Världshorisont nr 2/11, tema Hållbar utveckling

  • View
    229

  • Download
    4

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Nummer 2/11 är ett temanummer om hållbar utveckling. Frågan om hållbar utveckling handlar i grunden om hur miljarder människor ska ges drägliga liv utan att vi samtidigt förstör vår natur och miljö. En omställning till grön ekonomi brådskar, menar många experter. Jordens ekosystem och klimat befinner sig i kris och krafttag måste till för att vända utvecklingen.FN:s generalsekreterare har tillsatt en högnivåpanel för global hållbarhet som inför nästa års världstoppmöte i Rio – Earth Summit 2012 eller "Rio+20" – ska presentera sina slutsatser.

Text of Världshorisont nr 2/11, tema Hållbar utveckling

  • P vg mot en

    hllbar vrld?

    2/2011Utges av Svenska FN-frbundet

    Fattiga bnder drabbade av ndrat klimat

    Sverige en supermakt inom multibistndet

    Premir fr internationellt FN-rollspel

    sidan 16

    sidan 18

    sidan 10

  • 2 Vrldshorisont2/11

    w

    FN-NOTISER

    FN:S SkERhETSRd dEbaTTERadE Skydd av cIvIlaDen 10 maj hll FN:s skerhetsrd en ppen diskussion om skydd av civila i vpnade konflikter. Vrens vldsamheter i arabvrlden och Elfenbenskusten har aktualiserat skerhetsrdets viktiga roll i sammanhanget, framhll olika talare. Valerie Amos, FN:s chef fr humanitra frgor, pekade p skerhetsrdets ansvar att fr det frsta frdma lnder som bryter mot krigets lagar och pminna olika aktrer om deras skyldigheter, fr det andra infra riktade sanktioner mot ledare vars styrkor rutinmssigt begr vergrepp mot civila samt fr det tredje verka fr att upprtthlla rttsstatens principer, bl a genom att tillstta utredningar av situationer dr allvarliga vergrepp misstnks.Den 17 mars antog skerhetsrdet en

    historisk resolution dr FN:s medlemsstater uppmanades att vidta alla ndvndiga tgrder fr att skydda civila i Libyen, vilket ppnade upp fr ett ingripande i konflikten av omvrlden. Skerhetsrdet har ocks agerat i frga om Elfenbenskusten dr man givit fredsstyrkan UNOCI ett strkt mandat att skydda civila. Att avsiktligt angripa civila eller p

    annat stt allvarligt bryta mot internationell humanitr rtt under konflikter leder till att hundratals mnniskor ddas, skadas, lemlstas och traumatiseras varje vecka, sa Valerie Amos och nmnde, frutom Libyen och Elfenbenskusten, hndelseutvecklingen i Bahrain, Jemen och Syrien.

    humaNITR kRIS I ElFENbENSkuSTENDen humanitra situationen i Elfenbenskusten r alltjmt mycket allvarlig, ven om skerhetslget frbttrats i hela landet, enligt ett pressmeddelande frn FN:s flyktingorgan UNHCR i brjan av maj.ver en halv miljon mnniskor har flytt

    frn sina hem p g a det omfattande politiska vld som brt ut efter valet i november.

    Sedan den tidigare presidenten Laurent Gbagbo greps i april har situationen stabiliserats, men hundratusentals flyktingar bor fortfarande i verfulla lger eller hos slkt och vnner och det rder brist p mat och andra frndenheter. Mnga hem har brnts ner och hela byar frstrts vilket gr det svrt fr mnniskor att tervnda. Omkring 200 000 ivorianer r internflyktingar i vstra delen av landet och ca 178 000 har flytt till omkringliggande lnder.

    Sju dOg I aTTack mOT FN I aFghaNISTaNSju FNanstllda, dribland den svenske juristen Joakim Dungel, ddades den 1 april d en rasande folkmassa attackerade en FNanlggning i MazariSharif i norra Afghanistan. Dessutom dog flera av demonstranterna d vakter frskte frsvara anlggningen och mnga mnniskor p bda sidor skadades.Flera demonstrationer hlls samma dag

    p olika orter i Afghanistan i protest mot en koranbrnning som den amerikanske pastorn Terry Jones genomfrde den 20 mars. Attacken mot FNstyrkan UNAMA frdmdes av FN:s generalsekreterare Ban Kimoon och FN:s skerhetsrd, samtidigt som omfattande kritik riktades frn olika hll mot Terry Jones agerande.

    25 R SEdaN TjERNObylOlyckaNFN uppmrksammade den 26 april 25 rsminnet av krnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina. Haveriet i reaktor fyra i Tjernobyl r den vrsta krnkraftsolyckan som intrffat och FN pongterade att insatser fortfarande behvs fr att hjlpa samhllen i de drabbade omrdena i Vitryssland, Ryssland och Ukraina. FN:s generalsekreterare Ban Kimoon

    konstaterade att mnskligheten med Tjernobylolyckan i minne, och med tanke

    p katastrofen i Fukushima, Japan, mste bredda blicken. "Frgan om krnkraftsskerhet mste behandlas lika allvarligt som frgan om krnvapen," enligt Ban.

    OmFaTTaNdE kRIgSbROTT I SRI laNkaI en FNrapport om vldsamheterna och den humanitra krisen i Sri Lanka i samband med krigsslutet fr tv r sedan anklagas frmst regeringssidan fr att ha gjort sig skyldig till attacker mot civila, och drmed ha brutit mot krigets lagar. Rebellerna, de tamilska tigrarna, ska ha begtt brott genom att anvnda civila som mnskliga skldar. Ocks FN fr kritik fr att inte ha gjort mer fr att rdda mnniskoliv.FN:s hgkommissarie fr mnskliga

    rttigheter Navi Pillay sa att hon hoppades att rapporten ska leda till kraftfulla tgrder frn omvrlden. Tusentals mnniskor dog under det tre decennier lnga kriget i Sri Lanka som tog slut i maj 2009 d regeringen utropade sig till segrare. Sri Lankas regering har frnekat anklagelserna i rapporten.

    EN TREdjEdEl av all maT gR FRlORadOmkring en tredjedel av all mat som rligen produceras fr mnniskor blir aldrig konsumerad, enligt en ny rapport frn det svenska Institutet fr livsmedel och bioteknik, SIK, som arbetat p uppdrag av FN:s livsmedels och jordbruksorganisation FAO.I den rika vrlden handlar det om att

    maten blir frstrd eller slngs, trots att den r fullt tbar. Den genomsnittliga konsumenten i Europa och Nordamerika slnger 95 till 115 kg mat rligen. I fattiga lnder r problemet snarare att livsmedel frsvinner innan det kommer ut p marknaden p g a undermliga processer kring transporter, frvaring och frdling.

    kriget i libyen har orsakat massiva flyktingstrm-mar. bilden visar ett transitlger vid grnsen mel-lan libyen och Tunisien dr de flyende fr assistans av FN:s flyktingorgan uNhcR.

    FN:s generalsekreterare ringer i den s k fredsklockan vid FN:s hgkvarter i New york under en ceremoni till minne av Tjernobylolyckan.

    Foto:oChA/davidohana

    Foto:Fn/MarkGarten

  • wINNEhll

    vrldshorisontsvenskaFn-frbundetBox1511510465stockholmtel:084622540Fax:086418876E-post:varldshorisont@fn.seWebb:www.fn.se/varldshorisonttwitter:varldshorisont

    Redaktr: AnnalenaAndrews

    ansvarig utgivare: lindanordinthorslund

    layout:tomorro

    Tryckeri:tello-gruppen

    annonser: display.Kontaktalisaljadas,090-711500ellerlisa.ljadas@display-umea.se

    Frejbestlltmaterialansvarasej.Artikelfrfattarnasvararsjlvafrinnehlletirespektiveartikel.

    FrfrilansmaterialingrpubliceringbdeitidningenochpVrlds-horisontswebbplats.

    VrldshorisontutgesavsvenskaFn-frbundet.

    issn0042-2134

    Prenumerationspris:190kr(helr,4nr)

    PlusGiro:50990-1

    tidningensljsvenibuntar.Kontaktainfo@fn.se

    Svenska FN-frbundet r Sveriges strsta paraplyorganisation och folkrrelse fr globala frgor.Vrgrundidrattfrasammanindivi-derochorganisationeriettgemen-samtarbetefrettstarkareFn.

    Som enskild medlemiFn-frbundetfrduinbjudningartillkurser,semi-narierochstudieresor;medlemspri-serpmaterial;fyranummerperravVrldshorisontsamtenFn-pin.dufrmjlighetattdeltaiutbild-nings-ochopinionsbildningsarbetetidinFn-freningochmedverkaifrbundetskampanjer.omdurunder26rfrduinbjudningartillungdomsaktiviteter.

    har du frgor, vill bli medlem i FN-frbundet eller prenumererapVrldshorisont,ring084622540ellere-postainfo@fn.se.

    Livet p jorden en underordnad frga

    1718

    10

    4 13

    12

    9 16gmO, genmanipulerade grdor sikternagrisrochdebattenfortstter.

    Reportage frn Nordic muN 2011, Fn-frbundetsfrstainternationellarollspel.

    Regnet uteblir ochtorkangrlivetalltsvrarefrsmbnderisydstraEtiopien.

    grn ekonominyttbegreppidenglobaladiskussionenomhllbarutveckling.

    konkurrensen om naturresursernahrd-narvadbetyderbefolkningstillvxten?

    Intervju med gunilla carlssonomFn:shgnivpanelfrglobalhllbarhet.

    Sverige r en supermaktinommulti-bistndetenligtUd-MU:sPerrnus.

    I samma veva som nyheten om Bin Ladens dd spred sig ver vrldens frstasidor publicerades en ny forskningsrapport som sammanfattar de senaste rnen om klimatet i Arktis. Innehllet r hgst oroande. Forskarna konstaterar att klimatfrndringarna i Arktis r betydligt mer omfattande och sker mycket snabbare n man hittills trott. Utver den temperaturhjning p tv grader som redan gt rum kommer temperaturerna i Arktis att stiga med ytterligare tre till sju grader till r 2100. Det i sin tur gr att is och glacirer kommer att smlta s snabbt att den globala havsnivn hjs med upp till 1,6 meter under samma period dubbelt s mycket som tidigare antagits.

    I min morgontidning blir detta till en notis p sidan 22, medan flera sidor gnas t Bin Ladenrelaterade artiklar. Folk r trtta p klimatfrgan ven redaktrer verkar det som och tv rekordkalla svenska vintrar har inte precis kat intresset. Av naturliga skl r ocks framtiden mer oviss och diffus n nutiden. I brist p bevis stoppar vi hellre huvudet i sanden och frsker tnka p trevligare saker.

    Samtidigt kmpar FN med att ta ett grepp om bde klimatet och andra hllbarhetsfrgor. En hgnivpanel har tillsatts dr Sveriges bistndsminister Gunilla Carlsson ingr och nsta r hlls terigen ett vrldstoppmte om hllbar utveckling. Det handlar om att ta ett helhetsgrepp om mnsklighetens utveckling. Att ge miljarder mnniskor drgliga liv utan att frstra natur och milj.

    Ett av huvudmnena fr konferensen r de globala strukturerna organisationer och regelverk kring ekologisk hllbarhet. Att denna frga kom med p FNtget betydligt senare n fred och skerhet, mnskliga rttigheter och social och ekonomisk utveckling visar sig bl a i bristen p tunga FNorgan. Vid den legendariska FN konferensen om milj och utveckling i Rio 1992 lanserades hllbar utveckling som ett frsk att gra ekologisk hllbarhet till en del av utvecklingsagendan. Det r ett tnk som fortfarande gller men det har inte givit ekologisk hllbarhet den tyngd som mnet frtjnar. Forskare varnar idag fr att jordens ekosystem och klimat befinner sig i allvarlig kris. P sikt hotas allt liv p jorden, inklusive mnniskans, och nd r ekologisk hllbarhet bara en underfrga i FNsystemet.

    Hur vi gr vidare ska diskuteras vid vrldstoppmtet 2012. Enligt Kofi Annans avgrande analys 2005 mste en vlmende vrld byggas p de tre pelarna utveckling, fred och mnskliga rttigheter, ngot som illustrerades med en trebent pall i Vrldshorisont nr 2/05. Sjlv tycker jag det r dags