MAX IV i Dagens industri

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV ANNONSANNONS

GÖR DET OSYNLIGA

SYNLIGT EN TIDNING OM VÄRLDENS MEST BRILJANTA

SYNKROTRONLJUSANLÄGGNING

102

Jakten på denperfekta ljusstrålen

Välkomna ll MAX IV!

6

4

DISTRIBUERAS MED DAGENS INDUSTRI 18 JUNI 2016

Här läggs grunden ll fram dens

läkemedel8 Banar väg

för llväxtoch nya jobb

16 En av världs-stjärnorna inom acceleratorfysiken

”HJÄLPER OSS ATT FÖRSTÅ VÄRLDEN”

Foto: Roger Eriksson, ESS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IVHELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV ANNONS ANNONSANNONS ANNONS

2 3

MÄNNISKAN HAR FEM SINNEN: lukt, känsel, hörsel, smak och syn. Av dessa är synen sannolikt det viktigaste sinnet, eftersom det hjälper oss att samverka med vår omgivning, att skilja vänner från fiender, ätbart från giftigt. Att förbättra män-niskans syn har varit en strävan ända sedan upp-lysningstiden och lett till skapandet av teleskop för att studera kosmos och mikroskop för att ge oss detaljerad kunskap om vår närmiljö. Genom MAX IV kommer vi nu att kunna gå vidare genom att göra det osynliga synligt.

Sverige har föresatt sig att bygga världens star-kaste källa för röntgenstrålar. Röntgen upptäcktes för 120 år sedan och upplevdes då som magiskt. I dag har tekniken blivit vardagsmat och används i allt från medicinska och industriella tillämpningar till utveckling av nya material.

GENOM MAX IV kommer Sverige att kunna er-bjuda forskare och företag den bästa röntgenstrål-ning som finns i hela världen. Den kommer att kunna användas för att förstå, förklara och förbätt-ra vår värld. Vi kommer att kunna studera material som används i dag och förbättra dem bortom vad vi nu kan och vet.

Forskare kommer att kunna utveckla nya materi-al och produkter som vi inte kan föreställa oss i dag, till exempel läkemedel med bättre och precisa-re funktionalitet och färre bieffekter, nanopartiklar för mängder av tillämpningar inom bland annat

färgtillverkning, katalys och datorbearbetning, eller framtida lättare och tåligare förpackningsmaterial.

SVERIGE KAN OCH BÖR se på denna unika an-läggning med stolthet. Många andra länder, som är större och rikare än Sverige, har försökt att åstad-komma något liknande men inte lyckats. I Sverige fanns modet och den tekniska kunskapen för att ta det nyskapande steget. Det arbete som utförts un-der de senaste 30–40 åren har till slut gjort Sverige

världsledande inom acceleratorfysik. Andra länder, såsom USA, Schweiz, Brasilien, Tyskland, Japan med flera, vänder nu blickarna mot Lund för att försöka kopiera det som uppfunnits här.

Anläggningen är inte bara till för tekniknördar och akademiker. Den verkliga kraften i synkro-tronstrålning är att tekniken som utvecklats av fy-siker har blivit en del av all vanlig naturvetenskap och teknik. I dag kan en anläggning som MAX IV välkomna forskare i biologi, fysik, kemi och mil-jövetenskap, likaväl som i geologi, teknologi, far-makologi och kulturminnesvård. Den teknik som en gång bara användes för akademisk forskning blir alltmer en del av industrin.

VI ÄR MYCKET ANGELÄGNA om att samverka med svenska företag för att göra det möjligt för dem att studera sina råvaror och processer samt att utveckla nya produkter baserade på forskning vid MAX IV.

Välkomna till MAX IV-laboratoriet där vi gör det osynliga synligt!

MAX IV Foto: ABNL4/Felix Gerlach

HELA VÄRLDEN VÄNDER BLICKARNA MOT LUND

– Med MAX IV kan Sverige erbjuda forskare och företag den bästa röntgenstrålning som finns i hela världen, säger Christoph Quitmann, direktör på MAX IV.

Visste du att…… synkrotronljus är ett mycket starkt ljus, starka-re än det röntgen-ljus som används på sjukhus? Genom att stråla synkrotronljuset mot olika material kan man se struk-turen ända ned på atomnivå.

30 års erfarenhet ligger bakom ut-vecklingen av MAX IV, och an-läggningen ligger sedan länge i absolut interna-tionell framkant inom synkrotron-ljusforskningen. Med MAX IV tas ett jättekliv för att kunna gå ännu djupare in i olika materialstrukturer.

Visste du att…… det på MAX IV-laboratoriet fors-kas med synkro-tronljus inom ex-empelvis fysik, kemi, biologi och materialveten-skap? Materialen kan vara fossil som berättar om hur djuren ut-vecklats eller olika proteinstrukturer som kan använ-das för att ta fram nya läkemedel.

Producerad av: Tabloid Sverige AB Projektledare: Stefan GrevleRedaktör: Sven-E Lindberg Art Director: Masters of the Universe ABRepro: Bildrepro Tryck: Bold Printing, StockholmFör information om bilagor i rikspress:kontakta Stefan Grevle, 0735-18 18 20, [email protected]

www.tabloid.se

Frågor om innehållet besvaras av Tutti Johansson Falk på telefon: 046 222 36 99

eller e-post: [email protected]

www.maxiv.lu.se

MAX IV-laboratoriet är en nationell anläggning med Lunds universitet som värduniversitet. MAX IV-laboratoriets acceleratorer producerar röntgenstrålar av mycket hög intensitet och

kvalitet. Drygt 1 000 forskare från hela världen kommer varje år till labbet och använder rönt-genstrålarna i vetenskaplig forskning för att gö-ra det osynliga synligt. MAX IV-laboratoriet nya

anläggning i Lund, som invigs den 21 juni 2016, blir den mest briljanta röntgenkällan i världen.

Christoph Quitmann, direktör, MAX IV

Fakta om MAX IV

Professor Anders Nilsson preparerar glastillstånd av vatten, den vanligaste formen av vatten i universum men inte lika vanlig på jorden.

www.su.se Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat.

Många forskare vid Stockholms univer-sitet, med en mängd olika inriktningar, kommer att använda sig av MAX IV- laboratoriet. En av dem är Anders Nilsson, professor vid Fysikum. Han flyttade nyligen från Stanford till Stockholm och jobbar vidare med sina olika forskningsinriktningar; att förstå vattnets innersta mysterium och att visa de fundamentala kemiska processerna på ytor vid katalys. Det senare är ett område som kan komma att få stor betydelse för framtidens energiförsörjning. Anders Nilssons forskargrupp kommer att vara med och bygga en del av ett strålrör vid MAX IV. – I MAX IV-laboratoriet hoppas jagkunna se exakt vad som händer när kata-lytiska reaktioner sker vid ytor under högt tryck eller i vätska. Det är väldigt viktigt för utvecklingen av nya energikällor.

Energisamhället kan kanske i framtiden bestå av bland annat konstgjord fotosyntes och avancerade bränsleceller.

Anders Nilssons andra stora forsknings- område är vanligt vatten, också det kommer att studeras i detalj med synkrotronljus. – Vatten har över 60 egenskaper där det uppför sig annorlunda än alla andra ämnen, nästan som att det vore utom-jordiskt. Samtidigt är det grunden för hela vår existens. Vi vill skapa en djupare förståelse för vatten, säger Anders Nilsson

Vid Institutionen för material- och miljö- kemi finns flera forskare som kommer att använda MAX IV. Professor Lennart Bergström, internationellt ledande forska-re inom materialkemi, hoppas kunna ta fram nya, mer miljövänliga material.

– Jag vill skapa en bättre förståelse för självorganisering och struktur av nanopartiklar och nya material baserade på förnyelsebara resurser. Just nu har vi stort fokus på nanocellulosa. Metoder baserade på synkrotronljus, där man i realtid kan följa vad som händer, ger redan idag ny information. Med MAX IVs unika egenskaper blir det möjligt att följa mycket snabbare förlopp, säger Lennart Bergström.

FOTO

AN

NA-

KARI

N L

AND

IN

– Det är fantastiskt positivt att Sverige kan bygga världens bästa synkrotron- anläggning. Hela världen kommer att blicka hit och många kommer att följa efter. Jag hoppas att vi också kan bygga en röntgenlaser framöver. Nu gäller det för svenska forskare att få fram banbrytande idéer för hur vi ska utnyttja de nya möjligheterna, säger Anders Nilsson•

Professor Lennart Bergström.

FOTO

AN

NA-

KARI

N L

AND

IN

Nya miljövänliga material, framtidens energikällor och vattnets innersta mysterium. Det är några av de forskningsområden där Stockholms universitet ligger i framkant och där MAX IV kan ge ännu fler detaljer.

Stockholmsforskare på jakt efter framtidens innersta

High power amplifiers.Sophisticatedtechnology based ondecades of experience.Rohde & Schwarz has a longstanding history in high poweramplifier design – both air-cooled and liquid-cooled. Backedby more than 65 years of experience in the transmitterbusiness, we constantly push the technological limits whendesigning our high power amplifiers. Our amplifier systems areextremely well-engineered, manufactured in an award-winningfactory and come with field-proven reliability that is second-tonone in the industry. We are committed to this market. Welisten to our customers and pay attention to their requirements.

Would you like to learn more?www.rohde-schwarz.com/ad/amp-family


4

ara Thorin har alltid varit intresse-rad av fysik och naturvetenskap. Men på gymnasiet valde hon este-

tisk linje.– Valet stod mellan att bli skådespelare el-

ler fysiker. Jag kände en allt starkare fascina-tion inför de förklaringar som naturvetenska-pen kunde ge till frågor om existensen, om universum, om hur allt hänger ihop. I fysiken hittade jag många av svaren och det inspire-rade mig till att lära mig mer. Och efter tek-niskt basår kände jag att jag hittade hem.

En oas för fysikerEfter civilingenjörsstudier i teknisk fysik på Lunds Tekniska Högskola och ett examens-arbete i atomfysik fick Sara Thorin 2004 en doktorandtjänst på MAX-lab, en arbetsplats hon beskriver som ”en oas för fysiker och ingenjörer.”

– MAX-lab hade varit min drömarbets-plats ända sedan ett studiebesök under det tekniska basåret. Det var och är en fantas-tisk miljö med människor besjälade av en gemensam uppgift – att få elektronerna att snurra i bestämda banor med hjälp av allt större och häftigare maskiner och krafter.

Sara Thorins forskning handlade om så kallade frielektronlasrar och det medförde att hon redan under doktorandtiden gjorde beräkningar på de korta pulser som ska le-vereras av LINACen. Det arbetet ledde till att hon så småningom, vid bara 30 års ålder, fick jobbet att leda ett av de verkligt cen-trala projekten inom MAX IV – uppbygg-naden av linjäracceleratorn – ett miljardpro-jekt i miljardprojektet. Som mest ledde hon ett 15-tal olika arbetsgrupper.

Svindlande hastigheterEn Formel 1-bil i full fart rör sig cirka 90 meter i sekunden. På samma tid, en sekund, hinner de elektroner som Sara Thorin och hennes kollegor skjutsar i väg tillryggaläg-ga en sträcka som är 3,3 miljoner gånger längre. Det blir i runda svängar 570 000 varv i MAX IV-laboratoriets stora accelera-tor-ring – 3GeV-ringen – med en omkrets på 528 meter. Varje sekund. En hastighet

obetydligt långsammare än ljusets.Denna närmast ofattbara hastighet upp-

nås redan de första fem meterna i en 300 meter lång linjäraccelerator (LINAC), där elektronerna med extrem precision accele-reras och sedan tillförs stora mängder ener-gi innan de injiceras in i någon av MAX IV-laboratoriets tre försöksanläggningar – 3 GeV-ringen, den mindre 1,5 GeV-ringen och en så kallad Short Pulse Facility – SPF – alla med olika funktioner.

Fler kvinnor på väg uppSara Thorin är en av mycket få kvinnor i ac-celeratorprojektet – hur är det att jobba med chefsansvar i denna totalt mansdominerade värld?

– Det stämmer att andelen kvinnor är väl-digt låg, både här på MAX IV och inom fy-siken i stort, men det håller lyckligtvis på att förändras. Bland annat finns det duktiga kvinnliga doktorander som är på väg upp. För min del har det inneburit både för- och nackdelar. Tidvis har jag nog fått kämpa lite hårdare för att bli tagen på allvar, men det är också lättare att bli ihågkommen, vilket inte är så dumt.

När ljuset släpps på den 21 juni 2016, symboliskt nog dagen för sommarsolståndet, så är det en stor dag på många sätt. Sara Thorin känner stolthet över att ha en central roll i ett projekt som kommer att möjliggöra nya, spännande upptäckter. Men hennes egen drivkraft finns i själva maskinen och uppgif-ten att få den att leverera exakt rätt ljus, med rätt koncentration, rätt våglängd och exakta pulser. Det är dock inget arbete som blir ”fär-digt” i och med att MAX IV tas i bruk.

Går in i ny fas– Man kan väl säga att jag går in i en mer förvaltande fas. Det kommer bland annat att handla om att skräddarsy pulserna för att ge de bästa resultaten i olika typer av under-sökningar. Det är ett arbete som görs i nära samarbete med forskare från en rad olika områden och det ska bli spännande.

– Jag hoppas dessutom kunna ägna lite mer tid åt att ta emot studiebesök. Att berätta för allmänheten om vad vi gör här är en vik-tig uppgift som inte får glömmas bort. Det är vanliga människor som via skatten betalar för stora delar av vår verksamhet och det finns så mycket spännande att berätta.

MASKINEN HJÄLPER OSS ATT FÖRSTÅ VÄRLDENHon drömde redan som barn om att bli fysiker. Som projektledare för en av MAX IV-laboratoriets mest cen-trala delar – linjäracceleratorn – har Sara Thorin ett stort ansvar för att få världens bästa synkrotronljusanlägg-ning att leverera ljus av exakt rätt kvalitet. Allt för att avslöja hemlig-heterna i ett hittills okänt mikrokos-mos.

MAX IV är en fan-tastisk

miljö befolkad av besjälade människor””Sara Thorin, projektledare LINAC MAX IV

Sara Thorin, projektledare för LINACen, känner stolthet över att ha haft en central roll i utvecklingen av MAX IV, ett arbete som möjliggör nya, spännande upptäckter.

Linjäracceleratorn, LINACen, spelar en nyckelroll för att få fram elektroner av exakt rätt kvalitet till MAX IV-ringarna.

”GER NY SPÄNNANDE KUNSKAP”MAX IV-laboratoriet rymmer tre för-söksanläggningar med olika funktioner – 3 GeV-ringen, den mindre 1,5 GeV-ringen och en så kallad Short Pulse Facility, SPF. Skillnaderna mellan den stora och lilla ringen ligger framför allt i våglängderna på det ljus som produce-ras. I den stora ringen har elektronstrå-len högre energi och producerar ljus med kortare våglängd, medan den lilla ringen ger längre våglängder.

– På så sätt kan vi skapa de bästa för-utsättningarna för olika typer av under-sökningar, till exempel av material där beståndsdelarna ligger på olika avstånd från varandra, säger Sara Thorin.

I SPFen kommer forskarna att kunna studera väldigt snabba förlopp som krä-ver en hög upplösning.

– Det kan handla om kemiska reak-tioner som sker inom extremt små tids-rymder. Vi kan i dag skapa stabila pulser på under en picosekund – en triljondels sekund – men med ytterligare intrim-ning ska vi nå ner till några tiotals fem-tosekunder, det vill säga tusendelar av picosekunder. Man kan jämföra med en kamera med extremt kort slutartid. Med SPFen kommer vi att kunna ta skarpa bilder av sådant som tidigare bara gått att ana sig till. Det kommer att ge en massa ny, spännande kunskap.

S

PROFILEN Text: Arne Berge Foto: Madeleine Schoug

Visste du att …… den energi som tillförs elektro-nerna mäts i GeV, gigaelektronvolt eller miljarder elektronvolt. Energinivåer på 6 – 7 GeV är inte ovanliga på stora anläggningar ute i världen. Utvecklingen av s k undu-latorer och wigglers – som tvingar elektronerna att ”åka slalom” och producera intensiv strålning – har gjort det möjligt att få ut strålning med högre intensitet med mindre energitillförsel.

raftringen levererar både fjärrvärme och fjärrkyla till MAX IV. Kraftringen

tar också tillvara och återvinner den rest-värme som anläggningen producerar. Vid full drift i alla kylsystem kan Kraftringens energicentral återvinna 4,5 MW från MAX IV-laboratoriet. I stället för att kylas bort kan denna energi nu värma cirka 1 500 vil-lor i Kraftringens fjärrvärmenät.

– Energicentralens tekniska lösning har utformats i öppen samverkan mellan oss och MAX IV, säger Martin Gierow, projektledare på Kraftringen.

Lars Lavesson, projektdirektör vid Lunds universitet som representerat MAX IV-laboratoriet i projektet, bekräf-tar det goda samarbetet:

– Kraftringen har genom processen varit lyhörda för våra unika behov och det har varit en spännande resa att till-sammans ta fram tekniska lösningar som är helt unika för denna forskningsan-läggning.

För att inte störa experimenten måste såväl temperaturer som vibrationer be-mästras på ett osedvanligt minutiöst sätt.

– På MAX IV finns extremt känsliga instrument, som ställer stora krav på att den kyla vi levererar har stabil tempera-tur. Instrumenten är också känsliga för vibrationer, varför pumpar och annan ut-rustning i Kraftringens energicentral in-stallerats så att vibrationer inte överförs till forskningsanläggningen. Till exem-pel har alla pumpar placerats på fjäder-försedda fundament och anslutits med gummislangar, berättar Martin Gierow.

De speciella förutsättningarna har så-

ledes gett honom och hans kollegor en hel del utmaningar på vägen. Men då är känslan desto bättre när lösningarna är på plats, och har visat sig fungera så väl.

– Vår gemensamma lösning är redan ett föredöme som inspirerat andra forsk-ningsanläggningar att se över hur de kan ta sig an sina energiutmaningar och till exempel bättre ta tillvara restvärme, sä-ger Lars Lavesson.

DE AVANCERADE instrument som används i MAX IV-laboratoriet är mycket energikrä-vande, och deras känslighet krä-ver nytänkande på flera plan. Kraftringen har hittat en energi-lösning, lika unik som forsknings-anläggningen. Energin som an-vänds kan återvinnas för att ock-så värma fastigheter anslutna till Kraftringens fjärrvärmenät.

www.kraftringen.se

Kraftringen återvinner energifrån MAX IV

K

OM KRAFTRINGEN

Kraftringen ... ... är ett energibolag med huvudkontor i Lund.... har ambitionen att leda utvecklingen av framtidens energilösningar. ... fokuserar på lokala energilösningar som skapar miljövinster och bidrar till en håll-

bar regional utveckling.... har en verksamhet som omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber

och olika entreprenadtjänster. ... är också involverade i ett flertal större projekt och miljösatsningar där Örtoftaverket

och Brunnshög med forskningsanläggningarna MAX IV och ESS är några exempel.

Kraftringens energicentral på MAX IV har tre separata system för restvärme med olika temperaturnivåer. Värmen från systemet med den högsta temperaturen kan återvinnas direkt till fjärrvärmenätet, efter att forsknings-anläggningens eget värmebehov först är tillgodosett. Från de två andra sys-temen, där restvärmen håller lägre

temperaturer, kommer den bortkylda värmen att återvinnas med hjälp av värmepumpar så att vattnet får rätt temperatur för fjärrvärmenätet. Om den restvärme laboratoriet producerar inte skulle täcka anläggningens eget värmebehov, levererar Kraftringen värme från stadens fjärrvärmenät till MAX IV.

FAKTA Återvunnen restvärme– så funkar det

Martin Gierow är projektledare på Kraftringen, som levererar fjärrvärme och fjärrkyla till MAX IV. Projektet har krävt en hel del speciallösningar.

Istället för att kylas bort kan energi från MAX IV värma cirka 1 500 villor i Kraftringens fjärrvärmenät.

Foto

: Ken

net R

uona


6 7

Leading Technology for Bright Light Sources

MAX IV Compact Magnet Array

Products:• Accelerator magnets & vacuum• Ultrastable power supplies• Insertion devices• Ion accelerators and ion sources• Beam diagnostics• Turnkey systems, electron & ion

synchrotrons and microtrons• Service contracts

Services:• Pre-studies• High precision magnetic measurements• Maintenance, calibration and product upgrades• Installation and commissioning

Talk with us about utilizing our competencies in accelerator technology to benefit Your application

www.danfysik.com

ANVÄNDARNA Text: Sven-E Lindberg Illustration: Chalmers

i ser en mängd möjliga tillämp-ningar baserade på grafen som kan få stor betydelse inom vikti-

ga områden som miljö, medicin, elektro-nik och energi, säger Patrik Carlsson, fö-reståndare för Chalmers Grafencentrum, som har till uppgift att samordna och ut-veckla grafenforskningen.

Grafen är ett material med en enorm potential, men det behövs fördjupad kun-skap om grafens unika egenskaper och vad som händer när man kombinerar gra-fen med andra supertunna material, för-klarar Patrik Carlsson.

– Det handlar om komplexa material och processer där vi behöver de allra vas-saste och mest kraftfulla instrumenten för att kunna förstå och kontrollera proces-serna. Med MAX IV får vi tillgång till ett nytt lysande verktyg med prestanda som vi knappt vågade drömma om för bara några år sedan och det öppnar helt nya

möjligheter i grafenforskning-en.

Storsatsning på grafenGrafen som forskningsområde har full-komligen exploderat de senaste åren. Det ultratunna kolmaterialet, i princip ett två-dimensionellt material med bara ett enda atomlager i ett hexagonmönster, leder värme och elektricitet extremt bra och är hundra gånger hårdare än stål och det öpp-nar för nya revolutionerande innovationer.

Chalmers leder EU:s mångmiljardsats-ning på grafen, Graphene Flagship, och härbärgerar även det nationella program-met Sio Graphene och här finns Graphene Innovation Lab plus ett stort antal forsk-ningsprojekt som bedrivs i samverkan med andra universitet och aktörer.

– Chalmers Grafencentrum fungerar som ett kompetenscentrum för grafen-forskningen, säger Patrik Carlsson. Vi samlar forskning, utbildning och innova-tion kring grafen under ett gemensamt pa-raply så att synergier mellan olika grafen-projekt kan identifieras, utnyttjas och ut-vecklas i samverkan mellan forskning och näringsliv.

Stor potentialPatrik Carlsson, som tidigare arbetat bland annat som Machine och Operations Director på ESS, European Spallation Source, ser en stor potential i de storsats-ningar på forskningsinfrastruktur som görs i Lund.

– Genom att vi får en koncentration av världsledande forskningsanläggningar som MAX IV och ESS på samma plats stärks Sveriges och Europas position inom forsk-ningsinfrastrukturen. Det är avgörande att ha tillgång till de vassaste instrumenten, inte minst inom grafenforskningen, där den internationella konkurrensen mellan olika forskningsmiljöer är knivskarp.

Men det är också viktigt att det skapas skarpa kunskapskluster kring anläggning-arna, där världsledande kompetenser kan

mötas och ut-byta erfarenheter,

menar Patrik Carlsson.– Det är ofta ur de opla-

nerade och gränsöverskri-dande mötena som stora ban-

brytande innovationer föds.

Ökad närvaroChalmers och Chalmers Grafencentrum

har sedan länge ett nära samarbete med MAX-lab och med de möjligheter som öppnas med MAX IV kommer närvaron i Lund att öka, säger Patrik Carlsson:

– De allra vassaste forskningsanlägg-ningarna drar till sig de bästa forskarna och de mest avancerade användarna och det innebär att det i Lund kommer att fin-nas unika möjligheter att koppla samman universitetens och användarnas behov med den kompetens som finns hos fors-karna och på anläggningarna. Jag är över-tygad om att det kommer att leda till att vi kan identifiera behov och möjligheter som vi i dag inte ens kan föreställa oss. I detta ska vi självfallet vara en aktiv del.

Nya energieffektiva metoder för att avsalta havsvatten. Supertunna bat-terier med höga prestanda. Smarta system för blixtskydd och avisning på flygplan.

V

Visste du att …… det hittills identifierats mellan 2 000 och 2 500 material som kan användas för att modifiera grafens egenskaper? Grafenforskningen handlar de kommande åren om att se hur dessa material kan kombine-ras för att skapa nya typer av skräd-darsydda material.

NYA BEHANDLINGSVÄGAR MOT CANCER

”NU KAN VINÅ LÄNGRE”

ål Stenmark, docent vid Institu-tionen för biokemi vid Stock-holms Universitet, medverkar i

ett stort internationellt forskarprojekt till-sammans med Thomas Helleday på KI, där man bland annat studerar hur man genom att blockera ett protein, MTH1, kan stoppa cancerceller från att växa.

– Det öppnar helt nya perspektiv inom cancerbehandlingen, eftersom det är en mekanism som påverkar många olika ty-per av cancer, säger Pål Stenmark. Helt avgörande för att vi ska lyckas utveckla ett effektivt och stabilt läkemedel ur denna kunskap är dock att vi kan studera protei-nets struktur och se hur olika läkemedels-kandidater binder till sina målproteiner.

Viktiga steg på vägenMed synkrotronljus kan man studera struk-turer ända ned på atomnivå och ju bättre ljuskälla, desto bättre resultat.

– Det handlar om mycket små moleky-ler och proteiner där vi behöver kunna se vad som händer om man byter ut eller flyt-tar en atom – och där får vi med MAX IV världens vassaste instrument. Det innebär att vi på nära håll kan arbeta i internatio-nell framkant av forskningen. Med ut-veckling av BioMAX-strålröret, som på-går just nu, hoppas vi kunna ta ytterligare stora steg framåt så att vi kan komma åt svårare prover och ännu mindre kristaller.

MTH1-hämmaren har visat sig fungera i djurstudier och inom ett år beräknas de första kliniska studierna kunna påbörjas.

– Men mycket arbete återstår att göra och i det arbetet kommer MAX IV att vara en viktig del.

MAX IV gör det möjligt att nå längre i forskningen på en rad viktiga områden. För danska Haldor Topsøe A/S, som ut-vecklar katalysatorer och processer för in-dustrin, innebär MAX IV, nya möjligheter till fördjupad forskning och utveckling.

– Användningen av den kraftfulla syn-krotronljuskällan på MAX IV möjliggör dynamiska studier av våra katalysatorer och processer som ligger nära de förhål-landen som råder inom industrin och det är viktigt för oss, säger Alfons Molenbroek, direktör för forskning och utveckling på Haldor Topsøe.

Alfons Molenbroek ser också stora för-delar med att ha världens mest briljanta synkrotronljusanläggning på bara en tim-mas avstånd med bil från huvudkontoret i danska Lyngby.

– Det innebär att det är lätt att ta med sig all den kringutrustning som behövs för att genomföra och kontrollera våra experiment. Så det är högst troligt att MAX IV kommer att bli vår viktigaste synkrotronljusanläggning inom över-skådlig framtid.

MAX IV öppnar möjligheter att ut-veckla nya typer av läkemedel – bland annat mot cancer.

P

– MAX IV sätter en ny standard för pris i förhål-lande till prestanda när det gäller synkrotron-ljusforskning. I framtiden måste alla liknande anläggningar mäta sig med MAX IV, säger Patrik Carlsson, Chalmers Grafencentrum.

MAX IV och ESS komplet-

terar varandra perfekt och att ha två sådana an-läggningar vägg i vägg gör det möj-ligt att skapa världsledande forskningsmiljöer i Lund”.

”Patrik Carlsson, Chalmers Grafencentrum

arjolein Thunnissen är forsk-ningsansvarig på BioMAX, ett strålrör på MAX IV som är spe-

ciellt utformat för att studera strukturen hos biologiska molekyler. Här får användarna ett kraftfullt instrument för att förstå grundläg-gande livsfunktioner och mekanismer bakom olika sjukdomar ända ned på molekylnivå.

– 80 procent av alla befintliga läkemedel binder till proteiner på något sätt och om vi kan få en ännu djupare förståelse för meka-nismerna bakom sjukdomarna finns en stor potential för att utveckla nya typer av läke-medel, säger Marjolein Thunnissen.

Fler kan se merMed BioMAX skräddarsydda prestanda blir det möjligt för fler användare att förstå mer

av vad som händer på molekylnivå i exem-pelvis proteiner.

– Vi känner i dag till omkring 100 000 strukturer av proteiner och ungefär 1 000 av dem är så kallade membranproteiner, där funktionen styrs i kommunikationen mellan cellmembranet och cellens inre. Kan vi

blockera eller aktivera processer hos dessa proteiner finns en fantastisk potential för att utveckla nya läkemedel.

Hittills har man i huvudsak bara kunnat studera statiska ögonblicksbilder av struktu-rerna, men utvecklingen går mot att även kun-na följa extremt snabba förlopp i tidsupplösta experiment, förklarar Marjolein Thunnissen.

Komplexa förlopp– Genom att studera exakt vad som händer i samspelet mellan cellmembranet och cel-lens inre kan vi få en fördjupad förståelse för komplexiteten bakom olika sjukdoms-tillstånd, där genetik och proteiner ofta samspelar i långa händelsekedjor.

BioMAX är en Open Access Facility och det innebär att potentiella användare får skriva en ansökan om stråltid som sedan värderas av en oberoende kommitté.

– Kommittén bedömer den vetenskapliga kvaliteten, om det är teknisk möjligt att göra provet och hur data från försöket kan bearbe-

tas och användaren förbinder sig att publicera resultatet. Min roll är att dels identifiera vilka behov användarna har och se hur vi kan matcha dem, och dels att visa fler användare vilka möjligheter vi kan erbjuda exempelvis i bedömningen av olika läkemedelskandidater.

M

Proteiner hör till livets viktigaste byggstenar. Men hur är de uppbygg-da – och hur kan de anpassas för att bota sjukdomar och rädda liv?

BioMAX har skräddarsydda prestanda för att kunna se vad som händer ända ned på molekylnivå i exempelvis proteiner.

BIOMAX BANAR VÄG FÖR NYA LÄKEMEDEL

Science and business park since 1983hosting 500 companies within ICT, Life Science, Cleantech and Smart Material

www.ideon.se

• Håltagning

• Byggservice

• Betongarbeten

• Montagearbeten

Besök gärna www.rijo.seeller ring 0410-25460

” MAX IV ETT LYFT FÖR

GRAFENFORSKNINGEN”

– Genom att stu-dera samspelet i cellens inre kan vi förstå komplexite-ten bakom olika sjukdomar, säger Marjolein Thunnissen.

Foto

: Mad

elein

e Sc

houg

Foto

: Mad

elein

e Sc

houg

Foto

: Joh

an B

ävm

an


8 9

Du får bland annat tillgång till:

• Ett värdeskapande nätverk inom material och life science.

• Den innovativa forskningsmiljön kring MAX IV och ESS.

• Seminarier och workshops om material-relaterade ämnen.

• Vår digitala plattform för öppen innovation.

Vill du veta mer? MATERIALSBUSINESSCENTER.SE

TILLSAMMANS SKAPAR VI FRAMTIDENS MATERIAL-LÖSNINGAR.

Materials Business Center skapar förutsättningar för nya produkter och aff ärsmöjligheter baserade på forskning och innovationer inom material-vetenskap och life science i södra Sverige.

Vi initierar inspirerande möten mellan industri, forskare och entreprenörer som bidrar till nya lösningar på industrins materialrelaterade behov och adresserar globala utmaningar inom exempelvis energi, miljö, livsmedel och hälsa.

Nu bjuder vi in fl er företag, forskare och entreprenörer till vårt nätverk. Välkommen!

kogsindustrin står inför stora utma-ningar och vi är inne i ett intressant skede där ökade satsningar på inno-

vation och skogsbaserad materialteknik är en förutsättning för att vi ska kunna behålla och stärka konkurrenskraften, säger Magnus Wikström, teknisk direktör på Billerud-Korsnäs, svensk skogsjätte som specialise-rat sig på material och lösningar för för-packningsindustrin och de stora detaljhan-dels- och dagligvarukedjorna.

Innovation är ett prioriterat område och BillerudKorsnäs satsar stort på att utveckla nya hållbara förpackningsmaterial av skogsråvara som kan ersätta många av dagens plastmaterial i exempelvis livsmedelsförpackningar.

– Det är viktigt av flera skäl att vi utveck-lar och förfinar tekniken, dels för att det byg-ger på en råvara som finns nära, och dels för att det är ett förnybart material som även går att återvinna, säger Magnus Wikström. Vi går mot en allt mer cirkulär ekonomi och i den utvecklingen vill vi vara en aktiv och pådrivande part.

Kraftsamling i industrinBillerudKorsnäs samarbetar med flera an-dra stora svenska skogsbolag och de tek-niska universiteten och Wallenberg Wood Science Center för att utveckla nästa gene-rations skogsbaserade material, som olika typer av hållbara förpackningsmaterial.

– Det pågår just nu en kraftsamling i den svenska skogsindustrin för att ta materialut-vecklingen i branschen till en ny nivå, säger Magnus Wikström. Vi samarbetar med såväl Chalmers som KTH och LTH och bedriver materialforskning på världsklassnivå – och vi måste fortsätta ligga steget före.

Satsningen på ett speciellt strålrör i MAX IV, ForMAX, utformat just för skogs- och massaindustrins behov, är därför välkom-men, menar Magnus Wikström.

– Det är viktigt att det finns en forsk-ningsinfrastruktur som passar våra fråge-ställningar och att det kring den finns en forskningsmiljö som kan hjälpa oss att stäl-

la de rätta frågorna och hjälpa oss att tolka resultaten så att vi kan dra de riktiga slutsat-serna. Det bidrar till att utveckla industrin så att vi kan hitta innovativa lösningar för nya, spännande användningsområden.

Nära band till LundBillerudKorsnäs har länge haft nära band till Tetra Pak och olika forskningsmiljöer i Lund och med ForMAX och MAX IV kom-

mer banden att bli ännu starkare, spår Magnus Wikström.

– I Skåne finns två av våra viktigaste ut-vecklingsområden, förpackningsindustrin och livsmedelsindustrin – plus numera även en av världens främsta materialforskningsan-läggningar. Det innebär helt nya möjlighe-ter för oss att utveckla mer avancerade och hållbara material för exempelvis livsmed-elsindustrin. Det ligger helt i linje med vår

utveckling mot att bli ett mer renodlat för-packningsbolag där kärnan ligger betydligt närmre konsumenten än tidigare.

Nya typer av frågorForMAX gör det möjligt för BillerudKorsnäs och övriga skogs- och massabolag att fördjupa forskningen om framtidens cellulosamaterial.

– Med den här speciella strålkällan kan vi karaktärisera skogsbaserade material på ett helt annat sätt än tidigare och närma oss frå-geställningar som vi hittills inte kommit åt, säger Magnus Wikström. Dessutom kan vi bli en del av den internationella forsknings-miljön kring MAX IV, vilket kan bidra till att öka vår forskningskompetens och ge im-pulser till nya innovationer och lösningar. Det kan exempelvis handla om nya material med barriäreffekter som passar livsmedels-industrins behov, vilket skulle kunna inne-bära att vi kan byta plasten mot förnybar skogsråvara i förpackningarna.

SKOGSINDUSTRIN PÅ HUGGET FÖR ATT UTVECKLA NYA MATERIALSkogsindustrin är med drygt tolv pro-cent av exporten en hörnsten i svensk ekonomi. Men i takt med att efterfrågan på exempelvis tryckpap-per minskar, satsar skogsindustrin allt mer på att utveckla nya, smarta och hållbara skogsbaserade material.

S

Med MAX IV öppnas helt nya möjligheter att ta fram förny-bara och hållbara förpack-

ningsmaterial till exempelvis livsmedels-industrin.”” Magnus Wikström,

teknisk direktör, BillerudKorsnäs

– Vi jobbar allt närmre de tekniska universiteten och industriforskningsinstituten för att bli bättre på att ställa de relevanta forskningsfrågor-na och för att stärka vår egen forskningskompetens, säger Magnus Wikström, teknisk direktör på BillerudKorsnäs.

Visste du att…… BillerudKorsnäs kunder finns i över 100 länder och att kärnan i verksamheten är förpackningslös-ningar? Råvaran kommer från håll-bart skötta skogar.

ANVÄNDARNA Text: Sven-E Lindberg Foto: BillerudKorsnäs

ÖPPNAR DÖRREN FÖR UNIVERSITETEN

arianne Sommarin är vicerektor på Umeå Universitet och ledamot av styrelsen för MAX IV i Lund

– och hon ser stora möjligheter för svenska universitet att komma djupare in i olika fråge-ställningar som rör materialforskning och life science med satsningen på MAX IV.

– Nyckeln till framgång är samarbete på

alla plan, mellan de olika universiteten och mellan akademi och näringsliv, säger Marianne Sommarin. Därför har vi från aka-demin varit aktiva i olika referensgrupper inför bygget av MAX IV och nu går vi in i en ny fas där vi utifrån våra respektive speciali-teter kan formera oss i nya konstellationer.

En anläggning som MAX IV innebär ett stort ekonomiskt åtagande och det kan vara svårt att se nyttan på kort sikt – men tillgång-en till den här typen av forskningsanlägg-ningar är avgörande för att komma vidare i såväl grundforskning som tillämpad forsk-ning, menar Marianne Sommarin.

– Med MAX IV får vi en synkrotronljus-källa i frontlinjen och det innebär att vi kommer att kunna bygga en stark internationell forsk-

ningsmiljö kring anläggningen och i den är uni-versiteten en viktig del. Dels för att vi sitter på värdefull kunskap, och dels för att vi behöver attrahera och inspirera morgondagens forskare.

Mesta möjliga nyttaSamtidigt gäller det att skapa mesta möjliga nytta med den forskningsinfrastruktur som byggs. För att lyckas med det är det mycket som måste klaffa.

– Det handlar om att välja de projekt som har störst potential, att ställa de rätta frågorna och sedan se till, när man väl fått den värde-fulla tiden vid strålröret, att allt klaffar inför, under och efter provet. Logistiken, servicen och tillgängligheten är oerhört viktig.

– Det ska vara enkelt att ta sig till anlägg-

ningen, man måste kunna bo bra samtidigt som det finns en öppen och inkluderande miljö även för studenter och unga forskare. Med MAX IV och ESS skapas unika förut-sättningar för allt detta i Lund.

M

– Ska vi hänga med internationellt gäller det att våra forskare har till-gång till den skarpaste forskningsin-frastrukturen. Med MAX IV öppnas dörrar till både fördjupad kunskap och nya forskningsområden som kan få stor betydelse i framtiden.

– Det är viktigt att även stora

forsknings-anläggningar är

tillgängliga, säger Marianne Sommarin, vice-rektor på Umeå

Universitet.

Proud main supplier of UHV bakeout equipment to the MAX IV Laboratory

25 years experience of UHV bakeoutworldwide!

• Heating jackets • Bakeout tents • Temperature control• Heating tapes• Heater fans

www.hemiheating.com

et menar Mats Orup, vd för RFR Solutions, som är specialiserat på

avancerat arbete inom rostfritt stål. Han brinner för frågan och är övertygad om att den stolta svenska industritraditionen, som gett oss vårt välstånd, kan föras vi-dare genom kvalificerad produktion som inte kan förläggas i Östeuropa eller Asien.

– En modern industriarbetare behöver kunna svenska och minst ett främmande språk, vara stark i matte, ritningsläsning, ritningsförståelse och logiskt tänkande, säger Mats Orup. Men vi måste ha ut-bildningsväsendet med oss om vi ska kunna flytta fram positionerna.

Han vet vad han talar om. Under de senaste åren, sedan han lämnade ABB och tog jobbet som vd, har RFR Solutions genomfört en imponerande resa för att

bli ett företag i framkant inom sina fo-kusområden Medech, Energy, Cleantech och Food. Resan inleddes med ett tufft hopp ut i det okända, mot en framtid utan garantier. På vägen tog man beslut att bara arbeta med rostfritt i produktions-processen helt utan svarta material för att garantera renhet. Man satsade på hög kvalitet, på komplexa produkter som kräver hög kompetensnivå och på att erbjuda kunder helhetslösningar.

– Vi gör inte två produkter som är lika och vi vinnlägger oss om att vara en lä-rande organisation, säger Mats Orup. Vi dokumenterar vårt arbete systematiskt, bygger en kunskapsbank för att kunna återanvända kunskap.

Produkterna skapas i en kreativ dialog med kunden, där den exakta specifikatio-nen ofta växer fram först under proces-sens gång. I grunden är det kompetens som företaget säljer – förmåga att kon-struera den unika produkten och förverk-liga beställares idéer genom att samman-foga rostfria delar till en unik helhet. Förmågan att kunna erbjuda en helhets-lösning med konstruktion, produktion och montage är välkommen hos kunderna.

Företagets resa för ständig förbättring tar aldrig slut. I den resan är samarbetet med universitet och forskningsanlägg-ningar en viktig medresenär som bidrar

till aldrig sinande utmaningar att fram-ställa produkter som används inom spjutspetsforskning. Som ett exempel kan nämnas att man i dag levererar till CERN, ESS och MAX IV.

– När vi samarbetar med akademin och forskningsanläggningarna, tillför vi vår unika produktionskunskap, samti-digt som vi ständigt lär oss och skapar nya lösningar, säger Mats Orup.

SVENSK industriproduktion har en framtid! Men då måste vi satsa på utbildning och kompetens, höja statusen på jobben och få politiker att inse att det går att behålla industriproduktion inom landets gränser.

– Modern industri erbjuder fina arbetsplatser och en fantastisk möjlighet för flickor och pojkar som vill kombinera teoretiskt och praktiskt arbete.

RFR Solutions satsning på

kompetens ger framgång

Den rostfria plåten skärs ut med hjälp av laserteknik. Den utskurna delen går sedan vidare i produktionen.

D

www.rfrsolutions.se

Foto

: Um

eå U

nive

rsite

t


10 11

Strength Corrosion Fatigue strength

Temperature resistanceMagnetic permeability

- MAX IV möter världens starkaste rostfria skruv

A BUFAB COMPANY

www.bumax.se

ör Mikael Eriksson började allt med ett tidigt intresse för naturveten-skap, väckt av hans morbror, den

världsberömde fysikern och Nobelpris tagar-en Hannes Alfvén.

– Konstigt nog var jag aldrig intresserad av kemi under skolåren, berättar Mikael Eriksson. Jag fick faktiskt ett C, sämsta be-tyg, i ämnet på gymnasiet. Fysiken, där-emot, tog tag i mig från början och det var ren och skär glädje. Ämnet var som ett schackspel där det gällde att förstå de olika naturlagarnas samspel och tänka i många steg. Fysiken triggade min nyfikenhet.

Efter gymnasiet följde studier i matema-tik och fysik i Lund och 1975 disputerade Mikael Eriksson på en avhandling om de-signen av en ny elektronaccelerator. Denna var i första hand till för experiment inom kärnfysik, men kunde också producera syn-krotronljus som gav helt nya möjligheter att undersöka molekylstrukturer. Avhandlingen blev startskottet för det som skulle bli Sveriges första synkrotronljusanläggning – MAX I – i Lund.

– Vi hade nästan inga pengar, men vi kunde vår fysik, såg synkrotronljusets möj-ligheter och hade en brinnande vilja att åstadkomma något fantastiskt. Det gjorde oss uppfinningsrika.

Utvecklade klurigheten1985 stod MAX I klart på LTH-området i Lund, en lågbudgetanläggning som många forskare i USA och Japan avfärdade som hemmafix. Men Mikael Eriksson menar att just bristen på resurser gav ett kunskapsför-språng som i dag kommer många till del.

– De små omständigheterna tvingade oss att vara lite klurigare än de andra och att ta kalkylerade risker. Utan det arbetssättet ha-de vi aldrig kunnat utveckla vare sig MAX I eller dess efterföljare – det hade helt enkelt blivit alldeles för dyrt.

Utvecklingsarbetet fortsatte och 1995 stod den nya, större acceleratorringen MAX II färdig. Nu kunde laboratoriet erbjuda en

ännu mer briljant ljusstråle. Forskare från hela världen strömmade till Lund för att ta del av tekniken som gav högupplösta bilder av dittills osynliga molekylstrukturer.

Men omkring 2002 tog det plötsligt stopp. Synkrotronljustekniken tycktes ha nått sin gräns. Forskarvärlden talade om en mur, en chromaticity brickwall. Enda sättet att ta sig igenom den föreföll vara att bygga ännu större acceleratorringar till orealistiskt stora kostnader. Men i Lund hade man an-dra idéer för att få fram en så tunn, skarp och fokuserad elektronstråle som möjligt.

– Vi började titta på nya sätt att arrangera de magneter som leder elektronstrålen runt acceleratorringen för att eliminera instabili-teten. När vi presenterade våra resultat för

andra forskare var det få som trodde på oss.

Ville bli världsbästMålet var att bygga världens bästa accelera-torring, men det fanns många problem på vägen. Lösningen blev MAX III, som stod färdig 2005 och fungerade som en prototyp till MAX IV. Där kunde Mikael Eriksson och hans kollegor finslipa de nya lösningar som var nödvändiga för att nå målet – att med begränsade resurser skapa världens mest briljanta röntgenljusstråle. Det stora antalet magneter som skulle krävas var ett problem och för att få ner storleken var man tvungen att ge varje magnet flera olika funktioner. Med MAX III hade forskarna brutit igenom den omöjliga ”muren” och

vägen låg nu öppen för MAX IV, vars stråle får en briljans tio gånger högre än något som hittills skådats och tiotusen gånger hö-gre än den i MAX III.

– Många som inte trodde på oss i början har nu vänt och våra multifunktionsmagne-ter är nu på gång att användas i en rad an-läggningar runt om i världen.

Tävlingsinriktade forskareDen flerfaldigt prisbelönte Mikael Eriksson be-skriver sig själv som en tävlingsmänniska och den lilla, mycket kvalificerade grupp av fors-kare som utgör den internationella synkrotron-ljus-eliten som extremt konkurrensinriktad.

– I den här branschen måste man vilja komma först, annars hamnar man ohjälpligt på efterkälken. Samtidigt så är ju själva driv-kraften i forskarvärlden att vara generös med sina upptäckter. Det är genom att publicera och dela med oss av ny kunskap som vi byg-ger våra nätverk och karriärer och får tillgång till större resurser. Resultatet är en förfinad teknik som ger oss en allt bättre förståelse av världen som omger oss och det är ju till sy-vende og sidst det som fysiken handlar om.

JAKTEN PÅ DEN PERFEKTA LJUSSTRÅLENMikael Eriksson, tidigare maskin-direktör och konstruktionsansvarig på MAX IV-laboratoriet, har ägnat ett helt yrkesliv åt att göra det osyn-liga synligt med hjälp av extremt kortvågigt ljus. En gammal mangel, aluminiumfolie, begränsade resurser och en stor portion klurighet har va-rit viktiga inslag i den utveckling som möjliggjort utvecklingen av världens bästa materialforskningsanläggning.

De små omständigheterna tvinga-de oss att vara lite klurigare än de andra och att ta kalkylerade risker.”Vägen från MAX I till MAX IV har varit lång –

och kantad av smarta lösningar. ” Mikael Eriksson, tidigare maskindirektör, MAX IV

Mikael Eriksson har ägnat 45 år av sitt liv åt acceleratorfysiken och han har, trots många erbjudanden, valt att stanna i Sverige.

– Det har varit en stor fördel för oss att vara en del av ett universitet med en rad olika discipliner som dels har kunna hjälpa oss med problemlösning, dels förstår för-delarna för den egna forskningen med att ha en anläggning i världsklass alldeles inpå knuten.

Med MAX IV går ett långt och spän-nande yrkesliv mot sitt slut för Mikael Eriksson. Han lämnar dock inte scenen helt – det finns alldeles för många spän-nande projekt runt om i världen att enga-gera sig i och den helt perfekta ljusstrålen hägrar fortfarande i fjärran. Ett mer än 40-årigt arbete med att utveckla och driva synkrotronljusanläggningar i världsklass har bland annat resulterat i att några av de allra skarpaste och mest idérika hjärnorna

inom acceleratorfysiken har sökt sig till lilla Lund från världens alla hörn.

– Det är duktiga människor som tar över, säger Mikael Eriksson med ett leende.

DAGS ATT LÄMNA ÖVER

F

PROFILEN Text: Arne Berge Foto: Kennet Ruona, Madeleine Schoug

– Många som inte trodde på oss i början har nu vänt och vår design med multifunktionsmagneter är nu på gång att användas i en rad andra synkrotronanläggningar runtom i världen, säger Mikael Eriksson, tidigare maskindirektör på MAX IV.

Mikael Eriksson har jobbat i 30 år med att skapa världens mest briljanta röntgenljusstråle – och med MAX IV blir den verklighet, tack vare en sinnrik konstruktion med magneter som styr elektronstrålen.

Eshraq Al Dmour, Vacuum engineer. och Chiara Pasquino.

Visste du att …… undersökningar med synkrotronljus har lagt grunden till flera Nobelpris? Synkrotronljuset har också kommit att bli en etablerad undersökningsmetod för industrin, som vill få fram material med nya egenskaper.

… tunnare datorskärmar, effektivare dialysapparater, mer pricksäkra läkemedel, bättre smörjmedel, snabbare datorer och mer hållbara och miljövänliga bilmoto-rer bara är några av många exempel på sådant som blivit möjligt tack vare de allt-mer avancerade möjligheter att studera material som synkrotronljustekniken inneburit.

do

d

t

Vägen från MAX I till MAX IV har varit lång –

Foto

: Cha

rlotte

Car

lber

g Bä

rgEn maskinlösning för alla

edstroms.com

Skärtekniskt centrumi Skåne & BlekingeTel. 040-220 200www.malmomaskin.se

Foto

: Ken

net R

uona


12 13

NN

SSNN

SSNN

SS

7

Här, i elektronkanonen, r, i elektskjuts elektronerna iväg I linjäracceleratorntorn

ökar elektrononernas oneone

erialets Datan analyseras och mat

Vid MAX IV används olika tekniker:avbildning, spektroskopi och

Här syns hur användningsområdena ärfördelade

Med hjälp av magneter med olika poler får man elektronerna

frigörs energi i form av ljus som sänds i

Ljuset

När ljuset krockar med materialet som ska undersökas sprids ljuset mot

Elektronerna cirkulerar i två

Till lilla lagringsringen skickas

Till stora lagringsringen skickas

rodukt som äEn pr är utvecklad på MAX IV-laboratoriet-

skinligt, böjligt men ogenomträngligt och

nära håll kan man undersöka hur det kan

-

kvinnas ansikte kundee på så vis upptäckas i nde på så vis upptäckas e på s

Spektrum

kaperLivsvetenskapeskapeoch biologi

Kemi

Fysik

Tillämpadmaterialforskning

GGeologiGe

Miljöforskrskningorsk

Arkeologologieologieo Övrigt

Grafen

Typ avTyp avavvågorvågoror

underundersökas

gamma-ggamma-strålningsstrålning

atoomkärna

synkrotronljus

atom

Våglängd

DNA svirus celelcell ktinsek männniska byggnadnad

röntgen-r ntgstrålningåln

tgggggggggggtttttttttts nlissssssssssssyyyyyyyyyyyyyyyynnnnnnnnnnnnnnlllliiiiigggggggggtttttttttttilllliiiiigggggggggsssssssssuslllljjjjjjjuuuuuuuuuuuuusssssssssssssss

mikrovågorikr radiovågorågor

våglängd

bindningar mellan järnklorid och

därmed kunna separera järnet och

KolTTumör Tumör undersökt meundersökt medndersökt med

akontrastvätskakontrastväts

TumöTumöröktundersöktundersökt

medmed

Elektron

Magneteter

Ljus

Återvrvinns

MANUALEN Illustration: Erik Nylund


14

Pfeiff er Vacuum stands for innovative and custom vacuum solutions worldwide, technological perfection, competent advice and reliable service. We are the only supplier of vacuum technology that provides a complete product portfolio:

Pumps for vacuum generation up to 10-13 hPa Vacuum measurement and analysis equipment Leak detectors and leak testing systems System technology and contamination management solutions Chambers and components

Are you looking for a perfect vacuum solution? Please contact us:Pfeiff er Vacuum Scandinavia AB · Sweden · T +46 8 590 748 10 · F +46 8 590 748 88 · sales@pfeiff er-vacuum.se www.pfeiff er-vacuum.com

VACUUM SOLUTIONS FROM A SINGLE SOURCE

MINISTERN Text: Sven-E Lindberg Foto: Madeleine Schoug

aterialforskning är sedan länge en svensk paradgren och Lund har länge lockat forskare och fö-

retag från när och fjärran. På gamla MAX-lab har fram till helt nyligen drygt tusen användare per år kunnat bedriva avancerade materialstudier med hjälp av synkrotron-ljusforskning, för att undersöka hur atomer och kemiska föreningar reagerar i olika kombinationer och sammanhang.

Världsledande klusterDen 21 juni 2016 tas ett nytt stort steg med invigningen av MAX IV i Lund, världens hittills mest briljanta synkrotronljuskälla med plats för upp till 2 500 användare per år. Samtidigt byggs ESS, European Spallation Source, strax intill i nordöstra Lund.

– Etableringen av MAX IV och ESS innebär att vi skapar ett världsledande mate-rialforskningskluster som kommer att få stor betydelse inte bara för Lund, Skåne och Öresundsregionen, utan för Sverige och he-la Europa, säger Helene Helmmark Knutsson. Därmed skapas förutsättningar

för att kunna utveckla nya banbrytande ma-terial och produkter som kan få stor bety-delse för industrins konkurrenskraft.

Vässar konkurrenskraftenSatsningarna på förstklassig forskningsin-frastruktur är också viktig för den högre ut-bildningen, framhåller Helene Hellmark Knutsson.

– Kring anläggningar som MAX IV och ESS skapas spännande kunskapskluster som kan inspirera fler att välja en teknisk utbildning och satsa på forskning och inno-vationer. Därmed bäddar vi för en snabb kunskapsspridning från anläggningarna.

En annan effekt av de stora satsningarna på forskningsinfrastruktur är att samarbetet mellan akademi och industri tas till en helt ny nivå, menar Helene Hellmark Knutsson.

– Samarbetena blir allt mer gränsöver-skridande och fokuserar snarare på styrke-områden än på var i världen man befinner sig. Det gör att vi kan utnyttja forskningsin-frastrukturen bättre och få ut mesta möjliga nytta av de resurser vi satsar.

Stolt och gladHelene Hellmark Knutsson kommer inte själv att kunna vara med på invigningen den 21 juni, men hon har redan varit och besökt anläggningen flera gånger och kommer att fortsätta följa MAX IV.

– Jag är otroligt glad och stolt över att vi kan etablera en anläggning som denna i Sverige och göra det utifrån en nationell forskningsplattform. Det är en viktig pus-

selbit i arbetet med att lösa framtidens stora samhällsutmaningar, där materialforskning-en kan göra skillnad.

TAR SVENSK FORSKNING TILL NYA HÖJDERHelene Hellmark Knutsson välkomnar MAX IV:

– Med MAX IV får vi en kraftfull för-stärkning av forskningsinfrastruktu-ren i Sverige och tar ytterligare ett steg mot att etablera ett material-forskningskluster i Lund som kan att-rahera de allra vassaste forskarna och företagen från hela världen, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

M

– Etableringen av MAX IV och ESS kan få stor betydelse för industrins konkurrenskraft, säger forskningsminister Helene Hellmark Knutsson.

kogs- och massaindustrin svarar för en stor del av den svenska exporten

och spelar därmed en nyckelroll i svensk ekonomi. Men branschen brottas med stora utmaningar som minskad efterfrå-gan på tryckpapper och knivskarp kon-kurrens för olika typer av skogsbaserade produkter. Samtidigt finns ett stort be-hov av nya hållbara material som kan ersätta fossila material.

Ett exempel på detta är den forskning som utförs vid Wallenberg Wood Science Center och som resulterat i flera upp-märksammade forskningsgenombrott.

– Klimathotet är en utmaning för hela samhället och ska vi nå uppsatta klimat-mål kommer det att krävas omfattande insatser för att utveckla nya material och tillverkningsprocesser baserade på för-nybara råvaror som skog i stället för fos-sila råvaror, säger Per Lindberg, vd på BillerudKorsnäs.

Skogsindustrin är redan i dag långt framme när det gäller att hitta tekniker och lösningar för att exempelvis ersätta

fossila råvaror med material som kan framställas från svensk skogsråvara.

– Men det krävs en storskalig samver-kan för att kunna ta ledningen i den här utvecklingen och där kan forskningsan-läggningar som MAX IV och det special-utformade strålröret ForMAX spela en viktig roll, menar Daniel Söderberg, KTH.

ForMAX, som kommer att utvecklas i samarbete mellan Chalmers, KTH och MAX IV, är ett skräddarsytt strålrör för att matcha skogsindustrins behov och kommer att göra det möjligt att kunna studera strukturer och processer ända ned på atom- och molekylnivå.

– Målet är att bygga en forskningsin-frastruktur kring MAX IV som kan bidra till utvecklingen av framtidens skogsin-dustri med bäring på kunskap, kompe-tens och konkurrenskraft. Med ett speci-aldesignat strålrör som ForMAX kan vi utveckla nya processer och karakterisera och utveckla nya material.

STARK MATCHNING– MAX IV är en fantastisk möjlighet att tillgängliggöra synkrotronljusforskningen för att utveckla framtidens skogsindustri. Och vi ser det som en särskild styrka i den starka matchning det finns mellan KTH och Chalmers på det här området och att vi tillsammans med skogsindustrierna och universiteten kan skapa nya kunskapsk-luster för att ta fram framtidens smarta och hållbara material för tillämpningar inom en rad olika viktiga områden, säger Aleksandar Matic, ledare för styrkeområ-de Materialvetenskap, Chalmers.

Just nu pågår också ett arbete med att skapa en forskningsplattform, där nä-ringslivets behov kan matchas med de resurser och den kunskap som finns på universiteten och forskningsinstituten. Navet i plattformsarbetet är flera av de stora skogsindustrierna tillsammans med Chalmers och KTH .

KRAFTSAMLINGPlattformen ska bland annat leverera teknologier och kompetens för utveck-ling av framtidens skogsindustri baserad på svensk skogsråvara och resultaten ska vara tillgängliga för forskare från såväl industrin som universiteten.

– Det behövs en kraftsamling där nä-ringsliv, tekniska universitet, institut och offentliga aktörer arbetar tillsammans för att skaffa den kompetens och förutsättning-ar som behövs för att utveckla och stärka skogsindustrin. Med en gemensam forsk-ningsplattform kan vi attrahera de bästa forskarna från olika discipliner och bidra till en kompetensutveckling inom både forskning och industri samt i förlängningen även locka de bästa studenterna till utbild-ningar som leder mot skogsindustrin säger Daniel Söderberg som leder arbetet med utvecklingen av forskningsplattformen.

– Från Skogsindustriernas sida ser vi en bred forskningsplattform som en fantas-tisk möjlighet för den svenska skogsindu-strin – och ett stort steg på vägen mot håll-bara och smarta material baserade på råva-ror från den svenska skogen säger Torgny Persson, forsknings- och innovationsdi-rektör på Skogsindustrierna.

NYA MATERIAL för framställning och lagring av energi, smarta för-packningar och textilier, mer ef-fektiva filter för vattenrening och skräddarsydda medicinska mate-rial. Med MAX IV och satsningen på ett speciellt strålrör, ForMAX, för forskning kring skogsbasera-de råvaror, öppnas en mängd nya möjligheter att utveckla framti-dens hållbara material.

S

ForMAX en portal vid MAX IV

Samarbetar för att utvecklaskogsbaserade material

FAKTA OM DE MEDVERKANDE

ChalmersChalmers forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap, sjöfart och arkitektur och är känt för sin effektiva innovationsmiljö med åtta styrke-områden: Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Livsvetenskaper och teknik, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknik, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.www.chalmers.se

KTHKTH är ett av Europas ledande tek-niska universitet med forskning och utbildning inom naturvetenskap, alla grenar inom teknik samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplane-ring, teknisk historia och filosofi.www.kth.se

WWSC Wallenberg Wood Science Center (WWSC) är en stor forskningssats-ning finansierad av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Satsningen har lett till en forskningsmiljö i världs-klass som leds av KTH och Chalmers tillsammans.www.wwsc.se

VILL DU VETA MER?https://goo.gl/9sh8xbhttp://goo.gl/vLPEl9

Fakta om ForMAXForMAX är ett instrument som är specialanpassat med en kombina-tion av experimentella tekniker för att bedriva avancerad materialkaraktäri-sering och följa komplexa förlopp i realtid. ForMAX kan därmed bidra till att lösa forskningsfrågor kring exem-pelvis biokompositer, massaproces-ser, fiberstrukturer och nanocellulo-sa. ForMAX kommer även att funge-ra som en portal till andra instrument och mättekniker på MAX IV.

”Jag gläds över att de största aktörerna inom skogsindu-strin, en av Sveriges viktig-aste industrisektorer, slår sig ihop med landets största universitet och infrastruktu-rer för forskning på området. Detta öppnar upp för unika möjligheter att studera mate-rial, optimera processer och utveckla nya produkter.”

Christoph Quitmann, direktör, MAX IV

Illust

ratio

n: Te

ngbo

m


16 17

edro Fernandes Tavares intresse för acceleratorer och fysik började re-dan i skolan – men han började

med att läsa till kemiingenjör.– Kemin var intressant, men jag ville för-

stå sammanhangen på atomnivå och bytte därför inriktning, från kemi till atomfysik.

Vid 24 års ålder var Pedro Fernandes Tavares klar med sin masterexamen och fick strax där-efter jobb som acceleratorfysiker på synkro-tronljusanläggningen Laboratório Nacional de Luz Sincrotron (LNLS) i Campinas, tio mil från Sao Paolo i Brasilien.

– Jag kände direkt att det var här jag ville vara. Det handlade om att bygga något från noll och det var otroligt spännande.

Forskade vid CERNSom en del i sitt arbete på LNLS kom Pedro Fernandes Tavares att tillbringa två år med ett forskningsprojekt på acceleratorn CERN i Schweiz. Hans forskning handlade om att hitta lösningar på problemet att elektron-strålen försämras då den träffar på kvarva-rande molekyler på sin färd genom vakuum-röret. Forskningen var i högsta grad tilläm-pad. Detta var kunskap som krävdes för att ge den brasilianska anläggningen prestanda i toppklass.

1997 levererade LNLS sitt första ljus, Pedro blev maskinchef 2002 och när han lämnade Brasilien 2009 hade den 100 meter långa synkrotronljusringen 14 strålrör som lockade över 1 300 användare om året, där-ibland en hel del skandinaviska forskare.

Efter ett kort mellanspel på synkrotron-ljusanläggningen ANKA i Karlsruhe landa-de han så i Lund 2010.

– Omkring millennieskiftet var det många som trodde att utvecklingen av lagringsring-baserade synkrotronljuskällor nått vägs än-de, förklarar Pedro Fernandes Tavares. Då kom Mikael Eriksson och hans kollegor med en idé om hur man, bland annat genom en sinnrik uppsättning av mycket starka mag-neter, skulle kunna böja strålen utan att för-sämra den. På det sättet skulle man kunna krympa ringens omkrets avsevärt, vilket innebar betydligt lägre kostnader.

Som projektledare för de två lagrings-ringarna på MAX IV-laboratoriet har Pedro

Fernandes Tavares brottats med ytterlighe-ter som ibland tangerar gränserna för vad naturlagarna tillåter. I ringarna ska elektron-strålar med energinivåer på 3 respektive 1,5 GeV snurra med en nästan ofattbar precisi-on. Anläggningens kompakta format, i kombination med att den ska leverera värl-dens hittills mest briljanta fotonstråle och samtidigt byggs med mycket stränga miljö-krav, har ställt krav på en lång rad tekniska lösningar, varav många aldrig tidigare pro-vats.

Gigantiskt integrationsprojektFör att komplicera saken ytterligare, så ut-vecklas och byggs komponenterna på många olika platser i världen. Totalt har drygt 100 människor arbetat med det som Pedro Fernandes Tavares beskriver som ett gigantiskt integrationsprojekt.

– Min viktigaste roll har varit att få alla dessa människor att arbeta tillsammans på ett konstruktivt sätt.

I februari blev det klart att Pedro Fernandes Tavares efterträder Mikael Eriksson som MAX IV-laboratoriets maskindirektör och

att han därmed, trots lockande erbjudanden från andra håll, stannar i Sverige och Lund.

– Det finns flera olika skäl till att jag stannar. Ett är naturligtvis att det ger mig möjlighet att ta det här jätteprojektet i mål. Att vi kunnat bygga det med helt ny teknik

som övervunnit tidigare hinder och kommer att göra det världsledande under många år framöver väger tungt. Liksom att detta kommer att vara en samlingsplats för värl-dens främsta materialforskare.

EN AV ACCELERATOR FYSIKENS VÄRLDSSTJÄRNOR I LUNDHan kallar MAX IV-laboratoriet för det mest spännande fysikprojektet i världen och nobbade attraktiva jobb erbjudanden i USA och Europa för att komma till Lund och leda arbetet med synkrotronljusanlägg-ningens lagringsringar.

Sommaren 2016 tas MAX IV i bruk på riktigt, men det betyder inte att allt är klappat och klart, framhåller maskin-direktör Pedro Fernandes Tavares.

– Nej, på många sätt är det ju då vårt arbete börjar på riktigt! Vår uppgift är att förse laboratoriets användare med de allra vassaste verktygen för att kunna studera material och förlopp på molekylnivå. Det kräver att vi ständigt står på tårna och gör allt vi kan för att gå dem till mötes och, bokstavligt talat, upptäcka nya världar.

Ambitionen är också att fortsätta vara

med och leda utvecklingen:– Vi jobbar redan på att ta fram nästa

generation av synkrotronljus och jag är ganska säker på att vi kommer att kunna göra det i det befintliga MAX IV-laboratoriet. Men det är långa löptider – det är nästan 20 år sedan anläggningen som tas i bruk i sommar började planeras och en förutsättning för att komma vidare är att ha tillgång till en riktigt bra forsk-nings- och experimentmiljö. Det har vi i Lund. Världens bästa, faktiskt.

”VÄRLDENS BÄSTA FORSKNINGS MILJÖ”

MAX IV kommer att vara världsledande under många år, säger maskinchefen Pedro Fernandes Tavares.

– Vi jobbar redan på att ta fram nästa generation av synkrotronljus, säger Pedro Fernandes Tavares, maskindirektör på MAX IV.

P

å andra sidan den där tjocka väggen finns accelerationssträckan. Och

där borta kan du se hur magneterna ser ut invändigt.

Med stor entusiasm beskriver Mattias Jönsson MAX IV-anläggningen. Som montör på Tunga Lyft har det varit hans arbetsplats på heltid i över tre år.

– Vi lyfter allt som en människa inte orkar bära själv. När vi kom hit var här inte en pryl, säger Mattias.

Det kan handla om allt ifrån att bära elektrikernas kabelrullar på dryga 20 ki-lo, till att lyfta betongportar på närmare 40 ton. Vilket i Mattias värld egentligen

inte räknas som särskilt tungt. Den störs-ta utmaningen under en arbetsdag på MAX IV är inte de extrema vikterna, utan snarare den extrema noggrannhe-ten. Både när det gäller precisionen i monteringen och när det gäller den an-svarsfulla hanteringen.

Här är säkerheten A och O. Skulle nå-gon detalj tappas och förstöras kan det i värsta fall ta ett par år att få hit nya delar, eftersom så mycket är specialbeställt. Och då försenas hela projektet, säger Mattias, och tar bokstavligen i trä samtidigt som han konstaterar att något sådant ännu inte hänt.

Anders Månsson är koordinator för teknisk infrastruktur på MAX IV, och en av Mattias viktigaste kontaktpersoner i det dagliga arbetet. Anders var också den som författade grunden till upp-handlingen ”Lyft och inriggning” en gång i tiden, det uppdrag som sedermera Tunga Lyft fick förtroendet för.

– Vi behövde en entreprenör som kun-de lasta av all den känsliga och avance-rade utrustning som vi beställer från

olika ställen i världen, transportera in den på ett säkert sätt och montera fast utrustningen enligt instruktionerna från våra upplinjeringsteam. Vi krävde helt enkelt en pålitlig helhetslösning.

Anders tycker att Tunga Lyft har burit ansvaret med den äran. Mattias å sin sida menar att en av anledningarna till att ar-betet har flutit så bra är Anders förtjänst, bland annat genom att han, tillsammans med sina kollegor från universitetets sida, samlade alla berörda på Tunga Lyft till ett gemensamt möte i starten.

– Då fick vi alla verkligen en stark känsla av hur viktigt det var med all han-tering, och en bra genomgång om hur projektet skulle fortgå, säger han.

Planeringen har varit en central fråga. Det gäller att ta in grejerna i rätt ordning för att få flyt i arbetet. Även flexibilitet har krävts. Oanmälda leveranser eller dåligt väder kan göra att planeringen får göras om med kort varsel. Man brukar ju tala om precision på millimetern när, men på MAX IV snackar vi inte milli, utan my.

– I och med att allt är så noga upplin-jerat så är det också väderberoende. Portar kan inte öppnas hur och när som helst, för då sjunker temperaturen i loka-len, och måtten på utrustningen påver-kas, säger Anders.

Gång på gång under rundvandringen dyker det upp folk som frågar Mattias om olika saker. En forskare vill ha ett stativ flyttat. Någon frågar om ett skåp. Vi kollar läget i ett kontrollrum. Teamkänslan är uppenbar.

– Klart att man är stolt över att få vara en del i det här, säger Mattias. Sådana här anläggningar byggs inte överallt precis.

– Ett väl fungerande praktiskt arbete är ju en förutsättning för forskningen, nickar Anders. Utan det går det inte att göra några försök. Så enkelt är det.

FRÅGAN ÄR OM antal steg eller antal kilo är flest. Ingen vet svaret, men att medarbetarna på Tunga Lyft både har hanterat enorma mängder ton och trampat väldigt många steg i korridorerna i MAX IV är ett som är säkert. Ett arbete som har krävt såväl ansvar som tålamod.

TUNGA LYFT har jobbat med föregångarna för MAX IV, de tidigare ringarna MAX I, II och III, ända sedan 90-talet. Conny Plato har varit med på resan hela tiden.

www.tungalyft.se

De lyfter tungt med

maximal precision

P

Fakta Tunga Lyft, med anor ända se-dan 1940-talet, är vad de heter. Företaget erbjuder helhetslös-ningar inom tunga lyft såväl i Sverige som utomlands. Öresundsbron (1997–2000) är företagets största åtagande ge-nom åren.

Tunga Lyft ... är inriktade på att flytta stora

tunga besvärliga konstruktio-ner både ute och inomhus.

... finns i dag i Malmö, Varberg, Göteborg, Stockholm, Karlstad och Luleå.

... har cirka 55 medarbetare.

... omsätter cirka 100 milj./år.

... jobbar inom alla typer av verksamheter, som till exem-pel bygg- och industrisektorn.

... har de senast åren utfört ar-beten i Brasilien, Sydafrika, Iran, Algeriet m.m.

Idag är Conny Plato vd och Marknadsansvarig, och inte lika of-ta på plats i anläggningen.

– Jag var med en hel del i början, men jag märkte ganska fort att det var bättre att lämna över planerings-mötena till killarna som är här på heltid. De är så duktiga och engage-rade och kan detaljerna bättre än jag. Det har varit en styrka att vi har haft samma personal här hela tiden, som verkligen kommit in i projektet.

En annan styrka är att Tunga Lyft har personal i hela Sverige. Därmed har MAX IV också kunnat använda dem som sin transportör av känslig utrustning.

– Då säkerställer vi att inget hän-der, har koll på att transporten sker med luftfjädrad bil och att ingen omlastning sker på vägen.

Det goda samarbetet kring MAX IV beror bland annat på att beställa-ren har deltagit praktiskt i så stor utsträckning, menar Conny. Åsikterna från Tunga Lyft har fått gehör. Ett par lyftöron på rätt ställe, påsvetsade under tillverkningen, gör stor skillnad när grejerna ska hanteras.

– I slutändan betyder det säkrare, mindre komplicerade och snabbare lyft. Vi på Tunga Lyft lyfter mer med huvudet än med händerna, och där-för är det så positivt att vår erfaren-het har tagits tillvara, säger Conny.

Erfarenhet som gör skillnad

Tunga Lyfts Conny Plato, flankerad av MAX IV-koordinatorerna Patrik Almqvist (t v) och Anders Månsson (t h), menar att det goda samarbetet varit nyckeln för att få all känslig utrustning på plats.


Foto

: Joh

an P

erss

on

Foto

: Per

ry N

orde

ng


18 19

et var långt ifrån självklart att Jörgen Larsson skulle bli profes-sor i atomfysik och vägen fram till

MAX IV har varit både lång och krokig. Efter gymnasiet läste Jörgen teknisk fysik på LTH och examensarbetet gjorde han in-om området resonansspektroskopi, en avan-cerad mätteknik för att mäta hur atomens kärna påverkar dess elektroniska tillstånd. Sedan följde en doktorandtjänst med inrikt-ning mot spektroskopiska mätningar.

Efter disputationen 1994 blev det tre år utom lands som post-doc. Först vid Imperial College i London, sedan ett par år vid Berkeley i Kalifornien, där Jörgen Larsson fick möjlig-het att arbeta tillsammans med en av de le-dande materialforskarna i världen, professor Roger Falcone och hans forskningsgrupp.

– Precis i den här vevan hade Berkeleys egen synkrotronljusanläggning, ALS – Advanced Light Source – blivit klar och Roger Falcone fått frågan om han kunde hjälpa till att utveckla tidsupplösta experi-ment med hjälp av korta ljuspulser. Jag fick ”jobbet” tillsammans med en doktorand och det blev min ingång i synkrotronljusvärlden.

I händelsernas centrum– Vi gjorde bland annat tidsupplösta mät-ningar på olika halvledarmaterial där vi i detalj och inom loppet av några miljardde-lars mikrosekunder kunde studera exakt hur de förändrades vid uppvärmning, en kun-skap som kunde användas för att få fram ännu bättre och snabbare material.

Tiden i Silicon Valley gav många erfaren-heter, såväl i den egna forskningen som på andra plan. 1997 gick dock flyttlasset till-baka till Sverige och Lund.

– Jag fick en forskarassistenttjänst vid Fysiska institutionen och uppgiften var att skapa förutsättningar för tidsupplösta experi-ment vid MAX II. Så småningom lyckades vi få loss pengar till att bygga ett strålrör för de extremt korta ljuspulser som krävs. Detta strål-rör, D611, som togs i drift 2001, har i hög grad bidragit till att föra kunskapsfronten framåt.

Visionen om att bygga MAX IV fanns redan då det första strålröret byggdes.

– Så man kan säga att jag har jobbat med FemtoMAX för ögonen ända sedan dess och nu är vi nära målet. Den 300 meter långa lin-järacceleratorn som ger en elektron stråle med tillräckligt hög energi är i funktion se-dan i augusti 2015. Och den Short Pulse Facility (SPF) som ger de extremt korta elektronpulser vi behöver är i princip klar. Vi räknar med att kunna släppa in de första användarna under 2016 och därefter öka an-talet experiment successivt.

Fantastiska möjligheterJörgen Larsson har under många år av sitt

liv ägnat själ, hjärta och hjärna åt att utveck-la en avancerad maskin. Ändå är det inte maskinen i sig som intresserar honom mest, utan de nya världar den kommer att kunna hjälpa till att upptäcka.

– Maskinen är som snickarens hammare.

Det är inte hammaren i sig som är det vik-tiga, utan vad man kan åstadkomma med den. MAX IV och FemtoMAX-strålröret kommer att ge fantastiska möjligheter. Vi kommer bland annat att kunna studera blixt-snabba molekylrörelser i fasta material och få helt ny kunskap om hur vi kan styra ke-miska processer.

– I förlängningen kan det handla om att skapa en konstgjord fotosyntes som effek-tivt och miljöneutralt utvinner energi från solljus, om att öka packningstätheten i ferro-elektriska minnen med enorm lagringskapa-citet, att mångdubbla skrivhastigheten på en

DVD-skiva eller om hur vi kan framställa diamanter från vanlig grafit.

Med FemtoMAX-strålröret kommer man att kunna studera den omvandlingsproces-sen i realtid och kanske lägga grunden till en industriell process med större diamanter.

– Men det här är bara några av oändligt många kunskapsområden som kommer att kunna föras framåt genom det verktyg vi skapar. Verktyget kommer att användas av forskare i de mest skilda discipliner, från hela världen och det kommer att studera allt från fasta ”döda” material till molekylerna som bygger upp levande celler.

ÖPPNAR DÖRREN TILL NYA VÄRLDARStrålröret FemtoMAX vid MAX IV-laboratoriet ska med hjälp av ex-tremt korta ljuspulser ge forskarna ny kunskap om kemiska reaktioner och egenskaper i fasta material. Projektledaren Jörgen Larsson hop-pas bland annat kunna få fram kun-skap som ska göra det möjligt att framställa perfekta diamanter ur vanligt kol.

Visste du att …… ett tidsupplöst experiment i stället för en stillbild genererar en filmsekvens över extremt snabba förlopp, till exempel en kemisk reaktion som sker inom lop-pet av några miljarddelars mikrosekunder (1 femtosekund = 1 miljarddels mikro-sekund). På det sättet kan forskarna få fram helt ny kunskap på atom- och mole-kylnivå om hur olika material fungerar och reagerar på yttre påverkan. Därav namnet FemtoMAX.

2017 står FemtoMAX redo att ta emot de första användarna. Just nu pågår in-trimning av strålröret för ultrasnabb röntgendiffraktion och ultrasnabb röntgen-spektroskopi.

– Maskinen är som snickarens hammare, det viktiga är inte hammaren i sig utan vad man kan göra med den, säger Jörgen Larsson (t v). Henrik Enquist (t h).

D


Foto

: Gug

ge Z

eland

er

80 av de 140 magnetsegmenten i den stora lagringsringen på MAX IV har producerats av Scanditro-nix Magnet AB i Vislanda i Småland. Magnetsegmenten innehåller fl era olika magnettyper i samma järnblock vilket ger förenklad installation och linjeringsprocess. Preci-sionsbearbetningen av de 2.4 meter långa järnsegmen-ten gjordes i samarbete med två under-leverantörer till toleransnivåer på några hundradelar i planhet och profi l-riktighet vilket kontrollerades genom mätmaskinsmätning av varje segment. I Vislanda har vakuumingjutna magnet-spolar tillverkats vilka sedan monterats in i segmenten. Magnetfältskvaliteten på varje segment har slutligen kon-trollerats genom två olika typer av magnetfältsmätning som utförts i företagets temperaturkontrollerade mätrum. Förutom kontrollmätning av egna magnetsegment har

Scanditronix Magnet AB även utfört kors- kalibrerings-mätningar för att jämföra fl era leverantörers mätningar.

Scanditronix Magnet AB konstruerar, tillverkar och testar elektromagneter till partikelacceleratorer. Kunderna fi nns runt om i världen och är verksamma inom forskning eller medicin, framför allt cancerbehandling. Företaget har fl era decenniers erfarenhet och är en av de ledande leverantörerna i branschen.

Magneter från mörkaste Smålandbidrar till ljusstark forskning

www.scanditronix-magnet.se

onceptet för det framtida centret bygger på en strävan att skapa bästa

möjliga förutsättningar för möten mel-lan den akademiska världen och närings-livet.

– Innehållet betyder allt för oss, säger Hans Fransson, på Skanska. Vi gör ing-enting konventionellt, efter ett förutbe-stämt mönster. Allt ska anpassas så att de människor, företag och organisatio-ner som kommer hit kan stötta och få stöd av varandra.

Tankarna är många kring den del av centret som har fokus på akademin: en är att skapa forskningsmiljöer för andra

universitet och institutioner som inte har stor närvaro i någon annan del av Science Village, miljöer som är för kost-samma för enskilda organisationer men som kan bli tillgängliga för en större grupp. Huset kommer att erbjuda labb-möjligheter och kontor men också restaurang, troligtvis en större aula, fors-karbibliotek och andra attraktiva mötes-platser.

Centret ska också vara en plats där forskare kan finna finansiering för sina projekt, en mötesplats där fonder, stiftel-ser och andra finansiärer får presentatio-ner av forskning, där patentauktioner kan äga rum eller varför inte releaser av globala webbaserade forskningsprojekt.

Centret kommer att erbjuda plats för forskning som inte finns i övriga delar av ESS och MAX IV men som kan bidra till kommersialisering. Exempelvis kan en ekonomihögskola förlägga en del av sin entreprenörsutbildning här.

– Ju tidigare de som är intresserade pratar med oss desto större möjligheter finns det att utforma huset efter sina uni-

ka behov. Vi har redan ett stort antal in-tressenter men vill nå ännu fler, säger Hans Fransson.

Konceptfasen startar nu och pågår i cirka ett år. Under den tiden ska man de-finiera funktioner och hitta den optimala mixen av olika typer av lokaler. Därefter tar själva byggprocessen vid med pro-jektering och byggande. Hans Fransson räknar med att byggnaden kan stå färdig i början av 2019,

– Vi ser verkligen fram mot att skapa en karaktärsbyggnad för hela Science

Village, ett centrum som ska kunna till-föra ett större värde åt hela anläggning-en, avslutar Hans Fransson.

I HJÄRTAT AV framtidens Science Village, mellan forsk-ningsanläggningarna MAX IV och ESS, planerar Skanska att uppfö-ra ett centrum för kommersialise-ring av forskningsrön. Det blir en mötesplats för teknisk kompe-tens, forskning, näringsliv och riskkapital mitt i en av världens främsta forskningsmiljöer.

Har du frågor?

Möten skapas i hjärtat av

ScienceVillage

– Här ska vi bygga! Hans Fransson, på Skanska, besöker platsen för det framtidaScience & Business Center i anslutning till MAX IV och ESS.K

ANVÄNDARNA Text: Sven-E Lindberg Grafik: Gunilla Elam

i har därför en stark och mångfa-cetterad forskningsinfrastruktur inom bolaget, men har också om-

fattande samarbeten med världsledande ak-törer som utvecklar och använder de senaste technologierna och de avancerade forsk-ningsinfrastrukturer som finns globalt, sä-ger Anna Sandström, Science Relations Director på Astra Zeneca.

Nod för forskningMed etableringen av MAX IV och så små-ningom även ESS i Lund finns förutsätt-ningar att skapa just en sådan världsledande miljö för forskning och innovation inom Life Science i Lund och Sverige, menar Anna Sandström.

– Det innebär en fantastisk möjlighet att bli en nod för forskning till nytta inte bara inom life science-området utan även för ett flertal andra industrier. För AstraZeneca be-tyder etableringen av MAX IV och ESS att vi kan komplettera vår egen forskningsin-frastruktur med denna högklassiga infra-struktur samt fördjupa vår samverkan med forskare som behärskar den här typen av

forskning med syfte att kunna besvara frå-gor om biologiska mekanismer bakom sjuk-dom och kunna utveckla nya behandlingar som möter medicinska behov.

Nya läkemedelEtt viktigt område är möjligheten att nå längre när det gäller strukturbiologi i ut-vecklingen av nya målinriktade läkemedel, menar Anna Sandström.

– Men vi ser också en stor potential för användning av infrastrukturen för imaging med högre upplösning än idag och att kunna hitta nya lösningar inom drug delivery så att framtidens läkemedel med så stor precision som möjligt kan nå rätt vävnad i kroppen och effektivt generera önskad respons. På sikt är jag övertygad om att vi kommer att få se nyttor även inom områden som vi inte ens kan föreställa oss idag.

En viktig uppgift nu är, framhåller Anna Sandström, att se till att se till att ta tillvara alla de möjligheter som öppnas med MAX IV:

– Vi måste, precis som håller på att ske nu, hitta former för hur olika aktörer, stora som små, kan samverka för att få ut mesta möjliga nytta av MAX IV. Det räcker inte att denna infrastruktur kommer att finnas på plats, för att få till denna samverkan behövs dedikerade resurser (även projektmedel), väl fungerande tekniska gränssnitt och pro-fessionell personal som kan sänka tröskeln för både offentliga och privata användare.

AstraZeneca satsar som ett globalt, innovationsdrivet bioläkemedelsföre-tag stort på forskning för att utveckla framtidens läkemedel. Forskningen är, som AstraZeneca uttrycker det, centrum i bolagets verksamhet.

V

MAX IV öppnar möjlighet till fördjupad forskning som kan bidra till utvecklingen av nya typer av målinriktade läkemedel.

MAX IV ENFANTASTISK MÖJLIGHET

AstraZenica:

E-post: [email protected]: 010-4483059

www.skanska.se


20 21

ANVÄNDARNA Text: Tutti Johansson Falk, Sven-E Lindberg Foto: Madeleine Schoug, MAX IV

mbitionen är att öppna upp MAX IV-laboratoriet ännu mer för indu-strin så att den stora investering

som gjorts i en världsledande forskningsan-läggning bidrar till att ge företag i Sverige riktigt vassa verktyg när det gäller att förbättra och utveckla nya material och processer.

MAX IV-laboratoriet erbjuder verktyg för materialforskning och då menas material i dess vidaste betydelse, från proteiner till aluminiumprofiler.

– Som företag har man i dag ofta tillgång till många olika verktyg i sin forsknings- och utvecklingsprocess, säger Magnus Larsson. Men vid en viss punkt kommer man inte vidare utan att först skaffa sig en helt grundläggande förståelse för de mate-rial som man jobbar med. Man behöver veta mer om de kemiska, elektriska eller magne-tiska egenskaperna, eller hur fibrer oriente-rar sig i en matris, hur strukturen förändrar sig på mikro- eller nanonivå under belast-ning eller temperaturförändringar, hur pro-teinstrukturen ändrar sig när det binder till en viss molekyl.

Det vanligaste är att ett företag redan har ett etablerat samarbete med en forskargrupp på ett universitet eller en högskola. Man kan som företag också få tillgång till denna kompetens via ett mediatorföretag eller forskningsinstitut. I detta samarbete kom-mer man fram till att någon eller några syn-krotronljustekniker skulle kunna vara ett sätt att förstå ännu mer.

– Det arbete som krävs innan man kom-mer till MAX IV-laboratoriet kan vara gan-ska omfattande, förklarar Magnus Larsson. Ju mer man vet om sitt prov i förväg, genom att exempelvis ha undersökt det med mikro-skopiska eller spektroskopiska metoder, de-sto mer kunskap får man ut ur sina mätning-ar här.

När det konstaterats att MAX IV kan va-ra ett bra alternativ bestäms, tillsammans med laboratoriet, vilken metod som ska an-vändas, hur provet ska prepareras före mät-ning och vilken provmiljö mätningen ska ske i. Efter själva mätningarna kommer ana-lysarbetet, vilket ofta tar rejält med tid och kräver hög kompetens. Där ska beräknings-

modeller byggas upp som kan omvandla mätdata till förståelse om det material man undersökt. Här, kanske i ännu högre ut-sträckning än i förarbetet, är tillgång till kompetens hos universitet, forskningsinsti-tut eller mediatorbolag av största vikt.

Fungerar som komplement– Vår ambition är att efterhand som upp-byggnaden av strålrör och olika experiment-metoder sker på MAX IV även kunna erbju-da tjänster avseende för- och efterbearbet-ning i större utsträckning än vad vi kan idag, beskriver Magnus Larsson. Detta ska fungera som ett komplement till företagens etablera-de och viktiga samarbete med universitet, forskningsinstitut och mediatorbolag.

Magnus Larsson och hans kollegor ser också fram emot det utvecklingsarbete som nu kommer att ta fart i och med den nyligt presenterade nationella strategin för ESS och MAX IV.

– De stora danska universiteten har ska-pat en portal för dansk industri att nyttja

röntgen- och neutrontekniker för att under-lätta företagens väg in till de stora forsk-ningsanläggningarna. Vi ser fram emot ett liknande initiativ när det gäller de stora na-tionella forskningsanläggningar som finns i Sverige, avslutar Magnus Larsson.

et är inte lätt att beskriva en undula-tors funktion men här är ett försök:

MAX IV ger möjlighet att analysera material genom att låta ljus träffa mate-rialprover som finns i ändarna på strål-rör. Det gör att forskarna kan analysera materialens inre strukturer.

För att få fram det nödvändiga ljuset låter forskarna elektroner rusa runt i en lagringsring. Elektronerna avger i detta skede inget ljus. För att få fram ljus leds elektronerna in i en undulator, där de får svänga mellan ett stort antal magneter. Svängningarna gör att elektronerna av-ger ljus som träffar materialproverna. Förenklat kan sägas att anläggningen

fungerar som ett stort mikroskop.– Genom upphandlingen står PKAB

för all mekanisk konstruktion och tek-nisk beräkning. Sju personer från PKAB har jobbat tillsammans i fem år för att färdigställa ritningarna, säger Stefan Lundahl, ingenjör och vd på PKAB. Vi har tillsammans med fysiker på MAX IV, bland annat konstruerat, ritat och be-räknat första undulatorn. Den har blivit en sådan succé, att vi ska bygga ytterli-gare sex stycken.

Företaget har funnits sedan 1993 och är specialiserat på att konstruera, rita, till-verka, montera och köra igång unika ma-skiner med krävande prestanda. PKAB utför avancerade analyser, termisk be-räkning och beräkningar av belastning, egenfrekvens, utmattning och nedböj-ning.

– I grunden handlar det om att för-verkliga de ideer som fysikerna lägger fram, säger Stefan Lundahl. Att konstru-era en unik maskin som ger forskarna möjlighet att skapa ny kunskap kräver stor kompetens och är ett oerhört krea-tivt arbete. Vår vanligaste verksamhet är dock att vi går in i kundens projekt och förstärker upp som projektledare eller

konstruktörer då placerade på kundens kontor som ”konsult på plats”.

Allt arbete sker i tätt samarbete med kunden, oftast i en projektgrupp där det är viktigt att alla talar samma språk. Samarbetet med MAX IV har gett in-genjörerna på PKAB erfarenheter som man hoppas ska komma väl till pass vid utvecklingen av ESS, forskningsanlägg-ningen som blir granne.

– Även om MAX IV genererar ljus med hjälp av elektroner och ESS använ-der neutroner, liknar anläggningarna varandra. Därför hoppas vi och tror att vi kan bidra också till den anläggningen, säger Stefan Lundahl.

Ingenjörerna på PKAB har byggt upp gedigen kunskap om konstruktion av

maskiner som arbetar med vakuum, men har ett brett spektrum av kompetenser med bakgrund i allmän maskinbyggnad.

– Vi är ett litet företag med ett tiotal an-ställda, en platt organisation och korta vä-gar till beslut, påpekar Stefan Lundahl. För oss är kvalitet och prestanda alltid viktigast men vi klarar att hålla högsta nivå till bra pris tack vare våra låga overheadkostnader.

DERAS UPPDRAG är att ständigt upprepa det unika – hur motsä-gelsefullt det än kan låta. PKAB, Projekt Konstruktioner AB, ligger i absolut framkant på sitt område: att konstruera specialanpassade och komplicerade maskiner i världsklass. För MAX IV har in-genjörerna från PKAB konstruerat undulatorer, maskiner som är helt avgörande för den stora forsk-ningsanläggningens funktion.

www.pkab.se

Unika maskinerfrån ritbord till verklighet

Olof Sandberg är chefsstrateg på RISE, Research Institutes of Sweden, där institut som SP,

Swerea, Innventia och Swedish ICT ingår. Han ser ett starkt ökat intresse för forsk-nings- och utvecklingsfrågor, framför allt från små och medelstora företag.

– 55 procent av våra intäkter kommer

från uppdrag för näringslivet och ungefär en tredjedel av intäkterna kommer i dag från små och mellanstora företag, säger Olof Sandberg. Tidigare har det i huvudsak varit de stora industriföretagen som arbetat mer systematiskt med innovation och utveck-ling, men där ser vi, glädjande nog, en tyd-lig trend att även mindre företag satsar på att lyfta sig i kunskapstriangeln.

Synliggöra resursernaDet senaste tillskottet i den svenska forsk-ningsinfrastrukturen, MAX IV, har alla förut sättningar att bli ett viktigt verktyg för

forskning och utveckling även hos de lite mindre aktörerna, menar Olof Sandberg.

– Det handlar ytterst om att göra resur-serna och kompetenserna synliga och till-gängliga för fler och där kan vi med våra breda nätverk i industri och forskningsmil-jöer vara en viktig resurs. Det kan vara inom tung basindustri som stål och skog, men också inom områden som livsmedel, för-packningar och nanoteknik, där det finns stora möjligheter att se och lära av varandra och skapa nya kunskapskluster.

För företag som har frågeställningar där stråltid på MAX IV kan vara en del av lös-

ningen finns flera vägar in.– Ett första steg kan vara att kontakta

ALMI eller IUC, Industriellt Utvecklings-centrum, som fördelar Vinnovas innova-tionscheckar och som i sin tur kan lotsa vi-dare till RISE eller ett specialiserat media-torföretag som kan hjälpa till med att gran-ska och utvärdera frågeställningen för att se hur den kan tas vidare. Sedan kan vi, om så behövs, koppla ihop företaget med våra test- och pilotanläggningar på vägen mot en färdig produkt.

i är ett mediatorföretag som för-medlar tillgång till den forsk-ningsinfrastruktur som behövs

för att strukturbestämma proteiner och utveckla läkemedel med hjälp av struk-turbaserad design, säger Björn Walse, vd på Saromics som med över 100 kunder över hela världen är ledande på 3D-strukturbestämning inom läkeme-delsområdet i Skandinavien.

Saromics har byggt upp en rationell och innovativ plattform för kristallisering av proteiner och strukturbestämning med röntgenkristallografi och en stor del av ar-betet genomförs med hjälp av synkrotron-ljusstudier.

– Vi driver projekt från idé till färdigt proteinmaterial och i det arbetet behöver vi de allra bästa strålkällorna för att ha full koll på de kemiska substanserna och de biologiska strukturerna, säger Björn Walse. Med MAX IV kan vi nå ännu läng-re för att på atom- och molekylnivå se och utforma olika strukturer och processen är både snabbare och mer effektiv än något vi hittills sett och ger väsentligt bättre kvali-tet på våra data.

Öppnar nya möjligheterDet finns redan i dag en stark spetskom-petens inom läkemedelsutveckling i Lund och med etableringen av MAX IV och ESS öppnas nya möjligheter, fram-håller Björn Walse:

– Det innebär att vi i ännu högre grad kan samla och ta till vara den kompetens som finns i Skandinavien och använda den för att ge fler tillgång till den allra bästa forskningsinfrastrukturen. Det efterfrågas inte bara av de stora läkemedelsbolagen, som i allt högre grad köper in den här ty-pen av tjänster och tidiga läkemedelskan-didater, utan även mindre aktörer som be-höver få tillgång till den allra bästa kom-petensen för att få hjälp med allt från att formulera frågeställningarna till att bear-beta data.

– Därför är det glädjande att vi nu ser ett kluster av mediatorföretag växa fram, som kan göra att vi får ut mesta möjliga nytta av stora forskningssatsningar som MAX IV.

MÅNGA VÄGAR IN TILL MAX IVMagnus Larsson är civilingenjör i kemi-teknik och doktor i nanoteknologi och sedan hösten 2015 Industrial Liaison Officer på MAX IV-laboratoriet. Efter åtta år på Topsoe Fuel Cell är han nu spindeln i nätet när det gäller kontakterna mellan la-boratoriet och industrin.

A V

Det finns många vägar in på MAX IV: via olika forskargrupper, med hjälp av mediatorföretag eller med köp av egen stråltid.

Här ses PKAB:s personal med vd Stefan Lundahl längst till höger.

– Ju mer man vet om sitt prov i förväg, desto mer kunskap får man ur sina mätningar, säger Magnus Larsson på MAX IV.

– Vår uppgift är att omsätta forsk-ningsresultat till kunskap, produkter och tjänster och fungera som länk, samordnare och stöd i innovations-processen.

SAROMICS LÄNKEN TILLNYA LÄKEMEDELSaromics Biostructures är en av MAX IV:s största kunder – och fungerar som en länk mellan läke-medelsindustrin och den allra mest kraftfulla forskningsinfra-strukturen.

O

Vill du veta mer?Kontakta Magnus Larsson, Industrial Liaison Officer på MAX IV. Du når honom på [email protected] eller på 0725-546309.

MAX IV är Sveriges mest ambitiösa satsning på forskningsinfrastruktur samt helt världsunik med den ljusstarkaste synkrotronljusanläggning som någonsin byggts. För att hantera all kritisk forskningsdata an-läggningen får fram i sina olika experiment, samarbetar MAX IV med IT- företaget LOAD.

Kim Quarnström är vd på LOAD och har arbetat med MAX IV-projektet sedan slutet på 2013.

– Kravställningen är även med våra mått mätt rätt speciella. Här handlar det om att kombinera mycket högt behov inom områdena; Tillgänglighet, Datamängd och Prestanda. I den här miljön kan minsta dataför-lust få extrem betydelse. År av förberedelser kan vara bortkastade och frambringade experiment omöjliga att återskapas. Tillgängligheten måste vara total. Total.

För att uppnå och upprätthålla den här nivån av till-

gänglighet är det inte bara teknisk lösning på rätt nivå som behövs, utan kontinuerlig proaktivitet, regelbunden översyn och uppgraderingar av system.

Att bena ut gapen mellan behov och budget– Vår erfarenhet av snarlika uppdrag, hos kunder som Region Halland, NIBE, MIO Möbler m.fl . var till viss fördel. Där slutar dock alla normala jämförelser. Få kunder eller organisationer har kombinationen av krav som MAX IV. Men med erfarenheten från MAX IV känns det som att vi nu kan ta oss an det mesta.

I takt med att utmaningarna inom IT växer, växer också behovet av att lösa dem. LOAD startades för att tillföra specialistkunskaper till verksamheter med affärskritiska IT-miljöer. LOAD arbetar i dag med fl era av Sveriges största företag och mot en mångfald av organisationer och branscher.

– Vår erfarenhet är att det oavsett bransch råder osäkerhet på vad som krävs av IT- systemen. LOADs detektivarbete går i mycket ut på att överbrygga klyftan mellan IT och verksamheten. Vi har gedigna processer för att hitta, paketera och föreslå rätt utrustning, imple-mentation, support & assistans m.m.

Det låter som att ni inte är en leverantör utan mer en partner, är det korrekt?– Sättet vi helst arbetar tillsammans med uppdrags-givaren är som IT- partner och bollplank i stället för att ses som en leverantör av utrustning eller specifi ka tjäns-ter. Vi vill tillföra kunskap som kunden saknar både i designprocess, inköp och implementationsskede. För oss är det också viktigt att löpande kunna bistå kunder med kompetenshöjande insatser såsom workshops och utbildning, avslutar Kim Quarnström.

LOAD säkrar forskningsdatamed högtillgänglig IT

KONTAKT:Kim Quarnström, vdMobil: +46 (0)709-73 66 22E-mail: [email protected]

www.load.se

DETTA ÄR LOAD:

Med kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö vänder sig IT- företaget LOAD till verksamheter där driftstopp kan få för ödande konsekvenser. IT miljön utgör livlinan i verksamheten för de allra fl esta av LOADs kunder. Genom infrastrukturlösningar och support inom lagring, backup och återställning säkerställer LOAD hög tillgänglighet och prestanda för affärskritiska system.

D

Foto

: Gug

ge Z

eland

er

”EN MÖJLIGHET ÄVEN FÖR MINDRE FÖRETAG”


22 23

www.uu.se

• Utveckla nya batterier för energilagring

• Utveckla nya solcellsmaterial för energiproduktion

• Studera aerosoler för att bättre förutsäga klimatförändringar

• Utveckla nya magnetiska material för nya minnesmedia

• Utveckla fotokatalysatorer för energiproduktion

• Studera material under extremt högt tryck för att förstå jordens inre

• Utveckla nya nanomaterial

• Studera biomolekyler på atomnivå för att förstå den levande cellen och utveckla nya läkemedel

• Studera fossil för att förstå organismers evolution

• Avbilda levande organismer för att utreda grundorsaken till svåra lungsjukdomar

• Studera mikroskopiska förändringar vid astma, KOL och andra svåra lungsjukdomar

Uppsala universitet – största användare av MAX-lab

Uppsala har sedan länge varit det universitet som utnyttjat MAX-lab mest, och står också bakom uppbyggnaden av flera av strålrören där. Nu bygger vi ny utrustning för MAX IV, där vi kommer att utnyttja de nya möjligheterna för att:

Polyamp fick förtroendet att leverera flera hundra högkvalitativa labbagregat från Delta Elektronika till MAX IV projektet.

Polyamp är ett svenskt familjeföretag som i år firar 50 år i branschen. Vi har egen tillverkning av strömförsörjningsprodukter i både Sverige och Schweiz. Det är främst likspänningsomvandlare. Vi tar även fram system för militära fartyg och u-båtar som gör dem magnetiskt osynliga för minor, samt mätsystem och anläggningar för främst elektromagnetiska fält under vatten.

E-mail: [email protected] www.polyamp.se

ANVÄNDARNA Text: Tutti Johansson Falk, Sven-E Lindberg Foto: Kennet Ruona

rån att ha varit en anläggning som har drivits på LTH i samverkan med näringslivet blir MAX IV nu en na-

tionell anläggning som kan ta emot ännu fler användare från akademi och näringsliv – och det är en enorm styrka, säger Annika Olsson, vicerektor vid LTH.

Annika Olsson ser MAX IV som ett värde-fullt tillskott i den arsenal av forskningsinfra-struktur som finns vid LTH med särskilt stor betydelse inom områden som förpackningar och livsmedel.

– Vi arbetar nu aktivt med förpacknings- och livsmedelsindustrin för att identifiera in-tressanta och viktiga forskningsområden där MAX IV kan bidra till nya innovationer och lösningar. Här kan vi från akademin fungera som en facilitator för att koppla ihop rätt kompetenser så att vi kan utnyttja anlägg-ningar som MAX IV och ESS på bästa sätt.

Därmed skapas nytta åt båda hållen, fram-håller Annika Olsson.

– De flesta företag kan inte gå rakt in på MAX IV, utan behöver oftast gå in via våra forskargrupper. Därmed skapar vi nytta för industrin – samtidigt som det ger våra forskar-grupper möjlighet att stärkas och utvecklas.

Viktig länkViktor Öwall, rektor på LTH, beskriver eta-bleringen av MAX IV som något av det största som hänt inom forskningsinfrastruk-

turen i Lund och Sverige på lång tid.– Med MAX IV och ESS skapas en natio-

nell och europeisk forskningsinfrastruktur i världsklass. Där kan vi från akademin vara en viktig väg in på anläggningarna för nya fors-kare och användare. Därför gör vi nu ett antal strategiska rekryteringar med spetskompe-tens inom just de forskningsområden som är aktuella på MAX IV och ESS, så att vi kan

vara en resurs för forskare och företag som inte har egen kompetens på området.

– Vi har en stor och viktig uppgift för att medverka till att hela Sverige får ut så myck-et som möjligt av MAX IV. För att lyckas med det krävs en helt ny typ av samarbeten mellan akademi och näringsliv och där kom-mer vi att få se många nya spännande kon-stellationer framöver.

ör många företag är det ett stort steg att ta klivet in på en stor forskningsanläggning som MAX

IV och vi kan bidra till att sänka den tröskeln, säger Anna Stenstam, vd på CR Competence, ett mediatorföretag som har specialiserat sig på att tillgängliggöra av-ancerad forskningsinfrastruktur för före-tag med behov inom avancerad material-forskning.

– Vi kan tillföra rätt kompetens i rätt skede så att experimenten utformas och genomförs på bästa möjliga sätt samt att data som genereras tolkas som genereras så att de snabbt kan omsättas till färdiga produkter och lösningar.

Lotsar användaren rättCR Competence har en bred kundportfölj som spänner från läkemedel till kosmetik.

– Det finns många fällor man kan fastna i på vägen och vi

kan med vår erfarenhet lot-sa företaget genom de oli-ka leden av processen och

därmed minska risken för att man lägger ner en massa resurser i onö-dan och använder dyr-bar stråltid till experi-ment som kanske ald-rig skulle ha gjorts. Eller som redan är gjorda.

Än så länge finns relativt få renodlade mediatorföretag i Lund, men Anna

Stenstam hoppas få se fler växa fram i takt med att MAX IV och

ESS etableras.

UNIVERSITETENVISAR VÄGENMAX IV kommer att betyda mycket för många olika typer av användare – och för många olika forskningsom-råden.

F F

– Vi har en stor och viktig uppgift att se till att hela Sverige får ut så mycket som möjligt av MAX IV, säger Viktor Öwall, rektor på LTH.

MAX IV kan bidra till nya viktiga innovationer, säger Annika Olsson, vicerektor på LTH.

Vi behöver en mångfald av kompetenser för att matcha företagens be-hov, säger Anna Stenstam på CR Competence.

SÄNKER TRÖSKELN TILL MAX IVDet finns många vägar in till värl-dens mest briljanta synkrotron-ljuskälla. För mindre aktörer och företag med begränsade forsk-ningsresurser kan ett samarbete med ett mediatorföretag vara ett sätt att försäkra sig om att man både formulerar rätt frågeställ-ningar och får relevanta data.

– MAX IV erbjuder helt nya möj-ligheter som industrin inte har

haft tidigare. Att bygga upp vår egen kompetens inom området, för att kunna hjälpa företagen att till fullo utnyttja po-tentialen, blir en viktig uppgift för oss på RISE, säger chefsstrateg Olof Sandberg.

– Det finns några identifierade bran-scher som känns extra lämpliga att starta med i våra samarbeten för att tillgänglig-göra MAX IV. Inom skogsindustri, me-tallindustri och livsmedelsindustri, har vi många förtroendefulla relationer. Verk-samheten vid Lund Nano Lab är också intressant för kommande satsningar.

En annan prioriterad fråga är hur RISE bäst ska kunna hjälpa de små och medelstora företagen att dra nytta av an-läggningen.

– En tredjedel av RISEs näringslivs-intäkter kommer från små och medel-stora företag. Vi har goda nätverk och utvecklade strategier för att arbeta med små och medelstora företag. Därmed kan vi fungera som en bra gränsyta mel-lan dem och MAX IV.

RISE är även en viktig brygga mellan lärosätena och näringslivet, genom för-mågan att omsätta forskningsresultat i produkter, processer och tjänster. Olof Sandberg poängterar att han välkomnar samarbeten med andra aktörer som – lik-som RISE – verkar för att nyttogöra innovationer. Genom gemensamma pro-jekt kring MAX IV finns en gyllene chans att bidra till tillväxt och konkur-renskraft.

– Vi hoppas också att våra egna test- och demonstrationsanläggningar, lik-som vår innovationsinfrastruktur, kan

komma till nytta i en samverkan. Till exempel så kan kanske experiment som ska köras på MAX IV förberedas i nå-gon av våra anläggningar.

■ RISE AB är statens ägarbolag för industriforskningsinstitut. Uppdraget är att samla den svenska institutssektorn och stär-ka dess roll i innovationssystemet.

■ RISE Research Institutes of Sweden är det gemensamma varumärket för fyra svenska in-dustriforskningskoncerner som i dag ägs helt eller delvis av

RISE: SP Statens Tekniska Forskningsinstitut, Swedish ICT Research, Swerea och Innventia.

■ Mer om RISE:www.ri.se, www.youtube.com/RISEsweden,twitter: @RISEsweden

CHEFSSTRATEG Olof Sandberg har många tankar om hur RISE kan samverka med MAX IV, och vad det kan tillföra det svenska näringslivet.

– Det är viktigt att se till att den här fina nya anläggningen kommer till industriell nytta i så stor ut-sträckning som möjligt, säger han.

www.ri.se

Många synergimöjlighetermellan RISE och MAX IV

OM RISE

Olof Sandberg, chefsstrateg

på RISE.

Foto

: Mika

el Ri

seda

l


24

När forskningsanläggningen MAX IV nu invigs blir Lund ännu mer en ”smart” kommun. Lund blir en starkare magnet för världens mest begåvade forskare och innovativa företag.

Men vi glömmer inte att vara ”cute”. När Lund växer, tar vi med oss stadskärnans mysiga närhet. Så får vi det bästa av båda världar. Både gulligt och skärpt. Cute and smart.

CUTEANDSMARTSå sa en amerikansk student när vi frågade henne om Lunds kännetecken. Cute and smart – gullig och skärpt.

Lunds kommun | Lund.se

Documents

MAX IV i Dagens industri