Etnicitet och hälsa

Åsa Andersson

Etnicitet och hälsa

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

Ras och ”Ras”


Ras – Anspelar på (vetenskapligt grundlösa) biologiska skillnader.


• 1700-talet – Ras blev vetenskaplig kategori (Klassificeringsgrund för handel med slavar.

• 1800-talet – Ras användes för att legitimera den sociala ordningen när europeiska stater blev imperialistiska makter och styrde andra delar av världen.

• 1900-talet – Statens institution för rasbiologi (1921), Uppsala.

Vit, svart och gul ras• Vit ras: Högre intelligens, bättre moral och större vilja.• Svart ras: Djurisk natur, brist på moral och känslomässig instabilitet.• Grund för ex. Adolf Hitlers Nazistiska ideologi.


• Genetiska skillnader är större inom grupper än mellan grupper.

• Ras är idag ett levande men omstritt begrepp och många använder ”ras” för att visa att det är vilseledande.

Idag vet vi att skilda befolkningsgrupper inte utgör tydligt avgränsade enheter.

• ”Ras” – Anspelar på social/kulturella konstruktioner. Rasbegreppet är i grunden konstruerat.

Vad innebär ”ras” om det inte bygger på biologiska kännetecken?


”Rasskillnader måste tolkas som fysiska variationer som urskiljs av en viss grupp människor eller ett helt samhälle som socialt betydelsefulla” (Giddens 2007:393)

• ”Ras” kan förstås som en uppsättning sociala relationer som gör att individer och grupper (och deras egenskaper) kan beskrivas med biologiskt grundade faktorer.

• Rasism: Innebär att man på felaktiga grunder menar att en person utifrån sitt utseende beter sig på ett visst sätt eller har en viss personlighet.

• Rasist: En person som anser att man biologiskt kan förklara varför en del människor med ett visst utseende är överlägsna människor med ett annat utseende.

”Ras” anspelar på biologiska skillnader vars betydelse är socialt konstruerad.


”Ras” och Etnicitet

Etnicitet anspelar på sociala/kulturella konstruktioner, ex. språk, seder, nationell och politisk identifikation, religion och grupprocesser.

Vad är etnicitet?


• Grekiskt ursprung: Etnico = ”Folk”

• Grupp och klassificeringsprocess.

• Relationell karaktär.

• Kulturell, social gränsdragning: ”Vi” vs ”Dom”

• Påbjuden karaktär

• Status/hierarki?


Etnicitet grundas på olika differentieringsprinciper:

- Tillskrivningsprocesser

- Identifikationsprocesser

Dessa bygger i sin tur på symbolgemenskaper som föreställningar och myter om en gemensam kultur, historia och ursprung.

Etnicitets-begreppet innefattar inget medfött. Etniska skillnader är något man lär sig. De produceras och reproduceras över tid.


• Etnicitet omfattar alla människor.

• I praktiken är etnicitet ofta förknippat med minoritetsgrupper i en befolkning – medför att majoriteten är strukturellt osynlig.

• Har central betydelse för individuell identitet och gruppidentitet.

• I sociologisk mening handlar minoritetsgrupper om mer än enbart antal personer (statistisk mening). I sociologisk mening är medlemmar av en minoritet socialt missgynnade som följd av att de diskrimineras av andra människor.

• Begreppet minoritet används för att beskriva en grupps underordnade position i ett samhälle.

• En minoritet kan därför utgöra en majoritet. Ex. kvinnor.


• Minoritetsgrupper är ofta avgränsade från det omgivande samhället. Ex. boendesegregation.

• Minoritetsgrupper är ofta utsatta för fördomar och diskriminering.

• Fördomar – åsikter och attityder som en grupp människor har om en annan grupp.

• Diskriminering – Innefattar ett faktiskt beteende, konkret handling, gentemot andra och syftar till att medlemmar av den utsatta gruppen inte ska få tillgång till de möjligheter och resurser som är öppna för andra.


• Fördomar har ofta sin grund i stereotypa uppfattningar. Ex. alla svarta är musikaliska eller alla kinesiska studenter är flitiga.

• Stereotypa idéer införlivas lätt i kulturella uppfattningar. Ex. ”Invandrare saknar respekt för blåljuspersonal, de får väl inte lära sig det i de länder de kommer ifrån” (Trollhättebo om raketskjutande ungdomar december 2018).

• Syndabockstänkande är vanligt mellan minoritetsgrupper som konkurrerar om positioner.

• När majoritetsgrupper begår våld mot minoritetsgrupper brukar de anse att det är minoritetsgruppens eget fel. Ex. män som misshandlar kvinnor.

Paus!


Rasism – Från biologiska till kulturella argument


Traditionell rasism: Fördomar som grundar sig på fysiska skillnader, som i social bemärkelse är viktiga.

Ny rasism: Idéer om kulturella skillnader som används för att utesluta vissa grupper. Ex. ”Invandrare saknar respekt för blåljuspersonal, dom får väl inte lära sig det i de länder dom kommer ifrån, och kan dom inte sånt får dom faktiskt åka hem” (Trollhättebo om raketskjutande ungdomar december 2018).

Rasifieringsprocess: Olika människor med olika erfarenheter och bakgrunder tillskrivs en grupptillhörighet.


Ny rasism

Hierarkier som rör överlägsenhet och underlägsenhet konstrueras på grundval av de värderingar som majoritetskulturen ger uttryck för.

Grupper som skiljer sig från majoriteten marginaliseras och nedvärderas.

Har en tydlig politisk dimension: Ex. Policys där officiella språk efterfrågas (USA), eller flickor som tillhör islam inte får bära slöja (Frankrike).

Sociologiska förklaringar till rasism


Etnocentrism – En misstänksamhet mot främlingar i kombination med en tendens att bedöma andra kulturer i termer av den egna kulturens värderingar och synsätt.

Gruppgränser och slutenhet – Grupper vidmakthåller tydliga och svårgenomträngliga gränser som skiljer dem från andra.

Resursfördelning – Orättvis fördelning av resurser och tillgångar.

Etnisk slutenhet mellan grupper.


Individuell rasism: Rasistiska handlingar kan reduceras till en individs handlingar och ansvar.

Institutionell rasism: Sociala system och strukturer har en rasistisk verkan.

Ofta medveten rasism

Ofta omedveten rasism

Risker med att prata om ”ras”


- (Re)produktion.

- Icke-vetenskaplig kategori.

- Befästa en kategori som inte ”finns”.

Ändå är det nödvändigt att synliggöra vissa erfarenheter!


- Erfarenheter tystas ner- Strukturer och kulturella normer osynliggörs

Kritiska vithetsstudier


Problematiserar:

- Färgblindhet.

- Vithet som orientering.

Handlar om att både förstå och förändra sociala situationer.

Uppmärksammar maktrelationer, dvs hur vissa grupper privilegieras framför andra.


Vithet som orientering


- Att internalisera den vites blick. ”Dubbelt medvetande”

- Medvetenhet om kroppen är uteslutande en negerande aktivitet.

- Världen behöver vara tillgänglig. Att saker ”platsar”.

- Att känna sig hemma.

http://www.youtube.com/watch?v=YWyI77Yh1Gg


A girl like me

http://www.youtube.com/watch?v=YWyI77Yh1Gg

A girl like me


”Ras” eller etnicitet? – Erfarenheter som etnicitetbegreppet inte kan fånga/ osynliggör?

Väcker tanke om att ”ras” och kön samspelar – komplexifiering, flickor, kapitalistiskt konsumtionssamhälle, skönhet/normalitet

Internaliserat den vites blick: ”Dubbelt medvetande”

Att vara främling i sin egen kropp

Existentiell ångest och skam till följd av den vites blick.

”…this double conciousness, this senses of always looking at one´s selfthrough the eyes of the others” (du Bois 1903).

Vithetens fenomenologi• Vithet som orientering


Tack för idag!


Documents

Etnicitet och hälsa