Demokrati i förskolan

Förskollärares syn på demokratiuppdraget

Democracy in preschool

Preschoolers view of the democracy commitment

My Larsson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Förskollärarprogrammet

Grundnivå 15 hp

Handledare: Lovisa Skånfors

Examinator: Getahun Yacob Abraham

2018-02-13 Datum 2018-02-13

Abstract

The purpose of this study is to contribute knowledge of preschool teachers’ views on democracy and how the mission is expressed in preschool activities. The democracy commitment is seen as a difficult and complex assignment in relation to the work with children in preschool. De-

mocracy is part of an everyday work in preschool activities and it is important that this is visib le as it is what the preschool's policy instrument are based on. To study how the democracy com-

mitment is expressed in preschool activities, the study's results are derived from semi-structured interviews. In the interviews, the starting point is to find out how preschool teachers view at democracy in preschool, how preschool teachers work with democracy in their daily activit ies

and if there are any conditions and challenges they express in their work with the democratic assignment in preschool. The result presents a aspekt of how preschool teachers think and work

with democracy in preschool activities. The result has been analyzed with socio-cultural theory and in the discussion; the result is related to previous research on democracy work in preschool.

Keywords

Preschool teachers, preschool, democracy, democracy commitment, socio-cultural theory.

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet. Demokratiuppdraget ses som ett svårt och komplext uppdrag i relation till arbetet med barn i förskolan. Demokrati ingår också i

mycket av det vardagliga arbetet i förskolans verksamhet och är viktigt att göras synligt då det är det som förskolans styrdokument grundar på. För att undersöka hur demokratiuppdraget tar

sitt uttryck i förskolans verksamhet är studiens resultat framtaget ur semistrukturerade inter-vjuer. I intervjuerna är utgångspunkten att få reda på hur förskollärare ser på demokrati i för-skolan, hur förskollärare arbetar med demokrati i den dagliga verksamheten och om det finns

några förutsättningar samt utmaningar som de uttrycker i deras arbete med demokratiuppdraget i förskolan. Resultatet presenterar en bild av hur förskollärare tänker och arbetar kring demo-

krati och demokratiuppdraget i förskolans verksamhet. Resultatet har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och i diskussionen relateras resultatet till tidigare forskning av demokra-tiarbete i förskolan.

Nyckelord

Förskollärare, förskola, demokrati, demokratiuppdraget, sociokulturell teori.

Innehållsförteckning

Inledning..................................................................................................................................... 2

Syfte ........................................................................................................................................ 2

Frågeställningar............................................................................................................................................................... 2

Forsknings- och litteraturgenomgång ...................................................................................... 4

En definition av begreppet demokrati ....................................................................................... 4

Tidigare forskning om arbete demokrati .................................................................................... 5

Förskollärares roll i demokratiarbetet ......................................................................................................................... 5

Möjligheter och utmaningar i demokratiarbetet ...................................................................................................... 5

Problematiken kring regler............................................................................................................................................ 6

Miljöns inverkan på demokratiuppdraget .................................................................................................................. 7

Teoretiska utgångspunkter ........................................................................................................ 8

Sociokulturell teori ................................................................................................................... 8

Mediering ......................................................................................................................................................................... 8

Appropriering .................................................................................................................................................................. 8

Den proximala utvecklingszonen.................................................................................................................................. 8

Metodologisk ansats och val av metod .................................................................................. 10

Val av metod ...........................................................................................................................10

Val av informanter ...................................................................................................................10

Genomförande och kontakt .....................................................................................................11

Reliabilitet och validitet ...........................................................................................................12

Forskningsetiska aspekter ........................................................................................................12

Resultat och analys .................................................................................................................. 14

Förskollärares syn på demokrati i förskolans verksamhet ..........................................................14

Demokrati som rättighet..............................................................................................................................................14

Demokrati som ansvar och skyldighet.......................................................................................................................15

Demokrati som relationellt .........................................................................................................................................16

Förskollärares beskrivning av sitt arbete med demokrati...........................................................16

Vuxenstyrda aktiviteter ................................................................................................................................................17

Fria leken ........................................................................................................................................................................17

Inlyssnande som en del av demokratiarbetet ..........................................................................................................18

Förutsättningar och utmaningar i arbetet med demokrati .........................................................19

Utmaningar till regler och rutiner ..............................................................................................................................19

Barns eget val som problematiskt..............................................................................................................................21

Diskussioner en förutsättning .....................................................................................................................................21

Diskussion................................................................................................................................. 23

Metoddiskussion .....................................................................................................................23

Resultatdiskussion ...................................................................................................................24

Innebörder av och arbetet med demokrati ..............................................................................................................24

Slutsatser ................................................................................................................................26

Vidare forskning ......................................................................................................................27

Referenser ................................................................................................................................ 28

Bilagor ...................................................................................................................................... 30

Bilaga 1 ...................................................................................................................................30

Bilaga 2 ...................................................................................................................................31

Bilaga 3 ...................................................................................................................................32

Bilaga 4 ...................................................................................................................................33

1

2

Inledning Jag har valt att studera ämnet demokrati och barns rättigheter. Min nyfikenhet till ämnet grundar sig i ett medarbetarsamtal som jag hade. Under samtalet fick jag frågan om vad jag ansåg att

demokrati var för mig samt hur jag ansåg arbetet kring demokrati kom fram i mitt dagliga arbete i förskolan. Då jag arbetar inom förskolan har jag ett flertal gånger efter detta studerat och

reflekterat kring vad demokratiuppdraget betyder i förskola och hur detta tar sig uttryck i verk-samheterna. Genom mina individuella reflektioner har det uppkommit en osäkerhet kring hur jag som förskollärare bör förhålla mig till demokratiuppdraget i mitt arbete. Begreppen demo-

krati och demokratisk grund har blivit mer svårgripbara för mig desto mer jag reflekterat kring det. Utifrån reflektionerna har det väckts en nyfikenhet kring hur andra förskollärare upplever

arbetet och arbetar med demokratiuppdraget.

Ämnet demokrati är relevant och aktuellt att arbeta med då synen på barn historiskt sett ändrats. Genom barnkonventionen (Barnombudsmannen, 2015) som antogs 1989 har barn fått en ökad

rättighet i samhället och rättigheterna för barn har placerat individen i fokus. Individfokuset i detta sammanhang har resulterat i ett förändrat förhållningssätt gentemot barn. Individfokuset

har inte enbart fört med sig ett ökat krav på vuxna att respektera och förhålla sig till barnens ökade rätt, utan har även resulterat i ett ökat krav på barnen att ta ansvar för sina egna hand-lingar. Barnens ansvar gäller de egna handlingarna både enskilt och i grupp, t.ex. i förskolans

verksamhet. Arbetet i olika barninstitutioner har därmed genomgått en förändring.

En av de barninstitutioner som genomgick en förändring i samband med konventionen om barns

rättigheter är förskolan. Förskolan har idag en egen läroplan, Lpfö98, med riktlinjer för vad verksamheten ska innehålla (Skolverket, 2016). Lpfö98s värdegrund tyder på att barnen i för-skolan ska ges möjlighet att bygga grunden till den demokratiska syn som det svenska samhället

vilar på. I demokratiuppdraget nämns det att varje barn ska ges möjlighet till att uttrycka sina åsikter och bli lyssnad till, vilket leder tillbaka till barns rättigheter (Skolverket, 2016; Barnom-

budsmannen, 2015).

Trots tydliga riktlinjer om vad innehållet i förskolan ska omfatta upplever jag att det fattas konkreta tillvägagångssätt för hur arbetet kring demokratiuppdraget ska omsättas i praktiken.

Min nyfikenhet ligger därför i att undersöka hur förskollärare beskriver demokrati i förskolan samt att synliggöra förskollärares bild av vilka förutsättningar och utmaningar i arbetet med

demokratiuppdraget kan medföra.

Syfte

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur förskollärare beskriver att uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet.

Frågeställningar

För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har följande frågeställningar valts

• Hur beskriver förskollärare sin syn på vad demokrati är i förskolans verksamhet?

• Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att göra förskolan till en demokratisk arena för barn?

3

• Vilka förutsättningar och utmaningar beskriver förskollärare när det gäller arbetet kring demokrati?

4

Forsknings- och litteraturgenomgång I kapitlets första del ges en definition av begreppet demokrati samt demokratiskt förhållnings-sätt och i kapitlets andra del presenteras tidigare forskning om demokrati i förskolan.

En definition av begreppet demokrati

Sökningar på ordet ”Demokrati” i Nationalencyklopedin, NE (2011) ger ett resultat med be-skrivningen folkmakt eller folkstyre. Liknande har den svenska akademiens ordbok, SAOB

(2017) beskrivit ordet. Varken NE och SAOB ger någon konkret beskrivning av demokrati i praktiken då de båda tyder på att det finns många olika former av demokrati och att demokratin kan se avsevärt olika ut inom olika grupper (NE, 2011; SAOB, 2017). Då det inte finns någon

konkret beskrivning av demokrati i ordlistorna har jag även valt att synliggöra synonymer till begreppet demokrati. Genom att synliggöra synonymer finns det möjlighet till att få fatt ord

som demokrati kan beskrivas med, fast med andra uttryck. Beskrivningen kan ge en möjlighet till att hitta vägledande ord till demokratiuppdraget. En vägledning med andra ord kan bidra till att få upp synen för hur man kan tänka kring demokrati. Enligt Synonymer.se (u.å.) ges förslag

på tänkbara synonymer till begreppet demokrati. Utöver de tidigare nämnda folkmakt och folk-styre ges förslag på medbestämmande, jämlikhet och jämställdhet som synonymer.

I tidigare forskning finns det olika forskare som berör demokratibegreppet i relation till de tidi-gare nämnda synonymerna. En av de som tar upp en mer ingående aspekt av vad demokrati är inom skolväsendet är Persson (2010). Persson undersöker i sin avhandling villkoren för peda-

goger att driva demokratiundervisning samt vilken betydelse professionella grupper inom skol-väsendet har i samhället idag. I avhandlingen presenteras en bred undersökning av demokrati-

uppdraget i förskola, grundskola och gymnasieskola. I resultatet synliggörs en definition av demokrati och demokratiuppdraget, där demokratiuppdraget brutits ner för att lyfta fram inne-håll som ger en samlad bild av vad demokrati är och står för. Persson beskriver demokratiupp-

draget som hur det bör vara, dvs. demokrati som frihet, jämlikhet, solidaritet och rättvisa. Ge-nom dessa begrepp delar han in de i fyra kategorier. Kategori ett innehåller en utgångspunkt ur

begreppet frihet. Den andra kategorin innehåller ett flertal begrepp om jämlikhet, diskrimine-ring, allas lika värde, kränkningar och genus. Kategori tre innefattar begreppen solidaritet, an-svar, respekt, lyhördhet och gemenskap. Den sista kategorin innehåller rättvisa, inflytande och

delaktighet (Persson, 2010). Andra studier som lyfter liknande resultat om definitionen av de-mokrati och demokratiuppdraget i förskolan är Qvarsell (2011) och Ribaeus (2014). Qvarsells

(2011) lyfter, i sin studie om små barns möjligheter till demokrati i sitt liv och i förskolans verksamhet, att demokrati beskrivs som en form av bestämmande, delaktighet och inflytande, ansvar, rättvisa, men också att viktiga aspekter inom demokratin är diskussion och reflektion,

gemenskap, ömsesidighet och hänsyn till allas lika värde. Vidare beskriver Ribaeus (2014) i sin avhandling, där syftet är att undersöka förskolans demokratiuppdrag så som det kommer till

uttryck genom förskollärares tal och handlingar och genom barns agerande i förskolans verk-samhet, ett resultat om att demokratiuppdraget främst beskrivs som inflytande och delaktighet, men också som rättighet och skyldigheter i form av respekt, gemenskap och ansvar (Ribaeus,

2014). Sammanfattningsvis kan dessa begrepp vara ett hjälpmedel i den här studien till att förstå förskollärarnas beskrivning av vad de anser är demokrati i förskolan och hur det tar sig uttryck

i deras beskrivning av arbetet.

5

Tidigare forskning om arbete demokrati

I denna del presenteras tidigare forskning kring arbetet med demokrati i förskolans verksamhet. Det innehåll som presenteras är utifrån fyra syninnehåll. Syninnehåll 1) innehåller förskollä ra-res roll i demokratiarbetet, syninnehåll 2) innehåller möjligheter och utmaningar i demokrati-

arbetet, syninnehåll 3) innehåller problematiken kring regler i förskolans verksamhet och syn-innehåll 4) innehåller miljöns inverkan på demokratiuppdraget. Dessa fyra syninnehåll ger en

bild av hur olika faktorer påverkar arbetet med demokrati och demokratiuppdraget.

Förskollärares roll i demokratiarbetet

När det gäller forskning om förskollärarnas arbete med demokrati definieras det olika av fors-karna. I Qvarsells (2011) studie lyfter hon vuxnas roll i demokratiarbetet är att finnas lättill-

gänglig och närvarande för barnen så att de lätt kan söka upp kontakten med förskolläraren när de vill och behöver. Leken lyfts som en del där förskollärarens roll är extra betydande. I leken får barn möjlighet till inflytande, träna på respekt samt ingå i samvaro med varandra, genom

argumentation kunna ta gemensamma beslut, samt öka barns ömsesidighet och hänsyn till andra. Det är i leken som förskolläraren behöver finnas närvarande och lättillgänglig för att

kunna stötta och vägleda barnen (Qvarsell, 2011). Även Bae (2010) lyfter leken i sin studie med syftet om hur barn i Norska barnehagen ges möjlighet till delaktighet i verksamheten. Här me-nas det att förskollärarens roll behöver beaktas i alla delar av verksamheten och då allra främst

leken, som är en av det viktigaste tillvägagångssättet för att nå barnens möjlighet till deltagande i demokratiarbetet (Bae, 2010). Däremot definierar Insulander, Ehrlin och Sandberg (2015) i

sin studie, där syftet är att undersöka hur barns aktiva deltagande möjliggörs eller begränsas i det de kallar ”entrepreneurial learning”, förskollärarens roll som huvudsakliga fokus på att upp-muntra lärprocesser. Genom upplevelser och experimentella processer där barnen får möjlighet

till att lösa problem tillsammans och utbyta erfarenheter genom diskussioner (Insulander, et.al., 2015). Även Ribaeus (2014) lyfter diskussion och problemlösning som en del i förskollära rnas arbete med demokrati. Hon presenterar att förskollärarna uttrycker att barnen måste bli lyssnade

till men också lära sig att lyssna på varandra och att det möjliggörs i diskussioner och problem-lösningar (Ribaeus, 2014).

Möjligheter och utmaningar i demokratiarbetet

Forskning om demokratiarbetet i förskolans verksamhet har visat sig i studier att arbetet med

demokrati oftast relateras till delaktighet och inflytande. När det gäller arbetet i verksamheterna har förskollärare en mening om att barn ges relativt stor möjlighet till inflytande och delaktighet

i förskolans aktiviteter, studier visar dock att möjligheten för barn begränsas av olika anled-ningar och det är något flera forskare bekräftar (Ribaeus, 2014; Insulander, et.al., 2015; Persson, 2010; Qvarsell, 2011; Johansson, Emilsson, Röthle, Puroila, Broström & Einarsdóttir, 2016). I

Ribaeus (2014) avhandling visar resultatet främst att demokratiarbetet beskrivs som inflytande men att också delaktighet. För att kunna arbeta med inflytande och delaktighet behövs dock

relationer. Genom bra relationer byggs en grund till trygghet och trygghet är grunden till del-aktighet och inflytande. Det lyfts även fram att det är främst i relation till samlingar och vux-enstyrda aktiviteter som förskollärarna pratar om delaktighet och inflytande. Barnen uttrycks

ges möjlighet att delta i diskussioner som en form av delaktighet, men även om barnen ges möjlighet till deltagande visar resultatet att förhållandevis lite utrymme ges för barnens infly-

tande. Samlingarna och andra planerade aktiviteter synliggörs som starkt vuxenstyrda och

6

barnens rättigheter till inflytande och att ha möjlighet till att yttra sig är begränsad (Ribaeus, 2014). Även Insulander, et. al. (2015) tar i sin studies resultat upp att vissa vuxeninitierade

aktiviteter tenderar till att bli lite väl styrda. De lyfter dock att i de aktiviteter där förskollärarna är mer medvetna och tillåtande synliggörs ett ökat deltagande och ett större inflytande. Resul-tatet visar att det som möjliggör förskollärares arbete är förskollärarens förhållningssätt (Insu-

lander, et.al., 2015). Det här är något som även Persson (2010) synliggör i sin studie. Under-sökning av demokratiuppdraget i förskolan visar att det finns brister i personalens syn på sin

egen roll i arbetet. Persson delar upp arbetet med förskollärarnas egen roll och förhållningssä tt i fyra kategorier som synliggör vad förskollärarna behöver arbeta med för att ändra om sitt förhållningssätt och därmed öka sitt arbete med demokratiuppdraget. I en av kategorierna finns

det behov för förskollärarna att öppna upp sitt eget tillåtande att låta barnen delta med syn-punkter och åsikter, samt att dessa ska beaktas i utformandet av aktiviteter. De måste även lyfta

blicken utanför sina ramar för normen och därmed ta vara på allas lika värde. Pedagogerna behöver lyfta konflikter till en nivå som skapar framgångsrika sätt att hitta lösningar på proble-men, istället för att ta konflikten som ett faktum och därmed undvika lösningar. I sista delen av

kategorierna lyfts förskollärarnas egen roll i att bry sig om varandra. Dessa aspekter anser Pers-son tyder på att ansvaret för pedagogen är att synliggöra sitt förhållningssätt och genom det

skapa en social trygghet hos barnet, samt skapa en miljö som barnet vill vara delaktig i och kan utformas med barnets inflytande. Persson lyfter fyra vägledande ord i demokratiarbetet: öppen-het, ansvar, diskussion och ömsesidighet (Persson, 2010). I en annan studie av Qvarsell (2011)

beskrivs demokrati i förskolans som en form av bestämmande genom att skapa ett reellt infly-tande och involvera barnen i beslut. Hos små barn lyfts kommunikationen och estetiken som en

grund till inflytande. Inflytandes hos små barn arbetas med demokrati utifrån barnens kommu-nikationsmedel i form av kroppsspråket, även kallat det estetiska språket, som gör det möjligt att kunna få fatt i de små barnens uttryck (Qvarsell, 2011). Några som också lyfter barns kom-

munikationsmedel i relation till delaktighet och inflytande är Johansson, et.al. (2016) i sin stu-die med syfte om barns individuella och kollektiva rättigheter i undervisning- och barninterak t-

ioner i nordiska förskolor. De lyfter i studien att barns individuella rättighet till att uttrycka sin åsikt och sina val möjliggörs genom deras sätt att kommunicera, vare sig det är genom kropps-språk eller verbalt (Johansson, et.al., 2016).

Problematiken kring regler

Förskollärare uttrycker att demokratiuppdraget är ett svårt ämne då demokratibegreppet är så svårgripbart (Persson, 2010; Ribaeus, 2014). De framför att förskollärarna till stor del uttrycker hindren med arbetet kring demokratiuppdraget snarare än möjligheterna. De framför även att

arbetet med demokrati ofta stannar på en formell nivå då förskollärarna gärna diskuterar ämnet men att det i praktiken uppstår hinder i arbetet som gör att det inte fullföljs (Persson, 2010;

Ribaeus, 2014). Persson (2010) tar främst upp hinder inom det dagliga arbetet i verksamheterna medan Ribaeus (2014) tar upp strukturella hinder som barngrupp och barnens ålder, tid, lokaler, resurser och regler. När det gäller regler uttrycker Ribaeus att förskollärarnas arbete hindras

genom regler som krävs för struktur. Hindren som förskollärarna uttrycker relateras med både förskolans konkreta regler i situationer kring de oskrivna reglerna, regler som inte är flexib la

eller som kopplas till traditioner, men också regler i form av rutiner. Aspekten om att ramar som reglerna skapar blir komplext och för mycket ansvar läggs på barnen som de inte klarar av, dock framförs en bild av det positiva med att reglerna också skapar trygghet för många barn

(Ribaeus, 2014). Qvarsell (2011) lyfter däremot utmaningar i förskollärarnas arbete i

7

förhållande till regler. Aspekterna av om barn som kliver utanför ”normen” lyfts, dvs. reglerna samt rutinerna, och inte infaller sig i den, gör motsättningar eller motarbetar dessa regler även

kan ses som ett sätt att utöva sin demokratiska rätt på. Genom barnens motsättningar uttrycker de sin egen vilja, vilket är en rättighet inom demokratin som barnen har. I dessa aspekter tas även maktrelationer upp som ett möjligt hinder för demokratin. Hinder i form av vem som får

göra vad och vem det är som bestämmer (Qvarsell, 2011). Samtidigt tar Ribaeus (2014) upp att barn utgår mycket från sig själv och egoistiskt tänk. Reglerna och rutinerna behövs för att, som

tidigare nämnt, även barn behöver ta ansvar, för att skapa trygghet och struktur för hela barn-gruppen (Ribaeus, 2014). Något Bae (2010) däremot tar upp är att ansvaret för arbetet med barns demokratiska rättighet uttrycks vara förskollärarnas. Även om det kan ses som problema-

tik till arbetet i den aspekt av hur förskollärarna uppfattar demokratiuppdraget och vilka utma-ningar uppdraget medför i vardagen. Trots att de utbildade förskollärarna är väl pålästa inom

styrdokumenten ger det ingen garanti för att arbetet förverkligas i praktiken (Bae, 2010). Vidare lyfter Johansson, et.al. (2016) att det sker en spänning mellan barnets individuella rättighe ter och de kollektiva reglerna som finns inom verksamheterna. Förskollärarna väljer oftast de kol-

lektiva reglerna som barn behöver förhålla sig till framför barns individuella rättigheter. Det lyfts dock att barnen får möjlighet att uttrycka sina åsikter och argumentera för dem, samt att

de stöttas och handleds i diskussioner, men att det till följd oftast slutligen löses genom de kollektiva reglerna (Johansson, et.al., 2016).

Miljöns inverkan på demokratiuppdraget

När det gäller den pedagogiska miljön i förskolans verksamheter är det flera forskare som tar

upp hur den har en inverkan på arbetet med demokrati (Qvarsell, 2011; Ribaeus, 2014; Insu-lander, et.al., 2015; Persson, 2010). Qvarsell (2011) tar upp aspekter om att den pedagogiska miljön ger möjligheter genom att den kan bjuda in till demokrati i förskolan, men att den även

kan problematisera demokratiarbetet om förskollärarna inte är medvetna om dess inverkan. Även Ribaeus (2014) framför aspekter om att miljön kan bidra både positivt och negativt. Mil-

jön har en betydande möjlighet för barns inflytande i verksamheten. Genom miljön kan barn vara med och påverka hur den utformas genom att uttrycka tankar och åsikter om den, men också praktiskt verkställa miljön utifrån sina idéer. Vidare uttrycks dock att miljön kan begränsa

barnens lek i form av att material är otillgänglig för barnen, t.ex. att material placeras så att barnen inte når det. Det visar dock att förskollärarna även kan se det som en möjlighet för barn

att använda sig av sina demokratiska möjligheter genom att aktivt uttrycka och visa på sitt in-tresse för olika material. Aspekten om att förskollärarnas avsikt med vissa begränsningar i mil-jön tas upp och kopplas till säkerhetsaspekten. Ibland anses inte barns inflytande tillgodoses då

önskemålen innebär någon form av fara för barnen själva eller för deras kamrater (Ribaeus, 2014). Det som däremot Insulander, et, al. (2015) och även Persson (2010) tar upp är att i arbetet

med demokrati erbjuda lärmiljöer som inspirerar och stimulerar barns kreativitet, samt bidrar till att barnen kan växa och utvecklas i dem.

8

Teoretiska utgångspunkter

Sociokulturell teori

Den teoretiska utgångspunkten är den sociokulturella teorin (Säljö, 2005). Den sociokulture l la teorin är framtagen av Lev Vygotskij och Säljö (2005) presenterar i sin avhandling en tolkning

av Vygotskijs sociokulturella teori där synen på människan är att människan ständig är under utveckling. Utvecklingen är kopplad till både biologi och kultur, vilket Säljö menar är att den

biologiska utvecklingen och dess processer finns med under hela livet, men när människan bör-jar kommunicera börjar sociokulturella faktorer att ha stor inverkan. Inom teorin nämns tre olika centrala begrepp som blir av betydelse i den här undersökningens kommande analys. De

tre begreppen är mediering, den proximala utvecklingszonen och appropriering (Säljö, 2005).

Mediering

Mediering står enligt Säljö (2005) för förhållandet mellan människa och redskap. Hur männi-skor tar hjälp av redskap för att förstå sin omvärld. Mediering menas som ett redskap som hjäl-

per oss att utföra handlingar. Vi människor använder fysiska och psykologiska redskap. Fysiska redskap är olika artefakter och psykologiska redskap är redskap för tänkande och kommunika t-

ion. Ett av det viktigaste kommunikationsmedlet är språket. Språket hjälper människan att kom-municera med den omgivande världen, dvs. främst den kulturella omgivningen vi lever i. Det hjälper människor att interagera med andra människor och ta del av deras tankar, erfarenheter

samt perspektiv och även förmedla sociokulturella erfarenheter. Språket används därför som medierande redskap i sociala interaktioner med andra och som medierande redskap för att ta

emot och bearbeta kommunikation och aktiviteter inom oss människor, dvs. i vårt tänkande. Språket ses som ett viktigt verktyg och används inom den sociokulturella teorin för att förmedla och förstå sin omvärld (Säljö, 2005). I mitt arbete kan detta hjälpa mig att förstå hur och vad

förskollärarna använder sig av för medierande redskap i deras beskrivningar av demokratiarbe-tet.

Appropriering

Med appropriering menas enligt Säljö (2005) att människan lär känna intellektuella samt fy-

siska redskap och lär sig hur dessa används. Appropriering är en process som sker stegvis och det är själva processen som man syftar till med ordet appropriering. Denna process pågår i

relation till de medierande redskapen där det börjar i lära kännandet av både psykiska samt fysiska redskap och pågår succesivt i hur man lär sig att hantera dessa. Främst sker denna pro-cess med hjälp av sociala praktiker, genom att redskapen används av andra. Appropriering kan

också ses som det som blir själva lärandet i ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2005). I mitt arbete kan det handla om hur förskollärarna beskriver att demokratiarbetet de gjort har gjort

skillnad, samt hur de beskriver att det syns i agerande och diskussioner som barnen gör.

Den proximala utvecklingszonen

Enligt Säljö (2005) letar människan alltid nya sätt att förstå sin omvärld, men för att erövra nya kunskaper och färdigheter behöver också människan interagera med andra människor. Den so-

ciokulturella teorin har ett känt begrepp som definierar en fas där människans förmåga att klara av själv och där människan är i behov av stöd från andra möts i den proximala utvecklingszonen.

9

I utvecklingszonen är människan redo för att utmana och utveckla sina kunskaper samt färdig-heter. Med stöttning från andra och i sociala sammanhang kan människan nå en utveckling. De

nya färdigheterna och kunskaperna tar människan med sig när de möter mer avancerade pro-blem (Säljö, 2005). I mitt arbete kan det handla om hur förskollärarna beskriver att de arbetar och stöttar barnen i deras vardag när det gäller demokrati.

Att använda den sociokulturella teorin ger en möjlighet till att koppla samman om demokrati-uppdraget genomförs och arbetas med av förskollärare. Jag vill veta hur de medierande red-

skapen, dvs. de fysiska och psykiska, beskrivs används av förskollärare i deras arbete med de-mokratiuppdraget. Med appropriering tänker jag att jag vill se hur förskollärare beskriver att deras demokratiarbete blir synligt i barnens handlande. När det gäller den proximala utveckl-

ingszonen kan det handla om ifall och hur förskollärare beskriver att de arbetar och stöttar bar-nen med avseende på demokrati, t.ex. leder förskollärare arbetet med demokrati? Ges barnen

möjlighet till demokratiskt handlande?

10

Metodologisk ansats och val av metod

Val av metod

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur förskollärare beskriver att uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet. För att

undersöka syftet med denna studie finns det fyra tillvägagångssätt att samla in data på. De fyra tillvägagångsätten är textanalys, observation, enkät och intervju (Christoffersen & Johannessen,

2015).

Textanalys, eller dokumentsanalys ger enligt Christoffersen och Johannessen (2015) möjlighet till att analysera redan befintliga skriftliga dokument, t.ex. brev, mail, dokumentation, etc. Enkät

ger möjlighet till att få en bred bild av det avgränsande ämnet forskaren studerar och ge en statistik över de frågeställningar som ställs. Observation som metod går att använda om fråge-

ställningarna i studien riktar sig till att undersöka handlingar och praktik. Det är lämpligt att välja intervju som metod när syftet är att insamla data kring människors uppfattningar eller erfarenheter av ett ämne. Intervju som metod anser de ger större frihet för informanterna att

föra fram information och forskaren antas ha en större frihet för att anpassa intervjuerna efter informanterna (Christoffersen & Johannessen, 2015).

Då studien riktar sig till att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur förskollärare beskriver att uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet, har inter-vju valts som metod. Genom att använda intervju som metod kommer det bidra till att få fram

information som svarar till de ovannämnda frågeställningarna, vilket också ger möjlighet till efterfråga en djupare beskrivning av informanternas svar. Tankarna kring val av metod stödjs

till det Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver om metoden intervju i sin metodbok. Den form av intervju som valts är semistrukturerad intervju. Semistrukturerad intervju som form ger informanterna möjlighet att svara öppet och med egna ord på övergripande frågor som

skapats i en intervjuguide (Christoffersen & Johannessen, 2015). Semistrukturerad intervju pas-sar denna undersökningen då den bygger på att redovisa ett brett resultat utifrån förskollära rnas

beskrivningar. Ett val som gjordes var att göra en intervjuguide (bilaga 4) att använda som stöd till intervjuerna. Intervjuguiden är uppbyggd med en utgångspunkt ifrån undersökningens frå-geställningar. Varje frågeställning har brutits ner och till varje frågeställning har tre intervjufrå-

gor skapats. Intervjufrågorna följs av följdfrågor och det presenteras även möjliga tänkbara områden att diskutera för att bidra med hjälp till att få fördjupade svar till frågorna.

Val av informanter

Undersökningen genomförs på förskolorna är placerade i en mindre stad i Mellansverige. In-formanterna är fyra förskollärare som är placerade på tre förskolor med barn mellan 1-5 år.

Genom att välja förskollärare som är placerade på olika förskolor ger undersökningen en bre-dare variation för svar på intervjufrågorna. Valet av att redovisa antal år förskollärarna varit

verksamma inom förskolans verksamhet står för att jag anser att det är mer relevant än ålder på personen samt att det ger ett perspektiv till om och när förskollärarna nämner exempel från erfarenheter längre tillbaka i tiden. Informanterna har fått fiktiva namn och här nedan följer en

kort presentation av dem:

11

Olga, varit verksam i förskolan i ca 10 år och jobbar på en avdelning med 4-5 åringar.

Kerstin, varit verksam i förskolan i ca 25 år och jobbar på en avdelning med 1-3 åringar.

Britta, varit verksam i förskolan i ca 30 år och jobbar på en avdelning med 1-3 åringar.

Margareta, varit verksam i förskolan i ca 25 år och jobbar på en avdelning med 3-5åringar.

Genomförande och kontakt

Kontakten påbörjades redan vid valet av att använda intervju som metod. Tidigt i undersök-ningen togs en kontakt med en förskolechef i en mindre stad i Mellansverige. Denna förskole-

chef ansvarade över ett område med fem förskolor. Vid första kontakten beskrevs min studie, mitt syfte samt frågade om godkännande för att få gå ut i dessa fem förskolor och fråga om någon förskollärare skulle vilja delta i en intervju för denna studie. Ett godkännande av försko-

lechefen bekräftades. Vid andra kontakten med förskolechefen återkom jag med mer informat-ion. I informationen bifogades det tänkta genomförande av intervjuerna samt informationsbrev

(bilaga 1) och en deltagandeblanketten (bilaga 2) som skulle lämnas ut till förskollärarna. Del-tagandeblanketten är en egen idé av mig själv. Tanken är att den skulle fungera som en intres-seanmälan för den som vill delta vid en intervju för studien. Valet av att göra denna blankett

uppkom då jag inte visste hur många förskollärare som skulle vilja delta, med tanke på antalet förskolor som blev tillfrågade. Blanketten skulle vara ett hjälpmedel för att se hur stort intresset

var och om det blev ett högt intresse skulle blanketten hjälpa till att kunna välja ut det antal förskollärare till intervjutillfällen. Då tiden för denna studie är begränsad, begränsades även möjligheten till val av antal intervjutillfällen och därmed begränsades även antal förskollä rare

som kunde delta. En tidsbegränsning på att få in deltagandeblanketten sattes därför för att kunna begränsa betänketiden. Valet till att sätta ett bestämt datum för svar står för att så fort som

möjligt få en bild av hur många som kunde tänka sig att vara intresserade. Genom att snabbt få en bild av antal intresserade fanns det möjlighet till att påbörja ett urval om deltagandeintresset väntade sig att bli högt, alt. söka upp nya förskolor och förskollärare om fallet var så.

Informationsbrevet tillsammans med deltagandeblanketten vidarebefordrade förskolechefen ut till varje förskola för att förbereda och väcka intresset hos förskollärarna, samt påvisa sitt god-

kännande. För att styrka att informationen kom ut och för att visa mitt engagemang till att hitta deltagare till intervjuerna gick jag även personligen ut i verksamheterna för att informera om den tänkta studien och lämnade ut informationsbrev samt deltagandeblanketter. På förutbestämt

datum påbörjades en insamling av deltagandeblanketter för att se hur många förskollärare som var intresserade av att delta i en intervju. Det som bör tilläggas är att vid utlämnandet av in-

formationsbrev och deltagandeblankett valde några förskollärare att redan då anmäla sitt in-tresse och boka in en tid för genomförande av intervjuer. Vid insamlandet av deltagandeblan-ketter fanns ett högt intresse att vilja delta vid en intervju. Tillsammans med de intresserade,

som då var ca 8 förskollärare från 4 av 5 förskolor, bokades det in preliminära tider för inter-vjuer. Intervjuerna bokades med reservation för avbokning t.ex. pga. en minskad möjlighet till

anskaffning av vikarier och sjukdomsfall som Christoffersen och Johannessen (2015) nämner som faktorer som kan påverka deltagandet. Genomförandet var planerat att innehålla mellan 4-6 förskollärare. Det slutliga sammanlagda antalet informanter blev 4 förskollärare från 3 av 5

förskolor.

12

Intervjuerna spelades in med hjälp av en ljudfil på en dator, som direkt efter intervjun skrevs ut. Till varje intervju avsattes ca en timma till förfogande till att svara på intervjufrågorna i

intervjuguiden. Samtliga förskollärare valde att intervjuas i förskolornas personalrum, vilket kändes avslappnat för förskollärarna och även för mig. Varje intervju tog mellan 40-70 minuter och samtliga intervjuer spelades in. Intervjuerna inleddes med övergripande information om

studien samt vad syftet för studien var, därefter fick förskollärarna en genomgång av samtyck-eskravet. Förskollärarna fick ta del av information kring sina rättigheter vid deltagandet av in-

tervjun samt vad mina skyldigheter som undersöker är. Därefter följdes generella frågor om förskollärarnas bakgrund i förskolan och hur de var placerade att arbeta på förskolan. I intervjun ställdes frågorna och förskolläraren fick svara utifrån sin uppfattning. Varje fråga upprepades

vid behov i samtliga intervjuer. Några förskollärare kom in på flera frågor redan under första frågan men fick även dem möjlighet att höra varje fråga för att kunna tillägga eller utveckla

sina svar. När intervjuerna var avslutade åkte jag hem och skrev ut intervjuerna. Det gjordes genom att lyssna på inspelningarna och ordagrant skriva vad som sades under intervjun. Den sammanlagda data från intervjuerna blev ca 40 sidor. All data valdes att transkribera med hjälp

av färgkodning till undersökningens tre frågeställningarna. Färgkodningen gjordes med hjälp av överstrykningspennor i olika färger. Varje färgkodning sammanställdes till varje frågeställ-

ning och då materialet bestod av mycket data fick synliggöra vanligt förekommande uttryck synliggöras för att få syn på viktiga saker i texten. Därefter sammanställdes uttrycken i olika kategorier för att se om det fanns gemensamma nämnare. Utifrån gemensamma nämnare fick

den sammanställa datan ytterligare kategorier som skapades för att tolka och förstå innehållet i datan.

Reliabilitet och validitet

Enligt Roos (2014) står reliabilitet för noggrannhet och trovärdighet. Med det menas att all data som samlats in har gjorts på ett noggrant sätt och att arbetet med datan har skett i noggrannhet, dvs. den slutliga sammanställda datan inte har påverkats av tankar och idéer från den som leder

undersökningen har. Reliabilitet står också för att den mängd data som samlats in är tillräck lig för att kunna säga någonting om och att den är tillräckligt innehållsrik för att den som leder

undersökningen ska kunna göra en slutsats i sin undersökning. Validitet står för giltighet och meningsfullhet. Det handlar om vilken metod, vilka frågor och vilka ord den som undersöker använder sig av för att få fram den information som svarar ann till syftet för undersökningen.

(Roos, 2014). För att nå reliabilitet och validitet i min undersökning har jag valt att i genomfö-randet av samtliga intervjuerna ställt intervjufrågorna på samma sätt. För att minimera min egen

påverkan av svaren har jag under intervjuerna låtit de som blivit intervjuad fått prata fritt utan att jag avbrutit mer än att jag upprepat om jag uppfattat rätt, bett de att förklara mer eller ställt nästa fråga. I transkriberingen har jag minimerat min egen påverkan av svaren genom att orda-

grant skrivit ut intervjuerna, sammanställt det skriftliga resultatet, hittat gemensamma nämnare inom texterna och ändrat om texterna från talspråk till skriftspråk samt stärkt det skrivna med

ordagranna citat. All den sammanställda datan har ett innehåll på sammanlagt 40 sidor.

Forskningsetiska aspekter

I Vetenskapsrådet (2017) tydliggörs krav som ställs på forskaren och dess forskning. Kraven

ställer krav på att forskaren följer en god forskningssed och utgår ifrån de fyra kraven de

13

forskningsetiska principerna ställer. De fyra kraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som styrs av etikprövningslagen (SFS 2003:460)

samt personuppgiftslagen (SFS 2008:192).

Informationskravet handlar om att ge noggrann information angående studiens innehåll till alla parter som vidrörs av den praktiska datainsamlingen. Informationen ska innefatta studiens syfte,

de etiska principerna samt information om vilka rättigheter den medverkande i studien har (Ve-tenskapsrådet, 2017). För att uppfylla kravet gjordes ett informationsbrev som innehåller in-

formation om studien, val av syfte samt en kortare beskrivning av vad som krävs av förskollä-raren som deltar i intervjun, samt vad förskolläraren har för rättigheter i undersökningen. In-formationsbrevet lämnades ut till förskolechef samt till alla förskollärare inom de fem försko-

lorna.

Medverkan till studien styrs av kravet om samtycke. Parterna som vidrörs måste ge sitt god-

kännande till att medverka i studien. Parterna har en rätt till att omgående dra tillbaka sitt sam-tycke om medverkan till studien (Vetenskapsrådet, 2017). Detta uppfylldes genom att vid varje intervju fick den deltagande förskolläraren skriva under en samtyckesblankett (bilaga 3) där

information framförs kring vilka rättigheter förskolläraren som blev intervjuad har och vad jag som intervjuare har för skyldigheter gentemot dem.

Konfidentialitetskravet innebär att individens identitet och medverkan hanteras med största var-samhet där all information som kan vägleda tillbaka till individen skall röjas. Insamlat data-material måste avidentifieras innan användning, bevaras otillgängligt för individer som ej leder

studien (Vetenskapsrådet, 2017). All data som samlats in har förvarats oåtkomligt för andra under hela studiens gång och det är endast jag som haft tillgång till den.

Nyttjandekravet står för att den insamlade data som tas in vid intervjuerna endast får användas för resultatet av denna studie samt förstöras vid avslutad studie (Vetenskapsrådet, 2017). All data som samlats in har endast använts till resultatet för denna undersökning. När undersök-

ningen är avslutad kommer all information att förstöras.

Förskollärarna som deltagit i studien har från första kontakten, genom informationsbrevet, fått

information om de forskningsetiska principerna. Informationsbrevet innehåller kortfattat de rät-tigheter de som vill medverka har och vilka skyldigheter jag som håller i undersökningen har. Informationen har upprepats muntligt för varje deltagare vid intervjutillfä llena och även styrkts

genom att de fått tagit del av informationen på samtyckesblanketten innan de gett sitt samtycke till att delta. Varje deltagare har vid avslutad intervju fått sina rättigheter ytterligare upprepade

till att när som helst kunna avsäga sig sin medverka i studien och även fått möjlighet till att säga till om något av det de sagt inte skall tas med i undersökningens resultat. De delar som de uttryckt inte vill ska presenteras i resultatet har tagits bort vid transkriberingen.

14

Resultat och analys Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur förskollärare beskriver att uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet. Resultatet

presenteras i tre delar där varje del utgår ifrån var och en av frågeställningarna. Mina frågeställ-ningar är: 1) hur beskriver förskollärare sin syn på vad demokrati är i förskolans verksamhet?

2) hur beskriver förskollärare sitt arbete med att göra förskolan till en demokratisk arena för barn? 3) vilka förutsättningar och utmaningar beskriver förskollärare när det gäller arbetet kring demokrati? I kapitlet presenterar jag mitt resultat under följande huvudteman som motsvarar

mina tre frågeställningar: ”Förskollärares syn på demokrati i förskolans verksamhet”, ”Förs-kollärares beskrivning av sitt arbete med demokrati” och ”Förutsättningar och utmaningar i

arbetet med demokrati”. Varje huvudtema presenteras i ett resultat i form av förskollära rnas egna ord som följs av ordagranna citat för att styrka det som presenteras. Under varje presen-tation följs resultatet upp av en analys utifrån mitt teoretiska perspektiv, det sociokulture l la

perspektivet. Förskollärarnas namn i resultatet är fiktiva.

Förskollärares syn på demokrati i förskolans verksamhet

I denna del om förskollärares syn på demokrati i förskolans verksamhet presenteras tre teman

som svarar an på vad deras syn kännetecknas av. Syninnehåll 1) handlar om demokrati som rättighet, syninnehåll 2) handlar om demokrati som ansvar och syninnehåll 3) handlar om ut-tryck om demokrati som relationellt.

Demokrati som rättighet

Förskollärarna betonar begreppet värdegrund och alla människors lika värde i sitt arbete med demokrati. De kopplar det samman med människans värde samt samhällets värde. De skiljer på dessa värden där människans värde är innehållandevis individen och kopplas främst till de

mänskliga rättigheterna, barns rättigheter samt de sju diskrimineringsgrunderna. De lyfter även aspekter om att alla får vara som de är, man får tycka olika, se olika ut och helt enkelt vara

olika. Samhällets värde kopplar de ihop med ett framåtsyftande perspektiv där samtliga betonar vikten av att arbetet med demokratiuppdraget i förskolan lägger grunden för hur barnen kommer agera i samhället när de går ifrån förskolans verksamhet.

Ja det har ju mycket med saken att göra när dom är små, att man visar på hur man ska bete

sig mot andra, helt enkelt. Och det blir ju i förlängningen hur man beter sig i samhället också.

(Kerstin)

Förskollärarna lyfter utifrån demokrati som rättighet med hög frekvens begreppet bestäm-mande. När förskollärarna pratar om innehållet i bestämmande skiljer det sig från deras uttryck

i inflytande och delaktighet. De uttrycker bestämmande för barnen som en form att påverka sin egen tid på förskolan. Bestämmandet kopplar de ofta samman med barnens möjlighet till att göra val över aktiviteter i sig. Inflytande och delaktighet som demokrati i förskolan beskriver

förskollärarna som möjlighet till att alla barn blir sedda, blir lyssnade till och får vara med och delta i förskolans verksamhet. I diskussioner som de uttrycker sker i förskolans verksamhet

lyfter de är en form av yttrandefrihet. Förskollärarna uttrycker möjligheten för barnen till att inte bara få säga vad man tycker och tänker, men också i diskussioner lära sig att lyssna till andra, turas om och vänta på sin tur som de anser är en del av demokrati. I aspekten av det

15

tidigare nämnda uttrycker förskollärarna stor vikt varje människas reservation för att man inte får skada eller såra andra i det man säger. De uttrycker alltså rättigheter och skyldigheter.

Ja men att väcka tanken hos barnen att alla är lika viktiga, allas röst är lika mycket värda och

lyssna på. Att alla ges möjlighet att uttrycka tankar och åsikter, och att man känner att det är

en trygg miljö för det. Så att man känner att det är ett tillåtande klimat, där allas röst respek-

teras, och behandlas lika. (Olga)

Utifrån mitt teoretiska perspektiv (Säljö, 2005) kan demokrati förstås som en social rättighet som görs synlig med hjälp av medierande redskap. Barnen får genom redskap som språk eller

handling t.ex. möjlighet att uttrycka sin vilja. När det gäller mediering utifrån delaktighet och inflytande används de psykologiska redskapen, dvs. att genom tanke utveckla en idé och genom

handling i form av språket förmedla detta vidare. Genom sociala sammanhang blir den proxi-mala utvecklingszonen aktuell, då barn t.ex. genom diskussion tillsammans med andra får möj-lighet att nå ny kunskap. Det kan också förstås som att det är när appropriering inom barnet

skett som det visas att de förstått sina rättigheter och skyldigheter och uttrycker detta i tal eller handling.

Demokrati som ansvar och skyldighet

Förskollärarna uttrycker många gånger i intervjuerna att demokrati styrs av regler. Reglerna

menar förskollärarna är det som begränsar för barnen i förskolan vad man får göra och vad man inte får göra. Begränsningarna som reglerna sätter upplevs av förskollärarna till större del vara

bra och nyttigt för barnen för att förstå sina rättigheter och skyldigheter i demokratin. Vissa regler finns eller skapas av t.ex. säkerhet.

…men alltså ska du gå på utflykt i skogen då fungerar inte det, och när vi går till skogen

måste vi ha väst på alla för det är visst en säkerhetsgrej, det kan man ju inte tumma på. Så

det får man ju inte välja som barn. (Britta)

Regler som förskollärarna förklarar hänger nära samman med det de förklarar som rutiner. Ru-

tiner uttrycker de är regler som hjälper förskollärarna och barnen att ha struktur över dagarna. Förskollärarna beskriver strukturer som något förutbestämt, men som är förutbestämt för att

skapa lugn och trygghet för barnen under deras dagar i förskolan. Mycket av det förskollärarna lyfter kopplar de samman till ansvar som en träning inför kommande livet som är viktigt för att delta i det demokratiska samhället vi lever i.

Det är ju liksom, hur vill vi ha det egentligen? Vilket samhälle vill vi ha? /…/Man kan liksom

ta lite ansvar för hur vill jag att det ska var och hur tycker folk, och… Ja men att gå och rösta

är ju ett sätt att ta ansvar för hur jag vill att Sverige ska bli, alltså. Tänker jag att det är, att

det är så. Och sen får man sätta ner det på barnens nivå. (Britta)

Utifrån den sociokulturella teorin (Säljö, 2005) kan ansvar och skyldigheter i form av regler samt rutiner förstås som en förmedling som sker genom de medierande redskapen. Medieringen

sker i form av språket som förmedlar innehållet i reglerna och genom de psykologiska red-skapen som kan hjälpa barnen att förstå sitt ansvar och sina skyldigheter i sociala sammanhang.

Genom de medierande kunskaperna kan regler och rutiner förstår som att de skapar information samt kunskap till barnet om hur det kan använda sig av de och genom en process inom sig för att förstå innehållet, dvs. gnom appropriering, som de sedan använder sig av i diskussioner eller

agerande. Beskrivningen förskollärarna ger kan även förstås utifrån den proximala utvecklings-zonen. Förskollärarna uttrycker sig eftersträva att baren tar ett eget ansvar att agera till regler

16

och rutiner utan förskollärarnas hjälp, men på vägen dit med stöttning och vägledning av förs-kollärarna.

Demokrati som relationellt

I demokrati som relationellt anser förskollärarna att diskussion och reflektion är en del av äm-

net. Genom diskussioner mellan människor uttrycker förskollärarna ger en möjlighet till att lyfta åsikter och tankar, samt även få möjlighet att höra andras. De lyfter aspekter av att skapa

en förståelse och en medvetenhet om olikheter, men också att diskussioner och reflektioner är nödvändiga vid konflikter. Konflikter lyfter förskollärarna som en del av den demokratiska de-len där demokratin kommer in i konfliktens problemlösning. De lyfter att det är genom diskuss-

ion och reflektion man kommer fram till problemlösningar och eftertanke som hjälper männi-skor i kommande konflikter.

Sen handlar ju det, alltså, demokrati och samarbete går ju väldigt mycket hand i hand för

mig. För du kan ju liksom inte driva framåt utan samarbete, även om man kanske inte alltid

tycker likadant så måste man ju ändå hitta en gyllene väg och samarbeta. (Olga)

Och jag tänker på man går ut och man, alla vill ha dom här taxicyklarna så handlar ju det

också om att man tillsammans med barnen med hur ska vi göra nu då, jag ser ju att det är du

som cyklar på taxicykeln hela tiden, men jag ser också att några andra här som, hur ska vi

bestämma. /…/ Fast ja, ja konflikter är ju faktiskt bra, för att om någon inte hade de här

konflikterna och cyklarna hur ska man då kunna lära sig och träna på att komma överens om

saker och ting? (Britta)

Samtliga förskollärarna uttrycker att tillsammans lyfta problematik eller vardagliga situationer bidrar till att nå en förändring. De uttrycker också att se konflikter och problemlösning som en

träning inför livet, för att kunna delta i det demokratiska samhället vi lever i.

Utifrån mitt teoretiska perspektiv (Säljö, 2005) kan detta förstås som att diskussioner sker ge-

nom mediering i form av redskap, som t.ex. språk. I diskussionerna i förhållande till andra får människan stoff till att skapa processer av det sociala handlandet de upplever så de själva vet hur de ska agera i kommande situationer. Det kan också förstås som att relationer skapas genom

kommunikation, som är ett medierande redskap. Genom både fysiska och psykiska redskap möter människan varandra i olika sammanhang som bildar en form av relation. Problemlösning

kan ses vara en blandning mellan diskussionen i form av medierande kunskap och reflektionen i form av appropriering där människan inhämtar information och bildar en kunskap om hur detta kan användas i uttryck. Dessa två former kan förstås genom att de skapar en väg för män-

niskan att hamna i den proximala utvecklingszonen där människan själv, men med stöd från eller i samförstånd med andra, kan komma fram till en lösning.

Förskollärares beskrivning av sitt arbete med demokrati

I denna del presenteras förskollärarnas beskrivning av sitt arbete med demokrati i sina verk-samheter. Tre syninnehåll sammanfattar hur förskollärarna arbetar. Syninnehåll 1) handlar om

arbetet med demokrati i vuxenstyrda aktiviteter, syninnehåll 2) handlar om förskollärarnas be-skrivning av arbetet med demokrati i den fria leken och syninnehåll 3) handlar om förskollärar-

nas arbete med inlyssning i demokratiarbetet.

17

Vuxenstyrda aktiviteter

Alla de medverkande förskollärarna lyfter i intervjuerna, som tidigare nämnt, att förskolan är

styrd av regler, strukturer och rutiner. De lyfter att förskolan innehåller fasta grundstrukturer under dagarna som t.ex. utevistelse, mat, vila, styrda aktiviteter, fri lek, etc. som gör och utfor-

mar innehållet i förskolans verksamhet. Förskollärarna uttrycker att de styrda aktiviteterna i praktiken inte alltid ger demokrati i den form av att barnen får bestämma själva, men däremot lyfter de att barnen deltar och att de i deltagandet kan uttrycka sina tankar och åsikter om hur

de skulle vilja ha det.

Man kan se praktiskt inflytande som att nu ska vi gå på utflykt och så röstar vi om vart vi

ska gå, eller nu röstar vi om vad vi ska göra här. Att man sätter sig i en diskussion med

barnen, att vad tycker ni, hur tycker ni att vi ska ha, vad skulle ni vilja göra. (Olga)

Fruktstunden, matsituationen och samlingar är aktiviteter som förskollärarna lyfter där aktivi-teten är förutbestämd och vuxenstyrd, men där de uttrycker barnen ses ha reellt inflytande i hög

utsträckning. I exempel kring samlingar lyfter förskollärarna att former av det demokratiska utövandet för barnen arbetas med genom att barnen får vänta på sin tur, turas om, lyssna till

andra, bli sedda och hörda samt framföra sina tankar och åsikter som en del av att påverka och få inflytande. Ett annat exempel på förutbestämda och vuxenstyrda aktiviteter är gymnast iken som några av förskollärarna lyfter. De lyfter att gymnastiken är något som alla barn måste gå

på, men inom gymnastikens ramar har barnen möjlighet att påverka sin egen del.

Men gymnastik går ju dom större på och det är ju ingen fråga om man vill eller inte v ill utan

nu ska alla femåringar gå på gymnastik, nu tycker ju dom att det är roligt såhär, men däremot

har de fått valt om de vill duscha eller inte duscha efter nu i början, så där har de ju en liten

påverkan på det då, nej men jag vill inte duscha, nej men det kanske du inte vill men nästa

gång, så de får en mjuk instart på det då så att man inte blir tvingad till saker då, till att göra

saker. (Margareta)

Ur ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2005) kan detta förstås som att förskollärarna använder

sig av medierande redskap i form av diskussioner i sitt arbete för att påvisa när barnen har möjlighet till att delta med inflytande eller när de inte anser att de har möjlighet till det. Genom de medierande redskapen kan det förstås som att barnen kan uttrycka sina tankar och åsikter för

att få inflytande. I det sista exemplet blir den proximala utvecklingszonen tydlig då förskollä-rarna uttrycker sig finnas med och vägleda, stötta och utmana barnen, i detta fall, för att våga.

Genom de vuxnas stöd och agerande får barnet möjligheter att hantera situationer som förutsät-ter att de succesivt kommer agera mer och mer självständigt.

Fria leken

Även om förskollärarna uttrycker att regler, rutiner och vuxenstyrda aktiviteter styr dagarna i

förskolans verksamhet lyfter de också den fria leken. Fria leker uttrycker de som den del av dagen då barnen har störst möjlighet till demokrati där barnen får välja och bestämma över sina lekar. Förskollärarna lyfter sin egen roll i den fria leken som viktig då de behöver finnas med

för att stötta och vägleda barnen i deras lekar. Genom deras stöttning uttrycker de att de ger möjlighet till att varje barn får vara med och göra det de vill i leken så att varje barn känner sig

nöjd och bekväm, samt hjälpa barnen att hitta en balans mellan de som tar stor och liten plats i leken. I den fria leken lyfter förskollärarna en ytterligare aspekt av vikten att finnas i närheten

18

som förskollärare, om det t.ex. skulle uppstå konflikter eller problematik där förskolläraren be-höver vara med och stötta eller bromsa upp situationer som håller på att gå över styr.

Att man liksom är där barnen är. Sen är det ju individuellt då man vet att de här barnen

behöver en vuxen i närheten därför att här händer det saker. Så det är ju lite utifrån barnens

behov, eller där man ser att… här… händer det saker som inte är bra, blir ofta konflikter,

kanske blir, att det exploderar liksom för vissa barn som tänder till snabbt, där man måste

vara i närheten. (Margareta)

Här lyfter förskollärarna återigen sin egen roll i att vägleda barnen i gränsdragningen mellan

rättighet och skyldighet. Vad man får göra och inte får göra mot varandra.

Genom den sociokulturella teorin (Säljö, 2014) kan detta förstås som att i den fria leken ges

barnen möjlighet till demokratiskt handlande genom att fritt få välja och agera över sina lekar. Förskollärarna uttrycker dock att de finns med genom att stötta och vägleda barnen i det som barnen inte klarar av själva, dvs. i den proximala utvecklingszonen. Vägledningen och stött-

ningen kan förstås som att det sker främst genom medierande redskap i form av språket. Förs-kollärarna uttrycker också vikten av att finnas med och stötta barnen i deras handlande och

förståelse till sina rättigheter och skyldigheter i den sociala gemenskapen och andra individe r, vilket kan förstås i deras uttryck att det sker i den proximala utvecklingszonen.

Inlyssnande som en del av demokratiarbetet

När det gäller både vuxenstyrda aktiviteter och barnens fria lek så uttrycker förskollärarna sitt arbete med att lyssna in varje barn som en del av demokrati. Genom inlyssnande uttrycker för-

skollärarna själva få möjlighet att ta del av tankar och idéer som barnen har. På så sätt får förs-kollärarna möjlighet till att använda sig av det till utformandet av kommande aktiviteter och

även i pågående aktiviteter. Det uttrycker de som en av möjligheterna till delaktighet och infly-tande för barnen. Utifrån att lyssna in barnen lyfter de möjligheten till att utforma lokaler och miljö utifrån deras intressen. Önskemål och intressen uttrycker de också anpassas utifrån bar-

nens behov, dvs. ser de att större delen av barnen är i behov av någonting beaktas detta till önskemål och intresse. Till önskemål och intresse kopplar de även samman relationsbegreppet.

De uttrycker att genom att skapa relationer till barnen når de lättare fram till varje barn, samt att varje barn därmed vågar uttrycka sina tankar och åsikter.

Ja men det är ju när man jobbar med barn, man måste ju skaffa sig en relation till dom för att

veta hur man liksom utifrån det ska kunna… Ja men hur dom fungerar… (Britta)

Förskollärarna lyfter sin egen roll i att vara tillåtande och erbjuda barnen att komma med för-

slag, tankar och idéer. Det uttrycker de genom att de synliggör och skapar en medvetenhet hos barnen att de kan vara med och påverka och förändra. De lyfter även att det sedan är förskollä-rarnas ansvar över hur de arbetar med demokrati och hur de gör det synligt i sin verksamhet

genom att vara medvetna och engagerad, lyhörd, tillåtande och skapa möjligheter för att hitta strategier i arbetet som passar hela barngruppen.

/…/ att man försöker lyssna in, tänker jag vad man kan, vad barnen vill och vad dom är intresserade

av. Det är ju jätteviktigt, det är ju något som pågår hela dagen, varje dag, att man försöker så långt

som möjligt följa det barnen är intresserade av. (Olga)

Samtliga förskollärare uttrycker att diskussioner är en möjlighet till inlyssnande, både till barn med verbalt språk och till de som ännu inte har det. Diskussioner mellan förskollärare och barn

19

uttrycker de är det faktiska arbetet i de vardagliga situationerna och att demokrati kommer in naturligt i vardagen rent generellt sett genom diskussioner. Diskussioner ger inflytande, delak-

tighet, medbestämmande och ansvar enligt förskollärarna. De uttrycker att diskussionerna mel-lan förskollärare och barn, samt förskollärare och förskollärare även bygger grunden till de diskussioner barn och barn för mellan varandra om demokrati. En förskollärare uttrycker att

man ofta har sakerna mitt framför ögonen, men att man inte alltid ser dom. Samtliga förskollä-rare lyfter att diskussioner mellan förskollärarna själva är viktigt kring ämnet, men även kring

det som sker i det vardagliga. Genom reflektioner som en av förskollärarna gjort lyfter hon att man kan få in mycket demokratiskt bara man är medveten och tillåtande. Blöjbyten som nämns av en annan som en del, men också gungorna som kan t.ex. bidra med samspel, hjälpas åt och

komma överens. Förskollärarna uttrycker att de troligtvis jobbar med det mer än de tror och att det huvudsakliga de lyfter kring hur de arbetar med de vardagliga situationer är att erbjuda och

låta barnen få prova på det som ingår i demokratin.

Det är ju stora frågor, men man får ju jobba i det lilla hela tiden, det är ju så det fungerar.

(Kerstin)

Utifrån mitt teoretiska perspektiv (Säljö, 2005) kan detta förstås som att förskollärarna tar hjälp av barnens medierande redskap för att få ett grepp om deras tankar och idéer. Det blir genom

de medierande redskapen, främst diskussionen, förskollärarna uttrycker att barnen har infly-tande. Det kan också förstås som att det är genom den proximala utvecklingszonen som förs-kollärarna gör demokratiarbetet möjligt. Förskollärarnas uttryck om att diskussion ligger till

grund för det barnen diskuterar mellan sig om demokrati, kan förstås som att det är där förskol-lärarna uttrycker att barnens demokratiska handlande blir synligt, dvs. det har skett genom ap-propriering.

Förutsättningar och utmaningar i arbetet med demokrati

I denna del om förskollärares beskrivning av förutsättningar och utmaningar i förskolans verk-

samhet presenteras tre syninnehåll som svarar an på vad deras beskrivning kännetecknas av. Syninnehåll 1) handlar om utmaningar i arbetet kring regler och rutiner, syninnehåll 2) handlar

om utmaningar i det demokratiska arbetet med barns eget val och syninnehåll 3) handlar om förskollärarnas uttryck kring hur diskussioner påverkar arbetet med demokrati.

Utmaningar till regler och rutiner

Regler, strukturer och rutiner uttrycker förskollärarna skapar både förutsättningar och utma-ningar för arbetet med demokratiuppdraget. När det gäller demokrati uttrycker de att det inte

behöver vara rättvist för alla. Strukturer och rutiner anser de hjälper både förskollärarna och barn att hålla en ordning så att alla vet vad som ska hända nu och vad som gäller. Vissa strukturer

anser de barn behöver ha inför livet och att det är viktigt att de får det så tidigt som möjligt i deras liv. De uttrycker att barnen ses tidigt i förskolan få träna på att ta ansvar för sina hand-lingar, val, etc. genom regler och rutiner. Flera av förskollärarna upplever att när barnen får ta

ansvar gör de det med glädje och lustfylldhet. När det gäller regler uttrycker förskollärarna det i de flesta fall som bra.

Ja men bara som när vi sitter vid matbordet, ja med regler och såhär, ja men ibland är regler

bra. Som till frukost, då vet barnen att vi äter halv åtta och när klockan är åtta då får man gå

20

ifrån, men man måste sitta till åtta, för annars kan det bli stressigt för en del och vi har haft,

den uppkom någon gång för att det var jättenödvändigt och nu hänger den kvar och den är

liksom en lugn och skön regel, så att den är liksom bra. (Britta)

Förskolläraren uttrycker här att inom dessa fasta grundstrukturer finns det förutsättningar i form av möjlighet för barnens inflytande. De anser även att den största förutsättningen är att barnen tillsammans med förskollärarna får vara med och bestämma över sin tid på förskolan. De ut-

trycker en annan fördel med att arbeta tillsammans med barnen och det anser de är att barn inspirerar andra barn. Genom det anser de även att barnen lär sig att lyssna på andra. Även om

förskollärarna till stor del uttrycker att de ser förutsättningar med regler och rutiner så uttrycker de att det finns en del utmaningar med det också. När de pratar om utmaningar till regler och rutiner lyfter de en krock som kan ske mellan rättighet och skyldighet. Som exempel lyfter de

arbetet kring att barn kan säga vad dom tycker och tänker, så länge de inte skadar andra. De måste tänka på vad man får och inte får. Likaså lyfter de arbetet med att barn får visa känslor,

men de får inte göra vad som helst för det.

Men man får vara arg, jag ser att du är arg och jag förstår att du är arg för du vill inte göra

det här nu. Men du kan inte kasta saker för att du är arg, för det får man inte liksom, där går

gränsen, eller du får inte bita mig för att du tycker att vi inte ska gå ut eller du får inte sparka

mig eller du får inte kalla mig för vad som helst, men arg får man vara men man får inte göra

vad som helst. (Margareta)

Ja det har ju mycket med saken att göra när dom är små, att man visar på hur man ska bete

sig mot andra, helt enkelt. Och det blir ju i förlängningen hur man beter sig i samhället också.

Man kan ju inte, om jag inte tycker om dig kan jag ju inte slå till dig bara, utan jag får ju

försöka att resonera mig fram till en bra lösning så att vi tycker, man kan ju konstatera att

man inte tycker lika, för det behöver man ju inte göra, men att man inte, till varje pris måste

ha sin vilja igenom. (Kerstin)

Förskollärarna uttrycker att det är en utmaning i arbetet att göra barnen medvetna om att även om de har rättigheter så finns det regler som reglerar och skapar skyldigheter för barnen. En

ytterligare utmaning de lyfter i sitt arbete är att i de styrda och vuxenbestämda aktiviteterna eller rutiner så uttrycker de att förskollärare inte heller kan tvinga några barn att delta, dvs. att deltagandet måste ske genom egen vilja från barnet som en del av den demokratiska rättighet

de har. En av förskollärarna lyfter ”röris” som en vuxenstyrd aktivitet där de vuxna inte kan tvinga barnen att delta om de inte vill, men de kan endast uppmuntra barnen till att delta. En

annan förskollärare lyfter ytterligare en utmaning till rutiner.

Så att det är ju faktiskt det med det här med stora barngrupper liksom, nu ska vi gå ut, ALLA

måste kissa. Ibland är det så att vi tycker att alla måste pröva att kissa, för att vi hinner inte

in sen om… /…/ För så säger man ju inte till alla dom vuxna, kissa nu då innan ni går ut. Ja

men hur gör vi med vuxna?! (Britta)

Utifrån mitt teoretiska perspektiv (Säljö, 2005) kan detta förstås som att förskollärarna ser för-

utsättningar i arbetet genom att de kan stötta barnen i deras demokratiska handlande i den prox-imala utvecklingszonen, för att så tidigt som möjligt få de att självständigt ta ansvar för regler

och rutiner i förskolans verksamhet. Förskollärarna uttrycker också en förutsättning med att i det sociala sammanhanget på förskolan stöttas barnen av varandra i den proximala utvecklings-zonen. Det som förskollärarna uttrycker i det som anses som utmanande kan man förstå det som

att regler oftast förmedlas genom medierande redskap i form av språk samt kommunikation, men att det är inte alltid är så lätt för ett barn att förstå regler. För att förstå regler uttrycker de

21

en strävan mot att en process i barnens inre behöver ske, vilket som kan förstås utifrån appro-priering, för att barnet ska kunna förstå och därefter handla utifrån regler, rutiner, rättighe ter

och skyldigheter.

Barns eget val som problematiskt

När förskollärarna pratar om arbetet med barns eget val så uttrycker de det som en stor utmaning till arbetet. Förskollärarna lyfter att i så stor mån som möjligt ge barnen möjlighet till inflytande ,

att varje barn ska få vara med och bestämma och bli lyssnad till, alla ska få möjlighet att vara delaktiga och bli sedda, men att de utifrån det inte alltid kan få som dom vill och att just den delen kan krocka lite i arbetet med demokrati för det enskilda barnet. Förskollärarna lyfter t.ex.

att genom regler så måste barnen göra vissa saker. Vissa saker får man som barn vara med och bestämma som barn och vissa saker får man inte vara med och bestämma. De tydliggör att barn

inte får välja i vissa situationer där syftet är avgränsat för något annat.

/…/ att vissa skapande aktiviteter eller som nu julpyssel att vi bestämmer att de här sakerna

ska vi göra och det kan ju vara en tanke, inte bara att de ska göra ett julpyssel utan att det är

så att i skolan så blir man ålagd att göra saker och där får man inte bestämma så att man inte

alltid kan säga att nej jag vill inte göra det. /…/ det beror ju på vad man har för tanke med

det som vuxen, att ibland är… Så får man inte välja själv, utan då är det ju såhär och så är

det ju i skolan också, då finns det ju en tanke baken hur vi lägger upp verksamheten också

att dom här sakerna får man göra nu och vissa saker kan man ju välja bort. (Margareta)

Här lyfter förskolläraren att även se det som en träning genom att inte alltid få som man vill då

det inte alltid senare i livet är enbart en person som bestämmer. Denna förskollärare lyfter även en aspekt av att tydliga och fasta rutiner kan ses som positivt för vissa barn utifrån den aspekten

att barn ibland ställs inför för många valmöjligheter som gör att de inte kan förmå sig att välja. Förskollärarna uttrycker barns valmöjligheter som både gott och ont. Detta är något som även de andra förskollärarna lyfter. De relaterar till situationer där barnen ställs inför valmöjlighe ter

som tenderar att bli större än vad barnet klarar av att hantera.

Barn kan inte ha för mycket val, då blir det kaos! (Margareta)

Utifrån den sociokulturella teorin (Säljö, 2005) kan detta förstås genom att förskollärarna be-

höver stötta barnen i sitt arbete med demokrati i förskolans verksamhet, men även i situationer och aktiviteter där barnen motsäger sig sitt deltagande. Förskollärarna uttrycker den delen av

demokratiarbetet som en träning inför det kommande livet och synliggör vikten av förskollä ra-rens roll i att stötta barnen i dessa situationer. Stöttningen kan förstås som att förskollärarna hjälper barnen i den proximala utvecklingszonen. Stöttningen av förskollärarna blir extra viktig

i det som förskollärarna uttrycker om att barns valmöjligheter ibland kan bli för stora för deras möjlighet till att välja. Det kan även förstås genom att barnen behöver stöttning genom sociala

sammanhang där medierande redskap används och som barnet kan ta med sig i sin inre process, dvs. appropriering, för att kunna använda sig av dessa i kommande valsituationer barnet ställs inför.

Diskussioner en förutsättning

När det gäller förutsättningar i demokratiarbetet lyfter förskollärarna att reflektion och diskuss-ion i arbetslaget är viktigt. Diskussioner och reflektioner mellan varje kollega är något som de anser måste ske för att arbetet utifrån ett demokratiskt förhållningssätt ska vara möjligt.

22

Förskollärarna lyfter även konflikter som något positivt. Genom att tillsammans lyfta proble-matik eller vardagliga situationer anser de är en förutsättning för att nå en förändring.

Ja men diskussionen med kollegorna tycker jag är jätteviktig. Just att man diskuterar ja men

vad är demokrati för dig, som pedagog, och vad är demokrati för dig. För det är ju inte säkert

att det är, är samma heller. Så det är väll steg ett tänker jag att man tar den diskussionen i

arbetslaget, eller i huset eller hur man nu… Både och kan jag ju tycka är jätteviktigt. För

först måste man ju diskutera hela huset, ja men vad har vi för syn på, vad har vi för barnsyn

och vad har vi för värdegrund, vad står vi för här på förskolan, och i det, det här med demo-

krati hänger ju tätt samman med det, så det är ju viktigt att man tar den diskussionen… (Olga)

Några av förskollärarna uttrycker en nyfikenhet till ämnet demokrati i sina diskussioner, men samtliga lyfter med hög frekvens att det är ett svårt ämne. De uttrycker utmaningar i att disku-

tera demokratibegreppet då det innefattar många delar och att det är ett svårt ämne att reflektera kring enskilt, att det behöv diskussioner tillsammans med andra. De uttrycker dock skilda me-

ningar om i vilken grad de diskuterar med sina kollegor om demokrati. Några av förskollärarna uttrycker att de diskuterar delar av demokrati, men inte att de diskuterar själva demokratibe-greppet. Samtliga förskollärare lyfter dock att diskussioner med kollegorna sker frekvent både

i det dagliga arbetet men också i arbetslagsplaneringar, samt på verksamhetsträffar. En förskol-lärare uttrycker att de ibland kan tänka att de är färdiga. Hon lyfter dock utmaningen om att det

alltid finns något nytt att lyfta och tänka till om, miljön, böcker, nya barngrupper, etc. Liknande lyfter en annan förskollärare aspekten av att man ibland behöver en push och en annan lyfter utmaningen om att hitta nytt material till ämnet demokrati.

Utifrån mitt teoretiska perspektiv (Säljö, 2005) kan detta förstås som att i demokratiarbetet i förskolans verksamhet är det inte bara barnen som behöver medierande redskap, den proximala

utvecklingszonen och appropriering, utan även förskollärarna. Det de uttrycker är att diskuss-ioner i form av medierande redskap behöver ske mellan varje förskollärare och att de behöver stötta varandra samt ta stöttning från annat håll, i en form av den proximala utvecklingszonen,

för att nå en förändring i deras tänkande, dvs. appropriering, för att kunna visa på sin kunskap i demokratiarbetet med barn och kollegor.

23

Diskussion Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur förskollärare beskriver att uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet.

Metoddiskussion

I denna del presenteras mina tankar kring hur valet av metod, dvs. intervju, fungerade till min undersökning. Här synliggörs vad som gått bra, mindre bra och vad som kunde ha gjorts an-

norlunda i genomförandet av undersökningen.

I genomförandet av intervjuerna togs tidigt en kontakt med en förskolechef. Förskolechefen fick kort information om studies innehåll och därefter en fråga om att få godkännande till att gå

ut i dennes förskolor. Den tidiga kontakten med förskolechefen kändes nödvändigt för att få veta om det gick bra eller om processen av att leta på ett annat förskolområde skulle påbörjas.

Aspekten av att tidigt ta kontakt med förskolechefen anser jag även till min fördel när jag skulle få tag i intresserade förskollärare som ville delta i studien. Förskolechefen önskade i samband med godkännandet att valet av informanter gärna fick innefatta förskollärare från olika försko-

lor inom området, dels för att få ett högt deltagande av förskollärare men också för att få ett bredare underlag. Förskolechefens önskan har beaktats i valet av informanter genom att försöka

få med minst en förskollärare från varje förskola, något som i slutet tyvärr inte blev möjligt pga. problematik för förskollärarna att få tag i vikarier som kunde täcka upp.

När det påbörjade sökandet av intresserade förskollärare fick förskolechefen all information

som även förskollärarna skulle få (bilaga 1; bilaga 2). Det mailades ut till förskollärarna av förskolechefen, vilket blev till en fördel inför det att jag gick ut personligen till förskolorna för

att informera om min studie. Då jag gick ut i förskolorna och informerade hade de flesta förs-kollärarna redan sett informationen och kunde på så sätt redan då uttrycka om det var intressant för de eller inte. Genom att ha en tydlig kontakt med förskolechefen anses i mitt fall var bra då

hen i sin tur kunde hålla kontakt och informera sina anställda om studien. Genom att både för-skolechefen och jag informerade förskollärarna om studien kan det ses som en möjlig aspekt av

att det var många som blev intresserade att delta. När det gäller deltagandet i studiens intervjuer blev dock antalet medverkande få, 4 st förskollärare, i förhållande till intresset, ca 8 st förskol-lärare. Det kan bero på valet av att få in svar fort från de som ville delta, samt att intervjuerna

skulle genomföras med kort varsel. Många förskollärare såg, som tidigare nämnt, det proble-matiskt att avsätta en timme till en intervju då de hade det svårt att få in vikarier. Avhopp eller

annan problematik till deltagandet i intervjuerna var något jag hade i åtanke då det är något som Christoffersen och Johannessen (2015) nämnt är faktorer som påverkar.

När det gäller genomförandet av intervjuerna var en timma lagom längd. Nackdelen som i ef-

terhand upplevdes var att det tog lång tid att gå igenom det inspelade materialet. Fördelar med att ha lång tid på sig att genomföra intervjuerna, gjorde att jag och även de jag intervjuade kände

att vi inte behövde stressa fram med frågorna. Antalet frågor, ca 10 forskningsfrågor (bilaga 4), var ett bra antal för den avsatta tiden. När det gäller forskningsfrågorna fanns i början en osä-kerhet hos mig över om de var bra utformade. Därför ställdes frågorna till en bekant för att se

om frågorna kunde uppfattas korrekt. Samtliga frågor ställdes i samtliga intervjuer. Responsen på den sista frågan gav en uppfattning av att de frågor som utformats var bra, då feedback från

samtliga förskollärare som intervjuades uttryckte att frågorna innehållandevis berörde delar av

24

det de ansåg var demokrati. Det som kunde ha gjorts annorlunda, som upptäcktes i några av intervjuerna, var att vissa frågor istället kunde stå som följdfråga eller helt tas bort helt. Några

av frågorna syftade till samma svar, men följdfrågorna som utformats sågs som ett bra hjälp-medel.

Sammanfattningsvis så har metoden i sig anses fungerat bra i denna undersökning. Valet av

intervju som metod anses ha hjälpt mig att svara ann på mina frågeställningar som utgick ifrån förskollärares syn och tankar kring deras arbete med demokratiuppdraget i förskolan. Däremot

för att styrka syftets sista del om hur uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet skulle observation (Christoffersen & Johannessen, 2015) av förskollärarnas arbete i praktiken möjli-gen vara ett alternativ för att se hur det verkliga arbetet med demokrati tar sitt uttryck i verk-

samheterna. Det som kunde ha gjorts annorlunda är att jag hade varit ute i mer god tid. Jag fick uppleva att det var svårt att få förskollärare att medverka pga. anskaffning av vikarier var svårt

men också att sjukdomar kunde skapa förseningar och förhinder för att genomföra intervjuerna.

Resultatdiskussion

I resultatdiskussionen presenteras en kort sammanfattning av resultatet och analysen. Vidare

lyfts en diskussion av resultatet i relation till den tidigare forskning som använts i forskning- och litteraturgenomgången. Sammantaget av resultatet synliggörs i diskussionens slutsats och

därefter följer möjliga ingångar till vidare forskning.

Innebörder av och arbetet med demokrati

Sammanfattningsvis visar resultatet i studien att förskollärarna uttrycker många underkatego-rier av demokrati som rättighet, ansvar och skyldigheter, samt relationellt. Resultatet visar också

att förskollärarna är medvetna om sitt arbete med demokrati där de kan ge många konkreta exempel på hur de arbetar med det såsom genom vuxeninitierade aktiviteter, den fria leken och sitt medvetna förhållningssätt i de vardagliga situationerna. Resultatet visar slutligen att förs-

kollärarna ser övervägande många förutsättningar för deras arbete med demokrati, men också en del utmaningar i arbetet. Den utmaningen som framgår främst är arbetet med att utveckla en

förståelse hos barn när deras rättigheter övergår till skyldigheter.

Förskollärarna i den här studien beskriver demokrati som en rättighet för varje barn i förskolan där en möjlighet till delaktighet i form av medbestämmande görs synlig, samt att varje barn har

rätt till deltagande i förskolans verksamhet utifrån den individ de är och att varje barn har skyl-digheter till att agera utifrån demokratiska principer i sociala sammanhang där framför allt allas

lika värde har betydelse. I relation till tidigare forskning kan resultatet visa att förskollärarna beskriver demokrati utifrån de synonymer (Synonymer.se, u.å.) som togs fram, dvs. medbe-stämmande, jämlikhet och jämställdhet. Synonymerna till demokrati (Synonymer.se, u.å.) ger

en bild till det förskollärarna uttrycker om demokratiarbetet i förskolan snarare än det NE (2011) och SAOB (2017) framför om demokratibegreppet i sig som folkmakt och folkstyre. Förskol-

lärarna i den här studien uttrycker även beskrivningar av demokrati i förskolan som berör alla de fyra kategorierna som Persson (2010) tar upp i sin studie utifrån begreppen frihet, jämlikhet, solidaritet och rättvisa. De tar även upp det Qvarsell (2011) och Ribaeus (2014) lyfter om in-

flytande, delaktighet och ansvar. Förskollärarna i den här studien uttrycker demokrati i försko-lan som en frihet för barnen. De beskriver demokrati som inkluderar jämlikhet och allas lika

25

värde där varje individ räknas utan att bli utsatt för diskriminering eller kränkning av något slag. Demokrati som en social gemenskap där varje individ ansvarar för att lyssna och respek-

tera varandra i både förskolans verksamhet men också i samhället utanför förskolan. Även de-mokrati som en möjlighet till ett deltagande i en samhörighet där man har möjlighet till att påverka.

Vidare beskriver förskollärarna i den här studien att deras arbete görs synligt i praktiken genom förskollärarens roll genom att vara tillgänglig och närvarande (Qvarsell, 2011) i barnens lek för

att stötta barnen i deras demokratiska handlande. Förskollärarna lyfter barns fria lek som bety-dande till barnens möjlighet till delaktighet och inflytande (Bae, 2010), där förskollärarna måste vara lyhörda och observanta för att möjliggöra sig barns uttryck. Barns uttryck beskriver de är

det som synliggör barnens tankar och åsikter, både verbalt och kroppsligt (Johansson, et.al., 2016). Det estetiska språket (Qvarsell, 2010) är dock något som inte förekom mer än någon

enstaka gång i förskollärarnas uttryck av sitt arbete i intervjuerna. Det som däremot samtliga förskollärare i sitt arbete uttrycker som det mest frekventa de arbetar med är diskussion och problemlösning (Insulander, et.al., 2015; Ribaeus, 2014). I deras beskrivningar av diskussioner

och problemlösningar uttrycker förskollärarna att barnen får möjlighet till att både testa på de demokratiska principerna. De beskriver också att barnen får skaffa sig kunskap om och träna

sig på att agera utifrån de demokratiska principerna genom att komma fram till gemensamma lösningar. Diskussioner lyfts även av förskollärarna i resultatet som betydelsefullt i deras eget arbete med demokratiuppdraget i relation till barnen. Det kan förstås som att förskollärarna

själva värdesätter sina diskussioner med barnen. De beskriver diskussionerna som något som gör att demokratiarbetet håller sig levande i verksamheterna. Genom diskussionerna ger förs-

kollärarna barnen medel för att använda sig av i deras diskussioner med andra barn eller vuxna. Aspekten av att förskollärarna ska bibehålla en öppen diskussion med barnen i verksamheterna är inget som framgår ordagrant i den tidigare forskningen, däremot uttrycks det som en medve-

tenhet (Qvarsell, 2011) av forskare vilket också förekommer i förskollärarnas beskrivningar i denna studie. När förskollärarna beskriver att de är medvetna och tillåtande (Qvarsell, 2011)

uttrycker de också att demokratiarbetet möjliggörs. För att nå en givande diskussion där en medvetenhet föreligger i diskussioner med barnen beskriver förskollärarna att relationer (Ribaeus, 2014) behövs som en första grund till att kunna arbeta med demokrati i förskolan. I

resultatet vidrör även förskollärarna i sina beskrivningar alla de fyra kategorier som Persson (2010) synliggör i sitt resultat om vad förskollärare i verksamheterna behöver bli mer medvetna

om så som öppenhet, ansvar, diskussion och ömsesidighet. Förskollärarna vidrör kategorierna genom att beskriva olika förhållningsätt. Skillnaden i det som förskollärarna beskrivit för mig i intervjuerna är att de uttrycker att de redan är medvetna om att deras förhållningssätt påverkar

hur arbetet i verksamheten ser ut, däremot visar inte mitt resultat om de faktiskt är medvetna om det när de agerar ute i praktiken.

I den här studien visar förskollärarnas beskrivning vissa likheter till att demokratiarbetet är svårgripbart och att mycket hinder samt utmaningar (Persson, 2010; Ribaeus, 2014) uttrycks av förskollärarna i deras arbete i praktiken. De framför en beskrivning av utmaningar både till det

vardagliga arbetet men också strukturella hinder. Många delar ur Ribaeus (2014) resultat be-kräftas även i resultatet av den här studien. Strukturella hinder, så som regler, beskriver förs-

kollärarna påverkar arbetet både positivt och negativt. Den här studiens resultat visar även att förskollärarna uttrycker att regler som förutsättningar är att de krävs för struktur och trygghet (Ribaeus, 2014). Även att utmaningarna med regler är att det lägger ett ansvar på barnen som

26

de ibland inte klarar av. Den här studiens resultat, liksom Ribaeus (2014), visar på att barn likaså behöver ta ansvar för att möjliggöra trygghet och struktur för hela barngruppen och i andra

sociala sammanhang. Det Qvarsell (2011) och Johansson, et.al. (2016) lyfter i sina undersök-ningar om att motsättningar till regler och rutiner även är ett sätt för barnen att utöva sin demo-kratiska rätt synliggörs även i denna studies resultat. Förskollärarna i den här studien beskriver

sina tankar om det komplexa arbetet med att försöka få en balans mellan barnens förståelse till rättigheter och skyldigheter i sociala sammanhang, samt till sina egna rättigheter och skyldig-

heter som individ. I resultatet uttrycker förskollärarna deras roll med att ta ansvar över hur arbetet i verksamheterna ser ut och det kan relateras till det Qvarsell (2011) och Bae (2010) uttrycker som maktrelationer i förskolan. De båda (Qvarsell, 2011; Bae, 2010) uttrycker att de

vuxna har huvudansvaret till att styra, men också hur de styr avgör om det hindrar eller främjar demokratiarbetet. Det är något som även synliggörs som en utmaning i den här studiens resultat

där förskollärarna uttrycker att de kontinuerligt måste ha öppna diskussioner om hur de förhåller sig till demokratiuppdraget, både i praktiken men också vid förutbestämda reflektionstillfäl len. Vidare när det gäller förskollärares avgörande till om demokratiuppdraget möjliggörs eller

hindras i aspekt till den pedagogiska miljön synliggörs i studiens resultat. Ämnet har vidrörts under intervjuerna och där har förskollärarna uttryckt, liksom tidigare forskning (Qvarsell,

2011; Ribaeus, 2014; Insulander, et.al. 2015; Bae, 2010) synliggjort, att demokratiarbetet kan möjliggöras genom att t.ex. ta hjälp av barnen för att utveckla miljön i verksamheterna, men också att aspekten av en trygg miljö för varje barn i förskolan är grunden till att demokratiar-

betet ska kunna möjliggöras.

Slutsatser

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur förskollärare beskriver att uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet. Vad resul-tatet i den här studien har visat och kan bidra med är kunskap om att demokratiuppdraget är ett

komplext och utmanande arbete i förskolans verksamhet, men också aspekten av att det är ett viktigt ämne som ingår i det dagliga arbetet. Det mest problematiska till uppdraget kan utifrån

denna studies resultat visa att regler, rutiner och strukturer påverkar demokratiuppdraget, både positivt och negativt. Det visar dock aspekten av att om förskollärarna är medvetna, lyhörda, tillåtande och ständigt har en diskussion, samt stöttar barnen eller övriga kollegor möjliggörs

demokratiarbetet i förskolans verksamhet.

Det som blivit min största lärdom utifrån denna undersökning är att demokrati inte enbart hand-

lar om bestämmande och inflytande. Något som blev en tankeställare och även drivkraft hos mig under hela undersökningen då en av de första intervjuerna jag hade uttryckte informanten:

… är demokrati bara att bestämma? (Margareta)

För att återkoppla till inledningen där jag tar upp en reflektion kring införandet av barnkonvent-ionen (Barnombudsmannen, 2015) och barns rättigheter som en del i förskolans demokratiupp-

drag. Min uppfattning var inledningsvis att barns ökade rättigheter i samhället har fört med sig ett krav på både vuxna och barn. När det gäller vuxnas krav, i förhållande till förskolans demo-kratiuppdrag, har resultatet i den här studien synliggjort att kravet inte enbart handlar om att

låta barnen i förskolan få bestämma. Förskolans demokratiuppdrag är mer komplext än så och ställer krav på förskollärarna att inom alla delar av verksamheten möta varje individ med

27

öppenhet. Det som däremot sätter krav på barnen inom förskolan har i resultatet visat är de sociala sammanhangen. De sociala sammanhangen medför ett ansvar för varje barn att agera

och upprätta sig efter kollektiva och demokratiska regler. Regler som inte ger möjlighet till bestämmande, men däremot delaktighet och inflytande utifrån rättigheter och skyldigheter.

Vidare forskning

En möjlig vidare forskning kan vara att gå ut i verksamheterna och med egna ögon se hur förs-

kollärarna arbetar med detta. Om det de säger är det faktiska handlandet utförs i praktiken. En annan nyfikenhet som väckts hos mig, utifrån min undersökning, är det här med barns indivi-

duella vilja. Är det något som ökat de senaste åren? Är det något som ökat i relation till att demokratiuppdraget införts i förskolan? Eller kan det ha att göra med konventionen om barns rättigheter? Vidare har även en ytterligare nyfikenhet kring vad som påverkar att barn inte kan

göra val i olika situationer de ställs inför? Handlar det om osäkerhet? Handlar det om barn ökade ansvar? Eller handlar det om att barns erfarenheter till att kunna associera vad valet in-

nefattar är bristfälliga?

28

Referenser

Bae, B. (2010). Realizing Children's Right to Participation in Early Childhood Settings-Some Critical Issues in a Norwegian Context. Early Years, 30(3), 205–218. DOI:

10.1080/09575146.2010.506598

Barnombudsmannen. (2015). Barnkonventionen. Hämtad 2017-11-17, från https://www.barn-ombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Insulander, E., Ehrlin, A. & Sandberg, A. (2015). Entrepreneurial learning in Swedish pre

schools: possibilities for and constraints on children's active participation. Early Child Development and Care, 185(10), 1545-1555, DOI: 10.1080/03004430.2015.1007967

Nationalencyklopedin, [NE]. (2011). Demokrati. Tillgänglig: https://www-ne-se.bib-proxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/demokrati

Persson, L. (2010). Pedagogerna och demokratin -En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling. Lund: Lund University.

Johansson, E., Emilson, A., Röthle, M., Puroila, A.-M., Broström, S. & Einarsdóttir, J. (2016). Individual and Collective Rights Expressed in Educator and Child Interactions in

Nordic Preschools. IJEC, 48(2), 209-224. DOI: 10.1007/s13158-016-0164-2

Qvarsell, B. (2011). Demokrati som möjlighet i små barns liv och verksamhet. Tidsskrift For

Nordisk Barnehageforskning, 4(2), 65-74. DOI: http://dx.doi.org/10.7577/nbf.307

Ribaeus, K. (2014). Demokratiuppdrag i förskolan. Karlstad: Universitetstryckeriet. Tillgäng-lig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:697246/FULLTEXT01.pdf

SFS 2003:460. Etikprövningslagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2008:192. Personuppgiftslagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Roos, C. (2014). Att berätta om små barn-att göra en minietnografisk studie. Löfdahl, A.,

Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (Red.), Förskollärares metod och vetenskapsteori (s.46-57). Stockholm: Liber.

Synonymer.se. (u.å.). Synonymer till demokrati. Hämtad 2017-11-20, från https://www.syno-

nymer.se/sv-syn/demokrati

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

29

30

Bilagor Bilaga 1

Informationsbrev

Hej.

Jag heter My Larsson och läser min sjätte termin på Förskollärarprogrammet på Karlstads uni-versitet. Jag ska nu under hösten skriva mitt examensarbete som handlar om demokrati och

barns rättigheter. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskri-ver sin syn på demokratiuppdraget och hur det tar sig uttryck i förskolans verksamhet.

För att få svar på dessa frågor har jag tänkt att genomföra intervjuer och jag undrar om du som

förskollärare skulle vilja delta?

Det är frivilligt att delta i intervjun och du kan när som helst välja att avsluta den. Jag kommer

att ta anteckningar under denna tid och även spela in vårt samtal. Allt material som samlas in kommer endast användas av mig till resultatet i mitt examensarbete och kommer att raderas/för-störas när examensarbetet är klart. Allt material kommer efter avslutad intervju att avidentifie-

ras, dvs. att du bidrar med ditt material helt anonymt och inga uppgifter kommer lämnas ut till någon annan.

Intervjun kommer att ta ca en timma och vi bestämmer tillsammans var intervjuerna kommer genomföras. Intervjuerna kommer att genomföras under v.49. Därför skulle jag vilja ha svar av dig som vill delta senast torsdag 30 november.

På nästa sida finner du en blankett som du fyller i om du vill delta i en intervju. Informationen på denna sida behåller du.

Har du frågor och funderingar hör gärna av dig per telefon eller mail.

Tack för att du tagit dig tid till att läsa igenom detta.

Med vänliga hälsningar. My Larsson

070-xxxxxxx xxxxxxxxxxx@hotmail.com

31

Bilaga 2

Deltagandeblankett

Denna blankett fyller du i om du vill delta vid en intervju där syftet är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sin syn på demokratiuppdraget och hur det tar sig uttryck i för-

skolans verksamhet.

Här nedan fyller du även i kontaktuppgifter i form av förskola, telefonnummer till förskola och

namn (det räcker med förnamn). Kontaktuppgifterna används endast till att kunna bestämma datum, tid och plats för en intervju.

Ja, jag vill gärna delta i din intervju.

Förskola:__________________________________________________________________

Telefonnummer till förskolan:_________________________________________________

Namn:____________________________________________________________________

32

Bilaga 3

Samtyckesblankett

Det här är en samtyckesblankett där du samtycker om att delta i en intervju med syftet med att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sin syn på demokratiuppdraget och hur det

tar sig uttryck i förskolans verksamhet. Denna blankett tar du som valt att medverka med till intervjutillfället.

Jag har fått information om:

• att intervjuaren tar anteckningar under intervjun och även spela in samtalet,

• att material som samlas in endast kommer användas i avsikt för undersökningens resul-tat och kommer att raderas och förstöras när undersökningen är klar,

• att allt material kommer efter avslutad intervju avidentifieras, dvs. att du bidrar med material helt anonymt och att inga uppgifter kommer lämnas ut till någon annan,

• och att det är frivilligt att delta i intervjun och du kan när som helst välja att avsluta den.

Markera ditt val med ett ”X”.

Jag samtycker till att delta i undersökningen och godkänner att jag fått tagit del av

ovanstående information:

_______________________________________________________________________

Nej tack. Jag vill inte delta i denna undersökning:

_______________________________________________________________________

Namn:__________________________________

Ort:____________________________________

Datum:_________________________________

33

Bilaga 4

Intervjuguide

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet.

Inledning

Hur beskriver förskollärare sin syn på vad demokrati är i förskolans verksamhet?

•Vad är demokrati för dig?

•Vad är demokrati i förskolan för dig?

•Hur upplever du arbetet med demokrati i förskolan?

Exempel: Inflytande? Påverkan? Bestämmande? Trygghet? Rättighet?

Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att göra förskolan till en demokratisk arena

för barn?

•Hur arbetar du konkret för att få förskolan till en demokratisk arena?

Exempel: situationer/aktiviteter – t.ex. inomhus, utomhus, aktiviteter såsom samling, matsituat-

ioner, fri lek, etc? Berätta om det konkreta arbetet.

•Hur arbetar du som förskollärare med demokrati i ditt dagliga arbete i verksamheten?

Följdfråga: För alla? Hur arbetar du med demokrati för det enskilda barnet? Hur arbetar du för

demokrati för barngruppen?

•Finns det aktiviteter där du tänker mer eller mindre på demokratiuppdraget?

Följdfråga: Isåfall vilka? Ge exempel, berätta!

I vilka förutsättningar och utmaningar beskriver förskollärare när det gäller arbetet

kring demokrati?

•Vilka förutsättningar upplever du att du som förskollärare behöver när det gäller arbetet med

demokrati?

Exempel: Är det tid, barngrupp, resurser, lokaler, utbildning, tillgängligt material, förhållningssätt

som sätter grunden? Ge exempel, berätta om situationer.

•Vilka utmaningar upplever du som förskollärare när det gäller arbetet med demokrati?

34

Exempel: Påverkar tid? Resurs? Utbildning? Förhållningsätt? Språk? Enskilda barn? Specialpe-

dagogiska aspekter? Barngrupper? Miljöer? Ge exempel, berätta om situationer.

•Har du någon vision om hur du skulle vilja att arbetet kring det skulle se ut?

Avslutning

•Är det något övrigt kring demokrati i förskolan du skulle vilja lyfta som jag inte berört?