A. Porakvifer, B. Sprickakvifer, C. Por-sprickakvifer, D. Karst-sprickakvifer

Grundvattenövervakning 2017 21–22 mars 2017 i Uppsala

Konceptuella grundvattenmodeller till nytta för övervakning och åtgärdsplanering inom vattenförvaltningen

Till länsstyrelsen i Ume Det finns vattnet som är kallt och tätt som stenen, du kan icke dricka det,

och det finns vattnet som är så tunt och svagt att det icke hjälper att du dricker det

och det finns vattnet som darrar då man dricker det så att man får frossan,

och det finns vattnet som är bittert och smakas svetten, och en del vatten är liksom dött,

vattuspindlarna sjunker rätt ner genom det som om det vore luften.

Jo, vattnen är såsom sanden på havets strand, dem är oräkneliga.

Så att det här papperet som ni i länsstyrelsen har skickat oss för att vi ska tala om huru det är med vattnet,

det är odugligt, vattnet ryms icke oppå två rader, om man har levat i sjutti år som jag har gjort

då vet man så mycket om vattnet att länsstyrelsen skulle kunna dränkas i denna kunskap."

Ur ”Merabs skönhet, 1983” Vila i frid Torgny Lindgren

Magasin

Tillrinningsområde

Inledande basanalys (t.ex. VISS)

Risk? Påverkan?

Problem? Förmodat/konstaterat…

Påverkan: Area/linje/punkt Kontakt

med känsliga

Ekosystem

Över vakning

Vet vi tillräckligt?

Om ja – Status

bedömning

Om nej – Fördjupad

beskrivning

SGU karterad?

Om behov – Fördjupning

inom ett utsatt

delområde

Geologi

GV-bildning

Terräng

GV uttag

Strömning

Påverkan Prov

tagning

Kemidata

Förnyad riskbe-

dömning

D O K U M E N T A T I O N

Konceptuella grundvattenmodeller - vad har hänt?

http://www.sgu.se/globalassets/om-sgu/verksamhet/rapport_grundvatten_metodutv_sgu_170130.pdf

En stegvis och enkel instruktion för användning av konceptuella grundvattenmodeller

Steg att följa vid inledande analys:I1. ProblemanalysI2. PåverkansanalysI3. Inledande beskrivningI4. Finns stöd via SGUs grundvattenkartering? I5. Kontakt med ytvatten/känsliga ekosystem?I6. RiskbedömningI7. ÖvervakningI8. Vet vi tillräckligt?→ Dokumentation

Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning:F1. Grundvattenmagasin F2. TillrinningsområdenF3. Geologi F4. Terräng F5. Grundvattenbildning F6. Grundvattenuttag F7. Kontakt mot ytvatten och grundvattenberoende ekosystemF8. Grundvattnets nivåer och strömning F9. Påverkanstryck F10. Planering inför utökad provtagning/övervakning F11. Kemidata i förhållande till påverkanskällor→ Dokumentation

Ex. på Detaljerade undersökningar inom utpekat delområde:D1 GeoteknikD2 Hydrauliska testerD3 Geofysiska metoderD4 SpårförsökD5 Beräkningsrutiner→ Dokumentation

Koppling mot Vattenförvaltningen: Förnyad risk/status bedömning

1

Flödesschema för konceptuella grundvattenmodeller. Färgerna stämmer med ramarna från tidigare figur: Ljusblå=hela modellen, Röd=inledande analys, Orange=fördjupad beskrivning, Svart=detaljerad undersökning, Grön=koppling mot vattenförvaltningen.

Steg att följa vid inledande analys

I1. Problemanalys Varför? I2. Påverkansanalys Referera till påverkansanalysen I3. Inledande beskrivning http://viss.lansstyrelsen.se/ I4. Finns stöd via SGUs grundvattenkartering? Karterad skala? I5. Kontakt med ytvatten/känsliga ekosystem?

Ytvatten, akvatiska, terrestra ekosystem? I6. Riskbedömning dokumenterad i VISS? Verifierad utifrån övervakningen? I7. Övervakning Känd? Inrapporterad? I8. Vet vi tillräckligt? Ska vi beskriva delområden/problemområden? → Dokumentera slutsatserna!

1

Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning

Magasin Tillrinnings

område

Om nej -Fördjupad

beskrivning

Geologi

GV-bildning

Terräng

GV uttag

Strömning

Påverkan Prov

tagning

Kemidata

Förnyad riskbe-

dömning

Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning

F1. Grundvattenmagasin Karterad skala, öppet/slutet, storlek, delområden? F2. Tillrinningsområden Primärt, sekundärt, tertiärt, storlek, egenskaper? F3. Geologi Jordart, djup, lager, beskrivning, bergart F4. Terrängläge Topografi, in. utströmningsområde?

Magasin Tillrinnings

område

Om nej -Fördjupad

beskrivning

Geologi

GV-bildning

Terräng

GV uttag

Strömning

Påverkan Prov

tagning

Kemidata

Förnyad riskbe-

dömning

Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning, forts.

F5. Kontakt med ytvatten och grundvattenberoende ekosystem Kontakt? Ytvatten, akvatiska, terrestra ekosystem? Skyddade områden, N2000, ekologiska problem? F6. Grundvattenbildning Effektiv nederbörd, markanvändning, marklutning, vegetation, geologi? F7. Grundvattenuttag Pågående, kända, eventuella, läckage till tunnlar? F8. Grundvattnets nivåer och strömning Förmodat som my? Känd gvy? Isolinjer, pilar?

Magasin Tillrinnings

område

Om nej -Fördjupad

beskrivning

Geologi

GV-bildning

Terräng

GV uttag

Strömning

Påverkan Prov

tagning

Kemidata

Förnyad riskbe-

dömning

Steg att följa vid framtagandet av en fördjupad beskrivning, forts.

F9. Påverkanstryck Areella näringar, linjekällor, punktkällor? Stöd i VMs påverkansmodell? Även rasterbaserad. F10. Planering inför utökad provtagning/övervakning Pågående provtagning? Befintliga möjligheter, källor, brunnar, ytvatten? Nya stationer? Representativitet F11. Kemidata i förhållande till påverkansfaktorer Datavärdar, databaser? Tidserier, bakgrundsvärden, naturlig påverkan antropogen påverkan?

→ Dokumentera slutsatserna!

1

Delområde för detaljerad undersökning

Delområde för detaljerad undersökning

Om behov – Fördjupning

inom ett utsatt

delområde

D1. Geoteknik Sondering/etablera grundvattenrör D2. Hydrauliska tester Provpumpning, vattenförlustmätning D3. Geofysiska metoder Resistivitet, VLF, seismik etc. D4. Spårförsök Spårämnen, temperaturgradienter D5. Beräkningsrutiner Vattenbalansberäkning , analytisk beräkning numerisk modellering, känslighetsanalys → Dokumentera slutsatserna!

1

Koppling mot vattenförvaltningen

Vet vi tillräckligt?

Om ja – Status

bedömning

Koppling mot vattenförvaltningen

Då upprättad och dokumenterad konceptuell modell omfattar avgränsad grundvattenförekomst så utgör den ett gott underlag för vattenförvaltningens behov. - Som jämförelse mot gällande/tidigare dokumenterad klassning från tidigare cykler - Underlag för förnyad riskbedömning - Underlag för förnyad statusklassning - Underlag för framtagande av förslag till övervakning - Underlag för åtgärder och uppföljning

Dataunderlag för den konceptuella modelleringen

Lista över hydrogeologisk information som behövs i arbetet

Mycket av underlagsdata kan erhållas via Geodatasamverkan och VISS. Saknas information kan här det vara nödvändigt att samla in relevanta uppgifter och utredningar, samt vid behov komplettera med fältundersökningar.

FORTSATT ARBETE

Vidareutveckla den konceptuella modellen Ett par exempel: Beskrivning av föroreningssituationen och transport av föroreningar - hur föroreningsbelastningen uppträder i olika geologiska miljöer Utbyte mellan yt- och grundvatten - omhänderta frågor kring grund- och ytvattenutbyte på ett tydligare sätt, t.ex. vid arbete med grundvattenberoende akvatiska ekosystem Tillämpning av den konceptuella metoden i olika geografiska områden och typmiljöer Genomgång av flera exempel - grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen - annat grundvatten (berggrundvatten, kustområden, förorenat grundvatten i moränjord, etc.) Modellens betydelse för olika grundvattenrelaterade verksamheter Inte ”bara vattenförvaltning”… - grundvattenrelaterad vattenverksamhet och vattenskydd - bidra konkret till miljömålsarbetet, t.ex. vid arbetet med miljömålsindikatorer - arbete med grundvattenberoende ekosystem, förutsättningar/övervakning/rehabilitering Styrmedelanalys Vid kunskapsuppbyggnad om grundvattenfrågor kring informativa, juridiska och ekonomiska styrmedel

D O K U M E N T A T I

O N

1. SGU Beskrivning och/eller 2. Dokumentation i VISS Bilagor: Skisser - plan/profil - förlagor ("plocklistor"?) Databaser - länkade dokument GIS - standard? LYR-filer? Grundvattenmodeller…? Mapstruktur - dokument kopplas till EU id - text, databas, skisser/bilder, GIS beräkningar, modeller - koppling till VISS?

BEKRIVANDE PM

(BASERAT PÅ KARTERINGENS

MODELL BESKRIVNING)

FORTSATT ARBETE