanen, Ahti Toi-vanen, Jarkko Kauppinen och Laura Tolvanen. P lrdagen vann Kaisa Mkrinen damklassen och Ahti Toivanen herrklassen p den 400 m lnga slingan. P sndagen stod parstafett i lpskytte p programmet och segern gick till lag Kaisa Mkrinen/Ville Simola. - Tanken r att evenemanget skall bli terkommande, berttar org. ordfrande Ulf Fellman. Reaktionerna har varit positiva och tack vare evenemanget har skidskyttet ftt en kick p land. I hst kommer t.ex. en asfalterad rullskidskyttebana att invigas i samband med FSSM i lpskytte mellan den 18-19.8. - D skall vi frska locka hit ngon frn landslaget igen, avsljar Fellman. (ML) Fr mera information g in p: www.idrott.aland.fi/skidningaland

Turku Trojans i vuxen lderbolaget Trojans som grundades 1982 hr till de stora pojkarna inom amerikansk fotboll i vrt land. Laget fyller 30 i r och firar i arbetets tecken. Trots att freningens juniorer och damer de senaste ren lyckats riktigt bra, har herrlaget haft det motigt. Detta trots att Trojans spelat i den hgsta serien nda sedan laget grundades. Fram tills slutet av fjolrsssongen har laget noterats fr 157 segrar, 121 frluster och 7 oavgjorda matcher. Under hela 1990-talet och brjan av 2000-talet hrde laget till den absoluta na-tionella toppen i lnga tider. Trojans spelade final i den inhemska ligan tta gnger innan man r 2003 lyckades vinna sitt frsta msterskap. ret drp gick Trojans nnu obesegrade genom grundserien, men fll i finalen mot rkerivalen Roosters frn Helsingfors. Ssongen 2005 gick man in med ett kraftigt fryngrat lag och klarade sig nda till bronsmatchen dr det blev frlust. Sedan 2006 har Trojans varit ett frlorande lag, dvs. samlat p sig fler frluster n segrar. Frra ssongen blev alla tiders bottennotering d laget frlorade samtliga tio matcher. Utgngslget infr jubileumsret r inte s bra, men man litar p att de egna juniorerna skall hva sig. Universitetsfotbollen som kommit igng starkt i bo kan ocks bidra med ngra nya ansikten. Laget fick till den hr ssongen ngra nygamla frstrkningar, bl.a. i form av landslagsmannen Seikko Vennel som frstrker de bakre leden. Quarterbacken Joonas Andersson r en egen produkt som varit med och nosat p en plats i representationslaget sedan 2007. Nu inleder han sitt tredje r som frstaval och str infr en mstessong. Trojans inledde borta mot likas 30-rsjubilerande Northern Lights i Uleborg med en frlust (635) och i hemmapremiren mot Jaguaarit frn Jyvskyl blev det en knapp frlust efter frlngning med 69. (MH)

Turku Trojans miehen iknSuomalaisen jenkkifutiksen suuriin kuuluva Turku Trojans tytt tn vuonna 30 vuotta ja juhlii tyn merkeiss. Tynsarkaa seuralla riitt, sill vaikka junioritoi-minta ja naisten joukkue ovat viime vuosina menestyneet mukavasti, miehill on ollut vaikeampaa. Siit huolimatta joukkue on joka kausi perustamisensa jlkeen esiintynyt korkeimmalla sarjatasolla. Tilastoissa kauden 2011 loppuun menness lytyvt merkinnt 157 voittoa, 121 tappiota ja 7 tasapeli. 1990-luvun kestomenestyj esiintyi kahdeksan kertaa Vaahteraliigan loppuot-telussa ennen kuin kaudella 2003 onnistui voittamaan kaivatun mestaruuden. Viel kaudella 2004 joukkue eteni runkosarjassa tappioitta, mutta hvisi arkkiviholliselleen Helsinki Roostersille Vaahteramaljassa. Seuraavaan kauteen joukkue lhtikin melkoi-sesti nuorentuneena, hviten pronssipelin. Kaudesta 2006 lhtien Trojans on ollut ns. hviv joukkue, eli tappioita on kertynyt voittoja enemmn. Hnnnhuippuna oli viime kausi, joka ji seuran historiaan kautta aikojen heikoimpana 10 ottelua, yht monta tappiota. Lhtkohdat juhlakauteen eivt ole kovinkaan ruusuisia, mutta usko omaan ju-niorityhn el edelleen kovana. Turusta vauhtiin lhtenyt korkeakoulufutis saattaa mys tuoda jonkun uuden kasvon joukkueeseen. Muutama nimeks paluumuut-taja liittyi tksi kaudeksi rinkiin mm. puolustuksen takakentn maajoukkuemies Seikko Venneln ominaisuudessa. Omasta juniorituotannosta edustuksen rinkiin jo kaudella 2007 noussut pelinrakentaja Joonas Andersson lhtee nyt kolmanteen kauteen ykksen ja tulosta olisi mys tll tasolla tultava. Kausi tosin alkoi mollivoittoisesti niin ikn 30-vuotisjuhliaan viettvn Oulu Northern Lightsin vieraana (tappio lukemin 635). Kotiavaus Jyvskyln Jaguaareja vastaan pttyi niukkaakin niukempaan hykkyskilpailutappioon 69. (MH)

Hangolf saa syksyksi uuden klubitalonHangon Tktomin kentll toimivan Hangolfin vanha klubitalo rakennettiin viiti-sentoista vuotta sitten, mutta aika on ajanut siit ohi. Uusi klubitalo on pikku hil-jaa nousemassa entisen paikalle ja vihkiisi pstn nill nkymin viettmn syksyll. Ei ky kieltminen ett samalla kerho saa todellisen kasvojenkohotuksen. Entinen rakennus oli noin 35 nelin kokoinen, uusi puolestaan noin 220 nelit. Nyt klubi saa kovasti kaipaamansa pukuhuonetilat ja suihkut sek lis tilaa kahvilatoiminnalle. Koko hankkeen hintalappu on noin 400000 euron luokkaa. - Kalliota johon talo nousee tasattiin maaliskuun puolessavliss, mik olikin ensimminen nkyv merkki siit ett jotain uutta on tulossa, toteaa jo 13. vuotensa golfin merkeiss aloittava Han-Golf Oy:n toimitusjohtaja Lena Haanp. Mys uusi rakennus tulee olemaan hirsitalo. Uudessa talossa tulee entiseen ta-paan toimimaan kahvila, mutta varsinaista ravintolatoimintaa ei ole tulossa. Siin kohtaa golfkerho ei halua eik pysty lhtemn kilpailemaan keskustan ravintola-tarjonnan kanssa. Sisustuksen osalta panostetaan valoisaan ja avaraan tyyliin. Taloa kiert tilava terassi. (MH)

Hangolf fr nytt klubbhus till hstenHangolfs gamla klubbhus vid banan i Tktom i Hang byggdes fr ett femtontal r sedan och har levt sin tid. Det gr inte att frneka att man samtidigt gr in fr ett rejlt ansiktslyft d den gamla i sig enligt mnga sympatiska stockstugan p 35 kvadratmeter erstts av en p knappt 220 kvm. Nu fr klubben ocks det man saknat i ordentliga omkldningsrum och duschar samt mera utrymme i cafet. Hela projektet gr av p omkring 400000 euro. - Berget dr den nya byggnaden str jmnades ut i mitten av mars, det var egent-ligen det frsta synliga steget mot det nya klubbhuset, sger Han-Golf Ab:s vd Lena Haanp som inlett sitt 13:e r i golfens tecken. Det nya klubbhuset kommer att, precis som tidigare, inhysa ett caf men ingen restaurang. P den punkten varken vill eller kan man konkurrera med restaurangut-budet i centrala Hang. Inredningen kommer att g i ljusa frger och en rymlig terrass kommer att g hela vgen runt huset. Ljust och ppet r ledorden. (MH)

KAARLO MKINEN ON AINOA AHVENANMAALAISSYNTYINEN OLYMPIAVOITTAJA?Ahvenanmaalla on syntynyt vain yksi olympiakultaan yltnyt urheilija. Hn on Karl Edvin Kaarlo Mkinen, joka eli suu-ruudenaikaansa 1920-luvulla. Hn syntyi Maarianhaminassa 1892 mutta muutti sittemmin Turkuun ja ammensi menestyst Turun Voimamiehiss. Mkisen laji oli vapaapaini ja luokka krpssarja (56 kiloa). Antwerpenin olympialaisissa 1920 hn putosi jo avauskierroksel-la mutta nelj vuotta myhemmin Pariisissa hn ylsi jo hopeaan maanmies Kustaa Pihlajamen jlkeen. Tysosuma osui kohdalle Amsterdamissa 1928 jolloin hn 36-vuotiaana voitti olympia-kultaa. Vapaapainimitalien lisksi Mkinen saavutti mys MM-hopeaa

Sportpressen sommar 2012

Text of Sportpressen sommar 2012

Intryck sommar 2012

Sommar Arjeplogarn 2012

Sportpressen sommar kesä 2013

Sportpressen vinter 2012-2013

Sportpressen nr 1

Sommar 2012 Cypern och Grekland

Sportpressen Spring 2013

Vision of Home Sommar 2012

Magasin Järvsö sommar 2012

Leklust Sommar 2012

Carlsteins Dam Vår & Sommar 2012

Norrbottens Annonsblad - Sommar 2012 v.27

Forsamlingsbladet sommar 2012

Magazin24 Sommar

Teneriffa Sommar 2012

Vemdalen Idag Sommar 2012

Magasin 365 sommar 2012

Sportpressen vinter 2012

Compact Home Magazin sommar 2012

Sportpressen Idrottsgalan

Sommar 2015

Alpacka Nytt sommar 2012

Carlsteins Herr Vår & Sommar 2012

Din fritid, sommar 2012 - SCA

Såklart Borås sommar 2012

Program vår & sommar 2012

Carlsteins Vår & Sommar 2012

Sportpressen Winter 09-10

First Class Concierge sommar 2012

Sportpressen Spring 2011

Documents

Sportpressen sommar 2012

Text of Sportpressen sommar 2012