1

Uppsala Universitet

Statsvetenskapliga institutionen

Mastersprogram i politik och internationella studier

Mastersuppsats

Demokrati och etnonationalism

En jmfrande analys av hanteringen av den baskiska frgan i Spanien och

Frankrike

Av: Salam Kadirzada

Handledare:

Anna Jarstad

2

Abstract

Master essay in Politics and International studies:

Democracy and Ethnonationalism,

A comparative analysis of managing of the Basque question in Spain and France

by Salam Kadirzada

Supervisor: Anna Jarstad

The aim of this thesis is to explain why the Basque issue in Spain became violent, wile in

France peaceful. The importance of this question is more acknowledged when we know

that the Basques from both countries are the same people and a democratic political

system rules in both countries.

In search for the answer, this thesis is carried out in two steps. The first one is a

theoretical investigation about the relationship between autonomy and ethno national

relations in order to find a theoretical explanation. Furthermore, in the theoretical part a

short presentation of Consociational democracy model and the Integrative democracy

model has been done, in order to find a more detailed explanation of the relationship.

The second step of the thesis is an empirical comparative analysis of Spanish and

French Basque issues. This part is divided in two case studies, namely Spain and France,

and each part follows a comparative investigation between the theoretical part and the

political systems of these countries. The comparison is a way to find possible similarity

between these democracy and the political systems in Spain and France. Furthermore, the

final conclusions about Basque issues in both countries are drawn basically of the

connection between the political systems and these democracy models.

Keywords: Autonomy, Basques, Consociational Democracy, ETA, Euskadi, Euskera,

Federalism, France, Integrative Democracy, Iparralde, PNV, Spain.

3

Frkortningar och ordfrklaringar ................................................................................... 4

1. Inledning ..................................................................................................................... 5

1.1 Bakgrund ............................................................................................................... 5

1.2 Syfte och frgestllningar ...................................................................................... 6

1.3 Disposition ............................................................................................................ 6

2. Teori och metod .......................................................................................................... 7

2.1 Teori ...................................................................................................................... 7

2.1.1 Begreppsfrklaring ......................................................................................... 7

2.1.2 Autonomins effekt p etnonationella relationer ............................................. 10

2.1.3 Autonomi, politiska partier och valsystem ..................................................... 15

2.1.4 Konsociational kontra integrativ demokrati ................................................... 18

2.1.5 Sammanfattning och hypoteser...................................................................... 21

2.2 Metod .................................................................................................................. 22

2.2.1 Metod och val av fall .................................................................................... 22

2.2.2 Material och tidigare forskning ..................................................................... 24

3. Spanien och Baskien .................................................................................................. 28

3.1 Bakgrund ............................................................................................................. 28

3.2 Politiskt system och demokratimodell .................................................................. 29

3.2.1 Det politiska systemet ................................................................................... 29

3.2.2 Den demokratiska modellen .......................................................................... 31

3.3 Konfliktens utveckling ......................................................................................... 33

3.4 En teoretisk och empirisk analys .......................................................................... 35

3.5 Sammanfattning ................................................................................................... 46

4. Frankrike och Baskien ............................................................................................... 48

4.1 Bakgrund ............................................................................................................. 48

4.2 Politiskt system och demokratimodell .................................................................. 49

4.2.1 Det politiska systemet ................................................................................... 49

4.2.2 Den demokratiska modellen .......................................................................... 51

4.3 Frankrikes politik mot ETA ................................................................................. 52

4.4 En teoretisk och emirisk analys ............................................................................ 53

4.5 Sammanfattning ................................................................................................... 62

5. Avslutning ................................................................................................................. 63

5.1 Ngra slutsatser ................................................................................................... 63

5.2 Dagens situation och ett frslag ........................................................................... 64

Reference: ..................................................................................................................... 66

4

Frkortningar och ordfrklaringar

EA Euskal Askatasuna (Baskiens Frihet)

EE Euskadiko Ezkerra ( Baskiens Vnster )

ELA Eusko Langileen Alkartasuna ( Basiska arbetar solidaritet)

ETA Euskadi ta Askatasuna (Baskien och Frihet)

Euskadi Sjlvstndigt/eller sjlvstyrande Baskien

Euskal Herria Det traditionella baskiska omrdet

Euskera Baskiska Sprket

Fueros Baskiskt traditionellt sjlvstyre

GAL Spanska polisens hemliga antiterrorgrupp

Gesto Samarbetsorganisationen fr fred i Baskien

HB Herri Batasuna, Folkets Union (ETA:s politiska gren)

Ikurrina Baskernas symboliska flagga

Iparralde Franska Baskien

IK Iparretarrak ( ETA:s motsvarighet i Iparralde)

IU Vnster Unionen (Spanien)

Lehenderkari Basiska regionens president

PCF Frankrikes Kommunist Parti

PNV Partido Nacionalista Vasco (Baskiska Nationella Partiet)

PP Partido Popular ( Folkpartiet i Spanien)

PSOE Spanska Socialdemokratsiska Arbetarpartiet

PS Socialistpartiet ( i Frankrike)

UDF Union fr ett Demokratiskt Frankrike

5

1. Inledning

Winston Churchill:

Democracy is the worst form of government, except for all

those other forms that have been tried from time to time.

1.1 Bakgrund

Baskien som ett delat omrde mellan Spanien och Frankrike har varit ett konfliktflt

mellan basker och respektive stat. I massmedia har konflikten beskrivits som en konflikt

enbart mellan ETA och spanska staten. Drmed har resten av de viktiga konfliktparterna,

speciellt Frankrike, kommit i skymundan.1 Konflikten mellan basker och franska staten

har vissa liknande srdrag som den mellan basker och spanska staten, men frekomsten

av vld har inte varit lika brett som i det spansk-baskiska fallet.

Frgan r varfr konflikten har varit mer intensiv p den spanska sidan jmfrt med

den franska. Frsta frklaringen kan utg frn politiska systemet i respektive stat som kan

ha lett till olika utfall. Faktum r att det inte rcker att endast frlita sig p underskning

om lndernas politiska system. Karaktren hos den baskiska etnonationella konflikten har

sjlvklart flera andra frklarande faktorer som br uppmrksammas.

Konflikten i Baskien liksom mnga andra konflikter har varit freml fr akademisk

forskning, fast forskning om konfliktresolutioner r mer intressant. Demokratiska

alternativ har mnga vervgande metoder som kan anvndas fr lsningen av konflikter,

drfr diskussioner om vilken demokratimodell r bttre alternativ pgtt lnge. En del

forskare som Arend Lijphart, Timothy D Sisk och Donald Horowitz freslr

tillmpningen av konsociational eller integrativ demokrati i multinationella lnder som

drabbats av interna konflikter. Dessa demokratimodeller karaktriseras av egna fr- och

nackdelar fr relationen mellan rivaliserande grupper, men vikten ligger i vilka

befogenheter kan verltas till minoriteter i varje modell. verltande av

autonomibefogenheter har varit en framstende lsning av etnonationella konflikter.

1 Se: Johan Erikson (1998), Vrldspolitikens Dagsfrgor 11, Baskien delat folk, delat land

6

En viktig utmaning infr fredsfrhandlingar r missnjda rster frn grupper som ser

sig som frlorare vare sig landet r demokratiskt eller icke-demokratiskt. Motstndarna

frsker stoppa utvecklingen fr att f legitim effekt p utvecklingen. Vldsamma

handlingar kan anvndas om de anser att deras politiska prestige frsvagas till fljd av

freden. Israel och Indien r demokratiska exemplar som inte har kunnat n fred p.g.a.

interna etnonationella konflikter. Spansk-baskiska relationen r inte heller ett undantag

fall i vilket demokratiska faktorer br fungera perfekt.

1.2 Syfte och frgestllningar

Syftet med denna uppsats r en empirisk underskning av den baskiska konflikten i

Spanien och Frankrike. Studien skall besvara frgan om varfr de tv demokratiska

lndernas strategier inte har lett till samma utfall i Baskien. Jag kommer att gra en

jmfrande analys mellan lndernas politik i Baskien. Baskiens geopolitiska situation

kommer att beskrivas utifrn och i frhllande till bgge lndernas politiska system. Det

teorietiska underlaget anvnds fr kartlggning av de konfliktlsningsmetoder som

tillmpas i bde lnderna. Jag kommer att fokusera p de autonomirttigheter som

baskerna har ftt i varje land. Studien vill besvara fljande huvudfrga:

Varfr har den baskiska konflikten fortsatts med delvis vldsamma metoder i Spanien

efter vergngen till demokrati, medan vldet har undvikits i Frankrike?

1.3 Disposition

Den teoretiska ramen i avsnitt 2 r analys av territoriell autonomis effekt p

etnonationella relationer. Avsnittet r ven en redogrelse av uppsatsens metodologi med

en detaljerad beskrivning av de tillmpade metoderna inklusive hur valet av fallstudierna

gtt till. Avsnitt 3 och 4 utgr uppsatsens empiriska delar som r analys av Spaniens

respektive Frankrikes konflikthanteringsmetoder. De empiriska delarna bestr av en

analyserande redogrelse av lndernas politiska system och deras konsekvenser fr

baskerna. Lndernas administration utgr en viktig analysindikator i de empiriska

delarna. Lndernas konstitution kommer att anvndas fr underskningen av interna

maktfrhllanden och hur befogenheterna regleras.

7

2. Teori och metod

2.1 Teori

2.1.1 Begreppsfrklaring

Autonomi

Autonomi r ett politiskt system som tillter verfringen av befogenheter frn

centralmakten till en autonom enhet. Den autonoma enheten kan vara baserat p grunder

s som territoriella, etniska eller andra tillmpbara baser.2 Definitionen av autonomi kan

gras utifrn respektive grunder beroende p vilken som utgr grunden fr en given

autonomi. Den vanligaste kategoriseringen av autonomi sker p territoriella eller icke-

territoriella former.3 Territoriella former utgr autonomiska system som tillter

institutionella befogenheter t en grupp mnniskor som r koncentrerade i ett srskilt

omrde. Befolkningen i det autonoma territoriet kan skilja sig frn resten av landets

befolkning p grund av s vl sprkliga som religisa eller andra termer.4 Befolkningens

sjlvdefinition mste vara tillrcklig stark fr att utgra en faktor fr samhrighet mellan

medlemmar i den befolkningen. Ernest Gellner5 betonar att kulturell samhrighet r ett

bra medel fr sjlvdefinitionen, medan Benedict Andersson6 hvdar att en frestlld

gemenskap utgr en avgrande faktor fr sjlvdefinitionen hos en grupp mnniskor.

Icke-territoriell autonomi r tilltelse av rttigheter till en grupp mnniskor som inte

ndvndigtvis r koncentrerade i ett territorium. En grundlggande faktor r karaktren

hos den givna gruppen som kan definieras p en av fregende grunder, men

befogenheterna berr snarare lgre ansatser n dem i territoriella autonomier. 7

Den viktigaste skillnaden mellan territoriella och icke-territoriella autonomier handlar

om hur mycket makt en autonom enhet har ftt i frhllande till centralmakten. Det s

2 Se: Marc Weller and Stefan Wolff (2005), Autonomy, Self-governance and Conflict Resolution, sid. 12 3 Se: Genevieve Nootens (2005), Nations, states and the sovereign territorial ideal, kapitel 3 i Ephraim

Nimni (2005), National Cultural Autonomy and its Contemporary Critics, sid. 55-56 4 Weller and Wolff (2005), sid. 13 5 se Gellner, Ernest (1997), Nationalism, sid. 3-4 6 se Anderson, Benedict (1991), Den frestllda gemenskapen, reflexioner kring nationalismens ursprung

och spridning 7 Weller and Wolff (2005), sid. 13

8

kallade fr graden av autonomi utgr ocks ifrn de befogenheter ett autonomiskt system

innehar. I icke-territoriella autonomier tilldelas lgre grad av befogenheter jmfrt med

territoriella autonomier. Lgre befogenheterna beror oftast p att mlgruppen saknar

territoriell koncentration, men icke-territoriella autonomier kan ocks tillmpas i de fall

dr gruppen r territoriell koncentrat.8 Alla territoriella autonomier liknar inte varandra

och de besitter inte samma legitima maktbefogenheter heller. Den minimala graden av

territoriell makt kan rra sig om administrativa rttigheter, medan den hgsta graden har

rtt till egen lagstiftande institution, egen rttsystem och andra rttigheter.9 Vissa

territoriella autonomier kan betraktas som semifederationer, eftersom deras politiska

status r mycket hgt i relation till centralmakten. Det senare fallet beror ocks p hur

resten av landets politiska system r konstruerat. Om det finns andra liknande autonoma

omrden, kan det politiska systemet betraktas som semifederation s lnge maktbalansen

mellan omrdena r asymmetrisk.

Konstitutionella garantier r ett viktigt mtt att mtta styrkan hos en autonom enhet.

Autonomisystem utan konstitutionella garantier kan vara mindre stabila p.g.a. politiska

konfrontationer mellan centralmakten och det autonoma styret. Tydliga garantier minskar

endast politiska spnningar, men konfrontationer frekommer nd. Den territoriella

definitionen kommer att utgra utgngspunkten fr analysen i den hr studien.

Vldsam konflikt

Konflikt r det tillstnd i vilket minst tv motparter bekmpar varandra fr att driva fram

eller frsvara sina intressen. Jo mer motparternas fredliga relationer minskar, desto hgre

blir konfliktens intensitet. Vldsam konflikt r d konfrontationerna bedrivs med militra

medel och konfliktparterna anvnder de militra medel som behagar deras intresse mot

sina rivaler. Militra medel r effektiva i etnisk-interna konflikter som i mellanstatliga

konfrontationer. Militr vertag innebr mjlighet fr hgre grad av politiskt inflytande

och bttre vertag vid eventuella frhandlingar.10

8 Se: John McGarry and Margaret Moore (2005), Karl Renner, power sharing and non-territorial autonomy,

kapitel 5 i Ephraim Nimni (2005), National Cultural Autonomy and its Contemporary Critics, sid. 79 9 Weller and Wolff (2005), sid. 15 10 Se: Donald Horowitz (1985) Ethnic Groups in conflict, sid. 443-444

9

Frgan om monopol p militra handlingar har varit en del av konfliktforskning, inte

minst forskningen om interna konfrontationer. Max Webber menar att endast stater har

monopol p legitimt vld, men detta innebr inte att icke-statliga organisationer saknar

militr kapacitet. Smskaliga vldshandlingar definieras oftast som terrorhandlingar, men

det r snarare den svages vapen mot en verlgsen fiende. Den gemensamma principen

fr alla militra vldshandlingar, oavsett deras storlek, r de politiska syften bakom

vldet. Termen politiskt vld r ett faktum i mnga interna konflikter. Det viktiga r inte

hur sjlva handlingen genomfr, utan snarare vilken strategi eller vilket politiskt ml som

ska uppns11

. Fokusen p politiska ml gr att vissa vldsamma handlingar kategoriseras

som politiskt vld, vilket utgr frn det klassiska uttrycket mlet rttfrdigar

handlingen. Problemet r hur forskare avsiktigt ndrar analysens verkliga fokus med

hjlp av flera politiska termer. Staters vldsamma handlingar betraktas som

krigshandlingar, medan icke-statliga organisationers ofta som terrorhandlingar. Staters

vldshandlingar mot civila betraktas inte i lika hg grad som kriminella jmfrt med

icke-statliga organisationers vldshandlingar. Faktum r att alla konfliktparter anvnder

sina militra resurser s effektivt som mjligt fr att uppn sina ml. Studiens definition

av politiskt vld r vldshandlingar som genofrs i politiska syften.

Multinationellt land

Ett land definieras som multinationellt nr mer n en etnonationell grupp existerar i

landet och varje grupp strvar efter egna politiska ml inom och/eller utanfr landets

politiska system, enligt Philip Resnick.12

Risken fr konfrontationer r ganska stor nr

gruppernas intresse hamnar i kollision med varandra. Drmed kan provokationen av

politiska oroligheter vara mycket lttare i multinationella lnder jmfrt med

mononationella lnder. Arend Lijphart delar Resnicks uppfattning vad gller

sociopolitiska klyftor i multinationella samhllen. Lijphart definierar grupper baserat p

det s kallade fr segmental cleavages som utgr grunden fr politiska respektive

sociala dispyter. Segmental cleavages kan definieras p grundval av religis, ideologisk,

11 Se: Peter Janke (1988), A Plan of Action, i Combating the terrorism, democratic responses to political

violence; edited by H.H Tucker, sid. 179 12 se kapitel 3 av Philip Resnick i Ramn Miz & Ferran Requejo (2005), Democracy, Nationalism and

Multiculturalism, sid. 43

10

sprklig, regional eller kulturell karaktr. Politiska partier, intresseorganisationer och

andra sociala rrelser brukar bilda associationer baserade p en eller flera av ovanstende

utmrkande egenskaperna. Dessa segmental cleavages krver politiskt erknnande och

utnyttjar organisationernas uppmrksamhet fr inflytande ver samhllets politiska

processer.13

I den hr studien kommer sprkliga skillnader anvndas fr definitionen av en

etnonationell grupp. Detta innebr att etnonationella grupper br ha sprkliga egenskaper

fr att ett land definieras som ett multinationellt land.

2.1.2 Autonomins effekt p etnonationella relationer

Det r sllan en enda faktor som ligger bakom en konflikt och lsningen varierar

beroende p vilken faktor eller vilka faktorer som orsakar konflikten. Territoriella

utmaningar och etnonationella rttigheter utgr viktiga dynamiker bakom mnga

konflikter i multinationella lnder. Konfliktpartnerna br som princip besitta vissa

maktfaktorer fr att kunna vara pverkande konfliktparter. Maktfaktorerna kan vara bland

annat befolkningsmngd, befolkningskoncentration i ett specifikt omrde, naturtillgngar

etc. Lsningen av territoriella och etnonationella konflikter krver fr det mesta liknande

lsningsalternativ.

Territoriella konfliktlsningar kan genomfras p flera stt, men delning och

samlevnad utgr tv viktiga riktlinjer. Delning r d konfliktparterna vljer att dela landet

i nya sjlvstndiga stater, vilket inte gr utan problem i de flesta fall.14

Delningen av

Pakistan och Indien r ett exempel som har orsakat en del strider mellan lnderna.

Striderna r en eftergift av gamla rivaliteter som tvingade parterna till delningen av den

Indiska halvkontinenten. Fredliga relationen mellan Tjeckien och Slovakien r en

eftergift av den fredliga samlevnaden i den frna Tjeckoslovakien. Samlevnadslsningar

bestr av flera territoriella modeller som konfederation, federation eller autonomi och

icke-territoriella lsningar.15

De territoriella modellerna brukar vara svrare att

13 se Lijphart, Arend (1977), Democracy in Plural Societies, A Comparatvie Exploration, sid. 3-4 14 Se: Peter Wallensteen (1994), Frn krig till fred, om konfliktlsning i det globala systemet, sid. 210 15 Wallensteen (1994), sid. 194-222

11

praktiseras av olika skll. Frgan r hur resolutioner kan accepteras och tillmpas nr

olika grupper strvar efter egna intressen.

Mnga forskare anser att hanteringen av etnonationella konflikter r lttare i

demokratiska lnder, trots att demokratiska system sjlva drabbas av politiska kriser16

och av politiskt vld i vissa fall. Detta har uppmrksammats av John Stuart Mill fr

nrmare ett par hundra r sen. Han anser att demokratiska institutioner inte r s effektiva

i samhllen dr etnonationella grupper strvar efter egna ml p andras bekostnad.17

Andra forskare som t.ex. Benjamin Reilly delar inte Mills uppfattning och betonar att

demokrati r ett ndvndigt system i multinationella lnder. Intressekonflikter uppstr

frsts i alla samhllen och demokratiska metoder kan inte heller vara perfekta som

konfliktslsningsmetoder. Reilly anser att samarbete och msesidig frstelse mellan

frna rivaler bli ndvndig ven i demokratiska styren.18

Det innebr att demokratiska

medel inte garanterar fredliga frhllanden i ett samhlle.

Mnniskligheten har drabbats av lngvariga rivaliteter sedan urminnes tider, drfr

har man ocks frskt utveckla olika resolutioner fr hanteringen av rivaliteter.

Demokrati och dess olika varianter r moderna metoder fr att gra upp med

konfrontationer. Demokratiska modeller som mjliggr verltande av maktbefogenheter

inom ramen fr territoriella och icke-territoriella autonomier verkar vara mer effektiva i

multinationella lnder. Idn om autonomier r en del av decentraliseringskontexten som

kan strcka sig frn minimala kulturella rttigheter till konfederationer. David A. Lake

och Donald Rotchild pongterar att decentralisering r en lngsiktig lsning av

etnonationella konflikter i multinationella samhllen.19

Argumenten fr decentralisering

utgr frn vad Yashi Ghai kallar fr territoriella reorganisationer av stater. Han

pongterar att de flesta inbrdeskrig har uppsttt p.g.a. etniska gruppers kamp om

territoriella maktbefogenheter eller fr att stora etniska grupper snarare vill behlla sin

dominans ver en stat.20

16 Miz & Requejo (2005), sid. 97 17 Benjamin Reilly (2001), Democracy in Divided Societies, electoral eninering for conflict management,

sid. 1 18 Reilly (2001), sid. 5-7 19 David A Lake and Donald Rotchild (2005), 20 Se Yashi Ghai (2008)

12

Vad r det som gr att vissa grupper kmpar fr autonomi, medan andra r emot

tillmpningen av autonomimodeller? Den frgan kan besvaras utifrn olika perspektiv.

Fr de grupper som r emot autonomi handlar utmaningen om deras dominans ver

statens territoriella integritet, ppekar M G Smitt. Till skillnad frn Smitt pongterar

Gabriel A. Almonds att grupper som kmpar fr autonomi vill ha politisk befogenhet

ver sina intressen baserat p autonomistyre. Almonds understryker att maktdelning r

positiv fr fredliga relationer mellan etnonationella grupper. Han menar att erknnande

av kulturell pluralism p lng siktig leder till hllbar fred, medan ensidig hegemoni oftast

leder till konflikter i multinationella lnder.21

Det r inte ndvndigt att kampen om autonomi ska sluta med allt eller inget

resultaten. Autonomimodeller bygger p asymmetriska maktfrhllanden mellan en

centralmakt och autonoma enheter22

, men det r trots allt msesidig vinst fr alla rivaler.

Den stora etniska gruppen fr behlla sin dominans ver staten, medan andra grupper fr

befogenheter ver sina nationella frgor.23

land i Finland och Hong Kong i China r

exempel p autonoma erfarenheter som inte krnkte lndernas territoriella integritet.

Dessa autonomier liksom andra exemplar terspeglar frgan om verlevnadsinstinkten

hos etnonationella grupper som kmpar fr sina maktbefogenheter. Befogenheterna

frbttrar verlevnadsvillkoren gentemot rivalerna. Aktuella maktresurser r oftast

avgrande fr vilken form av autonomi varje etnonationell grupp kmpar fr och vilka

befogenheter mjligen fr av sina rivaler vid fredsfrhandlingar.

Frndringar i staters politiska system r inte riskfria. Denna tanke gller ven

tillmpningen av autonomi i multinationella lnder. Barbara Walter pongterar att det inte

rcker med att konfliktpartnerna kommer verens om territoriell maktdelning. Det viktiga

r om tillmpningen accepteras, drfr anser Walter att tillmpningen av territoriella

maktdelningar r mindre sannolika jmfrt med politiska eller kulturella

modeller.24

Frklaringen fr varfr det r svrt att tillmpa territoriella maktdelningar r

mnga, men Sisk analyserar problematiken i en bredare kontext. Han menar att

21 Lijphart (1977), sid. 8-9,18-19 22 Ghai (2008) 23 Lake and Rotchild (2005) 24

Se: Barbara F. Walter, Committing to Peace: The Successful Settlement of Civil Wars,

New Jersey: Princeton University Press, 2002.

13

maktdelning inte r sjlva lsningen, utan snarare en mellanliggande resolution.

Maktdelning r, ppekar Sisk, en struktur fr fredlig samlevnad efter inbrdeskrig och det

r endast ett system fr hantering av konflikter.25

Tillmpningen av territoriell autonomi medfr stora risker fr den politiska

utvecklingen om etniska grnser r oklara. Scenariot leder till majoritet-minoritet

dilemma i vilket ingen grupp vill vara minoritet. Rivaliteten om grnser blir en kamp om

vilken grupp har rtt att vara majoritet i en given autonomi och vilken fr vara minoritet.

Samma rivalitet handlar om msesidig misstnksamhet och lg tillit mellan rivaliserande

grupper. Varje handling frn ena gruppen vcker misstnksamhet hos andra grupper.

Drfr r det svrt att skapa tilltro mellan konfliktparter under post-konflikt perioder.

Territoriell autonomi r ett principiellt erknnande av en grupps dominans ver det

autonoma styret, medan andra grupper fr vara minoritet i samma omrde. Frgan r hur

den nya dominerande gruppen agerar om minoriteter krver hgre befogenheter just i den

nyskapade autonomin. Utmaningen blir mer komplicerad om minoriteten hr samman

med en dominerande grupp i en granregion eller med en grupp som dominerar ver ett

granland. Konflikten i Nordirland r ett exempel som terspeglar liknande scenario.

Katolikernas minimala krav var samma befogenheter som protestanterna, om Nordirland

inte frenades med den sjlvstndiga Irland. Utvecklingen har lett till en lngdragen

blodig konflikt mellan katoliker och protestanter. Sisk betraktar problemet som parternas

missnje mot autonomilsningar. Han menar att det finns alltid missnjda rster mot

autonomiresolutioner, dock kan missnjet bidra till desintegration och krav p hgre

rttigheter; t.ex. sjlvstndighet.26

Rivaliserande gruppers intresse fr samma territorium r en annan eftergift av oklara

grnser. Territoriet kan vara strategiskt fr flera grupper som anser sig tillhra deras

hemland eller utgra deras hemland. Det hnder sllan att relationerna blir fredliga om ett

omrde fr den viktiga statusen fr flera grupper. Ingen grupp tnker ge upp kampen om

kontrollen ver detta omrde s ltt som mjligt. Det mste finnas mnga vervgande

faktorer fr att ngon grupp eller ngra av grupperna ovilligt acceptera sina rivalers

25

Timothy D Sisk, Power sharing after civil wars: Matching problem to solutions, kapitel

14 i Contemporary Peacemaking: Conflict, Peace Processes and Post-War

Reconstruction, eds. Darby, John & Mac Ginty, Roger, 2008. 26 Sisk (2008)

14

kontroll ver territoriet i frga. Serbers och albaners intresse fr Kosovo terspeglar

scenariot. Det var det internationella stdet fr albanerna som tvingade serberna till

frlust i kampen om Kosovo.

Territoriella autonomier tillmpas i de flesta fall baserat p etnisk koncentration i ett

omrde. Etnisk koncentration och territoriell autonomi r viktiga faktorer fr att utkrva

strre befogenheter. Crawford Young anser att sdana kombinationer inte har positiv

effekt p politiska frhllanden om vissa politiska organisationer vill utnyttja situationen.

Young pongterar att etnicitet har en bred diskursiv potentiell som kan verfras till

vld.27

Drmed anses etnisk baserade autonomier ha strre kapacitet fr politiskt vld,

eftersom folklig mobilisering r lttare om den etniska gruppen r koncentrerad och har

autonomi befogenheter.28

Chaim Kaufmann pongterar att politiskt vld ocks har andra

frklaringar n bara kapaciteten hos det autonoma styret. Han menar att etniska konflikter

uppstr mellan grupper som anser sig vara annorlunda frn sina rivaler p mnga stt.29

Sammankomsten av dessa faktorer kan frvandlas till en laddad sociopolitisk dynamik

som extrema organisationer enkelt kan utnyttja i sitt politiska agerande.

Territoriella och icke-territoriella autonomier har ocks frdelar fr politiska

frhllanden. Sisk betraktar territoriella befogenheter som modeller fr konflikthantering.

Det r en stor framgng att rivaliserande grupper kommer verens om hanteringen av

sina tvister inom ramen fr autonomimodeller. Lijphart bekrftar att autonomi inte

garanterar fredliga relationer fr all framtid, men han vervger att det finns mnga bra

frdelar med autonomilsningar.30

Autonomi befogenheter behver inte alltid leda till

nya konfrontationer. Den kortvariga strategin r stabilisering av det politiska lget via

ngon av autonomimodellerna. Quebec i Kanada r ett lyckat exempel p verltande av

territoriella rttigheter. Det terstr ven det faktum att Kanada har lng erfarenhet av

stabil demokrati och intern fred jmfrt med Spanien, men folket i Quebec hade

27

Se: Crawford, Young, explaining the conflict potential of ethnicity, kapitel 1 i

Contemporary Peacemaking: Conflict, Peace Processes and Post-War Reconstruction,

eds. Darby, John & Mac Ginty, Roger, 2008. 28 Se: Svante E. Cornell (2002), Autonomy and Conflict: Ethnoterritorality and Separatism in the South

Caucasus- Cases in Georgia, sid.17 29

Se: Chaim Kaufmann, 1996. 'Possible and Impossible Solutions to Ethnic Civil Wars',

International Security 20(4): 136-175. 30 Lijphart(1977), sid. 41

15

mjlighet att utropa sin sjlvstndighet i den sista folkomrstningen om de var missnjda

med sin situation i Kanada.

Autonomi kan ocks vara ett alternativ till ett scenario i vilket en grupp med statliga

resurser str emot en annan grupp som saknar dessa resurser. Ingen sida kan totalt

tillintetgra den andra, medan bde fr knna p en del fysikiska skador p.g.a.

vldsamma attacker som uppstr mellan dem. Autonomi har drfr flera tilltalande inslag

nr liknande konfrontationer uppstr, ppekar Wallensteen.31

Han menar att lsningen r

en balans mellan den autonoma regionens befogenheter och centralmakten32

, trots att

sdana resolutioner kan frsvaga samhrigheten mellan de etnonationella grupperna,

menar Lijphart.33

Kravet p sjlvstndighet r en av de faktorer som kan frsvaga samhrighetsbandet

mellan folket i den autonoma regionen med resten av landet. Den territoriella autonomin

erbjuder goda politiska mjligheter som bland annat etnonationell koncentration, legitim

styre fr den koncentrerade gruppen och legitima grnser. Dessa mjligheter saknas i

icke-territoriella autonomier. Hr r det ndvndigt att analysera situation i en strre

kontext d.v.s. att stta den autonoma regionen i kontrast till andra problematik. Har landet

genomgtt ett inbrdeskrig, kan det vara mindre sannolikt att autonomilsningar

avfrdas. Om lsningen iakttas utifrn separatiska alternativ mot hegemonisk auktoritet,34

finner jag en radikal ndring i bda sidornas politiska krav. Det r dessa lsningar som

gr att autonomin kan vara stort bidrag fr fredliga relationer mellan konfliktparterna.35

2.1.3 Autonomi, politiska partier och valsystem

Politiska partiers fria verksamhet och allmnna val utgr tv viktiga demokratiska

indikatorer i ett demokratiskt samhlle. Dessa indikatorer har komplicerad och knslig

roll i multinationella lnder. Etnonationella grupper stdjer oftast partier som

representerar deras nationella karaktr. Trenden r mer vsentligt i samhllen med stora

31 Wallensteen (1994), sid. 222 32 Wallensteen (1994), sid.222 33 Lijphart(1977), sid. 48-49 34 Sisk (1996), sid. 34 35 Lijphart (1977), sid. 89

16

etniska klyftor, eftersom det finns flera vervgande faktorer fr organisering av etniskt

partier, betonar Horowitz. Med andra ord menar han att etniska partier r ett svar p den

interna ndvndigheten av gruppen som en gemenskap och p den externa

ndvndigheten i frhllande till andra etniska grupper. Etnonationella partier kan orsaka

politiska oroligheter p.g.a. det s kallade fr sammankomsten mellan etniska konflikter

och partipolitik av Horowitz. Han understryker att etnonationella partier r

huvudorsaken bakom verfringen av etniska konflikter till partipolitik36

Effekten av sammankomsten mellan partipolitik och etniska konflikter r mycket

destruktiv fr lsningen av konflikter, i takt med att det blir svrare att skilja konfliktens

etniska dimension frn den partipolitiska dimensionen. Konkurrensen mellan sametniska

partier frsmrar nnu mer mjligheterna fr fredsfrhandlingar. Horowitz pongterar att

rivalitet mellan sametniska partier inte kan undvikas.37

Det finns flera orsaker som driver

sametniska partier till rivalitet med varandra. Rekrytering av medlemmar och

sympatisrer r en grundlggande orsak, eftersom de r beroende av samma folk i sin

politiska verksamhet. Frlorat std fr ena partiet anses ka konkurrenternas politiska

inflytande.

Det fra scenariot r en general beskrivning av etnonationella partiers effekt p

politiken. Det politiska systemet br ha vissa mjligheter fr att partierna ha ett verkligt

utrymme fr sin aktivitet. Varje partisystem och valsystem har sjlvklart egna effekter p

etniska relationer och p det politiska tillstndet.38

Effekten beror p de legala

mjligheterna som underlttar partiernas delaktighet i processerna. Tv-partisystem t.ex.

uppfyller inte krav p plural representation i multinationella lnder, drfr anser Lijphart

att multipartisystem r ndvndigt system fr internstabilitet. Han pongterar att tv-

partisystem fungerar bttre i homogena lnder, men inget relevant system i

multinationella lnder39

Majoritetsvalsystem och Proportionell Representation (PR) utgr valsystemens tv

huvudkategorier om kombinationen av bgge inte rknas som en tredje kategori. Bde

modellerna har sjlvklart flera olika varianter, men de behller grundprinciperna

36 Horowitz (1985), sid. 291-294 37 Horowitz (1985), sid. 342- 344 38 Horowitz (1985), sid. 628 39 Lijphart (1977), sid. 63-64

17

majoritet och proportionalitet. I PR valsystem frdelas parlamentets mandat efter antalet

rster40

, vilket anses vara mer rttvist jmfrt med majoritetssystemet. Etnonationella

minoriteter har mjlighet att f mandat i parlamentet om deras befolkningsmngd

uppfyller representationskraven.41

I majoritetsvalsystem tillmpas

majoritetsrepresentation d.v.s. att varje kandidat mste ha std av en tillmpad

kvalificerad majoritet fr att vara en vinande kandidat i sin valkrets.42

Majoritetsvalsystem exkluderar oftare sm etnonationella grupper frn verklig politisk

inflytande. Detta system gynnar ofta grupper med stor befolkningsmngd, medan

missgynnar grupper med begrnsade befolkningsmngd.

En intressant analys r relationen mellan valsystem och politiska partier med

autonomistyren och hur dessa pverkar varandra. I ett generellt perspektiv kan den

msesidiga effekten inte frnekas, men vilken pverkar mer de andra r en komplicerad

och tidskrvande analys. Icke-territoriella autonomier verkar ha mindre effekt p

valsystemet, i och med att mlgruppen ofta saknar en riktig befolkningskoncentration i ett

territorium. En mjlighet r d hela landet utgr en enda valkrets fr PR-valsystem och

politiska partier fr presentera en nationell vallista. Tillmpas detta terstr d att se om

befolkningsmngden uppfyller krav p representations kriterier.

Territoriella autonomier r en omfattade politisk resurs fr etnonationella partier. I

fregende sektion analyserades de effekter som territoriella autonomier har p relationen

mellan etnonationella grupper. Det politiska parti som kontrollerar en autonom region,

ocks kan frverkliga sin agenda, vilket r en annan viktig faktor fr konkurrensen

mellan sametniska partier. Befolkningens politiska stllning r avgrande fr partiernas

politiska status, men allmnna val r det enklaste mttet p folkligt std. Frgan r med

vilka mtt kan man ta reda p illegala partiers samhllsposition? Ett alternativ som inte

leder till skert resultat r underskning av legala partier som tros associerar med de

illegala organisationerna.

Valresultaten i territoriella autonomier visar en verklig bild av

befolkningsfrhllandena och politiska partiers agenda. Om en etnonationell grupp har

40 Se: Leduce, Lawrence, Richard G. Neimi & Pippa Norris,(2006), Comparing Democracies 2, new

challenges in the study of elections and voting,. 41 Se: Andrew Reynolds (2005), Electroal System Design: The New International IDEA Handbook, sid. 57-

58 42 LeDuc med flera, 2006, sid. 43-44 och ven Farrel (2001), sid. 97-98

18

befolkningsvertag brukar detta visa sig i valresultaten ocks. Folket vljer i frsta hand

att rsta p de partier som representerar deras nationella krav. Detta profilerar sig bttre i

PR-valsystem som proportionell mandatfrdelning. Horowitz definierar detta scenario

som partiprofilering av politiken, medan majoritetsvalsystem profilerar folkets enighet

kring ett parti eller en kandidat.43

I det senare fallet kan andra minoriteter i det autonoma

omrdet bli verkrda av den stora gruppen. Risken fr konfrontationer r stor om det

inte finns andra mekanismer fr inkludering av dessa minoriteter i politiken.

Territoriella autonomier kan likas analyseras utifrn msesidig relation mellan

befolkningskoncentration och politiska partier. Ett parti kan agera radikalt bland ett

koncentrerat folk och drmed anvnda allmnna val som ett verktyg fr att legitimera sin

radikala politik. Folkliga mobiliseringar bakom ett partis radikala politik r mycket lttare

i territoriella autonomier. Valresultat bevisar sjlvklart graden av folkets std fr den

radikala politiken. I territoriella autonomier brukar finnas rster som krver hgre

befogenheter, dribland sjlvstndighet ocks. Dessa rster blir stort problem fr

centralmakten att handskas med, men de blir alvariga om de frvandlas till politiskt vld.

Scenariot reflekterar en rad legala paradoxer som hamnar i krock med varandra. En

legitim territoriell autonomi leder till etnisk koncentration som stder ett vldsamt parti

med radikal politisk agenda. Varje led av den spiralen r knslig och drfr r det svrt

att ndra p situationen. Autonomin kan inte avskaffas och befolkningen kan inte flyttas

heller. Vill man sl hrt mot partiet, br man trotsa det folk som stdjer partiet. Manas

partiet till fredliga handlingar, krvs sjlvklart ngot i genvlde. Detta scenario r ett

resultat av kombinationen mellan territoriella autonomier med politiska partier och

valsystem, men det r inte ndvndigt att scenariot upprepas i alla territoriella autonomier

med samma frutsttningar.

2.1.4 Konsociational kontra integrativ demokrati

I fregende analys har lsarna uppmrksammats om autonomis effekt p etnonationella

relationer, valsystem och politiska partier. Den hr sektionen r kort redogrelse av

43 Horowitz (1985), sid. 628

19

konsociational och integrativ demokrati. Presentationens syfte r kartlggning av de

politiska utrymmena respektive demokratimodell erbjuder.

Konsociational demokrati

Arend Lijphart r en fregngare i forskningen kring konsociational demokrati som

konfliktslsningsmodell. Han ppekar att modellen bestr av de fyra principerna stora

koalitioner, msesidig vetortt, proportionalitet och slutligen autonomi.44

Konsociationala

modeller har goda frutsttningar fr olika etnonationella grupper att f politiska

befogenheter. Sisk pongterar att modellen r pragmatiskt i multinationella lnder med

stora etniska klyftor, speciellt i lnder som har drabbats av etniska konflikter.45

Koalitionsprincipen r en ppen plattform fr nya politiska sammanslutningar under

en och samma mandatperiod. Olika politiska partier har mjlighet att g i koalition med

varandra s lnge koalitionen gynnar deras intresse. Samma princip gller ven

etnonationella partier som representerar sitt folks vlja i parlamentet.46

Vetorttprincipen har vckt mnga diskussioner, de flesta med skarpt kritiker riktade

mot vetortten. Kritikerna menar att en minoritet kan avfrda majoritetens vilja, trots att i

grunden alla grupper har rtt att anvnda veto om vissa beslut strider emot deras intresse.

Frdelen med vetortt r en viss maktbalans som rder mellan ingende grupper i

koalitionen. Politiska beslut fr konsensus legitimitet av alla grupper som ingr i

koalitionen.47

Autonomiprincipen som en annan konsociational princip sammanfaller med olika

territoriella decentraliseringsmodeller. Principen legaliserar regionalt sjlvstyre fr en

minoritet som utgr en egen majoritet i det autonoma omrdet.48

Sektion (2.1.2) handlar

om fr- och nackdelar med autonomi. Fr mer information om autonomi manas lsarna

att vnda till den sektionen. Proportionalitet utgr den fjrde principen som tillmpas p

grundval av proportionell representation efter allmnna val till parlament eller andra

beslutande organ.

44 Lijphart (1977), sid. 25 45 Se Timothy D. Sisk (1996), Power Sharing and International Mediation in Ethnic Conflicts, sidor 35-36 46 Sisk (1996), sid. 36 47 Lijphart (1977), sid. 36-37 och ven Sisk (1996), sid. 33 48 Lijphart(1977), sid. 41

20

Alla principerna r bra frutsttningar fr delaktighet i ett lands politiska system. De

gynnar mycket etnonationella minoriteter som kan agera sida vid sida med stora grupper.

Konsociational demokrati r inte perfekt modell och har egna brister som alla andra

mnskliga verk. Det r omjligt att tillmpa alla dessa principer p en och samma gng i

ett fall. Kritiken mot dessa principer r relevanta, men inte tillrcklig att avfrda

konsociational demokrati i sin helhet. Modellen r i frsta hand ett alternativ till icke-

demokratiska system i multinationella lnder. Ett konsociationalt styre r sjlvklart

mycket bttre n politisk anarki i ett land. Det r under sdana situationer som

konfliktparter mste vervga ett beslut som gynnar alla intresse.

Integrativ demokrati

Integrativ demokrati bestr av de tre principerna presidentsystem, lokalfederation och

majoritetsvalsystem. En viktig strategi fr tillmpningen av integrativa modeller r

utvidgad samarbete mellan rivaliserande grupper. Horowitz anser att detta kan

frverkligas om statliga institutioner har kapacitet att integrera konfliktparterna.49

Sisk

ppekar att msesidig frtroende mellan alla etnonationella grupper utgr en

grundlggande villkor fr fredlig samlevnad inom modellen.50

Demografiska frhllanden mellan etnonationella grupper har stor effekt p hur den

politiska atmosfren ser ut i integrativa modeller. Majoritetsvalsystem mjliggr stora

gruppers systematisk-legitima vertag ver landets politiska institutioner. Den stora

gruppen har ven mjlighet att vlja en president som tillhr den egna etnonationella

gruppen. Ju mer demografiska frhllandena r ojmna, desto hgre blir den politiska

orttvisorna mellan en majoritet och minoriteter. Om det rder en harmonisk politisk

situation51

, beror skert detta p ett hgt asymmetriskt frhllande som en minoritet

tvingas acceptera.

Presidentens roll r folkets enighet nr parlamentet och andra institutioner inte kan

uppfylla detta ml.52

Folkets enlighet i multinationella lnder r svr uppgift, drfr

menar Horowitz att verltande av lokala befogenheter till etnonationella grupper ocks

49 Horowitz (1985), sid. 601, 623, 652 50 Sisk (1996), sid. 41 51 Horowitz (1985), sid. 601, 652 52 Sisk (1996), sid. 44

21

r ndvndigt. Han definierar detta fr lokalfederation vars syfte r kompromiss och

samarbete mellan alla grupper p lokal niv. Samarbetet ska till och med hlla

konfrontationerna p lokal niv och inte verfras till nationell niv. Lokalfederationer

underlttar regeringens arbete p lokalniv och blir ett hinder infr rivaliteternas

spridning till andra regioner.53

Den bilden av lokalfederation r fr optimistisk och bortser frn samhllen med stora

etniska klyftor. Lokalfederation kan fungera endast i samhllen med svaga etnonationella

motsttningar. Ett land med intensiva etnonationella motsttningar kan dremot inte

hllas ihop med lokalfederation. Kritiken gller ven de andra principerna i integrativa

demokratimodeller. Integrativa modeller garanterar freden om etnonationella

motsttningar inte r intensiva eller om demografiska asymmetrin r mycket hgt.

2.1.5 Sammanfattning och hypoteser

De flesta fredsforskare bekrftar att hanteringen av etnonationella konflikter r lttare i

demokratiska lnder, trots att det inte finns garantier fr hllbarfred i demokratiska

system heller. Ett demokratiskt system utgr bara en frutsttning fr hanteringen av

konflikter och andra konfliktfaktorer terstr att elimineras. De flesta konflikter uppstr

p.g.a. kontrollen ver maktresurser, drmed br lsningen av dem vara lttare med

liknande alternativ. Maktresurser r de element som r livsviktiga fr verlevnad eller fr

att bevara hegemoni beroende p vilken position konfliktparterna befinner sig i. Till fljd

av den idn betonar forskarna att verltande av befogenheter br leda till lsningen av

konflikter, men intensiveringen av motsttningar kan inte uteslutas.

Autonomi och dess varianter har tillmpats fr lsningen av etnonationella konflikter

i mnga multinationella lnder. Autonomins karaktr bygger p verltande av rttigheter

till de etnonationella grupper som krver sina rttigheter. Befogenheterna r strre i

territoriella autonomier jmfrt med icke-territoriella autonomier. Dessa modeller

behver inte ndvndigviss att accepteras av alla inblandade parter. Det r oftast de

politiska omstndigheterna som tvingar konfliktparterna till kompromiss och hantering av

53 Horowitz (1985), sid. 601- 613

22

konfrontationerna. Autonomi resolutioner ses drfr inte som slutliga lsningar utan

snarare som modeller fr hantering av konflikter. Jag drar fljande hypotes ur fregende

teoretiska analys av autonomi:

Territoriell autonomi kar risken fr etnonationella konflikter.

Hypotesens belgg krver sjlvklart flera empiriska studier av lnder dr territoriell

autonomi har tillmpats. Resultatet frn ffallstudier kan inte generaliseras till andra fall.

Varje fall skiljer sig frn de andra i ngon aspekt. Drmed undviker jag att dra generella

slutsatser baserat p resultat av de empiriska delarna i den hr uppsatsen.

2.2 Metod

2.2.1 Metod och val av fall

Studiens teoriska del r en kvalificerad analys av autonomimetoder fr lsningen av

etnonationella konflikter. Autonomi r ett omfattande begrepp som krver kvalitativa

metoder fr att kunna analyseras.54

Teoridelen innehll ocks en kort presentation om

konsociational och integrativ demokrati fr kartlggning av de principer som

sammanfaller med autonomimodeller.

De empiriska delarna r en jmfrelseanalys mellan Spaniens och Frankrikes stt att

hantera baskiska konflikten. Jmfrelseanalysmetoder utgr viktiga verktyg fr

illustrering av lndernas interna maktfrhllanden, enligt Lennart Lundquist.55

Det finns

frsts flera faktorer bakom de flesta konflikter och den baskiska frgan r inte undantag

i sitt slag. Argumenten fr jmfrelseanalysen mellan Frankrike och Spanien r

mjligheten att illustrera flera faktorer som kan ha pverkat situationen i bgge lnderna,

inte minst historiska faktorer.56

Jag kommer att jmfra varje lands politiska system med

demokratimodellerna. Underskningen fokuseras fortsttningsvis p den effekt lndernas

politiska system har p baskernas situation.

54 Inspiration frn Walln, Gran (1996), Vetenskapsteori och forskningsmetodik, sid. 73 om begrepp som

r mngtydiga och krver tolkningsmetoder fr att uppfattas. 55 Se: Lundquist, Lennart (1993), Det vetenskapliga studiet av politik, sid. 101-103 56 Se: Backman, Jarl (1998), Rapporter och Uppsatser, sid. 62

23

Det r svrt att avgrnsa det franska fallets tidsperiod p.g.a. franska revolutionens

effekter p dagens franska statssystem. Revolutionens nationalistiska budskap har orsakat

en del ptagliga problem fr baskerna. Jag kommer att ha en historisk verblick p det

franska fallet, men det r femte republikens konstitutionella principer som r studiens

utgngspunkt. I det spanska fallet kommer jag att fokusera p post- Francoperioden fram

till 2000-talet. Francoperioden utgr en historisk bakgrund fr bttre frstelse av

hndelsefrloppet efter vergngen till demokrati.

De tv klasiska jmfrande metoderna The Method of Agreement och The Method of

Difference utgr tv viktiga verktyg fr jmfrelser av fallstudier. Metoderna fokuserar

p kausala samband mellan beroende(utfall) och oberoende variabler i fallstudier som har

antingen mnga likheter eller nstan inga likheter. Method of Agreement r anvndbar

fr studier av de fall som har mnga likheter med varandra vad gller utfall och

orsaksfaktorer, medan Method of Difference r praktiskt fr fall som r mycket olika. I

Method of Agreement frklaras likheter med likheter, medan i Method of Difference

frklaras olikheter med olikheter.57

Den hr studien skall frklara varfr det blev olika utfall av samma etnonationella

konflikt i tv grannlnder. Fljande stycke r en kortfattad kartlggning av fallstudiernas

karaktr. Spanien r en parlamentarisk monarki med autonomi administration, medan

Frankrike r en centralstyrd republikansk demokrati. Spanien har Proportionell

representation (PR) valsystem, medan Frankrike tillmpar Two Round System (TRS).58

I

Spanien har vld delvis frekommit efter vergngen till demokratin, medan Frankrike

inte har drabbats av vld efter vergngen till femte republiken. Fallens egenskaper kan

frtydligas med hjlp av tabell 2.1. De faktorer som karaktriserar lnders politiska

system pekar p fler olikheter mellan lnderna, inte minst utfallet. Den beroende

variabeln (vld) r redan klar, men oberoende variabler (orsaksfaktorer) oklara. Med

andra ord menar jag att utfallet redan r klart, men det terstr att frklara varfr det

uppstod vldsamheter i Spanien och nstan inget vld frekom i Frankrike. Jag anser att

Method of Difference r en adekvat metod fr den hr studien.

57 Se: Denk, Thomas (2002), Komparativ metod- frstelse genom jmfrelse, sid. 56-58 58 CIA-The World Factbook

24

Tabell 2.1: versikt ver Frankrikes versa Spaniens politiska system59

Fallen Frankrike Spanien

Politiskt system Republikans demokrati Parlamentarisk demokrati

Partisystem Flerparti Flerparti

Aktuellfrga Baskien Baskien

Administration Centralstyre Semifederation

Valsystem TRS PR

Konfliktens karaktr Inget vld Vld frekommer

Studiens hypotes r: territoriell autonomi kar risken fr etnonationella konflikter.

Tabell 2.1 visar administrativa skillnader mellan lnderna. Territoriell autonomi r

grundligen en form av administration som har speciell status inom landets politiska

system. I teoridelen har jag presentat flera territoriella faktorer som orsakar

konfrontationer mellan etnonationella grupper. Spaniens administration fljer territoriell

autonomi, medan Frankrike r centralstyrd. Frgan r om vldets frekomst i Spanien kan

tolkas som hypotesens belgg. Detta terstr att analyseras i de empiriska delarna.

Drmed utgr administrationen en viktig indikator fr analysen i de empiriska delarna.

2.2.2 Material och tidigare forskning

Materialet till uppsatsen r valt efter det strategiska urvalet d v s att forskaren p frhand

bestmmer vilken materialkategori som ska anvndas i forskningsprocessen.60

Fokus p

demokrati, nationalism, etniska konflikter och de valda fallstudierna har varit

grundlggande fr hur materialet valdes. Detta innebr att mngfalden av materialet var

en taktik fr att kartlgga konfliktens helhetskontext, men ven fr att minska effekten av

det s kallas fr tendensisa berttelser om Baskien. Mngfalden av materialet kar,

enligt Esaiasson, trovrdigheten i berttelsen, d v s att vad materialet sger om

hndelsefrloppet.61

Jag anvnde den taktiken fr att frbttra kartlggningen av baskiska

konfliktens olika vinklar och fr identifiering av de faktorer som orsakar konflikten.

59 En del av fakta r tagen frn CIA- The World Factbook 60 Esaiasson, (2003), sid.244 61 Esaiasson, ( 2003), sid. 315

25

Det primra materialet, d v s att lndernas konstitution, politiska system, partisystem,

valresultat mm, behver inte utsttas fr samma kllkritiska granskning som sekundra

material. Anledningen r att trovrdigheten av realia inte pverkas av tendensisa

faktorer i samma utstrckning som sekundrkllor. I fljande rad presenterar jag

kortfattat ngra verk av det sekundra materialet som har anvnts mer utfrlig i

teorianalysen och fallstudierna. Med tanke p den pgende baskiska konflikten och

materialets samtidighet har jag inte gjort en trovrdighets kllkritik av dessa bidrag. Min

motivering begrundas p Esaiasson samtidighets tanke. Han menar att en sekundrklla

som ligger nrmare i tiden r mer trovrdig n en primrklla som ligger lngre bort i tid.

Jag har snarare fokuserat p vad dessa bidrag berttar om konflikten fr att hitta en

gemensam dynamisk bakom konflikten.

Det vl genomarbetade verket Democracy in Plural Society av Arend Lijphart har

kommit till stor anvndning i den teoretiska delen. Lijphart har exemplifierat viktiga

stndpunkter om den roll som Konsociational demokrati kan spela i plurala samhllen.

Han har gjort en noggrann forskning om frdelar- respektive nackdelar med

konsociationala demokratimodeller i multinationella lnder. Hans komparativa studie av

flera lnders politiska system utvecklar de teoretiska stndpunkterna i praktiken. Verket

r lrorikt och erbjuder mnga perspektiv om hur konsociationala demokratimodeller r

praktiska fr lsningen av konflikter.

Det vlknda verket Ethnic Groups in Conflict av Donald L Horowitz r inspirerande

om orsakerna bakom etnonationella konflikter och deras lsningsalternativ. Horowitz

teoretiserar olika dimensioner av etniska konflikter och de faktorer som orsakar etniska

motsttningar. Den teoretiska delen omfattar en del jmfrande analys om olika teorier

som berr etniska relationer. Han gr en omfattande analys av politiska partiers

respektive valsystems effekt p etniska konflikter i multinationella lnder. En viktig

faktor bakom etniska konflikter r etniska partiers roll som sammanfr partipolitik med

etniska konflikter, enligt Horowitz. Partipolitiska intressen betraktas som ett systematiskt

hinder fr lsning av konflikter. Verket inkluderar ven militarisering av etniska

konflikter, vilket frsvrar en normalisering av relationerna. Han har gjort en noggrann

kombination av respektive faktorer som pverkar frekomsten av etniska konflikter.

Horowitz har inte njt sig med att bara teoretisera och analysera konfliktfaktorer, utan har

26

ven presenterat flera frslag p strategier, taktiker och tekniker om hur dessa konflikter

kan lsas eller frslag p hur vldet istllet kan verfras till politiska motsttningar.

Timothy D Sisk har med sitt lttlsta verk Power Sharing and International

Mediation in Ethnic Conflicts hjlpt mig i jmfrelsen av den Konsociationala

demokratimodellen med den integrativa modellen. Han kategoriserar konflikter i olika

typer som i sin tur provas in i olika demokratimodeller. Han frsker senare ge frslag p

hur varje typ av konflikt bst kan lsas utifrn en av demokratimodellerna. Han menar att

en grundlggande princip fr lsningen av etniska konflikter r maktdelning mellan

konfronterande grupper.

Inte att frglmma r Democracy, Nationalism and Multiculturalism av Ramn Miz

och Rerran Requejo fr dess inspiration om demokratin i plurala samhllen. Verkets

ndaml r att underska hur demokratin kan pverka multikulturella samhllen som har

en viss trend av motsttningar mellan de olika etniska grupperingarna som bor i landet.

John Darby and Roger Mac Ginty presenterar detaljerat den spansk-baskiska

relationen i The Managment of Peace Procesess, (2000). De belyser konfliktens

utveckling och konfliktparternas strategi som hamnar i rampljuset fr konfliktteoretiska

analyser. Darby och Mac Gintys presentation blir tydligare om lsaren lgger till Jos M

Magone beskrivning av spanska partipolitiska frhllanden som redovisas i

Contemporary Spanish Politics (2004). Magone fokuserar mycket p politiska partiers

roll i det spanska politiska systemet. Han redogr fr hur de politiska partierna utnyttjar

den basiska konflikten fr sina partipolitiska intressen.

Daniele Conversis The Basques, the Catalans and Spain, Alternative Rodes to

Nationalist Mobilisation (1997) r en sociokulturell analys av den spansk-baskiska

konflikten. Han lyfter upp effekten av intern migration p konfliktens sociokulturella

dimension i allmnet och demografiska omvandlingars effekt p sprkets frndrade roll

i synnerhet. Immigrationen till baskiska omrden har minskat den baskiska regionala

homogeniteten, enligt Conversi.

Carol J Greenhouses Democracy and Ethnography, Constructing Identities in

Multicultural Liberal States (1999) r inte endast en analys av konfliktens vldsamheter.

Verket handlar ven om effekten av konflikten p baskernas identitet som blivit svagare

till fljd av vldsamheterna. Greenhouses beskrivning skildras utfrligt av Ludger Mees

27

som belyser spansk-baskiska frgan frn brjan till idag. Mees klarlgger den baskiska

identitetens roll i den nationella rrelses olika dimensioner i Nationalism, Violence and

Democracy, The Basque Clash of Identities (2003). Mees menar att vldet utmattade

baskerna och deras kampvilja avtog med tiden.

Jan Mansvelt Beck utmanade tystnaden om franska baskers situation nr han

presenterade sitt verk Territory and Terror, Conflicting Nationalism in the Baque

Country (2005). Mansvelt Beck redogr utfrligt fr franska baskers politiska liv under

femte republiken. Han lyfter upp partipolitiska och kulturella organisationers verksamhet

inom det franska systemet. Mansvelt Beck bortser inte frn Frankrikes interna reformer

och deras inverkan p baskernas sociopolitiska utveckling. Sprkreformer och

administrativa omorganisation r tv faktorer som lmnat viktiga spr vad gller den

basiska nationalismen, vilket bekrftas av Alistair Cole i Governing and Governance in

France (2008).

Jag avslutar den korta presentationen av tidigare forskning med Hans Sjbergs verk

Frankrike, politik och samhllsutveckling (1980) som r en enkel och detaljerad skildring

av Frankrikes politiska system. Detta verk har bidragit stort till att stta mig in i det

franska systemets praktiska roll som utgr frn konstitutionen.

28

3. Spanien och Baskien

3.1 Bakgrund

Baskien, baskernas historiska omrde, har varit delat mellan Spanien och Frankrike

ganska lnge. Fyra av Baskiens sju provinser tillhr Spanien varav Navarra utgr en egen

autonomi sedan den nya konstitutionen antogs av folkomrstningen 1978.62

Sabino Arana

Goiri anses vara grundaren av den baskiska nationalismen nr han etablerade Partido

Nacionalista Vasco (PNV) under 1890-talet.63

Arana frskte frena det traditionella

baskiska omrdet, Euskal Herria, i en sjlvstndig basisk konfederation, Euskadi.

Termen Euskadi har ftt stor politisk betydelse fr mnga basker och fr tillfllet kopplas

begreppet till den autonoma regionen i Spanien.64

Tragiska hndelser har varit en viktig faktor fr blomstringen av den baskiska

nationalismen under lng tid. Grnsdragningen mellan Frankrike och Spanien har

betraktats som ett stort trauma fr basker, eftersom grnsen systematiskt hindrar baskers

enighet. De baskiska traditionella sjlvstyren, fueros, avskaffades av franska

revolutionrer som strvade efter Paris hegemoni ver hel Frankrike.65

Baskiska nationalister stdde republikanerna mot konservatister under 1900-latets

inbrdeskrig. Belningen fr deras std var President Jose Antonio Aguirrs erknnande

av baskernas symboliska flagga, ikurrina, 1936. Aguirrs beslut varade inte lnge innan

Franco tog ver makten.66

Francoregimens politik mot baskerna strkte nnu mer den

baskiska patriotismen, drfr kallar Johan Eriksson Franco fr baskiska patrioternas

bste vn. Flygattacken mot Guernica under april 1937 radikaliserade den baskiska

nationalismen, eftersom Guernica har en helg symbol fr baskerna. PNV mobiliserade

mnga basker mot Franco, men till slut kunde PNV inte fortsatta sitt motstnd. Mnga

PNV medlemmar gick i exil. Francos kulturella politik mot baskerna r fortfarande

62 Se: Carol J. Greenhouse (1998), Democracy and Ethnography, Constructing Identities in Multicultural Liberal States, sid. 163 - 164 63 Se: Ludger Mees (2003), Nationalism, Violence and Democracy, The Basque Clash of Identities, sida 5 64 Eriksson (1998), sida 4-5 65 Ibid. sida 6 66 Mees (2003), sida 16- 17

29

ptagligt. Frbud av baskiska sprket och omvandling av baskiska ortnamn till

kastilianska utgjorde tv principer i Francos kulturella fortryck.67

En radikal avbrytargrupp frn PNV grundande ETA (Euskadi ta Askatasuna, Baskien

och Frihet) under 1959 nr de ansg att PNV har blivit passiv mot Francoregimen. ETA:s

kulturella insatser har inte varit lika knda som organisationens vldsamma handlingar.

Kulturell satsning p baskiska sprket, euskera, och baskisk mytologi kade ETA:s

inflytande.68

I mitten av 1970-talet splittrades ETA i tv fraktioner, nmligen en militr

fraktion ETA-milis och en politisk-militr fraktion ETA-poli-milis. En rad

hndelsefrlopp efter Francos bortgng fick ETA-milis att grunda Herri Batasuna

(Folkets Union, HB). Detta var en taktik fr delaktig i den politiska utvecklingen via

icke-militra metoder. ETA-poli-milis var inte lika stark som ETA-milis och hade mindre

kapacitet att utmrka sig som ETA-milis. ETA-poli-milis upplstes i organisationens

sjunde konferens i september 1982 och mnga av dess medlemmar, etarras, integrerades

i Euskadiko Eskuerra (Baskiens Vnster, EE). ETA-milis blev ETA:s legitima

representant framver i takt med upplsningen av ETA-poli-milis.69

vergngsperioden

var en komplicerad maktkampsperiod mellan kung Juan Carlos I, republikaner och

Francoanhngare i Spanien. Spanska polisen fortsatte sin jakt p ETA som ocks fortsatte

sina militra aktioner.70

Detta avsnitt handlar om baskernas politiska situation i Spanien

efter vergngsperioden till demokratin. Analysen ska besvara frgan om varfr

konflikten fortsatte delvis med vldsamma metoder efter vergngen till demokrati.

3.2 Politiskt system och demokratimodell

3.2.1 Det politiska systemet

Spaniens politiska system r en parlamentarisk monarki, fast konstitutionens frsta artikel

betonar att makten utgr frn folket.71

Spaniens administration bestr av 17 autonoma

67 Eriksson (1998), sida 6-7 och ven Heywood, Paul (1999), Politics and Policy in Democratic Spain: No

Longer Different? Sid. 132 68 Greenhouse(1998), sid. 167 69 Se: J. Martin Ramirez & Bobbie Sullivan (1987) The Basque Conflict, kapitel 6 i Etnich Conflict;

international perspective edited by Jerry Boucher, Dan Landis and Karen Arnold Clark, sid. 128-129 70 Eriksson (1998), sid. 8 71

Article 1 [State Principles, Sovereignty, Form] av konstitutionen (1) Spain constitutes itself into a social and democratic state of law which advocates liberty,

30

omrden och tv autonoma stder.72

Regioner och etniska grupper har rtt till autonomi

enligt artiklarna 2 och 143-158, men statens territoriella integritet mste respekteras.73

Senaten (Senado) r parlamentets (Cortes) ena kammare. Senatorerna vljs av

provinser och autonoma regioner. Varje autonom region har rtt till en senator och en

extra senator fr varje en miljon invnare, medan varje provins har befogenhet att vlja

fyra senatorer.74

De autonoma regionernas parlament vljer 48 senatorer och provinserna

vljer 208 senatorer i direkta folkliga val. I senatsvalet tillmpas Limeted Vote System

(LV) d v s att varje vljare fr vlja en senator mindre n antalet valbara platser fr varje

provins.75

Parlamentets representant hus (Congreso de Deputados) bestr av 350 mandat

som vljs i folkliga val. Fr detta val tillmpas List Proportional Representation (List-

PR) i vilket partierna presenterar egna vallistor.76

Spanien har ett flerpartisystem som r

en bild av landets ideologiska, etniska och regionala uppdelning.

justice, equality, and political pluralism as the superior values of its legal order. (2) National sovereignty belongs to the Spanish people from whom emanate the powers of the state. (3) The political form of the Spanish State is the parliamentary Monarchy. 72 CIA-The World Factbook Spain och Lijphart (2008), sid. 118 73

Article 2 [National Unity, Regional Autonomy] The Constitution is based on the indissoluble unity of the Spanish nation, the common and indivisible homeland of all Spaniards, and recognizes and guarantees the right to autonomy of the nationalities and regions which make it up and the solidarity among all of them. 74

Article 69 [Senate] av konstitutionen (1) The Senate is the chamber of territorial representation. (2) In each province, four senators will be elected by universal, free, equal, direct, and secret suffrage by the voters of each of them under the terms established by an organic law. (3) In the island provinces, each island or grouping of them with a representation or insular council shall be a voting district for the purposes of the election of senators, three of them going to each of the major islands - Grand Canary, Mallorca, and Tenerife - and one each to the following islands or groupings: Ibiza-Formentera, Menorca, Fuerteventura, Gomera, Hierro, Lanzarote, and La Palma. (4) The cities of Ceuta and Melilla shall elect two senators each. (5) The Autonomous Communities shall also designate one senator and one additional senator for each million inhabitants in their respective territories. The designation shall be made by the legislative assembly, or in its absence, by the higher collective body of the Autonomous Community pursuant to the provisions of the Statutes, which in any case, shall insure adequate proportional representation. (6) The Senate is elected for four years. The term of the senators shall end four years after their election or on the day of the dissolution of the Chamber. 75 Se: Andrew Reynolds (2005), Electoral System Design: The New International IDEA Handbook, sid. 60,

117 76 CIA-The World Factbook Spain

31

Det politiska systemet tillter inte bara rtten till regional administration. Minoriteters

kulturella och sprkliga rttigheter erknns. Konstitutionens artikel tre garanterar en

officiell status fr minoriteternas sprk i deras regionala styre vid sidan av statens

officiella sprk, kastilianska. Den officiella statusen lgger staten att bedriva en

sprkpolitik som frmjar minoriteternas sprkliga respektive kulturella intressen.

Kulturella mngfalden betraktas om en viktig rikedom fr Spanien.77

3.2.2 Den demokratiska modellen

Spaniens politiska system sammanfaller med den konsociationala demokratimodellen i

tv principer. Koalitionsprincipen tillmpas inte, men strsta partiet brukar bilda

regering. Det har hnt att olika partier har sttt bakom regeringspartiet utan krav p ngra

ministerposter i regeringskansliet. Mandatperioden 1996-2000 r ett exempel d regional-

nationalist partierna PNV (Baskien), CiU (Katalonien), CC (Kanariearna) och

regeringspartiet (PP- Partido Popular) samarbetade.78

Autonomi och proportionalitet tillmpas efter konstitutionens bestmmelser.

Artiklarna 2, 143-158 i konstitutionen tillter territoriell autonomi fr regionerna.

Autonomi r den hgsta territoriella befogenheten som tilldelas till en administrations

enhet.79

Proportionalitetsprincipen r praktiserad inom ramen fr valsystemet.

Proportionaliteten gller bde i spanska parlamentets representanthus och i de autonoma

regionernas parlament. I tabell 3.1 presenteras ett exempel p proportionalitet i Baskien

77

Article 3 [Official Language] (1) Castilian is the official Spanish language of the state. All Spaniards have the duty to know it and the right to use it. (2) The other languages of Spain will also be official in the respective autonomous communities, in accordance with their Statutes. (3) The richness of the linguistic modalities of Spain is a cultural patrimony which will be the object of special respect and protection. 78 Guelke (2004), sid. 34 79

Article 137 [Municipalities, Provinces, Autonomous Communities] The State is organized territorially into municipalities, provinces, and the Autonomous Communities which may be constituted. All these entities enjoy autonomy for the management of their respective interests.

32

under flera rs valperioder. Siffrorna r i procent och det totala resultatet visar att icke-

basiska partier ocks har starkt fste bland befolkningen i Baskien.

Tabell 3.1 80

: Valresultat fr spanska parlamentet SP och basiska parlamentet BP.

Val r PNV HB EE EA vriga

Total baskisk nationalism

Icke-basiska partier totalt

SP 77 28.8 4.3 6.3 39.4 60.6 100

SP 79 27.6 15.0 8.0 50.6 49.4 100

BP 80 38.0 16.5 9.8 0.9 65.2 34.8 100

SP 82 32.0 14.8 7.7 54.5 45.5 100

BP 84 42.0 14.6 8.0 1.0 65.6 34.4 100

SP 86 28.0 17.8 9.1 54.9 45.1 100

BP 86 23.7 17.5 10.9 15.8 67.9 32.1 100

SP 89 22.7 16.8 8.8 11.1 59.4 39.6 100

BP 90 28.5 18.3 7.8 11.4 66.0 34.0 100

SP 93 23.9 14.5 9.8 48.2 51.8 100

BP 94 29.9 16.3 10.3 56.5 43.5 100

SP 96 25.4 12.5 8.3 46.2 53.8 100

BP 98 27.9 17.9 8.7 54.5 45.1 100

Flera etniska, regionala och ideologiska partier r aktiva i Spaniens politik. Spanska

Socialdemokratsiska Arbetarpartiet (PSOE), Folkpartiet (PP) och Vnster Unionen (IU)

agerar i hela landet, medan de andra partierna r etnisk-regionala med rtter i sina

regioner. SPOE och PP har konkurrerat om Spaniens politik sedan vergng till

demokratin. Etnisk-regionalist partierna har konkurrerat mot varandra och mot SPOE/PP

i sina hemregioner. CiU, ERC (katalanskt), PNV, ETA/HB, EE (baskiska), BNG

(galiciskt), CC (Kanariearna), CHA (Aragon), PA (Andalusien) utgr de viktigaste

etnisk- regionalistiska partierna.81

PSOE, PP och delvis IU har kunnat spela en viktig

politisk roll som sammanfaller med partier i integrativa demokratimodeller. PP och PSOE

har frskt ka sitt inflytande i framfr allt Katalonien, Baskien och Galicien. Regional-

nationalistiska partierna har kunnat utmana PP och PSOE tack vare starkare nationell

mobilisering i respektive regioner.82

80 Tagen frn Darby and Mac Ginty (2000), sid. 157. Jag har lagt till icke-baskiska partier som PP och

PSPE och det totala resultatet. Det kursiverade tjocka raden r resultat till basiska parlamentet (BP). Resten

av siffrorna r valresultat i basiska regionen till spanska parlamentet (SP). 81 Se: Magone, Jos M (2004) Contemporary Spanish Politics, sid. 90-105 82 Magone (2004), sid. 111

33

3.3 Konfliktens utveckling

Demokratiprocessen vlkomnades inte av dem som frlorade p ett demokratiskt

Spanien. Francoanhngaren Antonio Tejeros militrkupp misslyckades nr kung Juan

Carlos bestmt stdde demokratin.83

Folkomrstningen om den nya konstitutionen fick

inte stort std i Baskien, trots att baskerna betalade ett hgt pris i kampen mot

Francoregimen. ETA tolkade baskernas lga std som ett politiskt krav p

sjlvstndighet. Organisationen betraktade autonomin som statens strategiska plan fr

evigt vertag ver Baskien och ett hinder infr Euskadis framtida sjlvstndighet.

Drmed var det eskalerande vldet mellan ETA och spanska polisen ingen

verraskning.84

ETA var emot folkomrstningen om Baskiens autonomi som tillts av

konstitutionen. ETA ledarnas argument fr motstndet utgick frn baskernas lga std fr

konstitutionen.85

En frklaring fr baskernas nej kan vara den politiska atomsfren kring

folkomrstningen om konstitutionen. Den frberedande kommittn definierade

konstitutionen som sjlva demokratin, d v s motstnd mot konstitutionen var lika med

antidemokrati. Mnga politiska fretrdare uppfattade processen som en dikotomi mellan

demokrati och diktatur, ppekar Laura Desfor Edles.86

Baskiska nationalister

argumenterade fr det baskiska traditionella sjlvstyret, fueros, om sjlvstndigheten inte

skulle frverkligas. Mnga basker betraktade drfr fueros som sin konstitution.87

Parallellt med det eskalerande vldet grundades Baskiska autonomin som hade egen

nationalsng och flagga, ikurrirna. I det frsta baskiska parlamentsvalet (1980)

etablerades ett baskiskt sjlvstyre med PNV:s Carlos Garaikoetxea som lehenderkari

(baskisk president). Baskiska nationalismen kontrollerade regionens alla myndigheter,

men utvecklingen delade till slut baskiska samhllet i olika politiska positioner.88

83 Magone (2004), sid. 19 84 Mansvelt Beck (2005), sid. 156 157 85 Mees (2003), sid. 52 86 Edles, Laura Desfor (1998), Symbol and ritual in the new Spain, the transition to democracy after

Franco, sid. 105 87 Edles (1998), sid. 134-137 88 Greenhouse (1998), sid. 172 157

34

Autonomin hade konstitutionell legitimitet av artiklarna 2, 3 och 141-158 som

erknde den regional-etniska autonomin i Spanien. Euskera fick officiell status, men

kastilianska borde behlla sin officiella status i Baskien. Mnga basker som var positiva

till den fredliga utvecklingen tog avstnd frn ETA:s politiska vld. PNV anordnade

mnga demonstrationer fr freden. Kampen fr fred spred sig till civilbefolkningen och

mnga organisationer blev engagerade. Gesto (Samarbetsorganen fr fred i Baskien)

arrangerade tusentals tysta manifestationer fr fred frn 1988 till 1998. Allmnhetens

std fr freden kade trycket p politikerna i Baskien och Madrid fr ett avgrande stopp

av vldet.89

Det frsta decenniet av baskisk autonomi och ETA:s vld har pverkat den baskiska

identiteten bland baskerna i allmnhet och ungdomar i synnerhet. Nya markrer ersatte

lngsamt grunderna fr kollektiv identitet. Baskisk historia och sprk (Euskera) var

viktiga funktioner fr baskisk gemenskap under 1980-talet, dock frlorade dessa vrden

sin viktiga roll under 1990-talet. Tron p gemenskap p grundval av baskisk karaktr

minskade och euskera hll p att frlora sin centrala funktion som ett

kommunikationssprk.90

Frndringen kade stdet fr freden och minskade sympatin fr ETA och dess

politiska gren Herri Batasuna (HB). Det minskande intresset handlade inte bara om

ETA:s politiska vld. Det handlade lika mycket om organisationens ofrndrade strategi

fr sjlvstndigheten. Man har konstaterat att intresset fr dessa inte fanns i lika hg grad

som tidigare, vilket tvingade ETA till frndringar i sin taktik.91

Baskiska polisen blev en drivande konfliktpart mot ETA nr spanska staten frskte

stlla basker mot basker i en ny taktik mot ETA. Statens nya politik tog p krafterna

under 1990-talets pgende vldsamheter i Baskien. Skeptikerna betraktade inte ETA:s

verraskande vapenvila i september 1998 som slut p vldet. Det ddliga attentatet p

den konservative Jose Zamarreno skedde i juni samma r.92

Trots mordattentaten

vlkomnades ETA:s vapenvila av PNV och andra fredliga organisationer. Skeptikerna

menade att ETA:s taktik var endast en propaganda kampanj fr HB i det baskiska

89 Darby and Ginty (2000), sid. 167 90 Greenhosue (1998), sid. 172 173 91 Greenhosue (1998), sid. 174 176 92 Eriksson (1998), sid. 15

35

parlamentsvalet som skulle ga rum under 1998. HB fick 17.9 procent 93

av rsterna,

vilket var deras nstbsta valresultat sedan vergngen till demokratin. Skeptikerna hade

rtt med tanke p baskernas 12.5 procentiga 94

std fr HB i spanska parlamentsvalet

1996 som var HB:s nstsmsta valresultat sedan 1977.

PNV accepterade frhandlingar med ETA, nr utvecklingen verraskades av spanska

regeringens beredskap fr dialog med ETA. Regeringen hade alltid avvisat frhandlingar

om ETA inte lmnade ifrn sig sina vapen.95

Konfliktparterna kom verens om fortsatt

vapenvila och fredsfrhandlingar enligt avtalet mellan den spanske premirministern

Lizarra (PP) och den baskiske presidenten Ardanza (PNV). Baskiens suvernitet som den

viktigaste frgan accepterades av alla parter. Suverniteten innebar inte direkt

sjlvstndighet, utan ett status quo med territoriellt samarbete mellan Navarra, Euskadi

och Iparralde franska Baskien inom ramen fr en iberisk federation. HB vann stort p

utvecklingen och blev tredje strsta partiet efter PP och PNV i baskiska parlamentsvalet

som hlls i oktober 1998.96

3.4 En teoretisk och empirisk analys

Baskiska opinionen var inte enig om sin framtid inom Spaniens demokratiska system.

Ludgers Mees anser att opinionens splittring var en effekt av baskiska partiers politik och

deras historiska plats i den baskiska nationalismen. Han hvdar att baskiska

nationalismens historia inte r ETA:s historia. Arana grundade PNV under en period av

misslyckad spansk nationalstatsbildning, medan ETA:s verksamhet pbrjades under en

period av etablerad stat. Drfr vxte tv parallella dimensioner av konflikten efter

Francos bortgng: den vldsamma dimensionen under ETA:s ledning och den politiska

med PNV i spetsen.97

Tillmpningen av baskiska autonomin r en territoriell hantering av en gammal

konflikt mellan basker och spanska staten. Det autonoma styret har hga befogenheter fr

93 Se: tabell 3.1 94 Se: tabell 3.1 95 Eriksson. sid. 18 - 19 96 Darby och Ginty (2000), sid. 179 - 188 97 Darby and Mac Ginty (2000), sid. 154 155

36

att vara en autonom region. Rtten till eget parlament och lehendekari (president) r tv

av de rttigheter som r i rang med federala modeller.98

Problemet r att den territoriella

lsningen inte kan vertyga alla inblandade parter, vilket r naturligt enligt Sisk.99

ETA

och dess HB r den missnjda rsten som krver sjlvstndighet fr Baskien. ETA:s

missnje utgr frn organisationens politiska agenda, nmligen baskernas rtt till

sjlvstndighet och terfreningen av baskerna i bde Spanien och Frankrike. ETA tolkar

baskernas lga std fr konstitutionen som krav p sjlvstndighet. Folkomrstningen om

Baskiens autonomi hade en stor konstitutionell brist som saknade andra konstitutionella

alternativ om baskerna sade nej till autonomin. Bristen handlade om sdana alternativ

som Wallensteen kategoriserar fr samlevnads alternativ och delning.100

En ofrutsebar

framtid vntade Baskien om baskerna hade sagt nej till autonomin, trots att ETA ropade

fr sjlvstndighet och PNV pminde spanska regeringen om baskernas rtt till

sjlstndighet med jmna mellanrum.

Dialogen mellan Madrid och Basiska fretrdare r en bekrftelse av de ider som

betonade att lsningen av etnonationella konflikter r lttare i demokratiska system. Detta

har ppekats av Reilly 101

och skillnaderna mellan Francos politik och nuvarande

regimens politik r mycket stora. Francos politik blev allt mer brutalt under 1960-talet,

drfr avbrt ETA sin fredliga politik och genomfrde den frsta militra aktion r 1968.

Samma r tillts undervisningen av euskera i grundskolor.102

ETA:s misstnksamhet mot

autonomiresolutionen kan vara relevant om den jmfrs med President Aquirrs

erknnande av baskernas rttigheter under 1930-talet. Franco dk upp under en tid d

baskerna hll p att frhandla sin framtid med Madridregimen. Nuvarande baskiska

scenariot har vissa likheter med 1930-talet, drfr kunde ETA inte lita p den

demokratiska regimen heller.

Basiska autonomin r en mellanliggande resolution av den territoriella utmaningen,

d.v.s. att lsningen r varken baskernas sjlvstndighet eller spanska regeringens

98 Se: Artiklarna 143-158 i spanska konstitutionen 99 Sisk (2008) 100 Wallensteen (1994), sid. 194-222. Samlevnad alternativen r bland annat federation, konfederation och

icke-territoriella lsningar. Delning r d parterna delar landet i nya sjlvstndiga stater. 101 Reilly (2001), sid. 5-7 102 Se: Edward Moxon-Browne (1988) The Violent Bid for Basque Autonomy i Combating the terrorism,

democratic responses to political violence; edited by H.H Tucker, sid. 157

37

centralisering. Metoden bygger p asymmetriskt maktfrhllande103

mellan basker och

kastilianer. Uppgrelsen liknar Lake och Rotchild decentraliseringen design104

i vilken

kastilianer dominerar ver Spanien, medan basker fr territoriell autonomi i sin egen

region. Den ojmna statusen r en av faktorerna fr ETA:s missnje, eftersom

befolkningsfrhllandet p sikt anses leda till baskernas assimilering bland kastilianer s

lnge Baskien inte r sjlvstndigt. Kastilianer utgr omkring 74 procent av Spaniens 47