På väg mot en

hållbar värld?

2/2011Utges av Svenska FN-förbundet

Fattiga bönder drabbade av ändrat klimat

Sverige en supermakt inom multibiståndet

Premiär för internationellt FN-rollspel

sidan 16

sidan 18

sidan 10

2 Världshorisont2/11

w

FN-NOTISER

FN:S SäkERhETSRåd dEbaTTERadE Skydd av cIvIlaDen 10 maj höll FN:s säkerhetsråd en öppen diskussion om skydd av civila i väpnade konflikter. Vårens våldsamheter i arabvärlden och Elfenbenskusten har aktualiserat säkerhetsrådets viktiga roll i sammanhanget, framhöll olika talare. Valerie Amos, FN:s chef för humanitära frågor, pekade på säkerhetsrådets ansvar att för det första fördöma länder som bryter mot krigets lagar och påminna olika aktörer om deras skyldigheter, för det andra införa riktade sanktioner mot ledare vars styrkor rutinmässigt begår övergrepp mot civila samt för det tredje verka för att upprätthålla rättsstatens principer, bl a genom att tillsätta utredningar av situatio­ner där allvarliga övergrepp misstänks.

Den 17 mars antog säkerhetsrådet en historisk resolution där FN:s medlems­stater uppmanades att vidta ”alla nödvän­diga åtgärder” för att skydda civila i Libyen, vilket öppnade upp för ett ingri­pande i konflikten av omvärlden. Säker­hetsrådet har också agerat i fråga om Elfenbenskusten där man givit fredsstyrkan UNOCI ett stärkt mandat att skydda civila.

­ Att avsiktligt angripa civila eller på annat sätt allvarligt bryta mot internatio­nell humanitär rätt under konflikter leder till att hundratals människor dödas, skadas, lemlästas och traumatiseras varje vecka, sa Valerie Amos och nämnde, förut­om Libyen och Elfenbenskusten, händelse­utvecklingen i Bahrain, Jemen och Syrien.

humaNITäR kRIS I ElFENbENSkuSTENDen humanitära situationen i Elfenbens­kusten är alltjämt mycket allvarlig, även om säkerhetsläget förbättrats i hela landet, enligt ett pressmeddelande från FN:s flyktingorgan UNHCR i början av maj.

Över en halv miljon människor har flytt från sina hem p g a det omfattande politiska våld som bröt ut efter valet i november.

Sedan den tidigare presidenten Laurent Gbagbo greps i april har situationen stabili­serats, men hundratusentals flyktingar bor fortfarande i överfulla läger eller hos släkt och vänner och det råder brist på mat och andra förnödenheter. Många hem har bränts ner och hela byar förstörts vilket gör det svårt för människor att återvända. Om­kring 200 000 ivorianer är internflyktingar i västra delen av landet och ca 178 000 har flytt till omkringliggande länder.

Sju dOg I aTTack mOT FN I aFghaNISTaNSju FN­anställda, däribland den svenske juristen Joakim Dungel, dödades den 1 april då en rasande folkmassa attackerade en FN­anläggning i Mazar­i­Sharif i norra Afghanistan. Dessutom dog flera av de­monstranterna då vakter försökte försvara anläggningen och många människor på båda sidor skadades.

Flera demonstrationer hölls samma dag på olika orter i Afghanistan i protest mot en koranbränning som den amerikanske pastorn Terry Jones genomförde den 20 mars. Attacken mot FN­styrkan UNAMA fördömdes av FN:s generalsekreterare Ban Ki­moon och FN:s säkerhetsråd, samtidigt som omfattande kritik riktades från olika håll mot Terry Jones agerande.

25 åR SEdaN TjERNObylOlyckaNFN uppmärksammade den 26 april 25­ årsminnet av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina. Haveriet i reaktor fyra i Tjernobyl är den värsta kärnkraftsolyckan som inträffat och FN poängterade att insatser fortfarande behövs för att hjälpa samhällen i de drabbade områdena i Vitryssland, Ryssland och Ukraina.

FN:s generalsekreterare Ban Ki­moon konstaterade att mänskligheten med Tjernobylolyckan i minne, och med tanke

på katastrofen i Fukushima, Japan, måste bredda blicken. "Frågan om kärnkrafts­säkerhet måste behandlas lika allvarligt som frågan om kärnvapen," enligt Ban.

OmFaTTaNdE kRIgSbROTT I SRI laNkaI en FN­rapport om våldsamheterna och den humanitära krisen i Sri Lanka i samband med krigsslutet för två år sedan anklagas främst regeringssidan för att ha gjort sig skyldig till attacker mot civila, och därmed ha brutit mot krigets lagar. Rebellerna, de tamilska tigrarna, ska ha begått brott genom att använda civila som mänskliga sköldar. Också FN får kritik för att inte ha gjort mer för att rädda människoliv.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Navi Pillay sa att hon hoppades att rapporten ska leda till kraftfulla åtgärder från omvärlden. Tusentals människor dog under det tre decennier långa kriget i Sri Lanka som tog slut i maj 2009 då regeringen utropade sig till segrare. Sri Lankas regering har förnekat anklagelserna i rapporten.

EN TREdjEdEl av all maT gåR FöRlORadOmkring en tredjedel av all mat som årligen produceras för människor blir aldrig konsumerad, enligt en ny rapport från det svenska Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK, som arbetat på uppdrag av FN:s livs­medels­ och jordbruksorganisation FAO.

I den rika världen handlar det om att maten blir förstörd eller slängs, trots att den är fullt ätbar. Den genomsnittliga konsumenten i Europa och Nordamerika slänger 95 till 115 kg mat årligen. I fattiga länder är problemet snarare att livsmedel försvinner innan det kommer ut på mark­naden p g a undermåliga processer kring transporter, förvaring och förädling.

kriget i libyen har orsakat massiva flyktingström-mar. bilden visar ett transitläger vid gränsen mel-lan libyen och Tunisien där de flyende får assistans av FN:s flyktingorgan uNhcR.

FN:s generalsekreterare ringer i den s k fredsklockan vid FN:s högkvarter i New york under en ceremoni till minne av Tjernobylolyckan.

Foto:oChA/davidohana

Foto:Fn/MarkGarten

w

INNEhåll

världshorisontsvenskaFn-förbundetBox1511510465stockholmtel:08–4622540Fax:08–6418876E-post:varldshorisont@fn.seWebb:www.fn.se/varldshorisonttwitter:varldshorisont

Redaktör: AnnalenaAndrews

ansvarig utgivare: lindanordinthorslund

layout:tomorro’

Tryckeri:tello-gruppen

annonser: display.Kontaktalisaljadas,090-711500ellerlisa.ljadas@display-umea.se

Förejbeställtmaterialansvarasej.Artikelförfattarnasvararsjälvaförinnehålletirespektiveartikel.

FörfrilansmaterialingårpubliceringbådeitidningenochpåVärlds-horisontswebbplats.

VärldshorisontutgesavsvenskaFn-förbundet.

issn0042-2134

Prenumerationspris:190kr(helår,4nr)

PlusGiro:50990-1

tidningensäljsävenibuntar.Kontaktainfo@fn.se

Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor.Vårgrundidéärattförasammanindivi-derochorganisationeriettgemen-samtarbeteförettstarkareFn.

Som enskild medlemiFn-förbundetfårduinbjudningartillkurser,semi-narierochstudieresor;medlemspri-serpåmaterial;fyranummerperåravVärldshorisontsamtenFn-pin.dufårmöjlighetattdeltaiutbild-nings-ochopinionsbildningsarbetetidinFn-föreningochmedverkaiförbundetskampanjer.omduärunder26årfårduinbjudningartillungdomsaktiviteter.

har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumererapåVärldshorisont,ring08–4622540ellere-postainfo@fn.se.

Livet på jorden en underordnad fråga

1718

10

4 13

12

9 16gmO, genmanipulerade grödor –åsikternagårisärochdebattenfortsätter.

Reportage från Nordic muN 2011, Fn-förbundetsförstainternationellarollspel.

Regnet uteblir ochtorkangörlivetalltsvårareförsmåbönderisydöstraEtiopien.

grön ekonominyttbegreppidenglobaladiskussionenomhållbarutveckling.

konkurrensen om naturresursernahård-nar–vadbetyderbefolkningstillväxten?

Intervju med gunilla carlssonomFn:shögnivåpanelförglobalhållbarhet.

”Sverige är en supermaktinommulti-biståndet”enligtUd-MU:sPerÖrnéus.

I samma veva som nyheten om Bin Ladens död spred sig över världens förstasidor publicerades en ny forskningsrapport som sammanfattar de senaste rönen om klimatet i Arktis. Innehållet är högst oroande. Forskarna konstaterar att klimatföränd­

ringarna i Arktis är betydligt mer omfattande och sker mycket snabbare än man hittills trott. Utöver den temperaturhöjning på två grader som redan ägt rum kommer temperaturerna i Arktis att stiga med ytterligare tre till sju grader till år 2100. Det i sin tur gör att is och glaciärer kommer att smälta så snabbt att den globala havsnivån höjs med upp till 1,6 meter under samma period – dubbelt så mycket som tidigare antagits.

I min morgontidning blir detta till en notis på sidan 22, medan flera sidor ägnas åt Bin Laden­relaterade artiklar. Folk är trötta på klimatfrågan – även redaktörer verkar det som – och två rekordkalla svenska vintrar har inte precis ökat intresset. Av naturliga skäl är också framtiden mer oviss och diffus än nutiden. I brist på bevis stoppar vi hellre huvudet i sanden och försöker tänka på trevligare saker.

Samtidigt kämpar FN med att ta ett grepp om både klimatet och andra hållbarhetsfrågor. En högnivåpanel har tillsatts – där Sveriges bistånds­minister Gunilla Carlsson ingår – och nästa år hålls återigen ett världstoppmöte om hållbar utveckling. Det handlar om att ta ett helhetsgrepp om mänsklighetens utveckling. Att ge miljarder människor drägliga liv utan att förstöra natur och miljö.

Ett av huvudämnena för konferensen är de globala strukturerna – organisationer och regelverk – kring ekologisk hållbarhet. Att denna fråga kom med på FN­tåget betydligt senare än fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och social och ekonomisk utveckling visar sig bl a i bristen på tunga FN­organ. Vid den legendariska FN­ konferensen om miljö och utveckling i Rio 1992 lanserades ”hållbar utveckling” som ett försök att göra ekologisk hållbarhet till en del av utvecklingsagendan. Det är ett ”tänk” som fortfarande gäller men det har inte givit ekologisk hållbarhet den tyngd som ämnet förtjänar. Forskare varnar idag för att jordens ekosystem och klimat befinner sig i allvarlig kris. På sikt hotas allt liv på jorden, inklusive människans, och ändå är ekologisk hållbarhet bara en underfråga i FN­systemet.

Hur vi går vidare ska diskuteras vid världstoppmötet 2012. Enligt Kofi Annans avgörande analys 2005 måste en välmående värld byggas på de tre pelarna utveckling, fred och mänskliga rättigheter, något som illustrerades med en trebent pall i Världshorisont nr 2/05. Själv tycker jag det är dags att göra ekosystem och klimat till ett fjärde ben på FN­pallen. Det vore en viktig signal om vilka värden som står på spel.

Omslagsbild nr 2/11: En cyklist är ute med sin mountain bike i cwm carn i södra Wales. Foto: ©lucky look/alamy/Seb Rogers

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

Twitter: varldshorisont

Faktablad: Sveriges biståndtillFn-organochandramultilateralaorganisationer.

4 Världshorisont2/11

hållbaR uTvEcklINg

Inom FN har man debatterat frågan om hållbar utveckling sedan 1987 då den s k Brundtlandrapporten lyfte

begreppet. Vid världstoppmötet i Rio de Janeiro några år senare (1992) fanns det optimism, politisk vilja och enighet om betydelsen av dessa frågor. Mötet antog bl a Agenda 21, en konkret och omfattande handlingsplan för hållbar utveckling i världens alla länder.

Ändå kan vi idag, nästan två decennier senare, konstatera att utvecklingen i

införEarthsummit2012

vart är mänskligheten på väg? är dagens utveckling hållbar?ingenvetsvaretpådenförstafrågan,mensvaretpådenandragerenfingervisning.Enistortsettenigköravforskare,experterochbeslutsfattaremenarattmänsklighetenmåsteändrakursochställaomsinasamhällenochsittsättatttänka.Vårthänsynslösautnyttjandeavnaturensresursernärmarsiggränsenförvadplanetentål.nästaårärdetåterigendagsförettvärldstoppmöteomhållbarutveckling,ochdetbrådskarmedklokaochkonkretabeslut.

Omställning till grön ekonomi brådskar

Fot

o: u

NIcE

F/Ny

hQ20

09-2

234/

anita

khe

mka

Om allt fler människor ska kunna leva goda liv, utan att jordens resurser överutnyttjas, måste utvecklingen i världen förändras och göras hållbar. bilden är från öppningsceremonin för världstoppmötet om hållbar utveckling i johannesburg, Sydafrika, 2002. I juni 2012 är det återigen dags för ett världstoppmöte om hållbar utveckling, Earth Summit 2012, denna gång i Rio de janeiro, brasilien.

Världshorisont2/11 5

hållbaR uTvEcklINg

världen är minst lika ohållbar som någonsin och att det nu brådskar med kraftfulla åtgärder för att rädda jordens ekosystem och klimat. Dessutom är livs­medelsförsörjningen för jordens växande befolkning hotad. I en debattartikel från januari 2011 skriver ett antal forskare vid SEI, Stockholm Environment Institute:

”Vi har nu nått en punkt där vi överskrider flera gränser för jordens förmåga att generera social och ekono­misk utveckling på lång sikt. Vi har inte bara en klimatkris att hantera utan även en global ekosystemskris. Detta nya läge kräver ett fördjupat globalt samarbete mellan världens länder i nära samarbete med forskare. Lokala, regionala och globala miljöförändringar samspelar nu på ett sätt som riskerar att underminera möjligheter att säkra och vidareutveckla de sociala och ekonomiska framsteg som gjorts i flera av världens tillväxtekonomier. Dessa miljö­ och resursutmaningar ställer enorma krav på omställningar av produktion och konsumtion, investeringar i industri, energi och transportsystem.”

vISSa FRamSTEgMängder av initiativ och processer pågår förstås för att tackla dessa jättelika utmaningar. På senare tid har också vissa framsteg gjorts på global nivå. Vid ett FN­toppmöte i oktober i Nagoya, Japan, fattades konkreta beslut om skydd för den biologiska mångfalden – bl a ska en vetenskaplig panel inrättas med FN:s klimatpanel IPCC som förebild. Och vid klimatförhandlingarna i december i Cancún, Mexiko, syntes vissa tecken på en ny konstruktiv anda.

Maria Berlekom, ledande ämnesföre­trädare för miljö och klimatfrågor på Sida, lyfter fram näringslivets ökade intresse för hållbarhetsfrågor som en annan positiv trend:

– Många aktörer inom näringslivet börjar förstå att deras resursbas är hotad. Många industrier är starkt beroende av ”naturkapitalet”, t ex tillgång till vatten,

för att bedriva sin verksamhet. Man börjar också alltmer förstå att klimat­förändringarna är en risk som måste han­teras och dessutom börjar man inse att det finns marknadsfördelar med att engagera sig i hållbarhetsfrågor, säger hon.

– Så det finns positiva tecken, men är det tillräckligt och går det tillräckligt fort? Svaret är nej. Vi har inte så många år på oss för att rädda ekosystemen och klimatet.

FRåN kuNSkaP TIll haNdlINgDaniel Slunge, miljöekonom vid Göteborgs Universitet, konstaterar å sin sida att det är dags för mänskligheten att ta steget från kunskap till handling:

– Vi har fått med näringslivet och andra aktörer i diskussionen om hållbar utveckling och vi har skapat ett med­vetande om dessa frågor. Nu måste vi gå från medvetande till konkreta åtgärder, och det är där vi står idag.

– Det finns ett stort gap mellan alla åtaganden som gjorts inom FN­systemet, och konkret handling, säger han.

När hållbar utveckling lanserades på 80­talet slogs det fast att begreppet består av tre delar: miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. De experter som Världshorisont talat med menar att hållbar utveckling som vägledande begrepp i den globala debatten har haft både för­ och nackdelar.

– En stor fördel var att man lyfte frågorna och behovet av att titta på hel heten. Det gjorde att sakfrågorna stärktes och att olika aktörer har kunnat involveras, säger t ex Johan Kuylenstierna, centerchef vid SEI och adjungerad professor i internationella vattenresurs­frågor vid Stockholms Universitet.

låNgSIkTIgT PERSPEkTIvDaniel Slunge framhåller att man även skapade ett långsiktigt tidsperspektiv med det nya begreppet:

– I hållbar utveckling lade man in en skyldighet gentemot kommande genera­

tioner, och det har gjort att man delvis hamnar i en annan diskussion. Man har också flyttat miljöfrågorna närmare frågorna om handel och utveckling, och därigenom fått nya aktörer att intressera sig för miljön, säger han.

Samtidigt är de tre överens om att be­greppet är otydligt, vilket gjort att olika parter lagt in olika tolkningar, beroende på sina egna utgångspunkter och intressen.

– Efter Riokonferensen 1992 uppstod ett dilemma rörande vad begreppet egent­ligen stod för. Nord betonade miljöfrågorna medan Syd betonade utvecklingsdelen, vilket har gjort att det har funnits en mismatch i diskussionen, säger Johan Kuylenstierna.

– En förenklad beskrivning är att utvecklingsländerna generellt sett har ekonomisk utveckling som övergripande mål. De menar att ekonomisk utveckling är grunden för all utveckling i ett sam­hälle och att det först är när man har ekonomisk utveckling som man kan bekämpa fattigdomen och få en positiv samhällsutveckling i allmänhet.

Omställning till grön ekonomi brådskar

hållbaR uTvEcklINg (påengelska sustainable development)ärettbegreppsomintroduceradespå80-talet.idenskBrundtlandrapportenfrån1987definierasdetsomenutvecklingsom“...tillgodoserdagensbehovutanattäventyrakommandegenerationersmöjligheteratttillgodosesinabehov”.idagligttalanvändsoftatermenhållbarhet.

hållbar utveckling består av tre delar:•ekologiskhållbarhet,•socialhållbarhetoch•ekonomiskhållbarhet.

inomFnhartvåvärldskonferenseromhållbarutvecklinghållits,denförstairiodeJaneiro,Brasilien,1992ochdenandraiJohannesburg,sydafrika,2002.nästaårskonferens,Earthsummit2012,hållsävendenirio.

Fot

o: u

NIcE

F/Ny

hQ20

09-2

234/

anita

khe

mka

6 Världshorisont2/11

daniel Slungejohan kuylenstierna maria berlekom marilyn mehlmann

» klImaTFRågaN. högakoncentrationeravväxthusgaseriatmosfärengörattjordensnaturligaväxthuseffektförstärks,temperaturenstigerochklimatetförän-dras.Människansutsläppavkoldioxidärenavgörandefaktor.idagliggerhaltenkoldioxidiatmosfärenpå390ppmvilketärca30procentöverdehögstahalternaunderdesenaste800000åren.det

varmareklimatetkanledatillextremaväderförhållandensomlångatorrperi-oderochnyckfullaregn.iredanutsattaländerblireffekternasärskiltallvarliga,särskiltförfattigamänniskorsomleveravjordbruk.

» EkOSySTEmEN. Ekosystemenärfungerandeenheterdärdjur,växteroch

denfysiskamiljönsamspelar,texensjö,enhage,enskogellerhelajordklotet.destörstaförändringarnaijordenseko-systembeståriomvandlingenavskogtillodlingsmark,förändringariklimatet,utrotningavarterochförlustavkorallrev.Fungerandeekosystemärennödvändiggrundförattmänniskornapåjordenskahatillgångtillblarentvatten,matoch

virke,skekosystemtjänster.

» bIOlOgISk måNgFald. Biologiskmångfaldärenannanbenämningfördenvariationsrikedomavlivsomviharpåjorden.idagskerensnabbutarmningavdenbiologiskamångfaldenpågrundavmänniskansolikaaktiviteter.närarterminskariantalellerutrotasstörsden

NågRa gRuNdläggaNdE hållbaRhETSFRågOR

hållbaR uTvEcklINg

De olika synsätten har hängt kvar som en osynlig barriär genom åren och skapat låsningar och hinder i det globala för­handlingsmaskineriet. Ett annat grund­läggande problem är att de institutioner och regelverk som ska hantera miljöut­maningarna är alldeles för otillräckliga, något som det dock råder bred enighet kring. FN:s miljöprogram UNEP har t ex inget mandat för att jobba med hållbar utveckling i dess fulla bredd, och är dessutom en relativt svag aktör. FN:s kommission för hållbar utveckling (Commission on Sustainable Develop-ment, CSD) kan bara producera rekom­mendationer och har låg status. Och FN:s konventioner på miljöområdet är för många och arbetet med att genomföra dem för splittrat, menar en enig kritikerkör.

När världens länder i juni nästa år återigen samlas till toppmöte i Rio för att diskutera hållbar utveckling (Earth Summit 2012, även kallat Rio+20) är därför det internationella ramverket – organisationer och processer – ett av två huvudteman i förhandlingarna.

– CSD är det enda FN­organ som har mandat att jobba med hela frågan hållbar utveckling. Att stärka CSD och ge det större tyngd borde ha varit en viktig del av reformeringen av FN, säger Johan Kuylenstierna.

– Ibland har UNEP försökt ta på sig ansvaret för arbetet med hållbar utveck­ling men då har det uppstått problem ef­tersom man klampat in på andras mandat.

Kuylenstierna menar att problemet är detsamma för flera av de stora globala utmaningarna. De spänner över många olika FN­organs arbetsområden och därför krävs ett nära och kraftfullt sam arbete mellan organen för att kunna hantera frågan. Klimatfrågan, t ex, handlar om allt från industri och konsumtion till skogsbruk, jordbruk, vatten och mat.

SEkTORIEllT SySTEm– Vi har ett FN­system som baseras på hur världen såg ut i mitten av 1900­talet. Det är ett sektoriellt system där varje fråga har sitt eget organ. Så frågan är hur man löser detta? Ska man reformera hela FN­systemet från grunden eller fortsätta som tidigare och skapa nya starka organ för viktiga frågor?

Kuylenstiernas förslag är att man i stället inrättar mekanismer som främjar och styr upp samarbetet mellan de befintliga FN­organen, med UN Water från 2003 som förebild. Han var själv verksam som rådgivare inom denna mekanism mellan 2007 och 2010. UN Water har till uppdrag att stimulera samverkan mellan 28 olika FN­organ i

frågor som rör vatten.– UN Water har bara tre anställda och

fysiskt sitter de hos olika FN­organ. Så resurserna dras från organen i ställer för att man skapar ett nytt. Idag finns även ett UN Oceans och UN Energy, och jag skulle gärna vilja se ett UN Climate, säger Kuylenstierna.

– Inget FN­organ ska ensamt vara ansvarigt för klimatfrågan. Om man ska lösa den krävs att alla berörda parter är med och känner ett ägarskap.

Maria Berlekom är inne på samma tankegångar:

– Emellanåt diskuteras att uppgradera UNEP till ett kraftfullt FN­organ för miljöfrågor, ett ”World Environment Organization”. Fransmännen driver detta stenhårt. Och kanske skulle det ge högre status åt miljöfrågorna och göra dem mer synliga i det internationella systemet, säger hon.

– Samtidigt kan jag känna en oro inför en sådan utveckling. Miljö och klimat är tvärfrågor som alla ska hålla på med. Om man inrättar ett nytt FN­organ finns en risk att andra tänker att de inte behöver jobba med det längre.

Det andra huvudtemat vid toppmötet i Rio nästa år är grön ekonomi (”green economy”), ett begrepp som blir alltmer framträdande i debatten. Kanske kom­

Världshorisont2/11 7

mer ett resultat av Rio­konferensen att bli att grön ekonomi ersätter hållbar utveck­ling som vägledande begrepp, tror Johan Kuylenstierna.

”Grön ekonomi” hänger samman med den gamla splittringen mellan Nord och Syd, där Nordländerna betonat miljö­aspekterna av hållbar utveckling medan Sydländerna framhållit behovet av tillväxt.

– Från utvecklingsländernas sida finns det en rädsla att det ska komma en massa miljökrav som förhindrar ekonomisk utveckling i fattiga länder. De hävdar att de måste ha rätt till tillväxt för att bygga upp sina samhällen, precis som de rika länderna en gång gjorde, säger Daniel Slunge, och fortsätter:

– Begreppet grön ekonomi, som nu lanseras inför Rio­mötet, är ett sätt att försöka lösa upp den här konflikten. Man säger att det inte handlar om att lägga begränsningar på den ekonomiska utveck­lingen utan att det i stället är ett nytt sätt att skapa ekonomisk utveckling. Att man genom en omställning till en grön ekonomi ska­par jobb och tillväxt genom att det inves­teras i grön teknik etc.

haR ENgagERaT SIgTvå globala aktörer som engagerat sig i dessa frågor är industriländernas sam­arbetsorganisation OECD och FN:s miljöprogram UNEP. OECD har tagit fram en ambitiös strategi för ”grön tillväxt” medan UNEP nyligen lanserade en rap­port på 600 sidor om just grön ekonomi.

– UNEP och andra har länge pekat på de stora kostnader som nuvarande ekonomiska system innebär, främst stora kostnader p g a miljöförstöring och klimatförändringar som man inte tagit hänsyn till och inte haft något bra system för att mäta, säger Daniel Slunge.

– Nu försöker man alltså argumentera för att en grön omställning är bra även ur ett ekonomiskt perspektiv. UNEP:s budskap är att länder genom att investera endast 1­2 procent av sin BNP på grön omställning kan komma väldigt långt. Så ”grön ekonomi” är ett försök att omformulera och länka ihop de tre pelarna inom hållbar utveckling.

Tyvärr finns redan tecken på motstånd mot de nya tankegångarna, berättar han vidare:

– Utvecklingsländernas samarbets­grupp G77, t ex, tycker inte att vi behöver något nytt begrepp utan att det är bättre att jobba på de åtaganden som redan gjorts. De är rädda för att det ska bli en ”grön protektionism”, d v s att de rika

länderna ska ställa upp handelshinder för länder som t ex inte har koldioxidskatter.

– Om det nu är en grön omställning som behövs så tycker G77 att de rika länderna ska gå i bräschen och ställa om sina system så att de fattiga länderna kan fokusera på tillväxt.

Här kommer OECD:s tankegångar på ”grön tillväxt” in. Slunge menar att till­växt som vi känner det är ett positivt laddat begrepp, samtidigt som det är förknippat med ökad användning av energi och material. Så frågan är hur man får en tillväxt som är miljöanpassad?

– Som läget är idag behövs det mycket starka styrmedel för att få en tillväxt som inte leder till ökade utsläpp av koldioxid, säger han.

Maria Berlekom menar att det finns många nya tankegångar som håller på att

sprida sig, och som kan få stor betydelse på sikt.

– Dels handlar det om hur vi ser på mänsklig utveckling överhuvudtaget. Vi tänker linjärt, att utvecklingen går lång­samt i små steg, vilket gör att vi bygger upp system som gör oss sårbara. Men händelser under senare år visar att den i stället sker ryckvis, i samband med plötsliga händelser – en ekonomisk bubbla som brister, t ex, eller en jord­bävning utanför Japans kust.

– Samtidigt visar forskningen att planetens system närmar sig gränsen för vad de klarar av och risken är att de plötsligt ”tippar”. Så vi måste börja kalkylera med plötsliga, oväntade händelser, och samtidigt bygga system

där vi har säkerhets­marginaler, säger hon.

Vidare måste vi börja värdera naturens resurser på ett annat sätt och skapa ekonomiska incitament för ett mer hållbart samhälle, fram­håller hon.

– Två huvudfrågor där det idag går åt fel håll är klimatet och den biologiska mångfalden, men försöken att motverka den negativa utvecklingen uppfattas som något som hindrar ekonomisk utveck­ling. Om man t ex skyddar den biologiska mångfalden i ett område ses det som att man tar undan området från utveckling.

– I stället behöver man tänka att man gör en investering i viktiga naturkapital­tjänster som är till nytta för samhället. Genom att vårda dessa naturresurser skapar man dessutom en buffertkapacitet, en ”resiliens”, i samhället, säger Maria Berlekom.

lOkal NIvåEn expert som närmar sig hållbar utveck­ling från en lite annan utgångspunkt är Marilyn Mehlmann, generalsekreterare

känsligabalanseninaturenskretsloppochdetkanledatilloåterkalleliganegativaeffekterpådenaturligaekosystemen.hotetmotdenbiologiskamångfaldenärdärföretthotmotalltlevandepåvårjord.» ENERgIFRågaN. Förallmänskligaktivitetkrävsenergiochhittillshar

användningenavoljaochkolorsakatenormamiljöproblempåjorden,inteminstiformavkoldioxidutsläpp.därförforskasdetnuintensivtpåattutveckladeskförnybaraenergikällorna,främstbio-,sol-,vatten-ochvindenergi.Enavgörandediskussionärvilkaenergi-slagsomfattigareländer,däriblandbefolkningsjättarnaKinaochindien,

väljerattsatsapåisinaansträng-ningarattlyftasinainvånareurfattigdom.Kärnkraftärettenergislagsominteansesvaraförenligtmedenhållbarutvecklingpgaförstorariskerochkostnader.

» maT. stigandetemperaturer,öken-bildningochmarkförstörelse,bristpå

färskvattenochenväxandebefolkningärproblemsomhotarlivsmedels-produktionenpåjorden.stigandehavsnivåerlederdessutomtillattlågläntjordbruksmarkförsaltas.Fattigajordbrukareärsärskiltutsattadådedrabbasavdessaförändringarochsaknarkunskapochresurserföratthanterasituationen.

hållbaR uTvEcklINg

Forts. på nästa sida

”Vi måste börja värdera naturens resurser på ett annat sätt och

skapa ekonomiska incitament för ett mer hållbart samhälle.”

8 Världshorisont2/11

för GAP, Global Action Plan International. GAP jobbar med hållbar konsumtion och beteendeförändringar, främst på individ­ och lokal nivå, och Mehlmann tror inte längre att världens regeringar och FN är de viktigaste aktörerna:

– Jag tror mer och mer att omställ­ningen, om den kommer, kommer att ha sin tyngdpunkt i lokalsam­hället. I Sverige liksom i många andra länder tror jag att det finns nästan obegränsade möjligheter att fatta viktiga beslut på kommunal nivå, säger hon.

– Kommunerna upplever sig visserli­gen ofta sakna pengar för ändamålet. Och häri ligger både den stora utmaningen och möjligheten: att börja bygga ’oaser’ utifrån alla lokala resurser – inte minst de mänskliga, och inte enbart utifrån ett penningsystem som visat sig väldigt ohållbart. Sådana oaser finns det numera många av runtom i världen, med eller utan statligt respektive kommunalt stöd.

Begreppet ”grön tillväxt” är hon skeptisk till:

– Risken är att folk tror att det går att fortsätta som tidigare, bara vi har lite bättre teknik. Men så länge befolkningen

i världen ökar så käkar vi upp alla landvinningar som görs inom tekniken, säger hon.

– Så risken med ”grön tillväxt” är att det blir för likt dagens tillväxt. Jag tror vi behöver tänka på tillväxt av ett annat slag.

Titta på kroppen: efter ett tag slutar vi människor växa, annars är det något fel. Däremot kan vi fortsätta växa andligt och intellektuellt. Så frågan är: hur kan vi som mänsklighet fortsätta växa andligt/ mentalt? Hur gör vi detta på samhällsnivå?

mINNS RIO Och STOckhOlmMarilyn Mehlmann har arbetat hela sitt liv för att främja hållbar utveckling och har för detta belönats med Rachel Carson­priset 2011. Hon tillhör den generation som minns både Rio 1992 och Stockholm 1972, då FN för första gången arrangerade en global miljökonferens.

– Mötet 2012 är inte bara Rio+20 utan

även Stockholm+40. Det har hänt mycket på gott och ont. Världen har helt klart blivit mycket mer ohållbar, samtidigt som vi har fler mekanismer för att ta itu med problemen. Det vore helt underbart om man denna gång visade upp samma viljestyrka som man gjorde i Rio när man antog bl a Agenda 21.

– En god utveckling är att man mer och mer får upp ögonen för att klimat­förändringarna sker, att de beror på människan och att man inte behöver sitta med armarna i kors och vänta på att något otäckt ska hända. Och en bra sak, särskilt jämfört med Stockholm 1972, är att vi nu har en global känsla, folk inser att vi alla sitter i samma båt, säger hon.

Nu behövs ett fokus på lösningar, fortsätter Mehlmann:

– I stället för att stirra oss blinda på problemen behöver vi diskutera hur vi bygger ett hållbart samhälle, en hållbar värld. Och vi behöver lösningsinriktad verksamhet, massor med experiment och kreativitet, projekt av olika slag.

Johan Kuylenstierna är inne på samma spår:

– Jag är otroligt optimistisk. Jag är inte en förespråkare för att måla upp en domedagsbild. Man ska vara tydlig med att vi står inför enorma utmaningar men även vara tydlig med att det finns lösningar på de här problemen.

Jag tror inte att det bästa sättet att skapa förändring är att skrämma människor. Men det är extremt viktigt att uppmärk­samma frågorna, säger han.

– Som det är nu har vi haft två kalla vintrar i Sverige och då glömmer folk den globala uppvärmningen. Djupare än så sitter det inte. Så vi har ett pedagogiskt problem. Jag tror att vi måste visa på en positiv förändringsprocess och säga att vi kan bygga ett samhälle för nio miljarder människor OCH utrota fattigdomen samtidigt. Där har vi forskare ett viktigt ansvar, vi måste visa och förklara att det finns en väg framåt.

n AnnaLena Andrews

hållbaR uTvEcklINg

» övERgödNINg. Ennaturligtillförselavkväveochfosfortillvattendragenfrånomgivandemarkerpågåralltid.Problemetärnärvimänniskorökardennatillförsel,blagenomutsläppfrånindustrier,jordbrukochavlopp.dettakanledatillövergödningav

sjöar,floderochhavmedalgblomning,syrefriabottnarochförändringarifiskebeståndensomresultat.Östersjönärettnärliggandeexempelochenavvärldensmestförorenadehavsvatten-miljöer.

» uRbaNISERINg. Världensbefolk-ningflyttarfrånlandsbygdenintillstäderna.idagboröverhälftenavjordensbefolkningistäderochtillväxtenfortsätterimyckethögtakt.inomnågraårtiondenberäknas80procentavvärldensberäknadenio

miljarderinvånareboistadsområden.Urbaniseringenmedförriskersomattodlingsmarkgårförloradnärstädernabrederutsig,undermålignärmiljöpgaöverbefolkningochökandetrafiksomisinturledertillluftföroreningar.

Text: Caroline Ovaska

brist på vatten kan leda till bl a hungersnöd, ökenbildning och konflikter mellan samhällen. bilden är från ett torrlandskap nära manatuto, östtimor.

”Man ska vara tydlig med att vi står inför enorma utmaningar men även vara tydlig med att det finns lösningar på de här problemen.”

Världshorisont2/11 9

Foto:Fn/KyChung

hållbaR uTvEcklINg

ny vision för hållbar värld

Fn-panelskage

Det var i augusti 2010 som Ban Ki­moon tillsatte panelen och uppmanade deltagarna att

”tänka stort, vara djärva men också praktiska”. Målsättningen är att formulera en ny vision för en hållbar framtid ”på en planet som är utsatt för allt större press p g a människans aktiviteter”, och att hitta mekanismer för att genomföra visionen.

Bland deltagarna finns en rad mycket kända och respekterade politiker, däribland Australiens tidigare premiär­minister Kevin Rudd, USA:s FN­ambassadör Susan Rice och Norges tidigare statsminister Gro Harlem Brundtland, ansvarig för Brundland­rapporten från 1987 där begreppet hållbar utveckling lanserades. Arbetet leds av Finlands president Tarja Halonen och Sydafrikas president Jacob Zuma.

– Panelen tittar på hållbarhetsfrågorna på ett sammantaget sätt . Det gäller att väva ihop ekologisk, social och ekono­misk hållbarhet och se till att vi får en global diskussion om detta inom ramen för FN, säger Gunilla Carlsson till Världshorisont.

– Vi hoppas att vår rapport ska stimulera till debatt men kanske också kan leda till en del beslut, både i FN och i andra sammanhang.

RaPPORT vId åRSSkIFTETPanelens rapport ska presenteras vid årsskiftet och blir ett viktigt bidrag till processen inför världstoppmötet om hållbar utveckling i Rio i juni 2012. Ett huvudtema för Rio­mötet är ”grön eko­nomi”, men panelen kommer snarare att tala om hållbar tillväxt, avslöjar Carlsson:

– När vi i Sverige talar om grön

ekonomi så tycker vi att det är modernt och framåtsyftande; ekonomi och ekologi i förening. Men för andra, kanske framförallt i Syd, så uppfattas det som att det handlar om handelshinder. Man tycker att ’ni som har innovation och teknik, ni kan köpa den nya tekniken, men vi kommer att hamna ännu mer vid sidan av’. Så man hamnar i den klassiska konflikten mellan Nord och Syd.

– Därför har vi i panelen vänt på begreppen och där har jag själv varit drivande. Jag talar hellre om inkluderande och hållbar tillväxt. Demokrati och öppenhetsfrågor är mycket viktiga. Människor ska vara medvetna och kunniga och de ska kunna organisera sig och utkräva ansvar så att de ekologiska hållbarhetsfrågorna kommer mer i fokus och hanteras på ett seriöst sätt. Och det kommer att behövas resurser för att skapa förutsättningar för att investera i hållbarhetslösningar. Vi måste ha mer innovation och mer investeringar och därför behöver vi tillväxt, säger Gunilla Carlsson.

En av de frågor som den svenska biståndsministern driver i panelen är vikten av samarbete med näringslivet.

– Det sker väldigt mycket ute i världen som är drivet av näringslivet och där kan man absolut ta ett ökat ansvar för hållbarhetsfrågorna. Det handlar om att undersöka vad de kan bidra med i form av t ex upphandlingar och investeringar, och hur man kan fatta politiska beslut som svarar mot detta, säger hon.

– Jag tror också att näringslivet kan spela en roll för att identifiera nyckelfrågor och kräva viktiga besked av politikerna. ’Kom med en lösning, vart

ska ni gå, hur ska koldioxidbegräns­ningen ske? Berätta om vart ni är på väg så kan vi ta fram innovation och forskning och framsteg och skaffa produkter som gör att vi trycker ner kostnaderna för att göra omställningen.’

dRa IN akTöRERDet är också viktigt att titta på andra aktörer, både inom FN­systemet och utanför, och fråga sig vilka roller de har och hur man kan dra in dem i arbetet, fortsätter Gunilla Carlsson:

– Jag hoppas att vi inte kommer fram till att det behövs nya institutioner utan att vi kan använda oss av dem som redan finns, och även dra in alla aktörerna utanför FN. Vi har ju t ex Världsbanken och de regionala samarbetsorganisatio­nerna, de kan också ta ett ökat ansvar.

– Institutionerna finns där, det är bara att ta politiskt ansvar, något som panelen kommer att framhålla och kräva.

n AnnaLena Andrews

sverigesbiståndsministerGunillaCarlssonärenav21deltagareienhögnivåpanelförglobalhållbarhetsomFn:sgeneralsekreterarehartillsatt.uppdraget är att ta fram en ny vision för en hållbar framtid.

Sveriges biståndsminister gunilla carlsson talar vid topp-mötet om millenniemålen i New york i september 2010.

10 Världshorisont2/11

Det skvalpar några deciliter vatten på botten av dunken. Mamma Sefiya har inte orkat gå till fots

åtta timmar fram och tillbaka till floden i dag och nu är ettåriga Bilkisa och hennes syskon törstiga.

Det har alltid varit torrt i Dawe Kas­hen. Men nu är det extremt.

Tiotusentals av invånarna i området har redan flyttat med sina djur till mindre utsatta ställen. De svagaste stannar kvar. För vart ska de flytta? Befolkningstill­växten i Etiopien är explosiv. Det bor redan människor överallt där för­hållandena medger det.

– Många har gett sig av men några har börjat komma tillbaka. Jag bara hoppas på att något ska hända, säger Sefiyas make Abdi.

Hans bikupa ligger slängd i en avlövad buske – till och med bina har migrerat. Abdi pekar på den dammande röda jorden bakom hyddan och suckar:

– Vi brukade odla majs på åkern här. Om bara regnet kom skulle vi få mat. Då skulle vi kunna leva.

Ett helt år har gått sedan det regnade senast och OCHA, FN:s organisation för samordning av katastrofbistånd, rappor­terar att de redan torkdrabbade betes­markerna i södra och sydöstra Etiopien i år ser ut att helt gå miste om vårens regn­period. Tillsammans med regeringen och frivilligorganisationerna kraftsamlar FN för att kunna fylla på vattenreservoarerna och dela ut mat under de kommande månaderna.

OmöjlIgT aTT lEvaFör den boskapsskötande familjen Umar­Abduraham betyder torkan att deras hembygd har blivit en plats där det är näst intill omöjligt att leva. Förändringen har gått ryckvis under de senaste 20 till 30 åren. Det är här den globala uppvärmningen skördar sina första offer.

Sefiya Umars och Abdi Abdurahams by ligger långt från allfartsvägarna. Hit når sällan hjälp utifrån men sedan några år tillbaka är Lutherska Världsförbundet verksamt i området. Med hjälp av projekt

där invånarna själva undersöker behoven och föreslår lösningar, försöker man hitta strategier för att få den torkdrabbade jorden att försörja sin befolkning.

Tre stora dammar har byggts i området men två är redan torrlagda. Även i den tredje dammen är vattnet på väg att ta slut. Vid den leriga strandkanten sitter en kvinna, Fatuma Tuke. Än så länge kan hon hämta vatten till sitt hushåll här och ta hit korna, åsnorna och getterna för att dricka. Fatuma tar en dag i sänder.

– Torrperioderna blir bara längre men jag är glad att vi har fått dammen, säger hon.

– Vad vi ska göra när den sinar? Ja, då blir vi törstiga. Vi får väl flytta på oss.

bERgIgaRE laNdSkaPNågra mil bort är landskapet bergigare. Här, i Goro, lever småbrukarna inte enbart på boskapsskötsel utan även på åkerbruk.

Men också i Goro är klimatförändring­arna tydliga. Effekterna av dem förvärras av den avskogning som följer i vedsam­landets och träkolstillverkningens spår.

När regnen inte kommer börjar den tröstlösa vandringen efter vatten för miljontals etiopier. det är afrikas småbrukare som får ta den första och största smällen när jordens klimat förändras.

Inget regn i dawe kashenEtiopien

hållbaR uTvEcklINg

Världshorisont2/11 11

När den åldrande bonden Aliyi Hajiyusuf sprang i backarna som ung pojke skuggades han av akaciakronor som surrade av vildbisvärmar. Nu är landskapet kalare och solen bränner skoningslöst. Aliyi och hustrun Rabiya Haji Mohammed har förberett sådden men än har inte en droppe fallit.

– Vår familj kommer att klara sig genom torkan men det är problem för dem som inte har lyckats spara i ladorna, säger Aliyi.

Att just hans familj inte är lika utsatt som en del andra beror på att de har lagt om jordbruket för att möta klimat­förändringarna. Numera odlar de inte enbart spannmål. Rabiya har även börjat odla frukt och grönsaker, som lök, kål, chilipeppar, potatis, morötter, bananer, avokado, mango och kaffe. Misslyckas de med en gröda är det oftast någon annan sort som ger bättre skörd.

De har också börjat odla foder och hägna in betesmark åt boskapen. Tidigare strövade djuren fritt och betade ner gräset, vilket ledde till erosion.

Etiopien är ett stort land med varie­rande landskapstyper och klimat och det finns många i grunden bördiga områden här. Reser man väster­ och söderut över bergen från Goro kommer man så småningom till kafferegionen Sidama, där det är betydligt grönare.

Men inte heller detta landskap är förskonat från klimatförändringarna. OCHA konstaterar att situationen i Sidama måste övervakas noggrant. Trots växtligheten på kullarna och i dalgångarna blir det missväxt när regnen inte kommer som de ska.

Nya mETOdERVårt tredje stopp blir en bevattnings­anläggning i Sidamaprovinsen. Den är ett gott exempel på hur nya bruknings­metoder för att möta klimatföränd­ringarna kan lyckas.

Vattnet från ån leds om i smala, murade kanaler ut till små åkrar med olika grödor. Där syns en lott med tomater, en med majs och en med småplantor av det magiska moringaträdet, som när de vuxit

åTgäRdER FöR ETT hållbaRT jORdbRuk:•Fattigdomsbekämpning.•terrasseringocherosionsskyddpå

åkrarna.•trädplantering.•Användningavbränslesnålaugnarsom

minskarbehovetavved.•Bättrevattenhushållning,texgenom

dammbyggenochbevattnings-anläggningar.

•introduktionavnyagrödorochtorktåligarevarianteravdetraditionellagrödorna.

•Avelochbättreveterinärmedicinsomgerfriskareochmerproduktivboskap.

Till höger: Samuel moringa förbereder en odlings-bädd där han ska driva upp plantor av moringa-

trädet. genom att avleda vattnet från en å i kanaler har bördiga odlings lotter skapats.

Ovan: aliyi hajiyusuf är en framsynt bonde. Numera betar familjens boskap inte längre fritt i byn, vilket minskat erosionsrisken i det kuperade landskapet. aliyi använder kaktusar som staket kring djuren.

måNga PROblEm SOm SamvERkaR:•Etttorrareochvarmareklimat.•rubbadenederbördscykler.regnetkommer

inteitidochnärdetvälkommerkandetvarahäftigtellerkortvarigt.

•Bristfälliginfrastruktur.Attvägnätetärdåligtutbyggtgördetsvårtattodlaförförsäljning.

•Befolkningstillväxtochfattigdom.närmångamunnarskamättasöverexploaterasmarken.omtexdenendaförsörjnings-möjlighetenäratttillverkaochsäljaträkolfortsättermänniskormeddetävenomdetledertillmiljöförstöring.

•statenägerallmark.småbrukarnavågarinteinvesteranärdeintevetomdefårfortsättabrukajorden.”landgrabbing”äretthotivissadelaravlandet.Utländskainvesterarefårarrenderastoralandom-rådenförmånligtsamtidigtsomdemänniskorsomtidigarelåtitsinboskapbetadärmåsteflyttapåsig.

till sig ska ge näringsrik mat åt män­niskor och djur, skugga åt kaffebuskarna och näring åt marken. Det ångar av växtkraft från den fuktiga myllan.

På en odlingslott ligger jorden ännu bar. Samuel Regasa, en ung man i gul tröja och trasiga byxor, förbereder en odlingsbädd. Han ler stort medan han låter vattnet strila från kannan över den torra jorden. Snart ska den också grönska.

n Text och foto: Karin Hylander, frilansjournalist

hållbaR uTvEcklINg

12 Världshorisont2/11

komplex och känslig frågaBefolkningstillväxten

Redan för 25 år sedan passerades gränsen för vad världen tål vad det gäller befolkningens belast­

ning på miljön. En växande befolkning har sedan dess inneburit ett allt större tryck på natur och miljö, något som framförallt märks på den snabbt krympande tillgången till rent vatten. Följden har blivit allt från ökenspridning till svält, social oro och flyktingströmmar.

”Det tog lång tid innan vi insåg vart det barkade, för till skillnad från skogar som krymper och åkerarealer som torkar ut efter överbetning och alltför intensiv uppodling, märktes vattenbristen först när brunnarna började sina”, skriver den närmast legendariske miljöprofeten Lester Brown på den amerikanska organisationen Earth Policy Institute.

käNSlIg FRågaMot den här bakgrunden har det varit naturligt att diskutera barnbegränsning, idag en del av begreppet familje­planering. Men det är en känslig fråga.

– Frågan om familjeplanering är onekligen komplicerad. Den är viktig när man diskuterar hållbar utveckling men eftersom den har kopplingar till sex och preventivmedel är den mycket kontrover­siell för många aktörer, konstaterar Johan Kuylenstierna på Stockholm Environment Institute (SEI).

Han vill därför att diskussionen när det gäller att komma till rätta med en alltför kraftig befolkningstillväxt breddas och framhåller även andra viktiga faktorer.

– Det är t ex viktigt att betona effekterna av en positiv ekonomisk och social

utveckling, som även det leder till lägre födelsetal. Eftersom det i första hand handlar om fattigdomsbekämpning är det dessutom lättare att utifrån det perspektivet nå enighet mellan olika intressen, framhåller Kuylenstierna.

STaRka kvINNORKarin Lexén, expert på internationella miljöfrågor på Stockholm International Water Institute (SIWI), pekar för sin del på betydelsen av starka, välutbildade kvinnor när det gäller att tackla befolkningsfrågan.

– Det minskar definitivt barntätheten, särskilt om kvinnor får möjlighet att utvecklas och komma ut i arbetslivet.

Samtidigt framhåller hon att det finns många förklaringar till att kvinnor i fattiga länder ändå väljer att föda många barn.

– Så länge det saknas fungerande hälsovård i många utvecklingsländer kommer barnadödligheten att vara fortsatt hög. Mammorna vill gardera sig mot dödsfall i familjen, för det måste ju finnas barn som kan hjälpa till med det tunga arbetet hemma, säger Karin Lexén.

Befolkningstillväxten är inte heller den enda faktorn när det gäller slitage på naturen. Skiftande konsumtionsmönster

har också en enorm betydelse. Ett barn som föds i Europa konsumerar mellan tio och 100 gånger mer än ett barn som föds i en fattig familj. Att enbart titta på antalet barn är därför inte helt rättvis­ande, framgår det av aktuell statistik.

Professor Hans Rosling, välkänd debat­tör när det gäller utvecklingsfrågor, är för sin del starkt kritisk till uppfattningen att befolkningstillväxten hotar jordens naturresurser.

bRIST På kuNSkaP– Det råder en fundamental brist på kunskap på det här området. De flesta experter som uttalar sig har en bristande tilltro till framtiden. Befolkningstill växten kommer så småningom att stagnera, säger Rosling och avvisar många av de lösningar som förs fram för att råda bot på den så kallade befolkningsexplosionen, främst då ökad satsning på preventivmedel.

– Om de cirka två­tre miljarder män niskor, som beräknas tillkomma innan jord ens befolkning stabiliseras, kan få bra sjukvård, skolgång och lära sig leva så energisnålt som möjligt, behöver den för­väntade befolkningstillväxten inte vara det ’hot mot miljön’ som den ofta utmålas som.

n David Dahmén, frilansjournalist

kan familjeplanering minska trycket på de snabbt krympande naturresurserna?Fråganärkomplex,menarforskareochandrasakkunnigasomVärldshorisonttalatmed.Mångaandrafaktorerspelarminstlikastorroll.

Ett barn som föds i Europa konsumerar mellan tio och 100 gånger mer än ett barn som föds i en fattig familj. bilden visar barn i balochistan, Pakistan.

Foto:Fn/WFP/Am

jadJamal

hållbaR uTvEcklINg

FN Och EuRäTTvIS haNdElFN-fakta SvERIgES mulTIlaTERala uTvEcklINgSSamaRbETE

Fortsätter på nästa sida.

viktig FN-styrning genom svenskt bistånd

omkringhälftenavsverigesutvecklingssamarbete(bistånd)kanaliserasviaFnochandramultilateralaorganisationer.sverigeärenavdetyngstaaktörernapåområdetochharettstortinflytandeöverdeberördaFn-organen.

BeNiN. Tills för tre år sedan tvingades Kindozandji Adové avgöra vilken av hennes tre döttrar som skulle få gå i skolan. Hon hade inte råd att låta alla tre göra det. Hen­nes ostronförsäljning gav inte tillräckligt med inkomster för att täcka skolavgifterna. Tack vare en mikrokredit från FN:s utveck­lingsprogram UNDP på 60 dollar kunde hon skaffa två timmerflottar som hon nu använder när hon fångar ostron. Hon får därmed större fångster och kan sälja mer och nu går alla tre döttrarna i skolan.

Niger. I skuggan under några träd på bytorget i Bandé sitter ett 40­tal män i åldern 25 till 50 år. De lyssnar med stort intresse på en man som säger: ”I fyra års tid har vi dag och natt åkt runt till byarna i regionen för att främja familjeplanering, för att gravida kvinnor ska besöka hälso­kliniker, att förlossningar ska ske på sjuk­hus och att kvinnor och barn ska vaccinera

sig.” Mannen är utbildad av FN:s befolk­ningsprogram UNFPA. Syftet är att män ska få kunskap om riskerna som deras hustrur utsätts för om de blir gravida tidigt i livet, för ofta eller inte får vård under graviditeten eller förlöses utan hjälp av utbildad personal. En hustru till en av männen säger: ”Tidigare var vi rädda för att bli gravida, på samma sätt som för döden. Men nu är vi inte det längre. Våra män är mycket mer insatta nu. Många gånger är det de som ser till att vi kvinnor kommer till vårdcentralen eller sjukhuset.” egypteN. Awad (fingerat namn) arbetade som ingenjör vid ett oljeraffinaderi i den libyska öknen. För en vecka sedan ringde hans hustru från hemmet i Ajdabiya. Hon sade att Khadaffis styrkor utsatte staden för raketanfall. Awad lämnade omedelbart jobbet och reste under natten till Ajdabiya. Han fann huset delvis förstört av en raket.

Awad frågade en granne om hon visste vart hans familj tagit vägen. Efter flera dagars sökande på olika platser bestämde sig Awad för att ta sig över gränsen mot Egypten till Marsa Matrouh. Där fick han hjälp av FN:s flyktingorgan UNHCR att söka efter sin familj. Familjen kunde åter­förenas efter några dagar. Awads bror sa: ”Vi hade givit upp hoppet om honom.” Awad sa: ”Nu kan jag andas igen”, samti­digt som han kramade om sin yngsta dotter. Detta är bara tre exempel på vad multi-lateralt utvecklingssamarbete betyder för människor runt om i världen.

FattigdomSBekämpNiNg i FokUSCirka hälften av Sveriges totala utvecklings samarbete går genom multi­laterala organisationer som FN, EU, Världsbanken och en del globala fonder. Den andra hälften går direkt till sam­

med sitt stöd till multilaterala organisationer stödjer Sverige bl a en förbättrad tillgång till sjukvård, läkemedel och läkare. bilden visar en mamma och hennes barn på ett sjukhus i hanoi, vietnam.

Foto:rogerlundholm/Universitetssjukhusetilund

arbetsländer, framför allt i Afrika söder om Sahara.

Det första kallas multilateralt och det andra bilateralt utvecklingssamarbete. Bistånd är lite förenklat en annan benämning på utvecklingssamarbete. I dag används benämningen utvecklingssamarbete mer än bistånd för att visa att det handlar om just samarbete mellan två eller flera parter och inte ”enbart” ett givande och ett tagande mellan två länder.

Att bekämpa fattigdomen är i fokus för allt svenskt bistånd. Den svenska regeringen vill ha hög kvalitet på och se goda resultat av biståndet. Tre områden är särskilt priorite­rade för att uppnå en rättvis och hållbar utveckling: demokrati och mänskliga rättig­heter, jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen samt klimat och miljö.

I det multilaterala utvecklingssamarbetet går flera givare samman. De har samma mål och kan med gemensamma krafter bidra till ut­veckling och fattigdomsbekämpning, vilket ger ett direkt genomslag på de åtta millennie­målen. Sveriges stöd till de multilaterala orga­nisationerna uppgår till mellan 17 och 20 mil­jarder kronor per år. Det totala svenska bistån­det uppgick till drygt 31 miljarder kronor 2010.

SveNSk StrategiSk StyrNiNg I april 2007 antog regeringen en strategi för

Sveriges multilaterala utvecklingssamarbete, Multistrategin. Strategin anger bl a hur Sverige bör samordna sitt engagemang i de multilaterala organisationerna för att få genomslag för de svenska utvecklingsmålen och bättre påverkan på organisationernas verksamhet.

Som en direkt konsekvens av Multistrategin utformar Sverige nu även strategier för sitt samarbete med de multilaterala utvecklings­organisationer som bedöms som särskilt relevanta och viktiga. Bland dessa finns FN:s utvecklingsprogram UNDP, FN:s livsmedels­ och jordbruksorganisation FAO, Världs­hälsoorganisationen WHO och Världs­banksgruppen. Strategierna utarbetas för perioder om vanligtvis tre till fyra år och fastställer mål och samarbetsformer för arbetet med organisationen i fråga.

måNga aktörerDet är många aktörer i den svenska förvalt­ningen som arbetar med multilaterala organisationer.

Utrikesdepartementets (UDs) enhet för multilateralt utvecklingssamarbete arbetar med:• FN:s fonder och program, som FN:s

barnfond UNICEF, FN:s befolkningsfond UNFPA, FN:s kvinnofond UNIFEM (som nu ersatts av UN Women), FN:s miljö­

program UNEP och FN:s utvecklings­program UNDP.

• Utvecklingsbankerna, som Världsbanken och de regionala bankerna.

• Globala fonder, som Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria, GFATM, samt Globala miljöfonden, GEF.

• Humanitär verksamhet som i stor utsträck­ning sker inom FN:s ram, som FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd UNOCHA, FN:s flyktingorgan UNHCR och FN:s livsmedelsprogram WFP.

UD bidrar i huvudsak med icke öronmärkta pengar till FN­organen i form av obundet basbudgetstöd, medlemsavgifter och på­fyllnader av fonder som ska finansiera någon verksamhet. Hur dessa bidrag ska användas beslutas av respektive FN­organ. 2009 låg dessa bidrag på drygt 11 miljarder kronor. Biståndsmyndigheten Sida bidrar i huvud­sak med öronmärkta pengar som går till specifika projekt som FN­organ ska genom­föra eller till specifika länder som dessa organ arbetar i. 2009 uppgick dessa bidrag till drygt 6 miljarder kronor.

Förutom UD samarbetar även flera fack­departement med multilaterala organisationer, framför allt de självständiga fackorganen i FN­systemet. Arbetsmarknadsdepartementet har exempelvis huvudmannaskap för

minskad fattigdom genom landsbygdsutveckling är ett exempel på vad Sveriges multi-laterala utvecklingssamarbete bidrar till. bilden visar ett vägbygge i mocambique.

FN-ORgaN & åR FöR bEdömNINg

RElEvaNS I lINjE mEd SvENSka uTvEcklINgSmål

INTERN1) EFFEkTIvITET ExTERN2) EFFEkTIvITET

UndP(2008) relevant God relativtgod

UniFEM(2008) relevant Mindregod relativtgod

UniCEF(2008) relevant relativtgod God

UnFPA(2010) Mycketrelevant God(motsvarande2008) Godkänd(motsvarande2008)

UnEP(2008) Mycketrelevant relativtgod relativtgod

WFP(2008) Mycketrelevant God God

Un-hABitAt(2008) relevant integod svårattbedöma

oChA(2008) relevantförsverigeshumanitärpolitiskamål

God Mycketgod

UnhCr(2010) Mycketrelevant God(förbättringsedan2008) hög(förbättringsedan2008)

FAo(2008) relevant integod Mindregod

Who(2008) Mycketrelevant relativtgod relativtgod

UnAids(2008) relevant Mindregod relativtgod

Globalafondenmotaids,tbc&malaria(2010)

Mycketrelevant Godkänd God

ilo(2008) relevant Mindregod relativtgod

Världsbanken(2008) Mycketrelevant Mycketgod Mycketgod

EU-kommissionensutvecklings-samarbete(2008)

Mycketrelevant God relativtgod

Foto:VictorBrott

1)organisationernasinternaadministration,inkl.budgetarbete,rapporteringssystemochstyrning.2)hurorganisationernasexternaverksamhetifältbedrivs,rapporterasochstyrs,inkl.prioriteringarochbehovsprövningaravinsatser.

SvERIgES bEdömNINgaR av vISSa mulTIlaTERala ORgaNISaTIONER

Internationella arbetsorganisationen ILO, landsbygdsdepartementet för FN:s livs­medels­ och jordbruksorganisation FAO, socialdepartementet för Världshälsoorgani­sationen WHO och utbildningsdeparte­mentet för FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur UNESCO.

SamORdNINg Och STyRElSEuPPdRagSverige har ambassader, eller som det heter representationer, i städer där det finns viktiga multilaterala organisationer. Representationer finns i New York och Genève. I Paris där UNESCO:s huvudkontor finns har Sverige en delegation. I Washington där bl a Världs­banken har sitt huvudkontor sköter en avdelning av Sveriges ambassad kontakterna med banken. I Nairobi, Wien och Rom, som också har stor FN­närvaro, har Sveriges ambassader hand om kontakterna med berörda FN­organ.

Samordningen mellan EU:s medlemsstater som finns på plats med egna ambassader eller representationer blir allt viktigare. Samtidigt sker samordning också i stor utsträckning med andra likasinnade givare som t ex Kanada och Norge, samt med representanter för samarbetsländerna.

I en del länder där FN:s organisationer bedriver bistånd har Sverige ambassader eller sektionskontor (Sida) som sköter

kontakterna med berörda FN­organisationer.Under 2011 sitter Sverige i styrelserna för

bl a UNDP, UNFPA, UNICEF, UN Women, UNEP och UNAIDS. Som styrelseledamot kan Sverige påverka FN­organens verksamhet.

FN-ORgaN bEdömS Våren 2008 gjorde regeringskansliet tillsam­mans med Sida och svenska ambassader i utvecklingsländer bedömningar av drygt 20 multilaterala organisationer. Nya bedöm­ningar gjordes för ett antal organisationer hösten 2010. Bland de organisationer som fick lägst betyg fanns framför allt FN:s pro­gram för boende­ och bebyggelsefrågor UN­HABITAT. Bedömningarna används som ett av flera underlag när regeringen ska besluta om stöd till organisationerna, när en orga­nisationsstrategi ska tas fram eller vid en policydialog med organisationerna. Bedöm­ningarna görs med hjälp av en mall där bl a relevans och effektivitet ingår som kriterier. Se tabellen med förklaringar här ovanför.

FN-ORgaN & åR FöR bEdömNINg

RElEvaNS I lINjE mEd SvENSka uTvEcklINgSmål

INTERN1) EFFEkTIvITET ExTERN2) EFFEkTIvITET

UndP(2008) relevant God relativtgod

UniFEM(2008) relevant Mindregod relativtgod

UniCEF(2008) relevant relativtgod God

UnFPA(2010) Mycketrelevant God(motsvarande2008) Godkänd(motsvarande2008)

UnEP(2008) Mycketrelevant relativtgod relativtgod

WFP(2008) Mycketrelevant God God

Un-hABitAt(2008) relevant integod svårattbedöma

oChA(2008) relevantförsverigeshumanitärpolitiskamål

God Mycketgod

UnhCr(2010) Mycketrelevant God(förbättringsedan2008) hög(förbättringsedan2008)

FAo(2008) relevant integod Mindregod

Who(2008) Mycketrelevant relativtgod relativtgod

UnAids(2008) relevant Mindregod relativtgod

Globalafondenmotaids,tbc&malaria(2010)

Mycketrelevant Godkänd God

ilo(2008) relevant Mindregod relativtgod

Världsbanken(2008) Mycketrelevant Mycketgod Mycketgod

EU-kommissionensutvecklings-samarbete(2008)

Mycketrelevant God relativtgod

vaRFöR bEhövS mulTIlaTERalT uTvEcklINgSSamaRbETE? •Globalautmaningarkrävergemensamma

lösningar.•samarbetegenommultilateralaorganisationer

minskardenadministrativabördanhosbådemottagar-ochgivarländer.

•Gemensamtarbetegertillgångtillmerkunskapeftersomfleraaktörerärinblandade.

•Genomattsamverkamedmultilateralaorgani-sationerkansverigevaramedochpåverkadeninternationellautvecklingsagendan.

SvERIgES TIO I TOPP 2009sverigesrankningblandgivarländernabaseratpåbasbudgetstödetsstorlektillrespektiveFn-organräknatidollar.

SvERIgES 1:a FN-ORgaNPlaTS PlaTS 1:a sverige oChA2:a4) UsA UnAids2:a nederländerna UnFPA4:e UsA UnhCr5:e norge UndP5:e UsA UniCEF6:e4) nederländerna UnEP

mIl

jONE

R kR

Sveriges bidrag3) till några FN-organ, världsbanken och Eu

1 928

1 292 1 250 1 239

1 022

825

568 533

1)organisationernasinternaadministration,inkl.budgetarbete,rapporteringssystemochstyrning.2)hurorganisationernasexternaverksamhetifältbedrivs,rapporterasochstyrs,inkl.prioriteringarochbehovsprövningaravinsatser.

3)dettotalabidraget2009frånregeringskanslietochsida.

4)År2010.

Utrikesdepartementetharproduceratenbroschyromdetmultilateralautvecklings-samarbetetsomgårattladdanerellerbeställagratispåwww.ud.se(klickapå”publikationer”ochsökpå”multilaterala”).

SvERIgES bEdömNINgaR av vISSa mulTIlaTERala ORgaNISaTIONER

Fn:s

utv

eckl

ings

prog

ram

Und

P

Värld

sban

ken

Euro

peis

kau

tvec

klin

gsfo

nden

EdF

Fn:s

flyk

tingo

rgan

Unh

Cr

Fn:s

livs

med

els-

prog

ram

WFP

Fn:s

bef

olkn

ings

-fo

ndU

nFPA

Fn:s

bar

nfon

dUn

iCEF

EU-k

omm

issi

onen

(del

av

bist

ånde

t)

läsenlängreintervjumedPerÖrnéuspåwww.fn.se/orneus

Sverige må vara ett litet land men när det gäller bistånd via FN och andra multilaterala kanaler är vi en

supermakt. Det säger Per Örnéus, chef för UD­

MU; utrikesdepartementets enhet för multilateralt utvecklingssamarbete. Och listan över vilka länder som ger mest pengar till FN­organen talar sitt tydliga språk. För sex viktiga FN­organ – däribland UNDP, UNICEF och UNHCR – finns Sverige med bland de fem största bidragsgivarna.

SverigeS Bidrag till FN­organen består i princip av två delar. Dels ett basbudgetstöd – som UD­MU har hand om – och dels ett stort antal bidrag från Sida till enskilda projekt.

– Om man tittar på UNDP som ett exempel så ger svenska staten genom UD­MU ungefär 800 miljoner kr om året. Det är ett obundet basbudgetstöd som UNDP använder till sin allmänna verksamhet, säger Örnéus.

– Sedan ger Sida som biståndsmyndighet specifika bidrag till ett antal FN­projekt och program runt om i världen. Så om Sida t ex för genomförandet av land­programmet i Tanzania är intresserat av vägbygge för kaffebönder så finns det kanske ett UNDP­projekt som man kan finansiera. Det kallas för ”multi­bi”. Räknar man ihop multi­bi med basbudget stödet så får UNDP ca två miljarder om året i svenskt bistånd.

i dagSläget Uppgår Sveriges multilate­rala utvecklingssamarbete till ca 17 miljarder kronor vilket är ca hälften av det totala biståndet. Och ”multistödets” andel ökar sakta men säkert, säger Örnéus:

– Det är inget som regeringen har fattat beslut om men det är en nästan logisk följd av hur världen utvecklas. För vi kan inte som enskilt land vara aktiva precis överallt på precis vartenda område.

– Men om FN­systemet ska få en större andel av pengarna så förutsätter det också att man kan visa att man är effektiv, att man är i framkant med effektivitet och

relevans. Inte för att bidragsgivande regeringar är snåla, utan för att de bryr sig om att målgruppen ska få värde för pengarna. För det är målgruppen, t ex den fattiga afrikanska kvinnan, som det i själva verket handlar om.

Ud-mU har dels hand om basbudget­stödet men även om den s k strategiska styrningen av FN­organen. Det handlar om att via Sveriges plats i organisationernas styrelser övervaka och påverka hur de bedriver sitt arbete.

– Vi ansvarar för styrelsearbetet och policydialogen med FN­organen, och vi för även en dialog med andra länder om hur vi vill att FN­organen ska utvecklas och förbättras, berättar Örnéus.

– Och Sverige är inte bara stort när det gäller pengar på detta område. Vi har en tradition av att jobba multilateralt, vi uppskattar detta samarbete och vi är också upp skattade av de organisationer som berörs. Så vi har en djup och seriös dialog med dem, och stort inflytande och trovärdighet.

Sedan 2007 har Sverige en strategi för det multilaterala utvecklingssamarbetet som anger hur arbetet ska gå till och vilka

prioriteringar som ska styra. Dessutom finns det särskilda strategier för de orga­nisationer som är viktigast för Sverige. Arbetet med den ”strategiska styrningen” handlar i slutänden om att bidra till att reformera och effektivisera FN­organen, fortsätter Örnéus:

– De är partners till oss och de blir vad vi gör dem till. Och Sverige är en super­makt på området. Vi tar plats i styrelse­rummen, de lyssnar på oss. Det är med de här verktygen som vi faktiskt kan bidra till att uppnå en hel del av millenniemålen.

– Att leverera en effektiv FN­organisa­tion i fält går att göra. Att reformera sammansättningen av säkerhetsrådet är lite svårare. Så om vi ska reformera FN så vet jag vad jag lägger min energi på: det som går att göra och som dessutom skapar en bättre värld!

n   AnnaLena Andrews

FN-fakta nr 2/11: Sveriges multilaterala utvecklingssamarbete ·text:BerithGranath.statistikochfaktafrånutrikesdepartementet.FaktabladetkanbeställasfrånFn-förbundet(upptill10exgratis,portotillkommerdock).

E-post:info@fn.se·telefon:08–4622540Webb:www.fn.se

– den del av det svenska biståndet som kanaliseras via FN och andra multilaterala organisationer blir allt större, säger Per örnéus på utrikesdepartementet.

Foto:Ud

supermakt inom multibiståndet””sverigeen

Världshorisont2/11 17

– Naturskyddsföreningen är inte emot GMO utan ser till de effekter som odlingen leder till. Ökad användning av bekämp­ningsmedel är mycket vanligt, trots att man från början sagt sig vilja minska just densamma, säger Emelie Hansson på Naturskyddsföreningen.– EU har en väldigt strikt lagstiftning, och GMO är inte något hälso­ eller miljö­farligt i sig, säger Marie Nyman på den statliga myndigheten Gentekniknämnden.

GM­grödorna sprids med frön och genom pollinering på samma sätt som andra grödor. Men för att den tillsatta genen ska kunna spridas måste GM­ grödan ha en vild släkting i närheten, förklarar Marie Nyman. Hon berättar att genmodifierad raps spreds till åkerkål för några år sedan. Men den nya växten fick ingen överlevnadsfördel och hade svårt att överleva.

– Grödan klarar sig ju bättre där man sprutar ogräsmedel, men har ingen konkurrensfördel utanför jordbruksom­rådet, säger Marie Nyman.

– Det är ju i andra jordbruksmarker som superogräset blir ett problem, när ogräset sprider sig dit, kontrar Emelie Hansson. Hon påminner om att Sverige har ett miljömål om en giftfri miljö, och att GM­grödor ofta ökar mängden giftigt bekämpningsmedel i jordbruket.

mER kEmIkalIER bEhövSNär ett ogräs med bekämpningsmedels­resistens börjar konkurrera på ett fält med en GM­gröda, behövs tyngre kemikalier för att få bort ogräset. Samtidigt behövs det tidigare ogräsmedlet för att få bort andra ogräs. Resultatet blir att mer och

mer kemikalier behövs, förklarar Hansson.Marie Nyman håller med om att

resistenta ogräs är ett problem, men säger att det inte beror på GM­jordbruk.

– Använder man samma bekämp­ningsmedel år ut och år in på stora arealer kommer några ogräsplantor förr eller senare att mutera så att de klarar av bekämpningsmedlet.

Kan då GMO bidra till minskad hunger i världen?

– Nej, det är en myt, säger Emelie Hansson. GM­grödorna är inte mer hög­producerande och de används mest till djurfoder och industriändamål, inte till mat. Dessutom är hunger mycket sällan en fråga om produktion av mat, utan om tillgång till den. Hunger bekämpas fram­förallt genom en rättvisare fördelning av makt och resurser.

Kemiföretaget Monsanto kontrollerar cirka 90 procent av all GM­produktion, bl a genom patent, skriver miljöorganisa­tionen Greenpeace på sin hemsida. Om bönderna bara kan odla GM­grödor kommer den biologiska mångfalden att hotas och bönderna får svårt att klara sig. Bönderna sätts i skuld när de bara får tag i dyra GM­frön, enligt Greenpeace.

Men ”bara för att ett stort företag gör

vinst på en verksamhet behöver den inte med nödvändighet vara dålig för alla andra”, skriver molekylärbiologen Henrik Brändén på sin blogg, med förklaringen att Monsanto även tar fram grödor som kommer till nytta för Afrikas bönder. Han och Marie Nyman nämner som exempel torktoleranta och svampresistenta matbananer och majs som försöksodlas i bl a Uganda.

hållbaR mETOdEkologiskt jordbruk lyfts upp som den hållbara metoden, för både hälsa och miljö, av många organisationer.

FN:s livsmedels­ och jordbruksorgan, FAO anser att genteknik inte är ”huvud­lösningen för att minska hunger och undernäring”, men likväl kan öka och förbättra livsmedelsproduktionen inom jordbruket, skogssektorn och fisket. Men för att minska världshungern måste gen­tekniken göras tillgänglig för utvecklings­länderna och de fattiga bönderna, skriver FAO på sin hemsida.

Det som enligt FAO främst krävs för att minska fattigdom och hunger är politisk vilja och ekonomiska förutsättningar.

n Elina Sundström, frilansjournalist

Engenetiskt modifierad organism(GMo)ärenorganismsomharfåttenellerfleragenerförändradepåkonstgjordväg.syftetärvanligtvisattgöraväxterresistentamotogräsmedel.Andrasyftenärattfåframmernäringsrikalivsmedelellergrödorsomtålextremaväderförhållanden.

GMo,genetisktmodifieradeorganismer,ärenfrågasomdiskuteradespåFn-förbundetssenastekongress.bland organisationer och myndigheter i Sverige råder det delade meningar om huruvida gmO är miljö- och hälsoskadliga eller inte.

Olika budomgenmodifieradegrödor

En forskare i Pusa, Indien, arbetar med genmodifiering av vete.

Foto

:FAo

/Jon

spau

ll

hållbaR uTvEcklINg

18 Världshorisont2/11

hållbaR uTvEcklINg

Nordic MUN 2011 är det första internationella rollspel som Svenska FN­förbundet arrangerat.

– I Sverige är det drygt 40 gymnasie­skolor, däribland de flesta av våra 32 FN­skolor, samt tre universitet som i vanliga fall arrangerar olika rollspel, säger Helen Huledal, skolansvarig på Svenska FN­förbundet.

– Men vi har i flera år haft ambitionen att vara arrangör av ett större rollspel som omfattar hela Norden. Eftersom Stagneli­usskolan i Kalmar har stor erfarenhet av större rollspel valde vi att arrangera

Nordic MUN i samarbete med dem och de norska och finska FN­ förbunden, sä­ger hon.

dElTagaRE FRåN FEm läNdERVid Nordic MUN, som hölls i Borgholm och Kalmar, deltog runt 300 gymnasie­elever och högskolestudenter från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Litauen. I förväg hade deltagarna, som kallas delegater, tilldelats ett av 69 länder. Ett land representerades av fyra personer. Temat för konferensen var klimatföränd­ringarna och hur ett genombrott i FN­

förhandlingarna om klimatet ska kunna åstadkommas.

– Klimatfrågan ger upphov till flera intressanta förslag och diskussioner. Vi avstod från att ta med finansierings­frågan, annars hade delegaterna kunnat lova en massa utan att det hade givit så mycket i slutändan. Nu fick vi många intressanta debatter, säger Helen Huledal.

På konferensens första dag samlades delegaterna på Strand Hotell i Borgholm där det hölls en öppningsceremoni. Under ceremonin markerade alla 69 länder sin ståndpunkt och vilka förvänt­ningar de hade på förhandlingarna.

– Efteråt var det lobbying. Delegaterna hade förberett utkast till olika resolutioner som de sökte stöd för hos länder som de ville samarbeta med. Lobbyingen fortsatte hela kvällen. För delegaterna är detta mer än bara ett rollspel, det är blodigt allvar, berättar Viktor Olsson, som praktiserar på Svenska FN­förbundet.

klimatfrågan i fokus vidnordicMUn2011Säkerhetsrådet diskuterade klimatet och situationen i Sudan och vilken hjälp övriga länder ska ge landet.

islutetavmarsgickettstortFn-rollspel,Nordic Model United Nations, avstapelniKalmarochpåÖland.rollspelethade300deltagarefrånhelanordeniåldrarna16till25årochfokuseradepåvårtidsstörstafråga–klimatförändringarna.

Världshorisont2/11 19

hållbaR uTvEcklINg

FyRa uTSkOTTUnder den andra dagen var delegaterna uppdelade i fyra utskott – Anpassning, Begränsning av utsläpp, Mänskliga rättigheter och Energi och forskning.

– Över 200 resolutioner var framtagna men efter röstning och hårda förhand­lingar i utskotten gick två resolutioner från varje utskott vidare för omröstning och debatt i generalförsamlingen, säger Viktor Olsson.

Den tredje dagen samlades utskottens delegater i generalförsamlingen, som var förlagd i Kalmarsalen i centrala Kalmar. En av de mest omdebatterade resolutio­nerna var skapad av USA och handlade om utsläpp av växthusgaser. På förhand hade resolutionen starkt stöd men i generalförsamlingen riktades kritik mot att den gynnade stormakter som USA och Kina. Stormakterna ansåg att det var orimligt att deras utsläppsnivåer skulle ligga på samma nivå som andra länder

utan hänsyn till att de har fler industrier och producerar fler produkter.

– Det var en bra debatt som resulterade i att några länder drog tillbaka sitt stöd. När det sedan var dags för röstning var det så jämnt att de fick räkna om rösterna för att vara helt säkra. Till slut var det 32 länder för och 35 emot vilket innebar att resolutionen föll, förkla­rar Viktor Olsson som själv har deltagit i flera FN­rollspel.

”lagOm STORT”De flesta delegater var från Sverige men Nordic MUN lockade även många ut­ländska studenter. Från gymnasieskolan Rauman Luiko i Rauma, Finland, kom Markus Metsala som representerade Frankrike i utskottet för Energi och Forskning.

– Det är roligt att få chansen att åka på en sådan här konferens och träffa män­niskor från andra länder. Det är mitt fjärde och största rollspel, och jag tycker att arrangörerna har skött allting väldigt

bra, säger han.Norrmannen Halstein

Bagøien Moe, som tidi­gare har deltagit i World MUN med över 2 000 deltagare, har också en positiv bild av Nordic MUN:

– World MUN var för stort vilket gjorde att det

blev för dåliga debatter. Om jag jämför med Nordic MUN tycker jag att det är mycket bättre att anordna ett rollspel i den här storleken. Det är lagom stort för att få bra och givande debatter. Sedan var det roligt att det var blandade åldrar, gymnasielever och studenter från universitet. Gymnasieeleverna hade flera

klimatfrågan i fokus vidnordicMUn2011viktor Olsson och helen huledal har jobbat i många månader med att förbereda Nordic muN 2011, det första internationella rollspel som Svenska FN-förbundet arrangerat.

markus metsala, halstein bagøien moe och jonas vuoulek var tre av många utländska studenter som rest till kalmar och öland för att delta i rollspelet.

”Rollspel är en fantastisk metod för att lära sig interna-tionella frågor, olika ämnen och att för-handla med andra

människor.”

20 Världshorisont2/11

intressanta åsikter och jag blev imponerad av deras kunskap.

Halstein Bagøien Moe, som går på University of Oslo, tillhörde Kinas delegation och var bl a med och talade för den omdiskuterade resolutionen om växthusgaser.

– Det roligaste med rollspel är att gå in i en roll och representera ett land. Det var roligt och underhållande att försöka övertyga andra länder att följa USA:s resolution. Även om man inte personligen sympatiserar med ett lands åsikter och politik så lär man sig väldigt mycket om landet när man läser på inför rollspelet. Genom att sedan diskutera med andra får man även en liten inblick i den politik som deras länder står för, säger han.

EFFEkTIv lObbyINgMed en effektiv lobbying kan även mindre länder påverka världen. Danske Jonas Vuoulek och hans vänner från Roskilde Universitet, som representerade Kenya, hade en resolution som gick vidare till generalförsamlingen.

– Som ett av Afrikas mest inflytelserika länder samlade vi de afrikanska länderna för att få till en resolution som skulle ge oss mer kunskap och minska konsekven­serna av de förhöjda havsnivåerna. Resolutionen gick inte igenom men jag är ändå ganska nöjd med vårt arbete, med tanke på att vi ganska sent fick veta vilket land vi skulle representera.

Samtidigt som generalförsamlingen samlades höll säkerhetsrådet ett sam­

manträde i en annan del av byggnaden. Säkerhetsrådet, som bl a bestod av de nya medlemmarna Indien, Tyskland, Syd­afrika, Portugal och Colombia, diskuterade klimatet och situationen i Sudan och vilken hjälp övriga länder skulle ge landet.

– Jag upplever att de flesta i säkerhets­rådet gick in i sina roller på ett bra sätt. Det debatterades om varje klausul och lite frustrerande är det att vi inte fick fram ett starkare resultat, säger Emma­Gun Karlsson, generalsekreterare för Nordic MUN och ordförande för säkerhetsrådet.

bRINNER FöR glObala FRågOREmma­Gun Karlsson går tredje året på

programmet Samhällsvetenskap/ Internationell vid Stagneliusskolan i Kalmar, som har hjälpt Svenska FN­ förbundet med logistik och praktiska frågor kring Nordic MUN.

– Vårt program har en internationell profil och sedan årskurs ett har vi deltagit i och arrangerat rollspel. Jag brinner för globala frågor och tycker att det är väldigt lärorikt med rollspel. Jag har också gått en utbildning för att kunna vara ord­

förande på olika FN­skolor runt om i landet. Nu fick jag vara ordförande för säkerhetsrådet vilket var roligt för delega­terna var väldigt insatta i situationen i Sudan.

Emma­Gun var även generalsekreterare för hela rollspelet vilket gjorde att hon också fick ta ansvar för konferensens gäster. Under torsdagen föreläste meteoro logen Pär Holmgren om klimatförändringar. Han talade bl a om hur viktigt det är att alla människor och länder tar sitt ansvar i klimatfrågan. En annan besökare var Svenska FN­ förbundets generalsekreterare Linda Nordin Thorslund.

– Rollspel är en fantastisk metod att lära sig internationella frågor, olika ämnen och att förhandla med andra människor. Genom att arrangera Nordic MUN hoppas vi att intresset för FN blir större och att fler vill jobba med dessa frågor och ha en anställning inom FN i framtiden. Nästa år kommer Nordic MUN att arrangeras i Finland, säger Linda Nordin Thorslund.

n Text och foto: Pierre Eklund, frilansjournalist

Till höger: Emma-gun karlsson från Stagneliusskolan i kalmar var

generalsekreterare för Nordic muN och ordförande för säkerhetsrådet.

Ovan: meteorologen Pär holmgren föreläste om klimatförändringar i generalförsamlingen.

hållbaR uTvEcklINg

Världshorisont2/11 21

Ett flertal undersökningar har visat att många svenskar tror att situationen när det gäller utveck­

lingen i världen är mycket sämre än den egentligen är. Det finns också en bristande insikt i hur FN och andra organisationer jobbar långsiktigt och framgångsrikt med att bl a bekämpa fattigdom och sjuk­domar i världen.

– FN­förbundet har arbetat mycket med att informera om och samla in pengar till akuta katastrofer som inträffar runt omkring oss. Med Koll på läget vill vi visa på de positiva förändringar som är långsamma och sker över tid, förklarar Caroline Kullberg, projektledare.

– Långsiktigt bistånds­ och utvecklings arbete och diplomatiska processer är insatser som gör en enorm skillnad, vilket vi sällan pratar om. När man följer nyhetsrapporteringen är det lätt att tro att inget positivt har skett i världen under de senaste tjugo åren. I själva verket har det hänt massor.

Första steget för FN­förbundet är att utveckla en interaktiv webbplats som ska vara navet i den nya treåriga informations­kampanjen. Webbplatsen kommer att lanseras under hösten 2011.

– Vi vill ge förutsättningar för män­niskor att på ett visuellt och lekfullt sätt bilda sig en uppfattning om situationen i utvecklingsländer, drivkrafterna för ut­veckling, det svenska biståndet samt FN:s arbete i fält, säger Caroline Kullberg.

– Genom att använda interaktiva infor­mationskanaler vill vi skapa en platt form med utrymme för upptäckande och lärande med stor egen drivkraft och där målgrup­pen är delaktig. En viktig del av innehållet kommer också att bli att låta människor i utvecklingsländerna komma till tals.

Andra informationsaktiviteter kommer också att äga rum under året och FN­ förbundet kommer att ta hjälp av både FN­föreningar och FN­skolor för att med olika aktiviteter – som seminarier, studie­cirklar och olika evenemang – sprida kampanjens budskap ute i landet.

Varför väljer FN-förbundet att lägga resurser på detta?

– Den allmänt låga kunskapsnivån, både när det gäller läget i världen och det

multilaterala samarbetet, riskerar att på sikt urholka biståndsviljan och tilltron till FN och andra organisationers viktiga arbete, säger Kullberg.

– Det är viktigt att motverka den felaktiga bilden och bidra med nya perspektiv så att folk förstår att bistånd och multilateralt samarbete gör stor s killnad, och att de själva kan bidra till att förändra världen i positiv riktning.

n  AnnaLena Andrews

nykampanjskagekoll på lägetsvenskariallmänhettrorattlägetivärldenärsämreänvaddetär.därförstartarFn-förbundetinformationskampanjenKoll på läget.

Globalis.se är en interaktiv världsatlas från FN- förbundet. Världen är i ständig förändring och Globalis är den informationsdatabas och det verktyg som ger dig det perspektiv på världen du behöver. Här kan du göra dina egna kartor och grafer och hitta information om världens länder och konflikter.

SATELLITBILDER

KONFLIKTER

VISUALISERING AV STATISTIK

Koll  på planeten   med globalis.se

varje dag får miljontals människor i världen hjälp till ett bättre liv tack vare olika FN-insatser. bilden visar en familj i mongoliet som fått en solpanel och därmed elektricitet i sitt hem genom ett projekt som drivs av FN:s utvecklingsprogram uNdP.

22 Världshorisont2/11

Den 20:e februari i år gick Karl­Erik Svartberg bort. Han blev 80 år. Han var ordförande för

Svenska FN­förbundet från 1986 till 1994. Under sin livstid hann han med många betydelsefulla uppdrag.

– Jag uppfattade Karl­Erik som en mycket ärlig man med en vänlig utstrål­ning och personlighet. Han hade ett stort internationellt engagemang och jag tror att det var ett väldigt värdefullt tillskott för Svenska FN­förbundet att ha honom som ordförande, säger Gunborg Hedqvist.

Gunborg Hedqvist satt i förbunds­styrelsen när Karl­Erik Svartberg var ordförande. De växte båda upp i Bohus­län och var engagerade i en lokal FN­ förening. Gunborg Hedqvist berättar att det pågick en stor utbildningssatsning inom förbundet när Svartberg var ordförande.

– Under den här tiden hölls det massor med kurser för föreningar och medlem­mar. Jag tror att det har betytt en hel del för att föra ut FN­tanken, säger hon.

Utbildnings­ och informations­verksamhet var en av Karl­Eriks käpphästar, säger Ove Johansson, som var förbundssekreterare under Karl­Erik Svartbergs tid som ordförande. En annan hjärtefråga för Svartberg var Mellan­östernkonflikten.

– Han arbetade mycket med freds­ och nedrustningsfrågor, berättar Johansson.

Karl­Erik Svartberg satt i riksdagen för Socialdemokraterna under åren 1976 till 1994. Han har även varit generalsekre­terare för den katolska biståndsorganisa­tionen Caritas Sverige och han var aktiv inom Broderskapsrörelsen, Sveriges kristna socialdemokraters förbund. n Elina Sundström, frilansjournalist

tillminneavkarl-Erik Svartberg

Foto:Fn-förbundet

karl-Erik Svartberg med det karaktäristiska vita skägget på en bild från slutet av 80-talet.

Foto:PekkaJohansson

Sångerskan och tidigare melodi­festival vinnaren Anna Bergendahl är ny goodwill­ambassadör för Svenska FN­förbundet. Bergendahl har praktiserat vid FN­ förbundet och har medverkat vid flera av dess arrange­mang. Som ambassadör kommer hon bl a att engagera sig i förbundets nya kampanj för flickors rättigheter.

– Jag har ett starkt intresse och känner ett stort engagemang för mänskliga rättig heter. Steget att bli ambassadör för Svenska FN­förbundet känns både naturligt och viktigt för mig, säger Bergendahl.

Den 14­15 maj arrangerade FN­ förbundet för andra gången ett s k FN­forum. FN­forum hålls sedan 2008 vart tredje år i syfte att ge den svenska FN­rörelsen och andra intres­serade en chans att fördjupa sig i aktu­ella FN­frågor. Ca 160 personer hade tagit sig till Stockholm för att delta.

Helgen fylldes med tal, panel­debatter, teater, diskussioner och workshops på temat skyldighet att skydda (lördagen) och etnisk diskri­minering (söndagen). Bland delta­garna märktes EU­minister Birgitta Ohlsson och FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter och terrorism Martin Scheinin. • läsmerpåwww.fn.se

Fyra svenska riksdagsledamöter fick i april resa på studieresa till Indien och Pakistan med Svenska FN­förbundet. Övergripande tema för resan var sambandet mellan utveckling, fred och mänskliga rättigheter. Deltog gjorde Staffan Danielsson (C), Désirée Pethrus (KD), Ulrik Nilsson (M) och Olle Thorell (S) samt tre personer från FN­förbundet.

I samband med en översyn av FN:s råd för mänskliga rättigheter under våren sammanställde Svenska FN­förbundet ett antal synpunkter på hur rådet fungerar. MR­rådet agerar inte tillräckligt snabbt vid massiva kränkningar av de mänskliga rättigheterna och brister i trovärdighet, enligt FN­förbundet. Rådet behöver hämta in mer synpunkter från bl a experter, frivilligorganisationer och FN:s MR­ kontor i Genève. Vidare rekommenderar FN­förbundet att medlemmar i MR­rådet ska kunna uteslutas, att platsen i rådet ska förtjänas och att länder ska få ”tävla” med

varandra om medlemskap.Den nya UPR­processen (Universal

Periodic Review), där alla FN:s medlems­stater får sitt agerande i fråga om mänsk­liga rättigheter granskat regelbundet, är en bra mekanism, menar FN­förbundet vidare men tillägger att den behöver stärkas och att experter borde blandas in i gransk­ningen, förslagsvis en rådgivningsgrupp.

FN­förbundets synpunkter skickades till MR­rådet samt till utrikesdeparte­mentet. I skrivelsen uppmanas Sverige och andra demokratier att engagera sig mer i processen kring MR­rådet.

AnnaBergendahlnyambassadörförFn-förbundet

AndragångengilltförFn-forum

riksdagsledamöterfickresatillindien

Fn-förbundetkritiserarMr-rådet

Världshorisont2/11 23

På hösten 1945 hade tillräckligt många nationer ratificerat San Fran­cisco­protokollet för att Förenta

Nationerna skulle vara en realitet. De började bygga upp en verksamhet samti­digt som föregångaren, Nationernas För­bund, höll på att avveckla sin. FN tog inte över NF:s gamla palats i Genève utan letade efter något eget. I december beslutade den amerikanska kongressen att erbjuda USA som värd för världssamfun­dets nya högkvarter. Om detta var en önskan att visa USA:s engagemang i den nya organisationen är svårt att veta, men FN antog erbjudandet under sin första session i London 1946.

FRågaN Om vaR FN­huset skulle ligga stöttes och blöttes länge. Till slut köpte Rockefeller en tomt på Manhattan som donerades till den nya fredsorganisationen, en gest som övertygade flera motsträviga europeiska stormakter. Ett 20­tal arkitekter från hela världen skickades till Amerika för att planera bygget. Sverige skickade Sven Markelius, från USA kom Wallace Harrison, från Brasilien Oscar Niemayer och från Frankrike den geniförklarade Le Corbusier, mannen som mer än någon annan präglat efterkrigstidens städer.

aRkITEkTERNa lämNadE sina förslag, som de sedan tillsammans utvärderade, och valde Niemayers ritningar efter att Le Corbusier

föreslagit mindre ändringar. När förbere­delserna var klara 1947 började huset byggas i en rasande fart under Wallace Harrisons ledning. På hösten 1950 kunde de första flyttlassen lämna Long Island där FN haft sina tillfälliga kontor. Officiell inflyttning skedde den 9 januari 1951.

En enorm utveckling har skett med FN:s verksamhet sedan dess och ”FN­skrapan” är och har länge varit en av världens absoluta medelpunkter. Här valdes Dag Hammarskjöld till general­sekreterare under kalla kriget samtidigt som FN förde krig i Korea. Det var också här som Chrustjev slog sin sko i talar­stolen för att få uppmärksamhet och det var hit världens blickar riktades när USA och Sovjet under Kubakrisen stod på randen till ett kärn vapenkrig. Verksam­heten har vuxit mycket, inte minst kam­pen mot fattigdom. Till slut räckte huset inte till och ett nytt kontorskomplex, UN­Plaza, har tagits i bruk.

dEN gamla trotjänaren genomgår just nu omfattande renoveringsarbeten. Det är en utmaning att föra in moderna aspekter som hållbarhet, tillgänglighet, arbetsmiljö och säkerhet, utan att förlora den tidsan­da som hänger samman med FN­hög­kvarterets ursprung. Det svenska byggfö­retaget Skanska utför arbetena och den moder niserade byggnaden beräknas vara klar 2013.

Lägg detta material på sid 23 och meddela hur mycket som därefter finns kvar av sidan, så skickar jag kompletterande material.

Vinjett och utformning se nr 4/10 sid 23:

FN:s säkerhetsråd under byggnation. bilden är från juli 1951.

Världensmedelpunktunder renoveringiårärdet60årsedanFnflyttadeinisittnybyggdahögkvarterpåManhattan.historieskribentenochFn-vännenPerZacharoffberättarhärombyggnaden.

Foto

:Fn/

MB

arkivUr  FN:s 

FN:s livsmedels­ och jordbruks­organisation FAO har presenterat en ny utgåva av sin årliga mat­ och jordbruksrapport (State of Food and Agriculture, SOFA). Årets rapport har titeln Women in agriculture: closing the gender gap for development och fokuserar på kvinnors roll inom jordbruket.

Av rapporten framgår att om kvinnor hade samma tillgång till mark, teknologi, finansiella tjänster, utbildning och marknad som män skulle antalet hungriga människor i världen kunna minskas med 12­17 procent, eller med 100­150 miljoner människor från dagens 925 miljoner hungrande.

Kvinnor utgör upp till hälften och ofta majoriteten av arbetskraften i jordbruket i låginkomstländer. Andelen varierar från 20 procent i Latinamerika till närmare 50 procent i Öst­ och Sydostasien. I ett stort antal länder i Afrika utgör kvinnor huvudparten av arbetskraften i jordbruket.

RaPPORTEN vISaR På bristande jämställdhet i tillgången till en lång rad jordbruksresurser. För de låg inkomstländer där det finns tillgänglig data är t ex endast 3­20 procent av jordägarna kvinnor. Dessutom har kvinnor generellt sett en större arbetsbörda än män och de har sämre tillgång till krediter. De har heller inte samma möjligheter till utbildning och rådgivning.

Minskadhungeromkvinnorstärks

FAo:sÅrsrAPPort

24 Världshorisont2/11

A K t i V i t E t E r i F N - F ö R E N I N g a R O c h d I S T R I k T

I Torsby FN­förening har vi börjat sätta oss in i förhållandena i Västsahara. I samband med FN­dagen i höstas startade vi en studiecirkel, och hade då besök av Kari Berg. Nu i mars i samband med vårt årsmöte bjöd vi in Barbro Bolonassos från biblioteksföreningen BIS. Barbro berättade inspirerande om en insamling som pågår kring ett bok­ och biblioteksprojekt. Monica Zaks bok ”Pojken som levde med strutsar” har översatts till arabiska och ska tillsammans med en lärarhandledning spridas till barnen i de västsahariska flyktinglägren i Algeriet. Ca 25 000 barn ska nu få möjlighet att läsa en bok som utspelas i deras egen miljö.

Vid mötet gjordes en insamling till bokprojektet. Man kan stödja BIS insamling på pg 33 53 16­6. Skriv Västsahara på talongen.

n  Gertrud Rydén, Torsby FN-förening

Torsby sätter västsahara i fokus

barbro bolonassos berättade om ett spännande bok- och biblioteksprojekt.

För att berätta om Nordkorea, ett land med ett säreget samhällssystem, bjöd Örnsköldsviks FN­förening in Christer Andersson från Domsjö. Christer har gjort flera olika tjänsteresor till landet och kunnat följa utvecklingen under en tioårsperiod.

– Sverige är en av de större givarna av humanitärt bistånd till Nordkorea. Fram till 2001 var Sverige det enda EU­ land med ambassad i huvudstaden Pyongyang, berättade Christer.

Det politiska systemet i Nordkorea är

starkt hierarkiskt och mycket auktoritets­bundet. Ett framträdande drag är person­kulten kring landets ledare. Om detta kunde Christer berätta på ett initierat sätt, därtill med många fina bilder från de historiska platser han fått besöka. Han fick även tillfälle att besöka gränsen mot Sydkorea. Koreakriget pågick från 1950 fram till 1953 då ett vapenstillestånd slöts mellan länderna. Något fredsavtal har dock aldrig slutits.

n  Stellan BäcklundOrdförande i Örnsköldsviks FN-förening

Nordkorea – det stängda landet

christer andersson berättade om Nordkorea – det stängda landet.

Från Ovanåker till addis abeba

Så här glada blev skoleleverna i addis abeba när de fick skoltröjor från Ovanåkers FN-förening.

Skoltröjor under produktion.

Den 26 januari hade Ovanåkers FN­förening sykväll till­sammans med elever från FN­skolan. Resultatet blev tio färdiga tröjor och en del halvfärdiga.

Världshorisont2/11 25a k T I v I T E T E R I F N - F ö R E N I N g a R O c h - d I S T R I k T

redaktör:Anitaseidel.textentilllandetruntärskrivenavAnitaseidelomannatejanges.

E-post:anita.seidel@fn.se·telefon:08–4622553

Stolarna räckte inte till i bibliotekets hörsal när Sven­Erik Johansson skulle berätta om sitt arbete i Nordkorea vid FN­föreningens och Vårgårda biblioteks arrangemang. Åhörarna blev inte besvikna. Sven­Erik berättade hur han hjälpte folket på kollektivjordbruken att för bättra sina primitiva jordbruks­metoder. Det var fascinerande att höra och se bilder på hur han genom sin uppfinnarförmåga och sitt tekniska kunnande på ett klurigt sätt fixade maskiner och hjälpmedel i, en miljö där all utrustning är ålderdomlig och där reservdelar saknas. Sällan har vi mött en så glad och energisk biståndsarbetare.

Sven­Eriks arbete bland folket skilde sig markant från den närmast religiösa

dyrkan som den gamle presidenten Kim Il Sung och hans son Kim Jong Il omgär­das med. Denna dyrkan tar sig absurda uttryck som att man byggt ett nytt sjukhus som visas för utlänningar utan att ens användas, blomsterbuketterna vid Kim Il Sungs staty, energislöseriet samt att man byggt en hel olympiastad utan OS. Sven­Erik hade fotograferat en hel del men hindrades också många gånger från att ta bilder. Han kunde leva och röra sig ganska fritt men var i ständigt sällskap av en tolk, tillika övervakare. Folkets gästfrihet, glädje och vänskap blev hans drivkraft.

n  Marianne Andersson, Vårgårda FN-förening

Internationella kvinnodagen firades med visor, dans, god mat och intressanta föreläsningar i Lillmokyrkans försam­lingshem i Malung. Arrangör var Väster­dalarnas FN­förening. Ett 70­tal besökare fyllde församlingshemmets samlingssal.

Som brukligt när FN­föreningen är i farten hade man satt en stark internationell prägel på kvällen. Somaliska och make­donska Kulturföreningen stod för både utsökt mat och uppträdanden, med både medryckande dans och sång samt infor­mation om föreningens arbete i Malung. Rina Gallagher berättade om sin livsresa till Malung från Filippinerna och gjorde jämförelser mellan de olika länderna för att beskriva skillnaderna.

Ett annat uppskattat inslag var Anette ”Bojsan” Malmén, välkänd och fram­gångsrik Malungsföretagare. Hon höll ett inspirerande tal om vikten av att följa och förverkliga sina drömmar. Folkhög­skolans viskurs framförde finstämda visor ur ett kvinnoperspektiv.

Avslutade gjorde folkhögskolans rektor Eva Avgerinou, som talade om vikten av att kvinnor håller ihop och inte dömer varandra. Den nyöppnade strippklubben i Särna fick utstå syrlig kritik och publiken uppmanades att agera tillsammans med Eva för nedläggning av klubben.

Det var genomgående ett trevligt arrangemang som förhoppningsvis blir en tradition i Malung.

glada deltagare på Nordkoreakvällen i vårgårda.

Vid Hallstahammars FN­förenings års­möte avtackades den 86­årige människo­rättskämpen Stephan Adamenko med blommor och presenter för sina insatser i föreningen. Stephan Adamenko har un­

der många år vittnat om de kommunistiska regimernas övergrepp och brott mot mänskligheten och oförtröttligt arbetat för mänskliga rättigheter, demokrati och tolerans.

Stephan adamenko av-tackas av västmanlands FN-distrikts ordförande Nelly björklund.

Nordkorea drog storpublik i vårgårda

kvinnodagen firades internationellt i malung

människorättskämpe avtackades på årsmöte

26 Världshorisont2/11

anslagstavlan InformatIon från SvenSka fn-förbunDet

Hjälp till att sprida höstens stora tävling för gymnasie­

elever! Eleverna deltar genom att göra en kort film eller 

ta ett fotografi som uppmärksammar Dag Hammarskjöld 

eller någon av de fredsfrågor som låg honom nära. Stilen 

avgör den tävlande själv; allvarlig, ifrågasättande eller 

kanske humoristisk. Först pris är en studieresa till FN  

i New York. Läs mer på www.fn.se/dag

Läs och kolla på bilder  från årets UNg­läger på  http://ung­bloggen.blogspot.com

Monique Coleman, FN:s ungdoms­

representant för det internationella 

ungdomsåret och tillika High 

School Musical­stjärna besöker 

FN­förbundet 30 maj–1 juni.  

Läs mer på www.fn.se/ung 

Film- och fototävling

uNg11

med fyra år kvar innan målen ska vara nådda vill fn-förbundet dra ytterligare ett strå till stacken för att millenniemålen ska ha en chans. vi erbjuder dig som vill göra en insats för millenniemålen ett arbets-verktyg i form av ett mille-kit. kittet innehåller en power-point- presentation med talarmanus samt ban ki-moons millenniemåls-rapport översatt i sin helhet till svenska med frågeställningar. med PP-presentationen på CD-skiva är priset 50 kr, på fn- förbundets uSb-minne 150 kr. Läs mer och beställ på www.fn.se/butik

JUNi05 världsmiljödagen 12 internationella dagen mot

barnarbete 17 världsdagen för bekämpning

av ökenutbredning och torka 20 världsdagen för flyktingar 26 internationell solidaritetsdag för

tortyroffer

JULi11 FN:s befolkningsdag 18 internationella Nelson mandela-

dagen

AUgUSti 09 internationella dagen för världens ursprungsfolk 12 internationella ungdomsdagen 19 internationella dagen för humanitärt arbete 23 internationella dagen till minne av slaveriet och dess avskaffande SEptEMbEr15 internationella dagen för demokrati 21 internationella fredsdagen

Eva Brattander är åter i tjänst och kommer i huvudsak att arbeta med Dag Hammarskjöldsprojektet.Solveig Berntsen har fått tjänsten som insamlingsansvarig.Caroline Kullberg har anställts som projektledare för Koll på läget.

till Dag Hammarskjölds minnei samband med 50­årsdagen av Dag Hammarskjölds bortgång uppmärksammar FN­förbundet under 2011 hans minne och gärningar. Välkommen att besöka vår nya webbsida om Hammarskjöld för in­formation om aktiviteter. Där kan du även beställa en stilren tygväska för endast 35 kr och ett användbart nyckelband för 20 kr. Se www.fn.se/dag

World ScoUt JamBoree

gloBall cup 2011

b­KUrS i LUND oM FN:S UtVECKLiNgS­ ArbEtE DEN 17 SEptEMbErLäs mer på www.fn.se/kalender. för anmälan och frågor kontakta berith Granath på e-post berith.granath@fn.se

FlIcka-kamPaNjENJust nu stödjer FN­förbundet projekt  

i Kongo och Etiopien inom kampanjen 

Flicka. i Kongo går insamlade medel 

till Kongos FN­förbunds arbete med 

att ge flickor information om rättig­

heter, jämställdhet och demokrati.  

i Etiopien stödjer vi FN:s befolknings­

fonds arbete med att  stoppa köns­

stympning och barn äktenskap, samt 

med att ge stöd till flickor som hamnat 

i slumområden.

Mer information om Flicka­kampanjen 

hittar du på www.fn.se/flicka

besök gärna Svenska FN- förbundets monter på World Scout jamboree, Rinkaby, Skåne, i global development village 29 juli – 6 augusti.

den 30 juni – 3 juli arrangerar Svenska FN-förbundet en fotbollscup för en bättre värld.Turneringen arrangeras i Enköping där deltagarna är flickor och pojkar i åldern 10–15 år. hela överskottet av globallcup går till FN:s verksamhet i fält, till att skapa utveckling och hjälpa utsatta människor.globallcup är en folkfest och en manifestation för FN. Invigningen är storslagen med kända artister, idrottsmän och idrottskvinnor. hemsida: www.globallcup.se

MiLLENNiEMåLEN bEHöVEr DiN HJäLp!

Några kommande FN­dagar

lärarkUrS i FN-rollSpel

Introduktionskurs i fn-rollspel för lärare.

Heldag där vi varvar teori och praktik för

att förbereda er på att hålla egna fn-

rollspel på skolan.

Datum: 30 september 2011

Lokal: fn-förbundet kansli, Skolgränd 2,

Stockholm

Tid: 10.00 - 16.00

Kostnad: 395 kr för medlemmar och

545 kr för icke-medlemmar.

anmälan till Helena Larsson på e-post

helena.larsson@fn.se eller telefon

08 462 25 41.

du vet väl att du kan följa världshorisont på twitter? Se

http://twitter.com/varldshorisont

pErSoNALNYtt

Nominera årets FN­vän  och årets FN­supporter!

Den 8 augusti är sista dag för 

 nomineringar. Läs mer på www.fn.se

Världshorisont2/11 27

Nyligen besökte jag New York och deltog i FN­kommissionen för hållbar utveckling, CSD. Där talades det om vikten av sophantering, ändrade

konsumtions­ och produktionsmönster och hur farliga kemi­kalier måste stoppas. Utanför FN:s högkvarter blomstrar konsumtionen med matförpackningar, skokartonger och plastpåsar i alla färger. Framför bostäderna samlas stora osorterade soppåsar. Det är inte hållbart. New York City är kanske extremt även i andra avseenden, men vad miljarder människor där och i andra delar av världen producerar och konsumerar har betydelse för både människors hälsa och ekosystem och klimat.

Kommissionen för hållbar utveckling bildades efter FN:s miljö­ och utvecklingsmöte i Rio de Janeiro 1992. Nästa år kommer ett nytt möte att hållas i Rio med särskild fokus på grön ekonomi, klimatfrågor och utvecklingsfrågor. Allt detta hänger samman. Hållbar utveckling förutsätter politisk sam­verkan inom länder såväl som mellan stater.

Jag var själv med som ungdomsrepresentant i Rio de Janeiro. Det var ett möte som präglades av hopp och nydaning för FN:s arbete med hållbar utveckling. FN­mötet hade stor betydelse för miljöarbetet i Sverige, bland annat det lokala

Agenda 21­arbetet. Vi är många som har lärt oss att sopsortera. Vi svenskar glömmer ibland att förutsättningarna är olika

för människor i olika länder. I många länder finns inget natur vårdsverk och ingen kemikalieinspektion. I vissa mindre länder, inte minst små östater, har man svårt att göra sig av med sopor eftersom de helt enkelt inte får plats. Hållbart jordbruk kräver lagstiftning och stöd till användandet av giftfritt konstgödsel etc. Det är viktigt.

Min förhoppning är att nästa års FN­möte i Rio kommer att knyta ihop arbetet för hållbar utveckling och ge utrymme för vad som ska ske med arbetet med Millenniemålen efter 2015.

Utmaningarna är många. Avgörande blir det politiska ansvartagandet och ledarskapet från världens politiker och regeringar om FN:s arbete för hållbarutveckling ska få den samling och energi som världen så väl behöver.

New York City påminner om vad människor kan åstadkom­ma om man vill. Det känns märkligt att man kan bygga sky­skrapor men inte hantera sopor. Det gäller att ta fasta på det positiva. Världen kan mer. FN kan mer och även du och jag kan mer. Det är den anda som måste prägla oss alla om vi ska lyckas bevara vår planet för kommande generationer.

dag hammarskjöld var FN:s andra general-sekreterare. Stormakterna trodde att de valt en försiktig FN-chef som främst skulle ägna sig åt administration. I stället visade sig hammarskjöld vara handlingskraftig och orädd. han stred för FN-stadgans ideal, agerade kraft-fullt i flera internationella konflikter och stärkte FN:s roll i världen. I år är det 50 år sedan han dog i samband med ett medlingsuppdrag i kongo, något som uppmärksammas av den svenska FN-rörelsen med en rad aktiviteter.

beställ extra exemplar av tema-numret om dag hammarskjöld. använd tidningen vid olika aktiviteter, ge bort den till vänner och bekanta eller varför inte lägga den i närmaste väntrum? FN-förbundets medlemmar, föreningar och distrikt kan beställa buntar till rabatterade priser. gå till www.fn.se/butik eller mejla varldshorisont@fn.se.

FN, du och jag kan mer

aleksander gabelicordförande i svenska fn­förbundet:

av världshorisont kommer ut den 22 september och blir ett temanummer om dag hammarskjöld och hans hjärtefrågor.

Nästa nummer

Foto:Fn

www.fn.se

Utbilda en flicka om hennes rättigheter!

POSTTIdNINg bAvsändaresvenskaFn-förbundetBox1511510465stockholmBegr.eftersändning

i kongo kränks de mänskliga rättigheterna dagligen. Barn och flickor är särskilt utsatta. FN- förbundet arbetar med att öka flickors kunskaper om sina rättigheter och ge dem verktygen och självför troendet att använda dem. var med och stöd utbildningar i mänskliga rättigheter, jämställd het och demokrati du med!

Först när en flicka vet sitt eget värde kan hon göra anspråk på sina rättigheter.

ser vi till att 3 flickor får ökade kunskaper om sina rättigheter. ge en gåva på pg. 90 00 79-5 eller på www.fn.se – den gör skillnad!

För

100 kr