Hållbara livsmedelssystem – kunskap, innovation och samarbete

Svenska FAO-kommitténs skriftserie nr 14 ISSN: 1652-9316

Förord

Livsmedelssystemets betydelse för möjligheterna att nå de globala målen för hållbar

utveckling har allt mer kommit i fokus i den globala debatten. Flera rapporter, inte minst

från FAO, visar att hungern i världen har ökat flera år i rad, biodiversiteten är i akut kris,

ökenutbredningen fortsätter liksom utarmningen av världens jordar, och världens natur-

resurser förbrukas i en ohållbar omfattning. Den globala livsmedelsproduktionen- och

konsumtionen tär inte bara på klimatet och miljön utan bidrar också till felnäring och ohälsa.

Utöver arbetet med Agenda 2015-2030 är perioden 2016-2025 dessutom FN:s årtionde

för åtgärder för nutrition vilket innebär åtaganden från FN:s medlemsländer att förbättra

näringsinnehållet i livsmedlen. Produktion och konsumtion av mat är starkt sammanlänkade

med människors hälsa, med försörjning och social rättvisa liksom med klimatförändringar

och ekosystemens livskraft. Vidare är flera av de globala målen för hållbar utveckling som

inte verkar kunna nås till 2030 kopplade till livsmedelssystemet på ett eller annat sätt. Det är

sålunda nödvändigt att transformera livsmedelssystemen så att maten vi äter framställs och

konsumeras på ett hållbart sätt ur alla tre hållbarhetsdimensionerna. Samtidigt är detta inte

en lätt uppgift – vad är egentligen ett livsmedelssystem och hur ska man åstadkomma en

sådan systematisk förändring? Svenska FAO-kommittén har i 2020 års publikation1 inte

ambitionen att belysa alla delar av livsmedelsystement utan har valt att lyfta fram några

centrala element som på olika sätt kan bidra till en transformation och ett hållbart livs-

medelssystem. Staten och den offentliga infrastrukturen spelar en betydelsefull roll som

möjliggörare bland annat genom sina olika styrningsformer och regelverk men också som

god förebild, till exempel genom de krav som ställs vid upphandling. Ökad kunskap genom

forskning och informationsutbyte, stärkta samarbeten – över sektorsgränser och mellan

aktörer, nationellt och globalt – och innovationer av olika slag är andra viktiga verktyg.

Sveriges livsmedelsproduktion är en av de mest hållbara i världen men förbättringar finns

att göra även här, något som bland annat den svenska livsmedelsstrategin tar fasta på.

Livsmedelsproducenterna har en grundläggande roll att leverera mat som lever upp till de

höga krav som samhället ställer men konsumenternas roll som pådrivare och ytterst de som

ska konsumera den mat som produceras kan inte underskattas. Inte heller det ansvar som

vilar på livsmedelsföretagen att både erbjuda det konsumenten vill ha men också att se till

att leverera ett utbud som är hållbart för både människa och planet. För att företagen ska

lyckas med detta krävs hållbara affärsmodeller. Särskilt intressant är det att vidareutveckla

cirkulära modeller som tar tillvara redan tillgängliga resurser på ett effektivt sätt.

1 Publikationen i sin helhet är en produkt från Svenska FAO-kommittén. Innehållet i de enskilda kapitlen står skribenternas själva för.

En förändring av livsmedelssystemen är nödvändig och det finns en utvecklingspotential

och nya möjligheter i alla delar i systemet. Publikationen presenterar resonemang kring

detta och ger exempel från Sverige och svenska insatser och samarbeten i andra länder.

Även om förutsättningarna skiljer sig åt i världen är många av utmaningarna desamma.

Svenska FAO-kommittén hoppas därför att de exempel som ges kan vara inspirerande

även utanför Sveriges gränser och att de kan bidra till en ömsesidig dialog för förbättring.

Om förändringen sker med alla tre dimensioner av hållbarhet i åtanke kommer den för-

ändringen göra gott för klimatet, miljön, livsmedelsförsörjningen, hälsan och ekonomin på

både global och lokal nivå.

Statssekreterare Per Callenberg, ordförande i Svenska FAO-kommittén

Innehåll

Inledning – Förändring kräver systemperspektiv 6

Kapitel 1 – Stat och offentlig verksamhet som möjliggörare 10

Skolmaten – en transformativ kraft bortom skolmiljön? 12

MatLust – en regional livsmedelsnod för innovation, hållbarhet och affärsutveckling 16

Ökad samverkan för minskat matsvinn – fler gör mer 18

International training programme ”Healthy livestock – safe food” 20

Kapitel 2 – Lätt att göra rätt: konsumenten i fokus 22

Kvinnorna, barnen och tillgång till mat i staden: fallet Addis Ababa 24

Livsmedelsföretagens hållbarhetsmanifest 26

Märkningar – en guide när du handlar, men också mycket mer:

Nyckelhålet 27

KRAV - Sveriges mest kända miljömärkning för ekologisk mat 29

Från Sverige – den frivilliga ursprungsmärkningen gör det enkelt att välja svenskt! 30

Guider – kunskap för en aktiv konsument:

Konsumentguider för hållbar mat 31

Consupedia – värderingsstyrd konsumtion för ökad rättvisa, bättre miljö

och förbättrad hälsa 32

Karma – appen som minskar matsvinnet 34

Kapitel 3 – Forskning och innovation – att möta de stora utmaningarna 36

En samlande och behovsformulerande aktör för hela livsmedelskedjan 39

SLU Future Food 42

BIO-INNOVATE 44

Kapitel 4 – Nya affärsmodeller baserade på cirkulära sytem 46

Härnösand – ett centrum för kretsloppsodling med system för både stor

och liten skala 48

5 ton grön fisk i disk – hållbar och cirkulär proteinråvara 50

Produktiv sanitet i Burkina Faso och Niger 52

AgriFoSe: Vetenskap bidrar till nya affärsmodeller för näringsriktig mat

i låginkomstländer 54

Kapitel 5 – Slutord 55

6

INLEDNING

Förändring kräver systemperspektiv

Världens livsmedelssystem samlar flera element – miljö, människor, insatsvaror, processer,

infrastruktur, institutioner med mera – och aktiviteter som relaterar till produktion,

bearbetning, distribution, handel, beredning och konsumtion av livsmedel, samt resultatet

av dessa aktiviteter, inklusive socioekonomiska och miljömässiga effekter. Dessa system har

en stor betydelse för länders samhällsekonomi och spelar en avgörande roll för människor

när det gäller nutrition, hälsa, kultur och sociala sammanhang. Inom livsmedelssystemen

får många människor sin försörjning, direkt eller indirekt. Globalt sett är en tredjedel av alla

människor sysselsatta i lantbruket, i låginkomstländer så många som 60 procent. Miljoner

människor har det senaste århundradet lyfts ur fattigdom och hunger genom ökad avkastning

i jordbruket samt större tillgång till och lägre priser på mat, samtidigt som produktion och

konsumtion av mat har resulterat i en omfattande negativ påverkan på klimat och ekosystem.

Efter att livsmedelstryggheten – dvs. människors tillgång till tillräckliga mängder och till-

räckligt näringsriktig mat – tidigare ökade stadigt, har situationen de senaste åren försämrats

framför allt på grund av konflikter och klimatförändringar. Två miljarder människor saknar

idag en tryggad livsmedelsförsörjning. Drygt 690 miljoner människor är undernärda på grund

av kronisk hunger. Akut hunger är verklighet för 135 miljoner människor, och ytterligare

130 miljoner riskerar hamna i den situationen under 2020 på grund av Covid-19-pandemins

direkta och indirekta effekter. Samtidigt ökar övervikt och fetma i nästan alla världens länder

och orsakar fyra miljoner dödsfall varje år. Inom ett årtionde kan antalet människor som är

felnärda, dvs. lider av hunger, brist på mikronäringsämnen eller av övervikt och fetma, öka

från en tredjedel av befolkningen till det dubbla, vilket går stick i stäv mot ambitionen med

det globala delmålet 2.22 att sätta stopp för all sorters felnäring senast 2030. Felnäring påverkar

både individer och samhällen. För enskilda individer kan det medföra sämre skolprestationer,

lägre inkomster och högre sjukvårdskostnader, och för samhällen större belastning på

sjukvårdssystemet, minskad produktivitet och sämre ekonomisk tillväxt. Felnäring i alla dess

former påverkar både låginkomstländer och höginkomstländer vilket betyder att ekonomisk

tillväxt inte är den enda lösningen.

En stark länk mellan livsmedelssystemen och människors hälsa är kosten, dvs. vad man äter.

Levnadsstandard, tillgänglighet, kunskap, värderingar, identitet, traditioner samt fysisk och

2 https://www.globalamalen.se/

7

psykisk hälsa spelar roll för vad vi faktiskt äter medan hälsa, kön, ålder, livsstil och geografiska

förutsättningar3 påverkar vilka näringsbehov vi har rent fysiologiskt.

Konsumtion av mat ger både hållbara och ohållbara effekter på miljö och hälsa och därför

är faktorer som påverkar våra konsumtionsvanor en nyckel till både ökad hälsa och hållbara

livsmedelssystem. För de mest utsatta kan det vara möjligheter till ekonomisk försörjning

och infrastruktur som behövs för att ens få tillgång till tillräckligt med mat. Stor tillgänglighet

på mat å andra sidan, som situationen ser ut i många höginkomstländer, med ett rikt utbud

av närköp, stormarknader, caféer och restauranger, bidrar till överkonsumtion med övervikt,

fetma och därtill kopplade sjukdomar som följd.

En minskad konsumtion av kött framhålls ofta som en av de viktigaste åtgärderna för att

minska den stora efterfrågan på mark och andra resurser, och de effekter på klimatet och

ekosystemen som livsmedelssystemen står för. Den största köttkonsumtionen per capita

sker i höginkomstländer och överskrider vad som är motiverat ur näringssynpunkt, och

orsakar till och med sjukdom. Men kött är ett näringstätt livsmedel och på vissa platser i

världen och för vissa sårbara grupper, till exempel kvinnor i fertil ålder som lider av järn-

brist, skulle en ökad köttkonsumtion innebära stora hälsofördelar. I områden där geografiska

och klimatmässiga förhållanden gör odling svår är också djurhållning ett bra sätt att trygga

sin livsmedelsförsörjning då man kan flytta sina djur som en anpassning till säsong och

väder. I takt med att världens befolkning ökar och fler får en hushållsekonomi som tillåter

köttkonsumtion ökar efterfrågan på kött och de resurser som behövs för att produktionen

ska kunna öka. Med ökad djurhållning följer också andra aspekter, till exempel frågor om

djurvälfärd, sjukdomar som överförs från djur till människa och antibiotikaanvändning.

Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot global hälsa, livsmedelssäkerhet och ut-

veckling idag. Mer än hälften av den globala antibiotikaanvändningen sker inom lantbrukets

djurhållning, ofta som tillväxtfrämjare till friska djur snarare än för att bota sjukdom.

För att det globala livsmedelssystemet ska bli hållbart och kunna erbjuda god nutrition och

hälsa till alla behöver det transformeras. Stora samhällsgenomgripande förändringar och

en stor omställning i produktion och konsumtion krävs – lokalt, regionalt, nationellt och

globalt. I transformationen behöver man applicera en systemsyn och beakta miljömässig,

ekonomisk och social hållbarhet på ett integrerat sätt med ansvar för helheten – enskilda

åtgärder räcker inte. Behovet av transformation ser olika ut i olika delar av världen och

beroende på om man tittar utifrån ett lokalt, regionalt eller globalt perspektiv. Det är dock

viktigt att det globala perspektivet med människors lika värde och rätt till tryggad livsmedels-

försörjning och hälsa alltid beaktas så att inte hållbarhet skapas i ett mindre lokalt system på

bekostnad av människors rättigheter i det globala systemet. En fråga att utgå ifrån är alltså

vad kan vi förändra lokalt för att bidra till helheten globalt?

3 I Sverige är till exempel marken fattig på selen och jod vilket påverkar förekomsten av dessa spår- ämnen i grödor som odlas och konsumeras.

8

Transformationen måste genomföras i breda samarbeten på ett sätt som adresserar ojäm-

likheter och beaktar röster från de personer som förändringarna berör. Maktförhållanden

behöver belysas och synliggöras, liksom drivkrafter och målkonflikter. Det är därför av-

görande att arbeta tvärsektoriellt och tvärdisciplinärt på ett inkluderande och rättvist sätt.

Som stöd behövs ny kunskap, innovationer, teknikutveckling, pådrivande eller dämpande

styrmedel och ändrade eller nya regelverk.

Livsmedelssystemet har en mycket stor påverkan på klimat och ekosystem vilket kan slå

tillbaka då klimatförändringar, jorderosion, minskning av biologisk mångfald med mera

minskar möjligheterna att producera just mat, vilket äventyrar själva grundförutsättningarna

för människors livsmedelstrygghet, försörjning och hälsa. Globalt sett kommer cirka

en tredjedel av växthusgasutsläppen från livsmedelssystemet som också är den största

konsumenten av färskvatten och den främsta orsaken till övergödning och förändrad mark-

användning. Förändrad markanvändning till förmån för odling och djurhållning samt över-

utnyttjande av vilda marina resurser är två viktiga orsaker till att vi nu upplever stora för-

luster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Jordbruket står för den största klimat-

och miljöpåverkan från livsmedelssystemet, men är en av sektorerna där denna påverkan är

svårast att minska. När det gäller jordbrukets utsläpp av växthusgaser orsakas det till stor del

av kvävets omsättning i marken och från djurhållning och stall-gödsel. En ökad konsumtion

på grund av befolkningstillväxt, högre inkomster och ökad levnadsstandard leder till större

efterfrågan på mark för odling och djurhållning. Markförändring har därför stor påverkan på

växthusgasutsläppen från jordbruket. En stor del av livsmedelsystemets resursanvändning

och påverkan sker till ”ingen nytta” då man beräknar att en tredjedel av all mat förloras efter

skörd (food loss) eller som matsvinn (food waste).

Ökad effektivitet i livsmedelsproduktionen är ett sätt att spara på resurser, som till exempel

mark, och samtidigt öka den mängd som produceras. Men ökad produktion av mat räcker

inte för att trygga livsmedelsförsörjning och hälsa. Kvaliteten på maten är också viktig,

både ur smittriskhänseende och näringssynpunkt. Samtidigt som det behövs en ökad

effektivitet behövs alltså också ett skifte från fokus på kvantitet till större fokus på kvalitet.

Samtidigt som livsmedelssystemen på många sätt har en negativ påverkan på ekologisk,

ekonomisk och social hållbarhet – med olika effekter och utmaningar beroende på var i

systemen och var i världen man tittar – bidrar det också positivt till bland annat ekonomisk

utveckling och människors försörjning, sociala sammanhang och kulturella uttryck. Många

människor får sin inkomst direkt eller indirekt från livsmedelssystemet och förändringar

och utveckling av systemet påverkar därför väldigt många människor. Det ger både stora

möjligheter och utmaningar. Hur kan utvecklingen ske på ett rättighetsbaserat sätt?

Människor har rätt till drägliga och jämlika arbets- och levnadsförhållanden och adekvat

ersättning för sitt arbete och sina produkter. Globalt sett är människors tillgång till mat till

stor del beroende av kvinnors arbete i odling, boskapsskötsel och fiske.

9

Ofta saknar kvinnor och flickor tryggad livsmedelsförsörjning för att de saknar grund-

läggande rättigheter som att äga mark, ha tillgång till drägliga arbetsförhållanden, ut-

bildning och hälsovård. Att säkerställa kvinnors mänskliga rättigheter är en nyckelstrategi

för att säkerställa en tryggad livsmedelsförsörjning.

Utmaningarna är många och stora för att uppnå målen för hållbar utveckling, men att

många av dessa utmaningar finns inom livsmedelssystemet betyder också att det är här

många lösningar finns. Ett hållbart livsmedelssystem möjliggör tryggad livsmedels-

försörjning och god nutrition för alla utan att kompromissa med de ekonomiska, sociala

och miljömässiga grunderna för att generera tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition

för kommande generationer.

I allt detta har Sverige, som alla länder, både sin del av ansvaret och sin unika möjlighet att

bidra till lösningar. Som ett rikt och demokratiskt land, med en livsmedelsproduktion som

i ett internationellt perspektiv är resurseffektiv, men också som ett land där konsumtionen

och dess påverkan per capita långt överskrider det realistiska i långa loppet, har Sverige ett

särskilt ansvar att driva förändring och visa på möjligheter.

10

KAPITEL 1

Stat och offentlig verksamhet

som möjliggörare

Genom att skapa samhälleliga förutsättningar att äta hållbart kan sjukdom och ojämlik

hälsa förebyggas och ge förbättringar ur klimat- och miljösynpunkt. Det behöver bli

enklare att äta hållbart för såväl vår egen hälsa som för planetens. Staten spelar på många

sätt en avgörande roll för att åstadkomma en transformation i samhället. Stiftandet

av lagar och regler är grundläggande, men också andra åtgärder som ekonomiska

styrmedel, kunskapsuppbyggnad och spridning av sådan. Även andra politiska signaler

är betydelsefulla för att underlätta en förändring. Ett exempel på ett övergripande

policydokument från Sverige är den nationella livsmedelsstrategin som Sveriges riksdag

beslutade 2017 med sikte på 2030. Förutom att bidra till att den svenska livsmedelskedjan

ska vara konkurrenskraftig, innovativ och attraktiv att verka inom, anger strategin också

att livsmedelskedjan ska vara hållbar. I den föreslås även åtgärder för att åstadkomma

detta, till exempel för att underlätta för konsumenter att kunna göra medvetna val. På

global nivå bidrar olika aktörer, inte minst FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation,

med kunskapsstöd och rekommendationer för att bistå regeringar att fatta beslut som ska

leda till en hållbar utveckling.

Myndigheter spelar en viktig roll genom att bistå med expertis, implementering och

uppföljning av olika åtgärder, men även andra aktörer inom akademi, näringsliv och

civilsamhälle bidrar till det transformativa arbetet.

Den offentliga verksamheten med dess landsomfattande struktur är en effektiv grund

för samhällsförändrande insatser, till exempel i en övergång till ett mer hållbart livsmedels-

system och en livsmedelskonsumtion som är hållbar för både hälsan, klimatet och miljön.

Varje dag serveras till exempel cirka tre miljoner måltider inom den svenska vården, skolan

och omsorgen. Det är inte en obetydlig faktor. Val som görs inom upphandlingen av bland

annat råvaror kan ge indikationer till produktions- och leverantörsledet kring vilken typ

av råvaror som efterfrågas (till exempel hållbart producerat) och de färdiga måltiderna har

direkt påverkan på näringsintag. De utgör en del av den offentliga konsumtionen och har en

viktig potential som drivkraft för kommunens och regionens hållbarhetsarbete, men de kan

också indirekt påverka den privata konsumtionen och bidra till att utjämna sociala skillnader.

11

Politiskt antagna kommunala styrdokument för de offentliga måltiderna inom vård, skola

och omsorg är vanligt förekommande i Sverige.4 De pekar ut hur måltiderna ska utformas,

områden som bör utvecklas och hur verksamheterna ska följas upp. Det kan handla om

mål för klimat- och miljöpåverkan från måltiderna, mängden matsvinn, inköp av ekologiska

livsmedel, kompetensnivån i köken och matgästernas involvering i måltidsverksamheten.

Styrdokumenten bygger på den samlade vetenskapliga grunden kring matens betydelse för

hälsa och miljö. Sex kvalitetsområden omfattas och de spänner över alla tre hållbarhets-

aspekter – näringsriktiga, säkra, miljösmarta, trivsamma, integrerade och goda måltider.

Livsmedelsverkets måltidsmodell beskriver måltidskvalitet ur ett brett hållbarhetsperspektiv.

Källa: Livsmedelsverket

En grundbult i den svenska samhällsmodellen är en lång tradition av samarbete och sam-

verkan, såväl nationellt som internationellt. Andra viktiga framgångsfaktorer i arbetet

är transparens, en vetenskaplig grund och ett holistiskt perspektiv. De har visat sig vara

effektiva verktyg för långsiktigt hållbara förändringar. Ett exempel på den växelverkan

som finns mellan olika samhällsområden och som visar på vikten av samverkan och

4 Fakta om offentliga måltider 2018. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdata-

bas/rapporter/2018/2018-fakta-om-offentliga-maltider-2018.pdf

MILJÖ- SMART

12

dialog mellan sektorer och aktörer är det nationella miljömålssystemet som genom

indikatorer, etappmål och årliga uppföljningar ger en struktur och en konkretisering åt

Sveriges arbete med klimat och miljö. Sedan 2017 kopplas uppföljningen till berörda mål

och delmål i Agenda 2030. Miljömålen har stor betydelse för livsmedelssektorn och utgör

till exempel en grund för att bedöma miljöpåverkan i underlagen till Sveriges nationella

kostråd. Sverige var bland de första länderna i världen som integrerade miljöaspekter i

de nationella kostråden 2015. Att integrera hälsa och miljö i kostrådsarbetet är ett viktigt

steg för en hållbar livsmedelskonsumtion. Utgångspunkten för de svenska kostråden är att

matvanorna ska vara hållbara i flera dimensioner, de ska vara hälsosamma, säkra och miljö-

och klimatsmarta. Råden har en gedigen grund. De baseras bland annat på de Nordiska

näringsrekommendationerna, kunskap om befolkningens matvanor, vetenskapliga

underlag om risker och skadliga ämnen i livsmedel samt vetenskapliga underlag om olika

livsmedelsgruppers miljöpåverkan.

Även om stat och offentlig verksamhet har ett nationellt fokus sker beslut och aktiviteter

inte avskilt från omvärlden. Dialog och kunskapsutbyte med de nordiska grannarna inom

EU och globalt är en del av den svenska modellen. För en transformation av livsmedels-

systemen – där alla delar är sammanlänkande – är detta avgörande.

Ett illustrerande och viktigt exempel är betydelsen av skolmaten – både i Sverige

och globalt. Det svenska skolmatssystemet är unikt genom att det är lagstadgat.

Skollagen (Skollag 2010:800) ger alla elever i grundskolan rätt till näringsriktig och

kostnadsfri skollunch varje dag, oberoende av familjens ekonomi. Eftersom de flesta

barn och ungdomar äter lunch i skolan, har den svenska skolan tack vare måltiderna

en utjämnande effekt på sociala skillnader i matvanor och ungdomarnas framtida

hälsa. Det pågår flera projekt, nationellt och internationellt, som utforskar hur

skolmaten kan utgöra en transformativ kraft bortom skolmiljön.

Mission-orienterad innovation

Med start år 2020 testar nu flera myndigheter (Livsmedelsverket, Skolverket,

Jordbruksverket, Upphandlingsmyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten

för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, även Sveriges kommuner och regioner ingår

i denna gruppering) under ledning av Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova, en

modell som kallas mission-orienterad innovation för att utveckla skolmåltiderna.

Det handlar om hur vi kan ställa om system som är kopplade till stora

13

samhällsutmaningar – i det här fallet hur vi skapar ett hållbart skolmatssystem.

Omställningen handlar om alltifrån måltiden som del av undervisningen, mat som

upplevelse och nya sätt att utnyttja skolköket när det inte används, till logistik och

matsvinn. Det kan också handla om nya förutsättningar för bönder att producera hållbar

mat som kommunerna sedan efterfrågar. Arbetshypotesen är att skolan är ett ”samhälle”

i miniatyr och att ett omvandlat skolmåltidssystem kan fungera som ett exempel för

kommande omställningsutmaningar för att ställa om hela samhällets livsmedelssystem.

Främja hållbara matvanor genom optimerade skolmåltider

Forskningsprojekt OPTIMAT syftar till att optimera skolmåltider med avseende på

utsläpp av växthusgaser, näringsinnehåll och acceptans för barn utan att öka kostnaden.

Ett fint exempel på hur ett projekt kan integrera alla tre hållbarhetsperspektiv. Genom

att introducera barn till hälsosamma och miljömässigt hållbara skolmåltider från tidig

ålder finns stor potential att förbättra deras kunskaper om hållbar utveckling och deras

matvanor på kort och lång sikt. Med tanke på den stora påverkan som svenska skol-

måltider har på att forma barns matvanor samt upphandling av mat finns utomordentligt

goda förutsättningar för att minska miljöpåverkan. Samtidigt är skolmaten också ett

kraftfullt verktyg för att främja mer jämlika matvanor bland olika grupper i samhället.

I OPTIMAT-projektet har forskarna utvecklat en holistisk optimeringsmodell för en

hälsofrämjande och klimatsmart måltidsplan för skolan, som är utvecklad för att minska

utsläppen av växthusgaser med bibehållen acceptans och utan att kostnaden för maten

ökar. Metoden integrerar därmed ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet och kan

bidra till att nå svenska och internationella klimatmål. Menyplaner har utvecklats och

testats i en kommun med avseende på konsumtion, acceptans och matsvinn. Projektet

har varit mycket lyckat och intresse för optimeringsmodellen har kommit från flera

kommuner och andra offentliga och privata måltidsproducenter. Projektet tar även

fram allmänna riktlinjer och verktyg för framtida hållbara offentliga måltider baserat

på erfarenheter inom projektet, vilket exemplifierar hur forskningen kan bidra till

innovation och direkt praktisk tillämpbarhet.

OPTIMAT är ett samarbete mellan tre unika projekt: SkolmatSverige på Karolinska

Institutet, Livsmedelsverkets kostundersökning ”Riksmaten ungdom” och

Professionshöjskolen Metropol i Köpenhamn. Projektet är finansierat av Formas

utlysning Hållbar livsmedelsproduktion- och konsumtion 2016.

För mer information: ki.se/en/gph/optimat-research-project-about-optimizing-and-

improving-school-meals

14

Skolmat i världen

Enligt FN:s Världslivsmedelsprogram (WFP) får 368 miljoner barn i 169 länder

mat i skolan. I de flesta fall finansieras skolmaten med offentliga medel, men det

förekommer också att föräldrar får betala och i vissa fall betalas skolmaten av

bistånd. Att skolmat är en bra investering i barns hälsa och utbildning råder det

ingen tvekan om. Många studier lyfter också fram de positiva effekterna för ett

lands jordbrukssektor, då upphandling av skolmat gynnar den lokala produktionen

och förädlingen av livsmedel. Det uppskattas att samhället får tillbaka 3-20 gånger

det man investerar i skolmat, i form av bättre hälsa och utbildning, produktivitet

och andra samhällsvinster. Dessvärre är andelen barn som får skolmat lägre i de

länder där behoven är som störst. I låginkomstländer nås bara 18 procent av

skolbarnen av skolmatsprogram, samtidigt som 80-90 procent av barnen i medel-

och höginkomstländer får mat i skolan.

WFP bidrar, på uppdrag från mottagarländerna, till att utveckla och driva skolmats-

program. Ambitionen är att mottagarländerna själva skall ta över finansiering och

implementering av programmen, vilket skett i 44 länder sedan 1990. Men fortfarande

behöver många länder fortsatt stöd och under 2018 fick 16,4 miljoner barn mat i

skolan genom WFP:s skolmatsprogram. Så långt möjligt upphandlas maten lokalt,

och från småskaliga producenter. Detta är också den huvudsakliga målsättningen

med FAO:s engagemang i skolmatsprogram, att skapa en marknad för småbrukares

produkter. Modellen att länka småskalig produktion till skolor innebär dock många

utmaningar när det gäller kvalitet och livsmedelssäkerhet. Detsamma gäller i de fall

grödorna produceras av skolorna själva.

Tetra Pak har varit en aktör inom skolmjölk och skolmat sedan början av 1960-

talet. Företagets kartongförpackningar för mjölk och andra livsmedel uppskattas

nå 68 miljoner skolbarn i 56 länder. Företaget bidrar också med teknisk assistans

till myndigheter, organisationer och företag som implementerar skolmatsprogram.

Dessutom är man med och utvecklar nya näringsberikade produkter för skolmats-

program runt om i världen. I många fall arbetar man i partnerskap med externa

organisationer, till exempel med de offentliga organisationer och myndigheter

som ansvarar för programmen, men också med FN-organisationer och andra

utvecklingsorganisationer, civilsamhället och privata sektorn.

Några av de faktorer som gör skolmatsprogram uthålliga och framgångsrika,

förutom att maten som serveras måste vara näringsriktig och säker, är lokal

15

produktion och förädling, lagstiftning om barns rätt till skolmat och engagemang från

föräldrar och lokalsamhällen.

För mer information:

tetrapak.com/sustainability/food/food-availability/school-feeding-programmes

Skolmjölk i Tetra Paks förpackning i Vietnam. Copyright: Tetra Pak International S.A.

16

MatLust – en regional livsmedelsnod för innovation, hållbarhet

och affärsutveckling

Södertälje kommun driver sedan 2015 näringslivsprojektet MatLust på Södertälje Science

Park. Stöd erbjuds till små och medelstora livsmedelsföretag (SME) i Stockholmsregionen

för att skapa innovation, tillväxt, fler arbetstillfällen och ökad hållbarhet i dessa företag.

Innovations-, hållbarhets-, lean- och affärsutvecklingsprogram erbjuds individuellt till

företagen, och en testbädd i kommunens 90 kök inom måltidsverksamheten finns för att

utveckla, testa och implementera nya produkter som passar i storkök. Produkter som håller

måttet kan sedan upphandlas och ingå i Södertälje kommuns kostenhets livsmedelsavtal,

samt även finnas tillgängliga i grossisternas ordinarie sortiment eller i livsmedelsbutiker.

Runt 140 små och medelstora företag har sedan starten deltagit i MatLusts utvecklings-

program och mer än 20 nya produkter har deltagit i testbädden.

Det forskningsbaserade konceptet Diet for a Green Planet som praktiserats i tio år inom

Södertäljes offentliga måltider är utgångspunkt för hållbarhetsarbetet med MatLusts målgrupps-

företag. Fokus ligger på miljö och hälsa, och ett systemperspektiv på hela livsmedelssystemet

tillämpas även för enskilda aktörer som är verksamma inom en liten del av livsmedelskedjan.

Det är ett koncept som tar tillvara matlagarens kreativitet, ger en hälsosam kost och tar hänsyn

till klimat och miljö inom råvaruproduktionen. Menyer komponeras utifrån att varje person

ska kunna födas från 2000 kvadratmeters jordbruksproduktion. Måltiderna anpassas även till

geografisk plats och säsong, och svinnet minimeras.

Södertälje kommun utgör i och med sin praktiska och framgångsrika tillämpning av Diet for a

Green Planet i de offentliga måltiderna ett living lab som tilldragit sig stor uppmärksamhet.

Konceptet är även väl anpassat för överföring till andra regioner/länder. Konkret gjordes detta

inom ramen för ett så kallat URBACT Pilot Transfer Project 2014-2015, där Diet for a Green

Planet-konceptet överfördes till de tre europeiska städerna Mollet del Vallès i Spanien, Molétai i

Litauen och Lomża i Polen. Med olika utgångspunkter och organisatoriska förutsättningar kom

utfallet i de tre mottagande städerna att se helt olika ut – men det är styrkan med Diet for a

Green Planet. Det är ett sätt att förhålla sig till maten som går att anpassa till olika geografiska

platser och verksamheter, och som därför kommer ge olika mat på tallriken beroende på plats

och säsong.

MatLust har som mål att permanenta en regional nod för innovation och livsmedels-

produktion i Södertälje. Ett initiativ är en återkommande matinnovationstävling tillsammans

med regionala myndigheter, där nya produkter som tar avstamp i lokala råvaror tävlar mot

varandra. Ett annat återkommande initiativ är en årlig forskningskonferens kring livsmedel

under Södertälje Science Week, där både svenska och internationella forskare inbjuds att tala.

17

Måltidskonceptet Diet for a Green Planet är utgångspunkt för hållbarhetsarbetet och har

praktiserats framgångsrikt i tio år inom Södertäljes offentliga måltider. Foto: Fredrik Sederholm

Seminarier, workshops och utställningar hålls där SME-företagen kan träffa forskare,

livsmedelsexperter, myndigheter, representanter för stora företag och potentiella kunder

och samarbetspartners.

MatLusts arbete med hållbarhet utgår kontinuerligt från ett helhets- och systemperspektiv,

där insatserna fokuserar såväl på företagens ekonomiska bärkraft som på miljömässiga

och sociala aspekter. I projektets utvecklingsprogram, seminarier och konferenser

betonas samspelet mellan dessa och vikten av att ett strategiskt hållbarhetstänk är en

integrerad del av företagens affärsplan. Med MatLust skapas i Södertälje kommun en

neutral arena för möten mellan små och stora livsmedelsföretag, högskolor och forskare,

intresseorganisationer samt myndigheter och offentlig sektor.

För mer information: matlust.eu och dietforagreenplanet.se

18

Ökad samverkan för minskat matsvinn – fler gör mer

I Sverige arbetar tre olika myndigheter (Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och

Naturvårdsverket) tillsammans på uppdrag av regeringen för att minska matsvinnet, i tät

dialog med branschen och andra aktörer. Arbetet sker utifrån en nationell handlingsplan –

Fler gör mer5 och det övergripande målet är att uppfylla mål 12.3 i Agenda 20306. Nedan

beskrivs några av de samarbeten som är avgörande för arbetet.

SaMMa – Samverkansgruppen för minskat matavfall

Sedan ungefär tio år tillbaka finns ett nätverk för minskat matsvinn – SaMMa. Det vänder sig

till myndigheter, forskare, intresseorganisationer och branschen i hela livsmedelskedjan. Syftet

med SaMMa är att genom att vara kontaktyta och informationssamlare verka för minskat mat-

avfall och därigenom även ett minskat matsvinn. Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och

Jordbruksverket samordnar, och Näringsdepartementet och Miljödepartementet stöder arbetet.

Samarbete för minskat matsvinn

I mars 2020 lanserades en frivillig överenskommelse mellan aktörer i den svenska livsmedels-

branschen där myndigheter, akademi och Regeringskansliet finns med för ett gemensamt

arbete för minskat matsvinn. Överenskommelsen kallas för Samarbete för minskat matsvinn.

Det koordineras av IVL Svenska Miljöinstitutet men arbetet leds av styrgruppen för

samarbetet i vilken både myndigheter, branschföreträdare och företag ingår. Samarbetet

samlar organisationer i hela livsmedelskedjan. Kärnan ligger i ett åtagande att identifiera

prioriteringar, utveckla lösningar och genomföra förändringar både inom organisationerna

som ingår och genom att sprida ny bästa praxis över hela Sverige. Tre komponenter är

centrala i Samarbete för minskat matsvinn:

• Målsättningar om minskning av livsmedelsavfall, matförluster och matsvinn.

• Datainsamling för uppföljning av målsättningar och för att kunna hitta

”hotspots”.

• Ett forum och arbetsgrupper för att samla aktörer längs livsmedelskedjan till

diskussion och genomförande av specifika, branschövergripande projekt.

5 https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-more-to-

do-more-action-plan-for-food-loss-and-food-waste-reduction-by-2030

6 Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska mat- svinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.

19

Båda dessa plattformar kommer verka parallellt framöver, men i takt med att det nya

Samarbete för minskat matsvinn får fler deltagare kan SaMMa-nätverkets roll komma

att förändras.

För mer information:

jordbruksverket.se

livsmedelsverket.se

naturvardsverket.se

20

International training programme ”Healthy livestock – safe food”

Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Sveriges

lantbruksuniversitet driver gemensamt projektet ”Healthy livestock – Safe food” i sex

länder i Östafrika. Projektet är ett så kallat international training program (ITP) finansierat

av Sida, Sveriges biståndsmyndighet, och följer en modell som varvar utbildning i Sverige

och i deltagande länder med deltagardrivna förändringsarbeten som genomförs med

mentorstöd från de arrangerande myndigheterna.

Projektet syftar till att minska fattigdom och sårbarhet hos småbrukare och minska antal

zoonotiska infektioner hos befolkningen i partnerländerna genom att stärka kapaciteten för

att arbeta med djurhälsa och antibiotikaresistens, med fattigdomsbekämpning i fokus, hos

myndigheter och organisationer i livsmedelskedjan. Friska djur producerar mer livsmedel

med bättre kvalitet utan ökat resursutnyttjande, och behöver ingen antibiotika. Förbättrad

djurhälsa bidrar på så vis till att uppfylla flera av de globala hållbarhetsmålen (SDG) (1, 2, 3,

5, 12, 13 och 15) inom Agenda 2030.

I partnerländerna sker produktion av animaliska livsmedel i en komplex värdekedja som

spänner över många politikområden och engagerar olika sorters institutioner från fattiga

småbrukare till kooperativ, näringsliv, myndigheter och andra statliga institutioner. Genom

samarbete och koordination kan insatser effektiviseras och förbättras utan ökade kostnader

eller resursutnyttjande. ITP-programmet har utformats med ett värdekedjeperspektiv

omfattande alla animaliska produkter från jord till bord, och med hypotesen att samarbete

och dialog är ett framgångsrikt arbetssätt för att uppfylla de globala hållbarhetsmålen.

Värdekedjeperspektivet syftar till att ge deltagarna ökade insikter om samband och

beroenden i kedjan, men också möjligheter till fördjupade problemanalyser och reflektioner

över nya lösningar på gemensamma problem.

Övervakning och kontroll av smittsamma djursjukdomar, övervakning av antibiotika-

förbrukning och antibiotikaresistens, och kontroll av animaliska livsmedel genom hela

värdekedjan är exempel på områden som är viktiga för att uppnå projektets mål. Dessa

ämnen appliceras i projektet på den svenska modellen av samarbete mellan myndigheter

och med privata aktörer. Dessutom belyses hur essentiella begrepp som hållbarhet,

jämställdhet, antikorruption, likabehandling och djurvälfärd kan integreras i arbete med

djurhälsa och antibiotikaresistens.

För mer information:

sva.se/en/about-us/education-and-learning/healthy-livestock-safe-food

21

Mjölk är ett känsligt livsmedel som bidrar med värdefullt protein till fattiga familjers kost och är en

viktig inkomst för många kvinnor. ITP-stött förändringsarbete i den småskaliga mjölkkedjan

förbättrar mjölkningshygien, mjölkningsrutiner och mjölkhantering för bättre djurhälsa, djurvälfärd,

mjölkproduktion och mjölkkvalité och minskad användning av antibiotika. Foto: Elina Åsbjer, SVA

22

KAPITEL 2

Lätt att göra rätt: konsumenten i fokus

Klockan är fem, fredag eftermiddag. Affären är full med folk. Gångarna är trånga och ljud-

volymen hög. Det känns som om kön stått stilla den senaste halvtimmen och blodsockret

börjar bli lågt. Som tur är kommer du fram till kassan precis innan spränghuvudvärken sätter

in. Det får bli en påse morötter i farten. Äpplena ser också goda ut, du väljer ett rött. Du hör

att den skrikande treåringen bakom dig också får ett äpple innan dina varor glidit hela vägen

ner på bandet och du har betalat och gått.

Scenen känns kanske igen men visst är det någonting som inte stämmer? För vem väljer

egentligen att knapra på morötter framme vid butikskassan en fredag klockan fem? Säkert

inte många, även om det vore rationellt med tanke på hälsan, miljön och ekonomin. Så

varför gör vi inte det vi ”borde” trots att vi vet vad det är? Går det ens att alltid göra ett

hållbart val som konsument?

Maten vi äter är tydligt kopplad till samtliga hållbarhetsaspekter. Råden att slänga mindre

mat, äta lagom mycket, äta mer frukt och grönt och mindre kött kan påverka både hälsan,

miljön och privatekonomin i en positiv riktning. Men även om vi konsumenter har kunskap

om vad som är ”rätt” val handlar vi inte alltid i enlighet med våra intentioner. Information

är en viktig pusselbit, men det räcker inte för att vi ska agera hållbart. Såväl psykologiska

som fysiska faktorer avgör om vi ska lyckas. Det kan handla om normer och vanor, kunskap,

marknadsföring, tillgänglighet eller pris. De faktiska förutsättningarna såväl som samhällets

övergripande normer behöver finnas på plats för att det hållbara valet ska bli det enkla valet.

Två exempel: När Konsumentverket lät forskare undersöka vilka hinder och möjligheter

det finns för svenska konsumenter att göra mer hållbara val av kött och växtbaserade

alternativ fann de att, trots att det finns många möjligheter att välja mer hållbart, är hindren

många och ganska komplexa.7 Till exempel är utbudet av de mer hållbara alternativen

ofta begränsat, framför allt utanför storstadsregionerna. Ofta exponeras de inte heller

särskilt tydligt, varken i butik, i reklamblad eller på restauranger. Detta gäller främst den

växtbaserade maten. Vanans makt är också stor. Vi äter vad vi brukar och endast tio rätter

utgör ungefär 60 procent av svenska konsumenters vardagsmat. En av de övergripande

slutsatserna är att konsumenterna behöver bättre förutsättningar för att agera hållbart.

7 E Röös, K Resare Sahlin, T Lindahl; Hållbara val av Kött – konsumenters möjligheter att agera hållbart på den svenska köttmarknaden. Konsumentverket 2019.

23

En annan studie undersökte utomhusreklam ur ett hälsoperspektiv i två olika stadsdelar

i Stockholm.8 Den visade att de flesta marknadsföringsbudskap som är kopplade till mat

lyfter fram energitäta livsmedel som läsk, hamburgare, glass eller godis, det vill säga mat

som inte är hälsosam och som kan leda till flera livsstilssjukdomar. Det gällde framförallt

i stadsdelen med lägre socioekonomisk status i studien. Liknande resultat har setts från

studier i bland annat Mexiko och USA. Om vi antar att reklam påverkar vårt faktiska

beteende, skulle resultaten kunna tyda på att det kan vara olika lätt eller svårt att göra ett

hälsosamt och mer hållbart val beroende på var du bor.

Men på senare år har allt fler aktörer börjat agera för att underlätta för konsumenter att

göra hållbara matval. Flera initiativ inom dagligvaruhandeln arbetar med information om

klimatavtryck, tipsar om och ”puffar” konsumenter till mer hållbara val, genom så kallad

nudging. Skolor arbetar systematiskt med att minska svinn och med att miljöanpassa sina

måltider. Kommuner och regioner sätter upp mål för konsumtionsbaserade utsläpp och

tar fram handlingsplaner för att nå dit. Runt om i hela världen växer också gräsrotsinitiativ

fram som för samman småskaliga producenter och konsumenter, distribuerar matsvinn

eller förmedlar möjlighet att odla i någon annans trädgård.

Konsumenterna kan genom sina val påverka utbudet och på så vis bidra till omställningen

till en mer hållbar konsumtion. Att förlita sig på att konsumenterna på egen hand ska leda

omställningen vore däremot ett misstag. En omställning till en hållbar livsmedelskonsumtion

förutsätter att de varor som erbjuds är hållbara i hela livscykeln. Näringslivet har därmed

en viktig uppgift att producera och tillhandahålla hållbara produkter och politiken att skapa

incitament som undanröjer hinder och styr mot hållbarhet. Alla aktörer i livsmededelskedjan

har både en viktig roll och stora möjligheter att göra det lätt för konsumenter att agera

mer hållbart. Allra enklast är förstås om hållbart blir standard, till nytta för både oss och

kommande generationer.

Exemplet från Addis Ababa (EAT Addis) visar på att många utmaningar, i synnerhet i

storstäderna, är likartade i stora delar av världen, även om lokala omständigheter självklart

kan försvåra eller underlätta för konsumenten. Presentationen av Livsmedelsföretagens

hållbarhetsmanifest visar tydligt att hållbarhet – i alla tre dimensioner – både uppfattas

som en viktig konkurrensfördel för företagen men också hur viktig livsmedelsbranschen

är i förändringsarbetet. Märkningar och guider är viktiga verktyg för konsumenten att lätt

kunna göra val när de handlar. De kan även fungera som styrmedel och indikationer på en

önskvärd standard.

8 Fagerberg P, Langlet B, Oravsky A, Sandborg J, Löf M, Ioakimidis I. Ultra-processed food advertise- ments dominate the food advertising landscape in two Stockholm areas with low vs high socioecono- mic status. Is it time for regulatory action? BMC Public Health. 2019 Dec 21;19(1):1717.

24

Kvinnorna, barnen och tillgång till mat i staden: fallet Addis Ababa

En tryggad livsmedelsförsörjning och en bra kosthållning är avgörande drivkrafter för

global hållbar utveckling. Världens befolkning blir i snabb takt allt mer urban. Utvecklingen

i Afrika skiljer sig inte i det avseendet. Afrikas befolkning och städer växer snabbt – enligt

prognoserna kommer kontinentens befolkning under de närmaste 30 åren fördubblas från

drygt en miljard idag till drygt två miljarder. Förändringarna är störst i städerna.

I städerna råder ofta andra livsstilar, inkomstkällor, kostmönster och hälsotillstånd än på

landsbygden. Stadsbefolkningen blir till stor del beroende av att kunna köpa mat även

om stadsjordbruk idag utgör ett viktigt tillskott för många. På grund av låga, osäkra och

oregelbundna inkomster och varierande tillgång och fluktuerande priser kämpar många

för sin och sin familjs överlevnad. Fattigdomen breder ut sig även i städerna där mer än

hälften av befolkningen bor i slumområden.

Som en del av globaliseringen förändras livsmedelsutbudet. Energirika produkter som

innehåller lite råvaror och mycket tillsatser, är brett tillgängliga och relativt billiga. Från

att först främst ha konsumerats av medel- och höginkomsttagare sprids denna trend till

låginkomsttagare. Resultatet blir att undernäring och övervikt förekommer samtidigt,

även kallat dubbla bördan av felnäring.

Kvinnor är oftast de som har ansvar för matlagning och de har därmed en nyckelroll i

hushållets kosthållning. I städerna står kvinnorna samtidigt för matinköp och bidrar till

hushållets ekonomi, mestadels genom arbete inom den informella sektorn. Traditionella

sociala strukturer baserade på släktskap eller grannskap som bland annat har varit viktiga

för hjälp med barnens tillsyn, sätts ofta ur spel genom migration. Till detta kommer de

ständiga omflyttningarna då gamla bostadsområden får ge vika för affärsverksamheter

och moderna huskomplex. Samtidigt finns sällan nya system som kan sörja för barn-

omsorgen när mammorna arbetar.

I forskningsprojektet ”Vad får vi för mat idag? Kvinnorna, barnen och tillgång till mat i staden:

fallet Addis Ababa” (EAT Addis) studerar vi kvinnors situation och de faktorer som avgör

vad deras barn och familjer äter. En viktig aspekt för kosthållningen är naturligtvis utbudet

av matvaror. I en stor stad som Addis Ababa finns det mesta, men det innebär inte att det

är tillgängligt för alla. Preliminära resultat från vår studie visar att livsmedel nödvändiga för

att uppfylla behovet av en näringsriktig kost finns men inte alltid i närområdet av hemmet.

Tyvärr råder också tydliga socioekonomiska skillnader avseende vilka livsmedel som hus-

hållen anser sig ha råd att köpa och därför konsumerar.

25

Vitamin A-rika livsmedel, till exempel frukter och grönsaker med gult fruktkött samt

mörkgröna bladväxter, är ett exempel på livsmedel som många inte har råd med. Det är

dock vanligt med en ensidig kost även bland de mer välbeställda i samhället.

Många nya typer av mat och dryck lockar med smakupplevelser baserade på stora mängder

socker, salt, fett och/eller industriellt producerade smaktillsatser. Dessa varor marknadsförs

intensivt, är billiga men samtidigt näringsfattiga. Genom sitt höga energiinnehåll bidrar de

till övervikt. Barn har ofta starka åsikter om vad de vill och inte vill äta. En viktig fråga är i

vilken utsträckning barnens så kallade ”tjatmakt” (pester power) får styra. I djupintervjuer

framgår det att mammorna ofta ger efter och låter barnens önskemål styra, detta trots att

de själva ifrågasätter om maten är hälsosam. Barnen blir påverkade i skolmiljön både av

kamrater och försäljare i skolans närhet och önskan att äta sådant som de tror alla andra gör

är stor. Tyvärr innebär det ofta mat med mycket energi och lite näringsämnen. I vår studie

har vi sett att många barn är överviktiga. Detta drabbar inte bara de rikaste utan även de

fattigare barnen. Samtidigt är kortvuxenhet, ett tecken på kronisk undernäring, fortfarande

vanligt förkommande. Det är en utmaning för myndigheter att utveckla åtgärder som både

förebygger undernäring och övervikt samtidigt.

Vår studie visar att kvinnorna upplever det som stressande att samtidigt ta hand om barnen

och bidra till försörjningen. Studien visar också att deras sociala nätverk bryts sönder av

avstånd till anhöriga och frekventa byten av bostäder och bostadsområden och att barn måste

om möjligt följa med under arbetet eller lämnas med personer som mammorna inte litar på.

Situationen i Addis Ababa är inte unik utan kan anses återspegla svårigheter som stora

delar av Afrikas stadsbefolkning upplever. I ett långsiktigt perspektiv är det avgörande att

kvinnors status och inflytande i samhället ökar och att deras rättigheter – politiska, civila,

ekonomiska, sociala och kulturella – garanteras. Ur ett medellångt perspektiv är flickors

och kvinnors tillgång till utbildning på samtliga nivåer en grundläggande faktor. På kortare

sikt kan riktade stöd till kvinnor och barnfamiljer förbättra situationen till exempel genom

ökad tillgång till barnomsorg, kreditmöjligheter för eget företagande samt anställningar i

den formella sektorn. Direkta interventioner har störst chans att lyckas om de stödjer de

olika roller och behov som kvinnorna har.

26

Livsmedelsföretagens hållbarhetsmanifest

För att föda allt fler människor behöver produktionen och konsumtionen av livsmedel

förändras. Lösningarna finns att finna inom hela livsmedelskedjan, dvs. från primär-

produktion till livsmedelsproduktion och dagligvaruhandeln och slutligen även hos

konsumenten. Livsmedelsindustrin spelar en central roll som katalysator för förändring.

Livsmedelsindustrin i Sverige sysselsätter idag cirka 49 000 personer, omsätter ca 185

miljarder kr och förädlar 70 procent av det svenska jordbrukets produkter. Förutom att

producera huvuddelen av det svenska konsumenter äter och dricker utgör industrin en

stor och viktig del av det svenska samhället ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt

perspektiv. I ökande grad producerar industrin även livsmedel för resten av världen. Många

svenska livsmedelsproducenter använder också råvaror som produceras utanför Europa

och har därmed ett ansvar för miljön, ekonomin och arbetsförhållanden i andra länder.

Hållbarhetsarbetet är en del av vardagen för svenska livsmedelsproducenter, och i allt

högre grad helt nödvändigt för att kunna konkurrera och i förlängningen överleva.

Långsiktig hållbarhet handlar om att ta ansvar ur ett lokalt, regionalt, nationellt och

internationellt perspektiv – och därigenom stärka sin konkurrenskraft. Livsmedels-

industrin är en del av lösningen, tillsammans med de andra aktörerna i livsmedelskedjan.

Livsmedelsföretagen, Sveriges bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen,

har därför tagit fram ett gemensamt hållbarhetsmanifest med utgångspunkt i vad den

samlade vetenskapen säger om de allt mer uppenbara hållbarhetsutmaningarna som är

ett resultat av mänsklig aktivitet. I manifestet presenteras som ett första steg fem hållbar-

hetsåtaganden som Livsmedelsföretagen uppmanar sina medlemsföretag att anta och följa,

förutsatt att de är relevanta för deras verksamhet. De fem åtagandena är fossilfri industri,

minskat matsvinn, återvinningsbara förpackningar, minskad vattenanvändning och

uppförandekoder i leverantörsledet.

För mer information:

livsmedelsforetagen.se

27

Märkningar – en guide när du handlar, men också mycket mer

Nyckelhålet

Nyckelhålet är en oberoende märkning från Livsmedelsverket. Den finns på produkter

med mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare eller mindre fett. Det

som förenar mat och maträtter som är Nyckelhålsmärkta är att det är ett nyttigare val i just

den specifika livsmedelsgruppen. Syftet med Nyckelhålsmärkningen är dels att underlätta

för konsumenter att göra hälsosamma val, dels att uppmuntra företagen att ta fram mer

hälsosamma livsmedel.

Nyckelhålet är frivilligt och gratis att använda på förpackade livsmedel, på vissa oförpackade

livsmedel och på recept, så länge kriterierna uppfylls. Kriterierna baseras på de nordiska

näringsrekommendationerna. Det innebär att det finns krav på mängden grönsaker, balj-

växter, rotfrukter, frukt, bär och fullkorn samt på innehållet av fiber, mättat fett, salt, socker

och transfett. Produkter med Nyckelhålet får inte innehålla sötningsmedel och livsmedel

som tex glass, kakor och läsk får inte märkas.

28

Viktiga framgångsfaktorer för Nyckelhålet är att märkningen bygger på den senaste

samlade forskningen om sambanden mellan mat och hälsa som genomgått kritisk

granskning och att budskapet är enkelt. Nyckelhålet är helt enkelt ett hjälpmedel för att

enklare kunna följa de svenska kostråden och används även inom primärvården. Mer

än hälften av läkarna och sjuksköterskorna uppger att de det senaste året använt sig av

Nyckelhålet i mötet med patienter. Forskning visar även att bland överviktiga barn som

får hjälp inom vården är Nyckelhålet ett uppskattat enkelt verktyg att förstå och

kommunicera kring.

Nyckelhålet utvecklades av Livsmedelsverket 1989 och är nu ett samarbete mellan Norge,

Danmark, Island och Sverige. Även i Litauen används Nyckelhålsmärkningen. Legalt räknas

Nyckelhålet som ett näringspåstående vilket innebär att ett livsmedel märkt med Nyckelhålet

har ett särskilt näringsinnehåll som är bra för hälsan. Märkningen omfattas av offentlig

kontroll och de nationella kontrollprogrammen har visat på att reglerna efterföljs väl.

För en märkning som funnits så länge som Nyckelhålet är det en utmaning att behålla

konsumenternas och företagens intresse. Det krävs kontinuerligt arbete både med

varumärket och med regelverket för att anpassa efter nya produkter och matvanor.

Varumärket behöver regelbundet kommuniceras, vilket främst görs via sociala medier med

budskap om att Nyckelhålet är ett odramatiskt val, till exempel ”Byt inte liv, byt bröd”.

Under 2021 träder nya regler för Nyckelhålet i kraft vilka bland annat syftar till att göra

det enklare att äta grönt genom att fler produkter där ingredienser ersätts med grönsaker,

baljväxter och rotfrukter kan märkas.

Runt en fjärdedel av konsumenterna uppger att de använder sig av märkningen och företag

ser kriterierna som en kvalitetsstämpel för hälsosamma livsmedel. Att välja Nyckelhålet är

ett enkelt sätt att förbättra sina matvanor utan att behöva kasta om hela livet.

29

KRAV - Sveriges mest kända miljömärkning för ekologisk mat

KRAV, Sveriges mest kända miljömärkning för ekologisk mat, har som vision att all

produktion av livsmedel är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar och tillgodoser

dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina

behov. KRAV är baserat på EU:s förordning om ekologisk produktion, men har många

regler som är mer långtgående inom bland annat djurvälfärd, klimatpåverkan och socialt

ansvar. Den produkt som bär KRAV-märket måste uppfylla KRAVs regler och alla

producenter kontrolleras minst en gång varje år.

När KRAV bildades 1985 fanns ingen enhetlig märkning för ekologiska varor. Under

organisationens 35 år har KRAV-märkningen vuxit i omfattning och inkluderar nu regler

för växtodling, djurhållning, slakt och livsmedelsförädling samt för butiker, restauranger

och fiske. Idag fokuserar KRAV på hela livsmedelskedjan för att i alla led främja ut-

vecklingen av ekologisk matproduktion.

KRAV bidrar genom att underlätta för producenter och konsumenter att agera ansvarsfullt.

Valet av KRAV-märkta produkter ger producenterna incitament att öka produktionen i enig-

het med KRAVs regler. Fler lantbrukare och andra livsmedelsförädlare kan då ställa om till

KRAV-märkt produktion vilket gynnar djuren, naturen och människorna.

KRAVs verksamhet och vision stämmer väl överens med flera av de globala målen för

hållbar utveckling. KRAV stödjer agendan i sin helhet och bidrar aktivt till flera av målen.

Från KRAVs perspektiv är Mål 12 hållbar konsumtion och produktion och mål 15 eko-

system och biologisk mångfald särskilt prioriterade.

För mer information:

krav.se

30

Från Sverige – den frivilliga ursprungsmärkningen gör det enkelt att välja svenskt!

Efterfrågan på svenska råvaror och livsmedel i Sverige är stark och konsumenterna har

mycket högt förtroende för svenska bönder och livsmedelsföretag. Svenska råvaror och

livsmedel förknippas med bra val ur miljö- och klimatsynpunkt och uppfattas även som

trygga och säkra.8 Från Sverige-märkningen kom till för att möta konsumenternas efter-

frågan på svenska livsmedel, råvaror och växter. Det var Svensk Dagligvaruhandel,

Livsmedelsföretagen och Lantbrukarnas riksförbund som 2016 lanserade ursprungs-

märkningen – ett gemensamt initiativ för att stimulera ökad svensk produktion, marknads-

utveckling och tillväxt. Inspiration och erfarenheter hämtades från Finland och Norge, som

arbetat med motsvarande ursprungsmärkningar i flera år.

Kännedomen om Från Sverige-märket har vuxit snabbt från noll till över 80 procent. Lika

många har förtroende för märkningen och tycker att den är viktig.9 Märkningens kriterier

och kontroller bidrar till det höga förtroendet. Märket används idag (2020) av drygt 190

företag på mer än 10 500 produkter.

En Från Sverige-märkt vara är odlad eller född och uppfödd, förpackad och kontrollerad

i Sverige. För varor med flera ingredienser gäller särskilda regler, då är minst 75 procent

svenskt och alla animaliska råvaror är alltid 100 procent svenska. Reglerna möjliggör

tydlig ursprungsmärkning på produkter med många ingredienser och bidrar till att driva

efterfrågan på svenska råvaror och ingredienser. Flera företag har styrt om sin produktion

eller sett över sina recept för att möta kraven i regelverket.

Företag inom hela livsmedelskedjan har möjlighet att ansluta sig till märkningen, inklusive

restauranger. Företagen är certifierade och stickprovskontroller görs även för att säkerställa

att Från Sveriges regelverk efterlevs.

För mer information:

fransverige.se

8 Demoskop 2020 9 Demoskop 2020

31

Guider – kunskap för en aktiv konsument

Konsumentguider för hållbar mat

Världsnaturfonden WWF producerar Köttguiden och Fiskguiden, verktyg för informerade

val av kött och fisk. Kött och fisk är en viktig del av kosten för många människor och det

påverkar planeten. Guiderna har olika upplägg. Köttguiden bygger på fem bedömnings-

kriterier: klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika.

Resultatet, som bygger på en helhetsbedömning, är en trafikljusbedömning för olika köttslag

samt ägg, ost och vegetariskt protein på den svenska marknaden. Fiskguiden bygger på

hållbara bestånd och fiskemetoder. En viktig aspekt för guiderna är att visa upp hållbarhets-

prestanda inom de olika kategorierna. Köttguiden tydliggör till exempel att ett köttslag med

låg klimatpåverkan kan vara negativt för den biologiska mångfalden och vice versa.

Att äta mindre men bättre kött i länder där kött överkonsumeras är en viktig insats för

ett mer hållbart livsmedelssystem, och Köttguiden ger en enkel vägledning i en fråga

som många konsumenter upplever som svår. Även Fiskguiden bidrar till att förenkla för

konsumenter, då det miljömärkta sortimentet får grönt ljus. Köttguiden och Fiskguiden

finns som appar och på Världsnaturfondens hemsida. I Sverige används de av restauranger,

matbutiker, skolor och i utbildning av måltidspersonal för att påverka matkonsumtionen i

en mer hållbar riktning. Guiderna sprids nu till fler WWF-kontor runt om i världen. WWF

har nyligen även tagit fram en Vegoguide eftersom skiftet till en mer växtbaserad kost

innebär att vi även måste granska vegetabilierna ur ett hållbarhetsperspektiv. Under de

kommande åren kommer ett flertal länder att lansera liknande guider för att underlätta

för konsumenter och möjliggöra hållbara matval.

För mer information:

wwf.se

32

Consupedia – värderingsstyrd konsumtion för ökad rättvisa, bättre miljö och förbättrad hälsa

Consupedia är ett resultat av flera forskningsprojekt i Sverige som tog sin början 2015 och

är idag ett innovativt beslutsstöd som hjälper konsumenter och inköpare att göra hållbara

val av livsmedel. Hemsidan eller ”webappen”, nyttjas via dator från kontor eller hem och

med hjälp av Consupedias app kan konsumenter använda sina mobiltelefoner för att skanna

produkters streckkoder direkt i butik och omedelbart få relevant information.

Exempel på information som Consupedia förmedlar är:

• Påverkan på klimat och miljö

• Inverkan på människors hälsa

• Produktionsförhållanden ur en rättviseaspekt

• Materialval och vikt av förpackning samt återvinningstips

• Transportsträckor

• Djurvälfärd och antibiotikaanvändning

Appen hämtar uppgifterna från världens största databas över miljöpåverkan, hälsa och

rättvisa relaterat till livsmedel. Databasen har byggts av KTH, högskolan Dalarna och

Consupedia, med hjälp av data från en mängd olika organisationer. Informationen är

komplex, men presenteras i appen på ett överskådligt och användarvänligt sätt.

33

Consupedia hjälper konsumenter och andra beslutsfattare att jämföra och ta informerad

ställning till olika inköpsalternativ. Genom bättre kunskap om produkters ursprung och

påverkan får konsumenter och organisationer möjlighet att välja livsmedel som motsvarar

deras värderingar och kan, via aktiva val, bidra till omställningen mot en mer långsiktigt

håll-bar och rättvis värld. Hittills har beslutsstödet lanserats i Sverige och planer finns för

internationell lansering. Consupedia är resultatet av ett mångårigt samarbete mellan

ledande forskare från olika vetenskapsområden och universitet samt entreprenörer med

en brinnande passion för hållbarhet.

Ju fler konsumenter, inköpare och beslutsfattare som använder Consupedia, desto större

blir vår gemensamma påverkan på hur vi producerar och hanterar livsmedel i världen.

För mer information:

consupedia.se

34

Karma – appen som minskar matsvinnet

Var fjärde människa på jorden känner idag osäkerhet inför sin tillgång till mat, samtidigt

som vi slänger mer än 3 gånger så mycket mat som vi gjorde för bara 50 år sedan. Faktum

är att en tredjedel av all producerad mat slängs. Miljöpåverkan av matsvinn är 4 gånger

större än alla flyg tillsammans och det kostar oss 1,2 trillioner dollar årligen.

Frågan är, kan vi äta upp problemet? Kan vi få matsvinn att nå slutkonsumenten till ett

lägre pris? Då skulle konsumenten köpa bra mat till en lägre kostnad och handlaren skulle

få ökade intäkter från varor som annars skulle slängas. Båda parter skulle rädda matsvinn.

Det var så idén till Karma startade.

Karma är en app som säljer bra mat till halva priset, som annars hade slängts. Initiativet

omfattar 8900 grossister, matbutiker, restauranger, caféer och bagerier. Karma lägger

medvetenheten och makten i händerna på konsumenterna som idag tillsammans har räddat

flera miljoner måltider från att slängas. Karma lanserades i Stockholm år 2016 och inom

bara några månader hade butiker och konsumenter anslutit sig brett över hela Sverige - helt

utan Karmas inverkan, medvetenheten och efterfrågan fanns redan hos de 10 procent av

Sveriges befolkning som idag har appen.

35

Det är svårt för företag att uppskatta sina kunders dagliga eller veckovisa konsumtions-

mönster. Något så simpelt som en dag med dåligt väder påverkar försäljningen direkt

och kan leda till ökat svinn. Så länge livsmedelsindustrin har svinn måste vi tillsammans

göra något åt det.

Med Karma är det enkelt för företag att maximera resurserna samtidigt som de gör en

ekonomisk vinst. Och konsumenterna? De köper bra mat till halva priset, samtidigt som

också de gör väldigt gott för miljön. En win-win-win.

För mer information:

karma.life

36

KAPITEL 3

Forskning och innovation – att möta de

stora utmaningarna

De kommande tio åren kommer att vara avgörande om världen ska klara omställningen

till en hållbar utveckling. Hela samhällssystem, sektorer och branscher måste ställa om. Det

krävs modiga politiska beslut, nya sätt att organisera, styra och planera våra samhällen, nya

resurseffektivare produktionssätt, nya affärsmodeller och förändrade konsumtionsvanor.

Inget av detta är lätt eller sker av sig självt. En del av den kunskap som krävs för att ställa

om finns, men det finns även många kunskapsluckor som behöver fyllas och omsättas i

praktik. Detta ställer stora krav på forskare och företag, inte minst krav på att de måste

samarbeta och tillsammans bidra till den förändring som krävs.

Forskningen är till sin natur gränsöverskridande. För att stärka forskningen behövs sam-

arbeten mellan de bästa forskarna världen över. Agenda 2030 är universell – alla länder ska

utvecklas och bidra till omställning. Global utveckling och hållbar utveckling hänger ihop.

Det finns ett ökat behov av att finansiera forskning som integrerar såväl olika perspektiv

som forskare från olika länder, även låg- och lägre medelinkomstländer. Inom Agenda 2030

är partnerskap och gemensamt ansvar centralt, därför behöver både regionala och globala

perspektiv vara inkluderade. Detta är tydligt, inte minst kopplat till livsmedelssystemet.

Livsmedelssystemets roll för en hållbar utveckling

En globalt växande befolkning, ekonomisk utveckling, klimatförändringar, belastningar

på ekosystem och biologisk mångfald samt säkerhetspolitiska situationer världen över är

exempel som sätter livsmedelssystemet i centrum i omställningen till en hållbar värld. Vi

behöver utveckla hållbara produktionssystem, starka, innovativa företag som producerar

och levererar säker mat, god mat som gör gott för människor och planeten. Vi behöver

även bli bättre på att förstå och använda drivkrafter i produktion, måltider och konsumtion

för att nå ett mer hållbart livsmedelssystem och en mer hållbar värld.

En mängd utmaningar måste hanteras, även för Sverige som har jämförelsevis goda förut-

sättningar, i form av bland annat stark miljöpolitik, hög djurvälfärd, låg användning av anti-

biotika och säker livsmedelsproduktion. Det gäller inte minst för att öka Sveriges bidrag till

Agenda 2030, eftersom livsmedelsområdet är så starkt integrerat i flera av hållbarhetsmålen,

och därmed också kan vara en drivkraft i omställningen.

37

Svensk livsmedelsforskning håller hög vetenskaplig kvalitet och används i stor utsträckning

av forskare i andra länder. Sverige är ett av världens starkaste innovationsländer, högt

rankat inom bland annat fordon, skog och stål, medan livsmedelsområdet historiskt har

varit svagare. Idag bubblar det dock i livsmedelssverige och forskning och innovation är

på agendan hos många företag. Det svenska livsmedelssystemet är givetvis en del av det

globala systemet och internationella förhållanden påverkar förutsättningarna för hållbara

och konkurrenskraftiga livsmedelssystem överallt. Det inkluderar livsmedelssystemets roll

för folkhälsa, jämlikhet och jämställdhet, företagens lönsamhet, och samhällets beredskap

och motståndskraft vid störningar.

Kraftsamling för forskning och innovation

För att driva på utvecklingen av en hållbar omställning av livsmedelssystemet och

stärka företagens konkurrenskraft krävs ett starkare forsknings- och innovationssystem.

Forskningsresultat ska kunna omvandlas till värde för samhället och även vara underlag

för evidensbaserade beslut och åtgärder. Livsmedelsbranschen är splittrad och består

av många små och medelstora företag. De större företagen, med störst forsknings- och

innovationskapacitet, är globala och kan inte alltid möta nationella behov. Det kan vara

svårt för de mindre företagen att identifiera forskningsbehov och ta hand om och omsätta

ny kunskap till nya värden. Dialog och samverkan är nödvändiga för att åstadkomma

förändring. För att stärka möjligheterna till det krävs till exempel satsningar på ökad

rörlighet mellan akademi och omgivande samhälle eftersom det höjer hastigheten i om-

vandlingen av forskningsresultat till värde för samhället. Dialog och samverkan mellan

aktörer leder också till att rätt sorts finansieringsinstrument kan skapas för att stärka den

forskning, innovation och kompetenshöjning som varit mest behövd. För att öka både

hållbarheten och konkurrenskraften i livsmedelssystemet måste sådan samverkan ges

möjlighet att ske långsiktigt och kraftfullt.

Det pågår idag flera forsknings- och innovationsinitiativ inom livsmedelssystemet på både

nationell och internationell nivå. Inom EU lanseras nu det nya forsknings- och innovations-

programmet Horisont Europa, som kommer ha många möjligheter för transnationella projekt

som bidrar till omställning av livsmedelssystemet. Ett nytt arbetssätt som EU har sjösatt är

”missionsorienterad innovation”, där många olika aktörer tillsammans jobbar mot ett tidsatt

mål. Ett av mission-områdena är ”hälsosamma jordar och livsmedel”. På nordisk nivå sam-

ordnas forsknings- och innovationssatsningar ofta via Nordforsk, där ett fokusområde för

Norden är hållbar akvakultur. På nationell nivå sker också en kraftsamling, bland annat som ett

led i genomförandet av Sveriges nationella livsmedelsstrategi. Ytterligare exempel är Formas

nationella forskningsprogram för livsmedel som grundades 2017 och bygger på den strategiska

forskningsagendan ”Vägen till ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedels-system” som togs

fram i dialog med akademi och institut, näringsliv, myndigheter och andra samhällsaktörer.

Programmet har hittills en portfölj på cirka 45 projekt. Det är både forsknings- och

innovationsprojekt, projekt för stärkt samverkan, ökad rörlighet mellan akademi och praktik

inom livsmedelsområdet, samt projekt för nyttiggörande av forskningsresultat.

38

SLU har också fått möjlighet att finansiera så kallade industridoktorander där utbildningen

genomförs både på universitet och hos företag. Ett annat exempel är Sweden Food

Arena, en nationell mötesplats för företag inom hela livsmedelskedjan, som bildades för

att stärka sektorn i Sverige och samordna och prioritera dess forskningsbehov och öka

dess innovationskraft. Vinnova har ett uppdrag att stärka innovationsarbetet inom den

svenska livsmedelskedjan, dels genom ökad innovationshöjd, dels genom att främja ökad

tvärsektoriell samverkan.

39

En samlande och behovsformulerande aktör för hela livsmedelskedjan

Få branscher är lika centrala för samhället och samtidigt lika komplexa som livsmedelskedjan.

Våra mat- och dryckesprodukter ska vara goda, säkra, hälsosamma, miljövänliga, färska, etiskt

producerade, naturliga, närodlade och nationella – en kravkombination som inte återfinns i

många andra produktslag, om ens något. Och vår livsmedelskedja klarar av att leverera detta,

varje dag! Men världen står inför stora utmaningar vad gäller klimat, folkhälsa och livsmedels-

försörjning. Att fortsätta säkerställa att vi har en väl fungerande och säker livsmedels-

produktion och distributionskedja från producent till konsument är ett av fundamenten i ett

samhälle där människor känner sig trygga. För att lösa dessa komplexa utmaningar behövs

ökade satsningar på innovation och forskning där många parter med olika kompetens är med

och löser utmaningarna tillsammans.

Sweden Food Arena samlar företag och branschorganisationer i hela livsmedelskedjan

med ambitionen att öka takten vad gäller innovation och behovsmotiverad forskning.

Verksamheten startade våren 2019 och har idag ett 30-tal medlemmar, bland annat

Lantmännen, Arla, Orkla, Fazer, Polarbröd, ICA samt de tre branschorganisationerna

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel.

Ny modell för samverkan

Arenan utvecklar även en modern samverkansmodell inom livsmedelskedjan där olika

kompetenser träffas och skapar betydande teknik-, affärs- och kompetensutveckling samt

ny kunskap. Genom samarbeten mellan näringsliv och forskare inom olika vetenskapliga

discipliner kortas tiden från idé via forskning, utveckling och test till implementering och

kommersialisering. Modellen är tänkt att kunna tillämpas i andra branscher och andra

länder. Målet är en hållbar, konkurrenskraftig, innovativ och växande livsmedelskedja.

För att stödja utvecklingen av hållbar matinnovation behövs även innovation inom

stödjande områden som myndigheter och politik ansvarar för, till exempel finansiering,

rådgivning, policys och regelverk.

Livsmedelskedjans innovations- och forskningsagenda

Sweden Food Arena formulerade hösten 2019 visionen ”hållbar matinnovation för fler jobb

i Sverige och njutning i världen”. För att realisera denna har man satt upp fyra ambitiösa

mål för livsmedelsbranschen det kommande decenniet. Om tio år ska Sverige ligga bland

topp tre i innovationsrankningar för livsmedelssektorn i Europa, företagen ska ha lanserat

innovationer som tillsammans omsätter minst en miljard euro, näringen ska ha skapat

50 000 nya jobb och vi ska exportera hälften av alla livsmedel som produceras i Sverige.

40

Topp 3 i innovations- rankingar för livsmedels-

sektorn i Europa

Minst 50 000 nya jobb i Sverige

50 nya svenska livsmedelsinnovationer som

omsätter 1 miljard EUR

Exportandelen ska öka till 50 procent

I juni 2020 presenterade livsmedelskedjan en gemensam innovations- och forskningsagenda.

Den utgår från näringens möjligheter och behov och tar sig an några av livsmedelssektorns

största utmaningar, inklusive konkurrenskraft, hållbarhet, klimat, tillväxt samt hälsa. Agendan

bygger på fem åtaganden, missioner, som utgör grunden för de fokusområden som

innovations- och forskningsaktiviteter ska inriktas mot:

• Världens mest attraktiva mat och dryck

• Konkurrenskraftig matinnovation

• Mat och dryck för ett hälsosammare liv

• En resurseffektiv livsmedelssektor

• Klimatneutral livsmedelsproduktion

Samarbete är nyckeln

Med ökat samarbete över sektorsgränserna skapas förutsättningar för en ökad innovations-

takt för att producera högkvalitativ mat med minimal påverkan på miljö och klimat. Vi kan

bidra till bättre folkhälsa tillsammans med life science-sektorn och fortsätta utveckla hållbar

bioenergi för transporter tillsammans med energisektorn. I samarbete med tekniksektorn

utvecklar vi nya tekniska och digitala lösningar för framtidens hållbara produktion,

distribution och konsumtion av god mat.

Figur 1.

Vision

Mål till 2030

Missioner

2030 väljer medvetna konsumenter världen över svensk mat och dryck tack vare våra

unika mervärden.

50 stycken nya svenska livs-

medelsinnovationer som tillsammans

omsätter 1 miljard

euro år 2030.

Tack vare ett attraktivt utbud av hälsosamma

och smakrika produkter har svenska

konsumenter bättre matvanor år 2030.

2030 har den svenska livsmedelssektorns

lönsamhet och resiliens stärkts tack vare ökad resurseffektivitet och hållbara produktions-

metoder.

Sveriges livsmedels- produktion har netto

noll klimatavtryck 2045.

Källa: Sweden Food Arena

Mat och dryck för ett hälso-

sammare liv

En resurseffektiv livsmedelssektor

Klimatneutral livsmedels-

produktion

Konkurrens- kraftig

matinnovation

Världens mest attraktiva mat &

dryck

Hållbar matinnovation för fler jobb i Sverige och njutning i hela

världen

41

Genom att stat och näringsliv tillsammans investerar i hållbar matinnovation som baseras

på samverkan, systemtänk och tvärvetenskap kan livsmedelskedjan utveckla och bidra till

lösningar i alla tre dimensioner av hållbarhet – miljö, social och ekonomisk hållbarhet

(se figur 1).

Vi ser att livsmedelssektorn kan bli 20-talets nya hållbara tillväxtnäring. Ett ökat samarbete

inom landet, inom Europa, mellan sektorer och aktörer ökar innovationsförmågan och

produktionskapaciteten hos de enskilda företagen. Det genererar en rad positiva effekter:

förutom goda måltider skapas fler jobb i hela landet, ökad tillväxt, bättre klimat, ökad

försörjningsförmåga, stärkt folkhälsa och en levande landsbygd!

För mer information:

swedenfoodarena.se

42

SLU Future Food

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna

och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning,

forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. För att mer genom-

gripande adressera komplexa hållbarhetsutmaningar har SLU skapat fyra så kallade framtids-

plattformar inom varsitt tema som grundar sig i SLU:s forskningsområden, varav SLU

Future Food är en av dessa.

SLU Future Food stimulerar och utvecklar forskning kring livsmedelssystemets hållbarhets-

utmaningar genom ett tvärdisciplinärt arbetssätt med ett framtidsperspektiv i samverkan

med näringsliv, myndigheter och andra sektorer. Arbetet inbegriper hela livsmedelssystemet,

främst utifrån ett svenskt perspektiv, men i en global kontext. De tre hållbarhetsdimensionerna

– miljömässig, ekonomisk och social – inkluderas. Plattformen kommunicerar vetenskapligt

underbyggd kunskap inom området till mottagare utanför SLU, bland annat beslutsfattare.

I kontakt med olika samhällsaktörer sker också en omvärldsbevakning för att föra in framtids-

relevanta, behovsmotiverade frågeställningar till universitetet. Plattformen fungerar på så sätt

som en nod mellan SLU och omgivande samhälle och är, både för externa och interna aktörer,

en tydlig ingång i komplexa frågor rörande livsmedelsystemets hållbarhet.

Styrkan med plattformen är systemperspektivet, de tvärgående samarbetena och ett stort

kontaktnät både inom Sverige och internationellt. Enligt den ordinarie strukturen på ett

universitet är risken stor att forskargrupper blir för snävt sammansatta för att adressera

komplexa utmaningar som berör flera olika ämnesområden. Plattformen kan dedikerat och

långsiktigt utveckla kompetens kring mång- och tvärvetenskapliga arbetssätt och ger på ett

samlat sätt förutsättningar att hitta och förmedla samarbetsparter.

Nätverken och systemperspektivet medför till exempel att plattformen snabbt kan mobilisera

och stödja breda konsortier vid större ansökningar. I Mistras utlysning våren 2019 med syftet

att hitta sätt att ”utveckla ett hållbart, konkurrenskraftigt, lönsamt och innovativt svenskt

livsmedelssystem till 2030” fungerade SLU Future Food just som den nod som beskrivs ovan.

Plattformen kunde tidigt, innan utlysningen var offentlig, mobilisera forskare internt för att

börja planera för en sådan avancerad tvärvetenskaplig forskningsansökan som en ansökan

om ett Mistra-program innebär. Plattformens nätverk möjliggjorde sedan att en bred grupp

av forskningskompetenser, företags- och myndighetsrepresentanter kunde sättas samman för

att skriva ansökan. Arbetet resulterade i ett beviljande att driva forskningsprogrammet Mistra

Food Futures: excellence in research and implementation med SLU som projektledare och med Rise

och Stockholm Resilience Centre som de två andra huvudprojektägarna.

43

Målet med forskningsprogrammet är att bidra med vetenskapligt baserad kunskap om hur

transformationen av livsmedelssystemet ska gå till, vilket till stora delar saknas i dag.

Det är en utmaning att samarbeta brett, där många värderingar, erfarenheter, perspektiv

och kunskapsbaser ska vägas samman, men det är enda vägen att gå för att kunna gripa

sig an sådana komplexa utmaningar som det innebär att skapa livsmedelssystem som är

hållbara för alla.

För mer information:

slu.se/centrumbildningar-och-projekt/futurefood

44

BIO-INNOVATE

Programmet BIO-INNOVATE ("Bio-resources Innovation Network for Eastern Africa

Development") verkar som ett regionalt forskningsråd och utlyser medel i konkurrens för

forskning och innovation/policy inom bioteknik – med inriktning på småskaligt jordbruk och

småskalig processindustri med anknytning till jordbrukssektorn, i sex länder i Östafrika (Kenya,

Uganda, Tanzania, Rwanda, Burundi och Etiopien). Syftet med programmet är att främja

forskning som genom innovation kan bidra till fattigdomsminskning och hållbar utveckling.

Inspektörer från Tanzanias officiella insitut för utsädescertifiering (TOSCI), certifierar virusfria

sötpotatisplantor som producerats genom vävnadskultivering. Foto: TARI

Forskare på östafrikanska universitet, forskningsorganisationer och företag har förbättrade

förutsättningar att utveckla innovativa idéer och bidra till framväxandet av nya produkter

och tjänster, som till exempel att översätta moderna biovetenskaper till innovationer som

riktar sig till småbrukare och insatsföretag i regionen.

45

Bio-Innovate, vars andra fas startade 2016 lider mot sitt slut och efter fem år testar nu flera

delprojekt produkter på marknaden i raffinerade affärsmodeller och är i stadiet "testade på

marknaden samt har genererat intäkter". I delprojektet om produktion av virusfritt utsäde

och plantmaterial, med 6 samarbetsinstitutioner och en total budget på cirka 750 000 USD,

har det under tre år sålts 885 000 enheter virusfritt utsäde av sötpotatis till jordbrukare i

Uganda och 17 500 enheter virusfritt basutsäde av sötpotatis sålts till privata laboratorier

i Tanzania för uppförökning och vidare försäljning till jordbrukare. Kväveberikat och

pelleterat organiskt gödningsmedel tillverkat av urbant bioavfall har sålts till jordbrukare

för att förbättra produktivitet och öka skördarna. Innovationsföretaget i delprojektet sålde

under 2019 ca 105 ton gödningsmedel och hade en omsättning på cirka 31 500 USD.

I delprojektet om Striga som handlar om motståndig majs och hirs pågår en diskussion

inom universitetet, Maseno University i Kenya, om villkor för fortsatt affärsverksamhet.

Slutligen, även i delprojektet om ett förnybart biobränsle som kallas "bio-alkanolgel"

tillverkat av fruktavfall, pågår arbetet om villkor för fortsatt affärsverksamhet och ett

provisoriskt patent beviljades av kenyanska myndigheter. Bio-alkanolgelén har också

potential att avvisa myggor som orsakar malaria och den resulterande biomassan från

produktionsprocessen kan även bearbetas till en sekundär produkt som biogödselmedel.

För mer information:

sida.se

46

KAPITEL 4

Nya affärsmodeller baserade på

cirkulära system

Dagens linjära jordbruks- och livsmedelssystem utnyttjar jordens ändliga resurser på ett

ohållbart sätt. En tredjedel av all ätbar mat går idag förlorad, samtidigt som tio procent av

världens befolkning går hungrig. Jordbruks- och livsmedelssektorn är den andra största

utsläpparen av växthusgaser i världen och dagens jordbruksmetoder leder till utarmning av

våra matjordar. Viktiga resurser, såsom kväve, fosfor och andra mineraler används i enorma

mängder, men går samtidigt förlorade efter endast en skörd, med stora konsekvenser i

form av bland annat övergödning. Att gå mot en cirkulär ekonomi för mat är därför helt

avgörande om vi ska lyckas nå Parisavtalet och hålla oss inom de planetära gränserna. Vi

måste börja använda våra råvaror på ett mer resurseffektivt och hållbart sätt och undvika

resursförluster i hela kedjan.

Sambanden mellan vår konsumtion och dess påverkan på miljö och klimat kan vara svår

att förstå i sin helhet – det är komplexa system. Få tänker till exempel på att den billiga

fredagskycklingen kan bidra till skövlade regnskogar, då kycklingfoder brukar innehålla

ungefär 15 procent soja. Eller att tisdagstacosen med nötfärs leder till väsentligt högre

utsläpp av växthusgaser, jämfört med om den istället tillagats av färs gjord på svenska

baljväxter. Trots att Sverige har en förhållandevis stark lagstiftning till skydd för miljö och

djur jämfört med många andra länder, finns fortfarande en rad områden där eftersläpande

regelverk hindrar ett fullt ut resurseffektiv jordbruks- och livsmedelssystem. Ändå framhålls

det ibland att det svenska lantbruket får brottas med konkurrensnackdelar, då svenska

regler kan kosta pengar att efterleva. Dock tyder mycket på att dessa eventuella nackdelar

kan vändas till fördelar på en global marknad som är alltmer märkt av negativa klimat- och

miljöeffekter. Därför är det klokaste vi kan göra att investera mer i våra svenska mervärden,

inte mindre. Däremot kan vi inte vänta oss att kostnaden för den investeringen ska tas av

enskilda lantbrukare. Det är rimligt att marknaden är med och satsar för att tillgodose just

marknadens önskemål.

Ett av tre strategiska områden i den svenska livsmedelsstrategin handlar om att öka

kunskaps- och innovationsgraden i livsmedelskedjan. Det enda sättet detta kan ske är

genom öppenhet, samarbeten och delade kostnader för utvecklingsarbetet. Det är inte

rimligt att den med minst marginaler i kedjan – lantbrukaren – ska stå för hela risken när

det gäller att testa nya grödor, nytt foder och nya tekniker. Ansvaret måste tas av hela

livsmedelskedjan, något som bygger på förtroende, öppenhet och samverkan.

47

Tillvaratagande av attraktiva restflöden

Varje år försvinner stora mängder livsmedel på vägen från jord till bord. En del i form av

restprodukter som inte tas tillvara i produktionen, och en del i form av fullt färdiga och ätliga

livsmedel som helt enkelt slängs. De svenska hushållens matsvinn, det vill säga de ätliga

delarna av matavfallet, uppgår till ungefär 420 000 ton per år. Därtill kommer mat-avfallet

– sådant vi räknar som oätliga delar som skal, kärnhus, skinn och ben. Det är ett oerhört

slöseri som vi inte har råd med, vare sig socialt, ekonomiskt eller ekologiskt. Vi måste hitta

nya cirkulära system där producent – användare – återvinnare – ny producent inkluderas i

produktions-kedjan genom att betrakta allt avfall som resurser. För att detta ska lyckas behöver

livsmedels-kedjans flöden kartläggas och de allvarligaste källorna till svinn och resurstapp

identifieras. I första hand måste förlusterna begränsas redan vid källan. I de fall detta inte går

behöver livsmedelskedjans aktörer samverka för att styra avfallsflöden till nya råvaruflöden.

Den enes avfall kan bli den andres viktigaste insatsvara

För att begränsa matsvinn och matavfall är det centralt att också leta längre bak i kedjan,

inte enbart se till resursförluster i butik och hos konsument. Produktions- och förädlings-

industrin är idag full av restströmmar som i många fall slutar som biogas. I Sverige bränner

vi till exempel tonvis med värphöns varje år när de inte längre lägger ägg i önskad takt,

samtidigt importeras stora mängder processat kycklingkött från andra länder. Ett annat

exempel är den fantastiska svenska löjrommen, en kvalitetsprodukt vi med rätta är stolta

över – men där rommen endast utgör en åttondel av siklöjehonornas totala vikt. Majoriteten

av alla hanar samt de tömda honorna blir idag djurfoder eller biogas. Alltså ratar vi femton

sextondelar av en näringsrik fisk som tas upp i hundratals ton varje år. Samtidigt serveras

skolbarn fisk från andra sidan jorden. Men skolelever skulle sannolikt inte äta hel siklöja,

istället behöver den förädlas till något som barn känner igen och vill äta. Kanske en fisk-

burgare? Nyckeln torde alltså vara att kartlägga samtliga restflöden samt konsumentens

beteende och utifrån denna data skapa nya affärsmodeller.

Ett lyckat exempel är butikskedjan som bara sålde broccolibuketterna medan odlarna fick

slänga stammarna. Stammarna utgör två tredjedelar av plantan och är såväl näringsrika som

goda. Tack vare dialog och samarbete finns idag dessa stammar strimlade i form av soppmix

– anpassade efter dagens användare som lägger allt mindre tid på matlagning. En modern

affärsmodell som är bra för alla – för bonden, för butikerna, för konsumenten och miljön.

Cirkulära affärsmodeller kräver samarbete mellan sektorer. Den mest intressanta bransch-

överlappningen torde i framtiden vara den mellan jordbruk, material och biotech.

48

Härnösand – ett centrum för kretsloppsodling med system för både stor och liten skala

Härnösand har sedan länge legat i täten när det gäller landbaserad kretsloppsodling av

fisk och grönsaker i Sverige. För över 20 år sedan flyttade pionjären Pecka Nygård upp

sin fiskodling på land och började experimentera med att låta näringen från fiskarna göda

grönsaker. Nu har entreprenörer skalat upp idén och skapat Peckas Naturodlingar AB,

Europas och kanske världens största kretsloppsodling. Anläggningen består av nästan

12 000 kvadratmeter växthus med kapacitet på 500 ton tomater och 60 ton regnbågslax

per år. Tomaterna säljs i hela Sverige och Peckas Naturodlingar har som mål att etablera

ännu större anläggningar i anslutning till ett eller flera storstadsområden. Företaget har

också utvecklat ett styrsystem för akvaponisk odling i industriell skala baserat på artificiell

intelligens. Systemet kommer att erbjudas en internationell marknad.

Samtidigt pågår en stark utveckling av småskalig och hållbar livsmedelsproduktion i

Härnösand. VISUS är ett företag som utvecklar mindre och medelstora odlingsanläggningar

för akvaponi och hydroponi. Målet är bland annat att placera odlingssystem där de naturliga

förutsättningarna gör det svårt eller omöjligt att odla. En sådan variant är mobil.

Odlingssystem med container

Källa: VISUS

49

All utrustning i form av odlingsbäddar, fiskvattentankar, pumpar och en anläggning för

solel ryms i en container som kan transporteras och användas i områden med begränsad

tillgång på vatten och brist på odlingsmark. I ett klimat med lång odlingssäsong kan, i en

sådan anläggning, 1-2 ton fisk och 3-7 ton grönsaker produceras årligen. VISUS utvecklar

anläggningarna i nära samarbete med ”backyard farmers” i regionen och designar system

för stadsnära odling i samarbete med olika fastighetsbolag. I samarbete med Härnösands

folkhögskola ges utbildningar i den här typen av odling.

Allt fler konsumenter vill veta var och hur den mat de äter har odlats. Berättelsen om vad

som hänt det lilla fröet på vägen till färdig grönsak är en viktig del av smakupplevelsen.

Efterfrågan på närodlade livsmedel innebär inte bara kortare transportvägar. Det skapar

också en ny marknad för ett hållbart företagande. Det kan vara nya mindre företag eller

odling som komplement till befintlig verksamhet.

När klimatförändringar förändrar villkoren för att producera livsmedel på många håll i

världen behövs nya lösningar för hållbar produktion. Det som sker i Härnösand i form

av utveckling av klimatsmart hållbar livsmedelsproduktion i både stor och mindre skala,

är ett viktigt bidrag till lösningen.

Mellan Härnösands kommun och Mittuniversitetet finns ett samverkansavtal där flera

forskningsinitiativ genomförs för att stötta framväxten av hållbar livsmedelsindustri i

Härnösand och Västernorrland. Detta stärker kopplingen mellan samhälle, näringsliv

och forskning och vi vill tillsammans med andra engagerade aktörer driva utveckling kring

de stora utmaningar som finns inom detta område.

För mer information:

visusgreentec.se

miun.se/mot-mittuniversitetet/samverkan/goda-exempel-pa-samverkan/samarbetsavtal-

harnosand

50

5 ton grön fisk i disk – hållbar och cirkulär proteinråvara

Vår mat ska helst inte äta vår mat. Och vi ska helst inte låta några restströmmar gå till spillo.

Det är några av grundtankarna bakom projektet 5 ton grön fisk i disk som Axfoundation

driver tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Den globala befolkningen ökar samtidigt som 85 procent av världshavens kommersiella

fiskbestånd är nyttjade till max eller till och med överutnyttjade. Fiskodlingar ses ofta som

en möjlighet att förse oss människor med sjömat, utan att öka pressen på världshaven. Idag

är ungefär hälften av all sjömat på den globala marknaden odlad. Ett problem med den

odlade fisken är dock att fodret ofta består av stora mängder soja, spannmål och vildfångad

fisk, det vill säga råvaror som vi människor skulle kunna äta direkt, istället för att låta dem

ta omvägen genom fisken. Den globala fiskodlingen bidrar därför negativt till den globala

livsmedelsförsörjningen. Samtidigt har livsmedelssystemet stora problem med avfall och

återtag av näringsämnen, som i dagens linjära flöden bidrar till näringsläckage och över-

gödning. Projektet 5 ton grön fisk i disk slår båda dessa feta flugor i en smäll.

Sedan 2017 tillåter EU insekter som foder till fisk. Därmed är det möjligt att lösa problemet

med ohållbart producerat fiskfoder samtidigt som en outnyttjad råvaruresurs i form av

livsmedelsavfall kan tillvaratas. Idén baseras på att kasserat bröd och grönsaksrester såsom

skal och kärnhus blir mat till insekter som sedan förädlas till att bli mat till fisk. Dessa

insekter, ihop med andra inhemska råvaror, skulle kunna ersätta delar av dagens användning

av importerat fiskmjöl, fiskolja och sojakoncentrat.

Projektets huvudmål är att:

• Producera minst fem ton svensk miljövänlig laxfisk av hög gastronomisk kvalitet

• Producera ett kretsloppsfoder utan att importera någon ny näring till Östersjöns

avrinningsområde

• Stödja utvecklingen av kretsloppsbaserade foderråvaror

• Stödja svenska kommuners miljöarbete som en del i cirkulär matproduktion

Projektgruppen består av aktörer från hela produktions- och distributionskedjan, inklusive

forskarledet. Detta gränsöverskridande samarbete är en av anledningarna till att projektet

blivit så framgångsrikt.

51

Producenten Älvdalslax har testat insektsfodret i liten skala med gott resultat. Eftersom fodret

bland annat består av insekter som livnärt sig på restprodukter från livsmedelsindustrin skapas en

produktion som inte konkurrerar med annan livsmedelsproduktion, utan bidrar till en ökad och

säkrare livsmedelsförsörjning. Foto: Lemon Wedge / Stuart Dunlop

Nya cirkulära affärsmodeller skapas under resans gång, när den enes avfall blir den andres

insatsråvara. Under insektsproduktionen uppstår ytterligare ett flöde, nämligen det organiska

avfall som insekterna själva producerar när de äter de vegetabiliska restströmmarna. Med

andra ord, insektsbajs. Denna biprodukt har utvärderats i Axfoundations experimentträdgård

på Torsåker gård och funnits ha intressanta egenskaper som biologiskt gödningsmedel.

Lagstiftningen kommer med största sannolikhet att ändras under de kommande åren och

tillåta insekter som foder också till fjäderfä och gris. När det sker vill vi ha infrastrukturen och

kunskapen på plats för att skala upp ytterligare och ersätta ohållbara foderråvaror även där.

För mer information:

axfoundation.se

52

Produktiv sanitet i Burkina Faso och Niger

Trots att sanitet är en mänsklig rättighet saknar nästan 700 miljoner människor i världen

tillgång till en toalett. En majoritet av dessa bor på landsbygden, främst i låginkomstländer i

Sydostasien och Afrika söder om Sahara (SSA). Urin och fekalier, ”humanavfall”, kan som

känt skapa stora hälsoproblem i närmiljön, men faktum är att de också kan vara en resurs.

Mängden växtnäring som finns i humanavfallet från en person motsvarar ca 10 kg mineral-

gödsel per år. För en hel familj innebär det ca 50-100 kg mineralgödsel per år, vilket ofta

är mer än vad småbrukare i SSA har råd att köpa in för att producera grödor. Den största

delen av näringen finns i urinen. Urin är till skillnad från fekalier dessutom i princip fritt från

patogener och passar därför utmärkt som gödselmedel. Fekalier innehåller organiskt material

och en hel del fosfor, men bör hygieniseras väl för att minimera riskerna i kretsloppet.

Tyvärr sker väldigt lite samarbete mellan aktörer från sanitetssektorn och jordbrukssektorn

för att ta vara på möjligheterna till ett säkert kretslopp. De flesta sanitetssatsningar med

syfte att öka tillgången till hygien och toaletter på landsbygden inriktar sig på konventionella

lösningar som till exempel djupa groplatriner (pit latrines) där en stor del av näringen i urin

och fekalier försvinner ur det lokala kretsloppet. Det finns dock redan idag småskaliga och

kretsloppsanpassade sanitetslösningar, såsom komposteringstoaletter eller urinseparerande

toaletter där urinen kan tas tillvara som gödselmedel utan att kontamineras av fekalier. Med

relativt små investeringar kan dessa skapa ett lokalt näringskretslopp som leder både till en

förbättrad närmiljö och ökade skördar.

Urinseparerande torrtoaletter kräver mer underhåll än andra lösningar och ofta saknas

stöttande regelverk som förenklar implementeringen av både toaletter och återanvändning.

I många delar av världen finns dessutom av naturliga skäl ett djupt rotad tabu mot att

handskas med humanavfall. Att sprida kunskap om säkert användande av toaletterna

och det gödsel som produceras, visa på de ekonomiska fördelarna och öka den kulturella

acceptansen är därför nyckelfaktorer i etableringen av fungerande kretsloppstoaletter.

Sedan tidigt 2000-tal har mer än 17 000 urinseparerande torrtoaletter installerats i Burkina

Faso och Niger av olika organisationer, med stöd från bland annat Sida och IFAD, där

också Stockholm Environment Institut (SEI) har bidragit med forskning och uppföljning.

Uppföljningar i Burkina Faso och Niger visar att urinseparerande torrtoaletter på många

håll används flitigt flera år efter etableringen, och att många hushåll är mycket nöjda med

sina sanitetslösningar. De mest framgångsrika projekten är de som haft störst fokus på

återanvändning, där lokala jordbruksrådgivare och bönder genomfört försök med urin och

toalettkompost som gödselmedel.

53

Hadjiratou Issoufou, projektledare i Niger, demonstrerar användning av urin som gödselmedel.

Foto: Linus Dagerskog

Att rent praktiskt förstå hur återanvändning går till och se resultaten på egna fält har varit

viktigt för att hushållen ska efterfråga och använda toaletterna. Ett praktiskt problem har

varit att hantera de stora mängder urin som genereras. För att lösa problem med urinlagring

och transport har många hushåll börjat använt urinen till att berika sina komposthögar.

Att stärka kopplingen mellan sanitet och jordbruk är en stor utmaning för alla samhällen.

En helhetssyn krävs där vi hanterar både risker och resurser kopplade till urin, fekalier,

avlopps-vatten och organiskt avfall. På många sätt är familjerna som engagerat sig i

kretsloppen i Burkina Faso och Niger föregångare, och det finns mycket vi kan lära av dem!

För mer information:

slu.se/en/collaboration/international/slu-global/projects-and-themes/networks/siani

sei.org

54

AgriFoSe: Vetenskap bidrar till nya affärsmodeller för näringsriktig mat

i låginkomstländer

Inom programmet Agriculture for food security 2030 – translating science into policy

and practice (AgriFoSe2030) arbetar vi med att förbättra produktion av och tillgång på

näringsriktig mat i låginkomstländer. I detta arbete inkluderas att utveckla nya affärs-

modeller för att stärka småskaliga livsmedelsproducenters och distributörers tillgång till

marknader. Ett exempel på detta är vidareförädling och försäljning av insekter, som en

viktig källa till protein för människor och även som foder till husdjur. I AgriFoSe2030 har

vi nära samarbeten med kollegor i låginkomstländer utifrån tvärvetenskapliga angrepps-

sätt. Det första steget i våra olika samarbetsprojekt och aktiviteter utgörs av en grundlig

analys av vilken vetenskap som behövs för att åstadkomma den önskvärda förbättringen

i livsmedelssystemet. I denna analys beaktas alla tre aspekterna av uthållighet (social,

ekonomisk och miljömässig), risker, möjligheter och antagande längs vägen utvärderas

och aktörer som bör involveras i de olika stegen längs vägen identifieras. I ett andra steg

gör programdeltagarna en syntes av det vetenskapliga kunskapsläget inom området och

gör denna tillgänglig och begriplig för relevanta beslutsfattare och praktiker. En central

del inom AgriFoSe2030 är att involvera och träna kollegor från låginkomstländer för att

åstadkomma förbättrad livsmedelsförsörjning.

Utgångspunkten avseende insekter är att dessa traditionellt utgör en viktig komponent

i dieten i många afrikanska länder. Insekter har även en stor potential som foder för

livsmedelsproducerande djur. De kan därmed utgöra en del av ett cirkulärt system

eftersom vissa insekter kan livnära sig på matavfall. Syftet med projektet var att främja

användande och försäljning av ätbara insekter i stad och stadsnära områden i Zimbabwe

och i Demokratiska Republiken Kongo. Detta gjordes genom att stärka kapaciteten

och öka medvetenheten hos lokala beslutsfattare avseende säker hantering och handel

med ätbara insekter. Projektet syftade även till att underlätta aktivt deltagande av lokala

intressenter och beslutsfattare och har även lett till att stimulera entreprenörskap och

aktivt deltagande av kvinnor. Tillsammans med lokala myndigheter har projektet stöttat

en marknadsmodell för att saluföra och hantera insekter i urbana områden i Chinhoyi,

Zimbabwe. Denna modell har bidragit till flera positiva effekter, till exempel förbättrad

hantering och hygien av insekter, förbättrad tillgång till marknader, ökad exponering bland

nya konsumentgrupper och säkrare tillgång på insekter. Förbättrad hantering av insekter

har lett till ökad livsmedelssäkerhet och ökad handel, vilket främst gynnar kvinnor. Den

ökande medvetenheten om förbättringspotentialen har skapat intresse i andra städer

runtom i Zimbabwe och även i andra länder.

För mer information:

slu.se/en/collaboration/international/slu-global/agrifose

55

KAPITEL 5

Slutord

Åren 2020-2030 är FN:s decennium för handling för att uppnå Agenda 2030 och de globala

målen för hållbar utveckling. Sedan dessa beslutades har framstegen varit begränsade och för

flera av målen har utvecklingen till och med gått åt fel håll. Covid-19 pandemin har gett

upphov till ytterligare hinder som ingen hade kunnat föreställa sig för bara en kort tid sedan

och spär på de utmaningar som världen står inför. Den sätter även ljuset på vikten av säkra

livsmedel och betydelsen av en god djurhälsa samt god djurhållning. Samtidigt pekar många

på att pandemin har gett upphov till ett fönster av möjligheter och som kan vara den språng-

bräda som världen behöver. "Build back better" lyfts fram som en ny dimension i den globala

utvecklingen. Redan innan utbrottet av pandemin visade analyser att flera av de globala

mål som inte utvecklades positivt, på ett eller annat sätt kunde knytas till livsmedelssystem.

Samtidigt kommer effekterna av klimatförändringarna på jord- och skogsbruket påverka

möjligheterna att odla, inte minst i många sårbara utvecklingsländer. Det är redan nu tydligt

med tätare perioder av torka och riskerar att ytterligare öka hungern. Om livsmedelssystemen

förändras med alla tre dimensioner av hållbarhet som riktmärke kan det istället bidra till en

utveckling som är positiv för klimat, miljö, hälsa och ekonomisk utveckling.

Att applicera ett systemperspektiv är en viktig början och i den här skriften har några av

komponenterna som är ytterligare nycklar till förändring redovisats; att använda den

infrastruktur som stat och offentlig verksamhet kan erbjuda för att driva utvecklingen åt

rätt håll, att både hjälpa och lyssna till konsumenten, att låta forskning och innovation ta

plats och ligga till grund för beslut samt att våga satsa på nya affärsmodeller som bidrar

positivt till en hållbar utveckling. Flera av exemplen i skriften har också pekat på att sam-

verkan mellan aktörer och över sektorsgränser är centralt och att det leder till resultat.

Utmaningarna är stora och fallgroparna många, men att fortsätta som vanligt är inte ett

alternativ. Beslutet av FN:s generalsekreterare att stå värd för ett toppmöte om livsmedels-

system 2021 har rönt mycket stort intresse och engagemang, vilket visar på att frågan om

livsmedelssystem är aktuell både globalt och nationellt, på politisk nivå, för näringslivet och

för den enskilda individen. Utan snabba insatser kommer varken de globala målen eller

klimatmålen att uppnås.

Svenska FAO-kommittén tillsattes år 1950, samma år som Sverige blev medlem i FAO. Kommitténs uppgift är att bistå regeringen i arbetet med tryggad livsmedelsförsörjning för alla människor med hänsyn till global utveckling och bevarad biologisk mångfald inom områdena jordbruk, fiske och skogsbruk. Den ska också sprida information och höja kunskapen om FAO i Sverige. Kommittén består av tolv ledamöter och ordföranden.

Svenska FAO-kommittén www.svenskafaokommitten.se