ZOOMnyhetsbladNyhetsblad från Högskolan i Halmstad Nummer 1 • 2011 • v. 6

Klartecken även för ämneslärareHögskolan i Halmstad får rätt att utfärda ämneslärarexamen. Det positiva beskedet lämnade Högskoleverket nyligen.

– Vilken framgång för Hög-skolan! Jag är oerhört glad och stolt över att vi nu är i hamn med våra ansökningar, säger Lisbeth Ranagården, chef för lärarutbildningen.

Före jul meddelade Högskoleverket att Högskolan i Halmstad får examensrättig-heter för de nya grundlärar- och förskol-lärarutbildningarna. Det nya beskedet innebär att Högskolan i Halmstad får rät-tigheter att utfärda examen för lärare hela vägen från förskolan till gymnasienivå.

– Vi vet sedan tidigare att vi har hög kvalitet på vår utbildning, det har de se-naste årens utvärderingar visat, men nu har vi ytterligare ett kvitto på det. Exa-mensprövningarna har varit överraskande tuffa och detta visar att vi har gjort helt rätt satsningar, säger Lisbeth Ranagården.

Åtta av tio godkändaHögskolan i Halmstad har ansökt om att få ge ämneslärarexamen inom två in-riktningar: dels för årskurs 7–9, dels för gymnasiet. Ansökan om ämneslärarexa-men för årskurs 7–9 gällde tio ämnen och Högskoleverket gav klartecken för åtta av dem. För ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan fick Högskolan klarteck-en för fem av sju sökta ämnen.

De godkända ämnena vid Högskolan i Halmstad är:• för ämneslärarexamen, inriktning års-kurs 7–9: biologi, engelska, fysik, histo-

ria, idrott och hälsa, kemi, religionsveten-skap samt samhällskunskap• för ämneslärarexamen, inriktning gym-nasieskolan: engelska, historia, naturkun-skap, religionsvetenskap samt samhälls-kunskap.

De ämnen som inte godkändes var ma-tematik och svenska (för årskurs 7–9) och idrott och hälsa samt svenska (för gymna-siet). Orsakerna var bland annat brist på lä-rarresurser och otillräckliga styrdokument.

– De är viktiga ämnen för oss och vi kommer att arbeta vidare för att få dem godkända. När det gäller lärarresurser är vi redan inne i rekryteringsprocesser och inne-

hållet i styrdokumenten kommer vi natur-ligtvis att se över, säger Lisbeth Ranagården.

Startar hösten 2011Den nya ämneslärarutbildningen startar hösten 2011 och omfattar 4,5–5 års stu-dier. Den leder därmed fram till en exa-men på avancerad nivå. Den nya ämneslä-rarutbildningen skiljer sig på flera punkter från den gamla. Till exempel kommer stu-denterna redan vid utbildningens start att välja om de vill bli lärare för grundskolans senare år (årskurs 7–9) eller i gymnasiet.

Högskolan i Halmstad har arbetat med förberedelser för den nya lärarutbild-ningen sedan hösten 2009.

– Det är en enorm arbetsinsats som ligger bakom. Merparten av de anställda vid Sektionen för lärarutbildning har va-rit involverade, samt många lärare från andra sektioner. Därför är det otroligt ro-ligt att vi nu har rott det i land och det känns naturligtvis inspirerande att plane-ra för det nya som ska starta till hösten, säger Lisbeth Ranagården.

”Betyder mycket”Högskolans vikarierande rektor Carina Ihl-ström Eriksson är naturligtvis mycket glad över beskeden om examinationsrättigheter.

– Vi är oerhört stolta över vår lärarut-bildning och att vi som litet lärosäte har lyckats så väl betyder mycket för vår fortsat-ta utveckling. Jag vill rikta ett stort tack till Sektionen för lärarutbildning som har gjort ett fantastiskt jobb.

Totalt ansökte 26 respektive 27 lärosäten om ett eller flera examenstillstånd för äm-neslärare i årskurs 7–9 och gymnasieskolan.

IDA LÖVSTÅL

Positiva besked. Högskolan i Halmstad får rätt att utbilda ämneslärare inom de flesta av de sökta ämnena, bland annat engelska, historia och sam-hällskunskap.

Bild: IDA LÖVSTÅL

2

Årets examensmässa blir större än någonsin. Antalet utställare förväntas bli fler än tidigare samtidigt som mässan slås ihop med Kårens arbets-marknadsdag.

Förberedelserna inför årets Utexpo som hålls den 26–28 maj har nu dragit i gång. I år de-lar utvecklingsingenjörerna Johanna Haver-sjö och Catarina Stenberg på Utexpos ordfö-randeskap och håller därmed i trådarna.

– Vi håller på att ta fram olika grupper till olika ansvarsområden, säger Catarina Stenberg som hoppas att så många som möjligt vill vara med.

Bland annat ska de göra broschyrer, för-bereda placeringen av montrar, kontakta medier och arbeta med annonsförsäljning.

Nytt för i år är att examensmässan slås ihop med Kårens arbetsmarknadsdag.

– Det är bra för studenterna att träffa fler företag så att de kan knyta fler kontakter. Och företagen vill också se vilka examens-jobb som studenterna gör, säger Johanna Haversjö.

Oskar Kriborg, projektledare för Kå-rens arbetsmarknadsdag, menar att de båda evenemangen kommer att ha utbyte av varandra samtidigt som det blir lättare att locka besökare.

– I och med att vi slår ihop två mässor för olika målgrupper får utställarna fler be-sökare, det gäller både studenter och företag. Samtidigt kan företagen ta del av studenter-nas examensarbeten, säger Oskar Kriborg.

I praktiken kommer mässan att vara upp-delad i två delar, en för examensjobb och en

för företag. Antalet utställare förväntas bli fler i år, både vad gäller företag och studen-ter. Till Kårens arbetsmarknadsdag hoppas man på närmare ett 50-tal utställare och till Utexpo, som förra året hade omkring 80 ut-ställare, tror man på ett 100-tal.

– Det är examensarbeten som intres-serar både privatpersoner och företagare och vänder sig till både unga och gamla. Det finns något för alla, säger Catarina Stenberg.

Text och bild: LINDA LUNDELL

Två mässor slås ihop

Högskolan söker ny rektor Sökandet efter ny rektor är i full gång. En kravprofil är snart klar och om ett par veckor ska tjänsten annonseras ut.

Styrelsen utsåg i december en berednings-grupp, ledd av styrelseordförande Karin Starrin, som leder arbetet med att rekrytera ny rektor. Till sin hjälp har gruppen en ex-tern konsult, Ann-Sofie Rosenberg från Ac-cord Group, som har tidigare erfarenhet av att rekrytera rektorer och högskolechefer.

För att få fram en kravprofil har Ann-Sofie Rosenberg intervjuat ett tiotal nyckelpersoner på Högskolan. Utifrån detta material kommer beredningsgrup-pen att ta fram ett förslag på kravprofil, som därefter beslutas av styrelsen.

Vecka 8 ska tjänsten annonseras ut i

fackpress, dagstidningar och på webbplat-ser. I april räknar beredningsgruppen med att hålla intervjuer med kandidater. Målet är att presentera en kandidat för hörande-grupperna i mitten av maj.

Tre hörandegrupperSom vanligt kommer det att bli tre höran-degrupper med representanter för Högsko-lans lärare, TA-personal och studenter. Lä-rarrepresentanterna utses av sektionerna, TA-representanter av de fackliga organisa-tionerna och Kåren utser studenterna. Ef-ter att hörandegrupperna har sagt sitt kom-mer förhoppningsvis beredningsgruppen att kunna lämna ett förslag till styrelsen.

– Vi hoppas att vi kan få ett beslut i hög-skolestyrelsen i juni och att regeringen kan ta beslut före sommaruppehållet. Det är en

tajt tidsplan men vår ambition är att hålla den. Förhoppningsvis har vi en ny rektor på plats någon gång i början av hösten, säger förvaltningschef Inger Johansson.

BeredningsgruppenBeredningsgruppen består av Karin Star-rin (styrelseordförande), Eva Svensson (styrelseledamot), Göran Bexell (sty-relseledamot), Jörgen Carlsson (lärar-representant), Håkan Fasth (studentre-presentant), Inger Wieslander (facklig representant). Förvaltningschef Inger Jo-hansson och rektors sekreterare Marian-ne Dellstrand är administrativt stöd till gruppen.

IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Läs mer och se detaljerad tids-plan på Insidan.

Håller i trådarna. Utvecklingsingenjörerna Catarina Stenberg och Johanna Haversjö delar på årets ordförandeskap för Utexpo.

3

Sven Åke Hörte prorektorHögskolestyrelsen har utsett Sven Åke Hörte till vikarierande rektors ställfö-reträdare – prorektor – på Högsko-lan i Halmstad fram till dess att en ny rektor har tillträtt. Dock längst till och med den 31 oktober 2011. Sven Åke Hörte är även fortsättningsvis ordförande i fakultetsnämnden.

NYHETER I KORTHET

”Vi har kommit långt men ska inte slå oss till ro”– Profileringsarbetet ska inte stå stilla i väntan på en ny rek-tor – vi är i en positiv uppåt-spiral som vi vill fortsätta, säger Carina Ihlström Eriksson, vikarierande rektor.

Flera av Högskolans målsättningar är nu uppnådda. Högskolan har till exempel fått masterexamensrättigheter och fors-karutbildningsrättigheter. Nu är det dags att fortsätta profileringen, menar Carina Ihlström Eriksson, vikarierande rektor, och prorektor Sven Åke Hörte. Bland an-nat ska Högskolans profilerings- och kva-litetsarbete flätas samman.

ForskarutbildningsrättigheterHögskolans huvudsakliga mål med pro-fileringsarbetet har varit att fokusera på tre styrkeområden. I denna satsning har funnits flera delmål, som att få forskar-utbildningsrättigheter, något som nu del-vis är uppnått. Förra året fick Högskolan forskarutbildningsrättigheter inom inno-vationsvetenskap och informationstekno-logi. När det gäller forskarutbildnings-rättigheter inom hälsovetenskap pågår arbetet med att förbereda en förnyad an-sökan.

– Vi har kommit långt, men det är vik-tigt att vi inte slår oss till ro. Under vå-ren väntar ett intensivt arbete med att dra upp riktlinjer för hur vi ska gå vidare. Nu börjar arbetet med att ta fram nya del-

mål och på så sätt bana väg framåt, säger Carina Ihlström Eriksson.

I slutet av mars är alla chefer som är direktrapporterande till rektor inbjudna till ett strategiinternat i Köpenhamn, för att diskutera frågorna. Därefter ska Cari-na Ihlström Eriksson och Sven Åke Hör-te träffa kvalitetsansvariga och arbetet ska fortsätta i arbetsgrupper.

– En tanke vi har är att profileringen ska gå hand i hand med kvalitetsarbetet. Det har i stort sett varit två parallella pro-cesser fram tills nu, men nu är det dags att fläta samman dem, säger Sven Åke Hörte.

KvalitetskulturCarina Ihlström Eriksson och Sven Åke Hörte har bland annat besökt lärosäte-na i Linköping och i Luleå för att hämta idéer till det fortsatta strategiarbetet. En utgångspunkt är bred förankring och dis-kussioner.

– Man talar ofta om begreppet kvalitets- kultur. Det handlar om att ha en kultur där alla är medvetna om de här frågorna och hur de påverkar det egna arbetet. Det ska genomsyra all verksamhet – en snygg plan som bara ligger på skrivbordet är det ingen mening med, säger Sven Åke Hörte.

En ny högskolegemensam kvalitets-plan håller just nu på att tas fram. I dag har Högskolan kvalitetsplaner för olika områden, och tanken är att komplettera dem. Även kvalitetspolicyn ses över.

Text och bild: IDA LÖVSTÅL

Forskarutbildning på gångSom ett led i strävan att samla och stärka forskningen på Högskolan ge-nomfördes under hösten en registre-ring av Högskolans forskare. Unge-fär 200 forskare har registrerat sig till någon av forskningsmiljöerna. Fakul-tetsnämnden kommer under våren att gå igenom forskarnas tillhörighet till forskningsmiljöerna.

– I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att det ska vara attraktivt att arbeta på Högskolan, oavsett forsk-ningsområde. Alla är mycket viktiga för Högskolan, oavsett om man befin-ner sig i spetsen för vår profilering eller inte, säger Sven Åke Hörte.

Planering av forskarutbildning på-går för fullt på både CIEL och EIS. IDE har lämnat in två ansökningar om forskarutbildning till fakultets-nämnden, inom datateknik samt sig-nal- och systemteknik. Dessa genom-går just nu en extern prövning.

Strategiarbete väntar. Sven Åke Hörte och Carina Ihlström Eriksson kommer under våren att leda arbetet med att dra upp riktlinjer för hur Högskolan ska gå vidare med profileringen.

Romulo tackas avEfter tio år som rek-tor vid Högskolan i Halmstad tog sig Romulo Enmark vid årsskiftet an ett nytt uppdrag – som rek-tor vid Försvarshög-skolan i Stockholm. Den 3 mars håller Högskolan en avtackning med öppet hus och mingelbuffé. Den äger rum kl. 16–18 i restaurang Spiro. Anmälan senast den 22 februari på Insidan.

4

Givande projekt för sociologistudenterI arbetet med utvärderingsupp-drag fick studenterna vid pro-grammet Sociologi och socialt utvecklingsarbete känna på hur det är att arbeta med verkliga uppdrag och riktiga uppdrags-givare.

Inom ramen för den nya kursen ”Välfärds-systemet – samhällelig stabilitet och föränd-ring” har sociologistudenterna på Högskolan i Halmstad genomfört två utvärderingsupp-drag i samverkan med olika myndigheter och organisationer i länet.

– Vi ville att de skulle göra något i ”skarpt läge” och själva få möta uppdragsgivare, for-mulera vad som ska göras, redovisa resultat och prova en professionell roll. Det ger en bra erfarenhet av hur det är att jobba med verkliga uppdrag och riktiga uppdragsgi-vare, berättar Ove Svensson, lärare på pro-grammet Sociologi och socialt utvecklings- arbete.

Två utvärderingsprojektStudenterna fick välja mellan att utvärdera ett grannsamverkansprojekt och en basutbild-ning som personal inom psykiatrin i Halland får genomgå. Utvärderingarna har genom-förts med hjälp av enkäter, både i pappers-form och webbaserade, för att ge träning i kvantitativ metod.

– I båda projekten har jag varit med och sett till att vi har fått pengar, säger Ove Svens-son och berättar att polismyndigheten har fått 200 000 kronor från Brottsförebyggande rådet (Brå) för utvärdering av grannsamver-kansprojektet och Region Halland 100 000 kronor från Socialstyrelsen för utvärderingen av basutbildningen.

Elina Aronsson, Jehona Jashari och Edin Rujovic är några av de studenter som har ar-betat med utvärderingen av grannsamverkan.

– Jag har själv bott i ett område där det startats grannsamverkan och kände att det var något som berörde mig, berättar Edin Rujo-vic som ville skaffa sig mer kunskaper i äm-net.

Uppdrag av polisenStudenterna fick i uppdrag av Polismyndig-heten i Hallands län, Halmstads fastighets-bolag, Varbergs bostads AB och Länsförsäk-ringar Halland att utvärdera hur arbetet med

grannsamverkan har fungerat i de två flerfa-miljshusområdena Andersberg i Halmstad och Sörse i Varberg.

– Det mest intressanta var att få känna på hur det är att knacka dörr och få komma ut i verkligheten och göra ett praktiskt moment i stället för att bara läsa böcker, säger Edin Ru-jovic och får medhåll av Jehona Jashari.

– Det var ganska kämpigt i början men i slutändan var det jätteroligt när vi fick fram resultaten. Då var det värt all möda, säger hon.

Skarpt uppdrag. Elina Aronsson, Jehona Jashari och Edin Rujovic har utvärderat ett grannsamverkansprojekt på Andersberg i Halmstad och Sörse i Varberg.

NYHETER I KORTHET

Observatorium har fått nytt namnHögskolan i Halmstads observatorium i hus O har fått nytt namn. Det he-ter numera Frida Palmérobservatoriet. Frida Palmér var Sveriges första kvinn-liga astronom som blev lärare i matte och fysik på läroverket i Halmstad. Högskolans observatorium invigdes 2002 och används framför allt inom grundutbildning i fysik och astronomi samt för populärvetenskapliga visning-ar för allmänheten. Observatoriet kall-lades tidigare Stellarium.

TACK …… alla ni som tog er tid att besvara Zooms läsarundersökning. Era svar betyder mycket för vårt fortsatta arbe-te med Zoom. Läs mer om resultatet i nästa nummer.

Kurser i inköp och jämställdhetBehöver du lära dig mer om Hög-skolans inköpsrutiner? Eller vill du utmana dig själv kring vad du egent-ligen kan om jämställdhet och mång-fald? I februari hålls två internutbild-ningar för Högskolans personal – den 16 februari hålls en om inköp och den 17 februari om jämställdhet och mångfald. Läs mer och anmäl dig på Insidan. Där kan du också anmäla intresse för att gå internutbildning i personuppgiftslagen och i grundläg-gande arbetsrätt.

Heter numera Frida Palmérobservatoriet.

5

Givande projekt för sociologistudenter

Elina Aronsson tycker även att det har va-rit lärorikt att få jobba i större grupper.

– Att få ihop samarbetet i gruppen har nog varit den största utmaningen, säger hon.

Positiv responsHäromveckan redovisade studenterna sina ar-beten och fick positiv respons från uppdrags-givarna. Polisen, Länsförsäkringar och de kommunala bostadsbolagen kommer att an-vända sig av studenternas resultat i det fort-satta arbetet med grannsamverkan.

– Det känns att man verkligen har gjort något. Inte bara för sig själv, utan även an-dra kommer att få nytta av det här, säger Edin Rujovic.

Även Ove Svensson är nöjd med studen-ternas arbete.

– Det är sällan jag har mött ett sådant en-gagemang som i den här kursen. Det beror nog på att de har upplevt att det har varit på riktigt. När man möter verkligheten händer det något mer, berömmer han.

Text och bild: LINDA LUNDELL

Skarpt uppdrag. Elina Aronsson, Jehona Jashari och Edin Rujovic har utvärderat ett grannsamverkansprojekt på Andersberg i Halmstad och Sörse i Varberg.

Upphandling av enkätverktyg klarEfter en upphandling har Högskolan tecknat ett nytt avtal med den nuva-rande leverantören av webbaserade enkät- och undersökningstjänster, QuickSearch. Högskolan fortsätter därmed att använda befintligt system utan avbrott.

Är du administratör i systemet i dag använder du samma inloggning som tidigare. Vill du bli ny använ-dare, gå utbildning eller har övriga frågor, kontakta Anna-Lena Bylund på personalavdelningen. Grund- och fortsättningsutbildningar i systemet kommer att erbjudas anställda under våren.

QuickSearch vann upphandlingen baserat på pris och användarvänlighet.

NYHETER I KORTHET

Katalogen har kommit!Högskolan i Halmstads nya utbildnings- katalog är här. Årets kata-log består av 176 sidor fullspäckade med infor-mation om Högskolans utbildning-ar och hur det är att vara student i Halmstad.

Katalogen trycks i 25 000 exem-plar. Den innehåller all den infor-mation som blivande studenter kan tänkas behöva om studentlivet, hur man hittar en bostad, utlandsstudier, campus, kåren, lärosätets omfattande samarbete med arbetslivet och förstås alla Högskolan i Halmstads program och kurser.

Omslaget pryds av studenterna Pierre Borgh och Yllka Berisha, och bil-den är tagen i MKV:s lokaler i hus R.

Katalogen hittar du runt om på campus samt på www.hh.se.

6

Gott betyg för klinisk examinationSedan tre år tillbaka genomgår alla blivande sjuksköterskor på Högskolan i Halmstad ett slut-prov den sista terminen, med en teoretisk och en praktisk del. Det är en nationell och ny-utvecklad klinisk examination som får gott betyg i en utvär-dering. Och allt fler lärosäten hakar på.

Kristina Ziegert, universitetslektor i om-vårdnad, har varit projektansvarig för exa-minationens genomförande i Halmstad.

– Tanken med examinationen är att kvalitetssäkra utbildningen i Sverige. Pro-vet innebär att det ställs samma krav oav-sett vilket lärosäte man tillhör. Studen-terna ska känna sig trygga med att de har den kliniska kompetens som krävs för yr-ket, säger hon.

Permanent inslagExaminationen startade som försöks-verksamhet 2004 vid några lärosäten och 2006 anslöt sig Högskolan i Halmstad. Ett år senare blev examinationen ett per-manent inslag i utbildningen. I dag an-vänds den vid 13 av landets lärosäten, och flera andra är på väg att ansluta sig.

Under hösten 2010 har examinationen utvärderats vid samtliga lärosäten som har NKSE, nationell klinisk slutexamination, däribland Högskolan i Halmstad. Resul-taten visar att deltagarna är nöjda, och

att det är en stor samstämmighet mellan studenter, lärare, examinatorer och be-dömningsansvariga sjuksköterskor. Samt-liga grupper tycker att provet stämmer väl överens med de mål som finns för vad en nyutexaminerad sjuksköterska ska kunna.

– Studenterna upplever att de får ett kvitto på sina kunskaper och känner sig

säkrare. De får en objektivt oberoende ex-amination, säger Kristina Ziegert, som är en av fem forskare som står bakom utvär-deringen.

Blir bedömd av sjuksköterskaProvet, som har in-spirerats av läkarnas AT-prov, består av en skriftlig och en praktisk del. Den praktiska delen går ut på att studenten under tre timmar får arbeta självständigt med patienter under observation av en yr-kesverksam och oberoende sjuksköterska. Utifrån kvalitetssäkrade och validerade kriterier gör sjuksköterskan en bedöm-ning om studenten håller måttet i vård-situationen.

– Detta är också en viktig indikator för oss på Högskolan – hur väl lyckas vi för-medla kunskapen? Vilka områden måste vi stärka? säger Kristina Ziegert.

Utvärderingen visar att provet har bi-dragit till tätare kontakt mellan lärosätena och sjukvården.

– Man pratar kunskap på ett nytt sätt. Att lärosätena och verksamheten träf-fas på det här sättet och diskuterar kon-kreta frågor om innehållet i utbildningen har varit en brobyggare, säger Kristina Ziegert.

IDA LÖVSTÅL

Faculty club byggs omI dagarna inleds en totalrenovering av Faculty club, Högskolans konferens- och möteslokal på våning 21 i Trade center.

Våningen kommer att rymma två möteslokaler – ett större sty-relse- och konferensrum för upp till 25 personer, och ett mindre konferensrum för upp till 15 personer. Det mindre rummet ska även kunna användas som fika- och lunchrum.

Det blir även ett kapprum, ett mindre kök och två toaletter. – Förutom en allmän uppfräschning får vi nu ett större styrelse-

och konferensrum, modernare utrustning och ytterligare en toa-lett, säger Mats Lyberg, chef för tekniska avdelningen.

Det kommer att tas fram regler för hur konferensrummet ska användas. Våningen beräknas vara klar ungefär vecka 15. Persona-len kommer då att bjudas in till en visning.

Framtida faculty. Faculty club kommer att bestå av ett större styrelse- och konferensrum samt ett mindre konferensrum. Färgsättningen är inte klar.

Illustration: STEN-HARALD SÖDERSTRÖM

Bygger broar. Den kliniska slutexaminationen har inneburit ett tätare samarbete mellan ut-bildningen vid Högskolan och verksamheten i sjukvården.

Kristina Ziegert

7

Universitetskanslern besökte Högskolan

Personaldatorer stängs automatisktHögskolan har infört ett system för automatisk avstängning av persona-lens datorer. Det innebär att din dator stängs av automatiskt en halvtimme efter att du har loggat ut. Det gäller dygnet runt på samtliga av Högsko-lans ungefär 1 500 pc-datorer, men endast efter utloggning.

– Vi har kört systemet i ett par år i studentmiljö och det har fungerat jät-tebra. Det finns ingen anledning att en dator ska stå på och dra ström när ingen använder den, säger Niklas Sjöberg, da-torsystemansvarig på IT-avdelningen.

Högskolan har ett system som au-tomatiskt ”väcker” datorerna när det är dags för uppdateringar. Detta sker alltid nattetid. Systemet med automa-tisk avstängning berör inte anställda som har Mac-datorer.

Inloggning krävs i hörsalarnaFramöver måste både personal och studenter logga in för att använda da-torerna i Högskolans hörsalar. Tidi-gare krävdes endast inloggning för att använda internet.

– Orsaken är att vi har flyttat över da-torerna till ett nytt nätverk, där endast Högskolans datorer är anslutna. På det här sättet får vi bättre kontroll över vilka datorer som används, vi kan lättare ad-ministrera dem och ge hjälp, säger Carl Persson, datatekniker på IT-avdelningen.

Gästföreläsare måste ha ett gästkonto för att använda hörsalarnas datorer. Sek-tionerna kommer att få engångslogin att dela ut. Det finns också möjlighet att ansöka om gästkonto via helpdesk.

Det är viktigt att komma ihåg att logga ut. Av säkerhetsskäl kommer man inte åt sin hemmakatalog (H:) automa-tiskt på hörsalarnas datorer. Det finns även möjlighet att ansluta sin privata da-tor i flertalet salar och utbyggnad pågår. Förändringarna har hittills genomförts på HUM och LUT och under våren ge-nomförs de även på övriga sektioner.

NYHETER I KORTHET

Om den nya högskolan. Just nu genomgår vi en av de största reformerna någonsin inom högskolesek-torn, menar universitetskansler Lars Haikola, som nyligen besökte Högskolan i Halmstad.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Nyligen besökte universitets-kansler Lars Haikola Hög-skolan. Efter ett möte med Högskolans ledning höll Lars Haikola ett föredrag för perso-nal och studenter.

Lars Haikola inledde sitt föredrag som hade titeln ”Högskoleverkets roll i den nya högskolan”, med att översiktligt be-rätta om utbildningssektorn, en sektor som har expanderat mycket på ganska kort tid.

Högskolan är den största statliga ar-betsgivaren. I dag finns ett 40-tal univer-sitet och högskolor som tillsammans har drygt 66 000 anställda. Två tredjedelar av dem är lärare och forskare. Studenterna är drygt 300 000 (helårsstudenter), med fördelningen 60 procent kvinnor och 40 procent män. Omslutningen är 60 miljar-der kronor eller 2 procent av BNP.

– Vi hade ”all time high” 2009 med 94 000 nybörjare. En årskull i det här landet brukar bestå av ungefär 100 000 människor, berättar Lars Haikola.

Högt förtroendeHögskolesektorn är inte bara stor. Den har också stort förtroende bland män-niskor. Allra störst förtroende har Ikea,

därefter kommer Sveriges Radio, och på tredje plats högskolan.

Lars Haikola är ny universitetskansler sedan i somras. Som kansler är han chef för Högskoleverket, en myndighet som enligt den nya chefen står inför stora utmaningar.

– Just nu upplever vi en så stor föränd-ring i sektorn att det borde kallas 2008–2011 års universitetsreform. Detta bör liknas vid 1977 års stora högskolereform. Då skapades enhetshögskolan, en bred högskola med lika regler för alla över hela landet. 1993 var senast vi genomgick lika stora förändringar.

Stora utmaningar väntarFör att hantera framtiden och de för-ändringar vi har framför oss på ett fram-gångsrikt sätt, menar Lars Haikola att det krävs ”en rationell diversifiering” av svensk högskola och ”diversifierad finan-siering”. Enkelt uttryckt krävs att lärosä-tena utvecklar strategiska planer för sin framtid om hur de ska profilera sig och bli konkurrenskraftiga, och att man blir uppfinningsrik och säkrar sin finansiering genom många olika källor och inte bara förlitar sig på staten. Alla kan inte – och ska inte – vara lika.

LENA LUNDÉN

Fotnot. Läs mer på Insidan.

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se

Ny konst på campus

KALENDARIUM

Elisabeth Uhlemann, IDE, docentFrederic Cabanettes, SET, doktorJeanette Sjöberg, HOS, doktorJonnie Eriksson, HOS, doktorUlf Aagerup, SET, licentiatexamenTorbjörn Josefsson, HOS, licentiatexamen

ZOOM GRATULERAR

PÅ NYA JOBB

10 februari

Forum för genusforskning. Semina-rium med Jörgen Johansson: ”Demo-krati, politisering och jämställdhet i den regionala utvecklingspolitiken”. Kl. 14–16 i R5112.

Offentlig föreläsning. ”En resa i fyra dimensioner”. Professor Gösta Gahm, Stockholms universitet, tar med oss med på en resa i rymden – till plane-terna i vårt solsystem, genom Vin-tergatan och vidare ut i de kosmiska djupen. Arr: Hallands astronomiska sällskap i samarbete med Högskolan i Halmstad. Kl. 19 i Wigforssalen.

11 februariFortbildningsdag för studievägledare. Kl. 09.30–15 i Haldasalen.

16 februariHögskolestyrelsen sammanträder.

2 marsRUC-seminarium. Skollagen i ett förskoleperspektiv. Arr. Regionalt ut-vecklingscentrum (RUC). Kl. 14–17 i Malcussalen.

Fler konstverk pryder nu delar av campusområdet. Ett antal målningar av Hardy Strid finns att beskåda utanför Sektionen för humaniora och på andra våningen på restaurang Spiro. Ytterligare ett par verk av Olle Bærtling finns också på campus.

I slutet av förra året köpte en av Högsko-lans hyresvärdar, Newsec, fem målning-ar av Halmstadskonstnären Hardy Strid. Tre av målningarna pryder väggarna ut-anför humanioras reception och de andra två smyckar väggen på ovanvåningen av Spiro.

– Jag tycker att de är intressanta och att de passar bra på en högskola. De är moderna tolkningar från den italiens- ka renässansen och gör att miljön blir mer spännande och stimulerande, säger Hugo Palmsköld, sektionschef på huma-niora och ansvarig för delar av konsten på campus.

Hardy Strid inspirerades av den ita-lienska 1500-talsmålaren Vittore Carpac-cio och målningarna, som gjordes i slutet på 1970-talet, är tolkningar av italiena-rens verk. De tre verk som hänger utan-

för humaniora är skisser medan de andra två är färdiga målningar i samma serie. På så vis går det att följa hur konstnären har arbetat.

I hus Q hänger också numera ett par textila reproduktioner av några av Olle Bærtlings målningar. Flera av hans verk utsmyckar redan stora delar av campus-området efter att Bærtlingstiftelsen depo-nerat målningar, skulpturer och grafiska blad till Högskolan. Och ännu fler Bært-lingverk lär det bli framöver.

– Vi kommer att få fler skulpturer, förhoppningsvis under detta år, avslöjar Hugo Palmsköld.

Text och bild: LINDA LUNDELL

Väggprydnader. Förlagorna till dessa textila ver-sioner gjordes av Bærtling på 1950- och 60-talen.

Kurtisaner. Hardy Strid inspirerades av den italienska 1500-talsmålaren Vittore Carpaccio när han gjorde ”Carpaccios kurtisaner” 1978. Dessa målningar hänger på restaurang Spiro.

Maria Mattsson, vikarierande IT-tekniker/supporttekniker.Sandro Reljanovic, vikarierande utbildningssekreterare.