Framtiden är hållbar! - Envima · Hållbar utveckling FAKTA: Hållbar utveckling (engelska: sustainable development). Begreppet introducerades av Lester Brown 1981 och fick sin

Handbok i hållbar utveckling. 8 steg till ökad lönsamhet genom ansvarstagande.

Framtiden är hållbar!

Hållbar utveckling

FAKTA: Hållbar utveckling (engelska: sustainable development).

Begreppet introducerades av Lester Brown 1981 och fick sin internationella

spridning i samband med FN-rapporten, Vår gemensamma framtid, ( mer känd

som Brundtland-rapporten 1987).

Brundtland-rapporten definierar hållbar utveckling som en utveckling som ...

”...tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers

möjligheter att tillgodose sina behov...”

I dagligt tal används ofta termen hållbarhet (engelska: sustainability) för att

beskriva hållbar utveckling.

Inledning 4 Vad är hållbart? 6 Hur hållbar är världen idag? 8 Hur ska världen bli mer hållbar? 12 Dinosaurie eller däggdjur? 14Varför du bör jobba hållbart 16Hur du kan jobba hållbart 18Först kommer varför, sedan kommer förtroende 20

8 steg till en hållbar verksamhet 26Exempel Scandic 28Steg 1 30 Exempel Kinnarps 32Steg 2 34Exempel Saltå Kvarn 36Steg 3 38Steg 4 40Exempel Folksam 42Steg 5 44Exempel Swedavia 46Steg 6 48Steg 7 50Exempel Toyota 54Steg 8 56Exempel Mobility Motors 58Sammanfattning 60 Envima 62

Den här boken började som en idé: Att förmedla hållbar utveckling så att alla KAN vara en del av den.

Anledning till att vi gör detta är enkel. Alla företag tjänar på att arbeta hållbart. Hållbarhet täcker in allt från extern lockkraft i form av stärkt varumärke och minskad riskexponering till effektivare processer samt nöjdare och hälsosammare medarbetare.

Att arbeta hållbart innebär positiva effekter för alla. För medarbetare, för ägare, för kunder och för samhället i stort. Det låter kanske lite som den perfekta världen och det är den visionen vi vill förmedla. För den tror vi på.

I grund och botten är vi nog lite idealistiska. Fast realistiska idealister som insåg att vårt driv och engagemang var större än vår disponibla tid. Därför skrev vi den här handboken. Som miljökonsulter på Envi-ma jobbar vi dagligen med att förstå uppdraget och därigenom göra skillnad för kunden och miljön. Därför är också denna skrift något ”miljötung” då det är vårt expertområde. Hållbarhet inbegriper även minst lika viktiga sociala och ekonomiska frågor men dessa över-låter vi åt andra experter att bjuda på kunskap inom. Vi har under många års tid hjälpt företag och organisationer att helt enkelt jobba smartare med sitt miljöarbete, vilket vi hoppas att denna handbok även kan hjälpa dig att göra.

De 8 stegen kan ses som ett hopkok av våra samlade erfarenheter från en uppsjö av verksamheter under mer än 160 års sammanlagd

4 | ∞ STEG MOT HÅLLBARHET

tid. Men, att arbeta med de 8 stegen baserar sig på ett antagande: Verksamheten som börjar jobba med stegen vill förändras hållbart. Vi sa ju att vi är lite idealistiska.

Vi vill kunna ge alla verksamheter, företag och organisationer, förmågan att själva kunna bli en del av lösningen för en hållbar utveckling. Med denna lilla skrift hoppas vi kunna inspirera och vägleda er i ert arbete att jobba smartare.

8-stegsmodellen är framtagen för att du ska kunna påbörja, eller omarbeta, ert arbete redan idag med syftet att göra hållbar utveckling attraktivt för era kunder och er personal och lönsamt för er att arbeta med.

Genom flera exempel från verkligheten där några av Sveriges (och världens) mest framgångsrika företag inom sin bransch belyses, vill vi visa hur det är möjligt att inte bara kombinera hållbarhet och lönsamhet, utan också visa på hur hållbarhet är rakt av lönsamt för dessa föregångare.

Men oavsett våra eller andras råd är det viktigaste ni har ert eget driv, ambitioner och målsättningar. De är mer värda än något annat. Ta vara på dem och all lycka till i ert arbete!

∞ STEG MOT HÅLLBARHET | 5

Vad är hållbart?


Många skulle nog välja att definiera hållbart som

något som bevaras, undgår sönderfall och som

rätt underhållet kan vara länge. Hållbarhet är defi-

nitionen av en önskvärd status på något som vi vill

bevara, alternativt utveckla, till önskad status.

Därmed är hållbarhet relevant för företag och

organisationer att arbeta med då många delar av

ens organisation (från arbetssätt och personal till

processer och material) är önskvärda att bevara.

Om det inte fanns någon kontinuitet i en organisa-

tion eller i samhället som helhet, hade ingen av

den utveckling vårt samhälle är resultatet av idag

kunnat ske.

Att tänka långsiktigt utifrån ett helhetsperspektiv

som inbegriper ekonomiska, sociala och miljö-

mässiga faktorer är inte något nytt. Det är vad

vi har kallat sunt förnuft sedan lång tid tillbaka.

Intresset för att kunna arbeta hållbart har ökat de

senaste åren, vilket inte är konstigt med tanke på

hur läget i världen ser ut.

Låt oss ta en titt:


Hur hållbar är världen idag?

För två tusen år sedan, ungefär samtidigt som vi spikade upp en kille på ett

träd för att han föreslog hur trevligt det skulle vara om vi alla kunde vara lite

snälla mot varandra som omväxling (som Douglas Adams så fint uttryckte det),

fanns ungefär 135 miljoner människor i världen. Vi livnärde oss på vad naturen

gav i form av småskalig odling, jakt, fiske och boskapsskötsel. Så länge vi var

få och levnadsstandarden låg gjorde vi inte så stort avtryck i naturen.

För snart sjuttio år sedan, när hela världen repade sig efter andra världskrigets

fasor, hade en industri byggts upp som tidigare saknat motstycke i den mänsk-

liga historien. MEN, vi levde fortfarande inom planetens gränser då vi endast

utnyttjade räntan av det naturkapital –ekosystemtjänster – som vi lever av.

Idag är dessvärre situationen en annan och vi som mänsklighet överutnyttjar

vår resursbas med ca trettio procent, per år! Försök att driva ett företag på

det sättet… Det kanske är dags att vi döper om oss ifrån Jorden AB till

Lehmann Brothers?

Det finns tre typer av ekosystemtjänster: Flödande, fonder och lager. Idag använder mänskligheten 30% mer än vad som återproduceras varje år –

Försök att driva ett företag på det sättet!


FlödandeSol, vind & vatten

Mer eller mindre obegränsade

FonderBetingat förnybara - utnyttja räntan

LagerVi har det som finns och ingenting mer - kräver återvinning


”… nu går världens befolkning mot 9-miljardersstrecket och inkomsterna

i de folkrika länderna stiger snabbt. Den globala BNP som det tog mänskligheten 10.000 år att nå, fördubblas nu på 15–20 år. Och fortsätter tillväxten

i samma takt ytterligare 15–20 år, innan befolkningen planar ut, fyrdubblas produktionen. I absoluta tal

medför det en enorm ökning av resursbehov, avfall och slitage på naturen – och det är just de absoluta

talen som är de viktiga, eftersom planetens ekologiska utrymme har gränser.”

Professor Johan Rockström och ekonomen Klas Eklund målade väldigt

tydligt upp bilden i en debattartikel på DN, måndagen den 23 april 2012.


Det är inte bara våra ekosystemtjänster som kan delas in i begreppen flödande,

fonder och lager. Att pengar kan göra det är självklart men även vi människor

och våra egenskaper kan på ett sätt förenklas i enlighet med samma modell.

Vad det finns obegränsat av (d.v.s. är flödande) är vår kreativitet. Vad som är

en fond, d.v.s. rätt utnyttjad kan producera mycket, är vår energi och livskraft.

Lagertjänsten är vår tid, vi har varken mer eller mindre av den och därför kan vi

endast utnyttja den som finns.

Sett till stycket ovan kan vi därmed konstatera att vi inte lever särskilt hållbart

idag. Varken som företag eller individer. Speciellt inte då vi har en sådan otrolig

snedfördelning av resurser där de rikaste 20% av jordens befolkning (Europa,

Japan och Nordamerika) utnyttjar 80% av alla tillgängliga resurser.


Hur ska världen bli mer hållbar?

Det finns dessvärre inget rakt, enkelt svar på denna fråga då helheten är otroligt

komplex. Hållbar utveckling berör alla delar av vårt samhälle, vår kultur, vår

livsmiljö, vår natur och vår ekonomi.

Något som dock är väldigt tydligt är att saker och ting kommer att bli tvunget

att ändra på sig – vare sig vi vill eller inte. Det beror på den enkla anledningen

att resurser kommer att bli mer sällsynta, högre utnyttjade och därmed mer

värdefulla. Att politikerna världen över ännu inte till fullo vaknat upp till detta

faktum (eller väljer att bortse ifrån det?) är beklagligt. Men troligtvis kommer

de inte att kunna blunda alltför länge till.

Vad kan vi då gissa kommer att ske i form av nya lagar, förordningar och

bestämmelser? Rockström och Eklund listar följande punkter som de ser

som önskvärda att Sverige satsade på, och det är rimligt att tro att i framtiden

kommer detta troligtvis att ske, i mer eller mindre stor omfattning:


Detta är konkreta förslag från två av Sveriges ledande profiler inom hållbarhet

inom sitt område. Förslagen kommer ifrån en debattartikel på Dagens Nyheter.

Nog är något på väg att hända allt…

• Sverige bör vara ett föredöme som vågar gå före och testa lovande lösningar.

• Den gröna skatteväxlingen bör fortsätta, med lägre skatt på arbete men högre skatt på miljöförstörande produktion och konsumtion.

• Företagen behöver utveckla nya strategier för grön tillväxt, baserade på kretsloppsbaserade affärsmodeller (kräver starka styrmedel för att skapa incitament för hållbara affärsstrategier)

• Sverige kan gå än tydligare i spetsen för att utveckla miljöräkenskaper och lägga om nationalräkenskaperna i grön riktning.

• Staten kan också visa vägen för den privata sektorn genom att sätta tydligare hållbarhetsmål för sina egna, statsägda företag.

• Sverige måste påverka EU:s miljöarbete, motverka att frågan nedprioriteras och bör rida spärr mot alla sådana tendenser

• Medverka på global nivå i strävan efter att formulera en hållbar vision som svarar upp mot riskbilden.

• Driva en omställning till en värld med tillgång till förnybar energi och till mat producerad från hållbart lantbruk.

• Det globala samarbetet måste stärkas.

• Världen behöver en snabb övergång till en grön ekonomi. Ekonomiska styrmedel måste kompletteras med politiska mål och kraftfulla institutioner.


Dinosaurie eller däggdjur?

Men hur påverkar det här dig, som företag eller organisation? Som i alla förän-

derliga tillstånd så är den som lyssnar till förändringen och bäst kan anpassa

sig den som långsiktigt överlever. Se bara på däggdjuren efter att dinosaurierna

dog ut. Hade det inte varit för att mellan 70 – 80% av allt liv hade utrotats för

sextiofem miljoner år sedan, hade vi aldrig funnits här idag. Denna skrift riktar

sig till alla däggdjur därute som inte vill sluta som dinosaurierna.

Vi brinner för hållbar utveckling! Inte för att det är en moralisk ödesfråga som

alla måste grotta ned sig i konstant och ha dåligt samvete för. Inte för att det är

”inne” att snacka hållbarhet heller. Vi brinner för denna fråga då det i grund och

botten handlar om sunt förnuft. Hur vi genom att tänka hållbart kan bli lyckligare

som människor, känna en större mening och syfte i det vi gör, tjäna pengar

på att göra bra saker (inte bara mindre dåliga) och samtidigt inte påverka vår

livsmiljö, djur och natur negativt i större utsträckning än vad den klarar av.

Vår ambition är att fler ska kunna arbeta hållbart och därför har vi tagit fram

denna skrift till dig och vi hoppas att den kommer att spridas vidare.

DE TRE DIMENSIONERNA AV HÅLLBAR UTVECKLING

HÅLLBARHET


DE TRE DIMENSIONERNA AV HÅLLBAR UTVECKLING

HÅLLBARHET

Miljö Användning av

ekosystemtjänster Miljömanagement

Utsläppsbegränsningar

Socialt Utbildning JämlikhetSamhällsstrukturer

Ekonomi Lönsamhet

KostnadsreduceringarForskning och

utveckling

Miljöekonomiskt Energieffektivitet

LivscykelanalyserNaturresurshantering

Miljösociologiskt Lokalt och globaltLagstiftning och tillgänglighetBevarande av naturmiljöer

Socioekonomiskt Affärsetik

Arbetarrättigheter”Fair-Trade”


Anledningarna, eller rättare sagt ursäkterna, till varför ett företag inte ska göra

medvetna val, försöka att minska sin negativa påverkan och jobba för en

hållbar utveckling är många. Antingen har man redan gett upp för vad är po-

ängen att lilla jag gör något när alla andra inte gör det? Eller så ser man

inte möjligheterna, man ser inte skogen för alla träd helt enkelt.

Kapitlen innan målar upp en ganska dyster bild över de utmaningar som vi

kollektivt står inför. Poängen är inte att vi alla ska sluta upp med det vi gör,

stänga igen all verksamhet och flytta ut i skogen och käka kottar. Det är fak-

tiskt inte hållbart. Här kommer istället en hemlighet: Hållbarhet säljer, punkt!

Hållbar utveckling betyder ”en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan

att äventyra kommande generationer att tillgodose sina behov”. Begreppet

inbegriper miljömässiga, sociala OCH ekonomiska faktorer. Det vill säga en

hållbar värld är en värld i vilken vår natur mår bra och vi utnyttjar den på rätt

Varför du bör jobba hållbart


sätt (alltså utifrån hur mycket påverkan den tål). Det är en värld i vilken vi män-

niskor mår bra, är lyckliga och kan förverkliga våra egna drömmar och behov.

Det är också en värld i vilken vi tjänar pengar, men inte på bekostnad av andra

människors eller miljöns hälsa.

Det finns bokstavligen hundratusentals människor och företag i Sverige (miljo-

ners miljoner sett till hela världen) som aktivt letar efter mer hållbart producerade

varor och tjänster. Genom att du, som företagare, också väljer att göra din

verksamhet och dina produkter mer hållbara kommer du att:

• Skapa ett mer attraktivt varumärke och produkt

• Öka stoltheten internt bland medarbetare och personal

• Bli effektivare i arbeten och processer

Låter det för bra för att vara sant? Fråga IKEA, General Electrics eller Toyota

om de verkligen endast arbetar med hållbarhet för att det ”förväntas” av dem

som storföretag. Med all säkerhet är så inte fallet. Snarare är det så att dessa

tre företag är typexempel på hur man kan integrera hållbarhet i sin affärsmodell.

Men vi behöver inte bara titta på några av världens största företag för att finna

goda exempel. MAX hamburgare är bäst på hållbarhet i sin bransch och ger

jätten McDonalds en riktig match om de svenska kunderna.


Hur du kan jobba hållbart

Hur gärna vi än vill, att det sättet vi idag använder resurser, konsumerar, äter

och hanterar vårt avfall skulle kunna pågå för evigt, så är det dessvärre inte

så. Hur gör man då för att arbeta hållbart? Vi har tyvärr inte alla svaren, vilket vi

självklart önskade att vi hade. Vad vi däremot har är en väl genomtänkt och ge-

nomarbetad process som vi tagit fram genom att kombinera våra erfarenheter

som miljökonsulter från en uppsjö av verksamheter med beprövade arbeten och

metoder. I slutändan handlar det dock om två saker som inte går att läsa sig till

eller köpa för pengar. Det handlar om vilja och ambition.

För att arbetet ska bli framgångsrikt i just din organisation så krävs det en stark

vilja från ledningen och ansvariga medarbetare för att arbeta hållbart. Det krävs

en ambition att vilja förändras positivt, att våga ifrågasätta gamla sanningar

och att göra helt nya saker. Finns denna vilja, mer eller mindre stark,

så är resten av historien som man säger akademisk.

Låt oss så ta en titt på denna akademiska historia

och hur du kommer igång.


Hur du kan jobba hållbart


Först kommer varför, sen kommer förtroende.8-stegsmodellen som denna bok bygger på, är framtagen för att varje företag

och organisation, stort som litet, ska kunna arbeta hållbart med en tydlig

förankring i organisationen, utifrån grundvärderingar och med kunden i fokus.

Syftet är att alla ska kunna arbeta för en hållbar utveckling och uppnå

lönsamhet genom ansvarstagande.

För att kunna göra detta krävs dock att ni som företag eller organisation vet

varför ni gör det ni gör. Ni vet vad ni gör, ni vet troligtvis det mesta om hur

ni gör saker men varför…? När ett företag startas vet alla varför, det finns ett

tydligt syfte och mål med verksamheten. Man ödslar inte tid med att berätta

för omgivningen om varför man finns för det är uppenbart. När tiden går och

den som startade företaget har anställt någon som anställt någon som anställt

någon som anställt någon… Då har oftast syftet försvunnit, eller i alla fall

glömts bort.

Bärare av syftet är enormt viktiga för en organisation. Det är de som genom

sin blotta existens visar andra varför man går till jobbet och varför man gör

det man överhuvudtaget gör. Och det är inte att tjäna pengar. Det är aldrig ett

syfte, det är ett medel för att kunna nå sitt syfte. Ett syfte kommuniceras ofta

av ledaren personligen eller genom företaget som helhet.

Ett företag må skapa mer och mer värde till sina aktieägare ju längre tiden går.

Men oftast så sammanfaller detta med att syftet, med varför företaget existerar

blir allt mindre och mindre. Ofta är ett företags svar på varför man existerar att

Först kommer varför, sen kommer förtroende.”tjäna pengar”. Men vilken typ av organisation skapar detta? Att jobba för en

organisation, eller ett företag, vars enda mål är att generera vinst till ägarna

helt utan syfte är en organisation som skapar en distans mellan sig självt, sina

kunder och sin anställda. Det är en organisation som sakta men säkert urhol-

kar sitt förtroendekapital. Hur är det att jobba för en sådan organisation, som

direkt anställd eller som underleverantör eller anställd hos en underleverantör?


35

30

25

20

15

10

5

01 2 3 4 5 6 7 8 9 101112131415161718192021222324252627282930

Pengar

Förtroende

När ett företag växer kan det hända att förtroendet för företaget minskar då målet ’att tjäna mer pengar’ blandas ihop med företagets syfte, varför företaget finns, vilket då urholkar förtroendet.


Millgrims experiment i faktarutan bredvid säger oss dessvärre en obekväm

sanning som vi kan dra paralleller till i näringslivet. Hur ofta upprepas inte

mantrat ”vi måste generera mer vinst till ägarna”. Detta sker dessvärre ibland

på bekostnad av andra så som sina anställda, deras familjer, underleverantörer

och deras familjer eller djur och natur. Vårt mantra idag påverkar vår omgivning

på sätt som vi inte är medvetna om.

Ett företags syfte är inte att rädda världen, däremot är det ett företags skyldighet

att inte generera monetär vinst för egen vinning på miljöns eller andra människors

bekostnad. Detta håller troligtvis de flesta med om men det är samtidigt något

som är svårt att uppnå utan ett syfte som går bortom gängse norm, business-

as-usual, att skapa mer vinst. För att kunna skapa förtroende måste man ha

empati, förståelse. Det är stor hårdragning att påstå att alla företag som inte

har ett tydligt syfte samtidigt omedvetet påverkar sin omvärld negativt. Så är

självklart inte alltid fallet. Dock är vi blinda för det vi inte vet.

För genom att bli medveten om vad man faktiskt inte vet går det att aktivt

kunna bemöta sin omvärld på det sätt som gynnar flest.

Det genomfördes ett känt psykologexperiment av Stanley Millgrim på 1960-talet som idag skulle ansetts som oetiskt. Vad man gjorde var att två personer kallades till experimentet, en blev utsedd till lärare och den andre till student. Experimentet gick ut på att läraren satt framför en kontrollpanel med elchocker som denne skulle ge till studenten, som satt på andra sidan en glasruta, när den svarade fel på en fråga, given av testledaren. Styrkan på elen gick från lätt obe-hagligt till xxx, d.v.s. dödligt. Vad läraren inte visste var att studenten var med på experimentet och alltså bara spelade. Testledaren uppre-pade samma mantra vid invändningar mot att distribuera elchocker: ”Experimentet måste fortgå. Det är av yttersta vikta att experimentet fortgår”.

När läraren kunde se och höra studenten slutade läraren att ge el-chocker när denne kunde uppleva reaktionerna av de elchocker (som givetvis var fejkade) som denne distribuerade. När läraren endast kunde se studenten kunde läraren ge starkare elchocker men inte särskilt mycket mer. Men vad hände när läraren varken kunde se eller höra studenten och se konsekvensen av sina handlingar? 65 % av testpersonerna gav en dödlig stöt. Experimentet var oetiskt på så sätt att 65 % av testpersonerna fick gå hem den dagen med vetskapen om att de kan döda. Den vanligaste reaktionen var ”vad händer med mig nu?!” inte sorg över den man ”dödat”.

Syftet med experimentet var att se hur vi reagerar på auktoriteter (som testledaren och dennes mantra utgjorde) och försöka förstå vad som fick nazisterna under andra världskriget att göra som de gjorde. För de följde ju bara order…


Först kommer varför, sen kommer förtroende. Det är skillnaden mellan en

auktoritet och ledarskap. Ledaren berättar varför vi gör det vi gör och vi påminns

om detta. Auktoriteter säger åt oss vad vi ska göra eller vilket mål vi ska uppnå.

Genom att kommunicera sitt syfte, sitt varför, kommer de människor som delar

din uppfattning att vilja nyttja dina produkter och tjänster, jobba för dig och

samarbeta med dig. Detta är ingen lätt övning men den är samtidigt viktig att

genomföra innan ni ger er in i er resa för en långsiktigt hållbar verksamhet.

Varje delsteg i nästa avsnitt innehåller en kombination av verksamhetsutveckling

och mental träning. Vi har utvecklat dessa steg för att du som företag ska kunna

ges möjligheten att själv bli en del av lösningen, inte en del av problemet. Varje

delsteg kan ägnas mer eller mindre stort fokus, det är oftast inte det viktiga i

sammanhanget. Vad som är viktigt är att inget enskilt steg bortses ifrån helt.

Genom workshops tillsammans med er och utifrån era behov ställer vi frågor

och utmanar er att själva komma fram till svaret. För det är inget vi sitter på på

förhand. Ni har makten i era egna händer. Vad som krävs är vilja, beslutsamhet

och ambition för som allt som är värt att behålla, precis som lojalitet och för-

troende, så är inte heller förändring något som man får gratis utan något som

man förtjänar efter hårt jobb. Och den bästa typ av förändring, den som gör att

medarbetare och kunder vill vara en aktiv del av den, är den förändring

som kommer inifrån.



8 steg till en hållbar verksamhet

De åtta stegen ovan, eller ”processen” som vi kallar den, är framtagna för en

organisation att arbeta med från ”start till mål”. Det betyder inte att man måste

börja på steg ett om detta redan finns, däremot är det inte tillrådigt att hoppa

över något enskilt steg. Hur avancerat just ni väljer att genomföra de olika

stegen är just upp till er själva.

1 2 3 4Kund & intressentanalys

Marknadsposition och konkurrentanalys

Genomgång av den egna verksamheten

Sammanställd nulägesbedömning

Vad förväntar sig dina kunder

gällande dina tjänster och

produkters miljöpåverkan,

sociala ansvar och kvalitet?

Syfte:

Kunna aktivt bedöma och

bemöta befintliga kund- och

intressentkrav

Hur mäter sig dina produkter

och tjänster i jämförelse med

konkurrenternas?

Syfte:

Att finna unika sätta att

konkurrera på.

Vad och hur bedrivs arbeten

idag internt?

Syfte:

Finna det unika och

utvecklingspotentialen.

Den sammanställda

bedömningen och grunden

utifrån vilken beslut om

framtiden kan fattas.


Alla verksamheter har kunder. Även om dessa kunder potentiellt inte köper

någon produkt eller tjänst av dig så har du ändå en kund, från kommunen

som måste beakta dess innevånares önskningar till företag som lyhört sätter

nya trender på marknaden för privat kommunikationselektronik. Därför börjar

vi just med kunder och intressenter.

5 6 7 8Den egna ambitionen

Utveckling av vision och strategi

Intern implementering och utbildning

Extern förmedling och kommunikation

Vad vill ni själva?

Syfte:

Utreda den egna ambitionen

och hur denna sammanfaller

med kundernas.

Hur går vi vidare?

– Vision, mål och strategi

Syfte:

Arbeta samman den egna

ambitionen och utvecklings-

potentialen med kundernas

krav och önskningar.

Varför gör vi detta?

Hur gör vi det.

Vad ska vi göra och när?

Syfte:

Att skapa en effektiv

implementering och ett

aktivt deltagande internt.

Berätta om resan!

Syfte:

Formulera kommunikativa

budskap och koncept för

extern förmedling av er resa

mot ert mål och vision.


Innan vi går vidare med att beskriva de 8 stegen för hur ni kan börja arbeta hållbart redan idag, ska vi berätta en historia. Denna historia handlar om ett företag som tagit steg för en mer hållbar verksamhet. Små till en början men allt större allteftersom och idag är företaget den absoluta ledaren inom sin bransch.

Historien om en av världens mest hållbara hotellkedjor. Exempel Scandic

”När vi väl börjat engagera oss i miljöfrågor och involvera medarbetarna, så fanns det ingen väg tillbaka – vi insåg att vi måste ta ett ansvar.” – INGER MATTSSON, DIRECTOR SUSTAINABLE BUSINESS

I början på nittiotalet rådde ganska usla ekonomiska förhållanden i Sverige rent generellt. Bank-kriser och fastighetskriser dominerade, lite som idag. Scandic led, som många andra företag, av dålig lönsamhet och fann sig då i ett behov av att kapa kostnader och genomföra besparings-åtgärder. ”Vi såg också en möjlighet att ta en marknadsposition bland dem som var intresse-rade av miljöfrågor – ingen annan hotellkedja hade intresserat sig för miljöfrågor.” berättar Inger Mattsson, Hållbarhetsansvarig på Scandic.

Arbetet med energibesparingar drogs igång som en del av Scandics då helt unika satsning på miljöfrågor. En engagerad ledning (som alltid! är en förutsättning) visade vägen och 5 000 med-arbetare tog glatt emot budskapet och nya arbetssätt. Då miljö- och sociala frågor ofta hänger ihop och tangerar varandra kom samhällsansvaret som en naturlig del. Hållbarhet på Scandic omfattar miljöansvar, samhällsengagemang och socialt ansvarstagande, säkerhet, tillgänglig-het, mångfald och hälsa. En stor del i framgången inom Scandic menar vi är deras inställning till hela arbetet. Enkelt uttryckt som följande: Scandic driver inga hållbarhetsprojekt, bara projekt som är hållbara.

Vad Scandic har gjort är något som är relativt unikt och det var att de byggde om hela sin syn på vad som är deras affär och hur man lockar kunder. Genom deras hållbara projekt skapas ett starkt varumärke som gör det möjligt att leverera samma typ av högkvalitativa tjänst som många andra kan, men med helt unika värden för kunden. Att företaget använder mindre energi, häl-sosammare produkter och kemikalier, mindre miljöstörande produkter, skapar tillgänglighet för fler och aktivt engagerar sig i lokalområdet är alla delar som om du som kund, även om du inte bryr dig ett skvatt om hållbarhet, ändå ”drabbas” av på ett positivt sätt. Scandics engagemang blir således ingen belastning för någon utan endast positiva resultat för många, för företaget, för personalen och för övriga samhället.


Nyckeln i Scandics arbete faller väl samman med 8-stegsmodellen och grundar sig i:

1. Försök alltid att göra allt lite bättre2. Ta saker och ting steg för steg i takt med att du lär dig. Att tänka, och tänka rätt, tar tid3. Det ska finnas ekonomiska förutsättningar och lönsamhet i det du gör

En av de stora framgångsfaktorerna i Scandics framgångsrika arbeta kan stavas medarbetar-engagemang. Konceptet ”Häng upp handuken om du vill använda den igen” uppfanns av en medarbetare 1994 och är idag världsstandard. Genom att engagera sina medarbetare skapas en större konsensus över de projekt som bedrivs, nya idéer och projekt utvecklas som leder till kund- och medarbetarnytta. Det finns idag hundratals idéer som blivit verklighet inom Scandic och organisationens kreativitet är näst intill oöverträffad. Eller vad sägs om följande:

• Häng upp handduken: Sparar 3 ton tvättmedel per år, plus transporter, vatten, energi och ger bättre arbetsmiljö• Eget filtrerat vatten på flaska• Först med att ta bort engångsförpackningar: sparar upp till 40 miljoner förpackningar på ett år• Tar kontinuerligt emot praktikanter och servar nattvandrare med en öppen mötesplats.• Fairtrade-märkt: Scandic serverar 20 miljoner koppar kaffe varje år• Bäst i Sverige på att sortera sopor enligt deras avfallsentreprenör. Detta tillsammans med energi- och vattenbesparingar har gett 175 miljoner kronor i besparingar på 10 år.

Ovanpå detta har Scandic, precis som Swedavia som du kan läsa om i ett exempel läng-re fram, arbetat med att påverka sin leverantörskedja. I Scandicexemplet handlade det om 20 000 tv-apparater. För inte så länge sedan var det dags att byta de gamla ”tjocka” tv-apparater-na mot nya. Philips skärmar motsvarade bäst det som eftersöktes men de var inte miljömärkta. Efter samtal och diskussioner valde Philips att ställa om sin produktion för att skärmarna skulle uppfylla kraven i och märkas med EU-blomman. Detta ger inte bara positiva effekter som låg energiförbrukning, mindre användning av sällsynta metaller och färre ohälsosamma kemikalier för Scandics gäster, utan för alla oss konsumenter som potentiellt väljer att köpa denna skärm-modell i butik.

Scandic i våra ögon är inte bara en föregångare inom hållbarhet inom sin bransch. Företaget är en verklig ledare inom att kombinera sunt förnuft och ansvarstagande med sin affär. Och ju fler företag och organisationer som har modet och kunskapen att göra som Scandic desto bättre blir det. Det är genom ledare som Scandic som visar vägen som vi också vill kunna bidra genom att ge ut denna bok. Vi vill inspirera dig genom kunskap och goda exempel och genom de 8 stegen ge dig verktygen för att själv kunna bli en del av lösningen redan idag. Precis som Scandic och många andra företag redan är.


1. Kund- och intressentanalys

Vad förväntar sig dina kunder gällande dina tjänster och produkters miljöpåverkan, sociala ansvar och kvalitet?

Syfte: Kunna aktivt bedöma och bemöta befintliga kund- och intressentkrav

Vi återknyter lite snabbt till stycket ”Först kommer varför, sen kommer förtroende” från inledningen om företags syfte med hur vi idag gör affärer. Idag gör vi enkäter, utvärde-ringsformulär och webbundersökningar. Vi kanske t.o.m. baserar vår uppfattning om hur populära vi är på hur många ”likes” vi får på Facebook?

Förtroende byggs genom möten och kommunikation. För att verkligen kunna få reda på vad dina kunder och intressenter tycker om ditt företag och dina produkter/tjänster, så måste du fråga. Du måste möta kunden och fråga denne vad han och hon tycker.

Enkäter och webbundersökningar kan självklart vara väldigt effektiva för att skapa en inledande bild över hur din situation ser ut. Men den verkliga kunskapen nås i mötet. Vi är starka förespråkare för att arbeta med kunden, att se denne som en partner och en tillgång i sin egen utvecklingsprocess. För det är först när vi verkligen vet vilka kunder vi riktar oss till, på vilka marknader och vad dessa tycker om våra befintliga erbjudan-den och vad de önskar att vi kunde erbjuda, som vi faktiskt kan fatta välgrundade beslut över hur vi ska gå vidare.

Ett mycket bra sätt är att forma fokusgrupper utifrån ens olika kundgrupper. Gör du datorer för skolmiljöer ska givetvis dessa testas i en skola innan de släpps på mark-naden. På så sätt utvecklade Apple funktionen att strömkabeln till datorn sitter fast magnetiskt vilket då gör att om någon snubblar på sladden (vilket ofta kan ske i en skola) så åker inte hela datorn i marken.

Bjud in dessa fokusgrupper, tala med dem, låt dem prova, testa, komma med åsikter och förbättringsförslag. Ha en öppen attityd till vad de har att säga och framförallt, lyssna och visa förståelse.


Förslag på övning: Tvärtom-metoden

Hur ska vi arbeta och kommunicera för att göra våra kunder, anställda och intressenter så besvikna på vårt hållbarhetsarbete som möjligt?

Samla en grupp där var och en funderar över detta, för upp samtliga förslag på en tavla. Kategorisera in de punkter som liknar varandra. Nu vet ni vad ni inte ska göra, gör istället motsatsen så kommer ni långt!

Den bästa kundundersökningen sker i det dagliga arbetet. Exempel Kinnarps.

Om vi tittar på olika företag går det rätt snabbt att se att det inte finns en patenterad lösning för att nå framgång. För vissa kan det vara en karismatisk ledare, för andra en överlägsen produkt. I vissa fall kan det vara en företagskultur som är så djupt rotad i företagets identitet att den blir utgångspunkten i allt arbete.

Kinnarps AB vågar vi påstå är ett företag med en djupt rotad identitet. Kinnarps grundades 1942 av Jarl och Evy Andersson och resurseffektivitet har alltid stått högt på agendan i företaget som har sina rötter i den svenska landsbyggden. Tomas Ekström, Kvalitets- och Miljöchef på Kinnarps, väljer att peka på ett citat från Jarl Andersson under företagets tidiga historia: ”När jag och min hustru Evy startade Kinnarps 1942 pratade man inte så mycket om miljö. För oss har det alltid varit naturligt att hushålla med resurser och det är ju egentligen detsamma som att vara miljövänlig.”

Kinnarps historiska meritlista är diger då företaget gått i bräschen för att minska embal-lage, lösningsmedelsuppsläpp, ta omhand brännbart spill från sina produktionsenhe-ter och att miljöcertifiera sig. Företaget använder sig t.ex. av filtar som återanvänds istäl-let för engångsförpackningar. Men för att bli Europas största inredningskoncern krävs först och främst att man gör produkter som kunden kan lita på. En del i att komma dit är givet-vis att visa omtanke och ta hänsyn till sin omvärld i framställandet av tjänsterna och produk-terna och att de görs säkra för användarens hälsa. ”Med tanke på det har Kinnarps miljö- och hållbarhetsarbete utan tvivel spelat en ganska stor roll för var vi befinner oss idag.” berät-tar Tomas Ekström och menar samtidigt att hållbarhet kommer spela en än viktigare roll i framtiden.

En nyckel i att kunna bedriva ett hållbarhetsarbete som stödjer den egna organisation, ekono-miskt som miljömässigt och socialt, är att vara lyhörd mot sina kunder. Kinnarps tog 2011 ett stort grepp om frågan och genomförde en kund- och intressentanalys som en del i ett större projekt. Projektet syftade till att arbeta om det interna arbetet gällande miljö, arbetsmiljö, sociala frågor, kvalitet och ekonomi. Att helt enkelt sätta ord på hur verksamheten faktiskt bedrivs och hur företaget vill bedriva den, istället för att uppfinna hjulet på nytt.

Kund- och intressentanalysen genomfördes bland befintliga kunder för att finna vilka frågor och områden, relaterat till hållbar utveckling, som driver kunderna till att köpa en produkt. Genom denna analys kunde företaget finna vilka områden, märkningar, certifieringar, frågor m.m. som kunden prioriterar högst. Men kundanalys handlar inte bara om att en gång om året genomföra en enkät- och intervjustudie, menar Tomas Ekström och utvecklar: ”Det vikti-gaste arbetet är det som sker mellan säljare och kunden dagligen. Därför utbildas alla säljare i företagets interna arbete och i miljö- och hållbarhetsarbete i stort. På detta sätt skapas en mer lyhörd organisation som kontinuerligt kan ge feedback och input till företaget.”


Det kan te sig aningen cyniskt att ett företag väljer att fokusera så hårt på de åtgärder som kunden prioriterar. Det går dock precis lika bra att hävda motsatsen. Genom att kunna erbjuda kunden de lösningar, och krav på miljöhänsyn, som kunden efterfrågar låter man helt enkelt kunden bli en aktiv del i ens interna miljö- och hållbarhetsarbete. Alla företag kämpar väl någon gång med att drivet i det interna arbetet saknas och vad är då en bättre morot än att arbeta med de frågor som du vet att dina kunder håller varmt om hjärtat? Att lyssna till kunden har i detta fall varit en guidning för Kinnarps att göra rätt saker som företaget sedan kan koncentrera sig på att göra riktigt bra.

Rent konkret har Kinnarps kund- och intressentanalys lett till att företaget nu arbetar fram ett samlat arbetssätt för hållbarhet där fokus ligger på de områden där Kinnarps vet att resultatet får störst betydelse för kunden. Det innebär bland annat en planerad hållbarhetsredovisning och ett större fokus på att kunna visa på produkternas miljöprestanda i form av miljömärkningar, ökad användning av återvunnen råvara och användning av hållbara material i produkterna.

Kvalitets- och Miljöchef Tomas Ekström avslutar med: ”Oavsett om vi sett det som hållbarhet eller sunt förnuft har vi kunnat se att resultatet av att tänka på detta sätt lönar sig och får kunder att välja Kinnarps framför andra. Det finns alltså lönsamhet i hållbarhet!”


Kvalitets- och Miljöchef Tomas Ekström


2. Marknadsposition och konkurrentanalys

Hur mäter sig dina produkter och tjänster i jämförelse med konkurrenternas?

Syfte: Att finna unika sätta att konkurrera på.

Vad gör dina konkurrenter? Ett av de första tecknen på att ett företag saknar ett eget syfte är att man är mer intresserade av vad konkurrenterna gör än att utvecklas själv och komma med egna idéer. Samtidigt är det viktigt att se över vad ens konkurrenter gör, speciellt när vi ska starta upp, eller starta om, ett hållbarhetsarbete. Varför? Jo för om ens konkurrenter redan arbetar bra med hållbarhet så innebär det att de har satt agendan på marknaden för vad som är hållbart i din bransch. Även om detta inte är särskilt hållbart, så är det vad kunderna har fått kommunicerat att det är.

Det går att genomföra olika typer av benchmarking-undersökningar, SWOT-analyser och produktgenomgångar. Vi brukar se till två faktorer: ”Snack och Verkstad”. Hur agerar era konkurrenter i form av vad de säger att de gör (snack) och vad de faktiskt gör (verkstad). Det finns termer som ”green-washing” och det är när ett företag mark-nadsför ett budskap inom miljö och hållbarhet som mottagaren saknar förtroende för eller där budskapet inte är sant. Det finns även en term kallad ”green-muting” och det är när företag av rädsla för att uppfattas som green-washers istället väljer att hålla tyst om det goda man gör.

Genom att ta reda på vad era konkurrenter gör och hur de kommunicerar detta skapar ni er en bild över hur landskapet ser ut. Ni blir bättre rustade att bemöta kunders argumentation och ni får ett lättare jobb internt att själva utveckla nya idéer som ingen tidigare har gjort.


Förslag på övning: Förebilder

Vilka företag och organisationer ser du upp till utifrån ett hållbarhetsperspektiv och vad är det de gör som är beundransvärt?

Skapa en lista över fem företag och vilka egenskaper de besitter (i form av arbetssätt, aktiviteter, kommunikation, märkningar m.m.). Har ni något av detta idag och hur tar ni i så fall tillvara på det?


Hur kan du veta att det du gör är ”rätt” ur ett kundperspektiv? Exempel Saltå Kvarn.

I detta andra steg diskuterar vi vikten av att ha koll på sin omvärld i form av konkurrenter och övriga intressenter. Det gäller att inte stirra sig för blind på vad andra gör men det är ändå viktigt att veta vad andra gör för att strategisk utveckling inte ska gå en förbi.

Nedanstående, och enastående, exempel är taget ifrån Saltå Kvarn. Ett varumärke som de flesta av oss troligtvis känner till från hyllorna i matvaruaffärer. Företaget startades 1964 och idag har Saltå Kvarn förutom bröd och spannmålsprodukter även andra produkter som till exempel juice, pasta, olivolja, ris, quinoa, nötter och torkad frukt. Det gemensamma för dessa produk-ter, förutom att de är ekologiska och är av hög kvalitet, är att de är från väl utvalda leverantörer som delar företagets värderingar, är ungefär lika stora som dem själva och som företaget vill ha långsiktiga relationer med.

Historien om Saltå Kvarn börjar dock innan företaget startades 1964. Resan startade med Carl-Emil Sörgärde som var konditor men vars dröm var att baka bröd. Carl-Emil och hans fru ar-betade på Saltå By, ett elevhem för förståndshandikappade pojkar som ligger en liten bit från bageriet i Järna. Carl-Emils dröm gick i uppfyllelse då Saltå By byggde ett hus med en vedeldad ugn i källaren. Huset fick namnet Bagarbo. Där kunde Carl-Emil och ”saltåpojkarna”, som bar-nen kallades, baka biodynamiskt bröd tillsammans. Det viktiga var att barnen skulle få mat som producerats biodynamiskt.

Ryktet om de goda bröden spred sig vida omkring, till och med till Stockholm. Till slut mäktade de inte med att baka allt som efterfrågades och Saltå By beslutade att bageriet inte längre kunde vara i deras regi. Därför bildades 1964 en stiftelse - Stiftelsen Saltå kvarn och bageri – och ett nytt bageri byggdes.

Att gå från hobby till företagande. När Saltå Kvarn startades 1964 var syftet att förse närom-rådet (Järna) med bröd och kvarnprodukter av biodynamiskt odlad spannmål. Bland kunderna fanns då flera andra läkepedagogiska hem och även en del hälsokostbutiker. Man kan säga att efterfrågan var ganska lokal. Konceptet biodynamiskt odlat var rätt så unikt. Ekologisk odling fanns ännu inte. KRAV fanns inte heller, så den biodynamiska odlingen var föregångare till all ekologisk odling som finns idag. Intresset var snävt till en början men fler och fler fick upp ögo-nen för gifter i maten.

När företaget 1970 byggde ett bageri tog försäljningen fart och de började leverera ut produkter i större skala och även sälja till grossister. Konceptet med att erbjuda produkter från biodynamisk odling hade gått från att vara en mycket liten, snävt nischad produkt mot hälsokostbutiker och liknande, till att bli något som ”vanligt” folk efterfrågade dagligen.

”Idag vet alla vad ekologiskt är. När vi startade hette det ’biologiskt odlat’ eller ’giftfritt odlat”, berättar Åsa Lindeblad, miljöansvarig på Saltå Kvarn.


Saltå Kvarns resa handlar lika mycket om att följa en dröm och personlig övertygelse som att kunna erbjuda en bra, och ofta bättre, produkt än gängse utbud. På Saltå Kvarn ser de inte sig själva som “bara” ett ekologiskt varumärke. För dem står Saltå Kvarn för Ekologi, Trovärdighet, Smak och Hälsa producerat med hög kvalitet. På femtio år har företagets arbetssätt, vision och inställning till sitt eget arbete och sina produkters egenskaper inte förändrats. Däremot har vi, företagets omvärld och kunder, ändrat oss i vår uppfattning om vad som är bra mat och hur den helst bör produceras. Vi kan helt enkelt säga att vi är fler som delar Saltå Kvarns vision.

Med ett öga mot horisonten. För att lyckas i sitt arbete är det viktigt att bibehålla och ut-veckla sin vision (mer under steg 5 och 6 längre fram). Detta har lett fram till att Saltå Kvarns vision idag är att de ska rädda Östersjön. Detta innanhav är hårt utsatt för hot från olika håll och ett av de mest påtagliga hoten är näringsläckage från jordbruken. Företaget kämpar för att vara en del av lösningen för att skapa ett livskraftigt innanhav och motverka bottendöden som idag täcker ett område som är dubbelt så stort som hela Danmarks yta.

1964 var biodynamiska gårdar specialfall av ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. Idag växer antalet gårdar som bedriver certifierat ekologisk eller biodynamisk odling enligt KRAV:s eller Demeters riktlinjer. Efterfrågan på just ekologisk mat ökar. En tydlig strategi i Saltå Kvarns arbete är att vara mer tydliga i sina kravställningar mot sina leverantörer. Detta syns bland annat genom att de kommer att prioritera inköp från gårdar som lever upp till kriterierna för den ekologiska krets-loppsgården. För att stötta denna utveckling kommer även de gårdar som lever upp till dessa kriterier att få en merbetalning jämfört med andra ekologiska gårdar.

Utöver detta utökas samarbetet med leverantörerna och Saltå Kvarn kommer även att arbeta mer aktivt med stöttning till sina leverantörer. Främst genom att erbjuda en verktygslåda, inne-hållandes åtgärdsförslag för minskad miljöpåverkan, till varje gård som levererar spannmål. Åtgärderna bygger på resultaten från Stockholm Resilience Centers nio planetära gränser och den enskilda gården kan samla poäng för varje genomförd åtgärd och Saltå Kvarn betalar mer i relation till uppnådda poäng. Ett ypperligt exempel på styrning genom tydliga krav och en belö-ning för de som gör rätt!

Att gå ifrån en enkel dröm att få baka ”riktigt” bröd till att idag vara ett ledande varumärke i Sverige inom ekologiskt producerade matvaror är inte illa. Att samtidigt genomföra denna resa utan att det urholkat företagets syfte är ännu mer beundransvärt. Snarare kan vi nog påstå att det är tack vare detta syfte som Saltå Kvarn har kunnat utvecklas som företaget gjort. Drivkraften för många av Saltå Kvarns medarbetare är att göra något som bidrar till att fler kan äta bra mat.

Åsa Lindeblad sammanfattar genom att ge ett eget företagsexempel: ”Själv tycker jag att Torfolk gård, som bland annat gör ekologisk sylt och marmelad, uttrycker det väldigt bra: ’ Vi gör mat som vi själva vill äta’.”


3. Genomgång av den egna verksamheten

Vad och hur bedrivs arbeten idag internt?

Syfte: Finna det unika och utvecklingspotentialen.

Visst är det så att ni gör mycket gott och är genuint intresserade! Annars hade du inte läst så långt som hit i denna skrift till exempel. Många gånger kan det dock behövas ett utifrånperspektiv för att vi ska kunna se hur duktiga vi faktiskt är. Det är svårt att inse att sin egen prestation är beundransvärd förrän det påpekas av någon annan. Det är väl därför det är så kul att vinna priser!

Samma gäller för ett företag. Genom att finna det unika och det ni är absolut bäst på, som enskilda anställda och som företag som helhet, kan vi fokusera på det som ni gör allra bäst och därmed också uppnå bäst resultat. Det kan även vara så att det finns outnyttjad potential inom företaget som kan nyttjas bättre eller på ett annat sätt. Det är lätt att bli hemmablind så bjud in era partners, leverantörer, kunder och intressenter titt som tätt. Diskutera olika frågor och gör rundvandringar och ta hjälp av den utomstående att se din värld och verksamhet med nya ögon.

Förslag på övning: Vår plats i världen

Blir världen på något sätt en bättre eller en sämre plats för att ni finns som företag?

Hur märks detta och hur kan vi maximera nyttan av det goda och minimera effekterna av det negativa?



4. Sammanställd nulägesbedömningDen sammanställda bedömningen och grunden utifrån vilken beslut om framtiden kan fattas.

En man stod vid ett vägskäl. En kvinna gick förbi och mannen frågade henne då: – Vilken väg ska jag ta?.– Vart ska du?, frågade då kvinnan.– Det vet jag inte… svarade mannen. Då sa kvinnan; – Spelar det då någon roll vilken väg du tar?

Genom att producera en rapport där de tre tidigare stegen sammanfattas skapas ett doku-ment utifrån vilket framtida beslut kan fattas. Rapporten kan även användas för att sprida information och kunskap internt bland medarbetare för att få en bättre förankring i arbetet.

Men steg 4 är inte bara en rapport och en gap-analys. Det är en karta över er plats i världen. Denna rapport ska visa er på ett tydligt sätt vad era kunder och intressenter ställer för krav eller har för önskningar. Den ska också visa vad era konkurrenter, närliggande marknader och förebilder arbetar med och hur de gör detta. Rapporten ska även sammanfatta ert eget befintliga arbete och ställa detta i relation till hur er marknadssituation och påverkan på världen ser ut – hur ni bidrar till en bättre värld och en långsiktigt hållbar framtid.

Som med alla långa rapporter så riskerar såklart även denna att bli en pappersprodukt. Låt den inte bli det. Här kommer tre tips på hur ni upprättar rapporten för att öka läsvärdhe-ten och användningen av rapporten internt:

1. Skapa en kort, koncis och bra sammanfattning. Vilka är huvudargumenten och nyckelfrågorna i ert utredningsarbete? Fokusera på dessa.

2. Använd bilder och exempel. Om ett problem belyses eller ett argument framförs, visa på konkreta fall och exempel t.ex. när detta problem uppstod och hur.

3. Kontrollera kommunikationen – kommunicera till rätt personer på rätt sätt

Den rapport ni sitter med kan vara ett hårt uppvaknande för vissa. Ha respekt för detta och dela inte bara ut rapporten till höger och vänster och förvänta dig resultat. Se till att kontrol-lera informationen och se till att rapportens resultat kommuniceras på ett sätt som manar till handling, inte ångest och paralysering.

Vi är blinda för det vi inte vet. Men genom att ta reda på det vi faktiskt inte vet kan vi fatta medvetna val om vår egen utveckling. Denna handbok är till för att vägleda dig och din orga-nisation mot en långsiktigt hållbar framtid. Genom att ni nu genomfört de fyra första stegen och därmed vet var ni kommer ifrån är det dags att ta nästa steg och fundera på vart ni vill.


Förslag på övning:

Skriv en dödsruna över din verksamhet

Tänk dig in i situationen att er verksamhet varit tvungen attavvecklas. Försöka att tänka dig in i olika roller, från anställdoch leverantör till kund och konkurrent. Vilka hade saknat er, varför och vad hade de sagt om er när ni inte fanns längre?


Allt vi gör i livet har betydelse. Exempel, Folksam.

Vilka företag är de som lyckas och kommer att lyckas i framtiden? Frågar du Folksam så har de bilden klar och tydlig för sig: De företag som ligger i framkant inom arbetet med miljö, mänskliga rättigheter och anti-korruption är framtidens vinnare.

Folksams affärsidé är att erbjuda försäkringar och pensionssparande som skapar trygghet och gillas av många. Företaget arbetar förebyggande med trafiksäkerhetsforskning, miljö och an-svarsfullt ägande med visionen att människor ska känna sig trygga i en hållbar värld.

Som en del i sitt arbete med ansvarsfullt ägande, det vill säga placering av pensionspengar, screenar Folksam varje år omkring 3 000 företag. Screeningen innebär att varje företag ana-lyseras och får ett betyg på hur bra företagets arbete är när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och anti-korruption. Med andra ord, Folksam om några vet värdet av goda analyser för beslutsfattande.

Utvärdering av innehaven görs två gånger per år. Befintliga innehav (företag), som till följd av förändrat beteende eller ändrad sammansättning inte längre kan godkännas enligt Folksams placeringskriterier, säljs ut omgående om förutsättningarna på marknaden gör det möjligt. I annat fall säljs de ut inom en period av högst 6 månader.

Så varför läggs så mycket tid och pengar ned på att säkerställa att de företag som Folksam investerar i arbetar hållbart? Carina Lundberg Markow, Chef Ansvarsfullt ägande på Folksam, berättar: ”Allt vi gör i livet har betydelse. Det spelar roll. Vad vi gör, väljer, säger och köper. Eller inte köper. Folksam har valt att genom sina placeringskriterier försöka påverka företagen att ta ett aktivt ansvar. Det finns många exempel på bolag som sett för kortsiktigt på sin verksamhet och i och med det gett sämre avkastning till sina ägare. Bland annat kan vi nämna företag som inte haft tillräckligt bra arbetsvillkor för sina anställda vilket uppmärksammats bland både ägare och kunder. Resultatet? En vikande försäljning och försvagat varumärke. ”

Summerat kan vi alltså konstatera att Folksam, som ägare, ser en större risk i att investera i ett företag som inte beaktar hållbarhet som en del i sitt affärskoncept. Vidare, berättar Carina Lundberg Markow, att Folksams kunder i kundundersökningar har uttryckt önskemål om att social- och miljömässig hänsyn ska tas vid investeringsbesluten. Stor öppenhet om tillämp-ningen av dessa egna regler är viktig för att skapa förtroende för att de är seriöst menade. Det är därför som Folksam har beslutat att gå igenom och värdera alla de i Sverige börsnoterade företagens prestanda beträffande företagets ansvar.


Denna utvärdering kallas Folksams Index för Ansvarsfullt företagande. Det senaste resultat från Indexet är till många delar mycket glädjande och visar att många av företagen rapporterar utförligt om det interna arbetet med miljö och socialt ansvar. Inom både miljöområdet samt mänskliga rättigheter har antalet företag, som inte redovisat någon information alls kring företagets bered-skap att hantera dessa risker minskat kraftigt under senare år. Orsakerna till detta är säkerligen ett allmänt ökat intresse för hållbarhetsfrågor men det är troligt att Folksams systematiska ar-bete med att lyfta fram börsföretagens arbete också har bidragit. Att framstå som ett svart får i denna utvärdering ser helt enkelt inte bra ut.

Hur utvärderas då företagen? Företagens miljöarbete betygsätts utifrån ett antal punkter. Bolaget ska kunna visa hur mycket energi, vatten, råvaror och kemikalier som går åt under tillverkningen och därefter när produkterna används av slutkunden. Företagen ska även kunna uppvisa hand-lingsprogram för miljöanpassning av både tillverkning och produkternas användning. Företag som producerar tobak identifieras och utesluts. Högsta betyg får företag som driver på utveck-lingen i både ord och handling. Dessa har integrerat miljöarbetet i sina affärsprocesser i hela koncernen, från design av produkten till återvinning av den. En bil till exempel, har sin största miljöbelastning när den används, inte när den tillverkas. Det måste tillverkarna tänka på i sitt mil-jöarbete. Ett högt miljöbetyg kräver även att företaget miljöutbildar sin personal och ställer miljö-krav på sina leverantörer. Det ska också kunna redovisa sitt miljöarbete med både text och siffror.

Allt det arbete som Folksam lagt ned, och lägger ned, har skapat stor uppmärksamhet även utanför Sveriges gränser. Det är därför inte förvånande att Folksam, som enda svenska inves-terare bjöds in att vara med och utforma FN:s riktlinjer för internationella investerare vad gäller miljö, sociala frågor och bolagsstyrning. Arbetet med riktlinjerna för internationella investeringar, kallat PRI (Principles for Responsible Investments) hanterades av FN:s miljöorgan (UNEP) och av en grupp stora institutionella kapitalägare under 2005 och lanserades av f.d. generalsekre-terare Kofi Annan på New York Stock Exchange i april 2006.

Carina Lundberg Markow berättar att det var hedrande att FN gav Folksams arbete inom bolagsstyrning ett sådant erkännande. ”Vi har visat att etisk kapitalförvaltning är en väl fung-erande kombination av god avkastning, förbättrad miljö, bättre arbetsvillkor och bättre skötta företag.”

5. Den egna ambitionenVad vill ni själva?

Syfte: Utreda den egna ambitionen och hur denna sammanfaller med kundernas.

Vilka ambitioner, visioner och rättessnören arbetar ni utifrån idag? Vilka frågor ligger er nära om hjärtat, hur ser ni själva att ni helst skulle arbeta och utvecklas och hur sam-manfaller dessa ambitioner med kundernas önskningar?

Efter genomgång av de tidigare stegen kanske ni har kommit fram till att era produkter saknar ”bevis” gällande miljöprestanda? Era kunder önskar att era produkter är miljö-märkta och personalen som arbetar med produktutveckling känner sig vilsna över vad som ska göras. Genom att tydligt definiera er egna ambition vet ni vad ni vill göra och i vilken omfattning.

Under detta arbete är det viktigt att ni inte begränsar er själva i ert tankearbete. Våga faktiskt göra något så flummigt i företagsvärlden som att drömma. Just arbetet med den egna ambitionen är ett arbete som, om det inledande Vad - Hur – Varför-arbetet gjorts bra, går mycket lättare än om denna del skyndats på. När ni själva vet vad ni vill och vart ni vill nå kommer det interna arbetet att löpa enklare.


Förslag på övning: Målbildsträning

Hur ser det ut när ni är en hållbar verksamhet?

Vad gör ni? Vilka produkter och tjänster har ni? Vad tycker era kunder om er? Hur mår personalen?



Den egna ambitionen – Ibland räcker inte ens egna åtgärder till. Exempel Swedavia.

I rollen som miljösamordnare, chef eller liknande kan du många gånger stöta på insikten att ni ”kommit till vägs ände”. Det känns som om det inte finns något riktigt stort kvar att ta tag i och att ni är låsta i de system, processer, produkter och tjänster som ni har.

Då kan man göra som Stockholm Arlanda Airport – Inkludera andra i arbetet med att minska miljöpåverkan genom att skapa tydliga incitament i form av belöningar för att bli bättre.

I fallet med Arlanda har ägaren Swedavia arbetat hårt med att minska sin egen klimatpåverkan som flygplatsoperatör. Och det har varit mycket framgångsrikt. Sedan 2005 har företaget mins-kat sina koldioxidutsläpp med 60% genom ett flertal interna åtgärder och utbildning. Flygplatsen var först i världen med att få sitt klimatarbete certifierat på högsta nivån enligt ACA (Airport Carbon Accreditation), som är ett europeiskt program för att mäta och gradera hur flygplatser arbetar med att minska sin klimatpåverkan.

Ett arbete som är värt att nämna utöver allt annat är arbetet med att påverka resenären innan de ens kommit till flygplatsen. Eller rättare sagt, hur man tar sig dit och därifrån. Arlanda Express är ett givet alternativ för många och som också går på grön el. Men i vissa fall kan taxi vara ett bättre alternativ. Och taxibilar är väl inte den mest klimatsmarta lösningen direkt. Eller…?

Arbetet med att minska taxibilarnas utsläpp på Stockholm Arlanda Airport påbörjades 2005 när man införde incitament för så kallade miljötaxibilar, alltså bilar som då uppfyllde Stockholms Stads miljöbilsdefinition. Innan dess hade inga krav eller fördelar getts oavsett typ av taxibil. 2005 infördes specifika platser nära terminal för miljötaxi, och då på bästa plats med förtur i taxi-köerna. Därmed ökade också intresset snabbt för att få denna fördel genom att köra miljötaxi.

När arbetet med att styra taxibilarna påbörjades var det endast 45 stycken miljötaxibilar som var registrerade hos Arlanda. Idag är den totala andelen miljötaxibilar 4 792 stycken, av totalt 5 098 registrerade taxibilar som trafikerar Arlanda. Det finns fortfarande specialfordon som inte är miljöfordon men i framtiden kommer även krav att ställas på dessa enligt Anders Wide som arbetar som produktutvecklare på Swedavias marktransportenheten på Arlanda.

Sedan den 1 juli 2011 finns det ett krav på att 100% av taxibilarna ska vara miljötaxi. Systemet är också utformat så att ju lägre koldioxidutsläpp en bil har desto bättre placering i framkallnings-systemet till terminalerna. Detta leder till att taxinäringen framöver alltid siktar på att köpa in den miljöeffektivaste modellen på marknaden. Idag är detta WV Passat Gas, men systemets utform-ning gör att det alltid kommer att gynna det bästa alternativet på marknaden. Sedan kravet infördes har man med detta initiativ successivt lyckats minska klimatbelastningen och år 2011


var minskningen hela 11 500 ton CO2. Men det slutar inte där. Som en följd av Arlandas arbete har även Bromma Stockholm Airport fått en positiv effekt och numera är 91% av alla taxibilar dit miljötaxi. Faktum är att efterfrågan på biogas som drivmedel har varit enorm sedan kravet infördes och de minskade utsläppen av partiklar och koldioxid har gynnat hela Stor-Stockholm och Uppsala tack vare detta initiativ.

Som grädde på moset tilldelades Stockholm Arlanda Airport det prestigefyllda priset Grand Travel Award 2011 – Årets bästa miljöinitiativ för miljötaxikonceptet.

Swedavias arbete på bl.a. Stockholm Arlanda Airport visar hur du med hjälp av ett systematiskt arbete, tydliga regler och en fin morot kan styra och påverka andra att bli en del av din vision. Genom ett gediget grundarbete där inte bara den egna verksamheten, utan även kringtjänster, analyseras kan imponerande insatser göras för att nå fantastiska resultat.

Hållbarhetsredovisning 2012 – ResultatrapportDu kan läsa mer om Swedavias arbete i hållbarhetsredovisningen som finns på www.swedavia.se


6. Utveckling av vision och strategi

Hur går vi vidare? – Vision, mål och strategi

Syfte: Arbeta samman den egna ambitionen och utvecklingspotentialen med kundernas krav och önskningar.

För att veta vart vi är på väg måste vi veta vart vi ska. Utan tydliga mål är det strunt samma åt vilket håll vi utvecklas. Er vision ska bygga på tre lika viktiga delar:

1. Er vision ska kännas rätt och sammanfalla med ert ”varför”, d.v.s. ert syfte till att ni finns.

2. Er vision ska möta befintliga kundkrav och säkerställa att ni utvecklas som företag på marknaden.

3. Er vision ska vara attraktiv och inbjuda till delaktighet.

Med andra ord är en vision högst individuell för varje enskilt företag. Att utveckla envision är en process som måste få ta tid. Det är inget som fixas över en natt och som alla sedan på direkten är anpassade till och arbetar enligt. Att sedan nå er vision tar ännu längre tid. Genom att ha följt de tidigare fem stegen har ni förhoppningsvis lagt en god grund genom förståelse och acceptans hos den egna personalen vilket är en nyckelfråga för er framgång. När visionen tagits fram är det dags att ge sig i kast med målen.

Dessa kan delas upp i två kategorier: Långsiktiga och kortsiktiga, och ska på ett tydligt sätt visa hur ni tänker nå er vision. Ingen kommer eller ska förvänta sig att ni har nått er vision inom tre, fem eller ens tio år. Men ni ska ha kommit närmare och era mål är till för att styra er mot att uppfylla er vision.

Som i all typ av förarbete till målstyrning och strategiarbete är det viktigt att: målen är tuffa men inte helt omöjliga. Att de hjälper organisationen att nå sin vision och syfte och att det finns god konsensus internt om varför målen finns, hur man ska nå dem och vad de innebär.

Förslag på övning: Rollspel

Intervjua varandra och låtsas att ni nått era mål, förbered ett antal frågor som ska ställas.

Därefter turas ni om att ställa frågor men skifta så att ni inte ställer frågor till samma person som ni blev intervjuad av.


Er strategi ska helt enkelt beskriva resan för hur ni tänker nå era mål, som i sin tur ska hjälpa er att nå er vision. Låter det enkelt? Dessvärre är det på papper en enkel manöver men i realiteten kan det vara riktigt komplicerat. Återigen vill vi betona vikten av att ni har framarbetat ett bra syfte (varför) och vision för er organisation. Om ni har lyckats med detta kommer arbetet med mål- och strategiformulering att gå mycket enklare då det finns en konsensus kring vad ni vill uppnå. När ni formulerar era mål kan ni tänka på följande saker:

1. Enkla segrar - Vilka kortsiktiga mål kan ni införa som ni vet att ni kommer att uppnå och som gör en skillnad? Det är mycket viktigt, både för personal och kunder, att man kan se att ni gör en skillnad direkt med ert nya (eller förbättrade) arbete.

2. Var är vi om fem år? Hur ser världen ut och hur vill vi arbeta då? Använd er av er målbildsträning för hur er organisation ser ut och arbetar när ni är ett hållbart företag och hur ni bidrar till att göra världen mer hållbar. Utifrån denna målbild kan ni sedan formulera kort-, medel- och långsiktiga mål.

3. Vem drar nytta av vårt arbete? Er intressentanalys kan också vara en stor hjälp i ert målformuleringsarbete. Genom att se över vilka intressentkrav (interna som externa) som ni har kan ni formulera mål som antingen svarar upp till intressentens önskningar eller som hjälper er att påverka era intressenter att vilja det ni vill.

4. Vem gör vad, när, hur och med vilka resurser? Ansvar måste fördelas, det finns inget alternativ. Samtliga inblandade måste också veta när det som de ska göra ska göras, hur man företrädelsevis bör göra detta och med vilka resurser (personella och finansiella). En plan utan budget är som att gräva ett hål utan spade - vi saknar resurserna att utföra arbetet.

Avslutningsvis vill vi också poängtera vikten av att ha nästa steg i åtanke. Precis som i vilken säljprocess som helst där du har visat på behov/problem och kommit med en lösning måste du också kunna leverera nästa steg för att implementera denna lösning - i detta fall är det då er strategi och den måste vara levande. Vårt mål har alltid varit att inte hjälpa organisationer att skapa en ”pärm” som man kan visa upp som ett kvitto på hur duktig man är utan att faktiskt skapa kunskap, förståelse, motivation och drivkraft att själv kunna bli en del av lösningen. Om ni har lyckats bra med er målformulering och strategi-arbete så finns nu målen utspridda i organisationen, tydligt ansvarsfördelade, budgeterade och tidssatta. Men framförallt är de attraktiva och kommer att leda er organisation mot att nå er vision och ger er större framgångar!


7. Intern implementering och utbildningVarför gör vi detta? Hur gör vi det. Vad ska vi göra och när?

Syfte: Att skapa en effektiv implementering och ett aktivt deltagande internt.

Nu ska vi göra ett litet experiment. Följ instruktionerna så ska vi se om det lyckas.

1. Ta fram papper och penna

2. På 20 sekunder – Rita en hund, valfri utformning. BÖRJA!

Ok, klar?

75 % av oss har nu målat en sittande hund som tittar åt vänster. Stämmer det för dig?Om inte så är du lite mer unik än alla oss andra (inklusive oss författare som alla målade sittande, vänstertittande hundar). I vissa fall när vi tror att vi fattar egna, unika beslut så visar det sig att vi är väldigt mycket som alla andra. Det gör att vi har svårt att tänka utanför givna ramar och det vi är vana med. Här har vi alltså en utmaning som måste överbryggas vid ett förändringsarbete – vi går gärna i gamla invanda hjulspår och använder oss av beprövade arbetssätt och metoder.

Om jag nu istället ber dig att rita en ljusstake, du får två minuter på dig. Hur ser då ”din” ljusstake ut? Under en gruppövning fick vi fram såhär vitt skilda tolkningar:

Här har vi nästa utmaning vi måste överbrygga – vi ser inte alltid saker på samma sätt. Men vänta nu, i ena fallet är det en utmaning att vi ser saker på samma sätt och i det andra fallet att vi inte gör det. Hur ska vi ha det egentligen?

Jo, precis så. När jag ber någon tänka kreativt så låser vi oss ofta vid invanda mönster och arbetssätt. Om jag istället lägger fram ett alternativ och då samtidigt förväntar mig att samma grupp automatiskt ska ha en gemensam syn kring vad utfallet ska bli, ja då begår jag också ett misstag.


När ni kommit till det steget internt som handlar om hur ni ska arbeta internt med ert nya, eller uppdaterade, arbetssätt så är det av största vikt att det förmedlas med ett syfte. Ta god tid på er att pedagogiskt förklara syftet. Tillåt motsättningar, ifrågasättande och lite gnäll. Lyssna och ta in synpunkter. Förhoppningsvis har ni gjort ett bra och grundligt arbete från början vilket minimerar motsättningarna. För, precis som med era kunder, så köper även dina anställda internt ett syfte hellre än en konkret produkt.

Inför fotbolls-VM i USA 1994 gjorde dåvarande landslagstränaren för Sverige, Tommy Svensson, ett blandband med de absoluta höjdpunkterna från varje spelares karriär. Han visade klipp på 2-3 minuter per spelare när denna var på sin absoluta topp. Det var denna bild han ville inpränta i laget. Han ville visa alla vilken otrolig mängd fotbollsspelare de var och vilken kapacitet de hade tillsammans som grupp. Att tillskriva endast detta för det fantastiska resultatet när Sverige sedan kom på tredje plats är självklart något förmätet. Men det har såklart en väldigt positiv inverkan på gruppen.

Samma gäller för ert företag. Precis som i övningsförslaget under punkt 3 nedan, är det viktigt att ni finner det unika och det ni är absolut bäst på, som enskilda anställda och som företag som helhet.

Sammanfattningsvis för hur en effektiv implementering av ert förändringsarbete kan gå tillväga, väljer vi att lista fyra punkter:

1. Förmedla ert syfte och ”varför” i text, som bilder (hur ser det ut när ert företag är hållbart?) genom utbildning och diskussion på de olika avdelningarna m.m.

2. Visa upp en plan. Vilka är de steg ni tänker ta först? Vilka resurser är avsatta och vem är ansvarig?

3. Skapa en känsla av gemenskap och att det är roligt! Allt förändringsarbete är tungt på ett eller annat sätt. Både för den drivande parten och för de som ”utsätts” för förändringen.

4. Var målstyrd, inte regelstyrd. Genom att använda allt det material som ni arbetat fram under de tidigare sex punkterna har ni en möjlighet att förmedla ert mål – ett hållbart företag. Målet är att ni ska vara hållbara och det är detta ni ska kommunicera. Stirra er inte blinda på reglerna eller resurserna för att ta er dit. Dessa är också viktiga men det får inte bli en ursäkt för att ni missar målet. John F. Kennedy sade 1961 att innan decenniet är slut ska Amerika ha satt en person på månen och sedan tagit hem denne. Hade man stirrat sig blind på budgeten hade många slutat i förväg. Men målet var tydligt och det gjorde att man fann vägarna fram för att göra det möjligt. Genom att vara målstyrd så lämnar du alla vägar öppna.


Tänk på att vi ser saker olika, men ibland väldigt lika. Försök att i så stor utsträckning som möjligt föra in ert hållbarhetsarbete i de dagliga arbetsuppgifterna hos samtliga. Hållbarhet ska inte bli någonting som ni gör vid sidan om er dagliga verksamhet. Hållbart är det sätt på vilket ni ska bedriva hela er verksamhet i alla dess delar!

Förslag på övning: Se varandras storhet

Samla personalen i smågrupper om 5-7 st. och låt dessa, i tur och ordning, berätta för en person i taget minst en sak som de uppskattar med den personen. Det kan vara alltifrån att man är snäll och trevlig, säger ”hej” på morgonen eller gör ett väldigt bra jobb. Den som tar emot berömmet får inte komma med bortförklaringar, endast säga ”Tack”.



Att kunna ta in ny kunskap och arbeta med förändring. Exempel Toyota.

Att driva ett företag eller en organisation är inte det lättaste. Att driva ett framgångsrikt företag/organisation är ännu svårare. Att sedan driva ett framgångsrikt företag år efter år efter år är kort och gott en riktig utmaning som kräver mycket av människorna som arbetar för det. En av de viktigaste framgångsfaktorerna i att just bedriva ett framgångsrikt företag är att kunna ta in ny kunskap och arbeta med förändring. Samtidigt är just förändring något som vi människor värjer oss för instinktivt. Det är enklare att göra som vi alltid har gjort. Hur har då ett företag som Toyota Sweden AB valt att arbeta med miljö- och hållbarshetsfrågor och hur har man säkerställt att detta arbete implementeras och arbetas med på ett framgångsrikt sätt?

Toyotas verksamhet styrs av The Toyota Way och övertygelsen om att det alltid finns utrym-me för förbättringar. Det har skrivits mer än hundra böcker om Toyota och företagets arbets-sätt. Bland annat har den amerikanske professorn Jeffrey Liker skrivit en bok med just namnet ”The Toyota Way” som blivit en internationell bestseller. Boken bygger på mer än 20 års forsk-ning av Toyotas företagskultur och metoder för att effektivisera arbetet. The Toyota Way grundar sig på fem punkter:

• GenchiGenbutsu Sitt inte ”på kontoret” och fatta beslut. Se med egna ögon och ta reda på fakta.

• Kaizen Ständig förbättring. Alla har ansvar för förbättringar. Ingen process är perfekt – Det finns alltid utrymme för förbättring, innovation och utveckling.

• Utmaningar Det krävs mod och kreativitet för att klara alla utmaningar och uppnå den långsiktiga visionen.

• Teamwork Det börjar alltid med människor. Vi ska stimulera både personlig och professionell utveckling för individen och teamet.

• Respekt Respektera medarbetare, leverantörer, konkurrenter, miljö och omvärld. Gör allt för att förstå, acceptera, ta ansvar och skapa ömsesidigt förtroende.


”I samma anda arbetar vi sedan många år med miljö- och hållbarhetsarbetet.” berättar Liis Boman, central miljösamordnare på Toyota Sweden.

En av grundvärderingarna inom The Toyota Way är Kaizen, ständig förbättring. Eftersom Kai-zen ska genomsyra allt Toyota gör, ses det som självklart att även arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågorna ständigt förbättras. Startskottet för miljöhänsyn inom Toyota togs när företaget grundades av Kiichiro Toyoda 1937 och beslut då togs om att inga fabriker fick byggas på produktiv jordbruksmark. Sedan dess har Toyota varit involverat i olika former av miljö- och hållbarhetsarbete både på en global och lokal nivå. Med produkter som Toyota Prius är företaget idag en etablerad föregångare inom hållbara transporter och ett föredöme för många.

Liis Boman berättar vidare: ”Vi prioriterar projekt som förstärker social utveckling på platser där vi har verksamhet. Projekten är vanligtvis fokuserade på miljö och säkerhet. Toyota Sweden AB har varit certifierat enligt ISO 14001 sedan 1998. Vi ställer också krav på ett aktivt miljöarbete hos samtliga återförsäljare. I Sverige är flera av våra större återförsäljare certifierade enligt ISO 14001.”

Toyotas verksamhet i Sverige utgörs av ca: 150 återförsäljare och verkstäder, såväl stora som små. Flera av de större verksamheterna är certifierade enligt ISO14001 men för de mindre har en egen modell för miljöarbete, kallad Toyotas åtta miljösteg, utvecklats. Denna modell ska dock inte blandas ihop med den 8-stegsmodell du läst om i denna bok. Syftet med Toyotas miljösteg är att fokus ska ligga på ständig förbättring genom praktiskt miljöarbetet och inte de administrativa delarna av ISO14001.

Just att välja att lägga ned tid och arbete på att ta fram en egen modell har visat sig framgångs-rik för Toyota. Eftersom företaget utvecklat modellen själva har den full fokus på de miljö- och hållbarhetsfrågor som är viktigast inom sin egen bransch. Modellen liksom förändringar i olika avsnitt är därför enkla att implementera hos återförsäljare och verkstäder då ”alla känner igen sig”. Internt hålls även en årlig miljösamordnarkonferens där nya tankar och idéer lyfts och kompetensen kan breddas. Allt sker i syfte att skapa ständiga förbättringar och ett produktivt teamwork.

Toyotas arbete visar tydligt på att ingenting är gratis. Inte ens med en så otroligt välgrundad affärsfilosofi som Toyotas kan du luta dig tillbaka och tro att arbetet kommer att rulla. Toyota Swedens arbete med sina återförsäljare och verkstäder är ett bra exempel på hur viktigt det är att ens arbete anpassas utifrån ens förutsättningar för att säkerställa en god och varaktig implementering och arbete.


8. Extern förmedling och kommunikationBerätta om resan!

Syfte: Formulera kommunikativa budskap och koncept för extern förmedling av er resa mot ert mål och vision.

Vilken historia kan ni berätta? Om er själva? Om era produkter och tjänster och det ni gör? Gör ni saker lite fiffigare än andra eller bara rakt upp och ned smartare helt enkelt? Oavsett vad ni gör så har ni en historia att berätta. Om inte annat en historia om hur ni valde att börja arbeta för att bli ett hållbart företag. Ge era kunder och intressenter möjligheten att kunna känna igen sig i er och det ni gör, att ert budskap andas optimism och är ärligt och öppet. Det är minst lika viktigt att berätta om det ni inte gör som det ni gör. I vissa fall väljer vi att blunda och i andra fall är det omedvetet. I vilket fall som helst så kommer externa parter alltid att gå hårt åt den aktör som genom sitt agerande kan beskyllas för att ha ett bristande etiskt förhållningssätt, t.ex. gentemot leverantörer eller ämnen i en produkt. Men om ni är medvetna om att ni inte är perfekta så är det lika bra att säga detta innan någon annan påpekar det för dig.

Under hösten 2011 skrev en svensk branschtidning om att Coop hade problem med barnar-bete i 11% av fallen hos sina underleverantörer. Detta blåstes upp som en stor nyhet i vissa tidningar och Coops hållbarhetschef svarade i stil med: Ja, vi vet. De uppgifterna kommer ifrån vår hållbarhetsredovisning och är mer än 6 månader gamla. Givetvis är detta en priorite-rad fråga för oss som vi arbetar med ihop med våra leverantörer. Och så var den nyheten död.

Om ni väljer att stödja organisationer eller saker utanför er verksamhet så är det också viktigt att tänka på vilka dessa organisationer är, vad de står och arbetar för och vad det säger om ert varumärke när ni stödjer dessa. Det är t.ex. inte särskilt trovärdigt om ett oljebolag stort blåser upp att de investerar i förnybart genom att donera pengar till forskning om vindkraft. Speciellt inte om donationen är ett par futtiga promille i jämförelse med satsningarna på att finna nya oljekällor. Det är även en viss skillnad i hur du bör och kan kommunicera beroende på vem din kund och/eller intressent är. Det är stor skillnad i att kommunicera företag emellan (business to business) än mot konsumenter.


Det ni bör göra är att använda er av ert nyformulerade syfte, ert Varför, då detta kommer att locka kunder och intressenter till er som delar er vision. Kommunicera vad ni gjort och på vilket sätt. Berätta vart ni vill komma och hur ni tänker komma dit och i slutändan vem ni vill vara.


Att kunna ta in ny kunskap och arbeta med förändring. Exempel Mobility Motors Sweden AB

Som vi diskuterat i steg 8 kan det vara svårt att kommunicera miljö- och hållbarhetsfrågor, oavsett om du har de bästa av intentioner och utgångslägen. Så hur gör du då om din produkt starkt bidrar till att påverka den förstärkta växthuseffekten? Få branscher har fått stå till svars så som bilindustrin, då just bilen idag är ett nödvändigt ont som vi inte klarar oss utan. Därför tycker vi att det är extra kul att kunna lyfta fram ett företag som verkligen drivs av att göra allt de kan för att minska sin egen och sina produkters klimatpåverkan och samtidigt hjälpa kunden att kunna bli en del av detta arbete. Vårt sista exempelföretag är Mobility Motors Sweden AB.

Mobility Motors är en familjeägd, exklusiv Nissan-återförsäljare som finns på fyra platser i Sverige (Sätra, Bromma, Lund och Malmö). Företaget har ca 100 anställda, varav en miljösamordnare i Marianne Kemnert. Mobility Motors är den enda återförsäljaren i Sverige som endast säljer Nissan och är också störst i Sverige på detta bilmärke. Företaget är familjeägt av paret Eric och Tracy Roelofsen sedan 2005. Nissan, som huvudman, ställer givetvis miljökrav på de svenska verksamheterna men det stora drivet kommer ifrån ägarfamiljen där Eric och Tracy är passione-rade över att Mobility Motors kraftigt ska minska företagets miljöpåverkan.

Sedan beslutet att minska företagets miljö- och klimatpåverkan togs 2010 är idag Mobility Motors certifierade enligt ISO 14001 (juli 2011) och är ett klimatneutralt företag (oktober 2012). Utöver detta har en hårdsatsning gjorts på att marknadsföra Nissan Leaf och att öka försäljningen av elbilar. Det har med andra ord varit ett par intensiva år på Mobility Motors som visar tydligt hur långt ett företag kan komma med gediget engagemang och vilja att utvecklas.

”Vi har hunnit med otroligt mycket på mina knappa tre år på företaget”, berättar Marianne Kemnert. ”Ledningen med våra ägare Eric och Tracy i spetsen är otroligt engagerade i arbetet och beslutsamma att det ska gå att sälja bilar med mindre klimatbelastning.”

En av de största åtgärder som har genomförts internt är övergången till grön el. Denna övergång beräknas ha sparat in ca: 81 ton koldioxid årligen. Utmaningen i arbetet med klimatneutralitet är att besluta om vad som ska mätas och kompenseras för.

”Vi vill göra det vi kan för att minska vår egen påverkan och arbetet har tagits emot positivt av personalen som har varit ett stort stöd under hela resans gång”, fortsätter Marianne.

Mobility Motors upplevde att den stora utmaningen i miljöarbetet ligger i att skapa affärsnytta. Miljöarbetet ska inte vara en pålaga som görs vid sidan om kärnverksamheten utan det ska vara en naturlig del i hur företaget bedriver sin affär. För att komma igång med detta arbete på Mobility Motors arbetade Marianne och Envima ihop med att ta fram ett kommunikativt koncept kring företagets miljöarbete och hur detta kopplar till företagets affärsidé och nytta för kunden.

Konceptet som togs fram kallas ”Helping you Shift” och bygger på att Mobility Motors ska göra det företaget kan för att minska sin negativa miljöpåverkan och genom tydliga incitament hjälpa


kunden att fatta medvetna val för att kunna minska sin egen negativa påverkan. Idag erbjuder man sina kunder att klimatkompensera för sin egen körning. De första 1500 milens klimatkom-pensation bjuder Mobility Motors kunden på. Sedan är det enkelt för kunden att kunna fortsätta kompensera, t.ex. vid service.

”Genom vårt projekt Helping you Shift har vi skapat en plattform som tydligt visar vad vi vill uppnå. Det är att kunna ge våra kunder samma typ av mervärde och kompetens inom miljö- och klimatfrågor som vi kan ge i övriga delar av affären”.

Första steget var att utbilda all personal och skapa en kunskap och förståelse internt för att se-dan kunna förmedla budskapet till kunder och intressenter. Först skapades utbildningsmaterial och utkast till kundinformation som den egna personalen utbildades i. Efter de interna utbild-ningarna, då även många bra idéer och synpunkter kunde samlas in, utvecklades materialet och trycktes upp i en broschyr.

Arbetet ledde vidare till utvecklandet av en leveranspärm, liknande en sådan du får om du kö-per en bostad. Pärmen innehåller broschyren men även annan nyttig information för kunden i samband med bilköpet. Detta ”tvingar” säljaren att vara påläst och berätta för kunden om varför företaget arbetar med klimatfrågan vid varje affär. Nästa steg är att göra arbetet än mer synligt internt och att sätta samma två miljö- och idégrupper (en i nord och en i syd) som ska samla in synpunkter och driva på arbetet internt.

Vad är då fördelen och nytta med att arbeta aktivt med att sprida sitt engagemang och göra det till en del av sitt affärskoncept? Om du frågar Marianne Kemnert så är det att miljöfrågan får en helt annan betydelse och fokus internt. ”Nu när bollen är i rullning och vi arbetar med vår leveranspärm samt använder Helping you Shift i annonser så finns det ingen återvändo. Vi utgår ifrån en situation där vi istället för att fråga oss ’vad kan vi göra för att minska vår påverkan ytterligare?’ istället lägger fokus på att sprida budskapet. Genom att nå fler människor och sälja fler bilar kan bidra till att minska våra kunders klimatpåverkan.”

En klimatkompenserad fossildriven bil är såklart inte lösningen för den förstärkta växthusef-fekten och det är Mobility Motors de första att erkänna. Dock gör företaget precis det som ambitionen är – Det de kan göra – för att minska sin egen negativa påverkan och hjälpa kunden att kunna göra detsamma genom Helping you Shift.

Vi tänker göra vad vi kan…… för att minska vår påverkan på klimatet.

Tillsammans kan vi göra skillnad! Vill du, som vi, bli en del av lösningen för en minskad klimatpåverkan?

Vi erbjuder möjligheten att klimatkompensera för din bils koldioxid (CO2)utsläpp och därmed förmågan att ta ansvar för en del av din klimatpåver-kan. Som motivation bjuder vi på kompensation för de första 1 500 milen!

Från ax till limpa – Utvecklingen av Helping you Shift från skiss, via internt material till annons under Earth Hour i Metro.

Sammanfattning

Vi har med denna handbok försökt att samla våra idéer kring vår modell för att

få företag att arbeta mer hållbart. Allt som du finner i dessa texter är de samlade

erfarenheterna och kunskaperna av mer än 20 års arbete som miljökonsulter

inom tillverknings- och processindustrin, offentlig och privat verksamhet, som

bland annat projektledare, samordnare, tekniker och chef.

Vi tillskriver oss inte en filosofi eller inriktning. Vår stora ledstjärna är sunt förnuft

och en stark övertygelse om att alla företag som arbetar hållbart tjänar på det.

Se bara på Dow Jones Sustainability-index som går bättre än normalindex år

efter år. 8-stegs modellen är framtagen för att kunna hjälpa alla företag och

organisationer, stora som små, att kunna hjälpa sig själva. Alla typer av föränd-

ringsarbeten innebär påfrestningar på en organisation – därom råder inga tvivel.

Vad vi alla dock kan göra är att göra denna förändringsprocess mer eller mindre

bra och mer eller mindre svår.

Vi har tagit på oss ett stort uppdrag – Att förmedla hållbar utveckling så

att alla KAN vara en del av den. Förhoppningsvis har denna handbok kunnat

ge dig några nya tankar och idéer om ditt eget arbete som du kan börja fila på

redan idag.

Vi önskar dig all lycka till och förhoppningsvis ses vi någon gång framöver

i en mer hållbar framtid!

Vill ni komma i kontakt med oss gör ni det på tel: 013-37 67 60,

e-post: [email protected], webb: www.envima.se


Vill du veta vad som händer i utvecklingen av 8-stegsmodellen, läsa om andra före-

tag som jobbar med modellen och hålla dig uppdaterad på miljö- och hållbarhet

i största allmänhet?

Då kan vi rekommendera att du kikar in på:

Miljöjouren är utvecklad för dig som jobbar med miljö- och hållbarhetsfrågor

och är den portal genom vilken vi kontinuerligt kommer att hålla dig uppdaterad.


PSST!!

www.miljojouren.se


De allra flesta företag har idag ambitionen att utvecklas i harmoni med naturen och

miljön runt omkring oss. Något man kan tycka borde vara enkelt och självklart. Men

med ständigt nya lagar, regler och förordningar - i en djungel av tjänster och produkter -

är det lätt att gå vilse.

Och vi gissar att miljön inte är det enda du har på din agenda.

Just därför finns Envima. Vi är helt och hållet specialiserade på miljöfrågor, och vi har

både kunskapen, intresset, viljan och möjligheterna att utveckla ditt företags miljö-

arbete. Vi lever helt enkelt för miljön - och kanske är det just den drivkraften som skiljer

oss från andra.

Men för att miljöfrågorna ska kännas lika angelägna för ditt företag som de gör för

oss på Envima, måste vårt arbete skapa praktisk nytta - här och nu - i din vardag.

Det kräver mer än bara djupgående miljökunskaper. Nämligen öppna ögon. Och öron.

Standardlösningar blir sällan lönsamma. Istället är det de unika möjligheterna som finns

hos alla företag som måste letas fram. För, tro oss, de finns där. Och vi vågar lova att du

kommer bli förvånad över hur mycket din miljöinvestering faktiskt kan ge dig tillbaka.

Man skulle kunna säga att vi på Envima ger näring åt näringslivet. Att vi skapar en

grogrund för hållbar utveckling. Eller att vi, på vårt eget vis, förbättrar näringslivsklimatet.

Men vi nöjer oss med att säga:

Välkommen till Envima. Miljökonsulter. Som förstår uppdraget.

Miljökonsulter. Som förstår uppdraget.


Miljö som bransch kan upplevas oklart och komplext. Vi har valt ett ornament för att symbolisera området. Dels innefattar det våra olika affärsområden, men det ger även en bild av något som inte fysiskt går att ta på. Bit för bit gör de olika delarna nytta. Länkar man ihop dom till en helhet ger dom långsiktiga och konkreta vinster, både för vår gemensamma miljö och din ekonomi.

Läs mer om våra affärsområden på nästa sida.


Ett väl uppbyggt och genomtänkt system för miljöledning ger marknads-mässiga och ekonomiska fördelar. Det ger de anställda stöd i sitt dagliga arbete och det ger ledningen verktyg för att bättre styra och överblicka verksamheten. Vi hjälper till hela vägen. Med vår metodik och långa erfa-renhet kan vi garantera att ert system håller för en lyckad miljöcertifiering enligt t.ex. ISO 14001. Vi kan även förenkla och användaranpassa befint-liga system samt upprätta ett innovationsledningssystem som beaktar miljöfrågan. Webbstöd:

MILJÖLEDNINGSSYSTEM

Din ledstjärna för att nå fram till miljömålen

MILJÖREVISION

En korrekt genomlysning av alla miljökonsekvenserMed våra erfarna miljörevisorer har vi kunskapen att hitta besparings-möjligheter och miljömässiga förbättringsåtgärder i din verksamhet. Från löpande internrevisioner av hela verksamheter som revisioner vid särskilda behov, exempelvis för kartläggning av verksamhetens klimat-påverkan eller revision av lagefterlevnad. Korrekta beslutsunderlag leder till att rätt beslut kan fattas både ur miljö- och ekonomisk synpunkt. Webbstöd:

Miljöarbete behöver inte vara en djungel.

Om du använder rätt verktyg.

minel


Ska man bedriva ett effektivt miljöarbete krävs att både anställda och ledning känner engagemang och är insatta i miljöproblematiken och känner engagemang. Grundtanken med våra utbildningar är att kun-skap föder intresse. Verkliga exempel ger möjlighet att dra paralleller till den egna verksamheten. Delaktighet och miljöombyte gör utbildning-arna motiverande och roliga. Vi skräddarsyr dem efter era behov. Efter utbildningarna genomför vi alltid en utvärdering för att se till att ni är nöjda med investeringen. Webbstöd:

MILJÖUTBILDNING

Låt dina medarbetare växa

Dra nytta av ditt miljöarbete genom att kommunicera ut det till kunder, myndigheter, aktieägare, press och allmänhet. Genomförs det på ett strukturerat och proffessionellt sätt ger det konkurrenskraft och lönsamma affärsmöjligheter. Vi kan hjälpa dig med att upprätta kommunikativ miljöinformation utifrån ert pågående arbete. Webbstöd:

MILJÖKOMMUNIKATION

Tala om för omvärlden vad du gör

För att kunna leva upp till gällande miljölagstiftning och följa med i de ständiga förändringar som sker, krävs både tid och kunskap. Vi hjälper dig med allt från, att finnas på plats hos er och hantera allt löpande miljöarbete till att vara stöd i enskilda myndighetsärenden. Via , vår webbaserade lagdatabas, kan du även prenumera på företagsanpassad lagbevakning.

MILJÖJURIDIK

Håll balansen på den juridiska vågen

MILJÖLEDNINGSSYSTEM

Din ledstjärna för att nå fram till miljömålen

MILJÖREVISION

En korrekt genomlysning av alla miljökonsekvenser

Det finns många som vi är skyldiga ett stort TACK för deras bidrag till denna handbok.

VÅRA EXEMPELFÖRETAG

HELPING YOU SHIFT CO2-utsläppet klimatkompenseras kostnadsfritt av oss de första 1.500 milen på alla nya Nissan.

VÅRA MEDPRODUCENTER

Layout och original

Ebba Berggren illustrationer

Tryck

Denna bok är tryckt av ett Svanen-märkt tryckeri och papperet kommer från ansvarsfullt brukade skogar.

Vi vill förmedla hållbar utveckling så att alla KAN vara en del av den!

Vårt globala samhälle förbrukar i snabb takt jordens resurser med stor miljöpåverkan som följd. Det ligger en stor utmaning i att som företag och organisation kunna leverera det som kunden är i behov av samti-digt som hänsyn tas till vår natur och miljö, till människor och samhälle och till vår ekonomi.

”Framtiden är hållbar!” är en handbok i hur vi alla kan arbeta långsiktigt hållbart. Genom konkreta exempel presenteras Envimas 8-stegsmodell som varje företag och organisation kan arbeta med för att minska sin negativa påverkan och öka det positiva utfallet. En modell för att tänka och arbeta smartare helt enkelt!

Documents

Framtiden är hållbar! - Envima · Hållbar utveckling FAKTA: Hållbar utveckling (engelska: sustainable development). Begreppet introducerades av Lester Brown 1981 och fick sin