Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad Nummer 10 • 2010 • v. 50

Rektor föreslås till FörsvarshögskolanI förra veckan fattade Försvars-högskolans styrelse beslut om att föreslå Romulo Enmark som ny rektor för lärosätet. Det formella beslutet att utse rektor fattas av regeringen.

– Det ska bli jätteroligt och spännande och är mycket hedrande, förutsatt att re-geringen vill ha mig. Det är den som fat-tar beslutet. Det är en ny stor utmaning som jag ser fram emot. Samtidigt är det mycket ambivalent – rent av hjärtskäran-de. Jag har mitt hjärta här, i Halmstad, sä-ger Romulo Enmark.

Romulo Enmark har varit Högskolan i Halmstads rektor sedan 2000 och han är den av de nuvarande rektorerna i Sverige som har suttit längst på sin stol.

Om regeringen utser honom börjar han på Försvarshögskolan i början av näs-ta år. Det är ett sexårigt förordnande och han kommer att bo kvar i Halmstad och veckopendla.

Rekryteringsprocess på gång– Högskolan i Halmstad gratulerar Romulo till det jättefina uppdraget. När det gäller vår verksamhet, blir det ”bu-siness as usual”. Vi har rutiner för detta slags händelser och arbetet kommer att fortgå som vanligt, säger förvaltningschef Inger Johansson.

Vid fredagens sammanträde fattade högskolestyrelsens beslut om att omgå-ende starta en rekryteringsprocess. Sty-relsen tillsatte en rektryteringskommitté

och beslutade om en arbetsordning för den. Kommittén ska bestå av representan-ter för studenter, lärare och fackliga orga-nisationer, och ledas av styrelseordföran-de Karin Starrin. Förvaltningschefen och rektors sekreterare ska bereda ärenden till kommittén.

Prorektor Carina Ihlström Eriksson tar över rektors arbetsuppgifter till dess att ny rektor är utsedd.

– I bästa fall har vi en ny rektor på plats efter sommaren, säger Inger Johansson.

”I goda händer”Försvarshögskolan i Stockholm, där Romulo Enmark är föreslagen att bli rektor, inrättades som en statlig högsko-la 2008. Försvarshögskolan ansvarar för svensk officersutbildning och ger civila utbildningar inom bland annat statsve-tenskap, ledarskap och krishantering.

– Jag är 56 år och det känns spännan-de att få göra en resa till. Jag tycker om utmaningar och detta är ett nytt område, säger Romulo Enmark.

Han är inte det minsta orolig å Hög-skolan i Halmstads vägnar.

– Vi har en erfaren ledningsgrupp och det är ett lärosäte i god form. Högskolan i Halmstad är i goda händer, säger han.

IDA LÖVSTÅL

LENA LUNDÉN

Mot nya mål. Romulo Enmark har varit rektor på Högskolan i Halmstad i tio år. Nu är han föreslagen att bli rektor på Försvarshögskolan.

Bild: ANNIKA JOHANSSON

Bild: FÖRSVARSHÖGSKOLAN

ZOOMnyhetsbladNyhetsblad från Högskolan i Halmstad Nummer 16 • 2009 • v. 51

ZOOMnyhetsbladNyhetsblad från Högskolan i Halmstad Nummer 10 • 2010 • v. 51

Utbildar officerare. Försvarshögskolan är se-dan den 1 januari 2008 en statlig högskola, som bland annat utbildar officerare.

2

Tidig julklapp – tre av fem i hamnHögskolan i Halmstad får rätt examinera både förskollärare och grundlärare i den nya lä-rarutbildningen. De beskeden lämnade Högskoleverket till Högskolan som en tidig jul-klapp några dagar före jul.

– Det är härliga besked och det är inte utan att vi är stolta. Det ligger ett omfattande ar-bete bakom som har pågått sedan hösten 2009 och som har involverat merparten av de anställda vid sektionen, säger Lisbeth Ranagården, chef för lärarutbildningen.

Strax före midsommar lämnade Hög-skolan in fem ansökningar om examens-rättigheter till den nya lärarutbildningen till Högskoleverket. Högskolans ansök-ningar gällde rätten att examinera förskol-lärare, grundlärare och ämneslärare.

Bakgrunden är riksdagens beslut i april i år om att hösten 2011 ersätta dagens lä-rarexamen med fyra nya lärarexamina i Sverige: förskollärarexamen, grundlärar-examen, ämneslärarexamen och yrkeslä-rarexamen. Förändringarna innebar att de lärosäten som vill ge lärarutbildning-ar måste ansöka om nya examenstillstånd hos Högskoleverket.

13 av 22 beviljadeAv 22 lärosäten som ansökte om examens- tillstånd för förskollärarexamen bevilja-des 13. Bedömargruppen ger gott betyg åt Högskolan i Halmstad med kriteriet ”tillfredsställande” på samtliga bedömar-punkter utom en.

– När det gäller ”utbildningsmiljö” är det precis det som vi själva har uppmärk-sammat att vi måste bli starkare på, att knyta ihop vår forskning och vi har lagt en strategi för hur vi ska utveckla detta område, säger Lisbeth Ranagården.

Den nya förskollärarutbildningen om-fattar precis som i dag 3,5 år. Den största skillnaden jämfört med i dag är att studen-terna inte kommer att välja en viss inrikt-ning, utan att alla går samma utbildning. Fokus ligger på förskoleålderns pedagogik, estetiska lärprocesser och rörelse men också hur de yngre barnens läs- och skrivinlärning går till såväl som hur den matematiska ut-vecklingen ser ut för den här åldersgruppen.

Högskolan ansökte även om examens-rättigheter för två inriktningar på grundlärarutbild-ningen, och får båda.

Den nya grund-lärarutbildning-en startar, liksom förskollärarutbild-ningen, hösten 2011 och omfattar fyra års studier. Den leder därmed fram till en exa-men på avancerad nivå. Utbildningen skil-jer sig på flera punkter från den nuvarande lärarutbildningen. Bland annat är den en termin längre och man blir antingen lärare för förskoleklass upp till och med årskurs tre (F–3) eller för grundskolans årskurs 4–6. Det finns ytterligare en inriktning, för arbete i fritidshem, men den har Hög-skolan inte sökt.

Studenterna kommer inte längre att välja en viss inriktning som i dag utan alla ska läsa samma ämnen. För de blivande lä-rarna 4–6 kommer det att finnas en möj-lighet att göra ett eget val under en termin.

– Vi har väntat och hoppats. Nu känns det verkligen inspirerade att på riktigt kunna planera för den nya utbild-ningen, konstaterar Lisbeth Ranagården.

”Enastående roligt”Högskoleverket ger Högskolan i Halmstad examensrättigheter för de båda sökta inrikt-ningarna och godkänner samtliga aspekter utom två: ”styrdokument” respektive ”un-dervisning, kurslitteratur och examination”.

– Vilken vecka! Först förskollärar-examen och sedan grundlärarexamina. Det känns enastående roligt. Lärarut-bildningen är jätteviktig för Högskolan i Halmstad och verkligen något som vi vill kunna erbjuda i utbudet, säger rektor Romulo Enmark.

Högskolan kommer inom kort att ta fram informationsmaterial om den nya utbildningen och också presentera den på Högskolans öppet hus den 4–5 mars in-för ansökningstillfället för höstens utbild-ningar.

Besked om examenstillstånd för ämnes-lärarexamen väntas den 18 januari nästa år.

LENA LUNDÉN

Får examinera förskollärare. Nyligen blev det klart att Högskolan i Halmstad får utfärda både den nya förskollärar- och grundlärarexamen.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Lisbeth Ranagården

3

På gång inom översynenArbetet med den adminis-trativa översynen fortlöper och här är några aktuella punkter:

Ett ledarskapsprogram, Duco, starta-des under hösten i samarbete mellan högskolorna i Halmstad och Borås samt Karlstads universitet. Högsko-lan i Halmstad deltar även i ett le-darskapsprogram i samarbete med bland andra Halmstads kommun och Halmstads garnison (den så kallade PALL-utbildningen).

Studerandeavdelningen tar just nu, i samarbete med sektionerna, fram ett gemensamt förslag för hantering av övningstentor på webben. Vidare har utbildningsnämnden fått i uppdrag att ta fram ett förslag till gemensam utformning av kursvärderingar.

Slutligen kan nämnas att system-stödet för ärendehantering (diariefö-ring) ses över med syfte att effektivi-sera och utnyttja de möjligheter som finns i systemet, till exempel digital möteshantering med hjälp av olika moduler och mallar. För mer infor-mation, se Insidan.

Smått och gott från högskolestyrelsen

På luciadagen, den 13 december, bjöd Rydbergslaboratoriet på Högskolan in till öppet hus. Ett 30-tal anställda tog chansen att kika på mätinstrumenten och lära sig mer om forskningen i anknytning till labbet. En av dem som visade runt var Lars Bååth, professor i fotonik. Här visar han en experimentell uppställning av en optisk interferometer, som används för att mäta ytstrukturer.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Rundvandring på Rydsbergslaboratoriet.

I fredags höll högskolestyrel-sen det sista mötet för året. På dagordningen fanns bland annat följande:

Beslut om att arbetsordningen för Högskolan ska bestå av fyra delar: antag-ningsordning, anställningsordning, be-slutsordning samt organisationsplan. An-tagningsordningen har reviderats liksom anställnings- respektive beslutsordningen för att anpassas till den så kallade autonomi-reformen. Anställningsordningen innehåller regler för anställning av bland andra profes-sor, lektor, postdoktor, adjunkt och dokto-rand samt regler för befordran av adjunkt och lektor. Beslutsordningen redovisar vil-ka organ och befattningshavare som i olika frågor får fatta beslut för Högskolans räk-ning. Den omfattar även arbetsformer för Högskolans ledning, ärendens handlägg-ning samt bestämning av utbildnings- och forskningsuppdrag. Samtliga dokument i arbetsordningen ska ses över i sak under 2011. Vissa beslut rörande utbildningsnämn-

den (UN) har fattats med anledning av förändringar i högskoleförordningen som i sin tur gör att organisationsplan och be-slutsordning ska ses över nästa år. Man-datperioden för UN förlängs därför till 2011-12-31. Vidare beslutades att Ole Olsson blir ordförande i UN under 2011. Beslut fattades om budgeten för 2011. Den besparingsplan som inleddes i vå-ras och som gäller till 2013, fortsätter. Bakgrunden är de kommande neddrag-ningarna av antalet studieplatser inför 2012 enligt budgetpropositionen. Beslut togs om riktlinjer inför arbe-tet med 2012 års utbildningsutbud. För-slag till utbud ska tas fram i enlighet med gällande grundutbildningsstrategi där det anges att all utbildning ska utgå från Högskolans profil. Styrelsen fattade beslut om en policy för informationssäkerhet. Under övriga ärenden fattades beslut om att sätta i gång processen för att rekrytera en ny rektor. Processen leds av ordföranden i högskolestyrelsen (se artikel på s. 1).

LENA LUNDÉN

4

Nätverk en stor tillgång för individenIndivider som deltar i organise-rade nätverk upplever dem ofta som en stor resurs som ger själv-förtroende, nya idéer och kun-skap. Däremot är arbetsgivare och organisationer mindre bra på att ta tillvara på den kunskap individerna får med sig.

Det är en av slutsatserna i en ny avhandling i arbetsvetenskap av Mats Holmquist, Högskolan i Halmstad.

Intresset för nätverk mellan organisationer växer i arbetslivet. Fler och fler chefer, leda-re och ansvariga går med i nätverk för att få stöd i sitt utvecklingsarbete.

– Många ledare upplever en osäker-het i dagens arbetsliv. De har många val och upplever sig ofta ensamma i sitt ar-bete. Nätverken blir en social oas där de kan träffa andra i liknande situation, säger Mats Holmquist.

Bygger på tillitMats Holmquist har studerat fem organise-rade nätverk i Halland som har träffats re-gelbundet under mellan ett och tio års tid. Nätverken har bland annat bestått av pro-jektledare, kvinnliga chefer och vd:ar.

Studien visar att det ideala nätverket är li-tet, mellan fem och tio personer. Nätverket bör också träffas regelbundet, helst en gång i månaden under minst ett år. Det är en för-utsättning för att bygga upp den öppenhet som är nätverkens styrka.

– När vi känner tillit kan vi blotta vår osäkerhet för varandra. Då blir vi också mer öppna och mottagliga för nya tankar. Då kan det hända spännande saker, säger Mats Holmquist.

Det kreativa lärandetHan förklarar att det i nätverk uppkommer en speciell form av lärande, det kreativa lä-randet, som skiljer sig från den kunskap som man får genom kurser och andra fort-bildningsformer.

– I mötet med människor med andra erfarenheter utvecklas ett djupare läran-de. Man börjar ifrågasätta sina egna gängse uppfattningar – som kan sitta hårt – och kan mer och mer tänka nytt kring ett prob-

lem. Det är en lång lärprocess där det inte finns några givna resultat.

I stort sett alla deltagare i studien är nöj-da med nätverksformen. De upplever att den ger inspiration, nya idéer och kunskap. Resultaten visar att de däremot stöter på hinder när de ska föra över kunskapen till organisationen.

– Organisationer är helt enkelt dåliga på att absorbera det som kommer fram i nät-verken, säger Mats Holmquist.

Förklaringen menar han är en okun-skap om kopplingen mellan lärande i nät-verk och organisatoriskt lärande. Organi-sationer skickar anställda till nätverk utan att ha en strategi för hur kunskapen och

Kombinerar teori och praktik. Parallellt med sitt avhandlingsarbete har Mats Holmquist det senaste året organiserat tolv nätverk inom ramen för det så kallade Spel-projektet. ”Det är ett givande sätt att jobba. Forskningen berikar min praktik och vice versa”, säger han.

Bild: IDA LÖVSTÅL

5

HALLÅ DÄR …Nätverk en stor tillgång för individenidéerna kan tas till vara av verksamheten.

– Att individen utvecklas är naturligtvis bra, men det finns mycket mer att hämta om man är beredd att även utveckla verksamheten. Ett

enkelt sätt att fånga upp guldkornen skulle till ex-empel kunna vara att efter varje nätverksträff ha ett avstämningsmöte på ar-betsplatsen för att disku-tera om det är något man kan gå vidare med.

Mats Holmquist är övertygad om att nätverk kan vara ett effektivt sätt att stärka innovationsprocesserna i företag, eftersom nätverkens styrka just är kreativiteten och förmågan att hitta nya vägar i en verksamhet. Men då gäller det att organisationen är beredd att gå in i en motsvarande lärprocess.

Spel-projektetMats Holmquist har arbetat med nätverk sedan han i mitten av 1990-talet började på CAU, Cen-trum för arbetslivsutveckling, på Högskolan i Halmstad. Där arbetade han i olika utvecklings-projekt som gav honom unikt material som blev starten för avhandlingsarbetet.

Parallellt med forskningen har Mats Holm-quist det senaste året arbetat med Spel som går ut på att ge processtöd för lärande och strategisk påverkan till ESF-projekt. Mats Holmquist har bland annat organiserat tolv nätverk i södra Sve-rige och fler är på gång.

– Här kan jag använda kunskaperna från min egen forskning – hur man riggar nätverk, leder dem och kopplar dem till vardagsproblematiken. Att arbeta praktiskt med nätverk parallellt med forskningen är ett givande sätt att jobba. Forsk-ningen berikar min praktik och vice versa, säger han.

Vad är planerna framöver?– Jag kommer att fortsätta att undervisa och ar-beta med Spel-projektet och tillämpa min forsk-ning där. Jag skulle också gärna titta vidare på de överföringssvårigheter jag såg. Varför tar företa-gen inte tillvara kunskapen från nätverken bättre? Jag skulle vilja undersöka vilka faktorer som skul-le kunna vända detta.

IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Mats Holmquist avhandling ”Lärande nätverk – en social oas i utvecklingsprocess” lades fram i oktober vid Luleå tekniska universitet.

På internationella handikappdagen den 3 december delade Halmstads kommun ut stipendier för förtjänstfulla uppsatser och examensarbeten inom handikapp- området. Studenterna Daniel Johansson, Cecilia Olsson, Linda Wrangemo och Irene Åhlund belö-nades för sina uppsatser. Totalt delade Halmstads kommun ut 25 000 kronor.

Bild: MARCUS JOHANSSON

Prisade studenter.

I mötet med människor med andra erfarenheter utvecklas ett djupare lärande.

… Annelie Nordström, ordförande i Kommunalar-betareförbun-det. Härför-leden var du på Högskolan för att föreläsa för en grupp studenter på programmet Socialt arbete – ledning och organisering.

Varför är du här?– Den här utbildningen är för kom-mande ledare i olika verksamheter inom välfärdssektorn, där vi har huvuddelen av våra medlemmar. Det känns ange-läget att få tillfälle att prata med dessa studenter.

Vad har du sagt till dem?– Jag tycker att dessa blivande chefer är väldigt viktiga, och det är viktigt att de reflekterar över sin roll och över vad som är deras uppdrag. Då får de bättre förutsättningar att hjälpa sin personal att göra ett bra jobb. Som chef är det din sak att tydliggöra uppdraget så att medarbetarna vet vad som förväntas av dem och vad som är ett bra arbetsresul-

tat. Men chefen måste också kräva av politiken att den är tydlig.

Varför är det viktigt?– Det är inte chefens sak att ta på sig po-litikens uppdrag och bli ekonomins väk-tare, utan snarare brukarnas väktare. Jag anser att de hellre ska leda verksamhet så att de levererar det brukaren behöver än att känna superansvar för att hålla bud-get. Det tror jag var lite provocerande. Men jag vill att de reflekterar över leve-ransperspektivet. Vad händer om de väl-jer att hålla budget men inte kan leve-rera? Varför ska de som chefer ta på sig det och riskera att hängas ut i medierna? Då är det bättre att säga: ”tyvärr, vi över-skred budget, men vi har levererat”!

Hur svarar Högskolans utbildning mot de krav och förutsättningar som finns, tycker du?– Det är en jätteviktig utbildning och den är unik i landet. Vi supportar verkligen det här initiativet, och medverkar gärna. Det är jättekul att det finns en utbildning där våra medlemmar får en karriärmöjlig-het, en utbildning där det uppskattas att man har varit – eller är – yrkesverksam. Vi ska försöka följa studenterna och se vart de tar vägen när de slutar.

LENA LUNDÉN

6

Barn med leukemi fokus för studieSamtidigt som Jens Nygren, doktor i medicinska veten-skaper och lärare vid sjuk-sköterskeutbildningen, skulle tillträda sin tjänst som lektor på Högskolan i Halmstad fick han beskedet att han har blivit beviljad 5,2 miljoner från Vetenskapsrådet för att kunna bedriva forskning om barn som har drabbats av leukemi.

– Det är en fantastisk möjlighet att få en sådan här finansiering, både för mig och för en doktorand. Nu kan vi få den ar-betsro och långsiktiga planering som be-hövs för ett sådant här projekt, säger Jens Nygren som också har fått drygt en halv miljon kronor från Barncancerfonden för att genomföra forskningsprojektet.

Jens Nygrens forskning handlar om den psykiska hälsan hos barn som har drabbats av och överlevt leukemi.

– Jag vill undersöka hur man med oli-ka former av socialt stöd kan ge barnen förutsättningar för att få en god psykisk hälsa under och efter behandling, berättar Jens Nygren.

FöljdsjukdomarFör 30 år sedan ansågs leukemi vara en obotlig sjukdom. I dag överlever nästan 90 procent av de barn i Sverige som får leukemi. Det finns dock en risk för olika följdsjukdomar i vuxen ålder, såsom över-vikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och sekundära tumörer. Även psykiska besvär kan förekomma.

– Det är först efter 20-årsål-dern som problemen börjar dyka upp. Risken ökar ju äldre de blir, berättar Jens Nygren.

Under projektet kommer Jens Nygren att undersöka barn i 8–12-årsåldern som genomgår eller har genomgått behandling och titta på hur man kan använda sig av internetbaserade stödgrupper. Tanken är att arbeta med en stödform som kallas lekmannastöd.

– Barnen ska ge varandra stöd, infor-mation och mentorskap via ett stödforum på nätet, som vi tar fram. Genom att in-teragera med andra barn med liknande

erfarenheter kan de bygga upp en själv-känsla och en förmåga att kommunicera

genom sociala nätverk, sä-ger Jens Nygren som me-nar att det är viktigt både när barnen befinner sig i en livskris och när de blir äldre och ställs inför even-tuella fysiska eller psykiska problem.

– Förhoppningen är att skapa möjligheter för dem

att stå rustade inför de eventuella pro-blem som kan komma i vuxen ålder, för-klarar han.

Studie på vuxnaProjektet inleds med en studie på vuxna i 25–35-årsåldern som har botats från leu-kemi för att se hur omfattande de psy-

kiska problemen är. Den fördjupade för-ståelsen kring hur den psykiska hälsan upplevs kommer sedan att användas för att studera nya former för socialt stöd för barn som genomgår behandling mot leu-kemi.

Doktoranden Eva-Lena Einberg, som läser masterprogrammet i hälsa och livs-stil på Högskolan i Halmstad, kommer under de kommande fyra åren att ar-beta heltid med projektet. Handledare för Eva-Lena Einberg är, förutom Jens Nygren, Cathrine Hildingh, professor i vårdvetenskap med inriktning mot om-vårdnad samt Petra Svedberg, doktor i medicinsk vetenskap med inriktning på vårdvetenskap.

– Vi räknar med att hela projektet är i full gång efter nyår, säger Jens Nygren.

LINDA LUNDELL

Pengar till forskning. Jens Nygrens forskning handlar om den psykiska hälsan hos barn med leukemi. Nyligen beviljades han 5,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet till ett forskningsprojekt.

Barnen ska ge varandra stöd, information och mentor-skap via ett stödforum på nätet, som vi tar fram.

Bild: LINDA LUNDELL

7

Ta steget in i klass-rummenKreativitet och företagsamhet är viktigt för alla, oavsett yrke eller ämnesinriktning. Det är utgångspunkten för Högsko-lans studentinspiratörer, som framöver erbjuder schemalag-da pass i bland annat personlig utveckling och entreprenör-skap.

– Vår utgångspunkt är att företagsamhet handlar om så mycket mer än att starta eget. Det handlar om att vara företagsam i sitt liv – genom de val man gör, vilka kontakter man tar och hur man utnyttjar sin tid, säger Josefine Nilsson.

Hon är en av studentinspiratörerna inom Ta steget, som är Högskolans inspi-rationsverksamhet inom entreprenörskap för studenter. Ta steget arrangerar bland annat evenemang och inspirationsföre-läsningar och tidigare har de flesta aktivi-teter varit på frivilligbasis utanför utbild-ningarna.

– För att nå fler prövar vi nu ett nytt grepp. Vi har tagit fram ett utbud av olika workshoppar som lärare kan beställa från oss som ett inslag i den schemalagda ut-bildningen, säger Josefine Nilsson.

Samarbetar med lärareWorkshopparna handlar till exempel om hur man lockar fram sin kreativitet, når sina mål och marknadsför sig själv. Några pass är mer renodlat inriktade på entreprenörskap och ger konkreta tips för den som vill starta eget. Det finns också möj-lighet att göra studiebesök på Sci-ence Park Halmstad och träffa fö-retagare inom olika områden.

– Det är viktigt att samarbeta med lärare och programansvariga eftersom de vet vad som är mest relevant för varje utbildning. Det är också viktigt att komma med rätt budskap vid rätt till-fälle, säger Josefine Nilsson.

Studentinspiratörerna kan även skräd-

darsy aktiviteter efter programspecifika behov eller hjälpa till att bjuda in förelä-sare. Den enda kostnaden är eventuella arvoden till gästföreläsare.

Locka fram kreativ andaInitiativet till workshopparna kommer från Högskolans innovationsinspirations-grupp, som också har varit med och ut-vecklat utbudet. Gruppen består bland annat av representanter för Högskolans sektioner och arbetar för att lyfta innova-tion i utbildningarna på olika sätt. Nico-lina Månsson, lärare och studierektor på IDE, är en av deltagarna i gruppen och hon är mycket positiv till att använda stu-dentinspiratörerna som en del i utbild-

ningen. – Som lärare kan jag bidra

med mina ämneskunskaper men här får studenterna något mer, utöver det, som är jätte-viktigt. Vi har många inslag i utbildningen då studenterna arbetar självständigt och för-väntas komma med egna idéer. Då kan det vara bra att få hjälp

att locka fram den kreativa andan hos stu-denterna, säger Nicolina Månsson.

Själv kommer hon att planera in work-shoppar i kreativitet i samband med att studenterna ska påbörja egna projektarbe-

ten. Hon kommer också att lägga in pass där studenterna får hjälp att definiera sina drömmar och sätta upp mål.

– Dagens samhälle kräver att man är initiativrik och finner sin egen väg. Många program leder inte fram till något specifikt yrke och det är inte alltid jätte-tydligt exakt vad man kan jobba med ef-teråt. Det är viktigt att väcka entrepre-nören inom sig och att hitta fram till sin egen dröm, säger Nikolina Månsson.

IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Inom kort kommer ett informa-tionsblad med närmare presentationer av vad som erbjuds att skickas ut till program-ansvariga och lärare via e-post. Har du för-slag eller idéer, kontakta Josefine Nilsson, josefine.nilsson@hh.se, tel. 070-662 14 05.

Vill inspirera. Genom att samarbeta med lärare hoppas studentinspiratör Josefine Nilsson på att kun-na inspirera fler studenter till kreativitet och företagsamhet. Nicolina Månsson, studierektor på IDE, är positiv till att använda studentinspiratörernas workshoppar som en del i utbildningen.

INNOVATIONSSTÖDET

Inspirationsverksamheten Ta steget är en del av Högskolans innovationsstöds-system. Inom Ta steget arbetar student-inspiratörerna Josefine Nilsson, Lina Malm-Lund och Sandra Johannesson (för-äldraledig). En annan del av Högskolans innovationsstödssystem är Science Park Halmstad, där Högskolan genom sitt delä-garskap ger konkret hjälp till entreprenö-rer som vill utveckla idéer till företag.

Dagens samhälle kräver att man är initiativrik och finner sin egen väg.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se

Nyanställda:Martina Johansson, utbildnings- sekreterare, fr.o.m. 2011-01-01.Victoria Birgersson, vik. vaktmästa-re, 2010-12-06–2011-12-31.Anna Mikaelyan, doktorand i sig-nalanalys inr. biometrisk igenkän-ning, 2010-12-15–2011-12-14.Maya Hoveskog, lektor i industriell organisation, fr.o.m. 2010-12-01. Johan Frishammar, gästprofessor i industriell organisation inr. innova-tion och technology management, fr.o.m. 2010-10-15.

Befordrade:Kärstin Bolse, befordran till lektor i omvårdnad, fr.o.m. 2010-11-01. Anders Nelson, befordran till docent i pedagogik, fr.o.m. 2010-12-01.

PÅ NYTT JOBB

För 13:e gången rullade konstföreningens egen Dracula den 7 december. Inte min-dre än 20 gånger fick förste förrättnings-man Lennart Neikter veva och plocka numrerade kulor ur tombolan. Samman-lagt 24 vinster delades ut.

Årets förstapris gick till Mikael Jonas-son. Eftersom han inte var närvarande och ingen fullmakt fanns för honom, fick han, i enlighet med stadgarna, det mest prisvär-da konstverket: Ivan Sterns Landskap.

Andra pris gick till Agneta Hansson, som valde Tears in heaven, en glasskulp-tur av Kjell Engman. Tears in heaven blev för övrigt ”årets konstverk”.

Tredje pris gick till Marianne Magnus-son, som valde Kärlek av Thomas Müller. Kärlek låg också bra till bland kandidater-na till ”årets konstverk”.

Fler bilder, vinnarlista och information om konstföreningen och dess nya styrelse hittar du på Insidan.

Kärlek och tårar i konstutlottning

Glöm inte bisysslorna!Nu är det åter dags att redovisa bisysslor. Som anställd på Högskolan ska du senast den 31 januari 2011 redovisa huruvida du har några bisysslor. Det gäller alla – även om du inte har några eller om du har rap-porterat tidigare. Huvudregeln är att bisyss-lor är tillåtna under förutsättning att de inte är förtroendeskadliga, arbetshindrande eller konkurrensbisysslor. Redovisningen gör du i personal- och lönesystemet Primula där du även finner mer information.

Tyck till om Zoom210 personer. Så många har hittills besvarat den läsarundersökning om Zoom som nyligen skickades ut till alla anställda via e-post.

Vad tycker du om Zoom? Vad kan förbättras och vad vill du läsa om? Ännu finns det chans att dela med dig av din åsikt.

Valde Kärlek. Tredje pris gick till Marianne Magnusson, som valde Kärlek av Thomas Müller.

Inger Wieslan-der, adjunkt vid Högskolan i Halmstad, har fått ett stipendium på 15 000 kronor från SULF, Sveriges universitetslärarför-bund. Inger Wieslander är styrelseledamot i förbundet och belönas för sitt ”mångåriga, ansvarsmedvetna och ambitiösa lokal-fack-liga arbete, alltid med medlemmarnas bästa för ögonen även när det varit uppförsbacke”. Totalt delade förbundet ut fem stipendier till fackligt aktiva i Sverige.

Bild: ANNIKA JOHANSSON

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Facklig stipendiat.