Årsrapport Hållbar utveckling med fokus på mänskliga ... · Hållbar utveckling ur ett MR-perspektiv 2010, Botkyrka kommun 1 Årsrapport Hållbar utveckling med fokus på mänskliga

Hållbar utveckling ur ett MR-perspektiv 2010, Botkyrka kommun

1

Årsrapport Hållbar utveckling med

fokus på mänskliga rättigheter 2010


2

Innehåll

ÅRSRAPPORT........................................................................................................... 1

HÅLLBAR UTVECKLING UR ETT MR-PERSPEKTIV 2010.................... 1

INNEHÅLL .................................................................................................................. 2

SAMMANFATTNING ................................................................................................... 3

INLEDNING................................................................................................................... 4

VAD INNEHÅLLER ÅRSRAPPORTEN? ......................................................................... 4

ANTIDISKRIMINERING.............................................................................................. 6

JÄMSTÄLLDHET ......................................................................................................... 7

ETT INTERKULTURELLT BOTKYRKA................................................................... 8

BARNRÄTTSPERSPEKTIVET.................................................................................... 9

DEMOKRATI OCH DELAKTIGHET........................................................................ 10

FOLKHÄLSA............................................................................................................... 11

TILLGÄNGLIGHET ................................................................................................... 12

TRYGGHET OCH SÄKERHET ................................................................................. 13

UTMANING 1: BOTKYKABORNA HAR ARBETE ................................................. 14

UTMANING 2: BOTKYRKABORNA KÄNNER SIG HEMMA ............................... 17

UTMANING 3: BOTKYRKA SKA HA DE BÄSTA SKOLORNA ........................... 22

UTMANING 4 BOTKYRKA BIDRAR INTE TILL KLIMATFÖRÄNDRINGARNA26

UTMANING 5: BOTKYRKABORNA ÄR FRISKA OCH MÅR BRA ...................... 29

UTMANING 6: BOTKYRKABORNA HAR FÖRTROENDE FÖR VARANDRA OCH FÖR DEMOKRATIN............................................................................................................ 36


3

Sammanfattning Syftet med årsrapporten är att ge en bild av utvecklingen i kommunen utifrån Botkyrkas sex långsiktiga hållbarhetsutmaningar ur ett mänskliga rättighetsperspektiv (MR-perspektiv). Med utgångspunkt i bland annat FN:s deklarationer och konventioner om de mänskliga rättigheterna har kommunledningsförvaltningen analyserat ett antal indikatorer utifrån vad de mänskliga rättigheterna kan betyda för just Botkyrka kommun. Alla flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma rättigheter, oavsett bland annat etnisk eller socioekonomisk bakgrund, sexualitet eller eventuell funktionsnedsättning. Utifrån detta har vi tagit fram ett antal indikatorer för att följa utvecklingen under varje utmaning. Grundfrågan i analysen är i vilken utsträckning olika grupper av Botkyrkabor får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda kopplat till de sex utmaningarna. I vilken utsträckning uppfylls exempelvis rätten till arbete, utbildning och hälsa för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män? Vad säger indikatorerna oss om utvecklingen i kommunen ur ett MR-perspektiv och vad kan och behöver vi göra för att uppnå en positiv utveckling? Sammanfattningsvis kan en rad utvecklingsbehov urskiljas. Under varje utmaning ges ett antal förslag på hur kommunen kan fortsätta arbetet med att stärka de mänskliga rättigheter som är kopplade till utmaningen. Det handlar bland annat om olika insatser för att minska de sociala klyftorna inom och mellan kommunens områden, motverka de negativa konsekvenserna av segregationen, aktivt arbete för ett jämställt, interkulturellt Botkyrka samt ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Detta kräver ett fortsatt långsiktigt, kontinuerligt, uthålligt arbete och arbetssätt som får möjlighet att sätta sig och fördjupas i kommunens olika verksamheter. Det handlar om långsiktiga förändringsprocesser som kräver fokus och prioritering för att ge resultat. Rapporten innehåller också en sammanställning av insatser inom de olika förvaltningarna och deras verksamheter som kommunledningsförvaltningen bedömer bidrar till en positiv utveckling ur ett MR-perspektiv. Den omfattar även en beskrivning och slutsatser för framtiden av det kommunövergripande arbetet kopplat till:

• antidiskriminering, • barnrättsperspektivet, • jämställdhet , • ett interkulturellt Botkyrka, • demokrati och delaktighet, • folkhälsa, • tillgänglighet • trygghetsfrämjande arbetet.


4

Inledning Botkyrka ska vara en föregångare i omställningen för en hållbar utveckling där såväl miljöaspekter som sociala och ekonomiska aspekter ingår. Botkyrka kommunfullmäktige har slagit fast sex hållbarhetsutmaningar som vi ska ha i åtanke när vi fattar beslut, fördelar våra resurser och bedriver våra verksamheter. Fokus i denna rapport är de mänskliga rättigheterna. En annan utgångspunkt för vårt arbete är FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Dessa ska genomsyra alla våra verksamheter, och därmed också arbetet med hållbar utveckling. Därför är syftet med den här årliga analysen att följa upp läget i Botkyrka utifrån de sex utmaningarna med fokus på mänskliga rättigheter. Exempel på rättigheter som tas upp är rätten till arbete, rätten till hälsa och rätten till en tillfredsställande levnadsstandard. Det är dock viktigt att påpeka att rättigheterna är odelbara – det vill säga, ingen rättighet är viktigare än någon annan. Det går inte att prioritera rätten till arbete framför rätten till hälsa eftersom alla människor har rätt till båda. Alla rättigheter hör ihop och är beroende av varandra. Botkyrka kommun har naturligtvis ambitionen att inte bara se till att invånarna har sina grundläggande mänskliga rättigheter tillgodosedda, utan att nå mycket längre än så. Rättigheterna ska ses som en utgångspunkt för kommunens arbete, inte som ett slutgiltigt mål.

Botkyrkas hållbarhetsutmaningar är följande:

1. Botkyrkaborna har arbete. Att både kvinnor och män har ett arbete är en grundläggande förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle.

2. Botkyrkaborna känner sig hemma. Alla

invånare ska oavsett kön eller socioekonomisk,

etnisk eller religiös bakgrund känna sig hemma och trygga i kommunen.

3. Botkyrka har de bästa skolorna. I skolan får

flickor och pojkar en stor del av sina mest grundläggande värderingar och kunskaper, och där läggs grunden till barnens möjligheter att vara delaktiga i samhället och på arbetsmarknaden.

4. Botkyrka bidrar inte till

klimatförändringarna. En sund och hälsosam miljö är viktig för att invånarna i Botkyrka ska må bra och en förutsättning för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle.

5. Botkyrkaborna är friska och mår bra. Alla

människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet. Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Hälsa är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och tillväxten påverkar hälsoläget i befolkningen.

6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra

och för demokratin. Samarbete och förtroende är en förutsättning för hållbar utveckling. Människor behöver känna tillit, dels till varandra, dels till samhällets institutioner och det demokratiska systemet.

Vad innehåller årsrapporten? Årsrapporten inleds med en beskrivning av de övergripande perspektiv som kommunen ska anlägga i sitt arbete med hållbar utveckling. Perspektiven utgår alla från de mänskliga rättigheterna och från de strategier och planer som kommunen har antagit med koppling till MR-perspektivet. Återstoden av årsredovisningen innehåller statistik och analys av hur utvecklingen ser ut inom varje utmaning. Den beskriver också hur kommunen har arbetat med utmaningarna under 2010. Uppgifterna kommer från:

• olika nationella eller regionala register eller egna undersökningar

• förvaltningarnas årsredovisningar Beskrivningen är inte heltäckande – det pågår många aktiviteter i verksamheterna och vi kan inte inkludera

alla. Meningen är att ge en översikt av kommunens arbete med hållbar utveckling, där de viktigaste indikatorerna och aktiviteterna analyseras utifrån ett MR-perspektiv. För att göra det extra tydligt har det som genomförts under året delats upp utifrån: - Arbetsområden: Här redovisas de arbetsområden

som har legat i fokus under året.


5

- Processer: Här redovisar vi några exempel på det arbete som gjorts under året som är väl inarbetat i organisationen, det vill säga görs systematiskt och strategiskt.

- Aktiviteter: Här tar vi upp några konkreta exempel på aktiviteter kopplade till utmaningarna som förvaltningarna har genomfört under 2010, och som kan utgöra goda exempel på det arbete som gjorts under året.

- Analys och förslag: Med utgångspunkt i vilka behov vi sett under året drar vi slutsatser om vad som bör vara fokus framöver.

Statistiken finns redovisad och analyserad utifrån fördelning bland olika grupper i en bilaga; ”Bilaga statistikunderlag till årsrapport med fokus på mänskliga rättigheter 2010”. Den finns även tillgänglig på Intranätet.

*En indikator är statistisk information vald speciellt för att fokusera på till exempel ekonomiska, demografiska eller sociala frågor. Indikatorer kan var en enskild uppgift/siffra eller en fördelning. Uppgifterna/siffrorna kan uttryckas i antal, procentuell fördelning eller andel. Statistik är uppgifter/siffror, till exempel. numerisk information som svarar på frågorna ”Hur mycket?” eller ”Hur många?”. Vanligtvis presenteras de i aggregerad form som antal och andelar i tabeller och diagram.

Styrdokument Här redovisas de styrdokument som har haft mest direkt betydelse för respektive perspektiv. I praktiken har merparten av de kommunövergripande styrdokumenten betydelse för samtliga perspektiv och utmaningar. Internationella och nationella styrdokument och lagar

- FN:s deklarationer och konventioner om de

mänskliga rättigheterna - ECCAR:s 10-punktsprogram (ECCAR =

europeiska koalitionen av städer mot rasism och diskriminering)

- Diskrimineringslagen - Mål inom flertalet nationella områden såsom

jämställdhet, demokrati, integration och folkhälsa

Styrdokument i Botkyrka kommun - Flerårsplanen och nämndernas ettårsplaner - Strategi för demokrati och delaktighet - Strategin för ett interkulturellt Botkyrka - Strategi för ett jämställt Botkyrka - Strategi för trygghetsfrämjande arbete - Klimatstrategin - Botkyrka kommuns principer för arbetet med de

nationella minoriteterna - Principer för samarbete och överenskommelser

mellan idéburna organisationer och Botkyrka kommun

- Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck - Riktlinjer för områdesarbetet - Folkhälsoplanen i Botkyrka kommun - Handikappolitiska programmet "Botkyrka

tillgängligt 2010" Dessutom finns det många styrdokument, planer och riktlinjer inom olika förvaltningar som också har betydelse för MR-perspektivet. Några exempel är följande: - Läroplanen - Kommunens cykelplan inom förskola och skola - Kommunens kostpolicy - Alkohol och drogpolicy för barn och unga - Dialoghandboken

För varje statistikuppgift/resultat av uppföljning finns symboler i form av pilar som visar om utvecklingen går åt rätt eller fel håll. Pilarna och pilarnas färg visar riktningen:

En helgrön pil som pekar uppåt symboliserar att utvecklingen långsiktigt går åt rätt håll.

En röd pil som pekar nedåt att utvecklingen går åt fel håll.

En gul pil betyder att utvecklingen varken är positiv eller negativ.

Även pilens kantlinje har ett symbolvärde, till

exempel en gul pil med röd kant innebär att

utvecklingen riskerar att ändra riktning åt det


6

Antidiskriminering

Varför? FN:s deklaration om mänskliga rättigheter slår fast att diskriminering är ett brott mot människors lika värde och rätt till likabehandling. Diskriminering innebär särbehandling som direkt eller indirekt missgynnar, kränker och begränsar individers och/eller gruppers handlingsutrymme och valmöjligheter och där individens personliga integritet kränks. De lagstadgade diskrimineringsgrunder som finns i Sverige idag är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Arbetsområden Det främsta arbetsområdet har varit ECCAR-samarbetet (europeiska koalitionen av städer mot rasism). Vi har tillsammans med Madrid (Spanien), Graz (Österrike) och Potsdamm (Tyskland) utvecklat en modell med mätbara mål för att analysera den lokala situationen i fråga om diskriminering och rasism. Under 2010 har Mångkulturellt centrum haft uppdraget att anpassa den europeiska modellen till Botkyrkas specifika karaktär. Botkyrka är först ut av alla medlemmar i ECCAR i att anpassa modellen lokalt. Ett första konkret resultat av detta arbete är att vi har lagt till ett antal följdfrågor i medborgarenkäten om medborgarnas upplevelse av alla former av diskriminering. Under 2010 genomförde vi också en medborgarpanel om diskriminering. Resultaten av denna har använts i arbetet med att identifiera rätt indikatorer för att analysera den lokala situationen i fråga om diskriminering. Ett annat arbetsområde har varit den nya lagen om minoritetsspråk som trädde i kraft 1 januari 2010. Syftet med lagen är att stärka de nationella minoriteterna och minoritetsspråken i Sverige. I och med införandet av lagen har Botkyrka kommun blivit förvaltningsområde för det finska språket. Det innebär att kommunen särskilt ska värna om bevarandet av det finska språket och kulturen.

Kommunen ska till exempel erbjuda äldreomsorg och förskola på finska, och kommuninvånare ska kunna prata finska i sina kontakter med myndigheter. Under året har kommunen arbetat med att genomföra förändringar kopplade till lagen. Ytterligare ett arbetsområde har varit att ta fram information till våra invånare om deras rättigheter och möjligheter samt om antidiskriminering. Vi har lagt ut information på kommunens hemsida om den enskilda invånarens rättigheter vid diskriminering och om vart man ska vända sig om man har blivit diskriminerad. Informationen tar också upp hur medarbetare ska agera och vägleda brukare vid misstanke om diskriminering. Övergripande analys och slutsatser/förslag Under 2011 bör vi fortsätta arbetet med att utveckla nya mätmetoder på diskrimineringsområdet. Mångkulturellt centrums rapport "Om behovet att utveckla indikatorer för ett kommunalt arbete mot diskriminering i Botkyrka" kommer att spridas och diskuteras i kommunens förvaltningar och på regional nivå under 2011. Botkyrka har bedrivit ett pionjärarbete på området, även ur ett europeiskt perspektiv. ECCAR Adix-modellen och MKC-rapportens slutsats är att indikatorer för att analysera den lokala situationen när det gäller diskriminering måste ha mänskliga rättigheter som ingång, och inte "utländsk bakgrund" som standardindikator. Därefter bör man undersöka om invånare från vissa grupper är mer utsatta än andra. Det finska förvaltningsområdet genomförs just nu i samarbete med övriga förvaltningar. Nästa steg i arbetet bör vara att etablera kontakt med den romska gruppen i kommunen för att synliggöra deras behov.

Målet med perspektivet antidiskriminering är att kommunens invånare ska ha lika rättigheter och möjligheter att utveckla och bidra

med sin förmåga

Fokus för arbetet 2010 var att utveckla sätt att mäta diskriminering på lokal nivå


7

Jämställdhet

Varför? Målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv gäller alla, oavsett bland annat socioekonomisk och etnisk bakgrund. När vi fattar beslut, fördelar resurser och bedriver våra verksamheter påverkar detta villkoren för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män. Det vi vill uppnå är en verksamhet som svarar mot båda könens villkor och behov men som samtidigt motverkar ojämställda genusordningar, bland annat genom att uppfylla de nationella jämställdhetspolitiska målen.

Arbetsområden Fokus under 2010 har varit att beköna styrsystemen genom att införa könsuppdelad statistik som underlag för uppföljning. Det är grunden för att i den ordinarie verksamheten säkra goda resultat och kvalitet ur ett jämställdhetsperspektiv . Under hösten 2010 har kommunledningsförvaltningen genomfört en övergripande jämställdhetsanalys. Syftet har varit att ringa in de områden som är mest angelägna att fokusera på och åtgärda ur jämställdhetssynpunkt. Parallellt har förvaltningarna arbetat vidare med analyser av insatser för att skapa jämställda verksamheter och gjort bedömningar av sina fortsatta utvecklingsbehov. En ny jämställdhetsplan för kommunen är beslutad och under hösten har förvaltningarna påbörjat sitt arbete med planens genomförande. Kommunfullmäktige har också antagit en policy och handlingsplan för att motverka patriarkalt förtryck och våld med särskilt fokus på hedersrelaterad problematik. Övergripande analys och slutsatser/förslag När det gäller beköningen av styrsystemen har arbetet genomförts enligt plan och utvärderats under våren. Målet är inte uppnått, men vi har lagt en god grund och arbetet bedöms som lyckat. 2011 fortsätter vi arbetet med att införa könsuppdelad statistik på de områden där det ännu saknas.

Under 2011 planerar vi att utreda rätten till heltidsanställning och göra en analys av kommunens lönesättning. Vi behöver också utveckla vår jämställdhetsanalys på ett flertal andra områden, bland annat genom att fortsätta undersöka om våra insatser svarar mot behovet hos olika grupper av flickor och pojkar i Botkyrka. Ett annat exempel är situationen med en hög andel kvinnor i de norra kommundelarna som står utanför arbetskraften. Här genomförs en fördjupad analys som grund för målinriktade insatser inom ramen för kommunens arbetsmarknadspolitik. Ett annat arbetsområde handlar om att utforska sambandet mellan betalt och obetalt arbete bland både vuxna och unga. Redan i årskurs 9 gör flickor mer hemarbete än pojkar medan pojkar sommar- och extrajobbar i större utsträckning än flickor. Hur kan vi bidra till att förändra dessa mönster? Här är det bland annat viktigt att säkerställa att vi har samma förväntningar på pojkar som på flickor, på män som på kvinnor i vårt bemötande. Ytterligare ett område där det behövs mer insatser är arbetet med att förändra maskulinitetsnormer som får destruktiva konsekvenser i samhället, bland annat i form av våld. Här bör vi samarbeta med de organisationer i kommunen och nationellt som arbetar med att ifrågasätta normer och föreställningar om kön, inte minst bland unga. Det gäller också arbetet med att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld där det är viktigt att vi hittar sätt att följa utvecklingen, till exempel genom elev- eller ungdomsenkäten. Ett nytt internt nätverk startar under 2011 för anställda i Botkyrka kommun som arbetar med jämställdhetsintegrering i den egna verksamheten. Syftet med nätverket är att erbjuda ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Kommunledningsförvaltningen kommer under 2011 att ansöka om utvecklingsmedel från SKL, och även från den Europeiska socialfonden genom ett länsgemensamt projekt. Det kommer bland annat att omfatta utbildning i ett jämställt, interkulturellt bemötande, där målgruppen är chefer och medarbetare i alla förvaltningar.

Målet med jämställdhetsperspektivet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv

Fokus för arbetet 2010 var att beköna styrsystemen


8

Ett interkulturellt Botkyrka

Varför? Ett interkulturellt Botkyrka kännetecknas av att invånare möts och utvecklas på lika villkor. Botkyrka är Sveriges mest mångkulturella kommun och det är en av anledningarna till att frågan om en hållbar interkulturell samhällsutveckling ligger högt på den politiska agendan. De demografiska förändringarna de senaste 40-50 åren har fortfarande inte lämnat avtryck i hur vi organiserar och leder samhällsutvecklingen i tillräckligt hög grad. Det finns ett generellt behov i Sverige och Europa av att ta fram ny kunskap om hur vi ska bygga ett alltmer etniskt och kulturellt blandat samhälle på ett hållbart sätt. Vi som kommun måste ha den enskilda kvinnans och mannens medborgerliga rättigheter, möjligheter och skyldigheter som utgångspunkt när vi ska utveckla den sociala och ekonomiska tillväxten. Kommunens ungdomsfullmäktige har uttryckt att de nya generationerna måste kunna vara stolta över familjens historia och identitet och ändå vara svenskar. Framför allt vill de inte betraktas som ”icke-svenskar”. Detta är en ödesfråga för Botkyrka och ställer särskilda krav på oss som Sveriges mest etniskt blandade kommun. Om vi lyckas hantera utmaningen rätt, kommer erfarenheten av att leva och verka i en mångkulturell miljö att ge alla våra kommuninvånare oavsett bakgrund ett försprång i en alltmer globaliserad värld.

Arbetsområden Ett arbetsområde har varit att implementera den interkulturella strategin i kommunens verksamheter. Vi har arbetat med att integrera ett interkulturellt perspektiv i pilotverksamheter på förvaltningsnivå och i medborgarundersökningen. Kommunledningsförvaltningen har även haft i uppdrag att konsultativt stödja förvaltningarna i genomförandet av strategin för ett interkulturellt Botkyrka. Ett annat viktigt område har varit att påverka på regional nivå. Oavsett hur väl vi själva lyckas med ambitionerna om en verksamhet som präglas av det interkulturella perspektivet så har våra egna ansträngningar endast marginell effekt om inte

Stockholmsregionen agerar åt samma håll. Vi har ingått i en arbetsgrupp på regional nivå och fått genomslag för vår inriktning. Det mest synbara resultatet är att ECCAR:s 10-punktsprogram är en av grunderna för fortsatt utveckling av de två regionala strategierna för social tillväxt Ett tredje arbetsområde har varit att inleda samverkan och dialog med lokala aktörer kring arbetet för ett jämställt interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering. I det har ingått att kommunen har stöttat det civila samhället i att mobilisera sig för att minska den sociala distansen och stärka sammanhållningen mellan grupper och kommundelar. Övergripande analys och slutsatser/förslag För att hålla den takt och tidplan som anges i den interkulturella strategin kommer vi att behöva intensifiera det fortsätta arbetet med att implementera strategin. Inom en femårsperiod ska anpassningen av kommunen som organisation vara genomförd. Under 2011 kommer vi att ta fram en plan för implementeringen av strategin under återstående mandatperiod. Fokus ligger på att identifiera vad som kännetecknar ett interkulturellt förhållningssätt i verksamheten. Vi kommer också att utöka arbetet genom att identifiera vilka processer som är extra viktiga i bemötandet av hbt-personer, för att även den gruppen ska omfattas av den interkulturella strategin. Ett annat planerat arbetsområde är att gå in som medlemmar i Intercultural Cities (ICC), ett initiativ från Europeiska kommissionen och Europarådet. ICC ger oss möjlighet att samverka, hämta kunskap och utbyte med det fåtal kommuner och städer i Europa som har tagit ställning och som jobbar i samma riktning som Botkyrka. Nätverket är intressant eftersom det baserar sig på kunskapen från länder runt om i Europa om att en statisk syn på mångkultur låser in människor i deras grupptillhörighet, begränsar deras livsval kraftigt och skapar segregation, fattigdom och utslagning.

Målet med perspektivet ett interkulturellt Botkyrka är att ge mångfald genomslag i verksamhet och personalsammansättning

Fokusområde 2010 var implementeringen av den interkulturella strategin


9

Barnrättsperspektivet

Varför? En trygg barndom är en grundläggande mänsklig rättighet. Barn är kompetenta individer som ska respekteras och vara delaktiga i beslut som rör dem. I kommunen ska vi ta hänsyn till flickors och pojkars fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska trygghet vid planering av insatser och åtgärder. Vi ska också ge stöd till föräldrar och anställda i sitt ansvar för barn och ungas välbefinnande. Arbetet med barnrättsperspektivet vilar på två grundpelare. Den första pelaren är implementeringen av barnrättsperspektivet i kommunen. Detta sker bland annat genom att vi inför likabehandlingsplaner, stöttar förvaltningarna i arbetet och ser till att barn och unga får ökad delaktighet och mer inflytande. Den andra pelaren består av barnombudsmannens (BO) arbete med att ge råd, hjälp och stöd till medborgare i frågor som rör barn och unga. BO kan vid behov slussa dessa personer vidare i kommunorganisationen eller till annan lämplig instans. BO kan även hjälpa medborgarna om de upplever att barnets rättigheter inte tas tillvara i den fortsatta hanteringen av frågan genom att återkoppla detta till den berörda förvaltningen/instansen. Genom att på så sätt följa upp ärenden kan BO bidra till att arbetssätt eller rutiner som skapat problem ändras. BO har också fungerat som ett stöd för förvaltningarna i arbetet som rör barn och unga. Arbetsområden Ett arbetsområde har varit att ge stöd till skolor och förskolor i att upprätta likabehandlingsplanerna mot diskriminering av barn och elever. BO och ungdomsfullmäktige har inlett ett samarbete för att följa upp hur likabehandlingsplanerna efterlevs. Detta har gjorts genom enkätundersökningar med skolelever. Vi har också arbetat med att stötta vissa förvaltningar i genomförandet av barnkonventionen. Detta har skett i form av att BO till exempel har påbörjat diskussioner med förebyggarna på socialförvaltningen om hur man bäst tillvaratar barns rättigheter. BO har även arbetat med att informera barn, unga, tjänstemän och föräldrar om barnkonventionen genom att vara med på arbetsplatsträffar och föräldramöten.

Ett annat arbetsområde har varit att främja ökad delaktighet och inflytande bland unga. BO har regelbundet träffat barn och unga för att diskutera hur de upplever sin situation. Till exempel har BO anordnat två hearingar (utfrågningar) där barn/unga fått träffa politikerna och framföra sina åsikter. BO var med som moderator och stod för dokumentationen och återkopplingen till barnen/ungdomarna. En praktikant på kommunledningsförvaltningen har också genomfört en utredning av möjligheten att starta ett ungdomsråd för unga med funktionsnedsättning. Ett tredje arbetsområde har varit att synliggöra situationer och platser där barn och ungdomar i kommunen inte behandlas på ett bra och rättvist sätt. Övergripande analys och slutsatser/förslag De hearingar som BO har hållit har varit ett bra sätt att främja barn och ungas känsla av delaktighet och inflytande i kommunen. Därför bör man fortsätta med att hålla två hearingar per år, där BO i samarbete med utbildningsförvaltningen väljer ut skolor i kommunen där eleverna får chans att träffa de förtroendevalda. Som utredningen om ett ungdomsråd för unga med funktionsnedsättning visar är det både möjligt och önskvärt att ett sådant råd inrättas. Målgruppen är ungdomar inom särskolan då ungdomar med fysisk funktionsnedsättning har möjlighet att delta i ungdomsfullmäktige. Det finns ett behov hos förvaltningarna av fortsatt stöd i genomförandet av barnkonventionen. Kommunledningsförvaltningen bör därför erbjuda förvaltningarna fortbildning i tillämpningen av konventionen.

Målet med barnrättsperspektivet är att alla barn ska kunna utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar

Fokus för arbetet 2010 var att stödja arbetet med implementering av barnkonventionen i kommunen


10

Demokrati och delaktighet Varför? Att delta i det som händer i samhället är en rättighet för alla invånare i Botkyrka. Men hur man är en aktiv deltagare i demokratin är inte självklart för alla. Förutsättningarna att utnyttja sina demokratiska rättigheter är inte jämlikt fördelade mellan kvinnor och män i olika åldrar eller i olika socioekonomiska och etniska grupper. I Botkyrka kommun vill vi underlätta för alla som att vara med och påverka genom att:

• stödja dem som redan är engagerade på olika sätt i politiken och/eller i kommunens dialogarbete

• göra det möjligt för dem som idag inte är engagerade att vara delaktiga och komma till tals i den lokala demokratin.

Ett mål inom kommunen är att de folkvalda ska spegla Botkyrkas befolkning, bland annat utifrån kön, etnisk bakgrund och ålder. Men många invånare väljer andra sätt än politiken att engagera sig i samhället. Vi vill fånga upp dessa personer och ta vara på deras engagemang för att öka representativiteten i kommunen.

Arbetsområden Ett arbetsområde under året har varit att genomföra en undersökning av de förtroendevaldas villkor. Syftet med undersökningen var att ge kunskap om hur kommunen kan förbättra de förtroendevaldas möjligheter att kombinera vardagsliv med politiska uppdrag och samtidigt öka intresset för att arbeta politiskt i kommunen. Ett annat arbetsområde har varit den stora satsningen på valet 2010. Syftet med satsningen var att stärka medborgarnas delaktighet genom att informera fler röstberättigade om vikten av och möjligheten att använda sina demokratiska rättigheter och rösta i valet. Ett tredje arbetsområde har varit att genomföra ett antal demokratisatsningar under året. Ett exempel är de årliga demokratidagarna med en nationell konferens. Kommunen har också utvärderat de sex medborgarpaneler som hållits hösten 2007- januari 2010, där medborgarna kunnat framföra sina

synpunkter till politikerna, antingen genom fysiska möten eller genom internet. Dialogforum är ett annat årligt arbete inom demokrati- och delaktighetsområdet. Dialogforum har under året sammanlagt genomfört 22 dialoger med lokala kommuninvånare. Under 2010 har kommunen även genomfört två stora rådslag om en strandpromenad och en aktivitetspark i Tullinge respektive Hallunda. Övergripande analys och slutsatser/förslag Undersökningen av de förtroendevaldas villkor visade att en klar majoritet av de förtroendevalda i Botkyrka är positiva till att vara politiker i kommunen. Om kommunen gör motsvarande undersökning varje mandatperiod blir det möjligt att följa förändringar över tid. På så sätt kan undersökningarna ligga till grund för att utveckla den lokala demokratin. Att Botkyrka lyckades öka valdeltagandet mer än genomsnittet i riket i de tre senaste allmänna valen beror sannolikt på den extra satsningen på ökat valdeltagande och de metoder som kommunen använt i genomförandet av satsningen. Kommunen har bland annat fått stöd av samhällsinformatörer och genom samarbete med de föreningar som engagerat sina medlemmar i valet för ökat valdeltagande. Vi bör satsa på liknande arbete i framtiden. Utvärderingen av medborgarpanelerna visar bland annat att internetpaneler har lyckats locka dem som mer sällan kommer på fysiska möten, främst personer i åldern 15-35 år. En nackdel med internetbaserade medborgarpaneler är att det är svårt för dem som inte är vana vid att använda datorer att delta i panelen. En annan slutsats är att de medverkade medborgarna har varit engagerade och tagit sig tid att svara även på öppna frågor. Det visar att kombinationen av enkelhet och möjlighet att få tycka till i frågor som berör har fungerat.

Målet med perspektivet demokrati och delaktighet är att skapa jämlika förutsättningar för delaktighet i kommunen

Fokusområde 2010 var arbetet med att öka valdeltagandet 2010


11

Folkhälsa

Varför? Enligt FN är hälsa en av de mänskliga rättigheterna och WHO betonar den jämlika hälsan, det vill säga att hälsan ska förbättras hos alla samtidigt som de sociala skillnaderna i hälsa minskar. Alla människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet. Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Hälsa är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och tillväxten påverkar hälsoläget i befolkningen. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren (exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård), av de omgivande livsmiljöerna (den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid) och av individens egna val och levnadsvanor. Botkyrka arbetar med att skapa förutsättningar för god hälsa för alla flickor och pojkar, kvinnor och män i alla kommundelar oavsett bland annat socioekonomisk eller etnisk bakgrund.

Arbetsområden Fokus för arbetet under året har varit att tydliggöra hälsoskillnader hos olika grupper av befolkningen och använda dessa kunskaper i allt övergripande folkhälsoarbete. En viktig del har varit att tydliggöra hälsoskillnader genom att följa och bryta ned hälsans bestämningsfaktorer på olika grupper i befolkningen. Vi har även fortsatt med att utveckla vår årsredovisning inom folkhälsa, vilket nu resulterat i denna gemensamma årsrapport om alla MR-perspektiv. Revideringen av kommunens folkhälsoplan har också påbörjats. Ett annat arbetsområde har varit att vidareutveckla kommunens alkohol- och drogförebyggande arbete. Vi har bland annat deltagit i ett nationellt utvecklingsarbete (LUMA-projektet) med syfte att begränsa tillgängligheten för unga till alkohol, droger och tobak och att stärka föräldrar i deras föräldraroll. Inom fokusområdet ”skapa förutsättningar för goda levnadsvanor” blev kartläggningsrapporten och inspirationsrapporten klar i början av året. Dessa togs fram i bred dialog med förvaltningarna. Vi kan se flera av handlingsvägarna i nämndernas ettårsplaner för 2011.

Övergripande analys och slutsatser/förslag När skillnaden i hälsa mellan kvinnor och män i olika socioekonomiska grupper är påverkbar kommer sådana ”orättvisa” skillnader i hälsa att innebära en onödig kostnad för samhället. Västra Götalandsregionen har beräknat vad socioekonomisk ojämlikhet i hälsa kostar samhället. Inom den regionen ger de sociala faktorerna upphov till omkring 1600 dödsfall ”i förtid”, vilket innebär drygt 27000 förlorade levnadsår, ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor samt en förlust i hälsa motsvarande 13,9 miljarder kronor. Men det är svårt för kommunen att på egen hand sätta in åtgärder; det behövs såväl lokala, regionala som nationella åtgärder Det genomförs redan mycket kompenserande insatser inom många verksamheter. För att kunna utveckla detta mer, särskilt på strukturell nivå, har vi i slutet av året inlett ett nationellt samarbete tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting (SKL) vilket kan resultera i förslag till förändringar i prioriteringar och arbetssätt under flera mål. Den höga arbetslösheten bland ungdomar utgör en risk för psykisk ohälsa och skapar en ond cirkel som kan göra att de även på längre sikt hamnar utanför arbetsmarknaden. Nyttomålet i det alkohol- och drogförebyggande arbetet var att 50 % av ungdomarna skulle avstå från alkohol år 2011. Målet är redan uppnått, vilket är mycket glädjande. Det drogförebyggande arbetet tyder på positiva effekter i många områden, men det finns även negativa tendenser. Detta belyser vikten av fortsatt vidareutveckling av arbetet. För en hållbar utveckling bör kommunen även i högre grad vara självförsörjande när det gäller kompetens inom fortutbildning. All forskning pekar på att det krävs kontinuerlig handledning och stöd för att genomförda metodutbildningar ska få en hållbar effekt inom ordinarie verksamhet. Vi behöver med andra ord utforma en hållbar struktur för att vidmakthålla våra kunskapsbaserade metoder och arbetssätt kring barn och unga.

Målet med perspektivet folkhälsa är en god och jämlik hälsa för alla i befolkningen

Fokus för arbetet 2010 var att skapa förutsättningar för goda levnadsvanor


12

Tillgänglighet

Varför? Var femte invånare har någon form av funktionsnedsättning. Att allt fler blir riktigt gamla och att fler överlever olyckor och svåra sjukdomar innebär att antalet kvinnor och män med funktionsnedsättning ständigt ökar. Undersökningar visar dessutom att det ofta är högre ohälsa bland personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Men en stor del av ohälsan är möjlig att påverka med hjälp av ökad tillgänglighet. Den som förbättrar tillgängligheten i sin verksamhet märker fort att inte bara personer med funktionsnedsättning vinner på det. Det som är nödvändigt för 20 procent av befolkningen underlättar för många fler samtidigt som det är bekvämt för alla. Huvudpunkterna i tillgänglighetsarbetet är:

• Att identifiera och undanröja hinder för alla kvinnors och mäns lika möjlighet till full delaktighet i samhället.

• Att skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

• Att förebygga och bekämpa diskriminering.

Arbetsområden Det främsta arbetsområdet har varit att förbereda implementeringen av den nya FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sedan konventionen började gälla i Sverige år 2009 är alla offentliga organ – stat, landsting och kommun – skyldiga att förverkliga rättigheterna i konventionen. Under 2010 har en handbok tagits fram för att underlätta införandet av den nya konventionen i Botkyrka kommun. Handboken "Tänk nytt, lätt och rätt" väver samman konventionens rättighetsartiklar med utmaningarna för ett hållbart Botkyrka. Med stöd av handboken ska alla förtroendevalda och medarbetare inom Botkyrka kommun få förståelse för konventionen och hur den påvverkar var och ens arbetsområde. Ett annat arbetsområde har varit arbetet med Västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas. Principen för databasen är att olika besöksmål ska beskrivas och återges så rättvisande som möjligt ur ett tillgänglighetsperspektiv för att underlätta för

besökare med nedsatt funktionsförmåga. Detta görs med hjälp av inventeringar av offentliga platser både i inne- och utemiljö. Botkyrka kommun anslöt sig år till tillgänglighetsdatabasen år 2009, och arbetet med att bygga upp databasen i Botkyrka startade under 2010. I samband med inventeringarna skapas också åtgärdsplaner för undanröjande av enkelt avhjälpta hinder inom alla kommunala verksamheter. Ett tredje arbetsområde har varit att lämna yttrande över integrations- och jämställdhetsdepartementets remiss om ett utvidgande av diskrimineringslagen

Botkyrka kommun ställde sig i remissvaret bakom förslaget att diskrimineringslagstiftningen utvidgas till att även omfatta bristande tillgänglighet som en grund för diskriminering. Kommunen ställde sig också bakom förslaget om att det i lagtexten ska förtydligas vad som räknas som bristande tillgänglighet. Övergripande analys och slutsatser/förslag Fokus för arbetet 2011 blir att göra känt i kommunen att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är ett nytt styrdokument. Vi behöver bland annat arbeta med att sprida information om detta till nämnder och förvaltningsledningar. En annan del av arbetet är att väva ihop konventionen med förvaltningarnas ettårsplaner för att integrera tillgänglighetsperspektivet i verksamheterna. I maj 2011 träder den nya Plan- och bygglagen i kraft. I denna ramlag förtydligas de krav på bebyggelsens tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. I lagen betonas att detta är ett väsentligt samhällsintresse och att ur en social synpunkt ska god livsmiljö vara tillgänglig för alla samhällsgrupper. Den nya Plan- och bygglagen tydliggör att det är fastighetsägaren som ansvarar för att krav och föreskrifter uppfylls samt att kommunens byggnadsnämnd har i uppgift att övervaka detta. Här behöver vi utveckla ett mer strukturerat arbete.

Målet med tillgänglighetsperspektivet är att en funktionsnedsättning inte blir till ett funktionshinder

Fokus för arbetet 2010 var att förbereda införandet av FN-konventionen om rättigheter för personer med

funktionsnedsättning


13

Trygghet och säkerhet

Varför? Att främja invånarnas trygghet är ett led i arbetet för att skapa ett hållbart Botkyrka. Vår strategi ska bidra till ett långsiktigt och mer systematiskt arbete för att främja trygghet och förebygga brott bland flickor och pojkar, kvinnor och män i kommunens olika delar. Vi kan främja tryggheten genom boendeinflytande, belysning, landskapsarkitektur, trygga gator och gångvägar, trafiklösningar och brottsprevention. Att förebygga brott är en viktig del i trygghetsarbetet, samtidigt som trygghet inte främst skapas genom frånvaro av brott, utan genom att människor har förtroendefulla relationer till varandra och sin omgivning.

Arbetsområden Ett arbetsområde inom trygghetsområde har varit att fortsätta utvecklingen av Grannstöd. Projektet går ut på att frivilliga grannstödjare bilpatrullerar i bostadsområden för att öka tryggheten. Grannstödjarna besöker också personer som just har utsatts för inbrott och fungerar som ett extra stöd utöver polisen. Under året har vi även arbetat aktivt med att ansluta fler boenden till Grannsamverkan. Ett annat arbetsområde har varit en ökad satsning på sanering och förebyggande av klotter. Kommunen ingår i ett samarbete med Botkyrkabyggen, SL, Banverket, Vattenfall och Tumba Centrum för att minska klottret i Botkyrka. Under påsken genomförde vi tillsammans en riktad insats för att få tag i gärningsmän, där en person fångades in. Vi har även utvecklat våra kontakter med ungdomarna i områden med mycket klotter. Att presentera brott på karta är ett utmärkt sätt att få kunskap om den lokala brottslighetens struktur och orsaker. I Hallunda/Norsborg har vi utvecklat denna metod till ”Trygg på karta” med GIS-kartor som bland annat visar kvinnors och mäns upplevelse av trygghet. Kartan ger en helhetsbild av området ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Detta ger i sin tur ett underlag till kommunen som ger ökade möjligheter att fatta bra beslut om insatser. En vidareutveckling av verktyget är planerad under 2011.

Inom området säkerhet har ett arbetsområde varit att förbereda centraliseringen av larmsystemet. Centraliseringen innebär att vi kommer att ha en larmcentral i stället för flera, vilket kommer att effektivisera hanteringen av larm. Upphandlingen av kommunens bevakningstjänster har inneburit att vi även fått arbeta med implementeringen av ett nytt bevakningsbolag. I samband med detta har väktarbolaget Panaxia fått ett förändrat uppdrag av kommunen med fler insatser för att öka tryggheten. Förutom att bolaget har bevakningsuppdrag och åker ut på larm på kommunens fastigheter har de även till uppgift att knyta kontakter med ungdomar över hela Botkyrka. Panaxia har besökt flera fritidsgårdar varje kväll och pratar med ungdomar och personal för att öka tryggheten. Uppdraget fortsätter under 2011. Övergripande analys och slutsatser/förslag En student som går Folkhälsovetenskapliga programmet på Karolinska Institutet har gjort en utvärdering av projektet Grannstöd. Fokus för utvärderingen har varit att se hur Grannstöd fungerar generellt och framförallt att undersöka hur personer som utsatts för bostadsinbrott ser på Grannstöds besök och stödsamtal. Utvärderingen visar sammanfattningsvis att Grannstöd har lyckats mycket bra med att ge stödsamtal och information till personer i kommunen som har utsatts för bostadsinbrott. I utvärderingen fanns flera förslag om förbättringar som styrgruppen för Grannstöd kommer att arbete vidare med. Statistiken pekade på att klottret minskade kraftigt under juni-juli. Vi bedömer därför att insatserna mot klotter varit effektiva och bör utvecklas vidare. Särskilt glädjande var att Botkyrka kommun vann priset ”Årets säkraste kommun 2010”, som delades ut av branschtidningen Skydd och Säkerhet. Grunden för nomineringen var det långsiktiga samarbetet i Botkyrka mellan kommunen, polisen och räddningstjänsten.

Målet med perspektivet trygghet och säkerhet är att medborgarna ska känna sig trygga och säkra i sin vardag

Fokus för arbetet 2010 var att få igång nattvandrarföreningar i norra Botkyrka och utveckla verktyget ”Trygghet

på karta”


14

Utmaning 1: Botkykaborna har arbete Varför? Att ha ett arbete är för det mesta förutsättningen för att få tillgång till en mängd andra viktiga dimensioner av livet; god hälsa, ekonomisk trygghet, att ingå i ett socialt sammanhang som känns meningsfullt, att kunna bidra med sina kunskaper och ha möjlighet att påverka sin situation. Denna utmaning är därför inte bara kopplad till rätten till arbete, utan även till exempelvis rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, rätten till hälsa, kvinnors rättigheter och barnkonvention.

Indikatorer

Analys Att mäns förvärvsfrekvens genomgående är högre än kvinnors visar att mäns rätt till arbete tillgodoses i större utsträckning. Gapet mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens ökade mellan 2005 och 2009, vilket tyder på att vi behöver utveckla våra åtgärder för att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden. Som vi har sett tidigare är skillnaderna i förvärvsfrekvens stora mellan olika områden. Det

behövs en närmare analys av varför förvärvsfrekvensen skiljer sig mellan olika delar av Botkyrka, samt mellan könen. En orsak till den låga förvärvsfrekvensen bland främst kvinnor i norra Botkyrka kan vara könsspecifika normer hos kvinnor och män, där man utgår från att försörjningen är mannens ansvar medan hemmet och barnen är kvinnans. Ett annat hinder kan finnas hos kommunens medarbetare, där stereotypa föreställningar om invandrarkvinnan kan resultera i att kvinnor med utländsk bakgrund hamnar utanför arbetsmarknaden eller att praktiska åtgärder inte genererar långsiktig sysselsättning i samma utsträckning som för män. Att ta reda på hur stor del av skillnaden som beror på diskriminering är en annan del av vårt arbete med de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att bryta ner statistiken i indikatorer som mäter verkligheten på ett mer exakt sätt. Vi behöver undersöka om det går att koppla arbetslöshet bland kvinnor och män till grupptillhörighet baserat på till exempel språk, namn, hudfärg eller religiös tillhörighet. På det sättet skulle vi få större kunskap om hur vanligt det är med diskriminering på grund av föreställningar kopplade till just grupptillhörighet. Att ta fram indikatorer som gör det lättare att mäta diskriminering är ett utvecklingsområde för nästa år.

Kvinnor Män

Förvärvsfrekvens

Andel förvärvsarbetande

efter vistelsetid

Arbetslöshet bland unga

Förvärvsinkomst

Båda könen

Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer

Utmaningen ur ett MR-perspektiv innebär bland annat att vi ska:

• Rikta särskilda insatser till de grupper av kvinnor och män som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden.

• Motverka traditionella könsmönster så att flickor och pojkar, kvinnor och män får samma möjligheter till utbildning och betalt arbete.

• Motverka diskriminering och arbeta för att skapa lika förutsättningar på arbetsmarknaden för kvinnor och män med funktionsnedsättning.

• Genom våra verksamheter bidra till att kvinnor och män tar samma ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

• Skapa interkulturella arbetsplatser som är fria från diskriminering. • Arbeta med att skapa en snabbare och långsiktigt hållbar väg till självförsörjning för nyanlända

kvinnor och män. • Stödja vårt näringsliv och utveckla företagens förmåga till en bredare rekrytering.


15

Även när det gäller förvärvsinkomsten ser vi stora skillnader mellan kvinnor och män, och mellan våra olika områden. Rätten till arbete innefattar att män och kvinnor ska ha samma möjlighet att försörja sig själva, både nu och på sikt, oavsett bland annat etnisk bakgrund. Att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män är ett problem eftersom ofrivilligt deltidsarbete är en grund till dålig ekonomi på kort och lång sikt. Precis som när det gäller förvärvsfrekvensen har kvinnor i norra Botkyrka lägst förvärvsinkomst. Männen i norra Botkyrka ligger också långt under både män och kvinnor i de södra delarna. Förvärvsfrekvensen är generellt högre bland män som invandrat än bland kvinnor som invandrat, medan förvärvsfrekvensen bland män och kvinnor som inte invandrat är relativt jämn. Det tyder på att kvinnor som invandrat är en särskilt utsatt grupp på arbetsmarknaden, vilket vi bör ha i åtanke när vi planerar kommande åtgärder. Andelen barn som lever i ekonomiskt svaga familjer har minskat, men Botkyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet. Det skiljer 20 procentenheter mellan barn med svensk och utländsk bakgrund. Det innebär att 26 % av barnen med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll medan motsvarande andelen barn med svensk bakgrund endast var 6 %. Klyftorna är oacceptabla ur ett barnrättsperspektiv, och kan kopplas till den lägre förvärvsfrekvensen i områden där en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund. Här ser vi hur rätten till arbete är nära sammanlänkad med barnens rättigheter. Svag förankring på arbetsmarknaden leder ofta till både dålig ekonomi, ökad stress och sämre hälsa. Att ha arbetslösa föräldrar påverkar alltså inte bara barnens ekonomiska villkor utan även de sociala. Nationell statistik visar ett stort glapp i sysselsättningsgrad mellan personer med funktionsnedsättning och personer utan funktionsnedsättning. Den avgörande skillnaden i sysselsättningsgrad hittar man i de fall där funktionsnedsättning medför en nedsatt arbetsförmåga. Inget talar för att situationen för kvinnor och män med funktionsnedsättning ser nämnvärt annorlunda ut i Botkyrka. Arbetsmarknaden behöver därför bli tillgängligare för kvinnor och män med funktionsnedsättning, både inom näringslivet men också inom kommunen som arbetsplats.

Förslag • Ta fram en strategisk plan för hur vi ska

genomföra rätten till heltid och minskning av kvinnors deltidsarbete i kommunen. Det innebär bland annat att se över om befintliga arbetstidsmodellerna möjliggör detta, att

undersöka hur kommunens avtal ser ut och att värdera de ekonomiska konsekvenserna.

• Arbeta med att minska löneskillnaden mellan könen.

• Fortsätt arbetet med att ta fram indikatorer för att mäta diskriminering.

• Arbeta med att minska de sociala klyftorna för att komma åt barnfattigdomen.

• Utveckla åtgärder för att öka förvärvsfrekvensen i norra Botkyrka, särskilt bland kvinnor.

• Arbeta med att öka medvetenheten hos chefer inom kommunen och näringslivet om vilket stöd som arbetsförmedlingen och försäkringskassan kan ge vid anställning av personer med funktionsnedsättning.

Processer

Under 2010 fick arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen 10,1 mnkr i statsbidrag för att kunna erbjuda fler Botkyrkabor en yrkesutbildning. Det motsvarar ca 200 helårsplatser.

Introduktionsenheten och Arbets- och kompetenscenter har under året samarbetat kring etableringsprogrammet för nyanlända. Syftet är att via grundlig kartläggning av yrkes-/ studiebakgrund få in de nyanlända på rätt studiespår eller på en praktikplats för att kunna komma ut på arbetsmarknaden. Tanken är att nyanlända ska kunna praktisera sina yrkeskunskaper, få arbetsmarknadskunskap och möjlighet att via praktik kunna erbjudas en anställning, antingen via instegs- eller via nystartsjobb. Detta ska ske i kombination med att de också studerar sfi. Genom den uppsökande verksamhet, där Arbets- och kompetenscenter och Arbetsförmedlingen besöker arbetsgivare gemensamt, fångar man upp arbetsgivarnas behov.

Paraplyprojektet är ett treårigt projekt som startade hösten 2009 finansierat av Botkyrka samordningsförbund och EU. Projektets målgrupp är unga Botkyrkabor mellan 16-24 år som varken studerar eller arbetar och som har svårt att fullfölja kontakt med myndigheter. Projektet avser att samordna insatser för målgruppen, fånga upp de unga som idag befinner sig i utanförskap och stödja dem vidare till jobb, studier eller rätt insats hos annan myndighet.

En treårig likabehandlingsplan för förvaltningen antogs av samhällsbyggnadsnämnden under hösten, och arbetet med att omsätta denna i praktisk handling har påbörjats i och med den arbetsvärdering och lönekartläggning som har genomförts under hösten. Resultatet av detta arbete visar att det inom samhällsbyggnadsförvaltningen inte finns några löneskillnader som beror på kön.


16

Botkyrka kommun har deltagit i ECCAR-samarbetet (europeiska koalitionen av städer mot rasism) där vi tillsammans med Madrid (Spanien), Graz (Österrike) och Potsdamm (Tyskland) har utvecklat en modell med mätbara mål för att analysera den lokala situationen i fråga om diskriminering och rasism. Under 2010 har Mångkulturellt centrum haft uppdraget att anpassa den europeiska modellen till Botkyrkas specifika karaktär.

Av de 1 589 ungdomar som sökte arrangerade sommarjobb i kommunal verksamhet och föreningar fick 942 erbjudande. 755 ungdomar tackade ja och fullföljde. Samtliga erbjöds att arbeta totalt 90 timmar, fördelade på tre veckor och sex timmars arbete varje dag. Platserna lottades ut. Kriterierna var jämn könsfördelning, jämn fördelning mellan kommundelarna samt prioriterade grupper som studie- och yrkesvägledare och socialsekreterare identifierat.

Aktiviteter

Flickor och pojkar För elever i årskurs 9 och årskurs 1 och 2 på gymnasiet genomförde arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen insatser kring att tänka utanför ”ramarna” i sitt arbetssökande tillsammans med Arbetsförmedlingen. Detta skedde på plats i skolorna vid sju tillfällen, där cirka 565 elever deltog.

För elever i årskurs 9 och årskurs 1 och 2 på gymnasiet genomförde arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen insatser kring att tänka utanför ”ramarna” i sitt arbetssökande tillsammans med Arbetsförmedlingen. Detta skedde på plats i skolorna vid sju tillfällen, där cirka 565 elever deltog.

Under våren genomförde Arbets- och kompetenscenter i samarbete med Arbetsförmedlingen Botkyrkalyftet för ungdomar 18 – 24 år där de involverade fick pröva på yrken som lokalvårdare, skolmåltidsbiträde, vaktmästare eller svetsare. Hösten 2010 utvecklades satsningen tack vare den nya alternativa anställningsformen kommunala ungdomsjobb, riktade till ungdomar inskrivna i Jobbgarantin för ungdomar. Utöver nämnda yrkesspår kompletterades satsningen med ett spår inriktat på entreprenörskap. 1

Unga vuxna 18 – 24 år i Alby med socialmedicinsk problematik som står utanför arbetsmarknaden och har intresse för byggverksamhet erbjöds sysselsättning inom ramen för ungdomsjobb. Arbetet innebar att få insikt i yrken med bygganknytning. Kvinnor och män – vuxna samt familjer

För studerande som läser sfi anordnade arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen temaveckor kring arbetsmarknad för att öka kunskapen om hur svensk arbetsmarknad fungerar och för att öka intresset för den studerande att sedan välja sfi yrkesspår.

Under året genomförde Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen två stora jobbjakter i samarbete med Arbetsförmedlingen, där medarbetare från Arbetsförmedlingen och kommunen besökte företag i syfte att skapa kontakt, undersöka rekryteringsbehov och fånga upp andra behov för förmedling till rätt instans inom kommunen.

Två välplanerade och välbesökta rekryteringsmässor genomfördes i samarbete med Arbetsförmedlingen under året. Utmärkande för höstens mässa var att hela 130 lediga jobb fanns att söka på plats i Arbets- och kompetenscenters lokaler. Detta lockade över 300 besökare som fick möjlighet att söka jobb direkt på plats.

Jobbcoacherna nådde i stort sett nått målet att ordna jobb åt 500 personer. Totalt slussade jobbcoacherna under 2010 480 personer, 155 kvinnor och 325 män, in i arbete. Medborgarkontoren hjälpte med gott resultat nystartsvägledarna i deras arbete. Informationsmaterialet har satts upp och kontoren fungerar nu som en ingång för medborgare som önskat stöd i nyföretagande. Intresset från besökarna på medborgarkontoren har dock varit begränsat.

Både Tumba och Hallunda bibliotek utökade sina resurser för att stärka vuxnas lärande samt för att öka samarbetet med SFI och komvux.

För gruppen deltagare som bedöms stå ännu längre från arbetsmarknaden har Jobbcentrum under året utvecklat en förberedande verksamhet där man arbetat med att försöka ta reda på vilka insatser som kan leda till att deltagaren lättare kan få en anställning. För grupper med språksvårigheter ordnades ”sommarskola” för konversation på svenska. Jobbcentrum samverkade också med Arbetsförmedlingen i projekt riktade mot språksvaga. Arbets- och kompetenscenter hade olika teman på arbetsplatsträffar utifrån jämställdhetsperspektivet, med stark koppling till arbetet med jämställd verksamhet. En arbetsgrupp inspirerad av ”växthusmetoden” bildades för att ta ett samlat grepp kring jämställdhet, diskriminering och mångfald.

Utifrån projektet Kartläggning och validering för personer med Aspergers syndrom har en ordinarie verksamhet skapats. Eftersom målgruppen är begränsad ges insatsen när grupper om åtta deltagare är anmälda. Under året genomfördes en grupp med deltagare från hela länet. Projektet är en möjlighet för


17

personer med Aspergers syndrom eller autismliknande tillstånd/atypisk autism att förbättra sina chanser att komma ut på arbetsmarknaden.


18

Utmaning 2: Botkyrkaborna känner sig hemma

Varför? Att alla ska ha lika rättigheter innebär i Botkyrka att alla ska ha samma möjligheter att uppleva hemkänsla i kommunen. Flickor och pojkar, kvinnor och män i alla våra kommundelar ska oavsett socioekonomisk eller etnisk bakgrund känna sig hemma och trygga i Botkyrka Som vi ser det hänger denna utmaning nära ihop med ett antal olika rättigheter, framför allt rätten att inte bli diskriminerad, rätten till tanke- och religionsfrihet, minoritetsrättigheterna, rättigheter för personer med funktionsnedsättning och rättigheter för hbt-personer. Alla dessa rättigheter kretsar kring frågan om tillhörighet – vem får tillhöra samhället och känna delaktighet, och vem får det inte? Hemma känner man sig om man har en självklar plats i kommunen och inte upplever att ens närvaro ifrågasätts. Därför är det viktigt att kommunens bemötande av medborgarna utgår från befolkningens behov.och rättigheter. Till exempel är tillgänglighet en förutsättning för att alla Botkyrkabor ska kunna känna sig hemma.

Indikatorer

Analys I barnkonventionen slås bland annat fast att inte bara barnets överlevnad utan också hans eller hennes utveckling ska säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga. Att trivas i sitt område ökar ungdomars möjligheter att utvecklas till trygga och harmoniska vuxna. I en jämförelse av hur stor andel av ungdomarna i Botkyrka och Stockholms län som instämmer helt eller delvis i påståendet ”Jag trivs bra i mitt bostadsområde” ser vi att det är färre ungdomar i Botkyrka som instämmer i påståendet jämfört med länet. Vi ser också en könsskillnad där flickorna trivs bättre än pojkarna. Utifrån tanken att alla ungdomar ska ha samma rätt till att trivas i sitt område bör vi utforska dessa skillnader närmare. Invånarna i Tullinge och Grödinge känner sig mest trygga i sin kommundel. Den upplevda tryggheten ökar i dessa områden liksom i Tumba. Minst trygg

Kvinnor Män

Skulle du rekommendera en vän

att flytta till ditt bostadsområde?

Jag trivs bra i mitt bostadsområde (unga)

Det är tryggt att leva i min kommundel l

Botkyrka är en bra kommun att bo

och leva i

Har du under det senaste året utsatts

för diskriminering?

Båda könen

Uppmätt tillgänglighet i kommunens offentliga

fastigheter

Utmaningen ur ett MR-perspektiv innebär bland annat att vi ska: • Skapa och behålla trygga mötesplatser där flickor och pojkar, kvinnor och män från olika

kommundelar i olika åldrar och med olika social, etnisk eller religiös tillhörighet träffas • Genomföra insatser för att öka valdeltagandet bland olika grupper Botkyrkabor, oavsett social,

etnisk eller religiös bakgrund • Motverka patriarkalt förtryck och våld så att både flickor och pojkar, kvinnor och män kan känna sig

trygga såväl i hemmet som i offentliga miljöer • Utveckla vårt arbete med stadsförnyelse och skapa socialt och etniskt blandade bostadsområden • Skapa förutsättningar för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedssättning att delta i

samhället på lika villkor


19

känner man sig i Alby och Fittja, där tryggheten också minskat. Vi ser alltså en utveckling där tryggheten är hög och ökar i de södra kommundelarna, medan den är låg och minskar i norra Botkyrka. Männen känner sig mer trygga än kvinnorna i alla kommundelar. Att upplevd trygghet i så hög grad är kopplat till kön och bostadsområde är inte acceptabelt utifrån ett MR-perspektiv. Vad bristen på trygghet beror på är något som behöver analyseras närmare. Motsvarar den upplevda tryggheten den reella tryggheten? Förekommer det till exempel mer våldsbrott och överfall i de områden där den upplevda tryggheten är som minst? Det kan vara så att föreställningen om ett områdes otrygghet, vare sig den stämmer överens med verkligheten eller inte, till viss del formar upplevelsen av trygghet. Något annat som påverkar skulle naturligtvis kunna vara miljön, till exempel kvaliteten på utomhusbelysning och gångvägar. Vilka faktorer som påverkar upplevelsen av trygghet behöver utforskas närmare. Det är generellt fler män än kvinnor som instämmer i påståendet att Botkyrka är en bra kommun att leva och bo i. Invånarna i södra Botkyrka instämmer i högre grad än invånarna i de norra delarna, där också de största försämringarna har skett sedan förra mätningen. Detta skulle kunna vara relaterat till att den upplevda tryggheten är större i de södra delarna, och bland män. Invånarna i norra Botkyrka känner sig också diskriminerade i större utsträckning än invånarna i de södra delarna, och kvinnor känner sig mer diskriminerade än män. Inventeringarna av tillgängligheten visar att det i Botkyrka fortfarande finns många enkelt avhjälpta hinder för att en person med funktionsnedsättning ska kunna välja var han eller hon vill bo, ta sig obehindrat mellan arbetsplats och bostad, uträtta ärenden och ta del av allmän service och fritidsaktiviteter – på samma villkor som någon annan. Slutsatsen vi kan dra är att rätten att känna tillhörighet inte är lika för alla i grupper i befolkningen. Detta är något vi måste ta till oss om vi vill genomföra förändringar och klara utmaningen att Botkyrkaborna ska känna sig hemma. Förslag • Tillgänglighetsarbetet behöver tydlig uppföljning

utifrån tillgänglighetsdatabasen som grund för ett målinriktat arbete.

• Involvera boende när insatser planeras. • Utveckla våra metoder och arbetssätt för dialog

och delaktighet så att vi når fler invånare, särskilt i underrepresenterade grupper.

• Undersök kopplingen mellan upplevd trygghet och reell trygghet.

• Fortsätt arbetet med att förändra bilden av Botkyrka.

• Undersök närmare varför pojkar generellt trivs sämre i sitt bostadsområde än flickor.

Processer

Kommunen har arbetat för att den fysiska miljön för äldre, både inne och ut, skulle bli säkrare. Främst har arbetet skett genom att man har tydliggjort ansvarsområden och rutiner samt lyft in perspektivet ”trygghet och säkerhet” i kommunens befintliga strukturer och aktiviteter

Under året utvecklades samverkan och rutiner med polis, kontaktcenter, boende, samhällsbyggnadsförvaltningen samt försäkringsbolag. Grannstöd är en fungerande verksamhet sedan två år tillbaka och en bra stödkanal för personer som utsatts för bostadsinbrott.

Att presentera brott på karta är ett utmärkt sätt att få kunskap om den lokala brottslighetens struktur och orsaker. I Hallunda/Norsborg har vi utvecklat denna metod till ”Trygg på karta”, vilket innebär GIS-kartor med lager av information som samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för. Kartan ger en helhetsbild av området ur ett säkerhetsperspektiv. Detta ger i sin tur ett underlag till kommunen som ger ökade möjligheter att ta bra beslut om insatser. Resultatet från Projektet Trygg på kartan gjordes tillgängligt via inloggning i den externa webben. En vidareutveckling av verktyget är planerat under 2011

Utifrån en utvärdering som gjordes av kommunledningsförvaltningen under våren 2009 fattade kommunfullmäktige på sammanträdet i september 2009 beslut om nya riktlinjer för dialogforum. Syftet med internutbildningen var att diskutera de nya riktlinjerna och vad man kan göra för att ytterligare utveckla dialogforums verksamhet. Internutbildningen genomfördes den 21 januari 2010. Cirka 30 ledamöter i dialogforum deltog. En av de punkter som togs upp på utbildningen handlade om nya metoder för dialog, bland annat Open Space.

Kommunledningen har via säkerhetschefen tydliggjort trygghetssamordnarens uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen samordna och följa upp satsningar kring lov/helger året runt. Ett gemensamt planerings- och mobiliseringsarbete har skett tillsammans med kultur och fritid, socialförvaltningens områdessekreterare, polisen, väktarna, områdesutvecklare, nattvandrare och polisvolontärer.


20

Projektet ”Stoppa langningen” som drivs av folkhälsosamordnarna ingår i samverkan

Aktiviteter Kommunövergripande Arbetet med att ta fram klarspråksgranskade webblanketter fortsatte under året. Webben uppdaterades kontinuerligt med information bland annat om större förändringar i den fysiska miljön och pågående exploaterinsgprojekt.

Samhällsbyggnadsnämnden genomförde tillsammans med kommunledningsförvaltningen två utbildningsdagar för politiker och tjänstemän som handlade om trygghet i den offentliga utemiljön ur ett jämställdhetsperspektiv.

I alla nya byggprojekt har kultur- och fritidsförvaltningen följt tillgänglighetsplanen. Däremot har man ännu inte gjort en total inventering av tillgängligheten på våra anläggningar. Detta behöver göras under 2011. Vård- och omsorgsförvaltningen tog fram ett handledningsmaterial för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Materialet binder samman artiklarna i konventionen med utmaningarna för ett hållbart Botkyrka.

I bostadsområdet Projektet ”effektiv belysning”, förnyelsen av Alby parken och Tullingestrand är exempel på åtgärder som under 2010 bidrog till att öka trygghetskänslan. Gång- och cykelvägen mellan Vårsta och golfklubben höjde trafiksäkerheten mycket. Gångbana längs Rikstensvägen och Krögarvägen är andra exempel på två trygghetsfrämjande åtgärder som genomfördes under året.

Inspirerande mötesplatser belystes specifikt i varje "större" plan/exploateringsprojekt som ämnade skapa goda förutsättningar för liv och rörelse i området under stora delar av dygnet. Ett exempel på projekt där mötesplatser gavs stort utrymme är Fittjaterrassen och dess koppling till närområdet.

I Fittja ordnades en antivåldsgala under våren där fritidsgårdar samverkade med skola, områdesgrupp, Botkyrkabyggen och räddningstjänst. Subtopia och skolan var samarbetspartners.

Under året genomförde kultur- och fritidsförvaltningen flera stora arrangemang för att skapa hemkänsla, till exempel Drakfestivalen på Tumba gärde, Hjärta Botkyrka, Subtopiafestivalen, Fittja is Peace samt Botkyrkas internationella allsång. Hjärta Botkyrkas program bestod av uppträdanden, prova-på-verksamhet och stipendieutdelning. Många av

kommunens föreningar bidrog till programmet. 4000 personer deltog i festen.

Utomhusbaden upprustades och anpassades efter de boendes önskemål

Socialförvaltningen arbetade aktivt med oroligheterna i Alby, skottlossning och de händelser som kulminerade i ett mord på en ung man i juli 2010.

Under 2010 fick miljö- och hälsoskyddsnämnden 450 000 kr från Naturvårdsverket för att bygga en första del av Naturporten, en informationscentral. Informationscentralen innehåller en mer fördjupad natur- och friluftsinformation utformad utifrån besökare som saknar förkunskaper om natur och friluftsliv. Den ska fungera som en naturlig samlingsplats för förskolor, skolor och andra besökare innan man går vidare ut i naturreservatet. Man byggde också sex stycken mindre portar från olika bostadsområden som gränsar till naturreservatet med lättillgänglig information för att locka ut fler besökare.

Tekniska nämnden lade särskild vikt vid att ta med tillgänglighets- och trygghetsaspekterna när man renoverade och byggde om dagvattenanläggningarna som finns i kommunen.

Trygghetssamordnaren anordnade i oktober 2010 en föreläsning med Anders Carlberg, grundare av och tidigare VD för Fryshuset. Föreläsningen skedde i samråd med nattvandrarföreningen i Hallunda-Norsborg.

Södertörnspolisen drev under året en kampanj mot bostadsinbrott i samverkan med kommunens trygghetssamordnare och andra kommuner. Möten med olika bostadsföreningar har genomförts för att prata om bostads - respektive bilinbrott, men också för att informera om hur polis och kommunen arbetar. Man har framför allt lyft fram grannsamverkan, Grannstöd och ”Töm bilens själv”.

I ett samarbete mellan Lugna gatan, Fittja Pulsen och Fittjaskolan erbjöds ungdomar gratis biokvällar i Fittjaskolan. En ledare med en grupp ”Lugna Gatan Juniorer ”ansvarade för ordningen i Fittjaskolan, medan den andra gruppen patrullerade i Fittja och informerade om biokvällen. Aktiviteten var mycket uppskattad av ungdomarna, och cirka 70-100 personer var med vid varje tillfälle.

”Tullinge summerbreak” genomfördes för andra året. Falkbergsskolans aula har rustats upp med hjälp av bland annat pengar från områdesgruppen. Det ska bli en mötesplats för ungdomar både dag- och kvällstid.

Nattvandrarna efterfrågade och fick fortsatt stöd av DOS, barn- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. Detta var särskilt viktigt för de ungdomar som nu har börjat nattvandra – Nattfalkarna


21

Stödet gavs i samråd med polis, skola och fritidsgårdar.

Tumbafestivalen gick av stapeln för sjätte gången. Festivalen var som vanligt uppskattad av de boende men har tappat lite i popularitet. planerar att fortsätta stödja festivalen under förutsättningen att de lyckas knyta till sig det lokala föreningslivet i Tumba och därmed bredda utbudet av aktiviteter.

Fältfritidsledare från Southside fritidsgård har cirkulerat i centrumområdet på kvällar och vid stängningsdags för att prata med ungdomar och locka dem till verksamheten.

Samarbetet med Botkyrka Kvinnoresurscenter har fördjupats under året. Områdesutvecklaren har fungerat som ett bollplank kring projektidéer och Kvinnoresurscenter deltog vid Revideringsdialogen om det lokala utvecklingsavtalet. Botkyrkabyggen har inlett ett samarbete med Kvinnoresurscenter vilket bland annat märktes under VIBO-konferensen i mars 2011.

I den webbenkät som genomfördes inom Trygg på karta lyfte områdesgrupperna fram att det finns möjlighet att engagera sig genom nattvandring. Man har även lyft fram nattvandrarna i lokal information, till exempel på områdesgruppens anslagstavla i Hallunda centrum.

Flickor och pojkar Samhällsbyggnadsnämnden hade en fokusgrupp med unga tjejer i Alby som hjälpte till med provbelysning och utformning av belysningen i samband med upprustningen av Albyparken.

Pedagogisk verksamhet var förlagd till Tumba centrum där kultur- och fritidsförvaltningen fångade upp många familjer till prova-på aktiviteter. Inom ramen för Botkyrkas kulturella allemansrätt var många åttondeklasser på visningar i Botkyrka konsthall.

Med stöd av SKL initierade kultur- och fritidsförvaltningen ett jämställdhetsprojekt där man räknade på hur förvaltningens resurser används ur ett jämställdhetsperspektiv. Förvaltningen tittade också på hur flickor respektive pojkar ville att förvaltningen skulle fördela resurserna inom ungdomsarbetet.

En diskussion om modersmålet har förts i kvalitetsdialogerna. Frågan var också aktuell vid mottagandet i särskola. Kompetensutveckling av modersmålslärare i särskolan har startat och kommer att fortsätta under 2011. Ett samarbete pågår inom specialistenheten för att identifiera vilket stöd modersmålslärarna behöver.

Många flerspråkiga barn står i kö till tal- och språkklasserna, samtidigt som nästan inga pedagoger har kunskap om språkstörning/läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga barn. Svårigheten att skilja på långsam andraspråksinlärning och en språkstörning kan innebära att barn erbjuds felaktiga

placeringar. Genom bidrag från Specialpedagogiska myndigheten genomfördes hösten 2010 en universitetskurs i form av aktionsforskning om dessa frågor. Det var specialpedagoger, talpedagoger med flera som läste kursen och fick ny bedömarkompetens. Experten på området, Eva-Kristina Salameh från Malmö, gav några uppskattade föreläsningar. Specialistenheten ledde projektet som fortsätter under 2011.

Alla femteklasser erbjöds två dagar med fältbussen, men på grund av att bussen var på verkstad hade två klasser sina dagar i närmiljö med fältbussens personal. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ordnade nio anpassade exkursioner för övriga årskurser. Under sommaren erbjöd fältbussen två forskardagar för allmänheten med tema arkeologi och läskiga djur och under miljöveckan erbjöds allmänheten tre olika exkursioner.

Musikhuset Lagret har under några år märkt att det har varit svårt att få nyblivna 13-åringar att hitta till fritidsgården vid skolstarten på höstarna. Därför genomförde man under våren ett projekt där fritidsgårdens personal hälsade på i skolan för att lära känna blivande elever i årskurs sju. Åtgärden gav inte omedelbart resultat vid skolstarten i höstas utan det dröjde ett antal månader innan de nya eleverna började besöka gården i ökad utsträckning.

Områdesgruppen i Alby har fortsatt sin medverkan i lovverksamhetens planering och samordning. Områdesgruppen kompletterade satsningen för sommarverksamheten med medel ur en utvecklingsfond för satsningen på parkleksverksamheten för barn i regi av Alby föreningsråd.

Kvinnor och män – vuxna samt familjer Genom kompetensutveckling i form av seminarier och deltagande i Diversa-projektet har Arbets- och kompetenscenter ökat medvetenheten om jämställdhet, normer, diskriminering och likabehandling bland medarbetarna. Syftet var att minska risken för diskriminering.

Två arbetsgrupper inom Resursenheten, ungdomsenheten och sektionen för nätverks- och familjevåldsarbete HBT-certifierades av RFSL.

Botkyrkabor kan under vissa förutsättningar få en hyresgaranti från Botkyrka kommun vilket ökar möjligheten till ett eget kontrakt. Under 2010 ökade antalet ärenden och socialförvaltningen informerade om hyresgarantin vilket har gjort hyresgarantin mer känd hos Botkyrkaborna.

Serviceförvaltningen har haft ett nära samarbete med kultur och fritidsförvaltningen när det gäller föreningar. Ett gemensamt arbete har pågått i samråd med kutlur- och fritidsförvaltningens handläggare och de fyra studieförbund som ingår i programmet ”Certifiering av utmärk förening”. Certifieringen sker i fyra steg. Kick


22

off för certifieringsarbetet hölls i februari. Botkyrka Ridsällskap blev kommunens första certifierade förening i steg 1.

Tillsammans med Salem och Huddinge har kultur- och fritidsförvaltningen producerat en ny verksamhetskatalog över aktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Jämfört med tidigare år har flera nya aktiviteter tillkommit, bland annat karate och redskapsbalett.

Inom socialpsykiatriska enheten (SPE) granskade man utredningar och beslut om insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv under hösten 2010. Samtidigt fick utredarna utbildning i genusfrågor.

Äldre kvinnor och män Inom ramen för Boprojektet bedrev Boenheten uppsökande verksamhet tillsammans med Botkyrkabyggen för äldre människor med psykiskt funktionshinder som riskerade att avhysas från sitt boende på grund av störande beteende. Denna uppsökande verksamhet för äldre och psykiskt sjuka finns sedan hösten 2010 åter som en del av boenhetens ordinarie arbete.


23

Utmaningen ur ett MR-perspektiv innebär bland annat att vi ska: • Arbeta mot diskriminering och för lika möjligheter och rättigheter för flickor och pojkar inom förskolan,

skolan och högre utbildning. Här är likabehandlingsplanerna ett viktigt instrument • Motverka traditionella könsmönster samt stereotypa föreställningar och fördomar knutna till kön,

etnicitet, religion, sexualitet och funktionsnedsättningar • Utveckla nya former för ökat elevinflytande i skolan • Utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i pedagogik och bemötande av elever och föräldrar • Uppmärksamma och ge stöd till flickor och pojkar i utsatta livssituationer, till exempel när det gäller

missbruk, våld eller psykisk ohälsa • Skapa ett gott skolklimat och ledarskap som bidrar till att förebygga mobbning, droger, brott och

skolk • Snabbt fånga upp skolkande barn och ungdomar • Skapa förutsättningar för flickor och pojkar med funktionsnedsättning att ta del av utbildning på lika

villkor som andra

Utmaning 3: Botkyrka ska ha de bästa skolorna

Varför? Rätten till utbildning tillhör de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Rätten till utbildning ingår även i barnkonventionen och i artiklar som gäller kvinnors rättigheter, bland annat Millenniedeklarationen. Undervisningen ska vara kostnadsfri och obligatorisk på de grundläggande stadierna. Högre utbildning vid gymnasium, universitet eller liknande ska vara tillgänglig för alla. Utöver rätten till utbildning är det viktigt att tänka på att utbildningsbakgrund är en betydelsefull variabel när man ska förklara skillnader i hälsa. Utmaning 3 berör alltså även rätten till hälsa. Botkyrka kommun strävar efter att alla kommunala och privata skolor ska hålla hög kvalitet, både när det gäller undervisning, lokaler och psykosocial miljö. Vi får inte glömma att rätten att inte bli diskriminerad även gäller barn, så att vi utöver barnrättsperspektivet har med oss jämställdhets- tillgänglighets- och interkulturellt perspektiv när vi utvärderar situationen i skolorna.

Indikatorer

Analys

Eftergymnasial utbildning blir allt viktigare i samhället för att man ska kunna delta på arbetsmarknaden, och antalet okvalificerade jobb blir allt färre. Flickor och pojkar som inte uppnår gymnasiebehörighet riskerar därför att hamna i en ekonomiskt och socialt utsatt position. Här ser vi återigen hur flera av rättigheterna samspelar – att rätten till utbildning stärks är avgörande för att rätten till arbete ska kunna uppfyllas. I Botkyrka ligger flickornas genomsnittliga meritvärde cirka 20 poäng över pojkarnas. Skillnaden mellan pojkar och flickor i länet är ungefär lika stor, men kurvorna ligger lägre i Botkyrka. Vi kan även se att flickornas genomsnittliga meritpoäng ökat det senaste året medan pojkarnas minskat. Att pojkar presterar sämre i skolan är ett växande problem. En tänkbar orsak är att pluggande och att vara duktig i skolan inte ingår i den maskulina självbilden. Samtidigt som flickorna är mer positiva till skolan och presterar bättre mår de också sämre än pojkarna.

Kvinnor Män

Genomsnittlig meritpoäng

Behörighet till nationellt program

Positiv uppmärksamhet i skolan

Skolk enligt egen rapportering Mobbning

Båda könen

Antal lärare per 100 elever


24

Detta gäller inte bara i Botkyrka utan i hela riket. Förhåller sig de vuxna olika till flickor och pojkar? Upplever flickorna större krav på att prestera bra? För att säkerställa flickors och pojkars lika rätt till hälsa är detta något som bör utforskas vidare. Skolk är en allvarlig varningssignal på att något inte står rätt till. Orsakerna är ofta komplexa och kan bottna i olika slags problem i både skolan och hemmet. Elever som skolkar ofta är dessutom överrepresenterade när det gäller riskbeteenden, till exempel drogbruk. Mobbing är vanligare i åk 9 jämfört med i åk 2 på gymnasiet. Det är mer än dubbelt så stor andel pojkar i åk 9 som mobbat eller trakasserat andra det senaste läsåret jämfört med flickorna. Flickorna blir i högre grad själva utsatta för mobbing eller trakasserier jämfört med pojkarna. Att utsättas för kränkningar kan skada självkänslan allvarligt. Både mobbade och de som mobbare far illa och skolk är vanligare i båda grupperna. Mobbare är dessutom en riskgrupp för både missbruk och kriminalitet. När det gäller lärartäthet ligger Botkyrka över länets nivå. Antalet har dock minskat de senaste tre åren, vilket kan ses som en oroväckande utveckling. Detsamma gäller länet. En sak att tänka på är dock att även om lärartätheten har betydelse så leder hög lärartäthet inte automatiskt till en bättre skola. Kvaliteten på undervisningen beror naturligtvis också på vem det är som undervisar. Inventeringarna av Botkyrkas skolor utifrån enkelt avhjälpta hinder visar att tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning är bristande på många områden. Bland annat hålls handikapptoaletter låsta eller används som förråd på flera skolor. Bristande skyltning är också ett återkommande hinder. Otillräcklig tillgänglighet i skolors lokaler och undervisning i Botkyrka är ett hinder för att elever med funktionsnedsättning kan tillgodogöra sig undervisning och prestera på lika villkor som andra. Skolornas tillgänglighet är även viktig för att föräldrar med funktionsnedsättning ska ha lika möjlighet att vara delaktiga under sitt barns skolgång. Förslag • Fortsätt att arbeta främjande mot skolk så att

frånvaro inte uppstår och man tidigt fångar upp elever med skolfrånvaro.

• Fortsätt arbeta förebyggande med skolans värdegrund för att få ett bra skolklimat utan mobbning och trakasserier.

• Utveckla tillgängligheten i skolorna för att förbättra förutsättningarna för barn med funktionsnedsättningar.

• Fortsätt arbetet med att utveckla ett jämställt och interkulturellt förhållningssätt i skolan.

Processer Inom gymnasieskolan har det pågått ett kontinuerligt arbete som handlar om uppmärksamhet till likabehandlingsplanen. Det är skolans uppgift att agera vid alla slags kränkningar baserade på kön, etnicitet, sexualitet eller funktionshinder. På ett djupare plan gäller det att skapa vaksamhet mot värderingar som smyger sig in i verksamheten, till exempel på bedömningsplanet, eller när det gäller fokus eller stoffurval och som kan fördjupa negativa strukturer och i värsta fall diskriminera eller privilegiera på felaktiga grunder.

Kvalitetsmätningen inom särskolan genomfördes samtidigt med övriga skolformer. En viktig del i det arbetet var att följa upp hur många barn som nått målen enligt annan kursplan, så att utbildningsförvaltningen fick indikationer på om grundsärskolelever eventuellt kunde gå vidare och följa grundskolans kursplan. Givetvis var syftet med mätningen också att höja kvaliteten och bevaka att särskolan håller fokus på kunskapsuppdraget. På så vis tjänade kvalitetsmätningen som ett utvärderingsinstrument. I förvaltningens kvalitetsdialoger med skolledningarna för de olika särskoleenheterna belyste förvaltningen budget, arbetssätt och pedagogik samt resultat. Särskolans pedagoger ingår i nätverk för att sätta sig in i och reflektera över de nya kursplanerna.

Under en tvåårsperiod har socialförvaltningen och barn och ungdomsförvaltningen gemensamt drivit projektet ”Kraftsamling för att upptäcka och hjälpa barn som far illa”. Gemensamma åtaganden är att barn får tidiga och förebyggande insatser för att undvika externa placeringar och att barn med ogiltig frånvaro får stöd. Projektet har bland annat prövat en ny ledningsstruktur för samverkan (en modell med kontaktpersoner på varje skola), arbetat fram nya rutiner för samverkan kring enskilda barn samt påbörjat en gemensam kompetensutveckling. Förvaltningarna har gemensamt tagit fram en tjänsteskrivelse med förslag om att den nya samverkan ska permanentas, och att satsningens olika delar integreras i ordinarie verksamhet under 2011.

Inom förskolan synliggjordes genusaspekten genom arbetet med pedagogisk dokumentation. Lärmiljöerna inne och ute genomgick ett förbättringsarbete som fortfarande pågår för att bli mer stimulerande för båda könen och inbjuda till lekar i blandade grupper. Förskolan har också arbetat med att erbjuda könsneutralt lekmaterial.


25

Under våren hölls kvalitetsdialoger där förvaltningsledningen besökte samtliga skolledningar och förde samtal utifrån enheternas kvalitetsredovisningar och de så kallade resultatpaletterna. Dialogerna blev dels ett stöd för enheterna inför arbetet med deras arbetsplaner för kommande läsår, dels en inventering av behov av centrala stöd- och utvecklingsinsatser inför ettårsplanen.

Sedan ett år tillbaka har förskolan ett nätverk med cirka 30 pedagoger. Nätverket leddes under året av en genuspedagog i kommunen. Med stöd av pedagogisk dokumentation ökade man medvetenheten kring genusfrågor. Utgångspunkten i nätverket var att få syn på sig själv som pedagog och reflektera med andra kollegor kring det man såg. Normer och normbrytning synliggjordes, där pedagogers förhållningssätt, kunskaper och arbetssätt var avgörande för om det blev en skillnad för barnen.

Skolorna skall se över sitt utbud i kafeteriorna, servera välsmakande och nyttig skolmat och uppmuntra eleverna till rörelse och aktivitet genom att till exempel stödja skolornas egna idrottsföreningar eller andra ”afterschool-aktiviteter” kopplade till skolan, till exempel tjejklubb och gymverksamhet. Aktiviteter

I bostadsområdet Kultur- och fritidsförvaltningen har lagt ner bokbussen som kör till förskolorna. Alla bibliotek har arbetat aktivt och uppsökande gentemot förskolorna för att stimulera till boklån och läsande i de små barnens miljö. Boklånen till förskolan har ungefär halverats under detta år. För en del förskolor är avståndet till biblioteken ett problem.

Flickor och pojkar En studie- och yrkesvägledare har anställts hos Arbets- och kompetenscenter, vilket har inneburit förbättrade förutsättningar att vägleda ungdomar både till gymnasieskola och eftergymnasiala studier. Ungdomar med behov av vägledning har därmed fått större möjligheter till stöd. Studie- och yrkesvägledning finns nu tillgänglig i öppet hus-verksamheten och genom individuella bokningar.

Ett större utskick till ungdomar mellan 16 – 19 år som inte går i skolan genomfördes i december månad. Under våren och sommaren besökte arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen samtliga fritidsgårdar för att erbjuda stöd och råd till ungdomar. Besöken gjordes i samarbete med Paraplyprojektet.

viktigaste för skolan är att aktivt motverka frånvaro. Därför har det pågått ett intensivt arbete inom gymnasieskolan med utveckling av strategier mot främst ogiltig frånvaro, bland annat genom interaktiva lösningar och via snabb kommunikation med hemmen. Utbildningsförfaltningen har samarbetat med socialförvaltningen i denna fråga.

Xenters mål har varit att samverka med omgivningen. Gymnasieutbildningen bygger på att hitta verkliga uppdrag till eleverna så att de blir förtrogna med arbetslivets krav under sin utbildning. På gymnasiesidan har man arbetat hårt och systematiskt för att hitta en utvecklande praktikplats till varje elev. Alla elever i årskurs tre har under sin första skoldag fått en introduktion om APU med bland annat en elevproducerad film om andra elevers erfarenheter av APU. De har också fått hjälp att skriva sin CV och kontakta arbetsgivaren. Elever har haft en handledare med uppdraget att dels hjälpa dem att skaffa en arbetsplats och dels fungera som stöd och länk mellan arbetsgivaren och eleven. Krav har ställts på eleverna för att skolan ska ordna praktikplats. De fick inte ha för hög ogiltig närvaro i skolundervisningen och de måste ha minst betyget G i sina karaktärsämnen.

Särskolans arbete med att ta fram relevanta resultatmått har fortsatt under året. Avsikten är att bättre kunna mäta kvaliteten i särskoleverksamheten och följa upp barnens kunskapsutveckling.

Informationsträffar har hållits med de fristående skolorna och förskolorna, och de har bjudits in att delta i implementeringen av läroplan och kursplaner samt en del andra fortbildningar, liksom att delta i elev- och föräldraenkäter samt resultatinsamlingen.

Under året har utbildningsförvaltningen och barnombudsmannen gett stöd till enheternas framtagande av korrekta likabehandlingsplaner. En till två gånger per termin har förskolor och skolor bjudits in till träffar med information, utbildning och erfarenhetsutbyte kring olika lagstiftningar, definitioner av begrepp, olika kartläggningsmetoder, krav på innehåll i planerna, användbart material och ett nytt webbaserat verktyg för upprättande av planer mot diskriminering och kränkande behandling.

Under 2010 inventerades drygt 60 procent av kommunens skolor utifrån tillgänglighetsdatabasens formulär som grundar sig på riktlinjer för enkelt avhjälpta hinder.

I utredningen om "Modersmålsundervisningen i framtiden" har en kartläggning gjorts i förskolan och skolan av pedagogernas modersmålskompetenser och av modersmålslärarnas ämneskompetenser i ämnen utöver modersmålet. Kartläggningen var ett av underlagen för områdenas och skolornas planering av flerspråkig ämnesundervisning, studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning/hemspråksträning som efter nämndens beslut inletts inför 2010.

Under 2010 inleddes en diskussion med rektorerna om möjligheterna att motverka negativa effekter av


26

segregeringen genom att bygga lokala profiler på skolorna och utöka samarbete skolorna emellan. I samband med att den nya ledningsorganisationen träder i kraft 2011 så har rektorer i uppdrag att utveckla sina verksamheter i linje med dessa ambitioner.

Albys förskolor har arbetat språkutvecklande bland annat genom att dela barnen i mindre grupper för att ge större möjligheter till samtal både barnen sinsemellan och mellan barn och pedagog. Resultatet är enligt pedagogerna att barnens språkliga utrymme i dialog och samtal har ökat markant. Pedagogernas dokumentationer och reflektioner kring barns språkutveckling har också bidragit till att stärka deras egen kompetens

Genom en självbildande organisation där pedagogistorna har utbildat pedagogerna i respektive förskola har nu i stort sett alla pedagoger fått utbildning i pedagogisk dokumentation. Förvaltningen bedömer att dokumentation och reflektion successivt höjer kvaliteten för barnens lärande. Förskolans arbete med matematik-NO-teknik har förbättrats genom kortkurserna i utepedagogik och utematematik med Naturpedagogiskt centrum. 23 förskole-grupper och förskoleklasser och 66 grupper/klasser från grundskolan har deltagit i aktiviteterna på Naturpedagogiskt centrum. Vid undervisning utomhus är naturen en laborativ miljö i sig, och innemiljön på Naturpedagogiskt centrum är ett levande exempel på hur man enkelt och billigt kan inreda sitt klassrum för laborativa arbetssätt.

Tekniska nämnden har prioriterat barn och ungdomars trygghet genom att planera lokaler för olika verksamheter anpassade till alla åldrar. Utvecklingsprojektet ska säkerställa att krav på säkerhetstänkandet ingår i projektering av skolor och förskolor både avseende byggnader och gårdar.

För årets sista möte prövade dialogforum en ny mötesform som innebar att mötet arrangerades i samarbete med Grindtorpsskolan. Mötet hölls under skoltid och var riktat till två klasser i årskurs 9. Med hjälp av modellen Open Space kunde dialogforum ta del av cirka 50 elevers synpunkter om skolan, fritiden och framtiden.

Tumba gymnasium har de senaste åren förbättrat det strategiska arbetet med en elevhälsa som arbetar nära och uppföljande tillsammans med mentorerna. Tullinge driver med framgång ett coachprogram och St Botvid fortsätter sitt arbete kring sin värdegrund som bland annat innehåller lika rätt till utveckling, ett bra bemötande och studiero i klassrummet.

På Tumba gymnasium har ett antal lärare drivit ett projekt som på flera sätt integrerat skolverksamheten med elevernas fritid. Ett exempel på detta är ekonomernas tjejgrupp, som är åldersblandad och som syftat till att stärka elevernas självkänsla och skolengagemang. Sex, relationer och identitetsfrågor har varit viktiga inslag, men även kanotpaddlingar och besök på universitetet som syftat till att förstärka

självkänslan och få eleverna förberedda för högskolan. ”Here for You” var en annan ”eftermiddagsaktivet” efter skoltid som handlade om att få eleverna att göra kul saker och trivas tillsammans. Projekten har fått en viss sponsring av skolan i form av lärartid och bidrag, men i grund och botten är drivkraften i projekten idealistisk. Projektet fortsätter under 2011. Kvinnor och män – vuxna samt familjer Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har arbetat aktivt med breddad rekrytering till våra KY/Yh-utbildningar. Förvaltingen har bland annat sett till att ha förebilder från underrepresenterad grupp både ur genusperspektiv och etniskt perspektiv. Det kan gälla kvinnliga lärare i mansdominerade utbildningar eller att i marknadsföringen använda bilder och foton där den underrepresenterade gruppen exponeras.


27

Utmaningen ur ett MR-perspektiv innebär bland annat att vi ska: • Fokusera på tillgänglighet, trygghet och säkerhet i vår samhällsplanering för att göra det

enklare för Botkyrkaborna att cykla och promenera. Det minskar inte bara miljöpåverkan utan ger även positiva hälsoeffekter.

• Skapa dialog med Botkyrkaborna för att få lokal kännedom och öka våra medborgares möjligheter att fatta bra klimatbeslut och leva ett klimatsmart liv

• Möjliggöra för medborgarna att leva mer klimatsmart i vardagen, bland annat genom att öka tillgången på klimatsmart mat i skolorna och erbjuda en bilpool med miljöbilar som ger både medarbetare och medborgare möjlighet att minska sin klimatpåverkan. På så sätt kan vi aktivt bidra till att Botkyrka blir fossilbränslefritt, som kommunal organisation senast 2015 och som geografisk plats senast 2030.

Utmaning 4 Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna

Varför? Klimatfrågan har länge betraktats enbart som en teknisk och ekonomisk fråga, där fokus legat på teknikutveckling, procentsatser för utsläppsminskningar och finansiering av utsläppsminskade åtgärder. På senare tid har den humanitära och rättvisebaserade aspekten av frågan fått mer fokus och det har blivit tydligare att klimatfrågan i grund och botten är en fråga om mänskliga rättigheter. När människan förändrar klimatet sätts frågan om global rättvisa och rätten till utveckling på sin spets. Att analysera utmaning 4 utifrån ett MR-perspektiv handlar om att alla Botkyrkabor ska ha samma rätt till en god miljö och möjligheten att leva klimatsmart, men också om att arbeta för ett mijlömässigt och etiskt hållbart samhälle på global nivå.

Indikatorer Det har ännu inte tagits fram några indikatorer på området.

Analys Sättet medarbetare och medborgare i Botkyrka äter, reser, bor och konsumerar på påverkar klimatet och planeten, både på lokal och på global nivå. Det är därför viktigt att kommunen fattar klimatsmarta beslut i samhällsplaneringen och ger medarbetare och medborgare förutsättningar att agera mer klimatsmart i vardagen. Individers klimatpåverkan varierar dessutom beroende på deras socioekonomiska bakgrund och könstillhörighet. Utmaning 4 handlar både om att säkra rätten till en god miljö för alla genom att minska individers klimatpåverkan, och om att utjämna skillnaderna mellan olika grupper av kvinnor och män när det gäller tillgång till en god miljö. Till följd av avsaknaden av indikatorer går det inte att göra någon analys av utvecklingen, utan detta får bli ett utvecklingsområde för nästa år.

Förslag Till skillnad från de andra hållbarhetsutmaningarna är denna utmaning något mer komplicerad att göra mätbar ur ett MR-perspektiv. Det handlar bland annat om att mäta tillgången till verktyg för ett mer klimatsmart och hållbart liv för alla. Följande förslag skulle kanske kunna fungera som en utgångspunkt när vi utvecklar nya indikatorer till kommande årsanalyser. Arbeta för ökad tillgänglighet till: • Hållbara res/transportsätt för Botkyrkaborna

(närhet till kollektivtrafik, turtäthet, närhet till och kännedom om bilpooler, tillgång till tankställen med fossilfritt bränsle i kommunen, och så vidare)

• Hållbara transportsätt för medarbetarna i kommunen (resvaneundersökning, uppföljning av resepolicyn och liknande)

• Väl fungerande gång- och cykelvägar i kommunen (satsningar på upprustning/utbyggnad av gång- och cykelvägnätet)

• Klimatsmart mat i kommunens verksamheter (andel närodlad, ekologisk, vegetarisk mat)

Ytterligare något att fundera över är hur socioekonomisk bakgrund påverkar hur stor


28

klimatpåverkan en individ har. Generellt är det så att en individs klimatpåverkan ökar ju högre inkomst hon eller han har. Det vore intressant att undersöka hur sambandet ser ut i Botkyrka kommun. Det tål att tänkas på hur man mer tydligt kan göra en koppling mellan de olika fokusområdena: trygghet och säkerhet, tillgänglighet, folkhälsa, demokrati och delaktighet, barnrättsperspektivet, interkulturalitet, jämställdhet och klimat i kommande analysarbete. Processer Botkyrka har satsat på klimatsmart byggande. Ett exempel på det är Malmsjö skola, som förutom miljövänlig fjärrvärme inkluderar energi från solceller, solpaneler och bergvärme samt ett värmeåtervinningssystem och lokalt omhändertagande av dagvatten. Byggandet av skolan pågick under hela 2010 och invigningen skedde i början av 2011.

Kommunen har även arbetat aktivt med energibesparingar. Bland annat avsatte Botkyrka kommun 5 miljoner kronor under 2010 för upprustning och energieffektivisering av gatubelysningen.

Under hösten 2010 satsade Botkyrka kommun på att göra skolmaten mer klimatsmart. Kommunen arbetade sedan tidigare med att öka andelen ekologiska livsmedel i skolmaten, men tog nu arbetet ett steg längre för att minska skolmatens klimatpåverkan. Tumba Gymnasium har tagit steget längre och ska under 2011 testa i vilken grad de kan nå ambitionen att all mat som serveras i skolan ska vara ekologisk. Under 2011 ska skolorna hitta former för att mäta svinnet i skolmatsalarna.

Botkyrka kommun har arbetat aktivt med cykelfrämjande aktiviteter för att minska barnens bilåkande till skolan och arrangerade för sjunde året i rad tävlingen ”Gå och cykla till skolan”.

Kommunen påbörjade arbetet med Borgmästaravtalet, som handlar om energieffektivisering och minskade utsläpp av klimatgaser på lokal nivå. De som skriver under förbinder sig till att minska sina utsläpp mer än EU har gjort som organisation. Det innebär att Botkyrka ska ha minskat utsläppen mer än 20 %, och börjat andvända mer än 20 % förnybara nergikällor år 2020. Till grund för avtalet ligger ett EU-direktiv som handlar om enegieffektivisering.

Botkyrka diplomerades år 2010 som en av landets 40 Fair Trade Cities. Det innebär att kommunen förbinder sig till att årligen öka konsumtionen och utbtbudet av etiskt märkta produkter. Ytterst syftar det till att förbättra levnadsvillkoren för odlare i syd genom att ställa krav på arbetsmiljö, miljö, och ger ett minimipris för produkten. En premie betalas också ut som får

användas till miljö- och arbetsvillkorförbättrande åtgärder.

Kommunen beviljades under året energieffektivitetsstöd från Energimyndigheten. Stödet innebär att landets kommuner får pengar för att införa en strategi för energieffektivisering under åren 2010-2014. Botkyrka har börjat arbeta med strategin och kommer att satsa på byggnader och upphandlingsfrågor.

Aktiviteter

Kommunövergripande Kommunens miljöbilpool invigdes i maj 2010. Bilpoolen kan nyttjas av både kommunanställda och medborgare. Dessutom anlände kommunens första biogasbuss i april.

Under hösten samarbetade kommunen med designnätverket earth.re.create botkyrka. Syftet med samarbetet var att öka medvetenheten om konsumtionens klimatpåverkan och hitta former för att möjliggöra medveten konsumtion i Botkyrka. I september arrangerades en klädbytardag i Botkyrka konsthall. Evenemanget drog över 300 besökare. earth.re.create har även arrangerat ett antal remake-workshops, bland annat i samband med den klimatsmarta julkampanj som kommunledningsförvaltningen drev under december månad.

2010 var det sjunde året som miljö- och hälsoskyddsnämnden genomförde miljöveckan i samarbete med lokala organisationer och kommunala bolag. Årets två huvudteman var klimatsmart livsstil och natur- och friluftsliv. Veckans program innehöll 22 programpunkter som vände sig till kommunens invånare. Bland klimataktiviteterna fick tävlingen ”Gå och cykla till skolan under en månad” flest deltagare. Drygt 1300 elever från förskoleklass till och med årskurs 6 deltog i tävlingen.

Naturvårdsprogrammet Botkyrkas Gröna Värden har färdigställts. Syftet med programmet är att skapa förutsättningar för en rik biologisk mångfald, en god boendemiljö, stimulerande friluftsliv och god hälsa i kommunen.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inrättat Lida naturreservat.

Områdesgrupperna medverkade i genomförandet av miljödagen i Fittja i april 2010. Dagen innehöll både underhållning, till exempel musik och dans, och olika torgstånd som informerade befolkningen om hur de på ett enkelt sätt kunde vara klimatsmarta i vardagen. Det


29

handlade om exempelvis energirådgivning, konsumentrådgivning och tips om soppsortering. Projektet genomfördes i samarbete med Graflunds, Botkyrkabyggen, Hyresgästföreningen, Grannstöd, Studiefrämjandet Söderort, Fittja Pulsen och Botkyrka Kommun.

I bostadsområdet Luftföroreningssituationen i Alby har övervakats kontinuerligt. I februari 2010 gjordes mätningar även i Fittja, Tullinge C, Tumba och Kattkulla (Grödinge). Miljö- och hälsoskyddsnämnden har genomfört provtagningar i följande sjöar och vattendrag under året: Getaren, Malmsjön och Kagghamraån.

Tekniska nämnden har påbörjat arbetet med att göra Hamringes våtmark till en plats som upplevs som vacker och fridfull för beskådaren.

Kvinnor och män – vuxna samt familjer Under hösten 2010 pågick projektet ”Klimatfamiljer”. Fem stycken Botkyrkafamiljer deltog i projektet som hade som syfte att ge dem kunskap och verktyg för att leva mer klimatsmart i vardagen. Familjerna agerade ”klimatambassadörer” under projektet med uppdraget att sprida det de lärde sig till fler Botkyrkabor.

Inom Daglig verksamhet har man fortsatt arbetet med resträning under året, och den nystartade Teckenspråksenheten på Brunna har lagt ner ett stort arbete på detta.

I september 2010 arrangerades Botkyrkatrampet som var ett cykelevent för att inviga kommunens två nya cykelvägar och främja cykling bland Botkyrkaborna. Ett 60-tal cyklister deltog.


30

Utmaning 5: Botkyrkaborna är friska och mår bra Varför? FN har stadgat rätten till hälsa i flera olika dokument, bland annat i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna och barnkonventionen. Rätten till hälsa innebär i Botkyrka att kommunen har en skyldighet att bedriva en politik som förebygger sjukdomar och som därmed leder till bästa uppnåeliga hälsa för alla människor. Vad som får oss människor att må bra påverkas av många olika faktorer, till exempel arbete, utbildning och delaktighet. Här ser vi återigen hur flera olika rättigheter samspelar och är beroende av varandra.

Indikatorer

Analys Ohälsotalet visar antal dagar på ett år som genomsnittet av befolkningen (som har sjukpenningförsäkring) haft sjukpenning, förtidspension/ sjukbidrag, rehabiliteringsersättning, förebyggande sjukpenning eller arbetsskadeersättning. Ohälsotalet varierar starkt mellan kommundelarna och mellan könen. Dock har ohälsotalet förbättrats i alla kommundelar mellan 1-4 dagar för män respektive 1-5 dagar för kvinnor. Att utvecklingen går åt rätt håll är glädjande, men att skillnaderna är så stora visar hur rätten till hälsa inte är lika för alla. Dessutom speglar ohälsotalet endast de personer som har varit/är inne i försäkringssystemet. Som ett komplement till ohälsotalet kan exempelvis personers självskattade hälsa användas som mått. Även detta pekar på en

Kvinnor Män Självskattad hälsa (kommer senare) Ohälsotal

Fysisk aktivitet (kommer senare) Psykisk hälsa

GHQ12 (kommer senare)

Dricker inte alkohol

Andel utsatta för fysiskt våld eller hot om våld (kommer senare)

Mäns våld mot kvinnor (kommer senare?)

Utmaningen ur ett MR-perspektiv innebär bland annat att vi ska: • Analysera sociala skillnader i hälsa samt arbeta för att hälsan ska förbättras hos alla och för att de

sociala skillnaderna i hälsa ska minska. • Arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv inom kommunens alla verksamheter för alla invånare,

oavsett bland annat kön och sociekonomisk och etnisk bakgrund. • Ge möjlighet till föräldrastöd under barnets hela uppväxttid som bidrar till trygga familjemiljöer och

familjer som mår bra • Skapa trygga miljöer och bra aktiviteter med positiv uppmärksamhet i skolan och på fritiden. Det

ger i sin tur bättre skolresultat och psykisk hälsa samt minskad användning av tobak, alkohol och droger.

• Säkerställa att alla medarbetare har kunskap om de rättigheter som gäller för att kunna erbjuda sunda och säkra miljöer, speciellt för utsatta grupper som barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning.

• Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor, bland annat genom att erbjuda attraktiva miljöer, säkra skolvägar och näringsriktiga måltider i våra verksamheter

• Arbeta för att patriarkalt förtryck och våld ska upphöra så att flickor och pojkar, kvinnor och män får samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Särskilt fokus ska läggas på att förebygga mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld.

•


31

positiv utveckling i stort men det skiljer sig åt mellan olika grupper Psykisk hälsa är ett stort och komplext område och det är därför svårt att ge en entydig bild. Resultat i Ungdomsenkäten visar att flickorna har mer psykosomatiska problem medan pojkarna är mer utåtagerande och har en bättre självbild. . I den nationella kartläggningen kring skolelevers psykiska hälsa i åk 6 och 9 återfinns Botkyrka i mitten bland alla kommuners resultat. Mot bakgrund av barnkonventionen är arbetet med ungas psykiska hälsa ett utvecklingsområde av högsta vikt. Trenden sedan vi startade undersökningen om alkoholvanor 2004 är att allt fler ungdomar väljer bort alkoholen. Denna trend syns inte bara i Botkyrka och i länet utan i hela riket. Den nationella kartläggningen kring elevers psykiska hälsa visar dessutom att Botkyrka ligger bland de 25 % bästa kommunerna i riket vad gäller flickor och pojkar som inte dricker alkohol. Men det finns skillnader mellan kommundelar i Botkyrka. Andelen som inte dricker är större i de norra delarna av Botkyrka kommun. Enligt nationell rapport från folkhälsoinstitutets och som grundar sig på folkhälsoenkäter från 2005-2007 är dålig hälsa tio gånger vanligare bland män och kvinnor med funktionsnedsättning. Störst är det bland gruppen som har en nedsättning av rörelseförmåga. Även om det inte finns motsvarande statistik som är specifik för just Botkyrkas innevånare för 2010 ger rapporten en indikation på hur hälsoläget för män och kvinnor med funktionsnedsättning ser ut i relation till det totala hälsoläget. Slutsatsen är att tillgänglighet och delaktighet, ekonomisk osäkerhet och ojämlikhet är några av de bestämningsfaktorer som är orsaken till de ojämlikheter i hälsa som finns både nationellt och i Botkyrka. Övergripande kan man säga att det görs väldigt mycket bra arbete ute i alla verksamheter som påverkar folkhälsan. Det som kan behöva utvecklas utifrån nuläge och hälsoläge är följande: Förslag • Prioritera arbetet med att utjämna skillnaderna i

hälsa mellan kvinnor och män med och utan funktionsnedsättning.

• Undersöka hur vi på lokal nivå kan bli mer systematiska i att synliggöra och bidra till den regionala/nationella nivån av folkhälsoarbetet.

• Arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa. Detta kan vi göra genom att utöka de generella insatserna och utforma dem så att vi också når dem som har störst behov.

• Systematisera arbetet med att nå ”rätt” målgrupper. Här kan vi även bli bättre på att synliggöra de grupper som kan vara ”dubbelt” marginaliserade, utifrån till exempel visst etniskt ursprung kombinerat med funktionsnedsättning.

• Vid planering av nya processer eller aktiviteter samt uppföljning bör en analys göras utifrån sociala skillnader i hälsa – dvs även se att vi når rätt grupper.

• Involvera målgrupperna mer i planeringsarbetet så att arbetet utgår från deras behov

• Involvera och stödja föräldrar mer i arbetet för barn och ungas uppväxtvillkor.

• Använda de kunskapsbaserade metoder som finns, till exempel de som ligger i verktygslådan på Helgonet.

• Använda oss mer av forskningsbaserade metoder som passar inom våra verksamheter.

• Främja erfarenhetsutbyte mellan verksamheter för att sprida framgångsfaktorer för effektivt arbete

• Utforma en hållbar struktur för vidmakthållande av de kunskapsbaserade metoder och arbetssätt som redan introducerats på kommunens arenor kring barn och unga.

• Främja erfarenhetsutbyte mellan verksamheter för att sprida framgångsfaktorer för effektivt arbete. En utgångspunkt kan vara att se förbättrad folkhälsa som ett medel att nå kärnverksamheternas mål.

• Arbeta med att skapa stödjande miljöer för att underlätta goda levnadsvanor.

Ytterligare analys och förslag till utveckling inom folkhälsoarbetet finns under det inledande avsnittet om folkhälsa”.

Processer Statens folkhälsoinstitut har redovisat den rapport inom DETERMINE (utvecklingsarbete inom EU med sammanställning av goda exempel på jämlikhetsinriktat folkhälsoarbete) där Botkyrka har deltagit med erfarenheter om arbete för att minska skillnader i hälsa.

Inom Daglig verksamhet har arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen samarbetat på flera olika sätt med föreningen barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) och Autism samt med Aspergerförbundet för att på sätt kunna ta till sig invånare/anhörigas åsikter och synpunkter. Man har också haft gemensamma arbetsgrupper för utvecklingsfrågor såsom etik och folkhälsa.

I syfte att ytterligare stärka det alkohol- och drogförebyggande arbetet, har kommunen under under året deltagit i det nationella utvecklingsarbetet ”LUMA – Lokalt arbete med ambition” tillsammans


32

med 26 andra kommuner. Fokus är utveckling av insatser inom två områden; tillgänglighetsbegränsning av alkohol, tobak och narkotika för unga samt främjande insatser för att stärka föräldrar i deras föräldraroll. Inom ramen för detta deltar kommunen även i ett regionalt kring kommunala strategier för föräldrastöd.

Under 2010 har kommunen drivit utvecklingsarbetet ”Alkohol- och drogförebyggande arbete”. Övergripande syftar arbetet till att stärka och vidareutveckla kommunens alkohol- och drogförebyggande arbete och därmed bidra till en god och jämlika hälsa för alla i befolkningen.

Projekten Kugghjulet samt Samborådet har beviljats medel av Samordningsförbundet till att öka samverkan inom rehabiliteringsområdet för att minska ohälsan och möjliggöra återgång/inträde på arbetsmarknaden bland Botkyrkabor med diffus och/eller komplex hälsoproblematik. Kugghjulet har inriktat sig på en tidig och snabb myndighetsgemensam bedömning av en individs rehabiliteringsbehov, medan SamBorådet riktat sig till personer med långvarig ohälsa och även erbjuder individuellt stöd under längre tid. Kugghjulsmodellen har möjliggjort ett välfungerande samarbete mellan Vårdcentralerna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Botkyrka kommuns socialtjänst.

Samordningsförbundet har under 2010 beviljat medel till SE-projektet, som vänder sig till individer med långvarig psykisk ohälsa och syftar till att öka målgruppens möjligheter till arbete, sysselsättning och egen försörjning. Insatsen har bestått av en arbetsterapeutisk kartläggning av individens funktionsförmåga och ett därpå följande stöd till arbete utifrån metoden ”Supported Employment”.

Ungdomsenkätens resultat kom hösten 2010. Det är ett stort material med 350 frågor till unga i Botkyrka om allt ifrån droger till frågor om sådant som ökar respektive minskar risken för problem, psykisk ohälsa och riskbeteenden. Resultatet används som underlag för planering, uppföljning och fördelning av resurser inom det främjande och förebyggande arbetet . Ett omfattande analysarbete och presentationsarbete har genomförts. sammanställning. Dialogerna kommer att fortsätta under våren. Cirka 20 dialoger har genomförts och såväl resultat som analys har sammanställts i en rapport: ”Inblick i ungas vardag – ungdomsenkäten”.

Lugn och ro i klassrummet är A och O för att elever ska lära sig och må bra. Under året pågick kurser i Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet (57 personer) och totalt har över 200 inom skolan nu deltagit. Tyvärr är det stor konkurrens om pedagogernas tid. Ytterligare utbildningar som anordnats under året är föräldrastödsmetoden Cope

(socialtjänsten) och motiverande samtal (skolsköterskor och fritidsgårdsledare) Planering pågår kring förstärkt kompetensutveckling för flera yrkesgrupper inom samma metoder.

Kartläggningen och analysen kring fokusområdet ”skapa förutsättningar för goda levnadsvanor” blev klar och förankrades under året. En stor del av utvecklingsområdena syns i nämndernas ettårsplaner för 2011.

Under året pågick ett länsstyrelsefinansierat projekt kring samordning av kvinnofridsarbetet. Socialförvaltningen kommer att söka medel för en fortsättning. Förvaltningens arbetsrutiner för våld i nära relationer har reviderats och samtliga socialsekreterare har erbjudits utbildning, bland annat i syfte att införa arbetsrutiner men även i grundläggande kvinnofridskunskap. De har också erbjudits att delta i sex fördjupningsseminarier inom området. Sex utbildningar i hot- och riskinstrumenten SARA och PATRIARK har genomförts tillsammans med polisen.

Som första kommun i Sverige har Botkyrka kommun tagit fram en policy för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Målet med policyn är att öka kunskapen om hedersrelaterat våld inom kommunen samt skapa förutsättningar för ett aktivt förebyggande arbete. En handlingsplan har framarbetats utifrån policyn. Den konkretiserar några särskilt centrala och viktiga områden i arbetet för att policyns intentioner ska kunna genomföras.

Vård- och omsorgsförvaltningen har fortsatt arbetet med att jämställdhetssäkra sina verksamheter. Detta har skett i enlighet med den handlingsplan som togs fram under 2010 i samband med projektet om jämställdhetssäkring av biståndsbedömning.

Inom ramen för folkhälsoarbetet har vård- och omsorgsförvaltningen deltagit i projektet Hälsobefrämjande gruppbostad som fortsätter under 2011. Syftet med projektet är att strukturera det hälsofrämjande arbetet för personer med funktionsnedsättning.

Inom äldreomsorgens boenden har läkemedelsgenomgång varit ett prioriterat område. Mätning av antalet incidenter i läkemedelshanteringen utförs varje halvår. Detta har resulterat i en minskning under 2010.

Barnverksamheten inom Resursenheten (RE) drev fram till våren 2009 ett projekt som syftade till att utveckla metoder för att involvera föräldern till barn som har bevittnat våld mer i barnets behandling. Projektet föll väl ut och arbetssättet är numera en del av ordinarie verksamhet.

Socialtjänsten har fortsatt arbetet med att kartlägga och identifiera unga som befinner sig i riskzon. De vanligaste anledningarna De vanligaste riskerna som identiferades var att umgås med andra med sociala


33

problem, att sabotera i skolan, att ha föräldrar med problem och att ha en familj där det förekommer våld. Antalet har sjunkit något de senaste åren. Det vanligaste stödet var föräldrakontakt, stödkontakt och enskilt samtal. De barn som identifieras får olika typer av stöd och hjälp beroende på problematik. Processen leder också till att personer som lever i riskmiljö blir medvetna om riskerna och motiverade att förändra sina levnadssätt. Botkyrka kommun har deltagit i regeringes hemlöshetsstrategi med ett tvåårigt vräkningsförebyggande projekt. Projektet har haft i uppdrag att utveckla och pröva en vräkningsförebyggande modell. Barnfamiljer och äldre personer över 65 år har varit prioriterade målgrupper. Projektet har bidragit till att färre barn har drabbats av vräkning och att antalet vräkningar totalt i kommunen har minskat.

KLARA-projektet avslutades under året och införlivades i ordinarie verksamhet. Det handlar om stödet till familjer med barn 0-18 år där minst en förälder har en utvecklingsstörning/intellektuell begränsning. Där ingår föräldrastöd i hemmet samt gruppverksamhet för både föräldrar och barn.

Sektionen för nätverks- och familjevåldsarbete har totalt tagit emot 233 beställningar under året vilket är en ökning sedan tidigare. Det handlar om ärenden till samtalsmottagningen, pappaverksamheten, kvinnorådgivningen samt barnverksamheten. Alla delar ingår som olika delar för att minska våld. Pappaverksamhetens stora ärendeökning härrör delvis från att ett nytt program som vänder sig till föräldrar som misshandlar sina barn har tagits fram och etablerats under året. Den snabba tillströmningen av ärenden till det programmet hänger helt säkert samman med inrättandet av ett Barnahus, som kom igång under våren.

Kommunens öppna förskolor finns i alla kommundelar och vänder sig till besökare med barn 0-5 år. Antalet öppettimmar har ökat för att möta upp det faktum att den riktade tiden minskat till följd av av minskat samarbete med BVC. Öppna förskolorna når totalt över 34000 besökare. En mängd olika aktiviteter anordnas, bland annat olika föräldrautvecklingsprogram. Föräldrarna väljer själva om andra gäster ska bjudas in.

Områdessekreterarna har såväl gruppinsatser som individuella insatser i både förebyggande och behandlande syfte. Exempel är föräldrarådslag, föräldrautbildningar, ÖPP och aggressionsträning. Individuellt stöd finns bland annat genom medling, miniMaria, Solis (som är ett samarbete kring unga och narkotika tillsammans med polisen) samt brottsofferstöd som är nytt för i år.

På Ungdomsmottagningen har besöken minskat till såväl barnmorska, kurator och läkare, men fortfarande nås närmare 3000 ungdomar på individnivå, varav 21 % pojkar. Det är samma omfattning av studiebesök från årskurs 8 medan ungdomsmottagningens träffar i årskurs 5 och 9 har minskat. Aktiviteter Kommunövergripande Den workshop som handlade om hälsa under Hållbarhetsforum hade inriktningen "skillnader i hälsa". Folkhälsosamordnarna samarbetade dels med CHESS, Stockholms universitet som är med i det europeiska samarbetet kring jämlik hälsa, dels med de lokala verksamheterna. Deltagarna på seminariet kom från skilda kommuner i landet och uppföljningen fick bra resultat.

I syfte att utveckla samarbetet och kartlägga behovet inom primärvårdens arbete med fysisk aktivitet på recept (FaR) har folkhälsosamordnarna anlitat en student från GIH. Detta resulterade i en rapport med analys av intervjuer med vårdcentralschefer/sköterskor samt några aktivitetsarrangörer i Botkyrka kring möjligheter och hinder med FaR. Dessutom har folkhälsosamordnarna deltagit i projektgruppen för Botkyrkas gröna värden samt i referensgruppen för Cykelplanen.

Områdesgrupperna var med och arrangerade Hälsans vecka; där man ordnade olika aktiviteter med hälsan i fokus på olika arenor i området.

En kartläggning av samtliga enkäter riktade till barn och unga gjordes av folkhälsosamordnarna och en praktikant tillsammans med de fyra förvaltningarna för barn och unga. Sammanställningen och analysen visade att det fanns några frågor som liknade varandra som ställdes i både kommunens egna enkäter och olika nationella enkäter. Kartläggningen resulterade i att kultur och fritid inte kommer att genomföra fritidsvaneundersökningen utan istället fick med några frågor i kommunens elevenkät. För att få mer kunskap om ungas syn på inflytande i bland annat politik- och samhällsfrågor deltog kommunen även i Ungdomsstyrelsens enkät ”LUPPEN”. Under 2011 arbetar vi vidare med analys av resultatet. I bostadsområdet Teaterprojektet i Hallunda, inom Daglig verksamhet, har till syfte att utveckla, dokumentera och sprida en metodik inom teaterverksamhet för personer med utvecklingsstörning. Ett grundläggande inslag i projektet är att skapa en mötesplats mellan personer med utvecklingsstörning, personal inom omsorgsverksamhet och olika professionella grupper


34

som arbetar med scenkonst. 2010 var år 2 av 3 för projektet.

Upprustningen av Albyparken är genomförd. Det återstår att hitta lösning för att ersätta den förfallna parkstugan med en byggnad som passar in i miljön. Områdesgruppen ska följa upprustningen av Albyparken och fortsatt verka för samplanering kring upprustningen av parken.

Under hösten 2010 har Alby antagits som en av åtta europeiska medlemsstäder i nätverket Together inom ramen för EU-projektet URBACT. Projektet ska fortsätta till 2013 och har som huvudsakligt syfte att underlätta för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan medlemsstäderna kring urbana utvecklingsfrågor.

Områdesgruppen i Hallunda har fortsatt arbetet med att utveckla området kring Brunna IP och genom det verka för att området får en hälso- och idrottsprofil En arbetsgrupp med representanter från fler förvaltningar har tidigare tagit fram en förstudie, det har även lagts fram några politiska förslag kring Brunnaområdet. Ansvaret för det fortsatta arbetet ligger i första hand hos kultur- och fritidsförvaltningen, men det har talats om ett samarbete med områdesgruppen. Frågan kommer att aktualiseras under 2011 när en verksamhetschef med ansvar för idrottsanläggningar anställs inom kultur- och fritidsförvaltningen. Den personen kommer även att representera förvaltningen i områdesgruppen.

Områdesgruppen ska i dialog med verksamheter som öppna förskolan, äldrevården och föreningslivet skaffa en bild över vad som pågår av hälsofrämjande insatser och behov av ytterligare insatser som områdesgruppen kan initiera och finansiera. Under 2010 har man i linje med detta haft har en kontinuerlig dialog med föreningslivet. Bland annat har Alby kvinnocenter haft ett projekt finansierat av vård- och omsorgsförvaltningen för dagverksamhet för äldre. Flickor och pojkar Vägledningsteamet har erbjudit ungdomar med diffus problematik fördjupad kartläggning och utredning ur ett helhetsperspektiv, där man arbetat utifrån varje individs behov och förutsättningar och coachat dem vidare mot nästa steg.

Under en tvåårsperiod har socialförvaltningen och barn och ungdomsförvaltningen gemensamt drivit projektet ”Kraftsamling för att upptäcka och hjälpa barn som far illa”. Gemensamma åtaganden är att barn får tidiga och förebyggande insatser för att undvika externa placeringar, och att barn med ogiltig frånvaro får stöd. Projektet har bland annat prövat en ny ledningsstruktur för samverkan, en modell med kontaktpersoner på varje skola, arbetat fram nya rutiner för samverkan kring enskilda barn samt

påbörjat en gemensam kompetensutveckling. Förvaltningarna har gemensamt tagit fram en tjänsteskrivelse med förslag om att den nya samverkansformen ska permanentas, och att satsningens olika delar integreras i ordinarie verksamhet under 2011.

Barnahuset öppnade i Flemingsberg för Botkyrka och Huddinge kommuner. Barn som är, eller misstänks vara, utsatta för brott får nu bättre stöd. Barnahuset innebär att barnet träffar professionella från olika myndigheter vid ett och samma tillfälle, att samverkan ska flyta bättre och att processen ska går fortare

Tumba områdesgrupp har tillsammans med IFK Tumba och Korpen drivit projektet ”Drive-in- idrott” i Storvreten. Projektet startade i november 2009 och pågick till midsommar 2010. Man hade totalt 36 träffar, fredagar och lördagar, med i genomsnitt 54 ungdomar. Det har märkts en mycket positiv utveckling bland de deltagande ungdomarna. Man har också knutit bra kontakter med polisen och brandförsvaret.

Fritidsgården har genomfört ett studiebesök till MIX-gården i Göteborg där några från nätverksgruppen deltog. Erfarenheterna från MIX-gården har använts i utformningen av en ny fritidsgård i Alby. Under sommaren har Fittja områdesgrupp organiserat en hel del aktiviteter för barn och ungdomar via ett samarbetet mellan Ungdomens Hus, Fittja Pulsen, Lugna Gatan, Polisen och föreningslivet. Ungdomens Hus och Fittja Pulsen hade öppet under sommaren och alla aktörer träffades veckovis under sommaren. Några av aktiviteterna var följande: - I juli deltog 9 ungdomar och 3 ledare från Fittja i en segling från Dalarö i Haninge till Nyköping. På fartyget fanns det en kvinnlig kapten, en kvinnlig kock, en styrman och en matros. Ungdomarna och ledarna delades upp i två team som delade på uppgifterna. Styrman, utkik, matlagning och livboj var uppgifter man samsades om i grupperna – Under sommaren vecka 25 – vecka 33 genomförde Filippinska Kultur-och fritidsföreningen i Botkyrka projektet” pröva på aktiviteter” i Bocenter i Fittja. Verksamheten vände sig till flickor och pojkar mellan 10 och 15 år. Aktiviteter som erbjöds var konsten att göra smycken, matlagning, olika slags dans, filmvisning, studiebesök, utflykt med mera. – Familjfestivalen ägde rum 4-6 juni. - Via samarbete mellan Fittja IF, Botkyrka basket, Fittjaskolan IF, Norra Botkyrka fiskeförening och områdesgruppen fanns det gemensamma program inför varje skollov, till exempel fotbolls- och basketturnering, simning och styrketräning.

Områdesgruppen i Hallunda har använt utvecklingsmedel för att stötta ett skrivarläger för unga och för att stötta danskurser på Folkets Hus.


35

Föreningsrådet har gått in med medel kopplade till projektet Föreningsaktiva ungdomar för att bredda utbudet av fritidsverksamhet.

Inom ramen för Lugna Gatan Trainee Fittja har timanställda ungdomar mellan 18 och 21 år involverats i trygghetsfrämjande arbete under skollovsveckor och helger. Genom arbetet ökar ungdomarna sina chanser att anställas i Lugna Gatans ordinarie verksamhet.

Under 2010 har 605 barn och vuxna deltagit i badhusens simskolor. Dessutom har nästan alla barn i årskurs två fått simundervisning genom skolan. Kvinnor och män – vuxna samt familjer På Arbets- och kompetenscenter har deltagarna fått ökad kunskap om vad som menas med hälsa och hälsosam livsstil via en hälsopedagog.

Samarbetet mellan Daglig verksamhet och Vård- och omsorgsförvaltningen angående kost och motion har fortsatt under året. Även friluftsdagar för arbetstagarna har genomförts.

Botkyrkas alkoholrådgivning har utökats till Botkyrka beroenderådgivning. Rådgivningen vänder sig till alkoholberoende, narkotika- och spelberoende samt anhöriga till dessa. Rådgivningen är som tidigare en medborgarservice vilket innebär att man kan vara anonym om man så önskar.

En insats med KBT-inriktning för stöd till individer som inte kan ta del av rehabiliteringsinsatser har kommit igång under 2010.

Socialförvaltningen har erbjudit olika strukturerade föräldraprogram för familjer med spädbarn och upp till tonåren. Under 2010 har förvaltningen bytt ut föräldrakraft mot Cope som är något mindre resurskrävande.

I särskilda boenden och inom sysselsättningen har socialförvaltningen erbjudit brukare en friskvårdsaktivitet minst en gång i veckan. Exempel på erbjudna aktiviteter är gympa, vattengympa, styrketräning och promenader. Förvaltningen har också arbetat med kostvanorna genom att laga och servera hälsosam mat i de delar av verksamheten där vi har gemensamma måltider, till exempel i träfflokaler och i gruppboenden.

Äldre kvinnor och män Under 2010 har kultur- och fritidsförvaltningen arrangerat 76 aktiviteter särskild riktade mot äldre. Exempel är äventyrsvandring med barnbarnen, keramisk utställning på Silverkronan, badbussar,

berättarprojekt och konserter tillsammans med Folkoperan.

Serviceförvaltningen har arbetat för att den fysiska miljön för äldre, både inne och ut, ska bli säkrare. Främst har arbetet skett genom att tydliggöra ansvarsområden och rutiner samt lyfta in perspektivet ”trygghet och säkerhet” i kommunens befintliga strukturer och aktiviteter.

Folkhälsosamordningen har haft ytterligare praktikanter från Karolinska institutets folkhälsoprogram. Deras fördjupningsuppgifter har handlat om metodik inom skadeförebyggande arbete på individnivå utifrån tillbudsregistreringar på äldreboende, samt på organisationsnivå utifrån erfarenheter från andra kommuners skyddsronder. Resultatet blev ett framtaget förslag till skyddsrond för Botkyrkas äldreboenden.


36

Utmaningen ur ett MR-perspektiv innebär bland annat att vi ska: • Arbeta för att flickor och pojkar, kvinnor och män har samma rätt och möjligheter att vara aktiva

samhälsmedborgare, oavsett social och etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning • Stödja de Botkyrkabor som redan är delaktiga i samhället och skapa förutsättningar och nya

möjligheter för de grupper som är underrepresenterade att vara delaktiga • Samarbeta med olika föreningar och organisationer för att göra det enklare för alla Botkyrkabor att

vara delaktiga • Skapa möjligheter för barn och unga att vara delaktiga och kunna påverka i kommunen • Öka möjligheterna till deltagardemokrati och inflytande • Skapa förutsättningar till bred dialog för att fånga de olika behov och möjligheter som finns hos

Botkyrkabor med olika social och etnisk bakgrund i kommunens olika delar. • Ge Botkyrkaborna ökad kunskap om rättigheter, möjligheter och skyldigheter som medborgare samt

olika vägar till utbildning och arbete

Utmaning 6: Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin

Varför? FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna innehåller en rad artiklar som handlar om demokrati, till exempel den allmänna rösträtten, åsikts- och yttrandefriheten. Invånarna i Botkyrka ska kunna känna att de har förtroende för den demokratiska processen och för sina möjligheter att påverka. Även om de flesta vuxna kvinnor och män i Sverige i teorin har samma möjlighet att göra sin röst hörd betyder inte det att alla har samma möjlighet i praktiken. För att kunna upptäcka snedvridningar i upplevelsen av inflytande till följd av till exempel diskriminering är det viktigt att vi kartlägger och analyserar vem som faktiskt har möjlighet att påverka i samhälleliga processer. I utmaningen ingår även att Botkyrkaborna ska känna förtroende för varandra. Graden av förtroende är ett mått på den sociala sammanhållningen i bostadsområdet eller kommunen, vilket säger något om människors känsla av att deras röster räknas. Därför är även denna del av utmaningen relevant ur ett MR-perspektiv.

Indikatorer (kommer att kompletteras)

Analys 60 procent av medborgarna instämmer i att påståendet att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem. Målet för 2010 var 67 %. Det innebär att de åtgärder som har vidtagits hittills inte har räckt för att uppnå vårt mål. Männen står för den mer negativa hållningen, framför allt männen i Tullinge. Lägst andel som instämmer i påståendet har Hallunda och Fittja, medan Tumba och Grödinge har högst. Återigen ser vi ett mönster där invånarna i norra Botkyrka upplever ett mindre inflytande än invånarna i de södra delarna. Att invånarna i en del områden upplever mindre möjlighet att påverka än invånarna i andra kan ha sin grund i skilda livsomständigheter, till exempel socioekonomisk status, språkkunskaper och ställning på arbetsmarknaden. Värt att notera är dock att Tullinge hamnar i nivå med Alby. Att Tullinge har oväntat låga siffror skulle kunna ha att göra med att förväntningarna på att ha inflytande är högre i området. Om man är väl medveten om sina rättigheter och räknar med sig att ens synpunkter ska ha stor effekt i olika

Kvinnor Män Jag kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar mig Andel barn som upplever att de har inflytande och delaktighet i skolan

Har regelbundet deltagit i aktiviteter med andra (kommer senare) Sociala relationer bland äldre – andel som har kontakt minst 1gg/vecka med släktingar, vänner, bekanta eller grannar alternativt besväras av ensamhet (kommer senare) Båda könen Valdeltagande


37

frågor, kan besvikelsen bli stor när resultatet inte blir det förväntade. Olika förväntningar på demokratin kan påverka upplevelsen av den egna betydelsen i det demokratiska systemet. Siffrorna kring inflytande i skolan är något högre i årskurs 2 än i årskurs 9, och flickorna uppger överlag något högre inflytande jämfört med pojkarna. Det är inte konstigt att inflytande är högre i gymnasiet eftersom elevernas ansvar ökar i takt med åldern. Över tid syns inga tydliga skillnader mellan åren totalt i Botkyrka, även om detta varierar mellan skolor där några skolor visar positiva tendenser. En förklaring till att pojkarna upplever mindre inflytande skulle kunna vara att de generellt ”bryr sig” mindre, det vill säga inte upplever inflytande som särskilt viktigt. Detta behöver dock inte betyda att pojkarna i realiteten har mindre inflytande. Inflytande kan se ut och utövas på olika sätt. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det dock viktigt att öka pojkarnas upplevelse av inflytande. Att Botkyrka lyckades med att öka valdeltagandet mer än genomsnitt i riket i de tre senaste allmänna valen (2006, 2009 och 2010) är något som sannolikt beror på den extra satsningen på ökat valdeltagande och de metoder som kommunen använt i genomförandet av satsningen. Att valdeltagandet ökar är naturligtvis glädjande ur ett MR-perspektiv, men vi kan se att ökningen främst skedde i Tullinge och Tumba. I ljuset av detta är ett utvecklingsområde att ta reda på mer om representativiteten av olika grupper i det politiska beslutsfattandet, särskilt utifrån diskrimineringsgrunderna. I nuläget finns valdeltagandet tyvärr inte uppdelat på kön eftersom de siffrorna publiceras senare under året. Index för formellt elevinflytande sjönk för andra året i rad, vilket möjligen kan bero på att nämndbesluten om formerna för det formella inflytandet i klassråd och elevråd har fallit i glömska i en del skolor. Idag har vi ingen indikator som mäter den sociala sammanhållningen i Botkyrka. Vad vi vet är att det råder stor segregation i kommunen, vilket vi märker bland annat i förslaget om en kommundelning. Eftersom graden av social sammanhållning skulle säga oss något om förtroendet mellan kommuninvånarna är det viktigt att hitta sätt att mäta detta. För att kunna göra detta måste vi definiera vad social sammanhållning innebär och ringa in vad det är vi vill veta. Detta är ett utvecklingsområde för framtiden. Förslag • Undersök förhållandet mellan upplevelsen av

inflytande och reellt inflytande bland flickor och pojkar i skolan.

• Utveckla indikatorer som mäter den sociala sammanhållningen i kommunen. Det finns goda exempel i till exempel Madrid som tagits fram inom ramen för ECCAR-samarbetet.

• Ge arbetet med att utveckla formerna för delaktighet och elevinflytande fortsatt hög prioritet.

Processer Genom fokusgrupper inom Vuxenutbildningen har arbetsmarknads- och vuxenutbildningen tagit in information om vad de studerande tycker, kopplat till värdegrund, pedagogik, studiemiljö. När förbättringsområden identifieras görs en handlingsplan som sedan följs upp.

Kultur- och fritidsförvaltningen har samarbetat med ungdomsfullmäktige i projektet Demokrati genom teater. Det är ett internationellt samarbete med kommunen Cair i Makedonien. Projektet har syftat till att utveckla metoder för elevinflytande. Representanter från Botkyrka ungdomsfullmäktige har besökt Cair, och vi har tagit emot besök från dem.

Inom Arbets- och kompetenscenter har man genomfört fokusgrupper med verksamhetens deltagare efter behov. Enkäter för kvalitetsmätningar genomförs regelbundet och sammanställs och redovisas två gånger per år.

Arbetet med att granska brevmallar ur klarspråks- och lättlästperspektiv har fortsatt

Aktiviteter Kommunövergripande Vård- och omsorgsförvaltningen har beslutat att individuella genomförandeplaner ska upprättas för alla brukare. På de flesta enheterna pågår arbete med att inrätta brukarråd. Hur dessa utformas skiljer sig åt och förvaltningen prövar olika former för att göra det möjligt för alla att delta. Brukarenkät som genomfördes hösten 2010 visar ett lägre resultat på hur nöjd brukaren är med inflytande och delaktighet i våra verksamheter.

Kommunala handikapprådet har under 2010 genomfört totalt fem sammanträden och har genom handikapporganisationernas samrådsgrupp lämnat yttranden på en handfull remisser. Arbetet i rådet har till stor del varit fokuserat på FN:s nya konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Samtliga lokaler som använts som vallokaler 2010 har inventerats utifrån tillgänglighetsdatabasens formulär.

Samhällsbyggnadsnämnden har under hösten ändrat en del rutiner för hanteringen av medborgarförslagen och dessutom avsatt en halvtidstjänst för att sammanställa och administrera delar av processen. Det gör att


38

förvaltningen nu kommer att kunna besvara en större andel av förslagen inom utsatt tid.

Arbets- och kompetenscenter var medarrangör av och medverkade vid kommunens demokratidagar 27-28 maj 2010. Workshopen hade rubriken ”Härifrån till framtiden - hållbar arbetsmarknad och tillväxt genom samarbete och mångfald”.

I bostadsområdet Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar tillsammans med områdesutvecklarna för Tullinge och Tumba för att en dialog ska föras med Botkyrkaborna om hur dagvattenanläggningens utformning ska se ut.

När utomhusbaden upprustades inför sommaren tog kultur- och fritidsförvaltningen till sig förslag från ungdomar och boende i närområdet. 80-90 procent av de åtgärder som gjordes är enligt de prioriteringslistor som röstades fram på dialogmöten med medborgare.

I Tuna har nyligen ett stort dialogarbete genomförts tillsammans med områdesgruppen och medborgarkontoret inför upprustningen av Tunaparken 2011. Dörrknackning, enkätundersökning, parkevent, fokusgrupper och dialogforum är exempel på metoder som använts. En skrift om jämställd dialog har utarbetats utifrån erfarenheterna.

Rådslag har genomförts i Tullinge och i Hallunda. På strandpromenaden i Tullinge har förnyelsen påbörjats. Rådslaget i Hallunda genomfördes juni och själva förnyelsen av parken påbörjades under hösten och kommer att färdigställas under 2011. Samhällsbyggnadsnämnden var också delaktig i en del av rådslagen kring friluftsbaden. Inventering/dialog kring trygga skolvägar har genomförts i flera skolor, till exempel Kassmyaskolan, Sverige-Finska skolan, Malmsjö skola, förskolan Lysmasken, Grinndtorpskolan, förkskolan Karlavagnen och Björkhagen.

I oktober 2010 hölls ett öppet möte för allmänheten i Fittjaskolan. Temat för mötet var trygghet för barn och ungdomar. Under kvällen informerades deltagarna om de riskfaktorer som finns i dagens samhälle och det arbete som görs av kommunen och polisen för att minska riskerna och öka tryggheten. Efteråt diskuterade man i smågrupper hur vuxenvärlden i Fittja kan ha en aktivare roll i trygghetsskapandet.

Dialog har genomförts med föreningar med afrikansk bakgrund om behovet av en paraplyorganisation för afrikanska föreningar i Alby, som ett försök att stödja dessa föreningar som en kanal till den stora gruppen av boende i Alby med afrikansk bakgrund.

I samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen har områdesgruppen i Tullinge genomfört fyra dialoger och två rådslag:

- Rådslag och omröstning om upprustning av vägar, belysning m m på Tullinge strand - Rådslag om upprustning av Stendalsbadet - Dialog om att göra Hamringe dagvattendamm till en mötesplats. - Dialog om trafiksäkerheten kring bl a Rikstensvägen och angränsande vägar. - Dialog om nattvandring och social grannsamverkan i Tullinge. - Dialog om vägar i Tullinge Villastad i samband med samrådet om Den fördjupade översiktsplanen för den regionala kärnan Flemingsberg.

Tumba områdesgrupp har genomfört projektet ”Tryggare närsamhälle genom medbestämmande” och sammanställning av resultatet pågår. Projektet har riktat sig till Tuna-området. Generellt kan sägas att initiativet har tagits mycket väl emot av Tunaborna.

Alby dialogforum höll två öppna möten under våren som dominerades av kollektivtrafiken och framför allt tillgängligheten för boende i radhusen nära Albysjön. Det första mötet under hösten handlade om planerna för Hågelby och Eriksberg. Mötena genererade relativt bra intresse och deltagande.

Under året har dialogforum haft ett minirådslag om Slagstabadet, ett rådslag om den nya Aktivitetsparken och ett möte om den planerade tunnelbanedepån i Norsborg. Man har även haft ett möte om unga tjejers situation i området Alla dessa teman är viktiga ur ett områdesperspektiv.

Flickor och pojkar Kvinnor och män – vuxna samt familjer Kultur- och fritidsförvaltningen har utarbetat en metod för att löpande lära ut hur man söker information på nätet till bibliotekets besökare. Detta var ett led i vår ambition att minska de digitala klyftorna i samhället.

Kultur- och fritidsförvaltningen har fått flera medborgarförslag angående skate- och cykelpark i Tumba. Under 2010 fattades ett beslut om att anlägga skateanläggning i Tunaparken. En referensgrupp bestående av unga skateåkare har medverkat i planeringsarbetet. Parken kommer att bli klar 2011.

Kultur- och fritidsförvaltningen har arbetat med brukarmedverkan bland annat genom kulturombud. Förvaltningen har börjat med unga kulturombud från en skola (Fittjaskolan). Det finns fem ombud och gruppen har träffats varje månad. Nätverket av kulturombud bland personalen på skolorna och förskolorna har träffats varje termin.

Kultur- och fritidsförvaltningen har utbildat fler coacher för stipendiet Drömdeg. Nu kan ungdomar få stöd kring sina projekt på flera ställen: Botkyrka konsthall, Alby bibliotek, Southsides fritidsgård, Lagret i Tumba, Tullinge fritidsgård, 4H-gården med flera. Coacherna behöver utbildas ytterligare under 2011. Många ansökningar om Drömdeg har kommit in, men flera av projekten har inte matchat kriterierna för stipendiet


39

Kultur- och fritidsförvaltningen har gjort en undersökning av jämställdheten på kommunens samtliga fritidsgårdar. Intervjuer har genomförts med ungdomar och personal. Man har också studerat inredning, beteenden hos både ungdomar och personal samt utbud av aktivitet. Med utgångspunkt från undersökningen har förvaltningen haft en workshop med samtliga medarbetare inom fritidsgårdarnas personal kring hur man ska fortsätta utveckla jämställdheten.

På socialpsykiatriska enheten inom socialförvaltningen har man efterfrågat brukarnas synpunkter och åsikter på verksamheten. Synpunktslådor finns i alla verksamheter så brukarna har möjlighet att lämna sina synpunkter. Minst en gång i månaden har förvaltningen haft husmöten inom sysselsättning och särskilt boende. På dessa möten har brukarna kunnat framföra sina synpunkter och önskemål. Förvaltningen har även genomfört två brukarrevisioner i år i de särskilda boendena i Alby och haft två gemensamma planeringsdagar med boende och personal i respektive gruppboende för att få fram synpunkter och förslag på förbättringar

Äldre kvinnor och män Vid kommunens äldreboenden och gruppboenden har förvaltningen utvecklat nätverk av kulturombud som är med och påverkar utbudet av aktiviteter för de äldre. Man har också ett nätverk med personal som arbetar på några av kommunens gruppbostäder.

BOTKYRKA – LÅNGT IFRÅN LAGOM Botkyrka kommun, 147 85 Tumba, Sverige

Besökadress: Munkhättevägen 45. Telefon (vx): 08-530 610 00. www.botkyrka.se

I denna årsrapport med bilaga kan du ta del av statistik kopplad till utvecklingen av ett hållbart Botkyrka ur ett MR-perspektiv, samt av processer och aktiviteter kopplat till de sex utmaningarna som har genomförts under året. Varför inte kika och se om ditt bidrag kanske finns med - eller låta dig inspireras av andras arbete. Kommunledningsförvaltningen i Botkyrka kommun är ansvarig för årsrapporten som är skriven av Susanna Evert. Om du har några frågor eller förslag kring arbetet kan du kontakta följande personer: Antidiskriminering och ett interkulturellt Botkyrka: Helena Rojas-Lundgren ([email protected]) Jämställdhet: Anna Giotas-Sandquist ([email protected]) Barnrättsperspektivet: Ewa Hollén ([email protected]) Demokrati och delaktighet: Ahmad Azizi ([email protected]) Folkhälsa: Elisabeth Skoog Garås ([email protected]) Tillgänglighet: Ann Bjellert ([email protected]) Trygghet och säkerhet: Marcus Qvennerstedt ([email protected]) Årsredovisningen samt statistikunderlag finns även tillgänglig via kommunens webbsida. Där finns också en verktygslåda med förslag på hur man kan arbeta med dessa frågor: Helgonet > Om kommunen > Hållbar utveckling > Verktygslåda för den sociala dimensionen.

Documents

Årsrapport Hållbar utveckling med fokus på mänskliga ... · Hållbar utveckling ur ett MR-perspektiv 2010, Botkyrka kommun 1 Årsrapport Hållbar utveckling med fokus på mänskliga