Barn och ungas hälsa

Carin Oldin

Barnhälsovårdsöverläkare

mars 2012

Barn i Sverige- 1/5 av befolkningen

• Grundläggande hälsa och välfärd

• Barns levnadsvanor - jämlikt?– Barn i relativ fattigdom – ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa

• Barnets rättigheter i familjen?– BO föräldrastödsmaterial

• Barn och ungdomar från andra länder

Hur mår barnen i Sverige? Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige- nationell kartläggning 2011

• Polisanmälning misstanke om barnmisshandel ökat

• Barn skadats kroppsligt av misshandel inte ökat

• Barn med kronisk sjd och funktionshinder– slagna dubbelt så ofta

• Ökad benägenhet att anmäla från förskola, skola – vanvård och försummelse

• 9 av 10 tycker inte att det är rätt att slå sina barn

Hur mår de unga? Folkhälsoenkät Ung 2011- grundskoleelever år 9

• Hälsa– Stress, irritation en gång/vecka 40-60%– Självskattad hälsa – flickor skattar sig lägre

• Skola– 1 av 10 elever känner sig inte trygga i skolan– Lunch i skolmatsal 61-66%

• Alkohol och tobak– Berusningsdruckit någon gång 26-31 %– Erbjudna köpa narkotika 12-16%

Kvinnohälsovård, Barnhälsovård och Skolhälsovård

Förebyggande hälsa i ett nötskal!

Barnhälsovårdens mål

Främja barnens hälsa, trygghet och utveckling

Genom att:– Stödja föräldrar – Upptäcka och förebygga fysiska och psykisk

ohälsa hos barn– Upptäcka och förebygga risker för barn i

närmiljö och samhälle

Svensk barnhälsovårdHälsovinster/ Utmaningar

• Barnadödlighet mycket låg

• Barnolycksfall minskat

• Dödlighet i hemmet av botbara sjukdomar har minskat

• Vaccinationstäckning >95%

• Långvariga sjukdomar/handikapp identifieras tidigt

--------• Svårt att klara behovsinriktade insatser • Brister i föräldrastöd• Avsaknad av effektiv samverkan

MVC BVC

Kommun

Familjecentral

Landsting

Kommun

+

Spec. MVC Förlossning BB BB-hemvård

Neonatalavd.

Socialtjänst Förskola

Distriktsläkare

Barndistriktsläkare

Skolhälsovården

Skola

Barnkliniken BUP Barnhab Barntandvård

AmningEnbart ammade barn födda 1964–2009.

Andel ammade barn vid fyra månaders ålder per län, barn födda 2009

Föräldrastöd

• Barnhälsovård – Slutna grupper från MVC-BVC– Föräldrar vill ha mötesplats

• Föräldrastöd i Sverige idag - vad, när och hur? 2008, ny utvärdering pågår – Grupper längre upp i åldrarna– Familjecentraler bra modell– Generellt föräldrastöd- stärka föräldraskap, utgå från det

friska– Riktade grupper vid problematik

Psykisk ohälsaTvärprofessionella samverkansteam

för blivande och nyblivna

föräldrar med psykisk skörhet/sjukdom.

• Basnivå - Familjecentralssamverkan

• Övergripande samverkansteam

Levnadsvanor

• Tobaksbruk• Riskbruk av alkohol• Ohälsosamma matvanor• Otillräcklig fysisk aktivitet

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoderSocialstyrelsen 2011

Unga - Elevhälsa

• Psykisk ohälsa - samverkan viktig

• Hälsofrämjande arbete

• Vaccinationer• Enklare sjukvårdsinsatser• Riktade kontroller - syn, hörsel• Ny skollag 2010:800, 1 juli 2011

Barn och ungdomar från andra länder

Landstingen har avgiftsfri hälso- och sjukvård för barn. Barntandvård är också avgiftsfri för barn.

Alla flyktingbarn har rätt till kostnadsfri hälsoundersökning. Syfte:1. Bedöma om allvarlig ohälsa2. Hindra spridning av allmänfarliga sjukdomar 3. Information till familjen.

BarnkonventionenArtikel 24

Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård.

Artikel 2

Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

Ingen får diskrimineras

Artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.

Artikel 6

Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.

Artikel 12 Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som

berör honom eller henne.

Kalmar

Barn och ungas hälsa- Kommande utmaningar

• Jämlik vård?

• Föräldrastöd

• Psykisk ohälsa

• Levnadsvanor

Prioritera prevention?– KHV-BHV-SHV

• Barnets rätt - barnets röst?

De nya överlevarna12 mars 2012

Margaretha Stenmarker, överläkare

Neonatologi (Nyföddhetsvård)

• I Europa 10 milj. överlevare (< v.36)

• I Sverige överlever ca 200 barn/år (< v.27)

1960-talet – dödfödda

1970-talets början - 95 % dödlighet

2000-talets början – 95 % överlevnad

NeonatologiHur kan vi förklara denna framgång ?

• Avancerad övervakning

• Läkemedelsbehandling

• Assisterad andning

• Centraliserad vård

• Teamets inställning

NeonatologiKomplikationer och sjukdomsrisk ?

• Syn – Hörsel – Lungor - Neurologiskt

• Hjärtkärlsjuklighet - högt blodtryck,infarkt ?

• Metabolt syndrom?

• Undernäring – åldrandeprocessen?

• Intellektuellt :

- 50 % normalutvecklade

- 25 % lätt-måttlig skada - 25 % svår skada

NeonatologiSammanfattning

• Antalet överlevande barn har ökat

• Andelen komplikationer har inte minskat

• Andelen barn med funktionshinder har inte ökat

Medfödda Missbildningar

• Hjärtmissbildningar

• Missbildningar i mag-tarmkanalen

• Metabola sjukdomar

Hjärtmissbildningar

• Antal: 750- 1000 barn/år i Sverige

• Unga vuxna 25 000 – 30 000

• Komplicerade 20 %, t.ex. enkammarhjärta

• Komplikationer: hjärtsvikt, rytmrubbningar

• Majoriteten mår bra!

MagtarmkanalenOutvecklade organ

• Matstrupen: 30 barn/år

• Vuxna 200-300 god livskvalitet

• Komplikationer: Sväljfunktion (80 %)

• Ändtarmen: 30 barn/år

• Vuxna > 1000 livskvalitet(?)

• Komplikationer: Inkontinens (10-85%)

Metabola sjukdomarÄmnesomsättningsrubbningar

• Rubbningar i omsättning av små molekyler (aminosyror, fettsyror, kolhydrater)

• Rubbningar i omsättning av stora molekyler (t.ex. gallsyror, kolesterol)

• Defekter i kroppens energibildande organ

Metabola sjukdomarÄmnesomsättningsstörningar

Sammanfattning

• Screening vid 2 dygns ålder

• Stor och heterogen grupp vuxna (!)

• Diagnostiska möjligheter har ökat

• Individuellt anpassad terapi/specialkost

• Specialteam på universitetssjukhusen

Transplantationer

• Njure

• Lever

• Allogen stamcellstransplantation

Transplantationer Barn

• Sveriges första transplantationer

-Njure 1964 (>200 barn)

-Benmärg 1975 (barn1980) (> 900 barn)

-Lever 1984 (> 100 barn)

TransplantationerBarn

Komplikationer – generella aspekter

• Infektioner/Nutrition

• Nedsatt njurfunktion

• Hormonella rubbningar

• Grå starr - synnedsättning

• Livskvalitet/Fysisk funktion

• Lymfomutveckling

Barnonkologi

En medicinsk revolutionDet hopplösa blev möjligt

Barnonkologins utveckling• ”Finns det bot ?” →1970-

talet

• ”Bot till varje pris” →1990-talet

• ”Bot till minsta möjliga pris” → 2000-talet

Barnonkologi

• Antal: 250-300 nya fall/år

• 80 % överlever - vuxna 6000-7000 < 35 år

• 30 års uppföljning (CCSS)

- 75 % sen biverkan (40% svår)

- 3 gånger ökad risk för tidig död

Barnonkologi Komplikationer

• Hjärta – Kärl - Lungor – Njurar

• Hormonreglering– hypofysfunktion

• Ögon –Öron

• Muskeloskeletala besvär – osteoporos

• Neurokognitivt – koncentration, minne

• Sekundär cancer

• Förkortad livslängd

Etiskt perspektivGör vi för mycket?

• Livets slut i livets början?

barn – föräldrar- sjukvård - samhälle

• Medicinsk frågeställning– Vad kan vi göra?

• Etisk frågeställning– Vad bör vi göra av allt vi kan göra?

Barnmedicinskt etiskt råd i Sydöst

• Bildades 2008 på uppdrag av RMPG barn

• Samtliga landsting representerade

• Driver aktivt frågor t.ex. barnrätt,läkemedel

• Stöd till professionen i enskilda ärenden

• Utbildningssatsningar

Barn idag – Vuxen i morgon• Fler barn överlever

• Överlevnaden har ett pris

• Vuxensjukvården berörs

• Gränsöverskridande samarbete!

Barn- och ungdomsmedicinsk vård

Presentation för regionsjukvårdsnämnden

2012-03-15

Göran Oldaeus, överläkare

Våra kunder:

Patient/anhörig

Våra kunder:

Studerande

Sammanhållen barnsjukvård

Verksamhetschef/Tf verksamhetschef

KlinikledningAdministrativ

utvecklareVerksamhets-

utvecklare

Barnvårdenheten, lekterapi och dagsjukvård

Neonatalvårdsenheten, inkl intensivvård och mott

•Medicinskt ansvarig•Omvårdnadsansvarig•Utbildningsansvarig•Ansvarig f ör personal-administration•Ansvarig f ör patient-administration

Vårdenhets-ledningar

Personal/ löne-assistent

Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelse Förvaltningens ledningsgruppJ önköpings sjukvårdsområde

sjukvårdsdirektör

VårdenhetsledningVårdenhetschefMedicinskt ansvarig läkare

VårdenhetsledningTvå vårdenhetschef erTvå medicinskt ansvariga läkare

SamverkansgruppVerksamhetschef,

verksamhetsutvecklare,fackliga representanter

VårdenhetsledningVårdenhetschefBitr. vårdenhetschefMedicinskt ansvarig läkare

STÖDPROCESSER

MottagningProcessteam

HUVUDPROCESSER

Medicinsk program-grupp barn

Våra profilområden

• Akuta infektionssjukdomar• Akutprocessen• Allergi• Barnkirurgi• Diabetes• Endokrinologi• Gastroenterologi• Hematologi och

immunbristsjukdom• Kardiologi• Kroniska lungsjukdomar• Nefrologi• Neonatologi• Neurologi• Onkologi• Reumatologi

vårdformer

• Sluten vård• Öppen vård• Dagsjukvård• hemsjukvård

Processteam - funktion

Läkare

Kurator/psykolog

Sjuksköterska

BarnsköterskaDietist

Sjukgymnast

Sekreterare

Patientgruppens vårdbehov och önskemål

Processbeskrivning i

klinikens Guide

Mål – resultat

utvärdering – förbättringar

Vårdriktlinjer

Metodutveckling

Spjutspetskompetens

Sprider kunskap – baskunskap hos medarbetarna

Samverkar –

skapar nätverk

Handläggning och förbättring

av medicinsk vård och

omvårdnad.

Common values

Knowledge

Agreement on measures/The Value compass/”Tools”

Department of Pediatricsin Jönköping

Pediatric receptionat a Primary care unit

Asthma team in a

municipality

Microsystems on three levels in our system

Information

chain

Needs Processes

Outcomes

Satis-faction

Costs

Functional health status

Clinicalstatus

Satis-faction

Costs

Functional health status

Clinicalstatus

Barnkonventionen• Barn är man upp till 18 år

• Barnperspektiv i alla beslut

• Alla barns lika värde, artikel 2

• Barnets bästa, artikel 3

• Barn och unga ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och från egna förutsättningar, artikel 6

• Barn och unga ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem, artikel 12

Vår region

• 205 000 barn• 5 barnkliniker (Linköping, Norrköping, Kalmar,

Västervik, Jönköping)• Öppenvårdsmottagning: F-län 6, H län 1, E-län 1• Neonatal intensivvård Linköping, Jönköping• SAKNAR BARNKIRURGISK KLINIK

Aktivitetsdata

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Väs

terb

otte

n

Skå

ne

Öre

bro

Öst

ergö

tland

Gäv

lebo

rg

Jäm

tland

Dal

arna

Nor

rbot

ten

Sto

ckho

lm

Sac

hssk

a

Got

land

Kal

mar

Vär

mla

nd

Väs

tman

land

Ble

king

e

Jönk

öpin

g

Hal

land

Söd

erm

anla

nd

Kro

nobe

rg

Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (barn 0-17 år)

Antal VTF barn- och ungdomsmedicinska barn egna lt / 1000 inv

Antal VTF icke barn- och ungdomsmedicinska barn egna lt / 1000 inv

Aktivitetsdata

0

100

200

300

400

500

600

Skå

ne

Väs

terb

otte

n

Öst

ergö

tland

Öre

bro

Kro

nobe

rg

Hal

land

Sto

ckho

lm

Sac

hssk

a

Söd

erm

anla

nd

Jönk

öpin

g

Dal

arna

Got

land

Nor

rbot

ten

Kal

mar

Jäm

tland

Vär

mla

nd

Ble

king

e

Väs

tman

land

Gäv

lebo

rg

Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (barn 0-17 år)

Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv

Resursdata

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Väs

terb

otte

n

Skå

ne

Öre

bro

Öst

ergö

tland

Got

land

Jäm

tland

Kal

mar

Nor

rbot

ten

Dal

arna

Väs

tman

land

Ble

king

e

Kro

nobe

rg

Gäv

lebo

rg

Söd

erm

anla

nd

Jönk

öpin

g

Hal

land

Vär

mla

nd

Sto

ckho

lm

Sac

hssk

a

Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (barn 0-17 år)

Antal vårdplatser totalt per 100 000 inv

Produktivitetsdata

0

20

40

60

80

100

120

140

Öre

bro

Skå

ne

Öst

ergö

tland

Väs

terb

otte

n

Jönk

öpin

g

Gäv

lebo

rg

Nor

rbot

ten

Vär

mla

nd

Hal

land

Ble

king

e

Jäm

tland

Väs

tman

land

Dal

arna

Kal

mar

Sto

ckho

lm

Sac

hssk

a

Got

land

Söd

erm

anla

nd

Kro

nobe

rg

Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (barn 0-17 år)

Antal VTF barn- och ungdomsmedicinsk vård per årsarbetande läkare

Klinikdata

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

US

Lin

köp

ing

/ Mo

tala

SU

S L

und

SU

S M

alm

ö

US

Um

eå/

Ske

lleft

eå/ L

yck

US

Öre

bro

Sac

hssk

a B

arns

jukh

uset

No

rrkö

pin

g

LS R

yho

v

Väx

jö

Hel

sing

bo

rg

Hal

mst

ad

Kris

tians

tad

Yst

ad

Väs

terå

s

Ble

king

esju

khus

et

Kal

mar

Väs

terv

ik

Vis

by

Gäv

le/ H

udik

sval

l

Gäl

livar

e

Esk

ilstu

na

Sun

der

by

Fal

un

Öst

ersu

nd

Kar

lsta

d

Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin kliniknivå (barn 0-17 år)

Antal DRG poäng per VTF

US US US

PNQ-dataLevande utskrivna, födda vid 25-27 fullgångna graviditetsveckorProcent av intagna (25-27 v) för neonatalvård per moderns hemregion

(Summerat för barn utskrivna under perioden 2007-2010)

PNQ-dataIntagna för neonatalvård, födda vid <= 24 respektive mellan 25-27 fullgångna

graviditetsveckorper 1000 levande födda och moderns hemregion(Summerat för barn utskrivna under perioden 2007-2010)

2,09

2,13

2,19

2,25

2,31

2,33

2,48

2,74

0,64

0,77

0,81

0,92

0,94

1,02

1,29

1,38

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3

Stockholm

Örebro

Lund

Linköping

Riket

Umeå

Göteborg

Uppsala

Promille

<=24 v

25-27 v

Läkemedelsdata och HbA1c

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

VäxjöLinköpingUppsala

ÖrnsköldsvikLund

HudiksvallKalmar

ÖstersundFalun

TrollhättanVästerås

EskilstunaHelsingborgHuddinge

GävleKungsbackaLidköping

NorrköpingTotalt

HalmstadJönköping

KristianstadNyköpingVästervik

ALBKarlskrona

LuleåSachsska

ÄngelholmSundsvallGöteborgUddevalla

VisbyBorås

GällivareYstad

SkellefteåÖrebro

HärnösandMalmö

SollefteåUmeå

KarlstadSkövde

Procent

2010 - Andel patienter med HbA1c < 57 mmol/mol

SWEDABKIDS, 2011

66

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

Förskrivning av glukokortikoider för inhalation (R03BA), öppenvård 3-17 år, länsvis 2007-2010

DDD per 1000 invånareKälla Apotekens Service AB 2007

2008

2009

2010

AUP exkl moms barn 3-17 år, år 2010 riket R03BA – glukokortikoider: 37 225 479kronor.

Framtida färdriktningar• Fortsatt satsning på primärprevention via

BHV/skolhälsovård i en sammanhållen barnhälsovård

• Satsning på barnspecialister i öppenvård• Ge tillräckliga resurser för sluten vård• Utveckla hemsjukvård för barn• involvera barn/anhörig i beslut• Tillsammans med vuxenmedicin utveckla vård och

överlämning i adolescensen• Fortsätta det goda regionala samarbetet

Barn- och ungdomsmedicinska klinikenLänssjukhuset Ryhov