ZOOMnyhetsbladNyhetsblad från Högskolan i Halmstad Nummer 6 • 2010 • v. 35

Högskolan i Halmstad får rätt att utfärda doktorsexamen. Det beskedet lämnade Hög-skoleverket i juni till en strå-lande glad rektor.

– Detta skrivs in i Hallands historia. Det är en milstolpe för oss och betyder så oerhört mycket för vårt lärosäte, säger rektor Romulo Enmark efter att ha fått den glada nyheten.

Genom beslutet att Högskolan i Halm-stad får rätten att examinera doktorer och självständigt bedriva forskarutbildning, får Högskolan en annan status.

– Detta är en av de allra viktigaste – om inte den viktigaste – händelserna i Högskolans historia. Högskolan i Halm-stad blir nu någonting annat. Ett litet specialiserat universitet även om vi i Sve-rige stolt kommer att behålla vår beteck-ning högskola. Vår attraktionsgrad som forskningsinstitution ökar. Jag är säker på att vi kommer att få lättare att attrahera framstående forskare och lärare i framti-den, säger Romulo Enmark.

Viktigt för profilenDet viktigaste, enligt rektor, är emellertid att Högskolan genom dessa rättigheter nu får en stabil grund för det fortsatta profi-leringsarbetet. Högskolan i Halmstad vill bli ett lärosäte som genom sin speciella verksamhet är känt i internationella sam-manhang.

Det var i mars i år som Högskolan lämnade in tre ansökningar till Högsko-leverket om rätten att utfärda doktorsex-

amen. En rättighet som hittills har varit förbehållen universitet samt högskolor med så kallat vetenskapsområde. När re-geringen öppnade för andra lärosäten att söka examensrättighet inom ett begränsat profilområde, var Högskolan i Halmstad först att göra det.

Två profilområden godkändesDen nya examensrättigheten för Högsko-lan i Halmstad gäller två av tre sökta om-råden: informationsteknologi och innova-tionsvetenskap.

Att examinera på forskarnivå innebär att Högskolan nu självständigt – utan hjälp från andra lärosäten med sådana rät-tigheter – kan utbilda forskare och utfär-da doktorsexamen inom profilområdena informationsteknologi och innovations-vetenskap.

– Vi bedriver rätt mycket forskarut-bildning redan, men har behövt ta hjälp av andra högskolor och universitet i de formella delarna kring till exempel hand-ledning och forskarutbildningsplaner,

samt naturligtvis själva examinationen. Nu kan vi skapa en egen organisation för detta efter våra egna förutsättningar och på ett sätt som ligger i linje med vår pro-fil, säger Romulo Enmark.

Gynnar rekryteringenRektor tror också att studenter väger in möjligheter att studera vidare på avan-cerad och forskarutbildningsnivå, när de ska välja högskola. Likaså kan man hop-pas att forskningsråd och andra finansiä-rer framgent kommer att se ännu mer av Högskolan i Halmstad.

– Vårt anseende ökar. Det är ingen hemlighet att det är lärosäten med detta slags förutsättningar som skördar mest framgångar i medelstilldelning.

Ny ansökan efter sommarenHögskolan lämnade även in en tredje an-sökan som gällde området hälsoveten-skap.

– Den avslogs dessvärre med motive-ringen att området inte är tillräckligt tyd-ligt avgränsat och att de delar som ingår inte stödjer varandra på ett tillräckligt övertygande sätt. Det innebär dock inte slutet på den historien. Tvärtom. Redan efter sommaren inleder vi arbetet med att ta fram en ny ansökan efter att ha analy-serat varför vi fick avslag, säger Romulo Enmark.

Denna historiska händelse får också organisatoriska konsekvenser för Högsko-lan internt. En fakultetsnämndsorganisa-tion ska inrättas som bland annat ska ta hand om administration och organisering av forskarutbildningen.

LENA LUNDÉN

Högskolan får ge doktorsexamen

Nöjd rektor. ”Det är en milstolpe för oss”, sä-ger rektor Romulo Enmark om Högskoleverkets besked.

Bild: IDA LÖVSTÅL

2

Magisterprogrammet i dator-nätverksteknik på Högskolan i Halmstad är populärast när internationella studenter söker utbildningar i Sverige. Det visar statistik från Verket för högskoleservice.

– Det är jätteroligt att vi har den popu-läraste utbildningen i Sverige. Vi ser det som ett kvitto på att våra utbildningar håller mycket god klass och att vi har bra förutsättningar för att kunna attrahera ut-ländska studenter även i framtiden, säger rektor Romulo Enmark.

Magisterprogrammet i datornätverks-teknik har fått hela 6 530 sökande och är därmed den utbildning i Sverige som har flest utländska sökande. Ungefär två tred-jedelar av dem som har sökt programmet kommer från länder utanför EU/EES, den studentgrupp som från och med näs-ta höst kommer att behöva betala för sin utbildning.

Utmärkt forskningsverksamhetMagisterprogrammet har 30 platser och dessa ska fördelas mellan svenska och utländska studenter. Antagningen av

svenska studenter sker senare i höst.Att just datornätverksteknikprogram-

met är så populärt har flera orsaker.– Det är en bra utbildning och många

tittar också på vilka forskningsmöjligheter som finns och där ses vi som intressanta med vår utmärkta forskningsverksamhet. Dessutom finns det inte så många magis-terprogram inom datornätverksteknik i Sverige så på det sättet är vi unika, säger Magnus Larsson, chef på IDE-sektionen.

Färre platser nästa årNästa år måste svenska lärosäten ta ut anmälningsavgifter och studieavgifter av medborgare utanför EU/EES-länderna och Schweiz, som börjar studera i Sverige efter den 31 juli 2011. Avgifterna gäller för utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå och väntas förändra sök-trycket dramatiskt för många högskolor och universitet.

– Vi har förberett oss på att få betalan-de studenter i två år nu. Vi kommer inte att utöka antalet platser på grund av det hårda söktrycket i år. Tvärtom, vi har redan nu dragit ned på antalet platser som en anpass-ning till framtiden, säger Magnus Larsson.

LARS ÖSTERLIND

Magisterutbildning på Högskolan populärast

Högskolan i Halmstad erbjöd i sommar tolv guidade rundvandringar för alla som ville titta närmare på campusområdet. Mikael Johansson, en av guiderna, berättar att det har varit ganska blandat med folk. ”Främst är det föräldrar som tar med sina barn som ska börja studera men det är också många pensionärer som kommer hit”.

Bild: LINDA LUNDELLRundvandring för stora och små.

Anmäl dig till IT-dagarnaNu kan du anmäla dig till IT-dagarna den 28–29 september. Under två hel-dagar erbjuds anställda utbildnings-pass i bland annat Officepaketet 2010 och våra interna system. Föreläsning-arna hålls i korta parallella pass, av bland andra Teknik- och kompetens-centrum, TEK.

Anställda inbjuds även till några större föreläsningar där det inte krävs föranmälan. Man kan till exempel få en genomgång av de viktigaste nyheterna i Officeprogrammen eller delta i en fö-reläsning om sociala medier. Informa-tionschef Lars Österlind berättar då om möjligheterna för anställda att arbeta med sociala medier och hur Högskolan använder sådana i dag. Martin Berg, fil. dr. och senior forskare på den strategis-ka webbyrån Good Old i Malmö, ger sin bild av de utmaningar som forska-re och universitetslärare står inför i ett alltmer digitalt samhälle.

Mer information och anmälan på Insidan.

I höst erbjuder CLU kompetensut-veckling om konsten att utnyttja sin kapacitet som pedagog i föreläsnings-situationen och om bedömningsfrå-gor vid exempelvis examination.

Kursen ”Föreläsningens retorik och metodik” ges vid sju tillfällen med start den 16 september. Med hjälp av kursledarna Hatte Bärtilsson, teater-regissör, och Hans Gunnarsson, reto-riklärare och läroboksförfattare, får du träna på att kommunicera det du kan för att fånga dina lyssnares intresse.

”Bedömning i högre utbildning” är en seminarieserie som leds av Per-nilla Nilsson och Fredrik Thornberg, båda från LUT. Vid fem tillfällen, med start den 15 september, lyfts frå-gor om examination och bedömning av betygssättning fram och diskuteras.

Läs mer på www.hh.se/clu, välj Utbildning>> Seminarier.

CLU ordnar fortbildning

3

Solen sken ikapp med de bli-vande studenterna när Högsko-lan i Halmstad höll sommaröp-pet på campus. Nytt för i år var den inlånade londonbussen, en klassisk dubbeldäckare, som körde flera turer mellan Hög-skolan och centrum.

Varje sommar håller Högskolan i Halm-stad sommaröppet för blivande studenter så att de kan bekanta sig med sin nya stu-diemiljö innan höstterminen drar i gång.

– Vi vill att de som har blivit antagna ska känna sig välkomna hit och att de ska tacka ja till sin plats. Att de får se miljön och bekanta sig med den innan de kom-mer hit innebär en viss trygghet, säger Jo-han Fredriksson på Högskolan, som är projektledare för sommaröppet.

Frågor finner svarInne på Studentcentrum fanns studieväg-ledare, studenthälsan, studentkåren och flera studentambassadörer på plats för att svara på frågor om allt från studier och tentor till nollning och studentliv. Vid de guidade rundvandringarna kunde be-sökarna också titta närmare på lokaler, datorsalar och högskolebiblioteket bland annat.

En av besökarna på Högskolan var Ro-bin Mårtensson, 21, från Trelleborg som kom med sina föräldrar Thord och Anneli Mårtensson. Robin läser till lärare i na-turvetenskap i Kristianstad men har blivit antagen till programmet Naturvård och artmångfald i Halmstad.

– Jag kände att naturvetenskapen var rätt för mig men att jag inte ville bli lä-rare. Jag vill själv gå ut i naturen, säger Robin som tänker ägna sig åt forskning i framtiden, gärna utomlands.

Han tycker att det är bra att man som blivande student kan komma och titta på hur området ser ut.

– Det verkar jättemysigt, fint och fräscht. Det är bra att det finns så många här som kan svara på frågor, menar han.

Levande studentlivPernilla Eklund har precis gått ut sam-hällsprogrammet på Sannarpsgymnasiet i Halmstad och tänker läsa hållbar turism-

utveckling till hösten. Hon var nyfiken på programmets upplägg, kurslitteratur, nollning och hur det fungerar med stu-diebidrag.

– Jag tycker att jag har fått svar på det mesta av de frågor jag hade, säger hon.

Vad har du fått för intryck av Högskolan?– Det känns väldigt stort, det är många

byggnader. Men det verkar vara ett levan-de studentliv, säger hon.

För dem som ville lära känna Halm-stad avgick londonbussen från student-centrum till centrala Halmstad en gång i timmen. Under rundturen, som avsluta-des vid Stora torg, fick besökarna bland

annat information om vilka studentbo-stadsområden som finns.

– Vi ville skapa lite uppmärksamhet med londonbussen samtidigt som besö-karna skulle få möjlighet att bekanta sig med Halmstad, förklarar Johan Fredriks-son som är mycket nöjd med hur dagen avlöpte.

– Det har fungerat bra och har varit en avslappnad atmosfär, vilket jag tror att många uppskattar. Och så har det varit fantastiskt väder, säger Johan som hoppas att besökarna fick tid att åka till stranden också.

LINDA LUNDELL

Blivande studenter på sommarbesök

Redo för avfärd. De som ville bekanta sig med Halmstad kunde ta en tur med londonbussen som körde mellan Högskolan och centrum flera gånger under dagen.

Nyfiken nykomling. Pernilla Eklund som har blivit antagen till Hållbar turismutbildning passade på att ställa frågor om programmet och Högskolan i allmänhet.

Snart student. Robin Mårtensson har blivit antagen till Naturvård och artmångfald.

Bilder: LINDA LUNDELL

4

Studenterna simmar efter läraren Lars-Erik Widahl längs den klippiga stranden. Gup-pande huvuden och fräsande snorklar rör sig längre och längre bort, och försvinner ibland ner under ytan när något spännande visar sig på bottnen. En stund senare kom-mer studenterna upp, frusna men nöjda. Det var lite grumligt i dag, på grund av vinden, men de har ändå sett en hel del fiskar – röd- simpa, kantnål, stensnultra och rödspätta.

Exkursioner längs kustenUnder fem veckor i juni och juli läser stu-denterna sommarkursen ”Livet i tångsko-garna” på 7,5 högskolepoäng.

– Kursen går i huvudsak ut på att lära känna de djur och alger som utgör det mycket artrika ekologiska samhället kring blåstången. Kursen ska också ge förståelse för de miljöproblem som vi har utefter kus-ten, berättar Lars-Erik Widahl, kursansvarig och universitetslektor i biologi.

Undervisningen bygger på fyra exkur-sioner längs den halländska kusten – från Hallands Väderö i söder till Onsalahalvön i norr – då studenterna studerar växter, djur och alger. Utflykterna följs upp med laborationer på Högskolan och egna pro-jektarbeten. Den här dagen håller de till i

Stensjö mellan Halmstad och Falkenberg. – Jag gillar att snorkla och tycker att mil-

jöfrågor är jätteviktiga. Det blir mer intres-sant när vi själva får vara ute – även labbarna blir roligare eftersom vi har sett allt det vi stu-derar i sin rätta miljö, säger Rasmus Magnus-son, som vanligtvis läser teknisk projektled-ning och affärsutveckling på Högskolan.

Håvar i hällkarAtt ge sig ut i havet med snorkel är inget krav för att gå kursen. En av dem som väljer att stanna på land är Louisa Sörensen. Med en håv undersöker hon vatten-fyllda hål och skrevor i klippor-na, så kallade hällkar. Hon fiskar upp en tånghärva som hon ivrigt tar sig an.

– Här har vi grön tarmtång, sågtång och ett par nätsnäckor. Det jag hoppas på mest är att hitta en linsräka som är mycket ovanlig, men som man kan hitta just här, säger hon.

Det hon hittar samlar hon i hinkar och det hon inte känner igen försöker hon att artbestämma med hjälp av en lärobok. Då och då samlas klassen för att gå igenom fynden som sedan släpps tillbaka i havet.

Louisa Sörensen läser i vanliga fall biolo-giprogrammet på Högskolan.

– Jag vill komplettera min utbildning med ytterligare artkunskap och kunskap om havsorganismer. Men mest läser jag för att det är roligt. Jag är nyfiken av mig och det är spännande att själv håva upp saker och för-söka lista ut vad det är, säger hon.

Snorklade som ung grabbKursen startade 2005 på initiativ av Lars-Erik Widahl. Upprinnelsen till kursen är egentligen att Lars-Erik Widahl under som-

rarna på 1960-talet snorklade runt i vattnet på exakt samma plats som han i dag guidar sina studenter. Familjen hade som-marhus några hundra meter från stranden i Stensjö.

Det var då fascinationen för havet, naturen och livet under ytan föddes. Detta ledde honom till att bli dykare inom marinen och till att ägna sig åt forskning och undervisning inom biologi.

Lars-Erik Widahls forskning är inriktad på övergödning av kustnära miljöer – något han kan visa sina studenter konkreta exempel på.

– De massiva drivor av ilandspolade tråd-

Det är en junidag i naturreservatet Stensjö utanför Halmstad. En grupp studenter vadar ut i havet, utrustade med våtdräkter och snorkelutrustning. De läser en sommarkurs på Högskolan i Halmstad och ska studera livet under havsytan.

Sommarkurs under ytan

Hade samma förödande utveckling skett ovanför ytan är jag säker på att det vidtagits kraftfulla åtgärder.

Bilder: IDA LÖVSTÅL

5

alger som vi ser på stranden i dag var margi-nella när jag var barn.

Artrikedomen minskarTrådalgerna hör till de arter som gynnas av kväve- och fosforutsläpp. Lars-Erik Wi-dahl förklarar hur trådalgernas utbredning sker på bekostnad av andra arter och inne-

bär att grunda sandbottnar blir syrefria. – Detta är en viktig anledning till att art-

rikedomen och den biologiska mångfalden minskar. En vik som denna är mycket värde-full och fungerar som barnkammare, bland annat för flera av våra matfiskar, säger han och fortsätter:

– Min förhoppning med kursen är att

den ska ge insikt i ett av våra mest påtag-liga miljöproblem – nämligen övergödning-en. Hade samma förödande utveckling skett ovanför ytan är jag säker på att det hade vid-tagits kraftfulla åtgärder. Vi får dock förli-ta oss på att de som är studenter i dag blir makthavare i morgon.

IDA LÖVSTÅL

I samma vatten. Som barn snorklade Lars-Erik Widahl på samma ställe som han i dag visar runt sina studenter. Fredrik Ryberg är en av dem.

Artbestämning. När det blir för klurigt hjälper Lars-Erik Widahl till att artbestämma.

Taggfenig firre. En tångspigg var ett av fynden i tångskogarna.

Ljusskygga. Sandmaskarna lever större delen av sina liv nedgrävda i sanden.

Stannar på land. Louisa Sörensen tar sig an klip-por och hällkar i jakt på kustens arter.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Bild: IDA LÖVSTÅLBild: IDA LÖVSTÅL

Bild: LOUISA SÖRENSEN

Bild: LOUISA SÖRENSEN

6

Efter förra årets överintag har Högskolan i Halmstad dragit ned på antalet studenter till höstens program och kurser. Samtidigt har söktrycket till utbildningarna ökat rejält.

I början av augusti blev antagningen till landets universitet och högskolor klar. I år fick 5 929 personer besked om att de har blivit antagna till Högskolan i Halmstad. Det är nästan 800 färre jämfört med förra året, då fler än 6 700 studenter blev an-tagna.

– Sektionerna har fått bromsa lite då de har producerat för många studenter. Främst är det sektionerna för humanio-ra och ekonomi och teknik som har färre

platser än tidigare. Dessutom har Sek-tionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik dragit ned på antalet utländska studenter, säger Mats Lindh, utbildningssekreterare på studerandeav-delningen.

Ökat söktryckSamtidigt som Högskolan tar in färre stu-denter har det totala antalet sökande ökat med omkring 5 000 personer. I år är det 21 370 personer som har sökt till någon av Högskolans utbildningar jämfört med förra året då 16 303 personer ville studera i Halmstad.

Nya civilekonomprogrammet som med sina nära 2 000 sökande, är det pro-gram som har lockat flest studenter till

Högskolan i höst. Andra populära pro-gram är sjuksköterskeprogrammet, som ständigt har många sökande, men också lärarprogrammet som från och med i höst har flera nya inriktningar.

Nätkurser populärt– Nätkurserna har också jättemånga sö-kande, säger Mats Lindh och nämner psykologikurserna och affärsengelska som populära exempel.

Det stora söktrycket har även resulte-rat i ett ökat antal reserver, från 2 100 i fjol till 5 588 i år. Studerandeavdelning-en har därför fått många samtal från re-server som undrar över sina möjligheter till studier.

LINDA LUNDELL

Färre studenter antagna i höst

Swednet, som är en nationell förening för akademiska lärare och pedagogiska utvecklare, startar en ny elektronisk tid-skrift i höst.

Den nya elektroniska tidskriften ”Högre ut-bildning” var en av punkterna på dagord-ningen vid Swednets senaste styrelsemöte. Det hölls på Högskolan i Halmstad i augus-ti på initiativ av medlemmen Ole Olsson, chef för Sektionen för hälsa och samhälle. Tidskriften riktar sig till akademiska lärare och pedagogiska utvecklare som vill publi-cera och ta del av forskning när det gäller utveckling av den högre utbildningen vid landets högskolor och universitet.

– Det blir en opolitisk och icke facklig plattform för diskussion om viktiga hög-skolefrågor, berättar Anders Sonesson, pe-dagogisk utvecklare vid Lunds universitet och en av tidskriftens redaktörer.

Föreningen Swednet, som har 124 medlemmar vid 24 lärosäten i landet, ver-

kar för att stärka den pedagogiska utveck-lingen inom Sveriges högskolor och uni-versitet.

– Vi stöttar lärare och lärosäten i att göra så bra utbildningar som möjligt. Det gör vi genom konsultationer, mö-ten, kurser och pedagogiska utvecklings-projekt, säger Klara Bolander Laksov, ordförande i Swednet och pedagogisk utvecklare vid Karolinska Institutet.

Tidskriften ges ut i samband med Konferensen för nätverkande och utveck-ling, NU-konferensen, en mötesplats för utveckling av högre utbildning som hålls vid Stockholms universitet den 13–15 oktober.

LINDA LUNDELL

Fotnot. För mer information se Swednets webbplats: www.swednetwork.se.

Ny tidskrift för lärare på högre nivå

Styrelsemöte. Den 12–13 augusti träffades några av Swednets medlemmar vid ett styrelsemöte på Högskolan i Halmstad. Bland annat diskuterades den nya elektroniska tidskriften ”Högre utbildning” som ges ut i höst. Representant för Högskolan i Halmstad var Ole Olsson, ordförande i utbildnings-nämnden och chef för HOS (andra från höger).

Bild: LINDA LUNDELL

7

I veckan var det upprop för utbildningen ”Tränarskap – inriktning fotboll” på Högskolan i Halmstad. Bland de bänkade studenterna satt bland andra Henrik Larsson, Landskrona Bois tränare tillika förre lands-lagsspelaren. ”Henke” ska tillsammans med elittränarkol-legerna Conny Karlsson och Michael Svensson studera fot-bollens teori och praktik under ett år.

– Jag behöver den här utbildningen för att få lov att träna, och hoppas att jag får ut en hel del av kursen. Det är mycket jag inte vet och man kan alltid lära mer. Jag kommer in med ”open mind” och ser vad som händer, säger Henrik Lars-son som tränar Landskrona Bois, och som enligt UEFA:s nya regler måste skaf-fa sig mer utbildning för att bli godkänd som elittränare.

Nya krav på utbildningInternationella fotbollsförbundet, UEFA, ställer nya krav på tränare på elitnivå. Dessa måste gå fotbollsförbundets olika steg inom förbundets tränarutbildning för att bli behöriga. Högskolan i Halm-stad är ett av tre lärosäten i Sverige som tillsammans med Svenska fotbollsförbun-det ska utbilda elitfotbollstränare i fotbol-lens teori och praktik. Utbildningen på Högskolan ger diplomering på bas- och på avancerad nivå.

Utbildningen ”Tränarskap – inriktning fotboll” ingår i Högskolans ordinarie ut-bud och till den har 30 studenter antagits.

Tränarroll och ledarskapHögskolan i Halmstad har dessutom i samarbete med Svenska fotbollsförbundet erbjudit elittränare att gå utbildningen, något som alltså Henrik Larsson, Conny Karlsson, Helsingborgs IF och Michael Svensson, Halmstads BK, har nappat på.

– Min förhoppning är att bli en bättre idrottslärare. Oavsett vilket yrke man har behöver man utbildning. Jag har hållit på nästan 25 år och borde varit här för länge sen. Det jag ser fram emot mest är fot-bollssnacket, att utbyta erfarenheter med de andra, berättar Conny Karlsson, som inte ser några problem med att kombine-ra studierna med elitträningen.

– Det är en eftermiddag i veckan här och eftersom vi tränar på förmiddagarna passar det bra.

Utbildningen handlar om tränarrol-len och ledarskap, och består av både teori och praktik i fyra delkurser: fotbollens di-daktik, fotbollens beteendevetenskap, fot-bollens träningslära samt ledarskap med inriktning barn och ungdomar. Högsko-lan står för de teoretiska kurserna, medan Svenska fotbollsförbundet svarar för de praktiska.

LENA LUNDÉN och IDA LÖVSTÅL

Fotbollstränare intar skolbänken

Välkänd profil. Henrik Larsson ska under ett år studera fotbollens teori och praktik på Högskolan i Halmstad.

Förkovran i fotbollen. Conny Karlsson tränar till vardags Helsingborgs IF och Michael Svens-son är assisterande tränare i Halmstads BK. De gör ”Henke” sällskap på skolbänken för att lära mer om fotbollens teori och praktik.

Bild: IDA LÖVSTÅL

För en tid sedan fick Högskolan besök av Eva Holmberg och Gö-ran Lundström, goda vänner till den kände Halmstadskonstnären Olle Bærtling, vars konst utsmyckar stora delar av campus.

– Han var en väldigt dynamisk person som ofta stod i cen-trum. Han var alltid full av idéer samtidigt som han hade ett stort allvar och kunnande, säger Eva Holmberg.

Hugo Palmsköld, ansvarig för Bærtlings konst kring Högsko-lan, visade besökarna runt bland konstverken på campus.

För närvarande är det fyra skulpturer, två målningar, ett tjugotal grafiska blad samt tre flaggrupper som pryder Hög-skoleområdet. Det finns också ett stort draperi av Bærtling i Malcussalen.

Bærtlings vänner besökte campus

På rundvandring. Hugo Palmsköld visade Göran Lundström och Eva Holmberg runt bland konstverken.

Bild: LINDA LUNDELL

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål, Lena Lundén och Nathalie Sjögren Törhagen. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se

KALENDARIUM

14 september

Introduktionsdag för nyanställda. Med information om bland annat an-ställningsfrågor och Högskolans verk-samhet. Kl. 8.30–15.00.

Ceres Open Day. Forskningsmiljön Ceres bjuder in till en temadag om forskningssamarbete mellan industrin och akademin, numera ofta kall-lat samproduktion. Välkommen att lyssna till inbjudna talare och ta del av samt diskutera aktuell forskning inom området.

RUC-seminarium. ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” med bland andra Lisbeth Ranagården och Anders Persson, LUT. Kl. 9.00–16.00 i R4103.

15 septemberInformationsdag för nya lärare. En fortsättning på introduktionsda-gen för lärare. Med information från CLU, Centrum för lärande och ut-veckling. Kl. 8.30–12.00.

16 septemberLedarskapsakademins frukostmöte.Temat är kursverksamheten PALL, Partnerskap för ledarskap och lä-rande, som startade 2000 med syfte att genom lokal samverkan utveckla framtidens ledare och chefer. Med Magnus Möller och Ulf Staveryd från försvarsmakten samt Bengt Tjellander och Hugo Palmsköld från Högskolan. Kl. 7.30–9.00 på restaurang Spiro.

28–29 septemberIT-dagar. Utbildningsdagar för perso-nal. Läs mer på sidan 2.

Högskolan i Halmstad lämnade i juni in ansökningar om exa-mensrättigheter för lärarut-bildningen till Högskoleverket. Ansökan gäller rätten att exa-minera förskollärare, grundlä-rare och ämneslärare.

I slutet av april fattade riksdagen beslut om att hösten 2011 ersätta dagens lä-rarexamen med fyra nya lärarexamina i Sverige: förskollärarexamen, grundlärar-examen, ämneslärarexamen och yrkeslä-rarexamen.

Förändringarna innebär att de läro-säten som vill ge lärarutbildningar mås-te ansöka om nya examenstillstånd hos Högskoleverket.

Fem ansökningarHögskolan i Halmstad lämnade i juni in fem ansökningar om examenstillstånd:• förskollärareexamen• grundlärarexamen, inriktning förskole-klass–årskurs 3• grundlärarexamen, inriktning årskurs 4–6• ämneslärarexamen, inriktning årskurs 7–9, i biologi, engelska, fysik, historia, idrott och hälsa, kemi, matematik, religionsvetenskap, samhällskunskap samt svenska• ämneslärarexamen, inriktning gymna-sieskolan, i engelska, historia, idrott och hälsa, naturkunskap, religionsvetenskap, samhällskunskap samt svenska.

Den nya lärarutbildningen innebär för-ändringar av både struktur och innehåll. Enligt sektionschef Lisbeth Ranagården och Anders Persson, ordförande i lärarutbild-ningsnämnden, är Högskolan väl förberedd.

– Vi har länge vetat vad som har varit på gång och har de senaste åren gjort för-ändringar som ligger i linje med den nya lärarutbildningen. Vi har till exempel sat-sat på fler disputerade lärare, betonat lä-rarutbildningen som yrkesutbildning på vetenskaplig grund och utökat vårt sam-arbete med kommuner och skolor, säger Anders Persson.

Nästa steg är att sakkunniga, utsedda av Högskolverket, ska granska ansökning-arna och intervjua nyckelpersoner. Beslut väntas den 15 december. Den nya lärarut-bildningen ska starta hösten 2011.

IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Förändringarna berör de studen-ter som börjar läsa från hösten 2011.

Högskolan har ansökt om nya lärarexamina

Håller tummarna. Anders Persson och Lisbeth Ranagården hoppas på ett positivt besked från Högskoleverket i december.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Vad händer mer på Högskolan? Besök kalendern på Insidan.

Fredrik Hansson (mitten) tog hem förstapriset vid Högskolans årliga golftävling för personal den 23 juni. Brita Lundh kom på andra plats och Micael Magnusson på tredje plats. Golftäv-lingen avgjordes på Laholms golfklubb.

Bild: VERONICA LINDSTRÖM

Golftävling.