Dagens Industri - Innovation & Forskning

PIONJÄR? FINANSIÄR!

www.almi.se

Drömmer du om att starta företag? Eller är du på väg att köpa ett? Du kanske redan driver ett företag som behöver utvecklas? Ett framgångsrikt företag behöver mer än en bra affärsidé. Det behövs också kapital och i många fall även stöd från erfarna rådgivare. Kontakta oss på ALMI.

INNOVATION & FORSKNING

Mats Odell (KD) och Georgia Kourouklidou, president, Capeco AB delar sina åsikter om hur vi kan möta utmaningen nu när den globala

konkurrensen hårdnar.

SÅ STÄRKER VI INNOVATIONSKRAFTEN

RiskkapitalAffärsmodeller som skapar möjligheter för tillväxt & utveckling

Våga förändraHa visioner om hur du ska kunna vara med och utveckla världen

EU-kommisionenInnovationer i varor och tjänster kommer att ge 3,7 miljoner jobb

7RÅD

KOMMERSIALISERINGAV INNOVATIONER

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANETANNONS ANNONS

Nr.1/November 2010Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus

3, jo e jobb

Joakim AppelquistChef för Vinnovas Internationella kansli.

2 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

UTMANINGAR

Nödvändigt att samspela

Samspel mellan olika aktörer och kompetenser är viktiga för att vi skall få ett eff ektivt innovationssystem, det vill säga där det på ett eff ektivt sätt kommer fram innovationer. Nya framgångsrika produkter, tjänster, processer och arbetssätt är vad man menar med innovationer. Detta behöver vi för en hållbar tillväxt.

Allt mer baseras innovationerna på avancerad och forskningsba-serad kunskap i den globala kun-skapsbaserade ekonomin.

Helt klart behöver vi allt bättre ta vara på forskningen och forskarna. De är avgörande i många samman-hang för att vi skall kunna bygga en konkurrenskraftig och hållbar tillväxt. Men forskningen ensamt, i sig själv, genererar inte tillväxt. Vi behöver innovationer. Begreppen kan formuleras på följande sätt:

Forskningen omvandlar pengar ■till kunskap och kompetens

Innovationer omvandlar kun- ■skap till pengar och värden

En rad återgärderSkall man få fram innovatio-ner ur forskningen på ett ef-

fektivt sätt fordras ofta en rad åt-gärder. Låt mig nämna några vik-tiga delar:

Koppla samman forskare inom ■akademin med entreprenörer i nä-ringsliv och samhälle.

Här är framväxten av Seren-dipity Innovation AB ett lysan-de exempel med forskaren Saeid Esmaeilzadeh och entreprenören Ashkan Pouya.

Behovskompetens är lika vik- ■

tig som forskningskompetens för att lyckas. För att kunna bli fram-gångsrik fordras att man kan fylla ett behov på marknaden eller in-om samhället. Det betyder också att det ofta är en fördel om forsk-ningen inspireras av problem och behov inom näringsliv och sam-hälle, så kallad behovsmotiverad forskning. Här är VINNOVA den le-dande nationella fi nansiären.

Ta fram en strategi för att skyd- ■da resultaten, inkluderande paten-tering och samarbete med andra aktörer. Ofta en fördel om fl era hjälps åt och i regel fi nns möjlig-het till att dela upp i olika mark-nadsområden och intressen vil-ket kan avsevärt sänka kostnader långsiktigt men också öka skyddet för intrång.

Off entlig och privat fi nansie- ■ring är viktig, både kort- och lång-siktigt. Detsamma gäller tillgång-en av bra rådgivare som har erfa-renhet inom området.

Saknar innovationsstrategiLyfter man sedan blicken och tittar på den nationella nivån

så saknar vi en professionell inno-vationsstrategi. Detta har många länder sedan fl era år tillbaka. Här

kan nämnas Finland, Danmark, Kanada, Brasilien, Sydkorea och så vidare. Det vi där emot har är en bra samarbetskultur och en rad rapporter, bland annat från Globa-liseringsrådet, om viktiga saker att tänka på. Men det som fordras är en kraftfull strategi som innehål-ler ekonomiska satsningar.

Bli mer konkurrenskraftigDet är lätt att konstatera att inte bara näringsliv och uni-

versitet är globalt konkurrensut-satta. Det är också politiken, inte minst när det gäller satsningar och policy inom så viktiga områden som forskning, utbildning och inn-ovationssystem. Om vi inte har en konkurrenskraftig politik här så riskerar vi att särskilt förlora de mer avancerade kunskapsbasera-de jobben, och även kompetens då mycket erfarna personer kan fi nna det mycket fördelaktigt att lämna Sverige.

Vi behöver alltså en nationell innovationsstrategi med myck-et substans som gör oss allt mer internationellt konkurrenskrafti-ga och attraktiva för investeringar och kompetenta personer interna-tionellt.

“I dagens globala konkurrens är det viktigt att vi har samma villkor. Då skulle svensk forsk-ning kunna bli ännu mer slagkraftig”

Susanne Ås SivborgGeneraldirek-tör på Patent och Registrerings-verket.

VI REKOMMENDERAR

SIDA 8

Förlänga relationer 14I ett unikt nätverk samlas industri och näringsliv sida vid sida för att diskutera just innovationer.

Tillväxtpotential 18Ta kontakt med din potentiella kund tidigt, så att du vet att du utvecklar produkten utifrån kundens behov.

INNOVATION & FORSKNING NR 1, NOVEMBER 2010

Redaktionschef: Nadine KissmannAffärsutvecklare: Carl DohrmannRedigerare: Alex Mak

Ansvarig för denna utgåva:Projektledare: Christelle RöckertTel: 08-510 053 31 E-post: [email protected]

Distribution: Dagens Industri, november 2010 Tryckeri: BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla, V-TAB Aröd AB, Göteborg Mitt MediaPrint, Örnsköldsvik Repro: Bert Lindevall

Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00Fax: 08-510 053 99E-post: [email protected]

Vid förfrågningar kontakta:Carl Dohrmann

Vi får våra läsare att lyckas!

Mediaplanets affärsidé är att levereranya kunder till våra annonsörer.Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

Per ErikssonRektor, Lunds universitet

Nätverka

1 Etablera kontakter och samarbeten mellan forska-

re och entreprenörer.

Stöd och råd

2 Sök FoU-medel från fi nan-siärer som VINNOVA, till ex-

empel inom ramen för program-met Forska&Väx. Kontakta gärna närmaste Innovationskontor som bland annat fi nns vid de större universiteten för mer in-formation om stöd och råd.

Patent och mönsterskydd

3 Skydda dina idéer med pa-tent, mönsterskydd eller på

annat lämpligt sätt. Sök råd hos erfarna personer och organisa-tioner om detta.

MINA BÄSTA TIPS

��

��

��

��

��

��

�� !

�� " � ��

#�� $��

�� %&'()'��

��

� �� *��

�� +�� !

��,,,��

��

��

��

�� !��"�� #��$��

��%��

��

&��'� ��"��(��"�"��)"��"��


FRÅGOR & SVAR

HUR SKA SVERIGE HÅLLA

NYHETER

FRÅGOR & SVAR

Hur ser klimatet ut för forsknings-

intensiva företag i Sverige?

– Sverige har en-ligt WEF, World E c o n o m i c

Forum avance-rat från fj ärde till andra-plats, vilket

i n n e b ä r att affärs-

klimatet är bättre än i både USA och Singa pore. Bara Schweiz lig-ger före. Vår ambition är att Sveri-ge ska befästa denna position. Jag konstaterar ändå att vi har stora utmaningar framför oss. Sverige är bäst i Europa på innovationer men bland de sämsta på att kommersi-alisera dem. Tänkbara anledningar till detta är att det saknas riskvil-ligt kapital i tidiga skeden, samt att forskningen inte är tillräckligt in-riktad på näringslivets behov.

Hur arbetar regeringen med ■att främja entreprenörsskap och innovationsprocesser?– Att stärka innovationskraften är avgörande för att Sverige ska stå starkt i den internationella kon-kurrensen. En särskild innova-tionsstrategi kommer att tas fram under mandatperioden för att ef-fektivisera och samordna insat-serna. En långsiktig satsning kom-mer att göras på bland annat tjäns-teinnovationer, inkubatorer och ungas innovationer. Genom fort-satta satsningar på forskning och innovation kan vi säkra att Sverige även framgent är en framstående kunskapsnation.

Hur kan dessa strategiska sats- ■ningar gynna svensk industri?

– Vår förhoppning är att insatser-na ska stärka industrin, som ut-gör ryggraden i den svenska eko-nomin. Det är centralt för syssel-sättningen, produktiviteten och tillväxten. En rad viktiga refor-mer har redan genomförts som förbättrat näringsklimatet och stärkt Sverige som företagarna-tion. Industrin är också beroen-de av att det är ordning och reda i statens fi nanser, vilket gör att räntorna kan hållas låga. Tillsam-mans utgör detta grunden för att göra Sverige mer konkurrenskraf-tigt.

Hur ser förarbetet ut innan ■staten beslutar sig för att sti-mulera en entreprenöriell ak-tivitet?– Det sker i nära samarbete med berörda parter, bland annat genom remissrundor när propositioner läggs.

Det finns tydliga bevis för ■att skillnaden mellan kapital-beskattning och inkomstskatt påverkar individers vilja att ta steget in i en investering. Hur arbetar regeringen med den här frågan?– Alliansen avser att tillsätta en bred utredning av företags-

beskattningen, som syftar till att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas. Utredningen kommer att analysera hur olika skatteföränd-ringar bör rangordnas. Vi har sagt att om ekonomiskt utrymme upp-står är det motiverat att genom-föra ytterligare lättnader för att stärka tillväxten. Det gäller bland annat bolagsskatten, arbetsgivar-avgifter, värnskatten, riskkapital-avdrag, FoU-avdrag och expert-skatt. Vår samlade bedömning är dock i nuläget att det inte fi nns ekonomiskt utrymme att sänka dessa skatter under innevarande mandatperiod.

Hur kan Sverige möta ut- ■maningarna från den globala konkurrensen?– Sverige har en god tradition att ställa om produktionen när de yttre omständigheterna ändras. Och även om den globala konkur-rensen ökar, så innebär den hö-gre levnadsstandarden i Asien att exporten till exempelvis Kina på sikt kommer att öka. Sverige har ett stort kunnande och produkti-vitetstillväxten inom industrin är god. Alliansregeringen kom-mer att göra det vi kan för att vär-na detta.

MatsOdell

Yrke: ■ Kristdemokraternas 2:e vice ordförande. Är också gruppledare för Kristdemokra-ternas riksdagsgrupp och ord-förande i riksdagens närings-livsutskott.

PROFIL

FOTO:KRISTDEMOKRATERNA

Skapa överblick och håll ordning på företagets viktigaste tillgångar i ett smart system. I Patrawin® hanterar du enkelt IP-familjerna och sorterar dem på till exempel produktkategorier eller affärsområden. Massuppdateringar, kontroll av deadlines och dokumenthantering är bara några av sakerna du förenklar

I P R R E N E WA L M A N A G E M E N T & S O F T WA R E S O L U T I O N S

med Patrawin®. Det integrerade webbgränssnittet ger distribu-tionsmöjligheter och maximal tillgänglighet inom organisatio-nen. Läs mer om hur du förenklar hanteringen av immaterialrät-tigheter på patrafee.com.

w w w. p a t r a f e e . c o m

enterprise

Mjukvaran för dig som sköter företagets IPR in-house

Mats Odell och Georgia Kourouklidou delar sina åsikter om hur vi kan möta utmaningen nu när den globala konkurrensen hårdnar.

NOVEMBER 2010 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

KVAR SIN POSITION?

SVERIGESFRAMTID

TEMATIDNING ÄR EN

SVSVVVERERRERERERIGIGIGIGIGIGEESESESES

1RÅD

Ni är ett kunskapsintensivt ■företag och befinner er i en utvecklingsfas? Vad tror ni om er framtid utifrån företags-klimatet i Sverige? – Det jag upplever som mycket positivt är att det fi nns en bra stödstruktur i Västra Götalands-regionen när det gäller kom-mersialisering av forskning. För Capecos del har vi haft stor nytta av entreprenörskolan GIBBS, före tagsinkubatorn Chalmers Innovation och fi nansiella stöd-strukturer såsom Vinnova, Almi, Innovationsbron och Västra Gö-talandsregionen.

Jag tror att framtiden för Capeco och bolag i liknande faser är ljus så länge vi lyckas få investerare med uthållighet. Utmaningen för oss är att klara gapet som fi nns mellan företagets tidiga fas till dess att det är lönsamt. Jag hade gärna sett att det fanns fl er risk-villiga aktörer i tidig fas.

Vad är din uppfattning om ■balansen mellan forskning och utveckling/kommersiali-sering i Sverige?– Jag tror att det fi nns en out-nyttjad potential i den kun-

skapsbank som fi nns hos fors-kare i akademin. Det borde sat-sas mer medel på direkta aktivi-teter för nyttiggörande av forsk-ning men utan att dra in på det som satsas på forskning i dag. Jag tror att det är viktigt att tidigt informera forskare om vilka möj-ligheter de har med sin forskning. Att ge mer resurser till aktörer i innovationsmiljöer så som före-tags inkubatorer tror jag är ett sätt.

Det finns tydliga bevis för ■att skillnaden mellan kapital-beskattning och inkomstskatt påverkar individers vilja att ta steget in i en investering. Hur har det påverkat dig och ert företag?– Det är ingen problematik jag själv stött på men jag tror att investe-ringsbenägenheten hos exem-pelvis aff ärsänglar hade ökat om det fanns avdragsrätter för inves-teringar i form av riskkapital till bolag i tidiga faser.

Var är ni om fem år? ■– Om fem år är målet att vi nått global försäljning och att vi även tittar på nya områden som ligger utanför det vi förväntar oss i dag. Dessutom har vi har hittat lös-

ningar för att göra vår teknik ännu mer hållbar ur miljöper-spektiv till exempel genom att använda oss mer av förnyelse-bara råvaror.

Hur kan Sverige ■möta utmaning-arna från den globala konkur-rensen?– Stötta den tra-dition vi har i Sverige av att starta bolag och ta vara på den kreativitet, uppfinnings-rikdom och en-treprenörsan-dan som fi nns. Dessutom har vi ett stort kunskapska-pital i alla de m ä n n i s k o r som kommer från andra kulturer. Kan vi bara ta till-vara på det tror jag vi kan stärka vår position och få fl er internationella företag snabbare.

ikgöra vår t ik vår teknik teknik nik jöpermiljöpemiljbabar ur ur mibar er-öper-iljöpebar ur mar ur miljömiljöp

mpel genom attpel genelmpmpempel ger av förnyelse-

rigerigeggg-gg

-

-iiii

afå

ella.

FRÅGOR & SVAR

Georgia Kourouklidou

Yrke: ■ President, Capeco AB sedan 2008.

Capeco AB: ■ Kommersiali-sera teknologier och produkter för kontrollerad frisättning av kemiska substanser samt där med förenlig verksamhet.

PROFIL


En radikal förändring av EU:s inn-ovationsprestanda är det enda sättet att skapa varaktiga och väl-betalda jobb som kan stå emot globaliseringstrycket, slår EU-kommissionen fast i sitt strategi-dokument, Innovation Union. Om vi inte omvandlar EU till en innova-tionsunion kommer våra ekono-mier att vissna bort och idéer och förmågor att gå förlorade, heter det vidare.”

Innovation Union är därför ett fl aggskepp inom strategin Europa 2020.

–Unionen ska inrikta insatserna på utmaningar som klimatföränd-ring, energi- och livsmedelstrygg-het, hälsa och åldrande befolk-ning, berättar Joakim Appelquist, chef för Vinnovas Internatio-nella kansli. Vidare ska off entli-ga åtgärder stimulera den privata sektorn och undanröja fl askhalsar som hindrar idéer från att nå ut på marknaden.

Bör avsätta budgetmedel För att kunna skapa 3,7 miljoner nya jobb måste FoU-investeringarna uppgå till tre procent av EU:s sam-lade BNP, enligt EU-kommissionen. – Det investeras redan i dag myck-

et i FoU, Forskning och Utveckling, i Sverige, i andra medlemsstater och på EU-nivå, framhåller Joakim Appelquist. Men forskningen mås-te också leda till innovationer som kan omsättas i nya varor och tjänster. Bland annat föreslås att EU-länderna avsätter budgetme-del för off entlig upphandling av

innovativa produkter och tjänster.

Gränssöverskridande samarbetenStrategin European Innovation pekar ut färdriktningen mot ett innovationsklimat i världsklass. Bland annat ska europeiska uni-versitet och forskningsinstitu-

tioner utvecklas så att de uppnår internationell toppklass. Innovativa företag ska få bättre tillgång till kapital, bland an-nat genom att EIB, Europeiska Investeringsbanken, erbjuder nya fi nansieringsinstrument för små och medelstora företag. Riskkapi-talfonder ska få etablera sig över-allt inom EU och investera fritt över gränserna.

Koordinera resursernaEU har cirka 500 miljoner kon-sumenter. För att utnyttja den-na marknadspotential måste hindren för en fri inre marknad tas bort. Förslag om gemensam-ma EU-patent kommer därför att tas fram och drivas kraftfullt av kommissionen. En eff ektiva-re konkurrenslagstiftning fi nns också på agendan, liksom det ti-digare nämnda systemet för of-fentlig innovationsupphandling.För att möta stora utmaningar krävs kraftsamling på Pan-euro-peisk nivå.

– Kommissionen föreslår där-för att ett antal ”European Inno-vation Partnerships” upprättas, bestående av politiker, företagsle-dare och forskare som fokuserar påolika samhälleliga utmaningar, berättar Joakim Appelquist. Syftet är att koordinera EU:s resurser för att skapa en kunskapsdriven, håll-bar tillväxt som löser de stora pro-blem som Europa och övriga värl-den står inför.

Innovationer ska ge 3,7 miljoner nya jobb

NYHETER

CLAES-GÖRAN HANBERG

[email protected]

Fråga: ■ Hur ska 3,7 miljoner nya jobb kunna skapas i EU-länderna fram till år 2025?

Svar: ■ Genom de kraftfulla åtgärder som lagts fast i stra-tegin Innovation Union för att omsätta innovationer i varor och tjänster med stor mark-nadspotential.

INNOVATIONUNION

MEDIAPLANET

INNNONOOONOVAVAVAVAVAVATTITITITITIOOONONON

2RÅD

EU VISAR VÄGEN TILL MARKNADEN

Innovationspartnerskapet ■ mellan den offentliga och den privata sektorn ska bidra till att få ut nya produkter på markna-den snabbare.

Indikatorer ■ för att mäta an-delen snabbväxande företag och för att ranka universitet ska tas fram.

Åtgärder ■ för bättre tillgång till fi nansiering måste vidtas.

Befintliga ■ forskningsinitiativ inom EU ska intensifi eras.

Ett större ■ forskningsprogram om den offentliga sektorn och social innovation ska initieras.

EU-ländernas ■ regeringar bör

avsätta budgetmedel för offent-lig upphandling av innovativa produkter och tjänster.

Lagstiftningsförslag ■ för att skynda på och modernise-ra standardiseringen i syfte att möjliggöra driftskompatibilitet och främja innovation ska läg-gas fram.

EU:s ■ bestämmelser om im-materiell äganderätt behöver moderniseras.

Ramarna för ■ fi nansiering från strukturfonderna och statligt stöd måste ses över för att främ-ja innovationsklimatet. KÄLLA: EU-KOMMISSIONEN.

NYHETER I KORTHET

FORSKNING & UTVECKLING

En blåslampa för regeringen

– Det är utmärkt att EU har ■ tagit upp kampen med bland annat USA och Japan när det gäller forskning och utveckling, säger Björn O. Nilsson, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskaps-akademien, IVA. Men Sverige saknar fortfarande en nationell innovationsstrategi.

– Jag hoppas därför att EU- initiativet fungerar somen blås-lampa för Sveriges regering, fortsätter Björn O. Nilsson. För det brådskar med att ta fram en svensk innovationsstrategi. Statsminister Fredrik Reinfeldt har i sin regeringsförklaring också lovat att ta fram en sådan. Näringsminister Maud Olofs-son har sagt att även hon, genom den nya regeringsuppställning-en, nu får möjlighet att fokusera mer på innovationsfrågorna. Det är en bra början.

Staten ska lyfta av riskenRiskkapitalförsörjningen fung-erar inte i Europa, menar Björn O Nilsson:

– Staten ska dock inte gå in med pengar utan istället på oli-ka sätt minska den ekonomiska risk innovatören/entreprenören tar. Man kan också titta på olika skatteincitament för att stimu-lera riskkapitalförsörjningen. Att utveckla europeiska universitet och forskningsinstitutioner för att nå internationell toppklas-soch avveckla hinder för samar-bete och rörlighet över gränser är andra angelägna åtgärder.

Joakim AppelquistChef för Vinnovas Internationella kansli.

FOTO

: VIN

NO

VA ”Att se till att innova-tionerna kommersia-liseras och skapar nya jobb är grund-bulten i strategi-dokumentet Euro-pean Innovation.”

Skyddar dina idéer

Ta väl hand om din idé. Annars gör någon annan detTillhör du den skara av idéskapare som inte vill att andra ska tjäna mer pengar än du själv på det du lyckats skapa? Kontakta oss på PRV så berättar vi hur du kan få värdefull ensamrätt till din idé genom patent, design- och varumärkesskydd.

PRV – en av Europas snabbaste och mest erfarna experter på att granska och skydda idéer. www.prv.se

I mer än 30 år har Idéum® lockat blivande in-novatörer och entreprenörer från alla delar av Sverige till sin ettåriga innovationsutbildning. Nyligen genomfördes en uppföljning för att un-dersöka vad som hänt med studenterna efter avs-lutad utbildning.

– Det visade sig glädjande nog att hela 25 pro-cent av de 200 tillfrågade, bland dem som gått utbildningen sedan 1990, har lyckats med att kommersialisera en eller � era produkter, säger Robert Nilsen, utbildningschef på Idéum®. Om-satt i pengar har det enligt undersökningen hit-tills inneburit en dryg miljard i konsumentledet och en halv miljard i producentledet.

Kunskap, tid och rådgivningPå Idéum® fokuserar man mer på innovation-sprocessen och entreprenörskap än på teknisk

utveckling. Det enda egent-liga inträdeskravet är att man har en idé att jobba med under årets gång. Två tredjedelar av utbildningen och arbetet med det egna projektet sker på dis-tans, med skolans personal som bollplank i processen.

– Vi vill ge studenterna kunskap, tid och råd-givning så att de kan gå vidare med sitt projekt. Det kan handla om avtal, juridik och patent-frågor, men vi har även en 3D-skrivare som kan skapa plastmodeller av en CAD-� l för att man lättare ska kunna visualisera sin produkt.

Med karta och kompass i innovationsdjungelnBland de många innovationer som haft Ideum® som språngbräda nämner Robert Nilsen bland annat den trebenta pallen Walkstool, den au-tomatiska rullstolslyften Roof Spider och barn-grinden KiddyGuard som exempel på de mest internationellt framgångsrika.

Men innovationsprocessen kan vara svår i början, och Robert Nilsen liknar det hela vid att stå utanför en snårig djungel utan att veta hur man ska ta sig igenom.

– Vi försöker ge våra studenter ”karta och kompass”, så att de tydligare och säkrare kan navigera sig fram med sin idé eller sin produkt. Vi kan förhoppningsvis bidra med ett helikopter-seende för att få total överblick över processen från idé till marknad.

www.ideum.nu

Ettårig utbildning som språngbräda för idéerHur kommer man vidare med en innovativ idé? På den ettåriga innovationsutbildningen vid Idéum® får du lära dig hur man tar sin idé hela vägen fram till marknaden.

Robert Nilsen

®

Ingenjörsamfundet är organisationen som alla fack-anslutna ingenjörer inom TCO är medlemmar i. Ar-betet handlar såväl om ingenjörernas yrkesutveckling som att lyfta deras inneboende kreativa potential.

Enligt Terje Andersson � nns det fyra miljoner po-tentiella innovatörer i landet som arbetsgivarna till stor del missar att ta vara på när det kommer till nya innovationer. För att på ett tidigt stadium främja in-tresset hos blivande innovatörer i Sverige har Ingen-jörsamfundet sedan 30 år drivit upp� nnartävlingen Finn upp för ungdomar mellan 12-15 år.

Innovatörerna hjälper arbetsplatserIngenjörsamfundet har även satsat på en bredare mål-grupp genom projektet Innovatörerna (innovatorerna.se), där man ger människor förutsättningarna att lösa problem som uppstår på olika arbetsplatser. Verktygen är utbildningar, seminarier, inspirationsföreläsningar och tester av arbetsplatsernas kreativitet. Dessutom � nns Innovatörerna som tv-serie.

– Vi svenskar är faktiskt inte så kreativa som vi

gärna vill tro, säger Terje Andersson. Ofta är det män-niskor inom samma demogra� och med samma bak-grund som kommer fram till ungefär samma saker. Hjärnan söker helt enkelt efter den kortaste vägen mellan fråga och svar. Då kan man behöva hjälp med att bryta tankemönstret och tänka utanför “boxen”.

Balans mellan forskning och näringslivIngenjörsamfundet står för uppfattningen att innova-tioner skapas när olika perspektiv, erfarenheter och kompetenser möts.

– Det är jättebra att regeringen satsar på innovations-forskning och utveckling inom universitetsvärlden, säger Terje Andersson. Men i en be� ntlig organisation är vägen från idé till färdig produkt betydligt kortare. Det � nns redan en infrastruktur för logistik, produk-tion, kundrelationer, patent och � nansiering. Vi be-höver en bra balans mellan forskning och näringsliv.

Hur kreativ är din arbetsplats?Testa på innovatorerna.se

Det slösas med resurserpå arbetsplatserna– Det fi nns en outnyttjad resurs i alla anställda, säger Terje Andersson, vd för Ingenjörsamfundet. Under rätt förutsättningar menar vi att många fl er skulle kunna bidra till utvecklingen av den verksamhet man arbetar inom.

j

8 · NOVEMBER HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Skydd av forskning kan höja Sveriges konkurrenskraft

Sverige ligger högt i ranking när det gäller att få fram nya forsk-ningsrön, men vi är sämre på att kommersialisera dem.

– Många saknar insikt i vilka möjligheter och begränsning-ar immaterialrätten ger. I Sverige är kunskapen generellt lägre än i andra länder. I dagens globa-la konkurrens är det viktigt att vi har samma villkor. Då skulle svensk forskning kunna bli ännu mer slagkraftig, säger Susanne Ås Sivborg, Generaldirektör på Patent och Registreringsverket, PRV.

– Det gäller att öka förståelsen för processen från idé till mark-nad. Det skulle också behövas en ökad samverkan mellan närings-liv, högskolor och PRV, säger Johan Carlsten, ansvarig för näringslivs-relationer och innovationssystem på Chalmers tekniska högskola.

Den låga kunskapsnivån när det gäller patentfrågor gör att de möj-ligheter till skydd och hjälp som fi nns inte utnyttjas.

– Inom PRV fi nns väldigt mycket kompetens och information kring patent, varumärkes- och design-skydd. Vi vill få ut denna kunskap

till forskarvärlden så att den fi nns med i alla överväganden och be-slut redan i ett tidigt skede, säger Susanne Ås Sivborg.

Sök patent förstHos PRV kan forskarna få hjälp med att undersöka vad som hän-der inom deras forskningsområde.

Frågan om när man ska söka patent är ett dilemma. För att forskarna ska få anslag måste de publicera sig och få ut sina forskningsrön snabbt. Det leder till att många pu-blicerar viktiga forsknings resultat innan de söker patent och då för-störs möjligheten att få ett patent.

– Det gäller att ta rätt steg vid

rätt tillfälle. Det behövs stöd för att verifi era om forskningen kan leda till en produkt som är möjlig att tillverka; som det fi nns en mark-nad för, säger Johan Carlsten.

På rätt riktningEn forskningsproposition för två år sedan ledde till att innova-tionskontor inrättades vid åtta lärosäten. Johan och Susanne me-nar att detta är ett bra steg på vä-gen. De ser också ett behov av fl er Open Innovation-miljöer där in-stitut, universitet och företag kan samverka. Det fi nns i dag bland annat inom telekomområdet. Även läkemedelsindustrin har bör-jat se vikten av allianser.

– Men för att denna typ av sam-arbeten ska fungera är det viktigt att var och en vet vad de har med sig in i samarbetet. Det är en förut-sättning att de har patentsökt för sin del. I patentansökan är forsk-ningsresultatet defi nierat och det är en bra bas i olika avtal, säger Susanne.

Både Johan och Susanne anser att det är angeläget att kunskaps-nivån kring immaterialrätt höjs bland svenska forskare, entre-prenörer och intraprenörer (inn-ovatörer på företag). De tycker att det vore bra om immaterial-rätt kom in på alla grund- och forskar utbildningar, gärna även en kort introduktionskurs redan på gymnasiet.

Susanne Ås SivborgGeneraldirektör på Patent och Registreringsverket.

Johan CarlstenAnsvarig för näringslivsrelationer och innovationssystem på Chalmers tekniska högskola.

EVA GUSTIN

[email protected]

■ Fråga: Hur ska svensk forskning kunna bli ännu mer slagkraftig kommersiellt?

Svar: ■ Genom att höja kunskapen om betydelsen av immaterialrätt skulle konkurrens kraften kunna öka för svenska innovatörer.

TIPS TILL FORSKARE

■ Kunskap om immaterialrätt kan gynna framtida utveckling, marknadsföring och fi nansie-ring. I kombination med om-världsanalys kan du göra en strategisk bedömning och på goda grunder fatta medvetna beslut om vad du ska satsa på.

Lägg en liten del ■ av forsk-ningsanslaget på verifi ering; är det en produkt som är möjlig att tillverka; fi nns det en marknad?

Undersök om ■ det kan vara läge att lämna in en patentansö-kan innan viktiga rön publiceras. Det kan vara värt att vänta en

vecka med publiceringen eller att lämna in patentansökan en vecka tidigare.

Som innovatör ■ kan du kom-ma till PRV med en idé innan du beslutar om du ska söka patent. Där kan du få reda på om det fi nns konkurrenter som har skaf-fat närliggande patent. Du kan även diskutera olika förslag till varumärken.

Alla patentansökningar ■ publiceras efter 18 månader och fi nns tillgängliga hos PRV. Där fi nns kunskap att hämta, inspi-ration från vad andra har gjort.

VIKTIGT ATT VI HAR SAMMA VILKOR”Många saknar insikt i vilka möjligheter och begränsningar immaterialrätten ger. I Sverige är kunskapen generellt lägre än i andra länder. I dagens globala konkurrens är det viktigt att vi har samma villkor”, säger Susanne Ås Sivborg, Generaldirektör på Patent och Registreringsverket.FOTO: ANGELICA ENGSTRÖM

NYHETER

SÅ LYCKAS DU

TÄNK PÅIMMATERIALRÄTT

N MEDIAPLANET

TÄTÄTÄÄÄTÄTÄNKNKNKNKNKNK ÅPÅPÅPÅPÅPÅPÅÄ

3RÅD

Immaterialrätt Immaterialrätt behandlar rättsskyddet för intellektu-

ella prestationer och känneteck-en. Immaterialrätten ger företag och enskilda personer möjlighet att få ensamrätt till uppfi nning-ar, varumärken, mönster och öv-riga delar inom immaterialrät-ten. Immaterialrätten kan upp-delas i två grenar, upphovsrätt och industriellt rättskydd.

UpphovsrättMed upphovsrätt menas skydd för musik, litteratur

och annat konstnärligt skapan-de. Upphovsrättsskyddet upp-står per automatik i och med att det konstnärliga verket kommer till. Upphovsrätt kan man inte registrera.

Det industriella rättsskyddet består av patent, design- eller mönsterskydd och varumärkes-skydd.

DesignskyddDesignskyddet omfattar endast utseendet av pro-

dukten och skyddstiden är max-imalt 25 år.

VarumärketVarumärket är en symbol eller kännetecken för ett

företag, en tjänst eller en pro-dukt och kan bestå av fi gurer, ord, bokstäver siff ror eller ljud. En varumärkesregistrering gäl-ler i tio år och kan förlängas med tio år i taget.

PatentPatent är ett idémässigt skydd för en ny teknisk lös-

ning på ett problem. Ett patent innebär att innehavaren kan hindra andra från att använda uppfi nningen i upp till 20 år. I gengäld måste uppfi nningen of-fentliggöras, så att andra företag och uppfi nnare får möjlighet att föra den tekniska utvecklingen vidare.

Patenträttens syfte är att främja samhällets intresse av industriell utveckling och gyn-na forskning, teknisk utveckling och produktförnyelse.

För att få patent krävs att upp-fi nningen inte tidigare är känd någonstans i världen, har tek-nisk eff ekt (det vill säga utgör lösningen på ett angivet tekniskt problem) samt har uppfi nnings-höjd. Uppfi nningen har höjd om den inte för en fackman är när-liggande i förhållande till redan känd teknik. För uppfi nningar som bygger på kombinationer av tidigare kända delar kan höj-den bestå av att kombinationen innebär en överraskande eff ekt.KÄLLA: WWW.PRV.SE

OLIKA BENÄMNINGAR

�� !�"�� #��$ ��%��

&��'�� (��

)��* � �� +, �++-�,+��'�� '.��/-0�1�230�-20�-3��"�� #��$ ��%��...��

�

��

��4�� 5��#�� 6�� 7�� 5��8��

9331� � � ��4�� : ��

En långsiktigt strategisk satsning för svensk industri 10 år av innovation och forskning inom Virtuell Produktframtagning

Forskningsfinansiärerna SSF och VINNOVA har stöttat Wingquist Labora-tory i en långsiktigt strate-gisk satsning under det senaste decenniet. I VIN-NOVA’s nyutkomna rap-port ”Effekt-analys av stöd till strategiska ut-vecklingsområden för svensk tillverkningsindu-stri” står det att läsa att forskningsresultaten från Wingquist Laboratory har lett till:

stärkt konkurrenskraft,

ökad kompetens,

teknikspridning (mellan både branscher och företag), nya företag.

”Vi är mycket stolta över resultatet från den utvär-dering som har gjorts”, säger professor Rikard

Söderberg som är före-ståndare för kompetens-centrat. Han fortsätter, ”Samtidigt är vi tacksam-ma över möjligheten att utvecklas steg för steg under lång tid. Det har gjort att vi har kunnat ar-beta metodiskt och be-hålla vårt fokus”. Kompetenscentrum Wingquist Laboratory är ett kompetenscentrum för tvärvetenskaplig forsk-ning inom området effek-tiv produktframtagning. Gruppen består av fors-kare från Chalmers tek-niska högskola, FCC, Fraunhofer -Chalmers Research Centre for In-dustrial Mathematics och Swerea IVF. Söderberg berättar, ”Vi har en vision om en fullständigt virtuell process för produktfram-tagning. Denna vision

bottnar i industrins pres-sade situation att komma ut med produktnyheter i ett allt högre tempo, sam-tidigt som kraven på håll-barhet och kvalitetsnivå ökar. För att stötta indu-strin bidrar Wingquist Laboratory med förstklas-sig forskning där utveck-ling och verifiering kan utföras i en virtuell miljö. Årligt seminarium Varje år håller Wingquist Laboratory i ett seminari-um där det senaste årets nyheter inom forskningen presenteras. I år är det 10-årsjubileum och då har ett extra fint program satts samman. ”Vi vill diskutera industrins ut-maningar och samtidigt föreslå lösningar”, hälsar Söderberg.

This year the Wingquist Laboratory seminar celebrates its 10 years anniversary. The seminar presents novel research results within the areas Systems Engineering & PLM, Robust Design & Variation Simulation, Geometry and Motion Planning and Flexible Automation. The seminar also points out industrial challenges and how research within Wingquist Laboratory VINN Excellence Centre can contribute to keep Sweden in a position as a strong industrial nation.

8.30-9.00 Registration and coffee

9.00 -9.45 Wingquist Laboratory – 10th Anniversary Professor Rikard Söderberg, Director of Wingquist Laboratory

9.45-10.45 Players in Global Competition Johan Norberg, M.A. in history of ideas and award-winning author on

world affairs, globalization and entrepreneurship.

10.45-11.00 Short break

11.00-11.45 Virtual Geometry Assurance Professor Rikard Söderberg and his research team present research results within the area of geometry assurance, robust design & variation simulation.

11.45-12.30 Systems Engineering & PLM Professor Hans Johannesson and his research team present new PLM approaches with methods and tools to describe and efficiently reuse product and production platform information.

12.30-13.30 Lunch

13.30-14.15 Flexible Automation Professor Bengt Lennartson and his research team present research news on virtual development of production systems from early process planning and optimization to automatic control code generation.

14.15-15.00 Geometry and Motion Planning Dr Johan Carlson and his research team present new methods and tools for automatic geometry and motion planning for rigid bodies and industrial

robots.

15.00-15.30 Coffee

15.30-16.00 Reflexion on 10 years of research in Virtual Product Realization Industry/VINNOVA/SSF reflect on long-term strategic research.

Moderator: Bo Anulf, Chairman of the Board Wingquist Laboratory

16.00-17.00 Saab – A new era Representatives from Saab Automobile AB

Please note that the agenda is preliminary

The 10th Annual Seminar on”Virtual Product Realization”

Wingquist Laboratory

Dept. Product and

Production Development

Chalmers University of Technology

SE–412 96 Göteborg

Sweden

Phone: +46 31 772 86 17

Fax: +46 31 772 13 75

[email protected]

www.wingquist.chalmers.se

8.30-17.00, December 2, 2010

Runan,

Chalmers Kårhus, 2nd floor

Chalmers, Gothenburg

Wingquist Laboratory is an internationally competitive competence centre

for multidisciplinary research within the field of efficient product realization.

We contribute to new business opportunities, in new as well as in existing industries.


TIPS

EU-stöd kan ofta stå för 50 procent av ett projekts kostnad vilket gör att man kan

se dem som ett viktigt komplement till andra typer av fi nansiering såsom eget kapital, banklån och riskkapital. En stor fördel med off entliga stöd är att de normalt inte behöver betalas tillbaka. Med ett stöd från EU eller svensk myndighet reduceras den fi nansiella och aff ärsmässiga risken med nyinvestering-en, det är hela idén. FoU och miljö- och ener-giprojekt står idag högt på den politiska agendan och har ofta mycket goda chanser till off entlig fi nansiering.

Ansök om EU-bidrag

INSPIRATION

Vi hjälper ditt företag att få EU-stöd och annan offentlig finansieringSverige och EU erbjuder varje år miljarder i form av bidrag och annan offentlig finansiering. Flera myndigheter beviljar bidrag och lån med upp till 75% av kostnaden för miljö- och energiinvesteringar samt innovativa miljö- och energiprojekt.

Vi är Sveriges ledande konsultföretag inom offentlig finansiering. Vi har sedan 1997 varit rådgivare till fler än 1000 företag och organisationer och genererat över 1 miljard kronor till olika affärsprojekt. Mer information hittar du på www.giasweden.com

Vi vägleder ditt företag genom hela finansieringsprocessen och skräddarsyr lösningar utifrån era specifika önskemål och behov.

Kontakta oss för mer information om hur era projekt och investeringar kan finansieras. GIA Sweden AB, Saltmätargatan 5, 113 59 Stockholm, Telefon 08-440 93 31

efolkningstillväxten och utveckling-sländernas ekonomiska tillväxt kom-mer att innebära ett kraftigt ökat behov av produktion av livsmedel men även av byggnadsmaterial, papper, plaster

och bränsle. För att på alla sätt motverka ökningen av koldioxid i atmosfären och den därtill hörande risken om global uppvärmning måste denna ökade produktion ske med hjälp av förnybara råvaror. Utmaningen är att producera mer på den odlings-

bara arealen som idag står tillbuds för att även i fortsättningen kunna avsätta mark för att skydda olika naturtyper. Träd och deras kemiska bestånds-delar är med stor sanno-likhet en mycket viktig del i lösningen av denna svåra framtidsekvation.

– Vi är övertygade att vi kan bidra till ökad produk-

tion av ved och bredare användning av den fantas-tiska polymeren cellulosa som material, säger Swe-Trees VD Mats Johnson.

SweTree är ett bolag med fokus på att kommer-sialisera biologiska och kemiska upp�nningar som förbättrar trädens tillväxt och cellulosa�berns an-vändbarhet i olika typer av material. Upp�nningar-na kommer från fem olika svenska universitet med fokus på växternas biologi i Umeå och Uppsala och cellulosa�berns kemi i Stockholm. SweTrees affärsmässiga fokus innefattar växtnäring, riktad trädförädling och modi�ering av cellulosa�brer.

Inom växtnäringsområdet har SweTree redan idag försäljning av näringsprodukten arGrow® till plantskolor som producerar skogplantor. arGrow ger plantor med väl utvecklade rötter samtidigt som kvävehalten kan hållas på optimal nivå. Detta leder till förbättrad tillväxt och överlevnad vid plantering i skogen. Produkten kan även användas för andra typer av växter och testas nu därför inom �era andra användningsområden.

Riktad trädförädling är en effektiv metod för att

förädla träd för olika användningsområden. Basen inom detta område är kunskap om vad trädens egna gener har för funktioner i trädet, kunskap som Swe-Tree får del av genom sitt omfattande forskningssa-marbete med Umeå Plant Science Center (UPSC). Målsättning är att använda denna genkunskap för att, med olika tekniker, ta fram träd som växer for-tare, har ett ökat vedinnehåll och/eller har ett högre energi-innehåll.

Trädens kemiska beståndsdelar såsom cellulosa, hemicellulosa och lignin kan användas som råvaror för att producera material istället för olja eller för att framställa helt nya material. Forskningen i detta område utvecklas idag med rasande fart och ett my-cket viktigt centrum för denna forskning �nns på KTH i Stockholm. SweTree vidareutvecklar �era upp�nningar därifrån där de redan idag samarbetar med större internationella företag för användning i respektive företags produkter. SweTree förväntar sig att detta kan leda både till förbättrade och till helt nya produkter för global användning inom en rimlig framtid.


”Det är väldigt viktigt att se att det fi nns en affärsmodell som skapar möjlighet för tillväxt.”Staffan Ingeborn, veteran i risk-kapitalbranschen.

Fråga: Vad är hemligheten i konsten att attrahera riskkapital för sina innovationer?Svar: Att ha en genomtänkt aff ärsidé, övertygande potential och inte minst duglig ledning, gemensam värdegrund och goda personliga kontakter med sin fi nansiär.

– Man måste också kunna visa ”what is in it” för en investerare, säger Staff an Inge-born, veteran i riskkapitalbranschen och en av de mest erfarna nordiska risk-kapitalisterna.

Behov och efterfrågan- Vi är intresserade av bolag som har goda kommersiella förutsättningar, bolag som fi nns på en marknad där det fi nns en bra potential, bolag som har en unikitet, potential kommersiellt, inno-vationshöjd, en ny aff ärsidé som har god efterfrågan, att man kan visa att det fi nns kunder som är beredda att be-tala. Det handlar alltså om att det fi nns ett tydligt behov på marknaden och en konkret efterfrågan.

Staff an Ingeborn var med och star-tade företaget InnovationsKapital 1994 och är fortfarande dess chef.

– Det är väldigt viktigt att se att det finns en affärsmodell som skapar

möjlighet för tillväxt, säger han, men betonar också de mjukare frågorna, personliga egenskaper hos ledningen och personkemin mellan företagare och fi nansiär.

– Vi har lärt oss genom åren att det är väldigt viktigt att det fungerar på det personliga planet, att man drar åt sam-ma håll, att man har samma ambitio-ner. Öppenhet, ärlighet och en realis-tisk inställning är grundkrav.

Kort tidshorisontSom så många andra fi nansiärer ser Staff an Ingeborn investeringarna i ett begränsat tidsperspektiv, vilket också ställer krav på entreprenören och inno-vationen.

– Alla våra investeringar baseras på ett tidsperspektiv. Våra fonder lever i tio år och då ska man hinna investera, utveckla och till slut sälja av eller intro-ducera på börsen. Det är viktigt att vi som investerare redan från början ser en möjlig exit.

Det fi nns gott om kandidater, inno-

vationer som behöver hjälp att utveck-las och komma ut på marknaden, men Staff an Ingeborn säger ändå att han per defi nition alltid klagar på att det är för få objekt. Det gäller att vaska i utbu-det och hitta de bästa.

InnovationsKapital har specialiserat sig på investeringar i nordiska tillväxt-företag. Fokus är i första hand på bolag inom, ICT, informations- och kommu-nikationsteknologi, Healthcare och Life Science samt Cleantech. Kontak-terna med den akademiska världen och forskningen vid universitet och högskolor är täta för att hitta de nya landvinningarna, de unga talangerna och entreprenörerna.

Många investeringarInnovationsKapital, som är ett privat och oberoende riskkapitalbolag för in-vesteringar i tidiga skeden, har genom åren gjort mer än 65 investeringar.

Framgångsrika exits har gjorts i bland annat Altitun, Arexis, BioInvent/Alligator, Carmen Systems, Kreatel

Communications, Nordnav och Spot-fi re. Företaget driver fyra olika riskka-pitalfonder och har 323 miljoner euro placerade.

Bland de allra senaste investering-arna märks en i Oxeon AB, som star-tades 2003 och som arbetar med kom-positmaterial som reducerar vikten i många olika typer av produkter för bland annat fl yg- fordons- och sport-industrin.

Gjort väl ifrån sig– Det är ett spännande bolag som vi följt en längre tid. De har en unik pa-tenterad teknologi och är verksam-ma på en marknad som växer snabbt. Bolaget har en hög tillväxt under god lönsamhet. Teamet har varit med från start och gjort mycket väl ifrån sig, säger Staff an Ingeborn som förklaring till avgörande skäl för investeringen, avslutar Staff an Ingenborn.

Lär dig att övertygaen riskkapitalist

EVA GUSTIN

[email protected]

LEDARE TILL LEDARELABEL/LOCATION

INSPIRATION

Immaterialrätt • Marknadsrätt NORDIA är en skandinavisk affärsjuridisk advokatbyrå med kontor i Stockholm, Göteborg, Köpenhamn och Oslo.

Vår enhet för immaterialrätt och marknadsrätt biträder löpande i svenska och internationella ärenden.

Ditt bästa är vårt fokus – Vad kan vi göra för dig?

www.nordialaw.com


MÖJLIGHET OCH TILLVÄXT”Det är väldigt viktigt att se att det finns en affärsmodell som skapar möjlighet för tillväxt”, säger Staffan Ingenborn.FOTO: DAN HOLMQVIST

Till innovatörer som söker riskkapital:

Tänk på att ■ första intrycket är väldigt viktigt.

En presentation ■ måste innefatta det som investeraren är ute efter och får gärna gö-ras i en tydlig powerpoint.

Visa tydligt ■ ”what is in it” för investeraren.

Gör en bra ■ affärsplan med en bra executive summaries.

Det är viktigt ■ med person-liga kontakter. Gå gärna via sådana för att komma i kon-takt med investeraren. Det kan fungera som rekommen-dation.

När du väl ■ pratar med investeraren är det viktigt att defi niera markanden väl och kunna beskriva kundnyttan.

När du talar ■ om markna-dens storlek, tänk på att caset måste byggas underifrån. Visa vad du klarar av att sälja.

Marknadsfrågorna ■ och kundnyttan är jätteviktiga. Tala inte för mycket teknik, det är det kommersiella som gäller.

Visa en realistisk ■ och kon-kret ”go to market plan”.

Tala enkelt ■ och i klartext. Undvik ”buzz words”.

Det är viktigt ■ att entrepre-nör och fi nansiär delar värde-ringar. Uppriktighet, ärlighet och en realistisk syn är nöd-vändiga.

Var medveten ■ om att investeraren oftast har en ganska kort tidshorisont. På kanske tio år ska man hinna investera, utveckla och sälja av eller börsintroducera.

TIPS FRÅN STAFFAN INGEBORN

LOOKING FOR EXPERIENCED & DEVOTED SKILLS IN PATENTS, TRADEMARKS, DESIGNS AND OTHER IP MATTERS?

Ehrner & Delmar Patentbyrå ABBox 10316, 100 55 Stockholm

Humlegårdsgatan 20. Tel. 08-528 025 [email protected] www.ehrner-delmar.com

INVOLVED INRESEARCH ANDDEVELOPMENT?

QUALITY AND COST-EFFICIENCY SINCE 1906.


INSPIRATION

Genom att nätverka förlöser man näringslivets innovationskraft

FÖRLÄNGA RELATIONER”Här är det inte fråga om att lyssna på rader av föredrag utan om att delta i workshops, där alla deltar aktivt. Här utvecklas också web-nätverk som fungerar mellan de stora symposierna, ett sätt att förlänga relationer”, säger Anders Bjers, Kommunikationsexpert och före-språkare för nätverket Innovation Pioneers.

– Bara för att man har idéer betyder det inte att företag utvecklas. Har man inga metoder för att ta sig an nya idéer blir sådana ofta liggande. Många företag sitter på fl er möj-ligheter än de kommersialiserar, säger Anders Bjers, kommunika-tionsexpert och förespråkare för nätverket Innovation Pioneers.

– Företag behöver mötas och pra-ta med varandra utan att se varan-dra som konkurrenter. De vill ut-byta kunskap och erfarenheter av praktiskt innovationsarbete.

Intresset är jättestort– Emellanåt sker arbete med inno-vationer ofta ad hoc, säger Anders Bjers, som också säger att man blandar ihop begreppen idéer, kre-ativitet och innovationer. Innova-tion handlar om att skapa värden både aff ärsmässigt och strategiskt för företag.

Modellen är enligt honom att

tillämpa metoder för att identifi e-ra tillgångar, behov och möjlighe-ter, för att sedan välja ut och kom-mersialisera de innovationer som har bärkraftig potential.

Aktivt deltagandeNätverket grundades 2008. Nyli-gen träff ades Innovation Pione-

ers medlemmar på ett sympo-sium i Globen. Under två dagar med workshops fick deltagar-na möjligheter att nätverka och jobba konkret med tio aspekter kring in novation. Till exempel mätning, kultur, kommunika-tion och strategi.

– Här är det inte fråga om att

lyssna på rader av föredrag utan om att delta i workshops, där alla deltar aktivt. Det utvecklas också en social webbtjänst som fungerar mellan de fysiska mötena, ett sätt att förlänga relationer.

Där idéer möts kan också lös-ningar skapas och företagskultu-rer tränas i förmågan att dela med sig av idéer, att vara öppna. Stora organisationer kan ta tillvara på sina möjligheter både inom företa-get och i samarbete med andra fö-retag. Innovation Pioneers kan ses som en plattform där kunskaper och erfarenheter naturligt delas av alla medlemmar vilka kommer från både stora företags avancera-de forsknings- och utvecklingsav-delningar, mindre företag, entre-prenörer.

De stora deltarBland de företagen som varit med och grundat Innovation Pioneers märks Ericsson, Alfa Laval, Googol, Stora Enso, SCA, Tetra Pak och Ikea.

– Genom samarbete och nätver-kande över discipliner och sakom-råden, når näringsliv, akademi och samhällsrepresentanter djupare insikter om in novation. Deltagar-na skapar tillsammans mer kun-skaper och ökade möjligheter att utveckla både sig själva och sina verksamheter. Det är sann fram-gång för alla inblandade, avslutar Anders Bjers.

”Företag behöver mötas och prata med varandra utan att se varandra som konkurrenter.”Anders BjersKommunikationsexpert och förespråkare för nätverket Innovation Pioneers.

Fråga: ■ Hur ska nya idéer och innovationer kunna för-verkligas när fl ertalet etable-rade verksamheter inte är upp-byggda för att vara jordmån för nya grepp?

Svar: ■ I ett unikt nätverk samlas industri och näringsliv sida vid sida med akademi och spetskompetens från en rad områden för att öka sin kompe-tens och innovationsförmåga

GÖSTA LÖFSTRÖM

[email protected]

SHOWCASEINNOVATIONER

FAKTA

Innovation Pioneers ■ är ett nätverk initierat av Googol. I nätverket representeras stora globala företag tillsam-mans med mindre aktörer. Deltagare kommer från många olika discipliner men med ett gemensamt fokus - att utbyta erfarenheter, kunskaper och insikter om innovationer, hur man driver och arbetar aktivt med innovationer för att skapa nya produkter, tjänster, affärs-modeller och för att utveckla nya affärsverksamheter.

I rådande ■ ekonomiskt klimat, med stark globalisering och

utveckling av teknologi, är det livsviktigt för företag att ta hand om sina resurser, även dolda. De som ännu inte kommersiali-serats.

Det gäller för ■ näringslivet att arbeta med många olika grup-per inom organisationerna kring innovationer. Inte bara forsk-ningsavdelningen. Att korsbe-frukta är viktigt.

Allt detta ■ händer i nätverket Innovation Pioneers.

VIKTIGT ATT NÄTVERKAVIIKTKTTTKTIGGIGIGIGIGTTTTTT AATATATATTTT

Ä

4RÅD

Cellartis AB är ett svenskt-brit-tiskt biotechföretag som med hjälp av stamceller utvecklar produkter och teknologier för läkemedelsutveckling, toxikolo-gi och cellterapi.

– Idén bakom Cellartis växte fram bland ett antal forskare vid Göteborgs universitet, som såg att det fanns en stor potential med stamceller. Man var väldigt tidigt ute med detta då bolaget avknoppades 2001, för snart tio år sedan, berättar Johan Hyll-ner, som är forskningschef på Cellartis.

Cellartis är i dag ett industri-företag med kommersiella pro-dukter på marknaden. En bi-dragande faktor till framgången har varit att bolaget har deltagit i fl era EU-forskningsprojekt.

– Vi deltar i forskningspro-jekten delvis för fi nansiering-ens skull, men framför allt för att bygga relationer med andra akademiker och företag runt om i Europa. Det är en strategi som vi valt för att öka vår kritiska massa. Vi kan med våra 63 med-arbetare inte uppfi nna allt själ-va. Därför är det nätverket oer-hört viktigt. I ett EU-projekt kan tio personer från Cellartis arbe-ta tillsammans med 50-60 per-soner bland de andra deltagarna kring en frågeställning, säger Jo-han Hyllner.

Det senaste forskningspro-jektet inleds i januari och är ett femårigt utvecklingsprojekt in-om EU-kommissionens hälso-program. Cellartis är en av 14 in-dustriella och akademiska part-ners. Projektet, “ScreenTox”, kommer att handla om testme-toder för att förutse giftighet hos läkemedel, kemikalier och kos-metiska ingredienser. Målet är att ta fram alternativ till dagens djurförsök för test av nya läke-medel och kemikalier.

Johan HyllnerForskningschef på Cellartis.

FORSKNING

EU-projekt möjliggör utökad forskning Cellartis är ett exempel på ett företag som genom att delta i EUs program för forskning och teknisk ut-veckling utökar sina re-surser för att ta fram inno-vationer.

EVA GUSTIN

[email protected]! Läs mer på webben:

www.innovationpioneers.net

HA

LLV

AR

SS

ON

& H

ALV

AR

SS

ON

F

OTO

: ER

IK H

AG

MA

N /

AG

EN

T M

OL

LY &

CO

En ljusare framtid försvensk fordonsindustri.Fordonsindustrin står inför stora utmaningar. Personbilar och lastbilar måste bli lättare, energisnålare, säkrare och mer miljö-vänliga. Runt om i världen pågår just nu en intensiv kapp löpning om ny teknik. Våra svenska tillverkare och underleverantörer befinner sig mitt i detta skeende. De har en lång och gedigen erfarenhet som vi inte får tappa bort. Men de behöver stöd på kommersiella grunder för att bibehålla och utveckla sin starka ställning. Därför har regeringen bildat Fouriertransform.

Fouriertransform är ett venture capitalbolag som stöder innovativa bolag och företagare som kan vitalisera svensk fordonsindustri. Som bas har vi tre miljarder kronor i kapital. Detta i kombination med ett antal kvalificerade medarbetare och ett nätverk av experter med lång industriell och finansiell erfarenhet.

Vi har hittills engagerat oss i åtta bolag. Bland annat inom hybridteknik och bränsleceller. Fler står på tur. De pengar vi satsar ser vi som en investering i en ljusare framtid för svensk fordonsindustri. Det handlar om att sitta i förarsätet och att vara med om att styra utvecklingen, istället för att bli rejält omkörda.

Välkommen till vårt seminarium ”Finansiering via riskkapital” i Göteborg 25 november. www.fouriertransform.se

Böjbara bildskärmar och en belysningsteknik som du inte trodde var möjlig – som kan förvandla väggar, golv eller tak till informationsskärmar, som kan ändra ljuset efter den stämning du vill uppnå – är snart en verklighet tack vare ett forskningsinnovativt samarbete.

– För universitetets framgång men även för samhällsutvecklingens bästa, måste vi arbeta över gränser, bygga broar och ta till vara den stora och �� samarbetet mellan olika områden och aktörer både inom och utanför univer-sitetet, konstaterar Lena Gustafsson.

Revolutionerande belysningsteknik�� -ning vid Umeå universitetet omsatts i potentiella innovationer och bolag

Framtidens ljusfinns i Umeå

Lena GustafssonRektor vidUmeå universitet

skapar många nya möjligheter, fort-sätter Ludvig Edman. Ludvig hade i början ingen tanke på att forskningen skulle bli en företags-idé. – Jag har betraktat mig mer som en grundforskare, men i takt med att ��förfrågningar ökat från företag som vill använda tekniken, bestämde vi oss för att starta Lunavation. Tack vare hårt arbete och ett stort stöd både från Umeå universitet och från Uminova Innovation har vi kommit en bra bit på vägen, konstaterar Ludvig Edman.

är det nya företaget Lunavation som startas av fysikerna, Ludvig Edman vid Umeå universitet och Nathaniel D. Robinson vid Linköpings univer-sitet. Deras forskningsresultat kan komma att revolutionera hela belys-ningsindustrin. De ligger inne med tre patentansökningar och har ytterligare en på gång. – Vi har utvecklat en teknik med hjälp av supermaterialet grafen som gör det möjligt att framställa bland annat belysningskomponenter som är både billiga och helt återvinningsbara, berättar Ludvig Edman.

Men det mest spektakulära är att aktiva komponenter kan lösas upp i vätskor och målas ut eller tryckas på tunna pappersark, på glas eller andra material.

Böjbara bildskärmar– Det öppnar vägen för att tillverka belysningar och bildskärmar som är böjbara, som går att rulla ihop eller tapetsera på väggar. Redan nu jobbar vi med stora glastillverkare som vill integrera belysning eller göra informa-tions- eller reklamtavlor. Marknaden kan bli hur stor som helst, tekniken

Ludvig Edman, fysiker vid Umeå universitet och en av forskarna i det nya företaget Lunavation.


Den globala konkurrensen ökar. ■Men Sverige kan inte konkurre-ra lönemässigt med lågprisländer som Indien och Kina. Vårt konkur-rensmedel är i stället spjutspets-kunskap. Men vi får inte alltid skörda frukterna av forskningsrö-nen från svenska universitet och högskolor. I stället hamnar paten-ten utomlands.

– Utländska företag uppvaktar svenska forskare enträget, säger Maria Strømme, professor i na-noteknologi vid Ångströmlabora-toriet i Uppsala. Men de inhemska ”friarna” är inte lika alerta.

Mödosam vandringInfrastrukturen för att söka patent är ofta väl tillgodosedd genom lä-rosätenas holdingbolag. Men när forskarens patent väl är i hamn börjar en mödosam vandring för att kommersialisera innovationen.

– Det behövs därför mer resurser hos de holdingbolag och riskkapi-talbolag som ska hjälpa till med att omsätta innovationerna i lönsam-ma produkter, menar Maria Strøm-me. Vinnova gör förtjänstfulla in-satser när det gäller detta, liksom

forskningsparkerna, inkubatorer-na och lärosätenas holdingbolag. Men forskarna behöver ännu me-ra stöd; de är ju sällan experter på produktutveckling och internatio-nell marknadsföring. Svenska före-tag borde också visa större intresse för innovationerna. Ytterst hand-lar det om Sveriges välstånd. Sta-ten borde därför skyndsamt utre-da frågan om hur vi ska kunna be-hålla och kommersialisera fl er av de patent som tas fram vid svenska lärosäten inom landet.

Algbatteriet är Maria Strømmes

senaste projekt. Med cellulosa från algen grönslick, en ledande poly-mer och saltvatten har hon och forskarkollegorna skapat ett miljö-vänligt lågprisbatteri som blir full-laddat på tio sekunder. Om några år kan det vara ute på marknaden.

De långa laddningstiderna har hittills varit ett problem när det gäller algbatterier, bland annat be-roende på att skikten av de ledande polymer som lagrar energi är för tjocka. Då tar det tid att fylla dem med joner vid laddningen.

Har vänt på kuttingenDet problemet har Anna Ström-me och hennes team löst genom att belägga cellulosafi brer med 50 nanometer tunna lager av den le-dande polymeren polypyrrol som går snabbt att fylla. En låg tillverk-ningskostnad samt det faktum att batteriet går att böja öppnar många applikationsmöjligheter. Sensorer i kläder, som larmar om allergiframkallande ämnen fi nns i luften, eller om den ultravioletta strålningen är för hög är två exem-pel.

– Här har vi vänt på kuttingen

och uppvaktat svenska företag för att få hjälp med kommersialise-ringen av batteriet berättar hon. Vi har också fått medel från Nord-ic Innovation center för att kunna betala företagen för deras mark-nadsundersöknings och utveck-lingsinsatser.

Gäller att vara kreativMarie Strømme handleder dokto-rander som avlönas av näringsli-vet, bland annat Sandvik:

– Dessutom arbetar jag i så kal-lade liksidiga forskningsprojekt, där vi tillsammans med närings-livet söker såddkapital. I samarbe-te med läkemedelsföretaget Orexo har vi drivit ett projekt för att med hjälp av nanoteknologi ta fram säkra läkemedel för smärtlindring med hjälp av högpotenta opioider. Tillsammans har vi fått anslag från Uppsala Bio för detta.

Så det gäller att vara kreativ även när det gäller fi nansieringen av forskningen och kommersialise-ringen av dess landvinningar.

1

Fråga: Hur ska vi hindra att svenska patent säljs till utlandet, i stället för att skapa nya arbetstillfällen i Sverige?Svar: En väg att gå är ökade resurser till lärosätenas holdingbolag.

VISA STÖRRE INTRESSE FÖR SVENSKA PATENT

Marie Strømme efterlyser bland annat ökade resurser till lärosätenas holding-bolag för att bättre kunna hjälpa forskare att kommersialisera sina innovationer.

CLAES-GÖRAN HANBERG

[email protected]

NYHETER

Vi skyddar din idéTullverket stoppar försändelser med misstänkta förfalskningar vid handeln med länder utanför EU. Att ansöka om att Tullverket ska ingripa mot miss- tänkta förfalskningar är kostnadsfritt. Tillsammans med näringslivet kan Tullverket göra sin insats för att bekämpa handeln med förfalskade varor och skydda exempelvis ditt varumärke, din design eller ditt patent.

Besök tullverket.se och läs mer om hur du gör för att ansöka om vårt ingripande.

Tullverket är en statlig myndighet som kontrollerar flödet av varor in och ut ur Sverige, bidrar till ett säkert samhälle och konkurrensneutral handel. Vi förenklar den legala handeln och förhindrar den illegala genom att erbjuda smidiga tullrutiner för utrikeshandeln, en enkel gräns passage för resande och ett effektivt gränsskydd. Vårt uppdrag kommer från Sveriges riksdag och regering. Tullverket grundades 1636 och har i dag cirka 2 200 anställda. Generaltulldirektör är Karin Starrin.

Foto

: Kris

tian

Ber

lin

SVENSKAPATENT

SVSVVENENENENSSKSKSKSKAAA

5RÅD


KAN BLI EN STORSÄLJAREAlgbatteriet är professor Maria Strømmes senaste projekt. Om några år kan det vara ute på marknaden och bli en storsäljare.FOTO: JEZZICA SUNMO

Med stor erfarenhet inom hela det immaterialrättsliga området sedan 1957

Patent - Varumärken - Mönster - Domännamn

Noréns Patentbyrå ABBox 10198 100 55 Stockholm

Tel: 08-545 874 00 Fax: 08-545 874 29 [email protected]

Besöksadress: Narvavägen 12www.norens.se

1 Det akademiska grupp-tryck som motverkar kom-

mersialisering måste bort.

2 Den traditionella forskarv-ärlden måste öka sin för-

ståelse för produktutvecklings-processens komplexitet och svå-righeter.

3 Möjligheterna till fl exibla överenskommelser med ar-

betsgivaren om forskarnas tjänstledighet måste ökas.

Politikerna måste:Skapa infrastrukturella stöd ■

för klusterbildningar, som till exempel inkubatorer.

Skapa bra förutsättningar för ■nyföretagande i tillväxtintensi-va sektorer och högteknologiska branscher genom att ta bort till-växthämmande hinder.

Stödja nätverksaktiviteter in- ■om forskarsamhället för nyfö-retagande och innovationsstöd som växer underifrån.

Skapa förutsättningar för en ■genomtänkt och marknadsmäs-sig riskkapitalförsörjning för högteknologiska riskprojekt, till exempel genom att skattemäs-sigt stimulera riskkapitalför-sörjningen vid tidig produktut-veckling och genom saminves-tering med privata aktörer.

Inse att det tar år att skapa ett ■lönsamt innovationsföretag, åt-skilliga år att utveckla det till ett framgångsrikt fåmansföretag, decennier för att etablera ett na-tionellt storbolag och att ge för-utsättningar utifrån detta.KÄLLA: LÄKARTIDNINGEN (DEBATTINLÄGG)

VÄRLDENS BÄSTA INNOVATIONS-KLIMAT


Kundfokus är en viktig framgångsfaktor

–För att kunna kommersialise-ra en innovation måste den ha en viss idéhöjd och tillväxtpotential, säger Bodil Rosvall Jönsson, vd för inkubatorn Minc i Malmö. Det är också bra om det fi nns en inter-nationell marknad. Lika viktigt är entreprenörens drivkrafter. Vi gör därför en noggrann bedömning av personen bakom innovationen.

En innovation är föga värd om forskaren inte berättar om den, tar hjälp av sitt nätverk, och skaff ar kunder. Ett patent är en bra start.

– Nästa steg är att defi niera mål-grupp och bedöma marknadspo-tential, säger Bodil Rosvall Jöns-son. Först bör forskaren ta kon-takt med det innovationskontor som fi nns vid lärosätet för att få hjälp med detta. Sedan undersö-

ker forskaren om det fi nns en in-kubator eller forskningspark, där andraforskare med snarlik inrikt-ning är verksamma. Den korsbe-fruktningen är en viktig fram-gångsfaktor. Men allra viktigast är att tidigt ta reda på vilken pro-dukt/tjänst kunden vill ha.

Envishet och tålamodOm innovationen har en kommer-siell potential blir nästa steg att starta ett bolag.

–Resan mot marknaden blir mycket lättare om du, med en inkubator som lots, hittar ett bra team att göra den med, framhål-ler Bodil Rosvall Jönsson. För att nå målet krävs både envishet och tålamod och olika kompetenser. För det tar tid att bygga ett livs-kraftigt företag.

Snabbväxande Kista Science City – med totalt cirka 4 700 före-tag, varav runt 1 100 inom ICT-sektorn,har också en egen inkubator, STING, Stockholm Inn-ovation and Growth.

Landets cirka 40 inkubato-rer har enligt Anette Scheibe, vd

för stiftelsen Electrum som äger STING, en viktig roll när det gäl-ler att omsätta innovationer i lön-samma produkter.

– Där rustas entreprenören för att kunna konkurrera på en tuff global marknad, säger hon. Den som klarar STING survalsprocess får en egen aff ärscoach som hjäl-per entreprenören med allt, från att ta fram en fi nansieringsplan till att bygga nätverk och attrahera investerare. Att sälja är redan från dag ett den röda tråden.

Anette Scheibe välkomnar regeringens innovationsstrategi:

– Kunskapen om vad som bör göras för att hjälpa innovativa bolag att nå marknaden snabbare fi nns till stor del redan, till exem-pel skatteincitament och enkla-re regler. Det viktigaste är nu att komma till skott; innovationer är en färskvara och konkurrenter-na många. Forskarna har därför inte tid att vänta på en lång utred-ning.

NYHETER

CLAES GÖRAN HANBERG

[email protected]

Fråga: ■ Vad är viktigast att tänka på för dig som vill ta steget från innovatör till entreprenör?

Svar: ■ Att ta kontakt med din potentiella kund tidigt, så att du vet att du utvecklar produkten utifrån kundens behov.

BRA KONTAKT MED KUNDEN

EN ANNONS FRÅN M

BRRAAA KOKOKOKOKOKONTNTNTNTNTNTAAAKAKAKT

6RÅD

Omge dig ■ med professionella rådgivare och välj personer som bidrar med nätverk, pengar och kunskap.

Skydda resultaten ■ av din forskning genom patent och ta sakkunnig hjälp med den snåriga juridiken kring en patentansökan.

Ha med ■ kundintresset tidigt i processen.

Ha ingen ■ övertro på sekre-tessavtal i ett tidigt skede av forskningen.

Våga sälja dig ■ och din forsk-ning. Tänk som en innovatör men agera som en entreprenör.

Marknadsföraren ■ är lika vik-tig som forskaren för att de pro-

dukter forskningen resulterat i ska nå marknaden. Forskaren och marknadsföraren tillhör ofta skilda kulturer som måste över-bryggas.

Ta hjälp av ■ forskningsparker, inkubatorer andra organisatio-ner med uppgift att bistå forska-re på olika sätt.

Det är viktigt ■ att ha ett långt tidsperspektiv när du ska kommersialisera dina forsk-ningsresultat. Så tålamod och fi ghting spirit är viktiga egen-skaper.

Glöm inte ■ att kommersialise-ring kan vara en rolig aspekt av forskning och bidra till att locka unga till forskarvärlden.

CHECKLISTA FÖR FORSKARE

Anette ScheibeVd, Stiftelse Electrum

Boddil Rosvall JönssonVd, inkubatorn Minc, Malmö

En lyckad syntes av möss och människor

–Vi har därför kombinerat grundfor-skning och tillämpad forskning med en genomtänkt infrastruktur, berättar professor Nils Lycke, MIVAC:s cen-trumledare. Syntesen är en forskn-ingsmiljö av världsklass med trivsel, individuell utveckling och god laganda som viktiga inslag.

Forskarna har tagit fram världens första drickbara vaccin mot kolera, Dukoral, och utvecklar patenterade system för effektivare vacciner. John Steinbecks roman, “Möss och männi-skor”, är en bra metafor för verksam-heten.

– Den avelsenhet för möss vi etablerat är ett exempel på den in-

frastruktur som stödjer forskarnas ar-bete, framhåller Nils Lycke. Enhetliga och formaliserade datorstödda rutiner har möjliggjort ett effektivt informa-tionsutbyte med genetisk kontroll över de cirka hundra stammar som nns i avel. Utan hög kvalitet på de experi-mentella modellerna är svensk vaccin-forskning chanslös internationellt.

Banbrytande upptäckter“Bridging projects” är en annan intres-sant satsning.

– Genom att sammanföra forskare från olika specialiteter och med olika infallsvinklar och tekniker kan vi ta oss an högriskprojekt som ingen enskild

forskare klarar av. En sådan kreativ miljö kan stimulera till banbrytande upptäckter och bidrar till unga for-skares utveckling.

En stark infrastruktur och ekono-miskt stöd attraherar unga begåvade forskare.

–Vi ger dem en ygande start, bl a genom en ledarskapsutbildning i era steg; från gruppdynamik till fokus på den egna forskningspro len, berättar Nils Lycke. Utbildningen har skapat en n samhörighetskänsla med många

ambassadörer för MIVAC och Göte-borgs Universitet.

MIVAC Development AB är bron mellan MIVAC och läkemedelsindus-trin.

– Företaget utvecklar och kommer-sialiserar MIVAC-forskarnas idéer, berättar Nils Lycke. I pipe-line ligger nu nya behandlingsmetoder mot au-toimmuna sjukdomar, allergier och Alzheimers sjukdom. MIVAC Devel-opment AB är därför en mycket viktig del av vår infrastruktur.

Mucosal Immunobiology and Vaccine Center

Swedish Foundation for Strategic Research

University of Gothenburg, Sweden

På MIVAC i Göteborg finns 22 forskargrupper med spjutspetskunskap inom immunologi, slemhinnebiologi och vaccinutveckling. Men utan en väl fungerande infrastruk-tur vore deras samlade kunskap en sådd på hälleberget.

Professor Nils Lycke, centrumledare på MIVAC. FOTO: MIVAC

MIVAC är ett forskningscentrum för slemhinnebiologi, immunitet och vacciner. Centrumet arbetar med att ta fram nya sätt att behandla sjukdomar som drabbar våra slemhinnor genom läkemedel som kan ges oralt eller som nässpray. Verksam-heten finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF). Läs mer på: www.mivac.se

För närmare information, kontakta: Nils Lycke Dept. of Microbiology and Immunology Box 435, 405 30 Göteborgtel 031-786 6321E-post: [email protected]

NOVEMBER 2010· 19HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

KompetensMässan2010 STOCKHOLM, GÖTEBORG & MALMÖ

Utveckla dig och din organisation!KompetensMässan anlitar Sveriges bästa och mest efterfrågade föreläsare

Christer Olsson Elaine Bergqvist Elizabeth Gummesson Stavros LoucaGöran Smedberg

Beställ kostnadsfri� seminarieprogramwww.kompetensmassan.se eller ring 08-20 21 10

Nordens största mässa inom Ledarskap, Personal- och Affärsutveckling

KompetensGruppen i Sverige AB

Göteborg 25 novStockholm 16-17 nov Malmö 9 nov

ALLT OM AFFÄRSSYSTEM - PRESENTATIONER OCH MÄSSUTSTÄLLNING

Forum affärssystem

www.forum4it.se

Stockholmsmässan 30/11-1/12

Årets viktigaste kunskapslyft för dig som arbetar med lön och ekonomi

Björne Sjökvist

“Aktuellt inom arbetsrätten för det privata näringslivet”, “Konflikthantering i praktiken”, “Skatter och arbetsgivaravgifter”, “Moms på förmåner - mums för anställda”.

30 nov - 1 dec 2010 på Stockholmsmässan i Älvsjö

Susanne Pettersson Kinna Jonsson

Läs mer på www.kompetensgruppen.se/lonedagarna eller ring 08-20 21 10

Arrangör: Palakom i samarbete med KompetensGruppen PALAKOM

Stockholm, 08-20 21 10, [email protected], www.kompetensgruppen.se

Lars NihlenInger Jansdotter

Inle

dnin

gsta

lare

Kvä

llsar

rang

eman

g

Johan Rheborg

Fackmässa - lön - ekonomi - affärssystemEn utställning om löne- och ekonomifrågor samt forum Affärssystem, Stockholm 30 nov – 1 dec. Sveriges mötesplats för leverantörer och kunder inom affärssystem. Läs mer på www.forum4it.se

Kompetensgruppen i Sverige AB

TIPS

Marknaden för solceller växer med 40 procent årligen men hämmas av den

tilltagande bristen på kisel. Globalt är tillväx-ten störst i Japan, Tyskland och Spanien. I tillverkningen av Midsummers tunnfi lms-solceller används inte kisel. Midsummer står nu i begrepp att starta tillverkning för att er-bjuda kostnadseff ektiva solceller till en marknad där efterfrågan överstiger utbudet.KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN

Solceller är den hetaste affärsidén

INSPIRATION


EXPERTPANELENMattias PierrousRegionchef, Awapatent AB

FOTO: CARL LJUNGBERG

Martin SauerIP Management, Bergenstråhle & LindvallFOTO:FREDRIK ERIXON

Krister Torssell CEO, Ergonomi-design

Lennart AugustiniusAffärsområdeschef Innovation, Almi FOTO: ALMI

Innovation och forskning är av grundläggande betydelse för långsiktig tillväxt och bibe-hållen konkurrenskraft, både i ett aff ärsdrivande företag och i samhället i stort. Lönsamhet baserad på billig arbetskraft el-ler utnyttjande av naturresurser kommer alltid att ha en bortre parentes, medan strävan att bli bättre genom satsning på inn-ovation och forskning visat sig vara vinnande i längden.

För varumärken och design kan man söka skydd på EU-ni-vå, vilket ger ganska låga kost-nader. Något motsvarande fi nns ännu inte för patent. Skydd för innovationer är ofta helt avgö-rande för att företag ska våga göra stora och långsiktiga in-vesteringar. Bara i undantags-fall klarar man sig bra i längden utan patent och andra immate-rialrätter. Det viktigaste är dock att frågan inte ignoreras. Även valet att inte patentskydda en innovation måste vara ett ak-tivt beslut.

Företag som satsar på inno-vation och forskning ökar si-na möjligheter att erbjuda nya, unika och värdefulla produkter till sina kunder. Genom att vara först och bäst kan ett företag få ett avgörande försprång vilket ökar chanserna att nå en större marknadsandel och ta mer be-talt, två parametrar som bidrar till ökad lönsamhet. Innovation och forskning ska ses som in-vesteringar som man förväntar sig en avkastning på. Vi pratar om Return-On-Innovation.

Satsningar på innovation och forskning kan bara öka lönsam-heten om vi samtidigt är ”aff ärs-innovativa”. Jag menar att samti-digt se och förstå latenta behov på marknaden, skapa helt nya aff ärs-modeller, nya samarbeten, nya fi nansieringsformer etcetera. Jag vill se större fokus på forskning inom det som handlar om aff ärer och företagande liksom kunskap om marknader och människor. De mänskliga aspekterna avgör den kommersiella framgången – det får vi inte glömma.

Intäkter från innovation och forskning uppstår då den nya kunskapen kommersialiseras. Kunskapen måste kunna ut-veckla en ny produkt eller tjänst som är unik och som ger ett kundvärde. Kundvärdet uppstår då nyttan för de kunder som kö-per innovationen är större än kostnaden. Sverige är bra att ge-nom forskning ta fram ny kun-skap, men inte lika bra att ut-veckla kunskapen till aff ärsmo-deller som kan attrahera en glo-bal marknad.

Rätt utnyttjade är dessa skydd lönsamhetsdrivande eftersom de låter företaget hindra kon-kurrenter och där med vara en-sam om sitt erbjudande under lång tid. Frågan man alltid ska ställa är om skydden bidrar till företagets lönsamhet eller ej. Patent och varumärken ska allt-så ses som investeringar. Avgö-rande för värdet på dessa skydd är om de omfattar de aspekter som bidrar till produktens uni-ka värden och kundnytta – de som i slutändan gör att kunder väljer företagets produkt fram-för konkurrenternas.

En långsiktig investering I forskning, utveckling, varumär-kesbyggande, design etc måste givetvis skyddas. Annars är ing-en villig att investera och stora värden kan lätt förloras. I en ekonomi som bygger på avan-cerad kunskap är immateriella skydd också en tillgång som kan generera direkta aff ärer genom till exempel licensintäkter. I stort sett alla kunder vi arbe-tar med skyddar sina lösningar – annars skulle marknaden var full av kopior.

Många gånger är det värt pri-set. Vid licensiering är patent och ett bra immaterialrättsligt skydd en förutsättning för att kunna genomföra en försälj-ning av innovationen. Kostna-den är inte hög i början, men de årliga avgifterna ökar med ti-den och då kan nya beslut tas. Att förlita sig på att enbart kun-na hålla sin kunskap som en fö-retagshemlighet kan vara ris-kabelt och förutsätter att hela processen fram till marknaden fi nns inom företaget.

Många producerande fö-retag i Sverige är i allra högsta grad konkurrenskraftiga, an-nars hade det nog inte förekom-mit någon produktion här. Kon-kurrenskraftig produktion är inte samma sak som låga löner. Där emot ökar hela tiden både konkurrensen och kunskapsin-nehållet i det som produceras. Innovationer och forskning gör oss konkurrenskraftiga.

Genom att se kunskapen man bygger upp som en produkt. Då kan man låta andra producera och kommersialisera företagets innovationer mot en rimlig er-sättning. Med en sådan strategi blir patentskydd viktigt för att hindra andra från att nå samma fördelar, och en förutsättning för en lyckad licensförhandling.

Det viktiga är att vi genom ut-bildning, forskning och innova-tivt företagande skapar värden i form av strukturella och imma-teriella tillgångar som omsätts i aff ärer. Basen är forskning och företagsklimat i världsklass som skapar lokala företag och attrahe-rar internationella före tags och forsknings- och utvecklingsverk-samheter. Att “producera” kun-skap, tjänster och avancerade sys-tem är oftast mer lönsamt än pro-duktion av varor. Vi ser det dagli-gen i våra kundsamarbeten.

Det finns fl era vägar att kom-mersialisera innovationer och forskning. Intäkterna kan kom-ma genom licenser både från licenstagare och dotterbolag i andra länder. Det viktiga är att utveckla en bra och kokurrens-kraftig aff ärsmodell. Lönsam-heten kommer av en god för-säljning och inte enbart av hur produkten eller tjänsten produ-ceras. Sverige borde bli bättre att ”uppfi nna” aff ärsmodeller.

Fråga 1:Hur kan satsningar på innovation och forskning öka lönsamheten för svenska företag?

Fråga 2:Hur kan man tjäna pengar på innovationer och forskning om vi inte är konkurrenskraftiga att producera i Sverige?

Fråga 3:Patent och varumärkes-skydd kostar stora pengar, är det verkligen värt priset?

Kunskap = bättre affärerESBRI sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretagande

Nyheter I Artiklar I Boktips I Webb-tv

www.esbri.se


ADVANCERADE METODERAnder Ynnerman och Anders Persson har utvecklat nya avancerade metoder för visualisering och medicinsk bildbehandling.FOTO: CMIV

Vad krävs för att minska ga- ■pet mellan forskning och före-tagande?Det viktigaste för att kunna över-brygga klyftan mellan högskole-världen och näringslivet är att för-stå vad som driver respektive sida.

Inom den akademiska världen är målsättningen att generera ny kunskap. Framgången mäts i hur

många vetenskapliga artiklar som publiceras och på gott och ont hur många gånger man citeras. Kun-skapen ska vara smal och spetsig och detaljerad för att kunna kon-kurrera i världsfronten.

I näringslivet är det oftast total-lösningar och färdiga koncept som efterfrågas. Det som forskarna ser som ett resultat ser näringslivet som en icke fungerande eller ofull-ständig produkt. Det är ofta en ocean mellan företagens förvänt-ningar och forskningsresultaten.

Hur och var bygger man ■bryggan mellan universiteten och företagen? För att skapa ett nära samarbete

mellan forskarna och tänkta slut-användare behövs integratörer på båda sidor. Universiteten borde sätta av en större del av budgeten för samarbetsprojekt till personer som inte direkt forskar. Deras upp-gift blir att utnyttja existerande kunskap för att få ihop en använd-bar lösning tillsammans med de nya forskningsresultaten. En bi-eff ekt blir ofta att det uppstår nya frågeställningar som leder till nya spetsiga forskningsprojekt.

Samtidigt måste näringslivet få en bättre förståelse för forskning-ens villkor. En del är att se att resul-tatet av universitetens verksamhet inte bara är själva forskningsrönen. Duktiga, välutbildade personer är

ett av de bästa sätten att överföra kunskap till näringslivet.

Vad gör ni på Linköpings ■Universitet? Linköpings Universitet har anam-mat ett arbetssätt med olika mel-lannivåer. Det kan vara projekt-anställda studenter, forskningsin-genjörer eller samarbeten med ex-terna företag. Det gäller att förstå näringslivets och för medicinska tillämpningar den kliniska sjuk-vårdens, förväntningar och krav. Därför försöker vi bygga in den aspekten i projekten.

Brobygge mellan forskning och näringsliv Anders Ynnerman Direktör för Norr-köpings Visuali-seringscenter – C och professor vid Linköpings Uni-versitet.

NYHETER

EVA GUSTIN

[email protected]

FRÅGOR & SVAR

VIKTIGT MED SAMARBETE

NOVEMBERLANET

VIKTKTTKTIGGIGIGIGIGTTTTTT MMEMEMEMEDD

7RÅD

NYHETER I KORTHETVIRTUELLA OBDUKTIONER

Delresultat av klinisk forskning

Virtuella obduktioner är ex- ■empel på en tillämpning som har utvecklats ur forskningen vid Centrum för medicinsk bildve-tenskap och visualisering, CMIV, på Linköpings Universitet i sam-arbete med Norrköpings Visuali-seringscenter – C. Forskningsre-sultaten har rönt ett stort intres-se från marknaden och forskar-na Anders Persson, som är före-ståndare för CMIV, och Anders Ynnerman har fått fl era pris för sina forskningsprojekt.

Bland annat har de fått Athena priset för sin utveck-ling av nya, avancerade metoder inom visualisering och medi-cinsk bildbehandling och Kun-skapspriset för att de möjliggjort en snabbare, säkrare och mindre kostnadskrävande diagnostik.

– Under utvecklingen hade vi bland annat hjälp av interakti-va institutets studio, C-studio, som fungerade som integratö-rer. Avgörande var också ett nära samarbete med CMIV samt med före tag inom området för att produktifiera, testa, certifiera och validera. På så sätt vet vi att tillämpningen följer alla regler och kan användas ute på klini-ker, säger Anders Ynnerman.

Bordet som snart kommer att används både kliniskt och inom medicinsk undervisning är bara en del av forsknings resultatet. Det är snarare hur man hanterar informationen i sig som är den stora forskningsinsatsen. Fram-tida tillämpningar fi nns även in-om andra typer av diagnostik.

Här finns offensiv forskning, förmågan att omvandla vetenskapliga rön till affärer och en omgivning som uppmuntrar nya idéer. Tidsskriften The Scientist rankade nyligen Umeå universitet som den fjärde bästa arbetsplatsen utanför USA för postdoktorer inom life science, och satsningen i Umeå har lett till stora framgångar. Bara de senaste fem åren har antalet bioteknikföretag i Umeå ökat med 100 procent. Umeås forskare och företagare inom life science arbetar för högtryck för att förbättra vår framtida hälsa och livskvalitet.

www.biotechumea.se

Högtryck året om. Det är väl inte möjligt?


PROFESSIONELL INSIKT

Innovation genom serendipitet

Att skapa arbetstillfällen med stort kunskapsinnehåll och att kunna producera och sälja unik kunskap har blivit ett allt viktigare mål för de fl esta moderna samhällen. Vi har mycket goda förutsättningar för att forma Sverige till ett världsledande innovationsnation.

Sverige är ett av de länder som satsar mest på forskning och utveckling.Vi har också alla kom-ponenter som är nödvändiga för att

skapa ny kunskap. Dessutom fi nns det gott om statistik som visar på att vi är bland de mest produktiva i världen på att producera unik kun-skap.

Tyvärr så är vi inte fullt lika fram-gångsrika när det gäller att omsät-ta denna kunskap till nya produk-ter och skapa ekonomiskt värde.

Betalande kunder i tidigt skedeDet fi nns många olika sätt att skapa nya innovativa produkter och bygga teknikbolag med god tillväxtpotential. Vi tagit fasta på vikten att bygga team med kom-plementära kompetenser och att kunna dirigera processen i nära interaktion med betalande kun-der redan itidiga skeden av bola-gets utveckling.Det är viktigt att driva utvecklingsarbetet tillsam-mans med betalande kunder redan i tidiga skeden. På så sätt kan man få mycket information om pro-dukten, teknikens tillämpbarhet, marknaden och hur innovations-teamets kompetens kan matcha kundens behov.

Kan vi gissa oss till vad kun- ■den vill betala för i framtiden? Det är sällan som den ursprung-liga idén blir den framgångsrika

produkten. Vägen från idé till pro-dukt är normalt inte särskilt lin-jär. Både tekniken och produkten hinner förändras en hel del innan man kommer fram. Därför är det viktigt att fokusera på att bygga ihop ett bra team med kreativa forskare, drivna aff ärsutvecklare och erfarna entreprenörer med bra och relevant kontaktnät.

Frågan är huruvida rimligt det är för oss att i dag gissa oss till vad de stora trenderna kommer att vara om fem år. Likväl står vi alltid med dilemmat att vi måste satsa i dag för att vara väl rustade för framti-den.

Det som gör denna verklighet än mer komplex, är att även om vi med säkerhet kunde förutsäga framtidens behov så skulle det vara långt ifrån säkert att vi skulle kunna hitta lösningar för att till-godose dessa. Ett typexempel på detta är de stora läkemedelsföre-tagen som arbetar i en bransch där behoven är relativt enkla att iden-tifi era. Men efter 20 års satsning på lösningar för de stora behoven så står många av dessa med tomma-pipelines och utan konkreta lös-ningar.

Det märkliga med innovations-processer är att de varken tende-rar att vara behovsdrivna eller lösningsdrivna. De kan som bäst betecknas vara serendipitetsdriv-na. En serendipitet är en lyckosam olycka. Eller när något inte går rik-tigt så som man har tänkt sig, men slutresultatet blir bra ändå eller

bättre än man tänkte från början. För att maximera frekvensen av

serendipitet gäller det att ha en på-gående och kontinuerlig interak-tion med omvärlden. Det gäller att ta steget ut och möta kunder. Låta kunden utmana idén och produk-ten, och vara mottaglig och lyhörd för respons. Man måste helt enkelt våga förändra sig och inte låsa sig vid sina initiala idéer. Vi vill likna processen vid en kreativ dans där både lösningar och möjligheter är fl exibla och följsamma i relation till varandra fram till att den slut-giltiga lösningen eller problemet har identifi erats.

Framgångsrikt samhälleDet fi nns ett stort antal studier som visar grupper av komplette-rande kompetenser behöver kor-tare tid och har högre framgång-faktor när det kommer till ”kreati-va danser”.

För att ett samhälle ska vara framgångsrikt på nyskapande är det viktigt att många sådana grupper kommer samman och att många kreativa danser tar plats. En sådan miljö ökar sannolikhe-ten för serendipitet. Det är värt att notera hur naturen hanterar oviss-het om framtiden genom mång-fald och mängd.

Kanske är det samhället som kontinuerligt lyckas vara i fram-kanten av varje trend inte det som lyckas förutsäga framtiden bäst, utan det som lyckas bemästra serendipiteten.

“Man måste helt enkelt våga förändra sig och inte låsa sig vid sina initiala idéer.”

Saied EsmaeilzadehCEO, Serendipity Innovations AB

INNOVATION

Välj en med omsorg

1 Bygg ett team med andra likasinnade, med komple-

mentära kvalitéer och erfarenhe-ter. Att utveckla nya innovativa produkter och tjänster kräver nor-malt lika mycket teknik utveckling och produktutveckling som af-färsutveckling. Välj aff ärspartner med omsorg. Det blir bäst när det är personer som går in med ”hjär-na, hjärta och plånbok”.

Hitta din ”sweet-spot”

2 Ett område där du kan vara bättre än alla andra, där du

har ett genuint intresse och där du ser att du kan ge ett positivt bidrag till din omvärld.

Pragmatisk visionär

3 Du måste ha visioner om hur du ska kunna vara med

och utveckla världen. Samtidigt ska du vara pragmatisk och hela tiden omvärdera den väg du tar och använda så enkla och eff ek-tiva metoder som möjligt.

Var flexibel

4 Fäst dig inte allt för hårt till dina initiala idéer. Du mås-

te ha förmågan att ändra bana och vara fl exibel i att konkur-rensutsätta dina idéer.

Lyssna på kunden

5 Var inte kritisk mot dina idéer utan låt dina kunder

utvärdera de och lyssna noga på dina kunders kritik. Kundens kritik är ett uttryck för det verk-liga behovet som de sitter med och är villiga att betala för. Du måste samtidigt vara snabbfo-tad och fl exibel i att ta till dig nya idéer och ändra din produkt/tjänst/aff ärsmodell.

SAIED TIPSAR

5

www.bergenstrahle.se

Alla lönsamma innovationer börjar med en idé,men alla idéer blir inte lönsamma innovationer.

Return On InvestmentR O I

return on innovation®

ÄR DUREDO FÖREN ®EVOLUTION?

Vill du prova på framtidens hälso- och sjukvård? �� av branschens största företag, delar vi med oss av vår kunskap om framtiden. Med våra prototyper kan du se hur kommunikation mellan patient och läkare förenklas, hur du digitalt får diagnos och behandling från olika vårdgivare.��!"#

Vad förenar framtidens digitala kommunikation med tidernas mest sålda bärsele för bebisar? Vi kallar det Ergonomidesign. Sedan 1969 �� förbättrar vardagen för miljoner människor. Det är därför vi rankas ��

�� !"�!��#�� !��$�� %��!�� %!�� %��!�� !��

��%��&�'��%��(��!��)**��"�� %��%��Årets Världsklassföretag. Men den där hemligheten som det viskas om är faktiskt ganska enkel.

+��!��%�� !��"�� %��,��%��%!�� %��-��%��!��

��)/"�+00"�+ ��2��"�+��3��"�+��4��"�0��0��"�0��"�0��"�057$"�4��"�,%8��"�#��%�"�#��"�:��"�'��"�;��"�<��"�/�� "�=��"�8��4�"�8>�@��"�A+A"�A4+"�A��"�B��;��!��

$�� %��& �� '�( ��)�� *'��+� ��'��känns de självklara – men de har en gång varit helt otänkbara. Någon såg möjligheten i det omöjliga. Men hur? Det sägs att hemligheten bakom några ��'�� )�)��% �� +�'�%��&��)��gammal kyrka utanför Stockholm.

Utgångspunkten för Innovation in Mind är att all in-novation börjar i det mänskliga medvetandet och ofta genom gränsöverskridande möten mellan olika kun-skapsområden, mellan resurser och behov, mellan frå-ga och svar. Ambitionen med Innovation in Mind är att skapa en arena för sådana möten, att ge nya perspek-tiv, uppmuntra nya tankebanor och bidra till ett bättre innovationsklimat. Därmed ingår Innovation in Mind

även i visionen att sätta staden Lund och region Skåne på kartan som en av de mest innovativa miljöerna i Europa.

Ett internationellt startfält kommer att presentera några av mänsklighetens stora utmaningar – bland många andra kommer Rosalind W Picard, förestån-dare för the Affective Computing Group vid MIT och James R Heath, av Forbes Magazine utsedd till en av vår tids mest kraftfulla innovatörer. Under rubriken ”The Impact of Innovation” ges spännande exempel på praktiska, gränsöverskridande innovationer som kommer att påverka vårt sätt att leva och tänka inom en nära framtid. Områden som belyses speciellt är

Food, Medicine, Energy och Information Technology. Innovation in Mind 2010 är en chans att upptäcka hur olika kunskapsområden kan samverka för att skapa nya möjligheter, att se vad som väntar runt hörnet och att orientera sig om vad som faktiskt är på väg att hän-da inom områden som berör oss alla.

Pia Kinhult, helt nyblivet regionråd i Region Skåne, och innovatören Ashkan Pouya öppnar konferensen i ett inspirerande samtal om drivkrafter och om ambi-tionerna med ett öppnare samarbete mellan företag, universitet och region för ett bättre innovationsklimat och en bra utveckling för regionen och dess närings-liv.

DAGS IGEN FÖR INNOVATION IN MIND

Träffa innovativa sinnen och se de nya kopplingarna

INFORMATION OCH ANMÄLAN PÅ INNOVATIONINMIND.SE Innovation in Mind är ett årligen återkommande evenemang som arrangeras av Lunds universitet och Region Skåne i samarbete med bland andra

VINNOVA och staden Lund.

Den 10–11 november är det återigen dags för innovationskonferensen Innovation in Mind, som förra året lockade stora skaror till Lund.

ASHKAN POUYAGrundare av flera högteknologiska företag och listad av BON-Magazine bland svenskar som kommer att förändra världen och av Veckans Affärer rankad som en av topp 5 bland svenska makthavare under 40 år. Han är nytillträdd in-novationsdirektör vid LUAB, Lunds universitets utvecklingsbolag.

– Möjligheten att leva efter sin passion borde vara en mänsklig rättighet, säger Ashkan Pouya.

Bland de medverkande:

PIA KINHULTRegionråd (m) i Region Skåne och Region-styrelsens ordförande i tillväxtkommittén. Ansvarig för sjukvård och kollektivtrafik i Region Skåne. Hon är engagerad i det bliv-ande världsledande europeiska centret för materialforskning i Lund i form av Max IV, för partikelforskning på nanonivå, och ESS, det högteknologiska supermikroskåpet European Spallation Source. Hon är tidigare vice ord-förande i Lunds universitet.

– Region skåne kan vara en mycket mer aktiv part för att skapa fler företag och innovationer. Innovationsupphandling är ett sätt, säger Pia Kinhult.

Business

Dagens Industri - Innovation & Forskning