Click here to load reader

Zoom nr 4 2010

  • View
    218

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Högskolan i Halmstads personalblad

Text of Zoom nr 4 2010

  • ZOOMnyhetsbladNyhetsblad frn Hgskolan i Halmstad Nummer 4 2010 v. 23

    Linnea Gustafsson, universi-tetslektor p Sektionen fr humaniora, har beviljats 2,4 miljoner kronor av Delegatio-nen fr jmstlldhet i hgsko-lan till projektet Genusmed-veten kursvrdering.

    Det r jtteroligt att det hr bedms vara ett viktigt pro-jekt, sger Linnea Gustafsson.

    Nyligen offentliggjordes vilka lrosten som i r har beviljats medel av Delega-tionen fr jmstlldhet i hgskolan. Sam-manlagt delades 23 miljoner kronor ut. Av de 17 beviljade projekten fick Linnea Gustafssons Genusmedveten kursvrde-ring nst mest pengar.

    Tillsammans med kollegor vid Uppsala universitet, Ume universitet och Gteborgs

    universitet ska Linnea Gustafsson utveckla kursvrderingar. Syftet r att genusperspek-tivet ska tydliggras och bttre integreras i styrdokument som till exempel kursplaner.

    De flesta lektorer och ledningsgrup-per vet att man ska ha ett genusperspektiv p undervisningen, men det finns i dag inga verktyg fr att utvrdera om man har haft det, sger Linnea Gustafsson.

    Sveriges universitet och hgskolor r

    skyldiga att genomfra kursvrderingar dr studenterna fr mjlighet att ta upp fr- och nackdelar med kursen och ge fr-slag till frbttring och frndring. Kurs-vrderingarna r en del i lrostenas kvali-tetsskringssystem.

    Hur universitet och hgskolor fl-jer upp och anvnder resultaten fr att frbttra verksamheten ser vldigt olika ut. Srskilt svrt har det varit att infoga genus- och jmstlldhetsomrdet i kurs-vrderingar och ocks i uppfljningarna.

    Om genusperspektivet blir synligt och drmed mjligt att utvrdera fr studen-terna kan kvalitetsfrbttringar av under-visningen p genus- och jmstlldhetsom-rdet ocks ske, sger Linnea Gustafsson.

    Projektet Genusmedveten kursvrde-ring startar i september och kommer att pg till juni 2012.

    NATHALIE SJGREN TRHAGEN

    Genusprojekt fr 2,4 miljoner

    Projektledare. Linnea Gustafssons projekt Genus-medveten kursvrdering ska pg i tv r.

    Scener frn ett familjefretag. Under seminariet framfrde skdespelare frn Regionteatern scener frn ett typiskt familjefretag. Dessa lg till grund fr diskussioner bland deltagarna.

    Verklighet och skdespel om familjefretagAtt driva eller jobba i ett familjefretag r speciellt. Tv skilda vrldar fretagets och familjens som samtidigt r mycket nra sammanlnkade, ska kombineras. I maj arrangerade Hgskolan tv vlbesk-ta seminarier fr att lyfta frgor som r ty-piska fr familjefretag.

    Vi vill hjlpa fretagarna att inte falla i de klassiska fllorna, sger Navid Ghan-nad, doktorand p SET.

    Under seminarierna presenterades ak-tuell forskning och skdespelare framfr-de scener frn ett typiskt familjefretag. Dessa lg till grund fr diskussioner.

    Bild: TORGIL TOFT

    Bild: IDA LVSTL

  • 2Festligt och finurligt p UtexpoEtt verfallslarm i form av ett smycke, ett nytt koncept fr att montera glashus och ett avtagbart rullstolshandtag som mjlig-gr gonkontakt mellan vrdare och pa-tient. Det r ngra kreativa exempel frn Utexpo, Hgskolans rliga examensmssa.

    Under tre dagar, den 2729 maj, kunde beskare ta del av studenternas uppfinningsrikedom och skapargldje i Hgskolehallen. I r deltog ett 90-tal ex-amensprojekt frn 14 program. Mssan hlls i r fr 29:e ret i rad.

    Bild: IDA LVSTL

    Bild: IDA LVSTL

    Stipendier till studenter. Under Utexpo fick ett 20-tal studenter stipendier fr frtjnstfulla examensprojekt.

    Inspirerande invigning. Joakim Stierna, personal-chef p Cargotec Sweden AB, talade i sitt invignings-tal om det livslnga lrandet och vikten av att ha drmmar.

    Motorcykelfrlst. Ola Nanzell (bilden) lser CAD-teknik och har tillsammans med Alex So-nesson byggt om en Kawasaki rsmodell 1981 till en etanoldriven 1950-tals kafracer.

    Bild: JOHAN FREDRIKSSON

    Bild: CHRISTER HALLBERG

    Bild: JOHAN FREDRIKSSON

    Prisade miljvetare. Gun Wallnedal och Emma Svensson fick pris fr bsta examensprojekt inom miljvetenskap.

    Trdlst larmsystem. Dataingenjrerna Jonas Green och Johan Deln fick stipendium fr sitt projekt Trdls styrning av larmsystem.

  • 3God hlsa beror inte p slum-pen utan p hur vi vljer att leva. Det har 25 forskare p Hgskolan i Halmstad tagit fas-ta p och tillsammans frfat-tat en bok om hur mnniskan med egen kraft kan pverka sin hlsa i positiv riktning.

    Forskning visar att mnniskors ohlsa och de flesta kroniska sjukdomar till stor del beror p ohlsosam livsstil. Eftersom va-nor och beteenden r inlrda kan vi ocks frndra dem med egen kraft ven om det inte alltid r s enkelt som det lter.

    Mnga vanor r djupt rotade i struk-turella frhllanden, som klass, etnicitet och funktionshinder. Men de flesta mn-niskor i vrt vsterlndska samhlle fds nd med mnga mjligheter att styra de faktorer som vi vet pverkar vr hlsa. Det kan handla om att rra p sig, ta hyfsat bra mat, umgs med folk man gillar, vara mttlig med alkohol och undvika tobak, sger Lillemor Hallberg, gstprofessor i vrdvetenskap p Hgskolan i Halmstad och redaktr fr den nyutkomna boken Hlsa och livsstil forskning och prak-tiska tillmpningar.

    Mnga infallsvinklarI boken visar 25 frfattare, alla lrare och forskare p Hgskolan i Halmstad, hur mnniskor sjlva kan pverka sin hlsa i positiv riktning genom en hlsofrmjande livsstil. Frfattarna representerar ett fler-tal discipliner, exempelvis idrottspsyko-logi, sociologi, folkhlsovetenskap, han-dikappvetenskap och omvrdnad. De 18 kapitlen ger olika infallsvinklar p vad forskningen sger om sambandet mellan livsstil och hlsa. Bland annat beskrivs kostens roll, fysisk aktivitet, tobak, mun-hlsa, hlsa och funktionshinder, humor samt det sociala livets betydelse.

    Lillemor Hallberg pekar just p hl-sans komplexitet.

    Sjukdom och ohlsa orsakas av en massa samverkande faktorer vi vill se till hela bredden. Hr skiljer sig vr bok frn mnga av de m bra-bcker som finns

    p marknaden. Vi tar ett brett grepp och allt bygger p egna och andra forskares forskningsresultat, sger Lillemor Hall-berg och fortstter:

    En viktig utgngspunkt fr oss har ocks varit att fokusera p hlsa snarare n sjukdom. Vi vill lyfta fram de fakto-rer som fr oss att m bra och som enligt forskningen frmjar hlsan, ett s kallat salutogent perspektiv.

    Samlar Hgskolans hlsoforskningIdn till boken fddes 2009 nr tv av Hgskolans forskargrupper slogs ihop till en strre milj CVHI, Centrum fr forskning om vlfrd, hlsa och idrott.

    Vi ville sammanfatta vr hlsoforsk-ning i en lrobok. Nr jag lser boken i dag blir jag imponerad av hur mycket kunskap om hlsa och livsstilsfrgor som finns inom Hgskolans vggar. Det r frsta gngen den presenteras p det hr sttet, sger Lillemor Hallberg.

    Boken vnder sig i frsta hand till stu-denter inom hlsorelaterade mnen, men ven till alla andra som r intresserade av hlso- och livsstilsfrgor.

    IDA LVSTL

    Hgskolans forskare ger ut bok om hlsa

    Njd redaktr. Lillemor Hallberg r redaktr fr den nyutkomna boken Hlsa och livsstil forskning och praktiska tillmpningar.

    Bild: NATHALIE SJGREN TRHAGEN

    NYHETER I KORTHET

    Doktorandkurs om etik i forskningenVilka etiska riktlinjer gller vid forsk-ning som rr mnniskor? Till hsten startar en kurs fr doktorander vilken tar upp etiska principer inom forsk-ningen och vad som gller enligt na-tionella och internationella regelverk. Kursen vnder sig till doktorander vid Hgskolan i Halmstad samt Hgsko-lan i Skvde, Hlsohgskolan i Jnk-ping och rebro universitet. Handle-dare och lrare antas i mn av plats. Kursen Etik i forskningen omfattar 7,5 hp och startar den 15 september. Kursledare r professor Lillemor Hall-berg och docent Gun Paulsson. Mer information och mjlighet till anm-lan finns p www.hh.se.

    rets Fhrstipendium fr bsta projekt gick till Andreas Johansson, Arvid Nilsson och Johan Ohlsson fr examensprojektet PlusTak. Totalt delades stipendier p 335 000 kronor ut vid utvecklingsingenjrernas examens-ceremoni den 29 maj. Stipendierna kommer frn en donation av lektor Sten Fhr och gr till utvecklingsingenjrer p Hgskolan i Halmstad.

    Bild: IDA LVSTL

    100 000 kronor rikare.

    Chefer p kurs om arbetsrttTv dagar i maj var 15 chefer p Hg-skolan i Halmstad p en utbildning i arbetsrtt fr hgskolan. Kursen foku-serade srskilt p den nya diskrimine-ringslagen och rehabiliteringskedjan. Kursledare var jurist Gustaf Dyrssen.

  • 4Hur har Halmstad frndrats un-der de senaste fyra decennierna? Hur samspelar frndringarna p arbetsmarknaden med be-folkningsutvecklingen? Det r frgor som Helena Eriksson har frdjupat sig i genom sin doktors-avhandling i sociologi. Bland annat har hon studerat utvecklingen av Hgskolan i Halmstad.

    Nr Helena Eriksson flyttade frn Uddeval-la till Halmstad fr att lsa p Hgskolan i Halmstad fr tio r sedan visste hon inte s vrst mycket om sin nya hemstad. I dag kan hon nog nrmast kallas expert p omrdet. Nyligen disputerade hon p avhandling-en Befolkning, samhlle och frndring dynamik i Halmstad under fyra decennier.

    I avhandlingen har Helena Eriksson stude-rat frndringsprocesser i Halmstad frn slu-tet av 1960-talet till 2006.

    Framfr allt hur frndringarna p arbetsmarknaden har pverkat befolkningen. Att studera en stad p det hr sttet r spn-nande. Det r ett stt att tidigt se hur ett sam-hlle frndras. Det kan man anvnda prak-tiskt i planeringsarbete, sger Helena Eriksson.

    Hon har bland annat studerat migration, reproduktion, pendlingsmnster, utbildnings-niv och befolkningsstruktur.

    kande befolkningUtmrkande fr Halmstad under perioden r den positiva befolkningskningen kur-van har gtt uppt hela vgen frn 1960-talet. kningen beror frmst p att fler har flyttat hit, bde frn andra orter i Sverige och frn andra lnder.

    Detta samspelar med lget p arbets-marknaden. Nr Pilkington AB etablerades i Halmstad p 70-talet kan man till exempel se ett tydligt uppsving, berttar Helena Eriksson.

    En anna

Search related