ZOOMnyhetsbladNyhetsblad från Högskolan i Halmstad Nummer 2 • 2011 • v. 11

Högskolan i Halmstad har fått 1,5 miljoner kronor för att ta fram ett program för kom-petensutveckling för företag. Pengarna kommer från KK-stif-telsen och syftet är att stärka företagens innovationskraft.

KK-stiftelsen utlyste i höstas medel för ”Expertkompetens för innovation”, och Högskolan har nu blivit beviljad medel för det första steget av två. Under ett års tid ska Högskolan göra en förstudie över hur utbildningar och samarbete skulle kunna utformas.

Utbildningar till företagAnsökan går i korthet ut på att utveck-la ”kompetenspaket” där företag dels er-

bjuds skräddarsydda utbildningar i bland annat innovationsvetenskap, dels får Hög-skolans stöd till innovationsprojekt inom företaget. Det innebär att nyckelpersoner på företaget går kurser på Högskolan i ex-empelvis innovation, affärsutveckling och internationalisering, samtidigt som de driver ett innovationsprojekt i samarbete med Högskolan eller dess parter. Innova-tionsprojekten skulle till exempel kunna handla om att ta fram en ny eller förbätt-rad produkt eller tjänst.

Ny ansökan till våren 2012Förstudien ska ligga till grund för en för-nyad ansökan till KK-stiftelsen i mars 2012. Därefter fattar stiftelsen beslut om vilka projekt som får fortsatta medel för att genomföra utbildningarna. Totalt kan

det då handla om finansiering på 25–50 miljoner kronor under fem års tid. Hela satsningen beräknas omsätta över 100 miljoner kronor för KK-stiftelsens del.

Projektet är högskoleövergripande och leds av Joakim Tell, universitetslek-tor i industriell organisation, samt en projektgrupp med deltagare från SET, IDE och HOS. Samarbetsparter är In-ternationella handelshögskolan i Jönkö-ping samt forskningsinstituten Imego och Swerea IVF.

KK-stiftelsen beviljade åtta av totalt 26 inkomna ansökningar i första delen av ”Expertkompetens för innovation”. Syftet med satsningen är att stärka kunskapsin-tensiv innovation och skapa tillväxt i nä-ringslivet.

IDA LÖVSTÅL

KK-pengar ska stärka innovation

Blivande studenter besökte Högskolan Många nyfikna besökare hittade till Hög-skolan i Halmstad när det var dags för årets öppet hus. På mässan i högskolehal-len fanns studenter och lärare på plats för att berätta om kurser och program. Där fanns också studie- och karriärvägleda-re och representanter för internationella avdelningen, Studenthälsan och Kåren. Besökarna kunde även få guidade rund-vandringar, gå på informationspass om högskolestudier och träffa Högskolans utbytesstudenter som presenterade sina hemländer och bjöd på inhemska kulina-riska smakprov.Bild: IDA LÖVSTÅLVad ska jag läsa? Studenter presenterade sina program på öppet hus.

2

Chefer lärde sig mer om arbetsmiljöUngefär 30 anställda – chefer, arbets-ledare och arbetsmiljöombud – har nu genomgått personalavdelningens grundläggande arbetsmiljöutbildning. Utbildningen var uppdelad på två da-gar och hölls i Tylebäck. Utbildningen tog upp arbetsmiljö ur olika synvinklar, bland annat lagstiftning, Högskolans regelverk och rutiner, krishantering och hur man kan främja god arbetsmiljö.

– Det var första gången vi erbjöd ut-bildningen och det har varit lyckat. Det är tydligt att många uppskattar att träf-fa andra med liknande roller från andra delar av Högskolan och diskutera de här frågorna, säger Moa Renström Hult-gren på personalavdelningen.

NYHETER I KORTHET

Zumba – ny träning för personalAnställda är väl-komna att skaka loss och få upp konditionen med Zumba – ett ryt-miskt danspass med enkel koreo-grafi till latinoin-spirerad musik. Inga förkunska-per krävs och passet är kostnadsfritt. Det finns 30 platser per pass och du bo-kar dig via Insidan. Träningen hålls på tisdagar kl. 15.30–16.30 och Zumba-instruktör är Lina Lundgren.

Personalen i en app Nu finns en applikation för iPhone där du lätt får fram kontaktuppgif-ter till alla anställda vid Högskolan i Halmstad. Applikationen är gratis att ladda ner och du hittar den genom att söka på ”HH kontakt” i App Store.

Tjänsten är utvecklad av två stu-denter på Valfritt informatikprogram, Mathias Amnell och Martin Öhman, som driver företaget Appings i Hög-skolans förinkubator.

Zumbainstruktör

Nytt verktyg för plagiatkontrollDen 1 april tar Högskolan ett nytt verktyg för plagiatkontroll i drift. Urkund ersätter Genuine Text och alla studentuppsatser på kandidat- eller magisternivå ska köras i systemet.

Urkund går ut på att studentarbeten körs via ett program som undersöker om tex-ten är plagierad. Programmet jämför stu-dentens uppsats eller rapport med tre centrala källområden: internet, förlags-material och studentmaterial.

Sökningen sker genom att studenten skickar sitt arbete med e-post till Urkund, som sedan vidarebefordrar texten till lära-rens e-post tillsammans med en rapport över genomsökningen.

– På det här sättet kan läraren enkelt se om någon del av uppsatsen överensstämmer med någon annan källa. Sedan är det alltid läraren som bedömer om det handlar om plagiering eller inte, säger Jesper Hakeröd, som har plagiat som arbetsområde på CLU, Centrum för lärande och utbildning.

Inte bara i slutskedetUtbildningsnämnden har beslutat att alla arbeten på kandidat- och magisternivå ska köras i ett plagiatkontrollprogram.

Men Jesper Hakeröd hoppas att Urkund inte bara ska användas som ett kontroll-verktyg i slutet av ett studentarbete.

– Genom att studenterna mejlar in sina uppsatser för analys i ett tidigt ske-de, kanske redan vid de första handledar-tillfällena, har man möjlighet att fånga in eventuell plagiering tidigt. Handledare och studenter kan därefter med stöd av analysresultatet diskutera sig fram till rätt åtgärder, till exempel korrekt referenshan-tering, säger Jesper Hakeröd.

Förebyggande arbeteHan betonar att det viktigaste är det fö-rebyggande arbetet och här erbjuder Ur-kund även utbildningar och informa-tionsmaterial. Studenter kan till exempel i en plagiathandbok få konkreta exempel på vad som är tillåtet och inte.

Lärare kommer i april och maj att erbju-das utbildning i systemet. Tanken är att Ur-kund på sikt ska integreras i den nya lärplatt-formen som just nu är under upphandling.

IDA LÖVSTÅL

Fotnot. På www.hh.se/clu hittar du nyt-tiga länkar och information om hur du som lärare kan förebygga plagiat. Inlogg-ningsuppgifter till Urkund kan beställas via helpdesk.

Upptäcker plagiering. Studenten skickar sitt arbete med e-post till Urkund, som sedan vidarebeford-rar texten till lärarens e-post tillsammans med en rapport över genomsökningen.

3

Högskolan i Halmstad upp-märksammade den interna-tionella kvinnodagen den 8 mars. Forum för genus-forskning, Jämställdhetscent- rum och Rådet för lika vill-kor bjöd in till öppet hus vid lunchtid för att visa en del av det arbete som pågår på läro-sätet med fokus på genus och mångfald.

Projekt presenterades i en posterutställning och på ett bokbord visades intressanta rapporter och böcker. Forska-re, lärare och andra som arbetar med genus- och mångfaldsfrå-gor fanns på plats för att berätta och svara på frågor.

Dagen till ära, bjöds det också på semlor.

LENA LUNDÉN

Elina Aronsson, studerar på programmet Sociologi och socialt utvecklingsarbete.

– Jag är intresserad av det som rör genus och jämställd-het. Det är en av de viktigaste frågorna i vårt samhälle. Vi har kommit långt, men kvin-nokampen är inte slut. Det är viktigt att uppmärksamma en sådan här dag. Jag funderar på att läsa en kurs i genus och jämställdhet till hösten när vi har vår valbara termin.

Monica Eklund, univer-sitetslektor, lärarutbild-ningen.

– Jag jobbar med genus- och mångfaldsfrågor på lärarut-bildningen. Den här dagen är fortfarande viktig. Vi har inte kommit så långt som vi tror. Många yngre tror att vi har jämställdhet och jämlikhet, men det är inte så jämställt och jämlikt som man kan tro. Det finns mycket kvar att göra.

Sandro Reljanovic, hand-läggare, ledningskansliet.

– Jag ville se Högskolans utbud av forskning och det som görs inom området. Jag är också här för att visa mitt intresse och stödja mina kol-leger som lägger ner ett stort arbete på frågor om genus, jämställdhet och mångfald.

Fredrik Clarstedt, Byggin-genjörsprogrammet, öppen ingång.

– Vi gick förbi och jag ville kolla vad det var. Jag tycker att det är jättebra med en så-dan här dag för att diskutera och debattera frågan.

”Det finns mycket kvar att göra”

VARFÖR ÄR DU HÄR?

Bilder: IDA LÖVSTÅL

4

Vilken roll har monstret spelat för människans sätt att definiera sig själv? Hur har bilden av den vanskapta människokroppen förändrats genom tiderna? Det är ett par av de frågor som Jonnie Eriksson belyser i sin avhandling ”Monstret och män-niskan”.

I sin 720-sidiga avhandling gör Jonnie Eriksson, verksam vid Sektionen för hu-maniora, en idéhistorisk djupdykning i lä-ran om missbildningar, teratologi, från sent 1500-tal till sent 1900-tal.

Människan har haft olika sätt att förhålla sig till vanskapta kroppar och det intressanta med att studera bilden av just monster, me-nar Jonnie Eriksson, är att de problematiserar synen på människan. Bilden av den monst-ruösa kroppen, som överskrider gränserna för det naturenliga och artspecifika, sätter för-hållandet mellan människa och djur, liksom mellan man och kvinna, på sin spets.

– Monster fyller i dag mest funktioner som kittlande underhållning i filmer och dataspel eller som figur i retoriken kring brott och onds- ka i media. Men tankarna om det onaturliga

och omänskliga har varit många genom histo-rien. Det har varit ett äventyr att hitta alla dessa sätt att se på något som vi i dag förhåller oss ganska oreflekterat till, säger Jonnie Eriksson.

Tecken från GudDet finns flera filosofiska traditioner att se på den monstruösa människokroppen. Till dem hör den naturalistiska, där missbild-ningar ses som en nödvändig del av naturen, den humanistiska, där det monstruösa är ett hot inom människans egen mångfald, och den hermeneutiska, där man söker något slags mening med dessa avvikelser, till exem-pel bevis för Guds makt.

– I antika civilisationer, som i Babylonien, sågs missbildningar som tecken från gudarna. Det fanns mycket detaljerade scheman för hur de skulle tolkas: föddes kalvar med två huvuden hade detta en viss politisk betydelse, och man gjorde noggranna tolkningar utifrån just hur de var missbildade.

Gestaltar det ”omänskliga”I sin avhandling fokuserar Jonnie Eriksson på den humanistiska traditionen och framför allt på två franska gestalter som representerar humanismens två ändar, Ambroise Paré och

Gilles Deleuze. Paré levde på 1500-talet och har gjort sig känd som den moderna kirur-gins fader och Deleuze är en av efterkrigsti-dens mest betydande franska filosofer.

Jonnie Eriksson visar hur monstret i den humanistiska filosofin har fått rollen av det omänskliga, och hur humanismens tänkan-de har utvecklats i nära förhållande till det monstruösa och avvikande.

– Man har försökt att definiera det mänskliga genom att stöta bort det omänsk-liga. Men det finns en risk i detta, nämligen att när man hittar det ”omänskliga” i män-niskan måste det utplånas, säger han.

Detta har i historien fått extrema uttryck som häxprocesser, rashygien och judeförin-telsen, men frågorna är också aktuella i da-gens fosterdiagnostik och genteknik.

Enligt Jonnie Eriksson har humanismens

Monstrets roll för att definiera det mänskliga

Monsterforskare. När Jonnie Eriksson började sitt avhandlingsarbete för sex år sedan var han Sektionen för huma-nioras första doktorand.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Gränsöverskridande varelser. Hybrider av djur och människor som dessa vargmän är klassiska exempel på gränsöverskridande monstruositeter. Bilden är från Fortunio Licetis ”De monstrorum natura” (1616).

5

uppvärdering av människan och det mänskliga inneburit att monstret har trängts undan i etab-leringen av ”det normala”, för att bestämma vad som är ett mänskligt och naturligt liv.

– Kanske vi nu i en postmodern tid kan tän-ka på det monstruösa på ett positivt sätt. Ge-nom att inte fixera människan och även öppna för det ”icke-mänskliga” kan vi också öppna upp för fler sätt att vara. Och då kanske man inte hel-ler behöver sätta människan, och det mänskliga, som högst av alla. Det posthumana tillstånd som monstret pekar ut för oss är en ny ekologisk möj-lighet, säger Jonnie Eriksson.

IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Avhandlingen ”Monstret och männis-kan. Paré, Deleuze och teratologiska traditioner i fransk filosofi, från renässanshumanism till post-humanism” lades fram vid Lunds universitet i no-vember 2010.

Monsterforskare. När Jonnie Eriksson började sitt avhandlingsarbete för sex år sedan var han Sektionen för huma-nioras första doktorand.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Arbetet med att utveckla Högskolan i Halmstad till en KK-miljö fortsätter. Nyligen tillsattes en ledningsgrupp som ska ta fram förslag på vilka projekt och insatser som ska ligga inom KK-miljön.

KK-stiftelsens beslut om Högskolan blir en KK-miljö skulle egentligen komma i mitten av maj, men det dröjer nu fram till dess att en ny rektor är på plats. KK-stiftelsens expertgrupp kommer att göra sin slutliga utvärdering först när nya rektorn kan medverka.

– Förhoppningsvis kan detta ske i höst så att vi kan få ett beslut före årets slut. I så fall kan vi komma igång våren 2012. Men vi jobbar på efter samma schema som förut, säger Bertil Svens-son, professor i datorsystemteknik och ordförande i den nya ledningsgrupp som arbetar med förberedelserna för KK-miljön.

Ledningsgruppen består av repre-sentanter för de tre profilmiljöerna och uppgiften är bland annat att ta fram förslag på insatser som Högskolan ska satsa på med KK-miljömedel.

– Principen är att vi hämtar planer på insatser från de tre profilbärande miljöer-nas strategiska planer. Sedan bygger vi en helhet av detta, säger Bertil Svensson.

Insatser som är aktuella för KK-miljön är till exempel forskningsprojekt i samar-bete med företag, att utveckla en företags-forskarskola, eventuella profilsatsningar och strategiska rekryteringar. I maj ska gruppen presentera en verksamhetsplan.

– Det som ligger inom KK-miljön måste ha mycket hög kvalitet, både när det gäller vetenskaplighet och samarbe-te med industrin. Det kan innebära att det vi vill ha inom miljön till en början måste utvecklas med andra medel. Det-ta är en sak som vi kommer att titta när-mare på för att hitta lämpliga arbetssätt, säger Bertil Svensson.

Kvalificeringsprocessen för att bli KK-miljö har pågått i över ett år. Under den tiden har Högskolan bland annat, i samarbete med KK-stiftelsen, utvecklat ett kvalitetssäkringssystem där nämnder och funktioner har fått tydligare roller.

IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Ledningsgruppen för KK-miljö på Högskolan består av Bertil Svensson och Maria Åkesson från forskningsmil-jön EIS, Urban Johnson och Cathrine Hildingh från CVHI samt Mike Dani-lovic och Svante Andersson från CIEL. Dessutom ingår Max Lundberg i rollen som koordinator och Tommy Svensson, EKS, som adjungerad ledamot.

KK-MILJÖ

KK-stiftelsen satsar 1,5 miljarder kronor på forskningsprogrammet KK-miljöer. Programmet riktar sig till högskolor som tillsammans med näringsliv och samhälle ska utveckla internationellt konkurrens-kraftiga och profilerade kunskaps- och kompetensmiljöer. Högskolan i Halmstad är ett av de lärosäten som har blivit ut-valt till kvalificeringsprocessen.

Ytterligare steg mot KK-miljö

TDC är ny telefonileverantörDen 1 april byter Högskolan telefonileverantör från Telia till TDC. Det innebär bland annat att TDC tar över Högskolans mobilabonnemang, mobila bredband samt växel- och hänvisningssystem. Du som har mobilabonnemang kommer att få byta SIM-kort.

– Annars kommer anställda inte att märka av det så mycket, mer än att det kan bli en del störningar i telefonin i samband med övergången, säger Maria Sanell, te-lefoniansvarig på Högskolan.

6

Kön ringlade sig lång och lång-sam på restaurang Spiro. Många, många ville tacka Romulo En-mark för åren som rektor på Högskolan i Halmstad och önska lycka till med det nya uppdraget som rektor på Försvarshögskolan.

Runt 150 personer, både personal och ”externa vänner”, deltog på den officiella avtackning av Romulo Enmark. Förutom tack och lyckönsk-ningar, överräcktes också en hel del presenter inte sällan utan föreskrift eller uppmaning: ”det här behöver du när du ska …”, ”det här hjälper dig om …”, ”med denna ska du …”.

Satt sina avtryckAtt Romulo Enmark som Högskolans rektor i tio år har gjort avtryck i regionen stod helt klart. Den ena efter den andra vittnade om hans insatser och betydelse för utvecklingen av både högskola och region.

Landshövding Lars-Erik Lövdén framför-de ”länets tack”.

– Du har varit dynamisk, vurmat för kva-litet och lagt ner mycket arbete på att forsk-ningen ska bli stark. Likaså ditt engagemang och kraft när det gäller den tredje uppgiften. Den har du verkligen verkat för, inte minst i den ekonomiska krisen och i samarbetet mel-lan Högskolan och försvaret, sa landshöv-dingen och spekulerade naturligtvis i om det-ta sistnämnda var upprinnelsen till Romulo Enmarks nuvarande uppdrag.

Avdelning sektionschefer, halt!Anspelningarna och funderingarna på när in-tresset för militären och försvaret egentligen började, och om vilken händelse som gjorde att Romulo Enmark till slut valde den banan, var många. Som när de fem sektionscheferna kom inmarscherande till Magnus Larssons taktfasta ”Höger! Höger! Höger! Sektionschefer, avdel-ning halt!”. När han hade ledigförklarat sina kolleger, överlät han till Ole Olsson att summe-ra rektors tio år som deras närmaste chef.

– Det har varit tio skithäftiga, skitroliga och sexiga år, men också stimulerande. Du har stått för trygghet och gett oss utrymme att växa och utvecklas. Du har haft en otrolig förmåga att se in i framtiden och förutse vad som skulle komma, på punkt efter punkt. Vi kommer att sakna dina skrockande ordlekar, skrynkliga ka-vaj – även om jag ser att du har bytt ut den nu

– och halvurdruckna cocacola-flaskor. Vi har länge undrat vad ”shoot” står för, det vet vi nu!

”We don’t need no education”Ole Olsson bedyrade att om Romulo Enmark skulle tröttna på bomber och granater, upp-ställningar och fina middagar, är han hjärtligt välkommen tillbaka – på besök.

– Får du det trist, kom till oss, sa Ole Ols-son, och bjöd därefter upp Romulo Enmark på den tillfälliga scen där Högskolans eget rockband just skulle riva av några låtar varav

Lyckönskningarna vil le aldrig ta slutHögskolan summerar 2010Högskolestyrelsen fastställde vid sitt se-naste möte årsredovisningen för Hög-skolan år 2010. Årsredovisningen är inskickad till regeringen och de myn-digheter som nu ska ta del av och gran-ska Högskolans resultat och prestatio-ner under förra året. Årsredovisningen hittar du på www.hh.se. Du kan också hämta ett tryckt exemplar på informations-avdelningen (H6) eller på lednings-kansliet (H2).

Några av 2010 års siffror:(2009 års siffror i parentes)

Resultat: 18 miljoner kronor (-16,9)Omsättning grundutbildning: 393,8 miljoner kronor (357,6)Omsättning forskning: 97,9 miljoner kronor (88,7)Omsättning totalt: 491,7 miljoner kronor (446,3)

Antal helårsstudenter i utbildningen (exklusive uppdragsutbildning): 6 078 (5 797)Antal helårsstudenter i utbildningen (inklusive uppdragsutbildning): 6 161 (5 883)Antal studenter: 14 916 (14 459)Prestationsgrad: 81 procent (75)

Antal sökande*: 6 035 (5 507)Antal examina, utbildning: 1 173 (989)Antal professorer: 41 (43)

Antal forskarstuderande: 82 (87)Antal doktorsexamina: 12 (14)Antal licentiatexamina: 5 (9)Antal anställda: 557,4 årsarbetskraf-ter (520)

* Antal behöriga förstahandssökande till program och kurser hösttermi-nen 2010. Källa: SCB.

Sista sången med Romulo? Bandet 100 % hade dagen till ära döpt om sig till Romulos änglar. Det består av Jonas Carlsson (till vänster), Hugo Palmsköld (till höger) samt Carl-Magnus Persson, Ole Olsson och Pia Ulvenblad.

Skithäftigt. Ole Olsson, som representant för sektionscheferna, summerade rektors tio år som deras närmaste chef: ”Det har varit tio skithäftiga år”.

7

Lyckönskningarna vil le aldrig ta slut

Romulo Enmark själv har skrivit två. När bandet, dagen till ära döpt till Romu-

los änglar, spelade sin sista låt, Pink Floyds ”Another brick in the wall”, fick man sångför-stärkning av Högskolans kör Köörmit.

Sist ut bland dem som ville tacka och lyckönska, var Högskolans personal represen-terad av prorektor Sven Åke Hörte.

– Jag är inte överraskad att du blev rek-tor på Försvarshögskolan, jag vet att du har ett stort intresse för försvaret även om du inte har den bakgrunden.

Ett annat kanske inte lika välkänt intres-se hos Romulo Enmark manifesterades i den present som förvaltningschef Inger Johansson överlämnade från personalen.

– Jag vet att du har en dröm, att segla jorden runt, och jag vet att det finns en båt i er träd-gård. Här får du lite som du kan behöva. Vi ser fram emot sjösättningen. Då kommer vi, sa hon och överräckte en korg med allsköns båtlivsatti-raljer: sjökort, skepparmössa, tampar och annat man kan tänkas behöva för en dylik strapats.

LENA LUNDÉN

Den 2–3 april är det språk-dagar på Högskolan i Halm-stad. Bortåt 400 språklärare från hela landet kommer då till Halmstad för att fortbil-da sig och få ny inspiration i sin undervisning.

Konferensen vänder sig till språklära-re i grund- och gymnasieskolan. Pro-grammet är fullspäckat och under da-garna medverkar hela 76 svenska och internationella föreläsare. Det blir före-läsningar och seminarier på åtta språk – engelska, franska, tyska, italienska, spanska, ryska, arabiska och kinesiska. Flera av föreläsningarna tar upp frågor om allmän språkdidaktik, och dessa hålls på svenska eller engelska. Det blir även seminarier om teckenspråk för hörande.

Årets tema är ”För språk i tiden”, och tar bland annat upp hur man kan använda ny teknik i undervisningen.

Språkdagarna, som är ett årligt återkommande evenemang, äger i år för första gången rum i Halmstad. Dagarna arrangeras av LMS, riksföre- ningen för lärare i moderna språk, i samarbete med Sektionen för huma-niora på Högskolan.

Evenemanget hålls i hus Q och F. Det blir även en läromedelsutställning i högskolehallen.

IDA LÖVSTÅL

Språkdagar på Högskolan i april

Håller i trådarna. Albi Verderio Johansson, studierektor på språkprogrammet och univer-sitetsadjunkt i spanska, håller i trådarna in-för konferensen.

Sista sången med Romulo? Bandet 100 % hade dagen till ära döpt om sig till Romulos änglar. Det består av Jonas Carlsson (till vänster), Hugo Palmsköld (till höger) samt Carl-Magnus Persson, Ole Olsson och Pia Ulvenblad.

Tack för allt! I strid ström ville en efter en tacka och säga några väl valda ord till Högskolans tidigare rektor Romulo Enmark.

Bilder: ULRIKA HÄLLEMARKER

Skithäftigt. Ole Olsson, som representant för sektionscheferna, summerade rektors tio år som deras närmaste chef: ”Det har varit tio skithäftiga år”.

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se

KALENDARIUM

PÅ NYA JOBB

ZOOM GRATULERAR

28 mars

RUC-seminariedag. ”Möjlighe-ter och utmaningar i förskolans reviderade läroplan.” Kl. 9–16 i Malcussalen.

2–3 aprilSpråkdagar. Riksföreningen för lä-rare i moderna språk, LMS, arrang-erar språkdagarna i samarbete med Högskolan i Halmstad. Läs mer på sidan 7.

14–15 aprilHögskolestyrelsen sammanträder.

Jessica Arvidsson, doktorand i han-dikappvetenskap, från 2011-01-01.Eva-Lena Einberg, doktorand i vård-vetenskap, från 2011-01-01.Jonas Gabrielsson, lektor i företags-ekonomi inr. företagsstyrning, från 2011-03-01.Lena Ewertsson, antagen som docent i medie- och kommunikationsveten-skap från 2011-02-01.Pernilla Nilsson, antagen som docent i naturvetenskapens didaktik från 2011-01-01.

Fullt hus på föreläsning om skollagen

239 personer, det vill säga 40 procent av Högskolans anställda, besvarade Zoom lä-sarundersökning som genomfördes i hös-tas.

Resultatet visar att i stort sett alla (98 procent) antingen läser eller tittar i Zoom. 72 procent ger Zoom helhetsomdömet bra eller mycket bra. Tre procent tycker att Zoom är dålig eller mycket dålig. Un-gefär nio av tio instämmer helt eller del-vis i påståendena att Zoom är trovärdig, intressant och skapar en större känne-dom om Högskolan. Det man främst tar avstånd från är påståendet att tidningen skapar debatt – en av fyra instämmer helt eller delvis i detta påstående.

En majoritet av dem som har svarat på enkäten, 70 procent, kan tänka sig att bara ta del av Zoom digitalt. Samtidigt tror många att de då skulle läsa mindre.

– Tack alla för era synpunkter – de kom-mer att ligga till grund för vårt fortsatta ar-bete med Zoom. Vi har också fått många spännande tips och önskemål på ämnen att ta upp. Håll utkik, framöver kommer ni att få läsa om en del av dem, säger Ida Löv-

stål, redaktör för Zoom.

Här är ett ax-plock av kom-mentarer:

Nära 300 personer deltog på Högskolans seminarium nyligen om den nya skolla-gen ur ett förskoleperspektiv.

– Vi hade kunnat ordna ett likadant seminarium till och fyllt den här salen igen, så stort är intresset, konstaterade Håkan Cajander, utvecklingsledare på RUC, Regionalt utvecklingscentrum vid Högskolan, som tillsammans med Region Halland arrangerade seminariet.

Föreläsningen hölls av Göran Frisk och Ann-Mari Mäkikangas från Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kom-mun.

I juni 2010 tog riksdagen beslut om en ny skollag. Den har redan trätt i kraft och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli i år. Likaså är läroplanerna revi-derade och införs successivt de komman-de åren i de olika skolformerna.

Ann-Mari Mäkikangas och Göran Frisk arbetar på Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun, och kan den nya skollagen på sina fem fingrar.

Michel Thomsen, IDE, till avlagd doktorsexamen.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Ny lärplattform på gJust nu pågår en upphandling av en ny lärplattform som ska ersätta DUP. Om allt går enligt planerna kommer Högskolan att skriva avtal med en ny leverantör i juni. I höst kommer prov-grupper att arbeta i systemet och lanse-ringen beräknas till våren 2012. System- ägare är CLU, Centrum för lärande och utbildning.

Så tycker läsarna om Zoom!

”Fortsätt i

samma anda!”

”Zoom är ett ledningspolitiskt organ

typ Pravda i gamla Sovjet.”

”Med tanke på miljön är det bättre att Zoom endast finns elektroniskt.”

”Jag skulle inte läsa den digitalt. Den tryckta versionen ligger alltid på vår personaltoalett för läsning medan andra behov primärt hanteras”.

”Det är lättare att läsa på papper.”

”En väldigt trevlig

personaltidning!”

”Jag vill se mer fokus på

utbildning och forskning.”