Skolutveckling Forskning

IKT

Skolutveckling, kompetensutveckling och forskning i samspel.

Mölndal gör liksom många svenska kommuner idag, en kraftfull satsning på IKT och digitala lärresurser i förskola och skola. Satsningen innebär en satsning på att digitalisera skolan, att utveckla användning av IKT i skolans vardagsverksamhet och att lärare skall utveckla sin kompetens att använda IKT i sin undervisning.

En viktig utgångspunkt har varit att grunda utvecklingsarbetet lokalt, genom att göra lärare och elever delaktiga. En annan att arbeta systematiskt med att utveckla IKT-användningen som en del av kommunens kvalitetsarbete.

Efter att ha genomfört ett pilotprojekt under 2010 gjorde vi en mer kraftfull satsning på 1:1 under 2011-2013. För att öka kvaliteten i arbetet skapade vi, i samarbete med forskningsmiljön LinCS vid Göteborgs universitet (GU), ett projekt som syftade till:

Att utveckla en undervisning i Mölndals skolor som på ett innovativt och reflekterat sätt använder modern IKT för att stötta elevernas lärande i olika ämnen, samt deras utveckling av mer generella kompetenser.

Att dokumentera och reflektera över utvecklingsarbetet och resultatet av detta på ett sådant sätt att det ger en gemensam och individuell kunskap om hur IKT kan användas.

Att med utgångspunkt i en utvärdering av projektet vidareutveckla en strategi/modell för skolutveckling.

Projektet organiserades som ett samarbetsprojekt mellan Mölndal och LinCS. Tillsammans kom vi fram till att forma ett projekt som inte innebar att skolan enbart utvärderas och beforskas utifrån. Vi ville sätta skolans uppgift att utveckla sin verksamhet med de lokala aktuella för-utsättningar i centrum, samtidigt som forskningens möjlighet att bidra till en ”överförbar” kunskap fick en tydlig plats. Grundprincipen var att skolan, lärarna och eleverna skulle ”äga” sitt utvecklingsarbete.

Arbetet startades med ett antal tematiskt organiserade utvecklings- grupper, bland annat literacy – läsning och skrivning, iPads i förskolan, special pedagogik, elevdemokrati och matematik. I varje grupp ingick en ”processledare” från Mölndal och en forskare från LinCS. Projektet leddes av en styrgrupp med representanter för skolutvecklingsenheten och universitetet. En viktig medaktör var forskarskolan CUL vid GU. CUL är en del av lärarutbildningen vid GU. Doktorander i forskarskolan deltar i projektet.

Gruppernas arbete kan ses som skolutveckling byggt på arbetsplats- baserat lärande. Den enskilde lärarens arbete stöttas kollegialt av lärgruppen och processledaren, samt av forskaren. Forskarens uppgift, sett i det lokala perspektivet har varit att stötta innehållsligt och metodiskt. Inte minst att hjälpa till att ”sätta ord” på de erfarenheter man gör.

Professor Berner Lindström, Göteborgs Universitet Utvecklingschef Christer Ferm, Mölndals Stad

Erfarenheter från lärgrupperna.

Hur kan IKT-verktyg stärka barn- och elevinflytande?

I styrdokument för både grundskola, Lgr 11, och förskola Lpfö, 98/10, betonas vikten av barns, elevers och föräldrars inflytande på flera plan. De demokratiska principerna ska omfatta alla barn och elever som ska ges inflytande över utbildningen.

Styrdokumentens beskrivningar har format arbetet i temagruppen: barn och elevinflytande sedan hösten 2011. Arbetet tog form utifrån deltagarnas idéer om hur de skulle kunna öka barn och elevers inflytande genom att implementera information och kommunikations-teknologi (IKT) i den pedagogiska verksamheten. Diskussionerna i temagruppen har enligt deltagarna lett till nya tankar och reflektioner som tagits med in i förskola och skola. Gemensamt för alla projekt inom temagruppen har varit att det dagliga verksamhetsarbetet påverkats i någon form i och med att:

• Barn och elevperspektivet har utvidgats och synliggjorts, frågor om gränsen mellan barn/elevers inflytande och pedagogens ledarskap har blivit centrala.

• Diskussionen om IKT verktyg har utvidgats på arbetsplatsen, mer fokus på innehåll istället för teknik, hur verksamheten förhåller sig till digitala verktyg i undervisningssyfte.

• När pedagogerna fått egna verktyg så har det avspeglat sig i en ökad positiv inställning till digitala resurser som didaktiska verktyg.

• IKT verktygen har bidragit till att få syn på barn- och elevinflytande genom att dessa verktyg fungerat som en resurs för pedagogisk dokumentation där möjliga vägar till inflytande diskuterats i arbetslaget.

• Verksamhetsledare har blivit intresserade av vad som sker i temagruppen.

Den digitala teknologin har hjälpt både temagruppen och den dagliga verksamheten att få syn på ”reellt barn och elevinflytande” genom digital dokumentation. Pedagogens roll har diskuterats i syfte att kunna analysera och iscensätta en demokratisk undervisning. Flera forsknings-studier visar på ledarrollen som en viktig faktor för lärande vad gäller digital teknologi inom pedagogisk verksamhet (Hennessy, Deaney & Winterbottom, 2007;Kennewell et. al., 2008).

Deltagare: Maria Gardeborg, Lisa Andersson, Roger Irveby. Skolutvecklare Kristofer Skogholm och forskare Anne Öman.

ReferenserHennessy, R., Deaney, K.R. & Winterbottom, M. (2007). Pedagogical strategies for using the interactive whiteboard in school science. Learning, Media and Technology, Vol. 32, No. 3, September 2007, pp. 283–301.

Kennewell, S., Tanner, H., Beauchamp, G., Parkinson, J., Jones, S., Nor-man, N., et al.(2007). The use of ICT to improve learning and attainment through interactive teaching: Full research report ESRC end of award report, RES-139-25-0167-A. Swindon: ESRC.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolver-ket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=244

Mölndals forsknings- och skolutvecklingsprojekt ”IKT och lärande”

Inkluderande strategier i lärandet med hjälp av digitala lärverktyg. Vår gemensamma utgångspunkt i gruppen har varit att undersöka inkluderande strategier i lärandet och gemenskapen för såväl elever som pedagoger.

I vår forskningscirkel har vi undersökt möjligheter, alltifrån tyst läsning, alternativa verktyg, samverkan med skolbibliotek och strategi för kom-petensutveckling till det informella lärandet.

Ipad i förskolan

Under ledning av Mölndal Stad har pedagoger från tre förskolor sedan julen 2011 arbetat tillsammans med Göteborgs universitet i en fort- bildningsgrupp med att introducera pekplattor i förskolan. Förhoppningarna när arbetet inleddes var att både barnen själva och pedagogerna skulle kunna använda pekplattorna för pedagogisk dokumentation. Inledningsvis kretsade arbetet kring att lära sig använda teknologin och dess funktioner. Gruppen träffades månadsvis för att gemensamt diskutera funderingar kring hur teknologin skulle användas, t.ex. vad man skulle dokumentera och vad arbetet skulle leda till?

När teknologin väl fungerade som pedagogerna ville kunde de genomföra ett flertal moment som upplevdes berika verksamheten. I barngrupperna hittade de utöver pedagogisk dokumentation allt fler användningsområden för teknologin, men pedagogerna märkte också hur de påverkades av teknologin och att teknologin hade begränsningar. I processen att tillägna sig det nya arbetsredskapet blev samtalsgruppen till stor nytta.

Digital kompetens handlar om att ha vilja och beredskap att utforska och analysera möten med nya teknologier. Det handlar om att gemensamt skapa kunskap och om att utveckla förståelse för ansvar och ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Digital kompetens är mer än att kunna hantera en pekplatta och pedagogernas sätt att se på teknologin förändrades. Pekplattorna är inte längre en extraordinär teknologi som kräver ett eget upplägg. Med sin utvecklade digitala kompetens kan pedagogerna tillämpa teknologin på ett naturligt sätt i det dagliga arbetet. De kan avgöra vad som var bra eller dåligt och vad som behöver utvecklas. När de möter på problem har de en handlingsberedskap.

Processen med att implementera pekplattor i Mölndals förskolor har resulterat i att pedagogerna har kontroll över användningen av teknologin och inte tvärt om.

Deltagare: Line Kavmark-Knieling, Mahrou Khousravi, Martina Borg, Helene Klasson-Rehn och Leonardo Contreras Skolutvecklare Camilla Rudevärn och forskare Torbjörn Ott.

Blir du nyfiken och vill veta mer? Se då vår film och läs om vårt arbete. Filmen hittar du på YouTube genom att söka på “Specialpedagogik Digitala verktyg Delaktighet i lärandet och gemenskapen”.

http://www.youtube.com/watch?v=A_Bt9FpUcp4

Vår gemensamma artikel och delprojekten finner du på Mölndals Skolarena.

Deltagare: Margareta Börjesson, Marianne Faxén och Anita Jäder. Skolutvecklare Gunilla Almgren Bäck Forskare Patrick Lilja

Trageton goes Ipad

Vår grupp har bestått av fyra pedagoger och en processledare från Mölndals kommun samt en doktorand från Göteborgs universitet. Pedagogerna var alla förtrogna med den metod för läs- och skriv-inlär-ning som Arne Trageton förespråkat bland annat i sin bok ”Att skriva sig till läsning–IKT i förskoleklass och skola” (2005).

En tidig reflektion vi gjorde var att det kändes som om mycket har hänt sedan metoden först beskrevs. Gemensamt för samtliga pedagoger är att de ser en förtjänst i att barnen kan använda flera skrivverktyg och att det bidrar till att fler elever skapar texter.

I lärgruppen har det gjorts två undersökningar, båda i förskoleklasser. I den ena undersökningen skrev barnen för första gången sina berättelser på iPads. Fokus i deras undersökning blev främst på fördelar och nackdelar med att använda iPads jämfört med laptops. I den andra undersökningen höll man mer fast vid att studera kommunikationen mellan barnen då de skrev på datorer, men när man filmat eleverna och analyserat filmerna så hamnade pedagogernas eget agerande allt mer i fokus.

Deltagare: Karin Stenberg, Maria Bitsch, Karin Törnqvist, Malin Brednert Skolutvecklare Anna Maria Åkerberg och forskare Anna-Lena Godhe.

Att dokumentera sin egen praktik på det sätt som pedagogerna gjort under det senaste läsåret menar de har bidragit till att de utvecklats som pedagoger på flera sätt. Genom dokumentationen får man syn på sin egen lärarroll och utifrån de insikterna kan man också förändra sitt sätt att arbeta och hur man bemöter elever.

Pedagogerna har också reflekterat över hur lärarrollen förändras när man arbetar med digitala verktyg och menar att det kräver att man som pedagog är flexibel.

Att använda sig av teknik i olika former för att kommunicera, skapa och leka tillhör barns vardag. Nya hjälpmedel ger nya förutsättningar som vi som pedagoger behöver förhålla oss till för att på ett informerat sätt kunna ta ställning till hur hjälpmedlen kan bidra till utvecklande och positiva lärsituationer.

Det kräver att pedagoger ständigt värderar och relaterar verktygen till teorier för lärande och utveckling. Arbetet i denna grupp menar vi har bidragit till detta. Det har varit en lärorik resa och ett arbetssätt som bidragit till ökad professionalisering. De utmaningar vi står inför nu är bland annat hur pedagogerna ska kunna sprida sina erfarenheter till fler kollegor och utveckla arbetssättet tillsammans med dem.

Vad har vi lärt oss?

Arbetet har resulterat i kunskaper i många dimensioner som är viktiga för framtiden. En del av de erfarenheter vi gjort delar vi också med andra.

Samverkan mellan forskning och skola för skolutveckling i vardags-verkligheten är ett framgångskoncept. Att få in andra perspektiv i vardagsverksamheten och utmana förståelsen av både pedagogik och teknik ger ett rejält lyft.

Modellen för skolutveckling går att ”skala upp” och användas på skolenhet- och kommunnivå. Alla nivåer och aktörer (skolledare, utvecklare, lärare och elever) i organisationen deltar.

Projektarbetet utvecklar en ”ny” förståelse av relationen mellan pedagogik och teknik, där tekniken underordnas och inordnas i pedagogiken.

Den ”tankevända” det innebär att pedagogisera IKT är en process som tar tid.

Den integration av IKT och digitala läromedel i skolans infrastuktur och klassrumsarbetet som 1:1 eller liknande satsningar medför är viktig.

Ett gott ledarskap och ett aktivt stöd grundat i en tydlig vision är viktigt.

Arbetstid för att ägna sig åt ett reflekterat skolutvecklingsarbete är ett ständigt återkommande problem.

Ett återkommande problem är också att ”alla” inte är med. Det är viktigt att ta de problem lärare kan ha på stort allvar, snarare än att betrakta läraren som ett problem.

Lärare i förskolan och lägre stadier engagerar sig i högre utsträckning. Integrering av IKT-frågan i skolutveckling i ”ämnen” är strategiskt viktig.

Professor Berner Lindström, Göteborgs Universitet Utvecklingschef Christer Ferm, Mölndals Stad

www.molndal.skolarena.se/web/arena/forskning

Nästa steg

Till hösten 2013 har Mölndals stad och Göteborgs Universitet planer på att växla upp samarbetet med skolutveckling, kompetensutveckling och forskning i praktiken.

Vi tänker då följa tre skolor och tre förskolor i Mölndal under en längre tid och försöka att förstå och utveckla de faktorer som påverkar möjlig-heten att få till en enhet som skapar optimala förutsättningar för utveckling och lärande för alla barn, elever och pedagoger i förhållande till framtidens kompetensbehov.

”Det går fort nu” och ”Framtiden är redan här”

2013

0508

Fot

o sa

mtli

ga b

ilder

: And

ers E

rikss

on